03.09.2013 Views

SNPF 2 2013 - Svenska Narkotikapolisföreningen

SNPF 2 2013 - Svenska Narkotikapolisföreningen

SNPF 2 2013 - Svenska Narkotikapolisföreningen

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

SVENSKA<br />

POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT<br />

Gäller yttrandefrihet för poliser?<br />

Mängdberäkning i dopningsärenden<br />

Värna nyanserna i narkotikadebatten!<br />

Utvidgat förverkande på gatan<br />

Nr 2/<strong>2013</strong><br />

Alltfler insatser mot dopning på gym


<strong>Svenska</strong><br />

NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS<br />

Tidskrift<br />

ANSVARIG UTGIVARE:<br />

Mika Jörnelius<br />

CHEFREDAKTÖR:<br />

Gunnar Hermansson (GH)<br />

REDAKTIONSKOMMITTÉ:<br />

Jonas Hartelius (JH), bitr. redaktör<br />

Christoffer Bohman (CB)<br />

Lennart Karlsson (LK)<br />

Emil Lundberg (EL)<br />

ADRESS:<br />

<strong>SNPF</strong>:s Tidning<br />

Polismyndigheten i Västra Götaland<br />

LKP – NarkR<br />

Box 429<br />

401 26 Göteborg<br />

Telefon: 070-751 53 71<br />

Webb: www.snpf.org<br />

SVENSKA NARKOTIKA-<br />

POLISFÖRENINGENS<br />

ANNONSAVDELNING:<br />

c/o Mediahuset i Göteborg AB<br />

Marieholmsgatan 10<br />

415 02 Göteborg<br />

Telefon: 031-707 59 55<br />

Fax: 031-84 86 82<br />

annonser@snpf.org<br />

MEDLEMSKAP 200 KR PER ÅR<br />

Ansökan om medlemskap inges till<br />

styrelsen <strong>Svenska</strong> <strong>Narkotikapolisföreningen</strong>;<br />

Box 429, 401 26 Göteborg<br />

Tel: 010-562 83 53.<br />

Ansökan via hemsidan www.snpf.org<br />

Postgiro <strong>SNPF</strong> 63 73 06-2<br />

ADRESSÄNDRING:<br />

Via www.snpf.org eller e-posta till<br />

snpf@snpf.org<br />

MANUSSTOPP:<br />

Manusstopp 5 maj <strong>2013</strong>.<br />

Utgivning vecka 24, <strong>2013</strong>. Skicka in bidrag<br />

och bilder i god tid före manusstopp till<br />

gunnar.hermansson@snpf.org<br />

OMSLAGET:<br />

Gym är ingen fredad zon för dopning.<br />

PRODUKTION OCH TRYCK:<br />

Åkessons Tryckeriaktiebolag<br />

Box 148, 361 22 Emmaboda<br />

Telefon. 0471- 482 50<br />

www.akessonstryck.se<br />

ISSN 1101-6817<br />

2/13 Årgång 26<br />

MILJÖMÄRKT ÅKESSONS TRYCKERI<br />

LICENSNUMMER 341093<br />

INNEHÅLL<br />

Ledaren ............................................................................................... 2<br />

Info från styrelsen ................................................................................ 3<br />

Redaktörens spalt................................................................................ 3<br />

Gäller yttrandefrihet för poliser? .......................................................... 6<br />

Mängdberäkning i dopningsärenden ................................................... 10<br />

AAS-missbruk väcker många frågor .................................................... 14<br />

Fokus på unga vid gyminsats i Norrköping.......................................... 18<br />

Operation ABC..................................................................................... 22<br />

Samverkansprojekt mellan gym mot dopning i Borås ......................... 26<br />

2012 ökade dopningsbrotten med 128 procent i Dalarna ................... 27<br />

När liberalism blir egoism .................................................................... 34<br />

Unga döda – och samverkan för barn som far illa ............................... 38<br />

Värna nyanserna i narkotikadebatten! ................................................. 42<br />

Drogförsäljning på nätet gjorde 20-åring fartblind ............................... 46<br />

Rättsrutan ............................................................................................ 50<br />

Cannabis påverkar hjärnan – nu vet forskningen mer ........................ 51<br />

om mekanismerna<br />

Notiser: Världen runt........................................................................... 54<br />

Landet runt ............................................................................ 55<br />

Utvidgat förverkande på gatan ............................................................ 58<br />

Kat – från grönsak till narkotika ........................................................... 61<br />

Follow the money! 25 år med FN:s narkotikabrottskonvention............ 64<br />

Goda grannar – Cannabis sativa i Björkarnas stad ............................. 69<br />

Stipendiatresa till Pennsylvania ........................................................... 72<br />

Boktips ................................................................................................ 76<br />

Stor ökning av nätdroger 2012 ............................................................ 78<br />

Polisen i siffror ..................................................................................... 78<br />

Stipendierutan ..................................................................................... 80<br />

Drogförsäljning på nätet<br />

gjorde 20-åring fartblind<br />

20-åringens droghandel på nätet blomstrade och pengarna strömmade in. Kanske<br />

kunde festen ha fortsatt länge än om det inte varit för en fortkörning.<br />

I september 2012 fi ck polisen i Kristianstad sin första<br />

utredning som gällde försäljning av syntetiska droger<br />

på internet. Det var dessutom ett ärende av stor omfattning<br />

med storskalig knarkförsäljning och omfattande<br />

internetbedrägerier.<br />

Polisen fick ögonen på den 20-årige gärningsmannen<br />

redan 2009 efter tips om olovlig drogförsäljning. Det<br />

visade sig den gången att han sålde Spice som inte var<br />

klassat som narkotika utan som hälsofarlig vara. Efter<br />

ett par år fick han ett mindre bötesstraff.<br />

Avslöjad av en tillfällighet<br />

Liksom de fl esta andra polismyndigheter bedriver polisen<br />

i Kristianstad ingen egen spaning på Internet för att<br />

upptäcka drogförsäljning. Avslöjandet i det här fallet<br />

kom, som så ofta, av en tillfällighet.<br />

20-åringen var på väg söderifrån mot Kristianstad i<br />

sin vita Audi i mycket hög fart när han körde om en<br />

av Kristianstadspolisens spaningspatruller. Spanarna<br />

kontrollerade vem bilen tillhörde och följde efter på<br />

behörigt avstånd i över 200 km/tim. Färden gick direkt<br />

till 20-åringens bostad och han blev mycket nervös<br />

när polisbilen dök upp. Han hade drygt 11 000 kronor<br />

i bilen och på en direkt fråga om han hade knark<br />

hemma, svarade han att det fanns ett par kilo.<br />

Det visade sig stämma. Vid husrannsakan hittades<br />

hundratals små redlinepåsar med vitt eller svagt färgat<br />

pulver. Allt skickades till Kriminaltekniska laboratoriet,<br />

SKL, för vägning och analys. Den totala mängden<br />

pulver var ca tre kilo, varav drygt två kilo var narkotikaklassade<br />

substanser. Det var fyra olika syntetiska<br />

cannabinoider (JWH-081, -122 och -210 samt<br />

AM-2201), fyra olika syntetiska katinoner (metylon,<br />

butylon, 4-MEC och flefedron) samt en hallucinogen<br />

(5-MeO-DALT). Sammanlagt 134 000 missbruksdoser<br />

enligt SKL:s sammanräkning.<br />

Sidan 58-59<br />

20-åringen hade själv konstruerat en ganska avancerad hemsida<br />

som var kopplad till olika betalningssystem. Han mutade<br />

andra personer att skriva goda omdömen på Flashback.<br />

I 20-åringens bostad<br />

fann polisen en stor<br />

mängd syntetisk narkotika<br />

fördelad i små<br />

påsar för försäljning.<br />

Sammanlagd pulvermängd<br />

3 kilo, varav<br />

två kilo var klassat<br />

som narkotika.<br />

58 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-<strong>2013</strong><br />

internetbedrägerier genom att köpa mängder av varor<br />

med hjälp av kapade kontokort. Detta var en syssla<br />

han också hållit på med under några år och hade<br />

goda kunskaper om. De varor han köpt på detta sätt<br />

skickade i regel också till målvakterna.<br />

Åklagaren valde att inte åtala 20-åringen för kontokortsbedrägerierna<br />

eftersom bedrägerier har lågt<br />

straffvärde som ändå inte skulle påverka det förväntade<br />

höga straffet för grovt narkotikabrott och narkotikasmuggling.<br />

Datorerna talar<br />

Niklas Bengtsson, som arbetar på roteln för Grova<br />

brott i Kristianstad, har haft ansvaret för polisutredningen.<br />

Han medger att 20-åringen varit svår att överbevisa.<br />

Exempelvis har metoden att använda kapade<br />

kontokort vid betalning av webdomän och andra inköp<br />

som haft betydelse för utredningen, försvårat polisens<br />

okända männen, men detta påstående kunde också<br />

avfärdas.<br />

Niklas Bengtsson var också överraskad över att koncentrationen<br />

av de olika preparaten var så hög, mellan<br />

94 och 98 procent och att straffvärdet var så högt i<br />

jämförelse med erfarenheterna från tidigare traditionella<br />

narkotikautredningar.<br />

Kännbar påföljd för den<br />

20-årige fortköraren<br />

Den 20-årige mannen dömdes i mitten av mars till 6 års<br />

fängelse av tingsrätten i Kristianstad. Rätten fäste inget<br />

avseende vid mannens påståenden om att han hotats att<br />

begå brotten.<br />

Förutom det långa fängelsestraffet beslöt rätten<br />

också om värdeförverkande av 174 630 kronor som<br />

utgjort vinning av hans narkotikaförsäljning.<br />

Dessutom beslöt tingsrätten att tillmötesgå åklaga-<br />

Sidan 46-47<br />

Polisutredningen blev mycket omfattande och<br />

pågick i drygt fem månader innan åtal väcktes. Vid<br />

genomgång av två beslagtagna datorer fick man fram<br />

arbete.<br />

rens begäran om utvidgat förverkande av Audin och<br />

att 20-åringen i maj 2012 beställt fyra olika syntetiska<br />

Men med hjälp j p av en ggrundlig g IT-forensisk under-<br />

de ca 11 000 kronor han hade i bilen vid gripandet.<br />

cannabinoider samt metylon från en leverantör i Kina,<br />

sökning av datorerna, lyckades man samla tillräckligt<br />

Tingsrätten motiverade med att av det som framkommit<br />

framkommit<br />

500 gram av vardera sorten. Han medgav själv att han<br />

med bevis för att styrka 20-åringens olagliga affärer.<br />

vid utredningen om mannens ekonomiska förhållanden<br />

gjort ytterligare en liknande beställning tällning tre månader<br />

Han hävdade att hans dator varit fjärrstyrd av de<br />

framstod framstod det som klart mer sannolikt att bilen, om värd brottet ca skett i vinningssyfte. Om vi hittar 100 000<br />

tidigare.<br />

100 000 kronor, och kontanterna utgjorde utbyte kronor av hos en person som också misstänks för innehav<br />

Via sin egenhändigt designade hemsida, men Utvidgat nam-<br />

förverkande på brottslig gatan<br />

verksamhet verksamhet än att så inte var fallet. och endast döms för innehav i uppenbart syfte att själv<br />

net Swercs, skaffade han kunder. r. I datorerna fanns<br />

Utvidgat förverkande förverkande är en ganska ny laglig möjlighet nyttja narkotika, så kan vi inte förverka pengarna, hur<br />

kundregister med 228 namn. Det kunde också styrkas<br />

att komma åt brottspengar och det var första första uppenbart gången det än är att de kommer från brottslig verk-<br />

med fakturor att han sålt narkotika ka vid 145 tillfällen.<br />

Niklas Bengtsson var med om att utnyttja möjligheten.<br />

Åklagaren menade att han sålt narkotika för 2008 minst<br />

kom en lagändring som gav domstolar möjlighet att förverka brottsvinster i större<br />

samhet. Kan vi ge domstolen underlag som vid bedöm-<br />

– En lärdom av den här typen av utredningar ningen är<br />

ger en dom om förvärv i överlåtelsesyfte eller<br />

300 000 kronor, men det belopp som gick att utsträckning styrka<br />

än man kunnat tidigare. Tyvärr uteblev polisens arbete hur med viktigt denna det är att nya följa pengarna, säger överlåtelse Niklas så är vi hemma.<br />

var 174 630 kronor.<br />

lagstiftning och åklagarna har haft få ärenden att presentera i rätten. Bengtsson. Ju mer pengar och andra värdeföremål man<br />

kan förverka, desto mer kännbart blir det för den som<br />

Förslagen bedragare<br />

döms som skyldig till brottet.<br />

Bevisregel<br />

Påstods agera under hot<br />

20-åringen anlitade kvinnliga bekanta, bosatta i Skåne<br />

När detta skrevs hade 20-åringen fortfarande Den tid tredje på regeln är att åklagaren skall visa domstolen<br />

anta, bosatta i Skåne<br />

20-åringen som bodde hemma hos sina föräldrar, greps och Småland, som målvakter för att ta emot paket med<br />

sig att överklaga domen, men Niklas Bengtsson att värdet hade<br />

klart mera sannolikt utgör utbyte av brottslig<br />

att ta emot paket med<br />

och häktades efter några dagar. Han hävdade att han de beställda drogerna och för att ta emot pengar från<br />

hört ryktas genom mannens advokat att man verksamhet, troligen<br />

än att så inte är fallet. Exempel på detta<br />

handlat under hot av fyra män som tvingat honom att kunder på sina bankkonton. De fick fi ck 500 eller 1000<br />

inte avsåg att överklaga. är då någon ■ har en klocka värd 200 000 kronor men<br />

Bilen som blev föremål för utvidgat förverkande var skriven<br />

beställa hem substanserna från Kina och sälja dem vi- kronor i ersättning för varje uppdrag. rag.<br />

Innan 2008 fungerade lagstiftning så att domstolen en-<br />

inte har någon inkomst och vi kan påvisa att personen<br />

på mannens syster, men polisutredningen visade att han var<br />

dare till kunder på nätet.<br />

Den unge mannen ägnade sig också åt omfattande<br />

dast kunde förverka pengar som polisen kunde bevisa<br />

lever över sina tillgångar. Utgifterna är större än inkom-<br />

användaren.<br />

Gunnar Hermansson<br />

Hermansson<br />

kom från ett specifi kt brott. Exempel på detta är då posterna.lisman<br />

ser en köpare ge 1000 kronor till en säljare och<br />

Sammanfattningsvis så måste dessa tre regler till för att<br />

46 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-<strong>2013</strong> få narkotika. Den tusenlappen kunde således förverkas<br />

som en brottsvinst enligt BrB § 36:1.<br />

domstolen<br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-<strong>2013</strong><br />

47<br />

skall kunna förverka brottsvinsten:<br />

• Förverkandeutlösande brott<br />

Problemet för oss har alltid varit att vi hittat brotts-<br />

• Karaktär att ge vinning<br />

pengarna eller de föremål som köpts av brottsvinsterna<br />

• Bevisregel<br />

långt efter själva brottet och att det varit extremt svårt<br />

att koppla det till det specifika brottet. Lagstiftaren<br />

Dessa regler skall vi som jobbar på gatan ha med oss<br />

gjorde således en ändring och lade till BrB 36:1 b som<br />

redan vid ingripandet. Genom att ställa rätt frågor vid<br />

gör det möjligt att förverka brottsvinster som sannolikt<br />

första förhöret så minimerar vi möjligheten för den<br />

kommer från brottslig verksamhet, alltså en mer vida<br />

misstänkte att undkomma med bortförklaringar som Polis och åklagare kan bli mycket bättre på att tillämpa<br />

tolkning och större möjlighet än tidigare. Varför har då<br />

ofta kommer senare i utredningen. Typ ”pengarna ni utvidgat förverkande.<br />

inte detta använts i någon större utsträckning sen änd-<br />

hittade kom från en spelvinst” osv.<br />

ringen 2008? Svaret är okunskap och att man ofta gått<br />

vilse i termer som förvar och kvarstad så fort utvidgat<br />

Skillnaden mellan att förverka och mäta<br />

förverkande tagits upp vilket har gjort att de flesta<br />

släppt det då det blir krångligt. Många har också varit<br />

i tron att det endast är vid stora utredningar som detta<br />

blir aktuellt vilket det absolut inte är. Exempel på detta<br />

är ärenden som i Göteborg där man lyckats förverka<br />

runt 100 000 kronor av en underårig med beslag av<br />

cannabis under gränsen för normalgradsbrott.<br />

Jag ska nu så enkelt som möjligt beskriva verktyget<br />

och hur vi ska använda det operativt. Det är dock<br />

viktigt att poängtera att utvidgat förverkande inte är<br />

en brottsmisstanke utan en utredning som löper parallellt<br />

med en utredning om ett specifikt brott. För att<br />

förverka pengar eller egendom måste den misstänkte<br />

dömas för ett brott. Man kan alltså inte förverka Utvidgat förverkande omfattar pengar som sannolikt kom-<br />

påträffade pengar bara för att vi sannolikt kan påvisa mer från brottslig verksamhet.<br />

att de kommer från brottslig verksamhet utan domen<br />

blir det förverkandeutlösande.<br />

Förverkandeutlösande brott<br />

de (narkotikabrott, dopningsbrott, människohandel).<br />

Man kan dock inte förverka brottsvinster vid alla ty-<br />

Vinsten gällande dessa brott är att det inte behöver vara<br />

per av brott. Det behövs ett så kallat ”förverkandeutlö-<br />

6 år i straffskalan för att de skall vara förverkandeutlösande<br />

brott” och för att så enkelt som möjligt beskriva<br />

sande. De kallas för katalogbrott i dessa sammanhang.<br />

reglerna kring detta så är det de brott som har fängelse<br />

om 6 år i straffskalan. Alltså inte en förväntad dom på<br />

6 år eller mer eller att det ska vara 6 år och upp i straff- Karaktär att ge vinning<br />

ut med kronofogde?<br />

misstänkte utan direkt till kronofogden. Genom detta<br />

Utvidgat förverkande skall alltid gå före en utmätning har vi satt både hängslen och livrem på det.<br />

av kronofogden. Det man ska tänka på när det kommer<br />

till kronofogden är att om vi ger en kriminell persons<br />

Vad gör vi på fältet<br />

pengar till kronofogden så blir han ju av med lite av<br />

Reglerna om ägandeskap är de samma som vid krono-<br />

sin skuld. Då pengarna ofta är brottsvinster så hjälper<br />

fogdens bedömning. Om en person inte står som ägare<br />

vi ju denna person att tvätta pengarna. Att ta pengar<br />

till ett fordon så kan vi förverka det om vi har honom<br />

från kriminella är ett effektivt verktyg att försvåra för<br />

som dokumenterad förare/användare. Vid stopp av kri-<br />

dem men det är viktigt att vi har med oss detta och gör<br />

minella skall vi alltid lägga ihop personen med bilen<br />

avvägningen.<br />

och inte glömma att lägga honom som förare. Polisen<br />

Då vi hittar pengar eller andra värdeföremål i<br />

har blivit bättre på att koppla personer till fordon i<br />

samband med en utredning, så tar vi dem i beslag. Vi<br />

t.ex. Storm eller med underrättelseuppslag, men glöm-<br />

behöver inget FU-beslut eller åklagarbeslut på det då<br />

mer ofta att dokumentera dem som förare. När vi på-<br />

den som genomför en husrannsakan har rätt att ta<br />

börjar en spaning i ett narkotikaärende så skall vi redan<br />

vad därvid påträffas i beslag. Smakligt är självklart att<br />

då börja dokumentera föremål och saker som de äger.<br />

informera ansvarig att vi tänker ta beslag för ett utvid-<br />

Vid husrannsakningar så får vi inte mållåsa på att<br />

gat förverkande. Vi upprättar ett vanligt beslagsproto-<br />

hitta mer knark och endast knark. Vi måste ha med<br />

koll oavsett vad som skall förverkas. Vi kan alltså rent<br />

oss tanken om utvidgat förverkande. Leta efter ägar-<br />

tekniskt ha ett beslagsprotokoll med en våg, redlinepåbevis,<br />

klockor, bankpapper som tyder på ekonomiska<br />

sar, narkotika och en mingvas. Det som diskuterats om<br />

tillgångar osv.<br />

förvar och kvarstad kan vi hoppa över fullständigt. Det<br />

Utvidgat förverkande är inte så svårt. Våga och testa<br />

är åklagarens uppgift. Någonstans i utredningen skall<br />

och glöm inte att även små beslag renderar i förver-<br />

det dock framgå att det är ett utvidgat förverkande<br />

kanden, så det är inget krav på att det måste vara stora<br />

med i utredningen eller att en sådan utredning startats.<br />

ärenden. ■<br />

När detta beslag görs så kan kronofogden lägga ett förskalan,<br />

utan 6 år skall fi nnas med i straffskalan. Exem- Den andra regeln att följa för att brottet skall vara<br />

budsmeddelande på det om den misstänkte har skulder.<br />

pel på detta är Grov stöld som har lägst 6 månader och förverkandeutlösande är att det är av karaktär att ge<br />

Det innebär att polisen äger föremålet så länge som det<br />

högst 6 år. Utöver dessa brott så är några andra brott vinning. Ovan nämnt så är narkotikabrott av normal-<br />

behövs, men om det utvidgade förverkandet skulle falla<br />

som har ekonomisk vinning också förverkandeutlösangraden ett förverkandeutlösande brott, men endast<br />

så går föremålet eller kontanterna inte tillbaka till den<br />

Christoffer Bohman<br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-<strong>2013</strong> 59<br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-<strong>2013</strong><br />

1


Ledaren<br />

Legaliseringsrörelsen i USA har vunnit vissa framgångar.<br />

Nu är det delstaterna Washington, Colorado och<br />

Massachusetts som legaliserat och tillåter marijuana<br />

för s.k medicinskt bruk. Colorado har fått en explosion<br />

av marijuanaförsäljning och de kända turistorterna<br />

som Vale m.fl. är på väg att byta sin publik. Mellan<br />

varven kan vi se en rapportering i svenska medier om<br />

utvecklingen dock utan att någon djupare research<br />

genomförts. <strong>SNPF</strong> kan genom deltagandet i National<br />

Narcotic Officers Associations Coalition direkt följa<br />

vad som sker.<br />

Den välfinansierade legaliseringsrörelsen har agerat<br />

briljant och fått fokus bort från missbruk. Man har<br />

agerat med bluffar, framfört känslomässig smörja om<br />

att marijuana är den enda förnuftiga och rätta medicineringen<br />

för den som tillbringar sin sista stund med<br />

cancerns plågor och hur det i övrigt biter på flertalet<br />

krämpor. Andra argument är att man genom legalisering<br />

bekämpar karteller och samtidigt drar in skattepengar<br />

likt den ännu mer farliga alkoholen.<br />

De som agerat mot den destruktiva utvecklingen<br />

har drunknat i mediabruset som helt dominerats av<br />

motståndarna som fått stark draghjälp av okritisk<br />

mediabevakning. De som engagerat sig vittnar om att<br />

det mediemässigt och inom stora delar av kulturen<br />

betraktas som en närapå fascistisk hållning om man<br />

argumenterar emot också med sakliga argument. Det<br />

har varit ett kommunikationsproblem för dem som<br />

försökt stå emot och oftast hamnat på defensiven mot<br />

kulturpersonligheter som ställt sig på legaliseringssidan.<br />

Köpta annonser och TV-program vinklas hårt och<br />

i musikens värld är det gott om dj.s som hyllar droger.<br />

Polisen har haft framgång i sina åtgärder men det är på<br />

policynivå tappet blivit.<br />

Det måste till en ny strategi där fakta och forskning<br />

om skadeverkningarna kommer fram och kunskapsförmedlingen<br />

måste ske på ett offensivt sätt. Det finns<br />

redan forskning kring CBD som har samma verkan<br />

som THC men inga ruseffekter. Det vore önskvärt<br />

med fler doktorer på arenan som kan beskriva hur<br />

marijuanamissbruket ser ut idag. Att 400 000 söker<br />

vård för marijuana varje år tack var att den blivit 5 ggr<br />

2 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-<strong>2013</strong><br />

