Gillet

krigshjarta.com

Gillet

Förord..............................................................................3

Gillets historia...................................................................4

Gillets syfte.......................................................................5

Organisationens uppbyggnad...............................................6

Intern produktion...............................................................8

Gillets administration.........................................................9

Teknologi.........................................................................11

Jakowerkusten..................................................................13

De stora husen..................................................................15

Gillets krigsmakt...............................................................16

Truppslag.........................................................................20

Kampkulten.......................................................................27

2


Förord

Detta dokument är främst riktat mot de som önskar att gestalta en roll i den Storjakowiska handelskonfederationen

känd som ”Gillet”. Informationen i dokumentet förklarar Gillets historia, organisation

och syfte samt en presentation av det folk som valt att leva i Gillets skugga. De existerar även

många andra institutioner som till stor del byggt upp kring Gillet och även presenteras.

Avslutningsvis så följer det detaljerad information över Gillets militärmakt eftersom det är just den

som kanske gjort sig mest känd och i vilket majoriteten av deltagarna förväntas anta sina roller.

Dokumentets syfte är dock främst att förklara Gillet i sin helhet och att förhoppningsvis kunna kasta

en del ljus på de många missförstånd och antaganden som görs i samband med presentationen av

fraktionen. Det är ingen lätt sak att förstå organisationen bakom Gillet och vi vill även se till att den

enigmatiska och komplexa känslan bevaras i viss mån. Gillet är svårt att förklara även för oss som

skapat fraktionen. Det är delvis ett vinstdrivande företag men samtidigt en politisk och ekonomisk

allians som med vapenmakt slår sig fram i världen men som istället för att lämna efter sig ruiner istället

försöker skapa, utveckla och utbilda. Vissa betraktar dem som förtyckare och vissa ser dem som

frälsare. I slutänden så präglas organisationens alla handlingar av den känsliga balansgången. Gillet

segrar inte när fienden kapitulerar. Gillet segrar först när fienden blivit vän.

3


Gillets historia

Gillet grundades mer eller mindre i samband

med det Storjakowiska Imperiets fall och det är

en händelse som i stort också ligger till grunden

för Mineas moderna historia. Imperiet kommer

inte att beskrivas närmare i denna text. Istället

hänvisas läsaren till informationen som rör just

Imperiet och dess uppgång och fall i dokumentet

”Minea – Den gamla världen”.

Den organisation som så med tiden blev

Gillet bygger på de händelser som inträffade

i svallvågorna av imperiets upplösning.

Det existerade en omfattande administration

som Imperiet lämnat efter sig och den var en

förutsättning för bildandet men viljan att nyttja

de resurserna var inte given från början. Mot

slutet av sin långa existens var Imhperiet stort

men bräckligt och dess politik föråldrad. Många

av de adelsfamiljer som var kopplade till det

kejserliga hovet var trötta på de långa och kostsamma

krig som imperiet förde för att behålla

sitt grepp om världen.

När Imperiet väl föll skapades det ett tomrum

som kunde fyllas med initiativtagarnas idéer

men samtidigt hindrades dessa av det kaos som

uppstått i maktvakuumet efter kejsardömets

ordningsmakt. Det var med detta som idén till

Gillet skapades. Delar av den före detta kejserliga

armén hyrdes eller köptes av de rikaste

adelsfamiljerna för att säkra de egna tillgångarna.

Med detta fruktade många ett inbördeskrig

mellan de stora husen men istället för att ge sig

på varandra så beslutade man sig för att samarbeta

och det avtalet är en av grunderna för

Gillets bildande.

Syftet med alliansen mellan husen var

vetskapen om att det ute i världen rådde stor

oro och med hjälp av sin militärmakt så kunde

de allierade husen stilla oron. Till ett pris givetvis.

Handelsintressen världen över slöt sig med

tiden till organisationen och en handelskonfed-

4

eration med egna lagar och en egen administration

grundades. Gillet var fött och detta skedde

endast femtio år efter imperiets fall.

Till en början var syftet med Gillet att se till

att handel kunde drivas fritt mellan de nybildade

staterna som byggts på de forna provinserna.

Detta skedde helt enkelt genom att Gillets

militär och flotta uppehåll lag och ordning runt

farlederna och handelsvägarna. De som önskade

beskydd betalade en del av sin vinst och Gillet

lade inte sig i handelsmetoderna i sig. Med

tiden insåg organisationen dock att beskyddarverksamheten

inte var inkomstbringande

nog och istället började Gillet själv att handla

och upprätta kontor och handelsposter. För att

locka medlemmar till förbundet så erbjöds olika

privilegier förutom det militära beskyddet och

organisationen växte ytterligare. Nya städer

grundades och gamla städer utvecklades i Gillets

regi och hundra år efter Imperiets fall och

samhällets reformering så var den ekonomiska

politiken kring de döniska länderna helt

dominerad av Gillet.

Kuststräckan känd som ”Jakowerkusten” togs

över helt av Gillet och dess städer blev sätet

för handelskonfederationens centrala styre. En

handling med stor symbolisk laddning eftersom

området även varit högsätet för det forna kejsardömet.

Många resurser gick oavkortat till forskning

och utveckling och genom att kontrollera de

modernaste manufakturer och jordbruksområdena

växte Gillets makt och inflytande ytterligare.

Begränsningen låg nu snarare i att inte kunna

uppbringa tillräckligt med kompetenta medarbetare

och bundsförvanter. Makthavare världen

över började frukta organisationens framfart och

nekade dem samarbete trots det överliggande

väpnade hotet.

Den militära expansionen gick hand i hand

med den övriga utvecklingen och Gillet blev allt

aggressivare i sin framtoning och under en period

många avtal slöts under hot. Detta försatta

Gillet i dålig dager och denna utveckling eskalerade

i samband med krigsförklaringen mot


det cordoviska riket som under en lång period

förvägrat Gillet handelsrättigheter med dem.

Kriget blev en utdragen och kostsam historia

och trots att Gillet lyckats engagera flera bundsförvanter

i konflikten så tvingades de kapitulera

och lämna det cordoviska öriket.

Efter konfliktens slut var Gillet tillfälligt försvagat

och många nyligen anslutna medlemmar

drog sig ur organisationen i rädslan för en intern

kollaps.

Gillet repade sig dock men istället för att

snabbt återta förlorad mark började man ersätta

de militära förlusterna och inledde ett allt intensivare

forskningsprogram för att kunna placera

sig absolut höst upp på den teknologiska stegen

och genom detta locka till sig nya allierade.

Med erfarenheterna av den cordoviska konflikten

i baggaget inleddes således en ny period av

expansion och erövring för Gillet och det är där

vi befinner oss nu.

Gillets syfte

Gillet kan enklast beskrivas som ett stort

företag där allt handlar om kommersiell vinst.

Det existerar ingen ideologisk grund och nationalpolitik

och religion har ingen officiell

påverkan inom Gillet. Inom organisationen

finns därför en mängd etniciteter och kulturer

representerade även om den döniska kulturen

dominerar. Gillets kan ses som ett rike utan

gränser och dess makt och inflytande är istället

fokuserat kring städer, bruksplatser och handelsposter.

Detta helt oberoende av eventuella

nationsgränser. Lyckligtvis för Gillet så existerar

det få enade riken i det moderna Minea

då världen i princip är ett ständigt skiftande

lapptäcke av mindre stater och riken.

Stommen i Gillets ekonomi består i betalande

medlemmar som utgörs av olika typer

av närings och handelsidkare världen över.

Medlemmarna har bibehållen suveränitet i sina

metoder och den främsta skyldigheten mot

Gillet är att betala avtalad tribut. Medlemska-

pet medför flertalet fördelar för medlemmarna

beroende på avtal. Det mest grundläggande är

att alla medlemmar har rätt att handla i Gillets

egna frihamnar och förutom att där frias från

tull också få tillgång till varor som vanligen

skulle vara svåra att skaffa hos lokala handelspartners.

Även de enklare avtalen är kostsamma

men för många är det en investering som

betalar sig med tiden. Genom sin starka militärmakt

är även Gillets handelsplatser väl skyddade

platser som medför ökad trygghet även

hos de lägre medlemmarna. Ett dyrare medlemskap

kan innebära att medlemmen får tillgång

till delar av krigsmakten i syfte om beskydd.

Genom detta har Gillet flertalet protektorat i

världen.

Gillet försöker alltid rekrytera nya medlemmar

genom att försöka anpassa sig till just deras

krav och behov och således skräddarsys nästan

alla avtal för maximal avkastning för både

parter. Det drivs ständiga interna kampanjer

för att motverka intern korruption och således

propagerar Gillet gärna sin påstådda ärlighet

och sina garantier för gynnsamma avtal. Verkligheten

är ofta något helt annorlunda. Gillet

visar inte heller någon större förståelse för

utebliven tribut och det kan medföra ett mycket

tråkigt efterspel i form av straffavgifter som

innebär att stora delar av en verksamhet helt annekteras

av Gillet.

Det är dock viktigt att skilja på Gillets

medlemmar och Gillets interna verksamhet.

Gillets medlemmar är som sagt garanterade sin

självständighet i sitt värv och det är grundpelare

i alla avtal. Gillet driver även en egen verksamhet

och denna har med tiden börjat ta allt mer

plats. Produktion och utveckling ligger högt på

den interna dagordningen och allt fler fabriker

och bruk grundas eller köps upp. Ibland får dessa

handlingar politiska och sociala konsekvenser

men det är sällan något som krigsmakten

inte kan lösa. Vissa varor tillverkas nästan

uteslutande av Gillet och genom tillgången till

allt billigare modern teknik så har monopol på

produktion och försäljning av flertalet produk-

5


ter etablerats inom främst de döniska länderna.

