A_Räven_MANUS-1 reviderad - Basetool

AKT 1
Scen 1 – I skogen
Den listiga lilla räven
Leoš Janáček ”Příhody lišky Bystroušky”/”The cunning little vixen”
©Copyright 1925 Universal Edition A.G., Wien
svensk text/swedish translation Linda Mallik
©2012 by Universal Edition A.G., Wien
Solig eftermiddag.
Skogvaktaren kommer med bössan över axeln.
Skogv Det kommer bli storm snart.
Nä, jag måste vila lite.
Väntar på en tjuvskytt – det kan jag säga till min gumma.
Hon tror mig, ja hon tror mig alltid.
Nu är jag trött som efter bröllopsnatten … som en urvriden slabbetrasa.
Kom min kära bössa, trognast ibland vänner, kom så får vi kramas, du min
enda älskling. Inget tjat, inget gnäll. Bara du och jag.
Han somnar. Syrsan och gräshoppan kommer.
Syrsan Vännen min, får man be er hålla konsert nu?
Gräshoppan Men bara om det blir musik med dans till, något gammaldags – mest tycker
jag om valser.
Myggan dricker blod ur Skogvaktarens näsa
Myggan O va’ härligt, mjukt och saftigt!
En groda hoppar fram.
Grodan Brekete! Brekete!
Myggan Vad nu? Din gröna slemklump?
Grodan Brekete!
Myggan Å Gud – tyst med dig!
Grodan Brekete!
Myggan Försvinn! Snorunge!
Räven kommer smygande. Ser häpet på grodan.
Räven Mamma! Mamma!
Vad är det? Vad är det? Är det gott? Är det gott?
Grodan hoppar förskräckt undan och hamnar på skogvaktarens näsa.
1

Skogv Åh … vad var det? Fy vilken otäcking.
Ser sig omkring och får syn på räven. Hugger tag i den.
Skogv Vart ska du? Stanna här.
Räven Mamma! Mamma!
Skogv Ha, ha, ha ha! Du får vackert följa med mig.
Räven Mamma! Mamma!
Tar räven under armen.
Skogv Jag tror att du kommer roa barnen.
Räven Mamma, mamma!
Skogv Ha, ha, ha, ha! (Han går.)
Scen 2 – På skogvaktarens gård
Skogvaktaren kommer tillsammans med sin hustru. Vid hundkojan ligger hunden.
Skogv Laban, vad glor du på?
Skogv fru Du tar hit kräk med loppor. Hon har loppor!
Räven Åou, åou… Åou, åou…
Ajax Sluta upp att klaga!
Räven Åou, åou…
Hunden Sluta upp att klaga! Är hundens liv så mycket bättre?
Jag lider ensamhetens kval, särskilt i maj, när kärleken blomstrar.
Åou, åou, åou.
Då får konsten trösta mig. Sjunger mina sorgsna sånger, som jag komponerat.
Men om gubben hör blir jag piskad -
Åou… Jag sjunger… och ändå vet jag… inget om kärlek…
Räven För mig är det likadant; ingen har lärt mig hur man älskar.
Fast rätt mycket har jag hört från svalorna, deras bo låg just ovanför vårt hem.
Aldrig var det en lugn stund, nej man hörde allting.
Alltid var någon arg och svartsjuk, de beskyllde varann för otrohet.
Den gamla svalan, ja en riktig snuskhummer, hånglade vilt med allt möjligt
uppe i eken. En lördag gick det så vilt att höken och korpen fick flyga dit - och
ge alla ett kok stryk.
De unga svalorna var just som sina föräldrar.
En av dem gjorde det med gökarna! - lärde sig att lägga sitt ägg i andras rede.
Sen fick en annan böta dyrt med nötter, ja hon blev utpressad av kråkan.
Och svalans dotter - smutsig ful och oanständig! – hade sex med den yngsta
korpen!
2

