Valfardsbokslut Lindesberg 2009.pdf - Folkhälsa Bergslagen

folkhalsabergslagen.se

Valfardsbokslut Lindesberg 2009.pdf - Folkhälsa Bergslagen

Välfärdsbokslut 2009

Lindesbergs kommun

1


Välfärdsbokslut Lindesbergs kommun 2009

Innehåll:

Folkhälsoläget bland vuxna i kommunen 2009

Framtidstro och hälsa 8

Utbildning 10

Arbete 10

Ekonomi 12

Valdeltagande 13

Kultur och fritid 14

Jämställdhet 16

Integration 16

Tobak, Alkohol 19-20

Folkhälsoläget bland barn och unga i kommunen 2009

Framtidstro och hälsa 20

Ekonomi 22

Utbildningsnivå barn och ungdomar 22

Trivsel i förskola-grundskola 23

Delaktighet 24

Fritid 24

Trygghet 25

Föräldrastöd 25

Arbete 26

Tobak, Alkohol 26

Narkotika 27

Bilaga 1 28

Bilaga 2 29

Antagen av Kommunfullmäktige i Lindesberg.

För innehållet svarar Linnéa Hedkvist, folkhälsostrateg i

norra Örebro län.

Materialet bygger på fakta från SCB, Statens Folkhälsoinstitut,

Skolverket, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Valmyndigheten,

Kulturrådet, Brottsförebyggande rådet, Örebro

läns landsting samt Lindesbergs kommun.

För layout och bilder (där inget annat anges) svarar Maria

Lindstedt, informatör vid Lindesbergs kommun.

2


Välfärdsbokslut Lindesbergs kommun

Kommunstyrelsen tillsatte 2008 en folkhälsoberedning

för perioden 1 oktober

2008 – 31 maj 2010. Ett av de uppdrag

som gavs till beredningen var att arbeta

fram årliga välfärds/folkhälsobokslut.

Välfärdsbokslut är en modell som enkelt

kan användas för att styra och följa upp

kommunal verksamhet. Det övergripande

målet är att ”skapa samhälleliga förutsättningar

för en god hälsa på lika villkor

för kommunens invånare”, vilket också

överensstämmer med det av övergripande

nationella folkhälsomålet. I välfärdsbokslutet

är det

kommuninvånarnas välfärd och hälsa

som står i centrum. Syftet är att få ett

kommunalt planeringsunderlag som ger

vägledning för prioriteringar i kommunens

fortsatta utvecklings- och planeringsarbete

samt även underlag för beslut

om kort- och långsiktiga mål för folkhälsoarbetet.

Folkhälsoavtal kommun - landsting

Kommunen samverkar med Hällefors,

Ljusnarsbergs och Nora kommun med

stöd av Örebro läns landsting i det lokala

hälsofrämjande och drogförebyggande

arbetet. Kommunerna i norra Örebro län

har tecknat avtal med landstinget för perioden

2003-2007 samt 2008-2011. Enligt

avtalet ska kommunen bl a ”aktivt

använda samhällsplanering och kommunal

verksamhet i arbetet för att främja befolkningens

hälsa” samt ”inom

folkhälsoarbetet prioritera insatser för att

främja barns och ungdomars livsvillkor

och levnadsvanor”. Viktiga utgångspunkter

för det gemensamma folkhälsoarbetet

är att samverka för en god

hälsoutveckling, angripa den ojämlika

fördelningen av hälsa, verka för en god

hälsa hos barn och ungdomar samt stärka

det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande

arbetet.

Avtalet innebär också att ett folkhälsoteam

bestående av folkhälsostrateg, folk-

3

hälsoutvecklare, utredningssekreterare

barn och ungdom samt drogsamordnare

finns till de kommunala verksamheternas

förfogande för att förstärka det lokala arbetet.

Under 2009 har, med stöd av nationella

medel, särskild resurser funnits

inom teamet för att stärka och fördjupa

arbetet med föräldrastöd, hälsofrämjande

skolutveckling, tobakspreventivt arbete

samt stöd till de barn som lever med

krångel i familjen.


Folkhälsomål

Riksdagen antog 2003 nationella mål för folkhälsan

(reviderade 2008) och under hösten 2005 kom den

första nationella folkhälsopolitiska rapporten som

redovisar nuläget och förslag till förbättringsområden

i folkhälsoarbetet. Örebro läns landsting antog i november

2007 en ny regional folkhälsoplan.Se bilaga 1-2.

I den utvecklingsstrategi för Lindesbergs kommun

2009-2025 som antogs av kommunfullmäktige 2009

finns flera övergripande mål och strategier som också

är direkt kopplade till den lokala folkhälsopolitiken.

Utvecklingsstrategin är alltså det övergripande långsiktiga

måldokumentet för Lindesbergs kommuns

folkhälsoarbete.

Samband livsvillkor – levnadsvanor – hälsa

”Det övergripande målet för den svenska folkhälsopolitiken är

minskade sociala skillnader i hälsa genom ”att skapa samhälleliga

förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen”.

Dessa jämlikhetsaspekter har betonats i samtliga

hälsopolitiska strategier som antagits av regering och riksdag

sedan mitten av 1980-talet. Medan hälsans villkor för befolkningen

i sin helhet har förbättrats under de senaste decennierna

har de relativa sociala skillnaderna i hälsa förblivit oförändrat

stora. Dessa systematiska skillnader i hälsa beror på skillnader i

livsvillkor och strukturellt betingade levnadsvanor som kan påverkas

av politiska beslut. En medveten folkhälsopolitik kan

således förbättra hälsans villkor för de socialt och ekonomiskt

mindre gynnade grupper som idag löper störst risk att drabbas

av ohälsa och tidig död.” (Folkhälsopolitisk rapport 2005, Statens

Folkhälsoinstitut)

”Den tredje genomförda befolknings-enkäten i Örebro län kan

sammanfattas som att hälsan är relativt god men skillnaderna

mellan olika socioekonomiska grupper finns kvar. Hälsan är

beroende av de livsvillkor och levnadsvanor som länsborna har.

Oavsett vilket område som studeras hänger folkhälsan intimt

samman med socioekonomiska faktorer som utbildning och

4

Det finns tydliga samband mellan livsvillkor, levnadsvanor och

hälsa. I ”Levnadsvanor lägesrapport 2009” konstaterar Statens

Folkhälsoinstitut att människors levnadsvanor samspelar med

både social bakgrund och andra riskfaktorer. Vid jämförelser

mellan halsorelaterade levnadsvanor finns ofta kraftiga sociala

skillnader. For att nå målet med en jämlik hälsa är det därför

viktigt att ta hänsyn till hur olika levnadsvanor fördelar sig

bland olika grupper i befolkningen. Personer med dålig ekonomi

eller bristande inflytande på sin livssituation har till exempel

mindre möjligheter att förändra sina levnadsvanor i

positiv riktning än andra.

Örebro läns landsting har med utgångspunkt från befolkningsenkäten

Liv & Hälsa 2008 studerat samband mellan livsvillkor,

levnadsvanor och hälsa. Undersökningen visar att skillnader i

andelar med god hälsa bland olika grupper är tydlig:

därmed möjlighet att välja eller att få ett arbete. Det tycks som

den viktigaste folkhälsopolitiska insatsen är att skapa bra och

utvecklande arbeten som ger möjlighet till ett meningsfullt liv

och möjlighet att försörja sig.” (Den goda men ojämlika hälsan

– Liv & Hälsa i Örebro län 2004”, Örebro läns landsting 2006)

Andel (%) länsbor 18-84 år som uppger att man har god eller mycket god hälsa,

uppdelade efter livsvillkor och levnadsvanor

Källa: Liv & hälsa 2008, rapport nr 1, Örebro läns landsting


Barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa

– ett prioriterat område!

”Flera olika indikatorer pekar på att psykisk

ohälsa är särskilt vanligt bland

yngre kvinnor men att den ökar bland

båda könen. Andelen självmordsförsök

ökar kraftigt bland unga kvinnor, och allt

fler unga vårdas på sjukhus för depression

eller ångest och för alkoholförgiftning.

Under sista åren har dödligheten

bland unga män ökat något till följd av

en liten ökning i flera dödsorsaker, nämligen

skador, alkoholrelaterade dödsorsaker

och möjligen även självmord. ”

(Folkhälsorapport 2009, Socialstyrelsen)

Örebro läns landsting visar i sin rapport

”Tonåringars psykiska hälsa –

Liv & hälsa ung i Örebro län 2005”

att den psykiska ohälsan är mest uttalad

bland unga flickor och att den ökar

markant uppåt i skolåren.

Nedstämdhet är nästan tre gånger så

vanligt bland flickor jämfört med pojkar

oavsett skolår. Tendensen till ökad

psykisk ohälsa gäller även pojkarna, men

generellt sett ligger den på en klart lägre

nivå än bland flickorna. Dessa slutsatser

bekräftas även i de Liv & hälsa ung-undersökningar

som genomfördes i länets

skolor under 2007 och 2009. I rapporten

pekar man på att skolan har stor

betydelse för elevernas psykiska hälsa.

Elever som trivs dåligt i skolan har tre

gånger så hög risk för psykisk ohälsa

jämfört med de som trivs bra.

Föräldrasituationen samvarierar med

barnens psykiska hälsa. Gynnsamma

livsvillkor, som att föräldrarna har

arbete, och goda relationer till föräldrarna

innebär minskad risk för psykisk

ohälsa.

Ensamhet är en stark riskfaktor för

psykisk ohälsa både bland flickor och

bland pojkar. Användning av olika typer

av droger har samband med psykisk

ohälsa. Exempelvis är det en ökad risk

bland dem som brukar berusa sig när de

dricker alkohol.

5

Det är viktigt att samhället skapar förutsättningar

för att främja hälsa och förebygga

ohälsa. Det gäller således att

stärka befintliga så kallade skyddsfaktorer

och reducera eventuella riskfaktorer.

Ju fler skyddsfaktorer desto vanligare

med god allmän hälsa oavsett antal riskfaktorer.

Dålig hälsa är klart vanligast

bland de elever som har få skyddsfaktorer.

Psykisk ohälsa är betydligt vanligare

bland elever med få skyddsfaktorer och

många riskfaktorer. (Tonåringars drogvanor,

liv och hälsa i Örebro län 1996 –

2007”, Samhällsmedicinska enheten

Örebro läns landsting)

Hållbar utveckling och ökad attraktionskraft i kommunen

Begreppet Hållbar utveckling myntades

av Världskommissionen för Miljö och

Utveckling (Brundtland- kommissionen).

Hållbar utveckling består av flera ömsesidigt

beroende delar: miljömässig hållbarhet,

social hållbarhet, ekonomisk

hållbarhet och kulturell hållbarhet.

En hållbar utveckling innebär att skapa

ett samhälle där ekonomisk utveckling,

social välfärd och sammanhållning förenas

med en god miljö. Ett samhälle som

formas inom ramen för vad miljön och

människors hälsa tål och där vi långsiktigt

investerar i dessa resurser.

Den vanligaste definitionen på Hållbar

utveckling är "en samhällsutveckling

som tillgodoser dagens behov utan att

äventyra kommande generationers möjligheter

att tillgodose sina behov".

Välfärdsbokslutet är en del av arbetet

med att åstadkomma en hållbar utveckling

för Lindesbergs kommun.


I korthet redovisar välfärdsbokslutet följande:

Vuxna i Lindesberg kommun

Andelen vuxna som ser ljust eller optimistiskt

på framtiden är hög. Nästan tre

fjärdedelar av de vuxna kommuninnevånarna

uppger att man mår bra eller

mycket bra. Andelen som anger ett gott

hälsotillstånd minskar med stigande

ålder.

Andelen kommuninvånare som uppger

nedsatt psykiskt välbefinnande har i förhållande

till tidigare undersökningar

minskat bland både kvinnor och män.

Ohälsotalet ligger högre jämfört med

länet men har minskat under 2009.

Jämfört med länet och riket har kommuninvånarna

en lägre utbildningsnivå.

Detta gäller framför allt åldersgruppen

25 – 44 år. Kommunens kvinnor har

högre utbildningsnivå än männen.

