04.09.2013 Views

Läs hela grönplanen - Kungälv

Läs hela grönplanen - Kungälv

Läs hela grönplanen - Kungälv

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Strandpromenad utmed Nordre älv kan bli verklighet om projektet på sidan 10 genomförs. Bilden visar hur passagen förbi kexfabriken skulle kunna se ut.

Montage: Erik Sturesson

Grönplanen är framtagen av Tekniska kontoret på uppdrag av Tekniska nämnden under 2005-2006.

I oktober 2006 antogs grönplanen i kommunfullmäktige.

För innehåll och textbearbetning svarar Barbro Gabrielsson och Peter Andreasson. För redigering och layout svarar Jan Rancken och

Erik Sturesson.

Grönplanen är delfinansierad av Länsstyrelsen, Västra götalandsregionen, genom Lokala Naturvårdssatsningen


Sammanfattning

Kungälv och Marstrand har traditioner som

trädgårdsstäder. Planteringar och trädgårdsanläggningar

som skapades redan på 1800-talet är ett kulturarv som

är värt att bevara och utveckla i det moderna samhället.

Grönplanen visar Kungälvs kommuns avsikter för

bevarande och utveckling av tätorternas parker och

grönområden för dagens och framtida generationers

kommuninnvånare.

Tillgången på grönytor i form av kvarters- och

stadsdelsparker i de större tätorterna är god.

Inventeringen visar dock att det finns brister när det

gäller tillgängligheten och möjligheten till aktiviteter.

Grönplanen kommer att kompletteras med en parkplan

för varje tätort. Parkplanen ska ständigt hållas aktuell

med förslag till anläggningsprojekt samt skötsel- och

underhållsplaner som ska leda till att uppsatta mål

uppnås. Parkplanerna är tänkta att visa på enskilda

värden och möjliggöra prioriteringar vid planläggning

av ny bebyggelse.

För att öka värdet av den ibland splittrade grönstrukturen

föreslås att grönytorna binds samman med

gångstråk och gröna korridorer. Det blir då möjligt att i

en väl sammanhängande grönytestruktur kunna ta sig

ut i den omgivande naturen.

Idag har kommunen en egen organisation som sköter

och förvaltar en stor del av kommunens grönytor. Den

kompetensen bör också finnas med vid planeringen

för ny byggnation. Det finns också mycket att vinna på

att pröva nya åtaganden i ett tidigt skede av

byggprocessen.

Strategier för att uppnå de övergripande målen är

beskrivna i punktform utan inbördes viktning.

Handlingsplanen berör flera verksamheter och

förutsätter i några fall separata beslut om det som är

nya åtaganden.

Innehåll

1. Omfattning och användning sid 2

2. Betydelse, funktion och värden 4

3. Mål och strategier 5

4. Grönytornas innehåll 6

5. Inventering av tätorterna 9

6. Organisation och kompetens 16

7. Handlingsplan 17

8. Angränsade planer och 18

litteraturförteckning

Fästningsparken i Kungälv är en av våra stadsdelsparker.

Bild: Barbro Gabrielsson

1

Grönplan • Kungälvs Kommun • 2006 1


1. Omfattning och användning

Möjligheternas landskap

Kungälvs kommun ligger i ett mycket varierat landskap

med allt från hav och den Bohus-ländska skärgården

till den djupaste skogen med berg, sjöar och vattendrag.

I kommunen finns även gamla odlingslandskap som

visar ett landskap präglat av människan. Inom

kommunen finns det således många möjligheter till

varierade naturupplevelser. Det finns en naturlig

rikedom inom kommunens gränser, värdefulla tillgångar

som kräver en klok och varsam hantering av politiker,

tjänstemän och medborgare.

Tätorternas expansion

Kungälvs kommun befinner sig i ett expansivt skede

med snabb utbyggnadstakt och det är konkurrens om

marken. Det är därför viktigt att formulera mål och

riktlinjer för arbetet med gröna frågor och att bedriva

en medveten och långsiktig planering av de gröna

miljöerna så att den planerade exploateringen, samt den

befintliga och den framtida grönstrukturen, resulterar i

en god bebyggd miljö för ett uthålligt samhälle.

Vilka grönytor omfattas av grönplanen?

Grönplanen omfattar tätorterna Kungälv, Ytterby,

Marstrand, Diseröd, Kode och Kärna och omfattar

tätorternas planlagda parkmark och naturmark men den

beaktar även allemansrättslig mark som ligger i eller vid

tätorterna och som utnyttjas bland annat för rekreation

och lek.

Vad är en grönplan för Kungälvs kommuns

tätorter?

Grönplanen är ett planeringsunderlag som visar

kommunens avsikter beträffande bevarande och

Fiske i Nordre älv. Bild: Barbro Gabrielsson

2 Grönplan • Kungälvs Kommun • 2006

utveckling av tätorternas parker och grön-områden.

Grönplanen är vägledande för beslut dels i förändringsoch

förnyelsearbetet, dels i allmänna skötselfrågor.

Varför gör man en grönplan för Kungälvs

kommuns tätorter?

Plan- och bygglagen från 1996 ställer krav på att

kommunerna ska planera för en ändamålsenlig

grönstruktur och att bebyggelsemiljön ska utformas så

att behovet att parker och grönområden tillgodoses.

Kommunerna ska behandla grönstrukturen tillsammans

med bebyggelse- och trafikstrukturen som tre jämställda

strukturer vid all samhällsbyggnad.

Kommunerna ansvarar också för att leva upp till det

nationella miljömålet - En god bebyggd miljö, som bland

annat innebär att kulturhistoriska och estetiska värden

i park och naturmark ska tillvaratas. Boende- och

fritidsmiljön ska uppfylla krav på bullerfrihet och ha

tillgång till solljus och ren luft och den biologiska

mångfalden i tätortens grön- och vattenområden ska

utvecklas.