Genomskåda<br />

legaliserings-<br />

rörelsen nu!<br />

starkare än på 70-talet och att USA har 22,5 miljoner<br />

narkotikamissbrukare, i stort samtliga med marijuana<br />

som ett av preparaten, är tal man måste förhålla sig till<br />

i debatten i ett land med stormaskiga sociala skyddsnät<br />

och en ekonomi i ”Fiscal Cliff”<br />

Legaliseringsrörelsen har på vissa platser hamnat på<br />

defensiven när det mobiliserats på rätt sätt emot, eller<br />

där folk blivit medvetna om de förfärliga konsekvenserna.<br />

I Kalifornien, Arkansas, Montana och Oregon<br />

blev det bakslag för legaliseringsförsöken.<br />

Det verkar ologiskt, men det är den vita medelklassen<br />

som är den grupp som måste upplysas och vinnas<br />

tillbaka. Afroamerikaner och hispanic vill inte legalisera,<br />

då många ser och lever i narkotikans eländiga miljöer<br />

och har fått smaka av marijuanans alla negativa<br />

konsekvenser. En mätning kring förra presidentvalet<br />

visade att 47 procent av Obamas anhängare var för en<br />

legalisering mot Romneys 51 procent.<br />

Kampen är inte på något viss förlorad trots att<br />

det ligger en motion från februari <strong>2013</strong>, H.R 689, i<br />

Representanthuset där man vill lyfta marijuana till<br />

en betydligt lättare listning federalt för att möjliggöra<br />

legalisering i delstaterna. Fortfarande kolliderar de<br />

olika lagarna med varandra.<br />

Strategin för framgång måste vara handling på flera<br />

plan. Återta medelklassen och även dess cs-missbruk<br />

genom upplysning och medicinska, sociala samt medmänskliga<br />

argument. Sätta hälsoaspekten, utbildningen<br />

och säkerheten åter i fokus. Och det brådskar.<br />

Det får inte glömmas bort att legaliseringsrörelsen<br />

dolda agenda är att all narkotika släpps fri. Det är kanske<br />

då ”Big Tobacco Company” träder in bilden och<br />

driver verksamhet med narkotika på samma hänsynslösa<br />

sätt som man gjort med tobak. Förhoppningsvis är<br />

vi ett tillräckligt antal här i landet som tagit till oss och<br />

genomskådat det som skett i USA, så att beredskapen<br />

finns här när det blir dags för det kan man räkna med<br />

kommer att ske.<br />

Anders Stolpe<br />

Vice ordförande i <strong>SNPF</strong>


Info från styrelsen<br />

Är du ansluten till <strong>SNPF</strong>:s medlemssida<br />

på Facebook?<br />

<strong>SNPF</strong>:s officiella medlemssida på Facebook har nu varit<br />

i bruk i ett par månader. Som medlem i <strong>SNPF</strong> kan du<br />

också bli medlem på <strong>SNPF</strong>:s Facebooksida. Du ansöker<br />

via Facebook eller via swe.narkotikapolisforeningen@<br />

gmail.com.<br />

På Facebooksidan finns redan en del narkotikarelaterad<br />

information publicerad som tjänar föreningens syfte och<br />

mål.<br />

Kim Nilvall och Christoffer Bohman administrerar sidan.<br />

Hör av dig till dem via mailadressen ovan om du har<br />

några funderingar eller synpunkter.<br />

I detta nummer medverkar följande externa skribenter:<br />

Milja Ranung, Dopingjouren sid 14<br />

Henrik Blusi, polisen Sundsvall 22<br />

Björn Ekström, polisen Göteborg 26<br />

Magnus Sjödén, polisen Dalarna 27<br />

Roar Sellevold, Norska <strong>Narkotikapolisföreningen</strong> 61<br />

Jonas Rickeborn, polisen Uppsala 72<br />

Redaktörens<br />

spalt<br />

Trycket från legaliseringsrörelsen<br />

är påtagligt just nu. <strong>Svenska</strong> folket<br />

matas i kvällspressen, i TV och på<br />

annat sätt om påståenden och åsikter<br />

som kan få många att tro att cannabis<br />

snart är avkriminaliserat i vårt<br />

land.<br />

Cannabis är ju heller inte lika<br />

farligt som alkohol och det är en<br />

”sanning” som särskilt ungdomar<br />

gärna tar till sig. Motargumenten<br />

från forskarhåll blir betydligt torrrare<br />

framställda i media och får inte<br />

samma genomslagskraft.<br />

Trovärdiga personer måste gå<br />

emot med argument från det verkliga<br />

livet och här kommer polisen<br />

in. Två av våra duktiga medarbetare<br />

i redaktionen gör sin röst<br />

hörd i debatten i det här numret.<br />

Beklagligtvis accepterar inte den<br />

andra åsiktssidan att poliser tycker<br />

till i narkotikadebatten, men alla har<br />

lyckligtvis sin fria rätt att ha åsikter<br />

här i landet.<br />

Vi belyser också AAS-problemet,<br />

särskilt i gymmiljö. Inte bara poliser<br />

utan också gymägare, kommuner<br />

med flera gör numera olika insatser<br />

för att gymmen inte ska få vara en<br />

fredad zon för dopning.<br />

Det händer mycket annat på<br />

AAS-fronten just nu. Hovrätten för<br />

Nedre Norrland kom med sin dom<br />

i det omfattande Liquidmålet, en<br />

dom som ändrade straffvärdet för<br />

dopningsbrott radikalt jämfört med<br />

tidigare praxis.<br />

I början av april startade rättegången<br />

i ett annat jätteärende,<br />

Tullkriminalens Operation Robin<br />

som gäller rekordstor illegal tillverkning<br />

av anabola steroider.<br />

Det kommer ständigt att finnas<br />

mycket att bevaka för en redaktör,<br />

som nu återvänt till Skåne efter 45<br />

år i exil uppåt landet.<br />

Gunnar Hermansson<br />

070-751 5371<br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-<strong>2013</strong><br />

3


Gäller yttrandefrihet<br />

för poliser?<br />

I yttrandefrihetsgrundlagen står det att alla svenskar har rätt att uttrycka sina åsikter,<br />

tankar och känslor. Man får uttrycka dem fritt i tv, radio, videogram, ljudupptagningar<br />

eller andra sorters upptagningar. Lagen har flera likheter med tryckfrihetsförordningen<br />

och hänvisar till denna när de kommer till yttrande som är att anse som brott. Enligt<br />

tryckfrihetsförordningen kan man endast straffas om uttrycken strider mot tydlig lag.<br />

Finns det då någon tydlig lag som hindrar poliser från<br />

att utrycka åsikter, tankar och känslor i skrift eller annan<br />

media?<br />

I polislagens första paragraf står det följande att läsa<br />

om polisverksamhetens ändamål: ”Som ett led i samhällets<br />

verksamhet för att främja rättvisa och trygghet<br />

skall polisens arbete syfta till att upprätthålla allmän<br />

ordning och säkerhet samt att i övrigt tillförsäkra allmänheten<br />

skydd och annan hjälp.”<br />

Ok? Kan det kanske till och med vara så att poliser<br />

i vissa fall har en skyldighet att ge allmänheten information<br />

som syftar till att upprätthålla säkerhet och<br />

tillförsäkra skydd?<br />

I polisförordningens 4:e kapitel, första paragrafen,<br />

ställs det krav på hur en polis ska uppträda i sitt arbete:<br />

” Anställda inom polisen skall i arbetet uppträda på ett<br />

sätt som inger förtroende och aktning. De skall uppträda<br />

hövligt, hänsynsfullt och med fasthet samt iaktta<br />

självbehärskning och undvika vad som kan uppfattas<br />

som utslag av ovänlighet eller småaktighet.”<br />

Även om polisförordningen reglerar polismannens<br />

uppträdande i tjänst så kan det nog vara på sin plats att<br />

förhålla sig till denna även i sitt privata uppträdande.<br />

Särskilt som det för många utomstående är svårt att<br />

skilja polisen från privatpersonen.<br />

Hövligt, hänsynsfullt och undvika vad som kan<br />

uppfattas som utslag av ovänlighet eller småaktighet.<br />

Regler som talar om hur du ska förhålla dig. Det är<br />

dock knappast något som utgör ett tydligt lagstadgat<br />

förbud mot att ha en bestämd eller för den delen kontroversiell<br />

åsikt i en fråga. Möjligen kan polisförordningens<br />

bestämmelser tolkas som att den tvingar oss<br />

6 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-<strong>2013</strong><br />

poliser att ha en kontrollerad ton när vi diskuterar.<br />

Något som jag skulle tro uppskattas oavsett. Om man<br />

nu vill bli trovärdig.<br />

Alla tycks inte vara av samma uppfattning<br />

I början av april 2012 skrev jag en insändare på <strong>Svenska</strong><br />

dagbladets debattsida Brännpunkt.<br />

Artikeln hade en rubrik som löd: ”De som vill legalisera<br />

bör se helvetet först”.<br />

Artikeln blev på några timmar en av de mest kommenterade<br />

och bloggade artiklarna under hela 2012.<br />

Var det något unikt? Var det något kontroversiellt?<br />

Nej knappast. Vad var det då som satte sådan fart i<br />

debatten? Jo, det faktum att en polis fick utrymme i<br />

massmedia och uttryckte ett fast och tydligt ställningstagande<br />

i narkotikadebatten. Att en polis dessutom<br />

spelade på känslor.<br />

Inledningen på artikeln var tydligen känslomässigt<br />

sprängstoff. Jag citerar: ” De argument som förs fram<br />

om att avkriminalisera narkotika på olika vägar, är<br />

inget annat än en skymf mot oss som försöker rädda<br />

liv. Det är också en skymf mot de vars liv vi försöker<br />

rädda.”<br />

Ganska snabbt fylldes fälten med kommentarer. Den<br />

stora majoriteten av dessa var otroligt upprörda och<br />

menade att en polis inte har rätt att uttrycka sig med<br />

känslor i dessa typer av frågor. Många kommentarer<br />

handlade naturligtvis om att mina åsikter var fel, inte<br />

helt oväntat. Med att så många kommentarer handlade<br />

om att jag rätt och slätt borde undvika debatt eftersom<br />

jag är polis förvånade mig något.


Artikelförfattaren blev kallad ideologisk bromskloss när han uttryckte sin mening mot legalisering av narkotika.<br />

En intellektuell uppmaning att hålla käft<br />

Ganska snart kom repliken. I efterföljande brännpunkt<br />

författades artiklar av annan åsikt från det förväntade<br />

hållet. Alexander Bard med vänner författade den första<br />

artikeln. Innehållet i deras replik var ganska sakligt<br />

och välformulerad. Rubriken och avslutningen på artikeln<br />

var dock anmärkningsvärd: ”Polisen skall inte<br />

utgöra ideologisk bromskloss”.<br />

En åsikt värd att reflektera över. Vad menar Bard<br />

och hans vänner med detta påstående?<br />

Ska jag som narkotikapolis inte få ha en uppfattning<br />

om den narkotikapolitiska utvecklingen?<br />

Är det inte att tillförsäkra allmänheten skydd om<br />

man informerar om att det är farligt att knarka? Att<br />

en legalisering av narkotika skulle innebära mer död,<br />

elände och missbruksproblem?<br />

Först blev jag förvånad. Men sedan kom jag på att<br />

jag faktiskt har sett mönstret förut. Det finns tydligen<br />

något djupt irriterande hos vissa personer när just poliser<br />

uttalar sig. En del tycks vara sprunget ur uppfattningen<br />

att poliser inte befinner sig på en tillräckligt hög<br />

intellektuell nivå för att kvalificera sig i den allmänna<br />

debatten. Andra tycks uppfatta att polisers åsikter är<br />

farliga för att de associeras med makt. Det senare baseras<br />

enligt mitt förmenande på en absurd vanföreställning.<br />

Skulle jag som polis utnyttja min polismakt på<br />

mina meningsmotståndare och göra vad? Gripa dem?<br />

Är polisers åsikter farliga för samhället?<br />

Ja vissa tycks tro det. När Stockholmspolisens narkotikarotel<br />

twittrade att man var besvikna på att Plura och<br />

Tommy Körberg, i tv-programmet Pluras kök, skämtade<br />

om att ta droger så blev reaktionen återigen kraftigt<br />

irriterad.<br />

Daniel Wiklander, chefredaktör för tidningen<br />

Arbetaren, skrev en ledare med inledningen: ”Polisens<br />

twittrande har blivit obehagligt maktspråk”<br />

Daniel Wiklander ifrågasätter den åsikt som med<br />

stöd av yttrandefrihet framfördes av polis. På ett effektivt<br />

sätt tar han bort fokus på själva frågan och påstår<br />

att polisens åsikt istället handlar om ett förtäckt försök<br />

att kväva fri media. Med sitt påstående gör dock<br />

Wiklander en riktig logisk tankevurpa. Han glömmer<br />

bort att själva finessen med fri media är att man tillåts<br />

ha åsikter om densamma.<br />

Wiklander menar att polisen som myndighet ska<br />

vara neutral till innehåll i massmedia. Med andra ord,<br />

inte ha några egna åsikter. Naturligtvis kan man diskutera<br />

gränser i vilken mån polisen som myndighet skall<br />

ha synpunkter på tv-program. Att enskilda poliser inte<br />

skulle kunna ha åsikter om sakfrågor, som berör deras<br />

dagliga jobb, är ju förbluffande att påstå. Då skulle<br />

inte heller journalister, läkare, politiker eller andra tilllåtas<br />

att ha åsikter i frågor som rör deras vardagssyssla.<br />

Särskilt obehagligt blir det när Wiklander uppmanar<br />

läsaren till att påminna sig om diktaturer där yttrandefriheten<br />

är satt på undantag. Menar Wiklander att om<br />

svensk polis har åsikter i sakfrågor så närmar vi oss en<br />

diktatur?<br />

Information kan göra skillnad<br />

Poliser har i flera olika sammanhang bidragit till att<br />

påvisa problem som i förlängningen har påverkat i en<br />

positiv utveckling. Den senaste tiden har till exempel<br />

frågor om dålig kontroll av substitutionsersättning varit<br />

en het potatis.<br />

Jag har dock gjort en intressant reflektion. Många<br />

poliser, däribland jag själv, har under åren talat om<br />

forts s 30<br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-<strong>2013</strong><br />

7


Dopning<br />

Mängdberäkning i dopningsärenden<br />

När narkotikabrott eller dopningsbrott utreds har de<br />

preparatmängder som tagits i beslag, eller i övrigt olovligt<br />

hanterats, fortfarande stor betydelse för brottets<br />

svårighetsgrad. Även om domstolarna numera tar mindre<br />

hänsyn till enbart mängden preparat vid bedömning<br />

av påföljder i ett mål, är det av största vikt att<br />

ha gjort en korrekt mängdbestämning, särskilt i inledningen<br />

av en förundersökning då övriga omständigheter<br />

ännu inte är utredda.<br />

Vid narkotikabrott är det sällan ett problem att<br />

fastställa preparatmängden. Däremot upplever många<br />

stor osäkerhet vid beräkning av beslag av anabola steroider<br />

(AAS) och andra dopningsmedel. Det finns flera<br />

anledningar till detta.<br />

1. Preparaten som omfattas av dopningslagen är läkemedel<br />

av olika slag och förekommer i regel som tabletter,<br />

vätska i ampuller eller flaskor för injektion<br />

eller som pulver. Den totala mängden måste anges<br />

med ett gemensamt värde.<br />

2. Dopningslagen har funnits sedan 1992, men anvisningar<br />

för mängdberäkning har aldrig getts ut<br />

eller funnits att tillgå från ansvarigt håll, som t.ex.<br />

Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum (UC) i<br />

Stockholm.<br />

3. Högsta domstolen har ännu inte prövat något dopningsärende<br />

avseende mängdberäkning. Det skapar<br />

ibland stor osäkerhet i underrätterna, vilket<br />

gynnar vissa försvarsadvokaters möda att förringa<br />

sina klienters gärningar.<br />

Etablerad metod för preparaten<br />

i § 1.1 och 1.2<br />

Det finns trots allt sedan flera år en etablerad metod för<br />

mängdberäkning av anabola steroider vilken domstolarna<br />

i allmänhet accepterar som gällande praxis.<br />

Redan i förarbetena till Dopningslagen uttalades att<br />

”koncentrationen av verksam substans i det enskilda<br />

preparatet bör beaktas vid bedömningen av mängden<br />

dopningsmedel”.<br />

Resonemanget utvecklades vidare i Georg<br />

Sterzels bok Studier rörande påföljdspraxis, 1998.<br />

Utgångspunkten skulle vara 5 mg verksam substans<br />

som var vanligt i tabletter (Ryssfemmor) på den tiden.<br />

Den verksamma substansen i samtliga preparat skulle<br />

således räknas om till 5 mg tabletter, eller enheter á<br />

5 mg som det senare kom att benämnas. Även UC<br />

Stockholm tillstyrker metoden som började användas<br />

redan i slutet av 1990-talet.<br />

Jag tjänstgjorde mellan 1994 och 2006 på Rikskriminalens<br />

narkotikarotel med huvudansvar för kartläggning<br />

av den illegala handeln med dopningsmedel.<br />

En av mina uppgifter blev att sprida metoden för<br />

enhetsberäknig bland kollegor inom polisen och tullen.<br />

Enhetsberäkning av dopningsmedel har därefter blivit<br />

10 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-<strong>2013</strong><br />

Mängdberäkningen av preparaten i Operation Liquid gjordes<br />

enligt de metoder som beskrivs här i artikeln.<br />

ett begrepp och jag har de senaste 15 åren medverkat<br />

i åtskilliga domstolsförhandlingar för att förklara<br />

metoden.<br />

Mängdberäkning av tillväxthormon § 1.3<br />

och hormonhöjande preparat § 1.4<br />

För mängdberäkning av tillväxthormon och hormonhöjande<br />

medel har det under alla år inte funnits någon<br />

metod, eller i alla fall ingen som varit enkel att tillämpa.<br />

Förra året utvecklade jag en ny och förbättrad metod<br />

för dessa preparat som i regel tas i beslag tillsammans<br />

med anabola steroider. Metoden har tillämpats i några<br />

mål under det senaste året och nu senast godkänts<br />

av Hovrätten för Nedre Norrland vid prövningen av<br />

det hittills största dopningsärendet i Sverige, den s.k.<br />

Operation Liquid.<br />

De mängdberäkningsmetoder som tills vidare bör tilllämpas<br />

är enkla att använda och hur man praktiskt går<br />

till väga presenteras på följande sidor. <br />

Gunnar Hermansson


Dopning<br />

Mängd- och enhetsberäkning av beslagtagna preparat enligt<br />

Lag (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel, § 1, p. 1-4<br />

Bakgrund och lagtext<br />

Lag om förbud mot vissa dopningsmedel (dopningslagen)<br />

reglerar vissa hormonpreparat och några hormonhöjande<br />

läkemedel. Lagen omfattar för närvarande 65<br />

kända substanser som finns förtecknade på en inofficiell<br />

lista på Folkhälsoinstitutets hemsida www.fhi.se/<br />

dopning. Ungefär en tredjedel av dessa substanser förekommer<br />

i större eller mindre omfattning på den illegala<br />

marknaden.<br />

§ 1.1 och 1.2: avser det manliga könshormonet testosteron<br />

och dess derivat samt syntetiska anabola<br />

steroider, som är varianter av testosteron. Den allmänna<br />

benämningen är anabola androgena steroider,<br />

AAS, för alla preparat i denna grupp. Ett 40-tal<br />

sådana grundsubstanser finns på FHI:s lista, varav<br />

tio-femton är vanligt förekommande.<br />

§ 1.3: avser tillväxthormon, somatropin.<br />

§ 1.4: avser preparat som ökar kroppens produktion<br />

eller frisättning av testosteron eller tillväxthormon.<br />

FHI:s lista tar för närvarande upp 24 olika testosteron-<br />

eller tillväxthormonhöjande substanser. De<br />

vanligast förekommande testosteronhöjande läkemedlen<br />

på den illegala AAS-marknaden är humant<br />

choriongonadotropin (hCG), klomifen, tamoxifen,<br />

anastrozol, letrozol och exemestan.<br />

Substanserna i § 1.1 - 1.4 har olika önskade och oönskade<br />

effekter och olika farlighetsgrad. Intagssätt och<br />

dosering skiljer sig och syftet med användandet bland<br />

kroppsbyggare avviker helt från den medicinska användningen.<br />

Anabola androgena steroider, AAS, (§ 1.1 och 1.2) är<br />

basen i hormonmissbruket och preparaten tillförs kroppen<br />

i höga doser. AAS-preparat i form av tabletter och<br />

ampuller utgör mer än 90 procent av de preparat som<br />

tas i beslag med stöd av dopningslagen.<br />

Anabola steroider används inte längre som medicin<br />

inom svensk sjukvård, med undantag för testosteron<br />

som kan ges i små terapeutiska doser till män med<br />

underproduktion av testosteron på grund av ålder,<br />

sjukdom eller skada.<br />

Anabola steroider missbrukas i kroppsbyggande<br />

syfte i kurer om 8-16 veckor genom tillförsel av megadoser<br />

som är 10-100 gånger högre än den medicinska<br />

dosen.<br />

Tillväxthormon och hormonhöjande preparat (§ 1.3<br />

och 1.4) har alla en stor och legitim medicinsk användning<br />

inom sjukvården.<br />

När dessa preparat används av AAS-missbrukare<br />

sker det i doser som huvudsakligen motsvarar de medicinska<br />

doserna i FASS eller lägre.<br />

Tillväxthormon § 1.3 är dyrbara läkemedel som<br />

används av vissa steroidanvändare som ett komplement<br />

till AAS.<br />

De testosteronhöjande preparaten i § 1.4 är olika<br />

typer av läkemedel som i AAS-sammanhang regelmässigt<br />

används vid självmedicinering för att motverka<br />

vissa biverkningar som uppstår efter en tids användande<br />

av anabola androgena steroider.<br />

Den testosteronhöjande effekten av § 1.4-preparaten<br />

har sekundär betydelse i sammanhanget.<br />

Här följer en kort preparatbeskrivning av dels den<br />

vanligaste medicinska användningen och dels i kombination<br />

med AAS-preparat:<br />

• Tillväxthormon, somatropin, (1.3) används för<br />

behandling av barn med tillväxtstörning genom<br />

dagliga injektioner under huden. Även vuxna med<br />

påtaglig brist på tillväxthormon kan behandlas.<br />

Mängden somatropin anges i milligram (mg) och/<br />

eller Internationella enheter (IE/IU). 1 mg motsvarar<br />

3 IE/IU. Tillväxthormon saluförs vanligen i styrkor<br />

mellan 0,2 mg och 15 mg. Den medicinska dosen<br />

varierar för olika åldrar och olika indikationer.<br />

AAS-användare kompletterar ibland med tillväxthormon<br />

för att förbättra muskeluppbyggnaden. En<br />

vanlig dagsdos är då 3 IE/IU (1 mg) oftast under<br />

kortare perioder av en AAS-kur.<br />

• HCH humant koriongonadotropin (1.4) är injektionspreparat<br />

som används för att stimulera<br />

ägglossning hos kvinnor som har nedsatt fruktsamhet.<br />

HCG kan också ges till pojkar med<br />

försenad pubertet och till män vars spermieproduktion<br />

inte fungerar normalt. Värdena på<br />

ampullerna anges i Internationella enheter och<br />

varierar vanligtvis mellan 1500 och 5000 IE/IU.<br />

Medicinska doser varierar beroende på indikation.<br />

Vid stort intag av AAS-preparat upphör testiklarnas<br />

produktion av testosteron. I slutet av och efter en<br />

kur självmedicineras med HCG under två-tre veckor<br />

för att stimulera testiklarna att återta sin funktion.<br />

Rekommenderad dagsdos upp till 500 IE/IU.<br />

• Klomifen (1.4) är ett läkemedel i tablettform<br />

för behandling av kvinnor med nedsatt fruktsamhet.<br />

Tabletterna innehåller 50 mg klomifen<br />

och medicinsk dos är 1-2 tabletter i fem dagar.<br />

AAS-användare tar ibland klomifen som ett alternativ<br />

till HCG efter en kur. Dosering 50 mg eller mer<br />

per dag under 2-3 veckor<br />

• Tamoxifen (1.4) är ett antiöstrogent läkemedel<br />

för behandling av kvinnor med bröstcancer.<br />

Substansen motverkar östrogenets verkan i kroppen.<br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-<strong>2013</strong><br />