Mycket av den interna produktionen sker kring

Jakowerkusten och i synnerhet skeppsvarv och

vattenkraftsdrivna manufakturer är förlagda

kring detta område.

Jakowerkusten är också platsen där majoriteten

av Gillets forskning drivs. Genom

uppköp och sammanslagning av en majoritet

av de döniska universiteten och läroverken

har Gillet skapat en institution som helt enkelt

kallas ”Akademien”. Till skillnad från ”fria”

universitet och skolor så är verksamheten vid

Akademien helt riktad mot den marknad som

Gillet rör sig på. Forskningen är främst riktad

mot näringslivet och militären men även studier

inom ekonomi och filosofi drivs.

Akademiens grundande var en förutsättning

för att Gillet skulle kunna slå sig fram till en

ledande ställning rent teknologiskt. Det existerar

väldigt få ramar inom forskningen i sig och

Gillet låter inget förutom ekonomiska medel stå

i vägen för den teknologiska utvecklingen.

Gillet väljer ibland även att agera offensivt

med sin militärmakt i syfte om att säkra eller

skydda sina egna eller sina bundsförvanters

spekulationer. Detta är förvisso sällsynt och i

synnerhet efter kriget mot Cordovien har Gillet

allt mer börjat måna om sitt anseende. Finns

det dock anledning att tro att politiska eller

religiösa fraktioners handlingar kan komma att

hota existerande eller planerade investeringar så

tvekar inte Gillet att agera med våld. Eftersom

organisationen nästan uteslutande kommunicerar

genom makthavare och näringsidkare så

åsidosätts gräsrötternas systematiskt.

Vid uppköp eller annektering av ett

geografiskt område så behandlas lokalbefolkningen

godtyckligt om inte Gillet finner

plats för dem som anställda inom organisationen.

Detta medför i många fall tvångsförflyttningar

under hot och våld och det har lett till att

Gillet kritiseras hårt av de lägre samhällskikten

inom många kulturer.

6

Organisationens

uppbyggnad

Gillet är i grunden en komplex organisation

med ingen egentlig centralmakt. Detta är ett

medvetet val av organisationens grundare eftersom

det motverkar bildandet av en korrupt kärngrupp.

Det finns således inga specifika personer

som ”styr” organisationen. Istället finns det ett

noga utformat regelverk och ett byråkratiskt

maskineri som Gillet medlemmar kan luta sig

mot. Det enklaste sättet att påverka utvecklingen

och styra organisationens riktning är genom

kontakter och influenser. Det sistnämnda är ofta

synonymt med rena ekonomiska medel.

Det regelsystem som grundats och sedan

utvecklats under ett par decennium kan genom

juridiska ”behandling” ofta formas efter önskemål

och alla medel som går att uppbringa

inom systemet ramar är tillåtna. De större

handelshusen har därför satt det i system att

ständigt konsultera sina jurister för att finna nya

vägar till gynnsamma avtal. Eftersom systemet

är så pass ”flexibelt” så tar Gillet väldigt hårt

på eventuella överträdelser då dessa egentligen

inte skall behöva inträffa. Alltför många misstag

tyder inte bara på nonchalans utan också

på oförsiktighet och enfald. Detta är drag som i

många fall inte uppskattas hos en handelspartner.

Kontentan är att alla överträdelser som på

något sätt kostar Gillet pengar bestraffas och

kan leda till uteslutning ur organisationen.

Gillet kan i stort delas in i tre pelare. Främst

står centralorganisationen som indelats i ett

antal instanser och som utgör Gillets officiella

styre. Sedan finns de konfedererade medlemmarna

som driver sin egen verksamhet i samarbete

med Gillet. Dessa har även viss inverkan

på centralorganisationen genom en given plats

i det så kallade ”konfederationsrådet” som

genom kvotering kan lägga in veto mot beslut

från centralorganisationen. Den tredje pelaren


utgörs av krigsmakten och flottan. Den delen av

Gillet har ingen egen beslutsfattning och styrs

av centralorganisationen genom en stabsgrupp

bestående av kontrakterade yrkesofficerare och

militära rådgivare. Här följer en mer detaljerad

beskrivning av Gillets olika instanser.

Diplomatarium

Diplomatarium är det formella namnet för

Gillets centralarkiv som liksom de övriga högsta

instanserna finns beläget i den forna kejserliga

huvudstaden ”Jakow” i Jakowerkusten.

Arkivets uppgift är att förvara och tillhandahålla

alla officiella dokument som tecknats

genom Gillets historia. Detta innebär även att

alla lagar och beslut som någonsin tecknats

inom organisationen står att finna. På många

sätt är alltså diplomatarium organisationens

minnesbank och källa för information som

lagrats sedan Gillets grundande. De lagar som

står nedtecknade i Diplomatarium är definitiva

och kan endast revideras genom beslut från

Direktoratet. Ett antal lagar kallade ”codex” är

dock definitiva och opåverkbara även av

Direktoratet för att förhindra korruption och

maktkupper.

Direktoratet

Direktoratet är Gillets högsta råd och den

instans som tar majoriteten av de beslut som

påverkar organisationen i sin helhet. Direktoratet

kan även teckna och revidera lagar och

förordningar. Storleken på direktoratets omfattning

när det kommer till sittande beslutsfattare

varierar och det av anledningen att det krävs ett

visst mått av influenser att få tillträde till Gillets

inre. De största handelshusen som dessutom var

med och grundade Gillet har mer eller mindre

haft permanenta direktoratsrepresentanter sedan

grundandet. Det mått av influenser som krävs

för att ta plats i direktoratet är alltid relativt till

det inom organisationen rådande ekonomiska

eller politiska läget.

Vanligtvis brukar instansen ha runt ett dussin

sittande direktorer som arbetar tillsammans med

en stab av administrativ personal och jurister

som står i ständig kontakt med Diplomatarium.

Notariatet

Notariatet är den instans som upprättar kontor

och sköter merparten av organisationens administration.

Alla kontrakt och avtal som passerar

in och ut ur Gillets hamnar hos notariatet och

det är den primära beslutsfattande instansen.

Direktoratet må ta de stora besluten men de

lagar som etablerats av dem utgör ramverket för

notariatets byråkrati.

Nästan all kontakt med Gillet sker via Notariatets

sekretariat som finns etablerade vid alla

större gilleskontrollerade områden. Instansen

styrs av tjänstemän som går primärt under

titeln ”kansler” med varierande prefix för att

indikera mer specifika arbetsuppgifter. Denna

relativt stora yrkeskår utgör Gillets agenter på

fältet och som för organisationens talan, sköter

förhandlingar och ser till att avtal undertecknas

korrekt. Vissa av dem har även militär bakgrund

och officerare med titeln ”fältkansler” är vanligt

förekommande som rådgivare under Gillets militära

kampanjer där handels och näringsintressen

måste bevakas även under brinnande krig.

Notariatet hanterar även mindre ekonomiska

transaktioner och fungerar ofta som en förlängd

arm av Gillets bankväsende. En karriär inom

Gillets administration tar oftast sin början inom

notariatet genom att instansens är så pass utbredd

och vars tjänstemän står att finna överallt

där Gillet etablerat sig.

7


Konfederationsrådet

Konfederationsrådet är en relativt illa skött

instans inom Gillet men dess existens grundas

på codex och såldes måste rådet finnas kvar.

Syftet med konfederationsrådet är att även de

lägre av Gillets medlemmar skall kunna påverka

organisationens beslutsfattande. Detta innebär

att alla som uppfyllt Gillets krav för medlemskap

tillåts att lägga en vetoröst mot beslut som

fattas inom Direktoratet.

Antalet röster som behövs för att kunna stoppa

eller revidera ett beslut är dock så pass stort

att väldigt få medlemmar ser det som någon

mening att lägga sin röst. På grund av geografiska

svårigheterna att samla rådsmedlemmar så

erläggs därför eventuella vetoröster oftast per

post via ett notariesekretariat.

Intern produktion

Gillet fungerade ursprungligen som en rörelse

som tog hand om och skyddade handels och

bruksintressen världen över. Med tiden har dock

egna intressen grundats och med övertagandet

av Jakowerkusten så har organisationen inlett

egen produktion och framställning av så väl

råvaror som färdiga produkter. Gillet har därför

köpt upp och grundat manufakturer, bruk

och skeppsvarv världen över. Dessa sköts individuellt

av antingen lokala arbetsledare och

arbetare eller av Gillet utsänd personal beroende

på produktionens natur. En sådan verksamhet

står i kontinuerlig kontakt med och inspekteras

av notariatet. I synnerhet merparten av Gillets

krigsmateriell och fartyg är egentillverkade. Det

förekommer även specialproduktion av materiell

som enbart är avsedd för bruk inom organisationen

och av särskild personal. Det rör sig

främst om experimentella prototyper av verktyg,

transportmedel och vapen. Produktionen

sker då ofta i nära arbete med ”Akademien”.

8

Akademien

Akademien är samlingsnamnet på den institution

som sköter Gillets teoretiska och praktiska

forskning. Akademien ansvarar också för internutbildning

inom organisationen och det finns

flertalet fakulteter som alla är riktade mot Gillets

olika intresseområden. Av naturliga skäl är

dessa främst tekniskt inriktade så väl teoretiskt

som praktiskt. Ekonomi, juridik och filosofi

förekommer också i viss utsträckning.