Förvärvsfrekvensen bland kommunens

kvinnor och män ligger något högre jämfört

med länet och riket. Det gäller framför

allt åldersgruppen 20 – 24 år. Den

stora majoriteten av kommuninvånarna

bor och arbetar i kommunen.

Trivseln med arbetet är hög.

I januari 2010 var den totala arbetslösheten

i åldersgruppen 16 – 64 år 9,9 % (1

Barn och unga

En stor majoritet av kommunens barn

och unga uppger att de ser ljust eller

ganska ljust på framtiden samt att de mår

bra eller mycket bra. Andelen flickor

som ofta har huvudvärk, ont i magen,

sömnproblem eller känner sig stressade

är större än andelen pojkar som har det.

Andelen barn som lever i ekonomiskt

fattiga familjer ligger på samma nivå

som länet och något högre än riket.

80 % av eleverna i skolår 9 är behöriga

till studier i gymnasieskolan. 51 % av

kommunens 20-åringar har grundläggande

behörighet till universitet och hög-

432 personer)och 21,5 % (419 personer)

bland ungdomar 18 – 24 år.

Ensamstående föräldrar, kvinnor och

ungdomar är grupper som är ekonomiskt

utsatta.

Det finns stora skillnader i valdeltagandet

för kommunens olika valdistrikt. För-

skola.

Ungefär hälften av ungdomarna tror att

de kommer att flytta från kommunen

men de flesta tror dock att de skulle

kunna flytta tillbaka till kommunen av

olika anledningar.

De flesta föräldrar – vårdnadshavare är

nöjda eller mycket nöjda med verksamheten

i förskolan och skolan.

Barn och unga upplever i väldigt liten

omfattning att de har inflytande över arbetet

i skolan. Ungdomarnas

intresse för politik är enligt

dem själva svagt men i vissa

sakfrågor är de mer engagerade

och ungefär en tredjedel av alla

ungdomar vill vara med och

påverka det som händer i kommunen.

En majoritet av barn och unga

ägnar sig åt fysisk aktivitet regelbundet.

Majoriteten av ung-

6

troendet för politik och samhällets institutioner

varierar kraftigt bland kommuninvånarna.

Stora skillnader finns mellan

män och kvinnor ur ett jämställdhetsperspektiv.

I kommunen finns ca 300 föreningar och

31 idrottsanläggningar. Ca 40 % av de

vuxna kommmuninvånarna deltar i aktiviteter

eller går på möten i någon grupp,

organisation, förening eller något samfund.

Trivsel med bostad och omgivande miljö

är väldigt hög. Kvinnor avstår i högre

grad än män från att gå ut av rädsla för

att bli överfallen, rånad eller på annat sätt

ofredad. Antalet anmälda brott har ökat i

kommunen 2008 i förhållande till 2007.

Två tredjedelar av männen och varannan

kvinna rapporterar övervikt. 20 resp 16

% av männen och kvinnorna är fysiskt

inaktiva.

Kvinnor röker i något större utsträckning

än män. Andelen dagligrökare är högre

både bland kvinnor och män i jämförelse

med länet. Andelen riskkonsumenter av

alkohol är högst bland yngre män och

kvinnor.

domarna efterfrågar någon form av ungdomsgård/café

för äldre barn/ungdomar.

Tryggheten är hög bland ungdomarna

men fler pojkar än flickor känner sig alltid

eller oftast trygga på olika platser.

Pojkarna i skolår 7 och 9 är dagligrökare

i större utsträckning än flickorna medan

flickorna i skolår 2 på gymnasiet är dagligrökare

i större utsträckning än pojkarna.

Ca en av tio flickor och en av sju pojkar i

skolår 7 har någon gång druckit så

mycket alkohol att man känt sig full.

Ca hälften av eleverna i skolår 9 och ca

70 % av eleverna i år 2 på gymnasiet är

alkoholkonsumenter. Riskkonsumtionen

av alkohol är högre bland flickor än

bland pojkar.

Ca 95 % av eleverna i skolår 8 och ca 90

% av ungdomarna i år 1 och 3 på gymnasiet

har aldrig använt hasch, marijuana

eller andra former av narkotika.


Folkhälsoläget bland vuxna i kommunen 2008

Utvecklingsstrategi Lindesbergs kommun år 2009 - 2025

Kommunen ska främja invånarnas livsvillkor,

levnadsvanor och hälsa, samt

synliggöra och tillgodose deras möjligheter

till utveckling.

Ekonomisk och social trygghet

“Det finns ett samband mellan

en god folkhälsa och ett samhälle

präglat av ekonomisk

och social trygghet, jämlikhet

i levnadsvillkor, jämställdhet

och rättvisa.

Ekonomisk stress och social

otrygghet orsakar ohälsa,

framför allt psykisk ohälsa,

och leder till ökad ojämlikhet i

hälsa.” (www.fhi.se)

Familjesammansättning

Barnafödandet kommer allt senare i livet

för dagens föräldrar. Medelåldern för

första barnets födelse var 2008 ca 27 år

för kommunens kvinnor och ca 30 år för

kommunens män. Jämfört med 1980 har

medelåldern ökat med ca 3 år för både

kvinnor och män.

Den vanligaste familjetypen (med barn)

är att man har ett eller två barn i famil-

- Andelen invånare med god eller mycket

god hälsa ska öka och ges möjlighet och

förutsättningar till ett hälsosamt liv

I kommunen fanns den 31 december 2009 totalt 23 029 invånare. Detta är en minskning med

70 personer i förhållande till 31 december 2008. Både födelsenettot och inflyttningsnettot var

negativt 2009.

Av kommuninvånarna är ca 29 % 0 – 24 år, 50 % 25 – 64 år och ca 21 % 65 år och äldre.

90 % är födda i Sverige, 3 % i Finland, 1 % i övriga Skandinavien, 2 % i övriga Europa och

4 % i övriga världen.

jen. 2008 bodde ca 71 % av barnen mellan

0 – 17 år tillsammans med sina båda

biologiska föräldrar, 7 % med en ursprunglig

förälder och styvförälder och

22 % tillsammans med en ensamstående

förälder. Antalet separationer per 100

barn 0-17 år (avser de vuxna barnet bott

med före separationen) var 2008 3,67 i

kommunen, 3,45 i länet och 3,08 i riket.

7

- Invånarna ska känna social trygghet

och ha möjlighet till social gemenskap

Befolkning år 2009 Lindesbergs kommun jämfört med år

2009 riket (gult) (källa: SCB)

Antalet separationer i kommunen har

ökat under perioden 2005 – 2007 och

sedan minskat något.

(Källa: SCB)


FRAMTIDSTRO OCH HÄLSA

Framtidstro vuxna (Källa: Liv & Hälsa 2000, 2004 och 2008 Örebro läns landsting)

Andel som ser mycket eller ganska optimistiskt på framtiden

Lindesberg Örebro län Lindesberg Örebro län

Män 2000 64% 65% Kvinnor 2000 61% 65%

Män 2004 64% 65% Kvinnor 2004 64% 65%

Män 2008 66% 69% Kvinnor 2008 66% 66%

Andelen vuxna som ser ljust eller optimistiskt på framtiden är hög. Andelen invånare med framtidstro

i Lindesbergs kommun ligger på samma nivå som länet i sin helhet för kommunens kvinnor och

något lägre för männen.

Självskattad hälsa vuxna (Källa: Liv & Hälsa 2000, 2004 och 2008 Örebro läns landsting)

Andel som bedömer sitt hälsotillstånd som mycket eller ganska bra

Medellivslängd

Medellivslängd 2004 - 2008

Förväntat antal år vid födelsen

Lindesberg Örebro län Lindesberg Örebro län

Män 2000 69 % 73 % Kvinnor 2000 67 % 68 %

Män 2004 72 % 73 % Kvinnor 2004 71 % 72 %

Män 2008 72 % 74 % Kvinnor 2008 73 % 70 %

Nästan tre fjärdedelar av de vuxna kommuninnevånarna uppger att man mår bra eller mycket bra.

Andelen som anger ett gott hälsotillstånd minskar med stigande ålder. 7 % av kvinnorna och 5 % av

männen uppger att de mår dåligt eller mycket dåligt.

Kommunen Länet Riket

___________________________________________________

Kvinnor 82,8 82,8 82,9

Män 78,3 78,5 78,7

___________________________________________________

Medelvärde för perioden

Källa: SCB, Befolkningsstatistik

Medellivslängden är ett grovt men praktiskt användbart mått

på befolkningens hälsa. Ju högre medellivslängden är, desto

bättre folkhälsa. Speciellt lämpar sig måttet för att jämföra

utvecklingen över tid eller för att jämföra olika regioner med

varandra. (Folkhälsorapport 2005, Socialstyrelsen).

Statistiken visar att kvinnorna i Lindesberg har en medellivslängd

som ligger på ungefär samma nivå som länet och riket,

medan männen har en något lägre medellivslängd jämfört med

länet och riket. För kvinnorna har medellivslängden ökat med

2,4 år jämfört med perioden 1991 – 2000, och för männen med

1,4 år motsvarande period.

8


Psykiskt välbefinnande

Enkätundersökningen Liv & Hälsa 2004

visar att kvinnor uppgav psykiska besvär

i större utsträckning än män samt att

unga vuxna hade psykiska besvär i större

utsträckning än äldre.

De livsvillkor och levnadsvanor som har

ett starkt samband med upplevt psykiskt

besvär i form av oro och nedstämdhet är

nedlåtande behandling, brist på socialt

stöd, betungande hemarbete, sysselsättning,

ekonomisk stress, behov av hjälp

och stöd på grund av nedsatt funktionsförmåga

eller sjukdom, kritiska livshändelser,

fysisk inaktivitet, undervikt

(bland kvinnor) samt riskkonsumtion av

alkohol (bland män).

Bland förvärvsarbetande har faktorer

som vantrivsel på arbetet och oro för att

Andel med nedsatt psykiskt välbefinnande, vuxna

(Källa: Liv & Hälsa 2000, 2004 och 2008 Örebro läns landsting)

Ohälsotal

Ohälsotalet är antalet utbetalda dagar

med sjukpenning (inkl förlängd o fortsatt

sjukpenning), arbetsskadesjukpenning,

rehabiliteringspenning, sjukersättning

9

förlora arbetet ett starkt samband med

psykiska besvär. En god jordmån för

psykisk hälsa är goda relationer och

socialt stöd, möjlighet till avlastning när

hemarbetet är betungande, sysselsättning

och trivsel på arbetet samt ekonomisk

trygghet. (CDUST Liv & Hälsa 2004,

rapport 2 2006, ”Jordmån för psykisk

hälsa”)

Lindesberg Örebro län Lindesberg Örebro län

Män 2000 16 % 13 % Kvinnor 2000 24 % 22 %

Män 2004 17 % 15 % Kvinnor 2004 20 % 21 %

Män 2008 10 % 14 % Kvinnor 2008 18 % 22 %

Andelen kommuninvånare som uppger nedsatt psykiskt välbefinnande har i förhållande till tidigare

undersökningar minskat bland både kvinnor och män. I länet är andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande

betydligt högre bland kvinnor än bland män och skillnaden är framför allt stor i de yngsta

åldersgrupperna. I regionen uppgav 2004 34% av kvinnorna mellan 18-24 år nedsatt psykiskt välbefinnande

jämfört med 18% av männen.

Ohälsotalet i Lindesbergskommun har under 2009 minskat med

2,5 dagar (-5,8 %) vilket motsvarar ca 35 400 dagars ohälsofrånvaro.

Minskning har skett både i sjukpenning samt sjuk- och

aktivitetsdelen.

och aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension

och sjukbidrag) från socialförsäkringen

per försäkrad 16-64 år.

Alla dagar är omräknade till heldagar,

två dagar med halv ersättning blir därför

en dag.