Hunden gör närmande till räven. Hon slår omkull honom.
Räven Snuskiga hund!
Skogvaktarens barn Polly och Molly kommer.
Polly Titta vad vi har här. Det är vår räv!
Molly Tror du hon biter?
Räven Skulle jag va’, skulle jag va’ en slags hund – som han där?
Molly Hör du, hon morrar.
Räven Elaka snorvalpar! Sluta! Sluta! Låt bli!
Molly Kom vi provar gafflarna nu.
På henne!
Räven Slår du mig? Nu blir det blod!
Räven kastar sig över Polly.
Polly Aj! Aj!
Hjälp mig – hon bet av mig benet!
Hon äter upp mig.
Räven rusar mot skogen, Molly efter.
Räven Iväg!
Molly Ta henne!
Räven snubblar.
Molly Hon är fast!
Polly Aj, aj! Aj, aj!
Skogv fru Du gubbe! Nu ska din räv åt helvete!
Lat är hon och onyttig - men förstöra, det kan hon!
Skogv Jag får binda henne då.
Han binder fast räven.
Räven Åou, åou.
Skogvaktaren, frun och barnen går in i huset. Hunden försvinner.
Gården ligger tom och öde. Det skymmer.
Räven, ensam kvar, liknar en ung flicka. Gråter i sömnen.
Räven Ah, ah!
3

Scen 3 - På skogvaktarens gård, nästa dag.
Det dagas. Räven ser åter ut som ett djur.
Hunden Du, du borde göra som jag!
Rymmer aldrig iväg. Tar inte mat i köket!
Tuppen (in) Ja, där kan du se hur rättvist mänskor tänker.
Skogvaktarens fru kommer och strör frön åt hönsen.
Tuppen Lilla fröken jagar oss alltid… Se hur det gick – sitter fast!
Hon kan ju inte lägga ägg en gång. Inte kläcka kycklingar.
Arbeta, lägg ett ägg så ska jag hjälpa er.
Hönsen Vi värper och arbetar, vi värper och arbetar!
Värphöna Brrr..! Brrr…!
Hönor Vi värper och arbetar, vi värper och arbetar!
Värphöna Brrra! Ditt eget fel!
Hönor Vi värper och arbetar!
Värphöna Brrrra!
Tuppen Nu värper ni. Jag hjälper er.
Räven Lyssna systrar!
Vem är det som bestämmer här?
Ni är bara hans harem, och han får betalt av människorna!
Kvinnokraft! Systerskap! Patriarkatet ska bort!
Bygg en bättre värld, en där alla är jämlikar utan tuppar eller männskor!
Hönorna Utan tuppar? Utan tuppar?
Räven Vad ska ni med honom till? Finaste kornen tar han själv, men orkar han int’ens
picka ropar han på fruarna.
Tuppen Glupska, fräcka räv!
Lovar att avskaffa människan, för att hon själv vill sluka oss.
Hönorna Just det! Just det! Just det! Just det!
De rusar åt olika håll.
Räven Jag står inte ut längre - all denna bakåtsträvan! Hellre dör jag här och nu,
ajö…
Hon gräver ner sig.
Värphönan Fegis där, gå och titta. Se om hon är död.
4

Räven stryper tuppen och höna efter höna.
Värphönan Kakakakack! Kakakakack! Kaka, kaka, kaka, kaka.
Skogv fru (in) Åh!
Värphönan Kakakakack!
Skogv fru Åh! Åh! Din rackare!
Räven Ha ha ha ha!
Skogv fru Din rackare!
Räven Ha ha ha ha!
Värphönan Kakakakack! Kakakakack! Kakakakack!
Skogv fru Din lilla slinka!
Värphönan Var är min älsklingstupp?
Skogv fru Ja, så går det när man låter en gammal dumbom få bestämma.
Värphönan Vad ska jag göra… Äggen blir utan pappa!
Skogv fru Du borde blitt en muff!
Räven rusar upp.
Skogv fru Vänta, vänta din rackare! Nu ska jag sparka ut dig!
Räven Nu eller aldrig!
Skogv fru Din rackare! Gubbe, skjut henne!
Räven Tror du, du skrämmer mig, för du är stor och stöddig!
Skogv Jag slår huvet i kras på dig.
Räven Om du kan ta mig!
Räven tar sats, knuffar omkull skogvaktaren och flyr.
Akt 2
Scen 1 - I skogen
Skogen en eftermiddag. Grävlingen i sitt gryt. Räven kommer.
Räven Ah!
Grävlingen Vem är det som skriker?
5

