03.09.2013 Views

Ökat tryck Ökat tryck på virkes- påvirkes- marknaden marknaden

Ökat tryck Ökat tryck på virkes- påvirkes- marknaden marknaden

Ökat tryck Ökat tryck på virkes- påvirkes- marknaden marknaden

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Nr 2<br />

2007<br />

<strong>Ökat</strong> <strong>tryck</strong><br />

<strong>på</strong><strong>virkes</strong>- <strong>marknaden</strong><br />

▼<br />

▼<br />

En tidning från landets skogsägarföreningar – Pris 55 kronor inkl moms<br />

Fabriken som gör<br />

tusen hektar faner!<br />

Energin räddar<br />

eftersatt röjning<br />

Hundarna<br />

får fart <strong>på</strong><br />

skogsgården<br />

▼ ▼<br />

Bli frisk av<br />

skogsmiljön<br />

Enskilda träd<br />

hittas med laser<br />

Allt dyrare skogsmark<br />

Mässan<br />

ett riktigt<br />

trämecka


Det hänger <strong>på</strong>...<br />

Efter en lång rad provkörningar, tester och nöjda<br />

kunder kan vi konstatera att vårt ackumulerande<br />

röjningsaggregat C16.a är exibelt, snabbt och enkelt<br />

att använda. Oavsett om det handlar om röjning eller<br />

skördning av biomassa klarar Bracke C16.a av det. C16.a<br />

är försett med griparmar som ackumulerar de kapade stammarna.<br />

Aggregatet är utrustat med en unik kaplösning som ger<br />

snabba och rena skär. Hemligheten ligger i att vi använder oss av<br />

en standardsågkedja! Det är de små detaljerna det hänger <strong>på</strong>.<br />

Ring så får du veta mer: 0693 - 105 75 och besök gärna vår hemsida!<br />

www.brackeforest.com<br />

C16.a C12.a


INNEHÅLL Nummer 2 2007 Nästa nummer utkommer 24 maj TEMA: Renovera & bygg, Elmia<br />

ingår som en medlemsförmån i<br />

landets fyra skogsägareföreningar<br />

tillsammans med en bilaga från respektive<br />

förening. Vid adressändring<br />

kontakta din skogsägareförening.<br />

Södra Skogsägarna<br />

www.sodra.se<br />

0470-890 00<br />

Mellanskog<br />

www.mellanskog.se<br />

018-17 09 00<br />

Skogsägarna Norrskog<br />

www. norrskog.se<br />

0612-71 87 00<br />

Norra Skogsägarna<br />

www.norra.se<br />

090-15 67 00<br />

REDAKTION<br />

Chefredaktör och ansvarig utgivare:<br />

Pär Fornling<br />

Stålbrandsgatan 5, 214 46 Malmö<br />

Telefon: 040-92 25 55<br />

Fax: 040-601 64 49<br />

E-post: par.fornling@lrfmedia.lrf.se<br />

Tf redigeringsansvarig:<br />

Mikael Sylvander<br />

Box 6044, 200 11 Malmö<br />

Telefon: 040-601 64 87<br />

Fax: 040-601 64 99<br />

E-post: mikael.sylvander@lrfmedia.lrf.se<br />

ANNONS<br />

Birgit Emilsson<br />

Box 6044, 200 11 Malmö<br />

Telefon: 040-601 64 55<br />

Fax: 040- 601 64 49<br />

E-post: birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se<br />

Ronny Gustavsson<br />

113 92 Stockholm<br />

Telefon: 08-588 367 97<br />

Fax: 08-588 369 99<br />

E-post: ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se<br />

Annonsmaterial:<br />

annons.visk@lrfmedia.lrf.se<br />

PRENUMERATION<br />

Telefon: 040-601 63 65<br />

Fax: 040-601 63 55<br />

E-post: pren@lrfmedia.lrf.se<br />

Prenumerationspris helår<br />

(6 nummer) 295 kronor inkl moms<br />

Lösnummer 55 kronor inkl moms<br />

REDAKTIONSRÅD<br />

Per Bengtsson, Erik Jonsson, Gunilla<br />

Kjellsson, Anders Olsson, Ola<br />

Persson, Sven-Erik Petersson och<br />

Karin Vestlund.<br />

Hemsida: www.atl.nu/skog i<br />

samarbete med tidningen ATL.<br />

För ej beställt material ansvaras ej.<br />

Vi Skogsägare produceras av LRF<br />

Media AB <strong>på</strong> uppdrag av skogsägareföreningarna.<br />

TS-upplaga 2005: 98 300<br />

Tryck: Hansaprint, Åbo<br />

Repro:LRF Media AB, Malmö<br />

INVESTERINGSLYFT. Norrskog<br />

investerar en kvarts miljard <strong>på</strong> att<br />

öka förädlingsvärdet. Sid 40<br />

ENERGI. Patrik<br />

Jonsson arbetar med<br />

Norra skogsägarnas<br />

växande satsning <strong>på</strong><br />

bioenergi. Sid 26<br />

MASSAVEDSPRISET<br />

är en huvudfråga för<br />

Mellanskog och vd<br />

Lars Gabrielsson.<br />

Sid 44<br />

HÄLSO-<br />

SAMT.<br />

Patrik<br />

Grahn<br />

forskar<br />

om natur<br />

och hälsa.<br />

Sid 6<br />

TILL SALU. En av många<br />

fastigheter som Sveaskog<br />

säljer. Sid 28<br />

HUNDLIV. Ledarhunden<br />

Larionov<br />

ger draghjälp <strong>på</strong><br />

skogs gården. Sid12<br />

5 LEDARE: Vi fortsätter tala om ägarrollen i föreningarna.<br />

6 PROFILEN: Det är något med skogen som gör att vi mår bra.<br />

8 VIRKESMARKNAD: Ryssland skakar om <strong>virkes</strong><strong>marknaden</strong>.<br />

12 SKOGSGÅRDEN: Kompletterar skogsbruket med hundar, turism<br />

och rekreation för rörelsehindrade barn.<br />

18 FÖRÄDLING: Ikea en jätte inom sågeri och träförädling.<br />

20 NÄRINGSPOLITIK: Farligt vatten.<br />

23 EKONOMI: Betala inte onödigt mycket skatt.<br />

24 ENERGI: Virkeshögarna blir pellets direkt.<br />

26 ENERGI: Energi räddar konfliktbestånd.<br />

28 FASTIGHETER: Vi kollar en av tusentals<br />

fastigheter till salu.<br />

30 SKOGSVÅRD: Kampen mot granbarkborren.<br />

33 SKOGSVÅRD: Koll <strong>på</strong> varje träd med ny<br />

skogsbruksplan.<br />

36 TEKNIK: Uppfinningar för säkert arbete och nya<br />

tekniska möjligheter.<br />

MARKNAD: 40–45<br />

✔ Norrskog investerar kvarts miljard <strong>på</strong> träförädling.<br />

✔ Nya beräkningar av <strong>virkes</strong>balansen.<br />

✔ Miljö och dyra stålbalkar är faktorer bakom lyftet för sågverken.<br />

✔ Energin betyder allt mer för Mellanskog.<br />

47 MÖBLER: Massor av eleganta trämöbler och tips för köket.<br />

50 SKOGSGÅRDEN: Desereé fäller allt med motorsåg.<br />

52 SKOGSSKÖTSEL: Dåliga vägval i generella hänsynen.<br />

62 KRÖNIKA: Frivillighet och engagemang kan inte kommenderas fram.<br />

www.atl.nu/skog<br />

TVÅ TIDNINGAR – SAMMA SIDA<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

VI SKOGSÄGARE 2/07 3<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

Omslagsfoto:<br />

Pär Fornling


HANDELSBANKEN<br />

FINANS<br />

Grizzly 700<br />

Grizzly Power!<br />

Störst, starkast, tuffast.<br />

Och den första med servostyrning,<br />

en fröjd i grov terräng.<br />

Nyutvecklad motor, kardan,<br />

hög/låg, in/urkopplingsbar<br />

2WD/4WD och diffspärr.<br />

Brett tillbehörsprogram.<br />

Utsedd till<br />

ÅRETS ATV<br />

i ATV & Terrängmagasinet<br />

6/06<br />

”Vi kan inte annat än rekommendera<br />

Yamahas senaste<br />

nyhet - en av deras starkast<br />

lysande stjärnor <strong>på</strong> ATVhimlen<br />

just nu.”<br />

ATV & QUAD nr1-2007<br />

Vinsch, fäste och montering<br />

utan extra kostnad!<br />

SPARA 10.000:- FÖRE DEN 30/6!<br />

Om du köper en Grizzly 450 eller en Grizzly 700 under perioden 1/3-30/6 2007 så<br />

ingår en kraftig vinsch samt ett kombifäste utan extra kostnad. Dessutom bjuder vi<br />

<strong>på</strong> monteringskostnaden. Totalt värde 10.000:- inkl moms.<br />

Grizzly 450<br />

Robust, stark och ekonomisk maskin som<br />

klarar det mesta. Med Yamaha´s berömda<br />

transmission, kardan, omkopplingsbar<br />

2WD/4WD, diffspärr och back.<br />

BÄST I TEST<br />

”Det enda som är enkelt är<br />

att utse en vinnare som bästa<br />

arbetsmaskin, Yamaha Grizzly 450”<br />

ATV & Terrängmagasinet nr 4/05<br />

Grizzly Family<br />

GRIZZLY 700 - GRIZZLY 660 - GRIZZLY 450 - GRIZZLY 350<br />

www.yamaha-motor.se


Ljus framtid, men håll i hatten<br />

Aldrig någonsin i modern tid har förutsättningarna för skogsägande varit så bra.<br />

Det ger anledning till oro mitt i alla positiva rapporter.<br />

Allt tycks peka up<strong>på</strong>t och som grädde <strong>på</strong> moset lyckades EU-länderna enas om ett mål för klimatfrågorna<br />

som ger ytterligare draghjälp åt bioenergin med skogen som motor. Nu finns insikten om att skog<br />

och miljö inte är liktydigt med reservat. Bra miljö kan tvärtom vara att producera och nyttja skogen.<br />

Bara för fem år sedan handlade debatten om hur råvara från Ryssland skulle välla in.<br />

Och eftersom skogsbruket kännetecknas av att alla tycker samma sak samtidigt blev det en väldigt dyster<br />

stämning. Ett annat kännetecken är uppenbarligen bristande förmåga i att göra, eller kanske snarare tolka,<br />

prognoser.<br />

I dag vet vi att det blev helt annorlunda än vad kören av dysterkvistar då trodde. Nu handlar det om råvarubrist.<br />

Det är i sin tur en sorts välsignelse för sågverken, som annars lyckats såga sönder varje högkonjunktur.<br />

Eftersom nästan alla sågverksägare älskar att sönderdela så många stockar som möjligt så fort de får chansen<br />

har produktionen ökat till den grad att priserna fallit varje gång konjunkturen lyft.<br />

I dag finns inte den möjligheten och de goda tiderna ser ut att hålla i sig.<br />

ÄNDÅ FINNS anledning till eftertanke. Lika fel som Rysslands-spöket var för fem år sedan, lika galna kan<br />

dagens profetior vara. De strukturella fel som byggs in i organisationer, eller övermodiga företag, görs oftast<br />

när det blåser medvind och inga varningsklockor hörs i blåsten.<br />

För att inte tala om rena katastrofer som när blåsten når orkanstyra, klimatet ändras och insekterna angriper.<br />

Det finns också rent politiska risker. Blir det en verklig kamp om råvaran kan det fresta politikerna att<br />

blanda sig i leken. Energin och miljön är kära spelfält för klåfingriga politiker. Här ändras reglerna titt som<br />

tätt.<br />

Det finns tecken <strong>på</strong> att Skogsstyrelsen ytterligare vill skruva upp miljökraven, trots att samma myndighet i<br />

en färsk rapport om <strong>virkes</strong>balansen tydligt varnar för att skärpta miljöambitioner direkt slår mot <strong>virkes</strong><strong>marknaden</strong>.<br />

Men det finns också en motsatt risk att miljön glöms bort till fromma för de allt viktigare produktionsfrågorna,<br />

vilket inte heller är bra.<br />

MEDVINDEN innebär paradoxalt nog en speciell utmaning för skogsägarföreningarna. När<br />

alla rycker och drar i virket är det viktigt att tydliggöra varför samverkan behövs både <strong>på</strong><br />

<strong>virkes</strong><strong>marknaden</strong> och i näringspolitiken.<br />

Det är en utmaning att tydliggöra och anpassa verksamheten för en ny generation<br />

skogsägare och att utveckla den kooperativa företagsformen för en ny tid.<br />

Här ligger skogen relativt långt framme, men det finns mer att göra för att lyfta<br />

fram ägarrollen.<br />

Debatten och krisen i jordbruket har däremot landat <strong>på</strong> att sluta tala om ägarrollen.<br />

Resonemanget mynnar ut i att det bara finns medlemmar. Det känns<br />

destruktivt. Självkritik i all ära, men bara för att man skjutit sig själv i ena<br />

foten är det onödigt att osäkra revolvern och skjuta sig i den andra också.<br />

Argumentationen må föras <strong>på</strong> goda grunder, men det liknar striden om<br />

<strong>på</strong>vens skägg. Den frågan gällde huruvida någon <strong>på</strong>ve haft skägg eller inte<br />

och poängen i historien är om det egentligen har någon betydelse.<br />

Vi har den kooperation vi har och det är bättre att utveckla den än verbalt<br />

montera ner den.<br />

Vi Skogsägare fortsätter att tala om både ägarrollen och medlemsrollen.<br />

DET VÅRAS likväl i flera bemärkelser och i grunden är det bara att köra.<br />

Förutsättningarna är kanske bättre än någonsin, men det kan vara klokt att<br />

hålla i hatten också i ljumma<br />

vårvindar.<br />

VI SKOGSÄGARE 2/07<br />

Pär Fornling, Chefredaktör<br />

LEDAREN


PROFILEN<br />

Därför mår vi bra ute i<br />

Läsarna av den här tidningen bör må ovanligt<br />

bra – och nu börjar vi veta varför.<br />

Professor Patrik Grahn är en av världens<br />

ledande experter <strong>på</strong> natur och hälsa – som<br />

också är en gryende affärsmöjlighet för många<br />

skogsgårdar. Text & foto: Pär Fornling<br />

Att man mår bra av att vistas i<br />

skogen är en flera hundra år<br />

gammal nyhet. Den franske filosofen<br />

Rousseau, som levde<br />

<strong>på</strong> 1700-talet, minns vi för ut<strong>tryck</strong>et<br />

”Tillbaka till naturen”.<br />

I början av 1900-talet fanns<br />

en stor rörelse för att få ut folk<br />

i skogen för hälsans skull.<br />

Många mådde bra av utfl ykten<br />

och forskarna trodde det berodde<br />

att det fanns extra stora<br />

syremolekyler bland träden.<br />

Efter en lång djupdykning i<br />

pillerburkarna dröjde det<br />

till 1980-talet innan forskningen<br />

i Sverige gjorde ett nytt försök,<br />

då genom Patrik Grahn.<br />

HANS INLEDANDE studier<br />

har vuxit till en hel avdelning<br />

<strong>på</strong> Lantbruksuniversitetet.<br />

Forskarna kan visa att vi alla<br />

mår bra av att vistas i naturen<br />

och för sjuka kan det vara rena<br />

medicinen.<br />

Rehabliteringsträdgården i<br />

Alnarp, med tillhörande park,<br />

har blivit en vändpunkt för<br />

många långtidssjukskriva. Det<br />

behövs alltså inga väldiga arealer.<br />

Viktigast är att komma ut<br />

bland träden, även om kraven<br />

varierar.<br />

– Kanske handlar det om<br />

några få procent av skogen där<br />

det kan fi nnas extra anledning<br />

att ta hänsyn till rekreation och<br />

hälsa. Oftast är det skog som<br />

redan ägs av kommuner och<br />

landsting, vilket underlättar kalkylen.<br />

De kan ju göra samhällsvinster<br />

genom bättre folkhälsa,<br />

säger professor Leif Mattson <strong>på</strong><br />

skogsfakulteten, som involveras<br />

i den nya forskningen.<br />

VI TRÄFFAR PATRIK Grahn<br />

<strong>på</strong> en hälsosam promenad mellan<br />

träden där vi mår bra, utan<br />

att alltid vara mentalt medvetna<br />

om det…<br />

– Det fi nns studier där stres-<br />

sade personer antingen fått åka<br />

till ett köpcentrum eller ut i naturen.<br />

Gruppen i naturen mådde<br />

bättre. Även om människor<br />

i köpcentret själva tycker det är<br />

avkoppling så är det faktiskt en<br />

av de sämsta tänkbara miljöerna.<br />

Hur hamnade du här?<br />

– Efter gymnasiet fanns tankar<br />

om att bli landskapsarkitekt<br />

och arbeta med att utveckla turismen.<br />

Men jag kommer från<br />

lappmarken och Alnarp verkade<br />

för långt bort. Därför<br />

läste jag biologilinjen i Umeå<br />

och fann mig själv en dag arbeta<br />

med forskning om hur<br />

renlaven <strong>på</strong>verkas av storskaligt<br />

skogsbruk. Då insåg jag att<br />

det var långt från det som verkligen<br />

intresserade mig och fullföljde<br />

de gamla planerna.<br />

Men varför<br />

blev det natur<br />

och hälsa?<br />

– Jag fick<br />

uppdrag av<br />

Lunds kommun<br />

att undersöka<br />

vilka<br />

parker som var<br />

minst värdefulla och kunde bebyggas.<br />

För att få reda <strong>på</strong> det<br />

behövde kvalitén mätas <strong>på</strong> något<br />

sätt, vilket inte var lätt. Då<br />

kom jag <strong>på</strong> idén att låta fotbollsklubbar,<br />

förskolor och andra<br />

grupper skriva dagböcker.<br />

När jag sammanställde dem var<br />

det mest slående hur bra alla<br />

mådde av att komma ut i parkerna.<br />

Det var något jag aldrig<br />

ens hade refl ekterat över.<br />

En plats för att bota långtidssjuka.<br />

På vilket sätt mådde man<br />

bra?<br />

– Dagböckerna från äldrevården<br />

berättade hur medicineringen<br />

kunde minskas, de<br />

gamla blev lugnare och det var<br />

mindre spring i korridorerna.<br />

Förskolorna berättade hur barnen<br />

mådde bra och kunde koncentrera<br />

sig bättre. Liknande<br />

teman kom igen i nästan alla<br />

berättelserna.<br />

Men är det egentligen något<br />

nytt? Sunda förnuftet säger<br />

väl att det är bra att vistas i<br />

naturen…<br />

– Ja, men det här är något<br />

mer. Min första tanke när jag<br />

fi ck de här rapporterna var att<br />

det helt enkelt inte var sant. Det<br />

verkade som någon sorts magi,<br />

ungefär som när man upptäckte<br />

elektriciteten och trodde det var<br />

magi ända tills de vetenskapliga<br />

sambanden klarnade. Jag är naturvetenskapligt<br />

kritisk och<br />

ville verkligen granska och<br />

mäta resultaten. Nu börjar vi<br />

förstå vad det handlar om.<br />

Hur gick det med dagböckerna?<br />

– De ledde in mig <strong>på</strong> ett nytt<br />

s<strong>på</strong>r. Jag lämnade parkförvaltningen<br />

och skrev in mig som<br />

forskningsstuderande 1985. En<br />

studieresa till USA gav nya pusselbitar.<br />

I Michigan har man<br />

visat hur de<br />

som drabbats<br />

av mental utmattning<br />

mår<br />

bra av att komma<br />

ut i vildmarken.<br />

I Texas<br />

har man visat<br />

hur patienter<br />

återhämtar sig<br />

snabbare om de<br />

har ögonkontakt med naturen<br />

från sjukhussalen. Väl hemma<br />

i Sverige fortsatte arbetet.<br />

Stämde de där dagboksberättelserna<br />

om barn och<br />

gamla?<br />

– Absolut. Vi har nu positiva<br />

äldrestudier där sambanden<br />

stärks. Och vi har forskning som<br />

visar att fi nmotoriken hos barn<br />

blir bättre om de vistas i naturen.<br />

På förskolegårdar med 40<br />

procent mer natur ökar rörelsemönstret<br />

med 490 procent.<br />

Vad gör ni nu?<br />

– Vid årsskiftet blev vi en<br />

egen avdelning inom Lantbruksuniversitet<br />

med ett 30-tal<br />

personer. Det är ett helt nytt<br />

tvärvetenskapligt område med<br />

läkare, ekonomer, miljöpsykologer,<br />

landskapsarkitekter och<br />

annan kompetens. En viktig del<br />

i arbetet är att vi praktiskt visat<br />

hur långtidssjukskrivna blir<br />

friska genom trädgårdsterapi.<br />

Det låter inte så skogligt?<br />

– Nej, men träden är en viktig<br />

del. Nu har vi parken, med<br />

lite ordentlig skog hade det nog<br />

fungerat ännu bättre. I dag kan<br />

man säga det är en blandning<br />

av skog och trädgård för upplevelser<br />

och praktiskt arbete.<br />

Vad visar resultaten?<br />

– Ett 150-tal personer ha varit<br />

här. De har i medeltal varit<br />

sjukskrivna i sex år, oftast ned<br />

diagnosen utmattningssymptom.<br />

Efter åtta veckor har 80<br />

procent kunnat gå tillbaks till<br />

någon form av arbete. Och även<br />

den resterande femtedelen har<br />

fått en bättre vardag. Det fi nns<br />

hundratusentals långtidssjukskrivna<br />

som skulle kunna bli<br />

bättre <strong>på</strong> det här sättet, samtidigt<br />

som sjukvårdssystemet<br />

skulle bli mindre belastat.<br />

Är det en växande verksamhet?<br />

– Intresset är stort. Efter att<br />

ha arbetat en del med Skogsstyrelsen<br />

och gröna trappan går<br />

vi vidare med ett nytt småskaligt<br />

projekt. Det handlar om hur<br />

man kan starta upp den här typen<br />

av mindre hälsoföretag <strong>på</strong><br />

landsbygden. I Norge är det jättestort.<br />

Där fi nns 1 500 företag,<br />

varav det är en betydande del<br />

av ekonomin för ungefär 700.<br />

Oftast är det en kompletterande<br />

verksamhet till jord eller skogsbruket.<br />

Finns det liknande möjligheter<br />

för svenska skogsbrukare?<br />

– Det tror jag säkert. Vi har<br />

mycket kontakt med LRF i de<br />

här frågorna. Bland annat fi nns<br />

projektet Naturlig laddning. En<br />

del är redan igång och intresset<br />

verkar stort <strong>på</strong> de möten jag<br />

besöker. Det kan nog vara en<br />

6 VI SKOGSÄGARE 2/07


i skogen<br />

fördel att arbeta tillsammans i<br />

någon form av nätverk. Det<br />

handlar både om rehablitering<br />

och friskvård. Alla mår bra av<br />

att vistas i naturen och skogen.<br />

Men varför?<br />

– I det vi kallar reptilhjärnan<br />

tar du in väldigt mycket information<br />

automatiskt. Det är autonoma<br />

processer som inte är<br />

viljestyrda. Går du en skogspromenad<br />

sysselsätts hjärnan<br />

med information som den inte<br />

behöver ta ställning till, samtidigt<br />

som du inte går och ältar<br />

gårdagen. Du blir medveten om<br />

nuet, ungefär som en älgjägare<br />

<strong>på</strong> pass eller den som mediterar.<br />

– Men i andra miljöer ger det<br />

moderna samhället en massa<br />

komplexa in<strong>tryck</strong> som är svåra<br />

att bemästra och tolka. Det arbetet<br />

görs i en del i hjärnan som<br />

kallas hippocampus. Nu vet vi<br />

att hippocampus till och med<br />

kan krympa hos utmattade per-<br />

Patrik Grahn, 52 år, lever som han<br />

lär och ger sig ofta ut bland träden<br />

där hippocampus får vila från mycket<br />

störande information.<br />

soner. Då blir det viktigt att<br />

vistas i en kravlös natur.<br />

Men om vi nu alla mår så bra<br />

av att komma ut i skogen,<br />

varför har vi inte större dragning<br />

dit?<br />

– Det är inte konstigare än att<br />

folk äter smågodis trots att vi<br />

inte borde. Våra refl exer fungerar<br />

inte riktigt, men man kan<br />

hoppas att medvetenheten ökar.<br />

Vi behöver den vakna vilan<br />

som naturen ger. Hippocampus<br />

hinner inte värja sig när vi<br />

bombarderas av information.<br />

Våra läsare, som vistas<br />

mycket i skogen, borde i alla<br />

fall må bra?<br />

– Ja, även om mycket annat<br />

spelar in för hälsotillståndet.<br />

För några veckor sedan kom<br />

siffror om mental ohälsa som<br />

visar ett rakt samband med var<br />

man bor. De tre storstäderna<br />

ligger sämst till och i skogskommunerna<br />

mår man bäst.<br />

VI SKOGSÄGARE 2/07 7


VIRKESMARKNAD<br />

Ryssland ökar<br />

<strong>tryck</strong>et <strong>på</strong> råvara<br />

Hela <strong>virkes</strong><strong>marknaden</strong><br />

skakas om efter Rysslands<br />

chock besked<br />

om export avgifter.<br />

Fullföljs planerna blir<br />

svenskt virke än<br />

viktigare. Av Pär Fornling<br />

Förra året införde Ryssland en<br />

exportskatt <strong>på</strong> 40 kronor (4<br />

euro) per kubikmeter virke.<br />

Den kom i ett läge när importen<br />

redan börjat kärva.<br />

MEN DET VAR bara början.<br />

Nu har Ryssland aviserat ytterligare<br />

importavgifter i tre<br />

steg:<br />

Juli 2007: 100 kronor per<br />

kubikmeter.<br />

April 2008: 150 kronor per<br />

kubikmeter.<br />

Januari 2009: 500 kronor<br />

per kubikmeter.<br />

Eftersom virket kostar under<br />

500 kronor att köpa in blir det<br />

tvärstopp för all export om<br />

ryssarna väljer att gå hela vägen.<br />

– Det här är oroande och<br />

<strong>på</strong>verkar hela <strong>virkes</strong><strong>marknaden</strong><br />

