Njutningssökande livsstil eller kärlekskrav? - Lafa

lafa.nu

Njutningssökande livsstil eller kärlekskrav? - Lafa

LAFA 1:2001 FOU

Njutningssökande livsstil eller kärlekskrav?

Om kön, alkohol och attityder till sexualitet.


Landstinget förebygger aids (LAFA) är Stockholms läns landstings

hälsoprogram och kunskapscenter för sex- och samlevnadsfrågor. Vi satsar på

utbildning, information, stöd och service för dem som möter våra målgrupper,

som är ungdomar, invandrare och flyktingar, män som har sex med män och

vissa patientgrupper inom primärvården.

DETTA ÄR NR 1:2001 I LAFAS SKRIFTSERIE, där vi publicerar rapporter, metoder och

studier som initierats av LAFA. Skriftserien är uppdelad i en allmän och en vetenskaplig

del, med gemensam löpande numrering. Den vetenskapliga delen publiceras

under benämningen LAFA FOU och den allmänna som LAFA. Utgivningen

av de vetenskapliga skrifterna sköts av Lafa FoU som vill stimulera dialogen mellan

tillämpat och vetenskapligt arbete och uppmuntra till gränsöverskridande utbyte

av insikter och vetande.

LAFA FOU BÖRJADE VERKA 1997. Då hade LAFA under tio år ansvarat

för den samhällsmedicinska divisionens förebyggande och hälsofrämjande

arbete inom området sexualitet och hälsa i Stockholms län. Det hade vuxit

fram ett behov av att systematisera och dokumentera LAFAs samlade kunskaper

och erfarenheter.

LAFA FoU ska

1 medverka till att LAFAsverksamhet dokumenteras med

vetenskapliga metoder

1 inspirera till forsknings- och utvecklingsarbete

1 fånga upp idéer om forskningsfrågor rörande sexualitet

och samlevnad och möta dessa behov

1 erbjuda vetenskaplig handledning

1 medverka till utvecklingsarbete i abort- och STD-epidemiologi

1 föra statistik över aborter, steriliseringar, förlossningar

och förväntade förlossningar i Stockholms län.

LAFA FOU:S VERKSAMHET OMFATTAR i första hand anställda inom LAFA,

men i mån av resurser också övriga grupper och personer i Stockholms län.

ISBN 91-972753-5-2

TEXT: Alexandra Bogren

GRAFISK FORM: ESTER Stockholm AB


Njutningssökande livsstil eller kärlekskrav?

Om kön, alkohol och attityder till sexualitet

Alexandra Bogren

Examensarbete inom studieprogrammet med

inriktning mot utredningssociologi vid Stockholms

universitet, Sociologiska institutionen, höstterminen 2000.

HANDLEDARE: Karin Helmersson Bergmark


Sammanfattning


Avsikten med denna studie har varit att med ett könsmaktperspektiv

undersöka förhållandet mellan alkoholkonsumtion och sexualitet. Kategorin

kön utgör en viktig del i den koppling som hävdas mellan alkohol

och sexualitet. Studien har fokuserats på att besvara frågeställningar

rörande attityder till sexualitet, delvis i avsikt att undvika den mer socialmedicinska

inriktningen på riskbeteende. Materialet för studien utgörs av

delar av datamaterialet från studien Sex i Sverige 1996, en populationsbaserad

studie om sexualitet och hälsa som genomfördes med strukturerade

intervjuer i kombination med skriftliga frågeformulär. I ett första steg har

data analyserats med hjälp av faktoranalys. För den slutliga analysen

användes en multipel regressionsmodell.

Resultaten visar att kvinnor hade mer restriktiva attityder till sexualitet

än män, att personer som konsumerade mer alkohol hade mer liberala attityder

till sexualitet, samt att kopplingen mellan berusningserfarenheter

och liberala attityder till sexualitet var starkare bland kvinnor än bland

män. Dessa resultat diskuteras mot bakgrund av Foucaults teori om sexualitetsdiskurser,

Giddens begrepp romantisk respektive sammanflödande

kärlek, scriptingteori, Duncombe och Marsdens begrepp sexarbete samt

specifika studier av alkohol och attityder till sexualitet.

Innehållsförteckning

1. Inledning 6

1.1 Syfte och frågeställningar 7

1.2 Disposition 8

2. Teoretisk bakgrund 9

2.1. Alkoholforskning och kön 9

2.1.2 Bruk eller missbruk? 12

2.2 Michel Foucault och sexualitetens historia 13

2.2.1 Sexualitetsdiskurs, makt och kunskap 15

2.2.2 Kön och genus 16

2.3 Intimitetens omvandling 17

2.3.1 Rena relationer, sammanflödande kärlek och den plastiska sexualiteten 19

2.4 »Sexarbete« 22

2.5 Sexuella scripts 23

2.6 Alkohol och attityder till sexualitet 25

2.7 Preciserade frågeställningar 30

3. Material och metod 33

3.1 Material 33

3.2 Attitydmätningar 34

3.3 Metod 36

3.3.1 Variabler 36

3.3.2 Operationella definitioner 37

3.4 Resultat 40

4. Diskussion 46

Referenser 53

Bilaga 1: Frågor 57

Bilaga 2: Fördelningar för oberoende och beroende variabler 58

5


* Ett stort tack till min handledare,

Karin Helmersson

Bergmark, för all hjälp med

denna studie. Tack också

till Gisela Helmius för att

jag har fått tillgång till

datamaterialet som ligger

till grund för analysen.

1. Inledning*

Alkoholkonsumtion och mänsklig sexualitet har båda var och en för sig rönt

stor uppmärksamhet som föremål för forskning ur olika perspektiv. Det är

dock i allmänhet relativt svårt att finna studier, och då i synnerhet svenska

sådana, som behandlar ämnena alkohol och sexualitet i kombination.

Alkoholbruk och sexualitet tycks trots detta ofta ses som sammankopplade,

något som t ex kan yttra sig i föreställningar om kvinnor som dricker som

varande mer sexuellt tillgängliga (jfr Wilsnack & Wilsnack, 1997).

Crowe och George (1989) menar att det råder konsensus om att alkohol

och sexualitet är relaterade till varandra och påpekar att dessa två i alla

tider har blivit sammankopplade i poesi och prosa, genom historien och i

människors övertygelser. Alkohol har enligt författarna beskrivits som ett

redskap för förförelse, ett mått på manlighet och ett medel för att ge sexuellt

mod och kan associeras med middagar med tända ljus, singelbarer och

bröllop. Man hänvisar också till att empiriska studier har visat att alkohol

kan sammankopplas med många former av sexuell aggression (Crowe &

George, 1989).

Crowe och George (1989) påpekar att alkohol beskrivits som ett mått på

manlighet. I detta förbiser man dock att kopplingen mellan alkohol och

sexualitet i ovanstående exempel går via kön. I en studie av alkoholens

koppling till sexualitet blir det därför en nödvändighet att också problematisera

relationen mellan kön och sexualitet. Knobblock (1995) diskuterar

betydelsen av kön i samband med alkoholkonsumtion och poängterar att

det finns en större tolerans för en man som är berusad än för en kvinna som

är berusad. Hon menar vidare att en berusad kvinna snarare ses som socialt

misslyckad, och hänvisar också till Otto som påpekar att en berusad kvinna

ofta uppfattas som lovligt sexuellt byte samt att kvinnlig berusning ofta är

förknippad med promiskuitet (Knobblock, 1995; cf Otto, 1981).

Alkohol och sexualitet kan följaktligen antas vara sammankopplade på

olika sätt, kanske framförallt populärt sett. Antalet studier som behandlar

kopplingen är dock, som nämnts, relativt få, i synnerhet på det svenska

området. Befintliga studier har ofta en medicinsk eller socialmedicinsk

6

inriktning och/eller en utgångspunkt i intresset att förhindra riskbeteenden

och spridandet av könssjukdomar, eller i att förhindra oönskade

graviditeter (se t ex Leigh, 1999, för amerikanska förhållanden; Traeen

& Lundin Kvalem, 1996, norska ungdomar). Andra studier har en mer

psykologisk vinkling och använder framförallt experimentell metodik (jfr

George m fl, 2000), medan ytterligare andra genom experimentella studier

i första hand fokuserat på alkoholens koppling till sexuell aggression/sexuellt

våld (se Crowe & George, 1989). Det borde därför vara intressant att

undersöka en koppling mellan alkoholkonsumtion och sexualitet ur ett

sociologiskt perspektiv som inte i första hand betonar missbruk eller

sexuellt våld. Då tidigare studier betonat kopplingen mellan alkohol och

sexuellt beteende och då en sådan betoning riskerar att komma nära en

koppling till riskbeteende, ligger det också en fördel i att studera sexualitet

på ett annat plan. Som Zetterberg (1969) påpekar har alla kända samhällen

också sociala normer för sexuellt beteende och ett sätt att studera dessa kan

vara medelst människors attityder. Jag vill samtidigt, med hänsyn till

resonemanget ovan, understryka vikten och intresset av att en sådan studie

dessutom betonar betydelsen av kön.

1.1 Syfte och frågeställningar

Det huvudsakliga, övergripande syftet med denna studie är att undersöka

förhållandet mellan alkoholbruk och sexualitet utifrån ett perspektiv som

samtidigt problematiserar relationen mellan kön och makt. Betydelsen av

kön kommer att framhävas eftersom detta kan anses utgöra en väsentlig

del i en koppling mellan alkohol och sexualitet. Följaktligen kommer förhållandet

mellan alkoholbruk och sexualitet att betraktas med utgångspunkt

i ett könsmaktperspektiv, vilket här kortfattat innebär ett perspektiv

av manlig överordning och kvinnlig underordning. Varför jag valt just

detta angreppssätt kommer jag att utförligare motivera längre fram.

Studien avgränsas till att i första hand behandla attityder till sexualitet.

Den generella frågeställningen gäller följaktligen hur förhållandet mellan

alkoholbruk och attityder till sexualitet ser ut och vilka andra faktorer

som kan tänkas inverka på detta förhållande.

7


De mer specifika frågeställningarna är som följer:

Förbunden med könsmaktperspektivet är frågeställningen om man kan

finna några skillnader mellan män och kvinnor vad gäller attityder till sexualitet

och hur/om dessa skillnader i så fall kan förklaras med utgångspunkt

i de teoretiska begrepp som presenteras?

En andra frågeställning är om de som dricker mer också har mer liberala

attityder till sexualitet. Finns det i så fall skillnader mellan kvinnor och

män på detta område? Kan man tala om en njutningssökande livsstil, där

alkoholbruk och sexuell liberalism hänger ihop?

En underordnad frågeställning gäller vilka andra faktorer som kan tänkas

ha betydelse för var på en skala för attityder till sexualitet en person

placerar sig. Man kan tänka sig klassiska sociodemografiska variabler

som exempelvis ålder, utbildning, bostadsort eller religiositet. Kan man

återfinna skillnader mellan män och kvinnor även här?

1.2 Disposition

Kapitel 2 inleds med en redogörelse för alkoholforskningens förhållande

till kön och en kortfattad diskussion av begreppen bruk och missbruk.

Därefter fortsätter kapitlet med en redogörelse för de utgångspunkter, de

teoretiska begrepp och den tidigare forskning jag har valt att använda mig

av. Kapitel 3 består av en beskrivning av det material och den metod jag har

använt samt av en presentation av studiens resultat. Kapitel 4, till sist,

innehåller en avslutande diskussion och tolkning av resultaten relaterad

till de frågeställningar och teoretiska begrepp som presenterats.

8

2. Teoretisk bakgrund

2.1. Alkoholforskning och kön

Wilsnack och Wilsnack (1997) påpekar att kvinnor, till skillnad från män,

oftare avråds eller förbjuds att dricka alkohol, något som bottnar i en rädsla

för att detta kommer att påverka deras beteende negativt. Wilsnack och

Wilsnack hänvisar till ett antal studier och konstaterar att:

It has often been feared that women’s intoxication will reduce social control

of their sexuality, by making women either more sexually disinhibited

or more vulnerable to sexual advances (Wilsnack & Wilsnack, 1997, s. 3).

Eftersom det kan ses som en viktig del i en koppling mellan alkohol och

sexualitet, kommer jag i det följande att lite närmare beskriva alkoholforskningens

förhållande till kön.

Historikern Inger Knobblock (1995) påpekar i sin avhandling Systemets

långa arm – en studie av kvinnor, alkohol och kontroll i Sverige 1919–1955,

att det inom medicinen och samhällsvetenskapen finns mycket forskning

om alkohol och drogmissbruk, men att denna forskning huvudsakligen

handlar om män (hon nämner som exempel på detta tre studier daterade

1972, 1983 och 1992). Även sociologen Margareta Järvinen (1983) påpekar

att kvinnor i forskningen kring alkoholbruk antingen har utelämnats

helt eller inkluderats genom ett »något tvångsmässigt« betraktande av kön

som en bland flera sociodemografiska variabler (Järvinen, 1983, s. 28).

Apropå alkoholforskningen i Norden i början av 1980-talet skriver

Järvinen också att:

Enligt denna outtalade gentlemannaregel är det fullt legitimt att utifrån erfarenheterna

i en sektor i samhället – männen – bygga upp förklaringar till såväl

den manliga som den kvinnliga erfarenhetsvärlden (Järvinen, 1983, s. 28).

Järvinen understryker att detta »har som logisk konsekvens att en

undersökningsgrupp som enbart består av män ses som oproblematisk,

medan en undersökningsgrupp som enbart består av kvinnor framstår

som inadekvat« (Järvinen, 1983, s. 28).

I de studier där man istället betraktar kön som en sociodemografisk variabel

bland många har kvinnorna enligt Järvinen (1983) blivit tilldelade en

9


1. Intervjuundersökningar

innehållande bl a information

om alkoholkonsumtionsvanor

bland den vuxna

befolkningen (18–74 år) i

Sverige, vilka genomfördes

av sifo (1987–1990) och

temo (1992–1994) och i

huvudsak var finansierade

av Systembolaget och can

(Centralförbundet för

alkohol- och narkotikaupplysning;

Kühlhorn, 1998).

plats framförallt i kraft av sitt ökade alkoholbruk. Järvinen (1983) menar

att denna forskning dock främst uppehåller sig vid mekaniska jämförelser

mellan könen, där man konstaterar att kvinnor i allmänhet dricker mindre

än män, men sällan går vidare i sin analys.

Ett exempel på en sådan studie, i vilken material från årliga intervjuundersökningar

för åren 1987–1990 och 1992–1994 1 har använts, presenteras

av Kühlhorn (1998). Resultaten visar bland annat att kvinnornas

medelkonsumtion är betydligt lägre än männens. Anledningen till att man

på detta sätt vill göra »genusspecifika variationer i utvecklingen synliga«

sägs vara att »kvinnors alkoholvanor skiljer sig så markant från männens

och (att) kvinnornas position i samhället förändras« (Kühlhorn, 1998, s.

49). Detta konstaterande är problematiskt eftersom den förändring av

kvinnors position som uppges ha inträffat tycks tas för given. Kühlhorn

diskuterar inte om kvinnors position i samhället har förändrats och inte

heller hur denna förändring i så fall ser ut, utan förefaller anta (om än inte

explicit) att kvinnors ökade alkoholbruk hänger samman med en förändrad

kvinnoroll, med den ökade jämlikheten mellan könen. Margareta

Järvinen menar att detta är att betrakta »ägget före hönan« (Järvinen,

1983, s. 38). Tesen om kvinnans förändrade ställning »kom in som förklarande

faktor i en alkoholforskning som aldrig någonsin velat befatta sig

med något så diffust, och för alkoholvetenskapen irrelevant, som kvinnans

ställning i samhället« (Järvinen, 1983, s. 38).