För att kunna uppnå de ovan nämnda målen är det av

väsentlig betydelse att man förstår den gröna miljöns

funktion. Det krävs också samordning och samspel

mellan alla de som arbetar med den gröna miljön, det

vill säga alla från politiker och översiktliga planerare

via projektörer och till förvaltare. Alla måste veta åt

vilket håll man ska sträva.

Vad är grönstruktur?

Grönstruktur är ett samlande begrepp för allt det viktiga

som grönskan, vattnet, marken och allt det levande som


1. Omfattning och användning

finns i våra tätorter och i vår kommun.

Grönstrukturen är ett nätverk av små och stora

grönområden av olika karaktär och funktion. Hela

spektrat från den välskötta stadsparken eller trädgården

till den “vilda” naturen innefattas i det som i

planeringssammanhang brukar kallas för grönstruktur.

De gröna områdena kan vara mer eller mindre

sammanhängande och är oberoende av ägo- eller

administrativa gränser.

För att förstå begreppet grönstruktur och betydelsen av

grönstruktur kan det vara bra att titta lite närmare på

de andra två strukturerna som samhället består av,

nämligen trafikstrukturen och bebyggelsestrukturen.

Trafikstruktur är ett system av vägar och gator som är

sammanfogade till ett fungerande vägnät som människor

kan ta sig runt i. Det är lätt att förstå hela finessen med

en trafikstruktur eftersom lösryckta vägstumpar som

inte leder någonstans är helt meningslösa.

Bebyggelsestruktur är ett system där bebyggelsen

Trafikstruktur kan också bli grönstruktur. Gamla Brogatan i Kungälv. Bild: Peter Andreasson

(bostäder, arbetslokaler, serviceinrättningar och

affärslokaler bland annat) har sammanfogats till ett

fungerande nätverk där människor kan bo, arbeta,

handla, roa sig med mera.

Grönstruktur innebär att man sammanfogar de gröna

miljöerna till ett fungerande grönt nätverk där

människor, växter och djur kan förflytta sig. Möjligheten

att kunna ta sig från staden och ut i landskapet, i gröna

kilar eller längs gröna stråk, har stor betydelse för hur

människor använder och upplever det omgivande

kultur- och naturlandskapet.

Om den gröna miljön ses som en exploateringsreserv

sker en fragmentering av den gröna strukturen till små

splittrade grönområden, vilka har sämre möjligheter att

fungera för människor, djur, stad och miljö. Det är därför

viktigt att hela tiden arbeta med den gröna miljön just

som en struktur och att förstå den gröna miljöns

betydelse, funktion och värden.

Kungälvs Grönplan Kommun • Kungälvs • Tekniska Kommun kontoret • 2006 • 2005 39

3


2. Betydelse, funktion och värden

Den gröna miljön har flera betydelser och många värden

liksom den fyller flera olika funktioner. Förenklat kan

man kan sammanföra allt detta i tre huvudgrupper enligt

följande.

Den sociala funktionen

Den gröna miljön har stor betydelse för människors

vardagsliv, livskvalitet och hälsa.

Förbättrad kondition, rörlighet, koncentration,

inlärningsförmåga liksom minskad stress och ökad

kreativitet är positiva effekter av vistelser i park och

natur. Äldre människor mår bra av att få vistas i gröna

miljöer och för barn är gröna miljöer oöverträffade för

lek, fysisk träning och inlärning. Gröna områden för

möten, idrott, promenader, naturupplevelser, solbad,

avkoppling, kulturevenemang, lek och fester är viktiga

för människors välbefinnande och trivsel.

Den kulturella funktionen

Den gröna miljön är en viktig bärare av tätortens och

bygdens historia och identitet. Fornlämningar, gravfält,

vindpinad kustvegetation, storvuxen lövskog liksom det

brukade kulturlandskapet är exempel på gröna miljöer

som påminner om vår historia och ger identitet. Parker,

trädgårdar, kyrkogårdar, koloniområden, alléer och stora

träd ger karaktär och identitet åt tätorten och bidrar till

en trevlig och attraktiv boendemiljö. Gröna miljöer är

attraktiva att bo i och de lockar också till sig företag

som vill etablera sig i områden som kan erbjuda trevlig

arbetsmiljö, vilket som tydliggör företagets miljömedvetenhet.

Den ekologiska funktionen

Termen biologisk mångfald står för tre betydelser:

artrikedom, genrikedom inom arten och rikedom av

livsmiljöer, det vill säga biotoper, i landskapet. Skälen

att bevara den biologiska mångfalden i såväl tätorten

som ute i landskapet är flera, men ett viktigt skäl är att

om den biologiska mångfalden minskar så leder det till

att ekosystemet fungerar sämre och att produktiviteten

minskar. Ett annat skäl till att bevara den biologiska

mångfalden i tätorten är att många människor därigenom

får möjlighet att uppleva natur i sin vardagsmiljö.

Den biologiska mångfalden i tätorten är beroende av

de biologiska förutsättningarna i landskapet. Det är av

stor betydelse hur grönstrukturen ser ut, det vill säga

hur stora de gröna områdena är och hur dessa hänger

samman inom tätorten och med naturen i det omgivande

landskapet. Tätorternas gröna miljöer är inte

4 Grönplan • Kungälvs Kommun • 2006

nödvändigtvis dåliga miljöer för växter och djur utan

kan vara ett komplement till växter och djurs naturliga

miljöer. Lyckas vi behålla kontakten mellan landskapets

natur- och kulturmiljöer och tätortens gröna miljöer

samtidigt som vi kan variera biotoperna har vi goda

förutsättningar för en rik biologisk mångfald även i

tätorterna.