runt Östersjön, säger Stefan<br />

Wirtén <strong>på</strong> Skogsindustrierna.<br />

Han ledde en delegation som<br />

irkesexport från<br />

Ryssland och Baltikum<br />

uppvaktade regeringen i frågan.<br />

– Vi träffade handelsminister<br />

Sten Tolgfors och fi ck bra respons.<br />

Jag tror regeringen inser<br />

allvaret och agerar i olika sammanhang.<br />

Det här är en fråga<br />

för hela EU och för WTO-förhandlingarna<br />

om världshandel,<br />

säger Stefan Wirtén.<br />

EN LITEN tröst är att björkved<br />

under 15 centimeter är undantagen<br />

från exportskatt. Å andra<br />

sidan införs avgifter <strong>på</strong><br />

asp, som tidigare var befriad.<br />

Frågan är var smärtgränsen<br />

Lär dig smida.<br />

Från järn till din egen yxa eller ett vackert föremål.<br />

Veckokurser hela året med Lars Enander. Skaffa dig<br />

grundläggande kunskaper i smidesteknik, härdning,<br />

slipning och smidets formspråk. För mer information:<br />

www.gransfors.com, ring 0652-71090 eller mejla till<br />

axes@gransfors.com<br />

0,3<br />

6,8<br />

2,9<br />

2,4<br />

P&P<br />

14,5<br />

0,8<br />

1,7<br />

Virkesströmmarna<br />

från<br />

Ryssland hänger<br />

ihop, förändringar<br />

<strong>på</strong> en<br />

marknad ger<br />

effekter kring<br />

hela Östersjön.<br />

Importen gäller<br />

år 2004. Siffror i<br />

miljoner m 3 fub.<br />

Källa: Skogsstyrelsen<br />

går. Redan i dag är importen<br />

minst lika dyr som svensk råvara.<br />

– Det vill jag inte spekulera<br />

om. Vi har byggt upp svensk<br />

skogsindustri <strong>på</strong> en världsmarknad<br />

med fri handel, att<br />

införa tullar och avgifter är<br />

principiellt fel.<br />

– Möjligen vill ryssarna <strong>på</strong><br />

det här sättet försöka locka investeringar<br />

och skogsindustri<br />

till landet. Men det är helt fel<br />

väg, jag tror snarare det skrämmer<br />

investerare när villkoren<br />

ändras hela tiden, säger Stefan<br />

Wirtén.<br />

IMPORTEN från Ryssland har<br />

de senaste åren legat <strong>på</strong> 2,2<br />

miljoner kubikmeter, vilket<br />

kan tyckas blygsamt med tanke<br />

<strong>på</strong> att det bara är några procent<br />

av industrins förbrukning.<br />

Men frågan är betydligt större<br />

än så.<br />

Totalt importerar Sverige<br />

kring 10 miljoner kubikmeter<br />

råvara. Ungefär hälften kommer<br />

från Lettland, Estland och<br />

Litauen.<br />

Finland är betydligt mer beroende<br />

än Sverige av rysk råvara.<br />

Om den importen kärvar<br />

kan man förmoda att det blir en<br />

dragkamp om virket i Baltikum.<br />

– Finlands problem i morgon<br />

är våra i övermorgon….<br />

– Hela <strong>marknaden</strong> kring<br />

Östersjön hänger ihop. Totalt<br />

handlar det om 20 miljoner kubikmeter<br />

som hotar att försvinna<br />

som råvarubas. Det motsvarar<br />

förbrukningen i Stora<br />

Ensos, Holmens och Billereds<br />

svenska industrier, konstaterar<br />

Stefan Wirtén.<br />

OM IMPORTEN från Ryssland<br />

försvinner har industrin<br />

tre alternativ.<br />

1) Köpa virket någon annanstans,<br />

exempelvis öka importen<br />

av eucalyptus.<br />

2) Lägga ner industrier.<br />

3) Öka avverkningarna i<br />

Sverige.<br />

Resultatet kan bli en blandning<br />

av alla varianterna.<br />

Industrin importerar naturligtvis<br />

för att råvaran behövs,<br />

men det kan också vara ett<br />

8 VI SKOGSÄGARE 2/07


medel att dämpa de svenska<br />

<strong>virkes</strong>priserna.<br />

ATT TRYCKET ökar <strong>på</strong> den<br />

svenska <strong>virkes</strong><strong>marknaden</strong> behöver<br />

därför inte vara någon<br />

nackdel för skogsägarna.<br />

– Det tycker jag är ett snävt<br />

tänkande. Om vi ska behålla en<br />

livskraftig industri som förädlar<br />

virket måste den också få vedråvara<br />

till konkurrenskraftiga<br />

priser, säger Stefan Wirtén.<br />

I vilket fall har <strong>virkes</strong><strong>marknaden</strong><br />

förändrats drastiskt sedan<br />

år 2000. Då stod importen<br />

<strong>på</strong> toppen och ungefär 16 procent<br />

av industrins råvara importerades.<br />

Därefter har andelen fallit till<br />

drygt 10 procent.<br />

MYCKET AV debatten handlade<br />

då om att Rysslands väldiga<br />

<strong>virkes</strong>tillgångar skulle<br />

pressa ner råvarupriserna och<br />

importen var ett billigt alternativ.<br />

I stället har mycket ryskt<br />

virke gått öster ut till Kina och<br />

de forna medlemmarna i Sovjetunionen.<br />

Dessutom är den<br />

inhemska ryska <strong>marknaden</strong> så<br />

stark i regioner som S:t Petersburg<br />

att det kan vara lönsamt<br />

för svenska sågverk att exportera<br />

virke dit.<br />

Länderna i Baltikum impor-<br />

VI SKOGSÄGARE 2/07<br />

Svårt öka<br />

avverkningarna<br />

En färsk analys av<br />

Skogs styrelsen visar<br />

att möjlig heterna att<br />

ytterligare öka<br />

avverkningarna är<br />

begränsade. Läs mer<br />

<strong>på</strong> marknadssidorna,<br />

sidan 42.<br />

Stefan Wirtén,<br />

närings politisk<br />

chef, Skogs industrierna.<br />

Nu ökar <strong>tryck</strong>et ytterligare<br />

för att öka tillväxten och<br />

nyttja möjligheterna i de<br />

svenska skogarna.<br />

terar nu en del sågtimmer. Ett<br />

tecken i tiden är att StoraEnso<br />

förra månaden beslöt att stänga<br />

sågverket Sauga i Estland <strong>på</strong><br />

grund av råvarubrist.<br />

I FINLAND, där läget är ännu<br />

mer akut, skissar skogsministeriet<br />

<strong>på</strong> en beredskapsplan för<br />

att kompensera bortfallet med<br />

ökade avverkningar. Det handlar<br />

om att <strong>på</strong> olika sätt stimulera<br />

både produktionen och<br />

skogsägarna.<br />

Den fi nska skogsindustrin<br />

importerar 20 procent av råvaran.<br />

Av det kommer åtta av tio<br />

stockar från Ryssland.<br />

I uppvaktningen av handelsministern<br />

föreslog Skogsindustrierna<br />

att regeringen, precis<br />

som i Finland, bildar en arbetsgrupp<br />

för att lösa frågorna <strong>på</strong><br />

kort och längre sikt.<br />

– Det här understryker vad vi<br />

tidigare sagt om vikten av att<br />

lyfta fram produktionsfrågorna.<br />

Nu är det ännu viktigare att<br />

vidta åtgärder för att kraftigt<br />

stimulera ökad tillväxt i skogarna,<br />

säger Stefan Wirtén.<br />

Efter uppvaktningen kontaktade<br />

handelsministern sin ryske<br />

kollega German Gref. Dessutom<br />

har Sten Tolgfors och Finlands<br />

handelsminsiter lyft frågan<br />

till EU:s handelskommimissionär<br />

Peter Mendelsson.<br />

Öppna odlingssystem<br />

gynnar rotutvecklingen.<br />

Ett bra rotsystem är en förutsättning för att en planta<br />

ska etablera sig. Och ju snabbare den gör det desto<br />

större chans att den överlever. Det innebär kortare tid<br />

i riskzonen för snytbaggeskador, vegetations<strong>tryck</strong> m m.<br />

Därför satsar vi <strong>på</strong> odlingssystem med styrlister<br />

och luftspalter i behållarväggarna, vilket ger ett väl<br />

förgrenat rotsystem, god stabilitet och en bra framtida<br />

<strong>virkes</strong>kvalitet. Med det nya sättet att odla förbättras<br />

rotsystemens kvalitet avsevärt.<br />

Vi producerar över 70% av våra täckrotsplantor i<br />

öppna system. Hör gärna av dig till oss så berättar vi<br />

mer om våra öppna odlingssystem Svepot-Air, Starpot<br />

och Planta 80.<br />

Tel 0771-355 355 www.skogsplantor.se<br />

Peter Melin, Produktionschef.<br />

9


FORSKNING<br />

Diesel en tiondel av kostnaden<br />

Skördare och skotare<br />

förbrukar tillsammans i<br />

genomsnitt 1,7 liter diesel<br />

per avverkad kubikmeter<br />

(fub) virke.<br />

Det visar en enkätundersökning<br />

som Skogforsk gjort.<br />

I undersökningen ombads<br />

maskinägarna att rapportera<br />

skördarnas och skotarnas förbrukning<br />

av diesel under två<br />

arbetsveckor 2006, en vintervecka<br />

i slutet av mars och en<br />

höstvecka i slutet av september.<br />

Enkätsvaren omfattade nästan<br />

500 maskiner.<br />

✔ Bränslepriserna utgör i<br />

dag 10–15 procent av skogsmaskinernas<br />

timkostnad.<br />

✔ Mätt som liter per timme<br />

är det framför allt motorstyrkan<br />

som <strong>på</strong>verkade förbrukningen.<br />

✔ Skotarna drar något mindre<br />

än skördarna, vilket sannolikt<br />

beror <strong>på</strong> att skotarna<br />

arbetar med ett lägre varvtal.<br />

✔ Skotare med kedjor drar<br />

mer per timme än de som inte<br />

hade slirskydd. Högst förbrukning<br />

har skotare med band.<br />

✔ Skotarna drog nästan en<br />

liter mer per timme under<br />

marsveckan.<br />

✔ Mätt som liter per kubikmeter<br />

var det framför allt medelstamvolymen<br />

som <strong>på</strong>verkade<br />

Sänkt <strong>tryck</strong> i däcken öppnar vägar<br />

Vägverket har gett<br />

klartecken att timmerbilar<br />

med CTI-systemet får ha<br />

större last än vad som<br />

annars är tillåtet <strong>på</strong><br />

vägarna.<br />

– Vägverkets nya föreskrift<br />

innebär att skogsnäringen kan<br />

minska sina kostnader med<br />

Bränslepriserna utgör 10–15<br />

procent av skogsmaskinernas<br />

timkostnad.<br />

minst 100 miljoner kronor årligen,<br />

säger Vägverkets generaldirektör<br />

Ingemar Skogö.<br />

Med CTI ( Central tyre infl ation)<br />

kan tunga fordon sänka<br />

<strong>tryck</strong>et i däcken när de ska<br />

köra <strong>på</strong> vägar med dålig bärighet.<br />

Det ökar framkomligheten<br />

vid tjällossning och gör skogstransporterna<br />

effektivare.<br />

Ett villkor för att ha större<br />

lass är lägre hastighet – max 50<br />

km/tim.<br />

I dag tvingas skogsnäringen<br />

i vissa områden att utföra avverkning<br />

vintertid, då vägarna<br />

är tjälade.<br />

På andra platser väljer man<br />

att minska lasten för att <strong>på</strong> så<br />

sätt transportera råvaran till<br />

industrin.<br />

Vattenfall satsar<br />

<strong>på</strong> vindkraft<br />

Vi investerar 40 miljarder i förnybar energi under tio år. Den<br />

största delen är vindkraft. Det gör vi för att klara framtidens<br />

behov av el. Vindkraften är ett bra komplement till kärnkraft<br />

och vattenkraft.<br />

Vi söker områden<br />

Vattenfall är Sveriges största investerare i vindkraft. Vi har<br />

flera vindkraftprojekt <strong>på</strong> gång. Vi söker bra områden för<br />

vindkraft både till havs och <strong>på</strong> land. Vår ambitionsnivå är att<br />

producera 8 TWh el från vindkraft år 2016. Det räcker till<br />

hushållsel för omkring 1,6 miljoner hem.<br />

Vi vill gärna komma i kontakt med dig<br />

• Äger du mark där det blåser bra?<br />

• Arbetar du med att utveckla<br />

ett eller flera vindkraftprojekt?<br />

Kontakta oss<br />

Anna Larsson<br />

Telefon: 08-739 54 77<br />

eller 070-659 54 77<br />

Annah Karlsson<br />

Telefon: 040-664 46 41<br />

eller 070-366 46 60<br />

Hemsida:<br />

www.vattenfall.se/markagare<br />

Mer pappersmassa<br />

och nytt biobränsle<br />

Ett nytt biobränsle har börjat<br />

produceras vid Bäckhammars<br />

bruk i Kristinehamn.<br />

Det handlar om att utvinna<br />

lignin ur svartlut, en restprodukt<br />

från veden vid framställning<br />

av kemisk pappersmassa.<br />

Ligninet kan användas som<br />

biobränsle för att ersätta kol<br />

och olja. Det är också intressant<br />

som råvara för plast, kolfi ber<br />

och kemikalier<br />

Bakom processen ligger sju<br />

års forskning inom STFI-Packforsk,<br />

med Södra som en av fi -<br />

nansiärerna. Tekniken lanseras<br />

genom bolaget LignoBoost.<br />

Anläggningen i Bäckhammar<br />

producerar 4 000 ton lignin<br />

om året, vilket räcker till el<br />

och värme motsvarande 1 300<br />

villor. En anläggning i full<br />

skala väntas ta tillvara mer än<br />

tiofaldigt den mängden.<br />

En marknadsstudie visar att<br />

potentialen fi nns för fullskaleanläggningar<br />

i cirka 100 massabruk<br />

världen över, däribland<br />

fl era svenska massabruk. Förutom<br />

att ge energi innebär tekniken<br />

att massabruken kan öka<br />

produktionen av massagenom<br />

relativt måttfulla investeringar.<br />

10 VI SKOGSÄGARE 2/07


ALLT INKLUDERAT<br />

NYA HUSQVARNA 343FR MED KOMPLETT<br />

SKÄRUTRUSTNING OCH TRIO-BALANCE-SELE PÅ KÖPET<br />

Husqvarna 343FR är en idealisk lösning för dig som vill kunna utnyttja<br />

fördelarna hos en trimmer, buskröjare och skogsröjare – i en<br />

och samma maskin. Höga prestanda och mycket god ergonomi i<br />

kombination med välavvägd balans och låga vibrationer gör 343FR<br />

Ring 0771-14 65 00. Du blir kopplad till din närmaste återförsäljare. www.husqvarna.se<br />

lättjobbad med maximal användarkomfort och kontroll.<br />

En i många avseenden komplett maskin som levereras med<br />

sågklinga, gräskniv, trimmerhuvud och sele. 2,0 kW – 8,2 kg.<br />

Gäller t o m 22 april 2007.<br />

7.200 kr


SKOGSGÅRDEN<br />

Hundarna en draghjälp<br />

Familjen Göranssons intresse för slädhundar<br />

är en pusselbit i drömmen som många<br />

skogsägare har; att öka inkomsterna<br />

från skogsgården för att kunna<br />

arbeta mer <strong>på</strong> hemmaplan.<br />

Text & foto: Pär Fornling<br />

– Man får vara lite <strong>på</strong>hittig här <strong>på</strong><br />

landet och prova olika möjligheter,<br />

säger Madeleine, medan Per-Johan<br />

selar hundarna.<br />

Vi är i en triangel med byarna<br />

Tångeråsen, Gärde och Valla<br />

där det bor 45 personer.<br />

På höjden ovanför gården,<br />

som Per-Johans farfar<br />

köpte vid förra sekel -<br />

s kiftet,<br />

skymtar<br />

Åreskutan<br />

sex<br />

mil bort.<br />

Hundarna är bångstyrigt<br />

ivriga. De vet vad<br />

som väntar och gillar det<br />

uppenbarligen. Till slut<br />

har alla tolv fått selar <strong>på</strong><br />

sig och det bär av med ett<br />

ryck nedför backen. Det<br />

gäller att hålla i sig i svängarna,<br />

kälkmedarna rasslar<br />

och lössnön ryker. Men snart<br />

hittar vi rytmen, hundarna<br />

lugnar ner sig och det är inga<br />

problem att samtala medan<br />

släden glider in i skogen.<br />

FÖRSTA GÅNGEN Per-Johan<br />

åkte hundspann var en vacker<br />

vinterdag för tolv år sedan.<br />

– Det var som att hitta hem.<br />

Redan till våren köpte jag egna<br />

hundar och började tävla, berättar<br />

han.<br />

Många förknippar nog slädhundar<br />

med äventyrsförfattaren<br />

Jack London, ”Skriet från<br />

vildmarken” och Kanada där<br />

det är en jättestor sport med<br />

tävlingar <strong>på</strong> 180 mil under 10<br />

dygn. Vid målgången väntar<br />

fantastiska priser och en jättepublik.<br />

– Här i landet är det lite<br />

blygsammare, men vi har väldigt<br />

bra hundar. Det är Alaskan<br />

Huskey, med lite fågelhund,<br />

vilket gör dem snabba,<br />

berättar Per-Johan, medan vi<br />

passerar en tallplantering <strong>på</strong><br />

höger sida, som sorken turligt<br />

nog skonat. På andra håll har<br />

gnagarnas framfart varit förödande.<br />

– Det där har jaktlaget röjt.<br />

Jag byter bort jakten mot några<br />

hektars röjning. På så sätt<br />

börjar vi komma ifatt med<br />

skogsvården, men det tar några<br />

år till, säger Per-Johan, som<br />

inte jagar själv.


åt familjens skogsgård<br />

Medelåldern i de tre byarna är bara 30 år. Treåriga Grethe och Otto, som ännu inte fyllt ett år, har många jämnåriga<br />

kamrater. Per-Johan är född <strong>på</strong> gården och Madeleine några mil därifrån.<br />

Och hundarna är i det sammanhanget<br />

helt odugliga.<br />

– Den som försöker använda<br />

dem till jakt skulle snart svälta<br />

ihjäl!<br />

GÅRDEN BESTÅR av nästan<br />

600 hektar med mycket myrmark<br />

och impediment. Den<br />

produktiva skogen är kring<br />

400 hektar, men också där är<br />

tillväxten begränsad. I snitt<br />

står här 66 kubikmeter per<br />

hektar.<br />

– För att få försörjning <strong>på</strong><br />

gården måste man hitta <strong>på</strong> något<br />

annat. Det var så vi kom att<br />

tänka <strong>på</strong> hundarna, berättar<br />

Per-Johan.<br />

”HÖGER!!!”, sväng höger”,<br />

ropar han plötsligt. Allt som<br />

behövs för att styra ekipaget är<br />

några korta kommandon. Draghundarna<br />

växlar lydigt s<strong>på</strong>r och<br />

viker av ut mot myren.<br />

När manövern är över fortsätter<br />

samtalet om skogen.<br />

– De större avverkningarna<br />

görs ofta i samband med någon<br />

investering, som när vi köpte<br />

skogstraktorn en, Valmet 408.<br />

Annars är det mycket huggning<br />

till husbehov.<br />

– Vi sågar själva och det går<br />

åt mycket virke <strong>på</strong> en gård med<br />

många hus. Är det större mängder<br />

kommer grannen med en<br />

mobil Kara-såg, annars har vi<br />

både en äldre gårdssåg och en<br />

ny Logosol med hyvel.<br />

På gården fi nns också en terränghjuling<br />

(Polaris 500 med<br />

stel bakaxel) som framför allt<br />

har fördelen att ta sig fram över<br />

blötmyrarna med timmervagnen.<br />

Dessutom är den ett utmärkt<br />

träningsredskap för hundarna!<br />

Efter en ganska lugn sommar<br />

då hundarna i stort sett motio-<br />

nerat sig själva är det dags att<br />

börja bygga upp muskler inför<br />

vintern.<br />

Då får de dra terränghjulingen.<br />

– I uppförsluten behövs motorn,<br />

annars är det inga problem.<br />

Turerna kan bli en mil<br />

långa.<br />

NÄR SNÖN KOMMER åker<br />

släden fram och i mitten av januari<br />

klarar det topptränade<br />

spannet lätt fem mil i galopp<br />

och skritt.<br />

Maten är förstås viktig. Under<br />

sommaren är tilldelningen<br />

ett knappt halvkilo om dagen,<br />

då blir de gärna lite magra och<br />

förbränner dåliga fetter. Under<br />

vintern fl erdubblas tilldelningen<br />

av kött och inälvsmat. Vanligt<br />

hundfoder, med inblandning<br />

av spannmål, duger inte.<br />

Att hålla de 17 hundarna <strong>på</strong><br />

Det finns en myt om att bra draghundar<br />

är argsinta och varglika….<br />

vilket inte stämmer.<br />

gården kostar ungefär 40 000<br />

kronor om året och medför en<br />

hel del jobb.<br />

– Men det är väldigt roligt<br />

och vi kan numera se det som<br />

en investering, säger Per-Johan.<br />

För några år sedan började<br />

han köra turister och åt företag<br />

som vill ha lite speciella arrangemang.<br />

Det brukar bli ett<br />

15-tal turer som fi nansierar<br />

hundmaten och lite till. Ibland<br />

är det fl era kortare dagsturer<br />

och ibland en längre utfl ykt<br />

med övernattning.<br />

DET KAN VÄXA MER, men<br />

<strong>på</strong> sätt och vis ligger bygden i<br />

dubbel skugga från Åreskutan.<br />

Man behöver placera sig <strong>på</strong> turistkartan,<br />

vilket i sin tur kräver<br />

fl er aktiviteter.<br />

– Ju fl er som håller <strong>på</strong>, ju<br />

bättre är det. För ett hundarrangemang<br />

behövs flera<br />

spann, då måste vi samarbeta<br />

med andra. Dessutom måste vi<br />

få till mer boende i bygden, säger<br />

Madeleine.<br />

Och ett gryende turistsamarbete<br />

växer i hela Krokoms<br />

kommun och vidare in mot<br />

Norge.<br />

– På sikt kan vi kanske göra<br />

om ladugården till gäststuga och<br />

många funderar <strong>på</strong> liknande<br />

Fortsättning sid 14<br />

”Japp, japp” ropar<br />

föraren och hundarna<br />

drar igång. Kursen styrs<br />

med några enkla<br />

kommanden; höger,<br />

vänster eller rakt fram.<br />

13


SKOGSGÅRDEN<br />

Fortsättning:<br />

Hundarna en<br />

draghjälp…<br />

En del har bruna ögon, andra blå.<br />

De flesta väger 20 kilo, en del mer<br />

och andra mindre. Utseendet i<br />

aveln spelar egentligen ingen roll,<br />

viktigast är att hunden kan dra,<br />

arbeta i grupp och gillar människor.<br />

Björkkälken är byggd i Kiruna.<br />

Konstruktionen måste vara rörlig,<br />

därför binds den ihop.<br />

Ledarhunden Larionov.<br />

saker kring turism och annat<br />

företagande, säger Madeleine<br />

och räknar upp en rad företag i<br />

sin linda som alla tar sin utgångspunkt<br />

hemifrån gårdarna.<br />

Hon jobbar <strong>på</strong> Trångsviken<br />

bröd och Per-Johan är linjemontör<br />

<strong>på</strong> Jämtkraft, ett fritt<br />

jobb med fl exibla tider, men de<br />

skulle gärna gå ner till deltid<br />

om verksamheten <strong>på</strong> skogsgården<br />

växer. De konstaterar att<br />

alla nog bär <strong>på</strong> en dröm om att<br />

stå <strong>på</strong> egna ben.<br />

NÅGRA BJÖRKAR som kroknat<br />

av snötyngden böjer sig<br />

likt portaler över vägen, med<br />

glittrande iskristaller som dekoration.<br />

En av unghundarna<br />

envisas att springa med ena<br />

benet över draglinan, vilket<br />

borde skava obekvämt.<br />

– Det där får han lära sig<br />

När våren kommer börjar arbetet med att inreda och handikappanpassa<br />

timmerstugan och dess omgivning.<br />

själv med hjälp av de mer erfarna<br />

kamraterna i spannet,<br />

säger Per-Johan pedagogiskt<br />

och uppfostrande.<br />

Efter sju månader kan unghundarna<br />

börja vara med i<br />

hundspannet och till efterföl-<br />

jande säsong kan de vara med<br />

och tävla.<br />

I SOLDISET över sjön dansar<br />

lite yrsnö och mellan träden, i<br />

skogsdungen en bit bort, skymtar<br />

en grånad timrad stuga.<br />

– Den här har jag sågat och<br />

byggt av eget virke, säger Per-<br />

Johan medan vi pulsar runt i<br />

snön och han berättar vad det<br />

ska bli av det halvfärdiga huset.<br />

Trädäck och breda s<strong>på</strong>ngar<br />

ner till sjön, räcken och ledstänger<br />

ska göra att man kan ta<br />

sig fram med rörelsehinder och<br />

rullstol.<br />

– Vi tänker göra en camp för<br />

rörelsehindrade barn där de<br />

kan övernatta och prova <strong>på</strong><br />

hundspann. Kanske kan de till<br />

och med köra själva i en anpassad<br />

släde.<br />

– Tanken kom när en rörelsehindrad<br />

kille var hos oss med<br />

sin vårdare, Det fungerade jättebra<br />

med hundarna. Vi tror det<br />

kan ge många bra upplevelser<br />

för barnen och för oss är det en<br />

möjlighet att bygga ut verksamheten.<br />

14 VI SKOGSÄGARE 2/07


Gratis<br />

katalog!<br />

lantbruk industri jakt/slakt trädgård<br />

Erbjudande <strong>på</strong> Windsor sågkedjor Bahco huggarkläder i april<br />

Sågkedjor Pris/st<br />

13" 1,3 5-p. 80:– 10-p. 72:–<br />

13" 1,5 5-p. 80:– 10-p. 72:–<br />

15" 1,3 5-p. 88:– 10-p. 80:–<br />

15" 1,5 5-p. 88:– 10-p. 80:–<br />

Vedkap M400<br />

För lättare vedkapning.<br />

400mm hårdmetallklinga.<br />

Effekt<br />

2,2kW. Motor 3hk.<br />

230V 2280:–<br />

Vedkap Pro<br />

Motor 4kW 5,5hk<br />

400V. Vagglängd 900<br />

resp. 1500mm. Klinga<br />

700/800mm.<br />

Pro 700 8900:–<br />

Pro 800 9720:–<br />

Köttkvarnar<br />

1-fas 230V<br />

MR9 1 hk 250 kg/h 2440:–<br />

MR10 1,5 hk 400 kg/h 3580:–<br />

Storsäck för ved<br />

Ventilerad<br />

Max 1000kg,1,5m 3<br />

100×100× 150cm<br />

4 + 4st lyft/hängstroppar<br />

4st tömningsstroppar<br />

Aprilerbjudande<br />

30st 108:–/st<br />

ord. pris 120:–/st<br />

Vedmaskin: kap, klyv och transportör<br />

Stor<br />

kapacitet<br />

Fraktfri leverans.<br />

Traktordrift 35900:–<br />

Traktordrift<br />

med egen hydraulik 39980:–<br />

Eldrift 7,5kW + traktordrift 49400:–<br />

Vakuumpackar<br />

Elite MV 1960:–<br />

Turbo Max 3340:–<br />

Påsar, 50st 20×29cm 132:–<br />

2st rullar, 6m×20cm 108:–<br />

2st rullar, 6m×30cm 132:–<br />

-15%<br />

Huggarjacka 556:– Huggarblus 532:–<br />

Midjebyxa 840:– Hängselbyxa 1116:–<br />

Ventilerad<br />

storsäck för ved<br />

Max 1000kg,1,5m 3<br />

91×91× 170cm<br />

Öppningsbar botten<br />

Tigersåg<br />

1196:– inkl.<br />

väska<br />

Effekt 1010W<br />

Lämplig för klyvning<br />

Rostfritt sågblad 400mm132:–<br />

5-pack 112:–/st<br />

Måttband 15m<br />

Vedtransportör<br />

bandbredd 130<br />

resp. 200mm<br />

Aprilerbjudande<br />

20st 164:–/st<br />

ord. pris 180:–/st<br />

Flaktank ADR<br />

Passar mindre bilflak. Tanken rymmer 300 alt.<br />

400 liter. Levereras med 2st lådhurtsar, 1st övre<br />

förvaringsplan, nivåmätare samt dieselpump12V<br />

alt 24V, 5m slang och pistol.<br />

Pris 14720:– alt. 15220:–<br />

Beställ den nya katalogen:<br />

019-304325<br />

Ordermottagning:<br />

019-304320<br />

Erbjudande april<br />

248:–<br />

Ord pris. 292:–<br />

Nima Maskinteknik AB<br />

Katalogbeställning dygnet runt:<br />

019-304325 www.nimaab.se<br />

Box 1505, 701 15 Örebro Butik: Gryts industriområde<br />

www.nimaab.se<br />

pris exkl. moms<br />

Fraktfritt över 2000:–<br />

Skogsstövel<br />

Timber<br />

Erbjudande april<br />

460:– Ord pris. 540:–<br />

Vedsäckar, stativ, pallhättor<br />

40 liter, 100-pack 2:–/st 2000st 1:80/st<br />

60 liter, 100-pack 2:20/st 2000st 2:–/st<br />

SJ/Europall, 10-p 18:–/st 200st 16:–/st<br />

Säckstativ, kombi. Euro– & hydropall 2180:–<br />

Elverk 15kVA 12kW<br />

motor Honda GX 670 24hk<br />

Galvaniserad stålplåt.<br />

Transportband med vulkade<br />

medbringare. Stabil<br />

konstruktion, helt tät<br />

undersida. Snäckväxelmotor.<br />

0,5 eller 0,75hk.<br />

längd 130mm 200mm<br />

3m 6120:– 8960:–<br />

4m 6660:– 9680:–<br />

5m 7160:– 10400:–<br />

6m 7920:– 11840:–<br />

7m 9 260:– 12800:–<br />

Elstart 23A 230V 17A 400V. Vikt 125kg<br />

31984:–<br />

Order 019-304320<br />

Växel 019-304300<br />

Fax 019-361697


PRODUKTIVITET I UTNYTTJANDEGRAD I LÅGA DRIFTSKOSTNADER<br />

Har du avverkningsresurserna som krävs? Hotet om massförökning av den åttatan-<br />

dade granbarkborren är akut. Utöver upparbetningen av stormskadad skog måste också stora volymer<br />

barkborreangripen granskog avverkas och vara borttransporterad innan 1 juli. Tiden är knapp<br />

och vi vet att behovet av snabba maskinleveranser nu är mycket stort. Om du behöver ytterligare<br />

maskinresurser - boka nu för leverans under senvåren!


Stoppa<br />

granbarkborren i tid!<br />

www.deere.se<br />

John Deere Forestry AB


FÖRÄDLING<br />

Anonym jätte blir större<br />

Lite i det tysta växer Ikeas träindustri så det<br />

knakar. Här finns fabriken som skär till 1 000<br />

hektar faner om året! Text & foto: Pär Fornling<br />

När muren i Berlin raserades<br />

och hela det gamla östblocket<br />

började falla samman tänkte<br />

Ikeas grundare, Ingvar Kamprad,<br />

ett steg längre:<br />

Hur skulle det nu gå med de<br />

statliga möbelindustrierna som<br />

var stora leverantörer till möbeljätten?<br />

Det hade börjat i Polen en<br />

gång när den svenska industrin<br />

försökte bojkotta uppkomlingen<br />

från Älmhult.<br />

IKEA VALDE att möta förändringarna<br />

genom att köpa en<br />

handfull polska<br />

möbelfabriker, som<br />

plötsligt blev till<br />

salu efter murens<br />

fall. Det blev början<br />

till Swedwood.<br />

Därefter har det<br />

gått snabbt. Sedan<br />

starten 1991 har<br />

omsättningen ökat<br />

till 10 miljarder kro-<br />

nor och antalet anställda<br />

till 14 000.<br />

Det är rekordsiffror<br />

(som jämförelse<br />

omsätter Setra,<br />

Sveriges största träindustriföretag,<br />

drygt 5 miljarder<br />

kronor) men profi len utåt är<br />

ändå låg. Man har valt sin egen<br />

väg och märks sällan bland<br />

Skogsindustrierna eller andra<br />

branschorgan.<br />

Om fyra år räknar vd Gunnar<br />

Korsell med att företaget är<br />

dubbelt så stort.<br />

HANS STÖRSTA huvudvärk<br />

är att hitta en formel för att<br />

växa tillräckligt fort och samtidigt<br />

minska kostnaden.<br />

– Inom Ikea-familjen bedöms<br />

vi som alla andra leverantörer,<br />

konkurrensen är stenhård.<br />

Vi klarar oss bra och gör en<br />

allt större andel av Ikeas möbler.<br />

Det börjar nu handla om<br />

sådana volymer att andra har<br />

svårt att hänga med, säger Gunnar<br />

Korsell.<br />

Försäljningen från Ikea-varuhusen<br />

ökar med 15 procent om<br />

Om Sverige skulle<br />

försörja Ikea med trä<br />

hade långt mer än vart<br />

10:e träd gått dit, det blir<br />

många lådor...<br />

året, medan Swedwoods tillväxt<br />

nästan är dubbelt så stor.<br />

SKOGEN ÄR utgångspunkten<br />

när Swedwood etablerar nya<br />

sågverk. Man fl yger över området<br />

med helikopter, går igenom<br />

skogarna, provsågar och<br />

inventerar noga för att försäkra<br />

sig om rätt råvara.<br />

I Ryssland driver Ikea eget<br />

skogsbruk genom 50-åriga avverkningsrätter,<br />

men nyttjar i<br />

allt högre utsträckning externa<br />

företag för avverkning.<br />

Där företaget inte har egen<br />

skog försäkrar man<br />

sig om att <strong>virkes</strong>volymerna<br />

finns<br />

tillgängliga. Därefter<br />

får de köpas<br />

<strong>på</strong> <strong>marknaden</strong>s<br />

villkor.<br />

– Råvarupriserna<br />

har stigit mycket<br />

under senare år och<br />

håller nu <strong>på</strong> att<br />

jämnas ut över<br />

Europa. Ryssland<br />

är fortfarande<br />

billigare, men i en<br />

framtid är de nog<br />

ifatt andra länder,<br />

säger Gunnar Korsell.<br />

HEMLIGHETEN för en framgångsrik<br />

industri ligger i att<br />

nyttja trädet maximalt.<br />

– Andra möbeltillverkare arbetar<br />

utifrån vad som sågas<br />

fram till byggindustrin. Vi vet<br />

vad stocken ska användas till<br />

redan i skogen och kan sönderdela<br />

den därefter.<br />

De sämre sidobräderna kan<br />

bli baksidan <strong>på</strong> en låda, de<br />

allra bästa bitarna kantlister eller<br />

köksluckor.<br />

Dessutom sätter Ikea trender.<br />

Man får acceptans för kvistiga<br />

bordsytor och använder gärna<br />

gran till möbler. Det här ger ett<br />

maximalt utbyte och man kan<br />

såga kvaliteter som i andra fall<br />

skulle gått till massaved.<br />

Av resterna blir det pellets,<br />

som görs vid alla Swedwoods<br />

sågverk, eller ännu hellre s<strong>på</strong>n-<br />

En anonym träindustri i<br />

Sverige, men Gunnar Korsell<br />

blickar mot utlandet.<br />

skivor. Konkurrensen om sågs<strong>på</strong>n<br />

till bioenergi gör att de<br />

svenska s<strong>på</strong>nskivefabrikerna<br />

nu förbereds för att använda<br />

rundved som råvara.<br />

– Jag tycker att det är fel. Det<br />

är bättre att först göra möbler<br />

och därefter elda upp dem när<br />

de är uttjänta, säger Gunnar<br />

Korsell.<br />

EN ANNAN nyckel till framgång,<br />

när så mycket som möjligt<br />

kramats ur stockarna, är att få<br />

materialet att räcka till så många<br />

kvadratmeter som möjligt.<br />

Ett exempel är bordet Lack<br />

som ser solitt ut men består av<br />

tunna limfogskivor kring en<br />

kärna av wellpapp (konceptet<br />

kallas ”board on frame”).<br />

Med tanke <strong>på</strong> att fabriken i<br />

Polen lackar en yta motsvarande<br />

10 000 fotbollsplaner och<br />

att fabriken i Slovakien formanpassar<br />

10 miljoner kvadratmeter<br />

faner om året är det<br />

uppenbart att några procents<br />

förbättringar betyder mycket...<br />

Industrierna håller <strong>på</strong> att bli<br />

standardiserade. Tiden är över<br />

när Swedwood köpte gamla<br />

anläggningar, nu bygger man<br />

nytt och håller <strong>på</strong> att formera<br />

olika koncept som går någorlunda<br />

enkelt att duplicera <strong>på</strong><br />

fl era platser.<br />

Ett typiskt sågverk producerar<br />

kring 250 000–350 000<br />

kubikmeter (med tillväxtmöjligheter).<br />

Två sådana invigdes<br />

under förra året i ryska<br />

18 VI SKOGSÄGARE 2/07


och större<br />

Tikhvin och polska Wielbark.<br />

Till det byggs gärna limfogfabriker<br />

och eventuellt ytterligare<br />

förädling.<br />

VID ÅRSSKIFTET hade Swedwood<br />

sex sågverk och totalt 35<br />

fabriker, de allra fl esta i Östeuropa<br />

(hälften av antalet anställda<br />

fi nns i Polen).<br />

Under förra året började man<br />

också bygga en fabrik i Virginia,<br />

USA, vilket är ett tecken <strong>på</strong><br />

att nya saker styr. Råvaran blir<br />

mer en fråga om tillgång än<br />

kostnad när priserna jämnas ut.<br />

Till det kommer krav <strong>på</strong><br />

myndighetstillstånd, infrastruktur<br />

och kvalifi cerade medarbetare<br />

– inte minst för att dra<br />

igång alla nya anläggningar.<br />

– Det är svårt att få tag <strong>på</strong><br />

teknisk personal med skoglig<br />

bakgrund, konstaterar Gunnar<br />

Korsell.<br />

Till våren 2010 ska ytterligare<br />

15–20 fabriker starta, parallellt<br />

som man ska initiera<br />

ytterligare projekt för åren därefter.<br />

12 miljoner kubik<br />

virke om året<br />

Omräknat till rundved använder<br />

Ikea ungefär 12 miljoner kubikmeter<br />

virke.<br />

Det är ungefär 14 procent av en<br />

svensk årsavverkning.<br />

Men egentligen är det betydligt<br />

mer än så, för till det kommer<br />

returfibrer till Ikea-katalogen och<br />

skivorna.<br />

VI SKOGSÄGARE 2/07 19


NÄRINGSPOLITIK<br />

Vatten och barkborrar oroar<br />

I<br />

varje strofalt, där miljoner hektar skogsmark<br />

i stort sett ödeläggs av liknande<br />

kryps härjningar.<br />

fall i södra Sverige är<br />

barkborrar den stora frågan just<br />

nu. Nu verkar alla berörda,<br />

inklusive Skogsstyrelsen och övriga<br />

större skogsföretag, slutligen ha<br />

samlat sig kring en handlingsplan<br />

som inne håller alla åtgärder som vi<br />

bedömer som praktiskt genomförbara.<br />

Det är glädjande att länsstyrelserna<br />

är beredda att hantera frågan om<br />

nyfällda och angripna granar i<br />

reservat <strong>på</strong> ett konstruktivt sätt.<br />

Vi skulle bara önska att Skogsstyrelsen<br />

hade ett lika pragmatiskt<br />

sätt att se <strong>på</strong> frågan i de skyddade<br />

områden som den myndigheten<br />

ansvarar för.<br />

■ ■ ■<br />

Alla goda krafter behövs om det ska<br />

gå att undvika en ny katastrof för<br />

redan hårt drabbade skogsägare<br />

i stormområdet. Att blicka över<br />

Atlanten förskräcker.<br />

I västra Kanada är läget kata-<br />

■ ■ ■<br />

Ett helt annat orosmoment är vattenfrågorna.<br />

LRF Skogsägarna tog i<br />

januari initiativ till att samla alla<br />

skogliga intressenter för att diskutera<br />

skog och vatten med anledning av det<br />

<strong>på</strong>gående arbetet med att genomföra<br />

EU:s vatten direktiv.<br />

LRF har också skrivit till<br />

regeringen i frågan. Det går fort nu!<br />

Bedömningsgrunder för vatten<br />

har tagits fram och nu ska alla våra<br />

119 avrinningsområden klassas.<br />

Kvalificerade gissningar säger att<br />

hälften av våra vatten kommer att<br />

klassas som icke-godkända enligt<br />

EU-systemet.<br />

Det betyder att åtgärdsprogram<br />

måste tas fram. Och åtgärdsprogrammen<br />

omfattar hela avrinningsområdet,<br />

alltså även landarealen (och<br />

skogen).<br />

Aktuellt just nu<br />

Vintern Fortfarande finns oklarheter i hur man söker medel från Landsbygds -<br />

utvecklingsprogrammet för skogliga intressenter. Programmet startar 2007.<br />

24–27 april Skogsnäringsvecka med många aktiviteter i Stockholm.<br />

26 april Skogen och EU – seminarium LRF Skogsägarna.<br />

9 maj Skogsstyrelsens skogspolitiska dag, Stockholm.<br />

23 maj Skogsstyrelsens sektorsråd möts sista gången innan förslaget om<br />

nya miljömål går ut <strong>på</strong> remiss över sommaren.<br />

31 maj–2 juni Kraftsamling Skog presenteras <strong>på</strong> Elmia i Jönköping.<br />

