Svetsning och skärning – risker och åtgärder - Esab

Svetsning och skärning
– risker och åtgärder
1

Innehållet i denna skrift är baserat på information från flera olika källor,
varav en del är inkluderade i referenslistan.
ESAB är inte ansvarig för att denna information är korrekt, ej heller för
någon skada, oförutsedd eller indirekt, driftstopp eller liknande händelser
som kan ha orsakats av att åtgärderna beskrivna i denna skrift har
vidtagits.
2

Innehåll
Svetsarens arbetsmiljö 4
Elsäkerhet 4
Elektromagnetiska fält 7
UV, IR och synlig ljusstrålning 9
Luftföroreningar i samband med svetsning 11
Brand och svetssprut 15
Buller 17
Ergonomi 18
Maskinsäkerhet och mekaniska skydd 20
Skäroperatörens arbetsmiljö 22
Risker och åtgärder vid gasskärning 22
Risker och åtgärder vid plasmaskärning 23
Plasmaskärning under vatten 24
Risker och åtgärder vid laserskärning 24
Laserskyddsklass 4 24
Laserskyddsklass 1 25
Risker och åtgärder vid vattenskärning 26
Referenslitteratur 27
3

Svetsarens arbetsmiljö
Svetsare är medlemmar av en yrkesgrupp som utsätts för ett flertal olika
miljöproblem. I det här häftet behandlas de olika faktorerna i svetsarens
arbetsmiljö, och lämpliga åtgärder som kan vidtas för att förbättra denna
miljö och minska hälsoriskerna. Effektiva skydd kan minska hälsoriskerna.
En bra svetsmiljö är dock långt viktigare. Tillgång till skickliga
svetsare är avgörande för att uppnå god kvalitet och produktivitet.
Arbetsmiljön är en av de faktorer som påverkar yrkesvalet.
Elsäkerhet
Människan är extremt känslig för ström som passerar genom kroppen.
Allvarliga fysiska skador kan vållas av strömmar på bara 20 eller 30 mA.
Dessutom kan fall från byggnadsställningar eller stegar, med åtföljande
fysiska skador, vara resultatet av plötsliga och okontrollerade reaktioner
på elchock även vid mycket låga strömmar.
Figur 1. Tid- och strömberoende av växelström i frekvensområdet 15–100 Hz.
Uppfattbar ström (Zon 1). Växelström är
förnimbar redan vid 0,5 mA, medan
gränsen för likström ligger kring 2 mA. Om
strömmen ökar uppstår obehag, men
normalt vållas inga skadliga fysiologiska
effekter.
”Släppgräns” (Zon 2). Strömmar över
släppgränsen orsakar muskelkramper och
oförmåga att släppa den strömförande
komponenten av egen vilja. Det blir också
svårt att andas, särskilt om strömmen
varar längre än två sekunder. Normalt
uppstår inga skador på vävnader och inre
organ förrän nästa tröskel passeras.
4
Nästa tröskelvärde, hjärtflimmer (Zon 3),
beror till stor del på den drabbades kroppsbyggnad
men även på hur länge strömmen
varar, vilken väg den tar genom kroppen och
när under hjärtcykeln störningen inträffar.
Hjärtflimmer betyder att hjärtats förmåga att
pumpa blod upphör. När denna tröskel
passeras uppstår allvarliga livshotande
skador; hjärtat stannar, andningen upphör
och vävnader och inre organ får brännskador.
Korrekta och kraftfulla åtgärder behövs för
att rädda en person som drabbats av
hjärtflimmer.

Valet av strömart (växel- eller likström) under bågsvetsning har betydelse,
eftersom de riskerna med växelström (AC) är upp till fyra gånger
större än med likström (DC).
Risk för elchocker
Vilka effekter som uppstår när ström passerar genom människokroppen
beror på:
• strömmens storlek och varaktighet
• strömmens väg genom kroppen
• strömmens frekvens
Strömmens storlek och varaktighet
Om någon kommer i kontakt med strömförande komponenter beror
strömmens storlek på spänningen och motståndet i strömkretsen.
Risken för hjärtflimmer beror också till stor del på strömmens varaktighet.
Motståndet i strömkretsen är summan av motståndet i huden, resten av
kroppen och skyddskläderna.
• Hudens motstånd beror bland annat på kontaktyta och fukt.
• Motståndet i en människokropp, bortsett från hudens motstånd, är
jämförelsevis lågt (kan grovt uppskattas till ca 500 ohm i varje arm och
varje ben).
• Tillräcklig skyddsklädsel i form av torra läderhandskar och skor med
gummisulor.
Figur 2b. Strömpassage från hand till hand
Figur 2. Statistiska värden för kroppens
totala motstånd när 50/60 Hz ström
passerar från hand till fot. 50% av alla
människor har således maximalt 1400
ohms motstånd när de utsätts för 230 V
(AC).
5

