Framtidens energiförsörjning - E-on

eon.se

Framtidens energiförsörjning - E-on

E.ON Naturgas

ong>Framtidensong> ong>energiförsörjningong>

Globala mål - Nationella riktlinjer - Lokal optimering


Innehållsförteckning

Förord 3

Sammanfattning 4

Energi igår, idag och imorgon 5

Energi – en strategisk resurs för Sverige 5

Basindustrin finns över hela landet 5

Mot en ny och mer realistisk syn på energisammansättningen 7

Dagens energisystem och utmaningarna inför framtiden 8 ................................................

Effektivisering och ökad produktion 8

Ökade krav från en komplexare omvärld 8

Framtida krav på energisystemet 8

Mot en ny hållbar utveckling 13

Mot framtidens energisystem 16

ong>Framtidensong> energisystem 16

Scenarier för framtidens energimix 16

Broar till ett nytt energisystem 16

Mångfald i ong>energiförsörjningong>en 18

Konkurrenter eller sida vid sida? 19

Globala utmaningar och lokala optimeringar 21

Sveriges roll i en global utmaning 21

Nationella och internationella ramar 21

Ett samspel mellan kraftfält 22

Optimering måste ske lokalt 22

Dagens val skapar framtidens ong>energiförsörjningong> 23

Energioptimering – ett avancerat pussel 23


Förord

Tillväxt och konkurrenskraft i svenskt näringsliv och offentlig verksamhet

ger sysselsättning och finansiering av vård, skola och omsorg.

Enigheten om dessa samband är idag stor i den politiska världen

och hos näringslivet. Tillväxten skapas i ett samspel mellan faktorer

som politisk stabilitet, utbildningsnivå, innovativt tänkande och tillgång

till energi till konkurrenskraftiga priser.

Den ökade användningen av elenergi är en av de

viktigaste faktorerna bakom 1900-talets snabba välståndsökning.

Den tekniska och industriella utvecklingen

som möjliggjordes av landets elektrifiering

lade grunden för dagens välfärdssamhälle. Idag ger

elen en enklare, tryggare och bättre vardag – både i

arbetet och i hemmet.

Den samhällssektor som är känsligast för för-

ändringar i energitillförsel och energipriser är basindustrin.

Inom vissa delar av denna sektor svarar

energikostnaden för mer än 20 procent av förädlingsvärdet.

Några få procents prisförändring på elpriset

kan bli den avgörande faktor som tvingar en

verksamhet att flytta till andra regioner eller länder

där förutsättningarna för bibehållen konkurrenskraft

är mer gynnsamma.

Idag står Sverige inför stora utmaningar på

energiområdet. Prognoserna tyder på att energianvändningen

minst kommer att ligga på dagens

nivå – och med all sannolikhet öka svagt – och elenergianvändningen

kommer att öka i betydande

omfattning framöver. Läggs kraven att möta de allt

påtagligare globala miljöproblemen och den globala

konkurrensen därtill, blir slutsatsen tydlig: Sverige

behöver ett energisystem för framtiden som hjälper

oss att möta utmaningarna utan att försämra industrins

förutsättningar.

Det handlar om ett energisystem som balanserar

behov av flexibilitet, miljöhänsyn och ekonomiska

realiteter. Lösningarna måste klara av att möta såväl

industrins krav som vardagliga energibehov hos hushållen.

De optimala energilösningarna bygger därför

på mångfald där olika energislag samverkar för att

lösa olika lokala behov.

3


4

Denna skrift vänder sig till er som har ansvar för och

arbetar med att utveckla optimala energilösningar såväl

nationellt som lokalt. Syftet är att belysa energiämnet

från ett framtidsorienterat perspektiv genom att svara

på några centrala frågor:

• Vad innebär en optimal energisammansättning

för framtiden?

• Hur ser sambandet mellan det nationella perspektivet

och det lokala genomförandet ut?

• Vilken betydelse har en ökad mångfald i energisammansättningen

för att skapa ett optimalt energi-

system för framtiden?

Sammanfattning

• Sverige står inför stora utmaningar och

avgörande vägval inför framtiden – hur

ong>energiförsörjningong>en utformas kommer

att ha stor betydelse för utvecklingen

av välfärden.

• Mångfald i ong>energiförsörjningong>en är nödvändigt

för att åstadkomma optimala

lösningar vilket i sin tur krävs för att

upprätthålla konkurrenskraften i en allt

globalare värld.

Energiämnet

från ett fram-

tidsorienterat

perspektiv

• Genom mångfald skapas valmöjligheter

och flexibilitet i ong>energiförsörjningong>en.

• Mångfald ger såväl pris- som leveransstabilitet

under skiftande omständigheter.

• Optimering av ong>energiförsörjningong> behöver

ske lokalt, med utgångspunkt i lokala

förutsättningar och behov.

• Grunden för en ekologiskt hållbar utveck-

ling av energisystemet är en ekonomiskt

hållbar utveckling.


Energi, igår, idag och imorgon

Energi – en strategisk resurs för Sverige

Det moderna svenska samhällets utveckling och välfärdens

framväxt handlar i stor utsträckning om en

ökad energianvändning. Sambandet mellan energi

och tillväxt blir tydligt när man studerar efterkrigstidens

ekonomiska historia (se nedan).

Användningen av elenergi är en förutsättning

för att det moderna tjänstesamhället ska fungera.

För 25 år sedan fanns knappt några av de datorer,

skrivare, kopieringsmaskiner, kommunikationssystem,

övervakningsutrustning och liknande som

idag är självklara delar av arbetslivet. Det skulle inte

vara önskvärt, eller ens praktiskt möjligt, att minska

deras användning.

För industrin, särskilt den energiintensiva basindustrin,

har tillgången till billig el varit basen som

den kunnat bygga sin konkurrenskraft på. Energin

kan sägas vara ett strategiskt konkurrensmedel.

Kärnkraften utgör, tillsammans med vattenkraften,

ryggraden i den svenska elförsörjningen.

Genom sitt låga pris och leveransstabilitet har

kärnkraften varit en bidragande faktor till att

basindustrin har kunnat fortsätta att möta en allt

hårdare konkurrens.

I diskussionen om kärnkraftens eventuella

avveckling har även basindustrins utsatthet kommit

i fokus. I vissa verksamheter står energikostnaden

för upp till 20 procent av det totala förädlingsvärdet.