Minskningen av ohälsotalet i Örebro län uppgick till 3,1 dagar

(-7,6 %) under 2008, medan riket hade en minskning med

3,0 dagar (-8,4 %). (Källa: Försäkringskassan, februari 2010)


UTBILDNING

”Det finns ett starkt samband mellan utbildningsnivå

och hälsa. Siffror från SCB visar

att ohälsa i form av t.ex. värk från rygg,

nacke och leder eller besvär av ängslan, oro

och ångest är betydligt vanligare bland lägre

utbildade än bland högre utbildade.

De största skillnaderna i ohälsa finns mellan

dem som enbart har förgymnasial utbildning

och dem som har eftergymnasial utbildning.

Liknande skillnader går även att se i dödlighetsmönstret.

Dödligheten är genomgående lägst för personer

med eftergymnasial utbildning och högst

för personer med förgymnasial utbildning.

De relativa skillnaderna i dödlighet mellan

olika utbildningsgrupper minskar dock med

stigande ålder. Män och kvinnor har ett liknande

grundmönster men skillnader i dödlighet

är något större bland män i lägre åldrar.”

(Folkhälsopolitisk rapport 2005, Statens folkhälsoinstitut)

ARBETE

“Det finns ett starkt statistiskt samband

mellan sysselsättning och hälsa samtidigt

som det också finns selektionsmekanismer

som stöter ut personer med ohälsa från

arbetsmarknaden.

Sambandet mellan hälsa och sysselsättning är

således dubbelriktat och hälsoskillnader

mellan sysselsatta och ej sysselsatta kan inte

enkelt hänföras till arbete.

Longitudinella studier av personer med

psykisk ohälsa visar på en hälsomässig selektion

in i gruppen utanför arbetskraften och att

de med psykisk ohälsa har svårt att förbättra

sin position över tid. Det finns också studier

som visar att den psykiska hälsan påverkas

negativt av en övergång mellan betalt arbete

och olika former av arbetsförlust, däribland

Förvärvsfrekvensen bland kommunens kvinnor och män ligger

något högre jämfört med länet och riket. Det gäller framför allt

åldersgruppen 20 – 24 år. Den stora majoriteten av kommuninvånarna

bor och arbetar i kommunen.

Ca 25 % pendlar ut ur kommunen till sitt arbete. Drygt 2000

personer pendlar in till kommunen för att arbeta här. Jämfört

med 2004 har antalet personer som bor och arbetar i kommunen

minskat medan antalet in- och utpendlare ökat. I siffrorna

ingår inte de ca 300 gymnasieelever som läser på annan ort än

Lindesberg.

Jämfört med länet och riket har kommuninvånarna en lägre utbildningsnivå. Detta

gäller framför allt åldersgruppen 25 – 44 år. Kommunens kvinnor har högre utbildningsnivå

än männen.

sjukfrånvaro och föräldraledighet, samt

positiva effekter vid återgång i arbete.

Arbetslöshet är den aspekt på arbetslivet som

beforskats mest vad gäller dess samband med

såväl kroppslig som psykisk hälsa, hälsovanor

samt dödlighet. Särskilt sambanden

med ökad psykisk ohälsa är väl kartlagda.

En översikt av nordiska studier visar på ett

samband mellan försämring av den psykiska

hälsan och arbetslöshetens längd. Långvarig

arbetslöshet påverkar hälsan negativt på

många sätt. Det psykiska välbefinnandet

försämras, sjukvårdsutnyttjande och läkemedelskonsumtionen

ökar, unga män ökar

sin konsumerar mer alkohol och unga kvinnor

röker mer.” (Folkhälsopolitisk rapport

2005, Statens folkhälsoinstitut)

10

Arbetspendling (Källa: SCB)

2008

Inpendlare Utpendlare Bor och arbetar i kommunen

Lindesberg 2080 2736 8117

Män 1088 1647 4198

Kvinnor 992 1089 3919


Andel som trivs mycket eller ganska bra med sitt nuvarande arbete

(Källa: Liv & Hälsa 2000, 2004 och 2008 Örebro läns landsting)

Lindesberg Örebro län Lindesberg Örebro län

Män 2000 62 % 65 % Kvinnor 2000 68 % 67 %

Män 2004 64 % 68 % Kvinnor 2004 67 % 67 %

Män 2008 80 % 82 % Kvinnor 2008 91 % 85 %

Andel som är mycket eller ganska orolig att förlora sitt arbete

inom det närmaste året

(Källa: Liv & Hälsa 2000, 2004 och 2008 Örebro läns landsting)

Lindesberg Örebro län Lindesberg Örebro län

Män 2000 12 % 10 % Kvinnor 2000 12 % 11 %

Män 2004 17 % 13 % Kvinnor 2004 13 % 14 %

Män 2008 10 % 11 % Kvinnor 2008 13 % 13 %

Liv- & hälsa-undersökningarna visar att trivseln med arbetet har ökat markant mellan 2004 och

2008, framför allt bland kvinnorna. Andelen invånare som är oroliga att förlora sitt arbete under

närmaste året är något högre bland kvinnorna jämfört med männen.

Arbetslöshet

Total arbetslöshet = arbetslösa samt personer i program med aktivitetsstöd och i arbete med stöd,

oktober månad resp år samt januari 2010. (Källa: Arbetsförmedlingen)

11

Arbetsmarknadssituationen har

förändrats och har under året

inneburit fler varsel med ökad

arbetslöshet som följd. I januari

2010 var den totala arbetslösheten

i åldersgruppen 16 – 64 år

9,9 % (1 432 personer) vilket

innebär en ökning från oktober

med 1,0 % (155 personer).

(Källa: www.arbetsformedlingen.se)


EKONOMI

“Svenska och internationella studier

visar att människors hälsa, både den

fysiska och den psykiska, förbättras med

ökande inkomst men i avtagande grad ju

högre inkomsten blir. I den utsträckning

människor har ekonomiska tillgångar är

även dessa positiva för hälsan.

En ekonomiskt utsatt situation, som inte

bara är tillfällig, är däremot negativ för

hälsan. Det finns till exempel ett tydligt

samband mellan hjärt-kärlsjukdomar och

låga

inkomster. Även den psykiska hälsan

försämras vid en ekonomiskt utsatt situation.

Resultaten från FHI:s nationella folkhälsoenkät

visar att nedsatt psykiskt välbefinnande

var vanligare bland dem som

12

hade haft socialbidrag, hade varit i ekonomisk

kris, saknade kontantmarginal,

var låginkomsttagare och var arbetslösa.

Det finns också ett omvänt samband där

ohälsa påverkar den enskildes sociala

och ekonomiska situation” (Folkhälsopolitisk

rapport 2005, Statens folkhälsoinstitut)

Andel (%) av respektive familj med en disponibel inkomst

(per konsumtionsenhet, se nedan) under 60 procent av medianinkomsten.

Familjetyper: barnfamiljer med hemmavarande barn under 18 år,

pensionärsfamiljer med minst en person över 64 år samt familjer där

minst en person har förtidspension eller sjukbidrag.

Ekonomisk buffert (Källa: Liv & Hälsa 2000, 2004 och 2008 Örebro läns landsting)

Andel som inte skulle klara att inom en vecka skaffa fram 18 000 kronor (år 2000) eller

20 000 kronor (år 2004 och 2008) om de skulle hamna i en oförutsedd situation

Lindesberg Örebro län Lindesberg Örebro län

Män 2000 24 % 25 % Kvinnor 2000 32 % 31 %

Män 2004 23 % 22 % Kvinnor 2004 33 % 30 %

Män 2008 21 % 19 % Kvinnor 2008 27 % 27 %

Inkomstfördelning - andel av befolkningen 20-64 år

(Källa: Statens Folkhälsoinstitut och SCB)

Höginkomstgränsen definieras som den sammanräknade inkomst över vilken

20 procent av alla inkomsttagare i riket ligger. Låginkomstgränsen är den

sammanräknade inkomst under vilken 20 procent av alla inkomsttagare i riket

ligger.

Inkomstgränserna varierar mellan olika år. De angivna gränserna gäller

åldersgruppen 20–64 år och nollinkomsttagarna ingår i beräkningen

Höginkomstgränsen var 341 292 kronor år 2007.

Låginkomstgränsen var 117 138 kronor år 2007.

Hushåll med ekonomiskt bistånd

I Lindesbergs kommun utbetaldes under

2008 1 011 kr/invånare i ekonomiskt bistånd.

Detta är oförändrat i förhållande till

2007 (1 011 kr/inv). Motsvarande siffra

var 2008 för länet 753 kr/inv och för

riket 782 kr/inv. (Källa: Sveriges kommuner

och landsting).

I december 2009 var andelen hushåll 18-

24 år 39 % av alla hushåll som beviljats

försörjningsstöd.

Familjer som består av ensamstående

föräldrar (oftast kvinnor) med barn under

18 år är den familjegrupp i kommunen

som i störst grad har låga inkomster

(35 %). Andelen är något lägre jämfört

med länet och något högre jämfört med

riket. Kommunens kvinnor har i förhållande

till männen sämre ekonomisk buffert,

är i högre grad låginkomsttagare och

i lägre grad höginkomsttagare.

Ungdomar är en annan ekonomiskt utsatt

grupp, vilket märks inte minst när det

gäller ekonomiskt bistånd.


Delaktighet, inflytande och integration

”Om individer eller grupper upplever att

de inte kan påverka de egna livsvillkoren

och utvecklingen av samhället uppstår

maktlöshet. I ett demokratiskt samhälle

VALDELTAGANDE

”Ett sjunkande och lågt valdeltagande

pekar på att medborgaren inte känner sig

delaktig i samhället. Skillnaden mellan

olika sociala grupper är stor och var vid

1998 års val den största uppmätta någonsin.

Valdeltagandet är lägre bland arbetslösa

och i grupper med lägre inkomst.

Svenska forskare betraktar i dag valdeltagandet

som en klassfråga. Att vara

tillerkänns alla människor lika värde med

jämlika möjligheter att vara delaktiga

och ha inflytande. Rätten till delaktighet

och inflytande gäller oavsett kön, etnisk

gift/samboende och att ha ett stabilt och

utvecklat socialt nätverk hänger samman

med högt valdeltagande. Andra faktorer

som påverkar valdeltagandet är individers

föreningsaktivitet, förtroende för

andra människor, politiska intressen, partiidentifikation,

tilltro till valhandlingens

effektivitet samt uppslutning kring synen

på röstning som en medborgerlig dygd.

13

eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning,

sexuell läggning eller ålder”.

(www.fhi.se)

Utvecklingsstrategi Lindesbergs kommun år 2009 - 2025

- Lindesbergs kommun ska ha en etnisk

och kulturell mångfald där människor

med utländsk bakgrund trivs och är en

aktiv del av det lokala samhället.

Valdeltagande valdistrikt kommunval 2006

Valdeltagandet i kommunvalet

2006 ökade

med 1,2 % i förhållande

till 2002 års kommunval.

Valdeltagandet bland de

kommuninvånare som

inte har svenskt medborgarskap

är betydligt lägre.

Även bland förstagångsväljarna

är valdeltagandet

lägre än för hela befolkningen,

även om det steg

i 2006 års kommunval

jämfört med 2002 års val.

Stora skillnader finns

också mellan de olika

valdistrikten i kommunen

där Stråssa ligger lägst

och Pilkrog-Finnåker

högst.

Vid EU-valet 2009 röstade

42,3 % av de röstberättigade

i kommunen

vilket var en ökning med

6,8 % i förhållande till

EU-valet 2004.

- Kommuninvånarna ska ha möjlighet att

påverka sin tillvaro.

- Kommunen ska ha ett brett och väl fungerande

föreningsliv för alla.

Studier visar att det finns samband mellan

valdeltagande och självuppskattad

hälsa, dödlighet, aktivitetshinder orsakade

av dålig hälsa och upplevd otrygghet

i närsamhället.” (Statens folkhälsoinstitut,

”Hur påverkas hälsan av delaktighet

och inflytande i samhället?”)