Tätortens parker och naturmarker samt öppna

vattenytor har stor påverkan på tätortens klimat och

miljösituation. De kan syresätta luften, filtrera luften

från stoft och gasformiga föroreningar, ventilera

tätorten, utjämna temperaturskillnader, öka

luftfuktigheten och dämpa regn och dagvattenavrinning

samt ta hand om komposterat park och trädgårdsavfall.

Hur väl allt detta fungerar är beroende av hur den gröna

strukturen ser ut.

Sammanfattningsvis kan man säga att en grönstruktur

som förbinder tätortens gröna miljöer med det

omgivande landskapets gröna miljöer skapar

förutsättningar för en god biologisk mångfald, gott

närklimat, god luftkvalité samt en spännande och

varierande miljö för människorna i tätorten.

Kolonilotter vid Kastellegårdsvägen. Bild: Barbro Gabrielsson


3. Mål och strategier

Övergripande mål

Öka den biologiska mångfalden

och utöka antalet biotoper

Värna om och utveckla

platsernas identitet och

kulturhistoriska värde

Underlätta och inspirera till

rekreation, naturstudier och

aktiviteter i park- och

naturmark

Strategi för att uppnå övergripande mål:

Samverka i att genomföra förbättringar av

gång- och cykelvägsnätet till ett mer

sammanhållet nät skiljt från

biltrafiksystemet där tillgänglighet,

trygghet och framkomlighet blir bättre.

Nya rutiner tas fram för samverkan i

grönstrukturfrågor.

I samhällsbyggandet skapas en

sammanhängande grönstruktur med gröna

kilar som går från det omgivande

landskapet in i tätorten.

Tätortsbefolkningen ska ha en kvarterseller

stadsdelspark inom 300 meter från

sin bostad.

Grönytor som är av allmänt intresse

planläggs och bevaras som offentlig park

eller natur

Tillgänglighet gäller all offentlig mark. I

planeringen gäller det att lokalisera

grönområdena rätt och minska barriärer.

Parkplan tas fram för varje tätort. Den ska

innehålla en beskrivning av historia, miljö,

värden, funktion och skötselanvisningar.

Park- och naturmark på Marstrand. Bild: Barbro Gabrielsson


Park- och grönområdesgestaltning ses i sitt

kulturella och historiska sammanhang där

gestaltningen har en relation till den

befintliga karaktären i tätorten

Vid nyanläggningar, förnyelser och

upprustningar upprättas skötselplaner för

varje projekt för att säkerställa den

framtida utvecklingen av den gröna miljön

Ny och utökad skötsel klargörs i

programskedet i samarbete med den

förvaltning inom kommunen som ansvarar

för den framtida skötseln av grönytan.

Anpassa skötseln till respektive park och

naturmarkens karaktär

Se till att det finns resurser för att sköta

anläggningarna så att deras värde och

funktion bibehålls.

Genomföra förbättringar som underlättar

för dem som vill bedriva pedagogiska

studier i park- och natur.

Hela tiden genomföra förbättringar av

trygghet, tillgänglighet och säkerhet

Historiska och kulturhistoriska värden i

gröna miljöer bevaras och visas upp

genom samverkan mellan verksamheter

och organisationer.

Gynna artrikedom och skydda hotade

arter i alla framtida projekt.

Berika torftig tätortsmiljö med grönska

och blomsterprakt.

Förbättra tillgängligheten för

rörelsehindrade att komma till olika

attraktioner och besöksmål i

parkområdena.

Informera på olika sätt om attraktioner i

parkområden

Förbättra luftmiljön genom att bevara och

anlägga ny vegetation i utsatta lägen.

Samverka med föreningar och

organisationer som vill berika

grönområdena med olika aktiviteter

Prioritera skötselinsatser utifrån behov

och funktioner.

Arbeta för att säkerställa parkmark som

saknar skydd

Grönplan • Kungälvs Kommun • 2006 5


4. Grönytornas innehåll

Allmänheten har svårt att se ägogränser och de

ansvarsgränser som finns mellan olika kommunala

förvaltningar. Om ett grönområde ligger på tomtmark

eller är en offentlig park är av mindre betydelse för den

som använder marken för rekreation eller lek. Det

viktiga är hur hela miljön är beskaffad och var den är

belägen. Därför måste vi i grönplaneringen se på och

bedöma både kommunal och enskild mark.

Ansvaret för den gröna miljön är splittrad. Bilden visar hur det ser ut i

Ytterby.

Vi har i Grönplanen gjort följande indelning av

grönområdena:

Natur- och friluftsområde

Natur- och friluftsområden innefattar stora

skogsområden, skärgårdsmiljöer och odlingslandskap

med en area på mer än 50 hektar och som erbjuder ett

varierat natur- och kulturlandskap. Dessa områden bör

nås inom 1-2 km och ha en låg bullernivå (under 45

dB(A)). Här finns äldre sammanhängande skog med

sjöar, ängs- och hagmarker, bryn, hällar, våtmarker,

strandzoner och utsiktsplatser. Här finns möjlighet till

att bada, fiska, vandra, motionera samt att få uppleva

frisk luft och fri natur i en lugn och rofylld miljö. Naturoch

friluftsområden som omger tätorten bör sända in

gröna kilar i bebyggelsen. I de friarealer som ligger

närmast samhället kan platser ordnas för att ta emot

besökare. Passager genom området kan ordnas för att

6 Grönplan • Kungälvs Kommun • 2006

reducera slitage. Längre bort från tätorten görs inga

särskilda arrangemang.