11


Dopning<br />

Tabletterna innehåller vanligen 20 mg och en<br />

medicinsk dagsdos är 20-40 mg.<br />

AAS-användare självmedicinerar med tamoxifen för<br />

att motverka oönskade bieffekter som gynekomasti,<br />

dvs. bröstkörteltillväxt även kallat ”bitch-tits”, till<br />

följd av ökad mängd östrogen i kroppen på grund<br />

av AAS-intaget. Tamoxifen tas både periodvis under<br />

och efter en AAS-kur. Dagsdosen är vanligen 20 mg<br />

vilket motsvarar en tablett.<br />

• Anastrozol, letrozol och exemestan (1.4) är de vanligast<br />

förekommande s.k. aromatashämmarna, som har samma<br />

medicinska användningsområde som tamoxifen.<br />

Tabletter med anastrozol innehåller 1 mg, letrozol<br />

2,5 mg och exemestan 25 mg verksam substans.<br />

Den rekommenderade medicinska dosen<br />

är 1 tablett om dagen oavsett preparat.<br />

Anledningen till att AAS-användare självmedicinerar<br />

med aromatashämmare under en kur, är för att mot-<br />

Etablerad mängdberäkningsmetod för<br />

anabola steroider § 1.1 och 1.2<br />

För AAS finns sedan flera år denna accepterade metod<br />

att beräkna mängder.<br />

Den aktiva substansen i AAS-preparaten anges i<br />

milligram och den sammanlagda mängden aktiv<br />

substans anger beslagets storlek. Domstolarna gör<br />

ingen skillnad mellan de olika AAS-substanserna.<br />

När denna metod togs i bruk i slutet av 1990-talet<br />

var 5 mg tabletter mycket vanliga. Av praktiska<br />

skäl gjordes en omräkning av den totala mängden<br />

aktiv substans i alla preparat till 5 mg enheter.<br />

Exempel: En tablett innehållande 50 mg oxymetolon<br />

motsvarar således 10 enheter. En 1 ml ampull<br />

innehållande 250 mg testosteron propionat motsvarar<br />

50 enheter. En 10 ml injektionsflaska innehållande<br />

substansen nandrolon, 200 mg/ml, motsvarar<br />

400 enheter, osv.<br />

Preparat/substans Dagsdoser som utgör 1 enhet Exempel<br />

12 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-<strong>2013</strong><br />

verka att östrogen bildas och orsakar negativa effekter,<br />

(se tamoxifen). Dagsdosen under ett par månader<br />

under och efter en AAS-kur varierar mellan de olika<br />

preparaten och ligger vanligen under den medicinska<br />

dosen<br />

Högsta domstolen har inte prövat brott mot dopningslagen<br />

sedan 1995.<br />

Hovrätten för Nedre Norrland ansåg nyligen att<br />

mängden 100 000 enheter ska tillämpas av domstolarna<br />

som gränsvärde mellan dopningsbrott av<br />

normalgraden och grovt dopningsbrott vid ett rent<br />

mängdresonemang.<br />

För gränsen mellan ringa brott och dopningsbrott av<br />

normalgraden finns ännu ingen etablerad praxis. <br />

Gunnar Hermansson<br />

Ny metod för mängd- och enhetsberäkning<br />

av § 1.3 och 1.4-preparaten<br />

Metoden är enkel och utgår från genomsnittliga<br />

dagsdoser enligt AAS-litteraturen, vid självmedicinering<br />

med § 1.3 och 1.4-preparaten. En dagsdos<br />

utgör då 1 enhet, att jämföra med AAS-enheter §<br />

1.1 och 1.2 i den slutliga sammanräkningen.<br />

Injektionspreparaten tillväxthormon (§ 1.3) och<br />

HCG humant koriongonadotropin (§ 1.4) innehåller<br />

oftast flera dagsdoser per ampull. Enheter beräknas<br />

därför på antalet uppskattade dagsdoser per<br />

ampull enligt nedan.<br />

Vid användning av tillväxthormon i samband med<br />

AAS-missbruk är en uppskattad dagsdos vanligen 1<br />

mg eller 3 IE, vilket räknas som 1 enhet.<br />

Vid användning av HCG-preparat i samband med<br />

AAS rekommenderas i allmänhet dagsdosen 500<br />

IE, vilket blir 1 enhet.<br />

Tabletter i § 1.4 med substanserna klomifen 50 mg,<br />

tamoxifen 20 mg, anastrozol 1 mg, letrozol 2,5 mg<br />

och exemestan 25 mg får alla anses utgöra en dagsdos<br />

per tablett i AAS-sammanhang och en tablett<br />

räknas då alltid som 1 enhet.<br />

Tillväxthormon 1 mg/3 IE = 1 enhet Ampull 10 mg/30 IE = 10 enheter<br />

HCG 500 IE = 1 enhet Ampull 5000 IE = 10 enheter<br />

Tabletter enligt ovan 1 tablett = 1 enhet Klomifen 50 mg = 1 enhet


Dopning<br />

Dopingjouren:<br />

AAS-missbruk väcker<br />

många frågor<br />

Idealbilden av en man, såsom den framställs i vårt kulturella sammanhang är en man<br />

som är lång, slank och har en muskulös kropp. Att många är beredda att ta stora<br />

medicinska risker i hopp om att nå fram till denna idealbild är ett faktum. Det absolut<br />

vanligaste motivet till att man börjar missbruka hormonläkemedel är en önskan om en<br />

snyggare, dvs. i sammanhanget mer muskulös och slimmad kropp.<br />

”Jag är en kille på 19 år. Jag har tröttnat på att vara<br />

smal och liten, men jag vågar inte heller göra något.<br />

Jag undrar vad jag skulle kunna börja ta för att bli<br />

större och få en, tja, boost? Som sagt är jag rädd, men<br />

vad skulle vara bäst för mig att ta? (förutom ingenting)<br />

Jag vill inte bli beroende eller liknande, men behöver<br />

hjälp.”<br />

Snabba lösningar och resultat genomsyrar vårt samhälle<br />

och missbruket av anabola androgena steroider<br />

speglar en del av den kulturen. Hur ser en typisk AASmissbrukare<br />

ut? Det är en fråga som inte har något svar.<br />

Statistik ur vår databas visar att den vanligaste användaren<br />

av AAS är en man, mellan 16-35 år som styrketränar.<br />

Många av de unga män vi pratar med säger att<br />

”alla gör det”. Användandet sjunker nedåt i åldrarna,<br />

men har också blivit vanligare bland äldre män. Majoriteten<br />

av männen har inte genomgått högre studier<br />

och praktiska yrken är överrepresenterade. Missbruk<br />

av hormonläkemedel förekommer i en mängd olika<br />

sammanhang och vi ser också att blandmissbruket av<br />

narkotika ökat kraftigt under senare år.<br />

Den som missbrukar AAS ringer oftast till Dopingjouren<br />

när han/hon fått biverkningar. Bland de fysiska<br />

biverkningarna är gynekomasti (utveckling av kvinnliga<br />

bröstkörtlar), infektioner, akne och potensproblem<br />

vanliga.<br />

”För en vecka sedan valde jag att kliva av min kur. Kuren<br />

skulle ha pågått i 60 dagar men jag fick ångest så<br />

jag klev av. Kort efter fick jag knölar under bröstvårtorna.<br />

Det ser inte så farligt ut än men jag är väldigt<br />

rädd att det ska utvecklas ytterligare. Nu känner jag<br />

mig tvingad att köpa mer preparat för att få bort det<br />

här! Finns det någon annan utväg? Mår för tillfället extremt<br />

dåligt psykiskt.”<br />

14 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-<strong>2013</strong><br />

Under det gångna året har vi också fått en del samtal<br />

från män som utreds för infertilitetsproblem och som<br />

inte berättat för sin läkare att de använt/använder AAS.<br />

Bland psykiska biverkningar ser vi nedstämdhet, ångest,<br />

oro och minskad sexuell lust som vanliga. Suicidtankar<br />

förekommer.<br />

”Jag har använt AAS i 10 år, de senaste 6 åren utan uppehåll.<br />

Jag har testat de flesta preparat, men har alltid<br />

haft testosteron som bas. Jag känner att det är dags att<br />

sluta, men jag lyckas inte. Jag har som mest varit utan<br />

testosteron i 3 veckor och då mådde jag riktigt dåligt<br />

psykiskt. Jag har varit sjukskriven ett antal gånger, för<br />

ångest och andra psykiska besvär. Vill verkligen slippa<br />

skiten. Finns det någonstans man kan få hjälp att sluta?”<br />

När det gäller biverkningar ger vi råd och hänvisar till<br />

somatisk, alternativt psykiatrisk vård för utredning vid<br />

behov.<br />

Anhöriga ringer oftast för att be om råd hur de ska<br />

hantera sin situation. Kanske misstänker de ett missbruk,<br />

eller så har de hittat preparat. Många upplever<br />

att de inte har någon kunskap om AAS. Vanligt är att<br />

det finns en stor oro kring den missbrukandes hälsa och<br />

man beskriver att den som tar AAS mår psykiskt dåligt,<br />

alternativt uppträder aggressivt, känslokallt och irriterat.<br />

Vi hör också beskrivningar av svartsjuka, misstänksamhet<br />

och avståndstagande. Misshandel eller hot<br />

om misshandel förekommer. Gemensamt för många<br />

anhöriga är att de själva mår psykiskt dåligt och behöver<br />

stöd. Vi hänvisar vidare till beroendemottagningar,<br />

socialtjänst, behandlande enheter och ideella stödföreningar<br />

som kan vara aktuella.<br />

”Är sedan många år tillbaka tillsammans med en 32<br />

årig man. Sedan några veckor tillbaka har han föränd-


Om Dopingjouren:<br />

• Rikstäckande verksamhet som bedriver<br />

forskning, utbildning och information<br />

rörande missbruk av dopningspreparat<br />

och dess konsekvenser.<br />

• Bemannas av fyra sjuksköterskor och<br />

en läkare.<br />

• Tillhandahåller telefonrådgivning, vardagar<br />

kl 10-16. Den som ringer kan vara<br />

anonym.<br />

• Bedriver en interaktiv hemsida www.<br />

dopingjouren.se med möjlighet att ställa<br />

frågor, rapportera biverkningar samt<br />

läsa fakta om dopning.<br />

• Bedriver ett utåtriktat arbete med föreläsningsuppdrag<br />

och deltagande i olika<br />

nätverk.<br />

rats i sitt sätt. Han är sur och grinig och tappar lätt<br />

humöret. Dessutom så har vi problem vid sex, vilket vi<br />

aldrig tidigare har haft. Han tränar förstås och har blivit<br />

väldigt stor snabbt! Snälla hjälp, vad kan jag göra?<br />

Har pratat med honom men då blir han arg och undrar<br />

hur jag ens kan säga så.”<br />

Ett missbruk påverkar också den missbrukandes omgivning<br />

även om ett vanligt argument för AAS missbruk<br />

är att: ”Jag gör som jag vill med min kropp och<br />

det ska omgivningen inte lägga sig i. Jag har rätt att se<br />

ut och vara som jag vill.”<br />

”Jag har en vän, tvåbarnspappa och delägare i ett företag<br />

det går mycket bra för. Han har börjat injicera<br />

anabola, och vuxit mycket i muskler sedan han började.<br />

Hans humör är ganska aggressivt och han ljuger<br />

om allt. Hans aggressivitet oroar mig, men behöver jag<br />

vara orolig? Hela familjen är nu ovänner på grund av<br />

hans humör och jag oroar mig för hans barn. Vad ska<br />

jag göra?<br />

En vanlig beskrivning av föräldrar är att deras son tränar<br />

hårt och har börjat använda kosttillskott och/eller<br />

AAS. Känslor av frustration och oro över sitt barns<br />

beteendeförändringar och ökade träningsfixering är<br />

vanligt. Många upplever också skuldkänslor över att<br />

de misslyckats i sin föräldraroll.<br />

”Jag har hittat ampuller, sprutor och dopningspreparat<br />

i vår sons rum. Jag har länge misstänkt att han tagit någon<br />

form av hormoner, då han blivit väldigt muskulös.<br />

Han tränar väldigt ofta och umgås med personer som<br />

också är misstänksamt muskulösa. Vi har konfronterat<br />

honom vid ett flertal tillfällen, men han har alltid nekat.<br />

Hur ska jag bäst bemöta honom?<br />

Dopning<br />

Vårdpersonal har frågor kring behandling. Den som<br />

ringer arbetar exempelvis inom primärvård, psykiatri<br />

eller beroendevård. Vilka prover bör jag ta? Vart ska<br />

jag remittera vidare? Vilken medicinering är aktuell?<br />

Ofta är en utredning komplex då både missbruk av andra<br />

preparat och neuropsykiatriska/psykiatriska diagnoser<br />

kan finnas med i bilden.<br />

En stor del av frågorna till vår hemsida handlar om<br />

kosttillskott. Kan jag bli positiv i test? Är det tillåtet?<br />

Är det farligt? Har det någon effekt?<br />

När det gäller AAS vill man veta: Hur når jag bäst<br />

resultat? Vilka preparat är bäst? Är det farligt? Vad<br />

kommer att hända? Vilka doser ska jag ta? Oro för<br />

biverkningar yttrar sig i frågor som: Kommer kroppen<br />

att återhämta sig? Hur lång tid tar det? Hur lång tid<br />

dröjer det innan preparatet går ur kroppen? Vem utför<br />

dopningstester och hur går det till? Vad får man för<br />

straff?<br />

Vi på Dopingjouren ser att såväl allmänheten som<br />

personal inom hälso- och sjukvård har låga kunskaper<br />

kring AAS-missbruk och dess konsekvenser. Vi vet att<br />

missbruket kan resultera i medicinska och psykosociala<br />

problem. Därför arbetar vi för att ge fler instanser<br />

kompetens att möta denna växande patientgrupp. <br />

Milja Ranung,<br />

sjuksköterska Dopingjouren<br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-<strong>2013</strong><br />

15


Dopning<br />

Allt fler polismyndigheter har genomfört eller kommer inom kort att genomföra insatser mot det omfattande missbruket<br />

av dopningsmedel, dvs. anabola steroider och övriga preparat som omfattas av dopningslagen. Här följer<br />

korta erfarenhetsberättelser från fyra sådana aktioner.<br />

Fokus på unga vid gyminsats i Norrköping<br />

Inspirerade av artiklar i denna tidning beslöt Norrköpingspoliserna Magnus Larsson<br />

och Anders Gennebäck att planera en insats på ett antal gym i syfte att avslöja steroidmissbrukare.<br />

På en <strong>SNPF</strong>-konferens i Örebro pratade de med poliser från Göteborg<br />

som hade erfarenheter av gyminsatser.<br />

Magnus Larsson och Anders Gennebäck är yttre befäl i<br />

Norrköping och i sitt arbete i ingripandeverksamheten<br />

kommer de och kollegorna i kontakt med misstänkta<br />

steroidmissbrukare. Dessa personer har fallit lite utanför<br />

polisens prioriteringar, något som Larsson och Gennebäck<br />

ville ändra på.<br />

Efterhand tog planerna form och man beslöt att<br />

göra en bred satsning på ett flertal gym i Norrköping.<br />

Planeringen hölls inom en snäv krets i polishuset.<br />

Larsson och Gennebäck hade satt upp tre mål för<br />

insatsen. För det första skulle planeringen och själva<br />

insatsen resultera i att den egna personalen blev utbildad<br />

om dopningsproblematiken och kunskaper i ämnet<br />

aktualiserades i turlagen.<br />

För det andra skulle operationen signalera att gym<br />

inte är någon frizon där kriminalitet kan fortgå.<br />

För det tredje ville man nå ett brett preventivt resultat<br />

och få en debatt i media.<br />

Både Magnus Larsson, som var insatschef, och<br />

biträdande insatschef Anders Gennebäck är efteråt<br />

överens om att målen mer än väl tycks ha uppfyllts.<br />

Den 13 februari genomfördes insatsen. Ett 70-tal<br />

poliser, som i de flesta fall tjänstgör i uniform, hade<br />

valts ut för att delta i en operation i civila kläder. De<br />

fick utbildning om anabola steroider i allmänhet och<br />

hur man upptäcker de som kan misstänkas syssla med<br />

dopning.<br />

Poliserna fördelades till en början på fem gym och<br />

inledde samtal med tränande som hade en muskelmassa<br />

som såg onaturlig ut i förhållande till deras ålder. Man<br />

siktade i första hand in sig på yngre män. Av de ca 40<br />

personer som konfronterades och togs med för urinprovstagning<br />

under kvällen, var 25 födda på 1990-talet.<br />

För att komma fram till en skälig misstanke om bruk<br />

av anabola steroider, fördes samtal om muskelmassa,<br />

kosttillskott, träningsprogram etc. Några erkände på<br />

plats att de använder steroider och i ett par fall gjordes<br />

husrannsakningar i deras bostäder, som resulterade i<br />

mindre beslag av AAS-preparat.<br />

De flesta nekade eller tvekade och menade att de till<br />

exempel kunde ha fått i sig någon förbjuden substans<br />

genom kosttillskott. Alla accepterade polisernas arbete<br />

18 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-<strong>2013</strong><br />

Magnus Larsson (t.v.) och Anders Gennebäck planerade och<br />

ledde insatsen på ett tiotal gym i Norrköping.<br />

och de flesta hade inte tidigare haft något med polisen<br />

att göra.<br />

Alla provsvar på urinproverna har ännu inte kommit<br />

från Rättskemiska avdelningen, men Magnus<br />

Larsson uppskattar att totalt 20 procent av proverna<br />

kommer att påvisa intag av anabola steroider. I ett par<br />

fall påvisade också cannabis i proverna.<br />

Det kan tyckas vara en låg träffprocent, men huvudsyftet<br />

med insatsen var mer preventivt än uppdagande.<br />

Jämfört med prevalensen för AAS-missbruk i samhället<br />

i stort (officiellt 1-2 procent), visar resultatet av<br />

insatsen att AAS-användningen bland de som tränar<br />

på gym är stor.<br />

Magnus Larsson och hans kollegor är mycket nöjda<br />

med den välplanerade insatsen som helhet. En skribent<br />

från lokaltidningen följde poliserna under kvällen och<br />

insatsen fick stort utrymme i flera artiklar.<br />

Efteråt har tipsflödet till polisen ökat från gym,<br />

från anhöriga och andra. Norrköpingspoliserna tar nu<br />

oftare än tidigare in personer för provtagning avseende<br />

anabola steroider. Fortsatta insatser kommer att göras,<br />

men i mindre skala än denna. <br />

Gunnar Hermansson


Dopning<br />

Operation ABC<br />

Tipsbearbetning föregick större insats mot vissa besökare på ett gym i Sundsvall<br />

– Kom in till mig en stund, ropade chefen i korridoren.<br />

Inne på chefens rum sjönk jag ner i en av besöksstolarna,<br />

min kaffekopp skvimpade till när jag hasade<br />

ner i stolen men jag klarade skjortan, den här gången.<br />

– Vi har fått information om att flera personer på<br />

Iron Works missbrukar anabola steroider och jag vill<br />

att du planerar och genomför en insats mot detta, sa<br />

chefen.<br />

Detta var uppstarten till en snabb insats med ett förutbestämt<br />

mål att fokusera på tio personer som kunde<br />

betraktas som skäligen misstänkta för dopningsbrott<br />

genom eget bruk, samt att poliserna i insatsen skulle<br />

utbildas i hur de bygger upp skälig misstanke gällande<br />

eget bruk av dopingmedel.<br />

Insatsen förbereddes väl<br />

Bearbetning av den inkomna informationen utfördes<br />

och ett antal personer utkristalliserades som missbrukare<br />

av anabola steroider på det aktuella gymmet.<br />

Drygt ett 10-tal poliser planerades in att tjänstgöra<br />

civilt eftermiddagen den 17 januari <strong>2013</strong>. Någon mer<br />

information lämnade inte ut vid den tidpunkten om<br />

vad som komma skulle.<br />

Personalen samlades i garaget på polisstationen och<br />

fick order att omedelbart bege sig till Tullverkets lokaler<br />

i centrala Sundsvall. Väl inne på Tullverket informerades<br />

poliserna om Operation ABC och samtliga<br />

fick därefter utbildning under ca 2 timmar i vad AASpreparat<br />

(Anabola Androgena Steroider) är för något,<br />

hur en skälig misstanke byggs upp, enhetsberäkning<br />

och övrig preparatkännedom.<br />

Utbildningsmaterial utdelades till samtliga gällande<br />

det som togs upp i utbildningen. Alla poliser fick också<br />

aktuella fotografier på de misstänkta personerna,<br />

deras fordon, bostad, ev. tidigare brottslighet och ASPnotiser.<br />

22 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-<strong>2013</strong><br />

Sex av tio steroidpositiva<br />

Efter utbildningen begav vi oss så till gymmet Iron<br />

Works. Vi arbetade i patrull och varje patrull sökte<br />

upp personer som de inledde samtal med. Vid vissa av<br />

samtalen byggdes misstanke upp enligt vad de tidigare<br />

lärt sig på utbildningen. Kontakt togs med en förundersökningsledare<br />

som beslutade om kroppsbesiktning<br />

och vid detta tillfälle medtogs sex personer till polisstationen<br />

för urinprovstagning såsom skäligen misstänkt<br />

för ringa dopingbrott genom eget bruk. Efter att<br />

avrapporteringen var avklarad åkte vi till samma gym<br />

en gång till och medtog fyra personer misstänkta för<br />

samma brott.<br />

Av de tio personer som togs med har vi idag när detta<br />

skrivs fått tillbaka åtta analyssvar från Rättskemiska<br />

avdelningen, och av dessa hade fyra personer anabola<br />

steroider i kroppen. Två analyser är inte klara i skrivandets<br />

stund beroende på att det tar längre tid att<br />

analysera prover som är positiva, så vi kan med stor<br />

sannolikhet lägga till ytterligare två positiva urinprov.<br />

Således blir resultatet med stor sannolikhet att 60<br />

procent av dem som medtogs missbrukade anabola<br />

steroider just då.<br />

Det som var signifikant vara att INGEN erkände<br />

att de tagit några anabola steroider eller andra otilllåtna<br />

preparat. Chansen att få ett sanningsenligt svar<br />

på frågan ifall och när de brukat anabola steroider är<br />

enligt min erfarenhet minimal. Två av personerna var<br />

för övrigt förordnade som ordningsvakter.<br />

Insatsen var begränsad i tid mellan klockan 15-23.<br />

Personalen var inplanerad att tjänstgöra på ordinarie<br />

arbetstid. Ett mätbart mål var uppsatt. Utbildning för<br />

personalen genomfördes inför insatsen. Utvärdering<br />

gjordes efter insatsen och efter att analyserna inkommit,<br />

detta skickads därefter ut till samtliga i som deltog. <br />

Erfarenheter av insatsen<br />

Jag vill dra tre snabba lärdomar från insatsen.<br />

1. Antalet missbrukare av anabola steroider är numera<br />

långt fler än tidigare och omfattningen är större<br />

än vi trodde.<br />

2. Genom utbildning har vi blivit så mycket bättre på<br />

att identifiera skäligen misstänkta och kunna utreda<br />

dessa brott.<br />

3. Genom denna typ av insatser kan vi påverka personer<br />

att inte missbruka anabola steroider. Ett gym<br />

är inte en fredad zon och det finns risker att åka<br />

fast helt enkelt.<br />

Henrik Blusi,<br />

Sundsvalls närpolisområde


Dopning<br />

Samverkansprojekt mellan<br />

gym mot dopning i Borås<br />

Ett projekt med dopningsfria gym<br />

som mål inleddes under 2010<br />

Att dopning ger fysiska och psykiska skador är ett känt<br />

faktum. Efter att antalet anmälda dopningsbrott ökat<br />

i Borås initierade kommunen ett samarbetsprojekt för<br />

att komma till rätta med problemet. Tillsammans med<br />

polisen och ett antal gym tog man fram ett arbetssätt<br />

för att försöka förhindra och förebygga användningen<br />

av AAS-preparat på gymmen i Borås.<br />

Personalen på gymmen har fått ökad utbildning<br />

och de träningsanläggningar som deltar i projektet har<br />

regelbundna möten där man för diskussion om dopningsproblematiken.<br />

Informationsmaterial som förklarar<br />

rättsläget, att all hantering av AAS-preparat är<br />

förbjudet, och som kortfattat beskriver de skador som<br />

uppstår vid bruk och förklarar vart man kan vända sig<br />

för att få hjälp har tagits fram<br />

Den som börjar träna på något av de elva gym som<br />

deltar i samarbetet får skriva på ett avtal där det framgår<br />

att bruk eller annan hantering av AAS-preparat<br />

inte är tillåtet. Man medger även att prov får tas om<br />

misstanke om bruk skulle uppstå och att positivt eller<br />

uteblivet prov innebär avstängning under 24 månader.<br />

Provsvaret kommer även att delges de andra träningsanläggningarna<br />

som ingår i samarbetet.<br />

Smidigare provtagning<br />

”Ett stort steg i rätt riktning mot ett dopningsfritt<br />

Borås” säger Patrik Åslund som är gymansvarig på<br />

Friskis och Svettis, ett av gymmen i samarbetet. Tidigare<br />

skedde provtagningen i Riksidrottsförbundets<br />

regi, vi var då tvungna att vänta in dopningskontrollanter<br />

från förbundet.” Ibland hände det att den vi ville<br />

kontrollera inte var på plats när kontrollanten hade tid<br />

att komma”. Idag går det mycket smidigare, den som<br />

misstänks för bruk kallas till provtagning på kommunens<br />

missbruksenhet. I praktiken går det till så att en<br />

lapp överlämnas till personen som uppmanas att under<br />

en viss dag infinna sig på enheten för att lämna prov.<br />

Tidigare kunde en person som blivit avstängd på ett<br />

gym bara byta till ett annat, detta förhindras genom<br />

avtalet man skriver på. Åslund betonar att avtalet inte<br />

är till för att sätta dit folk utan att missbrukare av AASpreparat<br />

skall få hjälp. På kommunens missbruksenhet<br />

kommer den som testas positivt att erbjudas hjälp. Om<br />

26 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-<strong>2013</strong><br />

man accepterar behandling är man välkommen tillbaka<br />

till gymmet tidigare än de 24 månader som avstängningen<br />

annars innebär. <br />

Björn Ekström,<br />

narkotikaroteln i Göteborg


2012 ökade dopningsbrotten<br />

med 128 procent i Dalarna<br />

Historiskt sett så har vi aldrig arbetat riktat mot dopningsbrott<br />

vid Polismyndigheten Dalarna. Tidigare<br />

artiklar i denna tidning samt föreläsningar under bl.a.<br />

<strong>SNPF</strong>:s årliga utbildningskonferenser har dock gett inspiration<br />

