Ökat tryck Ökat tryck på virkes- påvirkes- marknaden marknaden

Nr 2 

2007 

Ökat tryck 

påvirkes- marknaden 

▼ 

▼ 

En tidning från landets skogsägarföreningar – Pris 55 kronor inkl moms 

Fabriken som gör 

tusen hektar faner! 

Energin räddar 

eftersatt röjning 

Hundarna 

får fart på 

skogsgården 

▼ ▼ 

Bli frisk av 

skogsmiljön 

Enskilda träd 

hittas med laser 

Allt dyrare skogsmark 

Mässan 

ett riktigt 

trämecka

Det hänger på... 

Efter en lång rad provkörningar, tester och nöjda 

kunder kan vi konstatera att vårt ackumulerande 

röjningsaggregat C16.a är exibelt, snabbt och enkelt 

att använda. Oavsett om det handlar om röjning eller 

skördning av biomassa klarar Bracke C16.a av det. C16.a 

är försett med griparmar som ackumulerar de kapade stammarna. 

Aggregatet är utrustat med en unik kaplösning som ger 

snabba och rena skär. Hemligheten ligger i att vi använder oss av 

en standardsågkedja! Det är de små detaljerna det hänger på. 

Ring så får du veta mer: 0693 - 105 75 och besök gärna vår hemsida! 

www.brackeforest.com 

C16.a C12.a

INNEHÅLL Nummer 2 2007 Nästa nummer utkommer 24 maj TEMA: Renovera & bygg, Elmia 

ingår som en medlemsförmån i 

landets fyra skogsägareföreningar 

tillsammans med en bilaga från respektive 

förening. Vid adressändring 

kontakta din skogsägareförening. 

Södra Skogsägarna 

www.sodra.se 

0470-890 00 

Mellanskog 

www.mellanskog.se 

018-17 09 00 

Skogsägarna Norrskog 

www. norrskog.se 

0612-71 87 00 

Norra Skogsägarna 

www.norra.se 

090-15 67 00 

REDAKTION 

Chefredaktör och ansvarig utgivare: 

Pär Fornling 

Stålbrandsgatan 5, 214 46 Malmö 

Telefon: 040-92 25 55 

Fax: 040-601 64 49 

E-post: par.fornling@lrfmedia.lrf.se 

Tf redigeringsansvarig: 

Mikael Sylvander 

Box 6044, 200 11 Malmö 

Telefon: 040-601 64 87 

Fax: 040-601 64 99 

E-post: mikael.sylvander@lrfmedia.lrf.se 

ANNONS 

Birgit Emilsson 

Box 6044, 200 11 Malmö 

Telefon: 040-601 64 55 

Fax: 040- 601 64 49 

E-post: birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se 

Ronny Gustavsson 

113 92 Stockholm 

Telefon: 08-588 367 97 

Fax: 08-588 369 99 

E-post: ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se 

Annonsmaterial: 

annons.visk@lrfmedia.lrf.se 

PRENUMERATION 

Telefon: 040-601 63 65 

Fax: 040-601 63 55 

E-post: pren@lrfmedia.lrf.se 

Prenumerationspris helår 

(6 nummer) 295 kronor inkl moms 

Lösnummer 55 kronor inkl moms 

REDAKTIONSRÅD 

Per Bengtsson, Erik Jonsson, Gunilla 

Kjellsson, Anders Olsson, Ola 

Persson, Sven-Erik Petersson och 

Karin Vestlund. 

Hemsida: www.atl.nu/skog i 

samarbete med tidningen ATL. 

För ej beställt material ansvaras ej. 

Vi Skogsägare produceras av LRF 

Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna. 

TS-upplaga 2005: 98 300 

Tryck: Hansaprint, Åbo 

Repro:LRF Media AB, Malmö 

INVESTERINGSLYFT. Norrskog 

investerar en kvarts miljard på att 

öka förädlingsvärdet. Sid 40 

ENERGI. Patrik 

Jonsson arbetar med 

Norra skogsägarnas 

växande satsning på 

bioenergi. Sid 26 

MASSAVEDSPRISET 

är en huvudfråga för 

Mellanskog och vd 

Lars Gabrielsson. 

Sid 44 

HÄLSO- 

SAMT. 

Patrik 

Grahn 

forskar 

om natur 

och hälsa. 

Sid 6 

TILL SALU. En av många 

fastigheter som Sveaskog 

säljer. Sid 28 

HUNDLIV. Ledarhunden 

Larionov 

ger draghjälp på 

skogs gården. Sid12 

5 LEDARE: Vi fortsätter tala om ägarrollen i föreningarna. 

6 PROFILEN: Det är något med skogen som gör att vi mår bra. 

8 VIRKESMARKNAD: Ryssland skakar om virkesmarknaden. 

12 SKOGSGÅRDEN: Kompletterar skogsbruket med hundar, turism 

och rekreation för rörelsehindrade barn. 

18 FÖRÄDLING: Ikea en jätte inom sågeri och träförädling. 

20 NÄRINGSPOLITIK: Farligt vatten. 

23 EKONOMI: Betala inte onödigt mycket skatt. 

24 ENERGI: Virkeshögarna blir pellets direkt. 

26 ENERGI: Energi räddar konfliktbestånd. 

28 FASTIGHETER: Vi kollar en av tusentals 

fastigheter till salu. 

30 SKOGSVÅRD: Kampen mot granbarkborren. 

33 SKOGSVÅRD: Koll på varje träd med ny 

skogsbruksplan. 

36 TEKNIK: Uppfinningar för säkert arbete och nya 

tekniska möjligheter. 

MARKNAD: 40–45 

✔ Norrskog investerar kvarts miljard på träförädling. 

✔ Nya beräkningar av virkesbalansen. 

✔ Miljö och dyra stålbalkar är faktorer bakom lyftet för sågverken. 

✔ Energin betyder allt mer för Mellanskog. 

47 MÖBLER: Massor av eleganta trämöbler och tips för köket. 

50 SKOGSGÅRDEN: Desereé fäller allt med motorsåg. 

52 SKOGSSKÖTSEL: Dåliga vägval i generella hänsynen. 

62 KRÖNIKA: Frivillighet och engagemang kan inte kommenderas fram. 

www.atl.nu/skog 

TVÅ TIDNINGAR – SAMMA SIDA 

 

 

 

 

 

 

 

VI SKOGSÄGARE 2/07 3 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Omslagsfoto: 

Pär Fornling

HANDELSBANKEN 

FINANS 

Grizzly 700 

Grizzly Power! 

Störst, starkast, tuffast. 

Och den första med servostyrning, 

en fröjd i grov terräng. 

Nyutvecklad motor, kardan, 

hög/låg, in/urkopplingsbar 

2WD/4WD och diffspärr. 

Brett tillbehörsprogram. 

Utsedd till 

ÅRETS ATV 

i ATV & Terrängmagasinet 

6/06 

”Vi kan inte annat än rekommendera 

Yamahas senaste 

nyhet - en av deras starkast 

lysande stjärnor på ATVhimlen 

just nu.” 

ATV & QUAD nr1-2007 

Vinsch, fäste och montering 

utan extra kostnad! 

SPARA 10.000:- FÖRE DEN 30/6! 

Om du köper en Grizzly 450 eller en Grizzly 700 under perioden 1/3-30/6 2007 så 

ingår en kraftig vinsch samt ett kombifäste utan extra kostnad. Dessutom bjuder vi 

på monteringskostnaden. Totalt värde 10.000:- inkl moms. 

Grizzly 450 

Robust, stark och ekonomisk maskin som 

klarar det mesta. Med Yamaha´s berömda 

transmission, kardan, omkopplingsbar 

2WD/4WD, diffspärr och back. 

BÄST I TEST 

”Det enda som är enkelt är 

att utse en vinnare som bästa 

arbetsmaskin, Yamaha Grizzly 450” 

ATV & Terrängmagasinet nr 4/05 

Grizzly Family 

GRIZZLY 700 - GRIZZLY 660 - GRIZZLY 450 - GRIZZLY 350 

www.yamaha-motor.se

Ljus framtid, men håll i hatten 

Aldrig någonsin i modern tid har förutsättningarna för skogsägande varit så bra. 

Det ger anledning till oro mitt i alla positiva rapporter. 

Allt tycks peka uppåt och som grädde på moset lyckades EU-länderna enas om ett mål för klimatfrågorna 

som ger ytterligare draghjälp åt bioenergin med skogen som motor. Nu finns insikten om att skog 

och miljö inte är liktydigt med reservat. Bra miljö kan tvärtom vara att producera och nyttja skogen. 

Bara för fem år sedan handlade debatten om hur råvara från Ryssland skulle välla in. 

Och eftersom skogsbruket kännetecknas av att alla tycker samma sak samtidigt blev det en väldigt dyster 

stämning. Ett annat kännetecken är uppenbarligen bristande förmåga i att göra, eller kanske snarare tolka, 

prognoser. 

I dag vet vi att det blev helt annorlunda än vad kören av dysterkvistar då trodde. Nu handlar det om råvarubrist. 

Det är i sin tur en sorts välsignelse för sågverken, som annars lyckats såga sönder varje högkonjunktur. 

Eftersom nästan alla sågverksägare älskar att sönderdela så många stockar som möjligt så fort de får chansen 

har produktionen ökat till den grad att priserna fallit varje gång konjunkturen lyft. 

I dag finns inte den möjligheten och de goda tiderna ser ut att hålla i sig. 

ÄNDÅ FINNS anledning till eftertanke. Lika fel som Rysslands-spöket var för fem år sedan, lika galna kan 

dagens profetior vara. De strukturella fel som byggs in i organisationer, eller övermodiga företag, görs oftast 

när det blåser medvind och inga varningsklockor hörs i blåsten. 

För att inte tala om rena katastrofer som när blåsten når orkanstyra, klimatet ändras och insekterna angriper. 

Det finns också rent politiska risker. Blir det en verklig kamp om råvaran kan det fresta politikerna att 

blanda sig i leken. Energin och miljön är kära spelfält för klåfingriga politiker. Här ändras reglerna titt som 

tätt. 

Det finns tecken på att Skogsstyrelsen ytterligare vill skruva upp miljökraven, trots att samma myndighet i 

en färsk rapport om virkesbalansen tydligt varnar för att skärpta miljöambitioner direkt slår mot virkesmarknaden. 

Men det finns också en motsatt risk att miljön glöms bort till fromma för de allt viktigare produktionsfrågorna, 

vilket inte heller är bra. 

MEDVINDEN innebär paradoxalt nog en speciell utmaning för skogsägarföreningarna. När 

alla rycker och drar i virket är det viktigt att tydliggöra varför samverkan behövs både på 

virkesmarknaden och i näringspolitiken. 

Det är en utmaning att tydliggöra och anpassa verksamheten för en ny generation 

skogsägare och att utveckla den kooperativa företagsformen för en ny tid. 

Här ligger skogen relativt långt framme, men det finns mer att göra för att lyfta 

fram ägarrollen. 

Debatten och krisen i jordbruket har däremot landat på att sluta tala om ägarrollen. 

Resonemanget mynnar ut i att det bara finns medlemmar. Det känns 

destruktivt. Självkritik i all ära, men bara för att man skjutit sig själv i ena 

foten är det onödigt att osäkra revolvern och skjuta sig i den andra också. 

Argumentationen må föras på goda grunder, men det liknar striden om 

påvens skägg. Den frågan gällde huruvida någon påve haft skägg eller inte 

och poängen i historien är om det egentligen har någon betydelse. 

Vi har den kooperation vi har och det är bättre att utveckla den än verbalt 

montera ner den. 

Vi Skogsägare fortsätter att tala om både ägarrollen och medlemsrollen. 

DET VÅRAS likväl i flera bemärkelser och i grunden är det bara att köra. 

Förutsättningarna är kanske bättre än någonsin, men det kan vara klokt att 

hålla i hatten också i ljumma 

vårvindar. 

VI SKOGSÄGARE 2/07 

Pär Fornling, Chefredaktör 

LEDAREN

PROFILEN 

Därför mår vi bra ute i 

Läsarna av den här tidningen bör må ovanligt 

bra – och nu börjar vi veta varför. 

Professor Patrik Grahn är en av världens 

ledande experter på natur och hälsa – som 

också är en gryende affärsmöjlighet för många 

skogsgårdar. Text & foto: Pär Fornling 

Att man mår bra av att vistas i 

skogen är en flera hundra år 

gammal nyhet. Den franske filosofen 

Rousseau, som levde 

på 1700-talet, minns vi för uttrycket 

”Tillbaka till naturen”. 

I början av 1900-talet fanns 

en stor rörelse för att få ut folk 

i skogen för hälsans skull. 

Många mådde bra av utfl ykten 

och forskarna trodde det berodde 

att det fanns extra stora 

syremolekyler bland träden. 

Efter en lång djupdykning i 

pillerburkarna dröjde det 

till 1980-talet innan forskningen 

i Sverige gjorde ett nytt försök, 

då genom Patrik Grahn. 

HANS INLEDANDE studier 

har vuxit till en hel avdelning 

på Lantbruksuniversitetet. 

Forskarna kan visa att vi alla 

mår bra av att vistas i naturen 

och för sjuka kan det vara rena 

medicinen. 

Rehabliteringsträdgården i 

Alnarp, med tillhörande park, 

har blivit en vändpunkt för 

många långtidssjukskriva. Det 

behövs alltså inga väldiga arealer. 

Viktigast är att komma ut 

bland träden, även om kraven 

varierar. 

– Kanske handlar det om 

några få procent av skogen där 

det kan fi nnas extra anledning 

att ta hänsyn till rekreation och 

hälsa. Oftast är det skog som 

redan ägs av kommuner och 

landsting, vilket underlättar kalkylen. 

De kan ju göra samhällsvinster 

genom bättre folkhälsa, 

säger professor Leif Mattson på 

skogsfakulteten, som involveras 

i den nya forskningen. 

VI TRÄFFAR PATRIK Grahn 

på en hälsosam promenad mellan 

träden där vi mår bra, utan 

att alltid vara mentalt medvetna 

om det… 

– Det fi nns studier där stres- 

sade personer antingen fått åka 

till ett köpcentrum eller ut i naturen. 

Gruppen i naturen mådde 

bättre. Även om människor 

i köpcentret själva tycker det är 

avkoppling så är det faktiskt en 

av de sämsta tänkbara miljöerna. 

Hur hamnade du här? 

– Efter gymnasiet fanns tankar 

om att bli landskapsarkitekt 

och arbeta med att utveckla turismen. 

Men jag kommer från 

lappmarken och Alnarp verkade 

för långt bort. Därför 

läste jag biologilinjen i Umeå 

och fann mig själv en dag arbeta 

med forskning om hur 

renlaven påverkas av storskaligt 

skogsbruk. Då insåg jag att 

det var långt från det som verkligen 

intresserade mig och fullföljde 

de gamla planerna. 

Men varför 

blev det natur 

och hälsa? 

– Jag fick 

uppdrag av 

Lunds kommun 

att undersöka 

vilka 

parker som var 

minst värdefulla och kunde bebyggas. 

För att få reda på det 

behövde kvalitén mätas på något 

sätt, vilket inte var lätt. Då 

kom jag på idén att låta fotbollsklubbar, 

förskolor och andra 

grupper skriva dagböcker. 

När jag sammanställde dem var 

det mest slående hur bra alla 

mådde av att komma ut i parkerna. 

Det var något jag aldrig 

ens hade refl ekterat över. 

En plats för att bota långtidssjuka. 

På vilket sätt mådde man 

bra? 

– Dagböckerna från äldrevården 

berättade hur medicineringen 

kunde minskas, de 

gamla blev lugnare och det var 

mindre spring i korridorerna. 

Förskolorna berättade hur barnen 

mådde bra och kunde koncentrera 

sig bättre. Liknande 

teman kom igen i nästan alla 

berättelserna. 

Men är det egentligen något 

nytt? Sunda förnuftet säger 

väl att det är bra att vistas i 

naturen… 

– Ja, men det här är något 

mer. Min första tanke när jag 

fi ck de här rapporterna var att 

det helt enkelt inte var sant. Det 

verkade som någon sorts magi, 

ungefär som när man upptäckte 

elektriciteten och trodde det var 

magi ända tills de vetenskapliga 

sambanden klarnade. Jag är naturvetenskapligt 

kritisk och 

ville verkligen granska och 

mäta resultaten. Nu börjar vi 

förstå vad det handlar om. 

Hur gick det med dagböckerna? 

– De ledde in mig på ett nytt 

spår. Jag lämnade parkförvaltningen 

och skrev in mig som 

forskningsstuderande 1985. En 

studieresa till USA gav nya pusselbitar. 

I Michigan har man 

visat hur de 

som drabbats 

av mental utmattning 

mår 

bra av att komma 

ut i vildmarken. 

I Texas 

har man visat 

hur patienter 

återhämtar sig 

snabbare om de 

har ögonkontakt med naturen 

från sjukhussalen. Väl hemma 

i Sverige fortsatte arbetet. 

Stämde de där dagboksberättelserna 

om barn och 

gamla? 

– Absolut. Vi har nu positiva 

äldrestudier där sambanden 

stärks. Och vi har forskning som 

visar att fi nmotoriken hos barn 

blir bättre om de vistas i naturen. 

På förskolegårdar med 40 

procent mer natur ökar rörelsemönstret 

med 490 procent. 

Vad gör ni nu? 

– Vid årsskiftet blev vi en 

egen avdelning inom Lantbruksuniversitet 

med ett 30-tal 

personer. Det är ett helt nytt 

tvärvetenskapligt område med 

läkare, ekonomer, miljöpsykologer, 

landskapsarkitekter och 

annan kompetens. En viktig del 

i arbetet är att vi praktiskt visat 

hur långtidssjukskrivna blir 

friska genom trädgårdsterapi. 

Det låter inte så skogligt? 

– Nej, men träden är en viktig 

del. Nu har vi parken, med 

lite ordentlig skog hade det nog 

fungerat ännu bättre. I dag kan 

man säga det är en blandning 

av skog och trädgård för upplevelser 

och praktiskt arbete. 

Vad visar resultaten? 

– Ett 150-tal personer ha varit 

här. De har i medeltal varit 

sjukskrivna i sex år, oftast ned 

diagnosen utmattningssymptom. 

Efter åtta veckor har 80 

procent kunnat gå tillbaks till 

någon form av arbete. Och även 

den resterande femtedelen har 

fått en bättre vardag. Det fi nns 

hundratusentals långtidssjukskrivna 

som skulle kunna bli 

bättre på det här sättet, samtidigt 

som sjukvårdssystemet 

skulle bli mindre belastat. 

Är det en växande verksamhet? 

– Intresset är stort. Efter att 

ha arbetat en del med Skogsstyrelsen 

och gröna trappan går 

vi vidare med ett nytt småskaligt 

projekt. Det handlar om hur 

man kan starta upp den här typen 

av mindre hälsoföretag på 

landsbygden. I Norge är det jättestort. 

Där fi nns 1 500 företag, 

varav det är en betydande del 

av ekonomin för ungefär 700. 

Oftast är det en kompletterande 

verksamhet till jord eller skogsbruket. 

Finns det liknande möjligheter 

för svenska skogsbrukare? 

– Det tror jag säkert. Vi har 

mycket kontakt med LRF i de 

här frågorna. Bland annat fi nns 

projektet Naturlig laddning. En 

del är redan igång och intresset 

verkar stort på de möten jag 

besöker. Det kan nog vara en 

6 VI SKOGSÄGARE 2/07

i skogen 

fördel att arbeta tillsammans i 

någon form av nätverk. Det 

handlar både om rehablitering 

och friskvård. Alla mår bra av 

att vistas i naturen och skogen. 

Men varför? 

– I det vi kallar reptilhjärnan 

tar du in väldigt mycket information 

automatiskt. Det är autonoma 

processer som inte är 

viljestyrda. Går du en skogspromenad 

sysselsätts hjärnan 

med information som den inte 

behöver ta ställning till, samtidigt 

som du inte går och ältar 

gårdagen. Du blir medveten om 

nuet, ungefär som en älgjägare 

på pass eller den som mediterar. 

– Men i andra miljöer ger det 

moderna samhället en massa 

komplexa intryck som är svåra 

att bemästra och tolka. Det arbetet 

görs i en del i hjärnan som 

kallas hippocampus. Nu vet vi 

att hippocampus till och med 

kan krympa hos utmattade per- 

Patrik Grahn, 52 år, lever som han 

lär och ger sig ofta ut bland träden 

där hippocampus får vila från mycket 

störande information. 

soner. Då blir det viktigt att 

vistas i en kravlös natur. 

Men om vi nu alla mår så bra 

av att komma ut i skogen, 

varför har vi inte större dragning 

dit? 

– Det är inte konstigare än att 

folk äter smågodis trots att vi 

inte borde. Våra refl exer fungerar 

inte riktigt, men man kan 

hoppas att medvetenheten ökar. 

Vi behöver den vakna vilan 

som naturen ger. Hippocampus 

hinner inte värja sig när vi 

bombarderas av information. 

Våra läsare, som vistas 

mycket i skogen, borde i alla 

fall må bra? 

– Ja, även om mycket annat 

spelar in för hälsotillståndet. 

För några veckor sedan kom 

siffror om mental ohälsa som 

visar ett rakt samband med var 

man bor. De tre storstäderna 

ligger sämst till och i skogskommunerna 

mår man bäst. 

VI SKOGSÄGARE 2/07 7

VIRKESMARKNAD 

Ryssland ökar 

trycket på råvara 

Hela virkesmarknaden 

skakas om efter Rysslands 

chock besked 

om export avgifter. 

Fullföljs planerna blir 

svenskt virke än 

viktigare. Av Pär Fornling 

Förra året införde Ryssland en 

exportskatt på 40 kronor (4 

euro) per kubikmeter virke. 

Den kom i ett läge när importen 

redan börjat kärva. 

MEN DET VAR bara början. 

Nu har Ryssland aviserat ytterligare 

importavgifter i tre 

steg: 

Juli 2007: 100 kronor per 

kubikmeter. 

April 2008: 150 kronor per 

kubikmeter. 

Januari 2009: 500 kronor 

per kubikmeter. 

Eftersom virket kostar under 

500 kronor att köpa in blir det 

tvärstopp för all export om 

ryssarna väljer att gå hela vägen. 

– Det här är oroande och 

påverkar hela virkesmarknaden 

runt Östersjön, säger Stefan 

Wirtén på Skogsindustrierna. 

Han ledde en delegation som 

irkesexport från 

Ryssland och Baltikum 

uppvaktade regeringen i frågan. 

– Vi träffade handelsminister 

Sten Tolgfors och fi ck bra respons. 

Jag tror regeringen inser 

allvaret och agerar i olika sammanhang. 

Det här är en fråga 

för hela EU och för WTO-förhandlingarna 

om världshandel, 

säger Stefan Wirtén. 

EN LITEN tröst är att björkved 

under 15 centimeter är undantagen 

från exportskatt. Å andra 

sidan införs avgifter på 

asp, som tidigare var befriad. 

Frågan är var smärtgränsen 

Lär dig smida. 

Från järn till din egen yxa eller ett vackert föremål. 

Veckokurser hela året med Lars Enander. Skaffa dig 

grundläggande kunskaper i smidesteknik, härdning, 

slipning och smidets formspråk. För mer information: 

www.gransfors.com, ring 0652-71090 eller mejla till 

axes@gransfors.com 

0,3 

6,8 

2,9 

2,4 

P&P 

14,5 

0,8 

1,7 

Virkesströmmarna 

från 

Ryssland hänger 

ihop, förändringar 

på en 

marknad ger 

effekter kring 

hela Östersjön. 

Importen gäller 

år 2004. Siffror i 

miljoner m 3 fub. 

Källa: Skogsstyrelsen 

går. Redan i dag är importen 

minst lika dyr som svensk råvara. 

– Det vill jag inte spekulera 

om. Vi har byggt upp svensk 

skogsindustri på en världsmarknad 

med fri handel, att 

införa tullar och avgifter är 

principiellt fel. 

– Möjligen vill ryssarna på 

det här sättet försöka locka investeringar 

och skogsindustri 

till landet. Men det är helt fel 

väg, jag tror snarare det skrämmer 

investerare när villkoren 

ändras hela tiden, säger Stefan 

Wirtén. 

IMPORTEN från Ryssland har 

de senaste åren legat på 2,2 

miljoner kubikmeter, vilket 

kan tyckas blygsamt med tanke 

på att det bara är några procent 

av industrins förbrukning. 

Men frågan är betydligt större 

än så. 

Totalt importerar Sverige 

kring 10 miljoner kubikmeter 

råvara. Ungefär hälften kommer 

från Lettland, Estland och 

Litauen. 

Finland är betydligt mer beroende 

än Sverige av rysk råvara. 

Om den importen kärvar 

kan man förmoda att det blir en 

dragkamp om virket i Baltikum. 

– Finlands problem i morgon 

är våra i övermorgon…. 

– Hela marknaden kring 

Östersjön hänger ihop. Totalt 

handlar det om 20 miljoner kubikmeter 

som hotar att försvinna 

som råvarubas. Det motsvarar 

förbrukningen i Stora 

Ensos, Holmens och Billereds 

svenska industrier, konstaterar 

Stefan Wirtén. 

OM IMPORTEN från Ryssland 

försvinner har industrin 

tre alternativ. 

1) Köpa virket någon annanstans, 

exempelvis öka importen 

av eucalyptus. 

2) Lägga ner industrier. 

3) Öka avverkningarna i 

Sverige. 

Resultatet kan bli en blandning 

av alla varianterna. 

Industrin importerar naturligtvis 

för att råvaran behövs, 

men det kan också vara ett 


medel att dämpa de svenska 

virkespriserna. 

ATT TRYCKET ökar på den 

svenska virkesmarknaden behöver 

därför inte vara någon 

nackdel för skogsägarna. 

– Det tycker jag är ett snävt 

tänkande. Om vi ska behålla en 

livskraftig industri som förädlar 

virket måste den också få vedråvara 

till konkurrenskraftiga 

priser, säger Stefan Wirtén. 

I vilket fall har virkesmarknaden 

förändrats drastiskt sedan 

år 2000. Då stod importen 

på toppen och ungefär 16 procent 

av industrins råvara importerades. 

Därefter har andelen fallit till 

drygt 10 procent. 

MYCKET AV debatten handlade 

då om att Rysslands väldiga 

virkestillgångar skulle 

pressa ner råvarupriserna och 

importen var ett billigt alternativ. 

I stället har mycket ryskt 

virke gått öster ut till Kina och 

de forna medlemmarna i Sovjetunionen. 

Dessutom är den 

inhemska ryska marknaden så 

stark i regioner som S:t Petersburg 

att det kan vara lönsamt 

för svenska sågverk att exportera 

virke dit. 

Länderna i Baltikum impor- 


Svårt öka 

avverkningarna 

En färsk analys av 

Skogs styrelsen visar 

att möjlig heterna att 

ytterligare öka 

avverkningarna är 

begränsade. Läs mer 

på marknadssidorna, 

sidan 42. 

Stefan Wirtén, 

närings politisk 

chef, Skogs industrierna. 