Räven Jag, jag, jag min herre!
Grävlingen Din lilla hemlösa lortegris!
Jag varnar dig: sluta att snoka.
Räven He he he he! He he he he!
Hör på honom, plötsligt kan han öppna mun!
Smådjur Han kan ju tala.
Räven Titta där inne, värsta kapitalisten.
Smådjur Kapitalisten!
Räven Han bor så han får plats för tre -
Smådjur Kapitalist!
Räven - men skäller ut en fattiglapp bara för man kikar in.
Smådjur Kapiatilst! Kapitalist! Kapitalist!
Räven Ligger som ko i klöver.
Grävlingen Du ska få lära dig att inte snoka.
Försvinn nu, innan advokaten kommer och vi drar dig inför rätta!
Räven Jaså? Uppblåsta pösmunk, billiga borgare!
Smådjuren Uppblåsta pösmunk, billiga borgare!
Räven Varför slåss du?
Smådjuren Varför slåss du?
Räven Stör jag dig din vidriga hycklare?
Smådjuren Stör hon dig din vidriga hycklare?
Räven Du vill slå mig! Det är en fri skog -
Smådjuren Det är en fri skog -
Räven men rikemannen grälar på en bara man står ute och kikar in.
Smådjuren … han grälar på en bara man kikar in.
Räven Du borde stå där i rätten -
Smådjuren … där i rätten!
Räven - men vem vill ha med dig att göra?
För att visa min respekt, varsågod herrn, lite kvinnlighet.
(Hon lyfter på svansen)
6

Grävlingen Å – jag kan inte stanna här! Jag måste flytta nu genast.
Han torkar en tår ur ögat och tågar iväg. Räven tar hans lya i besittning.
Scen 2 – På värdshuset
Läraren och Skogvaktaren spelar schack. Prästen kommer in.
Prästen Ja, i nästa by, där blir allt mycket bättre.
Skogv Men pastorn då! Ja pastorn se - snart har vi ett ståtligt bröllop här.
Jag tror att en kvinna kollrat bort vår herr skolmästare.
Prästen ”Non des mulieri corpus tuum.”
Skogv Din lurige fan.
Säg nu – har du nå’n, va? Det ante mig, han har nå’t på gång.
Skogv En gång för länge sen, tidigt om våren
pojken hos flickan låg, nöjd mellan låren.
Så kom en höst en dag, löven blev gula,
leken var bortglömd snart, låren blev fula.
Kärleken vissnar bort,
träden står kala.
Vad ska du göra med flickan vid din ålder?
Läraren Bäste skogvaktare!
Skogv Snart faller första snön… träden står kala… Oh, Terynka!
Läraren Jag har hört att du haft ännu mer otur. Tyckte jag hörde att du hade en räv i
huset. Har du nå’n framgång med henne?
Skogv Prata inte om henne! Helvete som hon lura’ mig.
Skönt att den slinkan försvann. Bäst att glömma n’a.
Dom är som mänskor. Fullständigt galna när de löper.
Se bara på vår lärare – är inte han en klok man? – men vad gör han nu? Ger
sin dam till mig!
Värdshusvärdinnan kommer.
Skogv Vår skolmäster har blitt en dumbom!
Prästen Non des mulieri corpus tuum.
Skogv Fan, vad menar han?
Präst I klartext: giv ej bort din kropp åt kvinnan.
Skogv Om ändå prästen kunde tala så man fattade.
Präst Giv ej bort din kropp åt kvinnan.
7