Valdeltagande kommunval, utländska medborgare: År 2002: 41 % År 2006: 41 %

Valdeltagande förstagångsväljare (%) 2002 2006

Riksdag 65 72

Landsting 60 67

Kommun 60 66


Förtroende för olika institutioner i samhället

(Källa: Liv & Hälsa 2008, Örebro läns landsting)

Andel som uppger att man har mycket eller ganska stort förtroende

Liv & hälsa-undersökningarna visar att förtroendet för politik och samhällets institutioner varierar

kraftigt där förtroendet för själva institutionerna är betydligt högre än för de förtroendevalda

som styr över verksamheterna. Siffrorna visar också att kommunen kvinnor generellt uppger

större förtroende än männen utom för fackföreningarna och Försäkringskassan.

KULTUR OCH FRITID

”Skriften ger stöd för att kulturupplevelser

inte bara har ett egenvärde utan är

viktiga för människors välbefinnande

och hälsa.

En svårighet som flera forskare lyfter

fram när det gäller forskning inom

området är att det är svårt att särskilja om

det är den konstnärliga upplevelsen i sig

eller det sociala sammanhanget som den

sker i som påverkar hälsan i positiv

riktning.

Försök där man jämfört kulturellt deltagande

med deltagande i fysisk aktivitet

under samma sociala förhållanden visar

dock att den sociala stimulansen inte kan

vara hela förklaringen till hälsoeffekterna

av det kulturella deltagandet.” (Statens

folkhälsoinstitut rapport 23/2005, ”Kultur

för hälsa”)

14

Foto: Lars Åby


Utlåning böcker och AVmedier

per invånare

(Källa: Kulturrådet)

Föreningsaktivitet

Nationella studier visar att de som är frivilligt

aktiva i genomsnitt är mer resursstarka

än de som inte är aktiva, bland

annat genom en i genomsnitt högre utbildning

och högre inkomst. De frivilligt

aktiva förvärvsarbetar i större utsträckning

än de som inte är frivilligt aktiva.

Hos gruppen som inte är frivilligt aktiv

är främst andelen som studerar och som

är ålderspensionärer större än bland de

frivilligt aktiva. Andelen som är födda

utomlands är också färre hos dem som

är frivilligt aktiva. De som är frivilligt

aktiva har också en något högre självskattad

hälsa än de som inte är frivilligt

engagerade. (Statens folkhälsoinstitut

”Frivilliga insatser och hälsa”)

Föreningsaktivitet vuxna : (Liv & Hälsa 2004 och 2008, Örebro läns landsting)

Andel (18–84 år) som deltar i aktiviteter eller går på möten i någon grupp, organisation, förening

eller något samfund

Lindesberg Örebro län Lindesberg Örebro län

Män 2004 39% 41% Kvinnor 2004 37% 38%

Män 2008 40% 45% Kvinnor 2004 38% 39%

Antalet registrerade föreningar i kommunens föreningsregister

uppgick 2009 till 185 stycken. Om

man till dessa adderar vilande föreningar och

dem föreningar som inte registrerat sig så är antalet

ungefär det dubbla - cirka 300 stycken.

Gruppen idrottsföreningar är den enskilt största

gruppen, 56 - 85 stycken. I kommunen finns 31

idrottsanläggningar för inom- och utomhusbruk.

Föreningsliv för äldre

Äldreomsorgen har tagit fram en katalog

över det aktivitetsutbud och föreningsliv

som finns för äldre i kommunen. Syftet

är att skapa förutsättningar för fler äldre

att hitta aktiviteter och sociala kretsar att

tillhöra eftersom det är av stor betydelse

för människors välbefinnande att ha ett

forum för social gemenskap

I kommunen genomfördes 2009 489 stycken

studiecirklar med 3 136 deltagare i kommunen

i studieförbundens regi. Dessutom genomfördes

under året 68 arrangemang med 964 deltagare

i annan gruppverksamhet samt 638 kulturarrangemang

med totalt 45 646 deltagare.

15


JÄMSTÄLLDHET

”Det kan konstateras att skillnaderna i

hälsa mellan kvinnor och män är stora.

Kvinnor lider i högre utsträckning av

stressrelaterad sjuklighet, söker sjukvård,

konsumerar läkemedel och är sjukskrivna

i betydligt större utsträckning än

män.

Männens dödstal ligger dock i alla åldrar

på en högre nivå än kvinnornas, främst

SCB:s Jämställdhetsindex är en sammanvägning

och medelvärde av 12 olika variabler

där fokus ligger på att mäta hur

stor skillnad det är mellan kvinnor och

män i kommunen. För 3 av variablerna

mäts även hur höga värden variablerna

har. De variabler som ingår är: eftergymnasial

utbildning, förvärvsarbetande, arbetssökande,

medelinkomst, spridning på

näringsgrenar, föräldrapenning, tillfällig

föräldrapenning, ohälsotal, unga vuxna,

kommunfullmäktige, kommunstyrelse

och egna företagare.

till följd av högre dödlighet i hjärtkärlsjukdom,

skador och alkoholrelaterad

sjukdom.

Dessa skillnader i hälsa kan inte enbart

förklaras av biologiska skillnader mellan

könen utan sammanhänger till stor del

med sociala och kulturella faktorer.

Mäns kortare livslängd är i hög grad knu-

Jämställdhetsstatistiken visar för kommunen

att kvinnor i förhållande till män i

lägre utsträckning är chefer i näringslivet

och egna företagare, i högre grad chefer i

offentlig förvaltning, har högre utbildningsnivå,

har lägre medelinkomst, i

högre grad är låginkomsttagare, förvärvsarbetar

i lägre grad, i större utsträckning

arbetar deltid, i högre grad tar ut föräldrapenning

och tillfällig föräldrapenning,

har högre ohälsotal, i lägre grad är arbetslösa

och i lägre grad representerade i

kommunfullmäktige.

INTEGRATION

Integrationsprogram Lindesbergs kommun

Integrationsarbetet ska kännetecknas av att invandrare ska känna sig välkomna till Lindesberg. Tillvaron

ska kännetecknas av ömsesidig tolerans och respekt mellan boende i Lindesberg. Kommunen ska präglas

av öppenhet och etnisk mångfald och ska i integrationsarbetet motverka diskriminering, främlingsfientlighet

och rasism.

Tidningen Fokus har rankat Sveriges

kommuner ur ett integrationsperspektiv

och 2008 hamnar Lindesbergs kommun

på plats 92 av 290, där nr 1 är bäst.

Kommunerna har rangordnats utifrån sju

olika kriterier (andel utrikes födda, flyktingmottagande,

absolut och relativ sysselsättning,

absoluta och relativa

Trygghet

”Trygghet är ett av de mest

grundläggande och starkaste

mänskliga behoven och är centralt

för människors välbefinnande.

Bestämningsfaktorn trygghet i

närmiljön är här avgränsad till

känsla av trygghet i förhållande till

risken att utsättas för brott mot person

(utanför bostaden). Trygghet är en subjektiv

känsla som inte behöver ha sin

grund i faktiskt registrerad brottslighet

eller i risken för att själv bli utsatt för

våld.

ohälsotal samt relativ förvärvsinkomst).

Den totala placeringen är en sammanvägning

av de sju kriterierna. Förbättringsområden

för kommunen är enligt denna

undersökning framför allt sysselsättning

för utrikes födda. (Källa: Tidningen

Fokus, nr 13 2009).

Graden av rädsla för brott har

sannolikt samband med den allmänna

tryggheten i samhället

och de villkor som människor

lever under. Det finns forskningsresultat

som pekar mot att

människor som lever i goda levnadsomständigheter

känner

mindre rädsla än människor som

lever under mer osäkra villkor.

Det finns även ett samband mellan känslan

av trygghet i grannskapet och självskattad

fysisk och psykisk hälsa. En

förklaring kan vara att en miljö som upp-

16

ten till beteenden som är riskfyllda och

som resulterar i förtida död i olycksfall,

våld, alkoholmissbruk, rökning och

självmord. Det finns även strukturella

förhållanden i samhället som medför att

villkoren ser olika ut för kvinnor och

män, exempelvis på arbetsplatsen,

i familjelivet och i deltagandet i sociala

aktiviteter.” (Folkhälsopolitisk rapport

2005, Statens folkhälsoinstitut)

I januari 2010 var andelen arbetslösa

samt andelen sökande i program med aktivitetsstöd

15,3 % (234 personer) bland

de kommuninvånare som är utrikes

födda. Motsvarande andel var i länet

16,6 % och i riket 12,6 %. Motsvarande

andel för alla kommuninvånare var vid

samma tidpunkt 9,9 %. (Källa:

www.amv.se)

levs som otrygg begränsar människors

rörelsefrihet och möjlighet att använda

bostads- eller stadsmiljön för exempelvis

rekreation och fysisk aktivitet.

Det bör också nämnas att andra studier

inte visar något samband mellan känslan

av trygghet i närmiljön och fysisk aktivitet.

När det gäller psykisk hälsa kan den

undermineras av den stress det innebär

att leva i ett område som känns otryggt

och det finns anledning att tro att effekten

ökar med längre exponering.” (Folkhälsopolitisk

rapport 2005, Statens

folkhälsoinstitut)


Foto: Per Molin

Utvecklingsstrategi Lindesbergs kommun

år 2009-2025

Invånare och besökare ska känna trygghet och säkerhet när de vistas

i kommunen.

Mål och medel för det trygghetsskapande

och brottsförebyggande arbetet 2007-2010:

Lindesbergs kommun ska:

- kännetecknas av ett väl fungerande trygghetsskapande och brottsförebyggande

arbete där barn, ungdomar och deras föräldrar och målsmän prioriteras

- kännetecknas av nolltolerans avseende våld, främlingsfientlighet och antidemokratiska

rörelser.

- kännetecknas av en väl fungerande lokal samverkan samt en öppen dialog

med kommuninnevånarna när det gäller trygghetsskapande och brottsförebyggande

arbete

Andel som trivs mycket eller ganska bra med sin

nuvarande bostad, 18-79 år

(Källa: Liv & Hälsa 2000, 2004 och 2008 Örebro läns landsting)

Lindesberg Örebro län Lindesberg Örebro län

Män 2000 89 % 90 % Kvinnor 2000 95 % 92 %

Män 2004 89 % 90 % Kvinnor 2004 91 % 92 %

Män 2008 93 % 92 % Kvinnor 2008 93 % 92 %

Andel som trivs mycket eller ganska bra med den

omgivande miljön där man bor, 18-79 år

(Källa: Liv & Hälsa 2000, 2004 och 2008 Örebro läns landsting)

Lindesberg Örebro län Lindesberg Örebro län

Män 2000 88 % 88 % Kvinnor 2000 93 % 90 %

Män 2004 91 % 89 % Kvinnor 2004 92 % 91 %

Män 2008 93 % 92 % Kvinnor 2008 93 % 92 %

Hälsofrämjande hembesök

bland kommunens äldre

Kommunens äldreomsorg genomför hälsofrämjande

besök hos kommunens seniorer (80 år eller

äldre) som bor i eget boende och som inte redan

har en kontinuerlig hjälp av hemtjänsten. Syftet är

att bygga upp ett ömsesidigt informationsbyte

kring hälsa, trygghet och framtida behov.

17

Målet är att på sikt främja hälsan och påverka den

sociala tryggheten samt livskvalitén hos seniorerna.

Arbetet handlar i stora delar om att kartlägga,

informera samt till viss del påverka den

enskilde individen mot en hälsosammare livsstil

och bättre säkerhetstänk.


Upplevd trygghetsnivå

2002 2005

Andel som känner sig trygg när man går ut ensam en kväll i området där man bor: Lindesberg: 73 % 69 %

Länet: 65 % 68 %

Andel som känner sig otrygg när man går ut ensam en kväll i området där man bor: Lindesberg: 13 % 18 %

Länet: 19 % 21 %

(Källa: Polisens medborgarundersökning Örebro län 2002 och 2005)

Andel som avstår ibland eller ofta från att gå ut av rädsla för att bli

överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad, 18-79 år.