21–22 augusti Skogsägarting med högtidlig invigning av Kraftsamling Skog.<br />

11 september Skogsstyrelsens nationella sektorsråd.<br />

30 september Skogsstyrelsens förslag till nya miljömål lämnas till Miljömålsrådet.<br />

Hösten Regeringen lägger proposition om Skogsutredningen?<br />

Dessutom kommer många vatten<br />

att felklassas därför att myndigheterna<br />

driver processen onödigt<br />

snabbt. Vi behöver inte rapportera<br />

till Bryssel <strong>på</strong> flera år än – ändå vill<br />

man göra arbetet klart i år. Därför<br />

ber vi regeringen och myndigheterna<br />

att slå av <strong>på</strong> takten. Det finns inget<br />

behov av att vara först ut med detta.<br />

Det är viktigare att det blir rätt och<br />

att bedömningarna kan förankras så<br />

att alla, även markägarna, känner sig<br />

delaktiga i processen.<br />

■ ■ ■<br />

I brevet till regeringen anmärker vi<br />

<strong>på</strong> att frågor som åtminstone delvis<br />

borde vara politiska avvägningar<br />

mellan olika intressen nu läggs <strong>på</strong><br />

myndigheter med argumentet att<br />

arbetet måste bedrivas efter<br />

vetenskapliga kriterier.<br />

Självklart ska den kunskap som<br />

finns användas <strong>på</strong> bästa sätt, men<br />

ofta landar man i avvägningsfrågor<br />

mellan olika intressen. Och då bör<br />

det vara våra valda politiker som gör<br />

sådana avvägningar, nationellt eller<br />

regionalt/lokalt, och inte tjänstemän<br />

vid myndigheter.<br />

Därefter måste budskapet till<br />

myndigheterna vara tydligt.<br />

Avvägningar görs annars bättre av<br />

markägaren själv, om inte regelverket<br />

är tillräckligt tydligt!<br />

Linda Hedlund,<br />

LRF Skogsägarna<br />

linda.hedlund@skogsagarna.lrf.se<br />

Läs tidigare nummer<br />

<strong>på</strong> www.atl.nu/skog<br />

Två tidningar – samma sida<br />

20 VI SKOGSÄGARE 2/07


450/450XL<br />

Omtyckt<br />

allroundmaskin<br />

i en klass för sig.<br />

755<br />

Kraftpaket som<br />

manövreras<br />

från hytten.<br />

Arbetar från<br />

båda sidor.<br />

Skotarvagn<br />

10, 11 eller<br />

14 ton.<br />

Med eller utan<br />

drift. Cranabkran<br />

såklart.<br />

För mer info. ring Tel. 0479 - 22059 eller gå in <strong>på</strong>: www.hypro.se


Skogen betyder mycket för vårt land. Och<br />

för dig som äger den. Det vet vi <strong>på</strong> LRF.<br />

Därför är det självklart att agera snabbt och<br />

starkt när en katastrof som stormen Gudrun<br />

slår till. Just nu <strong>tryck</strong>er vi <strong>på</strong> för att få bättre<br />

skatteregler för drabbade skogsägare.<br />

Men vi jobbar förstås långsiktigt också.<br />

Vi arbetar ständigt med att skydda äganderätten.<br />

Tillsammans med flera andra aktörer<br />

har vi skapat en universitetskurs i hållbart<br />

Därför är det bra för<br />

dig som äger<br />

och brukar skog att<br />

vara med i LRF.<br />

familjeskogsbruk. Där du kan plugga hemifrån<br />

med datorn som främsta hjälpmedel.<br />

Två exempel hur vi <strong>på</strong> LRF försöker lösa<br />

en av våra viktigaste uppgifter; att stödja<br />

dig som jord- och skogsföretagare till bättre<br />

lönsamhet.<br />

Besök oss <strong>på</strong> www.lrf.se, så får du veta<br />

mer om vad medlemskapet ger dig och du<br />

kan ansöka direkt.<br />

Tillsammans får vi landet att växa.


Fördela skogsinkomsterna<br />

och slipp onödig skatt<br />

Inför deklarationen är det aktuellt för alla skogsägare att se över<br />

hur ekonomin ska hanteras skattemässigt såväl <strong>på</strong> längre sikt<br />

som i deklarationen för inkomståret 2006.<br />

Normalt är det långsiktigt klokt att fördela inkomsterna jämnt<br />

över åren som grund för en rimlig och jämn beskattning.<br />

EFTERSOM DE ÅRLIGA skogsinkomsterna varierar up<strong>på</strong>t och<br />

nedåt finns ett antal instrument för fördelning av skogsinkomsterna;<br />

betalningsplan, skogsavdrag, skogskonto, skogsskadekonto,<br />

periodiseringsfond, expansionsfond.<br />

Med hjälp av dessa instrument handlar det om att hantera skogsgårdens<br />

skattemässiga inkomster och kostnader för:<br />

✔ att täcka löpande kostnader för skogsvård, vägar resor till<br />

fastigheten och andra så kallade driftsaktiviteter<br />

✔ att <strong>på</strong> lämpligt sätt täcka tidigare balanserade underskott<br />

✔ att i första hand skatta av återstående överskott efter avdrag<br />

för kostnader/underskott via räntefördelning med 30 procent i<br />

skatt i stället för att toppa arbetsinkomsten med en skattesats <strong>på</strong><br />

45–67 procent<br />

Det är alltså stora skillnader i skatte<strong>tryck</strong> mellan olika skattelösningar.<br />

Det fi nns mycket pengar att tjäna <strong>på</strong> en bra planering.<br />

PÅ FASTIGHETER som drabbats av stormskador från Gudrun är<br />

det extra viktigt att reservera skogsinkomster<br />

upp till 20 år <strong>på</strong> skogsskadekonto för att täcka<br />

löpande skogsvård och andra driftskostnader <strong>på</strong><br />

skogsgården under lång tid framöver, när den<br />

sönderblåsta skogen<br />

inte ger så<br />

mycket årliga intäkter.<br />

Sven Lundell,<br />

LRF Skogsägarna<br />

sven.lundell@lrfskogsagarna.lrf.se<br />

Ny version av företagsboken<br />

Sven Lundell är en av författarna till Skogsägarnas<br />

Företagsbok med tyngdpunkt <strong>på</strong><br />

skatter och ekonomi. Den fi nns också tillgänglig<br />

<strong>på</strong> internet, där en del uppgifter<br />

uppdateras löpande. Det gäller inte minst<br />

nya skatteförslag, där utfallet inte alltid blir<br />

Skogsägarnas Fö<br />

r et<br />

a gs<br />

b o k<br />

som förväntat. Exempelvis visar det sig att skatten kvarstår i<br />

de lägsta inkomsterna, ovanför grundavdraget.<br />

Aktuella uppgifter fi nns via www.skogsagarna.se. Boken,<br />

kostar 150 kr + moms, den kan beställas av LRF Skogs ägarna,<br />

08-787 58 95, eller via skogsägarföreningen.<br />

Angående öppningsbalansräkningen<br />

Sedan artikeln om att göra sin öppningsbalansräkning skrevs till<br />

förra numret av Vi Skogsägare har skatteverket givit ut broschyren<br />

Bokföring, bokslut och deklaration, SKV 282, vilket har<br />

rätat ut några frågetecken. Den kan laddas ner från Skatteverkets<br />

hemsida och användas som en detaljerad handledning.<br />

Jag vill komplettera artikeln efter några frågor jag fått:<br />

Stödrätter som redovisas under B 1 (Immateriella anläggningstillgångar),<br />

ska värderas till anskaffningsvärdet. Eftersom de<br />

fl esta fått sina stödrätter utdelade fi nns därför inget anskaffningsvärde.<br />

Har man däremot köpt stödrätterna har man ju ett anskaffningsvärde<br />

att ta upp.<br />

Under övriga anläggningstillgångar i ruta B 5 ska insatser i<br />

ekonomiska föreningar redovisas. Dit hör exempelvis insatser och<br />

dessa hämtas från ruta 936 <strong>på</strong> blankett N6.<br />

Tillgångar <strong>på</strong> skogskonto ska redovisas i sin helhet under Kassa<br />

och bank i ruta B 9. Därutöver ska skogskontotillgångarna<br />

redovisas i Upplysningsruta 4. Tomas Karlsson<br />

tomas.karlsson@konsult.lrf.se<br />

SKOGSÄGARNAS FÖRETAGSBOK 2007<br />

2<br />

O<br />

O7<br />

2007 0mslag.indd 1 07-02-08 14.37.17<br />

En speciell mässa för dig<br />

som har skog<br />

Välkommen till<br />

SkogsElmia<br />

31 maj – 2 juni 2007<br />

Ute i skogen<br />

Rådgivning<br />

Utbildning<br />

Förvaltning<br />

Finansiering<br />

Naturvård<br />

Demonstrationer av alla typer av<br />

utrustning, för skogen – ute i skogen<br />

Bioenergi<br />

Vedhantering<br />

Mobila sågverk<br />

Plantering<br />

Avverkning<br />

Tävlingar och aktiviteter<br />

… och mycket mer!<br />

Kom ihåg:<br />

SkogsElmia äger rum<br />

i skogen utanför<br />

Jönköping.<br />

Kolla vädret innan du<br />

åker (www.smhi.se).<br />

Ta med lämpliga kläder!<br />

31 maj - 2 juni 2007<br />

Elmia AB, Box 6066, SE-550 06 JÖNKÖPING, SWEDEN, Tel +46 36 15 20 00, Fax +46 36 16 46 92<br />

www.elmia.se/skogselmia<br />

VI SKOGSÄGARE 2/07 23<br />

EKONOMI


ENERGI<br />

Massor av<br />

pellets direkt<br />

från skogen<br />

I trakterna kring Vansbro är pellets ett<br />

alternativ för massaved som inte håller<br />

måttet. Ett banbrytande bioenergikombinat<br />

tar råvaran direkt från skogen. Text & foto: Pär Fornling<br />

Intresset för pellets har gjort<br />

att det börjat bli ont om sågs<strong>på</strong>n,<br />

som är den vanligaste<br />

råvaran.<br />

– Det har varit uppenbart i<br />

fl era år att vi måste bredda råvarubasen,<br />

säger Ingvar Fernström,<br />

som länge funderat <strong>på</strong><br />

hur en bioenergifabrik borde<br />

byggas.<br />

Det handlar om att spela <strong>på</strong><br />

fl era strängar för att vara effektiv.<br />

Nu har han, tillsammans<br />

med grupp andra delägare, förverkligat<br />

sin vision vid infarten<br />

till Vansbro.<br />

DET TIO HEKTAR stora området,<br />

där Boro-sågen tystnade<br />

för fl era år sedan, sjuder åter av<br />

liv. En lastbil fylls med pellets,<br />

det mullrar dovt från fl istuggen<br />

och röken från skorstenen bolmar<br />

ut mot en regngrå himmel.<br />

Någonstans under marken<br />

pulserar hett vatten i fjärrvärmenätet<br />

in till Vansbro och<br />

snart får pelletspressen sällskap<br />

av en elturbin i den gröna industribyggnaden.<br />

Det är kombinationen av allt<br />

det här som gör anläggningen<br />

unik. Energi från torkningen av<br />

bioenergi, och från rökgaserna,<br />

återvinns till fjärrvärme och el.<br />

DET BLIR MED ANDRA ord<br />

mindre spill av energi, vilket<br />

pressar kostnaderna. I vanliga<br />

fall står torkningen kanske för<br />

10 procent av pelletspriset, här<br />

handlar det om ett fåtal procent.<br />

Det är ingen slump att anläggningen<br />

ligger här. Utöver<br />

bra transportmöjligheter och<br />

fl era sågverk i närheten (som<br />

levererar sågs<strong>på</strong>n) är det ett<br />

område med gott om klena<br />

gallringar och eftersatta röjningar<br />

som kan bli energived.<br />

Ingvar Fernström visar <strong>virkes</strong>lagret, fullt av klen gallringsved som blir<br />

pellets i anläggningen bakom honom.<br />

Dessutom är det långt till<br />

massabruken vilket gör att<br />

massavedspriset (som redan är<br />

lågt jämfört med övriga landet)<br />

belastas med 25–30 kronor ku-<br />

bikmetern i transportavdrag.<br />

Ett alternativ är att sälja den<br />

som energi, men Ingvar Fernström<br />

betonar att det i första<br />

hand handlar om ej leveransgill<br />

24 VI SKOGSÄGARE 2/07


Här lastas ytterligare en långtradare<br />

<strong>på</strong> väg mot Danmark.<br />

massaved. Det kan bero <strong>på</strong> att<br />

den är för klen, har röta eller är<br />

undermålig av något annat skäl.<br />

En hel del är ”långa toppar”.<br />

Det innebär att man vid avverkningen<br />

tar tillvara så mycket<br />

sågtimmer som möjligt av trädet,<br />

resten blir en lång topp till<br />

energi.<br />

– Det är upp till skogsägaren<br />

att bedöma vad han eller hon<br />

vill leverera till oss. Det har<br />

inte varit några problem<br />

att få fram råvara, säger<br />

Ingvar Fernström, vd för<br />

Västerdala bioenergi, som<br />

anläggningen heter.<br />

På den blöta asfaltsplanen<br />

tornar ett <strong>virkes</strong>lager upp sig<br />

som skulle få den råvaruansvarige<br />

<strong>på</strong> en vanlig industri att<br />

brista ut i gråt. Men till energi<br />

duger det, och visst skulle en<br />

del bitar också tas emot <strong>på</strong> ett<br />

massabruk, men det mesta är<br />

väldigt klent (under 5 centime-<br />

Ett helt nytt sortiment stamved.<br />

Kombinat med flera ben<br />

Anläggningen startade i våras<br />

och körs i skift med 16 anställda.<br />

Årsomsättningen är kring 70<br />

miljoner kronor.<br />

Produktionen består av:<br />

Fjärrvärme. 20 000 MWh<br />

(motsvarande värme till<br />

600–1 000 villor).<br />

El. När generatorn är <strong>på</strong><br />

plats beräknas den ge 2 GWh.<br />

Därmed blir kombinatet nästan<br />

självförsörjande <strong>på</strong> el (pelletspressarna<br />

är ganska energi-<br />

krävande).<br />

Pellets. Två pressar ger<br />

50 000 ton pellets om året och<br />

en tredje press är <strong>på</strong> gång. Då<br />

ökar produktionen till 70 000<br />

ton.<br />

ter i diameter). Några krav <strong>på</strong><br />

dimensioner fi nns inte, men<br />

stammen måste vara kvistad.<br />

Råvarubehovet motsvarar<br />

120 000 kubikmeter (fub) om<br />

året, men det är bara en tredjedel<br />

som är rundvirke. Resten är<br />

sågs<strong>på</strong>n, skogsfl is och andra<br />

biprodukter.<br />

VÄGEN FRÅN rundved till<br />

pellets börjar med att materialet<br />

fl isas, därefter mals det ner<br />

i en kvarn och sållas.<br />

– Till skillnad från pellets<br />

från sågs<strong>på</strong>n följer en del bark<br />

med, vilket ger lite mer aska.<br />

Därför särskiljer vi sortimenten,<br />

berättar Ingvar Fernström<br />

när vi går runt mellan fl ishögarna.<br />

Ett par långtradare från Danmark,<br />

dit den mesta pelletsen<br />

exporteras, köar för att fyllas av<br />

en gul frontlastare till en växande<br />

marknad för bioenergi.<br />

NYTT FRÅN GYLLEBO PLANTSKYDD<br />

GRANBARKBORREN<br />

INVADERAR!<br />

KOSTNADEN FÖR EN FÄLLA<br />

ÄR MINDRE ÄN VÄRDET AV<br />

ETT RÄDDAT TRÄD.<br />

Beställ direkt <strong>på</strong><br />

gyllebo.plantskydd@telia.com<br />

- fällor<br />

- feromon till fällor<br />

- feromon till fångstvirke<br />

Ju tidigare vi får din beställning ju<br />

säkrare leverans.<br />

Gyllebo Gödning AB Vessmantorpsv.16 260 70 Ljungbyhed<br />

Tel:0435-441040 Fax:0435-441705 gyllebo.plantskydd@telia.com<br />

www.gylleboplantskydd.com<br />

VI SKOGSÄGARE 2/07 25


ENERGI<br />

Nya maskiner<br />

klarar tät skog<br />

De så kallade konfliktbestånden är en huvudvärk<br />

för skogsbruket. Norra skogsägarna<br />

prövar nya metoder att få dem lönsamma.<br />

Kanske kan det dessutom öppna för nya<br />

skogsbruksmetoder. Av Pär Fornling<br />

I höstas begav sig två maskingrupper,<br />

med ny teknik och<br />

nya tekniska lösningar, in i<br />

Västerbottens mest svårtillgängliga<br />

skogar.<br />

Där är tätt som i en djungel,<br />

med en mängd klena träd. Medelhöjden<br />

är kring 10 meter och<br />

medeldiametern 10 centimeter.<br />

I bästa fall räcker det till någon<br />

bit massaved, men ofta är det<br />

för klent.<br />

Att det blivit så här beror oftast<br />

<strong>på</strong> att röjningen försummats<br />

helt och hållet. Men konfl<br />

iktbeståndet kan också ha<br />

börjat med en alltför hård gallring<br />

som lämnats vind för våg.<br />

Följden är en del grova träd<br />

med underväxt av ett tätt skikt<br />

klena stammar.<br />

Att räta till bestånden är dyrt.<br />

Oavsett om det görs med en<br />

manuell röjsåg eller maskin<br />

kostar det alltid mer att hantera<br />

många klena stammar än ett<br />

fåtal grova.<br />

– Av olika skäl har vi många<br />

sådana här skogar i Norrland.<br />

Nu ser vi nya möjligheter att ta<br />

hand om skogen till energi, säger<br />

Patrik Jonsson, trädbränsleansvarig<br />

<strong>på</strong> Norra Skogsägarna.<br />

TEKNIKEN SOM testas i konfl<br />

iktbestånden är två olika avverkningsgrupper:<br />

✔ Valmets skördare 901 med<br />

den nya vikbara kranen från<br />

Cranab (genom en extra led kan<br />

den vinklas och nå stammar<br />

bakom träd som annars hade<br />

varit i vägen). På kranen sitter<br />

Valmets biocombiaggregat som<br />

dels kan klippa av klena stammar,<br />

dels såga av grövre träd.<br />

✔ Valmet 911 med ett röjaggregat<br />

från Bracke Forest<br />

som sågar av stammarna med<br />

en kedja monterad <strong>på</strong> en roterande<br />

skiva.<br />

Bägge aggregaten sitter <strong>på</strong> en<br />

11 meter lång kran och föraren<br />

arbetar in i bestånden från<br />

stickvägar.<br />

Aggregaten är ackumelerande<br />

vilket innebär att de kan<br />

samla ihop knippen av stammar<br />

som läggs i vägkanten.<br />

Tack vare sågklingan<br />

hanterar aggregatet<br />

från Bracke också<br />

mycket klena stammar<br />

(från 1–26 centimeter i<br />

diameter), vilket annars<br />

är ganska tidsödande. I<br />

princip är det som en<br />

stor röjsåg.<br />

Bred kraftsamling<br />

för bioenergi<br />

Försöken med energigallringar<br />

i konfliktbestånd är<br />

en del i ett projekt för att få<br />

fram mer bioenergi från<br />

Västerbotten.<br />

Förutom Norra skogsägarna<br />

medverkar LRF, Umeå<br />

Energi, Skellefteå Kraft, EU,<br />

Energimyndigheten och<br />

Länsstyrelsen i Västerbotten.<br />

Utöver tekniska lösningar<br />

handlar det om information<br />

och utbildning för skogsägarna.<br />

Projektet, med en budget <strong>på</strong><br />

8 miljoner kronor, <strong>på</strong>går till<br />

juni 2007.<br />

I den första gruppen fl isas<br />

träden i skogen och tippas vid<br />

vägkanten, där fl isen hämtas<br />

med en skoplastare.<br />

I Bracke-gruppen lastas träddelarna<br />

<strong>på</strong> en timmerbil och<br />

fl isas vid värmeverket i Umeå.<br />

Allt blir bioenergi, även det<br />

som klarar kraven för massaved.<br />

– Jag tycker ändå inte det här<br />

ska ses som ett hot från skogsindustrin.<br />

Tvärtom blir bestånden<br />

såväl röjda som gallrade,<br />

vilket gör att skogen kan utvecklas<br />

till både timmer och<br />

massved. Det här handlar<br />

egentligen om skogsvård, säger<br />

Patrik Jonsson.<br />

Frågan är förstås hur det lönar<br />

sig för skogsägaren.<br />

– Det beror både <strong>på</strong> tekniken<br />

och hur bestånden ser ut. Vi gör<br />

en utvärdering under våren,<br />

men hittills har nettot blivit<br />

0–50 kronor per kubikmeter<br />

(fub) till skogsägaren. Utfallet<br />

<strong>på</strong>verkas mest av hur grova<br />

stammarna är.<br />

– Utan energimöjligheten är<br />

det nästan alltid en kostnad<br />

att rätta till konfl iktbestånden,<br />

säger Patrik Jonsson.<br />

HAN RÄKNAR med att en bra<br />

energigallring kan ge 30–40<br />

kubikmeter per hektar.<br />

– Hittills har vi fl isat 20 000<br />

kubikmeter. Bägge systemen<br />

fungerar bra, men tekniken kan<br />

förstås utvecklas ytterligare.<br />

Maskingrupperna har fullt upp<br />

att göra och kommer förmodligen<br />

att fortsätta även efter projektet,<br />

säger Patrik Jonsson och<br />

26 VI SKOGSÄGARE 2/07


konstaterar att det fi nns utrymme<br />

för många fl er entreprenörer<br />

som arbetar med energigallringar.<br />

– Men om det ska ta riktig<br />

fart måste priserna för råvaran<br />

upp, vilket jag är ganska förhoppningsfull<br />

om.<br />

NORRA HAR också fått fart<br />

<strong>på</strong> hanteringen av GROT (Grenar<br />

och toppar) från avverkningar.<br />

Efter starten för två år<br />

sedan blir det i år kring 50 000<br />

kubikmeter (fub).<br />

– Det är ingen idé att ta vara<br />

<strong>på</strong> avverkningsrester från tallskog<br />

eftersom den har så få<br />

kvistar, men i granrika områden<br />

är det ett naturligt val. För<br />

skogsägaren brukar det ge<br />

kring 500–1 500 kronor per<br />

hektar med dagens bioenergipriser.<br />

En fördel med att få bort<br />

riset är att markberedningen<br />

underlättas och planteringen<br />

kan komma igång tidigare.<br />

GROTEN KOMMER att stå<br />

för de stora volymerna, men<br />

Patrik Jonsson konstaterar att<br />

energigallringarna har en stor<br />

potential.<br />

– Riktigt hur mycket det<br />

handlar om återstår att se, men<br />

det tar lång tid att beta av alla<br />

eftersatta röjningar. Till det har<br />

vi mycket att hämta från dikeskanter,<br />

igenväxt åkermark och<br />

liknande.<br />

– Kanske kan det här leda till<br />

nya skogsbruksmetoder där<br />

första steget är en svag röjning,<br />

följd av en energigallring och<br />

därefter en konventionell gallring.<br />

Och kanske blir det ännu<br />

intressantare att gödsla skogen.<br />

Här samarbetar vi med forskare<br />

<strong>på</strong> Lantbruksuniversitetet<br />

för att hitta nya möjligheter.<br />

Föreningen surfar <strong>på</strong> en<br />

norrländsk bioenergivåg, som<br />

Det kommer mera…<br />

Inom Norra Skogsägarnas verksamhetsområde<br />

är flera större bioenergianläggningar <strong>på</strong> gång:<br />

Storuman 2007 Pellets, el, värme 300 000 m 3<br />

Piteå 2007 El, värme 170 000 m 3<br />

Kalix 2007 El, värme 100 000 m 3<br />

Umeå 2009 El, värme 200 000 m 3<br />

Örnsköldsvik 2008 El, värme 250 000 m 3<br />

De här nya verken kommer att förbruka<br />

motsvarande en miljon kubikmeter råvara<br />

(under bark).<br />

Dessutom byggs ett flertal mindre värmeverk och pelletsfabriker<br />

i Bureå, Arvidsjaur, Älvsbyn, Överklinten och andra platser.<br />

Inom de närmsta åren tillkommer därmed anläggningar som<br />

nästan motsvarar hela Norra Skogsägarnas <strong>virkes</strong>fångst från<br />

medlemmar och leverantörer <strong>på</strong> 1,7 miljoner kubikmeter.<br />

På lite längre sikt finns dessutom planer <strong>på</strong> etanolfabriker och<br />

svartslutsförgasning i Piteå.<br />

bärs upp av fl era satsningar.<br />

– När jag började med de här<br />

frågorna i slutet av 90-talet<br />

handlade det om att hantera ett<br />

överskottsproblem. Bioenergin<br />

Patrik Jonsson diskuterar tekniken för energigallringen<br />

med Fredrik Jonsson, delägare i<br />

Jonssons Flis. Den vikbara kranen, cranab<br />

access, underlättar arbetet betydligt.<br />

Foto: Calle Bredberg<br />

som producerades såldes ofta<br />

till andra marknader. Nu har vi<br />

en lokal efterfrågan, vilket<br />

känns väldigt roligt och rimligen<br />

driver <strong>på</strong> priserna.<br />

VI SKOGSÄGARE 2/07 27


FASTIGHETER<br />

Tusentals<br />

fastigheter<br />

<strong>på</strong> säljlistan<br />

Var tredje skogsfastighet som köps <strong>på</strong> öppna<br />

<strong>marknaden</strong> har Sveaskog som säljare.<br />

Vi åkte ut och tittade <strong>på</strong> ett skogsskifte som<br />

snart blir till salu. Text & foto: Pär Fornling<br />

– Det här är faktiskt den största<br />

landreformen i modern tid,<br />

säger Per Eriksson när vi styr<br />

mot norra Kråkhult <strong>på</strong> vinterhala<br />

vägar.<br />

Inom några år ska statliga<br />

Sveaskog ha sålt närmare<br />

350 000 hektar produktiv<br />

skogsmark till privatpersoner.<br />

FORTSÄTTER DET som hittills<br />

blir det ungefär 2 500 affärer<br />

innan man kommer i mål.<br />

Många skogsägare får möjlighet<br />

att skaffa mer mark och en<br />

del kan förverkliga drömmen<br />

att bli skogsägare. Fast den<br />

möjligheten grusas redan innan<br />

vi kommit fram till Kråkhult.<br />

– För att få köpa måste du<br />

redan äga skog i kommunen,<br />

förklarar Per Eriksson, som<br />

ansvarar för försäljningen i Götaland.<br />

I norra Sverige är det lite annorlunda,<br />

där räcker det att bo i<br />

kommunen för att få köpa. Detsamma<br />

gäller i ett fåtal områden<br />

söderut vilka klassas som glesbygd<br />

i jordförvärvslagen. Men<br />

dit räknas inte norra Unnaryd,<br />

där vi befi nner oss för dagen.<br />

VID EN SNABB blick <strong>på</strong> kartan<br />

tycks grannen i väster ligga<br />

bäst till, men också där är det<br />

stopp.<br />

– Han har redan köpt ett<br />

skifte av oss och erbjudande<br />

gäller bara en gång. Där är vi<br />

stenhårda. Anar vi en bulvanaffär<br />

där någon försöker köpa åt<br />

en annan, blir det stopp direkt,<br />

säger Per bestämt.<br />

Han stannar Volvon och vi<br />

stirrar in i en tät gallringsfärdig<br />

skog. Den lågt infallande solen<br />

framhäver långa snörräta rader<br />

av granar <strong>på</strong> vad som förmodligen<br />

varit gammal åkermark.<br />

Nu är både den och husen borta.<br />

– Inom mitt område tar vi<br />

varje år fram 3 600 hektar till<br />

försäljning. Det här är ett rätt<br />

typiskt skifte <strong>på</strong> knappa 100<br />

hektar och några kilometer från<br />

våra större, sammanhängande<br />

markinnehav, berättar Per, när<br />

vi pulsar fram längs skogsvägen.<br />

I NORRA Sverige är det fritt<br />

fram att ta egna initiativ och<br />

anmäla sitt intresse för lockande<br />

skogsmark.<br />

Och så är det faktiskt i hela<br />

landet när det gäller tomtmark<br />

och liknande.<br />

– I vårt distrikt får vi runt<br />

300 samtal per år från privatpersoner<br />

som vill köpa ett mindre<br />

markområde. Några vill<br />

utöka till en hästgård och andra<br />

har hittat en sjö där de gärna<br />

vill bygga ett fritidshus. Om<br />

inte myndigheterna sätter upp<br />

några hinder är vi i princip alltid<br />

positiva. Vi ser det rent affärsmässigt,<br />

det är en möjlighet<br />

att realisera kapital som annars<br />

är bundet i fastigheten.<br />

Av förfrågningarna blir det<br />

ett 60-tal småaffärer.<br />

MEN KRÅKHULT är i en annan<br />

division. Det är uppenbart<br />

efter att ha vandrat över fastigheten<br />

<strong>på</strong> 89,3 hektar.<br />

Nästan 60 procent är granskog,<br />

knappa 10 procent löv<br />

och resten tall.<br />

– Det här ser bra ut. Några<br />

vindfällen ligger här inte heller,<br />

stormarna har annars bromsat<br />

upp vinterns affärer.<br />

Skogarna behöver inventeras<br />

igen och det omkullblåsta tas<br />

om hand, säger Per och plockar<br />

fram den färska skogsbruksplanen.<br />

Frågan är vilken prislapp<br />

skogen får?<br />

En enkel tumregel är att sko-<br />

gen i Götaland kostar 50 000<br />

kronor per hektar.<br />

I det här fallet blir det 89,3<br />

hektar x 50 000 kr = 4,5 miljoner<br />

kronor.<br />

Något mer raffi nerad är LRF<br />

Konsults prisstatistik där skogen<br />

kostar 372 kronor per<br />

skogskubikmeter.<br />

Virkesförrådet är 13 434 kubikmeter<br />

x 372 kronor = 5 miljoner<br />

kronor.<br />

GRAFIK: LRF KONSULT<br />

Prisökning med 50 procent <strong>på</strong> tre år<br />

Under förra året steg fastighetspriserna med 17 procent, enligt<br />

prisstatistik från LRF Konsult. Beräkningarna bygger <strong>på</strong> kronor per<br />

skogskubikmeter. Under de senaste tre åren är ökningen hela 50<br />

procent.<br />

Det finns inget direkt samband med <strong>virkes</strong>priserna, som hoppat<br />

upp och ner under perioden. Enlig LRF Konsult handlar det snarare<br />

om framtida förväntningar om högre <strong>virkes</strong>priser och en allmänt<br />

bra konjunktur. Lars Westlund, mäklaransvarig <strong>på</strong> LRF Konsult, tror<br />

