9 Rapport_Varför kör du inte in.pdf - Svepark

Varför 

kör du inte in? 

”Inventering och analys av utemiljön vid parkeringshus 

ur trygghets- och jämställdhetsperspektiv”

Titel 

Varför kör du inte in?, ”Inventering och analys av utemiljön vid parkeringshus 

ur trygghets- och jämställdhetsperspektiv” 

Beställare: 

Göteborgs Stads Parkeringsaktiebolag genom Jonas Nilsson 

Konsult 

Maria Kardemark, handläggare 

Roland Ahlgren, uppdragsansvarig 

Emma Johansson medverkande 

Roger Månsson, medverkande 

Övrigt 

Samtliga foton: Landskapsgruppen AB 

Kontakt 

Landskapsgruppen AB 

Torsgatan 5, 411 04 Göteborg 

tel: 031 - 749 60 00 

fax: 031 - 749 60 01 

hemsida: www.landskapsgruppen.se

Förord 

Att skapa trygga parkeringsanläggningar för alla typer av kunder är viktigt för oss på 

Parkeringsbolaget. Vi vill att den som besöker våra anläggningar ska bli glad när man 

kommer in i anläggningen eftersom trivsel kan sägas vara motsatsen till otrygghet. 

Innan den målbilden är uppfylld finns många förbättringsförslag att åtgärda. 

Utvecklingsprojektet Tryggare parkeringshus – inventering och analys av utemiljön vid 

parkeringshus ur ett trygghets och jämställdhetsperspektiv kommer att vara en del i vårt 

strategiska arbete att förbättra våra anläggningar så att de blir trygga och trivsamma för alla 

våra kunder. 

Göteborg 2010-11-01 

Jonas Nilsson 

Parkeringsbolaget

innehåll 

1, bakgrund 

Inledning, 6 

Syfte och mål, 6 

Avgränsningar, 6 

Kommunikationsplan, 6 

Trygghet ur ett jämställdhetsperspektiv, 7 

2, planeringsprinciper 

Rädslans platser, 9 

Överblickbarhet, 10 

God skötsel, 10 

God belysning, 10 

Fysisk planering och befolkade uterum, 11 

3, metod & analys 

Litteraturstudie, 13 

Inventeringsmall, 13 

Värderosen, 14 

4, exempelsamling 

Invändig miljö, 17 

Närmiljö, 27 

Omgivande miljö, 32 

5, bilagor 

Referenser 

Litteraturmatris 

Inventeringsmall

1 

bakgrund

Inledning 

Trygghet ur ett jämställdhetsperspektiv kan relateras till demokrati och mänskliga rättigheter. Att 

känna sig trygg är en förutsättning för att kunna ta del av olika aktiviteter. Upplevelser av 

otrygghet kan hindra framför allt kvinnor från att delta i aktiviteter på lika villkor som män. Det 

kan handla om att inte våga gå ut när det är mörkt, att ta omvägar för att undvika vissa platser 

eller ta bilen istället för en promenad. 

Parkeringsgarage pekas ofta ut som särskilt skrämmande i trafikrummet och kunskap om hur 

dessa miljöer kan bli bättre är viktigt ur ett jämställdhetsperspektiv. Flera undersökningar har 

resulterat i att man har en bra bild av hur en parkeringsanläggning utformas invändigt för att 

minska brottslighet och bidra till ökad trygghet. Det man inte vet lika mycket om är hur 

utformningen av utemiljön i anslutning till parkeringsanläggningen påverkar parkeringskunden. 

Kan det vara så att miljön i anslutning till samt vägen till och från parkeringshuset känns otrygg 

och att detta i sig gör att man inte vill parkera i anläggningen? 

Syfte och mål 

Det övergripande syftet med projektet är att stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer ur ett 

jämställdhetsperspektiv. Syftet är att resultatet ska utgöra underlag för framtida 

trygghetsinvesteringar vid etablering av nya parkeringsanläggningar samt vid upprustning av 

befintliga miljöer. Målet är att skapa ett verktyg som konkret tar hänsyn till trygghets- och 

jämställdhetsfrågor vid planering och utformning av parkeringsanläggningar. 

Avgränsning 

Projektet är särskilt fokuserat på att studera utemiljön i anslutning till parkeringsanläggningar, men 

för att kunna täcka hela kedjan från det att man parkerat sin bil till dess att man når målpunkten har 

även parkeringsanläggningarnas invändiga miljö studerats. 

De anläggningar som studerats är i första hand centrumnära men avsikten är att resultatet även 

ska vara applicerbart på parkeringsgarage i exempelvis bostadsområden. 

Kommunikationsplan 

En viktig del i utvecklingsprojektet är dialog under resans gång samt kommunikation av 

resultatet till berörda parter. Metoden som beskrivs i rapporten är ett koncept till arbetssätt som 

kommer att verifieras inom Parkeringsbolagets ordinarie verksamhet. Nedan presenteras ett 

koncentrat av utförda och planerade aktiviteter 

Dialog som utförts under projekttiden 

- Presentation av projektet på Parkeringskonferensen i maj 2010 

- Referensgruppmöte med sakkunniga och berörda i september 2010 

- Intervju för förankring av inriktning och resultat med ett flertal handläggare inom området 

Spridning av resultat 

- Föredrag av projektets resultat på avdelningsmöten eller motsvarande storsamlingar för 

handläggare vid Trafikkontoret och Park- och naturförvaltningen 

- Workshop för planerare under våren 2011 kommer arrangeras i samarbete med Svepark 

- Verifiering av metod för ett urval av anläggningar utförs av Parkeringsbolagets personal 

- Slutliga rapporten kommer att distribueras digitalt till Sveparks medlemmar och läggas 

upp på Sveparks hemsida och Boverkets projektportal 

- Artikel skrivs till Parkeringsnytt 

6

Trygghet ur ett jämställdhetsperspektiv 

Jämställdhet innebär att kvinnor och män är lika värda och har samma rättigheter, skyldigheter 

och möjligheter. Jämställdhet blandas lätt ihop med jämlikhet, vilket skapar förvirring. Jämlikhet 

handlar om alla människors lika värde och utgår från tesen att ingen människa är värd mer eller 

mindre än någon annan oavsett till exempel etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning eller kön. 

Jämställdhet är det begrepp som reserverats för frågor som handlar om kvinnor och män. 1 

”Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma 

möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets 

alla områden.” 

Källa: Nationalencyklopedin 

Trygghet är ett sammansatt begrepp som därför är svårt att förklara. 

Människor kan till exempel beskriva trygghet som lugn, kontroll, välbefinnande, tillit och frihet 

från hot. Samtliga upplevelser är individuella. Vad trygghet innebär beror på vem som tillfrågas 

och i vilket sammanhang. En konsekvens av att trygghet är en individuell känsla och därför svår 

att definiera är att det är komplicerat att mäta människors upplevelser av just trygghet. 2 

Den som känner sig sårbar är mer otrygg än den som inte tror sig vara sårbar. Sårbarheten kan 

vara fysisk – att vara mindre och svagare, t ex barn, kvinna, äldre funktionshindrad eller 

oskyddad trafikant. Sårbarhet kan också vara social, det vill säga att man genom sin 

grupptillhörighet är utsatt, t ex homosexuella och vissa invandrargrupper. 3 Många känner sig 

otrygga i stads- och tätortsmiljöer, framförallt när de vistas ute på kvällarna. Statistik och 

forskning visar samstämmigt att kvinnor känner sig mer otrygga än vad män gör. Otryggheten 

innebär större begränsningar i rörelse- och handlingsfriheten i det offentliga rummet för 

kvinnorna än för männen och får dem att ändra sitt beteende. 4 

Glöm inte att även den som parkerar i ett parkeringshus största delen av tiden är fotgängare. 

– Hur hanteras fotgängarna i parkeringsanläggningarna? 

1 

Jämställdhet på dagordningen, 2010. 

2 

Vidga vyerna, planeringsmetoder för trygghet och jämställdhet, 2010. 

3 

TRAST Utgåva 2, 2007. 

4 

RISK - Om kvinnors erfarenheter och fysisk planering, 2005. 

7

2 

planerings 

principer

Rädslans platser 

Carina Listerborn, fil dr i stadsbyggnad, har utifrån sina undersökningar identifierat vilka miljöer som 

upplevs som otrygga. Hon kallar dem rädslans platser och det är inte oväntat mörka, ödsliga och 

övergivna platser, platser som ligger långt från möjlig hjälp. Både instängda miljöer och stora öppna 

ytor upplevs som obehagliga liksom buskage, vinklar och vrår samt generellt dåligt underhållna 

miljöer. En del av dessa miljöer förändras över dygnet, en del över årstid. En trivsam plats under 

dagtid kan förvandlas till en skrämmande plats under dygnets mörka timmar. Exempel på typiska 

rädslans platser är gångtunnlar, parkeringsgarage, parker nattetid, bakgårdsliknande 

områden/industriområden, parkvägar mellan hållplatser och bostaden, platsen där man väntar på 

bussen eller tåget liksom cykelvägar genom parker. 1 

I den litteratur som behandlar otrygghet i stadsmiljö kommer parkeringsanläggningar ofta upp som en 

plats som upplevs otrygg. Parkeringshus och stora garage är ofta utformade så att de grundläggande 

villkoren för trygghet saknas, som att vara sedd och att själv överblicka. Pelare, mörka nischer, dolda 

hörn och mer eller mindre täta väggar mot omgivningen skapar otrygghet. Många upplever det otryggt 

att ta sig till och från bilen i trappor eller hissar som inte går att se in i och därmed gör det omöjligt att 

förutse obehagliga möten. Parkeringsgarage har ofta begränsat med reträttvägar/flyktvägar och även 

låg rörelsefrekvens av människor. Därutöver är de ofta mörka med omålad betong och dålig 

belysning. 2 

Det Sociala Rummet 

Det Fysiska Rummet 

Öppet 

Slutet 

Tomt/Öde 

skogar, 

parker, 

rekreationsområden, 

planer, 

gator,torg, 

öppna platser 

tunnlar, 

fotgängartunnlar, 

broar, 

slutna köpcentrum, 

parkeringshallar, 

källare 

Efter Koskela (1996:72) 

Befolkat 

stationer, 

terminaler, 

köpcentrum, 

gator, torg, 

öppna platser, 

Köer, 

restaurangers entréer 

restauranger, 

dansplatser, 

diskotek, 

cafeterior 

Figur 1: Birgitta Andersson 3 refererar till begreppen fysiskt och socialt rum för att 

analysera rädslans dimensioner i staden. Figuren visar sociala och fysiska 

egenskaper i rum som upplevs skrämmande. 

