1 Att läsa och förstå texter I den här delen av kursen kommer vi att ...

Att läsa och förstå texter
I den här delen av kursen kommer vi att behandla följande områden:
• kommunikation
• olika typer av texter
• att läsa och förstå texter.
Kommunikation
En mycket viktig del av den vetenskapliga processen är kommunikation. Självklart egentligen,
för tänk dej en forskare som sitter isolerad på en öde ö och plötsligt kommer på en revolutionerande
teori, som han inte kan förmedla till någon annan…
Vi kommunicerar via våra fem sinnen: syn, hörsel, smak, lukt och känsel. I en mer omfattande
teori kring kommunikation behöver man studera all dessa kommunikationskanaler, men i den
här kursen kommer vi att koncentrera oss på syn och hörsel, eftersom det huvudsakligen är
dessa två som används för att kommunicera teknisk och vetenskaplig information.
meddelande
Sändare Mottagare
Figur 1: Enkel modell för kommunikation.
Figur 1 visar en enkel modell. Låt oss anta att sändaren och mottagaren är två personer och att
sändaren vill överföra ett vetenskapligt resultat till en mottagare. Antag att meddelandet skall
förmedlas som en artikel i en tidskrift.
• Sändaren formulerar sitt budskap i form av en text. Denna text bygger på den referensram
(språk, kultur, förkunskaper, begrepp, …) som sändaren är en del av.
• Texten kodas till data (t ex tecken på papper) som förs över till mottagaren.
• Mottagaren tar emot meddelandet på sin kanal, dvs. läser artikeln.
• Mottagaren tolkar meddelandet. Här är mottagarens referensram av stor betydelse.
• Eventuellt formulerar mottagaren ett svar och returnerar detta. Om detta sker har vi en
dialog, om inte en monolog.
Det finns ett antal källor till förvanskningar eller problem i den här processen. Det är viktigt
att känna till dessa, och att kommunikation är svårt! Följande citat illustrerar detta:
svar
Sändarens referensram Mottagarens referensram
”Jag vet att du tror att du förstår vad du tyckte att jag sa,
men jag är inte säker på att du förstår
att vad du tyckte att jag sa inte var vad jag menade”.
1

Följande lista beskriver några av de grundläggande problemen:
• Sändare och mottagare har olika referensramar. De kanske talar olika språk (eller dialekter)
eller har olika kulturella referenser. Sändaren kanske förutsätter viss förkunskap eller
kännedom om begrepp som mottagaren inte har. Se till exempel följande golfreferat:
”Tiger Woods gjorde en birdie på ett par-5-hål”.
• Orden som används kan vara mångtydiga, eller sättet som avsändaren använder språket på
kan vara otydligt eller tillåta flera tolkningar. Detta kan bero på brister i språket, eller vara
helt medvetet som t ex i dikter. Betydelsen av ord (eller hela meningar) är ofta kontextberoende,
dvs. beror på i vilket sammanhang de står. Ta till exempel följande politiska
slogan: ”Vi arbetar tillsammans mot ett mer rättvist samhälle” (de menar antagligen att de
arbetar mot målet, men det kan lika gärna tolkas som att de arbetar emot det).
• Det kan helt enkelt finnas fel i språket som förvränger meddelandet och som försvårar
tolkningen. Det kan vara stavfel, sär skrivningar särskrivningar, syftningsfel eller andra
grammatiska fel. Exempel från ICA-Grytan i Västerås: ”Köp glädje!” (de menade
Köpglädje!) 1 .
• Det kan också finnas flera nivåer att tolka en text på, och det kan hända att läsare missar
en eller flera nivåer. Den mest grundläggande är att förstå själva orden, sedan meningarna,
sedan betydelsen av texten. I många typer av texter finns dessutom oftast ett syfte eller ett
budskap, dvs. sändaren vill påverka mottagaren på något sätt. Det finns ofta flera nivåer
av budskap i en text. Till exempel är Sjöwall/Wahlöös spännande deckare samtidigt
samhällskritiska romaner.
Olika sätt att skriva (stilar)
Genom att behärska olika sätt att skriva (olika stilar, se nedan) kan du få språket att hjälpa till
att få fram ditt budskap, ditt meddelande.
Rent allmänt utvecklar du ditt språk genom att läsa mycket. Genom att läsa mycket bygger du
upp ditt ordförråd, blir bättre på att stava, får en känsla för svensk grammatik och får
”modeller” för språket.
Stil
Det finns många syften med att skriva en viss text. Författaren kan vilja informera, underhålla,
engagera, övertyga, uppröra osv. Språkets stil är sättet att framställa ett visst innehåll för att
ge avsedd effekt. Stilen kan t. ex. bero på tidsskede (epokstil), vara typisk för en viss grupp av
författare (kollektiv stil) eller vara utmärkande för författarens individuella stil.
1 Enkel regel: skriv ordet som det låter! Se även fti-nytt feb. 1996 (bilaga) och
http://www.translator.se/pages/avigsidan/avigt008.html.
2