Nu ökar trycket ytterligare 

för att öka tillväxten och 

nyttja möjligheterna i de 

svenska skogarna. 

terar nu en del sågtimmer. Ett 

tecken i tiden är att StoraEnso 

förra månaden beslöt att stänga 

sågverket Sauga i Estland på 

grund av råvarubrist. 

I FINLAND, där läget är ännu 

mer akut, skissar skogsministeriet 

på en beredskapsplan för 

att kompensera bortfallet med 

ökade avverkningar. Det handlar 

om att på olika sätt stimulera 

både produktionen och 

skogsägarna. 

Den fi nska skogsindustrin 

importerar 20 procent av råvaran. 

Av det kommer åtta av tio 

stockar från Ryssland. 

I uppvaktningen av handelsministern 

föreslog Skogsindustrierna 

att regeringen, precis 

som i Finland, bildar en arbetsgrupp 

för att lösa frågorna på 

kort och längre sikt. 

– Det här understryker vad vi 

tidigare sagt om vikten av att 

lyfta fram produktionsfrågorna. 

Nu är det ännu viktigare att 

vidta åtgärder för att kraftigt 

stimulera ökad tillväxt i skogarna, 

säger Stefan Wirtén. 

Efter uppvaktningen kontaktade 

handelsministern sin ryske 

kollega German Gref. Dessutom 

har Sten Tolgfors och Finlands 

handelsminsiter lyft frågan 

till EU:s handelskommimissionär 

Peter Mendelsson. 

Öppna odlingssystem 

gynnar rotutvecklingen. 

Ett bra rotsystem är en förutsättning för att en planta 

ska etablera sig. Och ju snabbare den gör det desto 

större chans att den överlever. Det innebär kortare tid 

i riskzonen för snytbaggeskador, vegetationstryck m m. 

Därför satsar vi på odlingssystem med styrlister 

och luftspalter i behållarväggarna, vilket ger ett väl 

förgrenat rotsystem, god stabilitet och en bra framtida 

virkeskvalitet. Med det nya sättet att odla förbättras 

rotsystemens kvalitet avsevärt. 

Vi producerar över 70% av våra täckrotsplantor i 

öppna system. Hör gärna av dig till oss så berättar vi 

mer om våra öppna odlingssystem Svepot-Air, Starpot 

och Planta 80. 

Tel 0771-355 355 www.skogsplantor.se 

Peter Melin, Produktionschef. 

9

FORSKNING 

Diesel en tiondel av kostnaden 

Skördare och skotare 

förbrukar tillsammans i 

genomsnitt 1,7 liter diesel 

per avverkad kubikmeter 

(fub) virke. 

Det visar en enkätundersökning 

som Skogforsk gjort. 

I undersökningen ombads 

maskinägarna att rapportera 

skördarnas och skotarnas förbrukning 

av diesel under två 

arbetsveckor 2006, en vintervecka 

i slutet av mars och en 

höstvecka i slutet av september. 

Enkätsvaren omfattade nästan 

500 maskiner. 

✔ Bränslepriserna utgör i 

dag 10–15 procent av skogsmaskinernas 

timkostnad. 

✔ Mätt som liter per timme 

är det framför allt motorstyrkan 

som påverkade förbrukningen. 

✔ Skotarna drar något mindre 

än skördarna, vilket sannolikt 

beror på att skotarna 

arbetar med ett lägre varvtal. 

✔ Skotare med kedjor drar 

mer per timme än de som inte 

hade slirskydd. Högst förbrukning 

har skotare med band. 

✔ Skotarna drog nästan en 

liter mer per timme under 

marsveckan. 

✔ Mätt som liter per kubikmeter 

var det framför allt medelstamvolymen 

som påverkade 

Sänkt tryck i däcken öppnar vägar 

Vägverket har gett 

klartecken att timmerbilar 

med CTI-systemet får ha 

större last än vad som 

annars är tillåtet på 

vägarna. 

– Vägverkets nya föreskrift 

innebär att skogsnäringen kan 

minska sina kostnader med 

Bränslepriserna utgör 10–15 

procent av skogsmaskinernas 

timkostnad. 

minst 100 miljoner kronor årligen, 

säger Vägverkets generaldirektör 

Ingemar Skogö. 

Med CTI ( Central tyre infl ation) 

kan tunga fordon sänka 

trycket i däcken när de ska 

köra på vägar med dålig bärighet. 

Det ökar framkomligheten 

vid tjällossning och gör skogstransporterna 

effektivare. 

Ett villkor för att ha större 

lass är lägre hastighet – max 50 

km/tim. 

I dag tvingas skogsnäringen 

i vissa områden att utföra avverkning 

vintertid, då vägarna 

är tjälade. 

På andra platser väljer man 

att minska lasten för att på så 

sätt transportera råvaran till 

industrin. 

Vattenfall satsar 

på vindkraft 

Vi investerar 40 miljarder i förnybar energi under tio år. Den 

största delen är vindkraft. Det gör vi för att klara framtidens 

behov av el. Vindkraften är ett bra komplement till kärnkraft 

och vattenkraft. 

Vi söker områden 

Vattenfall är Sveriges största investerare i vindkraft. Vi har 

flera vindkraftprojekt på gång. Vi söker bra områden för 

vindkraft både till havs och på land. Vår ambitionsnivå är att 

producera 8 TWh el från vindkraft år 2016. Det räcker till 

hushållsel för omkring 1,6 miljoner hem. 

Vi vill gärna komma i kontakt med dig 

• Äger du mark där det blåser bra? 

• Arbetar du med att utveckla 

ett eller flera vindkraftprojekt? 

Kontakta oss 

Anna Larsson 

Telefon: 08-739 54 77 

eller 070-659 54 77 

Annah Karlsson 

Telefon: 040-664 46 41 

eller 070-366 46 60 

Hemsida: 

www.vattenfall.se/markagare 

Mer pappersmassa 

och nytt biobränsle 

Ett nytt biobränsle har börjat 

produceras vid Bäckhammars 

bruk i Kristinehamn. 

Det handlar om att utvinna 

lignin ur svartlut, en restprodukt 

från veden vid framställning 

av kemisk pappersmassa. 

Ligninet kan användas som 

biobränsle för att ersätta kol 

och olja. Det är också intressant 

som råvara för plast, kolfi ber 

och kemikalier 

Bakom processen ligger sju 

års forskning inom STFI-Packforsk, 

med Södra som en av fi - 

nansiärerna. Tekniken lanseras 

genom bolaget LignoBoost. 

Anläggningen i Bäckhammar 

producerar 4 000 ton lignin 

om året, vilket räcker till el 

och värme motsvarande 1 300 

villor. En anläggning i full 

skala väntas ta tillvara mer än 

tiofaldigt den mängden. 

En marknadsstudie visar att 

potentialen fi nns för fullskaleanläggningar 

i cirka 100 massabruk 

världen över, däribland 

fl era svenska massabruk. Förutom 

att ge energi innebär tekniken 

att massabruken kan öka 

produktionen av massagenom 

relativt måttfulla investeringar. 


ALLT INKLUDERAT 

NYA HUSQVARNA 343FR MED KOMPLETT 

SKÄRUTRUSTNING OCH TRIO-BALANCE-SELE PÅ KÖPET 

Husqvarna 343FR är en idealisk lösning för dig som vill kunna utnyttja 

fördelarna hos en trimmer, buskröjare och skogsröjare – i en 

och samma maskin. Höga prestanda och mycket god ergonomi i 

kombination med välavvägd balans och låga vibrationer gör 343FR 

Ring 0771-14 65 00. Du blir kopplad till din närmaste återförsäljare. www.husqvarna.se 

lättjobbad med maximal användarkomfort och kontroll. 

En i många avseenden komplett maskin som levereras med 

sågklinga, gräskniv, trimmerhuvud och sele. 2,0 kW – 8,2 kg. 

Gäller t o m 22 april 2007. 

7.200 kr

SKOGSGÅRDEN 

Hundarna en draghjälp 

Familjen Göranssons intresse för slädhundar 

är en pusselbit i drömmen som många 

skogsägare har; att öka inkomsterna 

från skogsgården för att kunna 

arbeta mer på hemmaplan. 

Text & foto: Pär Fornling 

– Man får vara lite påhittig här på 

landet och prova olika möjligheter, 

säger Madeleine, medan Per-Johan 

selar hundarna. 

Vi är i en triangel med byarna 

Tångeråsen, Gärde och Valla 

där det bor 45 personer. 

På höjden ovanför gården, 

som Per-Johans farfar 

köpte vid förra sekel - 

s kiftet, 

skymtar 

Åreskutan 

sex 

mil bort. 

Hundarna är bångstyrigt 

ivriga. De vet vad 

som väntar och gillar det 

uppenbarligen. Till slut 

har alla tolv fått selar på 

sig och det bär av med ett 

ryck nedför backen. Det 

gäller att hålla i sig i svängarna, 

kälkmedarna rasslar 

och lössnön ryker. Men snart 

hittar vi rytmen, hundarna 

lugnar ner sig och det är inga 

problem att samtala medan 

släden glider in i skogen. 

FÖRSTA GÅNGEN Per-Johan 

åkte hundspann var en vacker 

vinterdag för tolv år sedan. 

– Det var som att hitta hem. 

Redan till våren köpte jag egna 

hundar och började tävla, berättar 

han. 

Många förknippar nog slädhundar 

med äventyrsförfattaren 

Jack London, ”Skriet från 

vildmarken” och Kanada där 

det är en jättestor sport med 

tävlingar på 180 mil under 10 

dygn. Vid målgången väntar 

fantastiska priser och en jättepublik. 

– Här i landet är det lite 

blygsammare, men vi har väldigt 

bra hundar. Det är Alaskan 

Huskey, med lite fågelhund, 

vilket gör dem snabba, 

berättar Per-Johan, medan vi 

passerar en tallplantering på 

höger sida, som sorken turligt 

nog skonat. På andra håll har 

gnagarnas framfart varit förödande. 

– Det där har jaktlaget röjt. 

Jag byter bort jakten mot några 

hektars röjning. På så sätt 

börjar vi komma ifatt med 

skogsvården, men det tar några 

år till, säger Per-Johan, som 

inte jagar själv.

åt familjens skogsgård 

Medelåldern i de tre byarna är bara 30 år. Treåriga Grethe och Otto, som ännu inte fyllt ett år, har många jämnåriga 

kamrater. Per-Johan är född på gården och Madeleine några mil därifrån. 

Och hundarna är i det sammanhanget 

helt odugliga. 

– Den som försöker använda 

dem till jakt skulle snart svälta 

ihjäl! 

GÅRDEN BESTÅR av nästan 

600 hektar med mycket myrmark 

och impediment. Den 

produktiva skogen är kring 

400 hektar, men också där är 

tillväxten begränsad. I snitt 

står här 66 kubikmeter per 

hektar. 

– För att få försörjning på 

gården måste man hitta på något 

annat. Det var så vi kom att 

tänka på hundarna, berättar 

Per-Johan. 

”HÖGER!!!”, sväng höger”, 

ropar han plötsligt. Allt som 

behövs för att styra ekipaget är 

några korta kommandon. Draghundarna 

växlar lydigt spår och 

viker av ut mot myren. 

När manövern är över fortsätter 

samtalet om skogen. 

– De större avverkningarna 

görs ofta i samband med någon 

investering, som när vi köpte 

skogstraktorn en, Valmet 408. 

Annars är det mycket huggning 

till husbehov. 

– Vi sågar själva och det går 

åt mycket virke på en gård med 

många hus. Är det större mängder 

kommer grannen med en 

mobil Kara-såg, annars har vi 

både en äldre gårdssåg och en 

ny Logosol med hyvel. 

På gården fi nns också en terränghjuling 

(Polaris 500 med 

stel bakaxel) som framför allt 

har fördelen att ta sig fram över 

blötmyrarna med timmervagnen. 

Dessutom är den ett utmärkt 

träningsredskap för hundarna! 

Efter en ganska lugn sommar 

då hundarna i stort sett motio- 

nerat sig själva är det dags att 

börja bygga upp muskler inför 

vintern. 

Då får de dra terränghjulingen. 

– I uppförsluten behövs motorn, 

annars är det inga problem. 

Turerna kan bli en mil 

långa. 

NÄR SNÖN KOMMER åker 

släden fram och i mitten av januari 

klarar det topptränade 

spannet lätt fem mil i galopp 

och skritt. 

Maten är förstås viktig. Under 

sommaren är tilldelningen 

ett knappt halvkilo om dagen, 

då blir de gärna lite magra och 

förbränner dåliga fetter. Under 

vintern fl erdubblas tilldelningen 

av kött och inälvsmat. Vanligt 

hundfoder, med inblandning 

av spannmål, duger inte. 

Att hålla de 17 hundarna på 

Det finns en myt om att bra draghundar 

är argsinta och varglika…. 

vilket inte stämmer. 

gården kostar ungefär 40 000 

kronor om året och medför en 

hel del jobb. 

– Men det är väldigt roligt 

och vi kan numera se det som 

en investering, säger Per-Johan. 

För några år sedan började 

han köra turister och åt företag 

som vill ha lite speciella arrangemang. 

Det brukar bli ett 

15-tal turer som fi nansierar 

hundmaten och lite till. Ibland 

är det fl era kortare dagsturer 

och ibland en längre utfl ykt 

med övernattning. 

DET KAN VÄXA MER, men 

på sätt och vis ligger bygden i 

dubbel skugga från Åreskutan. 

Man behöver placera sig på turistkartan, 

vilket i sin tur kräver 

fl er aktiviteter. 

– Ju fl er som håller på, ju 

bättre är det. För ett hundarrangemang 

behövs flera 

spann, då måste vi samarbeta 

med andra. Dessutom måste vi 

få till mer boende i bygden, säger 

Madeleine. 

Och ett gryende turistsamarbete 

växer i hela Krokoms 

kommun och vidare in mot 

Norge. 

– På sikt kan vi kanske göra 

om ladugården till gäststuga och 

många funderar på liknande 

Fortsättning sid 14 

”Japp, japp” ropar 

föraren och hundarna 

drar igång. Kursen styrs 

med några enkla 

kommanden; höger, 

vänster eller rakt fram. 

13

SKOGSGÅRDEN 

Fortsättning: 

Hundarna en 

draghjälp… 

En del har bruna ögon, andra blå. 

De flesta väger 20 kilo, en del mer 

och andra mindre. Utseendet i 

aveln spelar egentligen ingen roll, 

viktigast är att hunden kan dra, 

arbeta i grupp och gillar människor. 

Björkkälken är byggd i Kiruna. 

Konstruktionen måste vara rörlig, 

därför binds den ihop. 

Ledarhunden Larionov. 

saker kring turism och annat 

företagande, säger Madeleine 

och räknar upp en rad företag i 

sin linda som alla tar sin utgångspunkt 

hemifrån gårdarna. 

Hon jobbar på Trångsviken 

bröd och Per-Johan är linjemontör 

på Jämtkraft, ett fritt 

jobb med fl exibla tider, men de 

skulle gärna gå ner till deltid 

om verksamheten på skogsgården 

växer. De konstaterar att 

alla nog bär på en dröm om att 

stå på egna ben. 

NÅGRA BJÖRKAR som kroknat 

av snötyngden böjer sig 

likt portaler över vägen, med 

glittrande iskristaller som dekoration. 

En av unghundarna 

envisas att springa med ena 

benet över draglinan, vilket 

borde skava obekvämt. 

– Det där får han lära sig 

När våren kommer börjar arbetet med att inreda och handikappanpassa 

timmerstugan och dess omgivning. 

själv med hjälp av de mer erfarna 

kamraterna i spannet, 

säger Per-Johan pedagogiskt 

och uppfostrande. 

Efter sju månader kan unghundarna 

börja vara med i 

hundspannet och till efterföl- 

jande säsong kan de vara med 

och tävla. 

I SOLDISET över sjön dansar 

lite yrsnö och mellan träden, i 

skogsdungen en bit bort, skymtar 

en grånad timrad stuga. 

– Den här har jag sågat och 

byggt av eget virke, säger Per- 

Johan medan vi pulsar runt i 

snön och han berättar vad det 

ska bli av det halvfärdiga huset. 

Trädäck och breda spångar 

ner till sjön, räcken och ledstänger 

ska göra att man kan ta 

sig fram med rörelsehinder och 

rullstol. 

– Vi tänker göra en camp för 

rörelsehindrade barn där de 

kan övernatta och prova på 

hundspann. Kanske kan de till 

och med köra själva i en anpassad 

släde. 

– Tanken kom när en rörelsehindrad 

kille var hos oss med 

sin vårdare, Det fungerade jättebra 

med hundarna. Vi tror det 

kan ge många bra upplevelser 

för barnen och för oss är det en 

möjlighet att bygga ut verksamheten. 


Gratis 

katalog! 

lantbruk industri jakt/slakt trädgård 

Erbjudande på Windsor sågkedjor Bahco huggarkläder i april 

Sågkedjor Pris/st 

13" 1,3 5-p. 80:– 10-p. 72:– 

13" 1,5 5-p. 80:– 10-p. 72:– 

15" 1,3 5-p. 88:– 10-p. 80:– 

15" 1,5 5-p. 88:– 10-p. 80:– 

Vedkap M400 

För lättare vedkapning. 

400mm hårdmetallklinga. 

Effekt 

2,2kW. Motor 3hk. 

230V 2280:– 

Vedkap Pro 

Motor 4kW 5,5hk 

400V. Vagglängd 900 

resp. 1500mm. Klinga 

700/800mm. 

Pro 700 8900:– 

Pro 800 9720:– 

Köttkvarnar 

1-fas 230V 

MR9 1 hk 250 kg/h 2440:– 

MR10 1,5 hk 400 kg/h 3580:– 

Storsäck för ved 

Ventilerad 

Max 1000kg,1,5m 3 

100×100× 150cm 

4 + 4st lyft/hängstroppar 

4st tömningsstroppar 

Aprilerbjudande 

30st 108:–/st 

ord. pris 120:–/st 

Vedmaskin: kap, klyv och transportör 

Stor 

kapacitet 

Fraktfri leverans. 

Traktordrift 35900:– 

Traktordrift 

med egen hydraulik 39980:– 

Eldrift 7,5kW + traktordrift 49400:– 

Vakuumpackar 

Elite MV 1960:– 

Turbo Max 3340:– 

Påsar, 50st 20×29cm 132:– 

2st rullar, 6m×20cm 108:– 

2st rullar, 6m×30cm 132:– 

-15% 

Huggarjacka 556:– Huggarblus 532:– 

Midjebyxa 840:– Hängselbyxa 1116:– 

Ventilerad 

storsäck för ved 

Max 1000kg,1,5m 3 

91×91× 170cm 

Öppningsbar botten 

Tigersåg 

1196:– inkl. 

väska 

Effekt 1010W 

Lämplig för klyvning 

Rostfritt sågblad 400mm132:– 

5-pack 112:–/st 

Måttband 15m 

Vedtransportör 

bandbredd 130 

resp. 200mm 

Aprilerbjudande 

20st 164:–/st 

ord. pris 180:–/st 

Flaktank ADR 

Passar mindre bilflak. Tanken rymmer 300 alt. 

400 liter. Levereras med 2st lådhurtsar, 1st övre 

förvaringsplan, nivåmätare samt dieselpump12V 

alt 24V, 5m slang och pistol. 

Pris 14720:– alt. 15220:– 

Beställ den nya katalogen: 

019-304325 

Ordermottagning: 

019-304320 

Erbjudande april 

248:– 

Ord pris. 292:– 

Nima Maskinteknik AB 

Katalogbeställning dygnet runt: 

019-304325 www.nimaab.se 

Box 1505, 701 15 Örebro Butik: Gryts industriområde 

www.nimaab.se 

pris exkl. moms 

Fraktfritt över 2000:– 

Skogsstövel 

Timber 

Erbjudande april 

460:– Ord pris. 540:– 

Vedsäckar, stativ, pallhättor 

40 liter, 100-pack 2:–/st 2000st 1:80/st 

60 liter, 100-pack 2:20/st 2000st 2:–/st 

SJ/Europall, 10-p 18:–/st 200st 16:–/st 

Säckstativ, kombi. Euro– & hydropall 2180:– 

Elverk 15kVA 12kW 

motor Honda GX 670 24hk 

Galvaniserad stålplåt. 

Transportband med vulkade 

medbringare. Stabil 

konstruktion, helt tät 

undersida. Snäckväxelmotor. 

0,5 eller 0,75hk. 

längd 130mm 200mm 

3m 6120:– 8960:– 

4m 6660:– 9680:– 

5m 7160:– 10400:– 

6m 7920:– 11840:– 

7m 9 260:– 12800:– 

Elstart 23A 230V 17A 400V. Vikt 125kg 

31984:– 

Order 019-304320 

Växel 019-304300 

Fax 019-361697

PRODUKTIVITET I UTNYTTJANDEGRAD I LÅGA DRIFTSKOSTNADER 

Har du avverkningsresurserna som krävs? Hotet om massförökning av den åttatan- 

dade granbarkborren är akut. Utöver upparbetningen av stormskadad skog måste också stora volymer 

barkborreangripen granskog avverkas och vara borttransporterad innan 1 juli. Tiden är knapp 

och vi vet att behovet av snabba maskinleveranser nu är mycket stort. Om du behöver ytterligare 

maskinresurser - boka nu för leverans under senvåren!

Stoppa 

granbarkborren i tid! 

www.deere.se 

John Deere Forestry AB

FÖRÄDLING 

Anonym jätte blir större 

Lite i det tysta växer Ikeas träindustri så det 

knakar. Här finns fabriken som skär till 1 000 

hektar faner om året! Text & foto: Pär Fornling 

När muren i Berlin raserades 

och hela det gamla östblocket 

började falla samman tänkte 

Ikeas grundare, Ingvar Kamprad, 

ett steg längre: 

Hur skulle det nu gå med de 

statliga möbelindustrierna som 

var stora leverantörer till möbeljätten? 

Det hade börjat i Polen en 

gång när den svenska industrin 

försökte bojkotta uppkomlingen 

från Älmhult. 

IKEA VALDE att möta förändringarna 

genom att köpa en 

handfull polska 

möbelfabriker, som 

plötsligt blev till 

salu efter murens 

fall. Det blev början 

till Swedwood. 

Därefter har det 

gått snabbt. Sedan 

starten 1991 har 

omsättningen ökat 

till 10 miljarder kro- 

nor och antalet anställda 

till 14 000. 

Det är rekordsiffror 

(som jämförelse 

omsätter Setra, 

Sveriges största träindustriföretag, 

drygt 5 miljarder 

kronor) men profi len utåt är 

ändå låg. Man har valt sin egen 

väg och märks sällan bland 

Skogsindustrierna eller andra 

branschorgan. 

Om fyra år räknar vd Gunnar 

Korsell med att företaget är 

dubbelt så stort. 

HANS STÖRSTA huvudvärk 

är att hitta en formel för att 

växa tillräckligt fort och samtidigt 

minska kostnaden. 

– Inom Ikea-familjen bedöms 

vi som alla andra leverantörer, 

konkurrensen är stenhård. 

Vi klarar oss bra och gör en 

allt större andel av Ikeas möbler. 

Det börjar nu handla om 

sådana volymer att andra har 

svårt att hänga med, säger Gunnar 

Korsell. 

Försäljningen från Ikea-varuhusen 

ökar med 15 procent om 

Om Sverige skulle 

försörja Ikea med trä 

hade långt mer än vart 

10:e träd gått dit, det blir 

många lådor... 

året, medan Swedwoods tillväxt 

nästan är dubbelt så stor. 

SKOGEN ÄR utgångspunkten 

när Swedwood etablerar nya 

sågverk. Man fl yger över området 

med helikopter, går igenom 

skogarna, provsågar och 

inventerar noga för att försäkra 

sig om rätt råvara. 

I Ryssland driver Ikea eget 

skogsbruk genom 50-åriga avverkningsrätter, 

men nyttjar i 

allt högre utsträckning externa 

företag för avverkning. 

Där företaget inte har egen 

skog försäkrar man 

sig om att virkesvolymerna 

finns 

tillgängliga. Därefter 

får de köpas 

på marknadens 

villkor. 

– Råvarupriserna 

har stigit mycket 

under senare år och 

håller nu på att 

jämnas ut över 

Europa. Ryssland 

är fortfarande 

billigare, men i en 

framtid är de nog 

ifatt andra länder, 

säger Gunnar Korsell. 

HEMLIGHETEN för en framgångsrik 

industri ligger i att 

nyttja trädet maximalt. 

– Andra möbeltillverkare arbetar 

utifrån vad som sågas 

fram till byggindustrin. Vi vet 

vad stocken ska användas till 

redan i skogen och kan sönderdela 

den därefter. 

De sämre sidobräderna kan 

bli baksidan på en låda, de 

allra bästa bitarna kantlister eller 

köksluckor. 

Dessutom sätter Ikea trender. 

Man får acceptans för kvistiga 

bordsytor och använder gärna 

gran till möbler. Det här ger ett 

maximalt utbyte och man kan 

såga kvaliteter som i andra fall 

skulle gått till massaved. 

Av resterna blir det pellets, 

som görs vid alla Swedwoods 

sågverk, eller ännu hellre spån- 

En anonym träindustri i 

Sverige, men Gunnar Korsell 

blickar mot utlandet. 

skivor. Konkurrensen om sågspån 

till bioenergi gör att de 

svenska spånskivefabrikerna 

nu förbereds för att använda 

rundved som råvara. 

– Jag tycker att det är fel. Det 

är bättre att först göra möbler 

och därefter elda upp dem när 

de är uttjänta, säger Gunnar 

Korsell. 

EN ANNAN nyckel till framgång, 

när så mycket som möjligt 

kramats ur stockarna, är att få 

materialet att räcka till så många 

kvadratmeter som möjligt. 

Ett exempel är bordet Lack 

som ser solitt ut men består av 

tunna limfogskivor kring en 

kärna av wellpapp (konceptet 

kallas ”board on frame”). 

Med tanke på att fabriken i 

Polen lackar en yta motsvarande 

10 000 fotbollsplaner och 

att fabriken i Slovakien formanpassar 

10 miljoner kvadratmeter 

faner om året är det 

uppenbart att några procents 

förbättringar betyder mycket... 

Industrierna håller på att bli 

standardiserade. Tiden är över 

när Swedwood köpte gamla 

anläggningar, nu bygger man 

nytt och håller på att formera 

olika koncept som går någorlunda 

enkelt att duplicera på 

fl era platser. 

Ett typiskt sågverk producerar 

kring 250 000–350 000 

kubikmeter (med tillväxtmöjligheter). 

Två sådana invigdes 

under förra året i ryska 


och större 

Tikhvin och polska Wielbark. 

Till det byggs gärna limfogfabriker 

och eventuellt ytterligare 

förädling. 

VID ÅRSSKIFTET hade Swedwood 

sex sågverk och totalt 35 

fabriker, de allra fl esta i Östeuropa 

(hälften av antalet anställda 

fi nns i Polen). 

Under förra året började man 

också bygga en fabrik i Virginia, 

USA, vilket är ett tecken på 

att nya saker styr. Råvaran blir 

mer en fråga om tillgång än 

kostnad när priserna jämnas ut. 

Till det kommer krav på 

myndighetstillstånd, infrastruktur 

och kvalifi cerade medarbetare 

– inte minst för att dra 

igång alla nya anläggningar. 