Strömmens väg genom kroppen
Risken för hjärtflimmer beror på den väg strömmen tar genom kroppen,
dvs. nivån på den ström som passerar genom hjärtat.
Strömmens frekvens
Som nämndes ovan är de risker som förknippas med växelström större
än för likström. Vi är mest känsliga i frekvensområdet 15-100 Hz.
Svetsutrustning
Tomgångsspänning
En strömkällas högsta tillåtna tomgångsspänning beror på om den ger
lik- eller växelström. (Standarden SS-EN 60974-1 för svetsströmkällor
ger mer detaljerad information än den som följer här).
När det gäller växelström (AC) får tomgångsspänningen inte överstiga
80 V (rms), men det finns vissa undantag.
• om utrustningen används i trånga utrymmen där riskerna är större
(t.ex. fuktiga, varma eller trånga utrymmen med ledande föremål),
begränsas tomgångsspänningen till 48 V (AC). Utrustning
lämpad för svetsning där ökad risk för elchock finns får märkas
med S-symbolen på märkplåten.
• vissa mindre MMA-strömkällor, som ofta används hemma, kan vara
märkta enligt standarden EN 50 060 med en gräns på 55 V (AC).
• för mekaniserad svetsning, där svetsaren inte hanterar svetspistolen
manuellt, tillåts 100 V (AC).
För likström (DC) tillåts normalt en tomgångsspänning på 113 V (toppvärde),
men även här görs undantag för mekaniserad svetsning med
maximalt 141 V, och för plasmaskärning, där de strömförande delarna
inte är åtkomliga, med 500 V.
Rutinkontroll av utrustning
Om de inre kylytorna i en strömkälla är igentäppta med smuts och
damm stiger temperaturen. Ur säkerhetssynpunkt är det viktigt att
överhettning undviks. Om isoleringen mellan transformatorns primäroch
sekundärledningar bryts ned kan nätspänningen nå svetskretsen.
Isoleringsmotståndet kan också försämras av ledande damm som
uppstår vid slipning.
Eftersom sekundärkretsen inte nödvändigtvis är kopplad till jord, kan
detta vara farligt för svetsaren. Därför rekommenderas regelbundna
rutinkontroller och rengöring av svetsströmkällans inre.
6

Skydd mot vatten och beröring
Strömkällor skall skyddas från främmande fasta föremål och vatteninträngning
genom inkapsling (IEC 60529). Graden av skydd framgår av
den IP-klass (International Protection) som anges på märkplåten. Strömkällor
för utomhusbruk skall minst ha kapslingsklass IP23.
Elektromagnetiska fält
Frågan om hälsorisker i samband med elektromagnetiska fält är ännu
inte fullt utredd. Ändå kan direkta åtgärder vara väl motiverade om de till
en skälig kostnad kan minska exponeringsnivån för personal som
arbetar i kraftiga elektromagnetiska fält.
Ett lågfrekvent elektromagnetiskt fält är en kombination av elektriska
och magnetiska fält, men i en given situation kan något av dessa vara
dominerande.
Elektriska fält härrör ur spänning. De uppstår mellan spänningssatta
kablar eller ytor. Lyckligtvis kan dessa fält lätt elimineras med hjälp av en
jordad mantel eller skärm.
Magnetiska fält uppstår kring ledare genom vilka ström flyter. Den
magnetiska flödestätheten mäts i tesla (T). I luft eller omagnetiska
föremål är flödestätheten så låg att enheten µT används. Ett lågt värde
för den magnetiska flödestätheten i lågfrekventa fält är 0,2 µT, och det
är ovanligt att detta värde överstiger 1 µT i en normal kontorsmiljö.
Figur 3. Ett magnetfält sjunker snabbt när avståndet ökar. Det sjunker snabbast
från en punktkälla, där det minskar till en åttondel när avståndet fördubblas.
7

Fältets frekvens är viktig för dess förmåga att överföra energi till omgivningen.
På detta sätt kan värme eller elektrisk ström alstras i omgivande
föremål.
Svetsarens situation
Svetsare hör till de yrkesgrupper som utsätts för de högsta fältstyrkorna.
Bågsvetsning kräver höga svetsströmmar. Svetsutrustningen
kan stå nära svetsaren, och svetskablarna är ofta i direkt kontakt med
kroppen. I området närmast svetskabeln överstiger magnetfältet 200 µT.
En stor del av all svetsning utförs med likström. Detta gäller t.ex. MIG/
MAG-svetsning, som för närvarande är den vanligaste svetsmetoden i
industritillämpningar. Ren likström har troligen ingen inverkan på
hälsoriskerna, men en normal svetsström har ofta någon typ av pulsering.
De kraftigaste magnetfälten finner man i samband med motståndssvetsning.
Personer som har en så kallad pacemaker ska vara särskilt
försiktiga. De bör inte uppehålla sig i närheten av pågående motståndssvetsning,
och i vissa fall inte heller vid annan svetsning med höga
strömmar. Rådfråga medicinsk expertis.
Åtgärder för att förbättra svetsarens arbetssituation
Åtskilligt kan uppnås enbart genom att förmedla fakta om hälsorisker i
samband med svetsning. Eventuella skaderisker i samband med magnetfält
är troligen betydligt lägre än de risker som förknippas med
många andra situationer under svetsning.
8
Figur 4. Det är viktigt att
svetskabeln och
återledarkabeln hålls ihop,
och om möjligt bör också
strömkällan placeras på
någon meters avstånd.