Skogv (lyfter lärarens rock) Det är för sent nu!
Och vem kallar denna kvast för en manskropp? Tunn som en jäkla sticka.
Läraren Varsågoda, skratta bara.
Han går fram till fönstret.
Läraren Tuppen manar, d’ä dags att gå.
Skogv Helvetes fan! Låt tuppen gala…
Läraren (går) Godnatt.
Skogv Tuppen gol när Petrus svek Jesu Krist.
Värdshusv God natt då. Önskar herr pastorn lycka med er nya kyrka.
Prästen Det tackar man för. (han går)
Skogv Gå hem? För den korta lilla blunden?
Å, skolmäster, din Judas! Verkar som om du säljer dina gamla ben till en
kvinna, ja som alla gör!
Vad står det här? ”Du skall äta ditt bröd i ditt anletes svett.” Inte ett ord om
snapsar! Har jag fel? Har vår Herre sagt ett enda ord om suparna, att de ska
tas med fruktan och bävan?
Nä, nä! Har jag fel? Alltså är det lögn – kom hit med vodkan!
Värdshusv Jaha, men nå’n dag…
Skogv Har jag fel?
Värdshusv berättar du mer om din lilla räv?
Skogv Det var då självaste helvete! Stack i väg, stack i väg, så där. Men hon får väl
löpa fritt. Det räcker nu - nu går jag!
Han går i vredesmod.
Scen 3 – I skogen
Läraren kommer gående på stigen.
Läraren Antingen växlar min egen tyngdpunkt … eller så snurrar jorden från väster till
öster nu? Något är inte… som det ska. Varför spendera hela min kväll med
kreti och pleti? Varför höll jag mig vaken? Världen sover ju.
Varför måste jag hitta vägen hem i mörkret - och va’ gla’ att jag inte bryter
armar och ben? Satan, var är vägen? Regnat bort igen!
Vilken tur att jag har min vandringsstav med mig, annars kom jag aldrig hem.
Två ben, en käpp: det blir tre ben jag kan stötta med.
Tack vare dessa stödpunkter är stabiliteten – optimal.
Nej, vi provar utan käpp. (vacklar hit och dit) Inte bra!
Han ramlar omkull. Räven smyger på honom bakom vallmoblommorna.
Läraren tittar förvånat på blommorna.
8

Läraren Staccato! Flageoletto!
Oh, oh, Terynka!
Hade jag vetat att vi skulle ses skulle jag skyndat mig, bort från mina vänner.
Är det mig ni älskar? Åh, säg nån’ting!
Jag har åtrått er i tid och evighet. Ert ord blir mitt öde, jag väntar på svaret från
er. Jag är en svag man, förlåt, som älskar er till vanvett.
Jag ska följa er alltid, hålla er ömsint nära mig.
Räven drar sig undan.
Läraren Aha, hon vill att jag kommer. Vad kommer hända med mig … ?
Han darrar av passion, tappar käppen, rusar mot blomman.
Räven gömmer sig bakom en buske.
Prästen (kommer) ”Minns att vara en ädel mänska.” Vänta, vilken klassiker är det nu?
(försöker tända sitt rökverk) Ingen eld.
Tänk hur ofta jag har suttit - just så här; som student, och hon, hon hade flätat
hår så gyllene, hon gav mig sitt blygaste leende, oskulden själv. Jag var så
ung då. Men sagan slutade illa. I ögonens djup, återspeglades himmelen. Men
ännu djupare, ja ännu djupare, falskhet, förräderi, som slemmig dy. Svek mig
för slaktarpojken! Alla trodde det var jag, jag var så oskyldig! Len som en
kissekatt, Susanna i sitt badkar.
Sen dess kan jag aldrig mer tänka på kvinnor, utan misstänksamhet…
Allt är förbi. Står som en sopkvast gömd i hörnet.
Prästen ”Memnesthó anér agathos einai.” Jo, det är ju Xenofon i Anabasis!
Skogv (bakom scenen) Rackare! Jag ska fånga dig!
Lär+Präst Herregud! Bäst att ge sig av nu.
Den mannen vet ju ingenting om mänskans bräcklighet.
Läraren och Prästen försvinner åt olika håll.
Skogv Räven!
Ett skott hörs. Ännu ett.
Skogv (in) Jag kan slå vad om det; det var allt den jävla räven!
PAUS
9