(Källa: Liv & Hälsa 2000, 2004 och 2008 Örebro läns landsting)

Lindesberg Örebro län Lindesberg Örebro län

Män 2000 4 % 6 % Kvinnor 2000 12 % 20 %

Män 2004 10 % 9 % Kvinnor 2004 20 % 26 %

Män 2008 10 % 10 % Kvinnor 2008 18 % 29 %

Anmälda brott (Källa: Brottsförebyggande Rådet)

Lindesberg Örebro län Riket

Antal brott per 100.000 av 2002 9 807 13 681 13 663

medelfolkmängden 2003 9 707 14 269 13 936

2004 9 358 13 903 13 885

2005 9 689 13 783 13 753

2006 9 265 14 196 13 490

2007 9 550 14 007 14 280

2008 11 285 14 560 14 937

(preliminära siffror) 2009 9 904 14 271 15 046

Levnadsvanor

”Fysisk aktivitet är en förutsättning för

en god hälsoutveckling.”

”Maten har en avgörande betydelse för

hälsan. Goda matvanor är bra för hälsan

och välbefinnandet och är en förutsättning

för en positiv hälsoutveckling. Goda

matvanor, i kombination med framförallt

fysisk aktivitet, kan förebygga en rad

hälsoproblem…..Många av vår tids folk-

18

Antalet anmälda brott har minskat i

kommunen 2009 i förhållande till 2008

och ligger på ungefär samma nivå som

tidigare nivå och dessutom klart under

nivån för riket och länet. Orsaken till

detta är bl a minskat antal klotterärenden.

(Källa: Polisen Lindesberg)

hälsoproblem har samband med maten.”

”Bruket av beroendeframkallande medel

liksom spelberoende påverkar hälsan.”

(www.fhi.se)

Fysisk aktivitet (Källa: Liv & Hälsa 2000, 2004 och 2008 Örebro läns landsting)

Andel som inte ägnar sig särskilt mycket åt fysisk aktivitet på fritiden. Promenerar, cyklar eller rör på sig på annat sätt mindre än

två timmar i veckan

Lindesberg Örebro län Lindesberg Örebro län

Män 2000 27 % 22 % Kvinnor 2000 21 % 21 %

Män 2004 17 % 19 % Kvinnor 2004 23 % 16 %

Män 2008 21 % 20 % Kvinnor 2008 16 % 16 %

Övervikt (Källa: Liv & Hälsa 2000, 2004 och 2008 Örebro läns landsting)

Andel med BMI (Body Mass Index) >=25

Lindesberg Örebro län Lindesberg Örebro län

Män 2000 57 % 55 % Kvinnor 2000 50 % 43 %

Män 2004 59 % 56 % Kvinnor 2004 45 % 44 %

Män 2008 67 % 61 % Kvinnor 2008 48 % 47 %


Kraftig övervikt (Källa: Liv & Hälsa 2000, 2004 och 2008 Örebro läns landsting)

Andel med BMI (Body Mass Index) >=30

Lindesberg Örebro län Lindesberg Örebro län

Män 2000 12 % 11 % Kvinnor 2000 13 % 12 %

Män 2004 15 % 13 % Kvinnor 2004 15 % 15 %

Män 2008 17 % 15 % Kvinnor 2008 13 % 16 %

Matvanor (Källa: Liv & Hälsa 2000, 2004 och 2008 Örebro läns landsting)

Andel som äter frukost, lunch och middag eller kvällsmål dagligen eller i stort sett dagligen

Lindesberg Örebro län Lindesberg Örebro län

Män 2000 73 % 69 % Kvinnor 2000 77 % 74 %

Män 2004 72 % 73 % Kvinnor 2004 80 % 77 %

Män 2008 71 % 72 % Kvinnor 2008 78 % 77 %

Antal utskrivna FaR – recept

(FaR = Fysisk aktivitet på recept) vid kommunens vårdcentraler under 2009: (Källa: Örebro läns idrottsförbund)

Fellingsbro 4 Frövi 33 Lindesberg 18 Storå 14

Medianvärdet för utskrivna FaR – recept för vårdcentralerna i norra Örebro län är 28 och medelvärdet 37..

Statistiken visar att andelen män i kommunen

som är överviktiga eller kraftigt

överviktiga är högre jämfört med länet

och har ökat i förhållande till tidigare

år.Var femte man uppger att de är fysiskt

inaktiva. Bland kommunens kvinnor är

motsvarande andelar lägre och ligger i

stort sett på samma nivå som för länets

kvinnor.

Förskrivningen av fysisk aktivitet på

recept vid kommunens vårdcentraler är

relativt låg.

I arbete med att främja fysisk aktivitet

TOBAK

och goda matvanor bland kommuninvånarna

sker ett nära samarbete mellan

kommunens verksamheter, folkhälsoteamet

i länsdelen samt Örebro läns

Idrottsförbunds (ÖLIF:s) folkhälsoenhet.

ÖLIF har som uppdrag i sitt avtal med

Örebro läns landsting att:

- bedriva sin verksamhet som aktör i

folkhälsoarbetet utifrån visionen ”rörelse

i livets alla steg”

- vara aktör med betoning på fysisk aktivitet

men också verka inom andra livsstilsområden

- prioritera barn och ungdomars behov

av idrott, lek och rörelse. Insatser ska

Andel vuxna som röker dagligen, 18-79 år

(Källa: Liv & Hälsa 2000, 2004 och 2008 Örebro läns landsting)

19

riktas speciellt till de barn och ungdomar

som är helt eller nästan helt fysiskt

inaktiva

- stödja länets idrottsföreningar i att

bedriva sin verksamhet på ett hälsofrämjande

sätt

- lyfta fram och stödja idrottsföreningarna

som resurs i det lokala folkhälsoarbetet

- vara en resurs i det lokala folkhälsoarbetet

i enlighet med lokala beslut med

inriktning på dem som har störst risk för

livsstilsrelaterad ohälsa

- följa upp och kvalitetssäkra sina

insatser.

Lindesberg Örebro län Lindesberg Örebro län

Män 2000 18 % 14 % Kvinnor 2000 22 % 18 %

Män 2004 10 % 14 % Kvinnor 2004 22 % 17 %

Män 2008 15 % 11 % Kvinnor 2008 18 % 14 %

Andel vuxna som snusar dagligen, 18-79 år

(Källa: Liv & Hälsa 2000, 2004 och 2008 Örebro läns landsting)

Lindesberg Örebro län Lindesberg Örebro län

Män 2000 23 % 20 % Kvinnor 2000 2 % 1 %

Män 2004 27 % 21 % Kvinnor 2004 2 % 2 %

Män 2008 13 % 17 % Kvinnor 2008 3 % 2 %

Folkhälsorapport 2009 (Socialstyrelsen

2009) visar för riket att andelen personer

som röker dagligen har minskat bland

män i alla åldrar och bland kvinnor under

45 år. Det finns stora skillnader mellan

olika sociala grupper samt även bland

personer med olika utbildningsnivå. Andelen

som är dagligrökare är större bland

arbetare än bland tjänstemän samt bland

personer med låg utbildningsnivå.

Liv & Hälsa-undersökningarna visar att

kommunens kvinnor röker i något större

utsträckning än män. Andelen dagligrökare

är högre både bland kvinnor och

män i jämförelse med länet. Andelen

dagligsnusare bland männen ligger lägre

jämfört med länet.


ALKOHOL

Riskkonsumtion alkohol vuxna (Källa: Liv & Hälsa 2004 och 2008, Örebro läns landsting)

Lindesberg Örebro län Lindesberg Örebro län

Män 2004 3 % 6 % Kvinnor 2004 5 % 6 %

Män 2008 4 % 6 % Kvinnor 2008 6 % 6 %

Avser åldern 18-84 år. Andelen riskkonsumenter är högst bland yngre män och kvinnor.

Folkhälsoläget bland barn och unga i kommunen 2008

”Förhållanden under barn- och ungdomsåren

har stor betydelse för både den

psykiska och fysiska hälsan under

hela livet.

I folkhälsopropositionen bedömer rege-

Utvecklingsstrategi Lindesbergs kommun år 2009 – 2025

- Kommunen ska främja invånarnas livsvillkor,

levnadsvanor och hälsa, samt

synliggöra och tillgodose deras möjligheter

till utveckling.

- Andelen invånare med god eller mycket

god hälsa ska öka och ges möjlighet och

förutsättningar till ett hälsosamt liv

- Invånarna ska känna social trygghet

och ha möjlighet till social gemenskap

20

ringen att barn och unga är en av de viktigaste

målgrupperna inom folkhälsoarbetet.”

(www.fhi.se)

Mål och medel för det trygghetsskapande och brottsförebyggande

arbetet 2007 – 2010:

Lindesbergs kommun ska:

- kännetecknas av ett väl fungerande

trygghetsskapande och brottsförebyggande

arbete där barn, ungdomar och

deras föräldrar och målsmän prioriteras

”Det är viktigt att samhället skapar förutsättningar

för att främja hälsa och förebygga

ohälsa. Det gäller således att

stärka befintliga så kallade skyddsfaktorer

och reducera eventuella riskfaktorer.

- Kommuninvånarna ska ha möjlighet att

påverka sin tillvaro

- Kommunen ska ha ett brett och väl fungerande

föreningsliv för alla

- Barn och ungdomars upplevelser av

skola och fritid i Lindesberg ska vara

sådan att de gärna återvänder hit efter

studier och arbete för att låta sina barn

också växa upp här.

- kännetecknas av nolltolerans avseende

våld, främlingsfientlighet och antidemokratiska

rörelser.

Ju fler skyddsfaktorer desto vanligare

med god allmän hälsa oavsett antal riskfaktorer.

Dålig hälsa är klart vanligast

bland de elever som har få skyddsfaktorer.

Psykisk ohälsa är betydligt vanligare

FRAMTIDSTRO OCH HÄLSA

- Andelen kommuninnevånare i åldersgruppen

20 år, som har grundläggande

behörighet till universitet och högskolor

ska ligga över riksgenomsnittet

- Andelen elever som har uppnått målen

med sin gymnasieutbildning ska öka

genom medvetna insatser

- kännetecknas av en väl fungerande

lokal samverkan samt en öppen dialog

med kommuninvånarna när det gäller

trygghetsskapande och brottsförebyggande

arbete

bland elever med få skyddsfaktorer och

många riskfaktorer”. (Tonåringars drogvanor,

liv och hälsa i Örebro län 1996 –

2007”, Samhällsmedicinska enheten

Örebro läns landsting)

Framtidstro barn och unga (Källa: Liv & hälsa ung 2009 Örebro läns landsting)

Andel elever som rent allmänt anger att de mår bra eller mycket bra, år 7 och 9

Lindesberg Örebro län Lindesberg Örebro län

Flickor år 7 83 % 83 % Pojkar år 7 78 % 87 %

Flickor år 9 78 % 80 % Pojkar år 9 79 % 81 %

Flickor år 2 gy 76 % 80 % Pojkar år 2 gy 76 % 82 %


Hälsoindex Förskolebarn

Hälsoindex för förskolebarn är utvecklat

av barnhälsovården i Örebro län i syfte

att beskriva förskolebarnens hälsa på ett

lättöverskådligt sätt. Hälsoindex är ett

medeltal för följande indikatorer:

- Andel ammande (enbart) barn vid 4

månaders ålder

- Andel mödrar som röker när barnet är

0-4 veckor

- Vaccinationstäckning MPR

- Andel barn med födelsevikt under 2

500 gram

21

- Andel som sökt vård för

olycksfall/skada barn 0-1 år och vid

4- årskontakten (senaste 3 mån)

- Andel 4-åringar med ISO BMI-index

>30 (barn med fetma)

Självskattad hälsa barn och unga (Källa: Liv & hälsa ung 2009 Örebro läns landsting

Andel elever som rent allmänt anger att de mår bra eller mycket bra 2009

Hälsoindex förskolebarn

mäter per vårdcentral och redovisas

i ovanstående tabell

som ett medelvärde för resultaten

från 2006 - 2008 års

index. Ett högre värde indikerar

en bättre hälsa och vice

versa.

Index för vårdcentralerna i

kommunen varierar och ligger

med undantag för Frövi

vårdcentral under index för

hela länet.