Som sådan är Akademien en relativt brokig

organisation och eftersom de fysiska läroverken

är etablerade i redan existerande skolor kan

det ibland vara svårt att helt anpassa sig till de

ramar som Gillet sätter och det råder en ständig

maktkamp om studieanslagen som sponsrar

skolornas verksamhet. Av tradition har dock

Direktoratets medlemmar hyst stor respekt för

de lärde och således sett mellan fingrarna med

en del mer tvivelaktiga transaktioner. Det är

trots allt tack vare Akademien som Gillet har

sitt teknologiska försprång. De elever som vill

studera vid någon av Gillets egna skolor kan

antingen betala för en studieplats eller så kan de

försöka ansöka om ett av Gillet sponsrat stipendium

genom uppvisandet av särskilt önskade

förmågor eller idéer. Forskare som arbetar vid

Akademien är anställda och lever på forskningsanslag

som beviljats antingen av Gillet självt

eller av Kollegiet. Resurserna kommer dock

alltid från Gillet.

Kollegiet

Varje enskild fakultet inom Akademien leds

av en högsta chef kallad ”Prorektor” som sitter

i ett samlat råd kallat ”Kollegiet”. Denna

församling väljer i sin tur ut en ”Dekanus”

vars primära uppgift är att tillsammans med en

mindre stab sitta i Direktoratet och fungera som

en länk mellan Gillets inre och Akademien. De

anslag som Gillet skänker Akademien är dels

riktade medel för att periodvis stödja specifik


forskning men det skänks också en grundsumma

och det är fördelningen av just dessa resurser

som Kollegiet svarar för.

Arsenalen

Forskning och tillverkning av krigsmateriell

är ständigt aktuell inom Gillet och en stor del av

den interna produktionen består i framställningen

av vapen och rustningar. Detta sker över lag

i vanliga vapensmedjor av varierande omfattning

och trots att kvaliteten är god så rör det sig

sällan om några speciella produkter i sig. Gillet

har dock etablerat sig som en högteknologisk

krigsmakt och det materiell som inte kan eller

för den delen bör framställas med traditionella

medel tillverkas i en sektion av Akademin som

går under benämningen ”Arsenalen”.

De vapen som främst tillverkas och utvecklas

i Arsenalens manufakturer är svartkrutsvapen

och ammunition av olika storlekar. De framgångarna

som ljutits med dessa pjäser har lett till att

verksamheten ständigt utökas.

Förutom de mer konventionella eldhandvapnen

så prövas och tillverkas även mer experimentella

vapen och annat krigsmateriell.

Arsenalens kanske mest prestigefyllda uppdrag

består i framställningen av flygande farkoster

för militärt och kommersiellt bruk. Eftersom det

rör sig om ibland väldigt hemliga operationer så

är arsenalens fabriker och varv förlagda i hjärtat

av Jakowerkusten. Arsenalen ansvarar även för

viss militär utbildning och då främst inom användandet

av de pjäser som tillverkas. Detta är

dock inget unikt för Akademien och det existerar

betydligt mer prestigefyllda skolor i världen.

Själva begreppet ”arsenalofficer” har blivit en

nedlåtande term inom Gillets ibland mycket

konservativa officerskår i detta beror bland annat

att Arsenalen inte sätter samma krav på sina

kadetter som de traditionella skolorna. Många

framgångsrika artillerister och belägringstekniker

har dock sprungit ur Arsenalens led. Förutom

det så svarar Arsenalen helt och hållet för

utbildning och beväpning av de specialister som

är verksamma inom Gillets väpnade styrkor. De

mest mångtaliga av dessa är ”stormknektarna”

som beväpnade med avancerade handeldvapen

fungerar som gillerarméns chocktrupper.

Inför längre kampanjer kan Arsenalen även

sända ut medarbetare i fält med experimentellt

material för att fälttesta dem under skarpa

förhållanden. Dessa utsända har ofta militär

bakgrund men återföljs inte sällan av civila

ingenjörer och forskare.

Gillets

administration

Gillet är en världsomfattande organisation

och har kontakter över nästan hela den

kända världen. Däremot så är influenserna som

starkast i de döniska länderna och därefter delar

av Skaegi och Gelldern. De är dock främst för

dönerna som kontakten med Gillet blivit vardag.

Städer och bruk som står under Gillets styre

finns i princip överallt. I Dönerland så väl som i

Skaegi så är makten centrerad kring städer och

stadsstater eller motsvarande. Det systemet har

varit en förutsättning för Gillets framväxt eftersom

det har inneburit att förhandlingar kunnats

hållas på lokala nivåer med enskilda makthavare.

Att förhandla med t.ex. ett större enat rike

eller nation är betydligt besvärligare. Organisationen

som sådan fungerar utanför Jakowerkusten

som ett nätverk av sammanlänkade städer

eller hamnar som alla lyder under Gillets egna

handelslagar.

De gilleskontrollerade områdena av Minea

utgör de mest centraliserade och organiserade

delarna av kontinenten. Genom att fokusera

alla viktig ekonomisk verksamhet till städerna

underlättas all typ av administration och i och

med att alla papper som förs i städerna; invånaruppteckningar,

borgerskap, handels- och

rättprotokoll och så vidare, skickas till Jakow

9


har man inom Gillet en mycket verklighetsnära

bild av allt från brottslighet till handel. Gillet

förnyar vart fyrtionde år stadsprivilegierna vilka

minutiöst reglerar handel och hantverk.

Handel med t.ex. gilleslicensierat kommersiellt

hantverk som sker utanför städerna är

belagt med hårda straff, men förekommer ändå,

om än i mycket liten skala.

Gillets så kallade stapelstäder är de städer

som får bedriva storskalig exporthandel och via

dessa städer går all handel som sker utanför Gillets

domäner. Dessa städer är strategiskt placerade

både ur handels- och försvarssynpunkt

och här ligger de viktigaste fästningarna och

genom att man attraherar människor och varor

till städerna hålls också fästningarna konstant

understödda av varor och tjänster. Vidare står

varje stad under beskydd från Gillets väpnade

styrkor.

Uppstäder kallas de städer som saknar exportprivilegier

och som snarare fungerar som nav

i sitt lokala näringsliv. Till dessa räknas jordbruksdistrikt

eller bruksorter. Gillet har traditionellt

fört en politik där dessa städer endast gynnats

så länge de ansetts lönsamma varefter man

konsekvent dragit in privilegier och uppmanat

befolkningen att flytta till rikare städer.

Det missnöje som spridit sig till följd av

detta, särskilt i nyinförlivade delar, har dock

bidragit till att Gillet det senaste decenniet gått

över till en mildare stadspolitik där etablerade

städer utan undantag får behålla sina privilegier

vilket ökat Gillets popularitet avsevärt.

Övriga delar av Dönerland saknar det

centralstyre Gillet har, men länsherrarna har

tagit intryck av Gillets effektivitet och således

ges centralorterna samma funktion som stapelstäderna;

ibland har man till och med tagit över

terminologin, vilket kan väcka visst löje i de

mindre och mer avlägsna stadsstaterna. Det är

dock ett talande bevis för hur influensrikt Gillet

varit på samhället och politiken.

10

Att arbeta för Gillet

Gillets organisation består av som tidigare

nämnt, en del anslutna egenföretagare i form

av olika typer av handlare och producenter och

andra näringsidkare. Dessa sammanfattas och

kallas vanligtvis för ”anslutna” då de frivilligt

eller motvilligt slutit sin egen verksamhet till

Gillet och parterna stödjer varandra genom avtal

och lagstadgar.

Gillet som egen organisation består av ett

antal handelshus som delvis driver egen verksamhet

men som mestadels låter sina resurser

flöda direkt in i centralorganisationen och

motivet till detta ställningstagande är enkelt.

Det ger på sikt mer makt och rikedomar. De

handelshus som slutit sig till Gillets toppskikt är

furstar bland de sina men det innebär också en

risk eftersom dessa hus faller om centralorganisationen

faller. Det är dock en risk som de varit

villiga att ta i generationer.

Uranför de anslutna och centrala husen så

existerar ännu ett skikt av intressenter. Dessa

utgörs av organisationens fotfolk och med dessa

menas i princip alla som på något sätt arbetar

för Gillet mot avtalad betalning. Det kan röra

sig om administrativa tjänster så som skrivare

och revisorer eller soldater och fogdar. Alla som

antingen spiller sitt svett, blod eller bläck för

Gillet har dock valt att göra detta av fri vilja och

faktum är att många av dem har kämpat för att

nå sin position oavsett hur simpel den en må

vara.

Inom Gillet räknas ofta kvalitet före kvantitet

och det gäller allt ifrån materiell till personal.

Att bli anställd av organisationen är ett bevis

på duglighet och kompetens inom det område

man än må vara verksam inom.

För administrativa och juridiska yrkeskategorier

så krävs det således en formell utbildning

vid antingen Gillets Akademi eller någon annan

erkänd skola. Oavsett tidigare kunskaper så

ingår en obligatorisk skolningsperiod för vissa

yrkesgrupper och i synnerhet jurister måste sätta


sig in i Gillets egna komplicerade rättsystem.

Ansökningar till sådana yrkesgrupper sker oftast

genom personliga kontakter eller officiella utannonseringar.

Själva ansökningen sker initialt på

ett lokalt notariesekretariat och om framgångsrikt

följer sedan en prövoperiod vid något av

centralsekretariaten vid Jakowerkusten. Vissa

specifika administrativa yrkesroller som även

agerar under militära förhållanden måste även

genomgå utbildning för ändamålet och de som

går under titeln ”fältkansler” kan tillgodoräkna

sig sin titel som en officersgrad vid genomförd

utbildning.

