Överklagande av förvaltningsrättens dom mål nr 29311–10 - IAF

2012-02-02 2 (3)
Dnr: 2012/77 J3
om NN i enlighet med 66 § ALF ska frånkännas rätt till ersättning. NN måste
anses ha agerat uppsåtligen eller åtminstone grovt vårdslöst när hon vid två
tillfällen, genom att svara nej på frågan om studier pågick, lämnade vilseledande
uppgifter som haft betydelse för hennes rätt till ersättning eftersom hon under
samma period de facto studerade.
Grunder
Förvaltningsrätten har i avgörandet gällande frågan om eventuell eftergift av
återbetalningskravet hänvisat till Regeringsrättens avgörande i RÅ 2009 ref. 46
samt Regeringsrättens avgörande den 22 juni 2009. I båda dessa avgöranden
har huvudfrågan varit huruvida den arbetssökande ska vara återbetalningsskyldig
för utbetald arbetslöshetsersättning då denne inte lämnat in intyg i enlighet med
villkoren i 16 § 2 förordning (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring (ALFFo).
Regeringsrätten uttalar i båda avgörandena att villkoret i 16 § 2 ALFFo ska ses
som ett formkrav varför ett icke inlämnat intyg medför att rätt till ersättning inte
föreligger och utbetald ersättning kan återkrävas. Vidare kommer
Regeringsrätten i båda avgörandena fram till att återbetalningskravet ska
efterges med 80 procent med stöd av 68 d § ALF av den anledningen att den
återbetalningsskyldige trots studierna har uppfyllt de grundläggande
förutsättningarna i 9 § ALF och då studierna var av ringa omfattning. Inget
resonemang förs angående storleken på eftergiften.
I 68 d § ALF stadgas det att eftergift kan ske om särskilda skäl föreligger. I
förarbeten till lagen (prop. 2008/09:3 sid 31) uppges att med särskilda skäl
menas den återbetalningsskyldiges situation vid betalningstillfället.
Omständigheter som kan ligga till grund för en nedsättning av
återbetalningsskyldigheten kan exempelvis vara betalningsoförmåga, allvarlig
sjukdom eller andra sociala skäl. Vidare uttalas i propositionen att om den
återbetalningsskyldige själv har förorsakat den felaktiga utbetalningen medvetet
eller av grov vårdslöshet bör detta tala emot eftergift.
I förvaltningsrättens dom hänvisas enbart till de av Regeringsrätten nämnda
avgöranden och förvaltningsrätten uttalar att återbetalningskravet efterges till
80 procent då personen i fråga uppfyllt de grundläggande förutsättningarna i
9 § ALF samt att studierna varit av ringa omfattning. Av handlingarna i ärendet
framkommer ingenting om att NN har haft en betalningsoförmåga, allvarlig
sjukdom eller några andra sociala skäl som skulle kunna utgöra grund för en
nedsättning av återbetalningsskyldigheten i enlighet med 68 d § ALF. IAF
ifrågasätter huruvida det är meningen att återbetalningskrav regelmässigt ska
efterges med 80 procent för arbetssökanden som, utan att ha meddelat
arbetslöshetskassan, har studerat samtidigt som de erhållit ersättning så länge
de uppfyllt villkoren i 9 § ALF. NNs återbetalningsskyldighet bör inte heller sättas
ned då hon själv förorsakat den felaktiga utbetalningen medvetet eller åtminstone
genom ett grovt vårdslöst agerande.
Vad gäller frågan huruvida NN ska frånkännas rätt till ersättning i enlighet med 66
§ ALF framkommer det i ärendet att NN vid tidpunkten för studiernas början
underlät att meddela arbetslöshetskassan om sina studier samt vid två tillfällen