– Det är svårt att få tag på 

teknisk personal med skoglig 

bakgrund, konstaterar Gunnar 

Korsell. 

Till våren 2010 ska ytterligare 

15–20 fabriker starta, parallellt 

som man ska initiera 

ytterligare projekt för åren därefter. 

12 miljoner kubik 

virke om året 

Omräknat till rundved använder 

Ikea ungefär 12 miljoner kubikmeter 

virke. 

Det är ungefär 14 procent av en 

svensk årsavverkning. 

Men egentligen är det betydligt 

mer än så, för till det kommer 

returfibrer till Ikea-katalogen och 

skivorna. 


NÄRINGSPOLITIK 

Vatten och barkborrar oroar 

I 

varje strofalt, där miljoner hektar skogsmark 

i stort sett ödeläggs av liknande 

kryps härjningar. 

fall i södra Sverige är 

barkborrar den stora frågan just 

nu. Nu verkar alla berörda, 

inklusive Skogsstyrelsen och övriga 

större skogsföretag, slutligen ha 

samlat sig kring en handlingsplan 

som inne håller alla åtgärder som vi 

bedömer som praktiskt genomförbara. 

Det är glädjande att länsstyrelserna 

är beredda att hantera frågan om 

nyfällda och angripna granar i 

reservat på ett konstruktivt sätt. 

Vi skulle bara önska att Skogsstyrelsen 

hade ett lika pragmatiskt 

sätt att se på frågan i de skyddade 

områden som den myndigheten 

ansvarar för. 

■ ■ ■ 

Alla goda krafter behövs om det ska 

gå att undvika en ny katastrof för 

redan hårt drabbade skogsägare 

i stormområdet. Att blicka över 

Atlanten förskräcker. 

I västra Kanada är läget kata- 

■ ■ ■ 

Ett helt annat orosmoment är vattenfrågorna. 

LRF Skogsägarna tog i 

januari initiativ till att samla alla 

skogliga intressenter för att diskutera 

skog och vatten med anledning av det 

pågående arbetet med att genomföra 

EU:s vatten direktiv. 

LRF har också skrivit till 

regeringen i frågan. Det går fort nu! 

Bedömningsgrunder för vatten 

har tagits fram och nu ska alla våra 

119 avrinningsområden klassas. 

Kvalificerade gissningar säger att 

hälften av våra vatten kommer att 

klassas som icke-godkända enligt 

EU-systemet. 

Det betyder att åtgärdsprogram 

måste tas fram. Och åtgärdsprogrammen 

omfattar hela avrinningsområdet, 

alltså även landarealen (och 

skogen). 

Aktuellt just nu 

Vintern Fortfarande finns oklarheter i hur man söker medel från Landsbygds - 

utvecklingsprogrammet för skogliga intressenter. Programmet startar 2007. 

24–27 april Skogsnäringsvecka med många aktiviteter i Stockholm. 

26 april Skogen och EU – seminarium LRF Skogsägarna. 

9 maj Skogsstyrelsens skogspolitiska dag, Stockholm. 

23 maj Skogsstyrelsens sektorsråd möts sista gången innan förslaget om 

nya miljömål går ut på remiss över sommaren. 

31 maj–2 juni Kraftsamling Skog presenteras på Elmia i Jönköping. 

21–22 augusti Skogsägarting med högtidlig invigning av Kraftsamling Skog. 

11 september Skogsstyrelsens nationella sektorsråd. 

30 september Skogsstyrelsens förslag till nya miljömål lämnas till Miljömålsrådet. 

Hösten Regeringen lägger proposition om Skogsutredningen? 

Dessutom kommer många vatten 

att felklassas därför att myndigheterna 

driver processen onödigt 

snabbt. Vi behöver inte rapportera 

till Bryssel på flera år än – ändå vill 

man göra arbetet klart i år. Därför 

ber vi regeringen och myndigheterna 

att slå av på takten. Det finns inget 

behov av att vara först ut med detta. 

Det är viktigare att det blir rätt och 

att bedömningarna kan förankras så 

att alla, även markägarna, känner sig 

delaktiga i processen. 

■ ■ ■ 

I brevet till regeringen anmärker vi 

på att frågor som åtminstone delvis 

borde vara politiska avvägningar 

mellan olika intressen nu läggs på 

myndigheter med argumentet att 

arbetet måste bedrivas efter 

vetenskapliga kriterier. 

Självklart ska den kunskap som 

finns användas på bästa sätt, men 

ofta landar man i avvägningsfrågor 

mellan olika intressen. Och då bör 

det vara våra valda politiker som gör 

sådana avvägningar, nationellt eller 

regionalt/lokalt, och inte tjänstemän 

vid myndigheter. 

Därefter måste budskapet till 

myndigheterna vara tydligt. 

Avvägningar görs annars bättre av 

markägaren själv, om inte regelverket 

är tillräckligt tydligt! 

Linda Hedlund, 

LRF Skogsägarna 

linda.hedlund@skogsagarna.lrf.se 

Läs tidigare nummer 

på www.atl.nu/skog 

Två tidningar – samma sida 


450/450XL 

Omtyckt 

allroundmaskin 

i en klass för sig. 

755 

Kraftpaket som 

manövreras 

från hytten. 

Arbetar från 

båda sidor. 

Skotarvagn 

10, 11 eller 

14 ton. 

Med eller utan 

drift. Cranabkran 

såklart. 

För mer info. ring Tel. 0479 - 22059 eller gå in på: www.hypro.se

Skogen betyder mycket för vårt land. Och 

för dig som äger den. Det vet vi på LRF. 

Därför är det självklart att agera snabbt och 

starkt när en katastrof som stormen Gudrun 

slår till. Just nu trycker vi på för att få bättre 

skatteregler för drabbade skogsägare. 

Men vi jobbar förstås långsiktigt också. 

Vi arbetar ständigt med att skydda äganderätten. 

Tillsammans med flera andra aktörer 

har vi skapat en universitetskurs i hållbart 

Därför är det bra för 

dig som äger 

och brukar skog att 

vara med i LRF. 

familjeskogsbruk. Där du kan plugga hemifrån 

med datorn som främsta hjälpmedel. 

Två exempel hur vi på LRF försöker lösa 

en av våra viktigaste uppgifter; att stödja 

dig som jord- och skogsföretagare till bättre 

lönsamhet. 

Besök oss på www.lrf.se, så får du veta 

mer om vad medlemskapet ger dig och du 

kan ansöka direkt. 

Tillsammans får vi landet att växa.

Fördela skogsinkomsterna 

och slipp onödig skatt 

Inför deklarationen är det aktuellt för alla skogsägare att se över 

hur ekonomin ska hanteras skattemässigt såväl på längre sikt 

som i deklarationen för inkomståret 2006. 

Normalt är det långsiktigt klokt att fördela inkomsterna jämnt 

över åren som grund för en rimlig och jämn beskattning. 

EFTERSOM DE ÅRLIGA skogsinkomsterna varierar uppåt och 

nedåt finns ett antal instrument för fördelning av skogsinkomsterna; 

betalningsplan, skogsavdrag, skogskonto, skogsskadekonto, 

periodiseringsfond, expansionsfond. 

Med hjälp av dessa instrument handlar det om att hantera skogsgårdens 

skattemässiga inkomster och kostnader för: 

✔ att täcka löpande kostnader för skogsvård, vägar resor till 

fastigheten och andra så kallade driftsaktiviteter 

✔ att på lämpligt sätt täcka tidigare balanserade underskott 

✔ att i första hand skatta av återstående överskott efter avdrag 

för kostnader/underskott via räntefördelning med 30 procent i 

skatt i stället för att toppa arbetsinkomsten med en skattesats på 

45–67 procent 

Det är alltså stora skillnader i skattetryck mellan olika skattelösningar. 

Det fi nns mycket pengar att tjäna på en bra planering. 

PÅ FASTIGHETER som drabbats av stormskador från Gudrun är 

det extra viktigt att reservera skogsinkomster 

upp till 20 år på skogsskadekonto för att täcka 

löpande skogsvård och andra driftskostnader på 

skogsgården under lång tid framöver, när den 

sönderblåsta skogen 

inte ger så 

mycket årliga intäkter. 

Sven Lundell, 

LRF Skogsägarna 

sven.lundell@lrfskogsagarna.lrf.se 

Ny version av företagsboken 

Sven Lundell är en av författarna till Skogsägarnas 

Företagsbok med tyngdpunkt på 

skatter och ekonomi. Den fi nns också tillgänglig 

på internet, där en del uppgifter 

uppdateras löpande. Det gäller inte minst 

nya skatteförslag, där utfallet inte alltid blir 

Skogsägarnas Fö 

r et 

a gs 

b o k 

som förväntat. Exempelvis visar det sig att skatten kvarstår i 

de lägsta inkomsterna, ovanför grundavdraget. 

Aktuella uppgifter fi nns via www.skogsagarna.se. Boken, 

kostar 150 kr + moms, den kan beställas av LRF Skogs ägarna, 

08-787 58 95, eller via skogsägarföreningen. 

Angående öppningsbalansräkningen 

Sedan artikeln om att göra sin öppningsbalansräkning skrevs till 

förra numret av Vi Skogsägare har skatteverket givit ut broschyren 

Bokföring, bokslut och deklaration, SKV 282, vilket har 

rätat ut några frågetecken. Den kan laddas ner från Skatteverkets 

hemsida och användas som en detaljerad handledning. 

Jag vill komplettera artikeln efter några frågor jag fått: 

Stödrätter som redovisas under B 1 (Immateriella anläggningstillgångar), 

ska värderas till anskaffningsvärdet. Eftersom de 

fl esta fått sina stödrätter utdelade fi nns därför inget anskaffningsvärde. 

Har man däremot köpt stödrätterna har man ju ett anskaffningsvärde 

att ta upp. 

Under övriga anläggningstillgångar i ruta B 5 ska insatser i 

ekonomiska föreningar redovisas. Dit hör exempelvis insatser och 

dessa hämtas från ruta 936 på blankett N6. 

Tillgångar på skogskonto ska redovisas i sin helhet under Kassa 

och bank i ruta B 9. Därutöver ska skogskontotillgångarna 

redovisas i Upplysningsruta 4. Tomas Karlsson 

tomas.karlsson@konsult.lrf.se 

SKOGSÄGARNAS FÖRETAGSBOK 2007 

2 

O 

O7 

2007 0mslag.indd 1 07-02-08 14.37.17 

En speciell mässa för dig 

som har skog 

Välkommen till 

SkogsElmia 

31 maj – 2 juni 2007 

Ute i skogen 

Rådgivning 

Utbildning 

Förvaltning 

Finansiering 

Naturvård 

Demonstrationer av alla typer av 

utrustning, för skogen – ute i skogen 

Bioenergi 

Vedhantering 

Mobila sågverk 

Plantering 

Avverkning 

Tävlingar och aktiviteter 

… och mycket mer! 

Kom ihåg: 

SkogsElmia äger rum 

i skogen utanför 

Jönköping. 

Kolla vädret innan du 

åker (www.smhi.se). 

Ta med lämpliga kläder! 

31 maj - 2 juni 2007 

Elmia AB, Box 6066, SE-550 06 JÖNKÖPING, SWEDEN, Tel +46 36 15 20 00, Fax +46 36 16 46 92 

www.elmia.se/skogselmia 


EKONOMI

ENERGI 

Massor av 

pellets direkt 

från skogen 

I trakterna kring Vansbro är pellets ett 

alternativ för massaved som inte håller 

måttet. Ett banbrytande bioenergikombinat 

tar råvaran direkt från skogen. Text & foto: Pär Fornling 

Intresset för pellets har gjort 

att det börjat bli ont om sågspån, 

som är den vanligaste 

råvaran. 

– Det har varit uppenbart i 

fl era år att vi måste bredda råvarubasen, 

säger Ingvar Fernström, 

som länge funderat på 

hur en bioenergifabrik borde 

byggas. 

Det handlar om att spela på 

fl era strängar för att vara effektiv. 

Nu har han, tillsammans 

med grupp andra delägare, förverkligat 

sin vision vid infarten 

till Vansbro. 

DET TIO HEKTAR stora området, 

där Boro-sågen tystnade 

för fl era år sedan, sjuder åter av 

liv. En lastbil fylls med pellets, 

det mullrar dovt från fl istuggen 

och röken från skorstenen bolmar 

ut mot en regngrå himmel. 

Någonstans under marken 

pulserar hett vatten i fjärrvärmenätet 

in till Vansbro och 

snart får pelletspressen sällskap 

av en elturbin i den gröna industribyggnaden. 

Det är kombinationen av allt 

det här som gör anläggningen 

unik. Energi från torkningen av 

bioenergi, och från rökgaserna, 

återvinns till fjärrvärme och el. 

DET BLIR MED ANDRA ord 

mindre spill av energi, vilket 

pressar kostnaderna. I vanliga 

fall står torkningen kanske för 

10 procent av pelletspriset, här 

handlar det om ett fåtal procent. 

Det är ingen slump att anläggningen 

ligger här. Utöver 

bra transportmöjligheter och 

fl era sågverk i närheten (som 

levererar sågspån) är det ett 

område med gott om klena 

gallringar och eftersatta röjningar 

som kan bli energived. 

Ingvar Fernström visar virkeslagret, fullt av klen gallringsved som blir 

pellets i anläggningen bakom honom. 

Dessutom är det långt till 

massabruken vilket gör att 

massavedspriset (som redan är 

lågt jämfört med övriga landet) 

belastas med 25–30 kronor ku- 

bikmetern i transportavdrag. 

Ett alternativ är att sälja den 

som energi, men Ingvar Fernström 

betonar att det i första 

hand handlar om ej leveransgill 


Här lastas ytterligare en långtradare 

på väg mot Danmark. 

massaved. Det kan bero på att 

den är för klen, har röta eller är 

undermålig av något annat skäl. 

En hel del är ”långa toppar”. 

Det innebär att man vid avverkningen 

tar tillvara så mycket 

sågtimmer som möjligt av trädet, 

resten blir en lång topp till 

energi. 

– Det är upp till skogsägaren 

att bedöma vad han eller hon 

vill leverera till oss. Det har 

inte varit några problem 

att få fram råvara, säger 

Ingvar Fernström, vd för 

Västerdala bioenergi, som 

anläggningen heter. 

På den blöta asfaltsplanen 

tornar ett virkeslager upp sig 

som skulle få den råvaruansvarige 

på en vanlig industri att 

brista ut i gråt. Men till energi 

duger det, och visst skulle en 

del bitar också tas emot på ett 

massabruk, men det mesta är 

väldigt klent (under 5 centime- 

Ett helt nytt sortiment stamved. 

Kombinat med flera ben 

Anläggningen startade i våras 

och körs i skift med 16 anställda. 

Årsomsättningen är kring 70 

miljoner kronor. 

Produktionen består av: 

Fjärrvärme. 20 000 MWh 

(motsvarande värme till 

600–1 000 villor). 

El. När generatorn är på 

plats beräknas den ge 2 GWh. 

Därmed blir kombinatet nästan 

självförsörjande på el (pelletspressarna 

är ganska energi- 

krävande). 

Pellets. Två pressar ger 

50 000 ton pellets om året och 

en tredje press är på gång. Då 

ökar produktionen till 70 000 

ton. 

ter i diameter). Några krav på 

dimensioner fi nns inte, men 

stammen måste vara kvistad. 

Råvarubehovet motsvarar 

120 000 kubikmeter (fub) om 

året, men det är bara en tredjedel 

som är rundvirke. Resten är 

sågspån, skogsfl is och andra 

biprodukter. 

VÄGEN FRÅN rundved till 

pellets börjar med att materialet 

fl isas, därefter mals det ner 

i en kvarn och sållas. 

– Till skillnad från pellets 

från sågspån följer en del bark 

med, vilket ger lite mer aska. 

Därför särskiljer vi sortimenten, 

berättar Ingvar Fernström 

när vi går runt mellan fl ishögarna. 

Ett par långtradare från Danmark, 

dit den mesta pelletsen 

exporteras, köar för att fyllas av 

en gul frontlastare till en växande 

marknad för bioenergi. 

NYTT FRÅN GYLLEBO PLANTSKYDD 

GRANBARKBORREN 

INVADERAR! 

KOSTNADEN FÖR EN FÄLLA 

ÄR MINDRE ÄN VÄRDET AV 

ETT RÄDDAT TRÄD. 

Beställ direkt på 

gyllebo.plantskydd@telia.com 

- fällor 

- feromon till fällor 

- feromon till fångstvirke 

Ju tidigare vi får din beställning ju 

säkrare leverans. 

Gyllebo Gödning AB Vessmantorpsv.16 260 70 Ljungbyhed 

Tel:0435-441040 Fax:0435-441705 gyllebo.plantskydd@telia.com 

www.gylleboplantskydd.com 


ENERGI 

Nya maskiner 

klarar tät skog 

De så kallade konfliktbestånden är en huvudvärk 

för skogsbruket. Norra skogsägarna 

prövar nya metoder att få dem lönsamma. 

Kanske kan det dessutom öppna för nya 

skogsbruksmetoder. Av Pär Fornling 

I höstas begav sig två maskingrupper, 

med ny teknik och 

nya tekniska lösningar, in i 

Västerbottens mest svårtillgängliga 

skogar. 

Där är tätt som i en djungel, 

med en mängd klena träd. Medelhöjden 

är kring 10 meter och 

medeldiametern 10 centimeter. 

I bästa fall räcker det till någon 

bit massaved, men ofta är det 

för klent. 

Att det blivit så här beror oftast 

på att röjningen försummats 

helt och hållet. Men konfl 

iktbeståndet kan också ha 

börjat med en alltför hård gallring 

som lämnats vind för våg. 

Följden är en del grova träd 

med underväxt av ett tätt skikt 

klena stammar. 

Att räta till bestånden är dyrt. 

Oavsett om det görs med en 

manuell röjsåg eller maskin 

kostar det alltid mer att hantera 

många klena stammar än ett 

fåtal grova. 

– Av olika skäl har vi många 

sådana här skogar i Norrland. 

Nu ser vi nya möjligheter att ta 

hand om skogen till energi, säger 

Patrik Jonsson, trädbränsleansvarig 

på Norra Skogsägarna. 

TEKNIKEN SOM testas i konfl 

iktbestånden är två olika avverkningsgrupper: 

✔ Valmets skördare 901 med 

den nya vikbara kranen från 

Cranab (genom en extra led kan 

den vinklas och nå stammar 

bakom träd som annars hade 

varit i vägen). På kranen sitter 

Valmets biocombiaggregat som 

dels kan klippa av klena stammar, 

dels såga av grövre träd. 

✔ Valmet 911 med ett röjaggregat 

från Bracke Forest 

som sågar av stammarna med 

en kedja monterad på en roterande 

skiva. 

Bägge aggregaten sitter på en 

11 meter lång kran och föraren 

arbetar in i bestånden från 

stickvägar. 

Aggregaten är ackumelerande 

vilket innebär att de kan 

samla ihop knippen av stammar 

som läggs i vägkanten. 

Tack vare sågklingan 

hanterar aggregatet 

från Bracke också 

mycket klena stammar 

(från 1–26 centimeter i 

diameter), vilket annars 

är ganska tidsödande. I 

princip är det som en 

stor röjsåg. 

Bred kraftsamling 

för bioenergi 

Försöken med energigallringar 

i konfliktbestånd är 

en del i ett projekt för att få 

fram mer bioenergi från 

Västerbotten. 

Förutom Norra skogsägarna 

medverkar LRF, Umeå 

Energi, Skellefteå Kraft, EU, 

Energimyndigheten och 

Länsstyrelsen i Västerbotten. 

Utöver tekniska lösningar 

handlar det om information 

och utbildning för skogsägarna. 

Projektet, med en budget på 

8 miljoner kronor, pågår till 

juni 2007. 

I den första gruppen fl isas 

träden i skogen och tippas vid 

vägkanten, där fl isen hämtas 

med en skoplastare. 

I Bracke-gruppen lastas träddelarna 

på en timmerbil och 

fl isas vid värmeverket i Umeå. 

Allt blir bioenergi, även det 

som klarar kraven för massaved. 

– Jag tycker ändå inte det här 

ska ses som ett hot från skogsindustrin. 

Tvärtom blir bestånden 

såväl röjda som gallrade, 

vilket gör att skogen kan utvecklas 

till både timmer och 

massved. Det här handlar 

egentligen om skogsvård, säger 

Patrik Jonsson. 

Frågan är förstås hur det lönar 

sig för skogsägaren. 

– Det beror både på tekniken 

och hur bestånden ser ut. Vi gör 

en utvärdering under våren, 

men hittills har nettot blivit 

0–50 kronor per kubikmeter 

(fub) till skogsägaren. Utfallet 

påverkas mest av hur grova 

stammarna är. 

– Utan energimöjligheten är 

det nästan alltid en kostnad 

att rätta till konfl iktbestånden, 

säger Patrik Jonsson. 

HAN RÄKNAR med att en bra 

energigallring kan ge 30–40 

kubikmeter per hektar. 

– Hittills har vi fl isat 20 000 

kubikmeter. Bägge systemen 

fungerar bra, men tekniken kan 

förstås utvecklas ytterligare. 

Maskingrupperna har fullt upp 

att göra och kommer förmodligen 

att fortsätta även efter projektet, 

säger Patrik Jonsson och 


konstaterar att det fi nns utrymme 

för många fl er entreprenörer 

som arbetar med energigallringar. 

– Men om det ska ta riktig 

fart måste priserna för råvaran 

upp, vilket jag är ganska förhoppningsfull 

om. 

NORRA HAR också fått fart 

på hanteringen av GROT (Grenar 

och toppar) från avverkningar. 

Efter starten för två år 

sedan blir det i år kring 50 000 

kubikmeter (fub). 

– Det är ingen idé att ta vara 

på avverkningsrester från tallskog 

eftersom den har så få 

kvistar, men i granrika områden 

är det ett naturligt val. För 

skogsägaren brukar det ge 

kring 500–1 500 kronor per 

hektar med dagens bioenergipriser. 

En fördel med att få bort 

riset är att markberedningen 

underlättas och planteringen 

kan komma igång tidigare. 

GROTEN KOMMER att stå 

för de stora volymerna, men 

Patrik Jonsson konstaterar att 

energigallringarna har en stor 

potential. 

– Riktigt hur mycket det 

handlar om återstår att se, men 

det tar lång tid att beta av alla 

eftersatta röjningar. Till det har 

vi mycket att hämta från dikeskanter, 

igenväxt åkermark och 

liknande. 

– Kanske kan det här leda till 

nya skogsbruksmetoder där 

första steget är en svag röjning, 

följd av en energigallring och 

därefter en konventionell gallring. 

Och kanske blir det ännu 

intressantare att gödsla skogen. 

Här samarbetar vi med forskare 

på Lantbruksuniversitetet 

för att hitta nya möjligheter. 

Föreningen surfar på en 

norrländsk bioenergivåg, som 

Det kommer mera… 

Inom Norra Skogsägarnas verksamhetsområde 

är flera större bioenergianläggningar på gång: 

Storuman 2007 Pellets, el, värme 300 000 m 3 

Piteå 2007 El, värme 170 000 m 3 

Kalix 2007 El, värme 100 000 m 3 

Umeå 2009 El, värme 200 000 m 3 

Örnsköldsvik 2008 El, värme 250 000 m 3 

De här nya verken kommer att förbruka 

motsvarande en miljon kubikmeter råvara 

(under bark). 

Dessutom byggs ett flertal mindre värmeverk och pelletsfabriker 

i Bureå, Arvidsjaur, Älvsbyn, Överklinten och andra platser. 

Inom de närmsta åren tillkommer därmed anläggningar som 

nästan motsvarar hela Norra Skogsägarnas virkesfångst från 

medlemmar och leverantörer på 1,7 miljoner kubikmeter. 

På lite längre sikt finns dessutom planer på etanolfabriker och 

svartslutsförgasning i Piteå. 

bärs upp av fl era satsningar. 

– När jag började med de här 

frågorna i slutet av 90-talet 

handlade det om att hantera ett 

överskottsproblem. Bioenergin 

Patrik Jonsson diskuterar tekniken för energigallringen 

med Fredrik Jonsson, delägare i 

Jonssons Flis. Den vikbara kranen, cranab 

access, underlättar arbetet betydligt. 

Foto: Calle Bredberg 

som producerades såldes ofta 

till andra marknader. Nu har vi 

en lokal efterfrågan, vilket 

känns väldigt roligt och rimligen 

driver på priserna. 


FASTIGHETER 

Tusentals 

fastigheter 

på säljlistan 

Var tredje skogsfastighet som köps på öppna 

marknaden har Sveaskog som säljare. 

Vi åkte ut och tittade på ett skogsskifte som 

snart blir till salu. Text & foto: Pär Fornling 

– Det här är faktiskt den största 

landreformen i modern tid, 

säger Per Eriksson när vi styr 

mot norra Kråkhult på vinterhala 

vägar. 

Inom några år ska statliga 

Sveaskog ha sålt närmare 

350 000 hektar produktiv 

skogsmark till privatpersoner. 

FORTSÄTTER DET som hittills 

blir det ungefär 2 500 affärer 

innan man kommer i mål. 

Många skogsägare får möjlighet 

att skaffa mer mark och en 

del kan förverkliga drömmen 

att bli skogsägare. Fast den 

möjligheten grusas redan innan 

vi kommit fram till Kråkhult. 

– För att få köpa måste du 

redan äga skog i kommunen, 

förklarar Per Eriksson, som 

ansvarar för försäljningen i Götaland. 

I norra Sverige är det lite annorlunda, 

där räcker det att bo i 

kommunen för att få köpa. Detsamma 

gäller i ett fåtal områden 

söderut vilka klassas som glesbygd 

i jordförvärvslagen. Men 

dit räknas inte norra Unnaryd, 

där vi befi nner oss för dagen. 

VID EN SNABB blick på kartan 

tycks grannen i väster ligga 

bäst till, men också där är det 

stopp. 

– Han har redan köpt ett 

skifte av oss och erbjudande 

gäller bara en gång. Där är vi 

stenhårda. Anar vi en bulvanaffär 

där någon försöker köpa åt 

en annan, blir det stopp direkt, 

säger Per bestämt. 

Han stannar Volvon och vi 

stirrar in i en tät gallringsfärdig 

skog. Den lågt infallande solen 

framhäver långa snörräta rader 

av granar på vad som förmodligen 

varit gammal åkermark. 

Nu är både den och husen borta. 

– Inom mitt område tar vi 

varje år fram 3 600 hektar till 

försäljning. Det här är ett rätt 

typiskt skifte på knappa 100 

hektar och några kilometer från 

våra större, sammanhängande 

markinnehav, berättar Per, när 

vi pulsar fram längs skogsvägen. 

I NORRA Sverige är det fritt 

fram att ta egna initiativ och 

anmäla sitt intresse för lockande 

skogsmark. 

Och så är det faktiskt i hela 

landet när det gäller tomtmark 

och liknande. 