1 Movium, Trygg i staden, 2007. 

2 Brott, bebyggelse och planering, 1998. 

3 Rädslans rum -trygghetens rum- ett forskningsprojekt om kvinnors vistelse i trafikrummet, 2001. 

9

Överblickbarhet 

För många typer av brott är god överblickbarhet avskräckande eftersom det på ett mycket direkt sätt 

ökar risken att bli upptäckt. Dessutom känner man sig mer trygg eftersom man lätt kan se vad som 

händer, vilka som rör sig och risken för överraskningar minskar. Överblickbarhet får dock inte göras så 

god att den leder till ödslighet. 4 

Oplanerade hörn och prång kan lätt uppfattas som obehagliga då detta kan vara ett potentiellt 

gömställe för förövare. 5 

Buskar och annan växtlighet bör inte vara högre än en meter för att man ska ha möjlighet att 

överblicka och inte behöva oroa sig för att någon kan gömma sig bakom. Träd är värdefulla element i 

staden samtidigt som träden måste skötas. För att inte skapa otrygga miljöer bör lövkronans undre 

kant vara mer än två meter över mark. 

Parkeringsanläggningar, garage, gång- och cykelvägar, gångtunnlar, broar passager förbi 

skogsdungar och stora buskage, hållplatser och terminaler är platser som kan upplevas som otrygga. 

Gemensamt för platser och anläggningar som upplevs otrygga är att dess omgivning är svåra att 

överblicka, både för den som använder anläggningen och när det gäller möjligheten för andra att se 

vad som händer på eller kring anläggningen. 6 

God skötsel 

Bristande vård av den fysiska miljön kan leda till förfall och ännu mer problem. Därför bör byggnader 

och uterum hållas i gott skick. Områden som tillåts förfalla fysiskt sänder ut signaler till dem som bor 

och vistas där att området är på nedgång. När miljön är ovårdad ökar vandaliseringen och otryggheten 

och därför bör man regelbundet kontrollera och vid behov åtgärda. Exempel på åtgärder är att ta bort 

klotter, städa rensa och ansa. Taggiga buskar kan vara en lösning på att förhindra icke önskvärda 

besökare från att ta sig in i områden eller att komma nära en fasad och klottra. Men ofta finns det 

bättre, mer stadsmässiga och vänligare lösningar på problemen. För att kunna ta bort klotter bör 

väggmaterialet i fasaden, upp till cirka 3 meters höjd, tåla behandlingen. Ett annat alternativ är att 

bottenvåningen får ett annat material och/eller färg från resten av fasaden så att man kan restaurera 

endast en del. 4 

Brott bagatelliseras om den fysiska miljön signalerar att ingen gör något åt de brott som begås. Till 

exempel leder klotter som får sitta kvar till att klottrande får karaktären av ett banalt brott, och andra 

klottrare får då både uppmuntran och fria händer. 6 

God belysning 

Miljöer förändras med ljustes skiftningar. Ljus och mörker har stor betydelse för upplevelsen av en 

plats. Ett viktigt element i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet är ljus. Man ska 

både kunna se och ses, samt kunna orientera sig. Miljöer ska kunna vara överblickbara även under 

dygnets mörka timmar och därför är belysningen viktig. Skumma miljöer bör undvikas och man kan 

också arbeta med att skapa en viss dynamik i ljussättningen. Exempelvis behöver inte bara gångvägar 

belysas utan även miljöerna runt omkring. På så vis är det inte bara den gående som blir synlig. På 

extra känsliga platser, till exempel entréer och busshållplatser kan punktbelysning vara effektiv. En 

god belysning ska avteckna personer som annars hade varit dolda av mörkret på gator, vägar platser 

och runt byggnader. Den ska också vara jämn och inte bländande. 

Att planera för god belysning är dock svårt i många avseenden. Det finns en tradition av att satsa på 

kvantitet istället för kvalitet. Till exempel placeras belysningen ofta ut med hänsyn till kabeldragningen, 

största möjliga luxtal används och antalet armaturer minimeras och förses med hållbara lampor som 

drar minsta möjliga energi. Det är inget fel i att mäta ljus och minimera kostnader, men kvalitén måste 

4 Tryggare Lund, 2008. 

5 Trygg i staden, 2007. 

6 TRAST Utgåva 2, 2007. 

10

sättas i fokus. Länge har det främst varit armaturbranschen som sysslat med belysningsfrågor, vilket 

har fått till följd vad nutida belysningsexperter kallar ”brutalbelysning”. Eftersom ljus är ett kraftfullt 

verktyg, kan det vara farligt om det används på fel sätt. Lampor som bländar förfular platser, gör 

orienteringen svårare och försämrar uppfattningen av detaljer. 7 

Vägen fram till entrén och själva entrén ska vara väl belyst, men samtidigt ska belysningen inte vara 

bländande. Därför är det bättre att belysa byggnadens väggar och omgivande ytor än människorna, 

det gör det också lättare att uppfatta exempelvis skyltar. 8 

Fysisk planering och befolkade uterum 

Stadsbyggandet spelar en viktig roll för tryggheten. Brister i stadsplaneringen kan i värsta fall 

underlätta brott och bidra till otrygghet. Kommunen har en särskilt viktig ställning i det 

brottsförebyggande arbetet eftersom man förfogar över de instrument inom den fysiska planeringen 

som kan användas för att stödja och genomföra lokala utvecklingsprogram som innehåller 

brottsförebyggande aspekter. 

Ställningstaganden i översiktsplanen kan exempelvis innehålla idéer om hur stadens struktur bör 

utvecklas för att motverka otrygghet. Den kan innehålla policy för hur bebyggelsemiljön bör blanda 

bostäder, arbetsplatser och handel för att skapa befolkade platser större delen av dygnet eller idéer 

om hur kommunikationer ska utvecklas för att främja trygghet. 9 

Detaljplaner kan användas för att skapa miljöer som motverkar brottslighet genom att reglera 

utformningen av byggnader och allmänna platser, till exempel gator, gång- och cykelvägar, 

parkeringsplatser, torg och parker. Detaljplanen kan styra så att bebyggelsen blir mänsklig, att mörka 

prång inte bildas samt stimulera till ett ökat socialt liv i stadens offentliga rum. Med stöd av 

översiktsplan och detaljplan kan kommunen, i samband med bygglovsprövningen, ställa krav på 

byggnaders placering och gestaltning. 10 

För att minska antalet situationer som kan resultera i brottslighet handlar det förutom lämpligt 

skalskydd först och främst om en lämplig fysisk utformning, som ger överskådlighet och befolkade 

offentliga rum. Det är viktigt att undvika tomma områden längs stråk där folk måste röra sig. 9 

Att bli sedd innebär en stor trygghet för människor. Cyklister kan välja att cykla längs med bilvägen för 

att de blir sedda av bilisterna och fotgängare kan känna sig trygga om de vet att de blir sedda från 

fönster. Därför ska allmänna och gemensamma markytor kunna överblickas av människor som rör sig 

ute och/eller från fönster. Viktiga element att ta hänsyn till i planeringen är belysning och siktlinjer, 

fönsterplacering samt att jobba för att allmänna ytor används under stor del av dygnet. Dolda fickor 

ska undvikas så långt som möjligt. 7 

Befolkade uterum med blandad befolkning är oftast den viktigaste faktorn för att öka tryggheten. 

Förutsättningarna kan ges genom att blanda verksamheter och att ha hög bebyggelsetäthet. Genom 

att vända byggnaders entréer mot gata eller huvudstråk rör sig många ”ögon” förbi och det skapas en 

naturlig övervakning. Avståndet från entré till gata bör vara kort och platsen bör vara överblickbar både 

från gatan och från byggnader intill. 

7 

Tryggare Lund, 2008. 

8 

Bo tryggt 05, 2005. 

9 

TRAST Utgåva 2, 2007. 

10 

Brott, bebyggelse och planering 1998. 

11

3 

metod 

& analys

Upplägg av metod och analys 

Förstudien till ansökan om utvecklingsmedel från Boverket visade att det fanns få referenser 

kopplade till utformning av parkeringsanläggningar med avseende på trygghet och 

jämställdhet. Därför inleddes projektet med en litteraturstudie för att sammanställa fakta som 

grund för fortsatta arbetet. 

Fakta från litteraturstudien sammanställdes till parametrar i inventeringsmallen som 

presenteras i bilaga 2. Mallen provkördes på ett antal befintliga anläggningar där bilder från 

anläggningarna sammanställdes till ett diskussionsunderlag som presenterades på internt 

projektmöte inom Landskapsgruppen med deltagare som har lång erfarenhet inom 

utformning och skötsel av utomhusmiljöer. Resultatet bearbetades vidare till 

exempelsamlingen som ni finner i kapitel 4. 

Därefter har parametrarna i inventeringsmallen strukturerats och justerats till ett koncept där 

även en viktning av parametrarnas betydelse har sammanställts till en s.k värderos. 

Värderosen redovisas i i slutet av detta kapitel. 

Värderosen är ett verktyg för jämförelse mellan anläggningar och utgör en ingång till analys 

av dagsläget och en hjälp i prioritering av åtgärder. 