Kühlhorn (1998) påpekar vidare att skillnaderna mellan kvinnors och

mäns alkoholvanor var mycket stora för ungefär ett halvt sekel sedan, dv s

runt 1950-talet. Han menar att dessa skillnader var resultatet av »såväl en

genusdifferentierad kultur som en alkoholpolitik som var anpassad till

denna« (Kühlhorn, 1998, s. 51). Som en del i den tidens alkoholpolitik

styrdes inköpen av vin och sprit av motboken. Det s k Brattsystemet började

införas runt 1900-talets början och gällde fullt ut från juni 1919, för att

sedan avskaffas 1955 (Knobblock, 1995). De kvinnor som var gifta, vilket

huvudandelen av kvinnorna enligt Kühlhorn (1998) var, kunde som regel

inte få egen motbok och kunde därför inte köpa vin eller sprit. Resultaten

från Kühlhorns studie tyder också på att kvinnors alkoholkonsumtion

10

under en 10–20 årsperiod efter motbokens avskaffande 1955 tycks ha

ökat mer än männens, för att sedan stabiliseras på en konstant nivåskillnad

från slutet av 1970-talet (Kühlhorn, 1998).

Hur den genusdifferentierade kultur såg ut som antogs vara en del av förklaringen

till skillnaden mellan kvinnors och mäns alkoholkonsumtion

går Kühlhorn (1998) dock inte närmare in på. Istället nämner han den s k

interaktionsteorin, med hänvisning till Skog (1985), enligt vilken interaktion

mellan individer i grupp och individnätverk är en viktig faktor som

leder till ökad likhet i konsumtionsvanor. I detta sammanhang ställer sig

Kühlhorn frågan om den konsumtionsminskning som tycks ha inletts

under slutet av 1970-talet kan ha att göra med att »…kvinnorna, tack vare

ökat deltagande i alkoholdrickandet, kunnat påverka männen i en mer

måttfull riktning« (Kühlhorn, 1998, s. 52). Problemet med detta synsätt

är att det ger en bild av kvinnor som kontrollörer av mäns alkoholkonsumtion

och att det är önskvärt att denna kvinnliga roll upprätthålls. Man

kan också ifrågasätta fruktbarheten i att göra allmänna uttalanden och

bygga allmänna teorier om alkoholkonsumtion och alkoholkultur, när

man samtidigt konstaterar att kvinnors och mäns alkoholkonsumtionsmönster

skiljer sig åt på olika sätt (jfr Kühlhorn, 1998).

Att intresset för kvinnorna inom alkoholforskningen ökar då den kvinnliga

konsumtionen ökar kan, enligt Järvinen (1983), också sägas spegla

alkoholforskningens socialpolitiska karaktär. En ökning av den kvinnliga

alkoholkonsumtionen, och det kvinnliga missbruket, ger motivation för

mer forskning i form av ett nyvaknat socialpolitiskt intresse för kvinnors

bruk av alkohol. Enligt Haavind (1983) riskerar emellertid ett endast socialpolitiskt

intresse för kvinnors rusmedelsbruk att resultera i en utökad

samhällelig kontroll och fördömelse av kvinnor istället för i en ökad kunskap

om, och förståelse av, dessa kvinnors liv och handlingar.

Med stöd i ovanstående resonemang blir det betydelsefullt att studera

kvinnors och mäns förhållande till alkoholkonsumtion ur ett könsmaktperspektiv,

där män kan ses som överordnade och kvinnor som underordnade,

vilket jag i denna studie valt att göra.

11


2.1.2 Bruk eller missbruk?

Det socialpolitiska inslaget i alkoholforskningen medför också en risk att

denna till stor del koncentreras runt missbruk och missbrukare, och att

alkoholbruket därmed kommer i skymundan. Alkoholens position i kulturen

behöver inte nödvändigtvis ha med missbruk att göra, även om detta

är en del av bilden.

Ett ytterligare problem med fokuseringen på missbruk av alkohol, är att

det kan vara svårt att definiera. Bruun (1973) diskuterar de olika

begreppen rus, beroende och alkoholism och understryker att rus och

beroende är att betrakta som tillstånd, något som inte får sammanblandas

med specifika skadeverkningar. Bruun (1973) menar att »rus« som

begrepp är problematiskt då det på det fysiologiska planet är svårt att säga

vad det egentligen är, och på det fenomenologiska planet ännu svårare.

Olika uppfattningar om ruset existerar, där somliga ser det som endast ett

fysiologiskt tillstånd, medan andra menar att de fysiologiska komponenterna

är underordnade och ser de sociala komponenterna som mest betydelsefulla.

Termen »beroende« är enligt Bruun att betrakta som tämligen oanvändbar,

då den är »oklar och intetsägande« (Bruun, 1973, s. 89). Han påpekar

att den ofta används på så sätt att man med utgångspunkt i olika konsekvenser

antar att beroende föreligger, vilket innebär att tillståndet »beroende«

inte kan skiljas ut från dess konsekvenser.

Begreppet »alkoholism« är inte mer klargörande än de andra, eftersom

innehållet i detta begrepp varierar mellan olika samhällen. Bruun (1973)

menar att det faktum att någon kan kallas för alkoholist förutsätter en

stämplingsprocess där en person av omgivningen tilldelas en social roll.

I denna studie kommer begreppen missbruk, beroende och alkoholism

inte att användas, dels på grund av vissa svårigheter att definiera desamma,

men framförallt på grund av att syftet är att undersöka en mer generell

koppling mellan alkoholkonsumtion och sexualitet, något som eventuellt

skulle försvåras av en koncentration på missbruk. Jag kommer istället att

använda mig av begreppen alkoholbruk och alkoholkonsumtion utan att

göra någon »objektiv« bedömning av om detta bruk (alternativt denna

12

konsumtion) är att betrakta som missbruk, rus, beroende, alkoholism eller

ej. En fråga som ingår i analysen hänger emellertid ihop med respondentens

egen tolkning av huruvida han/hon varit berusad eller inte (se avsnitt

3.3.2.).

Jag har med stöd i resonemanget i avsnitt 2.1.1 hävdat att ett könsmaktperspektiv

bör vara grundläggande då man studerar alkohol och alkoholkonsumtion

och att en diskussion av alkoholforskningens förhållande till

kön är en viktig del i en koppling mellan alkohol och sexualitet.

Diskussionen förs därmed vidare till några teoretiska perspektiv på sexualitet.

Avsnittet börjar hos Michel Foucault, dels som en bakgrund till

synen på sexualiteten som socialt konstruerad, men också för att Foucault

diskuterar makt ur ett perspektiv som är relevant för en studie som utgår

från ett könsmaktperspektiv.

2.2 Michel Foucault och sexualitetens historia

Michel Foucault (1980; originalutgåva på franska 1976) hävdar i den första

delen av sitt verk Sexualitetens historia att uttrycken för människans

sexualitet inte är givna av naturen en gång för alla, utan snarare är att

betrakta som socialt konstruerade.

Foucault (1980) börjar sin redogörelse med att kritisera den så kallade

förtryckshypotesen, vilken innebär föreställningen att vi sedan 1600-talet

befinner oss i en tidsperiod som förtrycker könet 2 och sexualiteten genom

att omgärda dem med tystnad. Enligt denna hypotes har det alltsedan dess

blivit svårare att tala om könet, talet hindras av hämningar och censur.

Foucault (1980) menar dock att detta är fel. I själva verket har det, i rak

motsats till vad förtryckshypotesen säger, skett en explosion av tal om och

kring könet.

Den explosion av tal som Foucault (1980) tar upp står att finna på det

han kallar för diskursnivån. Innebörden av begreppet diskurs i Foucaults

verk är, enligt Sven-Åke Lindgren, »en regelstyrd framställning av utsagor,

begrepp, teser och teorier som sammantagna utgör en kedja av artikulerade

föreställningar om någonting« (Lindgren, 1995, s. 330). Diskurser

existerar genom diskursiva praktiker; ett exempel på en sådan praktik är

13

2. I den svenska översättningen

används ibland både ordet

»kön« och ordet »sexualitet«

i samma mening så att de

tycks syfta på olika saker.

På andra ställen tycks däremot

ordet »kön« och ordet

»sexualitet« syfta på samma

sak, nämligen det jag på svenska

i första hand skulle vilja

benämna sexualitet.

På franska står ordet »sexe«

för kön, medan »sexualité«

står för sexualitet. För

enkelhetens skull har jag

här betraktat dessa ord som

i huvudsak synonyma.


de metoder som vetenskaperna använder sig av för att nå fram till och

uttrycka kunskap om sina studieobjekt (Lindgren, 1995). Olika diskurser

om sexualitet kommer alltså i detta fall att bestå av olika regelstyrda framställningar

av utsagor, begrepp, teser och teorier som bildar sammanhängande

föreställningar om sexualiteten, vilka existerar genom till exempel

medicinens, psykiatrins eller religionens praktiker.

Foucault (1980) menar att det historiskt sett har funnits två viktiga procedurer

för att avslöja »sanningen om könet«. Den ena proceduren kallar

han för ars erotica – en kärlekskonst där sanningen utvinns ur själva njutningen.

Ett flertal samhällen har skapat sig en sådan typ av kärlekskonst,

bland andra Japan, Kina, Indien och det antika Rom. Västvärlden har ingen

ars erotica, men är istället enligt Foucault (1980) den första civilisation

som har skapat en vetenskap om sexualiteten, scientia sexualis, en diskursiv

praktik där sanningen om könet utvinns genom bekännelsen.

Talet om könet i bekännelsens form har sitt ursprung i den kristna botgöringen

och utvecklingen av bikten inom den katolska kyrkan. Motreformationen

i de katolska länderna har i botgöringen lagt allt större vikt

vid »köttets alla frestelser«. Samma mönster kan man enligt Foucault

(1980) följa i den så kallade skandallitteraturen på 1800-talet, där författarna

berättade »allt« om sina erotiska eskapader. Foucaults (1980)

poäng är att den västerländska människan alltsedan 1600-talet varit bunden

vid en plikt att säga allt om sitt kön. Talet om könet har ständigt uppvärderats

och man har genom detta tal förväntat sig en varierande inverkan

på själva begäret, exempelvis en dämpning, en intensifiering eller en

ny inriktning.

Från 1700-talet utvecklades enligt Foucault (1980) nya diskurser rörande

könet och den kroppsliga njutningen. Det är i samband med denna

utveckling som man börjar analysera de sexuella beteendena, dess orsaker

och verkningar. Nästa steg kommer med det som Foucault (1980) kallar

för perversiteternas införande. Det som tidigare karaktäriserades i form av

förbjudna handlingar där personen som utförde dem endast var »det juridiska

subjektet«, omfattar nu hela personligheten – »hans sexualitet

genomsyrar hela hans person« (Foucault, 1980, s. 58). Detta är en viktig

14

del av sexualiteten som social konstruktion – nu uppkommer bland andra

»den homosexuelle«; med Foucaults välkända formulering: »Sodomiten var

en återfallssyndare, den homosexuelle är nu en art« (Foucault, 1980, s. 58).

2.2.1 Sexualitetsdiskurs, makt och kunskap

Den fråga man enligt Foucault (1980) bör ställa sig i detta sammanhang är

vilken form av makt som utövas. Här är det inte fråga om en enkel förbuds-

eller förtrycksfunktion hos makten; det hela är mer komplicerat än

så. Kontrollen av barnens sexualitet har snarare fungerat som stöd för sexualmedicinens

utbredning; en utvidgning av de områden som kan kontrolleras.

Införandet av perversiteterna följer samma mönster; de används för

att klassificera och begripliggöra olika sexualiteter. Den form av makt som

Foucault (1980) talar om kräver närvaro för att kunna utövas, det vill säga

den kräver en ständig skara av uppmärksamma och nyfikna åhörare.

Njutning och makt är avhängiga av varandra, de förstärker och driver på

varandra – sexualiteterna mångfaldigas genom maktens utbredning, liksom

makten vidgas genom att de olika sexualiteter den upptäcker ger den

ett nytt angreppsområde (Foucault, 1980).

Ian Craib (1992) påpekar i en diskussion av Sexualitetens historia att en

diskurs omfattar kunskap (eg. det som inom diskursen definieras som

kunskap) och därför också omfattar makt. Han framhåller också att kunskap

för Foucault är makt över andra – kunskap är makten att definiera

andra. Diskursen innehåller regler för vilka som får uttala sig och i vilka

situationer de får uttala sig; detta betyder att vissa utesluts medan andra

innesluts, vissa får tala medan andra inte får tala. Foucaults maktbegrepp

innebär enligt Craib (1992) att hela världen är uppbyggd av en myriad av

maktrelationer (power relations); att denna makt ger upphov till motstånd

och att världen därför också består av en mängd olika maktkamper.

Även sexualitetsdiskursen omfattar följaktligen kunskap, och därför

också makt. Detta betyder att vad som sägs om sexualitet, liksom vad

som inte sägs, vem som talar och vem som inte talar, är avhängigt av var

kunskapen (det som definieras som kunskap), och därmed makten att

definiera andra, finns.

15


Att förtryckshypotesen enligt Foucault (1980) bör förkastas behöver dock

inte betyda att man överhuvudtaget inte kan tala om förtryck och frigörelse;

man kan dessutom göra detta utan att behöva hänvisa till någon form

av essentialism, d v s till någon sann mänsklig natur som är bunden av sociala

normer. Toril Moi (1997) menar att många har missuppfattat Foucault

på denna punkt och påpekar att frigörelse inte behöver förutsätta att man

låter någon »sann natur« komma till uttryck; istället bör man utgå från att

förtryck är något som uppstår i en konkret historisk situation. När de

orättvisa och exploaterande förhållandena i fråga har eliminerats kan man

mycket väl tala om att en befrielse har ägt rum (Moi, 1997).

2.2.2 Kön och genus

Eftersom jag i denna studie har valt att studera eventuella skillnader mellan

män och kvinnor vad gäller attityder till sexualitet och kopplingar mellan

alkohol och attityder till sexualitet, kommer jag i följande avsnitt kortfattat

att diskutera begreppen kön och genus. Denna diskussion kan också

kopplas till Foucault, då han har inspirerat poststrukturalistiska kön- och

genusteoretiker att hävda att distinktionen mellan kön (som hänvisar till

biologiskt kön) och genus (som hänvisar till socialt kön), bör upphävas (se

t ex Butler, 1997a och b). Judith Butler (1997 a och b) kritiserar att genus

(gender) fortsätter att härledas från kön (sex), och för att undvika biologisk

determinism hävdar Butler att även de biologiska könsskillnaderna är

sociala/kulturella konstruktioner. Att kön (sex) framställs som naturligt

har i själva verket att göra med att detta är något som ingår i den sociala

konstruktionen av genus (gender; Butler, 1997a och b).

Toril Moi (1997) kritiserar detta resonemang och understryker att för

poststrukturalisterna är det som ses som naturligt samtidigt också stabilt,

oföränderligt och fixerat. Ett accepterande av biologiska skillnader skulle

automatiskt leda till konstaterandet att allt beteende i grunden är biologiskt

betingat. Moi (1997) betonar tvärtom att ett erkännande av biologiska

skillnader mellan män och kvinnor inte innebär att dessa skillnader

vare sig kan, eller bör, ligga till grund för ett samhälles existerande sociala

normer. Genom att förneka att biologi rättfärdigar sociala normer, förne-

16

kar man också att existensen av två biologiska kön skulle rättfärdiga ett

heterosexistiskt samhälle eller »några specifika sociokönsliga arrangemang

överhuvudtaget« påpekar hon (Moi, 1997, s. 93).

Även Moi (1997) förkastar dikotomin kön/genus, men hon gör det

genom att hävda att våra kroppar inte kan ses som en väsentlig del av oss,

om genus samtidigt betraktas som något socialt konstruerat. Människan

kan inte delas in i en objektiv del (biologiskt kön) och en subjektiv del

(genus). Moi (1997) väljer istället att använda sig av Simone de Beauvoirs

resonemang och hävdar att kroppen är en situation 3 .

Med utgångspunkt i Foucaults resonemang kommer i denna studie

uttrycken för människans sexualitet att betraktas som socialt konstruerade,

med vilket avses att de inte är att betrakta som biologiskt determinerade.

Detta innebär dock inte ett förnekande av existensen av biologiska

skillnader mellan män och kvinnor, och att dessa skillnader kan ha betydelse

för mäns och kvinnors olika konkreta erfarenheter på sexualitetens

område. I linje med Mois (1997) resonemang ovan kommer heller ingen

åtskillnad att göras mellan biologiskt kön och genus.