– I vårt distrikt får vi runt 

300 samtal per år från privatpersoner 

som vill köpa ett mindre 

markområde. Några vill 

utöka till en hästgård och andra 

har hittat en sjö där de gärna 

vill bygga ett fritidshus. Om 

inte myndigheterna sätter upp 

några hinder är vi i princip alltid 

positiva. Vi ser det rent affärsmässigt, 

det är en möjlighet 

att realisera kapital som annars 

är bundet i fastigheten. 

Av förfrågningarna blir det 

ett 60-tal småaffärer. 

MEN KRÅKHULT är i en annan 

division. Det är uppenbart 

efter att ha vandrat över fastigheten 

på 89,3 hektar. 

Nästan 60 procent är granskog, 

knappa 10 procent löv 

och resten tall. 

– Det här ser bra ut. Några 

vindfällen ligger här inte heller, 

stormarna har annars bromsat 

upp vinterns affärer. 

Skogarna behöver inventeras 

igen och det omkullblåsta tas 

om hand, säger Per och plockar 

fram den färska skogsbruksplanen. 

Frågan är vilken prislapp 

skogen får? 

En enkel tumregel är att sko- 

gen i Götaland kostar 50 000 

kronor per hektar. 

I det här fallet blir det 89,3 

hektar x 50 000 kr = 4,5 miljoner 

kronor. 

Något mer raffi nerad är LRF 

Konsults prisstatistik där skogen 

kostar 372 kronor per 

skogskubikmeter. 

Virkesförrådet är 13 434 kubikmeter 

x 372 kronor = 5 miljoner 

kronor. 

GRAFIK: LRF KONSULT 

Prisökning med 50 procent på tre år 

Under förra året steg fastighetspriserna med 17 procent, enligt 

prisstatistik från LRF Konsult. Beräkningarna bygger på kronor per 

skogskubikmeter. Under de senaste tre åren är ökningen hela 50 

procent. 

Det finns inget direkt samband med virkespriserna, som hoppat 

upp och ner under perioden. Enlig LRF Konsult handlar det snarare 

om framtida förväntningar om högre virkespriser och en allmänt 

bra konjunktur. Lars Westlund, mäklaransvarig på LRF Konsult, tror 

ökningen fortsätter fast i lägre takt, bland annat bromsar oron för 

barkborrar priserna. 


– Det verkar ganska rimligt. 

Fastigheten har dessutom ett 

par plusvärden i form av bra 

vägar, knappt några impediment 

och ett väl sammanhållet 

område. Om det dessutom legat 

vid en sjö hade priset gått upp 

ytterligare. 

Men kan det vara en vettig 

affär med dagens prisnivåer? 

– Det beror förstås på. Avkastningen 

från skogen räcker 

inte till att fi nansiera köpet om 

man lånar pengarna, men det 

fi nns många andra värden med 

att äga skog. Dessutom kan vi 

nog räkna med en fortsatt värdestegring. 

Generellt tror jag 

fast egendom är bra investe- 

Per Eriksson kollar en av 40-talet skogsfastigheter 

han kommer att sälja i år. 

ringar om man också har ett 

intresse för skogen, säger Per 

MEN PRISET återstår att se. 

Det brukar vara 5–10 personer 

som lämnar bud på en fastighet 

som Kråkhult. Kretsen av 

skogsägare som får vara med 

är begränsad och ofta blir det 

grannen som köper. 

All försäljning görs till marknadsmässiga 

priser och får inte 

Sveaskog önskvärt pris händer 

det att man avstår från att sälja, 

men sannolikt byter fastigheten 

ägare under året. Av all skogsmark 

som säljs till marknadsmässiga 

priser står Sveaskogs 

försäljningar för 30–40 procent. 

10 procent av marken ska säljas 

Målet med utförsäljningen är att sälja 10 procent av den produktiva 

skogsmark som Sveaskog hade 2002, vilket är 340 000 hektar. 

Till det kommer försäljningar av tomter och liknande samt 150 000 

hektar till Naturvårdsverket för reservat och markbyten i samband 

med reservatsbildningar. 

Men Sveaskog är också köpare av större arealer, oftast över 500 

hektar. Man förvaltar i dag 4,5 miljoner hektar varav 3,4 miljoner 

hektar produktiv skogsmark. 

VI SKOGSÄGARE 2/07

SKOGSVÅRD 

Kriget kan bli långt 

Kampen mot granbarkborren 

är nu på väg in 

i en ny fas då fällorna 

sätts på prov. Men fortfarande 

gäller det att få ut 

angripna träd – och så 

kan det rulla på i flera år. 

Av Pär Fornling 

– I bästa fall kulminerar angreppen 

i år, men det vet vi 

egentligen ingenting om. Det 

kan också, precis som i Värmland, 

fortsätta i tio år, säger 

professor Bo Långström. 

Angreppen i Värmland kom 

efter stormen 1969 och varade 

hela 70-talet. De ebbade ut efter 

några år, men återkom med 

full kraft efter en osedvanligt 

torr sommar. 

– Vädret är helt avgörande. 

Vi kan bara mildra effekten, 

inte stoppa angreppen. Det 

skulle krävas enorma insatser. 

Bo Långström, som är en av 

landets ledande experter på insektsskador, 

tycker Skogsstyrelsen 

bör agera mer kraftfullt 

och samordna insatserna tydligare. 

– En nyckelfaktor är samarbeta 

och samordna insatserna 

med allt från fl yginventeringar 

till rådgivning. 

Bo Långström poängterar 

vikten av att söka upp och 

plocka ut angripna träd. 

DESSUTOM håller försvarslinjen 

med fällor på att formeras. 

Både Skogma och Gyllebo 

plantskydd berättar att de sålt 

tusentals fällor under vårvintern. 

Men den riktigt stora kraftsamlingen 

görs på fångstvirkesfällor 

(se bilden). 

Södra hoppas det läggs ut 

Fångstvirkesfällorna kan se lite 

olika ut, den här modellen 

rekommenderas av Södra. Alla 

fällor laddas med lockande doftämnen 

(feromoner) och placeras 

något tiotal meter från skogskanten 

för att granbarkborrarna inte ska 

frestas att landa i skogen i stället 

för fällan. Fångstvirket behandlas 

med bekämpningsmedel. 

minst 50 000 fällor på medlemsfastigheterna. 

Ett intensivt 

arbete är igång och föreningen 

delar ut gratis feromon-påsar 

till medlemmarna. 

Södra räknar med att varje 

fångstvirkesfälla räddar 10 kubikmeter 

skog från angrepp i 

sommar. 

– Rätt lagda skyddar fällorna 

den egna skogen bra även om 

grannarna inte lägger fällor. 

För att minska risken för framtida 

massförökning är det dock 

viktigt med bred uppslutning, 

säger skogsdirektör Mats Sandgren. 

FRAMGÅNG i kampen kräver 

alltså arbete på bred front. 

– Vi når våra medlemmar 

och leverantörer, men alla 

skogsägare måste engageras. 

Här har Skogsstyrelsen ett ansvar 

att ta kommandot i skyddsarbetet, 

säger skogsskötselchef 

Göran Örlander. 

Jordbruksminister Eskil Erlandsson 

betonar också bredden 

i kampen. 

– Det är oerhört viktigt att 

stoppa granbarkborrarnas angrepp. 

Om vi inte gör det kan 

det kosta oss både döda skogar 

och stora ekonomiska förluster, 

säger han. 

EFTER HÅRD KRITIK mot att 

reservaten varit skyddande öar 

för granbarkborren har länsstyrelserna 

börjat agera. Exempelvis 

länsstyrelsen i Kronoberg 

har beställt 2 300 fällor. 

Men i landets biotopskyddsområden 

(”minireservat” på 

några hektar) som Skogsstyrelsen 

ansvarar för dröjer eventuella 

åtgärder. 

– Det är juridiskt knepigt, 

men vi funderar på hur det kan 

hanteras. Vi vill inte lämna 

dem utan åtgärd, samtidigt som 

det är små områden som inte 

betyder så mycket för insektspopulationen, 

säger Ove 

Arnesson, som leder Skogsstyrelsens 

grupp ”Barkborre och 

storm 2007”. 

Lagen har skärpts så att 

Skogsstyrelsen nu har möjlighet 

att ålägga skogsägare att ta 

ut angripna träd. Dessutom gäller 

det att få ut alla vindfällen 

efter vinterns stormar. 

– Vår kartläggning visar att 

det arbetet går för sakta och vi 

kommer att bjuda in skogsbruket 

för att gemensamt diskutera 

hur resurserna bäst kan 

användas i kampen, säger Ove 

Arnesson. 

Sämre föryngringar oroar Skogsstyrelsen 

Den positiva trenden 

för återväxterna är 

bruten. 

– Det är oroväckande. Skogsägarna 

har stora svårigheter att 

hinna med att återplantera efter 

storm arna i södra Sverige 

och det kommer troligen inne- 

bära ytterligare försämringar 

av resultaten de kommande 

åren, säger Jonas Bergquist på 

Skogsstyrelsen. 

Under år 2006 visade Skogsstyrelsens 

kontroller att 79 procent 

av föryngringarna hade 

godkänd återväxt. Genomsnittet 

för de senaste tre åren är 83 

procent. I genomsnitt har privata 

skogsägare en klart lägre 

andel godkända föryngringar 

jämfärt med storskogsbruket. 

Under hela 1980-talet förbättrades 

resultaten för föryngringarna 

kontinuerligt för att 

under 1990-talet senare hälft 

vändas till en försämring. 

EFTER EN DEL frågetecken 

har byråkratin kring fångstvirkesfällorna 

förenklats. 

– Det räcker med en anmälan 

till Skogsstyrelsen två veckor 

innan virket besprutas, ungefär 

som en avverkningsanmälan. 

Dessutom ska man sätta upp en 

anslag på virket. Information 

och blanketter fi nns på Skogsstyrelsens 

hemsida, säger Ove 

Arnesson. 

Kraven på den som besprutar 

virket har sänkts så att det nu 

räcker med den endagskurs 

som också gäller plantbehandling 

mot snytbaggar. 

Ett annat beslut för att underlätta 

kampen är att utländska 

åkare tillåts hjälpa till att transportera 

bort stormfällt timmer 

från området. 

Dessutom har lantbruksuniversitetet 

anslagit två miljoner 

kronor till intensifi erad forskning 

kring granbarkborren. 

VÄDRET STYR nu mycket av 

det fortsatta arbetet. När temperaturen 

når 18 grader ger sig 

barkborrarna ut och svärmar 

(utan hänsyn till vind och moln 

har forskarna fastställt att de 

välprogrammerade insekterna 

ger sig iväg vid 16,2 grader). 

Innan dess måste vindfällen 

och angripna träd som huserar 

borrarna ut från skogen och 

dessutom måste fällorna apteras 

med feromoner för att locka 

till sig granbarkborrarna. 

En lång varm sommar förvärrar 

läget. Insekterna hinner 

då svärma fl era gånger och träden 

får inte vatten så de kan 

producera den kåda som krävs 

för att försvara sig. 

Antalet 

godkända föryngringarförbättrades 

sen 

åter under 

2000-talet, en 

uppåtgående 

kurva som nu 

avstannat. 

www.svo.se 

Jonas Bergquist, 

Skogsstyrelsen. 


När Dag var liten drömde han om fulla segel. 

Nu har han kommit in från snålblåsten. 

När man är liten har man stora drömmar. Sedan 

blir man stor och önskar mindre. Åtminstone om 

man är som Dag och inser hur mycket traditionell 

Private Banking kostar. Han har varit kund hos 

oss sedan 1999. Det var då han upptäckte en 

tryggare hamn för sina pengar. För med vårt låga 

courtage om 0,055% sparar han mycket pengar i 

avgifter. Det kan du också göra. I snitt handlar det 

Det skall vara billigt att vara rik 

AVANZA PRIVATE BANKING ÄR EN DEL AV BANKAKTIEBOLAGET AVANZA. 

Bolaget är noterat på Stockholmsbörsen och har ett totalt depåvärde på 43 miljarder 

och betyget AAA av Dun & Bradstreet. 

om över 50 000 kr de första sex månaderna! Hos 

oss gör du affärerna på egen hand och du har hela 

tiden full insyn i din depå. Och alla analyser, 

nyheter och statistik som du någonsin kan behöva. 

Och personligt stöd från vårt egna team. Så segla 

vidare och ta befälet över dina pengar du också. 

Besök www.avanzaprivatebanking.se eller ring 

08-562 250 80. 

HANDEL MED VÄRDEPAPPER INNEBÄR ALLTID EN RISK. 

En investering i värdepapper kan både öka och minska i värde och 

det är inte säkert att du får tillbaka hela det investerade kapitalet. 

Grönland

Varje träd kartläggs 

i ny skogsbruksplan 

I morgondagens 

skogsbruksplaner går 

det att se enskilda 

träd. De första 

planerna är klara till 

hösten. Av Pär Fornling 

Antag att en golvtillverkare efterfrågar 

grova tallar, över 45 

centimeter i diameter. 

För att hitta dem är det bara 

att öppna skogsbruksplanen på 

datorn, knappa in önskemålen 

om trädslag och diameter. Därmed 

lyser varje lämpligt träd 

som en röd prick på kartan. 

Den som ska avverka ger 

sig ut i skogen med kartan i 

handen, eller överför varje 

träds exakta position till en 

GPS-mottagare som visar vägen. 

DET ÄR SNART möjligt för 

skogsägarna i Älvdalen som 

blir först i världen att få planer 

som bygger på enskilda träd. 

– Metoden har prövats i försök 

och forskning, men såvitt 

vi vet är detta premiär i ett 

större sammanhang, säger Tobias 

Jonmeister på Foran. 

Så fort löven slår ut kommer 

skogarna att fl ygfotograferas 

med laser enligt en teknik som 

utvecklats av försvaret. Då var 

syftet att upptäcka terrorister 

eller fi entliga föremål i terrängen, 

nu används tekniken 

för att kartlägga skogen. 

Lasern mäter det refl ekterande 

ljuset vilket ger en bra 

bild av terrängen. Det går att se 

hur högt och grovt varje träd är, 

samt om det är gran, tall eller 

ett lövträd. 

På så sätt kartläggs varje träd 

förutsatt att det inte står dolt 

under en annan trädkrona. 

I praktiken hittas nästan alla 

träd över 10 centimeters diameter. 

DEN UTLÖSANDE faktorn 

är inte skogsbruksplanerna i 

sig utan möjligheten att få 

På en förstorad bild blir de enskilda träden synliga och man kan få information om varje punkt. 

bättre arrondering genom att 

byta skog med varandra. 

Som på många ställen i Dalarna 

är ofta markägandet 

splittrat i långa remsor. Nu får 

alla skogsägare så exakta 

skogsbruksplaner att värderingen 

inför bytesaffärer kan 

göras vid skrivbordet. 

Det mesta betalas, som så 

mycket annat i bygden, av den 

gemensamt ägda Besparingsskogen. 

Dessutom bidrar länsstyrelsen 

och en fond. 

För de 1 400 skogsägarna 

Det röda är 

tallskog och 

det gröna granskog. 

kostar vare sig markbyten eller 

skogsbruksplaner något. 

FORAN ANSVARAR för laserscanningen 

och uppdateringen 

av planerna, medan PC 

skog samordnar projektet. 

– I princip får vi en jättelik 

skogsbruksplan på över 100 000 

hektar från Foran, som vi delar 

upp och gör praktisk användbar 

för markägarna, säger Tomas 

Wiklund på PC Skog. 

Laserkartan med de röda 

punkterna blir ytterligare ett 

Tomas 

Wiklund, PC skog. 

skikt som läggs ovanpå skogsbruksplanen, 

vilken trots allt 

fortfarande är huvudsaken. 

Laserscanningen är mer ett 

verktyg för att få en bättre plan, 

även om det är ett väldigt användbart 

verktyg. Fast så småningom 

blir laserbilden för 

gammal, medan skogsbruksplanen 

i bästa fall uppdateras i 

takt med olika åtgärder i skogen. 

Men även en plan som uppdateras 

får åldersproblem, om 

inte annat för svårigheten att 

förutse hur skogen växer. 

Här öppnas helt nya möjligheter. 

– Om vi får återvända efter 

Fortsättning sid 34 


SKOGSVÅRD

SKOGSVÅRD 

Fortsättning: 

Varje träd… 

fem år och göra en ny laserscanning 

kan vi se hur mycket 

skogen växt under tiden. Därmed 

blir det möjligt att skriva 

fram beståndens utveckling, 

vilket gör planeringen mycket 

mer exakt och långvarig. 

– Dagens tillväxtberäkningar 

är ganska grova. Här talar vi 

om att se hur det växer på varje 

ruta som är 15x15 meter stor, 

säger Tobias Jonmeister. 

EXEMPLET med tallarna till 

golvplank är fullt möjligt, men 

framför allt får skogsägaren en 

”stockdatabas” i vidare bemärkelse. 

– När man planerar en avverkning 

är det väldigt bra att 

veta vilka volymer som fi nns i 

området och hur träden ser ut. 

Det tror jag kan bidra till aktivare 

skogsbruk och fl er virkesaffärer. 

– I dag vet vi att många tvekar 

inför avverkningen på 

grund av osäkerheten vad det 

ger, säger Tomas Wiklund. 

När den planerade avverkningen 

ringats in på kartan ges 

PW-vedmaskin 

Tel: 0171 - 857 00 

Fax: 0171 - 857 01 

Web: www.nordpost.se 

uppgifter om medelvolym, antal 

träd och uppgifter om enskilda 

träd som efterfrågas. 

– Precis som det är lätt att 

rita in ett område för avverkning 

är det möjligt att rita 

om beståndsgränserna så att de 

kanske passar bättre med verkligheten, 

konstateras Tomas 

Wiklund och demonstrerar 

genom att ringa in ett likåldrigt 

bestånd med granskog. 

Den tidigare ganska fyrkantiga 

indelningen får betydligt 

friare former, anpassade efter 

hur skogen ser ut. 

DESSUTOM ger lasern en karta 

av terrängen helt utan skog 

där höjdskillnader är tydliga. 

Den kommer länsstyrelsen 

att använda i ett försök att leta 

Kombinerad kap- och klyvmaskin som klyver i 2 eller 4 bitar 

samtidigt som den kapar veden i önskad längd genom att klippa 

av den, vilket gör den extremt tystgående. Vedmaskinens arbetssätt 

gör att du kan jobba i ett lugnt tempo men ändå med hög 

kapacitet och säkerhet. Enligt Statens Maskinprovningars tester 

är maskinens kapacitet 17-18 m3 staplad ved på 8 timmar. 

Maskinen har 5 års garanti på material- och fabrikationsfel. 

Motor: 5,5 kW(7,5 hk). Tryckkraft: 16,5 ton. 

Max ved-Ø: 290 mm. Kaplängd: ca 60 cm. 

Stl (lxbxh): 252x120x200 cm. 

Läs mer om våra klyva och kapar på s 210-213 i katalog nr 58. 

23196:- 

Storsäcksstativ 

Underlättar avsevärt arbetet! 

Justerbar för att passa både 

Euro- och Hydropall. Längd: 

1200 mm. Bredd justerbar mellan 

1000-800 mm. ____1495:- 

Vedsäckar för hel pall. 

Säljes i fp med 10 st. 

Europall 1 m 3 . 

Stl (Omkr x h): 390x135 cm. 

______22:-/st SK 200 st 20:-/st 

Hydropall 1,5 m 3 . 

Stl (Omkr x h): 450x135 cm. 

______24:-/st SK 200 st 22:-/st 

Se sidan 226 i katalog nr 58. 

På laserkartan utan 

träd avslöjas saker 

som annars är svåra 

att upptäcka och 

helt omöjliga att se 

på vanliga flygbilder. 

Höjdskillnaderna 

har förstärkts med 

färger. Då visar 

sig ett bortglömt 

dikningssystem och 

närmast bilden, i 

orange, träder en 

husgrund fram. 

upp fornlämningar utan att behöva 

gå ut i skogen. 

Också för markägaren kan 

det vara intressant att spana 

efter husgrunder och annat, 

dessutom är det bra för skogsbruket 

att ha bättre koll på 

höjdskillnader. 

EN ANNAN nyhet är att planen 

visar röjningsbehovet inom 

olika områden – också det 

med hjälp av lasern som kan 

avläsa hur tät ungskogen är. 

Tobias Jonmeister konstaterar 

att intresset för planer med 

hjälp av laserscanning är stort, 

men för att det ska vara ekonomiskt 

bör man arbeta med områden 

på ett antal tusen hektar, 

vilket oftast kräver att fl era 

skogsägare går samman. 

NP- 

Faktura 

Fri lev.månad 30 dagar netto 

Adress: Annelund (E18,ö:a infarten), 749 40 Enköping. 

Alla erbjudanden gäller t om den 30/4-07 om inget annat anges. 

Exp. avgift 35:-. Moms tillkommer. 5% prisgaranti. Fraktfritt över 2000:-. Frakttillägg 

tillkommer på vissa skrymmande produkter. betyder att du hittar mer info på vår hemsida. 

Vi reserverar oss för eventuella pris-, text- och tryckfel i annonsen. 

Kredit upp 

(Aviavgift 25:-) 

till 50000 kr 

- Se hela vårt sortiment i web-butiken. 

- Ladda hem vårt aktuella månadsblad. 

- Vädertjänst med fyrdygnsprognos. 

Planteringsrör Plantväskor 

Från 

1075:- 

Pottiputki ® . 

För alla typer av täckrotsplantor. 

Snabb och enkel att använda. 

Ger en ergonomisk arbetsställning. 

Justerbart planteringsdjup. 

45 mm ______________1075:- 

55 mm ______________1195:- 

63 mm ______________1295:- 

75 mm ______________1325:- 


Genombrottsår 

för villapellets 

Förra året växte villamarknaden 

för pellets med nästan 50 

procent. Det visar statistik 

från Pelletsindustrins Riksförbund 

(PIR). 

Totalt ökade leveransen till 

den svenska marknaden med 14 

procent under 2006. 

För den största ökningen svarade 

mellanstora förbrukare, 

pannor på 25 kW till 2 MW, 

och villakunder. De ökade med 

31 respektive 46 procent. 

Därmed har villakunderna 

gått om industrin och är nu den 

största kundgruppen för pelletsindustrin. 

www.pelletsbranschen.se 

www.pelletsindustrin.org 

Listig Norge-strategi 

Gapro har köpt den norska listtillverkaren 

Lona Listehøvleri 

i Arendal. 

Företaget omsatte 22 miljoner 

norska kronor förra året och 

har 12 anställda. 

Gapro ingår i Södra-koncernen 

och omsatte i fjol 727 miljoner 

kronor. Efter förvärvet 

har Gapro sex anläggningar i 

Sverige och fyra i Norge. 

ViS2/07 

720:- 

Höfthållare för plantkassett. 

Midjeburen. Kraftig, polstrad 

anliggningskudde i nylonväv. 

Höftbälte med snabblås. 

Inkl 2 hållare. 

665:- 

Hållare för planta 80 - täckrot. 

Midjeburen. Kraftig, polstrad 

anliggningskudde i nylonväv. 

Höftbälte med snabblås. 


Öppettider: 

Mån - Fre: 

08.00 - 17.00 


Bästa valet!

TEKNIK 

Den svanenmärkta kaminen med 

täljsten kostar knappa 14 000 

kronor. 

BRASKAMINER 

– NU MED SVANEN 

Nu har också braskaminerna 

fått svanen-märkning. Först ut 

är Handöl med en serie kaminer. 

Miljömärkningen tar hänsyn 

till hela tillverkningsprocessen 

och naturligtvis utsläppen när 

kaminen används. 

För att få effektiv förbränning 

har brasan alltid tillgång 

till syre. 

När det vanliga luftreglaget 

på framsidan stängs öppnas ett 

kanalsystem i kaminens rygg 

med förvärmd förbränningsluft. 

www.handol.eu 

Rädda skogen! 

”Jag förlorade 30000 kr/ha för att jag inte behandlade i tid.” 

Rotröta ger skador för miljardbelopp varje år. Rotstop är den naturliga biologiska lösningen. 

Risken att drabbas av rotröta har ökat markant. När kylan avtar och temperaturen överstiger 

+5° C är det därför viktigt att behandla med Rotstop. Nya undersökningar antyder dessutom att 

spridningsförloppet går betydligt snabbare än vad vi tidigare trott. Det är därför viktigare än någonsin 

att behandla mot rotröta, både vid gallring och slutavverkning. 

S T O P P A S P R IDN ING E N A V R O T R Ö T A 

Rotröta 

Rottickan sprider sig fortare än vi tidigare trott. 

Du kan förlora 30 000 kr i försämrat virkesvärde på 1 ha. 

Rotröta förorsakar skador för miljardbelopp varje år. 

SNABBARE ÄNDRING 

AV SÅGBREDDEN 

Att ställa in sågbredden på 

mindre gårdssågar kan kräva 

en hel del skruvande och justeringar. 

Det fi ck Fredrik Malmberg 

att konstruera Läppe-ställaren 

(uppkallad efter orten utanför 

Vingåker). I ett elektronikskåp 

fi nns möjlighet att ställa in 

120 mått oberoende av varandra. 

Inställningen görs med en 

knapptryckning, därefter justerar 

en elmotor sågblocket så att 

plankan får rätt tjocklek. 

Tekniken är i grunden densamma, 

men bättre elektronik 

gör att inställningen på den nya 

varianten går nästan fyra gånger 

så snabbt (125 mm per sekund). 

MER KRAFT ÄN MED BRYTJÄRN 

För att fälla trädet dit man vill 

på ett säkert sätt behövs ibland 

lite kraftigare medel än kilar 

och brytjärn. 

Företaget Reipal har kompletterat 

sina trädfällriktare 

med en riktigt kraftig modell 

där utväxlingen är 50 gånger. I 

praktiken är lyftkraften 3,6 ton, 

Fredrik Malmberg trycker på knappen... 

Måttställaren kostar från 

60 000 kr. 

Inom kort kommer en helt ny 

produkt till den växande marknaden 

för småsågar. 

Företaget har tagit fram en 

vilket klarar grova träd som 

står illa till. 

Nackdelen är att utrustningen 

blir tyngre (24 kilo) jämfört 

med de mindre varianterna. 

Priset är kring 6 000 kronor. 

www.reipal.se 

Rotstops förmåga att förhindra rotrötans spridning är så hög som 95-99% vid praktisk användning. Korrekt utförd 

behandling ger samma skyddseffekt som vid vinteravverkning. Rotrötan gör mest skada på gran, men även på tall och lärk. 

En rötskadad gran duger varken till sågvirke eller granmassaved. Ställ därför krav på de som gallrar och slutavverkar din skog. 

Rotstop är den naturliga biologiska lösningen mot rotröta. Ta del av fakta kring produkten på 

www.interagroskog.se. Vi redovisar öppet alla fakta kring våra produkter. Det tycker vi att alla 

borde göra! Beställ också vår broschyr i behändigt fickformat. 

Eliselund | 247 92 Södra Sandby | Telefon 046-53 200 | Telefax 046-53 208 | info@interagroskog.se | www.interagroskog.se 

...och elmotorn 

ställer in 

sågbredden till 

44 millimeter. 

prototyp till en maskin som 

förvandlar kanter och träspill 

till sågspån, vilket blivit en värdefull 

råvara för pelletstillverkning. 

www.lappestallaren.se 

Extra kraft 

för att få 

trädet åt 

rätt håll. 