Litteraturstudie 

Genom att bland annat använda sökorden; trygghet, jämställdhet, parkeringshus har befintlig 

litteratur inom området samlats in. För att strukturera och sortera ut material som ansågs 

användbart i projektet har träffarna sammanställts till en litteraturmatris. Genom en 

uppdelning av ämnesområden har litteraturen bedömts utifrån dess beröring och 

användbarhet för projektet utifrån en viktningsskala 1-3, där vikt 3 bedöms vara mest 

användbar. Matrisen har fungerat som en vägledning genom arbetets olika skeden och 

underlättat hanteringen av det omfattande material som litteratursökningen resulterade i. 

För fullständig litteraturmatris se kapitel 5, bilagor. Litteraturmatrisen kan även fungera som 

en vägledning för den som vill fördjupa sig vill fördjupa sig inom något av delområdena. 

LITTERATURSAMMANSTÄLLNING 

En viktning är gjord av berörda ämnesområden som är intressanta för 

"Utvecklingsprojekt Parkeringshus". Om området berörs är 

omfattningen/användbarheten viktad i en skala 1-3, där vikt 3 bedöms som 

mest användbar. BEBYGELSE 

Andersson Birgitta (2001) Rädslans rum -trygghetens rum- ett 

forskningsprojekt om kvinnors vistelse i trafikrummet. VINNOVA Rapport 

VR 2001:32. Stockholm. 

Boverket (2002). Stadsplaner istället för trafikplanera och 

bebbyggelseplanera. Karlskrona. 

Boverket (2006). Jämna steg -Checklista för jämställdhet i fysisk 

planering. Karlskrona. 

(utformning, belysning fönster 

betongelement, entreer) 

OMGIVNING 

(utformning, grönytor, tunnlar, 

belysning, gc-vägar) 

DET SOCIALA LIVET 

(tidpunkt människor rör sig i 

området, typ av bebyggelse) 

FYSISK TILLGÄNGLIGHET OCH 

ANVÄNDBARHET 

(lätt att hitta, överblickbarhet) 

STADSPLANERING 

(stadsstruktur, detaljplanering) 

ÄMNESOMRÅDEN 

3 3 3 1 2 3 3 

1 1 1 1 

SKÖTSEL OCH UNDERHÅLL 

1 1 1 3 JA 

Utdrag ur litteraturmatrisen där resultaten från litteraturstudien grupperats efter ämnesområde och 

viktats efter användbarhet med avseende på användbarhet för projektet. 

13 

PARKERINGSHUS 

(in- och utvändigt) 

BROTT 

TRYGGHET, RÄDSLA 

JÄMSTÄLLDHET 

CHECKLISTA

Inventeringsmall 

Av litteraturstudien har ett antal checklistor inom olika områden och med olika inriktningar 

framkommit. Genom den kunskap som inhämtats i litteraturen samt genom att studera 

upplägg och innehåll i befintliga checklistor har en skräddarsydd inventeringsmall för 

parkeringsanläggningar tagits fram. Inventeringsmallen är uppdelad i fem delområden för att 

underlätta åtgärdsbearbetning. Mallen är tänkt att användas vid inventering av befintliga 

parkeringsanläggningar men är även tänkt att vara ett stöd i form av en checklista vid 

planering och utformning av nya parkeringsanläggningar. För fullständig inventeringsmall se 

kapitel 5, bilagor. För att underlätta användningen av inventeringsmallen har en 

exempelsamling tagits fram med beskrivande bilder som ger exempel från befintliga 

anläggningar, kapitel 4. 

Trygghetsinventering av Parkeringshus 

1. INVÄNDIG MILJÖ 

Belysning 

Utformning 

Information och skyltning 

Säkerhet och skalskydd 

Interiör och Design 

2. NÄRMILJÖ -trapphus, entréer och planteringar 


Entréer, trapphus och hissar 

Planteringar 

Överblickbar utemiljö 

3. OMGIVANDE MILJÖ -vägen till och från parkeringshuset 


Målpunkter för parkeringskunder 

Bilvägar 

Gångvägar 

4. SKÖTSEL OCH UNDERHÅLL 

Invändigt 

Närmiljö 

Omgivande miljö 

5. FYSISK PLANERING 

Människors närvaro och rörelse 

Orienterbarhet - Lätt att hitta 

Vikt 

Myket stor 

betydelse=3 

Stor betydelse=2 

Viss betydelse=1 

Ingen betydelse=0 

Utkast från inventeringsmallen, som visar rubriker. 

14 

Ja 

(10 poäng) 

Nej 

(0 poäng) 

Tveksamt 

(5 poäng)

Värderosen 

För att kunna jämföra de olika delområdenas kvalitéer/brister för respektive 

parkeringsanläggning samt även göra en jämförelse mellan olika anläggningar har ett 

verktyg skapats som översätter svarsresultaten till ett diagram i form av en värderos. Olika 

faktorer bedöms ha olika stor inverkan på trygghetsupplevelsen och därför har en viktning 

gjorts av respektive fråga med följande viktningsgrad; Mycket stor betydelse =3, Stor 

betydelse = 2, Viss betydelse = 1 och Ingen betydelse = 0. Svarsalternativen baseras på 

respektive frågas måluppfyllelse, de tre svarsalternativen är följande; JA = Uppfyllt (10 

poäng), NEJ = Ej uppfyllt (0 poäng) och TVEKSAMT= Tveksamt om uppfyllt (5 poäng). För 

att få fram värderosen (bilden nedan) multipliceras respektive frågas måluppfyllelse 

(poängen) med dess viktning och resultatet justeras sedan för att göra de olika rubrikerna 

jämförbara. 

Analys med hjälp av värderosen kan ge indikation på brister och styrkor hos befintliga 

anläggningar med avseende på trygghet. För att verifiera modellen bör en pilotstudie på ett 

antal anläggningar utföras vilket kan resultera i vissa justeringar av modellen. I vår studie har 

vi utgått från centrumnära parkeringsanläggningar om man ska använda modellen för 

inventering av anläggningar i bostadsområden kan det finnas behov att justera viktningen i 

inventeringsmallen. 

Fysisk planering 

Skötsel och underhåll 

Trygghetsinventering 

Invändig miljö 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

Närmiljö 


Focus 

Koffen 

Skånegatan 

Tomtegatan 

Värderosen är ett diagram för jämförelse mellan fyra olika parkeringshus (värdena är fingerade). 

15

4 

exempel 

samling

Invändig miljö 


En avgörande faktor för trygghetsupplevelsen av ett parkeringshus är belysningen. 

Det är viktigt att eftersträva en jämn allmän belysning som inte bländar. 

Tack vare teknikutvecklingen i branschen har det under senaste åren kommit en mängd nya 

produkter och lösningar som ger bra ljusåtergivning med låg förbrukning. 

Punktbelysning är ett verktyg för att tydliggöra entréer och punkter där information skall läsas 

t ex. parkeringsautomater. Fönster eller öppningar i fasad som släpper in dagsljus är positivt 

ur trivselsynpunkt men ljusinsläppen skall då utföras så att solljuset inte ”slår ut” inomhus - 

belysningen. Särskild hänsyn måste tas till förändringen från dagsljus till artificiellt ljus när 

man kör in i en anläggning. Med en automatisk ljusanpassningsanordning som reglerar 

ljusintensiteten från mörkare till ljusare områden och tvärt om kan många av dessa problem 

undvikas. 

Före 

Parkeringshuset Focus har vid renovering fått en effektfull belysning vid parkeringsautomaterna. 

Belysningen i Focus var tidigare fäst mot taket och resulterade i att lite ljus nådde förbi takbjälkarna. 

Vid upprustningen målades taket vitt och befintliga armaturer sänktes men inte så mycket att den 

bländar bilisterna. 

17


Parkeringskunderna ska helst kunna känna att de har fri sikt över hela 

parkeringsanläggningen. Skymda hörn och pelare eller många kompakta väggar motverkar 

syftet. Om pelare måste användas bör de vara runda. Vinkelrät uppställning av bilarna är en 

fördel då det ger rakare rader och färre gömställen bakom bilarna. Fysiska barriärer mellan 

parkeringsraderna försvårar framkomlighet vid flykt eller buskörning när anläggningen har låg 

beläggningsgrad. Hindren kan utformas med enklare avgränsningar och behöver inte vara 

låsbara. Väl tilltagna manöverytor och bredder på parkeringsplatserna ger ökad bekvämlighet 

för sällanbesökaren och ett ofta efterfrågat separat gångytrymme för personer med barnvagn 

eller besökare med bagage. 

För större anläggningar är det en fördel om våningsplanen sektioneras då det ger kortare 

raksträckor vilket är positivt ur trafiksäkerhetssynpunkt. Om ytan delas upp mellan allmän 

parkering och förhyrd parkering bakom grind eller i låsbara s.k. bilburar minskar tillgängligheten 

för obehöriga och tryggheten ökar då besökaren vet att personer som rör sig längre bort i de 

låsta delarna sannolikt har behörighet. Genom att hålla nere antalet in- och utfarter blir 

anläggningen lättare att överblicka och rörligheten i anläggningen ökar. Målet bör vara att 

skapa en så överskådlig och tydlig planlösning att den är självförklarande vilket gör att behovet 

av hänvisningsskyltar minimeras. Exempel på sådana detaljer är avvikande kontraster på 

utrymningsvägar och dörrar till trapphus och hissar. Stämningsmusik och reklam kan förstärka 

bilden av att besökaren är välkommen och efterfrågad förutsatt att den utformas med finess. 

I Södra vägens parkeringshus har ytorna delats upp mellan allmän och förhyrd parkering 

Parkeringshuset Nordstan är 

en mycket stor anläggning. 

Här har en horisontell 

avgränsning placerats mellan 

bilplatserna vilket tvingar 

bilisterna till önskat beteende. 

Risk finns att man annars 

genar mellan skeppen och 

kan hamna mot färdriktningen 

18

P-hus Gamletull i Halmstad är en nybyggd anläggning certifierad med European standard parking award 

som innehåller både parkeringstekniska aspekter och mjukare aspekter som trygghet och säkerhet. 