Givet industrins små marginaler innebär det att

Utvecklingen av BNP och elanvändningen

från 1950 till 2002 1

Index 1980=100

160

140

120

100

80

60

40

20

BNP

Elanvändning

1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2002

1) Källa: SCB och Energimyndigheten

redan några få ören dyrare el/kWh kan utgöra

skillnaden mellan en nyinvestering eller ett beslut

att flytta från en ort till en annan region eller land,

som erbjuder bättre konkurrensförutsättningar.

Det är samtidigt viktigt att klargöra

att industrins energibehov handlar om så

mycket mer än bara tillgång till billig

elenergi; exempelvis kräver många

industriella processer särskilda högklassiga

energislag för att kunna

producera värme.

Basindustrin finns över hela landet

Basindustrin sysselsätter idag

omkring 270 000 människor

och svarar för 25 procent av

Sveriges totala exportintäkter.

Verksamheterna finns

spridda över hela landet

- ofta lokaliserade utanför

storstadsregionerna.

Den lokala sysselsättningen

hänger intimt

samman med industrins

villkor. Det gör i sin tur

energifrågor till

lokala angelägenheter.

Skogen

Kemin

Gruvorna

Stålet

Basindustrins lokalisering i Sverige

Källa: SKGS

5


6

En konkurrenskraftig basindustri

Lars Blecko, vd för massaproducenten Rottneros

Den svenska basindustrin står för 25 procent av den svenska nettoexporten

och sysselsätter 270 000 människor, direkt och indirekt, i

Sverige. Av den anledningen skulle jag nästan kunna påstå att det är

den viktigaste industrin i Sverige.

Basindustrins uppgift är att utnyttja våra råvaror och förädla dem

så långt som möjligt. För såväl skogen, som gruvorna, stålet och kemin

är elkraften en nödvändighet. Utan mer el kan inte industrierna växa

och producera mer.

Rottneros använder knappt 1 TWh om året, vilket är lite mindre än

1 procent av Sveriges totala elanvändning. Större företag som pappers-

producenten Stora Enso använder 5 till 6 TWh om året. Det är lätt att

förstå att ett höjt elpris slår hårt mot lönsamheten och arbetstillfällena

i basindustrin. Den svenska industrin har redan hårda förutsättningar

att kämpa mot, jämfört med våra utländska konkurrenter, bland annat

i form av långa transporter till marknaderna. Vår komparativa fördel är

den relativt sett billiga elen, tappar vi den får vi svårt att hävda oss i

den internationella konkurrensen.

Om man ser på Rottneros totala kostnader ligger personalkostnaderna

på cirka 10 procent och elkostnaderna på cirka 20 procent av försäljningspriset.

En prishöjning på energin med 1 öre skulle leda till ökade

kostnader för Rottneros med 10 miljoner kronor – och vi är ändå ett litet

företag. Det är därför som energipolitiken måste ta hänsyn till elpriset.

Billig och trygg elförsörjning är viktig för oss inom industrin. Blir

elpriset för högt kommer inte den svenska basindustrin att kunna

hävda sig i den internationella konkurrensen. Det skulle ge stora konsekvenser

för samhället i stort, eftersom basindustrin ofta ger arbetstillfällen

i glesbygd.


Mot en ny och mer realistisk syn på

energisammansättningen

Under många år har den svenska energipolitiken

och debatten handlat om kravet på en genom-

gripande omställning av ong>energiförsörjningong>en mot

ett mer ekologiskt hållbart system. Det tydligaste

och mest kända exemplet är kärnkraften.

Kravet på att kärnkraften skulle fasas ut ur

energisystemet föddes under 1970-talets intensiva

miljödebatt. Ur folkomröstningens resultat 1980

fattade riksdagen beslut om att fasa ut kärnkraften

senast år 2010 och ersätta den med förnybara energi-

källor. Denna utveckling har åtföljts av en klassificering

av energislag – i goda och dåliga – som än idag

är förhärskande.

Med tiden har det uppstått en klyfta mellan

den politiska och den faktiska verklighetsbilden.

De lösningar som det knöts stora förhoppningar till

1980 har lång utvecklingstid kvar innan de är kommersiellt

gångbara. Samtidigt finns de närliggande

kraven på att möta hotet från växthuseffekten

genom minskade koldioxidutsläpp.

Under det senaste året har det kommit signaler

från politiskt håll som tyder på ökad förståelse för

energifrågornas realitet. Riksdagsdebatten om

ong>energiförsörjningong>en under försommaren 2004 illustre-

rade tydligt den delvis nya inriktning som energipolitiken

håller på att ta, liksom talet då näringsminister

Leif Pagrotsky invigde naturgasledningen

till Stenungsund i juni 2004. Ett tredje exempel är

regeringens godkännande av en ny gasledning från

Tyskland till Sverige i september 2004.

I det mer öppna debattklimat som nu uppstått

är det relevant att ställa ett antal frågor för att öka

förståelsen för framtidens utmaningar:

• Hur viktiga är olika energislag i dagens svenska

energisystem?

• Vilka är de stora utmaningarna som systemet

måste klara att möta inför framtiden?

• Vad krävs för att behoven och utmaningarna

ska kunna hanteras?

• Kompletterar eller konkurrerar olika energislag

med varandra?

7


8

Dagens energisystem och utmaningarna inför framtiden

Effektivisering och ökad produktion

Den totala energitillförseln i Sverige år 2003 var

627 TWh varav förluster och icke-energianvändning

utgjorde 180 TWh. Kärnkraften och oljan var de två

största energislagen i systemet.

Oljans betydelse har sedan 1970-talets olje-

kriser minskat från en andel på 77 procent 1970 till

30 procent 2002. Man kan konstatera att utfasningen

av olja har gått långsammare än de målsättningar

som sattes upp under 1970-talet.

När vattenkraften byggdes ut och kärnkraften

introducerades kunde elproduktionen öka i Sverige.

Tillförseln av kol ökade under 1980-talet, för att

sedan minska igen under 1990-talet – delvis till följd

av tekniska framsteg och ökat miljömedvetande.

Samtidigt introducerades ny värmeproduktion i

form av stora värmepumpar i fjärrvärmenäten. På

västkusten och i södra Sverige byggdes ett distributionsnät

för naturgas.

Under andra hälften av 1990-talet började

vindkraften byggas ut. Elmarknaden i Norden

avreglerades och en gemensam marknad byggdes

upp– idag är exempelvis dansk kolkraft en viktig

del av marknaden.

Sveriges energitillförsel 2003 (totalt 627 TWh varav

förluster och icke-energianvändning 180 TWh) 1

Energislag

Vindkraft 0,1 %

Värmepump 1,3 %

Naturgas, stadsgas 1,4 %

Kol och koks 5 %

Vattenkraft 8,5 %

Biobränslen, 16,5 %

torv mm

Det har under de senaste årtiondena pågått ett

löpande arbete med energieffektivisering inom

svensk industri. Samtidigt har man ökat produktionen,

vilket parallellt medfört en ökning av energi-

förbrukningen.