36 VI SKOGSÄGARE 2/07 

www.cloco.se

EN HUMMER I SKOGEN 

RENA RAMA KLIPPET 

Uppfinnaren Georg Wadell i 

Kolmården har tagit fram två 

nya produkter; en hydrauldriven 

klipp för klen gallring eller 

röjningar och en motordriven 

planteringsborr. 

Klippen kallas passande nog 

för ”Hummern”, Konstruktionen 

är inte olik en hummerklo, 

både till utseendet och funktionen. 

Den kan också jämföras 

med en jättelik hydrauldriven 

sekatör som monteras på kranen 

och sticks in bland trädstammarna. 

När den knipsat av 

trädet kan klippen vridas vertikalt 

och fungera som en lastgrip. 

Klon kan med andra ord både 

klippa och lasta. 

Den klipper av träd upp till 

12,5 centimeters diameter. Aggregatet 

väger endast 60 kilo 

och får full kraft redan vid ett 

hydraulfl öde på 12 liter i minuten, 

därmed kan det användas 

på terränghjulingar som har 

tillsats för hydraulik. 

Naturligtvis fungerar den 

också på traktorkranen. Man 

plockar bort gripen och ansluter 

i stället hummern till rotatorn. 

Den nya hydrauldrivna röjaren. 

Priset är kring 22 000 kronor. 

Planteringsborren har funnits 

ett tag, men en ny version 

som är enklare att hantera 

är på gång. 

Den väger 10 kilo och 

drivs av en liten motor 

på en hästkraft med utväxling 

som ger styrka 

(50 varv i minuten). Hålet 

blir 10, alternativ 12,5 

centimeter i diameter och 

drar upp mineraljord, därmed 

ger metoden också lite 

markberedning runt planthalsen. 

Den är tänkt för 

stora barrotsplantor som 

mår bra av ett rejält planteringshål. 

Maskinen kan hanteras av en 

person utan att lägga ifrån sig 

borren vid själva 

planteringen. 

En annan möjlighet 

är att fördela jobbet 

på två personer, en borrar 

och en planterar. 

Borren kostar knappa 

14 000 kronor. 

Bägge produkterna tillverkas 

av Bråbo mekaniska 

verkstad, 011-11391163. 

www.braboliften.se 

Bärbar borr för barrrotsplantor. 

Kedjeslip och Timringskurs ingår. Värde: 5080:- 

Byxan 

ger 

inget 

”idiotsäkert” 

skydd, 

det gäller 

att vara 

försiktig. 

SÄKRARE BYXOR 

I STRETCHMODELL 

Nu har skyddet i sågskyddsbyxorna 

nått klass 2. Först ut 

är Jonsered som tagit fram ett 

nytt material till stoppningen, 

vars fibrer trasslar in sig i kedjan 

och därmed bromsar farten. 

Tidigare har alla godkända 

byxor legat i klass 1, vilket ska 

ge en bra skyddseffekt när kedjan 

går 20 meter i sekunden. 

Klass 2 är testade för 24 meter 

i sekunden. 

Nackdelen med bättre skydd 

brukar vara att byxorna blir 

klumpigare, men det motverkas 

här genom stretchtyg på framsidan 

av byxan. 

Priset är 1 790 kronor. 


TEKNIK 

FRÅN SKOGEN 

TILL TRÄDGÅRDEN 

För den som har något lättare 

röjningar i skogen och dessutom 

vill använda sågen för 

att röja gräs har Husqvarna tagit 

fram en ny kombinationssåg. 

Den heter 343 FR och har en 

motor på 2,4 hästkrafter. 

Därmed är det en storebror 

till den mindre sågen, 235FR, 

som funnits ett tag, 

De levereras med sågklinga, 

gräsklinga och ett trimmerhuvud 

som matar fram mer lina 

när huvudet trycks i marken. 

Sågarna har samma låga 

styrtorn som skogsröjarna men 

vinkelväxeln är något mer anpassad 

för gräsröjning. 

För mer professionell skogsröjning 

rekommenderas någon 

av de större röjsågarna. 

Nya 343 FR för både gräs 

och skog. 

Den nya dieseldrivna terränghjulingen. 

NY TERRÄNGHJULING MED DIESEL I TANKEN 

När man som Massey Ferguson 

(MF) är stor traktortillverkare 

ligger det nära till hands 

att i första hand välja diesel 

som drivmedel. 

Därför är det logiskt att företaget 

lanserar en dieseldriven 

terränghjuling. 

En av fördelarna är lägre 

bränsleförbrukning. 

– Vi väntar på mätresultat, 

men enligt uppgifter från England, 

där det sålts rätt många 

dieselmaskiner, handlar det 

nästan om en halvering, säger 

Svante Flodén marknadsansvarig 

på MF. 

Ett annat plus är att diesel 

ofta fi nns tillgänglig på gården, 

eller från tanken för skogsmaskinerna. 

Modellen heter MF 700 D 

och har en tvåcylindrig motor 

på 700 cc. Den lastar 140 kilo 

och drar 175. 

Maskinen har en steglös 

automatlåda. Den fi nns enbart 

i utförande för terrängkörning 

och har därför inte blinkers 

eller backspeglar. 

MF började sälja terränghjulingar 

för några år sedan som 

ett komplement till traktorerna, 

men det här är första dieselmodellen. 

De licenstillverkas 

av Artic Cat och påminner om 

de maskinerna. MF 700 har ett 

cirkapris på 106 500 kronor. 

Äntligen bekväm pelletseldning! 

VaccuMoov 

Nyhet! 

EXTRA KASTSKYDD 

Hittills har det extra kastskyddet 

varit ett tillval, nu blir det 

standard på en av Husqvarnas 

motorsågar. I samma veva byter 

skyddet namn till TrioBrake, 

vilket markerar att det är 

ett tredje sätt att utlösa kedjebromsen 

av säkerhetsskäl. 

Den främre kastbygeln kan 

antingen utlösas av att handleden 

slår emot den, eller av kraften 

i ett kast från sågen. 

I en del vinklar, exempelvis 

kvistning av stående träd, fi nns 

ändå en olycksrisk, liksom om 

man går med sågen och 

snubblar. 

Det ska 

motverkas 

av 

ett skydd 

också vid 

högerhanden. 

Det rim- 

Ytterligare ett sätt att 

utlösa kedjebromsen 

genom högerhanden. 

mar också väl med den nya 

rådgivningen där användaren 

uppmanas att lägga i kedjebromsen 

vid fl era tillfällen, 

däribland när sågen startas. 

Triobrake blir standard på 

såg 345, tillval utan kostnad på 

346XP och tillval för 200 kr på 

modell 353. 

Nu kan du sluta att bära 

pelletsäckar från skrymmande 

lagerplatser på tomten. 

Du trycker på knappen och 

pellets matas fram med 

skonsam luftmatning. 

50 meter från förråd till 

pelletsbrännaren, är inga 

problem. 

Passar till alla typer av pelletsbrännare 

och pannor. 

Beställ mer information! 

Ring 033-279595 

så skickar vi omgående! 

Beco-Tek AB Borås. 


BRÄNSLESNÅLARE 

MED DEERES NYA 

John Deeres skotare 810D 

och1410D har nu fått ”EcoIII”, 

därmed finns tekniken på alla 

modellerna. 

Till vinsterna hör lägre 

bränsleförbrukning och bättre 

miljö. Det åstadkoms genom 

fl era samverkande funktioner; 

exempelvis går motorn ner i 

varv och kranen sänks automatiskt 

när den inte är i arbete, 

dessutom blir det tystare i hytten. 

Då arbetet återupptas varvar 

motorn omedelbart upp 

igen. 

Program för effektivare körning 

(EcoDrive) bidrar också 

till att hålla ner bränsleförbrukningen 

och nyttja maskinen 

effektivare. 

Alla skotarna har nu den nya bränslesnålare tekniken. 

TRÄBALKAR PRESSAS FRAM MED NY TEKNIK 

Asp kan få ny användning som 

konstruktionsvirke inom byggindustrin, 

men då inte som solitt 

trä. 

Företaget Newbeam har 

kommit på en teknik att pressa 

ihop strimlor av aspträ till balkar 

som till formen mest liknar 

stålbalkar. 

Materialet är detsamma som 

i OSB-skivor (Oriented Strand 

Board) som görs under hårt 

tryck och värme. 

Tekniken har patenterats av 

det nybildade företaget Newbeam 

Sweden. 

Styrelseordförande Ulf Nyberg 

har ett för flutet som 

forskningschef för Wood 

Technology inom Stora Enso. 

Enligt före taget 

är fördelarna att 

kostnaden blir 

lägre, jämfört 

med konventionella 

produkter, 

att formstabiliteten 

är högre än 

för vanliga träbalkar 

och att det 

Namn 

Adress 

Det liknar stålbalkar 

men materialet är trä. 

Postnr Postadress 

går relativt enkelt att 

göra längre balkar. 

Ännu är det ett tag 

innan balkarna fi nns på 

marknaden. 

Först måste produktionen 

komma igång 

och balkarna certifi eras 

Posta till: Cancerfonden, 101 55 Stockholm. Skriv FRISVAR på 

kuvertet så slipper du sätta på frimärke. Du kan också beställa 

broschyren via telefon 020-78 11 79 eller på cancerfonden.se 


MARKNAD 

Lyckad 

affär lyfter 

Norrskog 

Norrskogs krafttag med industrierna blev ett 

lyckodrag. Nu investeras en kvarts miljard 

kronor för att öka lönsamheten utan mer 

råvara – vilket är rena ”reptricket” i en bransch 

där nästan alla talar volymer. Text & foto: Pär Fornling 

– Får vi mer sågtimmer är det 

en bonus, men jag tror vi måste 

anpassa oss till en knapphet 

med råvara, säger Anders 

Warg, vd för NWP. 

Inte nog med att konkurrensen 

är stenhård i regionen, han 

förutser också brist på timmer 

i ett större och längre perspektiv. 

Strömmen av importvirke 

minskar och visserligen görs 

krafttag för att öka produktionen, 

men i första hand blir resultatet 

massaved och energiråvara. 

Det är en av utgångspunkterna 

när industrin nu rustas. 

I stället för att såga större 

volymer handlar det om att få 

ut mer ur varje stock och att öka 

förädling. 

NORRSKOG Wood Products 

(NWP) bildades våren 2004 

av en vildvuxen härva företag 

med splittrat ägande och ansvar. 

Kärnan var den egna sågen 

i Östavall och en limträfabrik 

för stolpar till Japan. 

Bägge hade det tufft med 

fl era år av röda siffror kring 

sekelskiftet. 

Dessutom ägde Norrskog en 

tredjedel av Camfore, som betyder 

plånbok på jämtländska. 

Men börsen var ansträngd. 

Verksamheten drevs i fl era 

självständiga bolag. Kärnan 

bestod visserligen av sågverk 

och hyvlerier, men här fanns 

allt från hotell till verkstadsföretag. 

– Vi köpte träverksamheten 

och samlade allt i ett bolag. Det 

har tagit några år att få bitarna 

på plats, men vinsterna blev 

långt större än vad vi räknade 

med då, berättar Anders Warg 

när vi träffar honom en snöig 

dag i Östersund. 

Kostnaderna för administration 

sjönk med 12 miljoner kronor 

om året. 

Vinsterna med samlade inköp, 

allt från transporter till 

utrustning, är minst lika stora. 

– Till det kommer att vi är 

starkare på marknaden med ett 

samlat utbud, vilket egentligen 

är den stora förändringen, säger 

Anders Warg och berättar 

att man nu öppnat 

ett säljkontor i Holland. 

– Investeringar 

handlar inte bara om 

maskiner och hårda 

varor. 

RESULTATET efter finansnetto 

blev 60 miljoner 

kronor och rörelseresultatet 

69 miljoner. 

Det är mer än tjugo 

gånger större vinst än år 2005. 

Den nya organisationen gör 

sitt till, men förbättringen beror 

förstås också på att sågverken 

har sällsynt bra tider. På ett år 

har priserna för sågade trävaror, 

både gran och furu, stigit 

med 30 procent. 

– Mycket talar för fortsatta 

prishöjningar. Allt ser jättebra 

ut fram till sommaren. Längre 

bort är det svårt att bedöma läget, 

men vi ser inga dramatiska 

förändringar. 

Tekniske chefen 

Sven-Gösta 

Jakobsson. 

– Tidigare sågs Ryssland som 

ett hot, men nu är priserna där 

så höga att det kan vara lönsamt 

med export till St Petersburg, 

säger Anders Warg. 

Han påpekar att en del förädlingsindustri 

däremot kan få 

problem. Fönstertillverkare och 

andra har inte lika lätt att snabbt 

höja priserna när råvaran blir 

dyrare. 

– Vi kan också förvänta oss 

att timmerpriserna går upp. 

Dessutom vet vi av erfarenhet 

att konjunkturen 

svänger. Redan nu 

gäller det att rusta för 

tuffare tider. 

TOTALT investeras 220 

miljoner kronor inom 

de närmsta åren. 

Ett typiskt exempel 

är sågen i Östavall där 

två såglinjer ersätts 

med en. Likväl ökar 

kapaciteten från 200 000 till 

230 000 kubikmeter sågad 

vara. 

– Det har hänt mycket med 

den tekniska utvecklingen på 

ett par årtionden. Den nya utrustningen 

sågar med dubbla 

hastigheten. berättar tekniske 

chefen Sven-Gösta Jakobsson. 

Därmed går det att såga mer 

med mindre personal. Men 

framför allt ökar utbytet med 

ny teknik. 

Först i tur att få en ny såglinje 

är verket i Sikås. 

Den innebär att man kan få 

ut fyra procent mer virke från 

varje stock. 

Med dagens produktion på 

75 000 kubikmeter betyder det 

en vinst med ungefär 5 miljoner 

kronor. 

OM NÅGOT ÅR ökas produktionen 

i Sikås med 15 000 

kubikmeter. Tack vare bättre 

råvaruutnyttjande kräver ökningen 

bara 20 000 kubikmeter 

mer timmer, vilket är bra 

utväxling i de här sammanhangen. 

(I genomsnitt för alla 

landets sågar är sågutbytet 

kring 50 procent.) 

Tricket är att använda en 

smalare klinga och placera sågsnittet 

på ett smartare sätt. 

– Hela poängen med investeringsprogrammet 

är ett förbättrat 

råvaruutnyttjande, framhåller 

Anders Warg och tillägger 

att det naturligtvis är utmärkt 

om det kommer fram mer råvara. 

Det fi nns snart kapacitet att 

gå upp från dagens 450 000 

kubikmeter till över 500 000 

kubikmeter sågad vara. 

ETT TREDJE sätt att öka lönsamhen 

är mer förädling. 

Målet är att hyvla hälften av 

det sågade virket, vilket är dubbelt 

så stor andel som i dag. 

I hyvleriet bakom Ica-affären 

i Hammerdal går man ett steg 

längre, till glädje för alla som ser 


Anders Warg räknar med fortsatt god sågkonjunktur, 

utmaningen är att öka produktionsvärdet i tider med 

knapphet av råvara. 

semestern hotad av en stege och 

burkar med målarfärg. Där har 

har en linje för färdigmålade 

paneler kopplats på hyvleriet. 

– Kvaliteten på målningen 

blir bättre om du gör den direkt 

efter hyvlingen i ett bra inomhusklimat 

och med rätt mängd 

färg. 

– Efterfrågan är bra och vi 

ökar från tre till fyra miljoner 

löpmeter om året. Kanske kan 

vi göra samma sak vid något 

annat hyvleri också, säger 

Sven-Gösta Jakobsson. 

Den mest avancerade förädlingen 

är granstolpar i limträ 

som görs på företaget Glulam. 

Knappt en miljard i omsättning 

Förra året omsatte NWP 968 

miljoner kronor, det är 150 miljoner 

mer än 2005. Drygt 60 procent 

exporteras från följande enheter: 

Men den japanska husmarknaden 

är inte vad den en gång 

varit. Tillverkning har fl era förlustår 

bakom sig. 

– Nu går verksamhen ihop, 

men det är svårt att få riktig 

lönsamhet, säger Anders Warg 

och berättar att man därför investerat 

i en så kallad ”optimeringslinje”, 

vilket innebär att 

man kan använda lite sämre 

råvara genom att kapa bort de 

dåliga bitarna. 

På så sätt får man ut mer 

värde från råvaran, vilket går 

som en röd tråd...eller kanske 

snarare optimeringslinje...genom 

alla satsningarna. 

60 Från förlust 2006 

till vinst 

(miljoner kronor) 

30 

Sågverk. Östavall, med en ny såglinje 

2005 

0 

ökar produktionen från 200 000 till 

230 000 kubikmeter. 

Sikås, får kapacitet att gå upp till -30 

2004 

140 000 kubikmeter. 

Hissmofors, såglinjen uppgraderas. Produktionen är 105 000 

kubikmeter. 

Ocke, ett klensågverk som sågar ner till 10 centimeters diameter i 

topp. Har problem att få fram råvara, men kunnandet är viktigt i ett 

större sammanhang. I brist på grovt sågtimmer kan det allt oftare bli 

nödvändigt att gå ner i dimension och såga det som annars blir 

massaved. Produktionen är 45 000 kubikmeter. 

Hyvlerier. Hammerdal, Forsa och Hissmofors. 

Övrigt. Glulam, gör 450 000 japanska limträstolpar om året 

Delägande i Ocke emballage. 

PASSIO N 

Vapen, optik och ammunition, jakt- och fiskeutrustning 

– Elmia Game Fair 2007 blir inget undantag – det är här 

du ser världsnyheterna för första gången. Och det är här 

landets jägare samlas och provar vapen och optik ute i 

det fria tillsammans med tillverkarna själva. Elmia Game 

Fair är också Sveriges största jaktbutik, laddad med 

potent utrustning från världens ledande jaktföretag. Slå 

till på det som triggar din passion. Välkommen till Elmia 

Game Fair 2007 i Jönköping. 

ELMIA I JÖNKÖPING DEN 17 – 20 MAJ 2007 

www.elmia.se/gamefair 


MARKNAD 

Högre miljöambitioner 

förvärrar virkesbalansen 

En analys från Skogsstyrelsen 

visar att 

avverkningarna börjar 

slå i taket om skogen 

ska brukas uthålligt. 

Det handlar om så kallade 

virkesbalansberäkningar. Den 

förra är från 1990 och den senaste 

utgår från år 2004. Under 

åren där emellan har mycket 

hänt; 

✔ Virkesanvändningen har 

ökat med 27 procent och industrin 

har blivit beroende av import. 

✔ Avverkningarna har ökat 

med 30 procent till 87 miljoner 

kubikmeter år 2004. 

Med tanke på att tillväxten 

är 100 miljoner kubikmeter om 

året borde det inte vara någon 

fara, men allt går inte att avverka. 

Dessutom fi nns 6–10 procent 

av tillväxten bland skog som 

skyddas av miljöskäl. 

BALANSEN är ändå rätt god 

– om än negativ. 

Skillnaden mellan den faktiska 

avverkningen och den 

Halv miljard 

till Braviken 

Holmens bygger en ny linje för 

massatillverkning vid pappersbruket 

i Braviken. 

Till vinsterna hör att bolaget 

spar 25 procent el och kan återanvända 

30 procent mer värme. 

Kvaliteten på massan blir bättre 

vilket gör det möjligt att utveckla 

papper med lägre ytvikt. 

Dessutom kan produktionen 

öka med 100 000 ton per år. 

Investeringen kostar 435 miljoner 

kronor. 

Mindre minus 

Massatillverkaren Rottneros 

redovisar en förlust efter finansnetto 

på 23 miljoner kronor 

för 2006, att jämföra med 

förlusten på 103 miljoner kronor 

året före. Omsättningen 

steg till 2,7 miljarder kronor. 

Årlig hållbar avverkning 

Miljoner per år 

0 20 40 60 80 100 120 

Tillväxt m 3sk 

Tillväxt minus 

naturvård m 3sk 

Tillväxt minus 

naturlig avgång m 3sk 

Hållbar bruttoavverkning 

m 3sk 

Hållbar nettoavverkning 

m 3fub 

högsta hållbara är bara 0,4 

miljoner kubikmeter (fub). 

Det skiljer mellan områden 

och trädslag. 

✔ Underskotten fi nns framför 

allt i norra Sverige. Och 

gäller framför allt gran. Om 

avverkningarna fortsätter i 

samma takt i tio år till (med ett 

underskott på 10 procent) drar 

Skogsstyrelsen slutsatsen att 

potentialen för granavverkningar 

sjunker på kort och 

medellång sikt. 

✔ För lövträd är bilden den 

motsatta. Avverkningarna kan 

öka med en tredjedel utan att 

det är någon långsiktig fara. 

Slut på de röda tiderna för Setra 

Setra förbättrade sitt rörelseresultat 

förra året med 362 miljoner 

kronor. Träkoncernen 

vände -205 miljoner kronor till 

+257 miljoner för 2006. 

Resultatet efter fi nansiella 

poster uppgick till 212 (-154) 

miljoner kronor. Koncernens 

omsättning ökade, främst som 

en effekt av högre priser, till 

5 844 (5 378) miljoner kronor. 

Drygt hälften av resultatet 

genererades under fjärde kvartalet 

och den positiva utveck- 

Vinterns oväder fällde 54 miljoner 

kubikmeter skog i Europa. 

Det finns två bovar i dramat; 

stormen Per och orkanen 

Kyrill. 

Stormfällningen varierar 

mellan de enskilda länderna 

beroende på skogsareal, från 12 

VIRKESMARKNADEN påverkas 

förstås av tillgången på råvara. 

I rapporten spekuleras om en 

prispress uppåt på virket som 

kan slå ut en del svag förädlingsindustri. 

Författarna till rapporten tror 

likväl det inte är osannolikt att 

virkespriserna förblir relativt 

höga och att avverkningarna 

ökar ytterligare många år framöver, 

trots att man överskrider 

gränsen för det ”högsta hållbara”. 

Å andra sidan konstateras att 

tillväxten inte är statisk. 

GENOM OLIKA åtgärder för 

att höja produktionen, inte 

minst gödsling, kan nivån för 

den hållbara avverkningen lyftas. 

Men om ambitionerna att 

skydda skog av miljöskäl ökar 

blir ”virkesbalanssituationen 

än mer bekymmersam”. 

Om inte läget förändras åt 

någotdera hållet antas avverkningarna 

kunna öka med 10 

miljoner kubikmeter från år 

2014–2104. 

Rapporten heter ”Virkesbalanser 

för 2004”, nr 4 2007. 

lingen fortsätter in på det här 

året. 

– Marknaden har varit stark 

vilket gett utrymme för en 

mycket god prisutveckling, säger 

vd Kent Torwald. 

Styrelsen har beslutat att investera 

70 miljoner kronor för 

att öka förädlingsvärdet. Dels 

genom ett nytt måleri i Kvarnåsen, 

dels genom en ny sönderdelningslinje 

vid Nyby sågverk 

som höjer värdeutbytet med två 

procent. 

12 procent av avverkningen blåste ned 

miljoner kubikmeter i Sverige 

och Tjeckien, till 2,5 miljoner 

i Österrike samt 1,5 miljoner i 

Polen. 

Den stormfällda skogen motsvarar 

12 procent av den normala 

avverkningsnivån på 450 

miljoner kubikmeter. 

Medvind på Värö 

Södras massabruk på Värö får 

huvuddelen av ett investeringspaket 

på 380 miljoner kronor. 

Produktionen av ”Black” (en 

stark massa baserad på gallringsved) 

ökar med 25 000 

årston genom fl era investeringar 

i produktionen. Dessutom 

byggs tre vindkraftverk med en 

sammanlagd effekt på 6 MW i 

anslutning till massabruket. De 

nya kraftverken beräknas köra 

igång under 2009 och representerar 

tillsammans en investering 

på 81 miljoner kronor. 

– Försäljning av energi har 

blivit en allt viktigare inkomstkälla 

för oss och i klimateffektens 

tid känns det också meningsfullt 

att kunna bidra med 

tillskott av energi från förnybar 

råvara, säger Södra Cells vd 

Sten Holmberg. 

SCA gör storköp 

SCA köper en av de 

hårdaste konkurrenterna 

på marknaden 

för mjukpapper. 

Det är den europeiska 

delen av Procter 

& Gamble som införlivas 

i bolaget, förutsatt att 

konkurrensmyndigheterna ger 

klar tecken. SCA betalar närmare 

5 miljarder kronor för 

företaget som har fem anläggningar 

och 1 100 personer anställda. 

Genom köpet får SCA kända 

varumärken för näsdukar, toalettpapper 

och hushållspapper. 

Rekord för Norrskog 

Norrskog har gjort sitt bästa 

resultat sedan föreningen bildades 

1970. Av resultatet kommer 

det mesta från industrin 

(se sidan 40). 

– Vi kan nu tryggt investera 

i förädlingen och garantera 

skogsägarna framtida avsättning 

och del i förädlingsvinsterna, 

säger föreningens ordförande 

Jan Holmberg. 

I resultatet fi nns 10 miljoner 

kronor avsatta till efterlikvid för 

medlemmar som levererat under 

året. Dessutom föreslår styrelsen 

att 4 miljoner kronor delas 

ut som insatsemission och 5 

miljoner som ränta på insatser. 

Resultat Norrskog, koncernen: 

Omsättning 1 554 (1 423) 

Rörelseresultat 74 (8) 

Efter finanser 75 (31) 


Lyft för de svenska sågverken 

De goda tiderna för 

svenska trävaror 

håller i sig. Uppgången 

beror på väldigt 

många faktorer som 

alla drar åt samma håll. 

År 2006 blev ett unikt trävaruår. 

Det man först tänker på är 

givetvis de mycket välbehövliga 

prishöjningarna på sågade 

trävaror och ser vi på läget i 

början på 2007 så har marknaden 

stärkts ytterligare! 

Det fi nns liknelser med början 

av 1970-talet, men mycket 

har förändrats sedan dess. 

KANADA levererade i början 

på 1970-talet mycket stora volymer 

till Europa samtidigt som 

vår egen export till USA och 

Japan stannade vid några tusen 

kubikmeter. 

Nu är läget det ombytta. 

Dessa bägge länder tog 2006 

emot ca 1,3 miljoner kubikmeter 

från Sverige samtidigt som 

Kanadas volymer reducerats 

mycket kraftigt. 

RYSSLAND har alltmer riktat 

sin export mot Asien, Afrika 

samt tidigare sovjetrepubliker. 

Samtidigt har den egna förbrukningen 

ökat starkt och för 

en del ryska sågverk är det i 

dagsläget en bättre affär att 

skicka trävarorna till Moskva 

och andra storstäder än att 

skeppa dom till europeiska 

köpare. 

I FINLAND har vi sett en fallande 

produktion och export. 

Så här ser utförsbacken ut, 

mätt i miljoner tillverkade kubikmeter: 

År 2004: 13,5 

År 2005: 12,2 

År 2006: 12,1 

Den viktiga frågan blir hur 

mycket sågtimmer som på sikt 

kan importeras från Ryssland, 

där regeringen uttalat att fl er 

stockar ska förädlas inom landet. 