Anläggningen är ljus men det mest slående är den väl tilltagna takhöjden som ger en känsla av rymd. 

I anslutning till Gamletulls entré används belysningspollare för att tydliggöra trapphuset och staket 

förhindrar fotgängare att gå rakt ut från trapphuset där konflikt annars kan uppstå med bilarna. 

Brandredskap finns tydligt utmärkt. Dörröppnare och väl tilltagna mått ger funktionshindrade 

möjlighet att parkera gratis i 3 timmar skyddat från väder och vind som alternativ till gatuparkering. 

19


Skyltningen i en parkeringsanläggning bör alltid anpassas till förstagångsbesökarens behov. 

Det ger ett ordnat intryck om alla skyltar följer samma designprofil. En blandning mellan äldre och 

nyare skyltar av olika årgångar, kvalitet och typsnitt är tyvärr en allt för vanlig syn. 

Standardiserade skyltar bör användas i första hand där möjligheten att använda pictogram, 

(internationellt vedertagna symboler) som ersättning eller komplement till texttavlor kan övervägas 

då det underlättar för turisterna. 

Längs händelsekedjan från infart till att kund betalat avgift och lämnat anläggningen finns ett antal 

aktiviteter att ta hänsyn till. 

Vid infart skall det tydligt framgå vilka öppettider, avgifter och betalningssätt som gäller. 

Efter att kunden med hjälp av indikering av antal lediga platser innan uppfart till nästa plan hittat 

en ledig plats att parkera på övergår bilisten till att vara gående med andra behov. 

Fotgängare måste ha möjlighet att lätt hitta rätt väg inom anläggningen och veta var trappor, 

hissar och nödutgångar och biljettautomater är belägna. Där flera alternativ finns bör namnen på 

utgångarna visas kopplat till kända målpunkter, gatunamn, torg eller liknande. Hänvisningar skall 

placeras så pass högt att de inte skyms bakom högre skåpbilar. En viktig trygghetsaspekt är att 

kunna hitta tillbaka till sin bil. Därför är det viktigt att skapa en identitet för varje våningsplan och 

anläggningen i allmänhet. 

Den information som ges till besökaren utöver parkeringsskyltarna inskränks ofta till 

små dekaler från olika avsändare klistrade på biljettautomaterna. Huvudmannen för 

parkeringsanläggningarna i staden borde utforma ett skyltprogram som redovisar 

grundprinciperna för vilken information som skall ges, vad den ska innehålla och var den ska 

presenteras. Varför inte införa ett enhetligt system med informationstavlor innanför entrén i 

trapphuset och vid varje parkeringsautomat på samma sätt som fastighetsägaren informerar sina 

hyresgäster i trappuppgångarna? Här kan anläggningens namn och öppettider anges tillsammans 

med kontaktuppgifter och journummer till förvaltaren. I dagsläget har de flesta besökarna tillgång 

till mobiltelefon och ges de information om journummer för att avrapportera fel och lämna 

förbättringsförslag skapas en möjlighet till ett viktigt brukarinflytande. I större parkeringshus med 

besöksparkering för evenemang och många ovana besökare är det lämpligt att i anslutning till 

gångentrén eller trapphusen placera orienteringskarta över parkeringshusets närmiljö där 

kopplingen till de viktigaste målpunkterna indikeras. 

Genomtänkt skyltplacering? 

20

Olika strategi för skyltning. 

Att uppge när anläggningen är 

öppen känns mer inbjudande 

än att tala om när anläggningen 

är stängd. Informationen bör 

kompletteras med journummer 

om möjlighet finns att få ut 

inlåst bil. 

Exempel på orienteringstavla över närmiljön där 

tavlans plats visas tillsammans med målpunkter 

längs evenemangsstråket. Vanlig karta är 

tydligare än flygfoto som bakgrund 21 

I Göteborg annonseras sällan parkeringsanläggningens namn. 

Exempel från Halmstad med tydlig annonsering av anläggningens 

namn. Fördel för den som letar efter specifikt garage. 

På Focusgaragets tak har skärmtaken använts 

som skyltbärare och visar vilket trapphus som 

har trappa respektive hiss.


Ett effektivt sätt att motverka otrygghet är att placera trapphus, infarter/utfarter och automater 

så att garaget känns naturligt övervakade av folkströmmar. Undersökningar har visat att få 

besökare lägger märke till om garaget är kameraövervakat eller inte medan närvaro av 

patrullerande personal eller bemannad service får höga betyg. Även om det är dyrt med 

personal på plats kan de utföra fler arbetsuppgifter än att vägleda och bevaka. System för att 

förhindra obehöriga att komma in i anläggningen som bommar vid in/utfart samt möjlighet att 

låsa in sin bil i bilbur ökar upplevda tryggheten ytterligare. 

Att skapa tydliga huvudentréer dit besöksströmmarna kanaliseras talar inte mot behovet av 

reträttvägar och nödutgångar men dessa kan ha lägre standard än huvudingången. 

Interntelefon kopplat till jourcentral uppskattas om det finns strategiskt utplacerat i 

anläggningen men ett pålitligt larmsystem vars funktion verifieras regelbundet är ett absolut 

minimikrav. 

Trappan till Lorensbergs parkeringsdäck är ett skräckexempel på utformning ur trygghetssynpunkt 

enligt polisens representant i referensgruppen. Instängd känsla, nivåskillnader och prång gör platsen 

svår att överblicka. Här finns parkeringspersonal sommartid - mot pristillägg erbjuds bevakad 

parkering vilket inte i sig talar emot en upprustning 

Stora skyltar som visar kameraövervakning kan ha 

motsatt effekt genom att förmedla bilden av att det 

förekommer brottslighet. Skyltarna som är borta nu 

visar inte ett larmnummer utan kontakt till kameraleverantören 

Även om trappan till boendeparkeringen på nedre 

plan är väl underhållen väljer flertalet att gå en 

omväg och istället gå in genom bilporten. Eftersom 

trappan är så smal och placerad tätt på huset finns 

ingen möjlighet till kontakt med omgivningen 

22

Bilden ovan visar boendeparkering i Gårdsten där 

s.k bilburar ökar säkerheten. För att komma in i 

anläggningen används elektronisk nyckel. 

Högra bilden 

Avgränsningen mellan Per Dubbs garaget och 

gångbron till Sahlgrenskas sjukhusområde liknar 

mest ett fängelsestaket. Intyrcket av anläggningen 

skulle bli ett annat om partiet utfördes svängbart 

och bara stängdes till nattetid när anläggningen 

låses. 

Nedan visas cykelparkering på sidoyta i 

parkeringshuset Koffen. Eftersom allt fler 

köper dyra elcyklar och eu-mopeder ökar 

efterfrågan på att kunna ställa ifrån sig sin cykel 

eller moped på ett säkert sätt och då gärna med 

inlåsningsmöjligheter. 

23

Interiör och design 

En av de mest verkningsfulla åtgärderna för att skapa trygghetskänsla är att måla tak och 

väggar i ljusa kulörer vilket gör att belysningen kommer bättre till sin rätt. 

Att på olika sätt införa trivselelement som utsmyckningar, väggmålningar, fondväggar, och 

effektbelysningar som ger positiva ”överraskningar” och en känsla av att anläggningen är 

väl omhändertagen är värdefullt i sammanhanget. 

I Tomtegatans parkeringshus har det vita taket kombinerats med väggar i varma jordfärger. 

Till vänster syns de kontrastmarkerade pelarna i Nordstans parkeringshus som belysts så att sektionsnumreringen 

skall synas tydligt. I Olskrokens garage (ovan höger) ger den väl tilltagna takhöjden och de 

generösa bredderna plats för vinkelrät uppställning. Dagsljuset filtreras genom tonade glasskivor som 

den tända belysningen jämnar ut. 

24

Bilden ovan visar fräck toning på glaset och 

skyltning med pictogram i parkeringshuset 

Koffen. 

Planteringslådor i infarten till Focus kunde 

getts en bättre placering där de besökande 

inte är fullt upptagna med att läsa skyltar 

och hamna i rätt fil. 

Vid väggfotot i renoverade Focus samlas 

ibland äldre personer som diskuterar bilden. 

Kanske har någon av dem varit ägare till 

den felparkerade folkvagnen? 

25

Före/efterbilder på våning 2 i parkeringshuset Focus. 

Till höger om hissarna på plan 2 finns en inglasad gångbro som leder till Liseberg och Svenska 

mässan. I bottenplan finns galleria med butiker. Innan var skyltsättningen och symbolerna otydliga. 

Särskilt den vänstra blå som var tänkt att visa gångbro på samma plan istället välvilligt kan tolkas 

som att ”åker du upp med hissen når du studsmatta för barn och vuxna”. Observera också att 

hänvisning till nedre plan visades med pil åt vänster. Efter renovering av ytor och renodling av 

skyltning minskade informationsbruset 

26

Närmiljö 


Ständig grundbelysning i trapphuset som ökar i styrka när någon befinner sig i trapphuset gör 

att parkeringsbesökaren vet att det finns fler i trapphuset. Är trapphuset genomsiktligt ökar den 

sociala kontrollen från omgivningen vilket är ett effektivt verktyg för att minska antalet inbrott 

och oönskade besökare i anläggningen. 

Belysningen i ett genomsiktligt trapphus tydliggör entrén och gör den lättare att hitta. 

Det är viktigt att inte skillnaden i ljusstyrka mellan ute och inne blir för stor. Fasadbelysning och 

punktbelysning i anslutning till entrén bör finnas som komplement till gatubelysningen och skall 

utformas efter funktionskrav för att ge tydligt ljus utan att blända. 