Mekanisering av svetsprocessen, kanske med hjälp av robotar, förbättrar
svetsarens arbetsmiljö på flera sätt.
Följande enkla åtgärder rekommenderas.
• Låt svets- och återledare följas åt så långt det är praktiskt möjligt.
• Undvik att dra kablarna över axlarna eller att linda dem runt kroppen
under svetsning.
• Bästa sättet att skydda sig från en strömkällas magnetfält är att ha
strömkällan någon meter bort. Magnetfältet sjunker snabbt när avståndet
från strömkällan ökar.
• Svetsning med likström är att föredra framför svetsning med växelström.
UV, IR och synlig ljusstrålning
Elektriska ljusbågar – och i viss mån smältbadet – alstrar kraftig strålning
inom de ultravioletta (UV), synliga och infraröda (IR) våglängderna.
Sådan strålning kan också reflekteras av omgivande ytor. Dessutom kan
lågan vid gassvetsning eller -skärning avge synlig och infraröd strålning.
Strålningen minskar med kvadraten på avståndet. I ljusbågen varierar
strålningen beroende på bl a aktuell strömstyrka, spänning och skyddsgas.
Stora variationer i strålningen kan därför förekomma mellan olika
svetsmetoder men även inom en och samma metod. För en viss ström
är strålningen kraftigare vid MIG/MAG-svetsning än vid normal metallbågsvetsning.
Dessutom används högre strömmar under MIG/MAG-
Figur 5. Rekommenderade
filternummer för
skyddsglasfilter. Mer
detaljerad information
finns i standarden EN
169.
9

svetsning, och därför alstrar gasskyddad
bågsvetsning nästan alltid
kraftigare strålning.
Risker
Ögonskador
UV-strålningen är farligast för ögonen.
Den orsakar s.k. svetsblänk (en temporär
skada på hornhinnan).
Synligt ljus kan ha en bländande effekt
och temporärt påverka synen.
IR-strålning kan orsaka skador på
näthinnan och linsen (katarakt).
Hudskador
UV-strålning kan skada oskyddad hud.
Skadan liknar stickande solbränna.
Skyddsåtgärder
• En svetsskärm eller en svetshjälm
med ett skyddsglas som regleras med
flytande kristaller eller ett fast, standardiserat
skyddsglas.
• En svetshjälm med ett fönster och
sidoskydd för användning under
slaggborttagning.
• Svetsoverall eller annan skyddsklädsel
med läderförkläde.
• Läderhandskar, utan nitar eller andra
metallkomponenter, på båda händerna.
Värmestrålning
Värmestrålning är ett stort problem i
svetsverkstäderna. Detta gäller särskilt när svetsningen utförs vid
förhöjd temperatur, dvs. när förvärmda objekt svetsas.
Skyddsåtgärder
Följande punkter bör beaktas vid svetsning i förhöjda
arbetstemperaturer.
• Arbetsplatsen skall vara väl ventilerad.
• Föremålet skall ha effektiv värmeisolering.
• Svetsaren skall inte behöva inta obekväma arbetsställningar eller
använda tung utrustning.
10
Fig. 6. Klädsel med förkläde
och handskar av läder samt
svetshjälm skyddar mot UV,
IR och synlig ljusstrålning.

Fig. 7. Vid svetsning i
trånga utrymmen, där det
finns risk för höga
koncentrationer av rök
och gaser, skall svetsaren
använda andningsskydd
med tillförsel av ren luft
som gör honom/henne
oberoende av omgivningen.
• Lämplig skyddsutrustning, t.ex. värmeisolerade handskar, skall alltid
användas.
Eftersom arbete i höga temperaturer är påfrestande för kroppen, skall
lämpliga pauser planeras i svetsningen.
Det är också viktigt att svetsarens rygg inte utsätts för kyla och drag
samtidigt som kroppens framsida utsätts för mycket höga temperaturer.
Höga temperaturer kan också ha betydande inverkan på människors
omdöme.
Luftföroreningar i samband med svetsning
Svetsning orsakar olika typer av luftföroreningar. Generellt kan sägas att
svetsmetoden och tillsatsmaterialet avgör vilka föroreningar som alstras
(partiklar och gaser), och i vilka mängder.
Grundmaterialet kan också bidra till föroreningarna, om det t.ex. är
ytbehandlat med något som kan avge skadliga ämnen.
Svetsrök
Rök uppstår genom den förångning och oxidering av olika ämnen i
ljusbågen som orsakas av den höga temperaturen. Partiklarna i denna
rök är vanligen så små att de kan nå andningsorganens smalaste
förgreningar. Dessa partiklar består av oxider av järn, mangan, krom och
nickel. Det finns också olika typer av fluoridföreningar. Under gynnsamma
förhållanden kan mängden rök som alstras vid MIG/MAGsvetsning
med massiv tråd vara betydligt lägre än vad som alstras under
MMA-svetsning. Vid TIG-svetsning är utsläppen avsevärt mindre än för
MIG/MAG- och MMA-svetsning.
11