Stadsdelspark

Stadsdelsparker är tätortens större grönområden och kan

vara allt från den vildväxande naturmarken till den

anlagda parken med en area på 5-50 hektar och som

erbjuder många olika aktiviteter och evenemang. Dessa

områden bör nås inom 500-800 meter från bostaden

och ha en bullernivå under 50 dB(A). Stadsdelsparken

är vardagens rekreationslandskap. Här erbjuds lek,

bollspel, motion, samvaro och evenemang samtidigt ska

det finnas möjlighet till avkoppling och lugn och ro i

området. Här finns storvuxna träd och miljön varierar

från halvsluten skogsmiljö till öppna gräsytor. Närhet

till vatten är extra värdefullt och bidrar till att skapa en

mer värdetät miljö. Området bör kunna nås på ett

trafiksäkert sätt, helst genom gröna korridorer.

Kvarterspark

Kvartersparker är mindre grönområden i bebyggelsen

och kompletterar stadsdelsparken. Kvartersparken kan

vara såväl en vildväxande naturpark som en anlagd park

och bör ha en area på 0,3-5 hektar. Dessa områden bör

nås inom 300 meter från bostaden och ha en bullernivå

under 55 dB(A). Kvartersparken är viktig

rekreationsmiljö nära bostaden. Här erbjuds enklare

naturupplevelser med lek, bollspel, promenader och

avkoppling. Här finns uppvuxna träd och buskar i en

halvöppen miljö och gröna oaser med gräsytor.

Finpark

Finparken är en anlagd mindre park. Den bör vara

centralt belägen och vara en kulturformad park utformad

för intensiv användning. Gångvägar och platser är

hårdgjorda. Här erbjuds blomsterprakt, exotiska växter,

promenader, folkliv, uteservering och evenemang.

Torg, gågator

Torg är små ofta centralt belägna platser med varierande

innehåll. Torget är en mötesplats med sittplatser och

blomsterplantering, samtidigt som det erbjuder

möjligheter till handel och utställningar.

Blomstertäppa

Liten yta i tätorten med blomsterplanteringar och

sittplatser som skänker fägring till området. Ett pausrum

där man kan njuta av blomsterprakt och få en liten stund

avkoppling. En plats som visar på omsorg och omtanke.


4. Grönytornas innehåll

Gröna stråk

Gröna stråk har både sociala, ekologiska och

kulturhistoriska kvaliteter. De förmedlar rent fysiskt

kontakten mellan stadens och ytterområdenas grönska

genom att skapa samband mellan stadens parker och

bilda ledlinjer vidare ut i landskapet. De lockar

stadsborna till utflykter och underlättar samtidigt för

stadens fauna att hitta livsmiljöer. Vissa stråk har lång

historisk kontinuitet och utgör därmed synliga minnen

av tidiga kommunikationsmönster.

Bostadsgårdar och villaträdgårdar

Vistelseområde för vuxna och barn samt lekplats för de

allra minsta barnen. Det är den viktigaste vardagsmiljön

och står för vardagsgrönskan för de boende. Klimatet

och utformningen på bostadsgården spelar stor roll för

hur gården kommer att användas. Den egna gården är

en grön oas som visar på årstidens variationer och skapar

identitet, trygghet och hemkänsla för de boende och

fungerar dessutom som grön länk mellan olika områden

i tätorten.

E6 löper genom Kungälv och utgör

en stor barriär i landskapet.

Bild: Barbro Gabrielsson

Industriområden

Inom industriområdena finns det många arbetsplatser

och ofta är den gröna miljön försummad. En viktig

funktion för utemiljön i dessa områden är att ge möjlighet

till avkoppling och rekreation på lunch- och kafferaster

samt att vara en stimulerande miljö att komma till på

morgonen. Vegetationen och grönytorna kring

industriområdena fungerar också som luftrenare och

luftfilter. Industriområdenas utformning är också viktig

sett ur ett stadsbyggnadsperspektiv eftersom områdena

ofta ligger så att

de fungerar som

stadens entré. En

tilltalande miljö i

industriområdena

och runt dessa

arbetsplatser är

positiv för såväl

kommunens som

företagens marknadsföring.

Förbindelser och

avbrott i de gröna

stråken. Bilden visar

några exempel i en del

av Kungälv.

Grönplan • Kungälvs Kommun • 2006 7


4. Grönytornas innehåll

Skyddszoner

. Grönytor som ligger närmast vägar och trafikleder har

till uppgift att fungera som skyddszon mellan trafik och

bebyggelse. Skyddszonerna har ett mycket lågt rekreativt

värde. Zonens främsta uppgift är att fungera som

luftrenare och filtrera luften från stoft och gasformiga

föroreningar samt att dämpa vinden. För de kringboende

utgör vegetationen ett visuellt hinder mot trafiken och

på så sätt upplevs den bullrande trafiken mindre störande

Gång- och cykelstråk

Gång- och cykelstråken sammanbinder grönområdena

med bostäder, arbetsplatser och centrumfunktioner till

ett grönt system separerat från biltrafiken. Gång- och

cykelstråken tillåter fotgängare och cyklister att röra sig

ostört genom tätorten och vägen till jobbet blir inte bara

en transportsträcka utan också en behaglig upplevelse.

Trafikområden

Vegetation vid vägar och trafikleder underlättar

orienterbarheten för trafikanterna.

Trädrader och alléer ger optisk ledning och upplevs ofta

som trevliga trafikmiljöer att färdas i. Vegetation som

flimrar förbi i ögonvrån ger föraren en signal om vilken

hastighet han färdas i och omedvetet sänker föraren

hastigheten. Härigenom får trädrader och alléer också

en hastighetsbegränsande effekt. Vegetationen kring

8 Grönplan • Kungälvs Kommun • 2006

vägar och trafikleder skapar variationsrikare miljöer och

bidrar också till att förbättra luftkvalitén.

Tätortens träd

Träd har sedan länge haft en viktig roll hos människan.