En viktig skiljelinje mellan olika grundtyper av stilar går mellan
• objektiv (opersonlig, saklig, neutral) stil, och
• subjektiv (personligt färgad) stil.
Objektiva stilar
Vi kan börja titta på ett antal objektiva stilar. I dessa stilar använder man ett neutralt uttryckssätt.
Författaren själv träder i bakgrunden, och ordet ”jag” förekommer knappast. Författarens
egna värderingar redovisas inte (även om de naturligtvis kan färga texten ändå). Dessa stiltyper
används i lagar, utredningar, rapporter, läroböcker, vetenskaplig litteratur, journalistik,
instruktioner etc.
Syftet med dessa typer av texter är oftast att enkelt och rationellt informera, reda ut, beskriva
sakförhållanden, forskningsresultat osv.
Exempel på sådana stilar är:
• Lagstil – här eftersträvas en så formell och entydig text som möjligt. Målgruppen är
jurister, domare och advokater i första hand. Lekmän har ofta svårt att förstå texten p g a
dess speciella stil.
• Vetenskaplig stil – texten skall ge saklig och exakt information. Inom den vetenskapliga
stilen finns olika understilar. Rent allmänt så ställs högre krav på formalism, innehåll,
korrekta referenser osv. ju högre nivå den vetenskapliga texten presenteras på. T ex ställs
mycket högre krav på en doktorsavhandling än på en C-nivåuppsats. Målgruppen är
personer med en akademisk bakgrund i ämnet, t ex studenter, lärare och forskare.
• Populärvetenskaplig stil – texten skall ge så saklig information som möjligt, samtidigt
som den skall vara lättillgänglig och fantasieggande. Ofta används liknelser och en del
spekulationer som inte förekommer i den rent vetenskapliga stilen. Målgruppen är ”den
bildade allmänheten”, dvs. personer med genomsnittlig utbildning men med ett intresse
för ny kunskap.
• Tidningsstil (saklig journalistik) – i de flesta reportage och artiklar eftersträvas saklig
upplysning, även om urvalet och ibland även framställningen kan påverkas av skribenten.
Det finns flera understilar inom journalistiken, som sträcker sig från den sensationsinriktade
kvällstidningsjournalistiken till den mer sakinriktade fackpressen. Målgruppen
är människor ”i största allmänhet” (även om olika tidningar med tiden får olika läsekretsar).
• Fackspråklig stil – språkstilen påverkas starkt av olika yrken, ämnen eller vetenskaper
som utvecklar sitt eget speciella stil. Syftet är att kommunicera med andra specialister
inom sitt område. Exempel är affärsspråk, språk använt av programmerare och andra
dataexperter, diplomatspråk, juristspråk, läkarspråk, musikerspråk, sjömansspråk, etc.
3