ökningen fortsätter fast i lägre takt, bland annat bromsar oron för<br />

barkborrar priserna.<br />

28 VI SKOGSÄGARE 2/07


– Det verkar ganska rimligt.<br />

Fastigheten har dessutom ett<br />

par plusvärden i form av bra<br />

vägar, knappt några impediment<br />

och ett väl sammanhållet<br />

område. Om det dessutom legat<br />

vid en sjö hade priset gått upp<br />

ytterligare.<br />

Men kan det vara en vettig<br />

affär med dagens prisnivåer?<br />

– Det beror förstås <strong>på</strong>. Avkastningen<br />

från skogen räcker<br />

inte till att fi nansiera köpet om<br />

man lånar pengarna, men det<br />

fi nns många andra värden med<br />

att äga skog. Dessutom kan vi<br />

nog räkna med en fortsatt värdestegring.<br />

Generellt tror jag<br />

fast egendom är bra investe-<br />

Per Eriksson kollar en av 40-talet skogsfastigheter<br />

han kommer att sälja i år.<br />

ringar om man också har ett<br />

intresse för skogen, säger Per<br />

MEN PRISET återstår att se.<br />

Det brukar vara 5–10 personer<br />

som lämnar bud <strong>på</strong> en fastighet<br />

som Kråkhult. Kretsen av<br />

skogsägare som får vara med<br />

är begränsad och ofta blir det<br />

grannen som köper.<br />

All försäljning görs till marknadsmässiga<br />

priser och får inte<br />

Sveaskog önskvärt pris händer<br />

det att man avstår från att sälja,<br />

men sannolikt byter fastigheten<br />

ägare under året. Av all skogsmark<br />

som säljs till marknadsmässiga<br />

priser står Sveaskogs<br />

försäljningar för 30–40 procent.<br />

10 procent av marken ska säljas<br />

Målet med utförsäljningen är att sälja 10 procent av den produktiva<br />

skogsmark som Sveaskog hade 2002, vilket är 340 000 hektar.<br />

Till det kommer försäljningar av tomter och liknande samt 150 000<br />

hektar till Naturvårdsverket för reservat och markbyten i samband<br />

med reservatsbildningar.<br />

Men Sveaskog är också köpare av större arealer, oftast över 500<br />

hektar. Man förvaltar i dag 4,5 miljoner hektar varav 3,4 miljoner<br />

hektar produktiv skogsmark.<br />

VI SKOGSÄGARE 2/07


SKOGSVÅRD<br />

Kriget kan bli långt<br />

Kampen mot granbarkborren<br />

är nu <strong>på</strong> väg in<br />

i en ny fas då fällorna<br />

sätts <strong>på</strong> prov. Men fortfarande<br />

gäller det att få ut<br />

angripna träd – och så<br />

kan det rulla <strong>på</strong> i flera år.<br />

Av Pär Fornling<br />

– I bästa fall kulminerar angreppen<br />

i år, men det vet vi<br />

egentligen ingenting om. Det<br />

kan också, precis som i Värmland,<br />

fortsätta i tio år, säger<br />

professor Bo Långström.<br />

Angreppen i Värmland kom<br />

efter stormen 1969 och varade<br />

hela 70-talet. De ebbade ut efter<br />

några år, men återkom med<br />

full kraft efter en osedvanligt<br />

torr sommar.<br />

– Vädret är helt avgörande.<br />

Vi kan bara mildra effekten,<br />

inte stoppa angreppen. Det<br />

skulle krävas enorma insatser.<br />

Bo Långström, som är en av<br />

landets ledande experter <strong>på</strong> insektsskador,<br />

tycker Skogsstyrelsen<br />

bör agera mer kraftfullt<br />

och samordna insatserna tydligare.<br />

– En nyckelfaktor är samarbeta<br />

och samordna insatserna<br />

med allt från fl yginventeringar<br />

till rådgivning.<br />

Bo Långström poängterar<br />

vikten av att söka upp och<br />

plocka ut angripna träd.<br />

DESSUTOM håller försvarslinjen<br />

med fällor <strong>på</strong> att formeras.<br />

Både Skogma och Gyllebo<br />

plantskydd berättar att de sålt<br />

tusentals fällor under vårvintern.<br />

Men den riktigt stora kraftsamlingen<br />

görs <strong>på</strong> fångst<strong>virkes</strong>fällor<br />

(se bilden).<br />

Södra hoppas det läggs ut<br />

Fångst<strong>virkes</strong>fällorna kan se lite<br />

olika ut, den här modellen<br />

rekommenderas av Södra. Alla<br />

fällor laddas med lockande doftämnen<br />

(feromoner) och placeras<br />

något tiotal meter från skogskanten<br />

för att granbarkborrarna inte ska<br />

frestas att landa i skogen i stället<br />

för fällan. Fångstvirket behandlas<br />

med bekämpningsmedel.<br />

minst 50 000 fällor <strong>på</strong> medlemsfastigheterna.<br />

Ett intensivt<br />

arbete är igång och föreningen<br />

delar ut gratis feromon-<strong>på</strong>sar<br />

till medlemmarna.<br />

Södra räknar med att varje<br />

fångst<strong>virkes</strong>fälla räddar 10 kubikmeter<br />

skog från angrepp i<br />

sommar.<br />

– Rätt lagda skyddar fällorna<br />

den egna skogen bra även om<br />

grannarna inte lägger fällor.<br />

För att minska risken för framtida<br />

massförökning är det dock<br />

viktigt med bred uppslutning,<br />

säger skogsdirektör Mats Sandgren.<br />

FRAMGÅNG i kampen kräver<br />

alltså arbete <strong>på</strong> bred front.<br />

– Vi når våra medlemmar<br />

och leverantörer, men alla<br />

skogsägare måste engageras.<br />

Här har Skogsstyrelsen ett ansvar<br />

att ta kommandot i skyddsarbetet,<br />

säger skogsskötselchef<br />

Göran Örlander.<br />

Jordbruksminister Eskil Erlandsson<br />

betonar också bredden<br />

i kampen.<br />

– Det är oerhört viktigt att<br />

stoppa granbarkborrarnas angrepp.<br />

Om vi inte gör det kan<br />

det kosta oss både döda skogar<br />

och stora ekonomiska förluster,<br />

säger han.<br />

EFTER HÅRD KRITIK mot att<br />

reservaten varit skyddande öar<br />

för granbarkborren har länsstyrelserna<br />

börjat agera. Exempelvis<br />

länsstyrelsen i Kronoberg<br />

har beställt 2 300 fällor.<br />

Men i landets biotopskyddsområden<br />

(”minireservat” <strong>på</strong><br />

några hektar) som Skogsstyrelsen<br />

ansvarar för dröjer eventuella<br />

åtgärder.<br />

– Det är juridiskt knepigt,<br />

men vi funderar <strong>på</strong> hur det kan<br />

hanteras. Vi vill inte lämna<br />

dem utan åtgärd, samtidigt som<br />

det är små områden som inte<br />

betyder så mycket för insektspopulationen,<br />

säger Ove<br />

Arnesson, som leder Skogsstyrelsens<br />

grupp ”Barkborre och<br />

storm 2007”.<br />

Lagen har skärpts så att<br />

Skogsstyrelsen nu har möjlighet<br />

att ålägga skogsägare att ta<br />

ut angripna träd. Dessutom gäller<br />

det att få ut alla vindfällen<br />

efter vinterns stormar.<br />

– Vår kartläggning visar att<br />

det arbetet går för sakta och vi<br />

kommer att bjuda in skogsbruket<br />

för att gemensamt diskutera<br />

hur resurserna bäst kan<br />

användas i kampen, säger Ove<br />

Arnesson.<br />

Sämre föryngringar oroar Skogsstyrelsen<br />

Den positiva trenden<br />

för återväxterna är<br />

bruten.<br />

– Det är oroväckande. Skogsägarna<br />

har stora svårigheter att<br />

hinna med att återplantera efter<br />

storm arna i södra Sverige<br />

och det kommer troligen inne-<br />

bära ytterligare försämringar<br />

av resultaten de kommande<br />

åren, säger Jonas Bergquist <strong>på</strong><br />

Skogsstyrelsen.<br />

Under år 2006 visade Skogsstyrelsens<br />

kontroller att 79 procent<br />

av föryngringarna hade<br />

godkänd återväxt. Genomsnittet<br />

för de senaste tre åren är 83<br />

procent. I genomsnitt har privata<br />

skogsägare en klart lägre<br />

andel godkända föryngringar<br />

jämfärt med storskogsbruket.<br />

Under hela 1980-talet förbättrades<br />

resultaten för föryngringarna<br />

kontinuerligt för att<br />

under 1990-talet senare hälft<br />

vändas till en försämring.<br />

EFTER EN DEL frågetecken<br />

har byråkratin kring fångst<strong>virkes</strong>fällorna<br />

förenklats.<br />

– Det räcker med en anmälan<br />

till Skogsstyrelsen två veckor<br />

innan virket besprutas, ungefär<br />

som en avverkningsanmälan.<br />

Dessutom ska man sätta upp en<br />

anslag <strong>på</strong> virket. Information<br />

och blanketter fi nns <strong>på</strong> Skogsstyrelsens<br />

hemsida, säger Ove<br />

Arnesson.<br />

Kraven <strong>på</strong> den som besprutar<br />

virket har sänkts så att det nu<br />

räcker med den endagskurs<br />

som också gäller plantbehandling<br />

mot snytbaggar.<br />

Ett annat beslut för att underlätta<br />

kampen är att utländska<br />

åkare tillåts hjälpa till att transportera<br />

bort stormfällt timmer<br />

från området.<br />

Dessutom har lantbruksuniversitetet<br />

anslagit två miljoner<br />

kronor till intensifi erad forskning<br />

kring granbarkborren.<br />

VÄDRET STYR nu mycket av<br />

det fortsatta arbetet. När temperaturen<br />

når 18 grader ger sig<br />

barkborrarna ut och svärmar<br />

(utan hänsyn till vind och moln<br />

har forskarna fastställt att de<br />

välprogrammerade insekterna<br />

ger sig iväg vid 16,2 grader).<br />

Innan dess måste vindfällen<br />

och angripna träd som huserar<br />

borrarna ut från skogen och<br />

dessutom måste fällorna apteras<br />

med feromoner för att locka<br />

till sig granbarkborrarna.<br />

En lång varm sommar förvärrar<br />

läget. Insekterna hinner<br />

då svärma fl era gånger och träden<br />

får inte vatten så de kan<br />

producera den kåda som krävs<br />

för att försvara sig.<br />

Antalet<br />

godkända föryngringarförbättrades<br />

sen<br />

åter under<br />

2000-talet, en<br />

up<strong>på</strong>tgående<br />

kurva som nu<br />

avstannat.<br />

www.svo.se<br />

Jonas Bergquist,<br />

Skogsstyrelsen.<br />

30 VI SKOGSÄGARE 2/07


När Dag var liten drömde han om fulla segel.<br />

Nu har han kommit in från snålblåsten.<br />

När man är liten har man stora drömmar. Sedan<br />

blir man stor och önskar mindre. Åtminstone om<br />

man är som Dag och inser hur mycket traditionell<br />

Private Banking kostar. Han har varit kund hos<br />

oss sedan 1999. Det var då han upptäckte en<br />

tryggare hamn för sina pengar. För med vårt låga<br />

courtage om 0,055% sparar han mycket pengar i<br />

avgifter. Det kan du också göra. I snitt handlar det<br />

Det skall vara billigt att vara rik<br />

AVANZA PRIVATE BANKING ÄR EN DEL AV BANKAKTIEBOLAGET AVANZA.<br />

Bolaget är noterat <strong>på</strong> Stockholmsbörsen och har ett totalt de<strong>på</strong>värde <strong>på</strong> 43 miljarder<br />

och betyget AAA av Dun & Bradstreet.<br />

om över 50 000 kr de första sex månaderna! Hos<br />

oss gör du affärerna <strong>på</strong> egen hand och du har hela<br />

tiden full insyn i din de<strong>på</strong>. Och alla analyser,<br />

nyheter och statistik som du någonsin kan behöva.<br />

Och personligt stöd från vårt egna team. Så segla<br />

vidare och ta befälet över dina pengar du också.<br />

Besök www.avanzaprivatebanking.se eller ring<br />

08-562 250 80.<br />

HANDEL MED VÄRDEPAPPER INNEBÄR ALLTID EN RISK.<br />

En investering i värdepapper kan både öka och minska i värde och<br />

det är inte säkert att du får tillbaka hela det investerade kapitalet.<br />

Grönland


Varje träd kartläggs<br />

i ny skogsbruksplan<br />

I morgondagens<br />

skogsbruksplaner går<br />

det att se enskilda<br />

träd. De första<br />

planerna är klara till<br />

hösten. Av Pär Fornling<br />

Antag att en golvtillverkare efterfrågar<br />

grova tallar, över 45<br />

centimeter i diameter.<br />

För att hitta dem är det bara<br />

att öppna skogsbruksplanen <strong>på</strong><br />

datorn, knappa in önskemålen<br />

om trädslag och diameter. Därmed<br />

lyser varje lämpligt träd<br />

som en röd prick <strong>på</strong> kartan.<br />

Den som ska avverka ger<br />

sig ut i skogen med kartan i<br />

handen, eller överför varje<br />

träds exakta position till en<br />

GPS-mottagare som visar vägen.<br />

DET ÄR SNART möjligt för<br />

skogsägarna i Älvdalen som<br />

blir först i världen att få planer<br />

som bygger <strong>på</strong> enskilda träd.<br />

– Metoden har prövats i försök<br />

och forskning, men såvitt<br />

vi vet är detta premiär i ett<br />

större sammanhang, säger Tobias<br />

Jonmeister <strong>på</strong> Foran.<br />

Så fort löven slår ut kommer<br />

skogarna att fl ygfotograferas<br />

med laser enligt en teknik som<br />

utvecklats av försvaret. Då var<br />

syftet att upptäcka terrorister<br />

eller fi entliga föremål i terrängen,<br />

nu används tekniken<br />

för att kartlägga skogen.<br />

Lasern mäter det refl ekterande<br />

ljuset vilket ger en bra<br />

bild av terrängen. Det går att se<br />

hur högt och grovt varje träd är,<br />

samt om det är gran, tall eller<br />

ett lövträd.<br />

På så sätt kartläggs varje träd<br />

förutsatt att det inte står dolt<br />

under en annan trädkrona.<br />

I praktiken hittas nästan alla<br />

träd över 10 centimeters diameter.<br />

DEN UTLÖSANDE faktorn<br />

är inte skogsbruksplanerna i<br />

sig utan möjligheten att få<br />

På en förstorad bild blir de enskilda träden synliga och man kan få information om varje punkt.<br />

bättre arrondering genom att<br />

byta skog med varandra.<br />

Som <strong>på</strong> många ställen i Dalarna<br />

är ofta markägandet<br />

splittrat i långa remsor. Nu får<br />

alla skogsägare så exakta<br />

skogsbruksplaner att värderingen<br />

inför bytesaffärer kan<br />

göras vid skrivbordet.<br />

Det mesta betalas, som så<br />

mycket annat i bygden, av den<br />

gemensamt ägda Besparingsskogen.<br />

Dessutom bidrar länsstyrelsen<br />

och en fond.<br />

För de 1 400 skogsägarna<br />

Det röda är<br />

tallskog och<br />

det gröna granskog.<br />

kostar vare sig markbyten eller<br />

skogsbruksplaner något.<br />

FORAN ANSVARAR för laserscanningen<br />

och uppdateringen<br />

av planerna, medan PC<br />

skog samordnar projektet.<br />

– I princip får vi en jättelik<br />

skogsbruksplan <strong>på</strong> över 100 000<br />

hektar från Foran, som vi delar<br />

upp och gör praktisk användbar<br />

för markägarna, säger Tomas<br />

Wiklund <strong>på</strong> PC Skog.<br />

Laserkartan med de röda<br />

punkterna blir ytterligare ett<br />

Tomas<br />

Wiklund, PC skog.<br />

skikt som läggs ovan<strong>på</strong> skogsbruksplanen,<br />

vilken trots allt<br />

fortfarande är huvudsaken.<br />

Laserscanningen är mer ett<br />

verktyg för att få en bättre plan,<br />

även om det är ett väldigt användbart<br />

verktyg. Fast så småningom<br />

blir laserbilden för<br />

gammal, medan skogsbruksplanen<br />

i bästa fall uppdateras i<br />

takt med olika åtgärder i skogen.<br />

Men även en plan som uppdateras<br />

får åldersproblem, om<br />

inte annat för svårigheten att<br />

förutse hur skogen växer.<br />

Här öppnas helt nya möjligheter.<br />

– Om vi får återvända efter<br />

Fortsättning sid 34<br />

VI SKOGSÄGARE 2/07 33<br />

SKOGSVÅRD


SKOGSVÅRD<br />

Fortsättning:<br />

Varje träd…<br />

fem år och göra en ny laserscanning<br />

kan vi se hur mycket<br />

skogen växt under tiden. Därmed<br />

blir det möjligt att skriva<br />

fram beståndens utveckling,<br />

vilket gör planeringen mycket<br />

mer exakt och långvarig.<br />

– Dagens tillväxtberäkningar<br />

är ganska grova. Här talar vi<br />

om att se hur det växer <strong>på</strong> varje<br />

ruta som är 15x15 meter stor,<br />

säger Tobias Jonmeister.<br />

EXEMPLET med tallarna till<br />

golvplank är fullt möjligt, men<br />

framför allt får skogsägaren en<br />

”stockdatabas” i vidare bemärkelse.<br />

– När man planerar en avverkning<br />

är det väldigt bra att<br />

veta vilka volymer som fi nns i<br />

området och hur träden ser ut.<br />

Det tror jag kan bidra till aktivare<br />

skogsbruk och fl er <strong>virkes</strong>affärer.<br />

– I dag vet vi att många tvekar<br />

inför avverkningen <strong>på</strong><br />

grund av osäkerheten vad det<br />

ger, säger Tomas Wiklund.<br />

När den planerade avverkningen<br />

ringats in <strong>på</strong> kartan ges<br />

PW-vedmaskin<br />

Tel: 0171 - 857 00<br />

Fax: 0171 - 857 01<br />

Web: www.nordpost.se<br />

uppgifter om medelvolym, antal<br />

träd och uppgifter om enskilda<br />

träd som efterfrågas.<br />

– Precis som det är lätt att<br />

rita in ett område för avverkning<br />

är det möjligt att rita<br />

om beståndsgränserna så att de<br />

kanske passar bättre med verkligheten,<br />

konstateras Tomas<br />

Wiklund och demonstrerar<br />

genom att ringa in ett likåldrigt<br />

bestånd med granskog.<br />

Den tidigare ganska fyrkantiga<br />

indelningen får betydligt<br />

friare former, anpassade efter<br />

hur skogen ser ut.<br />

DESSUTOM ger lasern en karta<br />

av terrängen helt utan skog<br />

där höjdskillnader är tydliga.<br />

Den kommer länsstyrelsen<br />

att använda i ett försök att leta<br />

Kombinerad kap- och klyvmaskin som klyver i 2 eller 4 bitar<br />

samtidigt som den kapar veden i önskad längd genom att klippa<br />

av den, vilket gör den extremt tystgående. Vedmaskinens arbetssätt<br />

gör att du kan jobba i ett lugnt tempo men ändå med hög<br />

kapacitet och säkerhet. Enligt Statens Maskinprovningars tester<br />

är maskinens kapacitet 17-18 m3 staplad ved <strong>på</strong> 8 timmar.<br />

Maskinen har 5 års garanti <strong>på</strong> material- och fabrikationsfel.<br />

Motor: 5,5 kW(7,5 hk). Tryckkraft: 16,5 ton.<br />

Max ved-Ø: 290 mm. Kaplängd: ca 60 cm.<br />

Stl (lxbxh): 252x120x200 cm.<br />

Läs mer om våra klyva och kapar <strong>på</strong> s 210-213 i katalog nr 58.<br />

23196:-<br />

Storsäcksstativ<br />

Underlättar avsevärt arbetet!<br />

Justerbar för att passa både<br />

Euro- och Hydropall. Längd:<br />

1200 mm. Bredd justerbar mellan<br />

1000-800 mm. ____1495:-<br />

Vedsäckar för hel pall.<br />

Säljes i fp med 10 st.<br />

Europall 1 m 3 .<br />

Stl (Omkr x h): 390x135 cm.<br />

______22:-/st SK 200 st 20:-/st<br />

Hydropall 1,5 m 3 .<br />

Stl (Omkr x h): 450x135 cm.<br />

______24:-/st SK 200 st 22:-/st<br />

Se sidan 226 i katalog nr 58.<br />

På laserkartan utan<br />

träd avslöjas saker<br />

som annars är svåra<br />

att upptäcka och<br />

helt omöjliga att se<br />

<strong>på</strong> vanliga flygbilder.<br />

Höjdskillnaderna<br />

har förstärkts med<br />

färger. Då visar<br />

sig ett bortglömt<br />

dikningssystem och<br />

närmast bilden, i<br />

orange, träder en<br />

husgrund fram.<br />

upp fornlämningar utan att behöva<br />

gå ut i skogen.<br />

Också för markägaren kan<br />

det vara intressant att spana<br />

efter husgrunder och annat,<br />

dessutom är det bra för skogsbruket<br />

att ha bättre koll <strong>på</strong><br />

höjdskillnader.<br />

EN ANNAN nyhet är att planen<br />

visar röjningsbehovet inom<br />

olika områden – också det<br />

med hjälp av lasern som kan<br />

avläsa hur tät ungskogen är.<br />

Tobias Jonmeister konstaterar<br />

att intresset för planer med<br />

hjälp av laserscanning är stort,<br />

men för att det ska vara ekonomiskt<br />

bör man arbeta med områden<br />

<strong>på</strong> ett antal tusen hektar,<br />

vilket oftast kräver att fl era<br />

skogsägare går samman.<br />

NP-<br />

Faktura<br />

Fri lev.månad 30 dagar netto<br />

Adress: Annelund (E18,ö:a infarten), 749 40 Enköping.<br />

Alla erbjudanden gäller t om den 30/4-07 om inget annat anges.<br />

Exp. avgift 35:-. Moms tillkommer. 5% prisgaranti. Fraktfritt över 2000:-. Frakttillägg<br />

tillkommer <strong>på</strong> vissa skrymmande produkter. betyder att du hittar mer info <strong>på</strong> vår hemsida.<br />

Vi reserverar oss för eventuella pris-, text- och <strong>tryck</strong>fel i annonsen.<br />

Kredit upp<br />

(Aviavgift 25:-)<br />

till 50000 kr<br />

- Se hela vårt sortiment i web-butiken.<br />

- Ladda hem vårt aktuella månadsblad.<br />

- Vädertjänst med fyrdygnsprognos.<br />

Planteringsrör Plantväskor<br />

Från<br />

1075:-<br />

Pottiputki ® .<br />

För alla typer av täckrotsplantor.<br />

Snabb och enkel att använda.<br />

Ger en ergonomisk arbetsställning.<br />

Justerbart planteringsdjup.<br />

45 mm ______________1075:-<br />

55 mm ______________1195:-<br />

63 mm ______________1295:-<br />

75 mm ______________1325:-<br />

Se sidan 226 i katalog nr 58.<br />

Genombrottsår<br />

för villapellets<br />

Förra året växte villa<strong>marknaden</strong><br />

för pellets med nästan 50<br />

procent. Det visar statistik<br />

från Pelletsindustrins Riksförbund<br />

(PIR).<br />

Totalt ökade leveransen till<br />

den svenska <strong>marknaden</strong> med 14<br />

procent under 2006.<br />

För den största ökningen svarade<br />

mellanstora förbrukare,<br />

pannor <strong>på</strong> 25 kW till 2 MW,<br />

och villakunder. De ökade med<br />

31 respektive 46 procent.<br />

Därmed har villakunderna<br />

gått om industrin och är nu den<br />

största kundgruppen för pelletsindustrin.<br />

www.pelletsbranschen.se<br />

www.pelletsindustrin.org<br />

Listig Norge-strategi<br />

Gapro har köpt den norska listtillverkaren<br />

Lona Listehøvleri<br />

i Arendal.<br />

Företaget omsatte 22 miljoner<br />

norska kronor förra året och<br />

har 12 anställda.<br />

Gapro ingår i Södra-koncernen<br />

och omsatte i fjol 727 miljoner<br />

kronor. Efter förvärvet<br />

har Gapro sex anläggningar i<br />

Sverige och fyra i Norge.<br />

ViS2/07<br />

720:-<br />

Höfthållare för plantkassett.<br />

Midjeburen. Kraftig, polstrad<br />

anliggningskudde i nylonväv.<br />

Höftbälte med snabblås.<br />

Inkl 2 hållare.<br />

665:-<br />

Hållare för planta 80 - täckrot.<br />

Midjeburen. Kraftig, polstrad<br />

anliggningskudde i nylonväv.<br />

Höftbälte med snabblås.<br />

Se sidan 226 i katalog nr 58.<br />

Öppettider:<br />

Mån - Fre:<br />

08.00 - 17.00<br />

34 VI SKOGSÄGARE 2/07


Bästa valet!


TEKNIK<br />

Den svanenmärkta kaminen med<br />

täljsten kostar knappa 14 000<br />

kronor.<br />

BRASKAMINER<br />

– NU MED SVANEN<br />

Nu har också braskaminerna<br />

fått svanen-märkning. Först ut<br />

är Handöl med en serie kaminer.<br />

Miljömärkningen tar hänsyn<br />

till hela tillverkningsprocessen<br />

och naturligtvis utsläppen när<br />

kaminen används.<br />

För att få effektiv förbränning<br />

har brasan alltid tillgång<br />

till syre.<br />

När det vanliga luftreglaget<br />

<strong>på</strong> framsidan stängs öppnas ett<br />

kanalsystem i kaminens rygg<br />

med förvärmd förbränningsluft.<br />

www.handol.eu<br />

Rädda skogen!<br />

”Jag förlorade 30000 kr/ha för att jag inte behandlade i tid.”<br />

Rotröta ger skador för miljardbelopp varje år. Rotstop är den naturliga biologiska lösningen.<br />

Risken att drabbas av rotröta har ökat markant. När kylan avtar och temperaturen överstiger<br />

+5° C är det därför viktigt att behandla med Rotstop. Nya undersökningar antyder dessutom att<br />

spridningsförloppet går betydligt snabbare än vad vi tidigare trott. Det är därför viktigare än någonsin<br />

att behandla mot rotröta, både vid gallring och slutavverkning.<br />

S T O P P A S P R IDN ING E N A V R O T R Ö T A<br />

Rotröta<br />

Rottickan sprider sig fortare än vi tidigare trott.<br />

Du kan förlora 30 000 kr i försämrat <strong>virkes</strong>värde <strong>på</strong> 1 ha.<br />

Rotröta förorsakar skador för miljardbelopp varje år.<br />

SNABBARE ÄNDRING<br />

AV SÅGBREDDEN<br />

Att ställa in sågbredden <strong>på</strong><br />

mindre gårdssågar kan kräva<br />

en hel del skruvande och justeringar.<br />

Det fi ck Fredrik Malmberg<br />

att konstruera Läppe-ställaren<br />

(uppkallad efter orten utanför<br />

Vingåker). I ett elektronikskåp<br />

fi nns möjlighet att ställa in<br />

120 mått oberoende av varandra.<br />

Inställningen görs med en<br />

knapp<strong>tryck</strong>ning, därefter justerar<br />

en elmotor sågblocket så att<br />

plankan får rätt tjocklek.<br />

Tekniken är i grunden densamma,<br />

men bättre elektronik<br />

gör att inställningen <strong>på</strong> den nya<br />

varianten går nästan fyra gånger<br />

så snabbt (125 mm per sekund).<br />

MER KRAFT ÄN MED BRYTJÄRN<br />

För att fälla trädet dit man vill<br />

<strong>på</strong> ett säkert sätt behövs ibland<br />

lite kraftigare medel än kilar<br />

och brytjärn.<br />

Företaget Reipal har kompletterat<br />

sina trädfällriktare<br />

med en riktigt kraftig modell<br />

där utväxlingen är 50 gånger. I<br />

praktiken är lyftkraften 3,6 ton,<br />

Fredrik Malmberg <strong>tryck</strong>er <strong>på</strong> knappen...<br />

Måttställaren kostar från<br />

60 000 kr.<br />

Inom kort kommer en helt ny<br />

produkt till den växande <strong>marknaden</strong><br />

för småsågar.<br />

Företaget har tagit fram en<br />

vilket klarar grova träd som<br />

står illa till.<br />

Nackdelen är att utrustningen<br />

blir tyngre (24 kilo) jämfört<br />

med de mindre varianterna.<br />

Priset är kring 6 000 kronor.<br />

www.reipal.se<br />

Rotstops förmåga att förhindra rotrötans spridning är så hög som 95-99% vid praktisk användning. Korrekt utförd<br />

behandling ger samma skyddseffekt som vid vinteravverkning. Rotrötan gör mest skada <strong>på</strong> gran, men även <strong>på</strong> tall och lärk.<br />

En rötskadad gran duger varken till sågvirke eller granmassaved. Ställ därför krav <strong>på</strong> de som gallrar och slutavverkar din skog.<br />

Rotstop är den naturliga biologiska lösningen mot rotröta. Ta del av fakta kring produkten <strong>på</strong><br />

www.interagroskog.se. Vi redovisar öppet alla fakta kring våra produkter. Det tycker vi att alla<br />

borde göra! Beställ också vår broschyr i behändigt fickformat.<br />

Eliselund | 247 92 Södra Sandby | Telefon 046-53 200 | Telefax 046-53 208 | info@interagroskog.se | www.interagroskog.se<br />

