Årsredovisning - Kungälv

kungalv.se

Årsredovisning - Kungälv

KUNGÄLVS KOMMUN

2009

Årsredovisning


Redaktionen för årsredovisning 2009 har bestått av:

Lars Davidsson, Noel Cornér, Håkan Hambeson, Pia Jakobsson, Johan Live, Lena Ohlén, Karin Tilly, Gun Zetterberg

Grafisk form och layout: Johan Live

Tryck: Lenanders Grafiska AB, Kalmar, 2010

Upplaga: 700 ex

Omslagsbild:

Papper: omslag - Arctic Volume 250 g, inlaga - Arctic Volume 115 g


Innehåll

4

20 korna som arbetar för vår organisation ser ut – kom-

47 principer

Här kommenterar ordföranden respektive vice ordföranden

i kommunstyrelsen året som gått. Vi beskriver

i korthet några nyckeltal och hur kommunens organisation

ser ut.

Omvärlden påverkar oss givetvis. Vi gör här en analys

av tillståndet runtomkring oss och vilken betydelse det

har haft för oss.

kommunstyrelsens ordförande • 5 kommunstyrelsens

vice ordförande • 6 året i korthet •

7 organisation • 8 omvärlden

Det händer mycket på många områden under ett år i

en kommuns arbete. Här försöker vi ge några exempel

på områden som varit av betydelse för förvaltningens

arbete och framförallt för våra brukare.

Vi ger här också en sammantagen bild av hur männis-

munens personal och förtroendevalda.

samhällsbyggnad – kongahälla • 22 vi investe-

rade i fastigheter för framtiden • 24 näringsliv

– studiebesök gav inspiration till närings-

livsutveckling • hur satsar kungälv för bättre

företagsklimat • 28 skola – alla blev vinnare

vid sammanslagning av skolor • 30 äldreom-

sorg – valfrihet i hemtjänsten • miljö - kungälv

och klimatet • 33 folkhälsa – folkhälsa och

ungdomar • 36 personalredovisning

Kungälvs kommun redovisar ett överskott för 2009.

I den ekonomiska översikten förklarar vi varför.

ekonomisk översikt kungälvs kommun •

53 resultat, balans och noter • 58 drifts- &

investeringsredovisning • 60 redovisnings-

12

40

62

Enligt Kungälvs kommuns styrmodell formulerar kommunfullmäktige

strategiska mål. Kommunstyrelsen

formulerar utifrån dessa i sin tur resultatmål och lämnar

över till kommunchef och förvaltning. Här redovisar vi

hur väl vi lever upp till de uppställda målen. Når vi upp

till ambitionen om god ekonomisk hushållning?

hur styrs kungälvs kommun? • 14 kommunstyrel-

sens resultatmål • 18 god ekonomisk hushållning

Med koncernen Kungälvs kommun avses kommunen

och dess bolag. Här redovisas årets viktigaste händelser

i bolagen Kungälv Energi AB, Bokab, Stiftelsen

Kungälvsbostäder samt siffror för hela koncernen.

ekonomi – koncernen kungälvs kommun •

43 resultat, balans och noter koncernen

Hur mycket omsätter kommunens olika sektorer? Hur

många kubikmeter vatten sålde kommunen? Vad var

kostnaden per elev i gymnasiskolan? Hur många lån

gjordes på biblioteken? I verksamhetsöversikten kan

man få reda på mycket. Vi jämför oss också med ett antal

kommuner i vår närhet för att ytterligare komplettar

vår utvärdering av hur väl vi lyckats med våra uppdrag.

verksamhetsöversikt • 68 kommunjämförelse •

72 ordförklaringar • 73 revisionsberättelse


Skillnaden mellan smart hus-

hållning och tråkbesparingar

4

kungälvs kommun klarade sig väl finansiellt – också

2009. Anledningarna till det är flera men det viktigaste

är att vi från Alliansen varit tydliga i vad som

måste göras och att vi började det arbetet tidigare än

de flesta andra kommunerna. Det är glädjande att vi

klarat de stora utmaningarna för våra verksamheter

som till exempel inom äldreomsorgen som nu kan

erbjuda ännu fler platser. På samma sätt har vi också

klarat av den kraftiga utbyggnaden av barnomsorgen.

Detta har vi kunnat åstadkomma samtidigt som våra

intäkter blivit mindre än planerat och samtidigt som

vi klarat av att avsätta pengar till våra anställdas pensioner.

det känns mycket positivt att kreativiteten fått

ett lite större utrymme när det gäller synen på hur

effektiviseringar och besparingar ska gå till. I traditionella

offentliga system finns ofta prislappar på

delar av verksamheten. Sedan plockas delar av verksamheten

bort tills hela ekonomin finns ”inom ram”

under svåra tider. Vi känner igen det från förr oavsett

om det gällt huvudlösa borgerliga neddragningar av

terapin för våra gamla eller lika huvudlösa socialdemokratiska

avvecklingstankar av musikskolan.

I det arbete som Alliansen de senaste åren genomfört

har man istället haft helheten som utgångspunkt

och hur vi får helheten att fungera bättre. Ett mycket

bra exempel på det arbetet är sammanslagningen av

Vikingaskolan och Nordmannaskolan till Sandbackaskolan.

På den nya sammanslagna skolan är det en

högre lärartäthet, bättre IT-möjligheter, bättre bibliotek,

en delvis ny utemiljö och det har gjorts investeringar

i skolmatsal. Klasserna är fortsatt små och allt

detta har ändå sparat kommunen minst 3,5 miljoner

kr per år. Hade man inte gjort sammanslagningen så

hade båda skolorna varit tvungna att spara ändå – eftersom

båda skolorna gick med stora underskott. Då

hade man inte kunnat spara på till exempel bambaorganisation,

skolledning eller lokalkostnader. De satsningar

som gjorts på den nya Sandbackaskolan hade

varit helt omöjliga. Det enda man kunnat göra hade

varit att spara på antalet lärare.

från politiken har vi varit noga med att tala om

vad som behöver göras men sedan överlåtit hur allt

ska gå till åt vår professionella del av organisationen.

Som ledande politiker känner jag en mycket stor

tillit till vår organisation och dess förmåga att lösa

sina åtaganden på ett förtroendeingivande sätt. Det

känns härligt när man ser hur det ur en förändring

också kommer fram nya förslag på arbetssätt liksom

hur nya samarbeten

föds, som till exempel

mellan Sandbackaskolans

fritids

och Kulturskolan.

Den politiska värderingen

att vi sparar

hellre på lokaler än

på personal är väldigt

tydlig i detta

fall. Sandbackaskolan

utgör ett lysande

skolexempel på

skillnaden mellan

smart hushållning

och tråkbesparingar.

den andra stora verksamheten, den sociala sektorn,

har också genom stora genomgripande åtgärder

förändrat sitt arbetssätt och arbetat intensivt med

hemmaplanslösningar för våra barn och ungdomar.

Förutom värderingen att vi tror att man ska hjälpa

barnet/ungdomen så nära sin hemmiljö som möjligt,

har hela sektorn utvecklats så väl att den redovisar

en kostnadsökning för år 2009 med bara 2,7 procent

samtidigt som den kommunala arbetsuppgiften inom

arbetsområdet knappast minskat. Den enskilt viktigaste

faktorn till denna framgång stavas uthållighet.

Arbetar man rätt så kommer resultatet också.

från den politiska majoriteten vill jag härmed

rikta ett stort tack till kommunens personal för att

man blivit avsevärt bättre på att se sin egen del som

en del av den stora helheten.

Ni har gjort ett arbete som jag som kommunalråd

är mycket stolt över!