De soldater som i står i Gillets tjänst handplockas

ur de otaliga legoknektskompanier som

finns främst i de döniska länderna. De leds av

officerare som även de plockas antingen ifrån

existerande kompanier eller ifrån någon av de

stora militära akademierna. Dessa kontraktbinds

under en avtalad period och erhåller fast betalning

med möjlighet till ytterligare ersättning efter

förmåga. Regeln lyder dock att en längre tjänstgöring

innebär mer betalt och större utrymme

för förhandling.

Den främsta motivationen hos Gillets anställda

är således den ibland väldigt generösa

betalningen och en möjlighet till att göra karriär

som saknas inom många andra organisationer.

Gillet är relativt befriat ifrån konventioner som

hindrar en individs egen utveckling och alla

former av framgångar skall premieras oavsett

bakgrund. Det är dock en frihet under ansvar då

fallet blir större desto högre upp på stegen man

kan tänkas komma. Detta hindrar dock inte majoriteten

av Gillets anställda och det råder därför

en ständig maktkamp och det kan ibland verka

för en rätt så kyligt arbetsklimat där vänner enbart

är tillfälliga bundsförvanter i den ständiga

jakten för att nå toppen. Den mest påtagliga ”effekten”

av att inte kunna slå sig fram tillräckligt

fort är att riskera en oönskad postering på en

avkrok i något av Gillets ”utvecklingsområden”.

En av Gillet fullt medveten handling i syfte om

att motivera initiativtaganden och utveckling.

Teknologi

Genom idog forskning och ständiga

investeringar i tekniska landvinningar så har

Gillet lyckats uppnå en teknologisk nivå som

vida överglänser i princip alla kända kulturer

och fraktioner i Minea. Det har dock stått organisationen

dyrt och i många fall har riskabla

investeringar i nya och oprövade teorier lett

till så pass allvarliga bakslag i så väl resurser

som ekonomi att Gillet tvingats göra avkall på

planerad expansion och utveckling inom andra

områden. På sikt har det dock mestadels hjälpt

Gillet att vinna sin position som en större maktfaktor

i världen. De döniska länder har dessutom

Gillet att tacka för många av de uppfinningar

och andra landvinningar som gjort livet

lättare på många platser.

I de städer som Gillet har influenser inom

eller helt kontrollerar så är det inte ovanligt

med allmänna platser som upplyses med hjälp

av specialtillverkade gaslyktor som manuellt

tankas med bränsle och antänds. Detta är dock

främst förbehållet städer i Jakowerkusten. Hittills

har systemet fungerat som ett slags lyxig

kuriosa för att marknadsföra Gillets städer. I

själva verket är det så pass kostsamt att endast

ett begränsat område inom stadskärnan lystet

upp på med gasljus. Det studeras dock kring ytterligare

användning av brännbara vätskor som

bränsle. Dock med stor försiktighet eftersom att

användandet av gaslyktor lett till en del omfattande

olyckor.

Krutet är en gammal uppfinning som fanns

i Minea redan under imperietiden. Det är dock

på senare tid som det på allvar börjat användas

som vapen och inom detta område är Gillet

relativt långt gånget men det handlar främst om

omfattning snarare än utveckling. Kanoner och

handeldvapen tillverkas numera på en nästan

industriell skala och allt fler soldater utrustas

och utbildas inom vapenslagen även om de fortfarande

främst bärs och hanteras av specialister.

Vattenkraft och vindkraft är välutvecklad

11


på många platser i världen men Gillet ligger

bakom de mer omfattande systemen när det

kommer till denna energikälla. I princip alla

manufakturer kontrollerade av Gillet drivs med

dessa medel om det finns behov av det. Det är

som sagt dock inget unikt för Gillet men själva

omfattningen och optimeringen av utvinnandet

är på många håll ojämförbart. Över hela Storjakowern

löper konstgjorda kanaler och akvedukter

i just detta syfte.

Ångkraft är en landvinning som Gillet ganska

nyligen lyckats göra men det är fortfarande en

outvecklad och för massorna okänd teknik. Det

är dock ett område som det ständigt investeras

folk och resurser i. Ett antal prototyper på ångdrivna

maskiner har visat gott resultat och inom

i synnerhet gruvdriften finns det ett stort intresse

för tekniken. Teorierna bakom ångdriften har

dessutom lett till genombrott inom kolvstångsdrivet

maskineri som drivs av alternativa medel

12

så som t.ex. antända alkoholångor. Brister i

råmaterialet och den finmekanik som krävs har

dock lett till att framstegen sker långsamt och

någon egentlig användning för driften har inte

hittats genom den begränsade kraft som faktiskt

utvinns. Det finns dock ett område som

de alkoholdrivna motorerna funnit en plats men

det området i sig befinner sig i sig självt på ett

mycket experimentellt plan. Det gäller nämligen

på de flygande farkoster i form av luftskepp

som Gillet på senare tid börjat tillägna allt större

uppmärksamhet.

Luftskepp

Luftskepp har blivit ett begrepp som på kort

tid naglat sig fast inom Gillets högre skikt

som själva definitionen av ”framtiden”. Trots

att relativt få lyckade provflygningar faktiskt

gjorts så fullkompligt pumpas det in pengar och

resurser i forskningen och framställningen av

flygmaskiner av alla tänkbara varianter. Den

mest framgångsrika varianten har hittills varit

den som generellt kallas ”ballongskepp”. Det

är en farkost som stiger till väders genom en

enorm gasfylld ballong tillverkat av behandlat

skinn och tyg. Gasen i sig består av en hemlig

blandning av högst instabila vätskor som avger

lika instabila och lättantändliga ångor men som

trots riskerna används på grund av sin egenskap

att vara lättare än luft. Farkosten drivs och styrs

sedan av antingen en alkoholdriven propellermotor

eller av ren muskelkraft. Det är ett

omfattande projekt som engagerar många olika

områden inom Akademien så väl som Arsenalen.

Farkosternas begränsade styrka i fråga

om belastningskapacitet hindrar dem från kommersiell

användning och hittills har de främst

används rent militärt i fråga om spaning och

lättare transporter. Skeppen är känsliga och den

instabila gasen kan ibland explodera till synes

spontant. Detta gör ballongen sårbar för angrepp

från skjutvapen men det går att använda skeppen

som vapen genom att projektiler helt enkelt


monteras och lossas från skeppens skrov eller

släpps manuellt av besättningen. Ett luftskepps

besättning består av ungefär fem till sex matroser

och en marinofficer. De få luftskepp som

aktivt tjänstgör inordnas således i flottan. Det

finns dock ytterligare ett par experimentella

skepp som används av Arsenalen.

Luftskepp går främst att skåda vid och runt

Jakowerkusten och i allmänhet så är begreppet

relativt okänt ute i världen.

Jakowerkusten

Jakowerkusten är en kuststräcka som utgör

stora delar av västra Storjakowern. Området har

genom sitt stora antal naturliga hamnar blivit en

viktig plats för handel och sjöfart. Redan under

Imperiet så grundades här en rad stora städer

och så även den kejserliga huvudstaden

”Jakow”.

Gillet var snabba med att lägga kuststräckan

under sig och mycket av organisationens makt

ligger i att de helt och hållet kontrollerar området.

Jakow tjänar som huvudsäte för Gillets

administration och många av de allra största

handelshusen har grundat eller tagit över städer

i området och uppfört ytterligare hamnar och

varv. Jakowerkusten är ett ekonomiskt, militärt

och marint centrum och nästan alla världens

handelsvägar leder såsmåning om till Jakowerkusten.

Området i sig karakteriseras av sina vita

nästan självlysande klippväggar som i nästan

tusen år varit en välkänd syn för sjöfarare ifrån

hela världen. De vita klipporna är idag dock

på många platser svärtade av den industri som

Gillet låtit grunda längst kuststräckan. Det

finns som sagt ett antal stora städer i området

men gränserna för dessa suddas ut i form av

de mängder av byggnationer som löper mellan

dem och från ett avstånd så ser Jakowerkusten

ut som en enda enorm stad i sig. Forntida försvarsverk

och borgar trängs med nyuppförda

fabriker och bostäder. Luften är ständigt fylld

av rök och ånga samt att det mellan klipporna

ekar av de nästan öronbedövande ljuden från

de livliga gatorna och de stora fabrikerna. De

otaliga sjöfåglar som lever i området konkurerar

om luftrummet med flygande farkoster skapade

av människohand. Havsvattnen utanför kusten

är sedan länge förorenade av utsläpp från så väl

fabriker och varv som bostäder ifrån den enorma

sjötrafiken.

På många sätt representerar Jakowerkusten ett

ideal av utveckling och framtidstro och att leva

och verka i området är för många förknippat

med stor stolthet.

De stora städerna

Vid Jakowerkusten ligger som sagt en rad stora

städer som till stor del även utgör fästen för

de största handelshusen. Dessa städer ligger alla

lägst kustranden och är anslutna till hamnar och

försvarsanläggningar riktade så väl mot havet

som mot land. Här följer en kort beskrivning av

de fyra största och viktigaste städerna som står

under Gillets totala inflytande.

Jakow

Jakow är det gamla Imperiets huvudstad och

tjänar idag som Gillets huvudstad. Till stor del

fungerar staden även som försvarsanläggning

och själva kärnan av staden består i ett stort

citadell. Mycket av den traditionella arkitekturen

har behållits och således ger Jakow en tydlig

bild utav livet i den kejserliga huvudstaden.