...och elmotorn<br />

ställer in<br />

sågbredden till<br />

44 millimeter.<br />

prototyp till en maskin som<br />

förvandlar kanter och träspill<br />

till sågs<strong>på</strong>n, vilket blivit en värdefull<br />

råvara för pelletstillverkning.<br />

www.lappestallaren.se<br />

Extra kraft<br />

för att få<br />

trädet åt<br />

rätt håll.<br />

36 VI SKOGSÄGARE 2/07<br />

www.cloco.se


EN HUMMER I SKOGEN<br />

RENA RAMA KLIPPET<br />

Uppfinnaren Georg Wadell i<br />

Kolmården har tagit fram två<br />

nya produkter; en hydrauldriven<br />

klipp för klen gallring eller<br />

röjningar och en motordriven<br />

planteringsborr.<br />

Klippen kallas passande nog<br />

för ”Hummern”, Konstruktionen<br />

är inte olik en hummerklo,<br />

både till utseendet och funktionen.<br />

Den kan också jämföras<br />

med en jättelik hydrauldriven<br />

sekatör som monteras <strong>på</strong> kranen<br />

och sticks in bland trädstammarna.<br />

När den knipsat av<br />

trädet kan klippen vridas vertikalt<br />

och fungera som en lastgrip.<br />

Klon kan med andra ord både<br />

klippa och lasta.<br />

Den klipper av träd upp till<br />

12,5 centimeters diameter. Aggregatet<br />

väger endast 60 kilo<br />

och får full kraft redan vid ett<br />

hydraulfl öde <strong>på</strong> 12 liter i minuten,<br />

därmed kan det användas<br />

<strong>på</strong> terränghjulingar som har<br />

tillsats för hydraulik.<br />

Naturligtvis fungerar den<br />

också <strong>på</strong> traktorkranen. Man<br />

plockar bort gripen och ansluter<br />

i stället hummern till rotatorn.<br />

Den nya hydrauldrivna röjaren.<br />

Priset är kring 22 000 kronor.<br />

Planteringsborren har funnits<br />

ett tag, men en ny version<br />

som är enklare att hantera<br />

är <strong>på</strong> gång.<br />

Den väger 10 kilo och<br />

drivs av en liten motor<br />

<strong>på</strong> en hästkraft med utväxling<br />

som ger styrka<br />

(50 varv i minuten). Hålet<br />

blir 10, alternativ 12,5<br />

centimeter i diameter och<br />

drar upp mineraljord, därmed<br />

ger metoden också lite<br />

markberedning runt planthalsen.<br />

Den är tänkt för<br />

stora barrotsplantor som<br />

mår bra av ett rejält planteringshål.<br />

Maskinen kan hanteras av en<br />

person utan att lägga ifrån sig<br />

borren vid själva<br />

planteringen.<br />

En annan möjlighet<br />

är att fördela jobbet<br />

<strong>på</strong> två personer, en borrar<br />

och en planterar.<br />

Borren kostar knappa<br />

14 000 kronor.<br />

Bägge produkterna tillverkas<br />

av Bråbo mekaniska<br />

verkstad, 011-11391163.<br />

www.braboliften.se<br />

Bärbar borr för barrrotsplantor.<br />

Kedjeslip och Timringskurs ingår. Värde: 5080:-<br />

Byxan<br />

ger<br />

inget<br />

”idiotsäkert”<br />

skydd,<br />

det gäller<br />

att vara<br />

försiktig.<br />

SÄKRARE BYXOR<br />

I STRETCHMODELL<br />

Nu har skyddet i sågskyddsbyxorna<br />

nått klass 2. Först ut<br />

är Jonsered som tagit fram ett<br />

nytt material till stoppningen,<br />

vars fibrer trasslar in sig i kedjan<br />

och därmed bromsar farten.<br />

Tidigare har alla godkända<br />

byxor legat i klass 1, vilket ska<br />

ge en bra skyddseffekt när kedjan<br />

går 20 meter i sekunden.<br />

Klass 2 är testade för 24 meter<br />

i sekunden.<br />

Nackdelen med bättre skydd<br />

brukar vara att byxorna blir<br />

klumpigare, men det motverkas<br />

här genom stretchtyg <strong>på</strong> framsidan<br />

av byxan.<br />

Priset är 1 790 kronor.<br />

VI SKOGSÄGARE 2/07 37


TEKNIK<br />

FRÅN SKOGEN<br />

TILL TRÄDGÅRDEN<br />

För den som har något lättare<br />

röjningar i skogen och dessutom<br />

vill använda sågen för<br />

att röja gräs har Husqvarna tagit<br />

fram en ny kombinationssåg.<br />

Den heter 343 FR och har en<br />

motor <strong>på</strong> 2,4 hästkrafter.<br />

Därmed är det en storebror<br />

till den mindre sågen, 235FR,<br />

som funnits ett tag,<br />

De levereras med sågklinga,<br />

gräsklinga och ett trimmerhuvud<br />

som matar fram mer lina<br />

när huvudet <strong>tryck</strong>s i marken.<br />

Sågarna har samma låga<br />

styrtorn som skogsröjarna men<br />

vinkelväxeln är något mer anpassad<br />

för gräsröjning.<br />

För mer professionell skogsröjning<br />

rekommenderas någon<br />

av de större röjsågarna.<br />

Nya 343 FR för både gräs<br />

och skog.<br />

Den nya dieseldrivna terränghjulingen.<br />

NY TERRÄNGHJULING MED DIESEL I TANKEN<br />

När man som Massey Ferguson<br />

(MF) är stor traktortillverkare<br />

ligger det nära till hands<br />

att i första hand välja diesel<br />

som drivmedel.<br />

Därför är det logiskt att företaget<br />

lanserar en dieseldriven<br />

terränghjuling.<br />

En av fördelarna är lägre<br />

bränsleförbrukning.<br />

– Vi väntar <strong>på</strong> mätresultat,<br />

men enligt uppgifter från England,<br />

där det sålts rätt många<br />

dieselmaskiner, handlar det<br />

nästan om en halvering, säger<br />

Svante Flodén marknadsansvarig<br />

<strong>på</strong> MF.<br />

Ett annat plus är att diesel<br />

ofta fi nns tillgänglig <strong>på</strong> gården,<br />

eller från tanken för skogsmaskinerna.<br />

Modellen heter MF 700 D<br />

och har en tvåcylindrig motor<br />

<strong>på</strong> 700 cc. Den lastar 140 kilo<br />

och drar 175.<br />

Maskinen har en steglös<br />

automatlåda. Den fi nns enbart<br />

i utförande för terrängkörning<br />

och har därför inte blinkers<br />

eller backspeglar.<br />

MF började sälja terränghjulingar<br />

för några år sedan som<br />

ett komplement till traktorerna,<br />

men det här är första dieselmodellen.<br />

De licenstillverkas<br />

av Artic Cat och <strong>på</strong>minner om<br />

de maskinerna. MF 700 har ett<br />

cirkapris <strong>på</strong> 106 500 kronor.<br />

Äntligen bekväm pelletseldning!<br />

VaccuMoov<br />

Nyhet!<br />

EXTRA KASTSKYDD<br />

Hittills har det extra kastskyddet<br />

varit ett tillval, nu blir det<br />

standard <strong>på</strong> en av Husqvarnas<br />

motorsågar. I samma veva byter<br />

skyddet namn till TrioBrake,<br />

vilket markerar att det är<br />

ett tredje sätt att utlösa kedjebromsen<br />

av säkerhetsskäl.<br />

Den främre kastbygeln kan<br />

antingen utlösas av att handleden<br />

slår emot den, eller av kraften<br />

i ett kast från sågen.<br />

I en del vinklar, exempelvis<br />

kvistning av stående träd, fi nns<br />

ändå en olycksrisk, liksom om<br />

man går med sågen och<br />

snubblar.<br />

Det ska<br />

motverkas<br />

av<br />

ett skydd<br />

också vid<br />

högerhanden.<br />

Det rim-<br />

Ytterligare ett sätt att<br />

utlösa kedjebromsen<br />

genom högerhanden.<br />

mar också väl med den nya<br />

rådgivningen där användaren<br />

uppmanas att lägga i kedjebromsen<br />

vid fl era tillfällen,<br />

däribland när sågen startas.<br />

Triobrake blir standard <strong>på</strong><br />

såg 345, tillval utan kostnad <strong>på</strong><br />

346XP och tillval för 200 kr <strong>på</strong><br />

modell 353.<br />

Nu kan du sluta att bära<br />

pelletsäckar från skrymmande<br />

lagerplatser <strong>på</strong> tomten.<br />

Du <strong>tryck</strong>er <strong>på</strong> knappen och<br />

pellets matas fram med<br />

skonsam luftmatning.<br />

50 meter från förråd till<br />

pelletsbrännaren, är inga<br />

problem.<br />

Passar till alla typer av pelletsbrännare<br />

och pannor.<br />

Beställ mer information!<br />

Ring 033-279595<br />

så skickar vi omgående!<br />

Beco-Tek AB Borås.<br />

38 VI SKOGSÄGARE 2/07


BRÄNSLESNÅLARE<br />

MED DEERES NYA<br />

John Deeres skotare 810D<br />

och1410D har nu fått ”EcoIII”,<br />

därmed finns tekniken <strong>på</strong> alla<br />

modellerna.<br />

Till vinsterna hör lägre<br />

bränsleförbrukning och bättre<br />

miljö. Det åstadkoms genom<br />

fl era samverkande funktioner;<br />

exempelvis går motorn ner i<br />

varv och kranen sänks automatiskt<br />

när den inte är i arbete,<br />

dessutom blir det tystare i hytten.<br />

Då arbetet återupptas varvar<br />

motorn omedelbart upp<br />

igen.<br />

Program för effektivare körning<br />

(EcoDrive) bidrar också<br />

till att hålla ner bränsleförbrukningen<br />

och nyttja maskinen<br />

effektivare.<br />

Alla skotarna har nu den nya bränslesnålare tekniken.<br />

TRÄBALKAR PRESSAS FRAM MED NY TEKNIK<br />

Asp kan få ny användning som<br />

konstruktionsvirke inom byggindustrin,<br />

men då inte som solitt<br />

trä.<br />

Företaget Newbeam har<br />

kommit <strong>på</strong> en teknik att pressa<br />

ihop strimlor av aspträ till balkar<br />

som till formen mest liknar<br />

stålbalkar.<br />

Materialet är detsamma som<br />

i OSB-skivor (Oriented Strand<br />

Board) som görs under hårt<br />

<strong>tryck</strong> och värme.<br />

Tekniken har patenterats av<br />

det nybildade företaget Newbeam<br />

Sweden.<br />

Styrelseordförande Ulf Nyberg<br />

har ett för flutet som<br />

forskningschef för Wood<br />

Technology inom Stora Enso.<br />

Enligt före taget<br />

är fördelarna att<br />

kostnaden blir<br />

lägre, jämfört<br />

med konventionella<br />

produkter,<br />

att formstabiliteten<br />

är högre än<br />

för vanliga träbalkar<br />

och att det<br />

Namn<br />

Adress<br />

Det liknar stålbalkar<br />

men materialet är trä.<br />

Postnr Postadress<br />

går relativt enkelt att<br />

göra längre balkar.<br />

Ännu är det ett tag<br />

innan balkarna fi nns <strong>på</strong><br />

<strong>marknaden</strong>.<br />

Först måste produktionen<br />

komma igång<br />

och balkarna certifi eras<br />

Posta till: Cancerfonden, 101 55 Stockholm. Skriv FRISVAR <strong>på</strong><br />

kuvertet så slipper du sätta <strong>på</strong> frimärke. Du kan också beställa<br />

broschyren via telefon 020-78 11 79 eller <strong>på</strong> cancerfonden.se<br />

VI SKOGSÄGARE 2/07 39


MARKNAD<br />

Lyckad<br />

affär lyfter<br />

Norrskog<br />

Norrskogs krafttag med industrierna blev ett<br />

lyckodrag. Nu investeras en kvarts miljard<br />

kronor för att öka lönsamheten utan mer<br />

råvara – vilket är rena ”reptricket” i en bransch<br />

där nästan alla talar volymer. Text & foto: Pär Fornling<br />

– Får vi mer sågtimmer är det<br />

en bonus, men jag tror vi måste<br />

anpassa oss till en knapphet<br />

med råvara, säger Anders<br />

Warg, vd för NWP.<br />

Inte nog med att konkurrensen<br />

är stenhård i regionen, han<br />

förutser också brist <strong>på</strong> timmer<br />

i ett större och längre perspektiv.<br />

Strömmen av importvirke<br />

minskar och visserligen görs<br />

krafttag för att öka produktionen,<br />

men i första hand blir resultatet<br />

massaved och energiråvara.<br />

Det är en av utgångspunkterna<br />

när industrin nu rustas.<br />

I stället för att såga större<br />

volymer handlar det om att få<br />

ut mer ur varje stock och att öka<br />

förädling.<br />

NORRSKOG Wood Products<br />

(NWP) bildades våren 2004<br />

av en vildvuxen härva företag<br />

med splittrat ägande och ansvar.<br />

Kärnan var den egna sågen<br />

i Östavall och en limträfabrik<br />

för stolpar till Japan.<br />

Bägge hade det tufft med<br />

fl era år av röda siffror kring<br />

sekelskiftet.<br />

Dessutom ägde Norrskog en<br />

tredjedel av Camfore, som betyder<br />

plånbok <strong>på</strong> jämtländska.<br />

Men börsen var ansträngd.<br />

Verksamheten drevs i fl era<br />

självständiga bolag. Kärnan<br />

bestod visserligen av sågverk<br />

och hyvlerier, men här fanns<br />

allt från hotell till verkstadsföretag.<br />

– Vi köpte träverksamheten<br />

och samlade allt i ett bolag. Det<br />

har tagit några år att få bitarna<br />

<strong>på</strong> plats, men vinsterna blev<br />

långt större än vad vi räknade<br />

med då, berättar Anders Warg<br />

när vi träffar honom en snöig<br />

dag i Östersund.<br />

Kostnaderna för administration<br />

sjönk med 12 miljoner kronor<br />

om året.<br />

Vinsterna med samlade inköp,<br />

allt från transporter till<br />

utrustning, är minst lika stora.<br />

– Till det kommer att vi är<br />

starkare <strong>på</strong> <strong>marknaden</strong> med ett<br />

samlat utbud, vilket egentligen<br />

är den stora förändringen, säger<br />

Anders Warg och berättar<br />

att man nu öppnat<br />

ett säljkontor i Holland.<br />

– Investeringar<br />

handlar inte bara om<br />

maskiner och hårda<br />

varor.<br />

RESULTATET efter finansnetto<br />

blev 60 miljoner<br />

kronor och rörelseresultatet<br />

69 miljoner.<br />

Det är mer än tjugo<br />

gånger större vinst än år 2005.<br />

Den nya organisationen gör<br />

sitt till, men förbättringen beror<br />

förstås också <strong>på</strong> att sågverken<br />

har sällsynt bra tider. På ett år<br />

har priserna för sågade trävaror,<br />

både gran och furu, stigit<br />

med 30 procent.<br />

– Mycket talar för fortsatta<br />

prishöjningar. Allt ser jättebra<br />

ut fram till sommaren. Längre<br />

bort är det svårt att bedöma läget,<br />

men vi ser inga dramatiska<br />

förändringar.<br />

Tekniske chefen<br />

Sven-Gösta<br />

Jakobsson.<br />

– Tidigare sågs Ryssland som<br />

ett hot, men nu är priserna där<br />

så höga att det kan vara lönsamt<br />

med export till St Petersburg,<br />

säger Anders Warg.<br />

Han <strong>på</strong>pekar att en del förädlingsindustri<br />

däremot kan få<br />

problem. Fönstertillverkare och<br />

andra har inte lika lätt att snabbt<br />

höja priserna när råvaran blir<br />

dyrare.<br />

– Vi kan också förvänta oss<br />

att timmerpriserna går upp.<br />

Dessutom vet vi av erfarenhet<br />

att konjunkturen<br />

svänger. Redan nu<br />

gäller det att rusta för<br />

tuffare tider.<br />

TOTALT investeras 220<br />

miljoner kronor inom<br />

de närmsta åren.<br />

Ett typiskt exempel<br />

är sågen i Östavall där<br />

två såglinjer ersätts<br />

med en. Likväl ökar<br />

kapaciteten från 200 000 till<br />

230 000 kubikmeter sågad<br />

vara.<br />

– Det har hänt mycket med<br />

den tekniska utvecklingen <strong>på</strong><br />

ett par årtionden. Den nya utrustningen<br />

sågar med dubbla<br />

hastigheten. berättar tekniske<br />

chefen Sven-Gösta Jakobsson.<br />

Därmed går det att såga mer<br />

med mindre personal. Men<br />

framför allt ökar utbytet med<br />

ny teknik.<br />

Först i tur att få en ny såglinje<br />

är verket i Sikås.<br />

Den innebär att man kan få<br />

ut fyra procent mer virke från<br />

varje stock.<br />

Med dagens produktion <strong>på</strong><br />

75 000 kubikmeter betyder det<br />

en vinst med ungefär 5 miljoner<br />

kronor.<br />

OM NÅGOT ÅR ökas produktionen<br />

i Sikås med 15 000<br />

kubikmeter. Tack vare bättre<br />

råvaruutnyttjande kräver ökningen<br />

bara 20 000 kubikmeter<br />

mer timmer, vilket är bra<br />

utväxling i de här sammanhangen.<br />

(I genomsnitt för alla<br />

landets sågar är sågutbytet<br />

kring 50 procent.)<br />

Tricket är att använda en<br />

smalare klinga och placera sågsnittet<br />

<strong>på</strong> ett smartare sätt.<br />

– Hela poängen med investeringsprogrammet<br />

är ett förbättrat<br />

råvaruutnyttjande, framhåller<br />

Anders Warg och tillägger<br />

att det naturligtvis är utmärkt<br />

om det kommer fram mer råvara.<br />

Det fi nns snart kapacitet att<br />

gå upp från dagens 450 000<br />

kubikmeter till över 500 000<br />

kubikmeter sågad vara.<br />

ETT TREDJE sätt att öka lönsamhen<br />

är mer förädling.<br />

Målet är att hyvla hälften av<br />

det sågade virket, vilket är dubbelt<br />

så stor andel som i dag.<br />

I hyvleriet bakom Ica-affären<br />

i Hammerdal går man ett steg<br />

längre, till glädje för alla som ser<br />

40 VI SKOGSÄGARE 2/07


Anders Warg räknar med fortsatt god sågkonjunktur,<br />

utmaningen är att öka produktionsvärdet i tider med<br />

knapphet av råvara.<br />

semestern hotad av en stege och<br />

burkar med målarfärg. Där har<br />

har en linje för färdigmålade<br />

paneler kopplats <strong>på</strong> hyvleriet.<br />

– Kvaliteten <strong>på</strong> målningen<br />

blir bättre om du gör den direkt<br />

efter hyvlingen i ett bra inomhusklimat<br />

och med rätt mängd<br />

färg.<br />

– Efterfrågan är bra och vi<br />

ökar från tre till fyra miljoner<br />

löpmeter om året. Kanske kan<br />

vi göra samma sak vid något<br />

annat hyvleri också, säger<br />

Sven-Gösta Jakobsson.<br />

Den mest avancerade förädlingen<br />

är granstolpar i limträ<br />

som görs <strong>på</strong> företaget Glulam.<br />

Knappt en miljard i omsättning<br />

Förra året omsatte NWP 968<br />

miljoner kronor, det är 150 miljoner<br />

mer än 2005. Drygt 60 procent<br />

exporteras från följande enheter:<br />

Men den japanska hus<strong>marknaden</strong><br />

är inte vad den en gång<br />

varit. Tillverkning har fl era förlustår<br />

bakom sig.<br />

– Nu går verksamhen ihop,<br />

men det är svårt att få riktig<br />

lönsamhet, säger Anders Warg<br />

och berättar att man därför investerat<br />

i en så kallad ”optimeringslinje”,<br />

vilket innebär att<br />

man kan använda lite sämre<br />

råvara genom att kapa bort de<br />

dåliga bitarna.<br />

På så sätt får man ut mer<br />

värde från råvaran, vilket går<br />

som en röd tråd...eller kanske<br />

snarare optimeringslinje...genom<br />

alla satsningarna.<br />

60 Från förlust 2006<br />

till vinst<br />

(miljoner kronor)<br />

30<br />

Sågverk. Östavall, med en ny såglinje<br />

2005<br />

0<br />

ökar produktionen från 200 000 till<br />

230 000 kubikmeter.<br />

Sikås, får kapacitet att gå upp till -30<br />

2004<br />

140 000 kubikmeter.<br />

Hissmofors, såglinjen uppgraderas. Produktionen är 105 000<br />

kubikmeter.<br />

Ocke, ett klensågverk som sågar ner till 10 centimeters diameter i<br />

topp. Har problem att få fram råvara, men kunnandet är viktigt i ett<br />

större sammanhang. I brist <strong>på</strong> grovt sågtimmer kan det allt oftare bli<br />