Anders Holmensköld (M),

kommunalråd


Möjligheternas Kungälv?

kungälv är möjligheternas kommun, vi kan bli den

mest välmående orten i Sverige! Vi har ju allt, aktiva

företag, föreningar, hav, älvar, sjöar, segling, fästningar,

järnväg, motorväg, ganska låg arbetslöshet och en

i grunden väldigt sund ekonomi med låga långfristiga

lån och ordning på pensionskostnader sedan länge.

Vi har dessutom hög inflyttning och där folk vill

bo vill företag växa. Vi har Möjligheternas Kungälv!

Just därför har vi som opposition varit med och tagit

ansvar för kommunens ekonomi och utveckling genom

svåra taxehöjningar och olika effektiviseringar.

Ibland har vi sagt nej. Exempelvis var vi starkt kritiska

till en ganska respektlös sammanslagning av Vikinga-

och Nordmannaskolan. Från och med 2009

finns det inte längre kvar några små offentliga skolor

i centrala Kungälv. Det rimmar illa med vår vision

om att Kungälv skall vara en småstadsidyll med storstadspuls.

positivt är att 2009 ger ett resultat på +22,4 miljoner

kronor. Det beror i stora drag på sänkta arbetsgivaravgifter,

sjukfrånvaron, engångsintäkter och

återbetald löneskatt, trots att skatteintäkterna inte

nådde budget.

Men hur gick det då för verksamheterna? 2006

lämnade vi Rödgröna över ett sammantaget driftsöverskott

på sektorsverksamheterna på +23,7 miljoner.

Men tre år i rad har den Moderatledda alliansen

dessvärre visat röda siffror i driftsredovisningen för

just sektorerna och för 2009 är underskottet motsvarande

vad skatten sänkts på -8,2 miljoner.

vi rödgröna vill se möjligheternas kungälv. Efter

fyra år med skattesänkningar för några och besparingar

på alla, vill folk se en ny politik. Att skadeskjuta

svensk bilindustri, låta unga, sjuka, pensionärer

och arbetssökande dra det tyngsta lasset i en

lågkonjunktur och fortsatt låna pengar för att sänka

skatten för oss som har jobb, är en orättvis politik

som fungerar dåligt.

2009 innebar mer bidrag och mindre jobb. Just nu

ökar arbetslösheten snabbare i Kungälv än i resten av

regionen och landet. Ungdomsarbetslösheten har de

tre senaste åren ökat med 270 procent och vi betalar

nu ut en halv miljon i socialbidrag varje månad till

100-tals arbetslösa ungdomar. Kungälv sjunker i företagsranking

och antalet nystartade företag minskar.

Det är allvarligt. Varje arbetad timme bidrar till välfärdens

finansiering, även kommunalpolitiken måste

ha fokus på nya jobb, fler jobb och gröna jobb.

Det duger inte att

skolan får fler elever,

mindre personal och

miljoner i sparbeting.

De tre senaste

åren har det blivit

större grupper/klasser

och färre personal

i fritidshem, förskola,

förskoleklass,

lärare för skolor 1-6

och skolår 7-9. Detta

år blev det sämsta

på länge när det gäller

elevernas slutbetyg

och behörighet i årskurs 9 till gymnasieskolan.

Barnen trivs på våra skolor, men på gymnasiet ser

vi dessvärre en för tredje året i rad minskad trivsel.

Vi måste göra rätt från början, barn skall inte betala

priset för skattesänkningar.

i hemtjänsten har ni skattebetalare fått lägga miljoner

för att införa ett valfrihetssystem med privata

företag samtidigt som den kommunala hemtjänsten

står kvar med kostnader och hela ansvaret, dessutom

har den borgliga alliansen beslutat att sjuka och äldre

skall få vänta 15 minuter längre när de tryckt på en

larmknapp.

Efter två års politisk obeslutsamhet kom äldreboendet

i Ytterby på plats. Vi invigde Mimershallen och

som sammankallande är jag stolt över föreningarna

och att vi tillsammans höll budget. Jag är också stolt

över ett ökat politiskt samarbete kring Bohus fästning

och ungdomars situation i bland annat Komarken.

Negativt är att det för tredje året i rad inte har

hänt något med vare sig Båtellet på Marstrand eller

äldreboende vid Kvarnkullen. Underhåll av fastigheter

och anläggningar har raderats och kommer kosta

50-100 miljoner att återställa. Ett trist exempel är

Nämndhuset självt. Vi Rödgröna vill se möjligheternas

Kungälv, en politik för framtiden!

Miguel Odhner (S),

oppositionsråd

5


Året i korthet

6

Året i korthet

kungälvs kommuns resultat 2009 blev 22,4 mkr.

Resultatet är bättre än väntat med tanke på att skatteintäkterna

slutade på ett underskott mot budget. Årets

så här har resultatet sett ut de tio senaste åren

B

positiva resultat har främst två orsaker: att förvaltninen

gör ett överskott samt att arbetsgivaravgifterna

sänkts under året.

2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000

22,4 43,7 -104 11,9 38 -10 28 20 49 -2

C

D E

A SKATT OCH GENERELLA STATSBIDRAG 79%

B AVGIFTER FÖR T EX BARNOMSORG, VÅRD, VATTEN OCH AVLOPP 10 %

C BIDRAG, T EX STATSBIDRAG OCH EU-BIDRAG 4 %

D FÖRSÄLJNING AV VAROR OCH TJÄNSTER 6 %

E ÖVRIGA INTÄKTER 1 %

kungälvs kommuns befolkning uppgick till 40 727 den

siste december 2009. Detta var en ökning med 385 personer

jämfört med året innan. Ökningen är inte lika stor

som de föregående åren men den är ändå större än befolkningsprognosen.

kungälv har investerat 4 594 kr per invånare vilket

är klart över genomsnittet för kommuner.

arbetslösheten i kungälvs kommun ligger på 2,71

procent av hela befolkningen. Rikssnittet är 4,49 procent.

A

F

E

G

H

D

I

C

A FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA 0-6 ÅR 31 %

B HÖGSTADIE, GYMNASIE- OCH VUXENUTBILDNING 18%

C KULTUR OCH FRITID 3 %

D ÄLDREOMSORG 15 %

E HANDIKAPPOMSORG 6 %

F INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG 5 %

G HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, FÖRSÖRJNINGSSTÖD SAMT

SAMT CENTRALA KOSTNADER

SAMHÄLLSBYGGNAD INKL RÄDDNINGSTJÄNST 6 %

ÖVERGRIPANDE FUNKTIONER SAMT ÖVRIGT 7 %

3 280 personer var anställda i Kungälvs kommun

(2 986 årsarbetare). 32 procent arbetar inom vård

och omsorg och 42 procent arbetar inom förskola,

skola och utbildning.

82 procent av de anställda är kvinnor. Av alla chefer

med personalansvar i kommunen är 74 procent

kvinnor och 26 procent män.

B

A


Organisation

med-

bOrgar-

service +

växel

demOkratiberedning

ekOnOmi

lärandeberedning

kOmmunfullmäktige 59 ledamöter

välfärdsberedning

valnämnd

7+7 ledamöter

kOmmunrevisiOn

6 ledamöter

utbildnings- Och

främjandeutskOttet

9 ledamöter

persOnal

kOmmunledningssektOr

politisk organisation

ekOnOmi- Och

strategiberedning

framtid/

utvecklingsberedning

kOmmunstyrelsen 15+12 ledamöter

sOciala utskOttet

9 ledamöter

förvaltningsorganisation

skOla

kOmmunchef

arbetsliv Och stöd

kultur Och fritid

tillfälliga

beredningar

överförmyndarnämnd

3+3 ledamöter

miljö-

Och byggnadsnämnd

5+5 ledamöter

sOcial myndighetsnämnd

5+3 ledamöter

samhällsbyggnads-

utskOttet

7 ledamöter

vÅrd- Och äldreOmsOrg

samhällsbyggnad

bygg Och miljö

fm service

Organisation

7


Omvärldsanalys

8

Omvärldsanalys

sverige är en liten och öppen ekonomi, starkt beroende av omvärlden. när världsekonomin

går in i lågkonjunktur drabbas svensk exportindustri hårt. vår inhemska ekonomi

är i relativt gott skick. sverige står därför väl rustad att vara med i den ekonomiska

återhämtning som nu tar fart.