Trapphus kan utformas så att de utgör landmärken vilket ger anläggningen en identitet och 

fungerar som indirekt annonsering för nya kunder. Samtidigt blir det lättare att hitta tillbaka till 

sin bil. Ju längre entréerna till trapphusen ligger från anslutande gångbana/gata desto större 

vikt måste läggas på att synliggöra entrén och gångvägen dit. Ett mindre antal trapphus med 

fullstandard är positivt ur trygghetssynpunkt då det kanaliserar besöksströmmarna och gör att 

anläggningen upplevs mer frekventerad. 

Rymliga trapphus och hissar där plats finns för kunder med barnvagn, bagage eller 

förflyttningshjälpmedel ökar anläggningens möjliga kundgrupp. Att använda sig av 

genomsiktliga trapphus är positivt ur trygghetssynpunkt då det ger en möjlighet att bli sedd från 

omgivningen om påkallande av hjälp skulle bli nödvändig. 


Planteringar i anslutning till entrén ökar trivseln och ger en variation om växter väljs 

för att ge blomning utspritt över säsongen. Buskar skall undvikas som marktäckare eftersom 

de ofta växer snabbt och då begränsar sikten. Ett bättre alternativ är att plantera stamträd och 

anlägga gräsmatta som kompletteras med mindre men väl omhändertagna planteringsytor. 

Bilden ovan till vänster och mitten visar genomsiktlig entré till boendeparkering i Gårdsten 

Och en detaljbild av den intressanta fasadlösningen. Anslutningen mellan fasaden och gångbanan 

vid Koffen har byggts med natursten där plats skapats för planteringsurnor och väggfasta bänkar. 

27

Före 

Bilden till vänster visar ett öppet trapphus 

i anslutning till Per Dubbs parkeringshus. 

Trappan kan upplevas otrygg på grund av 

skymda ytor som gör det svårt att överblicka 

och upptäcka eventuella förövare. 

En möjlighet att förbättra trapphuset är att såga 

öppningar i avsatsen och ersätta med 

smidesräcke för att öka kontakten med 

omgivningen 

Före/efterbilderna ovan visar exempel på miljöupprustning av bostadsområden i Tynnered. 

Delar av betongmurarna har sågats upp och ersatts med smidesräcke för att ge ett luftigare 

intryck. Nya ytskikt på strategiskt viktiga ytor i anslutning till entréer och punktbelysning 

infällda i muren. 

28 

Efter 

Före Efter

Före 

Bilderna redovisar läget före och efter upprustning av parkeringsdäck i Länsmansgården som i korthet 

innebar: Personentrén flyttades fasaderna målades och ett nytt entréparti med glas sattes in. Andra 

åtgärder är t ex. plantering av blommande, låga buskar vid entré, bättre belysning både inne och ute 

samt säkerhetsåtgärder som elektronisk nyckel och ”burar” för bilarna med bom för infart till 

boendeparkering. I början var det mycket skadegörelse på glaspartierna men det har avtagit med 

tiden. Bilden nedan är tagen innan gräset är färdigetablerat 

Efter 

29 

Före

Utformningen av närmiljön är en viktig del i upplevelsen av parkeringshuset. 

Entréerna till trapphusen på Södra vägen är ett exempel på hur anläggningen kan lyftas genom 

att använda påkostade ytskikt i natursten, medvetet placerade belysningspollare och entréparti 

samt skärmtak i glas. Förbudsskylten mot skateboardåkning som klistrats på dörren drar ned betyget. 

På ytterdörren borde istället öppettiderna och journummer annonseras. 

Även utformningen av bilinfarten till anläggningen är en viktig faktor. Bilden ovan visar hur belysningspollare 

och relief i stödmuren bidrar till att skapa en intressant närmiljö. 

Parkeringsgaraget Pedagogen är inrymt i källaren på Sociala huset. Här har entrén infogats så väl i 

byggnadens formspråk att den blir svår att hitta tillbaka till för den som inte är bekant med byggnaden. 

30

Överblickbar utemiljö 

Parkeringshuset bör vara lätt att identifiera och känna igen. Fasaden på parkeringshuset bör 

vara utformad så att det inte bildas mörka och trånga delar som kan fungera som gömställen 

under dygnets mörka timmar. In- och utfarter samt gångentréer bör placeras så att de kan 

överblickas från omgivande bostäder och verksamheter. För att gångstråken skall upplevas 

som trygga under dygnets mörka timmar skall vegetationen vara placerad med distans från 

gångvägen och hållas på lägre höjd. Att kunna överblicka omgivningen och se var 

gångvägarna leder är en viktig faktor. Hur parkeringshus utformas och passas in i 

stadsbilden är lika viktigt som för andra typer av hus. 

P-hus Gamletull Halmstad är nybyggt och 

anpassat till kvartersstrukturen. Den 

slammade fasaden och ”fönsteröppningarna” 

ger byggnaden en tydlig identitet. In- och utfart 

korsar gångbanan utan skydds distans vilket 

kan diskuteras ur säkerhetssynpunkt eftersom 

sikten är begränsad. 

P-hus Tomtegatan har en unik prisbelönt fasad och 

tydlig identitet på trapphusen vilka fungerar som 

riktmärken. Tyvärr har trapphusen placerats 

indragna från fasadlivet och riktas mot sidogatorna 

vilket gör att orienterbarheten och överblickbarheten 

blir lidande. Belysningsarmaturernas typ och 

placering bör ses över liksom vegetationen. 

Separerad gångbana saknas till entrén. 

Det nya parkeringshuset vid Sahlgrenskas södra entré har helt glasad fasad mot den frekventerade 

Ehrenströmsgatan. Observera att det äldre parkeringshuset längre bort i bild fått nytt trapphus i glas. 

31


För att skapa en trygg parkeringsmiljö är omgivningen och utformningen av den avgörande 

då det är anläggningens ansikte utåt. Första intrycket är avgörande för hur parkeringshuset 

kommer att upplevas där både helheten och detaljerna är avgörande. Tryggheten kan 

sägas ligga på två nivåer, rädslan att något skall drabba person eller sin egendom 

Inventeringsmallen som redovisas i sin helhet i bilaga tas många punkter upp som kan vara 

ett stöd vid handläggning av detaljplaner och projektering av nya parkeringsanläggningar. 

När anläggningen väl finns på plats handlar det ofta om att identifiera förbättringsåtgärder 

och samordna dem mellan olika huvudmän. Det är i många fall är ett resurskrävande arbete 

men värt insatsen då slutresultatet blir del av en helhet. Exempel på förbättringar ur 

trygghetssynpunkt är att gångvägarna från parkeringshuset ansluts till de övergripande 

gångstråken med en sträckning och anpassning till terrängen för att synliggöra fotgängarna 

från omgivningen utan att dra stråken för långt från omgivande bebyggelse. Gångvägens 

standard med bredd och ytskikt är viktiga parametrar och bör vara sammanhängande men 

än viktigare är att de är belysta och att gångvägarnas sidoområden är överblickbara. 

Frekventerade gator är positivt i sammanhanget. 

Goda exempel finns av trygghetsskapande åtgärder där den nära kopplingen till 

bebyggelsen saknats. Exempelvis anlades en hundrastgård nära ett parkeringsdäck som 

var frekvent drabbat av inbrott. Inbrotten minskade kraftigt i antal efter åtgärden eftersom 

rastgården utnyttjades under hela dygnet. Ur litteratur som behandlar brottsförebyggande 

åtgärder finns det flera uppmaningar att skapa verksamhet i huset, vilken typ som helst bara 

det genererar rörelse och aktiviteter. Det kan vara att upplåta en del till cykelparkeringar, 

bil- eller cykeluthyrning, gör det självverkstad, biltvätt, servicebutik/kiosk etc. 

Genom att skapa miljöer som är inbjudande blir anläggningen mindre intressant för 

”oönskade besökare”. Hur man skapar känslan är svårt men att parkeringsbesöket ska ge 

en variation av intryck och gärna någon form av positiva överraskningar. 

Parkeringshuset i Lilla Bommen har placerats ut mot korsningen och skärmar bakomliggande 

fastigheter från trafikbruset. Fasaden är genomsiktlig vilket ökar kontaktmöjligheterna med 

omgivningen. Anläggningen gör sig bäst på nattbild då inte behovet av fasadtvätt framträder lika 

tydligt. 

32

Boendeparkeringen på Skolgatan i Haga har bilentré och trapphus riktade mot gatan med mest liv och 

rörelse. Entréerna på baksidan sker i olika plan och här är det viktigt att undvika gömställen. Trappan är 

bred, slänten är väl röjd och fasaden har punktbelysning ovanför entréerna . 

Tydligt trapphus gör det enklare att identifiera 

byggnaden där skolklockorna relaterar till gatans namn? 

33 

Träden med höga smala kronor som placerats 

med distans till huset ger grönska till gaturummet 

utan att inverka negativt på överblickbarheten.

I detaljplanen för området vid Södra vägens parkeringshus finns föreskrivet att byggnaden skall 

placeras så tätt mot berget som möjligt för att skapa en öppenhet mot Södra vägen och ge plats för 

stomcykelstråket och gångbanan att passera. Bilentrén ligger indragen till parkeringshusets gavel 

medan trapphusen mynnar ut direkt mot gatan med god uppsikt från motstående bostadshus. 

Bilderna ovan illustrerar skillnaden i upplevelse av omgivningen vid infarten till Södra Vägens 

parkeringshus beroende på tidpunkt. Det är tydligt att ”ljuslådor” lätt tar över och kan ha bländade 

effekt. Samma sak gäller ljusstolparna i bilden nedan tagen i riktning mot Korsvägen. 

34

5 

bilagor

Referenser 

Boverket, Vidga vyerna, Planeringsmetoder för trygghet och jämställdhet, 2010 

Andersson Birgitta (2001) Rädslans rum -trygghetens rum- ett forskningsprojekt om kvinnors 

vistelse i trafikrummet. VINNOVA Rapport VR 2001:32. Stockholm. 

Andersson Birgitta (2005) RISK -Om kvinnors erfarenheter och fysisk planering. Linköpings 

Universitet: Centrum för kommunstrategiska studier. 