Källa: Barns hälsa i Örebro

län 2008, Örebro läns landsting

Lindesberg Örebro län Lindesberg Örebro län

Flickor år 7 82 % 80 % Pojkar år 7 83 % 91 %

Flickor år 9 72 % 76 % Pojkar år 9 86 % 87 %

Flickor år 2 gy 82 % 79 % Pojkar år 2 gy 89 % 87 %

Majoriteten av barn och unga uppger att

de mår bra eller mycket bra. Andelen är

högre jämfört med länet bland flickor i år

7 och 2 på gymnasiet samt bland pojkar i

år 2 på gymnasiet. Flickor i år 9 och pojkar

i år 7 ligger lågt i förhållande till

Psykiskt välbefinnande (Källa: Liv & hälsa ung 2009 Örebro läns landsting)

Andel elever som under de tre senaste månaderna ofta eller alltid känt sig nedstämda 2009

Lindesberg Örebro län Lindesberg Örebro län

Flickor år 7 14 % 16 % Pojkar år 7 4 % 5 %

Flickor år 9 22 % 24 % Pojkar år 9 6 % 9 %

Flickor år 2 gy 20 % 23 % Pojkar år 2 gy 9 % 9 %

LUPP-undersökningen 2008 (Lokal undersökning

av ungdomspolitiken) bland

kommunens unga i skolår 8 samt 1 och 3

på gymnasiet visade att ca 70 % av flick-

”Flera olika indikatorer pekar på att psykisk

ohälsa är särskilt vanligt bland

yngre kvinnor men att den ökar bland

båda könen.

orna och 80 % av pojkarna bedömer sitt

hälsotillstånd som ganska eller mycket

bra. Andelen flickor som ofta har huvudvärk,

ont i magen, sömnproblem eller

Andelen självmordsförsök ökar kraftigt

bland unga kvinnor, och allt fler unga

vårdas på sjukhus för depression eller ångest

och för alkoholförgiftning. Under

sista åren har dödligheten bland unga

länet.

känner sig stressade är större än andelen

pojkar som har det. (Källa: ”Att vara ung

i Lindesbergs kommun”, 2008).

män ökat något till följd av en liten ökning

i flera dödsorsaker, nämligen skador,

alkoholrelaterade dödsorsaker och

möjligen även självmord. ” (Folkhälsorapport

2009, Socialstyrelsen)


EKONOMI

Barnfattigdom

”Att vara fattig i Sverige betyder inte att

man svälter eller saknar bostad. I Sverige

innebär fattigdom att barn inte kan vara

med på till exempel skolutflykter, gå till

Med ekonomiskt fattiga hushåll avses familjer

där inkomststandarden understiger

1,0, dvs där inkomsterna understiger socialbidragsnorm

och norm för boendeutgifter.

I Lindesbergs kommun är andelen barn

som lever i ekonomiskt fattiga familjer

simhallen, vara med i musikskolan eller

gå på bio med kompisar, därför att föräldrarna

inte har en ekonomi som gör det

möjligt. Genom forskning vet vi att fa-

på samma nivå som länet. Statistiken

visar att det framför allt är barn med ut-

22

miljens begränsade ekonomiska resurser

generellt påverkar barn och ungdomar

negativt, bland annat deras hälsa” (Rädda

barnen)

ländsk bakgrund som lever i fattiga familjer.

UTBILDNINGSNIVÅ BARN OCH UNGDOMAR

”En god skolmiljö karaktäriseras av lärare

som ger tydliga instruktioner, lärare

som ger återkoppling på elevernas prestationer,

lärare som har höga förväntningar

på eleverna och ett allmänt

positivt klimat.

En sådan skolmiljö främjar goda skolprestationer

och minskar risken för psykiska

problem bland eleverna. Liksom i

hemmet är grunden positiva samspel och

tydliga ramar, mellan lärare och elever

och mellan eleverna. När elever fått

ökade möjligheter att påverka arbetet i

skolan har detta också visat sig främja

deras skolprestationer och deras psykiska

hälsa.” (Folkhälsopolitisk rapport 2005,

Statens folkhälsoinstitut)

”De kompetenser som barn och unga utvecklar

under skoltiden bestämmer deras

hälsa, både under uppväxten och senare i

livet. Såväl intellektuella som sociala och

emotionella kompetenser har betydelse.

Sådana kompetenser påverkar anpassningen

till skolan vilket i sin tur inverkar

på de levnadsvanor som de unga utvecklar

under uppväxten och som har betydelse

för hälsa senare i livet.

Goda kompetenser ökar också de ungas

möjligheter inom arbetslivet vilket har

betydelse för deras hälsa under levnadsloppet.”

(Folkhälsopolitisk rapport 2005,

Statens folkhälsoinstitut)

”Registerstudien av samtliga födda 1981

Andel elever behöriga till gymnasieskolan (Källa: Skolverket)

visar ett tydligt samband mellan resultaten

i skolan och hur individerna lyckas

etablera sig på arbetsmarknaden……Resultaten

i grundskolan spelar stor roll för

hur eleverna sedan kommer att klara

gymnasiestudierna.

Av de elever som inte har avgångsbetyg

från grundskolan 1997 (det år då de normalt

ska vara klara med grundskolan),

saknar nästan 70 procent ett slutbetyg

från gymnasieskolan senast år 2001. Av

de elever som har låga grundskolebetyg

är det över 60 procent som inte fullföljer

gymnasieutbildningen.” (Födda 1981:

95–27–13, Sveriges kommuner och landsting).

För att en elev ska vara behörig till gymnasieskolan krävs minst betyget godkänd i ämnena svenska/svenska som andra språk,

engelska och matematik.


Andel kommuninvånare 20 år, folkbokförda i kommunen med

grundläggande behörighet till universitet och högskolor. (Källa: Skolverket)

LUPP-undersökningen 2008 bland kommunens

unga i skolår 8 samt 1 och 3 på gymnasiet visade

att fler flickor än pojkar i skolår 8 vill gå

en gymnasieutbildning på annan ort. Fler pojkar

än flickor i skolår 8 kan tänka sig att arbeta

efter grundskolan. Fler flickor än pojkar i år 1

och 3 på gymnasiet uppger att de vill åka ut och

resa, studera på universitet eller studera utomlands.

Pojkar är mer benägna att vilja arbeta, i

annan kommun eller i hemkommunen.

Omkring 80 % av samtliga respondenter ser

ganska eller mycket ljust på framtiden. Ca 5 %

ser mycket negativt på framtiden.

Ungefär hälften av ungdomarna tror att de kommer

att flytta från kommunen. Framförallt

lockar jobb, studier, flick-/pojkvän/kompisar

eller att de vill prova något nytt. De flesta tror

dock att de skulle kunna flytta tillbaka till kommunen

av olika anledningar, i första hand p.g.a.

närheten till släkt, familj, flick-/pojkvän eller

kompisar men också p.g.a. jobbmöjligheter och

bilden av Lindesbergs kommun som en trygg

miljö för barn att växa upp i. (Källa: ”Att vara

ung i Lindesbergs kommun”, 2008).

TRIVSEL I FÖRSKOLA - SKOLA

Vårterminen 2008 skickade Barn- och Utbildningsförvaltningen

ut en enkät till samtliga vårdnadshavare i kommunen

för att få en bild av nöjdheten med verksamheterna inom förvaltningen.

Svarsfrekvensen var god.

Enkäten innehöll 15 frågor och ovan redovisas svar på

frågorna:

1. Mitt barn trivs i förskolan/skolan

2. Jag uppfattar att det finns arbetsglädje i förskolan/skolan

3. Jag får information om målen som styr verksamheten

4. Mitt barns utveckling och lärande dokumenteras och följs

upp

5. Jag är nöjd med mitt barns förskola/skola

Svarsbilden är liknande även på övriga frågor, dessa har valts

för de är övergripande. Svaren visar att de flesta är nöjda eller

mycket nöjda med verksamheterna. Resultaten ligger som

underlag för fortsatt utvecklingsarbete.

“Jag kan rekommendera mitt barns

förskola”

23

Om man räknar

samman de barn

som alltid eller

ofta trivs i skolan

blir summan

94,8 procent.

Foto: Anna Sandberg

“Mitt barn trivs i skolan”

Nära 97 procent

av de vuxna kan

rekommendera

barnens förskola.


LUPP-undersökningen 2008 bland

kommunens unga i skolår 8 samt 1 och 3

på gymnasiet visar en splittrad bild när

det gäller relationer och bemötande i

skolorna. Å ena sidan tycker ungefär

DELAKTIGHET

Andel som uppger att man får vara med och påverka det man gör

i skolan, 2009 (Källa: Liv & Hälsa Ung 2009, Örebro läns landsting)

Pojkar Flickor Pojkar Flickor

År 7 Lindesberg 18 % 23 % År 7 Örebro län 28 % 33 %

År 9 Lindesberg 18 % 19 % År 9 Örebro län 20 % 23 %

År 2 Lindesberg, gy 25 % 24 % År 2 Örebro län, gy 29 % 35 %

LUPP-undersökningen 2008 bland

kommunens unga i skolår 8 samt 1 och 3

på gymnasiet visar att Ungdomarnas

upplevda inflytande inte stämmer överens

med ungdomarnas önskade inflytande

i skolan. Störst inflytande vill de

ha över vad de får lära sig, hur de ska arbeta,

läxorna, proven, skolmaten och schemat.

Mer än hälften av alla tillfrågade ungdomar

upplever sig ha ganska/väldigt lite

inflytande över samtliga faktorer. Majoriteten

av ungdomarna är nöjda med skolornas

möjligheter till extra hjälp och

stöd, skolbiblioteken och schemat. Skolmaten

är ett område som många ungdomar

uttryckt ett missnöje över, med

undantag för Storåskolan. Även skolmiljön

kritiseras, särskilt av flickor.

LUPP-undersökningen 2008 visar

också att ungdomarnas intresse för politik

är enligt dem själva svagt men i vissa

sakfrågor är de mer engagerade och ungefär

en tredjedel av alla ungdomar vill

FRITID

hälften av samtliga elever att skolan

agerar vid kränkningar och att elevråden

lyssnas på. Å andra sidan tycker omkring

20-25 % av dem att skolan inte agerar

vid kränkningar och att de inte fått veta

vad de ska ha inflytande över i skolan.

vara med och påverka det som händer i

kommunen. Majoriteten upplever dock

att de har små möjligheter att föra fram

åsikter till beslutsfattare i kommunen.

Hinder för att vara med och påverka är

enligt ungdomarna brist på tid och intresse

men också okunskap om hur man

kan gå till väga och en uppgiven inställning

till att ”det ändå inte spelar någon

roll”. Ganska få har deltagit i olika politiska

aktiviteter men över en tredjedel

kan tänka sig att göra det. (Källa: ”Att

vara ung i Lindesbergs kommun”, 2008)

Skolmåltiderna (Källa: Låt barn bestämma

mer!!!!, Folkhälsoteamet i norra

Örebro län 2007) 2006 genomfördes en

enkätundersökning bland skolelever i

norra Örebro län med syftet att undersöka

om de resurser som finns till förfogande

för skolmåltider används optimalt

för att gynna elevernas hälsa och välbefinnande.

Av kommunens elever uppgav

44 % att de tyckte att skolmaten var bra

eller mycket bra (41 % i länsdelen). 25 %

24

uppgav att de tyckte att skolmaten var

mindre bra (26 % i länsdelen).

De utvecklings- och förbättringsområden

som i undersökningen definierades vara

av betydelse för att förbättra måltiderna

var:

• Elevernas möjlighet till delaktighet och

inflytande

• Mer valfrihet och variation i skolmaten

• Matsalsmiljön, både den fysiska och

den psykosociala

• Föräldrarnas roll för att främja goda

matvanor

• Skolmåltidernas del i skolans kvalitetsredovisning

Sedan hösten 2009 pågår klimatanpassning

skolmåltiderna i Frövi och Fellingsbro,

bl a genom att byta ut en nötköttsdag

mot en grönsaksdag, säsongsanpassning

av grönsaker och klimatanpassning av

animaliska produkter samt inköp av ekologiska

produkter. Utvärdering av arbetet

pågår.