och en vilja hos många till att i vart fall försöka<br />

göra någonting.<br />

I samverkan med Länsstyrelsen, några av länets kommuner<br />

samt <strong>SNPF</strong> så inledde vi fjolåret med en serie<br />

föreläsningar av Tommy Moberg. Föreläsningarna<br />

riktade sig till flera olika målgrupper i syfte att höja<br />

kunskapsnivån på flera plan. Ca 40 poliser från olika<br />

områden och enheter deltog och dessa dagar som var<br />

väldigt uppskattade.<br />

Utbildning gav resultat<br />

Tiden efter denna lilla kompetenshöjande insats visade<br />

sig effekten omgående. Förhållandevis många anmälningar<br />

om misstänkt dopningsbrott skrevs in i RAR.<br />

Det var både från poliser i yttre tjänst och från utredare<br />

av våldsbrott. Tommy Mobergs föreläsningar hade gett<br />

många ytterligare ett verktyg i lådan och skapat en förmåga<br />

att bygga misstankar och göra kopplingar mellan<br />

AAS-missbruk och våldsbrott.<br />

Serien med föreläsningar gjorde också att flera kommuner<br />

startade upp samverkansgrupper med representanter<br />

från gymmen, polisen, kommunen, lokala BRÅ<br />

m.fl. Denna samverkan är mycket uppskattad och<br />

lyckad.<br />

Året avslutades med en tvådagars polisiär insats. De<br />

poliser som deltagit i föreläsningarna, samt visat en<br />

vilja och förmåga att arbeta med dopningsbrott, bjöds<br />

in till denna. Sammanlagt deltog 16 poliser i insatsen.<br />

Dessa kom från olika områden och enheter i myndigheten.<br />

En FU-ledare var vikt för insatsen och de övriga<br />

fördelades på tre grupper.<br />

KUT:en hade tagit fram mycket bra material på vissa<br />

orter och den inledande spaningen riktades både mot<br />

adresser och mot gym. I dialog med några av gymmen<br />

i samverkansgrupperna så bestämdes att inte agera<br />

mot någon inne på något gym. Metoden blev istället<br />

att prata med människor på väg till eller från gymmen<br />

och utifrån samtalen bygga vidare misstankar eller<br />

enbart skapa lite ”ringar på vattnet” genom att visa att<br />

polisen jobbar aktivt med dessa frågor i gymnära miljö.<br />

Många narkotikabrott vid insats<br />

mot gymbesökare<br />

Sammanlagt misstänktes sex personer för dopningsbrott.<br />

Fyra av dessa för eget bruk och de två övriga för<br />

både bruk och innehav. Beslag gjordes här av dopnings-<br />

Dopning<br />

medel i flytande form och tablettform samt av en del<br />

pumpar och kanyler. Hemma hos en av dem som enbart<br />

misstänktes för eget bruk hittades dock en tomkartong<br />

som enligt förteckningen tidigare innehållit dopningsmedel,<br />

vilket väl kan anses styrka upp misstanken något.<br />

Nio personer misstänktes dessutom för narkotikabrott,<br />

varav sex för eget bruk och tre för bruk och<br />

innehav. Beslag gjordes av ringa mängder cannabis,<br />

metylfenidat, kokain och bensodiazepiner. Detta styrker<br />

tesen att narkotikaanvändandet är utbrett bland<br />

AAS-missbrukare. Trots att inriktningen var AAS och<br />

gymmiljö så landade insatsen i fler narkotikabrott än<br />

dopningsbrott.<br />

Ytterligare brottsmisstankar som tillkom i samband<br />

med kroppsvisitation och husrannsakan var brott mot<br />

knivlagen, brott mot vapenlagen samt förberedelse till<br />

allmänfarlig ödeläggelse. Dessa misstankar gjordes mot<br />

bakgrund av beslag av knivar, patroner och sprängmedel.<br />

Den involverade personalen var mycket nöjd med<br />

insatsen och upplevde dessa två dagar som ett trevligt<br />

avbrott i vardagen. Bara en sådan sak som att blanda<br />

personal från olika enheter och områden är en positiv<br />

sak i sig. Att lära känna varandra och ta del av andras<br />

kunskaper är utvecklande. Någon liknande insats<br />

under <strong>2013</strong> är ännu inte planlagd. Förhoppningsvis<br />

kommer det att finnas utrymme för någon form av<br />

riktat AAS-jobb i alla fall. <br />

Magnus Sjödén,<br />

Spaningsroteln Dalarna<br />

Polisen i Dalarna<br />

återinför spaningsroteln.<br />

Under de senaste två åren har spaningsverksamheten<br />

i Dalarna organisatoriskt ingått i Kriminalunderrättelsetjänsten<br />

(KUT). Nu har man organiserat<br />

om och bildat en renodlad spaningsrotel med en<br />

grundbemanning bestående av en gruppchef och<br />

sex spanare.<br />

Rotelchefen Magnus Sjödén berättar att personalstyrkan<br />

dessutom kommer att förstärkas under<br />

vår och höst. Den närmaste tiden kommer man att<br />

prioritera narkotikabrott med fokus på överlåtelse<br />

och gatulangningsarbete.<br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-<strong>2013</strong><br />

27


forts från s 7<br />

Även chefredaktören på tidningen Arbetaren ifrågasätter<br />

polisers yttrandefrihet.<br />

problem med läckage från beroendemottagningar.<br />

Åsikterna har i många sammanhang viftats undan<br />

som icke trovärdiga, överdrivna och som partsinlägg.<br />

Åsikterna har ifrågasatts med meningsmotståndarnas<br />

krav på att en polis minsann ska kunna uppge exakt<br />

hur stort läckaget är. När de själva har påstått att det<br />

inte sker något läckage utan att all illegal subutex eller<br />

metadon smugglas in, då har inte beviskravet varit lika<br />

hårt.<br />

När däremot en journalist, på ett mycket framgångsrikt<br />

sätt, beskriver samma sak som vi poliser har<br />

talat om. Då blir det helt plötsligt en helt annan effekt.<br />

Ett reportage med dold kamera som visar försäljning<br />

av Subutex bidrar till en helt annan debatt. I det här<br />

fallet överensstämde journalistens bild med polisens.<br />

Meningsmotståndaren går nu så långt så att man påstår<br />

att polis och massmedia är i maskopi med varandra. En<br />

slags ohelig allians i syfte att bevara en skadlig maktstruktur<br />

mot de svaga i samhället. Resonemangen får<br />

mig osökt att tänka på begreppet konspirationsteori.<br />

Tiga är silver tala är guld<br />

Min uppfattning är att svensk polis generellt är för<br />

senfärdig och otydlig i information och debatt som rör<br />

vårt eget yrkesområde. Genom att inte våga ta ställning<br />

och tydliggöra vårt vardagliga arbete så lämnar vi<br />

scenen öppen för spekulationer och missuppfattningar.<br />

Ett bra exempel är debatten om det så kallade<br />

REVA projektet. Alldeles oavsett vad man har för<br />

uppfattningar om svensk migrationspolitik så är det en<br />

av polisens skyldigheter att ingripa mot personer som<br />

uppehåller sig illegalt i landet. Detta är en arbetsuppgift<br />

som skall genomföras så länge som lagstiftningen<br />

inte förändras på området. Det som debatterades hårdast<br />

var en av polisens arbetsmetoder. Diskussionen<br />

30 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-<strong>2013</strong><br />

Chefredaktören på Folkbladet gör ingen skillnad på polisers<br />

och andra medborgares yttrandefrihet.<br />

om denna arbetsmetod byggde på rena spekulationer<br />

och missförstånd. Arbetsmetoden hade för övrigt inte<br />

mycket att göra med REVA projektet som egentligen<br />

handlar om en effektivisering i att handlägga redan<br />

initierade ärenden.<br />

I flera olika media målades en bild upp. Polisen<br />

uppehåller sig i Stockholms tunnelbana och begär<br />

id-handlingar från varenda person med utländsk bakgrund.<br />

Den lilla detalj som glömdes bort var att det<br />

handlar om att personer som begår brott, dvs. passerar<br />

spärren utan giltig biljett. I samband med en kontroll<br />

vid spärren får de finna sig i att uppvisa id-handling. På<br />

samma sätt som en bilförare tvingas uppvisa ett giltigt<br />

körkort. Eller en snattare som ska identifieras. Personer<br />

vars arbetstillstånd kontrolleras vid restaurangkontroll<br />

etc. Att personer med utländsk bakgrund, som saknar<br />

möjlighet att uppvisa id-handlingar i samband med<br />

olika kontroller, kan bli föremål för en utlänningskontroll<br />

kanske inte är helt orimligt. Jag är dock övertygad<br />

om att detta inte sker regelmässigt.<br />

Svensk polis är också väldigt kompetent och medveten<br />

om de rättigheter som en asylsökande har. Jag<br />

har personligen tjänstgjort vid ett flertal tillfällen<br />

där utländska medborgare har kontrollerats utan idhandlingar.<br />

Efter en stunds kontroll så har det tydligt<br />

framgått att personerna i fråga har tagit sig in i landet<br />

illegalt. Ändå har de rätten att få sina asylskäl prövade.<br />

Vid dessa situationer har vi som poliser agerat mycket<br />

professionellt och vid vissa tillfällen till och med skjutsat<br />

asylsökande till socialjour eller migrationsverkets<br />

lokaler.<br />

Varför kommer inte denna bild fram i media?<br />

Fortsätt att debattera<br />

Polisen har en unik ställning i samhället. Vi har insyn<br />

i frågor som rör vårt dagliga arbete och som många<br />

andra saknar. Vi har också ett ansvar att hjälpa människor<br />

att få underlag för att fatta bra beslut.


Om det kommer ut ett ny farlig drog på marknaden så<br />

är polisen ofta de första som upptäcker detta. Självfallet<br />

ska vi blåsa i pipan och säga till.<br />

Om vårdinsatser som sätts in för att hjälpa missbrukare<br />

inte är tillräckliga så måste vi bidra till förbättring genom<br />

att ge feedback och samverka.<br />

Om system att hantera legalförskriven narkotika inte<br />

fungerar så måste vi fästa uppmärksamhet på detta och<br />

komma med alternativa förslag.<br />

Om förslag till förändringar sker i lagstiftning som på<br />

ett allvarligt sätt hotar samhällsutvecklingen så måste<br />

vi debattera med utgångspunkt från vår verklighet.<br />

Citat ur boken:<br />

Begreppet ”whistleblowers”<br />

”Whistleblowers” är ett engelskt<br />

begrepp som avser personer som<br />

slår larm om oegentligheter eller<br />

brottslighet, oftast hos sin arbetsgivare<br />

eller hos en myndighet.<br />

Denna bok handlar om sådana ”whistleblowers”.<br />

På svenska talar vi om människor som<br />

försvarar sin rätt – och har modet – att<br />

slå larm, men i denna skrift kommer att<br />

vi ibland att använda den engelska termen<br />

”whistleblowers” fortsättningsvis<br />

utan citattecken. Begreppet används<br />

med utgångspunkt i de rättsregler som<br />

finns eller borde finnas för alla arbetstagare<br />

inom ramen för den svenska<br />

modellen. En svensk whistleblower<br />

omfattas således av andra rättsregler<br />

och institutionella faktorer än en whistleblower<br />

från Storbritannien eller USA.<br />

Så länge vi är sakliga, hövliga, hänsynsfulla och undviker<br />

småaktighet så har vi precis samma rätt som alla<br />

andra att uttrycka åsikter. Man kan ju bara hoppas att<br />

våra meningsmotståndare håller samma hövliga och<br />

sakliga ton i debatten.<br />

Fotnot: Åsikterna i denna artikel är författade med stöd<br />

av lagen om yttrandefrihet. Det är i första hand mina<br />

åsikter som privatperson och inte nödvändigtvis representativa<br />

för polismyndigheten i stort eller övriga poliser<br />

i Sverige. <br />

Lennart Karlsson<br />

TCO gav 2011 ut en handbok om rätten att slå larm om<br />

missförhållanden på jobbet, en fråga som diskuterats inom<br />

polisen från tid till annan<br />

Med whistleblower avses här arbetstagare<br />

eller uppdragstagare i offentlig eller privat verksamhet som upptäckt allvarliga<br />

oegentligheter i verksamheten och som slagit eller avser att slå larm om detta.<br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-<strong>2013</strong><br />

31


När liberalism blir egoism<br />

Jag är upprörd. Anledningen till att jag är så upprörd är att jag precis läst en artikel<br />

som publicerats i Aftonbladet den 23 mars samt i Aftonbladets nätbilaga med rubriken<br />

”Lagstifta inte bort rätten att röka och kröka” av kolumnisten Staffan Heimerson.<br />

Alla ska ha rätten att knarka<br />

Det går inte ta miste på Staffan Heimerssons ståndpunkt<br />

i narkotikadebatten då jag citerar artikeln ”Det<br />

räcker inte att avdramatisera haschbruket. Det ska avkriminaliseras.”<br />

Nu är han inte den förste att ifrågasätta<br />

kriminaliseringen av narkotikaanvändandet, men<br />

anledningen till denna ståndpunkt är mer ovanlig. Den<br />

handlar inte om att kriminaliseringen stigmatiserar en<br />

grupp människor i samhället, som är en vanlig anledning,<br />

utan helt enkelt att svensken ska ha rätt att njuta<br />

av knark. Staffan Heimersson avslutar artikeln med orden:<br />

”Röka, kröka, knarka är inte moral- eller lagfrågor.<br />

Det är livsnjutarfrågor. Det är elementärt, att fria<br />

människor får välja sin livsstil”.<br />

Den här meningen är enligt mig ett hån mot alla<br />

människor som förlorat en nära vän eller anhörig till<br />

narkotikan.<br />

Jag skriver inte denna artikel som narkotikaansvarig<br />

i Stockholm City, eller som nationellt ansvarig för<br />

en narkotikautbildning på Polishögskolan eller som<br />

medlem i <strong>Svenska</strong> <strong>Narkotikapolisföreningen</strong>s styrelse.<br />

Jag skriver den för jag är en medmänniska. Många har<br />

försökt ta ifrån oss möjligheten att tycka saker, men<br />

jag hävdar yttrandefrihet och anser mig själv ha rätt<br />

till en åsikt. Även om jag 40 timmar i veckan har ett<br />

arbete som polis!<br />

Har media ett samhällsansvar?<br />

Alla människor har rätt till en åsikt vilket jag värderar<br />

högt och respekterar. Staffan Heimerssons åsikt är<br />

tydligen att alla ska få knarka och att det är att livsnjuta.<br />

Han förordar en linje som inte är direkt ovanlig<br />

bland liberaler i Europa. Men det är mycket långt från<br />

vad den generella svenska uppfattningen är. I Sverige<br />

står inte ens de mest liberala för de åsikter som Staffan<br />

Heimersson och Aftonbladet torgför. Att jag nu<br />

är upprörd beror inte detta. Jag är upprörd för att Af-<br />

34 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-<strong>2013</strong><br />

tonbladet väljer att publicera en sådan här artikel. Jag<br />

blir oftare och oftare påmind om hur journalistik idag<br />

handlar om att jaga sensationer eller att kasta brandfacklor<br />

och kan inte låta bli att fråga mig om media inte<br />

har ett samhällsansvar? Ofta gömmer sig media bakom<br />

förklaringen ”människor får själva bedöma innehållet<br />

och kritiskt granska den”. Frågan är bara om alla har<br />

möjlighet att kritiskt granska media och artiklar av den<br />

här digniteten. Hur kommer en 15-åring att tolka den<br />

här artikeln? En 15-åring vars enda nyhetskälla kanske<br />

är just Aftonbladets nätbilaga. Vilka konsekvenser får<br />

en sådan här artikel i hans värld? Uppenbarligen har vi<br />

gått till en mediabevakning som allt oftare agerar uppviglare<br />

vilket är uppenbart i deras sätt att skriva rubriker.<br />

Den här artikeln måste ju vara ett levande bevis<br />

på det.<br />

Jag avstår gärna rätten att knarka<br />

Jag avstår gärna rätten att knarka då en stor del av befolkningen<br />

inte kan ”livsnjuta”. Jag skulle gärna avstå<br />

alkoholen av samma anledning. Vi har en extremt stor<br />

del av vår befolkning som dels bär genetiska förutsättningar<br />

för att skapa beroende och som också har växt<br />

upp med många riskfaktorer vilket ökar risken markant.<br />

I min värld är det av solidaritet för dessa som vi<br />

har en kriminalisering. Eller är det så Staffan Heimersson,<br />

att vi får räkna med ett visst svinn av Sveriges befolkning<br />

för att övriga ska ha rätten att få knarka? Hur<br />

många procent av Sveriges befolkning är du beredd att<br />

offra till beroendet för att det ska vara värt det?<br />

Alkohol kontra cannabis<br />

I min värld är det enkelt. Vi har en drog som av kulturella<br />

arv och andra faktorer är accepterad och laglig<br />

i Sverige men som ger katastrofala samhällskostnader,<br />

död, sjukdomar och inte minst barn som far illa i sjukdomens<br />

närhet. Varför i hela friden ska vi då ta in en<br />

drog till? För det är just det som legaliseringsprocessen


Artikelförfattaren är bekymrad över de tongångar om rätten till cannabis som njutningsmedel<br />

som kända kulturpersoner ofta framför i media. Sådana budskap missuppfattas<br />

lätt av påverkbara ungdomar som dras in i missbruk och en försämrad livssituation.<br />

ofta handlar om. Hur ofarlig cannabisen är i jämförelse<br />

med alkoholen. Matematiken är enkel. Finns det risk<br />

för beroende som har negativa konsekvenser? Är det en<br />

drog som kommer att påverka och vara skadlig för ett<br />

stort antal barn? Då har vi svaret där! Liberaliseringen<br />

är så fruktansvärt egoistisk där man sätter sin egen vinning<br />

först. Ja, det kanske är så att just du har de förutsättningar<br />

som behövs för att klara att röka cannabis<br />

ibland utan att bli beroende direkt. Du kanske är den<br />

som kan testa kokain utan att för den saken skull bli<br />

”pundare”. För det finns människor som klarar det.<br />

Alla som röker hasch blir inte heroinister som Maria<br />

Larsson ofta säger. Men det är en stor del av alla människor<br />

som inte kan det och för dem skriver jag nu detta.<br />

Förnekelse hos ungdomar<br />

Sådana här artiklar ger bara de ungdomar som finns i<br />

riskzonen vatten på sin kvarn. Det ökar deras förnekelse<br />

och ökar på deras förråd på anledningar till varför<br />

det inte är farligt. Resultatet ser vi varje dag då föräldrar<br />

får svårare att bemöta sina barn och dialogen om<br />

farligheten och riskerna försvåras.<br />

Staffan Heimersson radar upp anledningar till att avkriminalisera<br />

och går som så många andra vilse i vilken<br />

anledning som det egentligen bör handla om.<br />

Har fått till mig att 79 procent av alla våldsbrott är<br />

alkoholrelaterade. En ganska<br />

skrämmande siffra. Räkna då på<br />

att en misshandel kostar samhället<br />

i snitt ca 170 000 kronor. Är<br />

den siffran likadan när det kommer<br />

till cannabis och hur många<br />

våldsbrott är cannabisrelaterade?<br />

De är en del men inte ens i<br />

närheten av 79 procent. Så alkoholen<br />

är alltså värre än cannabis?<br />

Har man träffat ungdomar som<br />

fått sin uppväxt förstörd av personlighetsförändringar<br />

kopplade<br />

till cannabisbruk, mött ungdomar<br />

som inte vet vilken dag i<br />

månaden det är eller lämnat<br />

dödsbud åt en familj vars anhörig<br />

tagit livet av sig i en haschpsykos,<br />

så känns den procentuella<br />

siffran kopplat till våldsbrott inte<br />

så aktuell i diskussionen.<br />

Försvara alkoholen<br />

Jag har aldrig i någon av de<br />

många legaliseringsdiskussioner<br />

jag deltagit i försvarat alkoholen<br />

då den i diskussionen jämförts<br />

med cannabis. Hade alkoholen<br />

kommit som en ny drog idag<br />

hade den narkotikaklassats direkt.<br />

Staffan Heimersson jämför oss<br />

med Danmark och deras syn på<br />

droger i allmänhet. ”i Danmark<br />

är det andra takter” skriver han<br />

efter att ha förlöjligat svenska<br />

statens arbete med att få bort rökning. Ett synsätt som<br />

enligt Staffan Heimersson är mer ”rätt” men denna liberala<br />

syn avspeglas i den statistik över niondeklassare<br />

som röker marijuana tycker jag. Har han sett de siffrorna<br />

i Danmark och jämfört dem med Sveriges? Tror inte<br />

ens han kan hitta något positivt med siffror som påvisar<br />

högre antal högstadieelever som röker cannabis?<br />

Eller de kanske ska ha rätt att ”livsnjuta” de också?<br />

Jag diskuterar gärna runt kriminaliseringen och tycker<br />

debatten ofta är intressant och värd att ta. Men inte<br />

när anledningen är rätten att livsnjuta. Som polis lever<br />

jag med de människor som inte fått förutsättningar att<br />

njuta. Till Staffan Heimersson har jag bara en sak att<br />

säga: kom och se den värld vi lever i för en dag, istället<br />

för att sitta med dina vänner och vara nöjd över att så<br />

”osvenskt” låta dem röka inomhus. Vi lever med sjukdomen.<br />

<br />

Christoffer Bohman<br />

Medmänniska<br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-<strong>2013</strong><br />

35


Unga döda<br />

– och samverkan för barn som far illa<br />

Vilka är de gemensamma nämnarna, eller snarare, existerar några sådana när sex<br />

unga människor med missbruksproblematik dör i en relativt liten stad som Sundsvall<br />

under loppet av ett drygt halvår? Det var bland annat den frågan Robert S Öhman,<br />

tillförordnad chef på BF-Ungdomssektionen vid polisen i Sundsvall, ställde sig när den<br />

tragiska trenden var ett faktum.<br />

Att människor dör till direkt följd av sitt narkotikamissbruk<br />

är tyvärr inte ovanligt. De senaste åren har<br />

siffran för hela landet legat kring 400 per år. Därmed<br />

vore det också orimligt att Sundsvall inte skulle drabbas,<br />

men trots det var trenden under 2012 så alarmerande<br />

att någon måste göra något.<br />

Robert S Öhman berättar att han bad kriminalunderrättelsetjänsten<br />

i Sundsvall att sammanställa och<br />

analysera de aktuella dödsfallen.<br />

Genom åren har introduktionen av nya preparat på<br />

den illegala drogmarknaden gjort att många överdoserat<br />

och dött innan missbrukarna lärt sig hantera eller<br />

undvika preparaten.<br />

I Västernorrland dog till exempel ett flertal personer<br />

i början av 2000-talet efter att ha köpt fentanyl i tron<br />

att det var heroin och på andra håll i landet skördade<br />

Sex personer under 25 år dog av överdos inom ett halvår i<br />

Sundsvall.<br />

38 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-<strong>2013</strong><br />