2.3 Intimitetens omvandling

Två av denna studies frågeställningar gäller huruvida de som dricker mer

också har mer liberala attityder till sexualitet samt om alkoholbruk och

sexuell liberalism kan antas hänga ihop i en njutningssökande livsstil.

En teoretiker som har diskuterat förändringar i nära relationer (intimacy)

är sociologen Anthony Giddens (1995). Giddens (1995) betonar att dessa

förändringar kan bidra till just en demokratisering och liberalisering av

den intima sfären.

Giddens (1995) har kritiserat Foucaults resonemang i Sexualitetens historia

på olika punkter. Liksom många andra (se t ex McNay, 1992, som

även tar upp andra kritiker) vänder sig Giddens mot Foucaults diffusa

maktbegrepp – det är flytande och det tar inte hänsyn till människan som

ett aktivt handlande subjekt. Giddens (1995) påpekar också att Foucault

förbigår sambandet mellan sexualiteten och den romantiska kärleken och

att Foucaults diskussion aldrig kommer förbi diskursens nivå.

17

3. Vad detta innebär kommer

jag inte att gå närmare in på

här; se Moi, 1997, s. 106ff.


Giddens (1995) anser att Foucaults alltför stora betoning av det diskursiva

har hindrat honom från att studera vissa skeenden som kan sägas ligga

till grund för de radikala och genomgripande förändringarna i människors

förhållningssätt till sin egen och andras sexualitet som enligt Giddens skett

i det samtida västerländska samhället. De två mest betydelsefulla historiska

processer som Giddens (1995) uppehåller sig vid i Intimitetens omvandling,

och som han menar ligger till grund för förändringen, är konstruktionen

av den romantiska kärleken och framväxten av en plastisk sexualitet.

I det förmoderna Europa ingicks de flesta äktenskap enligt Giddens

(1995) av ekonomiska skäl, och äktenskapet var bland de fattiga ett sätt

att organisera arbetet i jordbruket. Ömsesidig sexuell attraktion var för de

flesta inte ett av skälen till att man gifte sig. En skiljelinje uppstod tidigt

mellan det äktenskapliga förhållandet och den utomäktenskapliga kärleksaffären,

där den sistnämnda kännetecknades av en allt överväldigande

passion med ett mycket starkt emotionellt engagemang parterna emellan

och en tillfällig idealisering av den andra personen. Denna passionerade

kärlek, amour passion, kan med Giddens ögon ses som »ett allmänt

uttryck för sambandet mellan kärlek och sexuell attraktion« (Giddens,

1995, s. 41).

Den romantiska kärleken växte fram under den senare hälften av 1700talet.

Den innehöll vissa element från amour passion, men skilde sig också

från denna. Med den kom föreställningen om den enskildas liv som berättelse;

den romantiska kärleken kan liknas vid en individualiserad historia i vilken

jaget och den andra sätts in utan särskild anknytning till ett större socialt

sammanhang. Den sammanlänkar frihet och självförverkligande, och den

utgår från att man utifrån en bedömning av olika karaktärsegenskaper väljer

sin partner. Sökandet efter en partner är en del i skapandet av en reflexiv

berättelse om jaget, ett sökande efter någon som, med Giddens ord, »kan

göra ens liv ’helt’« (Giddens, 1995, s. 44; citationstecken i originalet).

Giddens tar upp en könsaspekt i sin diskussion av de historiska förändringarna

då han hävdar att det framförallt var kvinnor som tog till sig och

odlade den romantiska kärleken; »den romantiska kärleken var väsentligen

en feminiserad kärlek« (Giddens, 1995, s. 45). Genom att den manliga

18

sfären (lönearbetet), skildes från den kvinnliga sfären (hemmet), blev

omsorgen om kärleken i första hand en uppgift för kvinnor.

Föreställningar om den romantiska kärleken blev därmed knutna till

kvinnans underordnade ställning i hemmet samt till kvinnans relativa

avskildhet från världen utanför hemmet. För kvinnor uppstod en koppling

mellan romantisk kärlek, hem och moderskap, medan män i stor utsträckning

kom att fortsätta att skilja mellan romantisk kärlek och amour passion,

menar Giddens. Männens uppfattning kan jämföras med en hora -

madonna mentalitet, en dubbelmoral där en tydlig åtskillnad görs mellan

(den kyska) hustrun och hemmet å ena sidan, och älskarinnans eller

horans sexualitet å andra sidan. Giddens (1995) påpekar att kvinnor lär

sig att diskutera och reflektera över relationer, kärlek och sexualitet. Detta

gör att kvinnor också diskuterar och reflekterar över den ideala utformningen

av en intim relation, den som leder till största möjliga lycka.

Därmed är det också i första hand kvinnor som för den romantiska kärlekens

ideal vidare.

2.3.1 Rena relationer, sammanflödande kärlek och

den plastiska sexualiteten

Av betydelse för Giddens (1995) beskrivning av intimitetens omvandling

är uppkomsten av det han kallar för rena relationer. Detta begrepp syftar

enligt Giddens på:

…en situation där en social relation etableras för sin egen skull, d v s på

grundval av vad var och en kan få ut av ett varaktigt förhållande med den

andra, och som vidmakthålls endast i den mån relationen av båda parter

anses ge så mycket tillfredsställelse att de vill bibehålla den (Giddens,

1995, s. 58).

Kärlek förknippas idag i allt större utsträckning med sexualitet inom

ramen för den rena relationen, till skillnad från tidigare uppfattningar där

kärleken kopplades till sexualiteten inom äktenskapets ram. Den rena

relationen kan, enligt Giddens, därmed även återfinnas i andra kontexter

än det heterosexuella parförhållandet.

I samband med den rena relationen tar Giddens också upp begreppet

19


sammanflödande kärlek, ett tillstånd där varje part är beredd att öppna sig

själv för den andra. Den sammanflödande kärleken förutsätter att förhållandet

karaktäriseras av en ömsesidighet där båda parter är beredda att

tala om känslor, att blotta sina svagheter och att ge varandra ovillkorlig

sexuell tillfredsställelse. Giddens (1995) menar att betoningen nu ligger på

att finna den speciella relationen, istället för den speciella personen. Den

sammanflödande kärleken kännetecknas inte nödvändigtvis av sexuell

monogami, såvida inte parterna ömsesidigt ser detta som något väsentligt

eller önskvärt. Den innehåller inte heller någon specifik koppling till heterosexualitet,

utan en persons sexualitet är snarare en faktor bland flera

andra som kan göras till föremål för förhandling inom relationen.

Sammanhängande med den rena relationen, kommer framväxten av det

som Giddens benämner plastisk sexualitet. Av betydelse i sammanhanget

är uppkomsten av effektiva preventivmedel, vilket för kvinnor ledde till att

sexualiteten blev något som kunde formas av individen, den blev individens

potentiella »egendom«. Sexualiteten uppstod genom att den alltmer

kunde skiljas från fortplantningens krav, något som har lett till att sexualiteten

nu är att betrakta som relativt autonom. Detta hävdar Giddens med

stöd i att man idag både kan utföra och förhindra befruktning på artificiell

väg, att fortplantning nu kan ske utan sexuell aktivitet. I Giddens ögon

innebär detta »en slutgiltig ’befrielse’ av sexualiteten, som hädanefter helt

och hållet kan bli en egenskap hos individerna och deras samspel«

(Giddens, 1995, s. 32; citationstecken i originalet). Den plastiska sexualiteten

innebär en öppenhet för olika former av sexualitet (Johansson,

1995) och den är skild från den gamla kopplingen till fortplantning, släktskap

och generationsled (Giddens, 1995).

Det är, enligt Giddens, männen som har haft svårast att anpassa sig till de

ovanstående förändringarna. Män har i allt för stor utsträckning utvecklat

en stark koppling mellan jag-identitet och arbete, och saknar förmåga att

bygga upp en reflexiv jagberättelse som inkluderar känslomässiga aspekter

och reaktioner. De har därför blivit beroende av att kvinnor ska hjälpa

dem att relatera till känslor och minnen, något som enligt Giddens (1995)

skapat känslor av maktlöshet och oro hos många män. Manligt sexualise-

20

rat våld kan ses i ljuset av denna maktlöshet; män använder våld för att

kontrollera och dominera kvinnor.

Till sist menar Giddens att intimitetens omvandling kan bidra till en

omfattande demokratisering av den intima sfären. Genom den rena relationens

karaktär av öppenhet mot den andra, att kunna tala om känslor,

genom ömsesidig respekt och genom den plastiska sexualiteten, kan en

demokratisering uppstå. Den intima sfären kännetecknas då av jämlikhet

och större öppenhet för olika sexuella beteenden; »inga gränser sätts för

det sexuella handlandet, förutom de som följer av autonomiprincipens

utbredning och av den rena relationens framförhandlade normer«

(Giddens, 1995, s. 167).

Det finns dock en del problem med Giddens resonemang. Den utveckling

han beskriver tycks vara en utveckling mot oproblematisk sexuell frihet.

Man kan ställa sig frågan vad frihet i det här fallet egentligen innebär.

Giddens argument kommer nära den av Foucault kritiserade befrielsen

som följer efter förtrycket av sexualiteten, d v s det är en »sann« sexualitet

som legat gömd och äntligen får komma fram. Man får förutsätta att detta

inte är Giddens avsikt, eftersom han deklarerar att han har en icke-essentialistisk

syn på sexualiteten.

I Intimitetens omvandling kritiserar Giddens Foucaults diffusa maktbegrepp,

och att Foucault inte tar hänsyn till människan som aktivt handlande

subjekt. Giddens egen redogörelse betonar följaktligen människan som

subjekt och undviker diskussioner om en opersonlig och flytande »makt«.

Konsekvenserna av detta blir dock att maktperspektivet är i stort sett

osynligt i Giddens redogörelse, ett problem som blir särskilt tydligt i den

bild av framväxandet av en oproblematisk sexuell frihet som han förmedlar.

Han diskuterar överhuvudtaget inte i termer av könsmakt, utan tycks

mena att manligt våld och användande av pornografi kan ses som en

naturlig/förståelig reaktion på kvinnors »övertag« i de nya relationer som

följer på intimitetens omvandling. Duncombe och Marsden (1996) har

kritiserat Giddens på just denna punkt i sin diskussion av heterosexuella

parförhållanden, i vilken de använder sig av begreppet sex work.

Författarna hävdar att plastisk sexualitet och den rena relationen i

21


Giddens version speglar ett medialt ideal, genom att den bortser från

aspekter av könsmakt (gender power) och inte tar hänsyn till att det skulle

finnas något behov av det som författarna kallar för »sexarbete« (sex

work) från någon av parternas sida (Duncombe & Marsden, 1996).

2.4 »Sexarbete«

»Sexarbete« är, enligt Duncombe och Marsden, en analogi till begreppet

»känsloarbete« (emotion work) som Hochschild använder det (Duncombe

& Marsden, 1996; cf Hochschild, 1983). När en person utför »sexarbete«

innebär det att personen styr/kontrollerar sina känslor så att de överensstämmer

med regler (feeling rules) för hur sex bör upplevas. Detta görs för

att personen ska kunna uppnå, eller simulera (för sig själv och/eller sin

partner), en sexuell tillfredsställelse som han/hon annars inte skulle känna.

Att kvinnor »fejkar« orgasm och att par (eller kvinnor) råds att »jobba

på« sin falnande relation genom att återupprätta romantiken, skulle enligt

Duncombe och Marsden (1996) kunna ses som en form av »sexarbete«.

På grund av den institutionaliserade ojämlikhet i makt som råder mellan

könen kommer det, på den samhälleliga nivån, att vara kvinnor som utför

den största delen av »sexarbetet«, menar Duncombe och Marsden (1996).

På individnivå, inom varje specifikt parförhållande, är utförandet av »sexarbete«

beroende av maktbalansen mellan parterna i förhållandet. Maktbalansen

har sitt ursprung i ett ojämlikt utbyte av en rad olika resurser som

den ena partnern sitter inne med och som den andra partnern avundas,

fruktar, behöver eller vill ha. Sådana resurser kan enligt Duncombe och

Marsden vara av många olika slag, såsom pengar, fysisk styrka, sexuell

attraktivitet och förmågan att känna kärlek eller ilska; men de kan också

bestå av »traditionella, hierarkiska heterosexuella diskurser där män ses

som överordnade, starka, autonoma och rationella och kvinnor som

underordnade, svaga, beroende och känslomässigt behövande«

(Duncombe & Marsden, 1996, s. 222). Maktbalansen i denna typ av

utbyten tenderar att väga över till fördel för män, även om alla män som

aktörer inte alltid kommer att utnyttja sin makt, liksom alla kvinnor inte

alltid kommer att foga sig i den (Duncombe & Marsden, 1996).

22

Duncombe och Marsden (1996) påpekar att termen »sexarbete« har

använts med hänvisning till prostitution, i syfte att göra en åtskillnad mellan

förhållanden där den ena parten betalar den andra (prostitution) och

förhållanden som ingås av eniga (consensual) parter. Vissa feministiska

teoretiker har dock, enligt Duncombe och Marsden, motsatt sig denna

åtskillnad. Man menar att även sex inom äktenskapet (marital sex) i grunden

är en form av alienerat arbete, sexarbete. Duncombe och Marsden

(1996) påpekar att detta synsätt visserligen lyfter fram det hierarkiska och

exploaterande i förhållandet mellan manligt och kvinnligt, men att ett

sådant strukturalistiskt perspektiv tenderar att leda till ett förnekande av

individens subjektiva upplevelse av sex. Författarna argumenterar istället

för att kön och sexuell identitet är något som ständigt bekräftas eller

rekonstrueras genom att individen styr sina sexuella känslor så att de överensstämmer

med samhälleliga diskurser, vilka också innefattar sexuella

scripts (Duncombe & Marsden, 1996).

2.5 Sexuella scripts

Begreppet ’sexual scripts’ är hämtat från Gagnon och Simon (1973), som

använder sig av scripting (manuskript) teori för att förklara mänskligt sexuellt

handlande (Gagnon & Simon använder det engelska conduct, ej

behaviour). Gagnon och Simon lånar begreppet ’script’ från teatervärlden,

och använder det som en metafor för att förklara hur beteenden skapas

inom ett samhälle. I stort sett allt mänskligt beteende styrs av ’scripts’, med

undantag för det mest rutiniserade. En mycket liten del av det mänskliga

beteendet kan alltså ses som spontant.

Liksom Foucault tre år senare, menar också Gagnon och Simon (1973)

att sexuellt beteende är att betrakta som socialt producerat, snarare än

biologiskt bestämt. Anledningen till att sexuellt beteende ofta förklarats

med hänvisning till biologi, har enligt Gagnon och Simon att göra med vår

oförmåga att se och lokalisera de scripts som styr sexuellt beteende.

Orsaken till denna oförmåga kan vara att den biologiska aspekten i själva

verket ofta är inkluderad i de sexuella scripts som existerar i västerländska

samhällen. Utan ett script som definierar situationen, namnger aktörerna

23


4. Käll gör i samband med

denna redogörelse ingen

specifikation för vilka typer

av droger som avses, men

nämner längre fram alkohol

och olika typer av centralstimulantia,

t ex amfetamin

och kokain.

och reglerar beteendet är det inte troligt att något sexuellt kommer att

inträffa. För att olika fysiologiska tillstånd ska tolkas som sexuella krävs

att den sociala betydelse de tillskrivs definierar dem som sexuella (Gagnon

& Simon, 1973).

Scripting av sexuellt beteende äger rum på tre olika nivåer; den kulturella

nivån, den interpersonella nivån och den intrapsykiska nivån (inom den

enskilda personen). På den kulturella nivån återfinns de element som inom

den aktuella kulturen samstämmigt ses som sexuella. Ett kulturellt scenario

kan bestå av regler för till exempel vilka partners man accepterar och

vilken typ av relationer som är accepterade; vilka gester och ord som

accepteras; vilken tid och plats som är acceptabel e t c. (Gagnon & Simon,

1973). Dessa kulturella scenarier måste sedan översättas till interpersonella

scripts som de individuella aktörerna kan använda sig av, påpekar

Kerstin Käll (1995) i en redogörelse för Gagnon och Simons teori. Genom

att innehållet i ett script kan repeteras i individens tankar, även utan att

individen har någon sexuell erfarenhet, översätts scenariot vidare också

till den intrapsykiska nivån.