Staden karakteriseras utav sina höga vitkalkade

pelarvalv och svindlande trappor. Kring staden

finns det även stora trädgårdsanläggningar och

lustgårdar med springbrunnar och fontäner. Staden

är dock mindre än många av de andra stora

städerna i området och det beror på att Gillet

varit sparsamma med att bygga ut staden. Dels

är detta ett besvärligt åtagande eftersom staden

delvis ligger insprängd i en massiv kedja av

13


klippor men även för att Gillet valt att behålla

den ursprungliga stilen på staden.

Jakow tjänar främst som centra för Gillets

administration och det är platsen för så väl

Direktoratet som Diplomatarium. Vad många

inte känner till är att den cordoviska Huvudstaden

”Toulonne” till stor del är en kopia av

Jakow eftersom den uppfördes av kejserliga

arkitekter under kolonialtiden och syftet med

staden var att just likna Jakow. Undantaget är

att Toulonne saknar ett lika stort citadell och att

trädgårdarna som omger Jakow inte gick att uppföra

vid Toulonne. Detta är givetvis okänt för

den stora massan av cordoverna och det har antagligen

varit en förutsättning för att Toulonne

låtits behålla sin ursprungliga skepnad.

Cretzburg

Cretzburg är huvudsäte för det stora handelshuset

”Cretzer” som sedan Gillets grundande

behållit en fast position i organisationens

topp. Staden i sig är belägen på en ö utanför

kusten och ön i sig består till stor del av staden

och bär således samma namn. Cretzburg är

också en mycket gammal stad och den tjänade

i början som ett kustförsvarsverk. Fortet växte

dock till stad och med Gillets uppkomst så

ökade denna expansion ytterligare till dess att

hela ön var en stad.

Cretzburg är uppförd i en post imperiet arkitektur

och de traditionella vitkalkade byggnaderna

har bytts ut mot rustika skapelser i murad

sten som i sin enkelhet och robusthet äger en

egen typ av skönhet. Huset Cretzer har gjort

mycket av sin förmögenhet och sina influenser

på att förse Gillet med militär personal och

krigartraditionen inom huset är gammal. Några

av de största krigsskeppen tillverkas dessutom

i stadens varv och de få obebyggda områden

utanför staden tjänar som militära övningsområden.

Cretzburg är således första anhalt för många

av de nyrekryterade knektarna och stadens

14

näringsliv är till stor del riktat mot denna grupp.

Gatorna är fyllda av krogar, spelhålor och bordeller

och näringsidkarna är alla fast beslutna

om att leverera så många frestelser som möjligt

för de i många fall välbetalda soldaterna.

Staden är dessutom utseglingshamn för majoriteten

av Gillets väpnade expeditioner och

under kriget mot Cordovien var Cretzburg den

livligaste platsen längst hela kusten.

Minezza

Minezza är den senast uppförda utan städerna

i Jakowerkusten. Staden är egentligen inte nybyggd

utan hette ursprungligen ”Dönersburg”

och var likaså ett försvarsverk. Denna borg

är idag helt riven och en stad har växt upp ur

ruinerna under direktion ifrån det nordgelldiska

handelshuset Veleno.

Minezza är en vacker stad vars arkitektur är

en kombination av traditionell kejserlig med

gelldiska influenser i form av utsökt trähantverk

och utsirade naturnära utsmyckningar. De vitkalkade

väggarna har belamrats med växtlighet

och i folkmun är Minezza med sina många

trädgårdar känd som ”Den gröna staden”. Minezza

är dock en ros med vassa törnen. Staden

är som sagt hem för det ökända Huset Veleno

som gjort sin förmögenhet på spionage,

lönnmord och sabotage.

De var kejsarens främsta inom detta område

och nu tjänar de Gillet på samma sätt. Detta är

dock något som de döljer väl och de liksom sin

stad uppträder alltid i behaglig prakt. Staden

hyser några av Jakowerkustens bästa nöjesetablissemang

och dess innevånare tillhör några

av de mest välbärgade i världen. Stadens stora

trädgårdar är dessutom välbesökta av så väl lekmän

som välkända botaniker och de är prisade

för sin skönhet men samtidigt väcks även en

del frågor kring varför så många av växterna är

giftiga.


Wagensburg

Wagensburg är och har alltid varit en stad

av hantverkare och manufakturer och idag står

staden under Huset Ritter som likaså är kända

för detta. Wagensburg är en stad av hantverkare

och upfinnare och Huset Ritters stora influenser

inom Akademien har också lett till att en

skola upprättats inom stadens murar. Staden i

sig är en brokig historia av blandade

stilar och ibland har staden

tvingats att bygga ut med sådan

hast att improvisation blivit ett

ledord. Hursomhelst så är staden

imponerande trots sin kaotiska profil.

Höga torn varvas med likväl

höga skorstenar och staden verkar

ständigt omgiven av en dimma. Det

öronbedövande dånet ifrån fabrikerna

överröstar dock inte de ihärdiga

hantverksmånglarna vars stånd

och bodar sträcker sig längst de

trånga och vindlande gatorna. Många av de

höga tornen har uppförts för att tjäna som start

och landningsplattformar för de experimentella

flygfarkoster som ibland ses sväva över staden.

Dessa ligger även till grund för en del olyckor

men det är också en faktor som hela staden

omfamnat. Riskerna för brand är ständigt närvarande

och staden har brunnit så sär som ner

till grunden vid ett flertal tillfällen men optimisterna

menar att detta enbart borgar för ständiga

förbättringar och således verkar nästan Wagensburg

mer som ett levande väsen än någon annan

stad i Jakowerkusten.

De stora husen

Inom Gillets ledning sitter en rad olika handelshus

och familjer. Dessa skiftar med jämna

mellanrum i takt med att deras ekonomi och

inflytande varierar i omfattning. Det finns dock

ett antal hus som mer eller mindre suttit i Direk-

toratet sedan organisationens grundande och

de brukar generellt kallas för ”De stora husen”

eftersom de utgör en omfattande maktfaktor och

samtidigt för att de på många sätt gjort sig mer

eller mindre oumbärliga för organisationen i

sin helhet . Här följer en kortare beskrivning på

dessa hus och vad de specialiserat sig på inom

sin långa tid som ledande aktörer inom Gillet.

Huset Cretzer

Huset Cretzer är kanske det mest

berömda av de stora husen och det

var också det hus som tog det inledande

initiativet till att grunda Gillet efter

kejsardömets fall. Cretzer var redan

innan Gillets dagar en mycket mäktig

adelsfamilj som stod nära knuten

till det kejserliga hovet. Familjen

gjorde stora framgångar genom att

dels vara aktiva inom den kejserliga

armén och dels för att de låg bakom

många ekonomiska reformer som med tiden

bringade kejsardömet till ett större välstånd. Det

är vida känt att familjen hade en huvudroll i den

konspiration som hjälpte till att störta den siste

kejsaren och anledningen till det förmodas vara

att huset Cretzer såg den kejserliga byråkratin

alltför begränsade för framtidens möjligheter.

Huset Cretzers familjemedlemmar är alla

kända för att vara sluga strateger så väl i krig

som i affärer och deras militära framgångar

kan enbart jämföras med deras ekonomiska.

Idag har huset Cretzer stort inflytande Gillets

väpnade styrkor och många av de officerare

som tjänar organisationen är sprungna ur huset

Cretzers bröst.

Till huset hör dessutom en rad underhus och

grenfamiljer som i sin tur profilerat sig ytterligare.

Det kanske mest kända är familjen Genz

som trots sin ringa storlek ändå lyckats fostra

några av Storjakowerns främsta krigare.

15


Huset Veleno

Huset Veleno har sitt ursprung

i den del av Gelldern som kallas

”Valoi”. Detta till trots så är

det en familj som också var aktiva

inom det kejserliga hovet. Trots sitt

initialt låga status steg Veleno snabbt i

rang och kom kejsarfamiljen mycket nära.

Velenos har och hade en förmåga att tillskansa

sig information och resurser på de mest

märkliga och tvivelaktiga sätt. Samtidigt så ser

de alltid till att skyla över detta på bästa sett och

utåt sett har familjen alltid haft ett högt socialt

anseende.

Veleno tjänade kejsaren som spioner och

lönnmördare och idag tjänar de Gillet på samma

sätt. De sätter en stor ära i sitt värv och ser det

som ett hantverk så gott som något annat. Dessa

dunkla sidor av huset är dock väl dolda och de

flesta ser som sagt gott på Veleno och dess underhus.

De är liksom de andra husen skickliga i

affärer om än möjligtvis lite djärvare och ibland

rent utav dumdristiga. Det är dock inget som

påverkat deras status i långa loppet.

Husets medlemmar lämnar ibland helt den

ekonomiska och militära världen för att ägan

sig åt diverse estetiska konster. Ofta med stor

framgång. Husets agenter tjänar Gillets

krigsmakt genom spionage, sabotage och lönnmord.

De är dessutom användbara i syfte om

att rota ut eventuella tvivelaktigheter i de egna

leden. Det som fortfarande främst karakteriserar

huset är dock elegans och flärd. Kort sagt så

går huset att beskrivas som en vacker ros

med mycket dödliga törnen.

Huset Ritter

Huset Ritter är en uppkomling

bland de stora husen och

det var först i och med grundandet

av Akademien som

huset kom till sin rätt. Huset Ritter har inte sitt

16

ursprung inom det kejserliga hovet utan snarare

tvärtom. Huset har sitt ursprung inom hantverksrörelsen

och egentligen så

bildades huset i och med Gillets

grundande. En rad familjer med

hantverks och forskningsbakgrund

slog sig samman och bildade till en

början en slags union som sedan övergick

till ett handelshus.