Scen 4 – I skogen
Kör hörs bakom scenen. Räven ligger utsträckt med nosen på framtassarna.
Det prasslar i snåret. Rävhannen kommer in.
Räven Herregud, vilken snygging! Vilken snygging!
Rävhannen Å förlåt, har jag stört er?
Räven Näe! Näe!
Rävhannen Finns det inga fåglar häromkring?
Räven Jo.
Rävhannen Men de verkar ha försvunnit.
Räven Ja. Jag känner alla som bor omkring här. Jag bor precis runt hörnet, skulle gå
en liten sväng nu, för jag har så väldigt ont i huve’t.
Rävhannen Tillåter du kanske att jag gör sällskap med dig? Du, hela skogen den vimlar av
jägare, och går man kanske själv i djupa tankar… ja, man kan lätt bli dödad
då!
Räven Ja, om du skulle vilja det…
Rävhannen Självklart! Men tänk om din mamma är emot det?
Räven Å nej då, jag är fri och lever ensam.
Rävhannen (för sig själv) Lever ensam?
Räven Har mitt eget hus. Det har en grävling gett till mig.
Rävhannen Har du eget hus?
Räven För länge sen levde jag som en människa.
Rävhannen Människa?
Räven Bodde hos skogvaktar’n. Lärde mig att leva som dem.
Räven Stal ibland. En dag – å, jag darrar vid tanken på det - tog de mig. Men vi rävar
vet att försvara oss, och jag kan försvara mig. Jag kan visa tänder, vill du se.
Dom slog mig gul och blå – en bit av pälsen miste jag. Skogvaktar’n gormade:
”Jag ska ta dö på ’na, det kan ni lita på. Sen ska jag slita ut hennes vassa
tunga. Och pälsen får min gumma, päls för en riktig adelsdam.”
Skäms du inte gubbe? Djurplågare? Om du slår mig igen – slår jag tillbaka!
Varför är du så snål? Jag vill ju bara få smaka. Du har fullt av mat, och jag
ingenting alls. Ville inte tigga, därför så tog jag lite.
Ja, slå mig! Ja, slå mig! Jag slår tillbaks.
Då slog han mig. Din tyrann! Som du vill då!
Han vacklade som ett träd – fällt av yxan.
Jag sprang bort. Så blev jag ett djur igen.
Skogens mörker var större än nattens, jag kände mig fri där.
10

Rävhannen presenterar sig, full av beundran.
Rävhannen Gyllenryggen, räven från Djupadal, till er tjänst. Trevligt att råkas.
Räven Angenämt! Skarpöra, ex-fosterbarn, uppväxt hos skogvaktar’n.
Rävhannen Får jag fråga, har du nå’t emot att jag hälsar på imorrn’ igen?
Räven Nej, jag tror att det går bra.
Rävhannen Går du hit till ängen varje dag?
Räven Ja, vid midnatt är jag alltid här.
Jag går ensam då, har ingen pojkvän.
Vill inte heller ha nå’n livvakt som passar på mig.
Rävhannen Hon är en självständig kvinna!
Röker du?
Räven Inte ännu.
Rävhannen Gillar du kanin då?
Räven Å, det älskar jag!
Rävhannen God natt, min ljuva!
Han skyndar bort.
Räven Är jag verkligen så vacker?
Är jag verkligen underbar? Är jag verkligen underbar?
Rävhannen kommer tillbaka. Gömd i en buske iakttar han räven.
Räven Är jag verkligen underbar?
Jag måste ha nå’t särskilt.
Jag tänker så märkligt ljuva tankar nu.
Rävhannen (för sig själv) Sötast ibland sötaste. Kvickt nu så ingen hinner före.
Räven Är jag verkligen så vacker? Å min gyll’ne älskling.
Rävhannen (stiger fram) Ja, här är jag.
Räven Om du visste att jag har blivit förälskad i dig.
Rävhannen (visar en kanin) Ja, god morgon!
Räven Men nu kom faktiskt för tidigt?
Rävhannen Hihihi!
Räven Hihihi!
11

Rävhannen Hihihi! Här ska du få nå’t gott till frukost.
Räven Du är en fräck räv. Gör dig sån’t besvär på grund av min lilla frukost.
Rävhannen Hihihihi!
De slår sig ner och äter.
Rävhannen Men du fryser?
Räven Näe, jag är glödhet!
Rävhannen ger henne en första kyss på örat.
Rävhannen Har du varit förälskad förut?
Räven Näe. Och du själv?
Rävhannen Aldrig, näe.
Räven Varför?
Rävhannen För att… jag har aldrig funnit en självständig kvinna jag kan respektera, en
som jag kan vara med! När jag möter den rätta så…
Räven Så…
Rävhannen Så frågar jag helt rakt på sak och utan tvekan
Räven ja…
Rävhannen om hon vill ha mig!
Han omfamnar henne.
Rävhannen Vad säger du?
Trycker henne hårt.
Räven Släpp mig då! Jag blir ju rädd för dig.
Du är farlig! Skrämmas så där!
Bort med dig! Vill inte se dig!
Rävhannen Gå, ja gå då och ta min framtid med dig!
Krossa mig! Döda mig! Vill inte leva.
Räven Är det sant? Det kunde du sagt från början.
Rävhannen Tro på mig, du min Skarpöra, jag älskar dig för alltid.
Räven Mig! Mig!
Rävhannen Å tro mig, tro mig, du min Skarpöra, kära Skarpöra, ja jag älskar dig för alltid.
Hela livet har jag drömt om att träffa en kvinna såsom du.
12