Sexuella scripts lärs in över tid och ser olika ut mellan olika kulturer, mellan

män och kvinnor och mellan olika åldersgrupper (äldre jämfört med

yngre t ex). I många samhällen skiljer sig inlärningen av sexuella scripts

från inlärningen av annat socialt beteende, genom att inlärningen av sexuella

scripts sker mindre tydligt. När de väl lärts in, tenderar sexuella scripts

att på individnivå vara relativt stabila över tid (Gagnon & Simon, 1973).

Kerstin Käll (1995) använder sig, i sin avhandling om sexuellt beteende

hos intravenösa drogbrukare, av scripting teori för att beskriva kopplingar

mellan droger och sex 4 . Minst tre olika sorters kopplingar är möjliga.

För det första kan användandet av droger ingå i sexuella scripts. Som ett

exempel på detta tar Käll upp att drickande i sociala situationer kan vara

en del av scriptet för flört och uppvaktning (courting). En andra möjlighet

är att det sexuella scriptet för situationer då individen är onykter (eller

»hög«), ser annorlunda ut än det sexuella scriptet för situationer då individen

är nykter. Eventuellt skulle det sexuella scriptet i en situation då individen

är onykter kunna tillåta en större variation av beteenden. Den tredje

24

möjlighet som Käll (1995) diskuterar är att scriptet för onyktert/påverkat

(intoxicated) beteende i ett samhälle eller i en drogsubkultur, också inkluderar

sex.

Alkoholbruk och sexualitet kan enligt detta synsätt vara sammankopplade

på olika sätt, och trots att detta även populärt sett tycks vara fallet, är

det relativt svårt att finna (svenska) studier som behandlar alkohol och

sexualitet i kombination. Existerande studier inriktas ofta mot hur alkoholbruk

kan kopplas till sexuellt beteende, framförallt med avseende på

s.k. riskbeteende eller risktagande (se t ex Leigh, 1999; Traeen & Lundin

Kvalem, 1996). Riskbeteende förstås i detta sammanhang som ett beteende

(t ex att låta bli att använda kondom) som ökar risken att bli smittad av en

könssjukdom, framförallt hiv, eller att bli oönskat gravid (gäller främst

ungdomar). Eftersom denna studie i första hand fokuserar på kopplingen

mellan alkoholbruk och attityder till sexualitet, ligger tonvikten i följande

avsnitt på andra studier som tagit upp denna aspekt.

2.6 Alkohol och attityder till sexualitet

Haavio-Mannila, Kontula, Weinberg och Sprecher (1990) har genomfört

en enkätundersökning av finska universitetsstudenter som explicit

behandlar relationen mellan alkohol och sexualitet. Författarna har studerat

hur respondenternas alkoholkonsumtion kan relateras till attityder till

sexualitet, sexuella känslor och beteende. I detta ingår även respondenternas

egna föreställningar om hur bruk av alkohol har påverkat deras sexualitet.

Fokus för studien var att undersöka huruvida kopplingen mellan

alkoholkonsumtion och sexualitet ser olika ut för män och kvinnor, och

hur dessa mönster i så fall skiljer sig åt (Haavio-Mannila m fl, 1990).

Haavio-Mannila m fl (1990) använder sig av en teoretisk ram för att tolka

sina data. Denna teoretiska ram består av sexuella scripts i Gagnon och

Simons version, och scenarios, ett begrepp som tycks kunna ses som analogt

med scripts (Haavio-Mannila m fl, 1990). Haavio-Mannila m fl påpekar

att de scripts/scenarios som män och kvinnor utvecklar präglas av

olika inriktningar. Traditionellt sett är det mer troligt att män utvecklar en

avslappnad (recreational) inriktning, medan kvin-nor utvecklar en rela-

25


5. Denna koppling innebär att

de som mer frekvent använde

alkohol hade haft sitt första

samlag tidigare; i nutid oftare

hade samlag; hade tittat på

pornografi oftare under det

senaste året; hade ett större

antal samlagspartners;

i mindre utsträckning var

monogama; i mindre

utsträckning krävde monogami

av sin partner; hade en

mer accepterande inställning

till homosexualitet och var

mer nöjda med sitt eget sexliv

än de som drack mer sällan

(Haavio-Mannila m fl, 1990).

Sexuell liberalism definieras

inte exakt, men tycks hänvisa

till ovanstående.

6. På eng. sexually liberal

attitudes; ingående i detta är:

kärlek var ej nödvändig förutsättning

för att ha sex; mer

liberala attityder mot sin

partners tidigare sexuella

förhållanden; båda partner

hade haft sexuella kontater/förhållanden

utanför

förhållandet (otrohet);

större antal samlagspartner.

tionell (relational) inriktning. I de scenarier som grundas på en avslappnad

inriktning ingår att de flesta kvinnor ses som lämpliga samlagspartners

och att ett förhållande med känslomässig närhet inte är en nödvändig förutsättning

för att ha sex. Detta till skillnad från de scenarier som grundas

på den relationella inriktningen, där sex är lämpligt endast i kontexten av

ett känslomässigt nära förhållande. Författarna anser att detta pekar på

att det för kvinnor finns mer restriktioner med avseende på sexuellt beteende.

Dessutom menar Haavio-Mannila m fl (1990) att om sexuella

scripts/scenarios ser olika ut för män och kvinnor, borde dessa skillnader

också reflekteras i hur deras drickande är kopplat till deras sexualitet.

Resultaten från studien visade att hälften av både de manliga och de

kvinnliga studenterna ansåg att alkohol underlättar och ger en positiv

effekt på sociosexuella relationer. Detta innebar bl a att alkohol hjälpte

respondenterna att lära känna andra personer bättre, att lättare uttrycka

sina känslor, att komma närmare någon av det motsatta könet, att känna

sig avspänd i andras sällskap och att bli på humör för att ha sex.

Författarna menar att alkohol, objektivt eller subjektivt, kan hjälpa en

person att »slappna av« i de sociala situationer som omger sexualitet.

Vidare menar Haavio-Mannila m fl (1990) att alkoholbruk och sexuell

liberalism ofta är sammankopplade med varandra 5 , i vad författarna kallar

för en njutningssökande livsstil (pleasureseeking lifestyle).

Resultaten bekräftades i den faktoranalys som genomfördes, där den

första av de resulterande faktorerna för både män och kvinnor betecknades

som ett njutningssökande script inkluderande både alkoholbruk och

sex. En andra slutsats var att bruk av alkohol var förknippat med liberala

attityder till sexualitet 6 , något som gällde endast för kvinnor. Haavio-

Mannila m fl (1990) menar att detta representerar ett »frigörelse« (emancipation)

script, genom att det bryter mot det traditionella, relationella

scriptet för kvinnor. Genom den rådande samhälleliga dubbelmoralen

fanns det hos män inte behov av ett motsvarande script i samband med

alkoholbruk, menar författarna.

26

Specifikt för män förknippades ett frekvent bruk av alkohol med huruvida

man använde alkohol för att etablera sexuella relationer; en faktor som

Haavio-Mannila m fl (1990) kallar för »sociosexuellt mod« (socio-sexual

courage). Denna faktor har att göra med att män i högre grad än kvinnor

är de som tar initiativet i sociosexuella sammanhang, vilket innebär högre

press på män i dessa sammanhang. Författarna påpekar dock att respondenterna

uppgivit att bruk av alkohol både hade hämmat dem och hjälpt

dem i sexuallivet.

Ytterligare en faktor var aktuell endast för kvinnor. Denna benämns av

författarna »alkohol för att uppnå sexuell tillfredsställelse« (alcohol for

sexual satisfaction). Skillnaden mellan denna faktor och faktorn »sociosexuellt

mod« ovan, var att frekvent bruk av alkohol inte ingick i »alkohol

för sexuell tillfredsställelse«; alkohol användes endast då och då i samband

med sexuella relationer (Haavio-Mannila m fl, 1990).

Haavio-Mannila m fl (1990) diskuterar hur skillnaderna mellan könen,

vad gäller kopplingen mellan alkohol och sexualitet, ska tolkas. För att

göra en sådan tolkning är det nödvändigt att reflektera över sambandet

mellan alkohol och sexualitet, och hur den kausala ordningen dem emellan

kan tänkas se ut. Orsakar alkoholbruk förändringar i attityder till sexualitet,

sexuella känslor och beteenden, eller gör vissa sexuella beteenden,

känslor och attityder till sexualitet att en person använder alkohol?

Haavio-Mannila m fl (1990) påpekar att man med surveymetodologi inte

har möjlighet att avgöra vad som är orsak och vad som är verkan, men att

det ändå är troligt att sambandet gäller i båda riktningarna. Författarna

hänvisar till att börja med till experimentella studier vilka indikerar att

alkoholkonsumtion, på ett eller annat sätt, påverkar/har effekt på sexuell

upphetsning (för en sammanställning av experimentella studier, se Crowe

& George, 1989).

Det råder dock oenighet om hur alkoholen inverkar på den sexuella upphetsningen,

något som gäller alkoholens inverkan på beteenden överhuvudtaget.

Å ena sidan hävdar man att s k rusbeteenden beror på rusets

hämningslösande funktion (disinhibiting function), medan man å den

andra sidan menar att »…rusbeteenden inte förorsakas av själva alkoho-

27


7. Jfr Haavind (1983), som

menar att bara för att det inte

längre är lika legitimt att

säga att kvinnor skall låta bli

att dricka just för att de är

kvinnor, kan man inte dra

slutsatsen att det nu är accepterat

för kvinnor att dricka

på samma sätt som män.

len, utan av förväntningar som en kultur eller grupp hyser om beteenden

under alkoholpåverkan« (Kühlhorn & Helmersson, 1987, s. 13). »Disinhibitionsteorin«

finns enligt Kühlhorn och Helmersson i två versioner,

där den ena är psykoanalytiskt/fysiologiskt orienterad (»lägre« delar av

hjärnan släpps fria från de »högre« delarnas kontroll; jfr superego; se

Chafetz & Demonde, 1962) medan den andra endast är fysiologiskt orienterad

(alkoholens verkningar på nervsystemet).

Förväntningsteorin är kopplad till den s k time-out hypotesen. Kühlhorn

och Helmersson refererar till McAndrew och Edgerton som menar att

många samhällen i vissa situationer sätter sedvanliga normer och regler ur

spel, något som McAndrew och Edgerton kallar för time-out (Kühlhorn &

Helmersson, 1987; cf McAndrew & Edgerton, 1969). Samhällen sätter

normer och regler ur spel för att människorna ska kunna få utlopp för uppdämda

frustrationer utan att för detta betala ett pris i form av socialt ogillande.

Kühlhorn och Helmersson påpekar vidare att McAndrew och

Edgerton säger att eftersom rusbeteenden är så olika i olika situationer och

kulturer, bör de inte ses som en effekt av alkohol (Kühlhorn &

Helmersson, 1987; cf McAndrew & Edgerton, 1969).

Haavio-Mannila m fl (1990) poängterar att det omvända förhållandet –

att attityder till sexualitet, sexuella känslor och beteenden kan leda till

alkoholbruk – också är plausibelt, trots att detta inte är experimentellt

dokumenterat. Denna koppling går, enligt författarna, om den kan påvisas,

troligtvis via sexuella scripts. Eftersom kvinnors och mäns sexuella

scripts ser olika ut, kommer kvinnor och män också att nyttja alkohol av

olika orsaker och i olika situationer i förhållande till sex. I allmänhet

karaktäriseras det traditionella sexuella scriptet för kvinnor av föreskrifter;

kvinnor bör inte uppnå för stor sexuell njutning, ha sex i tillfälliga förhållanden,

se på pornografi eller ta sexuella initiativ. Haavio-Mannila m fl

(1990) föreslår att kvinnor använder alkohol för att kunna agera mer liberalt

i förhållande till det traditionella sexuella scriptet. Även om så är

fallet, betyder detta dock inte att det nu är accepterat för kvinnor att dricka

på samma sätt som män, eller att kvinnor är helt frigjorda från det traditionella

sexuella scriptet 7 .

28

Wilsnack, Plaud, Wilsnack och Klassen (1997) har i USA utfört en studie

som behandlar alkohol och sexualitet, med respondenter representativa

för den amerikanska vuxna befolkningen. Man har, liksom Haavio-

Mannila m fl (1990), studerat kopplingar mellan alkoholkonsumtion och

sexuellt beteende, attityder till sexualitet och respondenternas uppfattning

om vilka effekter alkoholkonsumtion hade på sexualiteten.

Resultaten från studien visar att kvinnor och män i samma utsträckning

uppgav att alkoholkonsumtionen hade positiva effekter på sexuella känslor

och känslor av närhet till andra personer. För kvinnor, liksom för män,

var sannolikheten för att man upplevde positiva effekter av alkoholkonsumtion

på sexuella känslor och känslomässig närhet större för de som

drack mer. Sambanden mellan dryckesnivåer och upplevda positiva effekter

av alkoholkonsumtion på känslor av närhet och sexuell njutning var

dock starkare för män än för kvinnor. Eftersom frågeställningen gällde vilka

effekter respondenterna upplevde när de drack, menar Wilsnack m fl

(1997) att det är osannolikt att dessa positiva samband uppkommit endast

genom att de som dricker mer också dricker oftare och genom detta upplever

dryckeseffekter av vilket slag som helst oftare. Istället tolkar man resultaten

så att förväntningar på att alkoholkonsumtionen ska minska sexuella

hämningar, öka den sexuella njutningen och underlätta närhet individer

emellan, kan vara ett motiv för både kvinnor och män att dricka mer.

Vidare visar resultaten från denna studie att män i större utsträckning än

kvinnor uppgav sig bli mer sexuellt framfusiga och mindre restriktiva i sitt

val av sexpartner när de hade druckit (Wilsnack m fl, 1997). Män uppgav

sig även ha haft fler föräktenskapliga sexuella erfarenheter än kvinnor, och

hade mer liberala attityder till sexuella kontakter mellan en ogift man och

kvinna. För både män och kvinnor gällde att de som drack måttligt eller

mycket, uppgav sig ha haft fler föräktenskapliga förbindelser och mer liberala

attityder till sexuella förhållanden mellan ogifta personer, än de som

drack lite eller inte alls. Kvinnor som drack måttligt eller mycket ägnade sig

oftare åt onani och hade mer positiva attityder till sexuell aktivitet mellan

personer av samma kön (same-gender sexual activity). Wilsnack m fl (1997)

framhåller att de positiva sambanden mellan högre alkoholkonsumtion och

29


mer liberala attityder till sexualitet och sexuellt beteende, kan bero på

antingen hämningslösande effekter av högre alkoholkonsumtion på sexuellt

beteende och /eller effekter av ett generaliserat värdesystem (moral

value system) som inverkar på både rusbeteenden och sexuella uttryck.

Wilsnack m fl. (1997) konstaterar att de samband man funnit mellan

alkoholkonsumtion och sexualitet ser mer lika än olika ut i de jämförelser

man gjort mellan kvinnor och män, vilket man också väntat sig. De skillnader

som trots allt finns, pekar på starkare kopplingar mellan alkoholkonsumtion

och sexuellt beteende för män än för kvinnor, i motsats till vad

man antagit i sina hypoteser. En tänkbar förklaring till detta är, enligt

Wilsnack m fl (1997), att alkoholens effekter på sexuella känslor – även

om de upplevs på samma sätt av både män och kvinnor – inte kan uttryckas

lika fritt hos kvinnor som hos män. Detta har i sin tur sin bakgrund i att

kvinnors sexualitet historiskt sett har varit föremål för större sociala

restriktioner än mäns, något som också leder till att det för kvinnor finns

större sociala risker i att öppet uttrycka sin sexualitet.