Bostads- och servicesektorn använder nästan

lika mycket energi idag som år 1970. Detta trots att

den sammanlagda uppvärmda lokalytan är större

och befolkningen har ökat med 10 procent sedan

70-talet. Den stora ökningen sedan 1970 står transportsektorn

för som ökat sin energianvändning

med hela 68 procent.

Ökade krav från en komplexare omvärld

De krav som energisystemet skulle svara mot var

fram till 1970 relativt endimensionella. Pris och produktionskapacitet

stod i fokus. Därför var det naturligt

att satsa på storskaliga lösningar med kärnkraft

och vattenkraft som hörnpelare i systemet.

1970-talet var miljömedvetenhetens årtionde.

Kritiken mot det storskaliga produktionssamhället

växte fram och därmed blev kärnkraften och vatten-

kraften betraktade som storskaliga energislag och

2,1 % Import-exportel

31,8 % Kärnkraft

33,4 % Råolja och

oljeprodukter

1) Källa: Energimyndigheten, Energiförsörjningen i Sverige - Läget 2003 och prognos för 2004–2006. Kortsiktsprognos 2004-08-15.


element i den politiska debatten. Energipolitiken

kom så att rymma fler dimensioner än tidigare.

När framtidens utmaningar studeras och därmed

de krav som energisystemet måste klara att möta

framträder en komplex bild som handlar om såväl

makroekonomiska faktorer som förändrade behov

från slutanvändaren. Det handlar lika mycket om

konsumenternas ökande energibehov som de globalt

allt mer ökande koldioxidutsläppen men också om

flexibilitet i det lokala systemet.

Framtida krav på energisystemet

Krav 1: Mer energi

Flera prognoser visar att energianvändningen med all

sannolikhet kommer att öka kommande år. Det visar

inte minst en färsk prognos från IEA, International

Energy Agency. De förutspår en ökad användning av

energi globalt från 2001 till 2030 med cirka 73 000 TWh,

en ökning med cirka 63 procent. Detta innebär en

användning på 189 600 TWh år 2030.

De energislag som IEA bedömmer kommer att

öka är kol, olja, naturgas och förnybara bränslen

(International Energy Agency, ”Key World Energy

Statistics 2003”). De expanderande ekonomierna

Sveriges elproduktionen uppdelad på energislag (132,3 TWh) 1

Energislag

Kondenskraft 0,1 %

Kraftvärme 4,0 %

Kraftvärme i industrin 5,7 %

Vindkraft 0,5 %

Vattenkraft 39,9 %

i Asien beräknas stå för en betydande mängd av

denna ökning.

Prognoser gjorda av Svenska Energimyndigheten

visar samma tendens; energianvändningen

kommer att öka. Fram till år 2010 förväntas den

svenska energianvändningen öka med upp till 13

procent jämfört med idag, till cirka 661 TWh år 2010.

Energimyndigheten bedömer att energianvändningen

kommer att öka mest i transportsektorn, följt

av industrisektorn. Mellan 2010 och 2020 ökar den

totala energianvändningen med cirka 0,3 procent

per år, på grund av att man i prognosen räknat med

att en avveckling av kärnkraft medför ett bortfall

som ersätts av kraftvärme, gaskondensel eller vindkraft

(Statens Energimyndighet, Prognoser över

utsläpp av växthusgaser - Delrapport 1 i Energimyndighetens

och Naturvårdsverkets underlag till

Kontrollstation 2004).

Den traditionella synen på energi har ofta varit

att den totala användningen måste reduceras. Inför

framtiden krävs en förändrad syn som handlar om att

se till vilken nytta energin kan ge oss och att ställa

nyttan i kontrast till hur energin framställs.

49,5 % Kärnkraft

1) Källa:Energimyndigheten, Energiförsörjningen i Sverige - Läget 2003 och prognos för 2004–2006. Kortsiktsprognos 2004-08-15.

9


10

Krav 2: Möt växthuseffekten

Växthuseffekten ställer ett av de viktigaste

kraven på ong>energiförsörjningong>en. Det står allt mer

klart att användningen av de energislag, som

kol och olja, som står för de stora koldioxid- och

partikelutsläppen måste minska. Utmaningen är

att ersätta kolet och oljan med energislag som

kan reducera koldioxidutsläppen samtidigt som de

erbjuder stabilitet i tillförsel och pris.

Men även om växthuseffekten står i fokus

måste även det framtida energisystemet kunna

möta de övriga utmaningarna på miljöområdet.

Försurning och övergödning har varit och är

fortfarande ett stort problem för svenska sjöar,

skogar och åkermarker. Svavel- och kväveoxider

är de främsta orsakerna till försurningen medan

kväveoxider är den starkaste bidragande orsaken

till övergödningen.

När framtidens energisystem dimensioneras

ong>Framtidensong> energitillförsel enligt IEA 1

Twh

180 000

160 000

140 000

120 000

100 000

80 000

60 000

40 000

20 000

Annat 2

Vattenkraft

Kärnkraft

Naturgas

Olja

Kol

1971 2000 2010 2020 2030

1) ong>Framtidensong> energitillförsel (TWh) globalt enligt Källa: Svensk Energi – IEA:s framtidsprognoser

i Key World Energi Statistics från 2003.

2) Biobränslen, avfall, geotermisk energi, solenergi, vindenergi, vågenergi, mm.

krävs det en helhetssyn, där varje energislags

totala miljöpåverkan beaktas.

Krav 3: Ta ansvar för globaliseringens följder

Globaliseringens effekter syns på allt fler områden.

Kapitalet blir allt mer lättrörligt. Om inte avkastningen

är tillräcklig kommer de oundvikliga kraven

att medföra flytt till platser där avkastningskraven

kan mötas. För att inte Sverige ska drabbas av industriflykt

återstår att säkerställa tillräckligt goda

konkurrensvillkor för att näringslivet ska kunna

och vilja verka i landet.

Sveriges möjlighet att konkurrera på en allt

mer global marknad handlar dels om att försvara de

konkurrensfördelar som traditionellt skapat landets

position, dels att finnas i framkant av utvecklingen.

I detta sammanhang är värnandet om det svenska

energisystemet en högt prioriterad fråga.