Således finns det inga egentliga blodsband

inom huset och finns de så är de inte

lika anrika som inom många andra stora hus.

Var i husets namn har sitt ursprung är inte känt

men det brukar skämtas om att det är ett resultat

av en lottdragning. Man skulle kunna säga

att huset är lika konstgjort som de skapelser

som karakteriserar dem så mycket. Huset Ritter

består som sagt av hantverkare, uppfinnare och

forskare och många sysslor är direkt slutna till

Akademien och Arsenalen som huset förövrigt

har mycket stort inflytande över.

Huset Ritter ligger bakom många av Gillets

största teknologiska framsteg och ifrån hantverkarstaden

Wagensburg sänder huset sina

medlemmar ut i världen på alla tänkbara

uppdrag i vetenskapens namn. De tjänar också

krigsmakten med sin teknik och sitt kunnande.

Majoriteten av gillesarméns fältingenjörer som

riskerar sina liv för forskningen tillhör det

mäktiga men märkliga Huset Ritter.

Gillets krigsmakt

Gillet är för många synonymt

med sin armé och sin flotta och

det är också genom den som organisationen

vunnit mycket av sin makt och

sitt inflytande.

Gillets grundare kunde agera på det

sätt de gjorde genom att de tidigt lyckades

ta kontrollen över delar av den kejserliga

armén som stod utan befälhavare i samband

med imperiets fall.


I sig var det ett risktagande eftersom det var

på officerskårens godtycke som de ställde sig

under de stora handelshusen. Det hela avlöpte

dock som planerat och med en armé och en

flotta på sin sida kunde Gillet byggas och frodas.

Idag består krigsmakten som en ryggrad i

organisationen och även om det initialt inte är

önskvärt så har det ofta varit nödvändigt att ta

till svärdet innan pennan ens kommit till tals.

De väpnade styrkornas primära uppgift är dock

att skydda organisationens egna intressen så väl

som de anslutnas. Armén och flottan skänker

den trygghet som krävs för att Gillets ledning

ständigt skall kunna och våga styra det omfattande

företaget mot nya horisonter.

Gillets krigsmakt är dock ständigt relativ till

organisationens övriga tillgångar eftersom den

mer än någon annan del av Gillet drivs av rena

pengar. Organisationsmässigt så är dessutom

krigsmakten delvis skild från övriga Gillet i att

den åtminstone förfogar över en egen administration.

Denna är förvisso sammanvävd med

vissa delar av t.ex. Notariatet men i övrigt så är

det ett eget maskineri.

Armén

Armén består av legosoldater som med jämna

mellanrum handplockas av speciella värvare

ifrån sina ordinarie legokompanier. Dessa

soldater kontrakteras efter rådande behov och

ställs sedan under nya befäl som likaså anställts

av värvare. Oavsett rang så graderas alla utefter

existerande meriter och för officerarna så gäller

så väl betygelser ifrån formella utbildningar

liksom mer specifika erfarenheter. Det är sällan

som Gillet låter anställa militär personal som

inte vittnat slagfältet.

Efter värvningen kan vissa soldater och officerare

erhålla ytterligare utbildning beroende

på postering och tjänstgöring. Vissa typer av

beväpningar är nämligen helt unika för Gillet

och kräver specialträning. Dessa specialister

kan också räkna med betydligt längre anställn-

ingskontrakt.

Officerare av högre rang anställs ofta på livstid

om de visat sig kompetenta nog. Detta för att

Gillet ogärna ser att militära hemligheter lämna

de egna leden. Detta motiveras precis som så

mycket annat inom organisationen genom rena

pengar och Gillets officerskår är kanske den

bäst betalda i världen. Karriärmöjligheterna gör

sig lika tydliga inom militären som inom andra

områden och det lockar till sig de djärva nytänkare

och innovatörer som Gillet så ofta önskar.

Soldaterna äger sin egen utrustning och de

uppmanas att köpa krigsmateriell tillverkat av

Gillet själva eftersom det garanterar en viss

kvalitet. Vissa specialister tilldelas dock vissa

vapen som i många fall räknas som mer dyrbara

än soldaten som bär dem.

Flottan

Flottan består precis som armén av kontraktsbunden

personal i form av sjömän och officerare.

Den primära skillnaden är dock att skepp

och övrig materiell ägs direkt av Gillet. Flottan

samarbetar dock ofta med armén i form av att

skeppen transporterar trupper och materiell

och i sällsynta fall ger direkt eldunderstöd vid

angrepp och försvar.

Skeppen består i många fall av kombinerade

krigs och fraktfartyg som lätt kan byta skepnad

mellan att transportera varor för handel och att

fungera som krigsmaskin. Hursomhelst så är

alla skepp oavsett storlek bestyckade till en viss

grad. Gillets krigsskepp patrullerar ständigt de

stora handelsrutterna för att skydda dem ifrån

sjörövare och jakten på pirater har varit en

ständig uppgift sedan Gillets bildande. Således

har flottan också alltid varit högt prioriterad och

konstruktionen av skepp representerar också

Gillets första interna produktionslinje.

Att vara ansluten till Gillet medför en rättighet

att segla under officiellt gillesflagg. Det är

ett privilegie som garanterar fri lejd in i organisationens

egna hamnar samt garanterat beskydd

17


genom patrullskeppen så länge det flaggade

skeppet befinner sig på en bevakad farled. Det

sistnämnda är dock ingen garant eftersom många

piratskepp är snabbare än något krigsfartyg.

I synnerhet har piraterna kända som ”Den

Svarta Solens Brödraskap” varit en plåga för

Gillet under många generationer och det har

gått så långt att Gillet börjat betala flertalet

rövarband för att hålla sig borta ifrån skepp

som seglar under gillesflagg. Detta har fungerat

över förväntan men framgången beror också

på en viss intensifiering av piratjakten genom

sjösättandet av allt mindre och snabbare patrullskepp.

Vid enstaka tillfällen har rena allianser

upprättats med enskilda piratbesättningar i fråga

om gemensamma mål och fiender. Det senaste

kända fallet var under det Cordoviska kriget då

en mindre flotta av skepp under den svarta solens

flagg hyrdes för att assistera i kriget.

Det utreds fortfarande huruvida detta var ett

väl motiverat beslut.

Arméns organisation

Gillets hela krigsmaskineri är skapat för att

vara flexibelt. Detta därför att många väpnade

styrkor tjänstgör i världens alla hörn och där

ständig anpassning är en del av uppdraget.

Armén i synnerhet, är utformad för att kunna

operera småskaligt och således har även en mer

strömlinjeformad befälsstruktur tagits fram och

även lägre officerare uppmuntras att ta egna

initiativ och anpassa sig efter den givna situationen.

Inom vissa ramar givetvis.

Alla truppslag inom Gillets led är indelade

i stridsgrupper kallade ”fänikor” vars storlek

varierar mellan ungefär tio och tjugo soldater.

Dessa leds av en ”furir” och beroende på fänikans

huvudsakiga syfte så erhåller de ett specifikt

prefix som dessutom faller över till fänriken.

En fänika med huvudsakligen närstrids-

kämpar kallas för ”fotfänika” och dess furir för

”fotfurir”. En skyttefänika leds av en skyttefu-

18

rir, en stormfänika leds av en stormfurir, osv.

Fänikorna delas i sin tur in i ”kompanier” vars

storlek varierar mellan två och fem fänikor.

Kompaniet styrs av en ”kapten” som också är

det högsta fältbefälet. Denne har oftast en eller

flera sekonder i form av löjtnanter av första och

andra graden. Fler kompanier bildar en brigad

och storleken på en sådan varierar kraftigt. Det

är relativt sällsynt att Gillet mobiliserar stora

brigader. Ordningen går alltså från kapten till

löjtnant av första graden till löjtnant av andra

graden till furir och slutligen till knekt. Detta

system är övergripande för alla truppslag.

Gillets högre befäl kallas för generellt för

”stabsofficerare” eller ”kvartersbefäl” och deras

militära bildning är oftast av den mer akademiska

arten då de för att nå sin rang tvingats att

studera vid en officiell militärakademi.

Stabsbefälen utgör högkvarteret för ett kompani

eller brigad och även denna struktur är

relativt flexibel och eftersom Gillet ofta samarbetar

med andra kulturer och fraktioner

så måste stabsledningen vara anpassningsbar

för att kunna ta in rådgivare och befäl utifrån

för att kunna föra en framgångsrik operation.

En stabsgrupp är generellt uppbyggd kring ett

antal militära specialister och mer eller mindre

civila byråkrater ifrån Notariatet. Detta eftersom

Gillets fälttåg ofta går hand i hand med civila

affärsuppgörelser och diplomatiska förhandlingar.

Allt måste dessutom övervakas så att

operationen utförs i enighet med rådande lagar.

Högkvarteret och tillika staben för en typisk

militär expedition leds av en ”kommendörmajor”

som för högsta befäl med en ”fältkansler”

utsänd av Notariatet som juridisk, ekonomisk

och diplomatisk rådgivare.

Övriga stabsbefäl tituleras ”kvartersmajor”.

Fältstabens övergripande uppgift är att

samordna och styra över underrättelse, logistik,

och strategi samt kommunikation och enskilda

stabsofficerarna är oftast specialiserade inom ett

specifikt område. Storleken på stabsgrupperna

varierar i enighet med arméfördelningens

storlek.