2009 var året då världsekonomin kämpade sig upp

ur den djupaste svackan på decennier. Regeringar

och centralbanker har gått in med kraftiga stimulanser

i form av finans- och penningpolitik. I Asien syns

nu uppgången tydligt och i USA har de starka konsumtionsstimulanserna

hjälpt till att få igång ekonomin.

Även i Europa tycks tillväxten ha kommit igång.

Fortfarande gäller att världsekonomin kännetecknas

av stora obalanser. Råvarupriserna är höga. Det

är framförallt Kinas stora efterfrågan som drivit upp

priserna. Det finns risk att råvarupriserna fortsätter

stiga vilket skulle inverka menande på företagens

möjligheter att producera till rimliga kostnader.

Till dels är världsekonomin ”dopad” genom de

enorma stimulansåtgärder som vidtagits. Banker har

fått stora summor i subventionerade lån och lånar ut

med höga marginaler, marginaler som används för

att komma tillrätta med problemkrediter. ”Exitstrategier”,

det vill säga när och på vilket sätt regeringar

och centralbanker tar tillbaka den stimulans som

getts det senaste året, är centrala de närmaste åren.

Vissa stimulanser fasas ut automatiskt med tiden. Andra

återtaganden kräver aktiva beslut och kommer

att ta lång tid att slutföra.

under 2008 års slutskede föll sveriges BNP med

nästan 5 procent och raset i BNP under 2009 är det

största för ett enskilt år sedan andra världskriget.

Nedgången har varit bred. Både varu- och tjänsteproduktion

har drabbats av stora minskningar, industriproduktionen

har fallit dramatiskt.

Hushållens konsumtion ökade i god takt redan under

andra och tredje kvartalet 2009.

Under andra halvåret 2009 har tudelningen av

svensk ekonomi blivit tydlig med å ena sidan en hårt

drabbad exportsektor och å andra sidan en inhemsk

ekonomi i relativt gott skick.

Lågkonjunkturen på arbetsmarknaden visar tydliga

tecken på att inte bli så djup som förväntades bara

för ett halvår sedan. Antalet personer varslade om

uppsägning har på kort tid sjunkit från förra vinterns

mycket höga tal till mer normala nivåer. Den öppna

arbetslösheten har inte heller hittills ökat så snabbt

som tidigare bedömning innebar. Men för många har

varslen omvandlats i faktisk arbetslöshet! Arbetsförmedlingens

omfattande undersökning om arbetsgivarnas

syn på sysselsättningen den närmaste tiden

ger en mer optimistisk bild än tidigare.

Sverige står väl rustat för återhämtning, men är

en liten öppen ekonomi som är starkt beroende av

omvärlden.

kungälv ingår, förutom i göteborgsregionen

(GR), i ett nätverk av kommuner norr om Göteborg

(Kungälv, Lilla Edet, Ale, Stenungsund och Tjörn).

Kommunerna samverkar kring verksamheter och

kompetenser för att utveckla gynnsamma samarbetsformer.

Västra Götalands vision, Det Goda Livet, har utgjort

underlag för det regionala arbetet i kommunerna

inom Göteborgsregionen. I det gemensamma

dokumentet ”Uthållig tillväxt” som vuxit fram efter

rådslag i kommunernas fullmäktigeförsamlingar,

lyfts fram att befolkningsökningen inom Göteborgsregionen

skall vara minst 8 000 invånare per år och

Göteborgs lokala arbetsmarknad 2020 skall omfatta

närmare 1,5 miljoner invånare. Den långsiktiga inriktningen

skall vara att skapa en befolkningsmässig

balans nord – syd. Detta innebär en ökad satsning i

Kungälv.

Regionens strukturbild visar den fysiska strukturen

som bygger på en stark kärna och fem huvudstråk.

Den har varit föremål för en omfattande dialog

i kommunerna. Målet är att ta gemensamt ansvar för

att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar och

ansvar för den egna kommunens roll i den regionala

strukturen. En gemensam strukturbild blir också ett

underlag i dialogen med statliga verk och myndigheter

i fråga om nödvändiga åtgärder i infrastrukturen.

Ur regionalt perspektiv och hållbarhetsperspektiv

är det betydelsefullt att en utbyggnad av kollektivtrafiksystemet

kommer till stånd och dessutom i


Sommarturismen 2009 var bättre i Kungälv än året innan. Dessutom var det en stor evenemangssommar för Kungälvs kommun, där

etappstoppet i världsomseglingen Volvo Ocean Race var en av höjdpunkterna.

samklang med bebyggelsestrukturen. Idag är kollektivtrafikens

andel av resandet cirka 24 procent inom

och till Göteborgsområdet. I andra storstadsområden

i Norden ligger andelen på cirka 40 procent. I

regionala sammanhang framhålls att det är på den

nivån vi bör ligga 2025.

Detta innebär att dagens resande med kollektivtrafiken

måste mer än fördubblas samtidigt som biltrafikens

tillväxt blir lägre än dagens trend. En sådan

utveckling ställer stora krav på nya länkar och

förbindelser samt att tillgängligheten förbättras till

områden utanför centrala Göteborg. Utbyggnaden av

kollektivtrafiken medverkar också till en utveckling

av bostads- och arbetsmarknaden – en regionförstoring

– som är avgörande även för den ekonomiska

utvecklingen. Flera projekt på den regionala nivån

arbetar nu med denna inriktning. Utbyggnad av Bohusbanan

samt en ny älvförbindelse är två av flera

viktiga projekt för utvecklingen i regionens norra

del. I det regiongemensamma projektet K2020 har

nu formulerats ett kollektivtrafikprogram som kan

bli vägledande för hur målet 40 procent marknadsandel

kollektivtrafiken skall uppnås.

arbetslösheten har ökat i hela landet. I Västra Götalandsregionen

var andelen arbetslösa i december

2009 7,4 procent. Det är en ökning med 2,8 procentenheter

sedan föregående år. I Kungälv var 1 103

personer, 4,4 procent arbetslösa i december 2009.

Av dessa var 395 i program med aktivitetsstöd. Det

är en ökning med 1,8 procentenheter sedan decem-

ber föregående år. Ungdomsarbetslösheten var 8,3

procent vilket är en ökning med 4,2 procentenheter.

I jämförelse med flertalet andra kommuner inom GR

har Kungälv en lägre arbetslöshet och ökningen är

också lägre än genomsnittet.

kostnaderna för försörjningsstödet har ökat i hela

landet. Västra Götalandsregionen ökade med 25 procent,

vilket är en högre ökning än riksgenomsnittet.

I Kungälv var utbetalningarna för försörjningsstödet

23 593 tkr, en ökning med 23 procent sedan föregående

år. Det är en något större ökning än genomsnittet

av GR-kommunerna.

Ohälsotalen, antal utbetalda dagar från socialförsäkringen,

har stadigt sjunkit under de senaste åren.

Inom Västra Götalandsregionen är ohälsotalet något

högre än riket. I Kungälv utbetalades i snitt 29 dagar,

per innevånare 16-64 år, under 2009. Sedan december

2005 har minskningen av utbetalda dagar varit

32 procent, det är den största förbättringen av ohälsotalet

inom GR.

den lågkonjunktur som hållit hela sverige i ett

hårt grepp började under andra halvan av 2009 visa

tendenser till att lätta. Samtliga branscher i Västra

Götalandsregionen visade tecken på återhämtning

och konjunkturförbättring under de senare delarna

av året. Trots tecken på ljusning var läget dock alltjämt

svagt på de flesta håll, bland annat fortsatte sysselsättningen

inom näringslivet att minska kraftigt

under hela året. Göteborgsregionen hade under den

fOtO: jAN rANcKEN

Omvärldsanalys

9


Omvärldsanalys

10

senare delen av 2009 snabbast ökande arbetslöshet av

landets storstadsregioner, något som drabbade ungdomar

i åldern 18-24 år extra hårt.