2.7 Preciserade frågeställningar

Det huvudsakliga, övergripande syftet med denna studie är att undersöka

förhållandet mellan alkoholbruk och sexualitet utifrån ett perspektiv som

samtidigt problematiserar relationen mellan kön och makt. Förhållandet

mellan alkoholbruk och sexualitet kommer som tidigare nämnts att

betraktas med utgångspunkt i ett könsmaktperspektiv. Studien avgränsas

till att behandla attityder till sexualitet. Den generella frågeställningen gäller

hur förhållandet mellan alkoholbruk och attityder till sexualitet ser ut

och vilka andra faktorer som kan tänkas inverka på detta förhållande. De

specifika frågeställningarna har preciserats enligt följande:

Kan man finna några skillnader mellan män och kvinnor vad gäller attityder

till sexualitet och hur/om kan dessa skillnader i så fall förklaras med

utgångspunkt i de teoretiska begrepp som presenteras? Denna frågeställning

är särskilt intressant eftersom den tidigare forskningen kan ge upphov

till olika förväntade resultat. Mot bakgrund av den tidigare forskning

där man använt begreppen sexarbete (Duncombe & Marsden, 1996) och

30

sexuella scripts (Gagnon & Simon, 1973) kan man förvänta sig att återfinna

skillnader mellan män och kvinnor gällande attityder till sexualitet.

Utgår man från Giddens (1995) skildring av intimitetens omvandling mot

demokratisering och jämlikhet blir det emellertid rimligt att förvänta sig

att män och kvinnor inte skiljer sig åt på detta område.

En andra frågeställning är om de som dricker mer också har mer liberala

attityder till sexualitet? Finns det i så fall skillnader mellan kvinnor och

män på detta område? Kan man tala om en njutningssökande livsstil, där

alkoholbruk och sexuell liberalism hänger ihop? Enligt den tidigare forskning

som presenterats (jfr Haavio-Mannila m fl, 1990; Wilsnack m fl,

1997) bör man förvänta sig att personer som dricker mer också har mer

liberala attityder till sexualitet. Sammanhängande med detta kan man

också enligt Haavio-Mannila m fl (1990) tala om, och förvänta sig att finna,

en njutningssökande livsstil. Förväntningarna går däremot isär vad

gäller frågan om skillnader mellan kvinnor och män, något som gör även

denna fråga särskilt intressant. Enligt Haavio-Mannila m fl (1990) kan

man förvänta sig att alkoholbruk är kopplat till liberala attityder till sexualitet

endast för kvinnor, medan man enligt Wilsnack m fl (1997) istället bör

förvänta sig att finna starkare kopplingar mellan alkoholbruk och attityder

till sexualitet för män. Slutligen kan påpekas att ovanstående frågeställningar

genom denna studie även testas i en svensk kontext.

En underordnad frågeställning gäller vilka andra faktorer som kan tänkas

ha betydelse för var på en skala för attityder till sexualitet en person

placerar sig. Man kan tänka sig klassiska sociodemografiska variabler

som ålder, utbildning, bostadsort eller religiositet. Kan man återfinna skillnader

mellan män och kvinnor även här? Ett antagande är att yngre personer,

i likhet med mer välutbildade personer och personer ur socialgrupp 1,

i allmänhet kan antas ha mer liberala attityder och därmed också mer liberala

attityder till sexualitet (jfr Zetterberg, 1969, s. 25–27). Vidare kan

man anta att personer som bor i en storstad har mer liberala attityder (jfr

Åberg, 1999) samt att personer som är religiösa har mer restriktiva attityder

till sexualitet, vilket Zetterberg (1969) kommit fram till i den första svenska

befolkningsbaserade sexualvanestudien (jfr även Foucault, 1980).

31


Efter denna redogörelse för den teoretiska bakgrunden och de preciserade

frågeställningarna avser jag att gå över till en presentation av den metod

och det material jag har använt, för att i den slutliga diskussionen återkomma

till de frågeställningar och teoretiska begrepp jag här har introducerat

och diskuterat.

32

3. Material och metod

För att besvara studiens frågeställningar kommer jag att använda mig av

statistiska analyser och bearbetningar av delar av datamaterialet från studien

Sex i Sverige 1996 (Lewin, 1998a). Först kommer därför en kort

beskrivning av detta datamaterial. Denna följs av en diskussion rörande

dels attitydbegreppet och vissa problem som kan uppstå vid användande

av attitydmätningar, dels huruvida attityder kan tänkas vara kopplade till

beteende. Därefter följer en diskussion av metodval samt av de variabler

jag har använt och varför jag valt dessa. Kapitlet avslutas med en presentation

av analysens resultat.

3.1 Material

I Sverige genomfördes 1967 en studie om befolkningens sexualvanor

(Zetterberg, 1969) på uppdrag av Utredningen rörande sexual- och samlevnadsfrågor

i undervisnings- och upplysningsarbetet. Den var den första

i världen i sitt slag, då den utgick från ett riksrepresentativt urval av befolkningen

i åldrarna 18–60 år. Svarsfrekvensen för denna studie var 90,5 %

(Zetterberg, 1969). 29 år senare, 1996, genomfördes en ny studie av

befolkningens sexualvanor i Sverige (Lewin, 1998a). Denna gång var

Folkhälsoinstitutet uppdragsgivare. Syftet var att belysa den svenska

befolkningens sexualvanor utifrån ett brett och i första hand deskriptivt

perspektiv. Studien gavs ut i rapportform med namnet Sex i Sverige: Om

sexuallivet i Sverige 1996. Den baseras på ett slumpmässigt urval av personer

bosatta i Sverige i åldrarna 18–74 år (Lewin, 1998a).

Den metod man använde sig av var strukturerade intervjuer i kombination

med skriftliga frågeformulär som respondenten själv fyllde i.

Intervjuerna tog upp mindre känsliga ämnen som utbildning, familjesituation

och social bakgrund, medan de skriftliga formulären innehöll frågor

av en mer känslig natur, såsom sexuella erfarenheter, beteenden och attityder

till sexualitet (Helmius, 1998a).

Urvalet bestod av 4781 individer och av dessa fick man in 2810 svar, vilket

ger en svarsfrekvens på 59 %, en låg svarsfrekvens för en intervjuun-

33


8. För en mer detaljerad

beskrivning av materialet,

se Lewin 1998a.

dersökning. De bortfallsanalyser man genomförde visade att äldre personer,

framförallt äldre kvinnor, var överrepresenterade i bortfallet, men vad

gäller andra demografiska variabler som bostadsort och utbildningsnivå

bedömdes urvalet vara representativt (Lewin, 1998b). Yvonne Åberg

(1999) menar, i en artikel om mäns och kvinnors sexpartners baserad på

materialet, att en del av förklaringen till den låga svarsfrekvensen har att

göra med ämnets känsliga karaktär. Detta skulle innebära att bortfallet är

selekterat, så att de personer som inte tycker om att prata om sitt sexliv är

överrepresenterade i bortfallet. Åberg (1999) menar att många av dessa

personer kan antas vara mindre sexuellt frigjorda och har färre partners än

de som svarat. Man kan också hävda att äldre personer generellt sett är

mer ovilliga att prata om sitt sexualliv än vad yngre är 8 .

Eftersom detta material inte utgörs av observationer av olika beteenden

bör man vara medveten om att vad man egentligen kan uttala sig om här är

det uppgivna beteendet, d v s hur man uppger att man beter sig (jfr Janson,

1990, om problem med retrospektiva frågor, särskilt om socialt icke-önskvärt

beteende).

Jag har valt att fokusera analysen kring förhållandet mellan alkoholkonsumtion

och attityder till sexualitet. I följande avsnitt kommer jag därför

att kortfattat diskutera begreppet attityd och vissa problem som kan uppstå

i användandet av attitydmätningar.

3.2 Attitydmätningar

Inom sociologin och socialpsykologin används begreppet attityd vanligtvis

för att beteckna »en över tid relativt varaktig inställning för eller emot

något (attitydobjektet)«. Denna definition av begreppet står att finna i

Sociologiskt Lexikon (Brante, Andersen & Korsnes, 1998, s. 24), där man

också påpekar att en attityd i regel anses bestå av tre olika komponenter;

en kognitiv, en affektiv och en intentionell. Den kognitiva komponenten

står för vad en person vet eller tror sig veta om något, den affektiva komponenten

avser de känslor (och styrkan i dessa) som personen har för eller

emot attitydobjektet, och den intentionella komponenten betecknar den

handlingsberedskap personen har inför attitydobjektet.

34

Smith (1993) menar att en sådan uppdelning inte är användbar, därför

att hur man känner inför något (affektiv komponent) inte nödvändigtvis

hänger samman med vad man tycker/vet om något (kognitiv komponent).

Dessutom förutsäger inte de kognitiva och affektiva komponenterna hos

attityder alltid en persons beteende/handlingsberedskap (intentionell

komponent; Smith, 1993). Begreppet attityd bör därför enligt honom definieras

som »en utvärderande/bedömande reaktion (evaluative reaction)

som lagras i långtidsminnet och hänger samman med kategorier av människor,

föremål, frågor (issues) och händelser« (Smith, 1993, s. 578; min

översättning). Enligt Smith (1993) innebär detta att våra attityder i första

hand varierar längs dimensionerna positiv – negativ, instämmer – instämmer

ej eller gillar – ogillar.

Den eventuella kopplingen mellan attityder och beteende är omtvistad.

I Sociologiskt lexikon (Brante, Andersen & Korsnes, 1998) påpekas att ett

problem med kopplingen till beteende är att i attitydmätningar är de svar

man uppger, i t ex ett frågeformulär eller en intervju, avhängiga av mätningssituationen

och av förväntningar, medan handlandet är situationsbundet.

Detta skulle kunna förklara attitydmätningarnas svaga prediktionsvärde.

Vissa har pga detta argumenterat för att attitydbegreppet helt

bör överges (se Smith, 1993). Smith (1993) menar själv att detta är överilat,

eftersom senare forskning har visat att en koppling mellan attityder

och beteende finns; problemet handlar om att specificera under vilka

omständigheter den gäller. Många olika faktorer, såväl person- som situationsbetingade,

påverkar hur vi kommer att bete oss i en given situation,

och Smith (1993) nämner som exempel på detta olika personlighetsdrag

och olika varianter av socialt tryck/grupptryck som kan påverka en person

att gå emot sina innersta övertygelser. Relationen mellan attityder och

beteende bör därför vara starkast när andra källor till inflytande på beteendet

är så små som möjligt.

Smith (1993) påpekar också att generella attityder bättre förutsäger generella

klasser av beteenden än mer specifika beteenden, liksom en attityd till

ett specifikt beteende bättre förutsäger detta specifika beteende. Dessutom

påverkar styrkan hos attityden, och personens medvetenhet om attityden,

35


kopplingen till beteende. Starkare attityder, om vilka man är fast övertygad

och medveten, har också en tydligare koppling till beteende (Smith, 1993).

Jag kommer här att använda mig av attitydfrågor framförallt för att jag

anser att attityder kan vara intressanta att studera i sig, och inte i första

hand för hur de kan kopplas till handlingsval. För övrigt kan man ifrågasätta

vad som egentligen avses med en handling/ett beteende i detta fall.

Om en person fäller ett yttrande om något, ska detta då räknas som en

handling eller inte? Jag menar att en attityd eller åsikt som en person besitter

kan säga något om den personen oavsett om attityden yttrar sig i en

handling eller ej.

3.3 Metod

Det empiriska underlaget för denna analys består av delar av datamaterialet

från studien Sex i Sverige 1996 (Lewin, 1998a). Eftersom dessa data

huvudsakligen lämpar sig för sådana, kommer jag att använda mig av

kvantitativa analyser och bearbetningar av data.

En kvantitativ studie har naturligtvis sina nackdelar. Dessa kan återfinnas

på olika nivåer, men jag nöjer mig med att här nämna några problem

som kan uppstå vid användandet av strukturerade intervjuer/enkäter med

fasta svarsalternativ. Ett sådant är att de frågor man använder måste vara

enkla och lättförståeliga för respondenten, liksom att man riskerar att missa

viktig information då respondenten måste fylla i färdiga svarsalternativ

som kanske inte innehåller alternativ som motsvarar vederbörandes erfarenhet.

Ett annat problem har kortfattat nämnts i texten, nämligen att man

måste lita till respondentens uppgivna beteende, istället för att direkt

observera detsamma. Jag anser trots detta att en vidare kvantitativ bearbetning

av det i första hand deskriptiva materialet från Sex i Sverige 1996

kan bidra till att ge svar på intressanta frågor, samt förhoppningsvis även

generera nya sådana.

3.3.1 Variabler

Analyserna av materialet kommer att baseras på ett antal variabler som jag

på olika sätt bedömt som betydelsefulla mot bakgrund av den teoretiska

36

diskussionen. I den slutliga analysen kommer kön genomgående att betonas,

dels för att tidigare forskning visat skillnader mellan män och kvinnor

både vad gäller alkoholkonsumtion och vad gäller attityder till sexualitet,

men framförallt för att ett könsmaktperspektiv är grundläggande för förståelsen

av kvinnors och mäns olika förhållande till alkoholkonsumtion

och sexualitet. Den teoretiska bakgrunden har visat att kvinnor och män

inte betraktas på samma sätt varken i förhållande till alkohol (jfr Järvinen,

1983; Wilsnack & Wilsnack, 1997) eller sexualitet (jfr Duncombe &

Marsden, 1996; Haavio-Mannila m fl, 1990) och den ger också fog för ett

ifrågasättande av om det överhuvudtaget är motiverat att konstruera allmänna

teorier om alkohol och sexualitet utan att ta hänsyn till kön.

Variabeln ålder har teoretisk relevans då olika åldersgrupper dricker olika

mycket och på olika sätt (Kühlhorn, 1998). I enlighet med Gagnons och

Simons (1973) resonemang är ålder också av intresse då utseendet hos sexuella

scripts antas variera mellan olika åldersgrupper. Religionen har traditionellt

sett intresserat sig för människors sexualitet (jfr Foucault, 1980;

Zetterberg, 1969), vilket är anledningen till att variabeln religiositet har

inkluderats i modellen 9 . Jag kommer även att använda mig av de klassiska

sociodemografiska variablerna utbildning, social status 10 och bostadsort

för att undersöka vilken relevans de har för modellen och eventuellt för att

kortfattat kunna jämföra olika befolkningsgrupper med varandra.

3.3.2 Operationella definitioner

Materialet från Sex i Sverige 1996 innehåller fyra frågor som i huvudsak

behandlar alkoholkonsumtion 11 . Två av frågorna är berusningsfrågor (45

och 46), medan fråga 43 handlar om när man drack senast och fråga 44

om hur många gånger man har druckit under de senaste 30 dagarna.

Svarsfördelningen för fråga 44, och framförallt för fråga 46, är dock kraftigt

sned och jag har därför valt att använda mig av fråga 43 som indikator

på alkoholkonsumtion och fråga 45 som indikator på berusning. Båda

frågorna har 7 olika svarsalternativ som sträcker sig från »har aldrig

druckit alkohol/aldrig varit riktigt berusad« till »för mindre än 24 timmar

sedan« (som man senast drack/senast var riktigt berusad). De två alkohol-

37

9. Variabeln »religiös tillhörighet«

mäts genom fråga

A170: »Har du någon gång

under de senaste 30 dagarna

deltagit i en gudstjänst?«.

Denna fråga är problematisk

som indikator på religiös tillhörighet

eftersom den utesluter

de personer som betraktar

sig som religiösa, men som av

olika anledningar inte deltagit

i en gudstjänst den senaste

månaden. Variabeln är också

kraftigt snedfördelad, så att

en mycket liten andel personer

har varit på en gudstjänst

den senaste månaden (se

bilaga 2). Jag har ändå valt

att ha med den för att få

åtminstone en indikation

på religiositetens betydelse.

10. Variabeln social status är

även den snedfördelad, så att

socialgrupp 1 är underrepresenterad

i förhållande till

socialgrupp 2 och 3 (se bilaga

2). Dess resultat bör därför

tolkas med försiktighet.