Räven Varför just jag? Varför just jag?
Rävhannen Tro på mig.
Jag är ingen lurig räv, jag säger bara det som är sanning. Det är ditt inre som
jag älskar mer än allt.
Gör inte så.
Skarpöra, du ska få se, att en dag kommer romaner, sagor och operor skrivas
om dig.
Kom nu, inte rymma.
Sätt dig här, sitt bredvid mig. Vill du?
En tår! Å, jag börjar nästan att gråta själv.
Vill du – ha mig?
Räven Ja! Ja!
Scen 5 – fortfarande i skogen
Ugglan kommer flygande, bakom henne nötskrikan.
Ugglan Gissa vad jag ser där nere, allihop.
Ja hörrni, gissa vad det är som händer där.
Jag är chockerad!
Vår lilla Skarpöra gör nånting - med en rävhanne.
Nötskrikan Vad säger du!
Räven A o o o u!
Rävhannen Vad är det? Gråter du?
Hur är det med dig älsklingen?
Varför gråter du?
Räven Vet du inte, får du gissa då!
Rävhannen Nä, du måste säga.
Räven visar honom.
Rävhannen Men i så fall…
Räven Och vad ska vi göra nu då?
Rävhannen … så gifter vi oss.
Hackspetten sticker fram huvudet.
Hackspett Bra – det var på tiden.
Vad vill ni jag ska göra?
Rävhannen Vi tänkte – om det går – fira bröllop.
Hackspett Har ni ringarna? Inte?
Hackspetten viger dem. Skogens röst hörs.
13

Hackspett Tager du, Gyllenryggen, och du, Skarpöra, varandra?
Då kan ni fira bröllop.
Bröllopsfest. Alla djuren sjunger.
Akt 3 scen 1 – I skogen
Tjuvskytten kommer, med en korg på ryggen.
Tjuvskytt När jag vandrar bort spelar musiken.
Ensam står min kära, ensam står min kära
tyst och stilla-la-la-la-la, tyst och stilla kvar.
Kom nu, följ med mig, ja kom följ med mig.
Jag vill köpa åt dig, jag vill köpa åt dig
Kjol av bomull-ull-ull-ull-ull, kjol av bomullsväv.
I din nya kjol, grön liksom våren
vandrar du bredvid mig, vandrar vi tillsammans
hand i han-an-an-an-an-and, vandrar hand i hand.
Ser en död hare, vill ta den men upptäcker Skogvaktaren.
Skogv Hallå Harasta, hur står det till?
Tjuvskytt Jo bra, jag har det alldeles utmärkt – ja, förutom alla sorger.
Skogv Harasta, hur klarar du dig utan fru?
Tjuvskytt Jo tack mycket bra, väldigt bra till och med.
Men för dig kan jag berätta min hemlighet.
Jo, jag ska gifta mig. Ja, jag ska gifta mig!
Den vackraste kvinnan i vår by har jag fått. Jodå.
Och kan du gissa vem det är? Det är Terynka.
Skogv Terynka?
Tjuvskytt Ja visst, Terynka.
Skogv Terynka?
Tjuvskytt Terynka, Terynka!
Skogv Du smygjagar inte – hoppas jag?
Tjuvskytt Hur kan du tro nå’t sån’t? Vid jorden jag trampar på, jag svär: inte ett skott.
Men jag … kunde allt ha gjort det.
Skogv Så du svamlar.
Tjuvskytt Nej, för ser du inte kaninen där - vem är den jägar’n? Jag tänkte ta den, men
jag hejdade mig, den var ju nå’n annans. ”Låt bli!” -
Skogv Människa!
14