I Kungälvs kommun finns för närvarande cirka

2 000 aktiva företag inklusive offentlig förvaltning,

utbildning, hälso- och sjukvårdsföretag. Majoriteten

av kommunens företag är små och finns inom många

olika branscher. Företag inom parti- och detaljhandel,

tillverkning, transport, bygg-, fastighets- och företagstjänster

samt jordbruk, jakt och skogsbruk dominerar.

De mest personalintensiva företagen finns

inom handel, tillverkning och transport.

Nedanstående tabell visar antal nystartade företag

under 2009 jämfört med 2008. Där framgår att nyföretagandet

minskat kraftigt, främst i Härryda och

Kungälv. Finanskrisen skapar naturligtvis en osäkerhet

även hos dem som planerar att starta ett företag.

Kommun Antal

nystartade

företag

2009

Folkmängd 2008 Minskning

%

Ale 117 27 394 130 11

Alingsås 219 37 515 226 3

Härryda 188 34 007 243 29

Kungsbacka 482 73 938 526 9

Kungälv 223 40 727 267 20

Lerum 211 38 301 229 8

Stenungsund 155 23 983 165 6

Tillverkningsindustrin i Göteborgsregionen såg

under slutet på 2009 en ökning av efterfrågan, ett

positivt besked då företagen räknade med en oförändrad

situation jämfört med första halvåret. Branschen

var dock kvar i lågkonjunktur under hela året.

Bäst resultat hade detaljhandeln som under slutet på

året uppvisade en så stark uppgång i försäljningsvolymen

att läget kunde beskrivas som relativt normalt.

Totalt för hela landet tros branschen få en försäljningsökning

på 3 procent under 2009.

den bransch som uppvisat svagast resultat i Göteborgsregionen

är byggindustrin där resultatet pekade

fortsatt nedåt under hela året. I Kungälv sålde

kommunens etableringsbolag Bokab närmare 25 000

m 2 industrimark under 2009, en kraftig minskning

från året innan. Besked väntas fortfarande vad gäller

inriktning och byggstart på Kongahällatomten. Det

blir en helt ny stadsdel som kan komma att byggas

upp och som förväntas skapa stora möjligheter för

bland annat handeln i Kungälv.

turistnäringen är en viktig bransch och turismen

är idag Sveriges största exportindustri. Utländska

besökare spenderade under året 91 miljarder kronor,

att jämföra med exempelvis personbilsexpor-

ten som uppgick till 55 miljarder. Besöksnäringen

omsätter 250 miljarder i Sverige, sysselsätter cirka

160 000 helårsanställda och är oerhört personalintensiv.

Kungälv ligger bland de främsta i regionen

Västra Götaland när det gäller omsättning inom besöksnäringen.

Vårt läge med tillgång till både skog

och hav, en fantastisk historia och miljö, gör Kungälv

till en attraktiv upplevelsedestination. Vi har dessutom

Sveriges största gästhamn i Marstrand. Partnerskapet

med Södra Bohuslän Turism AB ger oss goda

förutsättningar att förstärka vårt varumärke och öka

antalet besökare än mer.

Sommarturismen 2009 visade på bättre resultat

för Sveriges del jämfört med året innan. Antalet

besöksnätter på svenska hotell, stugbyar och vandrarhem

slutade på en ökning med 5,6 procent. Enligt

statistik från registrerade anläggningar gav år

2009 Kungälv 71 690 gästnätter (skattat värde för

dec månad) vilket är en minskning med cirka 8 procent.

Årets första del var mycket svag där framförallt

konferensgästerna och den nationella affärsturismen

hade en rejäl nedgång. Trots denna nedgång

var sommarturismen 2009 bättre i Kungälv än för

året innan, där såväl antalet utländska turister samt

nationella privatresor ökade. Sommaren 2009 var en

stor evenemangssommar för Kungälv vilket inte till

fullo syns i statistiken då till exempel privatboende

inte registreras.

befolkningen i kungälvs kommun fortsatte att öka

under 2009 liksom den gjort under 2008. Vid årsskiftet

2009/2010 bodde det 40 727 personer i

kommunen. Jämfört med föregående årsskifte innebär

det en ökning med 385 personer. Befolkningsutvecklingen

är i princip exakt såsom antagits i befolkningsprognosen

för 2009. Inom Göteborgsregionen

har befolkningsökningen varit ”all time high” 2009.

Detta beror troligen på lågkonjunkturen, där arbetsmarknaden

fortsatt är relativt stabil i storstäderna.

Däremot har bostadsbyggandet snarare minskat.

bostadsbyggandet har däremot inte varit lika omfattande

som 2008. Under 2009 byggdes 117 nya

bostäder i Kungälv. Denna låga nivå av nya bostäder

förväntas öka de kommande åren när konjunkturen

vänder och bristen på bostäder blir märkbar. Det är

framförallt bostadsrättsprojekt som har en vikande

efterfrågan.

Trots ett minskat byggande har det ändå varit en

befolkningsökning under 2009. Utvecklingen kan

troligen förklaras av färdigställande av småhus där

småbarnsfamiljer flyttar in från grannkommuner

samt färdigställande av lägenheter i centrala lägen

som medfört flyttkedjor och ett generationsskifte i

det befintliga beståndet. Ett lägre bostadsbyggande

kan förväntas få effekter på befolkningsutvecklingen


under 2009 och eventuellt under 2010.

Nuvarande befolkningsprognos visar att barn i åldern

0 – 6 år kommer att öka som en följd av ökad

inflyttning och ökande födelsetal. Barn i skolåldern

kommer däremot att minska de kommande åren på

grund av låga födelsetal kring sekelskiftet. Denna

grupp kommer att öka igen när dagens födelsetal slår

igenom. Gymnasieungdomarna var under 2008 som

flest och antalet kommer att sjunka den närmaste

perioden för att åter öka något i slutet av tioårsperioden.

Även den äldre befolkningen ökar i antal,

framför allt gäller detta gruppen 65 – 79 år. Kungälv

har en större andel äldre än genomsnittet för Göteborgsregionen.

med förra höstens (2008) händelser förändrades i

ett slag kommunernas ekonomiska förutsättningar.

De skatteintäktsprognoser som budgetarbetet inför

2009 hade baserats på gällde inte längre, utan reviderades

successivt ned med stora belopp. Samtidigt sätter

åtagandena mot medborgarna en snäv gräns för

hur snabbt kostnaderna kan anpassas. Kommunerna

upplever ingen lågkonjunktur i sin verksamhet!

Genom Riksbankens sänkning av reporäntan har vi

fått ett lägre ränteläge. De historiskt låga räntorna

motverkas dock något av att bankerna har höjt sina

marginaler. Redan under tidig höst 2008 förändrades

offertgivningen. Många kommuner med kortfristig

upplåning fick t o m krediter uppsagda. Det är en ny

insikt för oss som vant oss vid att vår kreditvärdighet

”står över” marknadsförändringar. Även kommuner

måste säkra sin finansiering genom att avtala om

långfristig tillgång till krediter.