nödvändigt att gå ner i dimension och såga det som annars blir<br />

massaved. Produktionen är 45 000 kubikmeter.<br />

Hyvlerier. Hammerdal, Forsa och Hissmofors.<br />

Övrigt. Glulam, gör 450 000 japanska limträstolpar om året<br />

Delägande i Ocke emballage.<br />

PASSIO N<br />

Vapen, optik och ammunition, jakt- och fiskeutrustning<br />

– Elmia Game Fair 2007 blir inget undantag – det är här<br />

du ser världsnyheterna för första gången. Och det är här<br />

landets jägare samlas och provar vapen och optik ute i<br />

det fria tillsammans med tillverkarna själva. Elmia Game<br />

Fair är också Sveriges största jaktbutik, laddad med<br />

potent utrustning från världens ledande jaktföretag. Slå<br />

till <strong>på</strong> det som triggar din passion. Välkommen till Elmia<br />

Game Fair 2007 i Jönköping.<br />

ELMIA I JÖNKÖPING DEN 17 – 20 MAJ 2007<br />

www.elmia.se/gamefair<br />

VI SKOGSÄGARE 2/07 41


MARKNAD<br />

Högre miljöambitioner<br />

förvärrar <strong>virkes</strong>balansen<br />

En analys från Skogsstyrelsen<br />

visar att<br />

avverkningarna börjar<br />

slå i taket om skogen<br />

ska brukas uthålligt.<br />

Det handlar om så kallade<br />

<strong>virkes</strong>balansberäkningar. Den<br />

förra är från 1990 och den senaste<br />

utgår från år 2004. Under<br />

åren där emellan har mycket<br />

hänt;<br />

✔ Virkesanvändningen har<br />

ökat med 27 procent och industrin<br />

har blivit beroende av import.<br />

✔ Avverkningarna har ökat<br />

med 30 procent till 87 miljoner<br />

kubikmeter år 2004.<br />

Med tanke <strong>på</strong> att tillväxten<br />

är 100 miljoner kubikmeter om<br />

året borde det inte vara någon<br />

fara, men allt går inte att avverka.<br />

Dessutom fi nns 6–10 procent<br />

av tillväxten bland skog som<br />

skyddas av miljöskäl.<br />

BALANSEN är ändå rätt god<br />

– om än negativ.<br />

Skillnaden mellan den faktiska<br />

avverkningen och den<br />

Halv miljard<br />

till Braviken<br />

Holmens bygger en ny linje för<br />

massatillverkning vid pappersbruket<br />

i Braviken.<br />

Till vinsterna hör att bolaget<br />

spar 25 procent el och kan återanvända<br />

30 procent mer värme.<br />

Kvaliteten <strong>på</strong> massan blir bättre<br />

vilket gör det möjligt att utveckla<br />

papper med lägre ytvikt.<br />

Dessutom kan produktionen<br />

öka med 100 000 ton per år.<br />

Investeringen kostar 435 miljoner<br />

kronor.<br />

Mindre minus<br />

Massatillverkaren Rottneros<br />

redovisar en förlust efter finansnetto<br />

<strong>på</strong> 23 miljoner kronor<br />

för 2006, att jämföra med<br />

förlusten <strong>på</strong> 103 miljoner kronor<br />

året före. Omsättningen<br />

steg till 2,7 miljarder kronor.<br />

Årlig hållbar avverkning<br />

Miljoner per år<br />

0 20 40 60 80 100 120<br />

Tillväxt m 3sk<br />

Tillväxt minus<br />

naturvård m 3sk<br />

Tillväxt minus<br />

naturlig avgång m 3sk<br />

Hållbar bruttoavverkning<br />

m 3sk<br />

Hållbar nettoavverkning<br />

m 3fub<br />

högsta hållbara är bara 0,4<br />

miljoner kubikmeter (fub).<br />

Det skiljer mellan områden<br />

och trädslag.<br />

✔ Underskotten fi nns framför<br />

allt i norra Sverige. Och<br />

gäller framför allt gran. Om<br />

avverkningarna fortsätter i<br />

samma takt i tio år till (med ett<br />

underskott <strong>på</strong> 10 procent) drar<br />

Skogsstyrelsen slutsatsen att<br />

potentialen för granavverkningar<br />

sjunker <strong>på</strong> kort och<br />

medellång sikt.<br />

✔ För lövträd är bilden den<br />

motsatta. Avverkningarna kan<br />

öka med en tredjedel utan att<br />

det är någon långsiktig fara.<br />

Slut <strong>på</strong> de röda tiderna för Setra<br />

Setra förbättrade sitt rörelseresultat<br />

förra året med 362 miljoner<br />

kronor. Träkoncernen<br />

vände -205 miljoner kronor till<br />

+257 miljoner för 2006.<br />

Resultatet efter fi nansiella<br />

poster uppgick till 212 (-154)<br />

miljoner kronor. Koncernens<br />

omsättning ökade, främst som<br />

en effekt av högre priser, till<br />

5 844 (5 378) miljoner kronor.<br />

Drygt hälften av resultatet<br />

genererades under fjärde kvartalet<br />

och den positiva utveck-<br />

Vinterns oväder fällde 54 miljoner<br />

kubikmeter skog i Europa.<br />

Det finns två bovar i dramat;<br />

stormen Per och orkanen<br />

Kyrill.<br />

Stormfällningen varierar<br />

mellan de enskilda länderna<br />

beroende <strong>på</strong> skogsareal, från 12<br />

VIRKESMARKNADEN <strong>på</strong>verkas<br />

förstås av tillgången <strong>på</strong> råvara.<br />

I rapporten spekuleras om en<br />

prispress up<strong>på</strong>t <strong>på</strong> virket som<br />

kan slå ut en del svag förädlingsindustri.<br />

Författarna till rapporten tror<br />

likväl det inte är osannolikt att<br />

<strong>virkes</strong>priserna förblir relativt<br />

höga och att avverkningarna<br />

ökar ytterligare många år framöver,<br />

trots att man överskrider<br />

gränsen för det ”högsta hållbara”.<br />

Å andra sidan konstateras att<br />

tillväxten inte är statisk.<br />

GENOM OLIKA åtgärder för<br />

att höja produktionen, inte<br />

minst gödsling, kan nivån för<br />

den hållbara avverkningen lyftas.<br />

Men om ambitionerna att<br />

skydda skog av miljöskäl ökar<br />

blir ”<strong>virkes</strong>balanssituationen<br />

än mer bekymmersam”.<br />

Om inte läget förändras åt<br />

någotdera hållet antas avverkningarna<br />

kunna öka med 10<br />

miljoner kubikmeter från år<br />

2014–2104.<br />

Rapporten heter ”Virkesbalanser<br />

för 2004”, nr 4 2007.<br />

lingen fortsätter in <strong>på</strong> det här<br />

året.<br />

– Marknaden har varit stark<br />

vilket gett utrymme för en<br />

mycket god prisutveckling, säger<br />

vd Kent Torwald.<br />

Styrelsen har beslutat att investera<br />

70 miljoner kronor för<br />

att öka förädlingsvärdet. Dels<br />

genom ett nytt måleri i Kvarnåsen,<br />

dels genom en ny sönderdelningslinje<br />

vid Nyby sågverk<br />

som höjer värdeutbytet med två<br />

procent.<br />

12 procent av avverkningen blåste ned<br />

miljoner kubikmeter i Sverige<br />

och Tjeckien, till 2,5 miljoner<br />

i Österrike samt 1,5 miljoner i<br />

Polen.<br />

Den stormfällda skogen motsvarar<br />

12 procent av den normala<br />

avverkningsnivån <strong>på</strong> 450<br />

miljoner kubikmeter.<br />

Medvind <strong>på</strong> Värö<br />

Södras massabruk <strong>på</strong> Värö får<br />

huvuddelen av ett investeringspaket<br />

<strong>på</strong> 380 miljoner kronor.<br />

Produktionen av ”Black” (en<br />

stark massa baserad <strong>på</strong> gallringsved)<br />

ökar med 25 000<br />

årston genom fl era investeringar<br />

i produktionen. Dessutom<br />

byggs tre vindkraftverk med en<br />

sammanlagd effekt <strong>på</strong> 6 MW i<br />

anslutning till massabruket. De<br />

nya kraftverken beräknas köra<br />

igång under 2009 och representerar<br />

tillsammans en investering<br />

<strong>på</strong> 81 miljoner kronor.<br />

– Försäljning av energi har<br />

blivit en allt viktigare inkomstkälla<br />

för oss och i klimateffektens<br />

tid känns det också meningsfullt<br />

att kunna bidra med<br />

tillskott av energi från förnybar<br />

råvara, säger Södra Cells vd<br />

Sten Holmberg.<br />

SCA gör storköp<br />

SCA köper en av de<br />

hårdaste konkurrenterna<br />

<strong>på</strong> <strong>marknaden</strong><br />

för mjukpapper.<br />

Det är den europeiska<br />

delen av Procter<br />

& Gamble som införlivas<br />

i bolaget, förutsatt att<br />

konkurrensmyndigheterna ger<br />

klar tecken. SCA betalar närmare<br />

5 miljarder kronor för<br />

företaget som har fem anläggningar<br />

och 1 100 personer anställda.<br />

Genom köpet får SCA kända<br />

varumärken för näsdukar, toalettpapper<br />

och hushållspapper.<br />

Rekord för Norrskog<br />

Norrskog har gjort sitt bästa<br />

resultat sedan föreningen bildades<br />

1970. Av resultatet kommer<br />

det mesta från industrin<br />

(se sidan 40).<br />

– Vi kan nu tryggt investera<br />

i förädlingen och garantera<br />

skogsägarna framtida avsättning<br />

och del i förädlingsvinsterna,<br />

säger föreningens ordförande<br />

Jan Holmberg.<br />

I resultatet fi nns 10 miljoner<br />

kronor avsatta till efterlikvid för<br />

medlemmar som levererat under<br />

året. Dessutom föreslår styrelsen<br />

att 4 miljoner kronor delas<br />

ut som insatsemission och 5<br />

miljoner som ränta <strong>på</strong> insatser.<br />

Resultat Norrskog, koncernen:<br />

Omsättning 1 554 (1 423)<br />

Rörelseresultat 74 (8)<br />

Efter finanser 75 (31)<br />

42 VI SKOGSÄGARE 2/07


Lyft för de svenska sågverken<br />

De goda tiderna för<br />

svenska trävaror<br />

håller i sig. Uppgången<br />

beror <strong>på</strong> väldigt<br />

många faktorer som<br />

alla drar åt samma håll.<br />

År 2006 blev ett unikt trävaruår.<br />

Det man först tänker <strong>på</strong> är<br />

givetvis de mycket välbehövliga<br />

prishöjningarna <strong>på</strong> sågade<br />

trävaror och ser vi <strong>på</strong> läget i<br />

början <strong>på</strong> 2007 så har <strong>marknaden</strong><br />

stärkts ytterligare!<br />

Det fi nns liknelser med början<br />

av 1970-talet, men mycket<br />

har förändrats sedan dess.<br />

KANADA levererade i början<br />

<strong>på</strong> 1970-talet mycket stora volymer<br />

till Europa samtidigt som<br />

vår egen export till USA och<br />

Japan stannade vid några tusen<br />

kubikmeter.<br />

Nu är läget det ombytta.<br />

Dessa bägge länder tog 2006<br />

emot ca 1,3 miljoner kubikmeter<br />

från Sverige samtidigt som<br />

Kanadas volymer reducerats<br />

mycket kraftigt.<br />

RYSSLAND har alltmer riktat<br />

sin export mot Asien, Afrika<br />

samt tidigare sovjetrepubliker.<br />

Samtidigt har den egna förbrukningen<br />

ökat starkt och för<br />

en del ryska sågverk är det i<br />

dagsläget en bättre affär att<br />

skicka trävarorna till Moskva<br />

och andra storstäder än att<br />

skeppa dom till europeiska<br />

köpare.<br />

I FINLAND har vi sett en fallande<br />

produktion och export.<br />

Så här ser utförsbacken ut,<br />

mätt i miljoner tillverkade kubikmeter:<br />

År 2004: 13,5<br />

År 2005: 12,2<br />

År 2006: 12,1<br />

Den viktiga frågan blir hur<br />

mycket sågtimmer som <strong>på</strong> sikt<br />

kan importeras från Ryssland,<br />

där regeringen uttalat att fl er<br />

stockar ska förädlas inom landet.<br />

Exportskatten <strong>på</strong> stockar<br />

höjdes nyligen från 4 euro till<br />

8 euro per kubikmeter och ytterligare<br />

höjningar har aviserats.<br />

Det är högt tempo i de svenska sågverken<br />

900<br />

800<br />

700<br />

600<br />

500<br />

400<br />

300<br />

200<br />

100<br />

Svensk export tar<br />

marknadsandelar (siffror i tusentals m 3 )<br />

0<br />

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007<br />

I BALTIKUM, med länderna<br />

Estland, Lettland och Litauen,<br />

ser vi också en ökad inhemsk<br />

förbrukning av trävaror samtidigt<br />

som produktionen i stort<br />

sett planar ut, vilket i sin tur<br />

resulterar i en fallande export.<br />

Precis som i Finland är sågverken<br />

beroende av <strong>virkes</strong>råvara<br />

från Ryssland och även här<br />

får vi nog sätta ett frågetecken<br />

för volymerna <strong>på</strong> sikt.<br />

TYSKLANDS sågverksindustri<br />

är däremot inne i en mycket<br />

stark expansionsfas.<br />

Under 2006 ökade produktionen<br />

med drygt 2 miljoner till<br />

nya rekordsiffran 23 miljoner<br />

kubikmeter.<br />

År 2000 producerades 15<br />

miljoner kubikmeter.<br />

Ökningen från sekelskiftet<br />

motsvarar nästan halva den<br />

totala svenska produktionen!<br />

De tyska sågverken blir allt<br />

mer aktiva <strong>på</strong> export och det är<br />

faktiskt så, att dom är klart<br />

ledande i Europas försäljning<br />

till USA.<br />

USA importerade under januari-november<br />

2006 2,1 miljoner<br />

kubikmeter från Tyskland<br />

Sverige<br />

Finland<br />

Kanada<br />

Ryssland<br />

Baltstaterna<br />

Diagrammet<br />

visar exporten till<br />

ett antal större<br />

importländer. De<br />

svenska<br />

sågverken tar<br />

marknadsandelar,<br />

medan Finland<br />

och Baltikum<br />

backar.<br />

Diagram:<br />

Skogsindustrierna,<br />

Vi Skogsägare<br />

och 0,7 miljoner kubikmeter<br />

från Sverige.<br />

DEN AMERIKANSKA <strong>marknaden</strong><br />

tog under fjolåret emot<br />

nästan 4 miljoner kubikmeter<br />

från Europa och det säger sig<br />

självt att denna volym starkt<br />

bidragit till den förändrade<br />

Europabalansen. Därmed blir<br />

vi också direkt <strong>på</strong>verkade av<br />

förändringarna i det amerikanska<br />

bostadsbyggandet liksom<br />

dollarns utveckling.<br />

Det amerikanska bostadsbyggandet<br />

har fallit tillbaka<br />

kraftigt de senaste månaderna<br />

och naturligtvis kommer volymer<br />

nu tillbaka till Europa.<br />

Lyckligtvis uppvisar den<br />

tyska byggnadsindustrin goda<br />

ökningstal, vilket stimulerar<br />

den inhemska förbrukningen<br />

av trävaror som <strong>på</strong> så sätt tar<br />

hand om merparten av de varor<br />

som tidigare destinerats till<br />

USA.<br />

EUROPAS BYGGANDE har<br />

inte någon svacka, likt den i<br />

USA. Tvärtom visar de siffror<br />

som publicerades vid den senasteEuroconstruct-konferen-<br />

sen i december 2006, att Europas<br />

byggande i år ökar med 2,2<br />

procent. Det är en siffra som<br />

understödjer en fortsatt höjning<br />

av den redan rekordhöga<br />

konsumtionen av trävaror.<br />

Prognosen för de kommande<br />

två åren talar om en fortsatt<br />

expansion, om än i något avtagande<br />

takt.<br />

Det är emellertid inte bara<br />

byggande och trävaruproduktion<br />

som <strong>på</strong>verkar de svenska<br />

sågverken. Kraftiga prisökningar<br />

<strong>på</strong> stålprofi ler bidrar till<br />

att allt fl er ser trä som ett naturligt<br />

alternativ.<br />

Även inom andra sektorer<br />

skördar trä framgångar. Den<br />

brittiska facktidningen Timber<br />

Trades Journal skrev nyligen<br />

att en producent av PVC-fönster<br />

även skulle börja sälja träfönster.<br />

Nu ska vi inte dra alltför<br />

långtgående slutsatser av en<br />

enstaka händelse, men hus med<br />

trästomme har också under senare<br />

år kontinuerligt ökat sin<br />

marknadsandel.<br />

Dessutom är det mycket<br />

möjligt att den <strong>på</strong>gående klimatdiskussionen<br />

också <strong>på</strong>verkar.<br />

Trä är ju det enda helt förnyelsebara<br />

byggmaterialet.<br />

SVERIGES produktion ökade<br />

enligt preliminära beräkningar<br />

med 400 000 kubikmeter under<br />

fjolåret till 18 miljoner,<br />

vilket är en ny rekordnivå.<br />

Prisuppgången speglas av<br />

Statistiska Centralbyråns exportprisindex.<br />

I december i fjol<br />

låg index <strong>på</strong> 123,9 för furu och<br />

index 123,4 för gran (år 2000<br />

=100).<br />

Uppgifter om exportvolymerna<br />

är inte klara men det<br />

tycks vara en ökning från 12 till<br />

13,2 miljoner kubikmeter, vilket<br />

också det är rekord!<br />

Det är många händelser utanför<br />

vår kontroll som styr de<br />

svenska sågverkens konjunktur.<br />

I dagsläget kan vi ödmjukt konstatera,<br />

att nästan alla just nu<br />

<strong>på</strong>verkar oss i<br />

positiv riktning.<br />

Lars-Göran<br />

Olsson,<br />

marknadsanalytiker,<br />

Skogsindustrierna<br />

lars-goran.olsson@skogsindustrierna.org<br />

VI SKOGSÄGARE 2/07 43


MARKNAD<br />

Ny energi<br />

för Mellanskog<br />

En fyrklöver med frågor<br />

verkar extra angelägna<br />

för Mellanskog: höjda<br />

<strong>virkes</strong>priser (främst<br />

massaved), Setras framtid<br />

(där man förblir långsiktiga<br />

ägare), fullt värde<br />

<strong>på</strong> insatserna och mer<br />

energi från skogen.<br />

Av Pär Fornling<br />

Inte nog med att Lars Gabrielsson<br />

är den vd som verkat längst<br />

bland skogsägarföreningarna,<br />

han är också den som mött de<br />

tuffaste utmaningarna.<br />

Han tog steget från skogschef<br />

till vd 1989, två år efter fusionen<br />

mellan Mälarskog och<br />

Mellanskog. Kvardröjande konfl<br />

ikter från fusionen underlättades<br />

inte av att konjunkturen<br />

störtdök.<br />

Det blev dessutom oväntat<br />

dyrt att strukturera om föreningarnas<br />

industrier. Följden<br />

blev att en del industrier avvecklades<br />

och sågverk fusionerades<br />

så småningom in i<br />

Setra.<br />

MEN ALLT DET där är historia.<br />

I dag levererar rörelsen ett<br />

stabilt plusresultat, för 2006<br />

blev det 13,5 miljoner kronor<br />

och 17,3 efter finansnetto.<br />

Det kan numera beskrivas<br />

som ett normalresultat. Den<br />

tillfälliga nedgången för 2005<br />

(då rörelseresultatet blev +7<br />

och fi nansnetto -55) berodde<br />

dels <strong>på</strong> Gudrun, dels <strong>på</strong> nedskrivning<br />

av aktierna i Setra.<br />

Men en sak dröjer sig kvar<br />

från historien. För att rädda<br />

ekonomin ”lånade” föreningen<br />

pengar av insatskapitalet. Den<br />

medlem som lämnade föreningen<br />

förra året fi ck bara tillbaks<br />

45 procent av de insatser<br />

han eller hon betalat in.<br />

– Det är en oerhört prioriterad<br />

fråga att få fullt värde <strong>på</strong><br />

insatserna. Någon tidtabell vågar<br />

jag inte ge, men vi är <strong>på</strong> god<br />

väg, säger Lars Gabrielsson.<br />

Bakom resultalyftet ligger en<br />

lång rad rationaliseringar, där<br />

man nyttjar möjligheterna med<br />

ny teknik. Besluten fl yttas från<br />

huvudkontoret ut i skogen.<br />

– Här sitter 20 personer. Det<br />

är betydligt färre än <strong>på</strong> vardera<br />

huvudkontoret innan fusionen,<br />

berättar Lars Gabrielsson när<br />

vi går genom ”trä-korridoren”.<br />

Hela huset <strong>på</strong> det gamla militärområdet<br />

i Uppsala är ett<br />

skyltfönster för trä som byggmaterial.<br />

Arkitekten har nyttjat<br />

åtta svenska träslag i inredningen,<br />

vilka alla är väl synliga.<br />

UTE PÅ FÄLTET arbetar inspektorerna<br />

med bärbara datorer<br />

och mycket av den komplicerade<br />

planeringen görs direkt<br />

i skogen, eller förarhytten.<br />

– Man glömmer ibland att vi<br />

till stora delar är ett logistikföretag.<br />

Det fi nns mycket att<br />

vinna <strong>på</strong> att få rätt virke till rätt<br />

plats <strong>på</strong> ett effektivt sätt.<br />

För Mellanskog handlar det<br />

om att planera för virket från<br />

ungefär 200 avverkningar i<br />

veckan.<br />

– Förra året levererade medlemmarna<br />

4,6 miljoner kubik-<br />

Lars Gabriels<br />

son är<br />

uppfödd <strong>på</strong><br />

familje gården<br />

i Lycksele och<br />

kom tidigt i<br />

kontakt med<br />

kooperationen<br />

och skogsägarföreningen.<br />

meter virke. Målet är att öka till<br />

drygt fem miljoner kubikmeter<br />

de närmsta åren utan att öka<br />

fältpersonalen.<br />

FINANSIELLT hänger resultatet<br />

<strong>på</strong> hur det går för Setra där<br />

föreningen äger 27 procent av<br />

aktierna. Nyligen redovisade<br />

bolaget en rejäl vinst.<br />

Är det dags att skriva upp<br />

värdet nu?<br />

– Nej, vi kan inte hoppa fram<br />

och tillbaks, men naturligtvis<br />

är Setras resultat viktigt för oss,<br />

säger Lars Gabrielsson och poängterar<br />

att föreningen är en<br />

långsiktig delägare i Setra.<br />

Om Setra börsintroduceras<br />

kommer visserligen föreningens<br />

ägarandel att spädas ut,<br />

men det ändrar i grunden ingenting.<br />

– Vi vill vara kvar i den trämekaniska<br />

industrin eftersom<br />

den har så stor betydelse för<br />

våra medlemmar.<br />

MASSAVEDSPRISET, är högre<br />

både norr och söder om Mellanskog,<br />

även om skillnaderna<br />

minskat efter de senaste prishöjningarna.<br />

För barrmassaved är skillnaden<br />

ungefär 25 kronor och för<br />

löv/gran 10 kronor.<br />

– Industrierna i Mellansverige<br />

är lika bra som i övriga<br />

landet och borde därmed kunna<br />

betala samma priser. Det är en<br />

av våra viktigaste strategiska<br />

frågor som vi lyft fram i en ny<br />

fi berstrategi, säger Lars Gabrielsson.<br />

Han berättar att bolagen i<br />

fl era fall väljer att importera<br />

råvara till ett högre pris än vad<br />

de är beredda att betala skogsbonden<br />

runt fabriksknuten.<br />

– Det känns lite märkligt när<br />

vi i nödgas exportera till Norge.<br />

En joker i leken är <strong>virkes</strong>avtalet<br />

med Södra som börjar<br />

gälla till hösten. Detaljerna är<br />

hemliga, men föreningen får<br />

möjlighet att sälja massaved i<br />

utbyte mot att Södra tog över<br />

en del av Mellanskogs verksamhetsområde<br />

i Bohuslän.<br />

ENERGIN ÄR ett annat medel<br />

att hålla uppe <strong>virkes</strong>priserna.<br />

Mellanskog äger hälften av<br />

Naturbränsle, som förmedlar<br />

energiråvaran till de många<br />

bioeldade kraftverken i Mälar-<br />

44 VI SKOGSÄGARE 2/07


dalen, som är ett hett område i<br />

dubbel bemärkelse!<br />

Det börjar märkas <strong>på</strong> energipriserna.<br />

Groten (avverkningsrester)<br />

ger skogsägaren 1 000–<br />

3 000 kronor per hektar.<br />

Ett annat sätt att räkna är att<br />

groten ger ytterligare 10–15<br />

kronor för varje kubikmeter<br />

virke.<br />

ÄVEN OM Lars Gabrielsson<br />

inte lyfter fram möjligheten att<br />

elda massaved, är det ändå ett<br />

alternativ om priset är för dåligt.<br />

– Det är inte vår ambition<br />

och om bolagen betalar rimligt<br />

behövs det inte. I första hand<br />

fi nns mer vanligt biobränsle att<br />

hämta från skogarna.<br />

– I kubikmeter räknat (fub)<br />

står bioenergin redan för 10<br />

procent av <strong>virkes</strong>fångsten, vilket<br />

är en fördubbling <strong>på</strong> några<br />

år. De närmsta två åren planerar<br />

vi att öka med 30 procent<br />

och <strong>på</strong> lite längre sikt fi nns<br />

möjlighet till en fördubbling,<br />

men då måste vi också börja ta<br />

tillvara stubbarna.<br />

– För att öka nettot till skogsägaren<br />

behöver tekniken utvecklas.<br />

Vi måste bli bättre <strong>på</strong><br />

VI SKOGSÄGARE 2/07<br />

att tillvarata klena stammar i<br />

eftersatta och sena röjningar.<br />

– En annan lovande metod<br />

som vi testar är att hoppa över<br />

fl isningen i skogen. I stället<br />

har transportbilarna aggregat<br />

som fl isar direkt in i lastutrymmet.<br />

OCKSÅ PRISERNA <strong>på</strong> timmer<br />

och massaved har höjts i<br />

omgångar och det goda läget<br />

ser ut att hålla i sig.<br />

– På ett år har vi lyckats få<br />

igenom prishöjningar med 80–<br />

100 kronor för sågtimret och<br />

12–30 kronor för massaveden,<br />

vilket känns bra. Det har lett<br />

till att många skogsägare vill<br />

avverka och det är bra <strong>tryck</strong> <strong>på</strong><br />

avverkningarna.<br />

När nu våndorna efter fusionen<br />

mellan Mälarskog och<br />

Mellanskog ebbat ut är frågan<br />

vilka lärdomar det gav.<br />

– Många! De tog vi med oss<br />

vid samgåendet med Västra<br />

skogsägarna som gick mycket<br />

smidigt. Men även om en hel<br />

del gick fel är min slutsats ändå<br />

att det var rätt tänkt i grunden.<br />

Nu kan vi skörda vinsterna genom<br />

att vara en större och effektivare<br />

förening.<br />

Effektivare hantering av energin kan ge<br />

mer betalt för råvaran. Att flisa direkt<br />

in i transportbilen är en möjlighet som<br />

testas.<br />

NoveFella med feromonet Phero-X-Lure IT doftar oemotståndligt<br />

för en utsvulten och kärlekskrank barkborre. LÄTT ATT MONTERA<br />

KOMPLETT HÅLLER FLERA SÄSONGER FÅNGAR I 360°<br />

KAMPANJPRISER<br />

Ë 5 fällor och 10 feromoner, 2249:ex<br />

moms & frakt. Normalpris 2665:-<br />

Ë 10 fällor och 20 feromoner, 4398:ex<br />

moms & frakt.Normalpris 5330:-<br />

Gäller Gäller t o m 15 1 mars april 2007<br />

2007.<br />

RING 0644-72 100 ELLER BESÖK SKOGMA.SE<br />

45


FÖRÄDLINGSVÄRDET av<br />

svenskt trä kan öka genom att<br />

göra värdefullare produkter. Det är<br />

gunden för”Design och träteknik”<br />

vid högskolan i Gävle. En viktig del i<br />

utbildningen är kunskaper om olika<br />

träslag, egenskaper och användningsmöjligheter.<br />

Det handlar om<br />

träteknik i olika former och att hitta<br />

nya användningsområden för trä, där<br />

möbler är en av flera delar.<br />

Inför möbelmässan fick studenterna<br />

10 dagar <strong>på</strong> sig att tillverka en<br />

möbel i björkplywood och läder.<br />

Ola Renström byggde ”fotbollen”<br />

tillsammans med Gustaf Löfgren<br />

och Roger Nellfors. Den ger en<br />

ombonad sittplats, men kan också<br />

delas i <strong>på</strong> mitten till två sittgrupper.<br />

Jobbigast var att räkna ut vinklarna<br />

<strong>på</strong> polygonerna.<br />

Therese Norberg och Monica<br />

Sundin konstruerade fåtöljen Fiore.<br />

I<br />

marginalen av landets växande<br />

möbelindustri finns<br />

plast, metall och trendig<br />

betong – men det stora materialet<br />

är trä.<br />

Det bekräftades <strong>på</strong> årets upplaga<br />

av Stockholm furniture<br />

fair – världens ledande mässa<br />

för nordisk design – varifrån de<br />

här bilderna kommer.<br />

Ek håller ställningarna som<br />

största träslaget, men intresset<br />

för björk består och växer. Ett<br />

praktiskt problem, som många<br />

tillverkare vittnar om, är svårigheterna<br />

att få tag i björk av<br />

bra kvalitet.<br />

Köken är ett roligt kapitel för<br />

den som gillar gediget trä. De<br />

exklusiva modellerna har mas-<br />

BOKHYLLAN som<br />

glatt viker av mot<br />

olika håll har ritats av<br />

Karin Mannerstål och<br />

tillverkas av SEB Nord,<br />

som värnar hemvisten<br />

i Boden genom att<br />

marknadsföra sig<br />

under parollen<br />

”Made in Norrland”.<br />

www.sbnord.com<br />

sor av solitt trä, gärna i gammal<br />

stil.<br />

Och hantverkskunnandet har<br />

fått en renässans.<br />

Den som vill se fi nt hantverk<br />

i trä har mycket att hämta från<br />

de många design- och hantverksskolorna.<br />

Gesällprov och<br />

elevarbeten är både imponerande<br />

och har många glada utropstecken.<br />

Man kan faktiskt tala om en<br />

glad lekfullhet i trädesignen<br />

som lovar gott inför framtiden.<br />

Den svenska möbelindustrin<br />

har haft en oavbruten tillväxt i<br />

tio år. Förra året tillverkades<br />

möbler för 22 miljarder kronor,<br />

varav 65 procent gick <strong>på</strong> ex-<br />

KÖKSSOFFAN blev en utmaning<br />

för Raul Peixoto. Den fick modern<br />

form, men har kvar den klassiska<br />

kökssoffans förvaringsmöjligheter<br />

i sitsen. Raul har gjort möbeln vid<br />

högskolan i Steneby, där eleverna<br />

arbetar med design i trä.<br />

Praktiskt hantverk kombineras<br />

med materialkunskap och studiebesök<br />

<strong>på</strong> träindustrier.<br />

www.steneby.se<br />

port. Fortsättning sid 48<br />

VI SKOGSÄGARE 2/07 47<br />

MÖBLER


MÖBLER<br />

48<br />

ETT JÄTTEARBETE<br />

har Thomas Pollack,<br />

arkitektskolan, Lunds<br />

universitet, lagt ner<br />

<strong>på</strong> den här stolen.<br />

Stommen är ett skelett<br />

av 12 millimeters<br />

plywood där nästan<br />

varje bit har olika<br />

form. Utan<strong>på</strong> det<br />

ligger tunn björkfaner.<br />

BÄNKSKIVOR i trä finns förstås fortfarande,<br />

men andra material är vanligare och när det är<br />

trä har boken fått konkurrens från tropiska<br />

träslag, som den här oljade amerikanska<br />

valnöten. Det kräver precision i anpassningen till<br />

diskhon för att få avrinning. Avställnings ytan för<br />

heta kärl är praktisk och elegant. Stänk panelen<br />

är av glas, vilket är ett alternativ i moderna kök.<br />

www.lgcoll.se<br />

RETROTRENDEN har nått<br />

köksregionerna. Kvänum söker<br />

rötterna långt bak i 1800-talets kök,<br />

med kalkstensskivor <strong>på</strong> bänkarna.<br />

Därefter är det en vandring framåt i<br />

historien med pärlspont, utan<strong>på</strong>liggande<br />

socklar och beslag från olika<br />

epoker.<br />

Vridbeslagen och glaslådorna minns<br />

vi från mormors kök.<br />

De blå skjutluckorna var typiska för<br />

50-talet. www.kvanum.com<br />

REKORDET i<br />

kontinuerlig möbel -<br />

produktion har nog<br />

pinnstolen från<br />

Malmbäcksverken. Den första gjordes 1868 <strong>på</strong> en fottrampad svarv och<br />

tillverkas fortfarande i exakt samma modell efter 143 år!<br />

I tidernas begynnelse växte pinnstolstillverkningen och genererade den ena<br />

möbelindustrin efter den andra. Kulmen nåddes <strong>på</strong> 50-talet då det fanns 37<br />

möbelfabriker i Malmbäck, idag är det två kvar. En del i överlevnadsstrategin är<br />

modern design.<br />

Och även den klassiska pinnstolen kan utvecklas, det visar Jesper Ståhls<br />

”Mocca” som faktiskt är bekväm utan överstycket för ryggen, vilket ger lagom<br />

gung och lite ryggmassage. Björkstolen (till höger) ingår i den nya möbelserien<br />

Sandhamn. Den kostar kring 2 400 kr.<br />

HANDVÄSKAN (!) är<br />

gjord av Astrid Elander <strong>på</strong><br />

Stenebyskolan i Dals Långed,<br />

med inriktning mot<br />

trähantverk och snickeri.<br />

Björk-väskan har behandlats<br />

<strong>på</strong> klassiskt<br />

sätt med<br />

flera lager<br />

shellack<br />

och ett<br />

tunt lager<br />

kokt linolja.<br />

Mönstret<br />

är ett<br />

screen<strong>tryck</strong><br />

med textilfärg, vilket låg nära<br />

till hands eftersom Astrid<br />

Elander också gått en<br />

textilutbildning.<br />

”Framöver vill jag gärna<br />

kombinera textil och trä, det<br />

är viktigt att tillvarata den<br />

skog vi har <strong>på</strong> bästa sätt och<br />

det känns extra bra att<br />

kunna använda närproducerat<br />

virke”, säger hon.<br />

www.steneby.se<br />

VI SKOGSÄGARE 2/07


VI SKOGSÄGARE 2/07<br />

MASSIVT TRÄ i luckor och inredning är<br />

utmärkande för de mer exklusiva köken, medan<br />

stommarna byggs i björklamell. Det är ett<br />

koncept som Bröderna Jonssons träindustri har i<br />

Lidhults kök.<br />

Förvaringslådorna för mjöl och annat är praktisk,<br />

precis som skafferiet med inredning i solitt trä.<br />

Lådan med infällt handtag är av ask.<br />

www.lidhult.se.<br />

TILLSAMMANS men<br />

ändå i varsin stol<br />

kommer man genom<br />

den här roliga och<br />

listiga konstruktionen av<br />

Olle Victorzon.<br />

Det går att koppla ihop<br />

hur många stolar som<br />

helst, men de gör sig<br />

nog bäst i par. Kombinationen<br />

har något romantiskt över sig. Olle som gjort stolarna<br />

är elev <strong>på</strong> svenska yrkesinstitutet i finska Vasa.<br />

www.syi.fi.<br />

EK OCH BJÖRK i en pigg och<br />

komfortabel kombination av<br />

Juhani Variainen.<br />

Han har redan ett möbel företag<br />

men beslöt att bygga <strong>på</strong><br />

kunskapen med en tvåårig KYutbildning<br />

i Möbeldesign och<br />

snickeri <strong>på</strong> Nääs fabriker.<br />

www.hantverk-design.nu<br />

GUNGSTOLAR är bekväma, men<br />

tar ofta mycket plats. Den här<br />

modellen från danska SC Møbler är<br />

mer kompakt. Materialet är ljus ek<br />

som tillsammans med hampaväven<br />

ger ett klassiskt nordiskt utseende.<br />

Priset i Sverige är kring 6 000 kronor,<br />

www.scmoebler.dk<br />

DUBBELT TRÄ i stolen byggd av<br />

Mikael Allansson <strong>på</strong> Carl Malmstensskolan<br />

i Stockholm. Den är gjord i björk<br />

och behandlad med vit pigmenterad<br />

olja. Skogen kommer igen i tyget från<br />

Marimekko.<br />

BAKSIDAN <strong>på</strong> soffor<br />

brukar i bästa fall vara<br />

diskret. Om den står mot<br />

en vägg har det ju inte så<br />

stor betydelse, men den<br />

här ekryggen från norska<br />

Helland tål att visas.<br />

Dessutom ger den<br />

behaglig svikt åt ryggen.<br />

www.helland.no<br />

BETONG är faktiskt ett hett material till<br />

möbler och inredning, ibland i kombination<br />

med trä. Både bordet i oljad ek (5 800 kr)<br />

och bänken med sits av ek (7 000 kr)<br />

kommer från Vigrum. www.vigrumcom<br />

DETALJEN med den överdimensionerade<br />

muttern lyfter den<br />

stapelbara stolen, ritad av Axel<br />

Bjurström, en av landets många<br />

unga designers. www.bjurstrom.com<br />

49


SKOGSGÅRDEN<br />

Arbetet i skogen är<br />

den bästa avkopplingen<br />

Varje arbetsdag ringer väckarklockan fyra <strong>på</strong><br />

morgonen. Därefter väntar jobbet i ladugården<br />

och skogen till långt in <strong>på</strong> kvällen. Då helgen<br />

kommer kopplar hon av – med arbete i den<br />

egna skogen. Av: Bitte Torbjörndotter och Pär Fornling<br />

Det kan låta både slitigt och<br />

betungande, men det är absolut<br />

inte den bild Desereé Olofsson<br />

förmedlar när hon sitter<br />

vid elden och berättar om sitt<br />

liv som skogsägare.<br />

Det är nära till skratt och det<br />

går inte att missta sig <strong>på</strong> att hon<br />

stortrivs här, i barndomens skogar,<br />

mellan Umeå och Skellefteå.<br />

Desereé följde med pappa ut<br />

i skogen redan som liten jänta.<br />

Att åka traktor stod högt upp <strong>på</strong><br />

önskelistan men ofta ansågs<br />

den lilla fl ickan mest vara till<br />

besvär.<br />

Då gömde hon sig i traktorn<br />

för att komma med och ibland<br />

kunde hon faktiskt få hjälpa till<br />

att dra fram virke.<br />

NÄR SÅ FADERN dog skulle<br />

hans sysslor i skogen övertas<br />

av någon och det kändes naturligt<br />

för Desereé att ta över.<br />

Det var 1983 och hon gick<br />

första året <strong>på</strong> naturbruksgymnasiet<br />

i Umeå.<br />

– Jag hade fått några veckors<br />

skogsutbildning och träning<br />

med motorsågen, vilket kom<br />

till god nytta, berättar hon.<br />

Hon är inte någon storvuxen<br />

kvinna men likväl tycks knap-<br />

past tungt arbete; som detta<br />

avskräcka.<br />

– Det handlar om att hitta rätt<br />

arbetsteknik, förklarar hon och<br />

drar igång motorsågen.<br />

Desereé hugger allt själv, vilket<br />

brukar bli ett par hundra<br />

kubikmeter om året, beroende<br />

<strong>på</strong> vädret och hur mycket tid<br />

annat skogsarbete tar.<br />

En gång slutavverkade hon<br />

fyra hektar själv, mest för att se<br />

om det gick. Annars är det gallringar<br />

för hela slanten.<br />

I SAMBAND MED att Desereé<br />

köpte ut sin syster och mor<br />

som delägare gjordes några<br />

större avverkningar, men nu<br />

finns det mest ungskog <strong>på</strong> hennes<br />

gård i Lövsele med 160<br />

hektar produktiv skogsmark.<br />

– Det roliga med gallringen<br />

är att bygga upp kvaliteten i<br />

bestånden och ta vara <strong>på</strong> möjligheterna.<br />

Lite av charmen är<br />

att du aldrig blir fullärd. Jag<br />

testar gärna olika saker. Här är<br />

mest tall, men <strong>på</strong> ett område<br />

med dikad mossmark provar<br />

jag att ta tillvara självföryngrad<br />

gran under en björkskärm.<br />

Dessutom har jag en försöks yta<br />

för kontinuerligt skogsbruk,<br />

med återkommande huggning<br />

av enskilda träd vart 10:e eller<br />

15:e år.<br />

EFTER SÄSONGEN med motorsågen<br />

är det dags att ringa<br />

grannen som skotar ut virket<br />

till bilvägen. På gården finns<br />

visserligen en traktor med<br />

vinsch och huggarvagn, men<br />

den används numera mest till<br />

vindfällen.<br />

Hon tror <strong>på</strong> en mer rationell<br />

teknik och har faktiskt sneglat<br />

<strong>på</strong> en begagnad skotare.<br />

– Om jag hittar en för ett<br />

Igång med motorsågen...och full fart i röjningsskogen <strong>på</strong> gården i Lövsele.<br />

rimligt pris så kanske jag slår<br />

till. Hoppas bara att jag inte är<br />

för gammal att lära mig köra<br />

skotare.<br />

Hon hoppas att allt arbete<br />

med skogsvård bidrar till att<br />

höja värdet <strong>på</strong> fastigheten, men<br />

passar också <strong>på</strong> att ut<strong>tryck</strong>a oro<br />

över en utveckling där fastigheterna<br />

enbart betraktas som<br />

investeringsobjekt.<br />

– Det känns inte riktigt bra<br />

då köpare spekulerar i skogsfastigheter.<br />

Vi har klipparna<br />

som avverkar allt, därefter<br />

planterar de i bästa fall men<br />

hoppar över all annan skogsvård.<br />

– Andra betraktar skogen<br />

som en ren pensionsförsäkring<br />

och gör ingenting. Det känns<br />

trist <strong>på</strong> många sätt. Både för<br />

livet <strong>på</strong> landsbygden och möjligheterna<br />

att ta vara <strong>på</strong> produktionen<br />

genom aktivt brukande.<br />

FÖR EGEN DEL ser hon fram<br />

emot projektet ”Kraftsamling<br />

skog” som är raka motsatsen<br />

till passivitet, det handlar om<br />

att tillvarata produktionsmöjligheterna<br />

fullt ut.<br />

– Likt många andra har jag<br />

en del mark som ligger för fäfot<br />

och mår bäst av att planteras <strong>på</strong><br />

något sätt, frågan är bara hur.<br />

Här hoppas jag kraftsamlingen<br />

kan ge inspiration och vägledning,<br />

säger hon.<br />

Det börjar bli dags att avrunda<br />

arbetsdagen i den egna<br />

skogen och förbereda morgondagen.<br />

FÖR NÅGRA ÅR sedan drev<br />

hon ett jordbruksföretag tillsammans<br />

med sin dåvarande<br />

man. Efter att de separerat<br />

fortsatte Desereé i samma<br />

s<strong>på</strong>r, fast som anställd <strong>på</strong> ett<br />

jordbruksföretag i trakten.<br />

Det innebär att hon får stiga<br />

upp klockan fyra för att ta sig<br />

till första mjölkningen. Därefter<br />

väntar lite olika saker, ofta en<br />

del skogligt arbete, innan det är<br />

dags för kvällsmjölkningen.<br />

Arbetsdagen rundas som regel<br />

av vid skrivbordet. Desereé<br />

sitter i Norras valberedning,<br />

Lövångers SBO-styrelse och är<br />

inte minst engagerad för de<br />

kvinnliga skogsägarna. Det<br />

började inom Norra skogsägarna<br />

med Säf-kvinnorna och<br />

har byggts <strong>på</strong> med Skogsägarkvinnorna,<br />

för hela landet.<br />

– Det är positivt och lite av<br />

en utmaning att förmedla kunskap<br />

till andra. Vi kvinnor har<br />

nog ett behov av att träffas för<br />

att prata sinsemellan och få<br />

ställa dumma frågor. Dom<br />

fl esta vågar vara mer öppna i<br />

diskussionen då.<br />

SOM HUVUDUPPGIFT ser<br />

hon att få kvinnliga skogsägare<br />

mer aktiva i sina egna fastigheter.<br />

– I arbetet fi nns inget facit <strong>på</strong><br />

hur man ska göra, utan vi får<br />

VI SKOGSÄGARE 2/07


I pausen framför brasan hinner Desereé klara av några frågor i sin andra roll, som förtroendevald skogsägare.<br />