Fritidsaktiviteter barn och unga (Källa: Liv & Hälsa Ung 2009, Örebro läns landsting)

Andel som uppger att man tränar på sin fritid, mer än 30 minuter/dag, 2-3 ggr i veckan

eller mer, 2009

Pojkar Flickor Pojkar Flickor

År 7 Lindesberg 64 % 74 % År 7 Örebro län 74 % 71 %

År 9 Lindesberg 73 % 77 % År 9 Örebro län 73 % 66 %

År 2 Lindesberg, gy 66 % 61 % År 2 Örebro län, gy 66 % 63 %

Andel som uppger att man deltagit någon organiserad fysisk

aktivitet/sport under de senaste 12 månaderna, 2009

Pojkar Flickor Pojkar Flickor

År 7 Lindesberg 63 % 71 % År 7 Örebro län 72 % 74 %

År 9 Lindesberg 64 % 75 % År 9 Örebro län 68 % 70 %

År 2 Lindesberg, gy 59 % 56 % År 2 Örebro län, gy 61 % 62 %

Knappt 15 % av eleverna i skolår 8 och

knappt 10 % av eleverna i gymnasiet

uppger att de blivit mobbade/utfrysta

under det senaste halvåret. (Källa: ”Att

vara ung i Lindesbergs kommun”, 2008).


Andel som uppger att man varit med i annan förening, klubb, sällskap

eller organisation under de senaste 12 månaderna, 2009

Pojkar Flickor Pojkar Flickor

År 7 Lindesberg 52 % 50 % År 7 Örebro län 56 % 58 %

År 9 Lindesberg 49 % 61 % År 9 Örebro län 52 % 53 %

År 2 Lindesberg, gy 42 % 40 % År 2 Örebro län, gy 47 % 46 %

LUPP-undersökningen 2008 bland kommunens

unga i skolår 8 samt 1 och 3 på

gymnasiet visade att de ungdomar som

är mest nöjda med kommunens befintliga

fritidsutbud är pojkarna i skolår 8.

Minst nöjda är flickorna i år 1 och 3 på

gymnasiet.

TRYGGHET

LUPP-undersökningen 2008 bland kommunens

unga i skolår 8 samt 1 och 3 på

gymnasiet visade att majoriteten av flickorna

– över 95 % - svarar att de alltid

eller oftast känner sig trygga i hemmet, i

klassrummet, ute i bostadsområdet mitt

på dagen samt på väg till eller från skolan.

Majoriteten av flickorna i år 1 och 3 på

gymnasiet uppger också att de alltid kän-

Fler flickor än pojkar upplever dock att

de har för lite fritid för att hinna allt som

de vill göra.

Majoriteten av ungdomarna efterfrågar

någon form av ungdomsgård/café för

äldre barn/ungdomar – ett ställe som har

kvällsöppet och som anordnar temadagar

ner sig trygga på rasterna. De platser som

flest flickor (omkring 10-15 %) känner

sig mest otrygga på är utomhus i bostadsområdet

på kvällen, på buss, tåg eller liknande.

Flickorna i år 1 och 3 på gymnasiet rapporterar

också otrygghet på diskotek eller

annat nöjesställe, ute på stan (allmän

plats) och på ungdomens hus, fritidsgård

eller liknande. 5-6 % av de yngre poj-

25

och aktiviteter men som också är öppet

för dem som vill plugga, fika eller ”bara

vara”. (Källa: ”Att vara ung i Lindesbergs

kommun”, 2008)

Andel som uppger att man alltid känner sig trygg utomhus i sitt bostadsområde,

2009 (Källa: Liv & Hälsa Ung 2009, Örebro läns landsting)

Pojkar Flickor Pojkar Flickor

År 7 Lindesberg 86% 79% År 7 Örebro län 85% 73%

År 9 Lindesberg 84% 68% År 9 Örebro län 83% 68%

År 2 Lindesberg, gy 89% 72% År 2 Örebro län 86% 72%

Trygghetsvandringar har genomförts på

några skolor i kommunen. Eleverna har

getts möjlighet att tänka efter och se vad

de tycker om såväl inre som yttre miljö.

FÖRÄLDRASTÖD

”Goda relationer mellan barn och föräldrar

ökar möjligheterna till en god hälsa

under levnadsloppet. Föräldrarna kan få

direkt stöd i uppgiften att vara förälder

och relationen mellan föräldrar och barn

kan stärkas genom föräldragrupper. Detta

visar omfattande internationell forskning

från det senaste årtiondet. Indirekt påverkas

miljön i hemmet även av familjens

ekonomiska villkor.” (Folkhälsopolitisk

rapport 2005, Statens folkhälsoinstitut)

Många kloka synpunkter har framförts

t ex vad gäller skolvägen; gångtunnlars

skick samt trafiksituationen på gator och

vägar runt skolan. De synpunkter som

uppkommit har vidarebefordrats till be-

I Lindesberg finns flera olika former för

föräldrastöd. I februari 2009 öppnade

familjecentralen i Lindesbergs tätort.

I samverkan med studieförbundet ABF

har en grupp i föräldrastödsprogrammet

familjeVERKSTAN genomförts under

våren 2009. Programmet riktar sig till

föräldrar med barn i åldrarna 3-12 år.

På Stadsskogsskolan har Nya Steg

genomförts våren och 2009. Nya Steg är

ett kombinerat elev och föräldrastöds-

karna rapporterar otrygghet på

buss/tåg/liknande och utomhus i bostadsområdet

på kvällen. 6-7 % av de äldre

pojkarna rapporterar otrygghet på diskotek/annat

nöjesställe samt på ungdomens

hus/fritidsgård/liknande.

Fler pojkar än flickor känner sig således

alltid eller oftast trygga på olika platser.

(Källa: ”Att vara ung i Lindesbergs kommun”,

2008)

rörda instanser. Elevernas delaktighet på

detta sätt har varit mycket positivt och

kunskapen om trygghetsvandring kommer

att spridas till samtliga skolenheter.

program.

I kommunen har ca 15 personer inom

skolan utbildats i det alkoholförebyggande

föräldramötesmetoden ÖPP

(Örebro PreventionsProgram), som riktar

sig till föräldrar till elever i skolår 7-9.

Metoden genomförs i varierande omfattning

i kommunens högstadieskolor.


ARBETE

LUPP-undersökningen 2008 bland kommunens

unga i skolår 8 samt 1 och 3 på

gymnasiet visar att det är vanligare att

elever i år 1 och 3 på gymnasiet har sommarjobbat

än att elever i skolår 8 har

gjort det.

Fler flickor än pojkar i gymnasiet har

Ungdomsarbetslöshet

Ungdomar är en utsatt grupp och har inte

alltid en gymnasieutbildning som matchar

de lediga arbeten som finns.

Den totala ungdomsarbetslösheten

(18-24 år) i kommunen var i oktober

försökt få sommarjobb utan att lyckas.

Det är lika många flickor som pojkar

som har försökt skaffa extrajobb utan att

lyckas. De flesta av ungdomarna som

hade sommarjobb i somras fick jobbet

genom familj, släkt, bekanta, genom att

själva kontakta arbetsplatsen eller genom

kommunen (sistnämnda gäller endast

26

gymnasieungdomarna).

Arbete är en faktor som väger tungt, särskilt

för pojkarna, när det gäller att flytta

från eller flytta tillbaka till kommunen.

(Källa: ”Att vara ung i Lindesbergs kommun”,

2008).

Mål och medel för det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet 2007 – 2010:

”Det finns starka samband mellan rökvanor,

berusningsdrickande och användning

av narkotika….Elever som röker

dagligen berusar sig oftare än

andra….Bland elever i år 9 och 2 på

2009 20,4 % (397 personer) och i januari

2010 21,5 % (419 personer). Den öppna

arbetslösheten var i oktober 2009 8,8 %

(171 personer) och i januari 2010 6,9 %

(134 personer). (Källa: www.arbetsfor-

Tobaks-, alkohol- och narkotikapolitiskt program 2009-2011:

Lindesbergs kommun kännetecknas av

ett intensivt arbete mot alla typer av droger

med målet en narkotika- och dop-

Lindesbergs kommun kännetecknas av

ett intensivt arbete mot alla typer av droger

med målet en narkotikafri kommun,

ningsfri kommun, att barn och ungdomar

under 18 år inte nyttjar tobak, alkohol

eller andra droger samt att den totala al-

att barn och unga under 18 år ej ska

nyttja alkohol och tobak samt att minska

gymnasiet som röker dagligen eller berusar

sig ofta är det vanligare att någon

gång ha använt narkotika….Rökvanor,

alkoholvanor och att ha använt narkotika

har mycket starka samband med varandra

medlingen.se) I kommunen pågår gemensamma

insatser mellan socialtjänst,

Lindeskolan och Masugnen för att stödja

de ungdomar som annars riskerar att

hamna i utanförskap.

kohol- och tobakskonsumtionen bland

vuxna minskar.

den totala alkohol- och tobakskonsumtionen

i kommunen.

även när hänsyn tas till andra risk- och

skyddsfaktorer.” (Tonåringars drogvanor,

liv och hälsa i Örebro län 1996 – 2007”,

Samhällsmedicinska enheten Örebro läns

landsting)

TOBAK

Andel dagligrökare, ungdomar (Källa: Liv & Hälsa Ung 2009, Örebro läns landsting)

Pojkar Flickor Pojkar Flickor

År 7 Lindesberg 3 % 1 % År 7 Örebro län 2 % 2 %

År 9 Lindesberg 8 % 4 % År 9 Örebro län 8 % 7 %

År 2 Lindesberg, gy 10 % 13 % År 2 Örebro län, gy 10 % 14 %

Andel dagligsnusare, ungdomar (Källa: Liv & Hälsa Ung 2009, Örebro läns landsting)

Pojkar Flickor Pojkar Flickor

År 7 Lindesberg 2 % 1 % År 7 Örebro län 2 % 0 %

År 9 Lindesberg 11 % 1 % År 9 Örebro län 9 % 2 %

År 2 Lindesberg, gy 19 % 2 % År 2 Örebro län, gy 19 % 2 %

ALKOHOL

Andel elever som druckit alkohol, år 7 (Källa: Liv & Hälsa Ung 2009, Örebro läns landsting)

Pojkar Flickor Pojkar Flickor

År 7 Lindesberg 55 % 45 % År 7 Örebro län 47 % 49 %

Andel som uppger att man någon gång druckit så mycket alkohol

att man känt sig full, år 7 (Källa: Liv & Hälsa Ung 2009, Örebro läns landsting)

Pojkar Flickor Pojkar Flickor

År 7 Lindesberg 14 % 10 % År 7 Örebro län 10 % 11 %


Alkoholkonsumenter, år 9

(Källa: Drogvaneundersökningar år 9 samt Liv & Hälsa Ung 2005-2009, Örebro läns landsting)

Alkoholkonsumenter, år 2 gymnasiet (Källa: Liv & Hälsa Ung 2009, Örebro läns landsting)

Pojkar Flickor Pojkar Flickor

År 2 Lindesberg, gy 78 % 66 % År 2 Örebro län, gy 77 % 74 %

Andel riskkonsumenter alkohol (Källa: Liv & Hälsa Ung 2009, Örebro läns landsting)

Pojkar Flickor Pojkar Flickor

År 9 Lindesberg 6 % 11 % År 9 Örebro län 8 % 10 %

År 2 Lindesberg, gy 18 % 23 % År 2 Örebro län, gy 21 % 22 %

NARKOTIKA

Andel elever som någon gång haft möjlighet att pröva narkotika,

år 9 och 2 på gymnasiet (Källa: Liv & Hälsa Ung 2009, Örebro läns landsting)

Pojkar Flickor Pojkar Flickor

År 9 Lindesberg 20 % 14 % År 9 Örebro län 21 % 17 %

År 2 Lindesberg, gy 34 % 24 % År 2 Örebro län, gy 37 % 30 %

Resultat från LUPP-undersökningen

2008: (Källa: ”Att vara ung i Lindesbergs

kommun”, 2008).