Boverket (2010). Vidga vyerna – Planeringsmetoder för trygghet och jämställdhet. Karlskrona. 

Boverket (2010). Jämställdhet på dagordningen, planer för ett tryggt och jämställt samhälle. 

Karlskrona. 

Boverket (2002). Stadsplanera istället för trafikplanera och bebbyggelseplanera. Karlskrona. 

Boverket (2006). Jämna steg checklista för jämställdhet i fysisk planering. Karlskrona. 

Boverket(1998). Brott, bebyggelse och planering. Karlskrona. 

Brottsförebyggande rådet (BRÅ) (2004). Säkrare parkeringsplatser! - Handbok med checklista som 

hjälper dig att förebygga bilinbrott. Stockholm. 

Fortum, Stockholms Stad. Därför går jag aldrig själv om natten. Pressrapport; Ny trygghetsbelysning i 

området Lappkärrsberget. Ett samarbetsprojekt mellan Stockholms Stad och Fortum. 

Grönlund Bo (2002). Om rädsla, stadsbyggande och urbanitet. 

Listerborn Carina (2000). Tryggare stad -kan man förändra rädslans platser. Göteborg. 

Göteborgs Stadsbyggnadskontor. 

Movium SLU (2007). Trygg i staden. Tidskrift Movium Bulletin nr 3/4 2007 

Nacka kommun. Reducera bilbrottsligheten. Checklista för certifiering av parkeringsplatser och 

parkeringshus. Trygg i Nacka. 

Polismyndigheten i Stockholms län (2005). Bo tryggt 05, Handbok för brottsförebyggande och 

trygghetsskapande i bostäder och bostadsområden. Se www.botryggt.se. 

SKL, Vägverket, Banverket, Boverket. (2007) TRAST Trafik för en Attraktiv Stad. Underlag, Utgåva 2. 

Strängbetong (2010.) Smartare parkeringshus. Reklamblad upplaga 2. 

SVEPARK (Svenska parkeringsföreningen) (2007). Handledning till "Utmärkelse för god europeisk 

parkeringsstandard" samt fördjupningsmaterial till förbättrade parkeringsanläggningar. 

Tryggare och Mänskligare Göteborg (2008). Steg för steg för ett tryggare Göteborg. 

Trygghetsvandring en vägledning. Se www.goteborg.se/tryggaremanskligare. 

Wallberg S, Grönvall O, Sjöstrand P, Holgersson E (2008) Tryggare Lund -En idéskrift om hur 

utformning av den fysiska miljön kan bidra till en ökad trygghet. Lunds Kommun. 

Vägverket (2009). Jämställd samhällsplanering -förslag på metod. Vägverket publikation 2009:6.




omfattningen/användbarheten viktad i en skala 1-3, där vikt 3 bedöms 

som mest användbar. BEBYGELSE 

Andersson Birgitta (2001) Rädslans rum -trygghetens rum- ett 

forskningsprojekt om kvinnors vistelse i trafikrummet. VINNOVA 

Rapport VR 2001:32. Stockholm. 

Andersson Birgitta (2005) RISK -Om kvinnors erfarenheter och 

fysisk planering. Linköpings Universitet: Centrum för 

kommunstrategiska studier. 

Boverket (2002). Stadsplaner istället för trafikplanera och 

bebbyggelseplanera. Karlskrona. 

Boverket (2006). Jämna steg -Checklista för jämställdhet i fysisk 

planering. Karlskrona. 



OMGIVNING 







ANVÄNDBARHET 





3 3 3 1 2 3 3 

1 1 2 2 3 


PARKERINGSHUS 


1 1 1 1 

1 1 1 3 JA 

BROTT 



CHECKLISTA 

Kommentarer 

Belyser platser och situationer kvinnor upplever som otrygga samt vilket 

uttryck detta tar sig, vilka strategier kvinnor utvecklar för att hantera sin 

rädsla samt på vilket sätt rädslan innebär inskränkningar i kvinnors 

rörlighet. Begreppen Fysiskt och Socialt rum för analys av rädslans 

dimensioner i staden (Koskela 1996:72) Bra bild! Rädslans rytmer, 

mönster bakom kvinnors förflyttningsstrategier, att undvika platser, välja 

säkra vägar, röra sig snabbt mm. Minus; slutna, mörka, trånga och 

obefolkade. Ex parker på natten, undergångar eller mörka gränder. 

Stora öppna platser, oupplysta platser, delar med dålig sikt, uppvuxna 

och lummiga platser. 

Ger fördjupad förståelse kring frågorna jämställdhet, fysisk miljö, 

transporter, trygghet och otrygghet. Gör koppling till de 

transportpolitiska målen där det sjätte delmålet är ett jämställt 

transportsystem. Både män och kvinnor upplever otrygghet och 

undviker miljöer som de uppfattar som hotfulla och farliga, men kvinnor 

gör det i högre utsträckning än män. Att bli rånad och misshandlad är 

risker som upplevs av båda kategorierna, men den mest grundläggande 

skillnaden är att kvinnor även, och främst, beaktar risken för sexuellt 

våld i form av våldtäkt och sexuella trakasserier. Tar upp cykelstäder 

som ett konkret exempel som problematiseras i förhållande till kön. Har 

det någon betydelse att cyklisten framstår som en könsneutral person, 

varken en hon eller en han? Vem kommer då att utgöra normen för 

cyklisten? På vilket sätt kan cyklistens uppfattning skifta vad gäller 

problem, vad som definieras attraktivt, tryggt och säkert, om det istället 

lyfts fram att det är kvinnor respektive män som cyklar. 

Begreppsförklaring; jämlikhet, jämställdhet, genus etc. 

Berör relativt ytligt trygghetsfaktorn och då främst kopplad till 

trafiksäkerhet. 

Checklista där en del handlar om trygghet och säkerhet, relativt ytligt 

behandlat med några kopplingar till fysisk utformning. Offentliga rummet 

byter skepnad under dygnets timmar. Hänvisar till en rad checklistor 

som berör jämställdhet och planering.








OMGIVNING 







ANVÄNDBARHET 





Boverket(1998). Brott, bebyggelse och planering. Karlskrona. 2 3 1 3 2 


PARKERINGSHUS 


BROTT 



CHECKLISTA 

Kommentarer 

Rapporten handlar om bebyggelseinriktade hinder mot brott med sikte 

på såväl förövaren som den fysiska miljön. När urbana miljöer planeras, 

utformas och bebyggs eller när det sker fysiska förändringar i redan 

befintliga miljöer, skapas också nya sociala förutsättningar. Frågor om 

trygghet och säkerhet i staden borde ha en given plats i 

samhällsplaneringen. Fysiska hinder mot brott som mekaniska 

stöldskydd (lås), larm, belysning etc. Symboliska hinder mot brott som 

skyltning eller andra budskap som signalerar ansvarsförhållanden i 

bebyggelsemiljön men också skötsel och underhåll. Sociala hinder som 

ökad överblickbarhet och synlighet genom fönsterplacering, placering 

av entréer, organisering av parkeringsplatser och lekplatser. 

Detaljplanen kan användas för att skapa fysiska miljöer som motverkar 

brottslighet genom utformning av exempelvis, *allmänna platser som 

gator, gång- och cykelvägar, kommunikationsstråk, parkeringsplatser, 

torg, parker, *byggnader (antal vån, byggnadens användning, form och 

färg, byggnadssätt och materialval, antal entréer) 

*anläggningar och tomter (ex storlek och disposition, byggnaders 

placering på tomten), *vegetation, markytans utformning och höjdläge, 

*stängsel och skyddsanordningar för att motverka störningar från 

omgivningen. I planbeskrivningen till detaljplanen kan kommunen ha 

utvecklat hur exempelvis en byggnad bör orienteras mot andra 

byggnader och övrig omgivning eller hur entréerna ska placeras. Det 

kan också gälla parkeringsplatsernas placering och organisation på 

tomtens eller tomtens allmänna disposition. Den som känner mest oro 

för att bli överfallna, rånade eller något annat sätt bli ofredade är, enligt 

statistiska centralbyrån, kvinnor över 75 år. De som känner minst oro är 

män mellan 16 och 24 år. Samtidigt är det äldre kvinnor som är minst 

utsatta för våldsbrott, medan de unga männen är den grupp som är 

mest utsatt. Men kan också fråga sig om kvinnor är mindre drabbade av 

våld just därför att de stannar hemma och inte utsätter sig för så många 

risker. Eller har kvinnor lättare än män att erkänna sin oro? 

Parkeringshus och stora garage är ofta utformade så att de 

grundläggande villkoren för trygghet saknas, som att vara sedd och att 

själv överblicka. Pelare, mörka nischer, dolda hörn och mer och mindre 

täta väggar mot omgivningen skapar otrygghet. Många upplever det 

otryggt att ta sig till och från bilen i trappor eller hissar som inte går att 

se in i. Därutöver är de ofta mörka med omålad betong och dålig 

belysning. Tryggheten ökar om garaget delas in i mindre enheter som 

ligger nära befolkade platser eller byggnader med fönster som vetter 

mot parkeringen är att föredra. Parkeringsplatser ska vara belägna så 

att de kan överblickas av andra boende och trafikanter, vara väl 

upplysta och inte inbäddade i hög och frodig grönska som hindrar insyn.






Brottsförebyggande rådet (BRÅ) (2004). Säkrare 

parkeringsplatser! -Handbok med checklista som hjälper dig att 

förebygga bilinbrott. Stockholm. 

Fortum, Stockholms Stad. Därför går jag aldrig själv om natten. 

Pressrapport; Ny trygghetsbelysning i området Lappkärrsberget. 

Ett samarbetsprojekt mellan stockholms Stad och Fortum. 



OMGIVNING 







ANVÄNDBARHET 






1 1 3 3 JA 

PARKERINGSHUS 


1 2 

Grönlund Bo (2002). Om rädsla, stadsbyggande och urbanitet. 1 1 1 2 2 2 1 

BROTT 



CHECKLISTA 

Kommentarer 

Checklista starkt kopplad till parkeringshuset och faktorer som påverkar 

brott. Avgränsning mot allmänna ytor, tydligt var övervakat område, 

ökad säkerhet. 