Exportskatten på stockar 

höjdes nyligen från 4 euro till 

8 euro per kubikmeter och ytterligare 

höjningar har aviserats. 

Det är högt tempo i de svenska sågverken 

900 

800 

700 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

Svensk export tar 

marknadsandelar (siffror i tusentals m 3 ) 

0 

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 

I BALTIKUM, med länderna 

Estland, Lettland och Litauen, 

ser vi också en ökad inhemsk 

förbrukning av trävaror samtidigt 

som produktionen i stort 

sett planar ut, vilket i sin tur 

resulterar i en fallande export. 

Precis som i Finland är sågverken 

beroende av virkesråvara 

från Ryssland och även här 

får vi nog sätta ett frågetecken 

för volymerna på sikt. 

TYSKLANDS sågverksindustri 

är däremot inne i en mycket 

stark expansionsfas. 

Under 2006 ökade produktionen 

med drygt 2 miljoner till 

nya rekordsiffran 23 miljoner 

kubikmeter. 

År 2000 producerades 15 

miljoner kubikmeter. 

Ökningen från sekelskiftet 

motsvarar nästan halva den 

totala svenska produktionen! 

De tyska sågverken blir allt 

mer aktiva på export och det är 

faktiskt så, att dom är klart 

ledande i Europas försäljning 

till USA. 

USA importerade under januari-november 

2006 2,1 miljoner 

kubikmeter från Tyskland 

Sverige 

Finland 

Kanada 

Ryssland 

Baltstaterna 

Diagrammet 

visar exporten till 

ett antal större 

importländer. De 

svenska 

sågverken tar 

marknadsandelar, 

medan Finland 

och Baltikum 

backar. 

Diagram: 

Skogsindustrierna, 

Vi Skogsägare 

och 0,7 miljoner kubikmeter 

från Sverige. 

DEN AMERIKANSKA marknaden 

tog under fjolåret emot 

nästan 4 miljoner kubikmeter 

från Europa och det säger sig 

självt att denna volym starkt 

bidragit till den förändrade 

Europabalansen. Därmed blir 

vi också direkt påverkade av 

förändringarna i det amerikanska 

bostadsbyggandet liksom 

dollarns utveckling. 

Det amerikanska bostadsbyggandet 

har fallit tillbaka 

kraftigt de senaste månaderna 

och naturligtvis kommer volymer 

nu tillbaka till Europa. 

Lyckligtvis uppvisar den 

tyska byggnadsindustrin goda 

ökningstal, vilket stimulerar 

den inhemska förbrukningen 

av trävaror som på så sätt tar 

hand om merparten av de varor 

som tidigare destinerats till 

USA. 

EUROPAS BYGGANDE har 

inte någon svacka, likt den i 

USA. Tvärtom visar de siffror 

som publicerades vid den senasteEuroconstruct-konferen- 

sen i december 2006, att Europas 

byggande i år ökar med 2,2 

procent. Det är en siffra som 

understödjer en fortsatt höjning 

av den redan rekordhöga 

konsumtionen av trävaror. 

Prognosen för de kommande 

två åren talar om en fortsatt 

expansion, om än i något avtagande 

takt. 

Det är emellertid inte bara 

byggande och trävaruproduktion 

som påverkar de svenska 

sågverken. Kraftiga prisökningar 

på stålprofi ler bidrar till 

att allt fl er ser trä som ett naturligt 

alternativ. 

Även inom andra sektorer 

skördar trä framgångar. Den 

brittiska facktidningen Timber 

Trades Journal skrev nyligen 

att en producent av PVC-fönster 

även skulle börja sälja träfönster. 

Nu ska vi inte dra alltför 

långtgående slutsatser av en 

enstaka händelse, men hus med 

trästomme har också under senare 

år kontinuerligt ökat sin 

marknadsandel. 

Dessutom är det mycket 

möjligt att den pågående klimatdiskussionen 

också påverkar. 

Trä är ju det enda helt förnyelsebara 

byggmaterialet. 

SVERIGES produktion ökade 

enligt preliminära beräkningar 

med 400 000 kubikmeter under 

fjolåret till 18 miljoner, 

vilket är en ny rekordnivå. 

Prisuppgången speglas av 

Statistiska Centralbyråns exportprisindex. 

I december i fjol 

låg index på 123,9 för furu och 

index 123,4 för gran (år 2000 

=100). 

Uppgifter om exportvolymerna 

är inte klara men det 

tycks vara en ökning från 12 till 

13,2 miljoner kubikmeter, vilket 

också det är rekord! 

Det är många händelser utanför 

vår kontroll som styr de 

svenska sågverkens konjunktur. 

I dagsläget kan vi ödmjukt konstatera, 

att nästan alla just nu 

påverkar oss i 

positiv riktning. 

Lars-Göran 

Olsson, 

marknadsanalytiker, 

Skogsindustrierna 

lars-goran.olsson@skogsindustrierna.org 


MARKNAD 

Ny energi 

för Mellanskog 

En fyrklöver med frågor 

verkar extra angelägna 

för Mellanskog: höjda 

virkespriser (främst 

massaved), Setras framtid 

(där man förblir långsiktiga 

ägare), fullt värde 

på insatserna och mer 

energi från skogen. 

Av Pär Fornling 

Inte nog med att Lars Gabrielsson 

är den vd som verkat längst 

bland skogsägarföreningarna, 

han är också den som mött de 

tuffaste utmaningarna. 

Han tog steget från skogschef 

till vd 1989, två år efter fusionen 

mellan Mälarskog och 

Mellanskog. Kvardröjande konfl 

ikter från fusionen underlättades 

inte av att konjunkturen 

störtdök. 

Det blev dessutom oväntat 

dyrt att strukturera om föreningarnas 

industrier. Följden 

blev att en del industrier avvecklades 

och sågverk fusionerades 

så småningom in i 

Setra. 

MEN ALLT DET där är historia. 

I dag levererar rörelsen ett 

stabilt plusresultat, för 2006 

blev det 13,5 miljoner kronor 

och 17,3 efter finansnetto. 

Det kan numera beskrivas 

som ett normalresultat. Den 

tillfälliga nedgången för 2005 

(då rörelseresultatet blev +7 

och fi nansnetto -55) berodde 

dels på Gudrun, dels på nedskrivning 

av aktierna i Setra. 

Men en sak dröjer sig kvar 

från historien. För att rädda 

ekonomin ”lånade” föreningen 

pengar av insatskapitalet. Den 

medlem som lämnade föreningen 

förra året fi ck bara tillbaks 

45 procent av de insatser 

han eller hon betalat in. 

– Det är en oerhört prioriterad 

fråga att få fullt värde på 

insatserna. Någon tidtabell vågar 

jag inte ge, men vi är på god 

väg, säger Lars Gabrielsson. 

Bakom resultalyftet ligger en 

lång rad rationaliseringar, där 

man nyttjar möjligheterna med 

ny teknik. Besluten fl yttas från 

huvudkontoret ut i skogen. 

– Här sitter 20 personer. Det 

är betydligt färre än på vardera 

huvudkontoret innan fusionen, 

berättar Lars Gabrielsson när 

vi går genom ”trä-korridoren”. 

Hela huset på det gamla militärområdet 

i Uppsala är ett 

skyltfönster för trä som byggmaterial. 

Arkitekten har nyttjat 

åtta svenska träslag i inredningen, 

vilka alla är väl synliga. 

UTE PÅ FÄLTET arbetar inspektorerna 

med bärbara datorer 

och mycket av den komplicerade 

planeringen görs direkt 

i skogen, eller förarhytten. 

– Man glömmer ibland att vi 

till stora delar är ett logistikföretag. 

Det fi nns mycket att 

vinna på att få rätt virke till rätt 

plats på ett effektivt sätt. 

För Mellanskog handlar det 

om att planera för virket från 

ungefär 200 avverkningar i 

veckan. 

– Förra året levererade medlemmarna 

4,6 miljoner kubik- 

Lars Gabriels 

son är 

uppfödd på 

familje gården 

i Lycksele och 

kom tidigt i 

kontakt med 

kooperationen 

och skogsägarföreningen. 

meter virke. Målet är att öka till 

drygt fem miljoner kubikmeter 

de närmsta åren utan att öka 

fältpersonalen. 

FINANSIELLT hänger resultatet 

på hur det går för Setra där 

föreningen äger 27 procent av 

aktierna. Nyligen redovisade 

bolaget en rejäl vinst. 

Är det dags att skriva upp 

värdet nu? 

– Nej, vi kan inte hoppa fram 

och tillbaks, men naturligtvis 

är Setras resultat viktigt för oss, 

säger Lars Gabrielsson och poängterar 

att föreningen är en 

långsiktig delägare i Setra. 

Om Setra börsintroduceras 

kommer visserligen föreningens 

ägarandel att spädas ut, 

men det ändrar i grunden ingenting. 

– Vi vill vara kvar i den trämekaniska 

industrin eftersom 

den har så stor betydelse för 

våra medlemmar. 

MASSAVEDSPRISET, är högre 

både norr och söder om Mellanskog, 

även om skillnaderna 

minskat efter de senaste prishöjningarna. 

För barrmassaved är skillnaden 

ungefär 25 kronor och för 

löv/gran 10 kronor. 

– Industrierna i Mellansverige 

är lika bra som i övriga 

landet och borde därmed kunna 

betala samma priser. Det är en 

av våra viktigaste strategiska 

frågor som vi lyft fram i en ny 

fi berstrategi, säger Lars Gabrielsson. 

Han berättar att bolagen i 

fl era fall väljer att importera 

råvara till ett högre pris än vad 

de är beredda att betala skogsbonden 

runt fabriksknuten. 

– Det känns lite märkligt när 

vi i nödgas exportera till Norge. 

En joker i leken är virkesavtalet 

med Södra som börjar 

gälla till hösten. Detaljerna är 

hemliga, men föreningen får 

möjlighet att sälja massaved i 

utbyte mot att Södra tog över 

en del av Mellanskogs verksamhetsområde 

i Bohuslän. 

ENERGIN ÄR ett annat medel 

att hålla uppe virkespriserna. 

Mellanskog äger hälften av 

Naturbränsle, som förmedlar 

energiråvaran till de många 

bioeldade kraftverken i Mälar- 


dalen, som är ett hett område i 

dubbel bemärkelse! 

Det börjar märkas på energipriserna. 

Groten (avverkningsrester) 

ger skogsägaren 1 000– 

3 000 kronor per hektar. 

Ett annat sätt att räkna är att 

groten ger ytterligare 10–15 

kronor för varje kubikmeter 

virke. 

ÄVEN OM Lars Gabrielsson 

inte lyfter fram möjligheten att 

elda massaved, är det ändå ett 

alternativ om priset är för dåligt. 

– Det är inte vår ambition 

och om bolagen betalar rimligt 

behövs det inte. I första hand 

fi nns mer vanligt biobränsle att 

hämta från skogarna. 

– I kubikmeter räknat (fub) 

står bioenergin redan för 10 

procent av virkesfångsten, vilket 

är en fördubbling på några 

år. De närmsta två åren planerar 

vi att öka med 30 procent 

och på lite längre sikt fi nns 

möjlighet till en fördubbling, 

men då måste vi också börja ta 

tillvara stubbarna. 

– För att öka nettot till skogsägaren 

behöver tekniken utvecklas. 

Vi måste bli bättre på 


att tillvarata klena stammar i 

eftersatta och sena röjningar. 

– En annan lovande metod 

som vi testar är att hoppa över 

fl isningen i skogen. I stället 

har transportbilarna aggregat 

som fl isar direkt in i lastutrymmet. 

OCKSÅ PRISERNA på timmer 

och massaved har höjts i 

omgångar och det goda läget 

ser ut att hålla i sig. 

– På ett år har vi lyckats få 

igenom prishöjningar med 80– 

100 kronor för sågtimret och 

12–30 kronor för massaveden, 

vilket känns bra. Det har lett 

till att många skogsägare vill 

avverka och det är bra tryck på 

avverkningarna. 

När nu våndorna efter fusionen 

mellan Mälarskog och 

Mellanskog ebbat ut är frågan 

vilka lärdomar det gav. 

– Många! De tog vi med oss 

vid samgåendet med Västra 

skogsägarna som gick mycket 

smidigt. Men även om en hel 

del gick fel är min slutsats ändå 

att det var rätt tänkt i grunden. 

Nu kan vi skörda vinsterna genom 

att vara en större och effektivare 

förening. 

Effektivare hantering av energin kan ge 

mer betalt för råvaran. Att flisa direkt 

in i transportbilen är en möjlighet som 

testas. 

NoveFella med feromonet Phero-X-Lure IT doftar oemotståndligt 

för en utsvulten och kärlekskrank barkborre. LÄTT ATT MONTERA 

KOMPLETT HÅLLER FLERA SÄSONGER FÅNGAR I 360° 

KAMPANJPRISER 

Ë 5 fällor och 10 feromoner, 2249:ex 

moms & frakt. Normalpris 2665:- 

Ë 10 fällor och 20 feromoner, 4398:ex 

moms & frakt.Normalpris 5330:- 

Gäller Gäller t o m 15 1 mars april 2007 

2007. 

RING 0644-72 100 ELLER BESÖK SKOGMA.SE 

45

FÖRÄDLINGSVÄRDET av 

svenskt trä kan öka genom att 

göra värdefullare produkter. Det är 

gunden för”Design och träteknik” 

vid högskolan i Gävle. En viktig del i 

utbildningen är kunskaper om olika 

träslag, egenskaper och användningsmöjligheter. 

Det handlar om 

träteknik i olika former och att hitta 

nya användningsområden för trä, där 

möbler är en av flera delar. 

Inför möbelmässan fick studenterna 

10 dagar på sig att tillverka en 

möbel i björkplywood och läder. 

Ola Renström byggde ”fotbollen” 

tillsammans med Gustaf Löfgren 

och Roger Nellfors. Den ger en 

ombonad sittplats, men kan också 

delas i på mitten till två sittgrupper. 

Jobbigast var att räkna ut vinklarna 

på polygonerna. 

Therese Norberg och Monica 

Sundin konstruerade fåtöljen Fiore. 

I 

marginalen av landets växande 

möbelindustri finns 

plast, metall och trendig 

betong – men det stora materialet 

är trä. 

Det bekräftades på årets upplaga 

av Stockholm furniture 

fair – världens ledande mässa 

för nordisk design – varifrån de 

här bilderna kommer. 

Ek håller ställningarna som 

största träslaget, men intresset 

för björk består och växer. Ett 

praktiskt problem, som många 

tillverkare vittnar om, är svårigheterna 

att få tag i björk av 

bra kvalitet. 

Köken är ett roligt kapitel för 

den som gillar gediget trä. De 

exklusiva modellerna har mas- 

BOKHYLLAN som 

glatt viker av mot 

olika håll har ritats av 

Karin Mannerstål och 

tillverkas av SEB Nord, 

som värnar hemvisten 

i Boden genom att 

marknadsföra sig 

under parollen 

”Made in Norrland”. 

www.sbnord.com 

sor av solitt trä, gärna i gammal 

stil. 

Och hantverkskunnandet har 

fått en renässans. 

Den som vill se fi nt hantverk 

i trä har mycket att hämta från 

de många design- och hantverksskolorna. 

Gesällprov och 

elevarbeten är både imponerande 

och har många glada utropstecken. 

Man kan faktiskt tala om en 

glad lekfullhet i trädesignen 

som lovar gott inför framtiden. 

Den svenska möbelindustrin 

har haft en oavbruten tillväxt i 

tio år. Förra året tillverkades 

möbler för 22 miljarder kronor, 

varav 65 procent gick på ex- 

KÖKSSOFFAN blev en utmaning 

för Raul Peixoto. Den fick modern 

form, men har kvar den klassiska 

kökssoffans förvaringsmöjligheter 

i sitsen. Raul har gjort möbeln vid 

högskolan i Steneby, där eleverna 

arbetar med design i trä. 

Praktiskt hantverk kombineras 

med materialkunskap och studiebesök 

på träindustrier. 

www.steneby.se 

port. Fortsättning sid 48 


MÖBLER

MÖBLER 

48 

ETT JÄTTEARBETE 

har Thomas Pollack, 

arkitektskolan, Lunds 

universitet, lagt ner 

på den här stolen. 

Stommen är ett skelett 

av 12 millimeters 

plywood där nästan 

varje bit har olika 

form. Utanpå det 

ligger tunn björkfaner. 

BÄNKSKIVOR i trä finns förstås fortfarande, 

men andra material är vanligare och när det är 

trä har boken fått konkurrens från tropiska 

träslag, som den här oljade amerikanska 

valnöten. Det kräver precision i anpassningen till 

diskhon för att få avrinning. Avställnings ytan för 

heta kärl är praktisk och elegant. Stänk panelen 

är av glas, vilket är ett alternativ i moderna kök. 

www.lgcoll.se 

RETROTRENDEN har nått 

köksregionerna. Kvänum söker 

rötterna långt bak i 1800-talets kök, 

med kalkstensskivor på bänkarna. 

Därefter är det en vandring framåt i 

historien med pärlspont, utanpåliggande 

socklar och beslag från olika 

epoker. 

Vridbeslagen och glaslådorna minns 

vi från mormors kök. 

De blå skjutluckorna var typiska för 

50-talet. www.kvanum.com 

REKORDET i 

kontinuerlig möbel - 

produktion har nog 

pinnstolen från 

Malmbäcksverken. Den första gjordes 1868 på en fottrampad svarv och 

tillverkas fortfarande i exakt samma modell efter 143 år! 

I tidernas begynnelse växte pinnstolstillverkningen och genererade den ena 

möbelindustrin efter den andra. Kulmen nåddes på 50-talet då det fanns 37 

möbelfabriker i Malmbäck, idag är det två kvar. En del i överlevnadsstrategin är 

modern design. 

Och även den klassiska pinnstolen kan utvecklas, det visar Jesper Ståhls 

”Mocca” som faktiskt är bekväm utan överstycket för ryggen, vilket ger lagom 

gung och lite ryggmassage. Björkstolen (till höger) ingår i den nya möbelserien 

Sandhamn. Den kostar kring 2 400 kr. 

HANDVÄSKAN (!) är 

gjord av Astrid Elander på 

Stenebyskolan i Dals Långed, 

med inriktning mot 

trähantverk och snickeri. 

Björk-väskan har behandlats 

på klassiskt 

sätt med 

flera lager 

shellack 

och ett 

tunt lager 

kokt linolja. 

Mönstret 

är ett 

screentryck 

med textilfärg, vilket låg nära 

till hands eftersom Astrid 

Elander också gått en 

textilutbildning. 

”Framöver vill jag gärna 

kombinera textil och trä, det 

är viktigt att tillvarata den 

skog vi har på bästa sätt och 

det känns extra bra att 

kunna använda närproducerat 

virke”, säger hon. 

www.steneby.se 

VI SKOGSÄGARE 2/07


MASSIVT TRÄ i luckor och inredning är 

utmärkande för de mer exklusiva köken, medan 

stommarna byggs i björklamell. Det är ett 

koncept som Bröderna Jonssons träindustri har i 

Lidhults kök. 

Förvaringslådorna för mjöl och annat är praktisk, 

precis som skafferiet med inredning i solitt trä. 

Lådan med infällt handtag är av ask. 

www.lidhult.se. 

TILLSAMMANS men 

ändå i varsin stol 

kommer man genom 

den här roliga och 

listiga konstruktionen av 

Olle Victorzon. 

Det går att koppla ihop 

hur många stolar som 

helst, men de gör sig 

nog bäst i par. Kombinationen 

har något romantiskt över sig. Olle som gjort stolarna 

är elev på svenska yrkesinstitutet i finska Vasa. 

www.syi.fi. 

EK OCH BJÖRK i en pigg och 

komfortabel kombination av 

Juhani Variainen. 

Han har redan ett möbel företag 

men beslöt att bygga på 

kunskapen med en tvåårig KYutbildning 

i Möbeldesign och 

snickeri på Nääs fabriker. 

www.hantverk-design.nu 

GUNGSTOLAR är bekväma, men 

tar ofta mycket plats. Den här 

modellen från danska SC Møbler är 

mer kompakt. Materialet är ljus ek 

som tillsammans med hampaväven 

ger ett klassiskt nordiskt utseende. 

Priset i Sverige är kring 6 000 kronor, 

www.scmoebler.dk 

DUBBELT TRÄ i stolen byggd av 

Mikael Allansson på Carl Malmstensskolan 

i Stockholm. Den är gjord i björk 

och behandlad med vit pigmenterad 

olja. Skogen kommer igen i tyget från 

Marimekko. 

BAKSIDAN på soffor 

brukar i bästa fall vara 

diskret. Om den står mot 

en vägg har det ju inte så 

stor betydelse, men den 

här ekryggen från norska 

Helland tål att visas. 

Dessutom ger den 

behaglig svikt åt ryggen. 

www.helland.no 

BETONG är faktiskt ett hett material till 

möbler och inredning, ibland i kombination 

med trä. Både bordet i oljad ek (5 800 kr) 

och bänken med sits av ek (7 000 kr) 

kommer från Vigrum. www.vigrumcom 

DETALJEN med den överdimensionerade 

muttern lyfter den 

stapelbara stolen, ritad av Axel 

Bjurström, en av landets många 

unga designers. www.bjurstrom.com 

49

SKOGSGÅRDEN 

Arbetet i skogen är 

den bästa avkopplingen 

Varje arbetsdag ringer väckarklockan fyra på 

morgonen. Därefter väntar jobbet i ladugården 

och skogen till långt in på kvällen. Då helgen 

kommer kopplar hon av – med arbete i den 

egna skogen. Av: Bitte Torbjörndotter och Pär Fornling 

Det kan låta både slitigt och 

betungande, men det är absolut 

inte den bild Desereé Olofsson 

förmedlar när hon sitter 

vid elden och berättar om sitt 

liv som skogsägare. 

Det är nära till skratt och det 

går inte att missta sig på att hon 

stortrivs här, i barndomens skogar, 

mellan Umeå och Skellefteå. 

Desereé följde med pappa ut 

i skogen redan som liten jänta. 

Att åka traktor stod högt upp på 

önskelistan men ofta ansågs 

den lilla fl ickan mest vara till 

besvär. 

Då gömde hon sig i traktorn 

för att komma med och ibland 

kunde hon faktiskt få hjälpa till 

att dra fram virke. 

NÄR SÅ FADERN dog skulle 

hans sysslor i skogen övertas 

av någon och det kändes naturligt 

för Desereé att ta över. 

Det var 1983 och hon gick 

första året på naturbruksgymnasiet 

i Umeå. 

– Jag hade fått några veckors 

skogsutbildning och träning 

med motorsågen, vilket kom 

till god nytta, berättar hon. 

Hon är inte någon storvuxen 

kvinna men likväl tycks knap- 

past tungt arbete; som detta 

avskräcka. 

– Det handlar om att hitta rätt 

arbetsteknik, förklarar hon och 

drar igång motorsågen. 

Desereé hugger allt själv, vilket 

brukar bli ett par hundra 

kubikmeter om året, beroende 

på vädret och hur mycket tid 

annat skogsarbete tar. 

En gång slutavverkade hon 

fyra hektar själv, mest för att se 

om det gick. Annars är det gallringar 

för hela slanten. 

I SAMBAND MED att Desereé 

köpte ut sin syster och mor 

som delägare gjordes några 

större avverkningar, men nu 

finns det mest ungskog på hennes 

gård i Lövsele med 160 

hektar produktiv skogsmark. 

– Det roliga med gallringen 

är att bygga upp kvaliteten i 

bestånden och ta vara på möjligheterna. 

Lite av charmen är 

att du aldrig blir fullärd. Jag 

testar gärna olika saker. Här är 

mest tall, men på ett område 

med dikad mossmark provar 

jag att ta tillvara självföryngrad 

gran under en björkskärm. 

Dessutom har jag en försöks yta 

för kontinuerligt skogsbruk, 

med återkommande huggning 

av enskilda träd vart 10:e eller 

15:e år. 

EFTER SÄSONGEN med motorsågen 

är det dags att ringa 

grannen som skotar ut virket 

till bilvägen. På gården finns 

visserligen en traktor med 

vinsch och huggarvagn, men 

den används numera mest till 

vindfällen. 

Hon tror på en mer rationell 

teknik och har faktiskt sneglat 

på en begagnad skotare. 

– Om jag hittar en för ett 

Igång med motorsågen...och full fart i röjningsskogen på gården i Lövsele. 

rimligt pris så kanske jag slår 

till. Hoppas bara att jag inte är 

för gammal att lära mig köra 

skotare. 

Hon hoppas att allt arbete 

med skogsvård bidrar till att 

höja värdet på fastigheten, men 

passar också på att uttrycka oro 

över en utveckling där fastigheterna 

enbart betraktas som 

investeringsobjekt. 

– Det känns inte riktigt bra 

då köpare spekulerar i skogsfastigheter. 

Vi har klipparna 

som avverkar allt, därefter 

planterar de i bästa fall men 

hoppar över all annan skogsvård. 

– Andra betraktar skogen 

som en ren pensionsförsäkring 

och gör ingenting. Det känns 

trist på många sätt. Både för 

livet på landsbygden och möjligheterna 

att ta vara på produktionen 

genom aktivt brukande. 

FÖR EGEN DEL ser hon fram 

emot projektet ”Kraftsamling 

skog” som är raka motsatsen 

till passivitet, det handlar om 

att tillvarata produktionsmöjligheterna 

fullt ut. 

– Likt många andra har jag 

en del mark som ligger för fäfot 

och mår bäst av att planteras på 

något sätt, frågan är bara hur. 

Här hoppas jag kraftsamlingen 

kan ge inspiration och vägledning, 

säger hon. 

Det börjar bli dags att avrunda 

arbetsdagen i den egna 

skogen och förbereda morgondagen. 

FÖR NÅGRA ÅR sedan drev 

hon ett jordbruksföretag tillsammans 

med sin dåvarande 

man. Efter att de separerat 

fortsatte Desereé i samma 

spår, fast som anställd på ett 

jordbruksföretag i trakten. 

Det innebär att hon får stiga 

upp klockan fyra för att ta sig 

till första mjölkningen. Därefter 

väntar lite olika saker, ofta en 

del skogligt arbete, innan det är 

dags för kvällsmjölkningen. 

Arbetsdagen rundas som regel 

av vid skrivbordet. Desereé 

sitter i Norras valberedning, 

Lövångers SBO-styrelse och är 

inte minst engagerad för de 

kvinnliga skogsägarna. Det 

började inom Norra skogsägarna 

med Säf-kvinnorna och 

har byggts på med Skogsägarkvinnorna, 

för hela landet. 

– Det är positivt och lite av 

en utmaning att förmedla kunskap 

till andra. Vi kvinnor har 

nog ett behov av att träffas för 

att prata sinsemellan och få 

ställa dumma frågor. Dom 

fl esta vågar vara mer öppna i 

diskussionen då. 

SOM HUVUDUPPGIFT ser 

hon att få kvinnliga skogsägare 

mer aktiva i sina egna fastigheter. 

– I arbetet fi nns inget facit på 

hur man ska göra, utan vi får 

VI SKOGSÄGARE 2/07

I pausen framför brasan hinner Desereé klara av några frågor i sin andra roll, som förtroendevald skogsägare. 