11. Se bilaga 1; frågorna är

B43–46 i bilagan till rapporten

Sex i Sverige 1996

(Lewin, 1998a). Materialet

innehåller även andra frågor

som har anknytning till alkoholkonsumtion,

där man t ex

frågar efter om personen tror

att han/hon lägger ned mer

pengar än de flesta på kvalitetsviner

respektive alkohol.

Eftersom dessa frågor inte i

första hand behandlar alkoholkonsumtionen

som

sådan, har jag valt att inte

använda mig av dem.


12. Värdet 7 motsvarar svarsalternativet

»aldrig druckit

alkohol/varit riktigt berusad«.

13. C1-13, C15–22 och C106

a-l i bilagan till rapporten Sex

i Sverige 1996 (Lewin,1998a).

variablerna har kodats om för att kunna identifiera de individer som för

kort tid sedan druckit alkohol samt de individer som nyligen varit riktigt

berusade 12 . Detta innebär att ett högt värde på alkoholvariablerna motsvarar

lång tid sedan man druckit/varit riktigt berusad. Bakgrunden till att

alkoholvariablerna har kodats på detta sätt är ett antagande om att de som

druckit nyligen, och i ännu högre grad de som varit berusade nyligen, kan

antas konsumera mer alkohol än de som inte druckit/varit berusade nyligen.

På grund av att alla de övriga oberoende variablerna, med undantag för

ålder, är nominala eller ordinala, har de gjorts om till dummyvariabler.

Variabeln utbildning har omkodats till att omfatta två svarskategorier, låg

utbildning respektive hög utbildning.

Analysens beroende variabel är attityder till sexualitet. Datamaterialet

innehåller några olika frågor som skulle kunna användas som indikatorer

på detta 13 . Jag har valt att använda fråga C106 a-l. Denna fråga består av

ett antal påståenden för vilka respondenten ska ange hur väl de stämmer

med hennes/hans åsikt. Detta görs på en skala från 1 till 5, där 1 står för

»Håller absolut inte med«, 3 står för »Tveksam/osäker« och 5 för »Håller

absolut med«. För att undersöka fråga C106 närmare har jag använt mig

av faktoranalys. Syftet med en faktoranalys är att analysera den inre strukturen

hos ett antal variabler som på något sätt antas höra ihop med varandra,

för att därigenom kunna identifiera underliggande dimensioner (d v s

faktorer; Walsh, 1990). Om exempelvis ett antal attitydpåståenden (variabler)

ser mycket olika ut sinsemellan kan man förvänta sig att data innehåller

flera olika dimensioner. Man kan då använda sig av s k explorativ

faktoranalys för att upptäcka dessa (Walsh, 1990). Faktoranalys kan alltså

sägas både summera data och identifiera eventuella förbindelser mellan

de olika variablerna.

För att en faktoranalys ska kunna genomföras bör variablerna idealt

vara på intervall- eller kvotskalenivå, men det kan vara acceptabelt att

använda variabler på ordinal nivå. Dessa bör då kunna anta så många olika

värden som möjligt. Detta betyder att fråga C106 ligger på gränsen för

att en faktoranalys ska kunna genomföras. Björkman (1996) påpekar att

det inom det sociologiska ämnesområdet finns mycket få egenskaper

38

(variabler) som verkligen uppfyller kraven endast för intervallnivå. Dock

kan vissa egenskaper behandlas på intervallnivå trots att de egentligen inte

hör dit. Exempel på sådana är enligt Björkman (1996) test eller attitydskalor

av olika slag, såsom den s k Thurstoneskalan. Enligt Walsh (1990) kan

också attitydskalor av Likert-typ (med 5 svarsalternativ) lämpa sig för faktoranalys.

I enlighet med detta kommer jag därför att använda mig av faktoranalys

av fråga C106.

Faktoranalysen 14 resulterade i fyra olika faktorer. I likhet med det tillvägagångssätt

Haavio-Mannila m fl (1990) använt har jag tolkat de olika

faktorerna som olika script. Eftersom datamaterialet inte innehåller frågor

om alkohol och sexualitet i kombination kan denna faktoranalys dock

inte tolkas på samma sätt som i studien av Haavio-Mannila m fl 15 . Jag har

benämnt de olika faktorerna ett script för (inställning till) pornografi 16 , ett

restriktivt script 17 , ett relationsscript (som representerar relationen till

sexpartnern 18 ) och ett mer liberalt/tillåtande script 19 .

I den vidare analysen kommer jag som nämnts att använda mig av fråga

C106 som beroende variabel och jag har därför med hjälp av faktoranalysen

konstruerat ett index för attityder till sexualitet. I detta index ingår

påståendena i det restriktiva scriptet och påståendena i det liberala/tillåtande

scriptet, eftersom dessa kan ses som två ytterligheter i förhållande

till varandra. Man skulle också kunna argumentera för att påståendena

från relationsscriptet ska ingå då de styr vilken relation till sexpartnern

som är acceptabel utifrån en liberal/tillåtande eller restriktiv synvinkel. Jag

har därför valt att inkludera även dessa i index, med undantag för påståendet

»Det är rätt med sex för vänskaps skull« (C106 j) som, om det skulle

ha ingått, skulle ha representerat en tillåtande aspekt. Anledningen till

att det uteslutits från index är att faktoranalysen visat att det inte placerar

sig i samma faktor som de två andra tillåtande påståendena (C106 b och c),

och att korrelationerna mellan dessa två och påstående C106 j är mycket

låga. Man kan då inte anta att dessa tre tillhör samma dimension. Jag

kommer inte heller att använda de båda frågorna om pornografi (C106 f

och h), på grund av att de är något annorlunda och mer specifikt formulerade

än de andra påståendena. En anledning till att de bildat en egen

39

14. Principal Component

Analysis med Varimax;

KMO measure of sampling

adequacy = 0,791.

15. På grund av detta har jag

inte heller gjort separata analyser

för män och kvinnor.

16. Fråga C106 f och h.

17. Fråga C106 a, d, i och k.

18. Fråga C106 e, g, j och l.

19. Fråga C106 b och c


20. Metod: Enter, SPSS for

Windows 10.0.

faktor kan vara just den annorlunda formuleringen, och inte att de »egentligen«

representerar en specifik dimension.

Svarsalternativen bildar ett enkelt summerat index som är konstruerat

så att en hög poäng innebär en restriktiv attityd, medan en låg poäng innebär

en liberal/tillåtande attityd. Detta betyder att jag har »vänt« på svarsalternativen

för variablerna C106 b och c för att få överensstämmelse i

betydelsen av en hög poäng respektive en låg poäng.

3.4 Resultat

I syfte att besvara mina frågeställningar har jag använt mig av multipel

regressionsanalys20 . Regressionsanalys används då man har en kontinuerlig,

beroende variabel och vill undersöka dess samband med en eller, i detta fall,

flera oberoende variabler. Åberg (1999) påpekar i sin artikel om

sexpartners att en av fördelarna med multipel regressionsanalys, i jämförelse

med bivariata sambandsanalyser, är att de olika oberoende variablerna

»i princip konstanthålls i förhållande till varandra« (Åberg, 1999, s.

15). Regressionskoefficienterna i multipel regressionsanalys tolkas så att

koefficienten bk står för den genomsnittliga förändringen i (det förväntade

värdet på) den beroende variabeln Y, då Xk ökar med en enhet och alla

de övriga oberoende variablerna hålls konstanta (Berry, 1993). Eftersom

jag använt mig av data från en tvärsnittsstudie, och inte av tidsseriematerial,

bör man dessutom vara medveten om att förändringen inte är att

betrakta som en förändring över tid (jfr Berry, 1993).

Då mitt huvudintresse och det huvudsakliga syftet för denna studie ligger

i att studera förhållandet mellan alkoholkonsumtion och attityder till

sexualitet i första hand kopplat till kön, kommer jag att i diskussionen

framförallt uppehålla mig vid resultaten för dessa variabler. Övriga i

regressionen ingående variabler kommer att kommenteras mer kortfattat i

resultatdelen, men kan ej exkluderas från modellen då detta medför en risk

för specifikationsfel (jfr Hedström, 2000a). Resultaten från regressionsanalysen,

med parameterestimaten för variablerna i regressionsmodellen

tillsammans med t-värden inom parentes, presenteras i tabell 1.

40

Tabell 1.

Icke-standardiserade koefficienter för variablerna i regresionsmodellen med

»attityder till sexualitet« som beroende variabel (t-värden inom parentes)

OBEROENDE VARIABLER KOEFFICIENTER

Konstant (a) 15,466**

(27,522)

Kvinna 0,907**

(3,916)

Druckit alkohol nyligen 0,677**

(8,117)

Berusad nyligen 1,046**

(9,114)

Ålder 0,04030**

(4,459)

Högutbildad -1,063**

(-4,233)

Religiositet 1,952**

(6,352)

Storstad -1,435**

(-5,111)

Mellanstor stad -0,406

(-1,615)

Socialgrupp 1 -2,076**

(-5,322)

Socialgrupp 2 -0,738**

(-2,900)

R2 0,229

R2adj 0,226

N 2503

(* p< 0,05; ** p< 0,01)

Ur tabell 1 kan man utläsa att kvinnor tenderar att ha mer restriktiva

attityder till sexualitet än män, vilket ger ett svar på frågeställningen om

skillnader mellan män och kvinnor vad gäller attityder till sexualitet. En

vidare tolkning och diskussion av innebörden av dessa resultat avser jag

att återkomma till i diskussionsdelen (kapitel 4).

41


För att vidareutveckla analysen och för att kunna besvara frågeställningen

om skillnader mellan män och kvinnor vad gäller huruvida personer

som dricker mer har mer liberala attityder till sexualitet samt vilka

andra faktorer som kan tänkas inverka på var på attitydskalan en person

placerar sig, har jag dessutom delat upp analysen så att två separata

modeller skattats, en för kvinnor och en för män. Resultaten från denna

regressionsanalys presenteras i tabell 2.

Tabell 2.

Icke-standardiserade koefficienter för variablerna i den könsuppdelade

regressionsmodellen (kvinnor respektive män), med »attityder till

sexualitet«som beroende variabel (t-värden inom parentes)

OBEROENDE VARIABLER KOEFFICIENTER

KVINNOR MÄN

Konstant (a) 14,457** 16,583**

14,775) (22,929)

Druckit alkohol nyligen 0,745** 0,619**

(6,223) (5,303)

Berusad nyligen 1,304** 0,902**

(7,192) (6,047)

Ålder 0,04177** 0,03710**

(3,189) (2,946)

Högutbildad, -1,207** -0,917**

(-3,316) (-2,632)

Religiositet 1,854** 2,001**

(4,499) (4,337)

Storstad -0,969* -1.845**

(-2,378) (-4,744)

Mellanstor stad 0,03047 -0,795*

(0,083) (-2,284)

Socialgrupp 1 -2,581** -1,726**

(-4,250) (-3,356)

Socialgrupp 2 -0,893* -0,598

(-2,399) (-1,705)

R2 0,231 0,190

R2adj 0,225 0,184

N 1180 1323

42

Variabeln »druckit alkohol nyligen« är positivt relaterad till attityder till

sexualitet, vilket betyder att de som druckit alkohol för längre sedan eller

inte alls tenderar att ha mer restriktiva attityder och att de som druckit

alkohol nyligen tenderar att ha mer liberala/tillåtande attityder till sexualitet.

Variabeln »berusad nyligen« är även den positivt relaterad till attityder

till sexualitet, så att de som inte alls varit berusade eller som varit det för

länge sedan tenderar att ha mer restriktiva attityder medan de som varit

berusade nyligen tenderar att ha mer liberala/tillåtande attityder till sexualitet.

Enligt tabell 2 ovan gäller dessa resultat för alkoholvariablerna både

män och kvinnor. Sammantaget ligger detta i linje med att personer som

dricker mer har mer liberala/tillåtande attityder till sexualitet. En könsskillnad

kan observeras om man studerar koefficienterna för variabeln

»berusad nyligen«, vilken tycks ha större betydelse för kvinnor (1,304) än

för män (0,902) 21 .

Variabeln »ålder« är för både män och kvinnor positivt relaterad till attityder

till sexualitet och indikerar därmed att äldre personer tenderar att ha

mer restriktiva attityder, liksom att yngre har mer liberala/tillåtande attityder

till sexualitet. Detta resultat kan i första hand tolkas som en generationseffekt,

snarare än en effekt av livslängden.

Variabeln »utbildning« är negativt relaterad till attityder till sexualitet

för både män och kvinnor vilket indikerar att personer med högre utbildning

har mer liberala/tillåtande attityder till sexualitet i jämförelse med

personer som har lägre utbildning. Detta överensstämmer med antagandet

i den preciserade frågeställningen där personer med högre utbildning

antogs ha mer liberala attityder i allmänhet (jfr Zetterberg, 1969).

Ur tabell 2 kan man också utläsa att variabeln »religiositet« är positivt

relaterad till attityder till sexualitet, något som gäller både män och kvinnor.

Detta innebär att personer som besökt gudstjänst den senaste månaden

tenderar att ha mer restriktiva attityder till sexualitet i jämförelse med

personer som inte besökt gudstjänst den senaste månaden. Genom talet

om könet har man enligt Foucault (1980) förväntat sig en varierande

inverkan på själva begäret; denna inverkan skulle kunna vara en dämpning,

en intensifiering eller en ny inriktning. Man skulle kunna hävda att

43

21. Skillnaden mellan de

båda koefficienterna är signifikant

(t=8,62 p


eligionen (åtminstone religion i traditionell, västerländsk form) som diskursiv

praktik genom sitt tal om könet har förväntat sig, och eftersträvat,

en dämpning av begäret eller eventuellt en ny inriktning. En dämpning av

begäret stämmer överens med en mer restriktiv inställning till sexualitet.

Det skulle även en ny inriktning kunna göra om man tänker sig att det

inom religionen kan vara önskvärt att omforma det sexuella begäret så att

det riktas mot en icke-fysisk kärlek/hängivelse till Gud. Jag vill dock återigen

påpeka att resultaten för denna variabel är att betrakta som mycket

osäkra, på grund av dess problematiska karaktär (se not 8, s. 27).

Vidare kan man konstatera att bostadsorten har inverkan på attityder

till sexualitet. De som bor i en storstad har mer liberala/tillåtande attityder

till sexualitet jämfört med de som bor på landsbygden. Variabeln »mellanstor

stad« är i den första modellen (se tabell 1) inte signifikant (p=0,106).

I den könsuppdelade modellen (se tabell 2) är variabeln »mellanstor stad«

negativt relaterad till attityder till sexualitet för män, men inte i närheten

av att vara signifikant för kvinnor (p= 0,934).Detta innebär att det för

män gäller att de som bor i en mellanstor stad har mer liberala/tillåtande

attityder till sexualitet än de som bor på landsbygden, medan variabeln

»mellanstor stad« för kvinnor inte kan sägas ha någon betydelse. Yvonne

Åberg påpekar i sin artikel om sexpartners att »mindre orter anses ha ett

starkare socialt tryck som kontrollerar normers efterlevnad« och att man i

storstäder är mer anonym (Åberg, 1999, s. 22). En rimlig fortsättning på

detta resonemang är att man i storstäder också kan förvänta sig att finna

mer liberala/tillåtande inställningar till sexualitet, liksom att man på

landsbygden finner mer restriktiva sådana. Detta är förenligt med resultatet

för variabeln »storstad«, men är något mer tvetydigt för variabeln

»mellanstor stad«, åtminstone för kvinnor. En tänkbar förklaring är att

normer som reglerar kvinnors sexualitet är så starka att det inte gör någon

skillnad mellan landsbygd och mellanstor stad, utan att det sociala trycket

minskar endast i en storstad.

Ur tabell 1 kan man dessutom utläsa att de som tillhör socialgrupp 1

respektive socialgrupp 2 har mer liberala/tillåtande attityder till sexualitet

än de som tillhör socialgrupp 3. En reservation bör dock göras då social-

44

grupp 1 är betydligt mindre än socialgrupp 2 och referenskategorin

(socialgrupp, 3; se bilaga 2). Om man ändå försöker tolka resultaten, så

tycks de för socialgrupp 1 gälla både män och kvinnor, medan variabeln

socialgrupp 2 ligger på gränsen men ändå inte är signifikant för män

(p=0,088) vilket ger ett svårtolkat resultat. Med reservation för variabeln

socialgrupp 2 för männen, kan detta ses som rimligt i förhållande till antagandet

om att personer som tillhör en högre social klass också tenderar att

i allmänhet ha mer liberala/tillåtande attityder (jfr även Zetterberg, 1969).