Risker
Sexvärt krom, som huvudsakligen alstras vid MMA-svetsning av rostfritt
stål kan orsaka cancer och astmaliknande problem.
Mangan och aluminium kan påverka det centrala nervsystemet.
Nickel kan orsaka cancer och astma.
Järnoxid kan orsaka irritation i luftvägarna.
Fluorider kan påverka skelettet.
Ett flertal olika ämnen kan frigöras från ytbehandlat material:
Material belagt med blyfärg kan frigöra bly som påverkar det centrala
nervsystemet.
Zink, som finns i galvaniserade material, kan orsaka s.k. zinkfrossa
(metallröksfeber).
Polyuretanfärg eller -isolering kan vid upphettning frigöra isocyanater,
som kan orsaka astma.
Gaser
De vanligaste gaserna som alstras under svetsning är ozon, nitrösa
gaser och koloxid. Andra hälsofarliga gaser som kan alstras är t.ex.
fosfin och fosgen. Se upp vid svetsning där det kan finnas ångor av
rengöringsmedel med klorerade kolväten ( t ex trikloretylen).
12
Fig. 8. Ventilation och
luftbehandling förbättrar
luften på arbetsplatsen
och minskar skaderisken
för dem som arbetar där.

Risker
Ozon bildas när syret i luften reagerar med ultraviolett strålning från
ljusbågen. Ozon är en färglös gas som verkar kraftigt irriterande när den
angriper slemhinnor och cellmembran. Nitrösa gaser (kväveoxider)
bildas när kvävet och syret i luften reagerar med den heta ljusbågen och
den heta grundmetallen. Dessa gaser påverkar lungorna. Koloxid bildas
under MAG-svetsning när koldioxiden i skyddsgasen atomiseras.
Koloxiden påverkar blodets förmåga att ta upp syre.
Skyddsåtgärder
Olika åtgärder kan minska risken att utsättas för farliga ämnen.
• Använd punktutsugning vid arbete inomhus. Punktutsugningen skall
följa med längs svetsfogen när långa fogar svetsas.
• Även om man har en effektiv punktutsugning kommer ändå en del rök
från svetsningen att sprida sig på arbetsplatsen. Rök från arbetsstyckets
undersida och rök som utvecklas under efterbehandlingen är
svåra att fånga upp med punktutsugning. Kraven på den allmänna
ventilationen i lokalen är därför stora.
• Vid svetsning i trånga utrymmen, där det finns risk att koncentrationen
av rök och gaser kan bli för hög, skall svetsaren använda en friskluftmask
som gör honom/henne oberoende av omgivningen.
• För att undvika rök och gaser från färg eller annan ytbehandling skall
basmetallen friläggas minst 10 cm från svetsstället.
• För att undvika att isocyanater utvecklas från skumisolering av polyuretan
skall arbetsstycket friläggas minst 25 cm från värmepunkten.
Hantering av volframelektroder som innehåller toriumoxid
Toriumoxid är en vanlig tillsats i icke smältande volframelektroder som
används vid TIG-svetsning. Oxiden förbättrar bågens tändförmåga och
stabilitet, och ökar elektrodens livslängd. Eftersom torium är ett något
radioaktivt ämne måste vissa skyddsåtgärder vidtas.
Fig. 9. Arbetsstycket skall
friläggas minst 10 och ibland
upp till 25 cm från svetsstället
för att undvika ångor och gaser
från färg eller annan ytbehandling.
13

Under normal förvaring och hantering av elektroderna är risken för
strålning försumbar. Inandning av damm från slipning kan däremot vara
skadlig.
Försiktighetsåtgärder
• Slipning av toriumbelagda volframelektroder skall utföras med ett
effektivt ventilationssystem, eller med speciella slutna slipverktyg.
Operatören skall använda en andningsmask om det finns några tvivel
angående utsugningssystemets effektivitet.
• Iaktta renlighet vid insamling och omhändertagande av slipdamm.
• Använd om möjligt toriumfria elektroder. Alternativ finns med zirkonium,
lantan och cerium. 2% toriumhalt (WT20) är bättre än 4%
(WT40) i detta avseende.
• Undvik toriumbelagda elektroder eller använd effektiv rökutsugning vid
svetsning med växelström. (Risken för inandning av svetsrök
från toriumbelagda volframelektroder är normalt
försumbar, men kan nå eller ev. överskrida
gränsvärdena vid svetsning med
växelström).
Gränsvärden för yrkesmässig
exponering
För de flesta skadliga ämnen finns
gränsvärden för yrkesmässig exponering
(OEL) som regelbundet revideras.
De vanligaste av dessa gränsvärden
specificerar den genomsnittliga
koncentration som normalt inte utgör
en hälsorisk under åtta timmars arbete
per dygn (nivågränsvärde). För vissa
ämnen specificeras också en maximal
exponeringsgräns eller ett korttidsgränsvärde.*)
Eftersom de gaser och partiklar som
bildas påverkar kroppen på olika sätt,
är det viktigt att de bestämmelser som
utfärdas av myndigheterna och de
instruktioner som lämnas av tillverkarna
följs för att undvika ohälsa.
Det finns också materialsäkerhetsdatablad
(MSDS). På dessa blad lämnar
tillverkaren i 16 punkter en detaljerad
beskrivning av olika sätt att skydda sig
från skador.
14
*) Gränsvärden för olika ämnen
i rökgaser (svenska värden).
Respirabelt damm : 5 mg/m3 Fe: 3,5
Mn : 0,5
Cr: 0,02
Ni : 0,1
F : 2
Cu : 0,2
O3 0,1 ppm
NO2 2 ppm
NO 25 ppm