Tjuvskytt – tänkte jag, ” låt den va kvar, låt bli den!”
Skogv Å herregud! ”Låt bli Harasta, låt bli”, tänkte du, ja, annars lär du ångra dig!
Vem är den jägar’n?
Tjuvskytt Ja, vem är jägar’n?
Skogv Välbekanta små rävspår …
Tar en rävsax ur sin ryggsäck, gillrar fällan.
Skogv Nu lilla räven. Fällan här slår till när hon hämtar sitt byte.
Tjuvskytt (ser efter honom) Ha ha ha! Ha ha ha! Ha ha ha!
Scen 2 – fortfarande i Skogen
Rävungarna kommer springande.
Rävungar Räven springer kvick och fräck, bär på kryddor i en säck.
Hoppa, hare, hoppa fram, ta tillbaks från rävmadam!
Räven springer glad och käck, bär på en potatissäck.
Igelkottens vassa kam, sticker hål på säcken fram.
Räven och Rävhannen in, de går fram till kaninen.
Räven Ser man på!
Rävhannen Ser man på!
Rävungar Ser man på!
Räven Gubben var här – men kaninen lät han ligga kvar.
Rävh+ungar Ser man på!
Räven Är det möjligt?
Rävh+ungar Ser man på!
Räven Han tog upp den, och la ner den här igen.
Rävhannen Pass på! Akta!
Rävunge Jag kan säga vad det är. D’ä en fälla!
Rävungar D’ä en fälla!
Räven Tror vi går på det? - dumma gubbe!
Rävungar D’ä en fälla! Tror vi går på det? – dumma gubbe!
Räven Tror han vi är grävlingar?
15

Rävungar Tror han vi är grävlingar?
Räven Då har han fel!
Rävhannen Då har han fel!
Rävungar Då har han fel!
Räven Ja han är en stor dummerjöns!
Rävungar Stor dummerjöns!
Räven Lukta här – stinker tobak!
Rävungar Stor dummerjöns! Stor dummerjöns! Stor dummerjöns!
Räven Tror han jag är blind och döv
kan han ta sig i sin röv!
Rävungar Stor dummerjöns!
Rävhannen Hur många ungar har vi fått? Sötnos, vet du?
Räven Näe… ingen aning.
Rävhannen Undrar bara nu hur många fler vi ska ha, sötnos… vet du?
Räven Tyst med dig rävhanne! Nå’n kanske hör dig prata. Du vet hur djur kan
skvallra. Ett enda ord, och nästa dag vet hela skogen.
Rävhannen Sötnos, svara – åh, lika vacker som alltid, ja lika vacker som alltid.
Räven Vänta, vänta, vi får tala om saken till våren.
Rävhannen Vänta, vänta, vi får tala om saken till våren.
Väntar, väntar, väntar, väntar.
Väntar, väntar, jag väntar på våren!
Väntar, väntar, det får vi tala om när våren kommer.
Tjuvskytten (bakom scenen) När jag gick en morgon klar
ut på ängen gröna
i den huvudduk hon bar
la jag blommor sköna…
Räven D’ä nån som kommer?
Rävhannen D’ä nån som kommer?
Räven Spring! Göm dig nu.
Tjuvskytten kommer med korgen full av höns.
Räven (lägger sig tvärs över vägen) Jag måste se vem som kommer, vem är den
mannen.
16