Volymmässigt är det dock framförallt de kommunala

bolagen – fastighetsbolag och energibolag –

som har stora låneskulder. För dessa har finanskrisen

inneburit kraftigt sänkta kostnader. I kommunernas

ekonomier ”väger” räntekostnader inte så tungt. Det

är istället och som redan nämnts, finanskrisens effekt

på skatteintäkterna som är den mest påtagliga.

konjunkturnedgången påverkar skatteunderlaget

framförallt via arbetsmarknaden. Lägre sysselsättning

och därmed långsammare löneutveckling försvagar

skatteunderlagets tillväxt. För 2009 är det framförallt

nedgången i sysselsättning som sänker ökningstalet. För

åren framöver är det den svaga löneutvecklingen som

håller tillbaka tillväxttakten. Skatteunderlagstillväxten

(exklusive regeländringar) minskar från 5,3 procent

2008 till ungefär 1,5 procent 2009 och 2010. I takt

med att läget på arbetsmarknaden förbättras ökar skatteunderlagstillväxten,

men den är även fortsättningsvis

väsentligt lägre än 2008. På grund av låga pris- och löneökningar

är ändå det reala skatteunderlaget oförändrat

mellan åren 2008 och 2009.

den genomsnittliga kommunalskatten höjs med

4 öre 2010, 2 öre i kommunerna och 2 öre i landstingen.

Den mycket svaga skatteunderlagstillväxten innebär

stora utmaningar för kommuner och landsting de

närmaste åren. Det handlar dels om anpassningar till

följd av de demografiska förändringarna, dels om det

tryck som den rådande lågkonjunkturen ställer.

SKL:s kalkyler visar att även om kommunerna håller

kostnadsutvecklingen på en låg nivå 2009 – 2010

så krävs ytterligare stora anpassningsåtgärder 2011.

Ska kommunerna bibehålla oförändrad kostnadsvolym

på 2010 års nivå och samtidigt ha ett nollresultat

krävs det åtgärder motsvarande 43 öre i skatteuttag.

Omvärldsanalys

11


hur styrs kungälvs kommun?

Hur styrs Kungälvs kommun?

12

från demokrati till effekt och tillbaka, generationsperspektivet samt kvalitet och

hushållning är alla viktiga komponenter i kommunens styrning. det tar sig uttryck i vår

styrmodell som beskriver den politiska styrningen från kommunfullmäktige (kf) till

kommunstyrelsen (ks) och ned i förvaltningen.

den politiska styrningen formuleras i mål på olika

nivåer och måluppfyllelsen följs upp i tertial och årsbokslut.

Den övergripande tolkningen av den politiska

styrningen är att i allt sträva efter att inte skjuta

risker och kostnader till nästkommande generationer

och att på helheten balansera kvalitetskrav och

förväntningar mot ekonomiska villkor.

Kungälvs kommuns styrsystem – från demokrati

till effekt och tillbaka – utgår från tanken om balanserad

styrning där verksamheten styrs och följs upp

i perspektiv.

Styrsystemet skall omfatta såväl ekonomi, verksamhet

och kvalitet samt svara upp mot lagen om

A

B

H

A

B

H

Avsikt

Begränsning

Handling

Demokrati

Förtroendevalda

Dialog

Förvaltningen

Effekt

H

god ekonomisk hushållning. Systemet visar hur målen

från kommunfullmäktige och kommunstyrelse

genomsyrar verksamheten och ytterst brukarmötet.

Med hjälp av styrsystemet struktureras arbetet med

planering, verkställande och uppföljningar.

De förtroendevalda handlar genom att förmedla

sin avsikt i form av vision och strategiska mål med

de ekonomiska begränsningar som gäller till förvaltningen.

Förvaltningen omsätter de strategiska målen i

handling och återberättar vilken effekt de har haft.

Detta blir underlag för kommande arbete med att

definiera riktningen.

KF

KS

KC

F


kommunfullmäktige formulerar strategiska mål

och strategiska förutsättningar tillsammans med en

ekonomisk ram. Med de strategiska förutsättningarna,

budgetram och strategiska mål som grund skall

sedan KS formulera resultatmål som överlämnas till

kommunchefen.

Kommunfullmäktiges

strategiska mål

Strategiska förutsättningar Ordnad ekonomi

överskott på 1 procent

spara till pensioner, öka soliditeten

investeringar = avskrivningar+halva överskottet

ökad produktivitet i arbetsprocesserna

vara en attraktiv arbetsgivare

lagar, regler och fattade beslut efterlevs

God livsmiljö • med bildning, omsorg, kultur, idrott och

turism skapar vi tillsammans med andra en

stimulerande livsmiljö för människor, föreningar

och företag att växa och utvecklas. vi

strävar mot god folkhälsa och en stimulerande

uppväxt för våra unga.

Hållbar utveckling • ett växande och hållbart samhälle med

ansvar för kommande generationer. med

hjälp av infrastruktur utvecklar vi samhällen

med attraktivt boendemiljöer i stad, kust

och landsbygd. vi ställer om mot hållbara

enegikällor och minskade utsläpp.

Trygghet • vi har en trygg omsorg för våra brukare.

• med en trygg miljö, ordning och studiero

skapas en god plattform för lärande.

• kungälv skall vara tryggt och robust och

eliminera risker så tidigt som möjligt.

Valfrihet • med flera verksamhetsutövare inom

barnomsorg, skola och hemtjänst skapar vi

möjligheter för den enskilde att själv välja.

I årsplanen återkommer kommunchefen med ett

åtagande som överensstämmer med de ekonomiska

villkoren som är givna och med svar på vilka politiska

mål förvaltningen har möjlighet att klara av inom

givna ramar. I tertial- och årsredovisning återrapporteras

måluppfyllnad och ekonomiskt resultat.

Kommunstyrelsens resultatmål

• sänk kostnaderna i verksamheterna till genomsnittet av

kommuner (enligt skl) under 2009-2010 (exkl pensioner)

• elitlicens enligt svensk kommunrating (bedömningsgrund

bokslut 2010)

• öka andelen godkända elever från 94 % till 98% 2010

• uppstart bohusporten

• öka antalet föreningsdrivna verksamheter inom den

kommunala kompetensen

• förbättra kommunens service och stöd för funktionshindrade.

mätning genom nöjd brukarindex årligen

• klättra från plats 125 till 50 på svenskt näringslivs

ranking över företagsklimat till 2010

• start av seniorboende på kvarnkullen 2009

• energiförbrukningen minskar med 5 % inom kommunens

fastigheter fram till och med 2010

• kommunen skall ha en boendeförsörjningsgrad på i

genomsnitt 400 lägenheter per år sett över en tidsperiod

på tre år

• va-nätet byggs till kärna senast 2010

• utsläppen av växthusgaser skall ha minskat med 10%

2010 jämfört med 1990 och kommunens egen produktion

av förnyelsebar el skall motsvara 4 % av den totala

förbrukningen 2010.

• införande av familjecentraler (2009 och 2010)

• ungdomar känner sig trygga, har framtidstro och slipper

mobbing i sin vardag (siffror från enkät från x till y inom

de tre områdena)

• cykelbana påbörjas mellan ytterby och marstrand

• antalet olyckor minskar (från x till y inom olika områden,

definieras per sektor vilka)

• kön till våra särskilda boende minskas med 75 % till dec

2009

• utmanarrätt införs. varje sektor skall införa samarbete

med minst en ny aktör 2009

• brukarna kan påverka kommunens tjänster (t ex inom

beviljat bistånd) införs 2009

hur styrs kungälvs kommun?

13


kommunstyrelsens resultatmål - uppföljning

14

Kommunstyrelsens resultatmål

med utgångspunkt från kommunfullmäktiges strategiska mål och förutsättningar har

kommunstyrelsen formulerat 20 resultatmål. vid årets slut har sju mål bedömts uppfyllda

(35 procent), fyra mål ej uppfyllda (20 procent) och nio mål delvis uppfyllda (45

procent). bedömningen att 80 procent av målen är helt eller delvis uppfyllda får anses

godkänt. de mål som ej har bedömts som uppfyllda rör vård och äldreomsorg, samhällsbyggnad,

näringslivsranking och andelen godkända elever till gymnasiet.