Brand och svetssprut
Risker i samband med sprut
I vissa fall kan sprut som uppstår under svetsning orsaka obehag och
t.o.m. brännskador. Ett exempel är när stora droppar och sprut faller ner
i träskor. Risken ökar i samband med underuppsvetsning, eller när
svetsningen utförs i trånga utrymmen där svetsaren t.o.m. måste ligga
ned för att komma åt föremålet som skall svetsas.
Förebyggande åtgärder
Genom att använda lämpliga svetsparametrar, en lämplig skyddsgas
med högt argoninnehåll och rätt arbetsteknik är det möjligt att undvika
alltför stora sprutdroppar. Finfördelat sprut är normalt ganska harmlöst.
För att undvika dessa problem är det viktigt att använda vältäckande
klädsel, tillverkade av lämpliga värmebeständiga material och testade
enligt EN 470-1.
Brandrisker
Bränder som orsakas av svetsning och skärning beror mestadels på
bristande kunskaper, vårdslöshet och otillräckliga skydd. Utbildning och
effektiva skyddsprogram är avgörande i dessa sammanhang. Erfarenheten
visar att riskerna är störst i samband med tillfälliga arbeten i lokaler
eller områden som inte är lämpade för svetsning.
På tillfälliga arbetsplatser används ofta gassvetsning eller –skärning som
ger stor värmeutveckling och större risker för nedfallande relativt stora
smälta partiklar och gnistor som kan vålla brand.
Svetsning är särskilt farlig på platser där brandrisken är stor, t.ex.:
• Platser där lättantändliga ämnen som t.ex. bensin, olja eller brännbara
gaser hanteras.
• Lokaler där det finns emballagematerial eller trävaror.
• Byggplatser där gnistor lätt kan sprida sig till svåråtkomliga utrymmen,
t.ex. in i väggar som är tillverkade av trä eller innehåller lättantändlig
isolering.
Vid arbete i farliga miljöer av detta slag skall svetsinspektioner alltid
utföras. I vissa fall måste medgivande av kommunens säkerhetsansvariga
och försäkringsbolag inhämtas.
Glödbrand
På andra platser, där materialet kanske är mindre lättantändligt, kan
antändningen börja med glödbrand för att senare utvecklas till brand
15

med öppen låga. Relativt lång tid kan gå innan branden upptäcks, och
om brandhärden också är svår att komma åt blir släckningen svårare
även om släckmateriel finns tillgänglig.
Bränders utveckling i olika miljöer
Vid bränder i PVC-plast, som ofta finns i elkablar eller inredningsmaterial,
alstras klorväteångor som tillsammans med fukten i luften
bildar saltsyra. Denna är kraftigt irriterande och även starkt korroderande
på metaller. Den kan dessutom skada känslig elektronisk utrustning.
Det kan finnas risk för explosioner när brännbara ämnen som bensin,
olja och fotogen värms upp. Om de inte antänds direkt finns ändå en
stor risk för explosion när de förångas.
Tänk på att värme som alstras vid svetsning eller skärning av ett rör kan
ledas till en näraliggande vägg och vålla en brand, även om temperaturen
är relativt måttlig. En tillräckligt stor gnista från svetsning, skärning
eller slipning kan vålla en brand även om den inte är glödhet.
16
Fig. 10. Det är
viktigt att skydda
brandkänsliga
föremål när det
finns risk för brand
vid svetsning.

Bränder i slutna utrymmen som väggar och isolering kan utvecklas
relativt långsamt. Tillkalla alltid brandkåren om denna typ av brand
inträffar. Tillkalla brandkåren även om det verkar som om branden
slocknat, eftersom det är viktigt att kontrollera att ingen källa till glödbrand
finns kvar.
Förebyggande åtgärder
Om svetsning eller skärning skall utföras på platser där det finns risk för
brand bör den säkerhetsansvarige bedöma vilka förebyggande åtgärder
som behövs.
• Städning och avlägsnande av brännbart material i riskzonen.
• Eventuella hål eller springor i brännbara byggnadselement skall täckas
eller avskärmas så att svetssprut eller glödheta partiklar från skärning
inte kan nå dem.
• Använd vatten för att fukta området före och kanske efter arbetet.
• Skärma av området.
• Kontrollera att tillräcklig brandbekämpningsutrustning finns tillhands.
• Övervakning och efterkontroll (en timme) av en brandvakt.
• Kontrollera att personalen har tillräcklig kännedom om vilka bestämmelser
som gäller, och om hur risker kan undvikas.
Buller
MIG/MAG-svetsning alstrar relativt mycket buller, upp till 80 dB. Även
slipning, slaggborttagning och riktningsarbeten i samband med svetsning
kan orsaka buller. Det anses föreligga risk för bestående hörselskador
om man utsätts för 85 dB(A) under mer än åtta timmar per
arbetsdag. Som en tumregel kan man säga att ljudnivån är oacceptabel
när det är svårt att föra ett samtal.
Åtgärder för att minska buller
Till att börja med bör man undersöka om processen eller produktionen
kan ändras för att eliminera bullerkällor.
• Använd lämplig svetsprocess, svetsdata, skyddsgaser och svetsteknik
som minimerar slipning och slaggborttagning eller helst eliminerar
dem helt.
• Använd tystare verktyg för slipning och slaggborttagning.
• Plasmaskärning kan alstra mycket höga bullernivåer. Betydande
miljöförbättringar (bullernivån sänks med så mycket som 30-40 dB)
17