Tron på trädens helande och läkande krafter har varit

stor genom historien. I dagens exploaterade samhällen

gör träden en stor nytta på flera sätt. Löven fångar upp

partiklar som är skadliga för hälsan och renar och

syresätter stadsluften. De skänker oss skugga och svalka

under varma sommardagar, dämpar vindar och oljud. De

utgör ramverk i parker, skapar rum, döljer eller framhäver

vyer och mjukar upp stadens hårda materia. Träden får

oss att må bra. En gata utan träd är en gata utan årstider.

Trots detta tenderar utrymmet såväl över som under mark

att minska med åren på bekostnad av andra intressen

såsom t ex trafik och byggnation. Vi måste inse trädens

betydelse i staden, annars riskerar vi snart samhällen som

är fattiga på välmående grönska.

Träden kan vara skyddade på olika sätt. Unika träd som

t ex silverpoppeln i Marstrand är naturminnesförklarad.

Alla gamla alléer (med minst fem träd i rad) är

biotopskyddade. I detaljplaner kan föreskrivas om

trädskydd och då krävs rivningslov för trädfällning.

Bilden visar några gång- och

cykelstråk liksom önskade nya

förbindelser i Kungälv


5. Inventering av tätorterna

Översiktlig parkplan för Kungälv

Motorvägen (E6) och Marstrandsvägen är två kraftiga

barriärer som delar samhället i fyra delar. Det passerar

47 600 fordon/dygn på E6 vid Nordre älvbron och

trafikbruset hörs över stora delar av Kungälv när vinden

ligger på från väster.

Den kuperade terrängen i Kungälv skapar utblickar över

samhället och det omgivande landskapet. Kungälvs läge

utmed Nordre älv ger möjlighet till värdefull

vardagsrekreation vid älvkanten. Älven ger identitet och

särprägel åt Kungälv. Närheten till Fontins naturreservat

ger också möjlighet till naturupplevelser på relativt kort

avstånd från bostaden. Kungälv har en lång och

dokumenterad historia och det finns många

kulturhistoriska intressanta platser som exempelvis

Bohus fästning, Östra- och Västra -gatan, Gamla Torget,

Västra parken, Västra Kyrkogården, Bergfeltska

trädgården och Apotekstomten, de två senare utmed

Västra gatan.

Industriområdena i Rollsbo och i Ängegärde har

försummade gröna miljöer.

Kungälv

I stort upplevs Kungälv som en grön stad.

Villaträdgårdarna och bostadsgårdarna utgör en stor del

av stadens grönska och har därför en viktig funktion att

fylla när den gäller den vardagliga upplevelsen av

grönska. Det är också genom villa- och bostadskvarteren

som man rör sig när man ska ta sig från ett grönområde

till ett annat. Villa- och bostadskvarteren är således en

viktig grön länk i Kungälvs grönstruktur.

De flesta som bor i Kungälv har en kvarters- eller

stadsdelspark inom 300 meter från sin bostad. Områden

som fungerar som kvartersparker i Kungälv består ofta

av klippta gräsytor, storvuxna träd samt buskar och

buskage och de områden i Kungälv som fungerar som

stadsdelsparker har ofta karaktären av naturmark, det

vill säga en miljö där vegetationen har fått utvecklas

fritt och skötselgraden är låg. Vegetationen i

stadsdelsparkerna har en stomme av höga träd och

uppvuxen vegetation. Kvarters- och stadsdelsparkernas

mer friväxande delar är uppskattade och spännande

lekmiljöer bland barn medan andra kan uppleva dessa

delar som skrämmande.

Grönplan • Kungälvs Kommun • 2006 9


5. Inventering av tätorterna

Brister

Grönområdena är fragmenterade och saknar förbindelser

som gör det möjligt att röra sig, gående eller med cykel,

mellan de olika områdena i helt gröna miljöer och vidare

ut i det omgivande landskapet.

Det saknas ett sammanhängande grönt promenadstråk

längs med Nordre älv från Höge Bro och vidare ut i

landskapet.

I många av de grönområden som fungerar som

stadsdelsparker är vegetationen tät, det saknas

iordningställda stigar och det är svårt för äldre,

funktionshindrade och de med barnvagn att ta sig fram

i denna miljö.

Både kvarters- och stadsdelsparkerna är ensartade och

likformade, många områden saknar identitet och variation.

Kungälv saknar en stadspark i ordets rätta bemärkelse.

Förslag på projekt

– Ta fram en plan för att göra hela älvstranden tillgänglig

och förbättra härigenom värdet på den gröna miljön i

Kungälv

– Restaurera Bergfeltska trädgården och Apotekstomten

och öka härigenom den biologiska mångfalden samtidigt

som platsernas gröna kulturhistoria lyfts fram

Utmed älvstranden saknas ett samnmanhängande promenadstråk.

Bild: Barbro Gabrielsson

10 Grönplan • Kungälvs Kommun • 2006

Strandpromenaden

Tänk att kunna ta en promenad från Bohus fästning

på fästningsholmen, via småbåtshamnar, fina

parkområden, och naturmark – kanske ända fram till

Ytterby. Hela tiden på samma gångbana, utan

störande och farlig trafik. Nästan hela sträckan rör

man sig precis utmed Nordre älv – det vackra

naturreservatet som skyddas bland annat på grund av

sin stora fisk- och fågelfauna. Här finns en stor

möjlighet att binda ihop den av motorvägen delade

stadsbilden och minska upplevelsen av barriären

densamma utgör. Utmed Nordre älvs strand löper det

enda park/naturstråk som inte bryts av motorvägen i

Kungälv, då här finns ett ca 50 meter brett landstråk

som passerar under motorvägsbron. Öka tillgängligheten

till detta, och låt Kungälvsborna få uppleva

en av de största kvaliteterna vi har i staden – älven

och dess natur.

Kanske kan man arbeta med promenaden i etapper.