Tjuvskytten Bar dem hem till min käras hus
till vårt kärleksläger
Öppna nu min hjärtevän…
Han får syn på räven, sätter ner väskan.
Tjuvskytten Kasta väska! Harasta, Harasta, fram med bössan din!
Ta na’ nu. Hon blir en päls till Terynka.
Räven Tror du det?
Räven Ta mig då, för jag är bara räven!
Döda mig, för jag är bara räven! Ta mig då!
Tjuvskytten rusar efter räven, snubblar, faller. Slår sig i ansiktet.
Räven Passa du din nos -
Tjuvskytten Satans djävlar.
Räven så passar jag väskan!
Rusar till väskan.
Tjuvskytten Aj aj aj, satans djävlar, vad ska Terynka säga när hon ser mig? Aj aj aj. Aj aj
aj. Vad ska Terynka säga, när hon ser mig?
Den måste Satan själv skickat på mig.
Räven Ta mig då, för jag är bara räven! Döda mig, för jag är bara räven!
Ta mig då, för jag är bara räven!
Om jag tar en höna nu – blir du arg då? Blir du arg då?
Tjuvskytten Du ska få.
Tjuvskytten skjuter rasande blint in i rävflocken.
Rävungarna skingras i en sky av fjädrar. Räven ligger kvar, döende.
Scen 3 – Utanför värdshuset
Ovanlig stillhet råder. Skogvaktaren och läraren tillsammans.
Värdshusvärdinnan kommer.
Skogv Var är alla andra?
Värdshusv Har fullt upp. Och jag har bråttom. Jag slutar nu… hinner inte prata.
Skogv Så jag följde i spåren och hitta lyan övergiven. Nu, skolmäster blir det kanske
torkad tunga – från vår rävfru. Och den gör dig osynlig, du vet. Pälsen den tar
jag till min fru.
Tungan kan va’ praktisk tänker jag, om du får lust att fria… till en vacker
blomma.
Läraren Aldrig mer! Fröken Terynka ska gifta sig med en annan.
17

Han vänder sig bort, skuggar ögonen med handen, torkar en tår.
Värdshusv Hon har fått en päls - det är räv!
Läraren (för sig själv) Visste han om det?
Skogv Herregud! Torr som gammalt trä och ändå får han tårar i ögonen. Nej, käre
broder! Du har haft tur! Giftas vid din ålder – med en sån kvinna?! Det kan
man kalla kontrapunkt. Talar hon latin, kanske?
(till värdshusvärdinnan) Har du hört nåt från pastorn?
Värdshusv Ja, han har skrivit. Han vill hem…
Skogv Varsågod. Jag går nu.
Läraren Så snart? Vart ska du?
Skogv Vart? Genom skogen hem.
Jag tog inte hunden med mig. Han får ont i benen, även han är gammal nu,
skolmästarn, såsom vi.
Det är länge sen nu, då när man var ung och galen.
Men nu… räcker det bra att få lite lugn och ro
och inget händer, allt är tyst.
Han går. Det har regnat. Solen tittar fram.
Skogv Sa jag inte det?! Blänker som en ståtlig tennsoldat!
Mössan kastanjebrun som på ett flickebarn.
Är det saga eller sanning? Saga eller sanning?
Hur många år har gått sen två älskande gick här en vårdag?
Hon som en smäcker gran, han en ståtlig tall!
Vi skulle leta svamp men vi trampade ner de flesta, eftersom… eftersom vår
kärlek förblindade oss.
Alla kyssarna, alla kyssar som vi sedan plockade!
Natten efter bröllopsdagen, himmel, natten efter bröllopsdagen!
Han sätter sig, bössan lutad mot knäna.
Skogv Flugorna stör… annars skulle man genast … somna …
Nickar till.
Skogv Men nog blir man glad, när solen i skymningen bryter fram.
Skogen är full av under; när älvorna kommer hit från ängen till sitt
sommarviste. Höljda i lätta små klänningar möter de våren med kärlek!
Hälsar på alla, gråter jublande: ”vi möts igen!”
Och älvorna vattnar varje blomma, med daggdroppar klara;
mandelblom och lilja, nyponros…
Mänskorna böjer sina huvuden, djupt i vördnad
och överallt så kommer de att se … oförklarlig skönhet.
Han somnar leende. I bakgrunden djuren från första scenen.
Skogv (reser sig i sömnen) Hej! Men jag ser inte Skarpöra?
18

En rävunge springer fram.
Skogv Där är du! Bortskämd, va’? Lilla buse.
Lika listig - mamma upp i dagen, ser jag nog.
Stopp där! Jag ska nog fånga dig just som din mamma, men nu jädrar ska du
uppfostras så att ingen skriver om dig och mig i något operaverk…
Sträcker ut handen, får tag på en groda.
Skogv Hej du!
Fy, vilken otäcking. Visst har vi träffats?
Grodan Det var - inte jag.
Det var - farmorsfarfarsfar.
Han har be-rättat
om – om – om - om
han har berättat
allt om er min herre…
Häpen låter skogvaktaren bössan falla till marken.
19