Subjektiva stilar
I dessa stilar låter författaren sina personliga värderingar, känslor och åsikter färga texten.
Personliga pronomina (”jag”, ”vi”, ”du”) osv. är vanliga. Det är mycket mer än saklig information
som författaren vill få fram, och ofta har texten ett syfte – man kanske till exempel vill
påverka mottagarens värderingar. Den subjektiva stilen används i religiös text, skönlitteratur,
populärlitteratur, argumenterande litteratur, propaganda, kåserier, vardagstal, slang etc.
Exempel på sådana stilar är:
• Skönlitteratur – inom begreppet ryms många typer av texter: romaner, noveller, essäer,
deckare, poesi, reseskildringar, dramatik (teatertexter) etc. Gemensamt är höga anspråk
både vad gäller form och innehåll. Texten skall ha konstnärlig skönhet och väcka associationer
och stämningar. Den poetiska stilen är speciell genom att orden ofta används
utöver sin vardagliga betydelse. Även deras symbol-, bild- och ljudvärde används, för att
skapa stämningar och suggestiv inspiration.
• Populärlitteratur – betecknar enklare litteratur med rent underhållningssyfte, t. ex. kioskdeckare,
kärleksnoveller, tecknade serier och veckotidningsföljetonger. Gränsen mot
skönlitteratur är flytande.
• Religiös stil – här eftersträvas en text som kan förmedla en religiös känsla och ett religiöst
budskap.
• Argumenterande stil – text som används för att påverka läsaren att tycka eller handla på
något visst sätt. Här kan starkt värdeladdade omdömen, insinuationer, överdrifter och
ibland rena lögner förekomma. Exempel är pamfletter, polemiska texter, politiskt språk,
reklam, retorik och kåserier.
• Vardaglig stil – ibland används rent talspråk i viss litteratur, t. ex. barnböcker, för att ge
en känsla av verklighetsnärvaro.
• Slang och vulgärstil – ibland används slanguttryck och vulgäruttryck (t. ex. svärord och
könsord) för att författaren vill uppnå en viss effekt, kanske chockera eller bryta med
konventionella värderingar.
Gemensam övning
Vi kommer att under föreläsningen göra en enkel övning: att beskriva en given företeelse med
ett antal olika stilar. Dessa texter ska vi sedan (genom stickprov) jämföra med varandra för att
se hur olika texterna verkligen blev.
4

Att läsa och förstå texter
När du läser en text på ett medvetet sätt behöver du ställa dig ett antal frågor, som har att göra
med den modell för kommunikation vi talade om tidigare.
I den inlämningsuppgift som ingår i kursen skall du läsa några texter, som du sedan får
analysera och besvara ett antal frågor på. Det är olika typer av texter som t ex dikter, skönlitteratur,
filosofisk text och faktatexter. Texterna har hämtats från ett antal erkända författare
från olika tidsepoker och tanken är att du ska få en inblick i hur man kan använda språket för
att få fram olika budskap.
Vem är författare?
Vem har skrivit texten? Vad vet du om författaren och hans/hennes erfarenheter, position i
samhället, tidsepok, land, kultur osv. Allt det här gör att du kan sätta in texten i ett
sammanhang och lättare tolka och förstå det du läser.
Vilken är målgruppen?
För vem eller vilka är texten skriven? Om du själv inte tillhör målgruppen kan du få problem
vid tolkningen. Kanske måste du få tillgång till någon annan introducerande text innan du
direkt kan läsa denna. Det kan vara bakgrundinformation eller fackuttryck som du behöver
sätta dig in i.
Vilken stil används och vad är syftet med texterna?
Det är viktigt att förstå vilket syfte författaren har med texten. Oftast är stilen valt så att
budkapet skall gå fram så tydligt som möjligt, och du som läsare kan ”genomskåda” texten
om du ser vilken stil den är skriven i. Ett exempel är säljande text som utformas som
faktaredovisning.
Källor
• Att läsa och beskriva texter:
Kjell Möijer: Svensk språkstil, stil & stilanalys, Ekelunds förlag AB 1989.
Olle Josephson et. al: Språket A + B, lärobok i svenska för gymnasieskolan, Natur och
Kultur 1997.
5