Figur 11. Några bullerkällor som referens till dB-skalan.
kan uppnås om man använder skärbord som möjliggör skärning under
vatten.
• Skärma av bullrande arbete och vidta åtgärder för att minska ljudets
spridning från arbetsområdet genom att sätta upp ljudabsorberare.
• Använd hörselskydd om ljudet är störande eller om det finns risk för
hörselskador.
Hörselundersökningar bör också utföras regelbundet.
Ergonomi
Risker
Vid manuell svetsning av grovt material och under montagesvetsning
förekommer mycket statiska belastningar. Svetstiderna är längre och
utrustningen tyngre. Dessutom är arbetsläget i detta fall beroende av
svetsfogens position. Underuppsvetsning är olämplig ur ergonomisk
synpunkt.
Vid MIG-svetsning av mindre föremål i fixturer finns en risk för
arbetsskador till följd av monotona, upprepade rörelser. Svetspistolen
stöds ofta genom att en hand hålls mot arbetsstycket.
Åtgärder – tekniska hjälpmedel och utrustning
När en arbetsplats planeras spelar arbetshöjden en viktig roll för att
skapa den rätta arbetsställningen. I detta sammanhang kan lägesställare
och lyftbord vara mycket användbara. Arbetsställningen bestäms delvis
av svetsarens behov att ha ögonen nära arbetsstycket för att tydligt
kunna se smältbadet under svetsningen. Om arbetshöjden är för låg
18

Figur 12. Lägesställare
för
positionering av
arbetsstycken.
måste svetsaren böja sig för att se ordentligt. En stol eller pall kan då
vara mycket användbar. Att arbeta med händerna i ett högt läge, i nivå
med eller ovanför axlarna, bör om möjligt undvikas.
Vid grövre svetsning är även svetspistolen och slangarna tyngre, och
belastningen på kroppen mer statisk. En balanserad avlastningsarm är
mycket användbar i denna situation. När slangarna lyfts från golvet
skyddas de också från slitage och trådmatningen underlättas.
Det är också bra om arbetsstycket kan placeras i en lägesställare och
manövreras för bästa möjliga åtkomlighet och höjd (Figur 12). En bekvämare
arbetsställning kan då skapas, samtidigt som svetsningen underlättas
eftersom fogen kommer i det bästa svetsläget.
Rullbockar kan användas för svetsning av rör eller andra cylindriska
föremål.
En krok eller någon annan anordning i vilken svetspistolen kan placeras
när den inte används är ett annat värdefullt hjälpmedel.
Figur 13. En
avlastningsarm
minskar tyngden från
slangpaketet inom
hela arbetsområdet.
19

Fig. 14. Det är viktigt att
säkerhetskraven för
maskiner uppfylls.
Maskinsäkerhet och mekaniska skydd
Så snart vi börjar arbeta med maskiner som har rörliga delar, t.ex.
svetsrobotar eller skärmaskiner, måste vi vara medvetna om risken för
personskador. Till att börja med bör konstruktionen vara sådan att risker
undviks så långt detta är möjligt. Om det av praktiska skäl inte går att
eliminera alla risker måste tillräckliga skyddsåtgärder vidtas för att
garantera personsäkerheten.
Åtgärder kan vidtas på flera nivåer.
• Mekaniska skydd eller huvar som ger direkt skydd. Skydden skall vara
tillräckligt robusta utan att hindra eller begränsa sikten eller arbetet.
• Om direkta mekaniska skydd inte är möjliga av funktionsskäl skall
operatören vara placerad utanför riskzonen, och någon form av
inhägnad skapas runt utrustningen för att minska skaderisken. Öppningen
mot riskområdet, t.ex. en lucka, en grind eller en serviceingång,
skall vara utförd med en förreglad säkerhetsanordning som
stoppar maskinen i händelse av obehörigt tillträde. Området kan
övervakas med säkerhetsbrytare på luckor eller grindar, ljusbommar
för serviceingångar eller en trampmatta som känner om någon finns i
området. Inhägnaden eller säkerhetsanordningarna får inte vara
utförda så att de är lätta att kringgå eller stänga av.
• Skydd kan också krävas för att skydda operatören från risker när
arbetet av något skäl måste utföras inom riskområdet.
• Personlig säkerhetsutrustning, utbildning, information och varningsskyltar
som varskor om de risker som fortfarande kan finnas när
ovanstående åtgärder vidtagits.
20