Krav 4: Öka handlingsfriheten

Oljekrisen 1973 visade med all önskvärd tydlighet

vilka effekter en strypning av oljetillförseln innebär

på samhället. Trots långtgående omställning sedan

oljekrisen har Sverige fortfarande ett stort beroende

av oljan. Av världens samlade oljereserver beräknas

65 procent finnas i länderna kring Persiska viken, ett

politiskt instabilt område. En viktig fråga inför framtiden

är därför att avgöra hur Sverige kan minska

de geopolitiska riskerna i ong>energiförsörjningong>en.

Krav 5: Större flexibilitet och mångfald

Energibranschens aktörer väljer i allt högre utsträckning

att ta in mångfald som en parameter när

de planerar för framtiden. Det handlar om att skapa

större flexibilitet och samtidigt sprida riskerna

genom att satsa på flera energislag i utbudet. Det

råder enighet om att mångfald i ong>energiförsörjningong>en

skapar stabilitet. Därför är mångfald en

nödvändig faktor för att möta framtidens föränderliga

förutsättningar.

Flexibilitet och mångfald är de stora utmaningarna

Hans E Nilson, VD för Nässjö Affärsverk AB

Dagens situation är inte enkel att hantera. Den planerade avvecklingen

av kärnkraften, det omöjliga i att bygga ut vattenkraften, liksom vindkraftens

otillräcklighet - allt visar på att enskilda energislag inte kan

rädda framtiden. Det står helt klart för oss att vi måste diversifiera och

införa flera energikällor i energisammansättningen för att klara utmaningarna

inför framtiden. Naturgas kan vara ett av dessa energislag,

men det behövs flera.

Vi lever i en situation där politiska svängningar har stort inflytande

på vår bransch. Så det är en utmaning inför framtiden att lära oss hantera

oförutsedda händelser eller politiska beslut. Branschen måste helt

enkelt bli mer flexibel.

Flexibilitet och mångfald är alltså de två största utmaningarna inför

framtiden. Tyvärr är vi mycket illa rustade för denna. Energibolag tenderar

till att låsa sig vid en enda lösning, vilket blir problematiskt den dag det

energislaget inte är lika ekonomiskt gynnsamt längre. Idag är det exempelvis

stort fokus på sopor i vissa delar av landet, så mycket att man

till och med importerar från Norge. Det är en absurd situation som inte

bidrar till stabilitet i energisammansättningen.

De mindre energibolagen har en svår uppgift framför sig, eftersom man

ofta är starkt förankrad lokalt, vilket också betyder att man har begränsade

energikällor att tillgå. Vi har själva byggt mycket på biobränslen, men ser nu

naturgasen som ett välkommet alternativ i vår utveckling mot att stabilisera

vårt system med flera energislag.

11


12

Mångfald ger riskspridning, säker

ong>energiförsörjningong> och handlingsfrihet

Ingvar Carlsson, vice VD för Tekniska Verken i Linköping

ong>Framtidensong> utmaningar behöver bemötas med en mångfald av energislag.

En bredd i bränslebasen kan nämligen bemöta några av de osäkerhetsfaktorer

som vi har framför oss. Med många energislag kan vi sprida de

ekonomiska riskerna, få en stabilare ong>energiförsörjningong>, samt en ökad handlingsfrihet

som företag.

Vårt resonemang bygger på att vi ser att elvärmen successivt kommer

att avvecklas i Sverige, och kanske i Norge. Vi ser en oerhörd efterfrågan på

fjärrvärme som ersättning till och med av direktverkande el i villaområden.

Man vill inte ha vare sig bergvärme, olja eller el till uppvärmning, då fjärrvärme

är avsevärt billigare.

Liksom andra energibolag försöker vi tillgodose denna efterfrågan,

vilket innebär att vi behöver förnya vårt fjärrvärmesystem med nya

anläggningar och en bredare energibas. För att kunna bygga mera kraftvärme,

d v s samtidig produktion av el och värme, behöver vi ha handlingsfrihet,

detta får vi med flera energislag.

Fler energislag kan också lösa andra utmaningar som vi har; exempelvis

skulle vi redan idag kunna ersätta den resterande oljan i vårt

system med naturgas och samtidigt utvinna mer el. Övergripande tror vi

också att behovet av biobränslen – när flera EU-länder ska uppfylla Kyotoprotokollet

– framöver kommer att medföra en bristsituation. Om vi ska

ha en teoretisk chans att ersätta kolet och oljan måste vi bygga på flera

energislag, och tillföra såväl avfall som vissa mängder naturgas till vårt

svenska system.

Med en mångfald av energislag blir vi inte så beroende av vare sig

pris eller tillgång. Det gör att vi får en mycket stabilare ong>energiförsörjningong>.


Mot en ny hållbar utveckling

Det svenska energisystemet har haft en avgörande betydelse för att

skapa den välfärd som Sverige har idag. Men kraven som ställs

på energisystemet blir allt komplexare. Många av de utmaningar som

samhället idag brottas med, när svensk tillväxt och välstånd

diskuteras, var knappt kända vid tiden för riksdagsbeslutet om kärn-

kraftens avveckling.

Det är uppenbart att det krävs en bredare tolkning av begreppet

hållbar utveckling. De vägar man väljer måste vara

ekonomiskt och socialt hållbara. Det är enda möjligheten att kunna

finansiera och skapa acceptans för den ekologiskt hållbara utvecklingen.

Det svenska energisystemet behöver utvecklas för att kunna möta

framtidens utmaningar.

13


14

Optimering av energimixen

Niclas Damsgaard, doktor i nationalekonomi, konsult vid Econ Analys

Det är idag svårt att ge ett entydigt svar på hur energimixen år 2020

kan komma att se ut. På EU-nivå finns ett antal trender och drivkrafter

som pekar i olika riktningar. Avregleringarna av såväl den europeiska

el- som gasmarknaden har inneburit en ökad integration. Samtidigt

ryms många nationella särintressen under EU:s policy om ”security of

supply”, som dels handlar om att begränsa beroendet av energi från en

enskild geografisk region i världen men också slå vakt om självförsörjningsprincipen

inom EU. Den befintliga europeiska elinfrastrukturen

sätter dessutom fortfarande begränsningar när en ökad integration av

energimarknaderna diskuteras.

När en optimal energimix diskuteras ur ett lokalt perspektiv är därför

ett viktigt element att beslutsfattandet måste kunna hantera denna

osäkerhet. Förutom frågor som geografisk belägenhet och specifika

industribehov är det viktigt att kunna bygga in flexibilitet i beslutsfattandet.

Ju större andel av ong>energiförsörjningong>en som kommer från ett

eller ett litet fåtal energislag, desto större blir risken.