drogen DXM (Dextrometorfan) ett flertal dödsoffer<br />

under några år. En av frågorna som Robert ville ha<br />

svar på var alltså om någon ny sådan ”dödsdrog” hade<br />

fått fäste i Sundsvall. En annan fråga var om det fanns<br />

andra faktorer som visade på ett klart samband mellan<br />

dödsfallen, förutom det till synes självklara att alla var<br />

drogrelaterade.<br />

Sammanställningen<br />

Mathilda Björck, som var den på Kriminalunderrättelsetjänsten<br />

som tog sig an uppgiften, konstaterar redan<br />

i de första raderna av sin promemoria att alla dött till<br />

följd av ett blandmissbruk där blandningar av substanser<br />

varit direkt dödliga eller där överdosering skett,<br />

men att ingen substans förekommit i alla de aktuella<br />

fallen. Hon kunde inte heller peka på någon annan variabel<br />

som knöt samman de sex fallen förutom narkotikan<br />

och deras för tidiga frånfälle.<br />

Var det då svaret på frågan? Sundsvall hade inte<br />

drabbats av en ny ”dödsdrog” och därmed var allt<br />

bara ett utfall av den vidriga slumpen. Man kan nöja<br />

sig med det svaret, men en närmare studie av den förtjänstfullt<br />

nedtecknade historiken kring varje person<br />

ger ändå en bild som både är skrämmande och logisk.<br />

De unga döda<br />

Man 21: Rökt hasch sedan han var fjorton.<br />

Dokumenterat eller medgivet bruk av Cannabis, GBL,<br />

Amfetamin, Metamfetamin, Bensodiazepiner, JWH-<br />

122 (Spice).<br />

Dör av kronsikt missbruk, JWH-122, Tramadol, Amfetamin,<br />

Metamfetamin i blodet vid obduktion.<br />

Övriga brott: Misshandel, stölder<br />

Man 25: Missbrukat sedan 2006, mestadels amfetamin.<br />

Dokumenterat eller medgivet missbruk av Cannabis,<br />

Bensodiazepiner, Tradolan, Amfetamin, Dolcontin.<br />

Dör av Morfin och Alkohol-förgiftning.<br />

Övriga brott: Misshandel, stölder


Man 19: Missbrukat sedan han var 14, mestadels GHB.<br />

Dokumenterat eller medgivet missbruk av GBL, GHB,<br />

Cannabis, Amfetamin.<br />

Dör av GHB-förgiftning i kombination med Morfin<br />

och antidepressivt läkemedel.<br />

Övriga brott: Stölder, våld mot tjänsteman.<br />

Kvinna 23: Drogdebut när hon var elva, missbrukade<br />

dagligen sedan 2008.<br />

Dokumenterat eller medgivet missbruk av Cannabis,<br />

Amfetamin, Bensodiazepiner, Ecstasy, Metadon, Subutex,<br />

Dolcontin, Tradolan.<br />

Dör av blandning av Fenazepam och Morfin.<br />

Övriga brott: Misshandel, rån, häleri, stölder.<br />

Kvinna 22: Okänd drogdebut, upptäckt 2010.<br />

Dokumenterat eller medgivet missbruka av Amfetamin,<br />

Bensodiazepiner, Metamfetamin, Subutex, Dolcontin,<br />

Cannabis, GHB/GBL<br />

Dör av Subutex och Morfin-förgiftning.<br />

Övriga brott: Stölder, snatterier, bedrägerier.<br />

Man 23: Okänd drogdebut, medger dagligt intag av<br />

cannabis och Tradolan från 2006. Dokumenterat missbruk<br />

av Tradolan, Bensodiazepiner, Amfetamin, Subutex,<br />

GHB/GBL, Metadon, Dolcontin.<br />

Dör av Metadon och Subutex-förgiftning.<br />

Övriga brott: Misshandel, olaga hot, stölder, hälerier,<br />

bedrägerier.<br />

Det fanns som sagt ingen ”dödsdrog”, men det är<br />

slående med vilken gränslöshet dessa Sundsvallsungdomar<br />

missbrukat och hur vanligt missbruk av läkemedel<br />

verkar vara. Vidare verkar den gamla trosatsen<br />

att alla missbrukar cannabis, oavsett om man föredrar<br />

”uppåt-”, eller ”neråt-tjack”, gälla även bland de här<br />

ungdomarna.<br />

En annan sak som går att utläsa är att ingen av de<br />

unga döda hade lyckats ”flyga undan radarn” och undvika<br />

polisiär upptäckt.<br />

Den insikten gör också att man måste fundera på<br />

hur det kan gå så illa för så många, trots att både polis<br />

och följaktligen Socialtjänsten fått tydliga indikationer<br />

på hur det var ställt med de här ungdomarna. Viktigast<br />

av allt är nog ändå frågan hur man i framtiden reagerar<br />

på dessa varningssignaler och hur man agerar annorlunda<br />

för att undvika framtida dödsfall.<br />

Alarmerande i högsta grad<br />

Robert S Öhman delar uppfattningen om att resultaten,<br />

trots avsaknaden av gemensamma nämnare, är alarmerande.<br />

Att unga personer kan bli fast i sådana allvarliga<br />

blandmissbruk utan att det går att peka ut någon eller<br />

några särskilda faktorer måste tyda på att det att det på<br />

någon nivå saknas insatser och resurser.<br />

Robert berättar att han sedan ett år sitter med<br />

i den nybildade styrgruppen för något som kallas<br />

”Samverkan om barn som far illa”. Den har ett övergripande<br />

ansvar för samverkan mellan polis, skola,<br />

kommun och landsting och vänder sig till barn mel-<br />

lan 0 och 18 år. Styrgruppen utser arbetsgrupper och<br />

bestämmer fokusområden för samverkan.<br />

Efter att ha föredragit såväl drogsituationen i<br />

Sundsvall som undersökningen kring de drogrelaterade<br />

dödsfallen vid flera tillfällen så är det nu bestämt att<br />

drogsituationen bland unga kommer att vara ett fokusområde<br />

under <strong>2013</strong>.<br />

Robert tror att den positiva responsen och beslutet<br />

om nämnda fokusområde till stor del beror på att rätt<br />

personer finns med i den styrgruppen. Han nämner<br />

chefen för elevhälsan i Sundsvalls kommun, chefen<br />

för Individ- och Familjeomsorgen (IFO) samt verksamhetschefer<br />

för såväl primärvården som Barn- och<br />

Ungdomspsykiatrin (BUP).<br />

Hoppfulla<br />

Robert S Öhman tror att just det faktum att det är höga<br />

chefer som sitter med i styrgruppen kommer att leda till<br />

att man i respektive budgetarbeten avsätter pengar och<br />

resurser för att möta problematiken på sina respektive<br />

områden. Målbilden måste vara att det som skedde under<br />

2012 inte ska hända igen och för att undvika detta<br />

måste åtgärder som inte bara är skrivbordsprodukter<br />

och papperstigrar tillkomma genom samverkan.<br />

Robert har i sina föredragningar pekat på det orimliga<br />

i att polisen tidigt identifierar unga människor<br />

med missbruk och kriminalitet och att de trots detta på<br />

bara några år skall bli tunga missbrukare och slutligen<br />

avlida i sviterna av detta missbruk. Han tror sig ha fått<br />

gehör för sin ståndpunkt och ser med tillförsikt på det<br />

fortsatta arbetet i frågan.<br />

Hur, eller om polisen ska jobba annorlunda när<br />

det gäller ungas missbruk kan inte Robert svara på<br />

idag. Hans uppfattning är att grunden skall vara att<br />

polismyndigheten i enlighet med de uppsatta verksamhetsmålen<br />

fokuserar på att upptäcka missbruk tidigt<br />

och att det jobbet redan i dag fungerar bra, men att det<br />

givetvis alltid kan bli bättre.<br />

Knäckfrågan är alltså hur övriga instanser tar vid<br />

när en ungdoms missbruk uppdagas, hur det följs upp<br />

och på vilket sätt dessa ungdomar skall stöttas.<br />

Kanske är ”Samverkan för barn som far illa” ett<br />

första steg på vägen mot en sådan lösning.<br />

Helene Nylander, IFO-chef på Sundsvalls kommun,<br />

är även hon positiv till den nya formen av samverkan<br />

och det aktuella fokusområdet.<br />

Naturligtvis har det i alla de aktuella fallen förekommit<br />

insatser från såväl socialtjänsten som barn och<br />

ungdomspsykiatrin, men Helene Nylander funderar i<br />

samma banor som Robert S Öhman.<br />

Helene Nylander menar att polis, skola, socialtjänst<br />

och Landsting allt för länge arbetat på varsitt håll utan<br />

att ha någon samsyn och insyn i varandras arbete. Målsättningen<br />

är naturligtvis att unga människor inte ska<br />

dö till följd av missbruk och ”Samverkan om barn som<br />

far illa” är förhoppningsvis ett steg i rätt riktning mot<br />

det målet. <br />

Emil Lundberg<br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-<strong>2013</strong><br />

39


Värna nyanserna i<br />

narkotikadebatten!<br />

Signalord<br />

I modern samhällsdebatt används ord och uttryck med<br />

stor symbolbetydelse, s.k. signalord. I USA har upp-<br />

delningen i abortfrågan tryckts ihop till ett val mellan<br />

två ord: ”pro choice” (för kvinnans fria val att göra<br />

abort eller ej) resp. ”pro life” (för fostrets rätt till liv,<br />

d.v.s. förbud eller kraftigt inskränkta indikationer för<br />

abort).<br />

När en debatt styrs av signalord blir det lätt att ta<br />

ställning men svårt att analysera olika förslag, försvara<br />

nyanser och driva sakfrågan vidare. Ett budskap riskerar<br />

att sorteras bort redan efter färgen eller namnet på<br />

avsändarkuvertet.<br />

Olika grupperingar i narkotikadebatten använder<br />

väl inmutade uttryck både för att beteckna delar av<br />

verkligheten men även för att markera tillhörighet – och<br />

”rätta” åsikter. Debattörer som talar om ”narkotikaepidemier”<br />

eller ”epidemiskt missbruk” har sannolikt<br />

hämtat sina förklaringsmodeller från polispsykiatern<br />

Nils Bejerot. Inlägg med nyckelord som ”symptom”<br />

eller ”bakomliggande orsaker” tyder på en bakgrund<br />

inom sociologi eller dynamisk psykologi. Motståndare<br />

mot den internationella narkotikakontrollen talar ofta<br />

om dess ”prohibitionistiska” hållning, alltså dess kärna<br />

av förbud (eng. ”prohibition”) mot privat användning<br />

av narkotika.<br />

Signalord används även i narkotikadebatten för att<br />

uttrycka sig nedsättande om motståndare. Tillmälen<br />

som ”knarkliberal” och ”amatör” (det senare har<br />

drabbat undertecknad) används som om de vore precisa<br />

begrepp med kraft att beskriva och förutsäga en<br />

persons uppfattningar, kunskaper och trovärdighet.<br />

Sådant finns det nog av i narkotikadebatten, i stället<br />

behövs mer nyanseringar.<br />

Nyanseringar i flera led<br />

Nyanseringar har två aspekter. Den psykologisk-retoriska<br />

aspekten handlar om tonläge, finter, billiga poänger,<br />

hållning till motståndaren m.m. Visst kan det verka<br />

42<br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-<strong>2013</strong><br />

humoristiskt första gången att höra någon vänsterfraktion<br />

långt ute i bokstavssoppan på 1970-talet kalla en<br />

annan fraktion för ”småborgerlig”, men det tillförde<br />

inte debatten så mycket. Till förgrovningen i psykologiskt-retoriskt<br />

hänseende bidrar också att dagens tevedebatter<br />

inte ger tid till annat än enkla poänger (max.<br />

10 sekunder!) och att parterna egentligen inte talar med<br />

varandra utan primärt medverkar för att skicka sina<br />

budskap till olika tittargrupper. Twitter och Facebook<br />

förstärker denna tendens. Klassiska retoriska och pedagogiska<br />

metoder fungerar inte i dagens mediahets.<br />

”<br />

För många narkotikaklassade<br />

läkemedel finns också starka<br />

kontraindikationer, d.v.s.<br />

omständigheter i det enskilda<br />

fallet som gör att de inte får<br />

ordineras till vissa patienter.<br />

Den andra aspekten är terminologisk-faktamässig<br />

och handlar om korrekt språkbruk, fokusering på<br />

sakargument och om argument som kan föra debatten<br />

framåt. Den kräver gediget bakgrundsarbete, faktasökande<br />

och preciseringar. Inläggen kanske inte blir lika<br />

svulstiga men de brukar stå sig längre.<br />

Den höggradigt aktuella frågan om ”legalisering”<br />

av narkotika kan tjäna som exempel på behovet av en<br />

terminologisk-faktamässig nyansering.<br />

”Legalisering” med många betydelser<br />

Den senaste tiden har det förekommit nyhetstelegram<br />

om att amerikanska delstater ”legaliserat narkotika”.<br />

Enligt Svensk ordbok (1999, 3 uppl.) betyder


”legalisering” att ”göra eller förklara legal”, alltså<br />

laglig. Att ”legalisera narkotika” skulle alltså handla<br />

om att göra narkotika laglig. Avgörande blir då i vilket<br />

eller vilka avseenden.<br />

Traditionellt används i narkotikadebatten följande<br />

uttryck med följande betydelser:<br />

Legalisering av narkotika betyder fri försäljning<br />

som privata rusmedel. Olika slag av restriktioner kan<br />

tänkas: statsmonopol (som svenska Systembolaget för<br />

alkoholförsäljning), åldersgränser m.m. Kvar skulle<br />

dock finnas förbud mot framförande av motorfordon<br />

under påverkan o.s.v. Legaliseringskrav med denna<br />

innebörd har framförts främst kring cannabis. Men<br />

LSD-filosofen Timothy Leary ansåg på 1960-talet att<br />

även LSD och andra hallucinationer skulle vara helt<br />

fria som rusmedel. Legalisering används som beteckning<br />

även inom andra områden för att avskaffa tidigare<br />

straffsatser. Så har Sverige under efterkrigstiden<br />

legaliserat både prostitution och pornografi.<br />

Avkriminalisering innebär att man tar bort påföljderna<br />

för vissa brott, vanligtvis av ringa karaktär. Det<br />

kan ske både genom lagändring och genom praxisförskjutning.<br />

I narkotikadebatten har avkriminalisering<br />

främst handlat om att eliminera påföljderna för innehav<br />

avsett för ”eget bruk”. Många gånger har man<br />

satt en gräns för den mängd som anser vara för ”eget<br />

bruk”. I Nederländerna ligger denna mängd omkring<br />

25 gram cannabis. I Sverige förekom en administrativ<br />

avkriminalisering av narkotikaförseelse under åren<br />

1972 – 1980. Formellt föreligger inga hinder i FN:s<br />

narkotikakonventioner för en stat att hålla det personliga<br />

innehavet av små mängder utanför det straffbara<br />

området.<br />

Legala indikationer för medicinskt bruk av narkotikaklassade<br />

läkemedel bestäms av medicinska myndigheter<br />

på basen av forskning och klinisk erfarenhet.<br />

Indikationerna kan vidgas som för metadon till att<br />

omfatta underhållsbehandling för opiatmissbrukare,<br />

men även minskas eller helt elimineras, som aptitreduktion<br />

för syntetiska centralstimulantia (”bantningspiller”).<br />

Under senare tid har delta-9-THC (den psykoaktiva<br />

substansen i cannabis) fått den legala indikationen<br />

smärttillstånd vid multipel skleros. Däremot<br />

har Läkemedelsverket vägrat att godkänna några som<br />

helst indikationer för ibogain, som i en del andra länder<br />

används vid behandling av narkomani. Heroin har<br />

inte haft någon legal indikation i Sverige sedan många<br />

årtionden men har det fortfarande i Storbritannien.<br />

För många narkotikaklassade läkemedel finns också<br />

starka kontraindikationer, d.v.s. omständigheter i<br />

det enskilda fallet som gör att de inte får ordineras<br />

till vissa patienter. Flunitrazepam (Rohypnol® m.fl.)<br />

hade bl.a. en rad kontraindikationer med psykiska<br />

störningar. De var så formellt så starka att de inte<br />

fick skrivas ut till kriminella med missbruksproblem.<br />

Legalförskrivning har sedan det stora svenska<br />

experimentet 1965 – 1967 fått den speciella betydelsen<br />

av medicinsk förskrivning av narkotika på den<br />

legala indikationen narkomani. Det innebär att läkare<br />

får rätt att skriva ut narkotika till kända, ofta kroniska<br />

missbrukare, för att underhålla narkomani. Detta<br />

har, lite förenklat kallats, ”legalt knark”. Idag förekommer<br />

legalförskrivning av heroin bl.a. i Schweiz<br />

och Tyskland.<br />

Liberalisering innebär att samhällets inställning<br />

och åtgärder luckras upp och blir mer toleranta i<br />

fråga om narkotika. I fråga om narkotika kan det<br />

ske exempelvis genom mildare praxis, genom minskade<br />

resurser till narkotikabekämpning eller genom<br />

ändrade attityder till enskilt missbruk. Detta behöver<br />

dock inte gå via lagändringar.<br />

Skadebegränsning (eng. ”harm reduction”) innebär<br />

att samhällets insatser flyttas från att förebygga och<br />

hejda det riskdrivande beteende, som narkotikamissbruk,<br />

till att dämpa konsekvenserna, bl.a. infektioner<br />

och biverkningsfyllda rus.<br />

”<br />

I den internationella narkotikadebatten<br />

har under de<br />

senaste åren ordet ”legalisering”<br />

kommit att användas<br />

med allt vidare hänsyftningar.<br />

Glidande språkbruk<br />

I den internationella narkotikadebatten har under de<br />

senaste åren ordet ”legalisering” kommit att användas<br />

med allt vidare hänsyftningar. Det har brukats om<br />

nya indikationer för delta-9-THC, om avkriminalisering<br />

av innehav för eget bruk m.m. Genom sådana<br />

begreppsglidningar framstår ”legalisering” i traditionell<br />

mening som bara ett ytterligare steg i en förskjutning<br />

av samhällets narkotikakontroll i allt mer liberal<br />

(permissiv) riktning. För vissa debattörer är detta en<br />

medveten strategi för förskjutning av språkbruket, för<br />

andra bara ett sätt att hänga med i aktuella trender.<br />

Oavsett motivet blir resultatet en ökad förvirring. Betydelse-<br />

och nyansförskjutningar är viktiga metoder i<br />

totalitär propaganda för att styra folks tänkande.<br />

Den psykologisk-retoriska aspekten av en nyanserad<br />

narkotikadebatt kan vi sannolikt inte göra så<br />

mycket åt i dagens mediahets. Däremot kan vi var<br />

och en personligen bidra till en bättre nyansering av<br />

den terminologisk-faktamässiga aspekten av narkotikadebatten<br />

genom varsammare språkbruk och bättre<br />

faktaargument. <br />

Jonas Hartelius<br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-<strong>2013</strong><br />

43


Drogförsäljning på nätet<br />

gjorde 20-åring fartblind<br />

20-åringens droghandel på nätet blomstrade och pengarna strömmade in. Kanske<br />

kunde festen ha fortsatt länge än om det inte varit för en fortkörning.<br />

I september 2012 fick polisen i Kristianstad sin första<br />

utredning som gällde försäljning av syntetiska droger<br />

på internet. Det var dessutom ett ärende av stor omfattning<br />

med storskalig knarkförsäljning och omfattande<br />

internetbedrägerier.<br />

Polisen fick ögonen på den 20-årige gärningsmannen<br />

redan 2009 efter tips om olovlig drogförsäljning. Det<br />

visade sig den gången att han sålde Spice som inte var<br />

klassat som narkotika utan som hälsofarlig vara. Efter<br />

ett par år fick han ett mindre bötesstraff.<br />

Avslöjad av en tillfällighet<br />

Liksom de flesta andra polismyndigheter bedriver polisen<br />

i Kristianstad ingen egen spaning på Internet för att<br />

upptäcka drogförsäljning. Avslöjandet i det här fallet<br />

kom, som så ofta, av en tillfällighet.<br />

20-åringen var på väg söderifrån mot Kristianstad i<br />

sin vita Audi i mycket hög fart när han körde om en<br />

av Kristianstadspolisens spaningspatruller. Spanarna<br />

kontrollerade vem bilen tillhörde och följde efter på<br />

behörigt avstånd i över 200 km/tim. Färden gick direkt<br />

till 20-åringens bostad och han blev mycket nervös<br />

när polisbilen dök upp. Han hade drygt 11 000 kronor<br />

i bilen och på en direkt fråga om han hade knark<br />

hemma, svarade han att det fanns ett par kilo.<br />

Det visade sig stämma. Vid husrannsakan hittades<br />

hundratals små redlinepåsar med vitt eller svagt färgat<br />

pulver. Allt skickades till Kriminaltekniska laboratoriet,<br />

SKL, för vägning och analys. Den totala mängden<br />

pulver var ca tre kilo, varav drygt två kilo var narkotikaklassade<br />

substanser. Det var fyra olika syntetiska<br />

cannabinoider (JWH-081, -122 och -210 samt<br />

AM-2201), fyra olika syntetiska katinoner (metylon,<br />

butylon, 4-MEC och flefedron) samt en hallucinogen<br />

(5-MeO-DALT). Sammanlagt 134 000 missbruksdoser<br />

enligt SKL:s sammanräkning.<br />

Påstods agera under hot<br />

20-åringen som bodde hemma hos sina föräldrar, greps<br />

och häktades efter några dagar. Han hävdade att han<br />

handlat under hot av fyra män som tvingat honom att<br />

beställa hem substanserna från Kina och sälja dem vidare<br />

till kunder på nätet.<br />

46 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-<strong>2013</strong><br />

20-åringen hade själv konstruerat en ganska avancerad hemsida<br />

som var kopplad till olika betalningssystem. Han mutade<br />

andra personer att skriva goda omdömen på Flashback.<br />

Polisutredningen blev mycket omfattande och<br />

pågick i drygt fem månader innan åtal väcktes. Vid<br />

genomgång av två beslagtagna datorer fick man fram<br />

att 20-åringen i maj 2012 beställt fyra olika syntetiska<br />

cannabinoider samt metylon från en leverantör i Kina,<br />

500 gram av vardera sorten. Han medgav själv att han<br />

gjort ytterligare en liknande beställning tre månader<br />

tidigare.<br />

Via sin egenhändigt designade hemsida, men namnet<br />

Swercs, skaffade han kunder. I datorerna fanns<br />

kundregister med 228 namn. Det kunde också styrkas<br />

med fakturor att han sålt narkotika vid 145 tillfällen.<br />

Åklagaren menade att han sålt narkotika för minst<br />

300 000 kronor, men det belopp som gick att styrka<br />

var 174 630 kronor.<br />

Förslagen bedragare<br />

20-åringen anlitade kvinnliga bekanta, bosatta i Skåne<br />

och Småland, som målvakter för att ta emot paket med<br />

de beställda drogerna och för att ta emot pengar från<br />

kunder på sina bankkonton. De fick 500 eller 1000<br />

kronor i ersättning för varje uppdrag.<br />

Den unge mannen ägnade sig också åt omfattande


I 20-åringens bostad<br />

fann polisen en stor<br />

mängd syntetisk narkotika<br />

fördelad i små<br />

påsar för försäljning.<br />

Sammanlagd pulvermängd<br />

3 kilo, varav<br />

två kilo var klassat<br />

som narkotika.<br />

internetbedrägerier genom att köpa mängder av varor<br />

med hjälp av kapade kontokort. Detta var en syssla<br />

han också hållit på med under några år och hade<br />

goda kunskaper om. De varor han köpt på detta sätt<br />

skickade i regel också till målvakterna.<br />

Åklagaren valde att inte åtala 20-åringen för kontokortsbedrägerierna<br />

eftersom bedrägerier har lågt<br />

straffvärde som ändå inte skulle påverka det förväntade<br />

höga straffet för grovt narkotikabrott och narkotikasmuggling.<br />

Datorerna talar<br />

Niklas Bengtsson, som arbetar på roteln för Grova<br />

brott i Kristianstad, har haft ansvaret för polisutredningen.<br />

Han medger att 20-åringen varit svår att överbevisa.<br />

Exempelvis har metoden att använda kapade<br />

kontokort vid betalning av webdomän och andra inköp<br />

som haft betydelse för utredningen, försvårat polisens<br />

arbete.<br />

Men med hjälp av en grundlig IT-forensisk undersökning<br />

av datorerna, lyckades man samla tillräckligt<br />

med bevis för att styrka 20-åringens olagliga affärer.<br />

Han hävdade att hans dator varit fjärrstyrd av de<br />

Bilen som blev föremål för utvidgat förverkande var skriven<br />

på mannens syster, men polisutredningen visade att han var<br />

användaren.<br />

okända männen, men detta påstående kunde också<br />

avfärdas.<br />

Niklas Bengtsson var också överraskad över att koncentrationen<br />

av de olika preparaten var så hög, mellan<br />

94 och 98 procent och att straffvärdet var så högt i<br />

jämförelse med erfarenheterna från tidigare traditionella<br />

narkotikautredningar.<br />

Kännbar påföljd för den<br />

20-årige fortköraren<br />

Den 20-årige mannen dömdes i mitten av mars till 6 års<br />

fängelse av tingsrätten i Kristianstad. Rätten fäste inget<br />

avseende vid mannens påståenden om att han hotats att<br />

begå brotten.<br />

Förutom det långa fängelsestraffet beslöt rätten<br />

också om värdeförverkande av 174 630 kronor som<br />

utgjort vinning av hans narkotikaförsäljning.<br />

Dessutom beslöt tingsrätten att tillmötesgå åklagarens<br />

begäran om utvidgat förverkande av Audin och<br />

de ca 11 000 kronor han hade i bilen vid gripandet.<br />

Tingsrätten motiverade med att av det som framkommit<br />

vid utredningen om mannens ekonomiska förhållanden<br />

framstod det som klart mer sannolikt att bilen, värd ca<br />

100 000 kronor, och kontanterna utgjorde utbyte av<br />

brottslig verksamhet än att så inte var fallet.<br />

Utvidgat förverkande är en ganska ny laglig möjlighet<br />

att komma åt brottspengar och det var första gången<br />

Niklas Bengtsson var med om att utnyttja möjligheten.<br />

– En lärdom av den här typen av utredningar är<br />

hur viktigt det är att följa pengarna, säger Niklas<br />

Bengtsson. Ju mer pengar och andra värdeföremål man<br />

kan förverka, desto mer kännbart blir det för den som<br />

döms som skyldig till brottet.<br />

När detta skrevs hade 20-åringen fortfarande tid på<br />

sig att överklaga domen, men Niklas Bengtsson hade<br />

hört ryktas genom mannens advokat att man troligen<br />

inte avsåg att överklaga. <br />

Gunnar Hermansson<br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-<strong>2013</strong><br />