Foto: Bitte Torbjörndotter 

prova oss fram. I början gjorde 

vi fel genom att förknippa all 

självverksamhet med motorsåg 

och röjsåg. Det kan ju lika 

gärna vara att uppdatera skogsbruksplanen 

eller planera sitt 

skogsinnehav, säger Desereé. 

Hon har aldrig några problem 

att fördriva tiden i skogen och 

ibland följer barnen, Linnea, 18 

år, och Lars, 14 år, med. 

– Då brukar vi elda och grilla 

korv, inte bara blåjobba. Jag 

tror att mina barn har fått lite 

insikt om skogens värde och vet 

vart de ska vända sig för att få 

den hjälp de behöver. 

Någon har varnat för kommande 

värk i kroppen som resultat 

av det hårda skogsarbetet. 

– Men jag tycker ju att det här 

är skoj. Om den dagen kommer 

har jag i alla fall gjort något jag 

gillar, men snarare tror jag det 

är nyttigt omväxling till mjölkningen 

som frestar knäna. Jag 

tror också att många kvinnor i 

framtiden kommer att vakna 

och inse att dom faktiskt klarar 

mycket själva i sin skog. 

Norrskog tar 

över energibolag 

Norrskog har tagit kontrollen 

över bränslebolaget Såtab (Sågverkens 

Trädprodukter AB). 

Genom en uppgörelse med 

Mats O Sundqvist har föreningens 

ägarandel ökat från 48 till 

72 procent av aktierna. 

– Efterfrågan på biobränslen 

har fullkomligen exploderat de 

senaste åren och utbyggnadstakten 

av anläggningar för 

såväl energiproduktion som 

vidareförädling baserat på trädbränslen 

är fortsatt hög. Vi ska 

vara med på denna växande 

marknad, säger Norrskogs vd 

Nils Nilsson. 

Såtabs verksamhet utgörs i 

huvudsak av bearbetning, mixning, 

lagring och transport av 

råa trädbränslen. 

Förutom Norrskog ägs bolaget 

av sågverksföretagen Callans 

Trä, Rödins Trävaru AB 

och Gällö Sågverk. 

Nytt furusågverk 

till Södra Timber 

Södra har köpt företaget Baro 

Wood med sågverk och träförädling 

i Viresjö. 

Företaget som nu inlemmas i 

Södra Timber sågar 80 000 

kubikmeter, har 45 anställda 

och förädlar genom hyvling, 

tryckimpregnering och pelletstillverkning. 

Omsättningen 

förra året var 190 miljoner kronor. 

Säljare är Baroniet Adelswärd 

som äger och förvaltar 

23 000 hektar jordbruks- och 

skogsfastigheter i Östergötland. 

Efter övertagandet kommer 

Södras sågverk i Mönsterås att 

övergå till ren granproduktion. 

I dag sågas både gran och furu. 

– Vi behöver mer försågning 

av furu och specialiserad furuproduktion. 

Det får vi genom 

förvärvet, säger Södra Timbers 

vd, Peter Nilsson. 

Ägarbyte i Byske 

Grönbo plantskola utanför 

Byske i Västerbotten har köpts 

av Svenska Skogsplantor. Säljare 

är Wallons Skogsplantor. 

Plantskolan har en kapacitet 

på cirka 5–6 miljoner plantor, 

i huvudsak Starpot, och levererar 

främst till privata skogsägare 

i norra Sverige. 


SKOGSSKÖTSEL 

Ofta sparas fel träd 

Ofta lämnas fel träd vid avverkningar. 

Skogsägarna kan själva rycka ut med snitselband 

och engagemang för att bryta de nedslående 

resultaten från Skogsstyrelsen. Text & foto: Pär Fornling 

– Generell hänsyn är hjärtat i 

den svenska modellen för 

skogsbruk, säger Skogsstyrelsens 

generaldirektör Göran 

Enander. 

Han är bekymrad över att 

hänsynen inte förbättras och 

skulle gärna vilja ha möjlighet 

att bötfälla en del av missarna 

enligt det system som föreslås 

i skogsutredningen. 

Men frågan är om det verkligen 

är så illa ställt, eller om 

rentav hela den blågula modellen 

är hotad. 

DET HANDLAR om den vardagliga 

miljöhänsynen som 

hela tiden tas i skogsbruket. 

Oftast gäller det avverkningar 

där naturvårdsträd lämnas 

kvar, ridåer lämnas vid vattendrag, 

högstubbar skapas, kulturlämningar 

skonas och liknande 

åtgärder 

Det kan verka självklart, men 

fl era andra länder har en helt 

annan modell. Där koncentreras 

all miljövård till reservat 

medan skogen i övrigt drivs 

intensivt i plantageliknande 

former. 

– Den svenska modellen är 

hotad både från miljösidan och 

produktionssidan. En del miljövänner 

tycker det är viktigare 

med stora reservat, medan andra 

lockas av intensivare produktion, 

säger Stefan Bleckert, 

naturvårdschef på Sveaskog. 

HAN VILL SLÅ VAKT om den 

generella hänsynen och fl ytta 

fram perspektivet 100 år. 

– I dag ser träden som sparas 

kanske inte så mycket ut, men 

tänk vilka fantastiska skogar 

det blir i framtiden! 

Det talas mycket om reservat 

och nyckelbiotoper, men Stefan 

Bleckert konstaterar att vardagshänsynen 

är betydligt viktigare 

ur miljösynpunkt. 

Kanske blir hänsynen lidande 

av att myndigheterna talat 

för mycket om reservat? 

– Jag håller med om att vi 

talat för lite om den generella 

hänsynen, men vi måste klara 

både den och reservaten, säger 

Göran Enander. 

Frågorna lyftes fram på ett 

sällsynt välbesökt möte som 

Skogsstyrelsen arrangerade i 

Norrköping förra månaden. 

MYNDIGHETEN mäter hänsynen 

genom att detaljkontrollera 

500 slumpvis valda områden 

före och efter avverkning. 

– Den positiva utvecklingen 

under 90-talet har planat ut, 

säger Göran Enander, som inte 

är nöjd med resultaten. 

En fjärdedel av avverkningarna 

når inte upp till lagens 

krav och bara en tredjedel når 

målen i skogspolitiken. Det 

fi nns alltså två olika nivåer, vilket 

gör det hela komplicerat. 

Ett lagkrav och ett högre krav 

utifrån Skogsstyrelsens egen 

tolkning av skogspolitiken. 

Lagnivån begränsas av att 

myndigheten inte får ställa så 

hårda krav att ”pågående markanvändning 

försvåras”. Det 

betyder oftast att man inte kan 

begära att mer än 2–4 procent 

av virkesvärdet lämnas kvar. 

MÅLNIVÅN ÄR högre och mer 

diffus. Ibland räcker det med 

några procent, om det är en 

granåker med få miljövärden. 

Ibland krävs betydligt mer, 

exempelvis bör ett vattendrag 

med fl odmusslor enligt rekommendationerna 

ha en kantzon 

på hela 20 meter. 

– Det vore bättre och enklare 

att ha en kravnivå, vilket vi 

framfört till skogsutredningen, 

påpekar Göran Enander. 

Problemet är oftast inte att 

skogsägarna sparar för lite träd, 

utan att man enligt Skogsstyrelsen 

sparat fel träd. 

– Tre fjärdedelar hade fått 

godkänt om de valt andra områden 

och träd. Det visar på 

möjligheten att nå positiva resultat 

utan alltför stora insatser. 

– Jag tror skogsägarna, som 

känner sin mark, kan engagera 

sig och göra mycket själva. Det 

fi nns för mycket ombudsmannavälde 

i skogen, säger Göran 

Enander. 

Praktiskt kan det handla om 

att föra en dialog med den som 

ska avverka skogen. Den som 

vill gå längre kan märka upp 

kulturlämningar, områden och 

träd som är speciellt värdefulla 

för miljön. 

– Kanske har man gamla favoritträd 

eller fi na platser att 

värna om. Det är bra att bidra 

med den kunskapen, så kan 

man diskutera med oss eller de 

som sköter avverkningen vad 

som krävs för att nå en bra nivå 

på den generella hänsynen, säger 

Malin Andersson, som 

arbetar med frågorna på Skogsstyrelsen 

i Jönköping. 

I DE INTERNA mätningarna 

som bolag och skogsägarföreningar 

gör, kopplade till certifieringen, 

är resultaten betydligt 

bättre än Skogsstyrelsens 

dystra siffror. 

Det väcker frågan om ”målkraven” 

ligger rätt, i vilket fall 

tycks de inte helt anpassade till 

certifi eringen enligt PEFC eller 

FSC. 

Prioriteringarna om vad som 

bör sparas tycks i vilket fall 

skilja en del. 

– Det där är en avvägningsfråga 

som alltid kan diskuteras, 

konstaterar Gustaf Aulén, Södra. 

Kostnaden för att lämna 

kvar träd kan förstås mätas 

Malin Andersson, 

Skogsstyrelsen 

Jönköping. 

Högstubbar är 

ett inslag i den 

generella 

hänsynen vid 

avverkningar. 

i förlorade virkesintäkter. 

Holmen skog – som avverkar 

10 000 hektar om året – räknar 

med att varje sparad procent 

kostar bolaget fem miljoner 

kronor. 

– Därför är det viktigt att 

vara effektiva också i naturvården, 

säger miljöchef Ola Kårèn 

och berättar att Holmen sänkt 

andelen sparat virke från sju till 

fem procent. Målet är att klara 

miljökraven utan onödigt dyra 

marginaler. 

– Vi talar om att klara den 

generella hänsynen med darr 

på ribban, säger Ola Kårèn. 

BROTT MOT generell hänsyn 

resulterar sällan i något straff. 

Det förutsätter oftast att myndigheten 

gjort detaljerade förelägganden 

om vad som ska 

sparas innan avverkningen. 

Över huvud taget är det sällan 

någon straffas för brott mot 

skogsvårdslagen, vilket ledde 

till ett förslag i skogsutredningen 

om en sorts enklare ”p-böter” 

i skogsbruket. 

Göran Enander tycker det är 

bra. Då han anger fem åtgärder 

som skulle kunna förbättra den 

generella hänsynen fi nns sanktionsavgifterna 

där. 

Öriga fyra punkter är: 

1) Mer kunskap. 

2) Engagemang från näringen. 

3) Att markägarna engagerar 

sig mer. 

4) Insikt om hur fina skogarna 

blir på sikt när de sparade träden 

är riktigt gamla. 


– Som räcker längre! 

Kedjesmörjning – Stubbehandling – Färgmärkning 

Testa din kedjeoljeförbrukning och jämför med Droppen! 18 år och över 3 500 system! 

Viltstängsel 

Stor sortering 

Alla typer av nät 

Stolpar 

Grindar 

Foderautomater 

Jakttorn 

För mer info: 

Tel 0346-941 00 

www.stangsel.nu 

Bevaka dina gränser 

med 

KEBAstolpen 

Det är du som sätter gränserna. 

När du markerar upp rågångar 

eller sätter elstängsel med 

Keba-stolpen. 

Den tillverkas 

i rullformad 

galvaniserad 

plåt, överdragen 

med 

stryktålig 

plast. 

Diameter: 24 mm 

Längder: 1500 - 1750 - 2000 mm 

Färger: Blå, gul eller röd 

Packas: 20 st/förpackning 

Ring oss för uppgift om återförsäljare 

Box 122, 333 22 Smålandsstenar 

Tel. 0371-51 09 10 Fax 0371-51 09 01 

www.keba.se 

Skogsmarknaden 

För annonsering, ring Birgit Emilsson, tel 040-601 64 55, fax 040-601 64 49 eller 

Ronny Gustavsson, tel 08-588 367 97, fax 08-588 369 79. Annonsmaterial: annons.visk@lrfmedia.lrf.se 

Kontakta oss direkt eller tala med din maskinsäljare 

Tel. 0550-157 80 Fax 0550-157 70 droppen@snskogstjanst.se 

www.snskogstjänst.se 

Lunnings- & timmervagnar 

Vägsladdar 

Arnlo Jord och Skog 

Tel 0640-450 09, 450 26, 070-269 85 00 

www.arnlo.com 

Gallring, vindfällen, 

älgtransport, plantutkörning 

Myreback MASKIN 

LANTEGENDOMAR: FÖRMEDLING, RÅDGIVNING, VÄRDERING 

BEGAGNADE FYRHJULINGAR 

RÄTT PRIS DIREKT - FRI FRAKT INOM SVERIGE 

Även service, delar och tillbehör 

Sundsvall: 060-12 55 77 Fax 060-12 55 76 Karlskoga/Kristinehamn: 0550-300 90 

WWW.FRITIDSDEPAN.SE 

Åt ett antal kapitalstarka spekulanter (bl a danskar som kan skjuta upp sin reavinst) 

SÖKES STORA LANT- OCH SKOGS- 

EGENDOMAR I GÖTALAND 

Skånegårdar är privatägt. Fristående från banker, försäkringsbolag, revisionsbyråer 

och lantbrukskooperationen kan vi arbeta helt förutsättningslöst med 

uppdragsgivarens bästa som främsta målsättning. 

Sedan många år marknadsför vi regelbundet våra fastigheter i Danmark och Holland. 

Skånegårdar är därmed ett välkänt begrepp även där. Var tredje skogsfastighet vi säljer 

förvärvas av danska familjer. 

BOLAGSSKOGAR SÖKES 

Efterfrågan på skogar i bolagsform är mycket stor. 

Vi har kompetens att hantera bolagsaffärer. 

Kontakta oss gärna för ett förutsättningslöst resonemang. 

Kostnadsfri värdeuppskattning av fastigheten. 

Box 12, 667 21 Forshaga Tel 054-87 23 10 www.myreback.com 

Skånegårdar AB, Bredg 25, Lund 

Kontorstid tel: 046-19 04 40, 

fax: 046-12 32 50 

www.skanegardar.se 

OXEN 

MINILUNNARE 


Elda med pellets, fl is, briketter, torv, spannmål, 

spån eller en blandning av olika biobränslen. 

Nyhet 

20-640 kW 

30-630 kW 

28 kW 

• Komplett värmeanläggning 40-160 kW 

• Matning med fjäderomrörare 

• Förråd på 8 m3 eller 11 m3 

• Styrning med AT-log eller lambda 

• Helt ny teknik i matarskruvar 

Helt kompletta 

30-640 kW 

Agrimatiq 044-732 60 

Lajksjö Energi & Miljö 0942-310 50 

Mathssons Svets & Smide 0498-48 10 40 

FS Effektvärme 0480-47 33 86 

Solbergagård 070-646 36 64 

Johnssons El 070-541 63 96 

Energi & Miljöteknik 013-29 61 60 

NT Energi 0392-133 31 

Rili 070-333 06 19 

Rörbolaget AB 0371-308 15 

El & Maskinteknik 070-631 44 29 

Temab AB 0647-61 13 75 

Östersunds Energi & VA Bygg 070-329 36 07 

GENERALAGENT I SVERIGE 

ENERGITEKNIK AB 

Ring oss vid köp av traktorer, 

maskiner eller griplastare 

Skopor, pallgafflar och kranbommar 

säljes till fördelaktiga priser. 

Anders Bil & Maskin AB 

Tel 0495-202 80, 070-606 12 23 

www.anders-bilmaskinab.nu 

Valmet och nyare JD-traktorer köpes kontant 

Skogstekniska i Alfta 

Skogsmaskinförarutbildning 

i Alfta, Hälsingland 

41 poäng, med start i augusti 

För mer information och ansökningshandlingar gå in på www.skogstekniska.se 

eller kontakta oss direkt på tele nr 0271-122 22 

Alfta Skogstekniska AB 

Humlabacken 11 

822 91 Alfta 

X 

www.skogstekniska.se 

Combigripkran 

360° sväng 

Räckvidd 4m. Hydr. rotator 

Pris från Från 40.500:- 38.500:- 

STAR wirekran 

Dragkraft 2 ton 

Pris 15.200:- 

Moms och frakt tillk. 

på samtliga priser. 

Tel 0514-10505 

Fax 0514-51878 

Internet: www.sonnys.se 

E-mail: jorgen@sonnys.se 

hjälp 

barn 

med 

cancer 

postgiro: 90 20 90-0 

FLIS/PELLETS- VEDPANNOR 

CK 20-95 kW 

utan VVB. 6 modeller 

VEDA CK – CKB 

VEDA CK 

pris från 

19 000:- 

CKB 20–50 kW 

med VVB. 4 modeller 

VEDA CKB 

pris från 

23 000:- 

Självdragspanna för fl is/pellets och ved. Flis/pelletsuttag. Hö- och 

vä-sid. Veddjup 1/2 m, rostfri VVB. Självdragseldning, stora luckor. 

I leverans ingår: Rökrör - rakt och vinkel, dragregulator, styrpanel. 

oljelucka, eldningsredskap, avtappning. CKB-pannor även elpatron 

och shuntventil. 

Miljögodkänd för ved t o m 40 kW 

Värmeackumulator AB 

Ådala Bruk, 385 91 Torsås 

Tel 0486-416 65 Fax 0486-416 63 

www.varmeackumulator.se 


Skördaraggegat 

Logmax 750 

inkl dator och jibb 

Keto 150 

Skogskoja 

Norrlandsvagnen 

(bodel & verkstadsdel) 

Jibbar 

070-380 16 17, 0142-800 06 

www.mttsweden.com 

www.atl.nu/skog 

Två tidningar - samma sida 

STOCKMATARE FÖR PROFFS 

Även lämplig 

för sågytor 

Även för automatisk drift 

Logcon Hortinorr ab 

Logcon Eesti Oü 

Tel 070-652 38 18 Lars 

070-300 29 41 Bo 

1 m 3 /min 

SNABB - SÄKER - EFFEKTIV 

För broschyr 

TRÄSPIK 

Till vandringsleder, motionsspår, 

älgpassnr, fågelholkar, träpaneler, 

snickerier m m 

www.traspik.se 

Eldträ tel/fax 0624-106 33 

ATV Timmervagn MX Proffs 

Speciell utformning 

ger en stock i taget 

(patent) 

Plåt i stegen 

www.logcon.se info@logcon.se 

Mekanism för 

absolut parallell 

matning 

PASSA PÅ: 

Beställ före 1 maj innan priserna höjs 

Kombibord L 24 från 38.000:- 

Kombibord L 40 från 51.600:- 

Ny bred och effektiv 

utmatningstransportör 

ATV Can-Am, Honda, 

Arctic Cat 

Alstor 8*8 

Långtidshyror ATV 

Nyhet 

Helautomatisk Vedhantering ! 

Vedprocessor 

Ny knivdesign och nytt 

längdregleringssystem 

Klarar grövre ved, 

rakt kapsnitt, jämn 

vedlängd 

Lägg långved på inmatningstransportören. 

Maskinen sköter resten. 

Matar in, kapar, klyver och lastar. 

Allt medan du lägger på 

ny långved... 

och information DAHLBERG MASKIN AB Frök 406, 870 52 Nyland, tel 0612-503 62 

➛ 

Nääs Maskin o 

Motor AB Hede 

0684-109 80 

Huvudkontor: 

Företagsvägen 9 

911 35 Vännäsby 

Tfn: 0935-399 00 

Fax: 0935-399 19 

E-post: 

info@trejon.se 

Kvalité, trygghet 

& ekonomi 

woodMAX vedmaskiner från Trejon erbjuder 

mycket mer än effektiv vedframställning och 

lågt energipris. 

Våra Trejon Center har över 

30-års erfarenhet av vedmaskiner, 

vilket för Dig som kund innebär 

trygg investering. 

Via Ditt lokala Trejon Center får Du hjälp med 

allt från att hitta rätt maskin till eftermarknad 

och service. Förutom kompetent och utbildad 

personal erhåller Du även bästa support när 

det gäller reservdelar och andra tillbehör. 

Med en stark organisation i ryggen kan Du 

tryggt investera i woodMAX vedmaskiner. 

woodMAX – Sveriges mest köpta vedmaskiner! 

”Multi-Speed” 

Tryckkrafter: 

6/8, 12/16, 15/24 ton 

Vedfabriken BigX 

Utrustad med MultiSpeed - två hydraulcylindrar 

som valfritt jobbar tillsammans 

eller var för sig. 

NYHET! 

1X-42 GreenSpeed 

1X-42 GreenSpeed 

1X-42 klarar ved med diameter upp till 42 cm. 

Hydrauliskt manövrerat kapsvärd. Standard med 

”Easy-funktion” som ger hydraulisk styrning 

av kap- och klyvfunktion. 

Marknadsledarna! 

Effektiv vedproduktion 1X/2X 

Kraftig, slittålig konstruktion med bl.a. pålitlig 

växellåda och remskivor i stål. Klarar ved upp till 

Ø37 cm alternativt Ø32 cm. 

Energispararen Hawk 

Utrustad med hydrauliskt drivet kapsvärd och 13” kedja 

samt en hydrauldriven transportör på hela 3,2 m. Klarar 

ved upp till Ø30 cm. 


II 

TREJON Ved-702

Minska värmekostnaden 

Satsa på fliseldning ugnar från 40-499 kW, 

flisfickor 1-4 m3 mekaniskt drivna och 

större hydrauldrivna flisfickor. 

Skruvarna klarar grovflis. 

Vi säljer kompletta system. 

Även spannmålsbrännare 

Se www.stensbroflis.com 

Kjell Andersson Tel 044-33 02 47, 070-338 74 47 

Plan - & Rikthyvlar 

Rejäla hyvlade riktbord i gjutjärn. 4 stål i kuttern. Planbordet i gjutgods hˆjs och sänks 

med mittenpelare efter graderad skala i mm. En maskin för proffs, industri, snickeri, skolor, 

hemmaproffs m m. Maskinen levereras fullt utrustad med stål i kutter och spånstos. 

MSP 310 M 

Motor 400 V 2,2 kW/3 hk 

Kutterdiameter 95 mm 

Varvtal kutter 4 200 rpm 

Matningshastighet 8 m/min 

Spånstos 100 mm 

Rikthyvlingsbredd 300 mm 

Bordsstorlek 1 270x330 mm 

Planhyvlingsbredd 310 mm 

Planhyvlingshöjd 230 mm 

Vikt 242 kg 

Pris 14 000:exkl 

moms 

MSP 410 M 

Motor 400 V 3kW/4 hk 

Kutterdiameter 95 mm 

Varvtal kutter 4 200 rpm 

Matningshastighet 8 m/minut 

Spånstos 100 mm 

Rikthyvlingsbredd 400 mm 

Bordsstorlek 1 670x440 mm 

Planhyvlingsbredd 410 mm 

Planhyvlingshöjd 230 mm 

Vikt 350 kg 

Pris 21 000:exkl 

moms 

Storgatan 75 Box 102, 383 23 Mönsterås 

Ordertel 0499-143 19, 143 80 Fax 0499-140 66 

Besök oss på internet: http://www.drift-underhall.se 

✁ 

Vinnande val för 

naturlig energi 

Satsa på en av marknadens effektivaste vedpannor 

Ved, spannmål, pellets, olja, el eller solenergi 

Miljögodkänd 91 % verkningsgrad 

4 års garanti 

För mer information kontakta din lokala rörinstallatör eller besök www.trebema.se 

TREBEMA AB • Tel. 0480-870 20 • Fax 0480-870 21 

MINISÅGVERK 

Levererad till nöjda kunder sedan 1990 

TIMMERSÅGEN 

– Elmotor 6-7, 5kW • Direktdrift • 16A • Hjälpmatning 

– Max såglängd 6,3 m • Max diam. 500/1000 mm 

– Stabil • Hög ytkvalitet • Effektiv kedjesmörjning 

– Dubbla sågsvärd • Stockriktare • Skyddsbur 

– Konkurenskraftiga priser • Kort leveranstid 

Kickons Svets AB, 522 93 TIDAHOLM 

Tel 0502-12325 Fax 0502-14521 

www.lantbruksNet.se/kickons info@kickons.se 

Direkt från 

importören 

Specialerbjudande 

på 

spånsugar, kombimaskiner, 

div storlekar! 

Vi har 

SKOGSPLANTOR! 

Täckrot / Barrot 

Tall och Gran 1, 2, 3, 4 år 

Vi levererar plantorna 

till gården i södra och 

mellersta Sverige 

Bohus-Dals 

Skogsplantor 

Roger Gustafsson 

Tel 0526-430 54 

070-638 69 31 

NR 3 2007 

TEMA 

Renovera & bygg, 

Elmia 

Utgivning 24/5 

Sista bokningsdag 20/4 

Sista materialdag 27/4 

Kontakta 


Tel 040-601 64 55 

Fax 040-601 64 49 

birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se 


Tel 08-588 367 97 

Fax 08-588 369 79 

ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se 

Markberedning 

Skonsam markberedning med K&H 

fräsen i Hardoxstål som använts i 

15 år. Fräsen monteras på röjsåg 

och passar de fl esta modeller. 

Mer information: www.khsmide.se 

Käck & Hedbys Smides AB 

G:a Siljansnäsv. 20, 793 33 Leksand 

0247-151 10, info@khsmide.se 

pat- o regnr 48621 

SKOGSPLANTSKOLAN 

FÖR ER I 

NORRLAND! 

Vi har passande plantsortiment för kust och kärva 

inlandsklimat till konkurrenskraftiga priser. 

Täckrotsplantor – Starpott 

Tel. 0912-320 12 Fax 0912-320 10 

wallons.skogsplantor@telia.com 


AVESTA-VAGNEN 

www.avestavagnen.se 

Urval ATV-Vagnar 

för skogen 

Timmerboggie 1600K 

Vår kompromisslösa, kraftiga ”proffsvagn” 

här med avancerad linkran. 

Timmerboggie 1300 

Vår standardvagn för vedhantering. 

Timmerboggie 1200 Budget 

Lågprisalternativ. Enklare men ändå 

robust här med enkel linkran. 

Älg/Flakvagn 1000 Tipp 

Durkaluminium för låg vikt och exklusivt 

utseende. 

Kombivagn 1300 

Flakvagn och timmervagn i ett med 

möjlighet att lasta på din ATV. Lastar 

1300 kg. 

Miniskotare för fyrhjuling 

Olika modeller på kranar och drivna 

vagnar samt ett komplett tillbehörsprogram 

med hydraulisk vinsch, insatsflak, 

gripskopa mm. 

Tillverkat i Sverige! 

Utförligare information fås i tryckt 

prospekt eller på vår hemsida. 

Sortimentet säljs via ATV-handeln. 

Fråga hos din ÅF eller ring oss. 

AVESTA-VAGNEN AB 

Högboleden 20 

774 61 Avesta 

Tel 0226-19797, 070-7481777 

Ett hydrauldrivet klippaggr som passar samtliga 

typer av hydraulkranar inom skogsbruket. 

Den klipper och griper horisontellt och vertikalt. 

Hummern fungerar utan extra hydrauluttag. 

Centralgatan 31 

570 33 Mariannelund 

Tel 0496-101 90, 070-634 62 42 

Teleskopisk väggrind 3,5 - 5,5 m med 2 st stolpar, låskista 

som skyddar hänglåset och reflex. Varmgalvansierad 2450:- (3063:-) 

Extra stolpe (i öppet läge) ______________________230:- (288:-) 

Jordankare (används för att förankra stolparna i marken 

- behöver ej gjutas fast) __________________________195:- (244:-) 

MYRBY 

www.myrby.eu. 