I detta avsnitt görs en kort sammanfattande uppföljning

av kommunstyrelsens resultatmål. Bedömningen

symboliseras av pilar med nedanstående innebörd

Röd pil = Målet har inte uppnåtts.

Gul pil = Målet är delvis uppnått, arbete pågår,

målsättningen gäller.

Grön pil = Målet är uppnått.

Kommunstyrelsens resultatmål

2009

1. sänk kostnaderna i verksamheterna

till genomsnittet av

kommuner (enligt skl) under

2009-2010 (exkl pensioner)

2. elitlicens enligt svensk kommunrating

(bedömningsgrund

bokslut 2010)

3. öka andelen godkända

elever från 94 % till 98% 2010

Åtagande

förvaltning

I verksamhetsberättelserna från respektive sektor

finns mer utförliga beskrivningar om respektive mål

och eventuella åtgärdsplaner. Rapporterna finns tillgängliga

på kommunens hemsida.

Målavstämning Målbedömning

inte 2009 pågår. förvaltningens strategi: minskad personalvolym, hemmaplanslösningar,

minskade lokalytor.

exempel; minskade kostnader inom ifO för köpt vård drygt

17 milj kr jmf med 2008. fortsatta åtgärder för att utveckla

tidiga insatser och hemmaplanslösningar beräknas ge kostnader

för ifO i nivå genomsnittet av kommunerna.

inte 2009 pågår. enhetliga underlag rörande personalvolym och fortlöpande

uppföljning har tagits fram. Omställningsprogram för

personalminskning har genomförts. minskning av årsarbetare

har skett.

inte 2009 utfall i åk 9 efter vårterminen 2009 (91,6 %)( inkl sommarskola)

är sämre än 2008 (93,9 %). en mängd åtgärder pågår

för att förbättra utbildningsresultaten.

kungälv ligger över genomsnittsvärdet för landet men målet

på 98% för 2010 bedöms svårt att nå.


Kommunstyrelsens resultatmål

2009

4. klättra från plats 125 till 50

på sv. näringslivs ranking över

företagsklimat till 2010

Åtagande

förvaltning

kommunstyrelsens resultatmål - uppföljning

Målavstämning Målbedömning

ja kungälvs kommun sjönk 2009 från plats 137 till 147. frågan

är aktualiserad i hela förvaltningen. Åtgärdsprogram och

förbättringsåtgärder pågår.

för att förbättra kontakter och bemötande av näringslivet har

förvaltningen tillsatt en grupp som har till uppgift att vara en

första dörr in för sammansatta ärenden från näringslivet.

förvaltningen ser också över hur informationen kan förbättras

och hur handläggningen kan effektiviseras, bl a samordnas

de bygglovsärenden som berör näringslivet. arbetet har

fått ett positivt gensvar från näringslivet. ett gott företagsklimat

förutsätter en god kommunal service. under 2009

har kommunen haft full behovstäckning i barnomsorgen, väl

fungerande grundskola och gymnasium samt vuxen- och

ky-utbildning. ett gott samarbete pågår med högskola och

näringsliv, exempelvis teknikcollege.

5. uppstart bohusporten ja uppstart genomförd, målet uppnått.

arbetet med planering inför bohussporten besöks- och kunskapscentrum,

pågår.

arbetet med utvecklingsplan har startat under hösten. arbetet

med ikOn, eu-finansierat projekt för utveckling med hjälp

av ny teknik, pågår.

6. förbättra kommunens

service och stöd för funktionshindrade.

mätning genom nöjd

brukarindex årligen

7. start av seniorboende på

kvarnkullen 2009

8. kön till våra särskilda

boende minskas med 75 % till

dec 2009

9. införande av familjecentraler

(2009 och 2010)

10. öka antalet föreningsdrivna

verksamheter inom den kommunala

kompetensen

11. kommunen skall ha en

boendeförsörjningsgrad på i

genomsnitt 400 lägenheter per

år sett över en treårssperiod

ja 2010 aktiviteter och planeringsarbete pågår inom förvaltningen.

avtal är tecknat avseende en tillgänglighetsdatabas som

kommer att göra det enklare för personer med funktionshinder

att se vilka lokaler som är tillgängliga för var och en.

Åtgärdsplan för handikappolitiska programmet för tillgänglighet,

information och bemötande har arbetats med under

2009. Åtgärder är vidtagna.

brukarenkät inom funktionshinderverksamheten har genomförts

och analysarbete pågår. i enkäten har även frågor

rörande hemsjukvård ingått.

skola arbetar med en mängd åtgärder som ger en fungerande

skolgång utifrån respektive elevs förutsättningar. exempelvis

skolskjuts, lokalanpassningar, samarbete med funktionshinderverksamheten,

fub mm.

ja arbetet med detaljplanen fortgår. programmet samt utredningarna

av risk- och bullersituationen är klar. förberedelser

för att gå ut med en anbudstävling pågår. planen kommer

dock inte att antas under 2009. Åtgärder enligt åtgärdsplan

för att komma i fas.

ja kön från januari 2009 har minskats med 75%. samtidigt har

det tillkommit nya ärenden inom båda sektorerna under året,

vilket gör att det fortfarande finns en kö till särskilda boenden.

inom äldreomsorgen har antalet beslut ökat markant under

hösten och i december fanns 15 brukare i kön. bedömningen i

t2 var att målet kommer att uppnås under 2009.

inte 2009 en arbetsgrupp inom kommunen har tagit fram ett underlag,

vilket har behandlats i ks. hsn 4 har dock beslutat om återremiss

i frågan, varför familjecentral kan införas först under

2010.

ja arbete pågår. vi har inte åstadkommit några långtgående

förändringar när det gäller ansvarsfördelning mellan kommun

och föreningsliv. det pågår dock samarbete mellan kommun

och föreningslivet inom en mängd områden; ny driftsform

för nedläggningshotade ungdomskaféet café t. idrottsrådet

har tagit ansvar för idrottsskolan. driften av aröds- och

vadholmsbadet sköts av kungälv kode golfklubb.

stort gensvar från föreningar när det gäller sommarjobb och

sommarläger till ungdomar.

föreningarna samverkar alltmer genom att bidra till drift och

skötsel av anläggningar.

ja produktionen av detaljplaner är i full gång men tidsplanen har

försenats. en prioritering av detaljplaner med högt bostadsinnehåll

har genomförts med kssu och en kontinuerlig dialog

förs om vilka planer som skall prioriteras framöver.









15


kommunstyrelsens resultatmål - uppföljning

16

Kommunstyrelsens resultatmål

2009

12. va-nätet byggs till kärna

senast 2010

13. utsläppen av växthusgaser

skall ha minskat med 10 % 2010

jämfört med 1990

14. kommunens egen produktion

av förnyelsebar el skall

motsvara 4 % av den totala

förbrukningen 2010

15. energiförbrukningen minskar

med 5 % inom kommunens

fastigheter fram t o m 2010

16. cykelbana påbörjas mellan

ytterby och marstrand

17. ungdomar känner sig

trygga, har framtidstro och

slipper mobbing i sin vardag

(siffror från enkät från x till y

inom de tre områdena)

Åtagande

förvaltning

Målavstämning Målbedömning

ja upphandling gjord, utbyggnad under hösten/vintern

2009/2010. tidsplanen följs.

ja ny kommunstatistik har utarbetats av länsstyrelserna rörande

koldioxidutsläpp. den ersätter den tidigare försäljningsbaserade

statistiken, som var alltför osäker. enligt den nya

statistiken minskade kungälvs utsläpp från 1990-2007 med

6,6 %. från 138 700 ton till 129 500 ton. eftersom kungälvs

folkmängd ökat ganska mycket under denna tid har utsläppen

per invånare dock minskat mer, med knappt 20 %.