Flexibilitet innebär att skapa en energimix som klarar att skapa

trygghet i ong>energiförsörjningong>en genom att ha möjlighet att kunna göra

anpassningar utifrån förändrade omständigheter.

Ytterligare en aspekt av den lokala optimeringen är att skapa lokal

acceptans och förståelse för den strategi avseende ong>energiförsörjningong>

som väljs. Den optimala energimixen måste hantera den lokala opinions-

mässiga dimensionen.

Detta innebär att det exempelvis vid uppförande av vindkraftverk,

kan uppstå negativ opinion lokalt, eftersom placeringen kan skada den

lokala miljön, medan nyttan av denna förnybara energi hamnar någon

annanstans. Ett motsatt exempel är naturgasen, som skapar lokal nytta.

Därför har naturgas större förutsättning att uppnå lokal acceptans –

vilket beslutsfattarna måste ha för att kunna genomdriva sina förslag.


Klara spelregler och flexibilitet behövs

Anders Wigh, chef Fjärrvärme Mjölby-Svartådalens Energi

Det vi i dagsläget eftersöker mest är politisk stabilitet i form av klara

spelregler, eftersom bristen på detta hindrar investeringar. För oss här

på MSE är det påtagligt när det gäller till exempel industribeskattningen

av oljan. Våra leveranser bygger på att vi har många industrier

knutna till oss och om vi riskerar att förlora industrikunderna så slår det

mot vår ekonomi.

Det vi ser framöver är att man måste satsa på flexibilitet och en

mångfald av energislag för att inte vara så beroende.

Det gör att vi ska sikta på att bygga bort oljan, så att vi inte är

beroende av skattemedel eller kostnadsläget. Vi vill ha flexibilitet för att

kunna använda fler sorters bränslen; energigrödor, GROT (hyggesavfall),

och alternativ till oljan, som naturgas. Det sistnämnda är en god möjlighet

för oss att bli av med oljeproduktionen och naturgas har många fördelar

som just oljeersättare.

15


16

Mot framtidens energisystem

ong>Framtidensong> energisystem

Inget energisystem är statiskt; det sker en ständig utveckling

genom produktivitetsökningar och effektiviseringsåtgärder.

Men då tidsrymderna är långa, ofta flera

årtionden, kan det vara svårt att tydligt se utvecklingen.

Denna insikt är väsentlig när man diskuterar hur

framtidens energisystem ska se ut. Hur lång tid kommer

det till exempel att ta innan det finns ett system

som är fullständigt annorlunda än det som finns

idag? Ett system där produktionskostnaden är minimal

och miljöpåverkan likaså? Med den kunskap som

existerar idag ligger ett sådant system sannolikt

minst 50 år in i framtiden.

I ett kortare framtidsperspektiv, kanske två årtionden,

ligger möjligheten att i större skala kommersialisera

energirelaterade tekniker som solenergi, geotermisk

energi, bränsleceller eller koldioxidinkapsling.

Kraven på utveckling och förändring av dagens situation

blir samtidigt allt starkare.

Sveriges energianvändning – utveckling till år 2020 1

450

400

350

300

250

200

150

100

50

1) Källa: E.ON Sverige

Solvärme

Bio

Kol

Naturgas

Syntetolja

Mineralolja

Fjärrvärme

El

2002 Scenario Scenario Scenario Scenario

Visa Hänsyn Grön väg Fri fart Ojämn väg

Scenarier för framtidens energimix

E.ON Sverige har sedan 2003 bedrivit ett omfattande

forskningsprojekt kring den möjliga utvecklingen av

framtidens energimix. Visionen för år 2020 har analyserats

och beskrivits i två parallella studier. I den ena

har E.ON:s egna experter arbetat fram fyra möjliga

scenarier. De olika scenarierna utgår ifrån att samhället

rör sig i en matris på en skala mellan mer

eller mindre styrande miljöfaktorer samt en starkare

geopolitik eller en global fri marknad.

Ett scenario utgår ifrån att marknadslösningar

och globalt samarbete löser många problem, inte

minst koldioxidutsläppen. Nya energilösningar som

gasfordon drivna på vätgas, införs. Ett annat scenario

återspeglar en slags grön våg där elanvändningen

minskar, oljan fasas ut och inga stora energiinvesteringar

görs i Sverige. Integrationen och utvecklingen

inom EU är stark.


I ett tredje scenario ser vi hur vi går mot en värld

med stark ekonomisk tillväxt och stor valfrihet; här

används mycket olja, kol, kärnkraft, vattenkraft och

vindkraft men intresset för växthuseffekten har svalnat.

Slutligen finns ett scenario som vittnar om en ojämn

väg där miljön inte styr tänkandet och där länderna

strävar efter självförsörjning och globala konflikter

skapar svårigheter.

Grafen till höger illustrerar energianvändningen i

de fyra scenarierna. Energianvändningen avser i vilken

form som energin levereras till slutanvändaren. Överföringsförluster,

värmeförluster i kärnkraftverken, energi

som används för utrikes sjöfart och energiråvaror

(främst olja) som används för andra ändamål än energiframställning

är inte med i grafen. Den olja, naturgas,

kol, biomassa, etc, som används för att framställa el eller

fjärrvärme, ligger inbakade i el och fjärrvärmesiffrorna.

Från dessa utvecklingsmöjligheter har även tecknats

en sammanfattande bild. Den ger vid handen

att dagens system med en mix av olika produktionssätt

kommer att kvarstå, med en svag utveckling

mot mer förnybar energiproduktion och till viss del

distribuerande system.

Bron mellan dagens och framtidens energisystem

Användning över tid

Kol + Olja + Kärnbränsle

Naturgas

Biobränsle + Vindkraft

Idag

1) Källa: www.nordleden.nu

2050

Broar till ett nytt energisystem

En viktig fråga att ställa sig när omställningen av energisystemet

diskuteras är det praktiska genomförandet.

Teoretiskt går det att gå från ett system till ett

annat över en natt, men i ett mer pragmatiskt perspektiv

blir det snart tydligt att omställningen kräver

lång tid. Tid krävs för att klara att möta alla de utmaningar,

som tidigare har beskrivits, och som samhället

redan idag står inför.