Frakt tillkommer. Pris inom ( ) är inkl.moms. 

Ekebygatan 3, 745 37 Enköping. 

Tel 0171-27580 Fax 0171-34114. 

Jaktlag 

från Norge 

önskar arrendera jakt i Sverige i området 

mellan Jämtland och Skåne. Stor- och 

småvilt. Vi betalar upp till 150 000 kr per år. 

Vi är seriösa och erfarna jägare. 

Mycket goda referenser fi nns. 

Per Fjeld, tel: 00 47 93 00 01 22 

eller mail: fjeldper@hotmail.com 

Originalet 

Den är dyrare än kopiorna. Tillverkad i Sverige sedan 1991. 

5 års garanti utan fi nstilta undantag. 

Utrustning för flis och spåneldning 

Ett komplett system från 

skog till värme 

Flis och spåneldning med 

förugn är den effektivaste 

och enklaste metoden att 

förbränna träbränslen med 

varierande kvalité 


A 

N 

D 

E 

R 

S 

S 

K 

Ö 

R 

D 

A 

R 

E 

AB JOHN ÖHRÉN 

Hånåknivägen 12 

792 36 MORA 

Tel 0250-105 30 fax 0250-124 46 

Nisula 150 E 

Lätt energiklipp 

Passar även till 

huggarvagnskranen 

Fälldiameter 15 cm 

20 kWh - 1000 kWh 

Begär broschyr 

Nisula 280 E 

Energiklipp 

Ackumulerande 

fällhuvud 


Arbro 350 S 

Engreppsskördare 

3 olika datorval 


Anders Skogsskördare AB 

0123-290 60, 070-341 10 13 

anders.skordare@telia.com www.andersskordare.se

VÅRKAMPANJ! 

Hakki Pilke 

Pilkemaster 

Superpilke 

Genom vår verkstad i Sollefteå med Kompetent personal 

erbjuder vi utmärkt service. Vi har dom fl esta tillbehören 

och reservdelarna på hyllan, så att du som kund kan få 

snabb service om olyckan skulle vara framme. 

SVERIGES MEST KÖPTA 

VEDMASKINER 

Pilkemaster 

fr 110 000:- 

NYHET!!! 

Ytterligare en vedmaskin 

i Hakki Pilke-familjen 

Tillbehör: 

Vi har även reservdelar 

och service på 

ovanstående maskiner. 

1x42 

Greenspeed 

den helhydrauliska 

vedmaskinen... 

Pilke Master är vedmaskinen som 

kapar och klyver ved till högsta kvalitet. 

Pilke Master har en kapacitet på 

ca 20-25 m 3 färdig ved/arbetsdag. 

Finns med fl era driftsalternativ: 

Pilkemaster tr 47 800:- 

Pilkemaster el 55 900:- 

Pilkemaster el/tr 60 800:- 

Pilkemaster bensin 60 400:- 

Pilkemaster bensin/tr 66 000:- 

Superpilke tr 52 900:- 

Maskinen är mycket 

kraftigt byggd och 

fyller ut det glapp som 

funnits mellan 1x 37 

och big x och klarar 

en diameter på 42 cm 

i diameter. 

Effektiv vedproduktion 1x/2x 

Kraftig slitstark konstruktion med remskivor och 

växellåda i stål. 1x klarar ved upp till 37 cm i 

diameter medans 2x klarar 32 cm i diameter 

Pris 

1x37 tr 59 000:- 

1x37 tr/el 69 000:- 

1x37 tr/el easy 96 000:- 

2x tr 63 500:- 

2x el/tr 78 500:- 

2x el/tr easy 100 000:- 

Minstingen i vårt sortiment 

Hakki Pilke Oh 60 

Liten vedmaskin för dig som 

eldar med ved men som tycker 

att en liten smidig maskin med 

klinga och hydraulklyv har 

tillräcklig kapacitet. 

Pris Oh60tr 35 000:- 

Oh60tr/el 45 000:- 

Alltid fri 

hemleverans! 

Långgatan 1, 881 33 Sollefteå • Tel 0620-146 00 

www.mittsverigeprodukter.se 

HUMMERN 

Ett hydrauldrivet kranmonterat 

klipp- och gripaggregat 

som passar samtliga typer av 

hydraulkranar inom skogsbruket. 

Hummern fungerar utan 

extra hydrauluttag. Hummern 

är mönsterskyddad. Den 

klipper och griper horisontellt 

och vertikalt, är avsedd 

för röjklippning och följande 

utdragning av stammar och 

eventuell lastning. 

Tillverkning: 

Bråbo Liften AB 

Försäljning: 

Wadell-Patent AB 

Tel 011-39 11 23 

Fax 011-39 11 63 

Tor Sigfridsson 

Falköping 

0515-72 16 30 

Anders Nilsson 

Hässleholm 

0451-824 00 

MÄKLARSAMFUNDET 

www.egendomsmaklarna.se 

Sven H Arnell 

Borås 

033-12 30 30 

Bo Pettersson 

Uppsala 

018-374 375 

Örjan Hansson 

Falköping 

0515-72 16 30 

Arne Bengtsson 

Varberg 

0340-371 00 

Anders Jonsson 

Lidköping 

0510-604 10 

Anders Nyhlén 

Göteborg 

0300-56 32 65 

Gunnar Grenholm 

Hudiksvall 

0650-74 33 43 

- Professionella Egendomsmäklare för Din gård - 

50-100 gårdar under försäljning 

Ska du sälja? Vi har ca 40 000 ”gårdsbesök” i veckan. Ring oss!! 

Grävaggregat 13 modeller 

Från 34 900:- 

Vedprocessor för 

grävmaskin / lastare 

- Förvaringstält - lagerhallar 

- fordonstält - båtförvaring 

KANON- 

PRIS! 

CG NORD AB www.cgnord.se 

Tel: 0321-500 53 

VEDPANNA 

Molle 

45 kW 

Miljögodkänd 

50 cm. 

vedlängd 

23.500:inkl 

moms 

Mollepannan AB 

Acktjära 2209, 821 91 Bollnäs 

Tel: 0278-65 20 21, 070-644 37 52, 

fax: 0278-65 20 10 www.mollepannan.se 

Tel 042-20 49 00 

FLENINGE 260 35 ÖDÅKRA 

www.wbm-fleninge.com 

Tel 042-20 49 00, 0709-98 77 00 

www.wbm-fleninge.com 

Bosjökloster 1, 243 95 Höör 

Tel 0413-263 95, 0706-63 77 00 

www.atvcenter.nu 

Beståndsgående 

skördaren SR 1046 X 

När du vill 

ha mycket 

för pengarna! 

Anders Skogsberg, 

Falköping 

Tel 0515-77 78 00, 

0703-21 34 95 

Micke Bohm, Heby 

Tel 0224-344 54, 

0705-70 56 95 

Jonny Karlsson, Fröseke 

Tel 0481-643 70 

076-854 27 26 

Hans Hedlund, Hedenäset 

Tel 0927-303 35 

070-379 47 04 

www.gjmaskin.se 


KRANMAN ® 

- Din leverantör av ATV tillbehör - 

Obs vagnen på bilden är extrautrustad 

med fjärrstyrd hydraulvinsch 

HV500. 

REXON 330 300ATV ATV på en 

T1800 vagn med 

Flexodrive 4WD. 

Rexon REXON 300 300ATV ATV med 

Boxer 14 vagn 

Björnvagnen Fjärrstyrd hydraul- FV100 

vinsch HV500 

T1500 Timmerboggie 

med VK1500 vajerkran 

Hydraulisk tippfl aksinsats 

Hydraulisk tippflaksin- 

TP325. sats Passar passar alla alla 

kranmans Kranmans skogsvagnar vagnar. 

Försänkt insatsflak 

FL200 

www.kranman.com 

Tfn 0525-430 19 

BANDSÅGVERK 

Rejäl konstruktion med elektronisk matning 

och hydraulik för enklare timmerhantering. 

Sågar 94 cm i blocket. 

Bandslip & skränkmaskin fi nns som tillbehör. 

Kontakta oss för broschyr eller visning. 

Contact Trade i Boxholm AB. Tel 0142-527 00 

www.metesa.se 

Köp inte begagnat när du 

kan få nytt med garanti! 

650cc Mitsubishiutvecklad 

motor, 

4-hjulsdrift, radiostyrd 

2-tonsvinsch. 

Nu med lågväxel. 

Byggd för arbete 

– inga klena mcdelar! 

Vi håller reservdelslager och ger två års garanti! 

Endast 48 000 kr 

GENERALAGENT: AB Bogg Trading, Marby Gård, 

645 93 Strängnäs, tel 0152-605 55 

www.bogg.biz 

250H 

Trotjänaren som fått nytt liv 

Nyheter / Varvtalsvakt 

Fjärrstyrning 

för kranmatning 

Varvtalsvakter 

för eftermontering 

Box 127, 828 22 Edsbyn Tel 0271-233 04 

E-mail: info@woxnadalensenergi.se 

Vill du annonsera? 


Tel 08-588 367 97 

Fax 08-588 369 79 

ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se 

Kontakta 


Tel 040-601 64 55 

Fax 040-601 64 49 

birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se 

Är det dags att 

skaffa en ny eller 

begagnad maskin? 


maskinhandlare.se 

Ecosågen Twin 400 

Mobilt eller stationärt enmanssågverk 

Svensk uppfinning 

Tillverkas i Sverige 

- Snabb 

-Tyst 

- Lönsam 

Tillbehör: 

Timringsfräs för hustimring, 4”- 8” blockbredd 

Grovsåg för övergrovt timmer, max 80 cm 

Inbyggt kantverk 

Tel 0499-102 41 070-244 75 40 

RING 0644-72 100 ELLER BESÖK SKOGMA.SE 

Då ska du gå in på ATL:s 

maskinhandlarsida 

www.maskinhandlare.se. 

Här hittar du 1000-tals 

maskiner inom skog, jord 

och entreprenad. 

Allt samlat på ett ställe! 

“Quattro” 

4 sågklingor 

www.ecosagen.se 

Här kan du dessutom enkelt 

efterlysa och bevaka det 

just du är intresserad av. 

www.maskinhandlare.se 

– Nu snabbare, enklare och bättre!

Snöskotrar & Fyrhjulingar 

Nya samt beg snöskotrar och fyrhjulingar i alla storlekar. 

Tillbehör - Reservdelar - Reparationer 

Nyinkommet! Visac 400 

Vägreggad arbetsfyrhjuling 4x4 elväxlad, 39 920:- + moms 

Tel 016-730 32 www.skoteranders.com 

Styr & övervaka 

med GSM 

Med SIKOM GSM kan du styra 

och övervaka vad som helst, 

var som helst! Hus, båtar, 

maskiner. datorer m.m. 

Styrfunktioner, slå på/av ex. värme 

Övervaka, ex inbrottslarm, temp. 

Larm som SMS 

INTECTRA AB 

0155-211 0941-102 485 25 

www.intectra.se 

Med hela Sverige som arbetsfält önskar vi arrendera mark 

för att etablera vindkraft på platser, där det blåser bra! 

Vi kan även hjälpa dig med ansökan om tillstånd och att 

bygga verk på din mark för eget ägande. 

Hör av dig för att få mer information. Vi har 15 års erfarenhet 

av vindkraftsprojektering. 

NordanVind vindkraft AB 

870 10 Älandsbro 

V i n d k r a f t 

Tfn: 0611- 640 50 

070 3002541 

www.nordanvindvindkraft.se 

info@nordanvindvindkraft.se 

Återförsäljare Sökes! 

Problem med oljeläckage i 

Hydraulsystem? Servostyrning? Växellåda? 

Automatlåda? Vevaxeltätning? Konverter? 

ORION 288 Tätningsrekonditionerare 

tätar läckande tätningar av gummi tex o-ringar och packboxar i 

alla cirkulerande oljesystem, under drift, snabbt och permanent. 

Ingen demontering krävs! 

INTERNOVA SVENSKA AB 

Miljöanpassade Smörjmedel Tfn: 0660-29 70 50 

Svedjevägen 6, 894 35 SJÄLEVAD Email: info@orionoljor.se 

Ett av marknadens 

starkaste gripprogram 

Hassela Skogsprodukter AB 

Åkerivägen 11, 820 78 Hassela 

Tel. 0652-366 90 Fax 0652-405 50 

E-post hsp@hsp.se www.hsp.se 

2000-talets 

markberedare 

Entreprenörerna uppskattar 

enkelhet, ekonomi och driftsäkerhet. 

Skogsägarna uppskattar det 

biologiska resultatet. 

Miljövännerna uppskattar det 

minimala ingreppet i naturen 

som ”Inversal” blivit känd för. 

Maskinen är en 2-radig markberedare 

för självföryngring, 

sådd och plantering. En stor 

fördel har visat sig vara att 

både fl äckar med valfri längd 

och högläggning kan utföras 

med samma maskin, ett hygge 

kan ju ha olika marktyper som 

kräver olika markbehandling. 

Monteras på jordbrukstraktor, 

Hypro bärare eller skotare. 

Gärdstafräsen HB 

Olle Hemmingson 

Gärdsta 154, 830 01 Hallen 

Tel 0643-200 07, 070-589 84 34 

epost olle.hemmingson@telia.com 

www.hemmingson.nu 

TERRÄNGHJULINGAR 

50-800cc 

2-, 4-,6-hjulsdrivna 

RH-Pusher 

MILITÄR 

UTRUSTNING 

MIKE AND NIKE´ 

internetbutik 

www.bbfab.se 

Postorder eller produktblad 

Ring 0589-178 50 

Vednätsäckar 

till EUR pall, 40, 60 L 

Prisex: 40 L packlåda 

+ 

1 000 nätsäck 3 200:även 

storsäckar 

Tel 0410-33 10 55 

0708-40 11 33 

www.ino-q.se 

Ljunglöfs 2:an 

Enmanssågverk 

Walthers Plåt AB 

Tel:0653-205 35 

Walthers.plat@peltec.pp.se 

MOTOR BROMÖLLA 

Lätt att hitta vid gamla E22, 

Industrigatan 11 i Bromölla 

Tel. 0456-230 30 

Trädfällriktare 

6 st olika modeller 

lyftkraft från 1,5 ton till 3,6 ton 

utväxling från 20 ggr till 50 ggr 

marknadsledande 

robust konstruktion 

minimalt underhåll 

För mer info kontakta Din motorsågsförsäljare eller 

Reipal AB 

Tel 0413-249 48, fax 0413-249 84 

Vi ses på Elmia! 

Tel. 0528–700 00, 

kvällar 0528–700 11 

www.bjmmaskin.se 


Bok i dubbel bemärkelse 

De ädla lövträden må vara en 

liten del i skogsbruket, men de 

senaste 20 åren har i alla fall 

volymen tredubblats. 

Det framgår av en bok om 

ädellöv. Den förmedlar mycket 

och bred kunskap; från vedens 

egenskaper till detaljerade beskrivningar 

av fanertillverkning 

och sågning. 

En ögonblicksbild från marknaden 

visar att kvalitet betalar 

sig, priskurvan stiger brant upp 

till 3 000 kronor per kubikmeter. 

I Tyskland är handeln mer 

utvecklad. De fi na stockarna 

läggs upp längs vägkanten för 

DE FLYGER 

OM NATTEN 

En nattfjäril flyger 

mot fönsterrutan….Efter 

att 

ha bläddrat i den 

senaste utgåvan 

av Nationalnyckeln framstår 

det som en rätt luddig beskrivning. 

Det vi lite svepande kallar 

nattfjärilar kan vara en av 

144 olika arter uppdelade i 

ädelspinnare och tofsspinnare. 

Det är en fascinerande värld 

som öppnar sig. Den vetenskapliga 

nivån är hög, men texten är 

ändå välkomnande för intresserade 

lekmän. Inledningen har 

kopplingar både till Linné och 

Harry Martinsson. 

Nationalnyckeln är ett jätteprojekt 

där Sveriges fl ora och 

fauna kommer att beskrivas i 

över 100 volymer. Den här delen 

har 500 sidor. 

Den kan köpas i bokhandeln 

eller beställas från www.nationalnyckeln.se, 

då kostar den 

300 kronor. Det går också att 

prenumerera på alla banden 

som då kostar 200 kronor 

stycket. 

Skogskunnig 

landshövding 

En gång i tiden 

var hon handläggare 

på SkogsägarnasRiksförbund, 

därefter 

gick karriären vidare och Maria 

Norrfalk (bilden) blev generaldirektör 

först på Skogsstyrelsen 

och därefter Sida. Nu 

återvänder Maria, åtminstone 

delvis, till den svenska skogen 

som ny landshövding för skogrika 

Dalarna. 

granskning 

inför auktionen 

där varje 

stock ropas ut 

individuellt. 

Ett problem 

är att det går 

trögt att få fram ett samlat utbud 

av råvara, det begränsar i 

sin tur lövsågverken (det fi nns 

bara ett 10-tal i hela landet). Ett 

annat orosmoln är att mycket 

ädellöv hamnar i reservat. 

Det är inga problem som tas 

upp i boken. Den är rent beskrivande 

av ädellövskog ur alla 

perspektiv. På så sätt är det en 

Kunskapsrik barnbok 

Den som vill veta mer om 

skogen och skogsindustrin 

kan följa familjen Skoog i en 

barnbok som Södra gett ut. 

Den är tänkt för barn på 

mellanstadiet, men här fi nns 

mycket att hämta för många. 

Hur många vet exempelvis att 

hjärtmedicin kan utvinnas 

från den punkt där kvisten 

möter stammen på trädet? 

Innehållet täcker allt från 

skördare till massabruk, pelletseldning 

och markberedning. 

Boken är kort och gott 

väldigt informationsrik, utan 

att bli för tung. Teckningarna 

hjälper förstås till att lätta upp 

och förklara. 

– Vi vill öka barnens för- 

LYFTER TRÄUTSTÄLLNING 

Träbiennalen, som Virserums 

konsthall höll för ett par år sedan, 

följs till sommaren upp 

med ”Trä 2007”. 

Setra kommer att vara en av 

huvudsponsorerna och visa upp 

sitt byggsystem Trälyftet (Se vi 

skogsägare nr 1-07) 

– Genom att delta på Trä 

Hjälp för målning och paneler 

De klassiska byggbeskrivningarna 

– som kan fås i byggvaruaffärer 

eller laddas ner på nätet 

– har fått två nykomlingar: 

Måla inomhus, som beskriver 

hur man behandlar trä med 

olika färgtyper. 

Utvändiga träpaneler, som 

ger praktiska råd hur man spikar 

upp en panel. 

Ytterligare tre varianter är på 

bra, om än lite 

vildvuxen kunskapskälla. 

Boken är en 

gren av lantbruksuniversitetetsforskningsprogram 

kring ädellöv. Den ges 

ut av institutionen för skogens 

produkter och marknader. Författare 

är Mats Nylinder, Lotta 

Woxblom och Hans Fryk. 

Den är på knappa 200 sidor 

och rikt illustrerad. Boken kostar 

350 kronor och kan beställas 

direkt från SLU 018- 

672485. 

ståelse för 

hur man 

arbetar i 

skogen och 

vad det blir 

av träden. 

Eftersom vi inte hittade någon 

bra bok som täcker hela ledet 

från råvara till slutprodukter 

gjorde vi en själva, säger 

Thérèse Thelin, projektledare 

på Södra. 

Författare är Norbert Andersson 

och illustratör är 

Boel Werner. Boken heter 

”Skogen inte bara en massa 

träd”, är på 30 sidor, kostar 75 

kronor + moms och kan beställas 

via mail på adressen 

medlemsinfo@sodra.com. 

2007 får vi en 

möjlighet, att för 

en bredare allmänhet, 

visa upp 

modernt trähusbyggande 

på höjden, 

säger trälyftets projektledare 

Olle Jacobsson 

(bilden). 

gång om limträ och hur man 

bygger en skateboardramp och 

ett jakttorn. Beskrivningarna 

ges ut av Skogsindustrierna. 

www.byggbeskrivningar.se 

Ny chef i Sävar 

Börje Fjällström är ny sågverkschef 

i Sävar, som ingår i 

Norra Skogsägarna. 

Han kommer närmast från 

vd-posten på Hällnäs Såg och 

dessförinnan på Överboda 

Såg. 

Kvinnliga förebilder 

På internationella kvinnodagen 

passade Eskil Erlandsson 

på att uppmärksamma de fem 

tjejerna som leder arbetet med 

Kraftsamling skog. 

– Jag som jordbruksminister 

har ett ansvar för att skapa lika 

villkor mellan kvinnor och 

män. En viktig del för att nå 

jämställdhet är kvinnliga förebilder, 

sade han och delade ut 

diplom till: 

Marianne Eriksson LRF 

Skogsägarna, Martina Garpenkrans 

Mellanskog, Helena Gålnander 

Norra, Kristin Gustafsson 

Södra och Maria Boström 

Norrskog. 

Mannen 

som får 

träden 

att 

blomma. 

Prisad blomning 

Professor Ove Nilsson har fått 

Marcus Wallenbergs pris för 

år 2007, vilket också brukar 

kallas skogens nobelpris. 

Prissumman är på två miljoner 

kronor. 

Den minnesgoda läsaren 

kommer ihåg Ove från en längre 

profi lintervju i nr 4-06, (som 

också kan läsas på www.atl. 

nu/skog). 

Han och forskarteamet vid 

Umeå Plant Science Centre i 

Umeå har upptäckt mekanismerna 

bakom trädens blomning 

och funnit en metod hur de kan 

fås att blomma betydligt tidigare, 

vilket kan snabba på förädlingsarbetet 

väsentligt. 


NAMN & NYTT

KRÖNIKAN 

Frihet under ansvar 

– men på vems villkor? 

Skogspolitikens grundprincip är 

ett delat ansvar mellan stat och 

skogsägare. Staten ansvarar 

för rådgivning och för det formella 

naturvårdsskyddet, medan vi skogsägare 

bedriver skogsbruket enligt 

devisen frihet under ansvar. 

Det innebär att vi har stor frihet 

i val av skötselmetoder, få regelverk 

och ett betydande ansvar att 

själva fatta beslut om avsättning 

av egna naturvårdsobjekt. Den 

svenska modellen innebär också 

att organisationer som skogsägarföreningar 

tar en aktiv del i arbetet 

att stödja den enskilde skogsägaren. 

■ ■ ■ 

Men nu möts skogsägarna av växande 

misstro från Skogsstyrelsen i deras 

val av frivilliga avsättningar. 

I en rapport från myndigheten sägs 

att endast 70 procent av de frivilliga 

avsättningarna håller måttet. I det 

pågående miljömålsarbetet för 

perioden 2010–2020, talas det vidare 

om att myndigheterna vill lasta 

över en del av sin kvot av markavsättningar 

till den frivilliga delen 

av miljömålet Levande skogar. Ett 

sådant resonemang är ett allvarligt 

svek mot den svenska modellen. 

Frivillighet kan och får aldrig bli 

samhällsstyrd. Än mindre går det att 

kommendera fram ett engagemang 

hos självägande skogsägare. 

■ ■ ■ 

Det är av största betydelse att slå vakt 

om principen ”frihet under ansvar”. 

Sveriges 350 000 skogsägare har ett 

stort intresse för naturvården och 

avsätter faktiskt en del av sin privata 

förmögenhet för den biologiska 

mångfalden. Det gör vi gärna under 

förutsättning att samhället ser oss 

som en resurs och att alla planer på 

detaljregleringar från myndigheterna 

förpassas till papperskorgen. 

Självklart skall vi skogsägare 

vara ödmjuka i rollen som brukare. 

Vi måste skaffa oss kunskaper och 

erfarenhet och lyssna till goda råd- 

Det är en styrka för Sverige med många skogägare som har frihet att välja lite olika vägar, men ändå 

strävar åt samma håll. 

givare, såväl från de egna leden som 

från myndigheter. Så i stället för att 

försöka begränsa frivilligheten i 

familjeskogsbruket bör Skogsstyrelsen 

stödja och främja den genom en 

förbättrad och mer målinriktad 

rådgivning till skogsägarna. 

Om man utnyttjar den kraft vi 

representerar på ett positivt sätt 

kan vi tillsammans utveckla den 

svenska modellen till nytta för såväl 

produktion som naturvård. 

■ ■ ■ 

Under senare år har det allt oftare 

talats om nyttan av skogens sociala 

värden. 

Det har gått så långt att man vid 

horisonten skymtar ett nytt miljömål 

med just beteckningen ”skogens 

sociala värden”. 

Här dyker det alltså upp ännu ett 

betänkligt fall av överordnad vilja till 

detaljstyrning som vi på det varmaste 

undanber oss! 

Som jag ser det är inte skogsbruket 

nära tätorter problemet, utan hur vi 

får den urbana människan att över 

huvud taget komma ut i skogen. 

Härvidlag ger allemansrätten stora 

friheter. Om kommuner önskar något 

därutöver, får man i vanlig ordning 

träffa avtal med markägare och 

betala för intrånget. 

■ ■ ■ 

Alltså. Vi skogsägare kommer att 

slåss för frivilligheten och det egna 

ansvaret i det egna skogsbruket. Vi 

tillåter inte att någon tafsar på den 

grundtanken i svensk skogspolitik. 

Christer Segerstéen 

Ordförande LRF Skogsägarna 


Fabrik: 

E-mail: info@forsmw.ee 

www.forsmw.com 

FARMA NORDEN AB 

Information försäljning: 

Carl-Erik Åkesson 0550-102 58. 

Göran Carlsson 0224-774 40. 

– Steget före! 

Du har väl stiftat bekantskap med marknadens 

lättaste ventilpaket (10,5 kg) som endast 

fi nns att tillgå som extra utrustning på 

FARMA skogsvagnar 

från 

marknadens ledande 

leverantör. 

Normalvikter för 

de konventionella 

reglagen ligger på ca 

24 kg. 

Till en rimlig kostnad 

får du ventilpaket 

innehållande 2-spak 

med alternativt 3-4 el 

on/off. Vikten må vara 

det främsta argumentet 

men färre slangar från vagn till reglage är 

ytterligare ett. 

Hos oss fi nner du marknadens bredaste sortiment 

av lösningar för kranstyrning och reglage. 

FARMA har ett sortiment bestående av 

8 modeller av huggarvagnar från den lilla vedvagnen 

på 6 ton till vår exklusiva drivna vagn 

på 12 ton. 

Med ett modernt tänkande och marknadens 

mest funktionella design är det inte konstigt att 

FARMA är Norra Europas mest sålda skogsvagn! 

Välkommen till din närmaste FARMA handlare 

för en offert! 

Teknisk support och 

reservdelar: 011-165 770. 

Alla priser exkl. moms och frakt. 

Produkterna säljes via auktoriserade återförsäljare 

för närmare information se hemsida 

www.forsmw.com 

Vi förbehåller oss rätten till ändringar av specifi kationer 

samt pris utan föregående information.

Posttidning B 

LRF Media AB 

Box 6132, 200 11 Malmö

Ökat tryck Ökat tryck på virkes- påvirkes- marknaden marknaden

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?