ett långsiktigt arbete pågår. utveckling av kollektivtrafik och

utbyggnad av cykelvägar påverkar detta mål positivt. här

krävs också ett målinriktat arbete med att ändra attityder

och invanda beteenden. arbete med kollektivtrafik inom gr

pågår genom bl a k2020 och knyts ihop med vårt pågående

översiktsplanearbete.

tre resvaneundersökningar har genomförts 2009 med hjälp

av klimp-bidrag. en gentemot 2700 hushåll i kungälv, en för

alla anställda inom kungälvs kommun och en som har vänt sig

till ungdomar. dessa tre kommer att ligga till grund för handlingsplan

och strategier i arbetet med hållbarare resvanor och

en ökad cykeltrafik

en cykelkarta över kommunen har arbetats fram och tryckts

upp, cirka 2000 exemplar har delats ut under året.

ja andelen var 2,4 % år 2009. el produceras i kraftvärmeverket i

munkegärde. det bedöms möjligt att nå målet till 2010 genom

byggande av de två vindkraftverk i privat regi, som erhållit

bygglov.

ny energiplan fastställd feb 2010. vindbruksplan har under

2009 varit ute på samråd och den färdiga planen ställs ut

under våren 2010. i samband med planläggning och nyexploateringar

tecknas avtal som även reglerar energifrågorna.

kommunen förordar energieffektivt byggande och långsiktigt

energisnåla lösningar.

ja energirevision pågår i kommunens fastigheter och utifrån den

planeras insatser i de fastigheter som har en hög energiförbrukning.

ett åtgärdsprogram håller på att tas fram utifrån

revisionen.

inte 2009 arbete påbörjas inom 1-3 år. förstudier och arkeologiska

studier är klara för tre etapper mellan ekelöv och vävra (4,5

km) samt koön (1,6 km). byggstart 2010.

ja elevenkäter i skolan (åk 2, 5, 8 och gymnasiet år 2) visar att

från 97 % ner till 83 % trivs och känner sig trygga. 3-5 % av

eleverna har blivit mobbade eller känt sig kränkta läsåret

2009. en trendanalys 2007-2009 visar små, men både positiva

och negativa förändringar. Området är högt prioriterat.

varje skola har en likabehandlingsplan som revideras årligen.

en mängd åtgärder genomförs för att uppfylla målet: framtidsverkstad,

tolerans- och värderingsarbete på fritidsgårdar

mm. möjligheten att samordna med skolans befintliga enkät

kartläggs.

riktade insatser i ungdomsmiljöer i samband med oroligheter

och skadegörelse med inslag av hot. plan och pengar för

förstärkt beredskap finns för eventuella insatser.

unga kungälv och fritidsgårdarna ligger långt framme i sitt

förebyggande arbete.


Kommunstyrelsens resultatmål

2009

18. antalet olyckor minskar

(från x till y inom olika områden,

definieras per sektor vilka)

19. utmanarrätt införs. varje

sektor skall införa samarbete

med minst en ny aktör 2009

20. brukarna kan påverka

kommunens tjänster (t ex inom

beviljat bistånd) införs 2009

Åtagande

förvaltning

ytterligare ett mål för förvaltningen har varit att

minska antalet årsarbetare med 120. Till allra största

delen har förvaltningen klarat detta dels genom färre

anställda och dels genom att vakanshålla tjänstledigheter.

Den totala minskningen motsvarar cirka 100

årsarbetare.

Vissa avvikelser finns. Vård och äldreomsorg har

ökat antalet anställda något. Det har i huvudsak

skett genom växling från timavlönad personal till

fast anställd personal och den faktiska ökningen är

marginell. Organisatorisk förändring vid införandet

av kundvalsmodellen samt effekter av länsstyrelsens

tillsyn 2008 är orsak till ökningen. FM-service beräknas

få en avvikelse på grund av att verksamhet i

annan regi inte lagts ut i den utsträckning som planerats.

Skola har minskat med cirka 45 personer (målet

var 52 personer).

Antalet anställda har således minskat i förvaltningen.

Minskningen har skett genom stöd av det så

kallade omställningspaketet, som gällde fram t o m

30 juni, eller i samband med naturlig avgång (medarbetare

som slutar sin anställning och går till annan

kommunstyrelsens resultatmål - uppföljning

Målavstämning Målbedömning

ja inom sektor vård- och äldreomsorg anmäldes 2008 68

fallskador och 2009 anmäldes 31 fallskador

via risklinjen, som är allmänhetens möjlighet att påtala

olycksfallsrisker, har ca 300 ärenden rapporterats.

tillbud och skaderapportering görs genom it-stödet communicator

som har tagits i drift under året. 186 elevskador

och 131 tillbud har rapporterats från förskola, grundskolan och

gymnasium.

kommunen verkar för att minska antalet trafikolyckor samt

andra typer av olyckor i den offentliga miljön. Olyckor kan

undvikas genom byggnation, tekniska och trafikmässiga

lösningar, information samt ökad medvetenhet om olycksrisker.

Olycksminimering kräver ett proaktivt förhållningssätt.

säkerheten för oskyddade trafikanter ska öka genom satsning

på gång- och cykelbanor, separerade från tyngre trafik. kommunens

trafiksamordnare arbetar genom kustOm-projektet

uppsökande mot yngre målgrupper för att minska olyckor

bland unga.

förebyggande arbete pågår inom folkhälsoarbetet, arbetsmiljöuppföljning,

uppföljning enligt kungälv blue (säkerhet &

trygghetsprocesser).

ja sju externa leverantörer inom hemtjänsten godkända i februari

2009, varav fem är kvar vid årets slut. samtliga erbjuder

servicetjänster varav tre även omsorgsinsatser. även inom

personlig assistans kan annan anordnare väljas av brukare.

enskild verksamhet i förskolan har ökat från 13% till 16%

2008-2009.

förvaltningen ingår årligen nya avtal med nya aktörer som en

naturlig del av verksamheten.

ja bistånd enligt sol ska alltid utformas i samråd med brukaren.

för servicetjänster (städ, tvätt, inköp) inom hemtjänsten och

boendestöd inom socialpsykiatrin, kan brukaren påverka inom

beviljad ram för beslutet.

möjlighet till valfrihet av leverantör av hemtjänst finns för

människor med funktionshinder från 2009.




arbetsgivare eller som slutar med pension). Cirka 70

medarbetare har beviljats avgångsersättning enligt

detta omställningspaket. Förvaltningen anser att åtgärderna

varit effektiva. Det har även medfört översyn

av rutiner/arbetsprocesser.

Ett förändrat omställningspaket gäller från den 1

juli. Det främsta syftet är att ge en möjlighet i generationsväxlingsarbetet

och bidra till en successiv

nedtrappning av arbetslivet för medarbetare som

finns i yrkesgrupper som ska dras ned. I förlängningen

bidrar denna typ av åtgärder till att stärka kommunens

anseende som arbetsgivare.

Den stora utmaningen för förvaltningen är att

ställa om och klara verksamheten med en lägre bemanning.

17


god ekonomisk hushållning

18

God ekonomisk hushållning

god ekonomisk hushållning råder när de finansiella målen är uppfyllda samtidigt som

de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse. vi gör här en analys och

helhetsbedömning av måluppfyllelsen 2009 .

finansiella mål

Kommunfullmäktige har angett följande strategiska

förutsättningar med finansiella mål för perioden

2009 – 2011:

• Resultatnivån 2009 fastställs till en procent av

skatter och generella statsbidrag vilket innebär ett

överskott om 17 Mkr. Överskottsmålet är avsett som

kommunfullmäktiges reserv för den osäkerhet som

råder vad avser 2009 års skatteintäkter.

• Kommunstyrelsen får i uppdrag att anpassa kostnaderna

i förvaltningsorganisationen så att kommunfullmäktiges

mål om ett överskott på fyra procent

nås inom en fyraårsperiod.