Befälsgraderingar

19


Befälsgraderingar i fält

Gillets officerare påvisar sin rank genom ett

relativt okomplicerat system av färgade band

som bärs snett över bröstet. Färgen eller färgkombinationen

kan ibland vara svår att tyda då

det döniska soldatmodet inte sällan ter sig som

mycket färgglatt.

Detta är sällan ett problem då de aktuella

befälen ofta är välkända inom sina kompanier.

Förutom de färgade banden så brukar en högre

rang påvisas genom exklusivare utrustning och

utsmyckning. De färgade banden gäller dock

som officiell gradering och de måste vara minst

en decimeter breda och bäras utanpå eventuell

rustning. Banden bekostas personligen av

befälen och således kan de variera i kvalitet,

färgstyrka och material.

Truppslag

Stommen i Gillets krigsmakt utgörs utav

döniska legoknektar. Dessa yrkessoldater delas

in i olika trupptyper beroende på deras

specialisering och specifika roll på slagfältet.

Förutom döniska knektar så förstärker

Gillet ibland sina led med legosoldater från

andra kulturer. När det talas om Gillets knektar

så är det dock specifikt kontrakterade knektar

ifrån någon av de döniska länderna.

Fotknektar

Fotknekt är ett generellt begrepp för majoriteten

av Gillets soldater. De utgör den mångtaligaste

och flexiblaste av truppslag och de

kan delas in i en mängd specialistenheter. Den

vanligaste typen av fotknektar är dock de som

är inriktade på direkt närstrid och dessa delas in

i större fänikor där de ofta möter fienden i front

med närstridsvapen så som sköld och svärd

eller hillebard. Det är inte ovanligt att vapensla-

20

gen blandas i fotfänikorna för att uppnå största

möjliga verkan. Vissa fotfänikor understöds

även av ett mindre antal knektar beväpnade med

handkanoner.

En fotknekts rustning består av ett

plåtharnesk och en hjälm för att skydda de mest

vitala delarna. Armar och ben lämnas ofta oskyddade

med enstaka undantag för metallhandskar

eller liknande. Detta gör fotknektarna relativt

smidiga samtidigt som riktigt kritiska skador

kan undvikas.

Vissa knektar har även en rudimentär

sjukvårdsutbildning och är kapabla att lägga

förband på sina sårade kamrater till dessa att

mer kompetent personal kan närvara. De flesta

knektar bär dessutom med sig egna bandage

och liknande eftersom ingen vågar lita på att det

finns tillräckligt till dem alla.

Skytteknektar

Skyttefänikor består av knektar beväpnade

med olika former av avståndsvapen. Den vanligaste

formen av skjutvapen är armborstet eller

handkanonen. Pilbågar förekommer också men

dessa är sällsynta då vapenslaget i sig klassas

som omodernt i stora delar av Dönerland.


Undantaget utgörs dock av de knektar som rekryterats

ifrån Hessbrand där traditionerna kting

bågskyttet fortfarande lever.

Dessa skickliga jägare besitter fortfarande de

gamla kunskaperna i hessbrandernas händer är

bågen fortfarande tillräckligt dödlig för att den

skall ha en plats i Gillets led. De hessbrandiska

bågskyttarna är ofta indelade i mindre grupper

och agerar inte sällan spanare och flankstöd åt

den stora massan av fotknektar.

Skytteknektar rustar sig generellt inte lika tungt

som fotknektar men de flesta bär ändå hjälm

och en vadderad jacka eller rock.

Fotknektarna må vara den vanligaste typen

av krigare i Gillets led men de är alla individuellt

rekryterade och utvärderade med kritiska

ögon. De är alla bland de mest framstående

utövarna av sitt värv och många ser det som en

stor ära att ha valts ut till det som påstås vara

det modernaste krigsmaskineriet i världen.

Artillerister och ingenjörer

Gillets fältartilleri och andra krigsmaskinerier

kräver specialister och dessa hämtas ur

fotknektarnas led. Artilleristerna sköter kort och

gott kanoner och andra tunga understöds och

belägringsvapen. Detta är en viktig uppgift och

mycket inom Gillets krigsdoktrin kretsar kring

framförandet av dessa högst dödliga vapen.

Kostnaden för en enda pjäs överstiger ofta kostnaden

för flertalet knektar och detta är artilleristerna

fullt medvetna om. En artilleribesättning

kan bestå av en eller flera pjäser som hanteras

av runt tre knektar på pjäs och leds av ett fältbefäl

med specialistutbildning.

Artilleristerna arbetar inte sällan tillsammans

med fältingenjörer. Dessa specialister är

ofta väldigt viktiga när det kommer till att både

upprätta och inta mer avancerade försvarsställningar.

Gillets ingenjörssoldater har dessutom

sin bakgrund inom Akademien och Arsenalen

och har ibland tillgång till experimentella och

avancerade vapenslag.

21


22

Utrustning för fotknekt


Stormknektar

Stormknektarna utgör ett nytt kapitel i Gillets

krigshistoria. De är en skapelse som härrör från

Arsenalen som ansvarar för så väl utbildning

som beväpningen av stormknektar.

I kort är en stormknekt en chocktrupp vars

uppgift det är att snabbt bringa kaos och

förödelse i fiendens led och primärt rikta in sig

på de tyngsta och mest välrustade soldaterna.

En stormknekt är för ändamålet beväpnad

med en eller flera svartkrutspistoler som i sig

representerar ett stycke mästerligt hantverk.

Dessa pistoler är utformade för att på nära håll

penetrera tunga rustningar och sköldar. För att

komma nära fienden snabbt och smidigt så bär

stormknektar lätta rustningar som endast skyddar

mot de enklaste former av skador. Deras

främsta skydd utgörs snarare av deras taktik.

När stormknektar avancerar så skall det gå

snabbt och för att ytterligare förvirra fienden så

sker dessa angrepp ofta under stora slöjor av rök

som frambringats genom användandet av rökgranater.

För att skydda sig ifrån röken och eventuella

komplikationer med pistolerna så bär stormknektarna

besynnerliga skyddsmasker som

antingen helt eller delvis täcker ansiktet. Detta

ger dem dessutom ett onaturligt utseende som

skänker ytterligare tyngd till den chockeffekt de

är kapabla att frambringa.

23


24

Utrustning för stormknekt


Dubbelsoldare

Dubbelsoldare är veteraner som varit anställda

så pass länge och med sådana framgångar

att deras ekonomiska ersättning vida överstiger

den hos en fotknekt. Detta har också lett till att

dessa luttrade individer lyckats tillskansa sig

högkvalitativ utrustning och beväpning. Deras

långa erfarenhet i fält gör dem dessutom till

fullkomligt livsfarliga motståndare som är kapabla

att möte i princip vilken fiende som helst.

Deras moral är också osedvanligt hög även för

en gillesknekt och även om de fortfarande känner

fruktan så är de dem sista att visa det.

Dubbelsoldare bär nästan heltäckande

kroppspansar och svingar stora men eleganta

tvåhandssvärd. Detta skyddar dem nästan helt

och håller ifrån lättare vapen samtidigt som de

är fullt kapabla att ta sig an alla tänkbara motståndare

med framgång.

Dubbelsoldare ingår i så kallade ”tunga

fänikor” för att indikera dem slagkraft de kan

frambringa. Dessa leds av veteranfurirer men

den allmänna attityden inom de tunga fänikorna

är betydligt mer familjär och avslappnad då veteranerna

litar till varandra på ett helt annat sätt

än de yngre och mer oerfarna soldaterna gör.

Veteranfurirens titel är därför främst formell.

Förutom att vara formidabla krigare så utgör

även dubbelsoldare en slags förebilder för många

yngre soldater och deras närvaro på fältet

kan göra gott för den allmänna stridsmoralen.

25


26

Utrustning för dubbelsoldare


Kampkulten

Kampkulten är egentligen ingen religion utan

snarare en kulturyttring som till viss del växt

fram bland de döniska legosoldaterna men som

har sitt egentliga ursprung i den forna kejserliga

armén. Det primära syftet med kampkulten är

att göra livet som soldat mer drägligt rent mentalt

och att rättfärdiga de gärningar som begås

i krig genom en tro om att en människas och i

synnerhet en soldats öde är förutbestämt. Det

sägs att rörelsen uppstod i samband med den

kejserliga arméns långvariga kampanj i skaegi.

De vildsinta men ädla kämparna i norr gjorde

ett stort intryck på så väl officerare som soldater

i armén och man avundandes kampvilja och

modet som de skaegiska krigarna uppvisade

trots ibland hopplösa odds. I takt med att kriget

fortgick kom den kejserliga armén allt närmare

skaegiernas kultur och de började plocka upp

element ur den och framförallt tron på att varje

människas öde är beseglat från födseln anammades.

Med tiden växte kulten och fler element

infogades i tron. Att vara soldat blev för

många det enda sättet att leva då återanpassning

till samhället visat sig alltför svårt. Soldatens

identitet och livsstil definieras därför genom

kampkulten.

Det finns egentligen inget organiserat ”dyrkande”

inom kampkulten och det rör sig mer

om en samling ritualer som i sin tur i många fall

är direkt hämtade eller modifierade varianter

på vedertagen folktro och vidskeplighet. Dessa

ritualer och böner är så pass många att få brytt

sig i att sammanställa dem och samtidigt så

spelar det ingen roll. Improvisation är en del av

kampkulten så länge det främjar moralen och

sammanhållningen. Nästan varje kompani har

sina egna ritualer och traditioner. Det är vanligt

att soldater fäster små lappar på sin rustning och

sina vapen innehållande citat och stridsrop som

sägs ha uttalats av kultens helgon.