Första etappen blir att passera kex-fabriken. Här vore

t ex en träbrygga utmed kajkanten en suverän lösning.

Nästa etapp kan vara från Älvparken (vid reningsverket),

över den lilla bäcken, förbi bandy-banan och

vidare mot Kastellegården. Här växer idag stora

vassfält, och en möjlighet är att spara stora och små

“öar” av vassvegetation. Då behöver man inte göra

för stora ingrepp i landskapet samtidigt som

upplevelsen av älven och dess natur bibehålls. Det

skulle också kunna medföra att den idag nedgångna

miljön runt bandybanan med parkeringsplatserna etc

en gång för alla rustas upp. Kanske här det skapas en

förträfflig plats för cirkustält och andra evenemang

som regelbundet gästar staden. Och lekplatsen vid

Gamla Simbadet kan göras om och förbättras och bli

ett viktigt delmål på promenaden.

En sista etapp skulle kunna vara att binda ihop hela

promenaden med Tega/Ytterby.


5. Inventering av tätorterna

Översiktlig parkplan för Ytterby

Marstrandsvägen, väg 168, Torsbyvägen, väg 604, och

järnvägen är tre stora barriärer som delar Ytterby. På

Marstrandsvägen passerar omkring 17 000 fordon/dygn

och på Torsbyvägen passerar omkring 12 000 fordon/

dygn.

Ytterby ligger ute i odlingslandskapet i en relativ flack

terräng. Det omgivande odlingslandskapet är inte

tillgängligt för rekreation. Ytterby har en lång historia

och flera intressanta kulturhistoriska platser som

Kastellegården, Klosterkullen och gravfältet Stora

Smällen finns i Ytterbys omgivningar.

På sina ställen har Ytterby och Kungälv nästan vuxit

samman och här kan man få problem med orternas

identitet om utvecklingen fortsätter i den riktningen.

Många villaträdgårdar är små vilket medför att

förekomsten av stora träd är mycket liten i dessa

villakvarter. De storvuxna träden finner man mest i den

omgivande naturmarken. Mellan bostadsområdena

ligger mindre grönområden som har fått funktionen som

Ytterby

kvarterspark och har karaktären naturmark, det vill säga

en miljö där vegetationen har fått utvecklas fritt.

Vegetationen i dessa miljöer består av storvuxna träd

samt buskar och buskage. Mellan Ytterby och Tega ligger

ett naturmarksområde som fungerar som stadsdelspark

och här finns ett enklare system av promenadstigar.

Samtliga boende i Ytterby har ett grönområde som

fungerar som kvarters- eller stadsdelspark eller en skog

inom 300 meter från sin bostad.

Brister

Grönområdena är ensartade, likformade och har brist

på identitet.

Barriärerna splittrar upp den gröna strukturen

Förslag på projekt

Utveckla gång- och cykelnätet så att tillgängligheten till

landskapet ökar

9

Grönplan • Kungälvs Kommun • 2006 11


5. Inventering av tätorterna

Översiktlig parkplan för Marsstrand.

Marstrand är ett populärt turistmål och orten präglas av

det höga antalet säsongsboende. Marstrands läge ute

vid havet ger närhet till rekreation och naturupplevelser.

Den kuperade terrängen skapar en varierad miljö och

det finns många fina platser med utblick över samhället.

Bohusnaturen med kala rundade klippor och med en

undertryckt vegetation är identitetsskapande för

Marstrand.

Marstrand har många kulturhistoriska intressanta platser

som Carlstens fästning, Hamnpromenaden,

Societetshuset samt Trollskogen och Näckrosdammen.

Det finns ett nätverk av promenadstigar på Marstrand

men på grund av den kuperade terrängen är det svårt

att med barnvagn, liksom att för äldre och

funktionshindrade, ta sig fram i denna miljö.

Marstrand är omgiven av den bohuslänska naturen och

samtliga boende har tillgång till natur eller hav inom

300 meter från sin bostad. De områden som fungerar

som kvarters- eller stadsdelspark är till övervägande del

fritt utvecklad natur.

Marstrand

Brister

Plana ytor för lek och idrott saknas.

1012

Grönplan • Kungälvs Kommun • 2006

Förslag på projekt

Utveckla stadsparken till en finpark som representerar

sin tidsepok, för att härigenom öka värdetätheten och

parkkulturen i Marstrand.

Utveckla en skötselplan som bevarar den bohuslänska

naturens särart

Marstrand

präglas av den

bohuslänska

kustnaturen.

Bild: Barbro

Gabrielsson


5. Inventering av tätorterna

Diseröd är ett villasamhälle som ligger på en sluttning

ut mot odlingslandskapet och med odlingslandskap och

en blandlövskog i ryggen. Diseröds läge på sluttningen

ger utblick över landskapet. Det omgivande

odlingslandskapet är inte tillgängligt för rekreation.

Många villaträdgårdar är små vilket medför att

förekomsten av stora träd är mycket sparsam i

villakvarteren. I Diseröds mitt finns två grönområden

som fungerar som kvartersparker och ett område som

fungerar som stadsdelspark, samtliga områden har

karaktären av naturmark med högväxta träd och buskage

Diseröd är

omgivet av

odlingslandskap.

Bild: Barbro

Gabrielsson

Översiktlig parkplan för Diseröd

Diseröd

och med en vegetation som har fått utvecklas fritt. I

dessa grönområden finns enklare stigar.

Den friväxande gröna miljön är uppskattade och

spännande lekmiljöer för barnen och ger möjlighet till

helt andra former av lekar än vad villakvarteren kan

erbjuda. Samtliga boende i Diseröd har kvarterspark eller

skog inom 300 meter från sin bostad.

Brister

Grönområdena är ensartade och likformade och saknar

identitet.

Det omgivande odlingslandskapet gör det svårt att ta

sig ut i skogen.