Vid Chalmers Tekniska Högskola har projektet

Nordleden pågått sedan 1996. Syftet har varit att

identifiera den effektivaste utvecklingen av Sveriges

och övriga Nordens energisystem under åren 1995 till

2050, anpassat till utsläppsreduktioner av koldioxid

och en avveckling av den svenska kärnkraften till

senast år 2030. En av slutsatserna från projektet är att

det krävs en bro över flera årtionden mellan det nuvarande

och ett framtida energisystem. Studien visar att

på kort och medellång sikt kan naturgas, biobränslen

och vindkraft tillsammans vara de alternativ som gör

att man kan reducera koldioxidutsläppen. På lång sikt

kan ett energisystem etableras dominerat av förnybara

energislag. Studien slår fast att inga av alternativen

kan klara omställningen ensamt; mångfald krävs för

att det ska lyckas.

17


18

Mångfald i ong>energiförsörjningong>en

Oavsett hur man ser på frågan, framstår det tydligt

att det finns ett stort behov av en ökad mångfald i

ong>energiförsörjningong>en under de kommande årtiondenas

omställnings- eller överbryggningsfas. Mångfald

bidrar till;

Leveranssäkerhet – Uttrycket ”att inte lägga alla ägggen

i en korg” är i högsta grad relevant. Stabiliteten

i leveranserna är idag en absolut förutsättning för

i stort sett alla de situationer där energi används

i samhället. Frågan om leveranssäkerheten måste

kopplas samman med geopolitisk utveckling i de

regioner som förser Sverige med sin energi. Ett allt

för högt beroende från en enskild region utgör en

ökad riskexponering ur ett leveransperspektiv.

Prisstabilitet – Mångfald innebär utveckling och priskonkurrens

och i förlängningen en bibehållen prisstabilitet.

Eftersom det inte kommer att finnas ett enda

energislag som klarar av att lösa den komplexa ekvationen

under överskådlig framtid är det ur ett prisstabilitetsperspektiv

nödvändigt att främja mångfalden.

Vi behöver bryggor till framtidens hållbara energisystem

Håkan Stigmarker, VD för Jönköpings Energi

Effektivitet – Alla energislag kan inte användas för

alla ändamål. I vissa industriella processer är kraven

på renhet och reglerbarhet mycket stora. Renhet

betyder att den använda energin inte lämnar efter

sig några föroreningar i de tillverkade produkterna.

Reglerbarhet innebär att kunna justera energitillförseln

med mycket stor exakthet för att till exempel

kunna hålla en given temperatur. Denna typ av

krav är vanliga inom en stor mängd industrisektorer,

bland annat stål, gummi, plast, papper, kemi, men

även inom livsmedel.

Miljöanpassning – Kraven på miljöanpassning är

större än någonsin. Under lång tid har försurning

och övergödning varit reella problem i den svenska

naturen. De utsläpp som orsakar dessa negativa

miljöeffekter måste därför minskas. Under de senaste

åren har frågan om växthuseffekten blivit allt mer

påtaglig. Sverige, liksom övriga världen, står inför en

hotande miljökatastrof. De energislag som väljs för

framtiden måste bidra till att de växthuspåverkande

utsläppen minskas.

Det finns olika perspektiv som måste tas i beaktande vid ett resonemang kring

framtidens ong>energiförsörjningong>. Det ena är klimatfrågan och det andra är kärnkraftens

vara eller icke-vara. Dessa stora, och delvis motstridiga utmaningar som skapar en

slags paradox, som vi ännu inte tagit oss an på riktigt.

Från vår horisont tror vi att den svenska paradoxen kan lösas genom någon typ

av brygga; en brygga som kan ta oss från dagens energisammansättning – med

energislag som olja, kol, kärnkraft – till ett hållbart energisystem i framtiden.

Vi tror att naturgas kan fungera som ett sådant övergångsenergislag. Naturligtvis

bör även satsningen på biobränslen fortsätta eftersom de är koldioxidneutrala

och bra, och vi ser ju att användningen ökar hela tiden. Biobränslen och naturgas

fungerar väl sida vid sida, båda har sina segment och sin roll i energisystemet.

I Jönköping håller vi på, i en etapp 1, att bygga ett avfallseldat kraftvärmeverk

och planerar nu den andra etappen; här har vi chansen att välja naturgas som ett

energislag i systemet. Därför ser vi gärna en utbyggnad av naturgasnätet till Jönköping.

Utmaningarna vi står inför är så pass stora att vi måste använda oss av de

energislag som är tillgängliga idag för att klara en övergång till ett hållbart system.


Konkurrenter eller sida vid sida?

Mångfald måste också innebära en förnyad syn på

de olika energislagen i relation till varandra. För att

energimixen ska verka optimalt bör man fokusera på

hur olika energislag kan kan komplettera, inte konkurrera.

I den svenska energidebatten har exempelvis

naturgas och biobränsle ofta kommit att ställas

mot varandra. Naturgas och biobränslen har olika

egenskaper och har därför också delvis olika användningsområden.

Naturgasen används framför allt inom industrin

och för kraft- och fjärrvärmeproduktion, men har även

en ökande avsättning som fordonsbränsle. Naturgas

innebär en radikalt minskad miljöpåverkan, bättre

reglerbarhet och därtill ökad energieffektivitet. Dessutom

kompletterar naturgasen de förnybara energi

slagen, samtidigt som den ersätter andra, mindre

lämpliga bränslen.

Kommunernas fjärrvärmesystem tjänar som bra

exempel i detta fall eftersom de vanligtvis utnyttjar

en bred blandning av bränslen. Malmö, Landskrona,

Helsingborg, Halmstad och Göteborg är fem kommuner

i vilka fjärrvärmeproduktionen grundar sig på

en kombination av bränslen där både biobränsle och

naturgas ingår.

En förändrad syn på förhållandet mellan naturgas

och biobränslen är nödvändigt. Genom att ge de

två energislagen en plats sida vid sida ökar mångfalden

i energiutbudet. Därmed når Sverige längre i en

strävan att åstadkomma ett konkurrenskraftigt och

optimerat energisystem.

Möjligheterna för framtiden finns redan idag

Bo Rydén, energikonsult vid Profu, tidigare forskare vid Chalmers

Tekniska Högskola och forskare i Nordleden-projektet

Bryggresonemanget föddes under början av 1990-talet. Det hade blivit

uppenbart att de politiska kraven på kärnkraftens avveckling parallellt

med reducering av koldioxidutsläppen och introduktionen av förnybara

energislag blivit allt svårare att få att hänga ihop, till rimliga kostnader

och i snabb takt. De förnybara energislagen har en lång resa kvar att

göra innan de kan nå den marknadsdominans som förväntats.

Den lösning som kom att förespråkas av allt fler tunga företrädare

för energibranschen och övriga aktörer var en bro som kunde brygga över

från det nuvarande energisystemet till ett nytt mer hållbart. Det nordiska

forskningsprojektet Nordleden fick till uppgift att analysera de ekonomiska

och miljömässiga konsekvenserna för olika alternativ, där en expansion

av naturgasen i Norden var en av flera analyserade strategier.