Slutligen kan konstateras att den första icke-könsuppdelade modellen

som helhet förklarar 22,9 % av variationen i den beroende variabeln attityder

till sexualitet (se tabell 1). Ett mer konservativt mått på den förklara-

de variansen är justerade R 2 , som tar hänsyn till det faktum att R 2 alltid

ökar när man inkluderar ytterligare variabler i modellen (Walsh, 1990).

Med detta mått blir den förklarade variansen 22,6 % (se tabell 1). Detta

värde på R 2 är förhållandevis modest men ändå tillfredsställande. För den

könsuppdelade modellen (tabell 2) är den förklarade variansen för kvinnor

23,1 % (R 2 adj = 22,5 %) och för män 19 % (R 2 adj = 18,4 %). Dessa

värden är för män något lägre än för den första modellen, men betraktas

likväl som acceptabla 22 .

45

22. Jfr Hedström, 2000b,

s. 9, om modellspecifikation

och betydelsen av den information

R 2 kan ge. Man bör

inte inkludera variabler i

modellen endast för att de

förklarar en stor del av

variansen i den beroende

variabeln. Inkluderas en variabel

utan goda teoretiska

skäl riskerar modellen att bli

felspecificerad.


4. Diskussion

Syftet med denna studie har framförallt varit att undersöka förhållandet

mellan alkoholbruk och attityder till sexualitet ur ett perspektiv som samtidigt

problematiserar relationen mellan kön och makt. Anledningen till

detta är först och främst att ett könsmaktperspektiv är grundläggande för

förståelsen av kvinnors och mäns olika förhållande till alkoholkonsumtion

och sexualitet. Detta stärks också av den teoretiska presentationen,

där kvinnor inom alkoholforskningen ofta har betraktats som ointressanta

eller irrelevanta (Järvinen, 1983), samtidigt som de ofta avråds från att

dricka av rädsla för att detta kan påverka deras beteende negativt och leda

till sexuell »lössläppthet« (Wilsnack & Wilsnack, 1997). Manligt drickande

har däremot ofta förknippats med styrka och vitalitet, och just manlighet,

även om alkoholen som symbol för manlighet och framgång tycks

vara på väg bort (Knobblock, 1995; cf Eriksen, 1991). På sexualitetens

område antas sexuella scripts se olika ut för män och kvinnor (Gagnon &

Simon, 1973), och dessa domineras enligt Haavio-Mannila m fl (1990)

traditionellt sett för kvinnor av en relationell inriktning och för män av

en avslappnad inriktning. Duncombe och Marsden (1996) betonar i sin

redogörelse för sexarbete att det på samhällelig nivå är kvinnor som utför

merparten av allt sexarbete, liksom att maktbalansen inom varje specifikt

parförhållande också ofta (men inte alltid) tenderar att väga över till

mannens fördel.

Jag har ställt mig frågan om det finns någon skillnad mellan män och

kvinnor i attityder till sexualitet och om de som dricker mer också har mer

liberala attityder till sexualitet. Resultaten visar för det första att män tenderar

att ha mer tillåtande/liberala attityder till sexualitet än kvinnor och

vidare för både män och kvinnor att de som dricker mer har mer

liberala/tillåtande attityder till olika aspekter av sexualitet.

I en diskussion av det förstnämnda resultatet tolkar jag den restriktiva

dimensionen som representerande ett kärlekskrav. Detta kan jämföras

med Giddens (1995) begrepp romantisk kärlek, där ett sökande efter den

speciella personen, efter någon som kan göra ens liv helt, är centralt. Den

46

romantiska kärleken kan dessutom påstås representera ett ideal av komplementarisk

olikhet. Giddens (1995) påpekar att det framförallt var kvinnor

som tog till sig den romantiska kärlekens ideal, vilket tycks överensstämma

med resultatet i denna uppsats. Att se den restriktiva dimensionen

som representerande den romantiska kärleken är också förenligt med det

Helmius (1998b) kallar för kärleksideologin – att kärlek ses som en given

och nödvändig del av människors sexuella liv. Denna ideologi är enligt

Helmius väletablerad i dagens samhälle och kan snarare förstås som

»…ett samtidens kontrollinstrument för människors sexuella aktiviteter«

(Helmius, 1998b, s. 138). Jag menar att mina resultat pekar mot att det i

högre grad är kvinnors sexualitet som kontrolleras genom kärleksideologin,

eftersom kvinnor tenderar att ha en mer restriktiv attityd än män.

Den liberala dimensionen av attitydskalan kan sägas representera vad

Giddens kallar för sammanflödande kärlek, där betoningen för parterna

ligger på ömsesidighet, att kunna blotta sina svagheter för varandra, att

vara beredda att ge varandra ovillkorlig sexuell tillfredsställelse och på att

finna den speciella relationen istället för den speciella personen (Giddens,

1995). Den sammanflödande kärleken kännetecknas inte nödvändigtvis

av monogami, såvida inte parterna gemensamt ser detta som något väsentligt

eller önskvärt. Kopplat till den sammanflödande kärleken är också den

rena relationen och den plastiska sexualiteten. Den rena relationen är en

social relation som etableras för sin egen skull och som bibehålls endast

om båda parter anser att den ger så mycket tillfredsställelse att de vill bibehålla

relationen. Kärlek förknippas enligt Giddens i allt större utsträckning

med sexualitet inom den rena relationen istället för som tidigare med

sexualitet inom äktenskapets ram. Den plastiska sexualiteten är, bl a

genom uppkomsten av effektiva preventivmedel, skild från den gamla

kopplingen till fortplantning och släktskap. Eftersom män tenderar att ha

en mer liberal hållning till sexualitet än kvinnor skulle man kunna påstå att

mäns attityder mer ligger i linje med den sammanflödande kärlekens ideal.

Problemet med att tolka resultaten med dessa begrepp är att Giddens i

förlängningen också kopplar dem till jämlikhet och till en demokratisering

av intimiteten, vilket leder till att könsmaktperspektivet osynliggörs.

47


Med utgångspunkt i Duncombe och Marsdens (1996) begrepp sexarbete

vill jag därför modifiera ovanstående tolkning. Sexarbete syftar på att en

av parterna i ett parförhållande kontrollerar sina känslor så att de ska

stämma överens med regler för hur sex bör upplevas. På grund av den samhälleliga

ojämlikhet i makt som råder mellan män och kvinnor menar

Duncombe och Marsden att det är kvinnor som utför den största delen av

sexarbetet. De regler som enligt Duncombe och Marsden bestämmer hur

sex bör upplevas är (beståndsdelar i) samhälleliga diskurser, vilka också

innefattar sexuella scripts. Sexuella scripts ser olika ut för män och kvinnor

(Gagnon & Simon, 1973) och enligt Haavio-Mannila m fl (1990)

domineras det sexuella scriptet för kvinnor av en relationell inriktning (jfr

restriktiv hållning; romantisk kärlek, kärleksideologi) medan det sexuella

scriptet för män domineras av en avslappnad inriktning (jfr liberal hållning;

sammanflödande kärlek). Eftersom sexuella scripts ser olika ut för

män och kvinnor och eftersom dessa scripts enligt Duncombe och

Marsden (1996) ingår i samhälleliga diskurser om sexualitet, är steget inte

långt till att hävda att sexualitetsdiskurser ser olika ut beroende på om det

gäller kvinnors sexualitet eller mäns sexualitet.

Sexualitetsdiskurser omfattar kunskap och därmed makt att definiera

andra (jfr Foucault, 1980) och eftersom världen enligt Foucault (1980) är

uppbyggd av en myriad av maktrelationer kan även sexualitetsdiskursen

sägas omfatta ett flertal maktrelationer, varav könsmaktrelationen är en.

Då sexualitetsdiskurser, och sexuella scripts, existerar i ett maktförhållande

är det rimligt att anta att maktsituationen har betydelse för hur dessa

diskurser och scripts utformas och omformas; att maktsituationen avgör

vem som talar och vem som inte talar (jfr Craibs, 1992, diskussion av

Foucaults maktbegrepp; jfr även Duncombe & Marsdens, 1996,

diskussion av könsmakt).

Med utgångspunkt i ovanstående menar jag att man från början måste

utgå från ett könsmaktperspektiv där kvinnors och mäns förhållande till

både alkohol och sexualitet ser olika ut och är skapat i en maktsituation.

Om man antar att de sexuella scripten för kvinnor och män från början

ser olika ut, bör också de sexuella scripten för kvinnor och män påverkas

48

på olika sätt av alkoholkonsumtion. En utgångspunkt för en diskussion

om kopplingen mellan alkoholkonsumtion och attityder till sexualitet kan

tas i scriptingteori.

Enligt Gagnon och Simon (1973) sker scripting av sexuellt beteende på

olika nivåer; den kulturella, den interpersonella och den intrapsykiska.

Det kulturella scenariot kan bestå av regler, om vilka det inom den aktuella

kulturen råder konsensus, för exempelvis vilka partners, gester och ord,

vilken typ av relationer och vilken tid och plats man accepterar. Käll

(1995) påpekar att reglerna överförs till den intrapsykiska nivån genom

att de kan repeteras i individens tankar, även utan att individen har någon

sexuell erfarenhet. Dessa regler påminner därmed en hel del om attityder,

åtminstone vad gäller den intrapsykiska nivån. Genom detta kan attityder

ses som ingående i, och därmed som delar av, scripts; scripts som i sin tur

ingår i samhälleliga diskurser om sexualitet. Sexualitetsdiskurserna

omfattar i sin tur ett flertal maktrelationer, bland vilka jag har hävdat att

könsmaktrelationen, där män ses som överordnade och kvinnor som

underordnade, ingår.

En tolkning, liknande den Haavio-Mannila m fl (1990) gjort av studiens

resultat, kan vara att alkoholbruk och sexuell liberalism är sammankopplade

med varandra och att man kan kalla detta för en njutningssökande

livsstil. Denna tolkning är dock inte oproblematisk, vilket jag återkommer

till nedan. Om man diskuterar den kausala ordningen mellan alkoholbruk

och attityder till sexualitet kan det hållas för troligt (trots att orsak och verkan

inte kan studeras med surveymetodologi) att sambandet gäller i båda

riktningar, d v s att alkoholbruk orsakar förändringar i attityder till sexualitet

liksom att vissa attityder till sexualitet kan göra att en person använder

alkohol (jfr Haavio-Mannila m fl 1990).

Den ena varianten innebär att en person som dricker mer alkohol kan

antas tillägna sig mer liberala attityder till sexualitet. Resultaten från denna

uppsats visar en starkare koppling mellan att dricka mer och att ha mer

liberala attityder till sexualitet bland kvinnor. Detta resultat är rakt motsatt

till Wilsnack m fl (1997) som konstaterar en starkare koppling mellan

alkohol och sexualitet bland män. Wilsnack m fl (1997) förklarar sina

49


esultat med att alkoholens effekter på sexuella känslor – även om de upplevs

på samma sätt av både kvinnor och män – inte kan uttryckas lika fritt

hos kvinnor som dricker som hos män, på grund av att kvinnors sexualitet

historiskt sett varit föremål för större sociala restriktioner än mäns och att

det därför för kvinnor ligger större sociala risker i att öppet uttrycka sin

sexualitet.

Ett problem med detta resonemang är att det lättast kan tillämpas på ett

material där frågorna behandlar alkohol och sexualitet i kombination,

vilket inte är fallet i denna studie. Ett viktigare problem är emellertid att

den förklaring som Wilsnack m fl (1997) tillämpar, leder till att alkoholens

effekter i ett första steg ses som isolerade från föreställningar om kön i det

omgivande samhället. Genom att Wilsnack m fl (1997) i ett initialt skede

antar att kopplingarna mellan alkoholkonsumtion och attityder till sexualitet/sexuellt

beteende kommer att se liknande ut för kvinnor och män,

bortser man från att det för kvinnor finns större sociala risker i att öppet

uttrycka sin sexualitet, för att sedan använda just detta argument som en

förklaring till resultaten. Den potentiella koppling mellan alkohol, kön

och sexualitet som Wilsnack och Wilsnack nämner i början av antologin

Gender and Alcohol (1997, s. 3) kommenteras inte då Wilsnack m fl

(1997, s. 278ff) diskuterar sina egna resultat.

Jag menar att man genom detta synsätt bortser dels från sitt eget påpekande

om den dubbelmoral där kvinnor som dricker ses som mer sexuellt

tillgängliga, samtidigt som de av just denna anledning ofta hindras eller

avråds från att dricka alkohol (jfr Wilsnack & Wilsnack, 1997) samt dels

från att det inte heller är lika socialt accepterat för kvinnor att dricka alkohol.

Det kan mycket väl tänkas att alkoholens effekter på attityder till sexualitet,

just på grund av att sådana föreställningar existerar, inte kan upplevas

på samma sätt bland kvinnor som bland män.

Att attityder till sexualitet kan leda till alkoholbruk är på sätt och vis en

annan sida av samma mynt. Personen kan då genom alkoholkonsumtionen

få en »ursäkt« för att kunna anta mer liberala attityder i förhållande

till sexualitet. Detta kan jämföras med McAndrew & Edgertons begrepp

time-out, (Kühlhorn & Helmersson, 1987; cf McAndrew & Edgerton,

50

(1969) där normer och regler i vissa situationer sätts ur spel för att människorna

i samhället ska kunna få utlopp för uppdämda frustrationer utan

att för detta behöva utstå socialt ogillande.

En annan tolkning som, med en viktig reservation, är förenlig med denna

studies resultat är den som presenteras av Haavio-Mannila m fl (1990),

där man hävdar att kvinnor använder alkohol för att kunna agera mer

liberalt i förhållande till ett restriktivt ideal. På grund av de föreställningar

jag ovan nämnt och som kan sägas höra ihop med kvinnors alkoholkonsumtion

– att kvinnor som dricker ses som mer sexuellt tillgängliga, samtidigt

som man av denna anledning vill hindra/avråda kvinnor från att

dricka alkohol – blir det emellertid i en strikt mening inte möjligt för kvinnor

att använda alkohol för att kunna agera mer liberalt i förhållande till ett

restriktivt ideal, utan att samtidigt bli bedömda i förhållande till de stereotyper

som kan antas vara kopplade till kvinnors användande av alkohol.

Slutligen kan konstateras att den njutningssökande livsstilen blir problematisk

som beskrivning av mäns och kvinnors förhållande till alkoholbruk

och sexualitet, eftersom man genom detta begrepp bortser från sådana

kulturella stereotyper om kön, alkohol och sexualitet som jag ovan

diskuterat. Om man däremot tar hänsyn till sådana föreställningar blir

begreppet njutningssökande livsstil inte längre lika relevant.

Ett förbehåll måste tilläggas till tolkningen av studiens resultat, då äldre

personer och framförallt äldre kvinnor är något underrepresenterade i

materialet. Detsamma gäller troligen personer som inte tycker om att prata

om sitt sexliv. Detta medför viss osäkerhet i tolkningarna av resultaten.

För kommande liknande studier vore det därför önskvärt att, om möjligt,

undvika ett bortfall av denna typ.

I metodavsnittet uttryckte jag en förhoppning om att denna studie skulle

bidra till att ge svar på vissa frågor, vilka jag har diskuterat ovan, men också

att den skulle generera nya. Jag kommer därför att nedan ta upp ytterligare

ett antal frågor och problemställningar som jag har funnit intressanta

och som förhoppningsvis också är intressanta för framtida forskning.

51


I sammanhanget alkohol och sexualitet skulle det vara intressant att

undersöka hur en onykter kvinna respektive en onykter man betraktas i

sexuellt avseende, med tanke på att en del studier (se Wilsnack, 1984) har

visat att en kvinna som druckit alkohol ses, av både män och kvinnor, som

mer sexuellt tillgänglig och som mindre hämmad jämfört med en nykter

kvinna. Gäller detta oavsett vad kvinnan själv anser, upplever eller säger?