Foto: Bitte Torbjörndotter<br />

prova oss fram. I början gjorde<br />

vi fel genom att förknippa all<br />

självverksamhet med motorsåg<br />

och röjsåg. Det kan ju lika<br />

gärna vara att uppdatera skogsbruksplanen<br />

eller planera sitt<br />

skogsinnehav, säger Desereé.<br />

Hon har aldrig några problem<br />

att fördriva tiden i skogen och<br />

ibland följer barnen, Linnea, 18<br />

år, och Lars, 14 år, med.<br />

– Då brukar vi elda och grilla<br />

korv, inte bara blåjobba. Jag<br />

tror att mina barn har fått lite<br />

insikt om skogens värde och vet<br />

vart de ska vända sig för att få<br />

den hjälp de behöver.<br />

Någon har varnat för kommande<br />

värk i kroppen som resultat<br />

av det hårda skogsarbetet.<br />

– Men jag tycker ju att det här<br />

är skoj. Om den dagen kommer<br />

har jag i alla fall gjort något jag<br />

gillar, men snarare tror jag det<br />

är nyttigt omväxling till mjölkningen<br />

som frestar knäna. Jag<br />

tror också att många kvinnor i<br />

framtiden kommer att vakna<br />

och inse att dom faktiskt klarar<br />

mycket själva i sin skog.<br />

Norrskog tar<br />

över energibolag<br />

Norrskog har tagit kontrollen<br />

över bränslebolaget Såtab (Sågverkens<br />

Trädprodukter AB).<br />

Genom en uppgörelse med<br />

Mats O Sundqvist har föreningens<br />

ägarandel ökat från 48 till<br />

72 procent av aktierna.<br />

– Efterfrågan <strong>på</strong> biobränslen<br />

har fullkomligen exploderat de<br />

senaste åren och utbyggnadstakten<br />

av anläggningar för<br />

såväl energiproduktion som<br />

vidareförädling baserat <strong>på</strong> trädbränslen<br />

är fortsatt hög. Vi ska<br />

vara med <strong>på</strong> denna växande<br />

marknad, säger Norrskogs vd<br />

Nils Nilsson.<br />

Såtabs verksamhet utgörs i<br />

huvudsak av bearbetning, mixning,<br />

lagring och transport av<br />

råa trädbränslen.<br />

Förutom Norrskog ägs bolaget<br />

av sågverksföretagen Callans<br />

Trä, Rödins Trävaru AB<br />

och Gällö Sågverk.<br />

Nytt furusågverk<br />

till Södra Timber<br />

Södra har köpt företaget Baro<br />

Wood med sågverk och träförädling<br />

i Viresjö.<br />

Företaget som nu inlemmas i<br />

Södra Timber sågar 80 000<br />

kubikmeter, har 45 anställda<br />

och förädlar genom hyvling,<br />

<strong>tryck</strong>impregnering och pelletstillverkning.<br />

Omsättningen<br />

förra året var 190 miljoner kronor.<br />

Säljare är Baroniet Adelswärd<br />

som äger och förvaltar<br />

23 000 hektar jordbruks- och<br />

skogsfastigheter i Östergötland.<br />

Efter övertagandet kommer<br />

Södras sågverk i Mönsterås att<br />

övergå till ren granproduktion.<br />

I dag sågas både gran och furu.<br />

– Vi behöver mer försågning<br />

av furu och specialiserad furuproduktion.<br />

Det får vi genom<br />

förvärvet, säger Södra Timbers<br />

vd, Peter Nilsson.<br />

Ägarbyte i Byske<br />

Grönbo plantskola utanför<br />

Byske i Västerbotten har köpts<br />

av Svenska Skogsplantor. Säljare<br />

är Wallons Skogsplantor.<br />

Plantskolan har en kapacitet<br />

<strong>på</strong> cirka 5–6 miljoner plantor,<br />

i huvudsak Starpot, och levererar<br />

främst till privata skogsägare<br />

i norra Sverige.<br />

VI SKOGSÄGARE 2/07 51


SKOGSSKÖTSEL<br />

Ofta sparas fel träd<br />

Ofta lämnas fel träd vid avverkningar.<br />

Skogsägarna kan själva rycka ut med snitselband<br />

och engagemang för att bryta de nedslående<br />

resultaten från Skogsstyrelsen. Text & foto: Pär Fornling<br />

– Generell hänsyn är hjärtat i<br />

den svenska modellen för<br />

skogsbruk, säger Skogsstyrelsens<br />

generaldirektör Göran<br />

Enander.<br />

Han är bekymrad över att<br />

hänsynen inte förbättras och<br />

skulle gärna vilja ha möjlighet<br />

att bötfälla en del av missarna<br />

enligt det system som föreslås<br />

i skogsutredningen.<br />

Men frågan är om det verkligen<br />

är så illa ställt, eller om<br />

rentav hela den blågula modellen<br />

är hotad.<br />

DET HANDLAR om den vardagliga<br />

miljöhänsynen som<br />

hela tiden tas i skogsbruket.<br />

Oftast gäller det avverkningar<br />

där naturvårdsträd lämnas<br />

kvar, ridåer lämnas vid vattendrag,<br />

högstubbar skapas, kulturlämningar<br />

skonas och liknande<br />

åtgärder<br />

Det kan verka självklart, men<br />

fl era andra länder har en helt<br />

annan modell. Där koncentreras<br />

all miljövård till reservat<br />

medan skogen i övrigt drivs<br />

intensivt i plantageliknande<br />

former.<br />

– Den svenska modellen är<br />

hotad både från miljösidan och<br />

produktionssidan. En del miljövänner<br />

tycker det är viktigare<br />

med stora reservat, medan andra<br />

lockas av intensivare produktion,<br />

säger Stefan Bleckert,<br />

naturvårdschef <strong>på</strong> Sveaskog.<br />

HAN VILL SLÅ VAKT om den<br />

generella hänsynen och fl ytta<br />

fram perspektivet 100 år.<br />

– I dag ser träden som sparas<br />

kanske inte så mycket ut, men<br />

tänk vilka fantastiska skogar<br />

det blir i framtiden!<br />

Det talas mycket om reservat<br />

och nyckelbiotoper, men Stefan<br />

Bleckert konstaterar att vardagshänsynen<br />

är betydligt viktigare<br />

ur miljösynpunkt.<br />

Kanske blir hänsynen lidande<br />

av att myndigheterna talat<br />

för mycket om reservat?<br />

– Jag håller med om att vi<br />

talat för lite om den generella<br />

hänsynen, men vi måste klara<br />

både den och reservaten, säger<br />

Göran Enander.<br />

Frågorna lyftes fram <strong>på</strong> ett<br />

sällsynt välbesökt möte som<br />

Skogsstyrelsen arrangerade i<br />

Norrköping förra månaden.<br />

MYNDIGHETEN mäter hänsynen<br />

genom att detaljkontrollera<br />

500 slumpvis valda områden<br />

före och efter avverkning.<br />

– Den positiva utvecklingen<br />

under 90-talet har planat ut,<br />

säger Göran Enander, som inte<br />

är nöjd med resultaten.<br />

En fjärdedel av avverkningarna<br />

når inte upp till lagens<br />

krav och bara en tredjedel når<br />

målen i skogspolitiken. Det<br />

fi nns alltså två olika nivåer, vilket<br />

gör det hela komplicerat.<br />

Ett lagkrav och ett högre krav<br />

utifrån Skogsstyrelsens egen<br />

tolkning av skogspolitiken.<br />

Lagnivån begränsas av att<br />

myndigheten inte får ställa så<br />

hårda krav att ”<strong>på</strong>gående markanvändning<br />

försvåras”. Det<br />

betyder oftast att man inte kan<br />

begära att mer än 2–4 procent<br />

av <strong>virkes</strong>värdet lämnas kvar.<br />

MÅLNIVÅN ÄR högre och mer<br />

diffus. Ibland räcker det med<br />

några procent, om det är en<br />

granåker med få miljövärden.<br />

Ibland krävs betydligt mer,<br />

exempelvis bör ett vattendrag<br />

med fl odmusslor enligt rekommendationerna<br />

ha en kantzon<br />

<strong>på</strong> hela 20 meter.<br />

– Det vore bättre och enklare<br />

att ha en kravnivå, vilket vi<br />

framfört till skogsutredningen,<br />

<strong>på</strong>pekar Göran Enander.<br />

Problemet är oftast inte att<br />

skogsägarna sparar för lite träd,<br />

utan att man enligt Skogsstyrelsen<br />

sparat fel träd.<br />

– Tre fjärdedelar hade fått<br />

godkänt om de valt andra områden<br />

och träd. Det visar <strong>på</strong><br />

möjligheten att nå positiva resultat<br />

utan alltför stora insatser.<br />

– Jag tror skogsägarna, som<br />

känner sin mark, kan engagera<br />

sig och göra mycket själva. Det<br />

fi nns för mycket ombudsmannavälde<br />

i skogen, säger Göran<br />

Enander.<br />

Praktiskt kan det handla om<br />

att föra en dialog med den som<br />

ska avverka skogen. Den som<br />

vill gå längre kan märka upp<br />

kulturlämningar, områden och<br />

träd som är speciellt värdefulla<br />

för miljön.<br />

– Kanske har man gamla favoritträd<br />

eller fi na platser att<br />

värna om. Det är bra att bidra<br />

med den kunskapen, så kan<br />

man diskutera med oss eller de<br />

som sköter avverkningen vad<br />

som krävs för att nå en bra nivå<br />

<strong>på</strong> den generella hänsynen, säger<br />

Malin Andersson, som<br />

arbetar med frågorna <strong>på</strong> Skogsstyrelsen<br />

i Jönköping.<br />

I DE INTERNA mätningarna<br />

som bolag och skogsägarföreningar<br />

gör, kopplade till certifieringen,<br />

är resultaten betydligt<br />

bättre än Skogsstyrelsens<br />

dystra siffror.<br />

Det väcker frågan om ”målkraven”<br />

ligger rätt, i vilket fall<br />

tycks de inte helt anpassade till<br />

certifi eringen enligt PEFC eller<br />

FSC.<br />

Prioriteringarna om vad som<br />

bör sparas tycks i vilket fall<br />

skilja en del.<br />

– Det där är en avvägningsfråga<br />

som alltid kan diskuteras,<br />

konstaterar Gustaf Aulén, Södra.<br />

Kostnaden för att lämna<br />

kvar träd kan förstås mätas<br />

Malin Andersson,<br />

Skogsstyrelsen<br />

Jönköping.<br />

Högstubbar är<br />

ett inslag i den<br />

generella<br />

hänsynen vid<br />

avverkningar.<br />

i förlorade <strong>virkes</strong>intäkter.<br />

Holmen skog – som avverkar<br />

10 000 hektar om året – räknar<br />

med att varje sparad procent<br />

kostar bolaget fem miljoner<br />

kronor.<br />

– Därför är det viktigt att<br />

vara effektiva också i naturvården,<br />

säger miljöchef Ola Kårèn<br />

och berättar att Holmen sänkt<br />

andelen sparat virke från sju till<br />

fem procent. Målet är att klara<br />

miljökraven utan onödigt dyra<br />

marginaler.<br />

– Vi talar om att klara den<br />

generella hänsynen med darr<br />

<strong>på</strong> ribban, säger Ola Kårèn.<br />

BROTT MOT generell hänsyn<br />

resulterar sällan i något straff.<br />

Det förutsätter oftast att myndigheten<br />

gjort detaljerade förelägganden<br />

om vad som ska<br />

sparas innan avverkningen.<br />

Över huvud taget är det sällan<br />

någon straffas för brott mot<br />

skogsvårdslagen, vilket ledde<br />

till ett förslag i skogsutredningen<br />

om en sorts enklare ”p-böter”<br />

i skogsbruket.<br />

Göran Enander tycker det är<br />

bra. Då han anger fem åtgärder<br />

som skulle kunna förbättra den<br />

generella hänsynen fi nns sanktionsavgifterna<br />

där.<br />

Öriga fyra punkter är:<br />

1) Mer kunskap.<br />

2) Engagemang från näringen.<br />

3) Att markägarna engagerar<br />

sig mer.<br />

4) Insikt om hur fina skogarna<br />

blir <strong>på</strong> sikt när de sparade träden<br />

är riktigt gamla.<br />

52 VI SKOGSÄGARE 2/07


– Som räcker längre!<br />

Kedjesmörjning – Stubbehandling – Färgmärkning<br />

Testa din kedjeoljeförbrukning och jämför med Droppen! 18 år och över 3 500 system!<br />

Viltstängsel<br />

Stor sortering<br />

Alla typer av nät<br />

Stolpar<br />

Grindar<br />

Foderautomater<br />

Jakttorn<br />

För mer info:<br />

Tel 0346-941 00<br />

www.stangsel.nu<br />

Bevaka dina gränser<br />

med<br />

KEBAstolpen<br />

Det är du som sätter gränserna.<br />

När du markerar upp rågångar<br />

eller sätter elstängsel med<br />

Keba-stolpen.<br />

Den tillverkas<br />

i rullformad<br />

galvaniserad<br />

plåt, överdragen<br />

med<br />

stryktålig<br />

plast.<br />

Diameter: 24 mm<br />

Längder: 1500 - 1750 - 2000 mm<br />

Färger: Blå, gul eller röd<br />

Packas: 20 st/förpackning<br />

Ring oss för uppgift om återförsäljare<br />

Box 122, 333 22 Smålandsstenar<br />

Tel. 0371-51 09 10 Fax 0371-51 09 01<br />

www.keba.se<br />

Skogs<strong>marknaden</strong><br />

För annonsering, ring Birgit Emilsson, tel 040-601 64 55, fax 040-601 64 49 eller<br />

Ronny Gustavsson, tel 08-588 367 97, fax 08-588 369 79. Annonsmaterial: annons.visk@lrfmedia.lrf.se<br />

Kontakta oss direkt eller tala med din maskinsäljare<br />

Tel. 0550-157 80 Fax 0550-157 70 droppen@snskogstjanst.se<br />

www.snskogstjänst.se<br />

Lunnings- & timmervagnar<br />

Vägsladdar<br />

Arnlo Jord och Skog<br />

Tel 0640-450 09, 450 26, 070-269 85 00<br />

www.arnlo.com<br />

Gallring, vindfällen,<br />

älgtransport, plantutkörning<br />

Myreback MASKIN<br />

LANTEGENDOMAR: FÖRMEDLING, RÅDGIVNING, VÄRDERING<br />

BEGAGNADE FYRHJULINGAR<br />

RÄTT PRIS DIREKT - FRI FRAKT INOM SVERIGE<br />

Även service, delar och tillbehör<br />

Sundsvall: 060-12 55 77 Fax 060-12 55 76 Karlskoga/Kristinehamn: 0550-300 90<br />

WWW.FRITIDSDEPAN.SE<br />

Åt ett antal kapitalstarka spekulanter (bl a danskar som kan skjuta upp sin reavinst)<br />

SÖKES STORA LANT- OCH SKOGS-<br />

EGENDOMAR I GÖTALAND<br />

Skånegårdar är privatägt. Fristående från banker, försäkringsbolag, revisionsbyråer<br />

och lantbrukskooperationen kan vi arbeta helt förutsättningslöst med<br />

uppdragsgivarens bästa som främsta målsättning.<br />

Sedan många år marknadsför vi regelbundet våra fastigheter i Danmark och Holland.<br />

Skånegårdar är därmed ett välkänt begrepp även där. Var tredje skogsfastighet vi säljer<br />

förvärvas av danska familjer.<br />

BOLAGSSKOGAR SÖKES<br />

Efterfrågan <strong>på</strong> skogar i bolagsform är mycket stor.<br />

Vi har kompetens att hantera bolagsaffärer.<br />

Kontakta oss gärna för ett förutsättningslöst resonemang.<br />

Kostnadsfri värdeuppskattning av fastigheten.<br />

Box 12, 667 21 Forshaga Tel 054-87 23 10 www.myreback.com<br />

Skånegårdar AB, Bredg 25, Lund<br />

Kontorstid tel: 046-19 04 40,<br />

fax: 046-12 32 50<br />

www.skanegardar.se<br />

OXEN<br />

MINILUNNARE<br />

VI SKOGSÄGARE 2/07 53


Elda med pellets, fl is, briketter, torv, spannmål,<br />

s<strong>på</strong>n eller en blandning av olika biobränslen.<br />

Nyhet<br />

20-640 kW<br />

30-630 kW<br />

28 kW<br />

• Komplett värmeanläggning 40-160 kW<br />

• Matning med fjäderomrörare<br />

• Förråd <strong>på</strong> 8 m3 eller 11 m3<br />

• Styrning med AT-log eller lambda<br />

• Helt ny teknik i matarskruvar<br />

Helt kompletta<br />

30-640 kW<br />

Agrimatiq 044-732 60<br />

Lajksjö Energi & Miljö 0942-310 50<br />

Mathssons Svets & Smide 0498-48 10 40<br />

FS Effektvärme 0480-47 33 86<br />

Solbergagård 070-646 36 64<br />

Johnssons El 070-541 63 96<br />

Energi & Miljöteknik 013-29 61 60<br />

NT Energi 0392-133 31<br />

Rili 070-333 06 19<br />

Rörbolaget AB 0371-308 15<br />

El & Maskinteknik 070-631 44 29<br />

Temab AB 0647-61 13 75<br />

Östersunds Energi & VA Bygg 070-329 36 07<br />

GENERALAGENT I SVERIGE<br />

ENERGITEKNIK AB<br />

Ring oss vid köp av traktorer,<br />

maskiner eller griplastare<br />

Skopor, pallgafflar och kranbommar<br />

säljes till fördelaktiga priser.<br />

Anders Bil & Maskin AB<br />

Tel 0495-202 80, 070-606 12 23<br />

www.anders-bilmaskinab.nu<br />

Valmet och nyare JD-traktorer köpes kontant<br />

Skogstekniska i Alfta<br />

Skogsmaskinförarutbildning<br />

i Alfta, Hälsingland<br />

41 poäng, med start i augusti<br />

För mer information och ansökningshandlingar gå in <strong>på</strong> www.skogstekniska.se<br />

eller kontakta oss direkt <strong>på</strong> tele nr 0271-122 22<br />

Alfta Skogstekniska AB<br />

Humlabacken 11<br />

822 91 Alfta<br />

X<br />

www.skogstekniska.se<br />

Combigripkran<br />

360° sväng<br />

Räckvidd 4m. Hydr. rotator<br />

Pris från Från 40.500:- 38.500:-<br />

STAR wirekran<br />

Dragkraft 2 ton<br />

Pris 15.200:-<br />

Moms och frakt tillk.<br />

<strong>på</strong> samtliga priser.<br />

Tel 0514-10505<br />

Fax 0514-51878<br />

Internet: www.sonnys.se<br />

E-mail: jorgen@sonnys.se<br />

hjälp<br />

barn<br />

med<br />

cancer<br />

postgiro: 90 20 90-0<br />

FLIS/PELLETS- VEDPANNOR<br />

CK 20-95 kW<br />

utan VVB. 6 modeller<br />

VEDA CK – CKB<br />

VEDA CK<br />

pris från<br />

19 000:-<br />

CKB 20–50 kW<br />

med VVB. 4 modeller<br />

VEDA CKB<br />

pris från<br />

23 000:-<br />

Självdragspanna för fl is/pellets och ved. Flis/pelletsuttag. Hö- och<br />

vä-sid. Veddjup 1/2 m, rostfri VVB. Självdragseldning, stora luckor.<br />

I leverans ingår: Rökrör - rakt och vinkel, dragregulator, styrpanel.<br />

oljelucka, eldningsredskap, avtappning. CKB-pannor även elpatron<br />

och shuntventil.<br />

Miljögodkänd för ved t o m 40 kW<br />

Värmeackumulator AB<br />

Ådala Bruk, 385 91 Torsås<br />

Tel 0486-416 65 Fax 0486-416 63<br />

www.varmeackumulator.se<br />

54 VI SKOGSÄGARE 2/07


Skördaraggegat<br />

Logmax 750<br />

inkl dator och jibb<br />

Keto 150<br />

Skogskoja<br />

Norrlandsvagnen<br />

(bodel & verkstadsdel)<br />

Jibbar<br />

070-380 16 17, 0142-800 06<br />

www.mttsweden.com<br />

www.atl.nu/skog<br />

Två tidningar - samma sida<br />

STOCKMATARE FÖR PROFFS<br />

Även lämplig<br />

för sågytor<br />

Även för automatisk drift<br />

Logcon Hortinorr ab<br />

Logcon Eesti Oü<br />

Tel 070-652 38 18 Lars<br />

070-300 29 41 Bo<br />

1 m 3 /min<br />

SNABB - SÄKER - EFFEKTIV<br />

För broschyr<br />

TRÄSPIK<br />

Till vandringsleder, motionss<strong>på</strong>r,<br />

älgpassnr, fågelholkar, träpaneler,<br />

snickerier m m<br />

www.traspik.se<br />

Eldträ tel/fax 0624-106 33<br />

ATV Timmervagn MX Proffs<br />

Speciell utformning<br />

ger en stock i taget<br />

(patent)<br />

Plåt i stegen<br />

www.logcon.se info@logcon.se<br />

Mekanism för<br />

absolut parallell<br />

matning<br />

PASSA PÅ:<br />

Beställ före 1 maj innan priserna höjs<br />

Kombibord L 24 från 38.000:-<br />

Kombibord L 40 från 51.600:-<br />

Ny bred och effektiv<br />

utmatningstransportör<br />

ATV Can-Am, Honda,<br />

Arctic Cat<br />

Alstor 8*8<br />

Långtidshyror ATV<br />

Nyhet<br />

Helautomatisk Vedhantering !<br />

Vedprocessor<br />

Ny knivdesign och nytt<br />

längdregleringssystem<br />

Klarar grövre ved,<br />

rakt kapsnitt, jämn<br />

vedlängd<br />

Lägg långved <strong>på</strong> inmatningstransportören.<br />

Maskinen sköter resten.<br />

Matar in, kapar, klyver och lastar.<br />

Allt medan du lägger <strong>på</strong><br />

ny långved...<br />

och information DAHLBERG MASKIN AB Frök 406, 870 52 Nyland, tel 0612-503 62<br />

➛<br />

Nääs Maskin o<br />

Motor AB Hede<br />

0684-109 80<br />

Huvudkontor:<br />

Företagsvägen 9<br />

911 35 Vännäsby<br />

Tfn: 0935-399 00<br />

Fax: 0935-399 19<br />

E-post:<br />

info@trejon.se<br />

Kvalité, trygghet<br />

& ekonomi<br />

woodMAX vedmaskiner från Trejon erbjuder<br />

mycket mer än effektiv vedframställning och<br />

lågt energipris.<br />

Våra Trejon Center har över<br />

30-års erfarenhet av vedmaskiner,<br />

vilket för Dig som kund innebär<br />

trygg investering.<br />

Via Ditt lokala Trejon Center får Du hjälp med<br />

allt från att hitta rätt maskin till eftermarknad<br />

och service. Förutom kompetent och utbildad<br />

personal erhåller Du även bästa support när<br />

det gäller reservdelar och andra tillbehör.<br />

Med en stark organisation i ryggen kan Du<br />

tryggt investera i woodMAX vedmaskiner.<br />

woodMAX – Sveriges mest köpta vedmaskiner!<br />

”Multi-Speed”<br />

Tryckkrafter:<br />

6/8, 12/16, 15/24 ton<br />

Vedfabriken BigX<br />

Utrustad med MultiSpeed - två hydraulcylindrar<br />

som valfritt jobbar tillsammans<br />

eller var för sig.<br />

NYHET!<br />

1X-42 GreenSpeed<br />

1X-42 GreenSpeed<br />

1X-42 klarar ved med diameter upp till 42 cm.<br />

Hydrauliskt manövrerat kapsvärd. Standard med<br />

”Easy-funktion” som ger hydraulisk styrning<br />

av kap- och klyvfunktion.<br />

Marknadsledarna!<br />

Effektiv vedproduktion 1X/2X<br />

Kraftig, slittålig konstruktion med bl.a. <strong>på</strong>litlig<br />

växellåda och remskivor i stål. Klarar ved upp till<br />

Ø37 cm alternativt Ø32 cm.<br />

Energispararen Hawk<br />

Utrustad med hydrauliskt drivet kapsvärd och 13” kedja<br />

samt en hydrauldriven transportör <strong>på</strong> hela 3,2 m. Klarar<br />

ved upp till Ø30 cm.<br />

VI SKOGSÄGARE 2/07 55<br />

II<br />

TREJON Ved-702


Minska värmekostnaden<br />

Satsa <strong>på</strong> fliseldning ugnar från 40-499 kW,<br />

flisfickor 1-4 m3 mekaniskt drivna och<br />

större hydrauldrivna flisfickor.<br />

Skruvarna klarar grovflis.<br />

Vi säljer kompletta system.<br />

Även spannmålsbrännare<br />

Se www.stensbroflis.com<br />

Kjell Andersson Tel 044-33 02 47, 070-338 74 47<br />

Plan - & Rikthyvlar<br />

Rejäla hyvlade riktbord i gjutjärn. 4 stål i kuttern. Planbordet i gjutgods hˆjs och sänks<br />

med mittenpelare efter graderad skala i mm. En maskin för proffs, industri, snickeri, skolor,<br />

hemmaproffs m m. Maskinen levereras fullt utrustad med stål i kutter och s<strong>på</strong>nstos.<br />

MSP 310 M<br />

Motor 400 V 2,2 kW/3 hk<br />

Kutterdiameter 95 mm<br />

Varvtal kutter 4 200 rpm<br />

Matningshastighet 8 m/min<br />

S<strong>på</strong>nstos 100 mm<br />

Rikthyvlingsbredd 300 mm<br />

Bordsstorlek 1 270x330 mm<br />

Planhyvlingsbredd 310 mm<br />

Planhyvlingshöjd 230 mm<br />

Vikt 242 kg<br />

Pris 14 000:exkl<br />

moms<br />

MSP 410 M<br />

Motor 400 V 3kW/4 hk<br />

Kutterdiameter 95 mm<br />

Varvtal kutter 4 200 rpm<br />

Matningshastighet 8 m/minut<br />

S<strong>på</strong>nstos 100 mm<br />

Rikthyvlingsbredd 400 mm<br />

Bordsstorlek 1 670x440 mm<br />

Planhyvlingsbredd 410 mm<br />

Planhyvlingshöjd 230 mm<br />

Vikt 350 kg<br />

Pris 21 000:exkl<br />

moms<br />

Storgatan 75 Box 102, 383 23 Mönsterås<br />

Ordertel 0499-143 19, 143 80 Fax 0499-140 66<br />

Besök oss <strong>på</strong> internet: http://www.drift-underhall.se<br />

✁<br />

Vinnande val för<br />

naturlig energi<br />

Satsa <strong>på</strong> en av <strong>marknaden</strong>s effektivaste vedpannor<br />

Ved, spannmål, pellets, olja, el eller solenergi<br />

Miljögodkänd 91 % verkningsgrad<br />

4 års garanti<br />

För mer information kontakta din lokala rörinstallatör eller besök www.trebema.se<br />