Resultatet av en stor enkätundersökning i området Lappkärrsberget. 

95% av alla kvinnliga respondenter uppger att utomhusbelysningen 

påverkar deras känsla av trygghet. Berör trygghet allmänt hållet relativt 

ytligt, resultatet av undersökningen är stor satsning på belysning. 

Historisk återblick! Analyserar urbanitetens effekter och gör jämförelser 

med andra länder. En betydlig del av befolkningen känner sig otrygg i 

våra städer - utomhus, i parkeringsanläggningar och delvis också 

inomhus. Öde områden/stråk upplevs som otäcka även om det för det 

mesta är ologisk rädsla, då den statistiska risken för överfall är liten. 

Ökad säkerhetsfokusering med kameror, galler, larm i bostad mm. 

Otryggheten är delvis irrationell; intellektuell förståelse och 

känslomässig upplevelse hänger inte nödvändigtvis ihop. Media och 

underhållningsindustrin förstärker otryggheten. Ger bakgrundsteori till 

rädslan för brott. Tar upp målkonflikter i stadsbyggandet, 

otrygghet/trafiksäkerhet tunnlar /avfallshantering tillbyggnader 

miljöbodar /handikappvänligt liten trappa upp för överblick. 

Övergångszoner mellan offentligt och privat samt mellan inne och ute är 

viktiga för liv och kontakter i staden, betyder t ex att säkerhetsåtgärder i 

form av portkoder och liknande att dessa övergångar blir hårda, dvs. att 

mycket aktivitet och kommunikation inte kan föregå där. 

Hänvisar till en BRÅ-rapport konstaterar att parkeringsfrågor ofta blir 

nämnda men att det saknas en mer differentierad bild av 

parkeringsrelaterade problem. Föreslagna åtgärder i BRÅ_rapporten; 

bättre belysning, bättre förvaltning skötsel, förbättring av överskådlighet 

generellt om dagen, bättre skalskydd och passersystem, befolkade 

uterum och stråk, fler och bättre mötesplatser, beskärning av växtlighet 

som delaspekt av överskådlighet, upprustning och uppfräschning av 

platser, hu och ting, funktionsintegrerad blandstad, mer träd, buskar, 

blommor och försköning som inte behöver vara i motsättning till 

beskärning, bostäder i mindre enheter, bättre material och 

konstruktioner, klotterbekämpning, reorganisering av parkering, styrning 

av elektroniska lås- och passersystem i gemensamma utrymmen, galler 

och jalusier och undvikande av härav, klara uppdelningar och 

ansvarsförhållanden, sektionering av gemensamma utrymmen, 

försvårande droghandel, flera differentierade kultur- och fritidsaktiviteter, 

väktare samt odlingslotter. 

Några åtgärder som Bo G. anser förtjänar en högre placering i listan är 

förbättring av tunnlar och ändring av trafiksystemet. Slutligen nämn 

kameraövervakning och flyktvägar. Urbanitetsutveckling och 

stadsförbättring; mera folk i närmiljön och mer visuell kontakt mellan folk 

i bostäderna och folk i utemiljön, flera och /eller större fönster, inglasade 

balkonger, genomsiktliga balkongfronter samt reorganisering av entréer, 

framsidor och baksidor.






Listerborn Carina (2000). Tryggare stad -kan man förändra 

rädslans platser. Göteborg. Göteborgs Stadsbyggnadskontor. 

Movium SLU (2007). Trygg i staden. Tidskrift Movium Bulletin nr 

3/4 2007 

Nacka kommun. Reducera bilbrottsligheten. Checklista för 

certifiering av parkeringsplatser och parkeringshus. Trygg i 

Nacka. 



OMGIVNING 







ANVÄNDBARHET 






3 3 3 2 2 1 2 JA 

2 2 2 2 3 1 

PARKERINGSHUS 


BROTT 



CHECKLISTA 

3 1 JA 

Kommentarer 

Bra illustrationer och exempel, tar upp kartläggning av det sociala livet i 

staden som en viktig punkt.* fysiska rum -stadens och bebyggelsens 

struktur och gestaltning. (bra illustrationer och exempel) Kartläggning 

av det sociala livet.* mentala rum - den förståelse och erfarenhet vi bär 

med oss som individer när vi rör oss i staden.* sociala rum -människors 

och gruppers relationer och samspel. Känner sig lätt utsatt i 

parkeringsgarage; man kan inte överblicka skymda platser, ofta dålig 

belysning, besökare hänvisad till trappor och hissar (omöjligt att förutse 

obehagliga möten), ofta låg rörelsefrekvens av människor 

Carina Listerborn har utifrån sina undersökningar fått fram vilka platser 

som upplevs som otrygga. Hon kallar dom rädslans platser, det är 

mörka, ödsliga och övergivna platser, platser som ligger långt från 

möjlig hjälp. Både instängda miljöer och stora öppna ytor upplevs som 

obehagliga liksom buskage, vinklar och vrår samt generellt dåligt 

underhållna miljöer. En del av dessa miljöer förändras över dygnet, en 

del över årstid. Exempel på typiska rädslans platser är gångtunnlar, 

parkeringsgarage, parker nattetid, bakgårdsliknande områden, 

parkvägar mellan hållplatser och bostaden, platsen där man väntar på 

bussen eller tåget liksom cykelbanor genom parker. Kvinnor har 

utformat olika strategier för att hantera rädsla. Medveten planering; kan 

inte nöja sig med att installera, lås, galler, belysning och klippa buskar. 

Som planerare vara medveten om trygghetsfrågorna och fundera över 

hur staden kan utformas för att man ska känna sig trygg. Bör 

exempelvis underlätta förståelsen för staden, göra den begriplig. T ex 

tydliggöra vad som är offentligt och vad som är privat. 

Att underlätta för folkliv är också viktigt - med andra människor omkring 

sig ökar trygghetskänslan. Hur ser gatumönstret ut? Var finns entréerna 

till fastigheterna? Viktigt att inte glömma att involvera brukarna. 

Hänvisar till Carina Listerborn; Brottsligheten varit ganska konstant 

under senaste åren men att osäkerheten i samhället har ökat och 

skapat otrygghet på flera plan till följd av snabba samhällsförändringar. 

Mediebevakningen är en faktor som påverkar vår känsla för 

otrygghet/trygghet. Massmedia skildrar gärna, och ger stor plats åt, 

brottslighet och osäkerhet. Rädsla är viktigare än brottslighet, den kan i 

sig själv öka otryggheten ännu mer och är därför viktig att ta tag i. 

Upplevd rädsla/osäkerhet är starkt kopplad till kön, ålder, etnicitet, klass 

och boende. Den tryggaste personen är en man som bor på landet i 

eget hus och kör bil till och från jobbet. 

Checklista i två delar, öppen P-plats samt P-hus invändiga miljö. God 

belysning, målat i ljusa färger, välskött, rent fritt från skräp, skyltar där 

tydligt framgår vem som äger/förvaltar, nödutgångar fria samt tydligt 

markerade, garageport väl upplyst, få ingångar. Något tunn.






Polismyndigheten i Stockholms län (2005). Bo tryggt 05, Handbok 

för brottsförebyggande och trygghetsskapande i bostäder och 

bostadsområden. 

Se www.botryggt.se. 

SKL, Vägverket, Banverket, Boverket. (2007)TRAST Trafik för en 

Attraktiv Stad. Underlag, Utgåva 2. 

Strängbetong (2010.) Smartare parkeringshus. Reklamblad 

upplaga 2. 

SVEPARK (Svenska parkeringsföreningen) (2007). Handledning 

till "Utmärkelse för god europeisk parkeringsstandard" samt 

fördjupningsmaterial till förbättrade parkeringsanläggningar. 

Tryggare och Mänskligar Göteborg (2008). Steg för steg för ett 

tryggare Göteborg. Trygghetsvandring en vägledning. 

Se www.goteborg.se/tryggaremanskligare. 

Wallberg S, Grönvall O, Sjöstrand P, Holgersson E (2008) 

Tryggare Lund -En idéskrift om hur utformning av den fysiska 

miljön kan bidra till en ökad trygghet. Lunds Kommun. 

Vägverket (2009). Jämställd samhällsplanering -förslag på metod. 

Vägverket publikation 2009:6. 



OMGIVNING 







ANVÄNDBARHET 






2 2 2 3 2 2 JA 

PARKERINGSHUS 


1 1 1 

1 2 1 3 JA 

1 1 1 1 1 1 1 JA 

3 3 3 3 3 

2 

BROTT 

2 2 2 JA 



CHECKLISTA 

Kommentarer 

En handbok i tryggt boende som är utvecklad av Polismyndigheten i 

Stockholms län tillsammans med forskare från KTH och Chalmers 

Checklista användbar i planeringsskedet för att ta hänsyn till trygghets- 

och säkerhetsaspekter. Berör även garage. BRA! 

Checklista för förvaltning. 

Ger en bra bakgrundsbild till vad trygghet är och faktorer som påverkar, 

koppling till stadsbyggande samt kvinnor och mäns olika uppfattning om 

platser och situationer. Vikten av övergångszoner mellan offentligt och 

privat samt omständigheter som påverkar upplevelsen av trygghet som 

t ex veckodag, tid på dygnet, belysning etc. Hänvisar till checklistor och 

litteratur. 

Reklamblad/företagsinfo Strängbetong. - Prefabricerade P-hus. - Tunt 

material gällande trygghetsaspekten. - Dom har en checklista för 

nybyggnad av P-hus samt en "teknikpärm" som kan vara intressant (hur 

hanteras trygghetsaspekten i den?). - Bra exempelbilder från olika Phus. 

Vägledning vid trygghetsinventering, vad ska man titta på? 