EG:s maskindirektiv
Maskindirektivet är ett tvingande direktiv inom EU som varje ny maskin
måste uppfylla sedan den 1 januari 1995. Enligt definitionen har en
maskin minst en rörlig del och kan arbeta självständigt.
Maskindirektivet specificerar grundläggande säkerhetskrav för maskiner.
Mer detaljerad information finns i de s.k. harmoniserade Europastandarderna
(EN). Tillämpningen av dessa är i grunden frivillig, men om
en maskin konstruerats i enlighet med dessa standarder anses den
också uppfylla maskindirektivet. CE-märkningen indikerar att maskinen
uppfyller maskindirektivet.
21

Skäroperatörens arbetsmiljö
Precis som vid svetsning är säkerhetsåtgärderna för termisk skärning
och vattenstråleskärning utformade för att ge skydd mot en kombination
av riskfaktorer.
• Mekaniska risker
• Elektriska risker
• Ljus- och värmestrålning
• Rök och gaser
• Buller
När det gäller de mekaniska och elektriska riskerna hänvisas till de
allmänna regler som behandlas separat i denna publikation. Besvären
från ljus, rök eller buller är beroende av om gas-, plasma-, laser- eller
vattenskärning utförs.
Risker och åtgärder vid gasskärning
Rök och sprut från metall och smält slagg uppstår huvudsakligen på
plåtens undersida. Vid manuell skärning ställs krav på den personliga
skyddsutrustningen. Vid tillfälliga arbeten i brandfarlig omgivning skall
lämpliga skyddsåtgärder vidtas.
Rök och hälsovådliga gaser utvecklas, bl.a. kväveoxider (NO ). Utnyttja
x
gärna ett skärbord med integrerat rökutsug.
Bullernivån ligger i medeltal kring 85-90 dB(A).
Hantering och installation av gaser
En farlig situation kan uppstå om en gastub eller ett centralt installerat
system inte ansluts eller underhålls på rätt sätt. Uttagsposter för skärgaser
och oxygen skall anslutas med tillförlitlig utrustning som är godkänd
för den aktuella gasen och skyddar mot eventuell bakslag.
Fig. 15. Skärbord med
utsugning för rök och
gaser.
22

Hanteringen av högtrycksgasflaskor förutsätter att man följer gällande
regler. De bör bl.a.
• vara lätt åtkomliga i händelse av brand
• vara förankrade så att de inte kan falla omkull
• ha varningsskyltar som är klart synliga
Risker och åtgärder vid plasmaskärning
UV-strålningen från bågen kan skada hud och ögon, och kan också
alstra ozon. När det gäller dess verkan och lämpliga skyddsåtgärder, se
avsnitten om strålning, sid. 9, och riskerna i samband med ozon, sid.
13.
Rök bildas efter förångning av det skurna materialet. Vid skärning av
ytbelagt material kan dessutom olika ev. hälsovådliga ämnen uppträda i
röken beroende på ytbeläggningens art. Vad beträffar hälsorisker, se
motsvarande avsnitt för svetsning, sid. 11.
Mängden av gaser som utvecklas beror på många faktorer, men är
vanligen större vid höga inställningar. Exempel på faktorer som har
betydelse är plåttjockleken, strömstyrka, processen (undervattensskärning,
skärning med vattenridå eller skärning utan särskilda skyddsåtgärder)
och antalet brännare. För strålningen har också omgivningen
(t.ex. reflekterande väggar) betydelse.
Under ”torr” plasmaskärning rekommenderas utsugning underifrån
(under det material som skärs), medan utsugning kan arrangeras ovanför
plasmabrännaren i samband med skärning under vatten.
Bullernivåerna på arbetsplatser där plasmaskärning utförs är högre än
de som förekommer vid normal gasskärning, och kan vara så höga som
115 dB(A).
Fig. 17.
Genomsnittliga
bullernivåer vid
plasmaskärning
i fria luften,
ovanför vatten
(60 mm) och
under vatten
(75 mm).
23