En viktig slutsats var att den övergångsperiod som bron eller bryggan

representerade med all sannolikhet skulle vara så lång som 30 till 40 år. Så

lång tid kommer det att ta innan de förnybara energislagen har blivit så

kostnadseffektiva att de skulle kunna dominera på marknaderna; trots att

de hela tiden visar på en positiv utveckling och expansion.

Nordleden-projektet kunde också visa att de viktigaste energiteknikerna/energialternativen

för det framtida energisystemet, under

bryggperioden, redan finns idag. Men att det handlar om utveckling och

förbättring av dessa tekniker och alternativ. Modern kraftvärmeteknik

med gaskombiteknik är ett sådant exempel.

19


20

Forskardrömmen om el till nollkostnad avlägsen

Nicklas Lundblad, doktorand i informatik vid Göteborgs Universitet samt

vd för Stockholms e-handelskammare.

Energi och energianvändning har en tendens att bli baktalad. Ändå är det tack vare

den ökade energianvändningen som en så stor del av det moderna samhällets

utveckling har kunnat komma till stånd. När vi talar om tredje världens möjligheter

till utveckling och förbättrad levnadsstandard, då talar vi till stor del om att utveckla

ong>energiförsörjningong>en. Därför är det av avgörande betydelse att stötta dessa länders

utveckling av sina energisystem.

Någon gång i framtiden kommer vi säkert att kunna förverkliga forskardrömmen

att kunna producera el till en nollkostnad. Idag är fortfarande den drömmen

mycket avlägsen. Det är viktigt att investera i såväl forskning mot nya energisystem

som använder konkreta energislag som gör att gapet mellan det nuvarande energisystemet

och ett framtida kan överbryggas. Här krävs samförstånd och helhetssyn

på alla nivåer, såväl lokalt som på nationell och på global nivå.

En del av detta samförstånd måste handla om en förståelse för att det inte är

möjligt att gå mellan ett system som är bristfälligt till ett som är mycket bra. En

utfasning av energislag ställer stora krav på resterande. De som blir kvar måste

klara att bära såväl produktionseffektivitet som miljökrav för att förutsättningarna

inte radikalt ska försämras under en transitionsfas som sannolikt kan bli flera årtionden

lång.

I detta sammanhang är frågan om självförsörjning viktig. Ibland hörs i debatten

krav på att Sverige måste slå vakt om och prioritera inhemska bränslen av

strategiska skäl.

Den viktiga frågan att ställa sig är vilket som är det strategiskt relevanta

området för Sverige idag och inför framtiden. Är det nationalstaten som sätter

gränserna eller större geografiska områden? Vilket strategiskt område tillhör idag

Sverige ur en ong>energiförsörjningong>ssynpunkt? Ska Sverige lita till ett större områdes

synergier och kraft, som EU, eller ska försvaret av en nationell självförsörjningsprincip

upprätthållas? Det är viktiga frågor att beakta när framtidens energisystem

ska utformas och optimeras.


Globala utmaningar och lokala optimeringar

Sveriges roll i en global utmaning

Sverige har en viktig roll att spela när de globala

energi- och miljöfrågorna diskuteras. På flera områden

har Sverige varit ett föregångsland och inom

miljötänkande och energieffektivisering är svensk

industri i världsklass.

De globala utmaningarna är en följd av en hög

befolkningstillväxt, framför allt i Asien, i regioner

som samtidigt har en snabb förbättring av levnadsnivåerna

genom en allt snabbare industrialisering.

Vilka energislag som dessa länder satsar på för att

möta sitt ökande energibehov får stor inverkan på

hur kampen mot växthuseffekten utvecklas.

I detta sammanhang är Sverige, vad gäller utsläpp,

inte någon avgörande aktör. Vi har internationellt sett

bland de lägsta CO 2-utsläppen per månad. Sverige har

ändå en viktig roll att spela genom att fortsätta att

följa internationella åtaganden och aktivt arbeta för ett

bättre system.

Det ideala målet stakades för länge sedan ut av

forskare inom energisystem. Genom en omfattande

omställning skulle vi uppnå ett nytt ekologiskt hållbart

energisystem med minimal omställningskostnad

och miljöpåverkan. Det senaste kvartsseklet har visat

oss att det tar lång tid att förverkliga dessa drömmar.

Som vi sett ställer framtiden obevekliga krav på

energisystemet. Likaså har ett antal konkreta åtgärder

presenterats. Emellertid återstår ansvarsfrågan; var

ligger ansvaret för omställningen? Och hur ska det

göras utan att försämra industrins konkurrensförutsättningar

och medborgarnas livskvalitet?

För den som arbetar med att utveckla ett hållbart

och optimalt system för framtiden är detta en

fråga som man måste kunna svara på.

Nationella och internationella ramar

Energifrågorna är mycket komplexa. De politiska

besluten blir avvägningar mellan ren partipolitik

och ambitionen att skapa långsiktigt hållbara

lösningar. Svensk energipolitik har under lång tid

kännetecknats av politiska låsningar som hämmat

utvecklingen. Sedan beslutet om kärnkraftens avveckling

fattades för snart ett kvartssekel sedan har

det långsiktiga och stabila perspektivet saknats.

Den energipolitiska debatten i riksdagen i slutet

av maj 2004 sände samtidigt signaler om att det nu

finns en ökad vilja att finna bredare samförståndslösningar

på energiområdet. Det är ett första steg

i rätt riktning mot en energipolitik som utgår ifrån

landets behov och förutsättningar – och tar hänsyn

till industrin som ekonomins drivkraft.

Det är på nationell nivå som ramarna för den

framtida ong>energiförsörjningong>en sätts, genom skatte-

mekanismer, stöd till olika energislag och övriga

regleringar. Därför är det nödvändigt att besluten

fattas utifrån en så grundläggande helhetssyn som

möjligt för att skapa bred acceptans för de lösningar

som väljs.

Sverige påverkas dessutom i stor utsträckning

av de beslut som fattas och lagar som stiftas på

EU-nivå. Ett av de viktiga policybeslut som fattats

är principen om ”security of supply”. Tanken bakom

principen är att minska beroendet av enskilda geografiska

regioner för ong>energiförsörjningong>en av geopolitiska

skäl. Det handlar också om att säkerställa

en tillfredställande självförsörjningsgrad genom en

mångfald av energikällor.