Förslag på projekt

Utveckla kvarters- och stadsdelsparker i naturmarken

med brynzoner, flerskiktade trädbestånd och ett mer

varierat fältskikt.

Grönplan • Kungälvs Kommun • 2006 13


5. Inventering av tätorterna

Översiktlig parkplan för Kode.

Villasamhället Kode ligger ute i ett relativt flackt

odlingslandskap och det omgivande odlingslandskapet

är inte tillgängligt för rekreation. I Kodes östra kant

utgör järnvägen och motorvägen E6 en barriär.

Villaträdgårdarna är små och storvuxna träd förekommer

således sällan. Mellan bostadsområdena finns tre

grönområden som fungerar som kvartersparker. Dessa

har karaktären av naturmark med högväxta träd och

buskage där vegetationen har fått utvecklats fritt. Ett

enklare nät med naturstigar finns i dessa grönområden.

Den friväxande gröna miljön är uppskattad och

spännande lekmiljö för barn och kompletterar

villaområdets lekmöjligheter. Samtliga boende i Kode

har kvarterspark eller natur inom 300 meter från sin

Kode

1214

Grönplan • Kungälvs Kommun • 2006

bostad.

Brister

Grönområdena är ensartade och likformade.

Det omgivande odlingslandskapet gör det svårt att ta

sig ut i skogen.

Förslag på projekt

Utveckla kvarters- och stadsdelsparker i naturmarken

med brynzoner, flerskiktade trädbestånd och ett mer

varierat fältskikt.

Järnvägen i

Kode.

Bild: Peter

Andreasson


5. Inventering av tätorterna

Översiktlig parkplan för Kärna.

Kärna är ett litet villasamhälle som ligger ute i

odlingslandskapet i en dalgång mellan två höjder.

Naturmarken uppe på höjderna är svårtillgänglig och

odlingslandskapet är inte tillgängligt för rekreation.

De små villaträdgårdarna saknar möjlighet att innehålla

stora träd. I mitten av Kärna finns två grönområden

som fungerar som kvartersparker med vegetation som

består till övervägande del av klippt gräs. Storvuxna

Bibliotek och skola i Kärna. Bild:Gillis Olsson

Kärna

träd finns i Kärnas omgivande naturlandskap. Samtliga

boende i Kärna har kvarterspark eller skog inom 300

meter från sin bostad.

Brister

Grönområdena är ensartade och likformade och saknar

identitet och variation.

Svårt att komma ut i det omgivande landskapet.

Förslag på projekt

Utöka den biologiska mångfalden och biotoperna i

kvartersparken genom att utöka antalet träd samt genom

att omvandla en del gräsytor till äng.

Utveckla kvarters- och stadsdelsparker i naturmarken

med brynzoner, flerskiktade trädbestånd och ett mer

varierat fältskikt.

Grönplan • Kungälvs Kommun • 2006 15


6. Organisation och kompetens

Ansvaret för den gröna miljön är splittrat. Nära bostaden

ligger ansvaret på den enskilde eller bostadsföretaget.

Här befinner man sig i det privata rummet.

Det offentliga rummet tar vid utanför tomten eller

bostadsgården. Här är det allmän plats där

grönområdena är tillgängliga för allmänheten och

betecknas som kvarterspark eller stadsdelspark. Oftast

är det kommunens parkförvaltning som ansvarar här.

Ibland är det andra lösningar som gäller. Det kan vara

en vägförening eller en samfällighet som har

motsvarande ansvar. Detta är vanligt i de mindre

tätorterna.

För att säkerställa tillgänglighet och utbud av god

närmiljö för de tätortsboende bör förvaltning och

byggande samordnas enligt grönplanens riktlinjer och

intensioner. Då är det lämpligt att inom kommunens

organisation ha en egen kompetens av motsvarande

landskapsarkitekt, som kan vara med i den fysiska

planeringen, styra byggprocessen och ta tillvara

driftserfarenheter i alla skeden.

Utan kontinuerlig skötsel minskar parkanläggningen

snabbt i kvalitet och värde. Förebyggande underhåll och

renoveringar är viktiga för att undvika kapitalförstöring.

En välskött anläggning minskar också risken för

nedsmutsning och skadegörelse. Skötseln inriktas på att

anläggningarna får avsedd funktion. I en

trädgårdsanläggning utvecklas växtligheten hela tiden

från den lilla späda plantan till det stora ståtliga trädet.

Med hjälp av skötsel- och underhållsplaner samt

kompetent personal kan grönytorna få den rätta skötseln.

och utvecklas till ett fint och värdefullt grönområde.

Parkdata 2005:

Anlagd parkområden 67 hektar

Parkskog, naturmark 150 hektar

Naturreservat 250 hektar

Anlagda parkområden

Gräsytor

Buskytor

Blomrabatter

Gångvägar m.m.

Lekområden

619 000 m 2

20 000 m 2

900 m 2

11 000 m 2

18 000 m 2

16 %

1416 Grönplan • Kungälvs Kommun• 2006

58%

Skötsel 58 %

Administration 15 %

Fasta omkostnader 12 %

Renovering, underhåll 15 %

8 %

26 %

3 %

15%

Gräs 47 %

Blommor 26 %

Träd och buskar 16 %

Utrustning 8 %

Naturområden 3 %

47 %

15%

12%

Det finns mycket att vinna på en samordning av

grönyteskötseln så att grön kompetens blir styrande i

såväl egen regi som entreprenad. Ett sådant samarbete

finns mellan Fritid, Uppdragskontoret och Tekniska

kontoret gällande funktionsentreprenader för tätorterna

Kungälv centrum, Kungälv norr och ytterområdena.

Samarbetet kan utökas till att gälla alla kommunala

grönytor.