1. Det mänskliga livet 2. Skötsel och underhåll 3. Bebyggelsens och 

olika anläggningars utformning 

4. Stadsplanens utformning 5. Fysisk tillgänglighet och användbarhet 6. 

Möjligheter till skapande verksamheter 

Ger en övergripande kunskapsbild om problematiken trygghet och 

utformning av den fysiska miljön. Bra skrivet gällande belysning (källa 

Bo tryggt 05, läs mer) 

Verktyg för Vägverkets samhällsplanerare, grund i transportpolitiskt 

delmål om jämställdhet (2001). Ger kunskapsbas om genus och 

jämställdhet. Checklista bra men relativt allmänt hållen, går ej in på 

detaljer.


1. INVÄNDIG MILJÖ 

Vikt 

Myket stor 

betydelse=3 





1.1 Är belysningen tillfredsställande? (får inte upplevas bländande eller svagt) 3 

1.2 Är ljuset jämnt fördelat? 2 

1.3 Är det ljusinsläpp från utsidan, når dagsljus in i garaget? 2 


1.4 Är planlösningen öppen och garaget överskådligt med bra sikt? 3 

1.5 Är garaget indelat i mindre enheter, sektionerad? 1 

1.6 Är antalet in- och utfarter minimerade? 2 

1.7 Är parkeringshuset utformat på ett sätt så att det inte inbjuder till höga hastigheter? 1 

1.8 Är parkeringsplatserna vinkelräta? (för att undvika gömställen) 1 

1.9 Är det lätt att orientera sig till exempelvis hiss, trapphus, in- och utfarter, p-automat? 3 

1.10 Är parkeringshuset utformat så att det inte förekommer mörka vrår och nischer? 3 

1.11 Är parkeringsplatserna 2,50 m breda eller mer? 1 

1.12 Finns det belyst reklam? 1 

1.13 Finns stämningsmusik på låg volym? 1 

1.14 Finns det anvisade gångvägar i garaget (till p-automat, trapphus samt hiss)? 1 


1.15 Är skyltningen i parkeringshuset enhetlig och strategiskt placerad? 2 

1.16 Finns informationstavlor med kontaktuppgifter till fastighetsansvarig? 2 

1.17 Finns orienteringskarta? 1 

1.18 Finns specifik information även på engelska? 

Finns det skyltar vid infarter och ingångar med information om parkeringshusets öppettider, 

1 

1.19 parkeringsavgifter och betalningssätt? 3 


1.20 Är garaget naturligt övervakat av folkströmmar? 3 

1.21 Är garaget kameraövervakat? 2 

1.22 Finns patrullerande parkeringsvärdar? 2 

1.23 Finns bemannad reception eller annan tillgänglig personal? 2 

1.24 Finns reträttmöjligheter eller utrymningsväg vid nödsituation? 2 

1.25 Finns interntelefon för nödsamtal? 1 

1.26 Finns brandlarm? 1 

1.27 Styrs in- och utfart med kort och bom? 1 

1.28 Finns det möjlighet att låsa in sin bil? 1 

Interiör och Design 

1.29 Har taket ljus färgsättning? 2 

1.30 Har väggar ljus färgsättning? 2 

1.31 Är golvbeläggningen någon annan än grå betong/asfalt? 1 

1.32 Finns väggmålningar eller andra utsmyckningar tex växter som bidrar till ökad trivsel? 1 

1.33 Är fasaden delvis öppen/genomsiktlig? 2 

Ja 

(10 poäng) 

Nej 

(0 poäng) 

Tveksamt 

(5 poäng) 

Kommentar


2. NÄRMILJÖ -trapphus, entréer och planteringar 

Vikt 

Myket stor 

betydelse=3 




2.1 


Är belysningen i trapphusen funktionell? (Jämn fördelning utan bländning) 3 

2.2 Finns det en grundbelysning i trapphuset även när ingen befinner sig där? 2 

2.3 Ökar styrkan på belysningen av att någon går in i trapphuset? 1 

2.4 Är belysningen vid entrédörr funktionell? (Får inte upplevas bländande eller svagt.) 3 

2.5 Är sidoområdena vid entréerna belysta? 2 

2.6 


Är det lätt att hitta entréer/trapphus utifrån? 3 

2.7 Mynnar parkeringshusets huvudentréer ut i platser som upplevs befolkade? 2 

2.8 Är dörrar och väggar i trapphuset försedda med glas? 1 

2.9 Är hissdörren försedd med glas? 1 

2.10 Är hissburen tillräckligt stor för att rymma barnvagn alternativt rullstol? (>x*x m) 1 

2.11 När man befinner sig i trapphuset är man då synlig från gata/närliggande byggnader? 2 

2.12 Kan man innan man går in i trapphuset se om det befinner sig någon annan där? 2 

2.13 Har parkeringshuset ett begränsat antal entréer? 2 

2.14 Är avståndet mellan gata och entréer till parkeringshuset kort (< 3 m)? 1 


2.15 Finns det välskötta växter i anslutning till huvudentrén/entréerna? 1 

2.16 Är murar, buskar i anslutning till entréerna låga (


3. OMGIVANDE MILJÖ -vägen till och från parkeringshuset 

Vikt 

Myket stor 

betydelse=3 





3.1 Är de väsentliga gångvägarna till och från målpunkt väl belysta? 2 

3.2 Är sidoområdena intill gångvägarna väl belysta? (överblickbara även nattetid) 2 

Målpunkter för parkeringskunder 

3.3 Bostäder? 0 

3.4 Service? 0 

3.5 Kultur? 0 

3.6 Hållplatser? 0 

3.7 Arpetsplatser? 0 

Bilvägar 

3.8 Är det god standard på närliggande bilvägar? 0 

3.9 Är bilvägarna frekvent trafikerade? 1 

Gångvägar 

3.10 Är det god standard på näraliggande gångvägar? 1 

3.11 Är gångvägarna frekvent trafikerade? 2 

3.12 Är gångvägsystemen lättorienterade? 2 

3.13 Överrensstämmer gångvägarna med parkeringshusets målpunkter? 1 

3.14 Finns det punktbelysning som förstärker platser och entréer? 2 

3.15 Är platser, stråk och gårdar överblickbara? 

Finns kompletterande information, skyltar etc., för att man lätt ska kunna orientera sig till 

3 

3.16 målpunkter/bostäder och hitta tillbaka till parkeringshuset 

Håller anslutande gångvägar till parkeringshuset likvärdig eller högre standard som inom 

1 

3.17 anläggningen? 1 

4. SKÖTSEL OCH UNDERHÅLL 

Invändigt 

4.1 Är det rent och fräscht i parkeringshuset? 3 

4.2 Är det fritt från klotter? 2 

4.3 Är det fritt från skadegörelse? 2 

4.4 Är skyltar rengjorda och kompletta? 1 

4.5 Är det rent och fräscht i trapphus? 3 

4.6 Är det rent och fräscht i hiss? 2 

4.7 Fungerar utrustningen (automater, hiss, bommar, sedelväxlare osv)? 2 

Närmiljö 

4.8 Är planteringarna välskötta? 3 



4.11 Fungerar befintlig belysning? 2 

4.12 Är det rent och fräscht vid entréer, planteringar och ytor i anslutning till parkeringshuset? 2 


4.13 Är planteringarna välskötta? 2 



4.16 Fungerar befintlig belysning? 2 

4.17 Förekommer brister i skötsel av angränsande ytor? (på grund av olika huvudmän) 1 

Ja 

(10 poäng) 

Nej 

(0 poäng) 

Tveksamt 

(5 poäng) 

Kommentar


5. FYSISK PLANERING 

Vikt 

Myket stor 

betydelse=3 




Människors närvaro och rörelse 

5.1 Finns en blandning av bostäder och andra verksamheter? 2 

5.2 Är det folk i rörelse, förekommer naturlig övervakning? 3 

5.3 Närvaro av bostäder? 0 

5.4 Närvaro av arbetsplatser? 0 

5.5 Närvaro av service? 0 

5.6 Närvaro av kultur? 0 

5.7 Närvaro av fritidsaktiviteter? 0 

5.8 

Orienterbarhet - Lätt att hitta 

Är gångvägssystem i anslutning till parkeringshuset lättorienterade? 1 

5.9 Är avståndet mellan gata och entré till parkeringshus kort (< 3 m)? 2 

5.10 Är trapphus synliga från gatan? 2 

5.11 Är trapphus genomsiktligt? 3 

5.12 Finns det byggnader med fönster mot parkeringshuset? 2 

5.13 Finns annan verksamhet i eller i anslutning till parkeringshuset? 

Hur ser övergångarna ut mellan enskilt område och allmän plats. Tydliga? (odefienierade ytor 

2 

5.14 kan komma att betraktas som ingemannsland) 1 

Ja 

(10 poäng) 

Nej 

(0 poäng) 

Tveksamt 

(5 poäng) 

Kommentar

Rapporten Varför kör du inte in? är en sammanfattning av utvecklingsprojektet ”Tryggare 

parkeringshus - inventering och analys av utemiljön vid parkeringshus ur trygghets- och 

jämställdhetsperspektiv” utfört av Landskapsgruppen AB på uppdrag av Göteborgs Stads 

Parkeringsaktiebolag. Projektet har fått stöd av Boverket för strategiska och 

metodutvecklande åtgärder som stärker tryggheten i stads- eller tätortsmiljö ur ett 

jämställdhetsperspektiv. 

Rapporten är en praktisk hjälp för dig som planerar att bygga ett parkeringshus eller vill 

rusta upp en befintlig anläggning. Här sammanfattas fakta och exempel i text och bild inom 

ämnesområdet trygghet och jämställdhet med särskilt fokus på utomhusmiljön kring 

parkeringsanläggningar. Som bilaga finns en inventeringsmall att använda till exempel för 

prioritering av åtgärder i befintliga anläggningar eller som checklista vid granskning av 

bygghandlingar för nybyggnation av parkeringsanläggningar.

9 Rapport_Varför kör du inte in.pdf - Svepark

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template ?