21


22

Ett samspel mellan kraftfält

Att enbart se utvecklingen av energisystemen som

en politisk fråga blir alltför endimensionellt. Politiska

beslut fattas inte i ett vakuum utan sker i ständig

interaktion med övriga påverkande krafter. Bilden

nedan illustrerar de kraftfält som tillsammans utövar

påverkan på hur framtidens energisystem kommer

att se ut.

• På vilken nivå ska kraftfälten betraktas – globalt,

nationellt eller lokalt? Hur ser till exempel det

lokala samspelet ut? Vilka krav ställer den lokala

marknaden och hur ser de lokala opinionskraven

ut? När man betraktar frågorna blir det snart tyd-

ligt att dessa frågor har en lika stor relevans på

lokal som global nivå, fast på olika sätt.

• I vilken utsträckning har allmänheten en reell vilja

att agera miljövänligt? Hur stor är villigheten att

betala för mer miljöanpassade energival? Det

finns ett flertal exempel som tydligt pekar på att

bekvämlighet och den egna plånboken styr valen.

Att förvänta sig att privatpersoner är de som tar

de första stegen mot en förändrad användning av

olika energislag är heller inte särskilt troligt. Där-

för blir offentliga förvaltningar särskilt viktiga,

både som provbänkar men också för att skapa

Den spelplan de politiska systemen skapar för branschens aktörer 1

Marknadsutbytet

mellan producenter

och konsumenter

Marknaden

Allmänheten

Politiska

system

1) Samspelet mellan marknaden, politiska system och allmänheten. Källa: E.ON Sverige.

kritisk massa kring nya lösningar, exempelvis

naturgasdrivna fordon som används inom förvalt-

ningen eller i kollektivtrafiken.

Optimering måste ske lokalt

När tillväxtens förutsättningar betraktas blir det tydligt

att dess spelregler är en nationell fråga men att

den faktiska produktionen, eller förverkligandet av

tillväxten, till stor del även är lokal. Energifrågor är

därför i stor utsträckning lokala frågor. Där fattas

besluten om vilka energislag som bäst kan tjäna

den lokala marknadens behov. Optimeringsarbetet

måste ta hänsyn till ett antal faktorer;

• Specifika behov i området – och kunna svara

mot förändringar i dessa

• Flexibilitet – kunna anpassa sig efter föränd-

rade förutsättningar

• Stabilitet - avseende leveranssäkerhet och pris

• Miljö- och hälsohänsyn - vilka negativa effek-

ter på närmiljön ger den lokala energiförsörj-

ningen upphov till och vilka möjligheter finns

för att minimera denna påverkan?

Allmänhetens politiska

agerande och de politiska

systemens påverkan på

allmänheten


Dagens val skapar framtidens ong>energiförsörjningong>

Energioptimering – ett avancerat pussel

Sverige har idag ett väl fungerande energisystem.

Men dimensionerat efter gårdagens behov är det

inte rustat att möta varken dagens, och framför allt

inte morgondagens, utmaningar. Dessutom är en

ong>energiförsörjningong> i absolut världsklass en mer kritisk

fråga för Sverige än för många av de länder Sverige

konkurrerar med.

I takt med att globaliseringens effekter blir allt

mer påtagliga ökar också konkurrensen. Globaliseringen

är inte längre ett begrepp utan innehåll. För

alla som satt sig in i vad som händer i många av de

asiatiska länderna som Kina och Indien, vad gäller

tillväxt och förbättrade levnadsvillkor, blir det snart

uppenbart att konkurrenstrycket kommer att öka

även på Sverige i framtiden.

Vad krävs det då för åtgärder om man vill behålla

nuvarande levnadsstandard? Välfärden – i form

av skola, sjukvård och äldreomsorg – är bräcklig och

kräver en ekonomisk grund. Vill man bevara välfärdsnivån,

krävs det åtgärder för att slå vakt om de resurser

som ligger till grund för Sveriges konkurrenskraft.

Det är ur detta resonemang som utvecklingen

och förändringen av det svenska energisystemet

måste betraktas. Men för att skapa en förståelse för

utmaningarna som energisystemet står inför behöver

dessa samtidigt konkretiseras ytterligare:

• Sannolikt ökat energibehov – Såväl internationella

som svenska prognoser och studier visar på att

det i framtiden kommer att behövas mer energi,

inte mindre.

• Reducering av växthuseffekten – Vid tiden för folk-

omröstningen var växthuseffekten ett i stort sett

okänt begrepp. Idag är det tydligt att hotet i

högsta grad är reellt och att kraftfulla åtgärder

måste vidtas för att minska koldioxidutsläppen,

där kol och olja utan jämförelse utgör de största

utsläppskällorna.

• Prisstabilitet – Industrin bygger sina produktionskalkyler

på prisstabilitet i elenergileveranserna. Givet

de små marginaler som de flesta verksamheter lever

under kan störningar i prisbilden på energi få förödande

konsekvenser.

• Leveranssäkerhet – Olja står fortfarande för en stor

del av den svenska energitillförseln. Den största delen

av denna olja importeras från länder som klassificeras

som geopolitiskt instabila. Genom att bredda

utbudet och använda energi från andra områden

ökar stabiliteten i det svenska energisystemet. Det

innebär i sin tur att det krävs en större flexibilitet för

att kunna skifta från ett energislag till ett annat om

förutsättningarna skulle förändras.

• Allt mer krävande behov – Inom framför allt olika

industriella processer blir kraven på högre kvalitet

på energin allt mer påtaglig. Det innebär till exempel

att det i processer för uppvärmning krävs att bränslet

har en både hög och jämn kvalitet så att exakta

temperaturer kan hållas. Det innebär också att

bränslet måste ha en hög renhetsgrad för att inte

några föroreningar ska störa produktionen.

• Flexibilitet – Genom att låsa sig vid ett litet fåtal

storskaliga lösningar riskerar Sverige att stänga dörren

för nya energilösningar som kan bli verklighet

under de kommande åren.

Utmaningarna inför framtiden är stora och Sverige

står inför en rad vägval. Energiförsörjningen kommer

att ha en stor betydelse för hur väl man kommer att

klara att möta dessa utmaningar. Genom mångfalden

skapas valmöjligheter och flexibilitet i ong>energiförsörjningong>,

och därmed förutsättningar för bibehållen

konkurrenskraft.

Energioptimering -

ett avancerat pussel

Källa: E.ON Sverige

23


E.ON Gas Sverige Nobelvägen 66 205 09 Malmö

T 040-25 50 00 F 040-24 40 11

www.eon.se www.eon.com

More magazines by this user
Similar magazines