Det är viktigt att operatören använder lämplig
personlig skyddsutrustning som t.ex. hörselskydd,
en svetsskärm och lämplig klädsel.
Plasmaskärning under vatten
Ett effektivt sätt att förbättra arbetsmiljön vid
plasmaskärning är att använda våtskärning
med plasmamunstycket nedsänkt i vatten.
Utsläppen av metallrök, kväveoxider och
ozon reduceras då kraftigt liksom bullernivåerna.
Rökgaserna kan reduceras i viss mån beroende
på vattendjupet. Kväveoxiderna kan
reduceras med tre fjärdedelar och
bullernivåerna med så mycket som 30 dB(A).
Risker och åtgärder vid laserskärning
Sprut från metall och smält slagg förekommer
huvudsakligen från plåtens undersida. Damm
och gaser (He, N , CO , O ), buller, synligt ljus och skadlig laserstrålning
2 2 2
kan också uppstå. Använd lämplig ventilation och personlig skyddsutrustning.
Ljuset från en Nd-YAG-laser är osynligt i det infraröda området, men har
kortare våglängd än en CO -laser. Detta ljus kan därför tränga in till
2
näthinnan och orsaka skador även i ganska små doser.
Laserutrustning i laserklass 4
Den direkta laserstrålen och indirekt reflekterad strålning utgör en
särskild risk.
Särskilda krav skall uppfyllas och särskilda åtgärder vidtas för att
skydda operatörerna. Maskiner i klass 4 får endast installeras om
laserstrålen riktas vertikalt nedåt. Operatören och serviceteknikern skall
skyddas från direkt eller indirekt strålning med lämplig utrustning som
Rökutveckling vid plasmaskärning av kolstål och rostfritt stål
Materialtjocklek Torr skärning (g/min) Undervattensskärning (g/min)
Kolstål, 8 mm 20-26 0.1-0.4
Rostfritt stål, 8 mm 30-40 0.2-0.5
Rostfritt stål, 35 mm 1.8-3.4 0.02
Tabell 1. Utsläpp av rök – jämförelse mellan torr skärning och undervattensskärning
24
Fig. 18. Skärning
under vatten är ett
effektivt sätt att
förbättra arbetsmiljön.

Fig. 19. ESAB PRO-LAS 1 – ett laserskyddssystem som erbjuder en intelligent
kombination av effektivitet och säkerhet för laserskyddsklass 1.
t.ex. skyddsskärmar, skyddskläder och laserglasögon. Detta är särskilt
nödvändigt vid arbete med justering av lasern och spegelsystemet.
Personal som är involverad i underhåll och inställningar skall ges särskild
utbildning.
Skyddsåtgärderna skall kompletteras med detaljerade
användarinstruktioner och varningsskyltar.
Laserutrustning i laserklass 1
Kraven på säkerhetsutrustning och skyddsåtgärder är långt mer omfattande
än de som gäller för lasermaskiner i laserklass 4.
En dubbelväggig skyddsskärm som ger heltäckande skydd skall användas.
Särskilda skydd mot reflekterande strålning skall också finnas.
Risker och åtgärder vid vattenstråleskärning
Skärstrålen, som innehåller sand och rester från de skurna materialen,
kan utgöra en risk i samband med vattenskärning.
Vattenstrålen
Den abrasiva (sandblandade) vattenstrålen har mycket hög rörelseenergi
och kan, vid felaktig användning, vålla allvarliga skador.
25

Fig. 20. Vattenstråleskärning. Operatören skall hålla ett säkerhetsavstånd på
minst en meter och bära skyddsklädsel, glasögon och hörselskydd.
Även tillsynes små sår kan dölja en mer allvarlig skada och bör behandlas
så snabbt som möjligt. Det finns en risk att främmande partiklar kan
ha trängt in. Ett säkerhetsavstånd på minst en meter bör upprätthållas
under skärningen.
Stänkskydd kan sättas upp runt munstycket. Operatören skall bära
skyddskläder, skyddsglasögon och eventuellt även hörselskydd.
Högtrycksenhet
Service på högtrycksenheten skall skötas av utbildad personal.
Buller
Högtrycksenheten skall vara försedd med en bullerdämpande huv p.g.a.
de höga bullernivåerna.
Bullernivån vid vattenskärning kan vara omkring 85 dB(A).
26

Referenslitteratur:
Hälsa och säkerhet vid svetsning och besläktade förfaranden, utgåva 2,
Svetskommissionen.
Arbetsmiljö vid svetsning, Arbetarskyddsnämnden.
El- och brandsäkerhet vid svetsning. Svetskommissionen 1990.
Kjell Isacsson, Elmiljön i verkstadsindustrin, artsgemensamt material,
Industrilitteratur, V060014.
Hazardous substances in welding and allied processes, Metal-
Gerufsgenossenschaften.
Welding adds hazards to work in confined spaces, IIW 1998.
Reduktion av ozon med MISON Skyddsgaser, AGA Gas AB.
AG32 Arbetshygien, Faror och skydd vid svetsning 5. Elektromagnetiska
fält vid svetsarbete, Svetskommissionen.
Handling of non-consumable tungsten electrode containing thorium
oxide, Schweissen und Schneiden, no. 11 1999.
Standarder
IEC 62081:1999 Arc welding equipment- Installation and use
SS-EN 60974-1 Elektriska svetsanläggningar - Säkerhet hos svetsströmkällor
för industriellt och liknande bruk.
EN 169:1992 Filters for personal eye protection equipment used in
welding and other similar operations.
EN 166 Personal eye protection-specifications.
EN 470-1 Welders clothing
IEC 479-1 Effects of current on human beings and livestock. Part 1:
General aspects
IEC 479-2 Effects of current passing through the human body. Part 2:
Special aspects
Maskindirektiv 89/392/EEG (plus ändringar).
Personlig skyddsutrustning 89/686/EEG (plus ändringar).
27

28
ESAB Sverige AB
Box 8004
XA00096110
402 77 Göteborg
Tel. 031-50 95 00, Fax. 031 50 92 22
E-mail: esab.sverige@esab.se, Internet: www.esab.se Reg.No.