47


§ Rättsrutan § § Rättsrutan §<br />

Rättegången - en envig?<br />

Ibland får jag frågan om rättegången är en kamp<br />

som åklagaren måste göras sitt yttersta för att vinna.<br />

Mitt svar på den frågan är alltid nej. Rättegången<br />

är inte en kamp. Åklagaren måste inte vinna, även<br />

om förutsättningarna för bifall till ett åtal oftast är<br />

rätt goda. Åklagaren får nämligen inte väcka åtal<br />

om inte han eller hon på goda grunder kan se fram<br />

emot en fällande dom. Om det inte vore för den<br />

pedagogiska utmaningen är rättegången egentligen<br />

rätt trist. Vad en brottmålsrättegång ska innehålla<br />

är alltid känt på förhand. Det framgår av förundersökningsprotokollet.<br />

Rättegången består för åklagarens<br />

del av ett påstående (gärningsbeskrivning),<br />

en presentation av bevisningen och slutligen en argumentering<br />

för de slutsatser man kan dra av den.<br />

Det är under förundersökningen som den egentliga<br />

kampen sker, kampen att finna och säkra bevisning,<br />

eller som det står i rättegångsbalken: ”Under förundersökningen<br />

skall utredas, vem som skäligen kan<br />

misstänkas för brottet och om tillräckliga skäl föreligga<br />

för åtal mot honom, samt målet så beredas,<br />

att bevisningen kan vid huvudförhandlingen förebringas<br />

i ett sammanhang”.<br />

Förundersökningsprotokollet är alltså rättegångens<br />

manus. Det ska för den som tagit del av<br />

förundersökningsprotokollet inte komma några<br />

överraskningar under själva huvudförhandlingen.<br />

Nu sker det ändå ibland, vilket är olyckligt. Som<br />

utomstående betraktare kan man nämligen lätt få<br />

intrycket av att utgången av en rättegång beror på<br />

någon enstaka detalj som är till fördel eller nackdel<br />

för någon av parterna i rättegången. Det är lätt att<br />

inse, att så inte får vara fallet. Ställ dig själv frågan,<br />

om du är åtalad för ett brott, vill du då, vare sig<br />

du har begått brottet eller ej, att utgången till din<br />

nackdel ska bero på en enskild liten detalj. Svaret<br />

på den frågan är självklart nej.<br />

Dessutom måste man också komma ihåg att<br />

åklagarens objektivitetskrav gäller även under rättegången,<br />

vilket ibland leder till att åklagaren måste<br />

ifrågasätta sina egna vittnen eller särskilt påpeka<br />

förhållanden som talar till nackdel för åtalet. Det<br />

är därför som jag inte ser rättegången som en kamp<br />

som till varje pris måste vinnas.<br />

1. 21 kap. 7 § 1 st rättegångsbalken<br />

§ Rättsrutan § § Rättsrutan §<br />

50 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-<strong>2013</strong><br />

Det är trots allt i rättegången som brottsmisstanken<br />

slutligen prövas. Men ganska ofta fokuserar<br />

försvaret inte på vad som förekommit under rättegången,<br />

utan på vad som förekommit eller påstås<br />

ha förekommit under förundersökningen. Genom<br />

att under huvudförhandlingen ifrågasätta förundersökningsåtgärder<br />

vill man få den bevisning som<br />

åtgärderna lett fram till ogiltigförklarad – på det<br />

sätt som vi känner igen från det amerikanska rättssystemet.<br />

I Sverige hänvisar man till artikel 6 i den europeiska<br />

konventionen angående skydd för de mänskliga<br />

rättigheterna och de grundläggande friheterna<br />

(Europakonventionen) som handlar om rätten till<br />

en rättvis rättegång. Motivet är självklart. Det<br />

ska leda till en ogillande dom. Provokation är ett<br />

exempel på en förundersökningsåtgärd, som när<br />

den har använts, regelmässigt kritiseras och ofta<br />

påstås bryta mot artikel 6 i Europakonventionen,<br />

men kritiken leder mera sällan till framgång. Det är<br />

nämligen inte otillåtet enligt Europakonventionen<br />

att använda sig av provokativa åtgärder, så länge<br />

dessa inte leder till att den provocerade begår ett<br />

brott som han eller hon annars inte skulle ha begått.<br />

Så vi kommer att fortsätta att vara offensiva<br />

under förundersökningarna och inte dra oss för att,<br />

när det är motiverat och proportionerligt, använda<br />

provokativa åtgärder eller andra okonventionella<br />

spaningsmetoder för att utreda allvarliga brott och<br />

lagföra brottslingarna. Vi ska noga dokumentera de<br />

provokativa åtgärderna och vi ska vara öppna med<br />

hur utredningen har bedrivits om förundersökningen<br />

leder till åtal. Gör vi undantagslöst så, kommer<br />

fler offentliga försvarare att ägna mindre tid åt att<br />

till varje pris vinna rättegången<br />

och större intresse åt bestämmelsen<br />

i rättegångsbalken, som<br />

säger att försvarare med nit och<br />

omsorg ska tillvarata den misstänktes<br />

rätt och i detta syfte<br />

verka för sakens riktiga belysning<br />

1 .<br />

Joakim Zander<br />

Internationella åklagarkammaren<br />

Malmö


Cannabis påverkar hjärnan<br />

– nu vet forskningen mer om mekanismerna<br />

När missbruket av cannabis (haschisch och marijuana) fick spridning på 1960-talet<br />

började missbrukarna själva prata om att en del kamrater blivit ”insnöade” av sitt<br />

drogintag. Det kunde handla om att de fastnat i missbruk, att deras tankar centrerade<br />

kring hasch eller att de minskat sina sociala kontakter. Efter en tid började behand-<br />

lingspersonal i Sverige tala om att en del av deras haschrökande klienter uppvisade<br />

psykiska störningar, allt från minnesproblem till psykotiska vanföreställningar.<br />

Nya metoder<br />

Länge var det dock ett problem att visa att störningarna<br />

var direkta resultat av just cannabisrökning, eftersom<br />

det kunde finnas med så många andra faktorer, t.ex.<br />

psykisk labilitet eller svag begåvning.<br />

Modern hjärnforskning har dock utvecklat metoder<br />

för att visa på mekanismerna för dessa skador som är<br />

associerade med cannabismissbruk. Några viktiga fynd<br />

skall här sammanfattas. I och med att Mechoulam<br />

1965 syntetiserade den rusgivande substansen i cannabis,<br />

delta-9-THC, blev det också möjligt att göra<br />

exakta experiment med olika doser på djur och människa.<br />

Efterhand fann forskarna att hjärnan hade egna<br />

receptorer för cannabis. Det förklarar varför cannabiseffekterna<br />

kan bli så starka.<br />

Unga hjärnor är – genom att de ej är fullvuxna –<br />

särskilt känsliga för cannabispåverkan. I en studie fann<br />

amerikanska forskare att cannabismissbrukare med<br />

hög konsumtion får förändringar i de delar av hjärnan<br />

som utvecklas sent i tonåren. Detta visar att omfattande<br />

cannabismissbruk kan störa hjärnans utveckling<br />

och därmed missbrukarens personlighetsutveckling.<br />

Den erfarenheten kunde föräldrar till missbrukare dela<br />

med sig av redan på 1970-talet.<br />

Även de hjärnsystem som påverkar känslolivet och<br />

beslutsfattande påverkas av cannabis. Det gäller allt<br />

från upplevande av hotfulla signaler till sorg och skam.<br />

En viktig del i beslutsfattande är förmågan att hålla<br />

information i korttidsminnet. Då detta störs av cannabispåverkan<br />

gör cannabismissbrukare fler misstag.<br />

Cannabismissbrukare använder också andra system i<br />

hjärnan vid sin problemlösning än kontrollpersoner.<br />

En mekanism i detta är att cannabis minskar nivån<br />

av serotonin. Över tid leder sådana sänkningar till<br />

depressioner. Det kan förklara varför cannabismissbrukare<br />

blir så nedstämda och oengagerade.<br />

Påverkan på unga<br />

Andra studier har kartlagt hur cannabisberusning hos<br />

unga människor inverkar på exempelvis uppmärksam-<br />

het, impulskontroll och intellektuell förmåga. Här har<br />

man sett försämringar.<br />

Från Nya Zeeland rapporterades 2012 hur unga<br />

människor hade påverkats över lång tid av sitt cannabismissbruk.<br />

Ett tusental personer födda 1972 – 1973<br />

fick redogöra för sina drogvanor. De gjorde också<br />

psykologiska tester fram till 38 års ålder. De som i<br />

unga år rökt cannabis hade en viss, bestående sänkning<br />

av intelligenskvoten. De som börjat röka tidigt<br />

hade sämre resultat. Studien (från Dunedin) kritiserade<br />

för att den inte tagit hänsyn till bl.a. sociala faktorer,<br />

men forskarna svarade att de tagit med sådana faktorer.<br />

Dunedin-studien stöds även av andra studier som<br />

påvisat intelligenssänkning hos unga som ett resultat av<br />

cannabisrökning.<br />

En viktig slutsats är att cannabismissbruk kan ge<br />

skador hos unga missbrukare och att dessa skador inte<br />

säkert går att reparera i vuxen ålder.<br />

Känt sedan länge<br />

Mycket av de nya resultaten från den moderna hjärnforskningen<br />

har varit känt sedan länge. Den franske<br />

författaren Charles Baudelaire, som vid mitten av<br />

1800-talet deltog i Haschklubben (Club des Hachichins)<br />

i Paris skrev om sina erfarenheter och observationer<br />

i boken De artificiella paradisen (fr. utg. 1860,<br />

sv. utg. 1965). Särskilt betonade han störningarna av<br />

haschisch på vilje- och känslolivet: ”Särskilt viljan, de<br />

dyrbaraste av alla själsförmögenheter, är angripen”.<br />

Idag skulle forskare peka på att detta är ett resultat av<br />

att vissa hjärncentra påverkas av cannabis. Baudelaire<br />

drog sina slutsatser på basen av sina observationer av<br />

egna och andras cannabisrus. <br />

Lästips: Pelle Olsson, Drugnews, för vidare referenser.<br />

Jonas Hartelius<br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-<strong>2013</strong><br />

51


Världen runt<br />

Nordkorea beordrar diplomater<br />

att bli langare<br />

Det låter helt galet, men det finns goda skäl att tro<br />

att dessa uppgifter från den ansedda sydkoreanska<br />

tidningen Chosun Ilbo kan vara sanna, skriver<br />

Washington Post på sin nätbilaga.<br />

Nordkorea har beordrat sina diplomater på<br />

några utländska ambassader att bli knarkförsäljare.<br />

Diplomaterna har var och en försetts med 20<br />

kilo narkotika som de måste sälja för 300 000 $.<br />

Som om inte detta vore nog, har diplomaterna<br />

tillsagts att i första hand ägna sig åt knarklangning<br />

före de ordinarie uppgifterna för att visa sin lojalitet<br />

inför firandet av Nordkoreas grundares Kim<br />

Jong Il´s födelsedag den 15 april.<br />

Det fattiga Nordkorea är i stort behov av kontanter<br />

för att ha råd med det lyxliv som regenten<br />

Kim Jung Un och hans innersta krets lever<br />

i Pyongyang, och för att bekosta det storslagna<br />

firandet av Kim Il Sung.<br />

Den drog som diplomaterna förväntas sälja är<br />

huvudsakligen metamfetamin av hög kvalitet tillverkat<br />

av staten. Det skulle i så fall vara en utvidgning<br />

av Nordkoreas tidigare vana att sälja statligt<br />

metamfetamin till Kina.<br />

Källa: Washington Post<br />

Knarkhundar ska ignorera marijuana<br />

Som en följd av att amerikanska delstaten Washington<br />

legaliserat cannabis uppmanas nu polisen där<br />

börja träna narkotikahundarna att strunta i att söka<br />

efter marijuana.<br />

Washington State Criminal Justice Training<br />

Commission, som bestämmer över bland annat<br />

narkotikahundarnas schema för utbildning, har<br />

nu tagit bort marijuana ur registret för sökbara<br />

substanser.<br />

Källa: Drugnews.se<br />

54 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-<strong>2013</strong><br />

Bruk av dopningsmedel på väg att<br />

förbjudas i Norge<br />

I en proposition till Stortinget den 22 mars <strong>2013</strong>,<br />

föreslår den norska regeringen genom Helse-<br />

og Omsorgsdepartementet att innehav och eget<br />

bruk av dopningsmedel blir straffbart. Frågan<br />

har diskuterats i mer än tio år i Norge och nu är<br />

tiden mogen.<br />

Regeringen Stoltenberg vill nu mobilisera<br />

mot dopning som samhällsproblem genom att<br />

integrera dopning i missbrukspolitiken, kriminalisera<br />

innehav och bruk av dopningsmedel<br />

samt prioritera forskning och sprida kunskap<br />

om dopning.<br />

Det är huvudsakligen missbruk av anabola<br />

steroider (AAS) som ses som ett större dopningsproblem<br />

i samhället, i Norge såväl som i Sverige.<br />

Den norska dopningslagen, som har funnits<br />

nästan lika länge som den svenska, har förutom<br />

brukandet även tillåtit innehav av en viss mängd<br />

dopningsmedel för eget bruk. Polisen har därför<br />

inte haft befogenhet att ingripa mot annat än<br />

större innehav och överlåtelse.<br />

Källa: Helse- og Omsorgsdepartementet<br />

Ge inte amfetamin till friska barn,<br />

varnar läkare<br />

Ge inte amfetamin till friska barn, varnar läkare<br />

Flera läkare i USA varnar för de etiska och medicinska<br />

följderna av att förskriva sinnesskärpande<br />

och stämningshöjande läkemedel till friska barn<br />

och ungdomar.<br />

ADHD-diagnoserna har ökat dramatiskt under<br />

de senaste två decennierna, och helt klart blir<br />

många barn med rätt diagnos hjälpta, menar läkarna.<br />

Men den centralstimulerade medicinen<br />

används alltmer av friska ungdomar som tror att<br />

de kan förbättra sin koncentration och prestera<br />

bättre i skolan.<br />

Enligt NIDA har 7,6 procent av eleverna i<br />

gymnasiets åk 3 utan medicinska indikationer<br />

använt läkemedlet Adderall, som heter Metamina<br />

i Sverige och innehåller substansen dexamfetamin.<br />

Preparaten köps på gatan eller av kompisar<br />

som får förskrivet av läkare.<br />

Det har också visat sig att friska ungdomar,<br />

med eller utan föräldrarnas samtycke, får dexamfetamin<br />

förskrivet av läkare för att öka koncentrationen<br />

i skolan.<br />

Läkarna i USA varnar också för att kunskaper<br />

om långtidseffekterna av dessa preparat inte är<br />

kända.<br />

Källa: Reuters Health information


Gratis knark på apotek<br />

med falska fullmakter<br />

I takt med att narkotikaklassade preparat i ökande<br />

mängd används som medicin inom vård och behandling,<br />

ökar också kraven på säkerhet vid hanteringen.<br />

Men ofta brister uppmärksamheten i systemet,<br />

vilket belyses av denna historia hämtad från<br />

Skånskan.se.<br />

En man i 30-årsåldern arbetade som praktikant<br />

på ett behandlingshem i mellersta Skåne. Av okänd<br />

anledning tvingades han avsluta sin praktiktjänstgöring<br />

på hemmet, men dessförinnan skrev han ner<br />

alla patienternas personnummer. Mannen skrev<br />

sedan ut falska fullmakter och med hjälp av dem<br />

hämtade han ut patienternas narkotikaklassade<br />

mediciner på apotek. Det rörde sig åtminstone i ett<br />

par fall on s.k. ADHD-mediciner, dvs. tabletter med<br />

den amfetaminliknande substansen metylfenidat.<br />

Enligt föreståndaren på behandlingshemmet är<br />

kontrollen och säkerheten ganska dålig på apoteken<br />

vid användning av fullmakter. Enligt reglerna ska<br />

den som hämtar ut medicin på fullmakt visa upp<br />

både sin egen legitimation och fullmaktsgivarens.<br />

Föreståndaren trior att praktikanten har utnyttjat<br />

falska fullmakter för 10-12 patienter utan<br />

problem. Fullmaktsblanketter finns utlagda på<br />

apoteken och med hjälp av patienters personnummer<br />

lyckades bluffen.<br />

GH<br />

Lyckad punktmarkering<br />

av livsstilskriminella<br />

Polisens nationella satsning mot livsstilskriminella,<br />

som vi skrev om i <strong>SNPF</strong>-tidningen nr 5-2012, visar<br />

på minskad brottslighet, fler domar och ökade vårdinsatser<br />

enligt Rikspolisstyrelsens delredovisning.<br />

Livsstilskriminella är personer som är välkända<br />

av polisen och som notoriskt begår brott, ofta för att<br />

finansiera ett narkotikamissbruk. Polisen har sedan<br />

den 1 januari 2012 punktmarkerat individer i denna<br />

grupp som utgör ca 10 procent av de kriminella,<br />

men står för hälften av alla anmälda brott. Vanligen<br />

är det stölder samt inbrott i bostäder och bilar.<br />

Satsningen bygger på att gripa och lagföra<br />

individerna, men också om att hjälpa och ge vård.<br />

Punktmarkeringen av de mest brottsaktiva<br />

livsstilskriminella personerna ledde under första<br />

året till att 1248 greps, 779 har anhållits och 434<br />

häktats. 1329 domar har meddelats och 317 vårdinsatser<br />

har genomförts.<br />

– Flera före detta kriminella, som tagit sig<br />

ur missbruk och kriminalitet, har också vittnat<br />

om nyttan med satsningen, säger rikspolischefen<br />

Bengt Svensson.<br />

Källa: Polisen.se<br />

Landet runt<br />

Bantningsmedel med hälsovådligt<br />

innehåll<br />

I ett samarbete mellan Läkemedelsverket och Tullverket,<br />

kallad Operation Slim, har postförsändelser<br />

med bantningsmedel från utlandet undersökts.<br />

Försändelserna som under några månader 2012<br />

ankom till Arlanda flygplats från länder utanför<br />

EU, valdes ut för analys av innehållet.<br />

I en rapport varnar myndigheterna för att varannan<br />

s.k. ”naturlig” bantningsprodukt beställd<br />

via internet innehöll läkemedelssubstanser som<br />

inte angavs på förpackningen och som kan vara<br />

hälsovådliga. Av 43 undersökta produkter innehöll<br />

21 läkemedelssubstanserna sibutramin, orlistat, sildenafil,<br />

fluoxetin eller yohimbin. Hela 19 produkter<br />

innehöll sibutramin, som är snarlikt efedrin, och<br />

tre av dem innehöll dubbelt så höga doser mot vad<br />

som är godkänt i läkemedelssammanhang.<br />

Sibutramin drogs 2010 tillbaka som godkänt<br />

läkemedel vid behandling av fetma, då preparatet<br />

kan orsaka förhöjd risk för hjärtinfarkt och<br />

stroke. De analyserade produkterna kom oftast<br />

från Thailand, Kina och Indien.<br />

Källa: ”Operation Slim – analys av bantningsprodukter<br />

inkomna till Arlanda postterminal”.<br />

Lurade 25 läkare att skriva ut<br />

150 000 narkotiska tabletter<br />

Stockholms läns landsting varnar för patienter som<br />

sätter i system att gå runt till olika läkare för att få<br />

ut narkotikaklassade läkemedel.<br />

Det är speciellt en person som genom att kalla<br />

sig pastor lyckats dupera 25 läkare under ett år att<br />

skriva ut 150 000 tabletter som Stesolid, Xanor<br />

och Stilnoct, mellan 50 och 400 tabletter per uttag.<br />

Gatupriset är ca 3 miljoner kronor för tabletterna<br />

som ”pastorn” fått betalda av högkostnadsskyddet.<br />

Källa: SvT<br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-<strong>2013</strong><br />

55


Utvidgat förverkande på gatan<br />

2008 kom en lagändring som gav domstolar möjlighet att förverka brottsvinster i större<br />

utsträckning än man kunnat tidigare. Tyvärr uteblev polisens arbete med denna nya<br />

lagstiftning och åklagarna har haft få ärenden att presentera i rätten.<br />

Innan 2008 fungerade lagstiftning så att domstolen endast<br />

kunde förverka pengar som polisen kunde bevisa<br />

kom från ett specifikt brott. Exempel på detta är då polisman<br />

ser en köpare ge 1000 kronor till en säljare och<br />

få narkotika. Den tusenlappen kunde således förverkas<br />

som en brottsvinst enligt BrB § 36:1.<br />

Problemet för oss har alltid varit att vi hittat brottspengarna<br />

eller de föremål som köpts av brottsvinsterna<br />

långt efter själva brottet och att det varit extremt svårt<br />

att koppla det till det specifika brottet. Lagstiftaren<br />

gjorde således en ändring och lade till BrB 36:1 b som<br />

gör det möjligt att förverka brottsvinster som sannolikt<br />

kommer från brottslig verksamhet, alltså en mer vida<br />

tolkning och större möjlighet än tidigare. Varför har då<br />

inte detta använts i någon större utsträckning sen ändringen<br />

2008? Svaret är okunskap och att man ofta gått<br />

vilse i termer som förvar och kvarstad så fort utvidgat<br />

förverkande tagits upp vilket har gjort att de flesta<br />

släppt det då det blir krångligt. Många har också varit<br />

i tron att det endast är vid stora utredningar som detta<br />

blir aktuellt vilket det absolut inte är. Exempel på detta<br />

är ärenden som i Göteborg där man lyckats förverka<br />

runt 100 000 kronor av en underårig med beslag av<br />

cannabis under gränsen för normalgradsbrott.<br />

Jag ska nu så enkelt som möjligt beskriva verktyget<br />

och hur vi ska använda det operativt. Det är dock<br />

viktigt att poängtera att utvidgat förverkande inte är<br />

en brottsmisstanke utan en utredning som löper parallellt<br />

med en utredning om ett specifikt brott. För att<br />

förverka pengar eller egendom måste den misstänkte<br />

dömas för ett brott. Man kan alltså inte förverka<br />

påträffade pengar bara för att vi sannolikt kan påvisa<br />

att de kommer från brottslig verksamhet utan domen<br />

blir det förverkandeutlösande.<br />

Förverkandeutlösande brott<br />

Man kan dock inte förverka brottsvinster vid alla typer<br />

av brott. Det behövs ett så kallat ”förverkandeutlösande<br />

brott” och för att så enkelt som möjligt beskriva<br />

reglerna kring detta så är det de brott som har fängelse<br />

om 6 år i straffskalan. Alltså inte en förväntad dom på<br />

6 år eller mer eller att det ska vara 6 år och upp i straffskalan,<br />

utan 6 år skall finnas med i straffskalan. Exempel<br />

på detta är Grov stöld som har lägst 6 månader och<br />

högst 6 år. Utöver dessa brott så är några andra brott<br />

som har ekonomisk vinning också förverkandeutlösan-<br />

58 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-<strong>2013</strong><br />

Utvidgat förverkande omfattar pengar som sannolikt kommer<br />

från brottslig verksamhet.<br />

de (narkotikabrott, dopningsbrott, människohandel).<br />

Vinsten gällande dessa brott är att det inte behöver vara<br />

6 år i straffskalan för att de skall vara förverkandeutlösande.<br />

De kallas för katalogbrott i dessa sammanhang.<br />

Karaktär att ge vinning<br />

Den andra regeln att följa för att brottet skall vara<br />

förverkandeutlösande är att det är av karaktär att ge<br />

vinning. Ovan nämnt så är narkotikabrott av normalgraden<br />

ett förverkandeutlösande brott, men endast


om brottet skett i vinningssyfte. Om vi hittar 100 000<br />

kronor hos en person som också misstänks för innehav<br />

och endast döms för innehav i uppenbart syfte att själv<br />

nyttja narkotika, så kan vi inte förverka pengarna, hur<br />

uppenbart det än är att de kommer från brottslig verksamhet.<br />

Kan vi ge domstolen underlag som vid bedömningen<br />

ger en dom om förvärv i överlåtelsesyfte eller<br />

överlåtelse så är vi hemma.<br />

Bevisregel<br />

Den tredje regeln är att åklagaren skall visa domstolen<br />

att värdet klart mera sannolikt utgör utbyte av brottslig<br />

verksamhet, än att så inte är fallet. Exempel på detta<br />

är då någon har en klocka värd 200 000 kronor men<br />

inte har någon inkomst och vi kan påvisa att personen<br />

lever över sina tillgångar. Utgifterna är större än inkomsterna.<br />

Sammanfattningsvis så måste dessa tre regler till för att<br />

domstolen skall kunna förverka brottsvinsten:<br />

• Förverkandeutlösande brott<br />

• Karaktär att ge vinning<br />

• Bevisregel<br />

Dessa regler skall vi som jobbar på gatan ha med oss<br />

redan vid ingripandet. Genom att ställa rätt frågor vid<br />

första förhöret så minimerar vi möjligheten för den<br />

misstänkte att undkomma med bortförklaringar som<br />

ofta kommer senare i utredningen. Typ ”pengarna ni<br />

hittade kom från en spelvinst” osv.<br />

Skillnaden mellan att förverka och mäta<br />

ut med kronofogde?<br />

Utvidgat förverkande skall alltid gå före en utmätning<br />

av kronofogden. Det man ska tänka på när det kommer<br />

till kronofogden är att om vi ger en kriminell persons<br />

pengar till kronofogden så blir han ju av med lite av<br />

sin skuld. Då pengarna ofta är brottsvinster så hjälper<br />

vi ju denna person att tvätta pengarna. Att ta pengar<br />

från kriminella är ett effektivt verktyg att försvåra för<br />

dem men det är viktigt att vi har med oss detta och gör<br />

avvägningen.<br />

Då vi hittar pengar eller andra värdeföremål i<br />

samband med en utredning, så tar vi dem i beslag. Vi<br />

behöver inget FU-beslut eller åklagarbeslut på det då<br />

den som genomför en husrannsakan har rätt att ta<br />

vad därvid påträffas i beslag. Smakligt är självklart att<br />

informera ansvarig att vi tänker ta beslag för ett utvidgat<br />

förverkande. Vi upprättar ett vanligt beslagsprotokoll<br />

oavsett vad som skall förverkas. Vi kan alltså rent<br />

tekniskt ha ett beslagsprotokoll med en våg, redlinepåsar,<br />

narkotika och en mingvas. Det som diskuterats om<br />

förvar och kvarstad kan vi hoppa över fullständigt. Det<br />

är åklagarens uppgift. Någonstans i utredningen skall<br />

det dock framgå att det är ett utvidgat förverkande<br />

med i utredningen eller att en sådan utredning startats.<br />

När detta beslag görs så kan kronofogden lägga ett förbudsmeddelande<br />

på det om den misstänkte har skulder.<br />

Det innebär att polisen äger föremålet så länge som det<br />

behövs, men om det utvidgade förverkandet skulle falla<br />

så går föremålet eller kontanterna inte tillbaka till den<br />

Polis och åklagare kan bli mycket bättre på att tillämpa<br />

utvidgat förverkande.<br />

misstänkte utan direkt till kronofogden. Genom detta<br />

har vi satt både hängslen och livrem på det.<br />

Vad gör vi på fältet<br />

Reglerna om ägandeskap är de samma som vid kronofogdens<br />

bedömning. Om en person inte står som ägare<br />

till ett fordon så kan vi förverka det om vi har honom<br />

som dokumenterad förare/användare. Vid stopp av kriminella<br />

skall vi alltid lägga ihop personen med bilen<br />

och inte glömma att lägga honom som förare. Polisen<br />

har blivit bättre på att koppla personer till fordon i<br />

t.ex. Storm eller med underrättelseuppslag, men glömmer<br />

ofta att dokumentera dem som förare. När vi påbörjar<br />

en spaning i ett narkotikaärende så skall vi redan<br />

då börja dokumentera föremål och saker som de äger.<br />

Vid husrannsakningar så får vi inte mållåsa på att<br />

hitta mer knark och endast knark. Vi måste ha med<br />

oss tanken om utvidgat förverkande. Leta efter ägarbevis,<br />

klockor, bankpapper som tyder på ekonomiska<br />

tillgångar osv.<br />

Utvidgat förverkande är inte så svårt. Våga och testa<br />

och glöm inte att även små beslag renderar i förverkanden,<br />

så det är inget krav på att det måste vara stora<br />

ärenden. <br />

Christoffer Bohman<br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-<strong>2013</strong><br />