Vissa soldater väljer även att nedteckna sitt eget

eller det egna kompaniets valspråk eller stridsrop.

Trots kultens relativt oorganiserade uppbyggnad

så existerar det ett par symboler som

alltid är återkommande och de är följande:

Hjulet

Hjulsymbolen är ett vagnshjul med ekrar som ofta

avbildas brinnandes. Symbolen står för det

ohejdbara ödet. Elden som brinner på hjulet

symboliserar hur ödet förseglas i striden.

Korset

Avbildat mer fyra lika långa armar (ibland

åtta men då är fyra av armarna något kortare),

antingen rakt eller diagonalt. Korset symboliserar

enighet, ära, och värdet av en svuren ed. Man fattar

sitt kors i handen när man svär en ed och detta

är ett tecken på att man tar sitt löfte på högsta allvar.

Korset är även en symbol för svärdet och för

stålet.

27


Kampkultens

helgon

I likhet med den döniska folktron så finns

det även en typ av personkult inom kampkulten

och de olika aspekterna av soldaten och dennes

vedermödor definieras genom ett antal gestalter.

Dessa ”helgon” sägs ha varit existerande personer

men samtidigt finns det få belägg på detta

och det rör sig snarare om idealbilder av en

soldats olika sidor. Kampkultens helgon och

berättelserna om dem är följande:

Helige Rudiger

Helige Rudiger är det största och mest kända

av helgonen och en av de man vet mest om även

om legenderna gör större anspråk på stordåd

än det som faktiskt är historiskt underbyggt.

Rudiger var en lågadlig knekt som tack vare

enorma framgångar och stor skicklighet snabbt

steg i graderna. Rudiger var en ypperlig taktiker

då han var beläst på det forna imperiets stora

genier samtidigt som han hade förståelse för att

kombinera dessa gamla taktiker med den nya

tidens förutsättningar och möjligheter.

Rudigers kanske mest omtalade bedrift var

när han som kapten endast med en handfull

knektar lyckades att avgöra det till synes ändlösa

slaget om en belägrad stad

Exakt hur detta gick till går legenderna isär

om men man säger sig veta att soldaterna med

list och skicklighet lyckades erövra en av fiendens

viktigaste hållpunkter i staden och vända

dess belägringsvapen mot dem själva. I kaoset

som skapades gjorde man från stadskärnan en

utbrytning och lyckades på så vis återta kontrollen

över staden.

Rudiger var både en skicklig krigare och

taktiker som inte var rädd för att improvisera

och lite till sina instinkter. Han befann sig alltid

bland sina soldater i stridens hetta trots att det

28

inte var brukligt om ens rang överskred kapten.

Rudiger dyrkas främst av högre befäl och militära

strateger.

Heliga Agnes

Det enda kvinnliga helgonet tillbedjandes

för vård, hälsa, läkande och sorg Sankt. Agnes

var en kvinna som förlorade sin man i strid

kort efter deras giftermål. Hon vårdade honom

själv på hans dödsbädd och hon svor vid hans

lik att hon skulle viga sitt liv till att bringa ljus

i det lidande som kriget alltid inneburit. Vid

tiden fanns ingen formell sjukvård att finna för

sårade soldater utan de som föll i strid lämnades

allt som oftast åt sitt öde. Agnes följde med sin

avlidne makes kompani ut i fält och fann snabbt

sitt kall.

Till trots för den konservativa officerskårens

ovilja att avsätta resurser till att hjälpa sårade så

upprättade Agnes ett sjukvårdstält och med sina

hjälpare följde hon trupperna i strid och räddade

många sårade från en säker död. I ständig

brist på stöd och resurser ovanifrån lär Agnes

ha utvecklat en närmast övernaturlig förmåga

att muta till sig och stjäla nödvändig utrustning

för att utöva sitt värv.

I takt med att Agnes och hennes medhjälpares

erfarenhet ökade såg man också en markant uppgång

i soldaternas moral och detta påverkade

förstås även befälhavarnas syn på henne.

Snart uppstod liknande sjukvårdsgrupper

inom många kompanier och detta lade grunden

för den fältvård som existerar idag. Den heliga

Agnes tillbedjes av i princip alla och i synnerhet

de som skadats eller på annat sätt är i behov av

tröst. I många sjukvårdstält brukar det finnas en

bild på en kvinnogestalt som skall representera

den heliga Agnes som vakar över sina fallna

soldater.


Helige Jonathan

Den helige Jonathan var en dubbelsoldenär

känt för direkt självdestruktivt leverne då han

enligt legenderna bland annat alltid stod i spetsen

för sina stridskamrater och mötte fienden

allra först. En av hans största bedrifter lär ha

varit då han på egen hand lyckades slå in en

bräsch i fiendens främre led och själv vända ett

uppenbart underläge till en lysande seger.

Även om Jonathan var både järv och skicklig

var han oerhört nyckfull och våldsam och lyckades

därmed aldrig egentligen stiga i graderna.

Legenden säger att han natten före ett

avgörande slag i den turbulenta tid som rådde

under gillets grundande skådade sitt eget öde.

Under slaget stred Jonathan med en vrede

som sällan skådats och egenhändigt skulle han

ha tagit sig an stora skaror av tungt rustade

angripare. Segern var ett faktum, men under

marschen hem från slagfältet föll Jonathan offer

för en fientlig pil och avled på plats.

Många källor indikerar att en Jonathan faktiskt

existerat men om hans oerhörda dåd berättar

endast legenderna.

Helige Martin

Helige Martin är ett lite speciellt helgon då

det inte finns några historiska bevis för hans

existens eller något stordåd som kopplar honom

till en historisk händelse. Detta har gjort att

många menar att Martin är ett äldre

helgon som kan ha redan i kampkultens första

stadium och kanske baseras på en person som är

äldre än så.

Enligt legenden var Martin en legosoldat som

använde sig av minst sagt oortodoxa metoder.

Hans lojaliteter kunde väl påstås ligga först och

främst hos honom själv men även om han till

synes bytte lojalitet när läget såg mörkt ut så lär

han ha utnyttjat tillfället för att ta död på en hög

officer och sedan fly för att åter ta anställning

hos sin forne arbetsgivare. Omständigheterna

29


till att han gick över till fienden genom att ge

dem sin egen kaptens huvud är dock

omdiskuterade. Legenden säger även att Martin

var den första dubbelgångaren, det vill säga

den som lyckades skriva in sig i kompaniet två

gånger och därmed få dubbel sold.

Attityden till helige Martin i gillets officerskår

är kluven men trots hans mer moraliskt

tveksamma handlingar så är han beundrad för

sin förslagenhet och därmed förekommer han

även i mer respekterade officerers böner.

Hur den helige Martin skulle ha dött finns det

ingen legend som berättar, han tycks snarare ha

räddat sig ur alla motgångar i sista stund.

Kamppräster

En kamppräst är en lätt missvisande titel

på de individer som aktivt driver kampkulten

framåt som andliga ledare. Prästerna är ofta

mycket härdade krigsveteraner som inte sällan

lider av vissa mentala skador som de åsamkat

sig under krigstjänstgöring. Prästerna följer soldatföljena

ut i fält men formellt sett är de egentligen

inte soldater själva eftersom de inte aktivt

begär någon betalning.

De lever ibland på allmosor som de söker hos

soldaterna men detta behövs sällan eftersom det

inte sällan rör sig om förmögna veteraner som

bär dyrbar utrustning och vapen. Det finns flera

fördelar med att låta kamppräster följa med ut i

fält och det mest påtagliga är att de är skickliga

krigare som inte räds sin fiende och som i blint

raseri och euforisk kampvilja kan åstadkomma

stor skada. Deras effekt på den allmänna

stridsmoralen är dessutom positiv då deras

predikningar ofta kommer till tröst även om

de ibland är mer eller mindre oförståeliga i sitt

sammanhang. Varje enskild kamppräst sätter ära

i att utforma sina egna predikningar och ritualer

och de bidrar till stor del att kampkulten är en så

pass mångfasetterad rörelse.

Gillet har just inget emot att kamppräster

följer med under vissa fälttåg även om de som

30

individer kan vara orediga att ha att göra med.

De vördas över lag även av de högre officerarna

och detta kanske för att många av kampprästerna

tidigare varit befäl själva.Deras förvirrade

sinnen utstrålar ofta en enigmatisk aura som

både kan verka karismatiskt som avskyvärd och

själva fascinationen kring dem är också det som

räddar deras anseende. Det och det faktum att

de ofta hanterar ett vapen som få.

Kampräster klär sig gärna i egentillverkade

skrudar vars syfte är att verka så pass imponerande

som möjligt. Det rör sig ofta om

långa kåpor och rockar med rika utsmyckningar

i form av broderier med de för kulten heliga

symboler samt andra kraftfulla avbildningar.

Eld är exempelvis ett återkommande tema.

Prästerna bär dessutom ofta tunga rustningar

som de beroende på individen antingen

vårdar ömt eller helt låter förfalla. De strider

helst med stora tvåhandsvapen som de nästan

alltid svingar med full kraft under åkallandet

av sina märkliga böneramsor. Kampprästerna

må vara vansinniga men deras existens är ändå

ofrånkomlig i en kultur som är så pass präglad

av krig och konflikt och själva anser de sig vara

upphöjda då deras väg givit dem frid i kanske

de minst fridfulla av platser.


Text: Robin Berglund, Johannes Jensen

Layout: Therese Berglund

Illustration: Peter Edgar, Carolina Dahlberg

Redigering: Kalle Burbäck

31

More magazines by this user
Similar magazines