Leder det till ökad sexuell uppmärksamhet och närmanden från män om

en kvinna dricker alkohol? Hur bedöms en person som välkomnar sexuella

närmanden i påverkat tillstånd respektive i nyktert tillstånd, och skiljer

sig bedömningen åt beroende på om personen är en man eller en kvinna?

Med denna utgångspunkt kan man närmare undersöka och använda Källs

förslag till koppling mellan alkohol och sexualitet, nämligen att scriptet

för onyktert beteende i ett samhälle också inkluderar sex. Även här anser

jag det mest fruktbart att utgå från ett könsmaktperspektiv, istället för från

Källs mer könsneutrala angreppssätt.

Vidare kan Källs förslag om att användande av alkohol ingår i sexuella

scripts studeras genom att fråga hur en person använder alkohol i samband

med sexuella situationer. Detta material har inte medgett en sådan

vinkling, men det är fullt möjligt för andra studier att angripa denna frågeställning,

och på ett måhända mer intressant sätt än Haavio-Mannila m fl

(1990), exempelvis genom kvalitativa analyser av intervjuer.

Jag har tidigare korfattat nämnt Eriksen, som hävdar att alkohol kan ses

som en könssymbol (Knobblock, 1995; cf Eriksen, 1991). Hon menar att

manligt drickande, åtminstone inom vissa grupper i samhället, kan ses

som en symbol för styrka och vitalitet, medan kvinnlig nykterhet eller

restriktivitet ses som ett uttryck för att kvinnan har utvecklat en harmonisk

och (från mannen) avskild könsidentitet. Knobblock menar apropå

alkoholen som könssymbol att drickandet kan ses som »…en symbolisk

arena där könens olikheter kunde manifesteras genom mäns och kvinnors

olika beteenden« (Knobblock, 1995, s. 12). En intressant uppgift för

framtida forskning kan vara en vidareutveckling av detta begrepp, där

alkoholen som könssymbol också kan sammankopplas med sexualitet.

52

Referenser

berry, w.d. (1993) Understanding Regression Assumptions.

Newbury Park: SAGE Publications.

björkman, n.-m. (1996) Tre metodologiska teman. Stockholm.

brante, t., andersen, h. & korsnes, o. (1998) Sociologiskt lexikon.

Stockholm: Universitetsförlaget.

bruun, k. (1973) Alkohol i Norden. Stockholm: Aldus/Bonniers.

butler, J. (1997a) »Det performativa könet: Kroppsliga inskrivanden, performativa

omstörtningar«. Res Publica 35/36, 13–23.

butler, j. (1997b) »Från konstruktion till materialisering«. Res Publica 35/36, 24–35.

chafetz, m. e. & demonde, h. w. (1962) Alcoholism and Society.

New York: Oxford Univ. Press.

craib, I. (1992) Modern Social Theory. From Parsons to Habermas. 2:nd edition.

Hertfordshire: Harvester Wheatsheaf.

crowe, l. c. & george, w. h. (1989) »Alcohol and Human Sexuality: Review and

Integration«. Psychological Bulletin, vol. 105, no.3, 374–386.

duncombe, j. & marsden, d. (1996) »Whose orgasm is this anyway? ’Sex work’

in long-term heterosexual couple relationships«. I Weeks, J. & Holland, J. (eds.),

Sexual Cultures. Communities, Values and Intimacy. New York: St. Martin’s Press.

eriksen, s. (1991) »Den drikfaeldige engel? Et studie i konstruktionen af den kvindelige

aedruelighed som metafor og udviklingen af de saerlige kvindelige drikkemönstre

i årtierne omkring århundredskiftet«. I Gustavsson, A. (red.) Alkoholister och

nykterister. Uppsala.

foucault, m. (1980; original på franska 1976) Sexualitetens historia, del 1:

Viljan att veta (övers. Britta Gröndahl). Södertälje: Gidlunds.

frankfort-nachmias, c. & nachmias, d. (1996) Research Methods in the

Social Sciences. 5:th edition. London: Arnold.

gagnon, j. & Simon, w. (1973) Sexual Conduct: The Social Sources

of Human Sexuality. Chicago: Aldine.

53


george, w. h., stoner, s. a., norris, j., lopez, p. a. & lehman, g. l. (2000)

»Alcohol Expectancies and Sexuality: A Self-Fulfilling Prophecy Analysis of Dyadic

Perceptions and Behavior«. Journal of Studies on Alcohol (61), 168-176.

giddens, a. (1995; original på engelska 1992) Intimitetens omvandling.

Sexualitet, kärlek och erotik i det moderna samhället, (övers. Mats Söderlind). Nora:

Nya Doxa.

Haavind, H. (1983) »Muligheter og blindspor i kvinneforskningen – forskning om

kvinner og rusmiddel brukt som eksempel«. I Kvinnoforskning kring alkohol och droger.

NAD-publikation nr 8.

haavio-mannila, e., kontula, o., weinberg, m. s. & sprecher, s. (1990)

»Sex, Alcohol and Gender: A Study of Finnish University Students«. Nordisk

Sexologi 1990 (8), 268-281.

hedström, p. (2000a) »Regressionsdiagnostik«, s. 1-36. Opublicerat manuskript.

hedström, p.. (2000b) »Linjär regressionsanalys: en introduktion«, s. 1–18.

Opublicerat manuskript.

helmius, g. (1998a) »The 1996 Swedish Sex Survey. An Introduction and Remarks

on Changes in Early Sexual Experiences«.

Scandinavian Journal of Sexology, vol.1 (1), 63-70.

helmius, g. (1998b) »Kärleken«. I Lewin, B. (red.) Sex i Sverige: Om sexuallivet i

Sverige 1996. Stockholm: Folkhälsoinstitutet 1998:11; s. 137-147.

hochschild, a. (1983) The Managed Heart. Commercialization of Human Feeling.

Berkeley: Univ. of California Press.

janson, c. -g. (1990) »Retrospective Data, Undesirable Behavior, and the

Longitudinal Perspective«. Särtryck ur Magnusson, D. & Bergman, L.R. (eds.)

Data Quality in Longitudinal Research. Cambridge University Press.

johansson, t. (1995) »Anthony Giddens och det senmoderna«. I Månson, P. (red.),

Moderna samhällsteorier. Traditioner, riktningar, teoretiker. 4:e upplagan.

Stockholm: Rabén Prisma.

järvinen, m. (1983) »Kvinnan i alkoholforskningen. Det mänskliga är manligt om

ej annat anges«. I Kvinnoforskning kring alkohol och droger. NAD-publikation nr 8.

54

knobblock, i. (1995) Systemets långa arm – en studie av kvinnor, alkohol och kontroll

i Sverige 1919-1955. Avhandling för doktorsexamen, Historiska Institutionen,

Umeå Universitet. Stockholm: Carlssons.

kühlhorn, e. (1998) »Svenska alkoholvanor i ett förändringsperspektiv«.

IKühlhorn, E. & Björ, J. (red.), Svenska alkoholvanor i förändring. Sober förlag.

kühlhorn, e. & helmersson, k. (1987) »Rusets fysiologiska och psykologiska

komponenter«. I Alkoholbruk och dess konsekvenser. nad-publikation nr 15.

käll, k. (1995) Sexual behaviour of incarcerated intravenous drug users in

Stockholm in relation to Human Immunodeficiency Virus (HIV) and Hepatitis B

Virus (HBV) transmission. Avhandling för doktorsexamen, Karolinska Institutet,

Stockholm.

leigh, b. c. (1999) »Peril, Chance, Adventure: Concepts of Risk, Alcohol Use and

Risky Behavior in Young Adults«. Addiction 94 (3), 371-383.

lewin, b. (red.; 1998a) Sex i Sverige: Om sexuallivet i Sverige 1996. Stockholm:

Folkhälsoinstitutet 1998:11.

lewin, b. (1998b) »Studiens genomförande«. I Lewin, B. (red.) Sex i Sverige:

Om sexuallivet i Sverige 1996. Stockholm: Folkhälsoinstitutet 1998:11; s. 27-55.

lewin, b. (1998c) »Kvinnor och män: Den lilla skillnaden?«

lewin, B. (red.) Sex i Sverige: Om sexuallivet i Sverige 1996.

Stockholm: Folkhälsoinstitutet 1998:11; s.115-133.

lindgren, ss. -å. (1995) »Michel Foucault och sanningens historia«.

i månson, P. (red.), Moderna samhällsteorier. Traditioner, riktningar, teoretiker.

4:e upplagan. Stockholm: Rabén Prisma.

mcandrew, c. & edgerton, r. b. (1969) Drunken Comportment.

Chicago: Aldine.

mcnay, l. (1992) Foucault and Feminism: Power, Gender and the Self. Cambridge:

Polity Press.

moi, t. (1997) »Vad är en kvinna? Kön och genus i feministisk teori«.

Res Publica 35/36, 71-158.

55


otto, s. (1981) »Women, Alcohol and Social Control«, i Hutter, B. & Williams; G.

(eds.) Controlling Women. London.

skog, O. -J. (1980) »The Collectivity of Drinking Cultures: A Theory of the

Distribution of Alcohol Consumption«. British Journal of Addiction 80, 83-99.

smith, r. e. (1993) Psychology. West Publ. Company.

traeen, b. & lundin kvalem, I. (1996) »Sex Under the Influence of Alcohol

Among Norwegian Adolescents«. Addiction 91 (7), 995-1006.

walsh, a. (1990) Statistics for the Social Sciences. With Computer Applications.

New York: Harper & Row.

wilsnack, s.c. (1984) »Drinking, sexuality and sexual dysfunction in women«,

i Wilsnack, S.C. & Beckman, L.J. (eds.), Alcohol problems in women:

Antecedents, Consequences, and Intervention. new york: guilford.

Wilsnack, S.C. & Wilsnack, R. W. (eds.; 1997) Gender and Alcohol. Individual

and Social Perspectives. New Jersey.

wilsnack, s. c., plaud, j. j., wilsnack, r. w. & klassen, a. d. (1997)

»Sexuality, Gender and Alcohol Use«. I Wilsnack, S. C. & Wilsnack, R. W. (eds.),

Gender and Alcohol. Individual and Social Perspectives. New Jersey.

zetterberg, h. (1969) Om sexuallivet i Sverige. Värderingar, normer, beteende i

sociologisk belysning. Stockholm: SOU 1969:2.

åberg, y. (1999) Sexpartner. En kvantitativ studie baserad på 1996 års sexualvaneundersökning.

Landstinget förebygger aids (lafa) 1:99, FoU.

56

Bilaga 1: Frågor

Från frågebilagan till rapporten Sex i Sverige: Om sexuallivet i Sverige

1996. lewin, b. (red.; 1998). Stockholm: Folkhälsoinstitutet 1998:11.

C106 (Attityder till sexualitet) Påståenden:

a) Samlag utan förälskelse är snusk.

b) Vad gäller det sexuella ska människor få göra vad de vill, så länge de

inte skadar andra.

c) Män och kvinnor bör ta sexuella initiativ lika ofta.

d) Människor som ofta byter sexpartner är det synd om.

e) Det finns inget som kan ursäkta sexuell otrohet för den som har ett

stadigt förhållande.

f) Pornografi kan vara mycket stimulerande.


g) Sexuell trohet mellan makar är absolut nödvändig för att äktenskapet

skall vara lyckligt.

h) Pornografi borde förbjudas.

i) Att ha haft få sexpartners är alltid bättre än att ha haft många.

j) Det är rätt med sex för vänskaps skull.

k) En kvinna som tar sexuella initiativ är övererotisk.

l) Samlag skall man bara ha med den man är kär i.

Fråga Ba43-46 (alkohol)

43. När drack du senast alkohol? Tänk på det tillfälle Du senast

drack någonting starkare än lättöl, även om det bara var en flaska öl

eller ett glas vin.

44. Hur många gånger har Du druckit alkohol under de senaste

30 dagarna?

45. När blev Du senast riktigt berusad?

46. Hur många gånger har Du blivit berusad under de senaste

30 dagarna?

57


Bilaga 2:

Fördelningar för beroende och oberoende variabler

Tabell 3. Fördelningar för medelvärde, median, typvärde samt

standardavvikelse för beroende och oberoende variabler ingående

i regressionsmodellen.

VARIABLER MEDELVÄRDE MEDIAN TYPVÄRDE STD. AVVIKELSE ANTAL (N)

Attityder till sexualitet 24,27 24,00 27,00 6,0037 2781

Kön - - 0 (= man) - 2810

Ålder 42,13 41,00 23,00 15,1089 2810

Utbildning - - 1 (= högutbildad) - 2779

Bostadsort - - 2 (= annan större - 2796

Socialgrupp - -

stad/ort)

3 (= socialgrupp

3) - 2598

Religiositet - - 0 (= nej) - 2799

Druckit nyligen 3,24 3,00 3,00 1,4239 2806

Berusad nyligen 5,51 6,00 6,00 1,2588 2794

58

Tabell 4. Frekvensfördelning och procentuell fördelning för nominala och

ordinala beroende variabler ingående i regressionsmodellen

KÖN FREKVENS PROCENT (%)

Man 1475 52,5

Kvinna 1335 47,5

UTBILDNING

Ej obligatorisk skola 28 1,0

Obligatorisk skola 608 21,6

Praktiskt gymn. 728 25,9

Realskola, 3 år-gymn 732 26,0

Universitet/högskola 683 24,3

Annan utbildning 31 1,1

BOSTADSORT

Storstad (Sthlm, Gbg, Malmö) 736 26,2

Storort (annan större ort/stad) 1054 37,5

Mindre ort/landsbygd (under 10 000 inv.) 1006 35,8

SOCIALGRUPP

1 329 11,7

2 1116 39,7

3 1153 41,0

RELIGION (GUDSTJÄNST 30 DGR)

Ja 423 15,1

Nej 2376 84,6

59


I skriftserien har tidigare utgivits:

LAFA 1:98 FOU

Sex- och samlevnadsundervisning

i grundskolan i Stockholms län

Komplement till Folkhälsoinstitutets enkätstudie

från landets mellan- och högstadieskolor.

LAFA 2:98

En stor stark

Ett metodutvecklingsprojekt på fem högstadieskolor i

Stockholms län för att engagera män i sex- och samlevnadsundervisningen,

våren 1995 till hösten 1997.

LAFA 3:98

Lafa tio år

Jubileumsföreläsningar om sexualteori.

LAFA 4:98 FOU

Sexo completo

Sexuell praktik, samlevnadsformer och attityder till hiv bland

latinamerikanska män i Stockholm som har sex med män.

LAFA 1:99 FOU

Sexpartner

En kvantitativ studie baserad på 1996 års

sexualvaneundersökning.

LAFA 2:99 FOU

Kvinnoliv i ett folkhälsoperspektiv

Om sexualitet, reproduktion och hälsa.

LAFA 3:99

SESAM

Framväxten av sex- och samlevnadsmottagningar

i Stockholms läns landsting.

LAFA 4:99

Inga stormar än...

Rapport från ett sex- och samlevnadsprojekt bland

studenter i Stockholms län.

LAFA 1:2000

Det är samma hormoner

Ett sex- och samlevnadsprojekt för invandrarelever

med begränsade svenskkunskaper.

LAFA 2:2000 FOU

Projekt 13

Kunskapsutveckling inom området prevention, sexualitet och

samlevnad. Ett biståndsarbete i två stadsdelar i S:t Petersburg

med Landstinget förebygger aids/LAFA som primus motor.


Studien, som är ett examensarbete, undersöker förhållandet mellan alkoholkonsumtion

och sexualitet ur ett könsmaktperspektiv. Resultatet diskuteras mot

bakgrund av bland annat Foucaults teori om sexualitetsdiskurser, scriptingteori

samt Duncombe och Marsdens begrepp sexarbete. Studien bygger på data

från den nationella befolkningsbaserade studien »Sex i Sverige 1996«.

More magazines by this user
Similar magazines