59


Kat-<br />

Från grönsak till narkotika<br />

Nederländerna har traditionellt sett varit liberalt när det gäller lättare narkotiska<br />

preparat. Men från den 5 januari <strong>2013</strong> är kat intaget på narkotikalistan i träskolandet.<br />

Bakgrunden är en offentlig rapport som påvisade många negativa konsekvenser vid<br />

bruk av kat.<br />

Fram till nu har smuggling av kat skett via Nederländerna<br />

eller Storbritannien. I båda dessa länder har<br />

växten, som huvudsakligen odlas i Kenya, varit klassad<br />

som en grönsak. Men nu är kat infört som rusmedel<br />

på narkotikaförteckning II (Opium Act – lista II) i<br />

Nederländerna.<br />

Hälsofarligt<br />

– Jag är för ett förbud eftersom det ser ut att skapa<br />

allvarliga problem, särskilt för somalier, uppgav invandrarminister<br />

Gerd Leers till nederländsk radio<br />

förra året. En offentlig rapport som blev presenterad<br />

kom fram till att bruket av kat medförde stora sociala<br />

problem för många av brukarna, problem som gick<br />

ut över familjelivet, arbetsförmågan och den generella<br />

psykiska hälsan. Kat blev helt enkelt ansett som<br />

så hälsofarligt att Nederländerna, som är känt för en<br />

brukarvänlig narkotikapolitik, valde att förbjuda kat<br />

genom att föra upp preparatet på narkotikalistan.<br />

72 timmar<br />

Från att kat skördas på landsbygden i Kenya till dess<br />

att växten tuggas i Oslo, tar det normalt mindre än 72<br />

timmar. Kat brukas huvudsakligen som en färskvara,<br />

vilket kräver snabb och effektiv logistik vid smugglingen.<br />

Merparten av varorna har fraktats med flyg<br />

till Amsterdam och vidare mot Norden i bil. En del<br />

av smugglingen försiggår med flyg till Storbritannien,<br />

och det finns nu anledning att anta att detta smugglingssätt<br />

kommer att öka.<br />

Somalia<br />

Traditionellt sett har bruk av kat förknippats med de<br />

somaliska miljöerna. Alla rapporter pekar på att det<br />

är liten spridningsrisk till resten av befolkningen och<br />

att skadorna på hälsan vid långvarigt bruk kan vara<br />

stora. Det har hävdats att kat ursprungligen användes<br />

som medel för att hålla sig vaken under läsning<br />

av koranen, medan bruket idag är mer en tradition<br />

och en kulturellt betingad begivenhet i de somaliska<br />

miljöerna.<br />

Beslag och förbrukning<br />

Tollvesenet i Norge tog ca 3 ton varje år fram till<br />

2007, men efter det har beslagen legat stabilt på mellan<br />

8 och 11 ton. Rapporter tyder på att förbrukningen<br />

i Norge ligger någonstans mellan 100 och 150 ton<br />

per år. Med ett kilopris på runt 1500 (norska) kronor,<br />

finns det anledning att anta att det årligen omsätts<br />

för långt över 200 miljoner kronor av den narkotiska<br />

växten i Norge. <br />

Roar Sellevold, skribent i Norska <strong>Narkotikapolisföreningen</strong>s<br />

tidning Motgift, där artikeln varit införd i nr<br />

1-<strong>2013</strong>.<br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-<strong>2013</strong><br />

61


Follow the money!<br />

25 år med FN:s narkotikabrottskonvention<br />

FN:s narkotikabrottskonvention har under 25 år varit ett viktigt styrdokument för internationellt<br />

myndighetssamarbete. Den har även påverkat svensk lagstftning, bl.a. i<br />

fråga om penningtvätt.<br />

Förenta Nationernas allmänna narkotikakonvention<br />

(1961) och psykotropkonvention (1971) ålägger de anslutna<br />

staterna att begränsa den tillåtna användningen<br />

av reglerade medel till medicinska eller vetenskapliga<br />

ändamål. Sverige måste således – lika väl som t.ex. Nederländerna<br />

– motarbeta missbruk (icke-medicinskt<br />

bruk) av t.ex. cannabis eller LSD. Hur detta skall och<br />

bör ske lämnades dock länge till de anslutna länderna<br />

att avgöra.<br />

Vid mitten av 1980-talet framstod det som allt mer<br />

angeläget att folkrättsligt reglera även insatserna mot<br />

den gränsöverskridande narkotikabrottsligheten. År<br />

1988 utfärdade FN därför en internationell konvention<br />

mot narkotikabrottslighet. Den har idag tillträtts av<br />

188 av världens 193 länder. EU har tillträtt konventionen<br />

endast så vitt avser artikel 12 om kontroll av<br />

narkotikaprekursorer.<br />

Narkotikabrottskonventionen<br />

FN:s narkotikabrottskonvention (United Nations Convention<br />

Against Illicit Traffic in Narcotic Drugs and<br />

Psychotropic Substances) ingicks den 20 december<br />

1988 vid en konferens i Wien. Den kompletterar 1961<br />

års allmänna narkotikakonvention och 1971 års psykotropkonvention.<br />

I Företalet noteras att olaglig hantering av narkotika<br />

”utgör ett hot mot [parternas] stabilitet, säkerhet och<br />

suveränitet”. Parterna har föresatt sig att ”beröva de<br />

personer som bedriver olaglig hantering [av reglerade<br />

medel] vinningen av deras brottsliga verksamhet och<br />

därigenom undanröja huvudmotivet för denna verksamhet”.<br />

Syftet med narkotikabrottskonventionen är att främja<br />

samarbete mellan parterna. De reglerade drogerna<br />

är de samma som i allmänna narkotikakonventionen<br />

resp. psykotropkonventionen.<br />

Varje part skall belägga följande gärningar med<br />

straff, när de begås uppsåtligen och i strid med allmänna<br />

narkotikakonventionen eller psykoptropkonventionen:<br />

64 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-<strong>2013</strong><br />

• produktion, tillverkning, extraktion, beredning, erbjudande,<br />

utbjudande till försäljning, distribution,<br />

försäljning, överlåtelse av varje slag, förmedling,<br />

försändelse, transitering, transport, import och export<br />

varje slag av narkotiska droger eller psykotropa<br />

ämnen,<br />

• odling av opiumvallmo, kokabuske eller cannabisväxt<br />

i avsikt att framställa narkotiska droger i strid<br />

med konventionerna,<br />

• innehav eller köp av varje slag av narkotiska droger<br />

eller psykotropa ämnen för ovanstående brottsliga<br />

syften, samt<br />

• organiserandet, ledandet och finansierandet av<br />

ovanstående brott m.m.<br />

”<br />

Narkotikabrottskonventionen<br />

introducerade för första gången<br />

i folkrätten systematiska<br />

åtgärder för att förebygga och<br />

hejda penningtvätt.<br />

Listan är i det närmaste heltäckande när det gäller<br />

de grova förfarandena med narkotika.<br />

Särskilda bestämmelser ägnas åt kontroll av kemikalier<br />

som kan användas för olaglig framställning av narkotika<br />

(s.k. prekursorer), bl.a. övervakning av handeln.<br />

Eftersom EU som mellanstatlig organisation anslutit<br />

sig till denna artikel samordnas den aktuella listningen<br />

av sådana kemikalier mellan FN och EU.


Reglerar ej eget innehav<br />

eller icke-medicinskt bruk<br />

Bland de olovliga gärningar med narkotika som skall<br />

vara straffbara enligt narkotikabrottskonventionen<br />

anges ej innehav för eget bruk, ej heller icke-medicinsk<br />

konsumtion.<br />

Undantaget beror på att narkotikabrottskonventionen<br />

endast kontrollerar utbudet av narkotika. Det<br />

beror i sin tur på att alla internationella konventioner<br />

sedan den första (1912) haft fokus på utbudet av illegal<br />

narkotika (motsv.). I FN:s officella kommentar till<br />

1961 års allmänna narkotikakonvention noteras att<br />

den konventionen endast fordrar att parterna kriminaliserar<br />

innehav för distribution. En part kan dock<br />

kriminalisera även innehav för personlig konsumtion.<br />

Vidare sägs (mom. 20) att en<br />

kriminalisering av innehav för<br />

personlig konsumtion också<br />

innebär en kriminalisering<br />

av personlig konsumtion (det<br />

som på svenska kallas ”olovligt<br />

bruk” eller ”missbruk”).<br />

(Kommentarens analys leder<br />

dock till en annan slutsats än<br />

den tolkning som HD gjorde<br />

1983 när man fann att konsumtion<br />

inte täcktes av innehav,<br />

vilket gav upphov till en<br />

livlig debatt om kriminalisering<br />

av olovligt bruk).<br />

I FN:s officiella kommentar<br />

till narkotikabrottskonventionen<br />

sägs att ”paragraf 2 inte<br />

kräver att konsumtion av droger<br />

[d.v.s. de reglerade medlen]<br />

skall fastställas vara ett straffbart<br />

brott”. I praktiken blir<br />

detta en fråga för resp. part<br />

huruvida den skall straffbelägga<br />

eget bruk resp. konsumtion<br />

av reglerade medel.<br />

I det internationella regelverket<br />

för narkotikakontroll<br />

finns således inga bestämmelser<br />

som är bindande för alla parter<br />

för att kriminalisera olovligt<br />

bruk av narkotika och andra<br />

reglerade medel. Detta kan dock ske genom beslut av<br />

ett enskilt land. Sverige gjorde det inte när narkotikastrafflagen<br />

infördes (1968), utan det kom långt senare<br />

genom särskilda riksdagsbeslut (1988 och 1993).<br />

Följ pengarna!<br />

Narkotikabrottskonventionen introducerade för första<br />

gången i folkrätten systematiska åtgärder för att förebygga<br />

och hejda penningtvätt. Impulsen kom främst<br />

från USA, som allt sedan det sena 1920-talet funnit det<br />

vara enklare och effektivare att hejda gangsters genom<br />

att jaga dem för ekonomiska brott och skattebrott.<br />

Al Capone var den mest kända av de tidiga gangster-<br />

Förenta Nationernas Narkotikabrottskonvention<br />

(1988) lägger en folkrättslig grund för internationellt<br />

samarbete i narkotikabekämpningen.<br />

ledarna som fick erfara detta (han dömdes 1931 för<br />

bl.a. skattebrott).<br />

Idag är det en internationellt omfattad doktrin i<br />

bekämpningen av grov organiserad brottslighet att<br />

effektiva insatser även måste omfatta även insatser mot<br />

pengarna (vinningen och transaktionerna). Vinningen<br />

brukar ackumulera på toppen av brottsorganisationer.<br />

Genom att följa pengarna kommer man ofta toppfigurerna<br />

på spåret, vilket också har betydelse i ansvarsdelen<br />

för grova narkotikabrott. ”Follow the money!” har<br />

blivit ett ledord i internationell narkotikabekämpning.<br />

Världens största beslag av pengar i samband med<br />

illegal narkotikahantering gjordes 2007 i Mexico City.<br />

Dollarsedlar till ett värde av 200 miljoner USA-dollar<br />

(då c:a 1.500 miljoner svenska kronor) påträffades<br />

i ett illegalt laboratorium för<br />

framställning av metamfetamin.<br />

Sedelpackarna vägde<br />

över två ton. Det krävdes en<br />

lastbil med tungt beväpnad<br />

eskort för att frakta de beslagtagna<br />

pengarna till polisstationen.<br />

Laboratoriet hade kapacitet<br />

att framställa 180 kilogram<br />

metamfetamin varje dag.<br />

Brottslingarna importerade<br />

pseudoefedrin från Indien och<br />

Kina. Avsättningsmarknaden<br />

var USA. Tillslaget gjordes i<br />

samverkan mellan amerikansk<br />

och mexikansk polis.<br />

Sverige tillträdde narkotikabrottskonventionen<br />

1991<br />

(prop. 1990/91:127). Brottet<br />

penninghäleri (BrB 9:6a) infördes<br />

1999.<br />

Internationell betydelse<br />

Narkotikabrottskonventionen<br />

har stor betydelse för det<br />

internationella myndighetssamarbetet<br />

mot olaglig narkotikahandel<br />

m.m. Den utgör en<br />

”plattform” för utbytet mellan<br />

internationella organ och<br />

nationella myndigheter. Den<br />

kräver att alla länder har samma grundläggande brottskatalog,<br />

d.v.s. kriminaliserar samma gärningar, t.ex.<br />

olaglig tillverkning.<br />

Konventionen ger även en folkrättslig grund för<br />

informationsutbyte mellan länder, t.ex. om penningströmmar.<br />

Den ger ökade möjligheter att samordna<br />

tillslagen mot internationella brottsorganisationer.<br />

Den amerikanske DEA-agenten Gregory D. Lee<br />

har om narkotikabrottskonventionen påpekat att den<br />

även skapade nya rättsliga grunder för praktisk brottsbekämpning.<br />

Den ger folkrättslig legitimitet åt bl.a.<br />

kontrollerade leveranser för att kunna följa och ingripa<br />

mot grupper som smugglar narkotika från ett land till<br />

ett annat.<br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-<strong>2013</strong><br />

65


Världens största beslag av pengar i samband med illegal narkotikahantering<br />

gjordes 2007 i Mexico City. Dollarsedlar till<br />

ett värde av 200 miljoner USA-dollar (då c:a 1.500 miljoner<br />

svenska kronor) påträffades i ett illegalt laboratorium för<br />

framställning av metamfetamin. Sedelpackarna vägde över<br />

två ton. Tillslaget gjordes i samverkan mellan amerikansk<br />

och mexikansk polis.<br />

Narkotikabrottskonventionens viktigaste svaghet<br />

är att den inte uttryckligen ålägger parterna att vidtaga<br />

straffrättsliga insatser mot det olovliga personliga<br />

innehavet eller det olovliga bruket (missbruket) av narkotika.<br />

Med de tolkningar av dessa begrepp som finns<br />

i exempelvis Nederländerna kan innehav ”för eget<br />

bruk” bli så omfattande att det kan skapa en grund för<br />

en omfattande langarmarknad, ungefär som vi i Sverige<br />

hade det 1972 – 1980 när Riksåklagaren föreskrev att<br />

åklagarna skulle lämna åtalseftergift vid sådant innehav.<br />

Detta ändrades dock 1980, så att åtalseftergift<br />

skulle lämnas endast en gång för enstaka dos.<br />

Narkotikabrottskonventionen har kritiserats av<br />

drogliberala grupperingar för att den innebär en<br />

upptrappningav ”kriget mot narkotikan” (efter amerikansk<br />

modell). Varje part är dock förpliktad att vidta<br />

åtgärder mot alla nivåer av olaglig narkotikahantering<br />

(utom möjligen mot personligt innehav eller personligt<br />

bruk). Konventionen tvingar inte någon part att<br />

bedriva något ”krig” mot narkotika eller att använda<br />

paramilitära metoder. Konventionen utgör en fortsättning<br />

av mer än 75 års tidigare arbete med internationell<br />

reglering av narkotika, alltså långt innan ”krig<br />

mot narkotika” blev ett begrepp (det lär gå tillbaka<br />

till president Richard M. Nixon år 1971). Den svenska<br />

modellen med insatser mot narkotikahanteringen på<br />

alla nivåer har t.o.m. fått beröm av FN:s narkotikakontrollorgan.<br />

Hinder mot legalisering<br />

Narkotikabrottskonventionen utgör ett betydande<br />

folkrättsligt hinder mot legalisering av narkotika som<br />

privata rusmedel eller avkriminalisering av vissa gärningar,<br />

t.ex. innehav i stor skala. Likafullt finns i många<br />

länder en stark rörelse om är för frisläppande av narkotika<br />

och som fokuserat på just denna konvention.<br />

66 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-<strong>2013</strong><br />

En rapport 2003 i Europa-Parlamentet föreslog ett<br />

upphävande av 1988 års konvention, men den röstades<br />

ner. En privat drogpolitisk grupp, känd under det<br />

pretentiösa namnet ”Global Commission on Drug Policy”,<br />

lade 2011 fram en kritisk rapport om ”kriget mot<br />

narkotikan”. Där kritiserades indirekt narkotikabrottskonventionen.<br />

Rapporten föreslog experiment med legala<br />

former för andra regleringar av narkotika, särskilt<br />

cannabis. Sådana steg skulle kräva att narkotikabrottskonventionen<br />

upphävs eller skrivs om på avgörande<br />

punkter.<br />

Bolivia utträdde den 1 januari 2012 ur 1961 års<br />

konvention för att kunna undanta traditionellt kokatuggande<br />

från narkotikakontroll. Landet inträdde i<br />

konventionen den 1 januari <strong>2013</strong> med reservation för<br />

sådant bruk. Sverige var ett av de länder som gjorde<br />

invändningar mot Bolivias agerande.<br />

”<br />

Genom att följa pengarna<br />

kommer man ofta toppfigurerna<br />

på spåret, vilket också<br />

har betydelse i ansvarsdelen<br />

för grova narkotikabrott.<br />

Genom folkomröstningar i de amerikanska delstaterna<br />

Oregon och Washington i november 2012<br />

beslöts att cannabis skulle vara ”legalt”. I praktiken<br />

omfattar besluten inte mer än småodling och småinnehav<br />

(upp till 28 gram, alltså ung. samma mängd som<br />

i Nederländerna) för eget bruk samt eget bruk. Det är<br />

således ännu inte tillåtet att odla eller sälja cannabis i<br />

kommersiell skala. Delstaten Washington håller på att<br />

utarbeta regler för försäljning av cannabis till vuxna.<br />

Hur detta kommer att förhålla sig till federal narkotikakontroll<br />

(på basen av FN-konventionerna) återstår<br />

att se.<br />

Idag finns inga kända diplomatiska hot mot narkotikabrottskonventionen<br />

eller andra narkotikakonventioner<br />

på den globala nivån. <br />

Jonas Hartelius<br />

Referenser<br />

Global Commission on Drug Policy (2011):<br />

War on drugs.<br />

Lee GD (2003): Global Drug Enforcement.<br />

United Nations (1973): Commentary on the United<br />

Nations Single Convention on Narcotic Drugs.<br />

United Nations (1976): Commentary on the United<br />

Nations Convention on Psychotropic Substances.<br />

United Nations (1998): Commentary on the United<br />

Convention Against Illicit Traffic in Narcotic<br />

Drugs and Psychotropic Substances.


Goda grannar– Cannabis sativa i Björkarnas stad<br />

Ett rutinuppdrag för en polispatrull från Umeås ordningsavdelning<br />

visade sig vara något helt annat än vad<br />

det såg ut för vid första anblick.<br />

En kylslagen dag i början av december förra året<br />

beordrades en ambulans och en polispatrull till en<br />

adress i Ersboda norr om centrala Umeå. Anledningen<br />

var att oroliga grannar sett en ung man på en balkong<br />

som uppträdde förvirrat och av allt att döma verkade<br />

han ha förfrusit sina händer. Man fruktade även att<br />

han i sitt förvirrade tillstånd skulle ramla ned från<br />

balkongen.<br />

Fara för liv och lem<br />

När polispatrullen anlände fanns ingen man på balkongen,<br />

men i lägenhetsdörren stod ambulanssjukvårdarna<br />

och pratade med en kraftigt påverkad mansperson. Patrullen<br />

kunde se ytterligare personer i lägenheten som<br />

även de vid blotta anblicken uppträdde påverkat.<br />

En av polismännen, tillika yttre befäl med rätten<br />

att fatta beslut om tvångsmedel, beslutade om en husrannsakan<br />

och att de påverkade personerna skulle tas<br />

med för att lämna prov då de misstänktes för bruk av<br />

narkotika.<br />

En hundförare med tjänstehunden Alcatraz kallades<br />

till platsen och samtidigt som de som befunnit sig i<br />

lägenheten fördes till polishuset för provtagning så började<br />

det stå klart att det inte var någon vanlig ”kvart”<br />

man kommit till.<br />

Cannabis en masse<br />

Fördelat på ett 30-tal olika ställen i lägenheten fanns<br />

såväl marijuana och hasch förpackade i både stora och<br />

små poster och som pricken över i-et hittades under en<br />

säng en resväska med 10 stycken hårt tejpade paket<br />

innehållande hasch.<br />

Det till synes föga nervkittlande uppdraget med en<br />

förvirrad och förfrusen man hade nu raskt vuxit till ett<br />

ärende av dignitet med inte mindre än fyra gripna så<br />

som misstänkta för grovt narkotikabrott.<br />

Ärendet lämnades så som sig bör över till Grova<br />

brottsroteln. Det utredningsläge som från början var bra<br />

visade sig med tiden bara bli bättre när man satte igång<br />

med förhör och med att analysera de mobiltelefoner som<br />

tagits i beslag.<br />

Fler misstänkta<br />

Tre av dem som greps initialt kunde snart avföras från<br />

utredningen. Kvar i häkte blev en 20-åring som medgivit<br />

att han hanterat resväskan med cannabis och som dessutom<br />

namngav två andra män som gett honom uppdraget,<br />

utpekanden som han sedan försökte ta tillbaka.<br />

Utredarna fokuserades nu på dessa två män, ännu en<br />

20-åring och en 31-åring, även de från Umeå. Åklagaren<br />

begärde, och fick, tillstånd till hemlig telefonavlyssning<br />

mot de båda i förhoppning om att kunna skaffa hållbara<br />

bevis mot de dem.<br />

Väskan med haschpaket som hittades under sängen.<br />

Bakspåra<br />

Utredarna vid grova brott började nu lägga ett pussel av<br />

elektroniska spår och uppgifter från avlyssning och förhör.<br />

Långsamt växte en bild fram av hur 31-åringen rest<br />

till Stockholm och tagit kontakter som enligt utredarnas<br />

teori slutligen mynnat ut i att en kurir rest från Malmö<br />

till Umeå med de ca 10 kilo hasch som påträffades i lägenheten.<br />

Den ännu inte frihetsberövade 20-åringen har enligt<br />

utredarna varit länken mellan sin jämnårige kamrat och<br />

31-åringen.<br />

Utredarna kom så långt att man med hjälp av en<br />

mobiltelefons mastpositioner kunde ringa in en person<br />

och följa dennes färd genom Sverige och slutligen hitta<br />

honom på bild på en järnvägsstation. Mannen på bilden<br />

har inte kunnat identifieras, men väskan han drar efter<br />

sig är mest troligt den som påträffades under en säng i<br />

Ersboda mindre än ett dygn efter att den fastnat på övervakningskameran.<br />

Längre än så kommer utredarna inte.<br />

Men drygt en månad efter beslaget i lägenheten anses<br />

bevisläget så bra att 31-åringen och 20-åringen hämtas<br />

in, anhålls och häktas.<br />

Åtal och dom<br />

Utredarna Henrik Persson och Magnus Forsgren trodde<br />

på fällande domar för de tre åtalade, men när domen<br />

kom den 15 mars visade det sig att tingsrätten dömt de<br />

båda tjugoåringarna för grovt narkotikabrott till två år<br />

och tre månader respektive ett år och sex månader, medan<br />

man ogillade åtalet mot 31-årigen som bara dömdes<br />

för grovt vapenbrott för innehav av en pennpistol med<br />

ammunition.<br />

Utredarna är ändå på det hela taget nöjda med ärendet<br />

och poängterar att man utan ordningsavdelningens<br />

initiala arbete inte hade haft något ärende att nysta<br />

vidare i. <br />

Emil Lundberg<br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-<strong>2013</strong><br />