Skolår 8

Ca 95 % av eleverna i skolår 8 har aldrig

använt hasch, marijuana eller andra former

av narkotika. Fjorton

elever, 5 %, (av både flickor och pojkar)

har provat hasch/marijuana en eller flera

gånger. Nio av dessa elever anger även

att de använt annan narkotika vid ett eller

flera tillfällen.

År 1 och 3 gymnasiet

Omkring 90 % av ungdomarna i år 1 och

3 på gymnasiet har aldrig använt hasch

eller marijuana. Fler pojkar än flickor har

provat. Mer än 10 % av pojkarna har provat

en eller flera gånger. Ca 5 % av gymnasieungdomarna

uppger också att de

provat annan narkotika än hasch eller

marijuana

27

Lindesbergs kommun deltar sedan 2007 i

projektet ”Små kommuners förebyggande

arbete mot narkotika och alkoholskador”.

Prioriterade områden är arbete

med föräldrastöd samt tillgänglighetsbegränsning

av alkohol och narkotika.


Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden som fokuserar på de faktorer

i samhället som påverkar folkhälsan, det vill säga på livsvillkor, miljöer, produkter och

levnadsvanor.

Övergripande nationellt folkhälsomål (beslutat av riksdagen 2003 och 2008):

”Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för

hela befolkningen.”

Målområde 1

Delaktighet och inflytande i samhället.

är en av de mest grundläggande förutsättningarna

för folkhälsan. Brist på inflytande

och möjligheter att påverka den egna

livssituationen har ett starkt samband

med hälsa

Målområde 3

Barns och ungas uppväxtvillkor. Förhållanden

under barn- och ungdomsåren

har stor betydelse för både den psykiska

och fysiska hälsan under hela livet. I

folkhälsopropositionen bedömer regeringen

att barn och unga är en av de viktigaste

målgrupperna inom

folkhälsoarbetet.

Målområde 5

Miljöer och produkter. De framtida insatserna

inom området skall utgå ifrån de

av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen

och en kretsloppsstrategi som inkluderar

en miljöorienterad produktpolitik

samt de av riksdagen beslutade

konsumentpolitiska målen. Insatserna för

att skapa en säker trafikmiljö skall på

samma vis utgå från de av riksdagen

beslutade målen för transportpolitiken

Målområde 7

Skydd mot smittspridning. Samhällets

skydd mot smittsamma sjukdomar måste

bibehålla en hög nivå för att inte de framsteg

som gjorts i fråga om att minska

förekomsten av smittsamma sjukdomar

ska gå förlorade.

Målområde 9

Fysisk aktivitet. Målet för de samlade

insatserna inom detta område ska vara att

samhället utformas så att det ger förutsättningar

för en ökad fysisk aktivitet för

hela befolkningen

Målområde 11

Tobak, alkohol, narkotika, dopning &

spel. Bruket av beroendeframkallande

medel liksom spelberoende påverkar

hälsan.

28

Bilaga 1

Målområde 2

Ekonomiska och sociala förutsättningar.

Det finns ett samband mellan

en god folkhälsa och ett samhälle

präglat av ekonomisk och social

trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor,

jämställdhet och rättvisa.

Målområde 4

Hälsa i arbetslivet. Ett bra arbetsliv

med väl fungerande arbetsvillkor

minskar inte bara den arbetsrelaterade

ohälsan, de sociala skillnaderna

i ohälsa och bidrar till en allmänt förbättrad

folkhälsa utan är även en nödvändig

förutsättning för en hållbar

tillväxt

Målområde 6

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård.

Ett mer hälsofrämjande och

sjukdomsförebyggande perspektiv

ska genomsyra hela hälso- och sjukvården

och vara en självklar del i all

vård och behandling. I det hälsofrämjande

arbetet har primärvården en

viktig roll.

Målområde 8

Sexualitet och reproduktiv hälsa.

Möjligheten till trygg och säker

sexualitet är grundläggande för individens

upplevelse av hälsa och välbefinnande

och samhället måste värna

om områden som sex- och samlevnadsundervisning,

familjeplanering

och mödrahälsovård

Målområde 10

Matvanor och livsmedel. Maten har

en avgörande betydelse för hälsan.

Goda matvanor är bra för hälsan och

välbefinnandet och är en förutsättning

för en positiv hälsoutveckling


Folkhälsoplan för Örebro län:

Övergripande regionalt folkhälsomål

”I Örebro län främjas en god och jämlik

hälsa genom långsiktig samverkan mellan

olika parter. Samverkan utgår från

hälsans bestämningsfaktorer och inriktas

på åtgärder för människors rätt till lika

villkor för hälsa och livskvalitet. Barn

och ungdomar är en prioriterad målgrupp.”

Övergripande regionalt tillväxtmål

”Ett internationellt konkurrenskraftigt

näringsliv, verksamt i en omgivning som

karaktäriseras av positivt företagsklimat

och en god livsmiljö.”

Målområde 1

Vision: Alla invånare i Örebro län känner

delaktighet i samhällslivet och har inflytande

över sin livssituation

Länsmål:

- Valdeltagandet ska öka i allmänna val

men särskilt i landstings- och kommunalval

och i de valkretsar och åldersgrupper

där valdeltagandet är lågt.

- Barns och ungdomars inflytande och

delaktighet i sin närmiljö ska öka.

- Örebro län ska vara ett jämställt län.

Jämställdheten mellan kvinnor och män

inom alla samhällsområden och på alla

beslutsnivåer ska öka.

- Ingen i Örebro län ska utsättas för diskriminering,

eller annan kränkande behandling.

- Folkrörelsers och frivilligorganisationers

kompetens ska tas tillvara i demokratiprocessen.

- Delaktigheten i förenings- och kulturaktiviteter

ska öka.

- Förutsättningarna för människor med

funktionsnedsättning att leva ett självständigt

liv ska förbättras.

- Nya former och mötesplatser skapas

för att öka länsinvånarnas inflytande och

delaktighet.

Målområde 2

Vision: Alla invånare i Örebro län känner

ekonomisk och social trygghet.

Länsmål: Tillväxt, sysselsättning och företagande

ska öka.

- Ungdomars möjligheter till arbete och

utbildning ska öka.

- Andelen sysselsatta ska öka och skillnaden

i sysselsättningsgrad mellan olika

socioekonomiska grupper ska minska.

- Andelen hushåll med låga inkomster

eller beroende av ekonomiskt bistånd ska

minska.

- Andelen barn som lever i ekonomiskt

utsatta familjer ska minska.

- Utbildningsnivån ska höjas och skillnader

mellan kommuner och olika grupper

ska minska.

- Den socioekonomiska segregationen

ska minska.

- Alla länsinvånare ska ha rätt till ett boende.

- Funktionshindrade ska kunna leva, bo

och arbeta på likvärdiga villkor som övriga

invånare.

- Alla länsinvånare ska uppleva trygghet

och säkerhet i hem och utemiljö.

Målområde 3

Vision: Alla barn och ungdomar i Örebro

län är trygga och lever under goda uppväxtvillkor

Länsmål:

- Örebro län ska vara ett barnvänligt län

med en välkomnande inställning till

barn.

- Föräldrar/vårdnadshavare ska stödjas i

att ge barnen ett tryggt, aktivt och utvecklande

liv.

- Samverkan ska öka mellan alla som arbetar

med att stödja barns uppväxt.

- Skolan ska ge trygghet, vilja och lust

att lära samt främja elevers utveckling.

- Framtidstron bland barn och unga ska

öka.

- Den psykiska hälsan bland barn och

unga ska förbättras.

Målområde 4

Vision: Arbetsplatserna i Örebro län har

ett långsiktigt hälsotänkande.

Länsmål:

- Arbetstagarnas upplevelse av delaktighet

och inflytande på sina arbetsplatser

ska öka.

- Besvär och skador pga. av den fysiska

och psykosociala arbetsmiljön ska

29

Bilaga 2

minska.

- Den upplevda arbetsrelaterade stressen

ska minska.

- Andelen arbetstagare som upplever sitt

arbete som meningsfullt ska öka.

- Ohälsotalen ska minska.

Målområde 5

Vision: Örebro län kännetecknas av

sunda och säkra miljöer som bidrar till

god hälsa.

Länsmål:

- Länets hälsorelaterade miljömål 2005-

2010 ska uppfyllas.

- Barn ska ha säkra inne och utemiljöer.

- Personskaderegistreringen av skador

och olycksfall ska förbättras.

- Fallolyckor bland äldre ska minska.

Målområde 6

Vision: I Örebro län är det hälsofrämjande

och sjukdomsförebyggande arbetet

en naturlig del i all hälso- och sjukvård.

Länsmål:

- Hälso- och sjukvården i landsting och

kommuner i länet ska arbeta hälsofrämjande

och sjukdomsförebyggande.

- Hälso- och sjukvårdens specialkunskaper

ska användas i det befolkningsinriktade

hälsofrämjande arbetet.

- Sjukhusen i länet ska bli mer hälsooch

helhetsorienterade och vara en hälsoresurs

för sin lokalbefolkning.

- Elevhälsans möjligheter att arbeta förebyggande

och hälsofrämjande ska förbättras.

Målområde 7

Vision: I Örebro län får smittsamma

sjukdomar inget fäste.

Länsmål:

- Länet ska ha en god beredskap och organisation

för att möta större utbrott av

smittsamma sjukdomar.

- Antalet smittade av sexuellt överförbara

sjukdomar ska minska.

- I riskgrupper ska alla vaccineras mot

influensa och i åldersgruppen över 65 år

ska antalet vaccinerade

mot influensa nå minst den nationellt

rekommenderade nivån.

- Ökningen av läkemedelsresistenta bakterier

ska stoppas.

- Hygienrutiner ska följas och kunskapen

om deras betydelse för att förhindra

smittspridning ska öka.


Målområde 8

Vision: I Örebro län är invånarnas sexualitet

lustfylld, trygg och säker samt fri

från diskriminering, våld, tvång och förtryck.

Länsmål:

- Länet ska ha ett väl fungerande stöd

kring graviditet och föräldraskap.

- Unga föräldrar ska stödjas i sitt föräldraskap.

- Antalet tonårsaborter ska minska.

- Gott och respektfullt omhändertagande

vid och efter abort.

- Antalet smittade med klamydia ska

minska.

- Könsrelaterat våld, tvång och kränkningar

ska inte förekomma.

Målområde 9

Vision: I Örebro län utövar alla invånare

daglig fysisk aktivitet utifrån sina förutsättningar.

Länsmål:

- Stödjande miljöer för rörelse, spontanidrott

och allsidig träning ska utvecklas.

- Den fysiska aktiviteten ska öka bland

länets invånare.

- Andelen barn och unga som regelbundet

är fysiskt aktiva och tränar på ett allsidigt

sätt ska öka.

Målområde 10

Vision: I Örebro län har invånarna goda

matvanor och använder sunda och säkra

livsmedel.

Länsmål:

- De offentliga måltiderna ska kvalitetssäkras

.

- Goda matvanor ska främjas.

- Andelen normalviktiga ska öka i alla

åldrar.

- Andelen barn som ammas vid fyra månaders

ålder ska öka så att den minst

överensstämmer med riksgenomsnittet.

- Att länsinvånare blir sjuka av smittämnen

och i mat och förorenat vatten ska

inte förekomma.

- Konsumtionen av och tillgången till

ekologiskt närproducerade livsmedel ska

öka.

För mer information:

www.lindesberg.se

30

Målområde 11

Vision: Örebro län är fritt från narkotika

och dopning.

Länsmål:

- Örebro län ska vara narkotika- och dopningsfritt.

- Den totala alkohol och tobakskonsumtionen

ska minska.

- Ungdomsmiljöerna ska vara alkoholoch

tobaksfria.

- Den illegala försäljningen av alkohol

och tobak ska upphöra.

- Berusningsdrickandet ska minska.

- Risker för spelmissbruk ska uppmärksammas

och aktivt motverkas.

- Prevention, tidig upptäckt samt insats

mot tobak, alkohol och droganvändning

ska prioriteras.

- Ingen ska ofrivilligt utsättas för tobaksrök.

- Trafiken i Örebro län skall vara alkohol-

och drogfri.

More magazines by this user
Similar magazines