TREBEMA AB • Tel. 0480-870 20 • Fax 0480-870 21<br />

MINISÅGVERK<br />

Levererad till nöjda kunder sedan 1990<br />

TIMMERSÅGEN<br />

– Elmotor 6-7, 5kW • Direktdrift • 16A • Hjälpmatning<br />

– Max såglängd 6,3 m • Max diam. 500/1000 mm<br />

– Stabil • Hög ytkvalitet • Effektiv kedjesmörjning<br />

– Dubbla sågsvärd • Stockriktare • Skyddsbur<br />

– Konkurenskraftiga priser • Kort leveranstid<br />

Kickons Svets AB, 522 93 TIDAHOLM<br />

Tel 0502-12325 Fax 0502-14521<br />

www.lantbruksNet.se/kickons info@kickons.se<br />

Direkt från<br />

importören<br />

Specialerbjudande<br />

<strong>på</strong><br />

s<strong>på</strong>nsugar, kombimaskiner,<br />

div storlekar!<br />

Vi har<br />

SKOGSPLANTOR!<br />

Täckrot / Barrot<br />

Tall och Gran 1, 2, 3, 4 år<br />

Vi levererar plantorna<br />

till gården i södra och<br />

mellersta Sverige<br />

Bohus-Dals<br />

Skogsplantor<br />

Roger Gustafsson<br />

Tel 0526-430 54<br />

070-638 69 31<br />

NR 3 2007<br />

TEMA<br />

Renovera & bygg,<br />

Elmia<br />

Utgivning 24/5<br />

Sista bokningsdag 20/4<br />

Sista materialdag 27/4<br />

Kontakta<br />

Birgit Emilsson<br />

Tel 040-601 64 55<br />

Fax 040-601 64 49<br />

birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se<br />

Ronny Gustavsson<br />

Tel 08-588 367 97<br />

Fax 08-588 369 79<br />

ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se<br />

Markberedning<br />

Skonsam markberedning med K&H<br />

fräsen i Hardoxstål som använts i<br />

15 år. Fräsen monteras <strong>på</strong> röjsåg<br />

och passar de fl esta modeller.<br />

Mer information: www.khsmide.se<br />

Käck & Hedbys Smides AB<br />

G:a Siljansnäsv. 20, 793 33 Leksand<br />

0247-151 10, info@khsmide.se<br />

pat- o regnr 48621<br />

SKOGSPLANTSKOLAN<br />

FÖR ER I<br />

NORRLAND!<br />

Vi har passande plantsortiment för kust och kärva<br />

inlandsklimat till konkurrenskraftiga priser.<br />

Täckrotsplantor – Starpott<br />

Tel. 0912-320 12 Fax 0912-320 10<br />

wallons.skogsplantor@telia.com<br />

56 VI SKOGSÄGARE 2/07


AVESTA-VAGNEN<br />

www.avestavagnen.se<br />

Urval ATV-Vagnar<br />

för skogen<br />

Timmerboggie 1600K<br />

Vår kompromisslösa, kraftiga ”proffsvagn”<br />

här med avancerad linkran.<br />

Timmerboggie 1300<br />

Vår standardvagn för vedhantering.<br />

Timmerboggie 1200 Budget<br />

Lågprisalternativ. Enklare men ändå<br />

robust här med enkel linkran.<br />

Älg/Flakvagn 1000 Tipp<br />

Durkaluminium för låg vikt och exklusivt<br />

utseende.<br />

Kombivagn 1300<br />

Flakvagn och timmervagn i ett med<br />

möjlighet att lasta <strong>på</strong> din ATV. Lastar<br />

1300 kg.<br />

Miniskotare för fyrhjuling<br />

Olika modeller <strong>på</strong> kranar och drivna<br />

vagnar samt ett komplett tillbehörsprogram<br />

med hydraulisk vinsch, insatsflak,<br />

gripskopa mm.<br />

Tillverkat i Sverige!<br />

Utförligare information fås i <strong>tryck</strong>t<br />

prospekt eller <strong>på</strong> vår hemsida.<br />

Sortimentet säljs via ATV-handeln.<br />

Fråga hos din ÅF eller ring oss.<br />

AVESTA-VAGNEN AB<br />

Högboleden 20<br />

774 61 Avesta<br />

Tel 0226-19797, 070-7481777<br />

Ett hydrauldrivet klippaggr som passar samtliga<br />

typer av hydraulkranar inom skogsbruket.<br />

Den klipper och griper horisontellt och vertikalt.<br />

Hummern fungerar utan extra hydrauluttag.<br />

Centralgatan 31<br />

570 33 Mariannelund<br />

Tel 0496-101 90, 070-634 62 42<br />

Teleskopisk väggrind 3,5 - 5,5 m med 2 st stolpar, låskista<br />

som skyddar hänglåset och reflex. Varmgalvansierad 2450:- (3063:-)<br />

Extra stolpe (i öppet läge) ______________________230:- (288:-)<br />

Jordankare (används för att förankra stolparna i marken<br />

- behöver ej gjutas fast) __________________________195:- (244:-)<br />

MYRBY<br />

www.myrby.eu.<br />

Frakt tillkommer. Pris inom ( ) är inkl.moms.<br />

Ekebygatan 3, 745 37 Enköping.<br />

Tel 0171-27580 Fax 0171-34114.<br />

Jaktlag<br />

från Norge<br />

önskar arrendera jakt i Sverige i området<br />

mellan Jämtland och Skåne. Stor- och<br />

småvilt. Vi betalar upp till 150 000 kr per år.<br />

Vi är seriösa och erfarna jägare.<br />

Mycket goda referenser fi nns.<br />

Per Fjeld, tel: 00 47 93 00 01 22<br />

eller mail: fjeldper@hotmail.com<br />

Originalet<br />

Den är dyrare än kopiorna. Tillverkad i Sverige sedan 1991.<br />

5 års garanti utan fi nstilta undantag.<br />

Utrustning för flis och s<strong>på</strong>neldning<br />

Ett komplett system från<br />

skog till värme<br />

Flis och s<strong>på</strong>neldning med<br />

förugn är den effektivaste<br />

och enklaste metoden att<br />

förbränna träbränslen med<br />

varierande kvalité<br />

VI SKOGSÄGARE 2/07 57<br />

A<br />

N<br />

D<br />

E<br />

R<br />

S<br />

S<br />

K<br />

Ö<br />

R<br />

D<br />

A<br />

R<br />

E<br />

AB JOHN ÖHRÉN<br />

Hånåknivägen 12<br />

792 36 MORA<br />

Tel 0250-105 30 fax 0250-124 46<br />

Nisula 150 E<br />

Lätt energiklipp<br />

Passar även till<br />

huggarvagnskranen<br />

Fälldiameter 15 cm<br />

20 kWh - 1000 kWh<br />

Begär broschyr<br />

Nisula 280 E<br />

Energiklipp<br />

Ackumulerande<br />

fällhuvud<br />

Fälldiameter 20 cm<br />

Arbro 350 S<br />

Engreppsskördare<br />

3 olika datorval<br />

Fälldiameter 45 cm<br />

Anders Skogsskördare AB<br />

0123-290 60, 070-341 10 13<br />

anders.skordare@telia.com www.andersskordare.se


VÅRKAMPANJ!<br />

Hakki Pilke<br />

Pilkemaster<br />

Superpilke<br />

Genom vår verkstad i Sollefteå med Kompetent personal<br />

erbjuder vi utmärkt service. Vi har dom fl esta tillbehören<br />

och reservdelarna <strong>på</strong> hyllan, så att du som kund kan få<br />

snabb service om olyckan skulle vara framme.<br />

SVERIGES MEST KÖPTA<br />

VEDMASKINER<br />

Pilkemaster<br />

fr 110 000:-<br />

NYHET!!!<br />

Ytterligare en vedmaskin<br />

i Hakki Pilke-familjen<br />

Tillbehör:<br />

Vi har även reservdelar<br />

och service <strong>på</strong><br />

ovanstående maskiner.<br />

1x42<br />

Greenspeed<br />

den helhydrauliska<br />

vedmaskinen...<br />

Pilke Master är vedmaskinen som<br />

kapar och klyver ved till högsta kvalitet.<br />

Pilke Master har en kapacitet <strong>på</strong><br />

ca 20-25 m 3 färdig ved/arbetsdag.<br />

Finns med fl era driftsalternativ:<br />

Pilkemaster tr 47 800:-<br />

Pilkemaster el 55 900:-<br />

Pilkemaster el/tr 60 800:-<br />

Pilkemaster bensin 60 400:-<br />

Pilkemaster bensin/tr 66 000:-<br />

Superpilke tr 52 900:-<br />

Maskinen är mycket<br />

kraftigt byggd och<br />

fyller ut det glapp som<br />

funnits mellan 1x 37<br />

och big x och klarar<br />

en diameter <strong>på</strong> 42 cm<br />

i diameter.<br />

Effektiv vedproduktion 1x/2x<br />

Kraftig slitstark konstruktion med remskivor och<br />

växellåda i stål. 1x klarar ved upp till 37 cm i<br />

diameter medans 2x klarar 32 cm i diameter<br />

Pris<br />

1x37 tr 59 000:-<br />

1x37 tr/el 69 000:-<br />

1x37 tr/el easy 96 000:-<br />

2x tr 63 500:-<br />

2x el/tr 78 500:-<br />

2x el/tr easy 100 000:-<br />

Minstingen i vårt sortiment<br />

Hakki Pilke Oh 60<br />

Liten vedmaskin för dig som<br />

eldar med ved men som tycker<br />

att en liten smidig maskin med<br />

klinga och hydraulklyv har<br />

tillräcklig kapacitet.<br />

Pris Oh60tr 35 000:-<br />

Oh60tr/el 45 000:-<br />

Alltid fri<br />

hemleverans!<br />

Långgatan 1, 881 33 Sollefteå • Tel 0620-146 00<br />

www.mittsverigeprodukter.se<br />

HUMMERN<br />

Ett hydrauldrivet kranmonterat<br />

klipp- och gripaggregat<br />

som passar samtliga typer av<br />

hydraulkranar inom skogsbruket.<br />

Hummern fungerar utan<br />

extra hydrauluttag. Hummern<br />

är mönsterskyddad. Den<br />

klipper och griper horisontellt<br />

och vertikalt, är avsedd<br />

för röjklippning och följande<br />

utdragning av stammar och<br />

eventuell lastning.<br />

Tillverkning:<br />

Bråbo Liften AB<br />

Försäljning:<br />

Wadell-Patent AB<br />

Tel 011-39 11 23<br />

Fax 011-39 11 63<br />

Tor Sigfridsson<br />

Falköping<br />

0515-72 16 30<br />

Anders Nilsson<br />

Hässleholm<br />

0451-824 00<br />

MÄKLARSAMFUNDET<br />

www.egendomsmaklarna.se<br />

Sven H Arnell<br />

Borås<br />

033-12 30 30<br />

Bo Pettersson<br />

Uppsala<br />

018-374 375<br />

Örjan Hansson<br />

Falköping<br />

0515-72 16 30<br />

Arne Bengtsson<br />

Varberg<br />

0340-371 00<br />

Anders Jonsson<br />

Lidköping<br />

0510-604 10<br />

Anders Nyhlén<br />

Göteborg<br />

0300-56 32 65<br />

Gunnar Grenholm<br />

Hudiksvall<br />

0650-74 33 43<br />

- Professionella Egendomsmäklare för Din gård -<br />

50-100 gårdar under försäljning<br />

Ska du sälja? Vi har ca 40 000 ”gårdsbesök” i veckan. Ring oss!!<br />

Grävaggregat 13 modeller<br />

Från 34 900:-<br />

Vedprocessor för<br />

grävmaskin / lastare<br />

- Förvaringstält - lagerhallar<br />

- fordonstält - båtförvaring<br />

KANON-<br />

PRIS!<br />

CG NORD AB www.cgnord.se<br />

Tel: 0321-500 53<br />

VEDPANNA<br />

Molle<br />

45 kW<br />

Miljögodkänd<br />

50 cm.<br />

vedlängd<br />

23.500:inkl<br />

moms<br />

Mollepannan AB<br />

Acktjära 2209, 821 91 Bollnäs<br />

Tel: 0278-65 20 21, 070-644 37 52,<br />

fax: 0278-65 20 10 www.mollepannan.se<br />

Tel 042-20 49 00<br />

FLENINGE 260 35 ÖDÅKRA<br />

www.wbm-fleninge.com<br />

Tel 042-20 49 00, 0709-98 77 00<br />

www.wbm-fleninge.com<br />

Bosjökloster 1, 243 95 Höör<br />

Tel 0413-263 95, 0706-63 77 00<br />

www.atvcenter.nu<br />

Beståndsgående<br />

skördaren SR 1046 X<br />

När du vill<br />

ha mycket<br />

för pengarna!<br />

Anders Skogsberg,<br />

Falköping<br />

Tel 0515-77 78 00,<br />

0703-21 34 95<br />

Micke Bohm, Heby<br />

Tel 0224-344 54,<br />

0705-70 56 95<br />

Jonny Karlsson, Fröseke<br />

Tel 0481-643 70<br />

076-854 27 26<br />

Hans Hedlund, Hedenäset<br />

Tel 0927-303 35<br />

070-379 47 04<br />

www.gjmaskin.se<br />

58 VI SKOGSÄGARE 2/07


KRANMAN ®<br />

- Din leverantör av ATV tillbehör -<br />

Obs vagnen <strong>på</strong> bilden är extrautrustad<br />

med fjärrstyrd hydraulvinsch<br />

HV500.<br />

REXON 330 300ATV ATV <strong>på</strong> en<br />

T1800 vagn med<br />

Flexodrive 4WD.<br />

Rexon REXON 300 300ATV ATV med<br />

Boxer 14 vagn<br />

Björnvagnen Fjärrstyrd hydraul- FV100<br />

vinsch HV500<br />

T1500 Timmerboggie<br />

med VK1500 vajerkran<br />

Hydraulisk tippfl aksinsats<br />

Hydraulisk tippflaksin-<br />

TP325. sats Passar passar alla alla<br />

kranmans Kranmans skogsvagnar vagnar.<br />

Försänkt insatsflak<br />

FL200<br />

www.kranman.com<br />

Tfn 0525-430 19<br />

BANDSÅGVERK<br />

Rejäl konstruktion med elektronisk matning<br />

och hydraulik för enklare timmerhantering.<br />

Sågar 94 cm i blocket.<br />

Bandslip & skränkmaskin fi nns som tillbehör.<br />

Kontakta oss för broschyr eller visning.<br />

Contact Trade i Boxholm AB. Tel 0142-527 00<br />

www.metesa.se<br />

Köp inte begagnat när du<br />

kan få nytt med garanti!<br />

650cc Mitsubishiutvecklad<br />

motor,<br />

4-hjulsdrift, radiostyrd<br />

2-tonsvinsch.<br />

Nu med lågväxel.<br />

Byggd för arbete<br />

– inga klena mcdelar!<br />

Vi håller reservdelslager och ger två års garanti!<br />

Endast 48 000 kr<br />

GENERALAGENT: AB Bogg Trading, Marby Gård,<br />

645 93 Strängnäs, tel 0152-605 55<br />

www.bogg.biz<br />

250H<br />

Trotjänaren som fått nytt liv<br />

Nyheter / Varvtalsvakt<br />

Fjärrstyrning<br />

för kranmatning<br />

Varvtalsvakter<br />

för eftermontering<br />

Box 127, 828 22 Edsbyn Tel 0271-233 04<br />

E-mail: info@woxnadalensenergi.se<br />

Vill du annonsera?<br />

Ronny Gustavsson<br />

Tel 08-588 367 97<br />

Fax 08-588 369 79<br />

ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se<br />

Kontakta<br />

Birgit Emilsson<br />

Tel 040-601 64 55<br />

Fax 040-601 64 49<br />

birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se<br />

Är det dags att<br />

skaffa en ny eller<br />

begagnad maskin?<br />

VI SKOGSÄGARE 2/07 59<br />

maskinhandlare.se<br />

Ecosågen Twin 400<br />

Mobilt eller stationärt enmanssågverk<br />

Svensk uppfinning<br />

Tillverkas i Sverige<br />

- Snabb<br />

-Tyst<br />

- Lönsam<br />

Tillbehör:<br />

Timringsfräs för hustimring, 4”- 8” blockbredd<br />

Grovsåg för övergrovt timmer, max 80 cm<br />

Inbyggt kantverk<br />

Tel 0499-102 41 070-244 75 40<br />

RING 0644-72 100 ELLER BESÖK SKOGMA.SE<br />

Då ska du gå in <strong>på</strong> ATL:s<br />

maskinhandlarsida<br />

www.maskinhandlare.se.<br />

Här hittar du 1000-tals<br />

maskiner inom skog, jord<br />

och entreprenad.<br />

Allt samlat <strong>på</strong> ett ställe!<br />

“Quattro”<br />

4 sågklingor<br />

www.ecosagen.se<br />

Här kan du dessutom enkelt<br />

efterlysa och bevaka det<br />

just du är intresserad av.<br />

www.maskinhandlare.se<br />

– Nu snabbare, enklare och bättre!


Snöskotrar & Fyrhjulingar<br />

Nya samt beg snöskotrar och fyrhjulingar i alla storlekar.<br />

Tillbehör - Reservdelar - Reparationer<br />

Nyinkommet! Visac 400<br />

Vägreggad arbetsfyrhjuling 4x4 elväxlad, 39 920:- + moms<br />

Tel 016-730 32 www.skoteranders.com<br />

Styr & övervaka<br />

med GSM<br />

Med SIKOM GSM kan du styra<br />

och övervaka vad som helst,<br />

var som helst! Hus, båtar,<br />

maskiner. datorer m.m.<br />

Styrfunktioner, slå <strong>på</strong>/av ex. värme<br />

Övervaka, ex inbrottslarm, temp.<br />

Larm som SMS<br />

INTECTRA AB<br />

0155-211 0941-102 485 25<br />

www.intectra.se<br />

Med hela Sverige som arbetsfält önskar vi arrendera mark<br />

för att etablera vindkraft <strong>på</strong> platser, där det blåser bra!<br />

Vi kan även hjälpa dig med ansökan om tillstånd och att<br />

bygga verk <strong>på</strong> din mark för eget ägande.<br />

Hör av dig för att få mer information. Vi har 15 års erfarenhet<br />

av vindkraftsprojektering.<br />

NordanVind vindkraft AB<br />

870 10 Älandsbro<br />

V i n d k r a f t<br />

Tfn: 0611- 640 50<br />

070 3002541<br />

www.nordanvindvindkraft.se<br />

info@nordanvindvindkraft.se<br />

Återförsäljare Sökes!<br />

Problem med oljeläckage i<br />

Hydraulsystem? Servostyrning? Växellåda?<br />

Automatlåda? Vevaxeltätning? Konverter?<br />

ORION 288 Tätningsrekonditionerare<br />

tätar läckande tätningar av gummi tex o-ringar och packboxar i<br />

alla cirkulerande oljesystem, under drift, snabbt och permanent.<br />

Ingen demontering krävs!<br />

INTERNOVA SVENSKA AB<br />

Miljöanpassade Smörjmedel Tfn: 0660-29 70 50<br />

Svedjevägen 6, 894 35 SJÄLEVAD Email: info@orionoljor.se<br />

Ett av <strong>marknaden</strong>s<br />

starkaste gripprogram<br />

Hassela Skogsprodukter AB<br />

Åkerivägen 11, 820 78 Hassela<br />

Tel. 0652-366 90 Fax 0652-405 50<br />

E-post hsp@hsp.se www.hsp.se<br />

2000-talets<br />

markberedare<br />

Entreprenörerna uppskattar<br />

enkelhet, ekonomi och driftsäkerhet.<br />

Skogsägarna uppskattar det<br />

biologiska resultatet.<br />

Miljövännerna uppskattar det<br />

minimala ingreppet i naturen<br />

som ”Inversal” blivit känd för.<br />

Maskinen är en 2-radig markberedare<br />

för självföryngring,<br />

sådd och plantering. En stor<br />

fördel har visat sig vara att<br />

både fl äckar med valfri längd<br />

och högläggning kan utföras<br />

med samma maskin, ett hygge<br />

kan ju ha olika marktyper som<br />

kräver olika markbehandling.<br />

Monteras <strong>på</strong> jordbrukstraktor,<br />

Hypro bärare eller skotare.<br />

Gärdstafräsen HB<br />

Olle Hemmingson<br />

Gärdsta 154, 830 01 Hallen<br />

Tel 0643-200 07, 070-589 84 34<br />

epost olle.hemmingson@telia.com<br />

www.hemmingson.nu<br />

TERRÄNGHJULINGAR<br />

50-800cc<br />

2-, 4-,6-hjulsdrivna<br />

RH-Pusher<br />

MILITÄR<br />

UTRUSTNING<br />

MIKE AND NIKE´<br />

internetbutik<br />

www.bbfab.se<br />

Postorder eller produktblad<br />

Ring 0589-178 50<br />

Vednätsäckar<br />

till EUR pall, 40, 60 L<br />

Prisex: 40 L packlåda<br />

+<br />

1 000 nätsäck 3 200:även<br />

storsäckar<br />

Tel 0410-33 10 55<br />

0708-40 11 33<br />

www.ino-q.se<br />

Ljunglöfs 2:an<br />

Enmanssågverk<br />

Walthers Plåt AB<br />

Tel:0653-205 35<br />

Walthers.plat@peltec.pp.se<br />

MOTOR BROMÖLLA<br />

Lätt att hitta vid gamla E22,<br />

Industrigatan 11 i Bromölla<br />

Tel. 0456-230 30<br />

Trädfällriktare<br />

6 st olika modeller<br />

lyftkraft från 1,5 ton till 3,6 ton<br />

utväxling från 20 ggr till 50 ggr<br />

marknadsledande<br />

robust konstruktion<br />

minimalt underhåll<br />

För mer info kontakta Din motorsågsförsäljare eller<br />

Reipal AB<br />

Tel 0413-249 48, fax 0413-249 84<br />

Vi ses <strong>på</strong> Elmia!<br />

Tel. 0528–700 00,<br />

kvällar 0528–700 11<br />

www.bjmmaskin.se<br />

60 VI SKOGSÄGARE 2/07


Bok i dubbel bemärkelse<br />

De ädla lövträden må vara en<br />

liten del i skogsbruket, men de<br />

senaste 20 åren har i alla fall<br />

volymen tredubblats.<br />

Det framgår av en bok om<br />

ädellöv. Den förmedlar mycket<br />

och bred kunskap; från vedens<br />

egenskaper till detaljerade beskrivningar<br />

av fanertillverkning<br />

och sågning.<br />

En ögonblicksbild från <strong>marknaden</strong><br />

visar att kvalitet betalar<br />

sig, priskurvan stiger brant upp<br />

till 3 000 kronor per kubikmeter.<br />

I Tyskland är handeln mer<br />

utvecklad. De fi na stockarna<br />

läggs upp längs vägkanten för<br />

DE FLYGER<br />

OM NATTEN<br />

En nattfjäril flyger<br />

mot fönsterrutan….Efter<br />

att<br />

ha bläddrat i den<br />

senaste utgåvan<br />

av Nationalnyckeln framstår<br />

det som en rätt luddig beskrivning.<br />

Det vi lite svepande kallar<br />

nattfjärilar kan vara en av<br />

144 olika arter uppdelade i<br />

ädelspinnare och tofsspinnare.<br />

Det är en fascinerande värld<br />

som öppnar sig. Den vetenskapliga<br />

nivån är hög, men texten är<br />

ändå välkomnande för intresserade<br />

lekmän. Inledningen har<br />

kopplingar både till Linné och<br />

Harry Martinsson.<br />

Nationalnyckeln är ett jätteprojekt<br />

där Sveriges fl ora och<br />

fauna kommer att beskrivas i<br />

över 100 volymer. Den här delen<br />

har 500 sidor.<br />

Den kan köpas i bokhandeln<br />

eller beställas från www.nationalnyckeln.se,<br />

då kostar den<br />

300 kronor. Det går också att<br />

prenumerera <strong>på</strong> alla banden<br />

som då kostar 200 kronor<br />

stycket.<br />

Skogskunnig<br />

landshövding<br />

En gång i tiden<br />

var hon handläggare<br />

<strong>på</strong> SkogsägarnasRiksförbund,<br />

därefter<br />

gick karriären vidare och Maria<br />

Norrfalk (bilden) blev generaldirektör<br />

först <strong>på</strong> Skogsstyrelsen<br />

och därefter Sida. Nu<br />

återvänder Maria, åtminstone<br />

delvis, till den svenska skogen<br />

som ny landshövding för skogrika<br />

Dalarna.<br />

granskning<br />

inför auktionen<br />

där varje<br />

stock ropas ut<br />

individuellt.<br />

Ett problem<br />

är att det går<br />

trögt att få fram ett samlat utbud<br />

av råvara, det begränsar i<br />

sin tur lövsågverken (det fi nns<br />

bara ett 10-tal i hela landet). Ett<br />

annat orosmoln är att mycket<br />

ädellöv hamnar i reservat.<br />

Det är inga problem som tas<br />

upp i boken. Den är rent beskrivande<br />

av ädellövskog ur alla<br />

perspektiv. På så sätt är det en<br />

Kunskapsrik barnbok<br />

Den som vill veta mer om<br />

skogen och skogsindustrin<br />

kan följa familjen Skoog i en<br />

barnbok som Södra gett ut.<br />

Den är tänkt för barn <strong>på</strong><br />

mellanstadiet, men här fi nns<br />

mycket att hämta för många.<br />

Hur många vet exempelvis att<br />

hjärtmedicin kan utvinnas<br />

från den punkt där kvisten<br />

möter stammen <strong>på</strong> trädet?<br />

Innehållet täcker allt från<br />

skördare till massabruk, pelletseldning<br />

och markberedning.<br />

Boken är kort och gott<br />

väldigt informationsrik, utan<br />

att bli för tung. Teckningarna<br />

hjälper förstås till att lätta upp<br />

och förklara.<br />

– Vi vill öka barnens för-<br />

LYFTER TRÄUTSTÄLLNING<br />

Träbiennalen, som Virserums<br />

konsthall höll för ett par år sedan,<br />

följs till sommaren upp<br />

med ”Trä 2007”.<br />

Setra kommer att vara en av<br />

huvudsponsorerna och visa upp<br />

sitt byggsystem Trälyftet (Se vi<br />

skogsägare nr 1-07)<br />

– Genom att delta <strong>på</strong> Trä<br />

Hjälp för målning och paneler<br />

De klassiska byggbeskrivningarna<br />

– som kan fås i byggvaruaffärer<br />

eller laddas ner <strong>på</strong> nätet<br />

– har fått två nykomlingar:<br />

Måla inomhus, som beskriver<br />

hur man behandlar trä med<br />

olika färgtyper.<br />

Utvändiga träpaneler, som<br />

ger praktiska råd hur man spikar<br />

upp en panel.<br />

Ytterligare tre varianter är <strong>på</strong><br />

bra, om än lite<br />

vildvuxen kunskapskälla.<br />

Boken är en<br />

gren av lantbruksuniversitetetsforskningsprogram<br />

kring ädellöv. Den ges<br />

ut av institutionen för skogens<br />

produkter och marknader. Författare<br />

är Mats Nylinder, Lotta<br />

Woxblom och Hans Fryk.<br />

Den är <strong>på</strong> knappa 200 sidor<br />

och rikt illustrerad. Boken kostar<br />

350 kronor och kan beställas<br />

direkt från SLU 018-<br />

672485.<br />

ståelse för<br />

hur man<br />

arbetar i<br />

skogen och<br />

vad det blir<br />

av träden.<br />

Eftersom vi inte hittade någon<br />

bra bok som täcker hela ledet<br />

från råvara till slutprodukter<br />

gjorde vi en själva, säger<br />

Thérèse Thelin, projektledare<br />

<strong>på</strong> Södra.<br />

Författare är Norbert Andersson<br />

och illustratör är<br />

Boel Werner. Boken heter<br />

”Skogen inte bara en massa<br />

träd”, är <strong>på</strong> 30 sidor, kostar 75<br />

kronor + moms och kan beställas<br />

via mail <strong>på</strong> adressen<br />

medlemsinfo@sodra.com.<br />

2007 får vi en<br />

möjlighet, att för<br />

en bredare allmänhet,<br />

visa upp<br />

modernt trähusbyggande<br />

<strong>på</strong> höjden,<br />

säger trälyftets projektledare<br />

Olle Jacobsson<br />

(bilden).<br />

gång om limträ och hur man<br />

bygger en skateboardramp och<br />

ett jakttorn. Beskrivningarna<br />

ges ut av Skogsindustrierna.<br />

www.byggbeskrivningar.se<br />

Ny chef i Sävar<br />

Börje Fjällström är ny sågverkschef<br />

i Sävar, som ingår i<br />

Norra Skogsägarna.<br />

Han kommer närmast från<br />

vd-posten <strong>på</strong> Hällnäs Såg och<br />

dessförinnan <strong>på</strong> Överboda<br />

Såg.<br />

Kvinnliga förebilder<br />

På internationella kvinnodagen<br />

passade Eskil Erlandsson<br />

<strong>på</strong> att uppmärksamma de fem<br />

tjejerna som leder arbetet med<br />

Kraftsamling skog.<br />

– Jag som jordbruksminister<br />

har ett ansvar för att skapa lika<br />

villkor mellan kvinnor och<br />

män. En viktig del för att nå<br />

jämställdhet är kvinnliga förebilder,<br />

sade han och delade ut<br />

diplom till:<br />

Marianne Eriksson LRF<br />

Skogsägarna, Martina Garpenkrans<br />

Mellanskog, Helena Gålnander<br />

Norra, Kristin Gustafsson<br />

Södra och Maria Boström<br />

Norrskog.<br />

Mannen<br />

som får<br />

träden<br />

att<br />

blomma.<br />

Prisad blomning<br />

Professor Ove Nilsson har fått<br />

Marcus Wallenbergs pris för<br />

år 2007, vilket också brukar<br />

kallas skogens nobelpris.<br />

Prissumman är <strong>på</strong> två miljoner<br />

kronor.<br />

Den minnesgoda läsaren<br />

kommer ihåg Ove från en längre<br />

profi lintervju i nr 4-06, (som<br />

också kan läsas <strong>på</strong> www.atl.<br />

nu/skog).<br />

Han och forskarteamet vid<br />

Umeå Plant Science Centre i<br />

Umeå har upptäckt mekanismerna<br />

bakom trädens blomning<br />

och funnit en metod hur de kan<br />

fås att blomma betydligt tidigare,<br />

vilket kan snabba <strong>på</strong> förädlingsarbetet<br />

väsentligt.<br />

VI SKOGSÄGARE 2/07 61<br />

NAMN & NYTT


KRÖNIKAN<br />

Frihet under ansvar<br />

– men <strong>på</strong> vems villkor?<br />

Skogspolitikens grundprincip är<br />

ett delat ansvar mellan stat och<br />

skogsägare. Staten ansvarar<br />

för rådgivning och för det formella<br />

naturvårdsskyddet, medan vi skogsägare<br />

bedriver skogsbruket enligt<br />

devisen frihet under ansvar.<br />

Det innebär att vi har stor frihet<br />

i val av skötselmetoder, få regelverk<br />

och ett betydande ansvar att<br />

själva fatta beslut om avsättning<br />

av egna naturvårdsobjekt. Den<br />

svenska modellen innebär också<br />

att organisationer som skogsägarföreningar<br />

tar en aktiv del i arbetet<br />

att stödja den enskilde skogsägaren.<br />

■ ■ ■<br />

Men nu möts skogsägarna av växande<br />

misstro från Skogsstyrelsen i deras<br />

val av frivilliga avsättningar.<br />

I en rapport från myndigheten sägs<br />

att endast 70 procent av de frivilliga<br />

avsättningarna håller måttet. I det<br />

<strong>på</strong>gående miljömålsarbetet för<br />

perioden 2010–2020, talas det vidare<br />

om att myndigheterna vill lasta<br />

över en del av sin kvot av markavsättningar<br />

till den frivilliga delen<br />

av miljömålet Levande skogar. Ett<br />

sådant resonemang är ett allvarligt<br />

svek mot den svenska modellen.<br />

Frivillighet kan och får aldrig bli<br />

samhällsstyrd. Än mindre går det att<br />

kommendera fram ett engagemang<br />

hos självägande skogsägare.<br />

■ ■ ■<br />

Det är av största betydelse att slå vakt<br />

om principen ”frihet under ansvar”.<br />

Sveriges 350 000 skogsägare har ett<br />

stort intresse för naturvården och<br />

avsätter faktiskt en del av sin privata<br />

förmögenhet för den biologiska<br />

mångfalden. Det gör vi gärna under<br />

förutsättning att samhället ser oss<br />

som en resurs och att alla planer <strong>på</strong><br />

detaljregleringar från myndigheterna<br />

förpassas till papperskorgen.<br />

Självklart skall vi skogsägare<br />

vara ödmjuka i rollen som brukare.<br />

Vi måste skaffa oss kunskaper och<br />

erfarenhet och lyssna till goda råd-<br />

Det är en styrka för Sverige med många skogägare som har frihet att välja lite olika vägar, men ändå<br />

strävar åt samma håll.<br />

givare, såväl från de egna leden som<br />

från myndigheter. Så i stället för att<br />

försöka begränsa frivilligheten i<br />

familjeskogsbruket bör Skogsstyrelsen<br />

stödja och främja den genom en<br />

förbättrad och mer målinriktad<br />

rådgivning till skogsägarna.<br />

Om man utnyttjar den kraft vi<br />

representerar <strong>på</strong> ett positivt sätt<br />

kan vi tillsammans utveckla den<br />

svenska modellen till nytta för såväl<br />

produktion som naturvård.<br />

■ ■ ■<br />

Under senare år har det allt oftare<br />

talats om nyttan av skogens sociala<br />

värden.<br />

Det har gått så långt att man vid<br />

horisonten skymtar ett nytt miljömål<br />

med just beteckningen ”skogens<br />

sociala värden”.<br />

Här dyker det alltså upp ännu ett<br />

betänkligt fall av överordnad vilja till<br />

detaljstyrning som vi <strong>på</strong> det varmaste<br />

undanber oss!<br />

Som jag ser det är inte skogsbruket<br />

nära tätorter problemet, utan hur vi<br />

får den urbana människan att över<br />

huvud taget komma ut i skogen.<br />

Härvidlag ger allemansrätten stora<br />

friheter. Om kommuner önskar något<br />

därutöver, får man i vanlig ordning<br />

träffa avtal med markägare och<br />

betala för intrånget.<br />

■ ■ ■<br />

Alltså. Vi skogsägare kommer att<br />

slåss för frivilligheten och det egna<br />

ansvaret i det egna skogsbruket. Vi<br />

tillåter inte att någon tafsar <strong>på</strong> den<br />

grundtanken i svensk skogspolitik.<br />

Christer Segerstéen<br />

Ordförande LRF Skogsägarna<br />

62 VI SKOGSÄGARE 2/07


Fabrik:<br />

E-mail: info@forsmw.ee<br />

www.forsmw.com<br />

FARMA NORDEN AB<br />

Information försäljning:<br />

Carl-Erik Åkesson 0550-102 58.<br />

Göran Carlsson 0224-774 40.<br />

– Steget före!<br />

Du har väl stiftat bekantskap med <strong>marknaden</strong>s<br />

lättaste ventilpaket (10,5 kg) som endast<br />

fi nns att tillgå som extra utrustning <strong>på</strong><br />

FARMA skogsvagnar<br />

från<br />

<strong>marknaden</strong>s ledande<br />

leverantör.<br />

Normalvikter för<br />

de konventionella<br />

reglagen ligger <strong>på</strong> ca<br />

24 kg.<br />

Till en rimlig kostnad<br />

får du ventilpaket<br />

innehållande 2-spak<br />

med alternativt 3-4 el<br />

on/off. Vikten må vara<br />

det främsta argumentet<br />

men färre slangar från vagn till reglage är<br />

ytterligare ett.<br />

Hos oss fi nner du <strong>marknaden</strong>s bredaste sortiment<br />

av lösningar för kranstyrning och reglage.<br />

FARMA har ett sortiment bestående av<br />

8 modeller av huggarvagnar från den lilla vedvagnen<br />

<strong>på</strong> 6 ton till vår exklusiva drivna vagn<br />

<strong>på</strong> 12 ton.<br />

Med ett modernt tänkande och <strong>marknaden</strong>s<br />

mest funktionella design är det inte konstigt att<br />

FARMA är Norra Europas mest sålda skogsvagn!<br />

Välkommen till din närmaste FARMA handlare<br />

för en offert!<br />

Teknisk support och<br />

reservdelar: 011-165 770.<br />

Alla priser exkl. moms och frakt.<br />

Produkterna säljes via auktoriserade återförsäljare<br />

för närmare information se hemsida<br />

www.forsmw.com<br />

Vi förbehåller oss rätten till ändringar av specifi kationer<br />

samt pris utan föregående information.


Posttidning B<br />

LRF Media AB<br />

Box 6132, 200 11 Malmö

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!