Investeringar och skötsel i offentliga parker kan stödjas

externt i form av brukar- medverkan eller sponsring.

Avtal om detta bör skrivas på kommunens villkor med

avsikt att gynna det allmänna intresset.


7. Handlingsplan

Åtgärd Ansvarig Klart

Utforma en parkplan för varje tätort med

skötselstrategi och utvecklingsplan innefattande

t.ex. trädplan, blomsterplan och plan för

tillgänglighetsanpassning

Bygga ut en ny del av älvpromenaden vid

Karantänsområdet i Kungälv

Renovera och anpassa en central park i

Marstrand till omgivningens karaktär och

historia.

Skapa en historisk trädgård i Kungälv.

Fungerande rutiner upprättas för samverkan i

grönstrukturfrågor.

I samverkan genomföra minst ett projekt, som

främjar nyttjandet av parkområdena till olika

aktiviteter.

Genomföra minst ett anläggningsprojekt för

varje tätort.

På minst ett ställe genomförs en förbättring som

innebär ett genombrott i nuvarande hinder för

sammanhängande grönstruktur.

Utveckla skötsel- och underhållssamarbetet

inom kommunen då det gagnar gemensamma

intressen

Skötselplaner ska finnas med vid nyanläggning.

Rutiner för detta tas fram.

Tekniska

Tekniska

Tekniska

Tekniska

Samhällsbyggnad

Tekniska

Kulturförvaltningen

Fritid

BOU-förvaltningen

Socialtjänsten

Tekniska

Tekniska

Samhällsbyggnad

Tekniska

Uppdragskontoret

Fritid

Övriga

2006

2008

2007

2006

2006

2006

2006

2007

2007

2008

2008

Pågår

Pågår

Pågår

2008

Tekniska 2006

Grönplan • Kungälvs Kommun • 2006 17


8. Angränsande planer och litteraturförteckning

Angränsande planer

Andra planer som kommer att beröra och behandla grönytor i Kungälvs kommun

– Plan för dagvattenhantering i Kungälvs kommun ska utarbetas av Tekniska kontoret i ett särskilt projekt.

– Åtgärdsplan för närströvområden i Kungälv och Ytterby ska utarbetas av Samhällsbyggnadskontoret i ett särskilt projekt.

Litteraturförteckning

Kungälvs kommuns planer, styrdokument och policy

Kungälvs kommunplan 2000, Översiktsplan enligt PBL, antagen 2001-12-03

Kungälvs kommunplan 2000, Översiktsplan enligt PBL, samrådsupplagan april –99, Del 1 Allmänna intressen

– Grönyteprogram för Kungälv, antagen 1988-04-06

– Styrdokument för Kungälvs miljöarbete med målet ett hållbart samhälle, Kungälvs kommun

– Miljöpolicy för Kungälvs kommun, antagen 2005-05-02

– Miljöbokslut 2004, Kungälvs kommun, 2005-05-30

– Befolkningsprognos 2005-2014, Kungälvs kommun

– Styrdokument för bostadsförsörjningen i Kungälv kommun 2005-2014

– Trafikplan Kungälv, antagen 2001-10-15

– Stadens möblering – Handbok, Kungälvs kommun, antagen 2004-04-05

– Naturvårds- och friluftslivsplan, Kungälvs kommun, antagen 2005-01-31

Kungälv Kommunfakta 2004, Statistiska Centralbyrån 2004

Andra kommuners grön- och parkplaner

– Parkprogram för Uppsala, 2002

– Grönplan för Malmö, 2003

– Grönstruktur i Alingsås stad, 2003

– Stockholms Parkprogram, 2004

Litteratur

– Gröna områden i planeringen, Boverket, 1999

– Grönstruktur i städer och tätorter, Eivor Bucht och Bengt Persson, Stad & Land nr 127:1994, Movium

– Människans natur – Det grönas betydelse för vårt välbefinnande, Titti Olsson et al, Byggforskningsrådet 1998

– Om parkers betydelse, Patrik Grahn, Stad & Land 93:1991, Movium

– Stadens uterum, Movium sekretariatet, 1982

– Vår tätortsnära natur - en bok om förvaltning och skötsel, Dan Rydberg och Mårten Aronsson, Skogsstyrelsen 2004

– Växter och djur i stadens natur – Skydd, skötsel och utveckling av tätortsbiotoper, Clas Florgård, Ulla Mörtberg och

Maud Wallsten, Byggforskningsrådet 1994

– Ystad och land i samverkan, Eivor Bucht och Bengt Persson, Stad & Land 128:1995, Movium

– Träd, deras biologi och vård, Klaus E.F Vollbrecht, SLU Alnarp

Skrifter

– Stadens grönska och strukturer, Mats Gyllin, Maria Kylin, Gunilla Lindholm och Karl Lövkvist, Gröna Fakta 6/1999

– Utveckla parkerna!, Patrik Grahn, Gröna Fakta A3 6/1991

– Planera för trygghet i offentlig miljö, Birgitta Andersson, Gröna Fakta 8/2002

– Effektiv parkverksamhet - inte bara en fråga om pengar!, Hans Knutsson, Gröna Fakta 3/2003

– När förvaltning och skola samverkar skapas nya möjligheter, Petter Åkerblom och Titti Olsson, Gröna Fakta 4/2003

– Hur ska parken klinga?, Per Hedfors och Carola Westerlund, Gröna Fakta 6/2004

– Många kojor och mycket spring – att planera med barns perspektiv, Fredrika Mårtensson och Maria Kylin, Gröna

Fakta 3/2005

– Rymlighetens betydelse för bostadsgården, Eva Kristensson, Gröna Fakta 4/2005

Internet

– www.kungalv.se, 2005-05-25

1618 Grönplan • Kungälvs Kommun • 2006


Grönplan • Kungälvs Kommun • 2006 19

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!