69


Stipendiatresa<br />

PENNSYLVANIA NARCOTIC<br />

OFFICERS’ ASSOCIATION<br />

23rd ANNUAL TRAINING CONFERENCE<br />

and BUSINESS MEETING<br />

Jag fick på <strong>SNPF</strong>:s konferens Örebro i maj 2011 ett stipendium att åka på Pennsylvania<br />

Narcotic Officers´ Associations årlig konferens i Harrisburg. Med från styrelsen följde<br />

Lena Larsson, Rikskriminalen. Konferensen hölls mellan den 28 till 30 mars 2012 och<br />

var den 23:e i ordningen.<br />

Bakgrund<br />

Det finns ungefärligen 24 000 polistjänstemän i staten<br />

Pennsylvania. Dessa är till en eller annan del engagerade<br />

i kampen mot narkotikahandel i Pennsylvania. 4<br />

500 poliser är engagerade varje dag i kampen mot narkotika.<br />

PNOA grundades år 1990 och konferenser för<br />

utbildning anordnas varje år.<br />

Föreläsningarna under dessa dagar var färre en de<br />

vi brukar ha på våra konferenser men betydligt längre.<br />

Morgonpasset var från 08:00 – 12:00 och eftermiddagens<br />

föreläsning från 13:00 – 17:00. Dagarna avslutades<br />

med något som kallades ”Hospitality”.<br />

Innan den första föreläsningen var det inmarsch av<br />

hedersvakt med säckpipa. Följt av nationalsång och ett<br />

bildspel från 9/11. Därefter en tyst minut för de kollegor<br />

som blivit dödade i tjänsten.<br />

Stresshantering - ”Stress will kill you<br />

if you don´t kill it first”.<br />

Föreläsare Michael Murphy<br />

Murphy är f.d. polis och arbetade nu som coroner i<br />

Clark County, Las Vegas i Nevada. Efter 25 år tjänst<br />

som polis kunde Murphy gått i pension men han bestämde<br />

sig att läsa vidare och utbildade sig rättsläkare.<br />

Murphy och hans personal hanterar över 10 000<br />

döda per år i Clark County. Att hantera döden varje<br />

dag och alla de känslor som associeras med det har gett<br />

honom ett unikt perspektiv på livet.<br />

Murphy berättade inledande om detaljer att tänka<br />

på när polis blir kallad till ett dödsfall. En av dessa<br />

saker var att anhöriga flyttar på den döde från en plats<br />

till en annan. Vanligt var att den döde flyttades från<br />

toaletten och till sängen. Polisen som kom till platsen<br />

kunde då tro att det skett ett brott.<br />

Föreläsning handlade därefter om stress och hanteringen<br />

av denna. Den stora mängd döda personer som<br />

handläggs av Murphy och hans personal gjorde att<br />

stressen blev mycket stor.<br />

Murphy kom med några förslag för att motverka<br />

stress:<br />

72 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-<strong>2013</strong><br />

• Motion, minst 20 minuter om dagen<br />

• Varje dag är en ny dag<br />

• Fira små segrar<br />

• Skriv en lista på bra saker<br />

• Förändring är bra<br />

• Vad du gör – gör skillnad<br />

• Inget regn – ingen regnbåge<br />

Outlaw motorcycle gangs<br />

Larry O´Neil, Philadelphia PD och Jimmy D, Pagans Mc<br />

O´Neil berättade om Outlaws-klubbarna i Pennsylvania<br />

där de stora är Hells Angels, Pagans, Warlocks,<br />

Mongols samt Outlaws. Bandidos har inte etablerat sig<br />

mycket på östkusten. O´Neil arbetade med spaning och<br />

dokumentation av dessa mc-gäng. Mycket dokumentationen<br />

utfördes från täckta fordon eller spaningsholkar.<br />

O´Neil tröttnade på detta och klev en dag ut och fotograferade<br />

gängen helt öppet.<br />

Efter ett par års arbete blev han accepterad av de<br />

flesta i gängen och dessa tillät fotograferingen. O´Neil<br />

berättade om vikten av dokumentering av nya patchar<br />

på västar, nya tatueringar mm. Genom detta kunde polisen<br />

se vilka i gänget som gjorde vad och vilka handlingar<br />

de utfört för klubben. Ett långt bildspel visades och de<br />

amerikanska kollegor nickade igenkännande när olika<br />

ansiktet dök upp. O´Neil arbetade även som medlare<br />

mellan lokal polis och gängen. När en stor fest eller<br />

möte skulle hållas valde klubbarna ofta ut små städer<br />

med få poliser. O´Neil blev då kontaktad av den lokala<br />

polisen att han skulle komma till platsen. O´Neils arbete<br />

var att se till att gängen inte rev ner hel staden.<br />

Efter halva föreläsningen kom den hemliga gästen<br />

in. Han var Jimmy D en f.d. president i Pagans Mc.<br />

Jimmy berättade om sitt liv i gänget som hade börjat<br />

när han var runt 16 år och fortsatt under en lång tid.<br />

Han berättade om ett antal mord han utfört samt<br />

om hur han framställde det bästa cracket i USA. Jimmy<br />

blev till sist värvad av FBI och vid en rättegång vittnade<br />

han emot Pagans Mc. Jimmy levde därefter ett antal år<br />

under vittnesskydd. Under en barrunda misshandlade<br />

han en man med en flaska och greps av polis.


Pagans och Warlocks är två av de större outlaw-klubbarna i Pennsylvania på USA:s östkust.<br />

Jimmy ställdes utanför vittnesskyddet och var nu en<br />

jagad man av både maffian och Pagans Mc.<br />

Parcel interdiction<br />

Detective Jerry Peters-Columbus (Ohio) PD.<br />

Kursen omfattade egenskaper och indikatorer som är<br />

gemensamma för paket och frakt som innehåller smuggelgods.<br />

Metoder som används för att hjälpa narkotikapoliser<br />

att utveckla samarbete med de stora transportfirmorna<br />

av paket. Frågor om husrannsakan och<br />

typer av utrustning som behövs för kontrollerade leveranser<br />

togs upp.<br />

Peters och hans arbetsgrupp arbetade endast med<br />

kontroll av paket och brev. Målen för arbetet var att<br />

ta så mycket narkotika i belag som möjligt och ta så<br />

mycket pengar som möjligt i beslag.<br />

Paket med narkotika skickas från Väst- till Östkusten.<br />

Pengar skickas omvänt, från Öst- till Västkusten.<br />

De hade ett nära samarbete med FedEx, UPS samt<br />

DHL. Gruppen hade eget tillträde till<br />

transportfirmornas lokaler på flygplatsen. De<br />

använder inte narkotikahundar i lokalerna p.g.a. kontaminering<br />

av paket som legat i samma last som det<br />

misstänkta paketet. En hund kunde användas efter en<br />

profilering, då i en annan lokal än transportfirman.<br />

Vid kontroll av paket gör man en profilering av paketet.<br />

Några av urvalen var:<br />

• Falsk mottagare<br />

• Falsk avsändare<br />

• Fel postkod<br />

• Innehållet värt mindre än frakten, t.ex. blöjor<br />

• Paketet kraftigt tejpade eller limmade<br />

• Paketet märkta med t.ex. ”Happy Birthday”<br />

• Paketet luktar kaffe eller urin<br />

• Paketet kan levereras i trapphuset, s.k. Drop the box<br />

• Leveransen betald kontant<br />

Stipendiatresa<br />

Gruppen valde ut misstänkta paket och dessa togs i beslag<br />

av polisen. Därefter föredrogs<br />

ärende för en domare som fattade beslut om att paketet<br />

kunde öppnas. Kontrollerade leveranser gjordes<br />

på mängder över 10 kilo marijuana alt. 1 kilo kokain.<br />

För att en leverans skulle ske krävdes minst två timmar<br />

spaning innan på leveransplatsen. Gruppen disponerad<br />

själv över ett antal fordon och uniformer från de<br />

olika fraktbolagen. Pakten riggades med UV-pasta och<br />

paketlarm. Peters visade upp ett stort antal paket som<br />

tagits i beslag. De var allt från basketbollar fyllda med<br />

marijuana till kartonger med kokain smugglad i själva<br />

kartongens wellpapp.<br />

Gruppen använde sig aldrig av personalen på budfirmorna<br />

som en del av bevisningen. Samarbete med<br />

firmorna var mycket viktigt och målet var att de skulle<br />

ringa polisen om de hittade något misstänkt.<br />

Diplomutdelning och avslutning<br />

Efter föreläsningarna på torsdagen skedde utdelning<br />

av ett stort antal diplom. De var olika grupper poliser<br />

som utmärkt sig i sitt arbete. Stora beslag av narkotika<br />

och pengar och antal gripna presenterades. Många på<br />

konferensen hade då bytt om till kostym, själv hade jag<br />

luvtröja och jeans. Efter utdelningen skulle det bli en<br />

middag. Jag gick därför upp på mitt rum och byte om<br />

till en kavaj och bättre byxor. När jag sedan går ner<br />

till middagen har samtliga kollegor klätt sig i enklare<br />

kläder igen.<br />

Vi blev mycket bra omhändertagna under hela konferensen<br />

och speciellt av styrelsen. Kollegorna var något<br />

avvaktade, men senare på kvällen hade de mycket frågor<br />

om Sverige och hur vi jobbade. Konferensen var<br />

mycket givande och jag tackar för att jag fick åka. <br />

Jonas Rickeborn, polisen Uppsala<br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-<strong>2013</strong><br />

73


Film & Boktips<br />

Callgirl<br />

En thriller i regi av Mikael<br />

Marcimain<br />

1976 var det valår i Sverige.<br />

Kärnkraften stod på dagordningen<br />

men under ytan<br />

bubblade frågor om sexualpolitik<br />

och moral. Den tidigare<br />

liberala synen på sex<br />

började problematiseras.<br />

Dagens Nyheter uppmärksammade<br />

den utbredda<br />

prostitutionen i Stockholm,<br />

och när Justitieministern Lennart Geijer presenterade<br />

en sexualbrottsutredning med förslag om att sänka<br />

straffet för våldtäkt och att sexuellt ofredande enbart<br />

skulle gälla barn under 10 år blev reaktionerna oerhört<br />

starka.<br />

Det är i denna miljö som regissören Mikael<br />

Marcimains långfilm Callgirl utspelar sig .<br />

I centrum står sexhandelns drottning Dagmar, som<br />

magnifikt gestaltas av Pernilla August, och hennes<br />

finaste fynd 14-åriga Iris. Iris och hennes jämnåriga<br />

kusin Sonja bor på ett deppigt ungdomshem i en<br />

Stockholmsförort, övergivna av vuxenvärlden och<br />

med en urusel självkänsla blir de det perfekta bytet för<br />

bordellmamman Dagmar. Hon förför dem med dyra<br />

kläder, pengar, sprit och kokain. På nätterna tvingas<br />

de ligga med män från samhällets toppskikt. Dagmar<br />

ordnar sällskap åt politiker, poliser och andra rättsvårdande<br />

samhällstjänare vilket gör att hon känner sig<br />

säker. I hennes stall finns allt från småbarnsmammor<br />

till studenter.<br />

Dagmar tar hand om alla och mot sina flickor är<br />

hon kärleksfull så länge de gör som hon säger.<br />

I filmen väljer Iris efter mycket övertalning och<br />

påtryckning att ställa upp och vittna i bordellhärvan.<br />

Men eftersom maktens män krävt locket på får Iris<br />

aldrig ens chansen att öppna munnen för att berätta sin<br />

historia i rättssalen. Hon utsätts alltså för ytterligare<br />

ett övergrepp.<br />

Det som är viktigt att komma ihåg när man ser<br />

denna film är att den bara delvis bygger på verkliga<br />

händelser. Filmen bör ses som en fiction med viss inspiration<br />

från verkliga livet!<br />

Call Girl är en viktig film, och en av de bättre som<br />

kommit på länge!<br />

76 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-<strong>2013</strong><br />

En man som heter<br />

Ove<br />

En man som heter Ove är<br />

Fredrik Backmans debutroman<br />

och den är fullkomligt<br />

lysande!<br />

Den handlar om den<br />

äldre arga mannen i grannhuset.<br />

För ett halvår sedan<br />

dog hans fru och för ett<br />

par dagar sedan blev han<br />

uppsagt från jobbet. Han<br />

är ensam och har helt enkelt ingen kunskap om hur<br />

man lever på egen hand.<br />

Ove är 59 år, han kör Saab och folk kallar honom<br />

”bitter” och han är grannarnas skräck! Ove själv anser<br />

att han inte bitter, han går väl bara inte runt och flinar<br />

jämt!<br />

Ove inleder sina dagar med en inspektionsrunda i<br />

kvarteret. Han flyttar cyklar och kontrollerar källsorteringstunnor,<br />

felparkerade bilar och att inget hänt under<br />

natten trots att det var flera år sedan som han avsattes<br />

som ordförande i bostadsrättsföreningen. Ove själv<br />

anser att det var en statskupp att han avsattes. Ove är<br />

en man av principer, det skall göras på hans sätt eller<br />

inte alls.<br />

Bortom den vresige mannen finns dock en historia<br />

och en sorg och helt plötsligt ingriper ödet när det<br />

nyinflyttade grannarna i radhuset mitt emot råkar förstöra<br />

Oves brevlåda. Ove blir vän med den utländska<br />

kvinnan och hennes familj och även andra i området<br />

blir hans vänner och han blir hela tiden tvungen att<br />

hjälpa andra fast han egentligen själv vill dö.<br />

Helt plötsligt startar en hjärtevärmande berättelse<br />

om oväntad vänskap. Ove visar sig i efterhand vara en<br />

man med det stora varma hjärtat!<br />

Boken är indelad i nu och dåtid och det är dåtiden<br />

som gör att tåren kommer i ögonvrån. Oves genuina<br />

kärlek till sin fru lyser från sida till sida och hur livet<br />

inte blev som han hade tänkt sig.<br />

Det är svårt att inte bli förälskad i Ove, man blir<br />

både glad och gråter en skvätt<br />

En underhållande feelgood-bok - sur, vresig och helt<br />

oemotståndlig berättelse i stil med hundraåringen som<br />

klev ut genom fönstret och försvann. Och till dig som<br />

bara läser sisådär en bok om året kan jag bara säga läs<br />

denna!<br />

Författare: Fredrik Backman<br />

Bokförlag: Forum<br />

Recension: Åsa Dahlberg


Böcker som kan beställas från <strong>SNPF</strong>:s hemsida www.snpf.org<br />

11.1<br />

Narkotika<br />

DOPNINGSMEDEL OCH<br />

HÄLSOFARLIGA VAROR<br />

Narkotika, dopningsmedel<br />

och<br />

hälsofarliga varor<br />

Upplaga 11.1<br />

Narkotika, dopningsmedel<br />

och hälsofarliga varor<br />

ger en detaljerad bild av<br />

det aktuella svenska missbrukspanoramat.<br />

För ett<br />

hundratal aktuella droger<br />

beskrivs deras samman-<br />

sättning, missbruksmönster, ruseffekter, skadeverkningar<br />

och russymptom. I särskilda avsnitt beskrivs<br />

skador i samband med missbruk samt metoder för att<br />

upptäcka missbruk. Ett hundratal bilder, huvudsakligen<br />

i färg, visar preparat, missbruksattiraljer och propagandamaterial.<br />

Fylliga ordförklaringar ger upplysningar<br />

om viktiga juridiska och medicinska termer.<br />

Med sin elfte upplaga (2012) når Narkotika, dopningsmedel<br />

och hälsofarliga varor upp i 385.000 exemplar.<br />

Skriften har fått omfattande användning i utbildning,<br />

upplysningsverksamhet och dagligt arbete inom stora<br />

grupper som kommer i kontakt med missbruksproblem.<br />

Den har utgivits även på engelska, estniska, isländska<br />

och ryska.<br />

Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ges ut<br />

av <strong>Svenska</strong> Carnegie Institutet och <strong>Svenska</strong> <strong>Narkotikapolisföreningen</strong>.<br />

Den idiotiska<br />

klubben<br />

En bok av Göran Bohlin<br />

Den idiotiska klubben kom ut<br />

första gången våren 1995 och<br />

är nu uppdaterad och utökad<br />

med 80 sidor. Boken kan ses<br />

som en resa från mitten av<br />

1950-talet och fram till 2006<br />

och där ges under resans gång<br />

exempel på rockmusikens efterhand<br />

allt vanligare kopplingar till narkotika. Boken<br />

skildrar också enskilda rockartisters koppling till droger,<br />

dödsfall på grund av narkotika, narkotikautvecklingen<br />

på de stora sommarfestivalerna i vårt närområde<br />

m.m.<br />

Anabola Androgena Steroider 2.1<br />

ANABOLA<br />

ANDROGENA<br />

STEROIDER<br />

Gunnar Hermansson och Tommy Moberg<br />

Anabola<br />

Androgena<br />

Steroider<br />

Upplaga 2.1<br />

tar rättsväsendet och sjukvården alltmer.<br />

Boktips<br />

Den globala marknaden<br />

för anabola androgena<br />

steroider, AAS, är mycket<br />

omfattande och lukrativ.<br />

Missbruket av AAS-preparat<br />

är etablerat och den<br />

illegala hanteringen belas-<br />

I skriften Anabola Androgena Steroider ges en orientering<br />

om bakgrunden till problemet fram till den aktuella<br />

situationen, missbruksmönster, effekter och bieffekter,<br />

påverkan på hjärnan, behandling, preparatöversikt,<br />

illegal tillverkning, lagstiftning och beslag, Internethandel,<br />

AAS och våld samt slutligen samhällets åtgärder.<br />

Den nya uppdaterade upplagan av Anabola Androgena<br />

Steroider är också kompletterad med ett antal nya bilder.<br />

Med sitt okomplicerade språk ger den en heltäckande<br />

beskrivning av AAS-problemet och lämpar sig väl<br />

för människor i alla åldrar som vill skaffa sig grundläggande<br />

kunskaper om ett aktuellt och angeläget samhällsproblem.<br />

Författare: Gunnar Hermansson och Tommy Moberg<br />

Utgivare: Mediahuset i Göteborg AB och <strong>SNPF</strong><br />

Mandom, mod<br />

och morske män<br />

En bok av Tommy Moberg &<br />

Gunnar Hermansson<br />

Behovet av hjälp och behandling<br />

för fysiska och psykiska<br />

besvär relaterade till missbruk<br />

av anabola steroider ökar.<br />

Sambandet mellan AAS-missbruk<br />

och våld är ett vedertaget<br />

faktum men mörkertalet<br />

är stort. Under flera år har en växande illegal marknad<br />

av anabola steroider noterats och samhällets motåtgärder<br />

behöver förstärkas. Boken belyser ingående AASproblematiken<br />

ur tre olika samhällsperspektiv; medicinskt,<br />

rättsligt och socialt.<br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-<strong>2013</strong><br />

77


Stor ökning av nätdroger 2012<br />

Den nationella beslagsstatistiken<br />

för 2012, som<br />

nyligen presenterades av<br />

Rikskriminalpolisen och<br />

Tullverket gemensamt, redovisar<br />

för första gången<br />

även beslag av nyare syntetiska<br />

internetdroger.<br />

Antalet beslag av såväl<br />

klassade som oklassade<br />

internetdroger uppgick<br />

till 5453 under 2012 och<br />

utgör nu 16 procent av<br />

alla beslag, ett betydande<br />

antal jämfört med många<br />

av de traditionella drogerna.<br />

Det är mer än en fördubbling<br />

jämfört med tillgängliga<br />

siffror för 2011.<br />

Totalt gjordes drygt<br />

34 000 beslag av olika<br />

droger under 2012 och<br />

fördelningen kan ses i<br />

cirkeldiagrammet ovan.<br />

Av beslagsstatistiken kan man med försiktighet utläsa vissa övriga trender i tillgången på droger i samhället.<br />

Antalet beslag av amfetamin t.ex. har mer än halverats sedan 2006. Hasch minskar något sedan 2009<br />

medan marijuanabeslagen har ökat femfaldigt sedan 2005. Ecstasy visade en bottennivå 2009 med knappt<br />

50 beslag och har sedan dess åter ökat till närmare 400 beslag förra året. Dessa trender överensstämmer<br />

med andra mätpunkter av drogsituationen i samhället.<br />

Källa: Rikskriminalpolisen<br />

Polisen i siffror 2012<br />

Rikspolisstyrelsen har gett ut skriften Polisen i siffror, en intressant t<br />

läsning för kalenderbitare. Här följer ett axplock av innehållet:<br />

• 28 347 personer var anställda vid polisen under 2012.<br />

• 1 400 000 brott anmäldes under året.<br />

• 84 rån mot guldbutiker, värdebolag och banker begicks i landet.<br />

• 21 245 internetbedrägerier anmäldes, en ökning med 42 procent<br />

jämfört med föregående år.<br />

• 2 300 000 utandningsprov utfördes.<br />

• 26 529 rattfulla stoppades av Polisen.<br />

• 223 287 personer fick böter för att de körde för fort. 67 000 av<br />

dessa upptäcktes via trafiksäkerhetskameror.<br />

• 2712 personer fick böter för att de inte hållit tillräckligt stort<br />

avstånd till fordonet framför sig.<br />

• 28 810 förare fick böter för att de kört bil utan bälte.<br />

• 1753 tillstånd till demonstrationer och annan opinionsyttring<br />

har Polisen utfärdat.<br />

• 1 414 986 pass utfärdades av Polisen.<br />

78 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-<strong>2013</strong><br />

Polisen i siffror finns att läsa på www.polisen.se


SVENSKA<br />

POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT<br />

Nästa nummer kommer ut i mitten av juni.<br />

Utbildningskonferensen i Karlstad<br />

kommer att redovisas i ord och bild.<br />

Övriga inslag är fortfarande i planeringsstadiet.<br />

Vi tar tacksamt emot artiklar, notiser och tips senast den 5 maj <strong>2013</strong>.<br />

STIPENDIERUTAN<br />

<strong>SNPF</strong>:s resestipendium till PNOA:s<br />

årliga utbildningskonferens i<br />

Harrisburg, Pennsylvania.<br />

Styrelsen utser efter nominering en <strong>SNPF</strong>-medlem att<br />

medfölja någon från styrelsen till PNOA. För datum m.m.<br />

se www.pnoa.org.<br />

Mediahusets resestipendium till CNOA:s<br />

årliga utbildningskonferens I Kalifornien<br />

Styrelsen utser efter nominering en <strong>SNPF</strong>-medlem att<br />

medfölja någon från styrelsen till CNOA. För datum m.m.<br />

se www.cnoa.org<br />

<strong>SNPF</strong>:s stipendium för Årets Observation<br />

Stipendiet tilldelas <strong>SNPF</strong>-medlem som genom en vaken<br />

iakttagelse bidragit till ett viktigt eller avgörande ingripande<br />

mot narkotikahantering. Stipendiet är på 5 000 kronor.<br />

<strong>SNPF</strong>:s PTN-stipendium<br />

Styrelsen utser varje år efter nominering en <strong>SNPF</strong>-medlem<br />

att medfölja någon från styrelsen till studiebesök hos nordisk<br />

PTN-sambandsman i Europa.<br />

80 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-<strong>2013</strong><br />

Nr 3/<strong>2013</strong><br />

Följande stipendier har <strong>SNPF</strong>-medlemmar möjlighet att komma i åtnjutande av. Nomineringar<br />

och intresseanmälningar skall vara <strong>SNPF</strong> tillhanda senast den 1 februari varje år.<br />

Givarna utser därefter sina stipendiater och namnen tillkännages på <strong>SNPF</strong>:s årliga utbildningskonferenser.<br />

Övriga stipendier som delas ut på <strong>SNPF</strong>:s<br />

utbildningskonferens<br />

Tullverkets stipendium<br />

Årets narkotikabekämpare10 000 kr tilldelas tulltjänsteman<br />

för utmärkta insatser inom Tullverkets narkotikabekämpning.<br />

<strong>Svenska</strong> Carnegie Institutets polisstipendium<br />

Stipendiet på 25 000 kronor går till en förtjänt polisman<br />

för att bereda honom eller henne möjligheter till studier<br />

och forskning i frågor som rör narkotikaproblem. <strong>SNPF</strong>:s<br />

styrelse nominerar kandidater till SCI polisstipendium. Vi<br />

tar gärna emot era förslag till kandidat.<br />

Resebidrag<br />

Medlemmar i <strong>SNPF</strong> har även möjlighet att, när som helst<br />

efter ett års medlemskap, hos styrelsen ansöka om resebidrag<br />

för studieresa.<br />

Se villkor på hemsidan www.snpf.org

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!