• Den påfrestning som pensionsutbetalningarna

medför skall lindras genom finansiellt sparande.

• Soliditeten skall öka.

• Investeringarna skall begränsas till 110 Mkr per

år, uppräknat med index.

kommentarer till kommunstyrelsens uppdrag:

Den långsiktiga strategi som gällt under hela 2009

består av:

• Omställningsprogrammet som syftar till att

minska antalet anställda, främst inom ledning, administration

och stödverksamheter med drygt 120

årsanställda.

• Lokalresursplaneringen som syftar till bättre utnyttjande

av befintliga lokaler och att byggande av

nya sker endast i undantagsfall och efter noggrann

prövning.

Målavstämning Status kommentar

• Hemmaplanslösningar inom vården med syfte att

minska kostnaderna för köpt vård.

• Utökat samarbete med grannkommunerna.

strategiska mål

Med de strategiska förutsättningarna som grund har

kommunfullmäktige i sitt uppdrag till kommunstyrelsen

prioriterat fyra strategiska mål. Dessa mål ligger

till grund för de resultatmål som kommunstyrelsen

formulerat och som redovisas i särskilt avsnitt.

God livsmiljö

Med bildning, omsorg, kultur, idrott och turism

skapar vi tillsammans med andra en stimulerande

livsmiljö för människor, föreningar och företag att

växa och utvecklas.

Vi strävar mot god folkhälsa och en stimulerande

uppväxt för våra unga.

Hållbar utveckling

Ett växande och hållbart samhälle med ansvar för

kommande generationer.

Med hjälp av infrastruktur utvecklar vi samhällen

med attraktiva boendemiljöer i stad, kust och landsbygd.

Vi ställer om mot hållbara energikällor och minskade

utsläpp.

överskottet + 22,4 mkr trots att skatteintäkterna är 23,7 mkr lägre än budgeterat

har överskottsmålet uppnåtts. arbetsgivaravgifter

har sänkts med 18,3 mkr och verksamheten

visar överskott mot budget med 8,2 mkr.

investeringarna nettoinvesteringarna uppgår till 187,1 mkr

och håller sig inom den ram kommunfullmäktige

fattat beslut om.

finansiellt sparande 115 mkr (89) är kortfristigt placerade

efter beslut i de tre närmast föregående

boksluten.

soliditeten soliditeten har inte förändrats från 2008,

den uppgår till 10,3 %..

kommunfullmäktige fattar normalt beslut om investeringar

vid två tillfällen under året, i årsbudgeten

och som tilläggsanslag i samband med beslut om

bokslutet. nettoinvesteringarna 2009 har nått en

hög nivå. i utfallet återfinns de stora och fleråriga

projekten mimershallen, ytterbyhemmets nya

avdelning och va-utbyggnaden.

enligt den budgeterade finansieringsanalysen för

2009 ska ytterligare 25 mkr placeras

den höga investeringsnivån påverkar soliditeten.


Trygghet

Vi har en trygg omsorg för brukare och anhöriga.

Med en trygg miljö, ordning och studiero skapas

en god plattform för lärande.

Kungälv ska vara tryggt och robust och eliminera

risker så tidigt som möjligt.

Valfrihet

Med flera verksamhetsutövare inom barnomsorg,

skola och hemtjänst skapar vi möjligheter för den

enskilde att själv välja.

några exempel på insatser under 2009 med anknytning

till de strategiska målen

God livsmiljö

• Inom socialtjänsten (sektor arbetsliv och stöd)

har det under året byggts upp hemmaplanslösningar,

d v s istället för att köpa platser på institutioner och

liknande har verksamheter startats inom kommunens

organisation och geografiska gränser där olika

former av stödinsatser ges. Fördelarna är flera. Den

enskilde lyfts inte ur sitt sociala sammanhang. Kommunens

kostnader sänks.

• Den 10 juni på kvällen samlas 1 200 ungdomar

i Kungälv för att fira att sommarlovet börjar. Det är

hög stämning, det är drogfritt, det är succé! Evenemanget

har till största delen genomförts av ungdomar

med stöd av föräldrar, föreningar och företag.

Kommunens verksamhet utvecklas på detta vis tillsammans

med ideella krafter och nya kommunikationsvägar.

• Ytterligare ett positivt exempel är att kultur- och

fritidssektorn utvecklat sommarutbudet för ungdomar

• Till de problem och utmaningar vi mött under

2009 hör den ökande arbetslösheten bland ungdomar

och oro i och kring fritidsgården Nordmarken.

Hållbar utveckling

Med hållbar utveckling avses oftast tre perspektiv på

hållbarhet: Ekologisk, ekonomisk och social.

• Till den ekologiska hållbarheten kan vi räkna

kommunens planering och styrning med instrumenten

översiktsplanen, energiplanen, vindbruksplanen

och samarbetet i Göteborgsregionen kring effektiva

kommunikationer, K2020.

• När vi analyserar den ekonomiska hållbarheten

kan vi konstatera minst en positiv och en negativ

trend. Den positiva är att vi genom vår öppna och

ambitiösa redovisning av hela vår pensionsskuld och

alla våra pensionskostnader tar ett reellt generationsansvar.

Den negativa är att vi nu under flera år inte

fullt ut utfört de underhållsåtgärder vi planerat göra

på våra anläggningar och byggnader. Den trenden

måste brytas! Risken är annars kapitalförstöring och

att kommande generationer får bekosta det vi idag

underlåtit att göra.

• I omsorgsverksamheter möter verksamheten allt

tyngre problematik och kommunen ges ett allt större

ansvar. Omfattningen ökar ständigt, både i volym

och i vårdtyngd.

Trygghet

• Översiktsplanen – det robusta samhället

• En ny avdelning, med 22 nya platser, har tillskapats

genom tillbyggnad av Ytterbyhemmet. Vi har

därigenom fått bättre resurser än någonsin tidigare.

Bedömningen var att kön till särskilda boenden

skulle kunna minska med 75 %. Så blev det inte eftersom

boendebesluten ökade under årets sista fem

månader.

• Via risklinjen kan allmänheten rapportera olycksrisker.

Cirka 300 ärenden rapporterades under 2009.

• Vi fortsätter bygga ut cykelbanor.

Valfrihet

• I Kungälvs kommun finns flera fristående skolor

och förskolor och det finns privata utförare inom

hemtjänsten. Dessa är komplement till den kommunala

verksamheten och ger medborgarna möjlighet

att välja utförare.

god ekonomisk hushållning

Kungälvs kommun har inte, förrän i Årsplan 2010,

gjort någon egen definition av begreppet God ekonomisk

hushållning: God ekonomisk hushållning råder

när de finansiella målen är uppfyllda samtidigt

som de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse.

Vi gör här en helhetsbedömning av måluppfyllelsen

2009 och utgår från den definitionen.

Kommunens verksamhet har genomförts med god

ekonomisk hushållning eftersom vi kan konstatera att

• Vi lever upp till de finansiella målen och visar

god budgetföljsamhet.

• Vi konsumerar årets skatteintäkter på ett generationssolidariskt

sätt, det vill säga våra finansiella mål

har ett flerårigt perspektiv och vi har en hög ambition

(högre än gällande lagstiftning) i vårt åtagande

för framtida pensioner.

• Vi har verksamhetsutbud, verksamhetsvolym och

verksamhetskvalitet som möter kommuninvånarnas

behov och i allt väsentligt svarar upp emot de politiskt

fastställda målsättningarna.

• Vi har under 2009 tagit strategiska grepp och lagt

grunden för en stark ekonomi.

• Vi har god balans mellan kvalitet och hushållning.

god ekonomisk hushållning

19


samhällsbyggnad

20

Kongahälla ska skapa förutsättningar för det naturliga mötet. Främst genom att de offentliga miljöerna ska inbjuda till att vistas i

även om man inte bor där. Det ska vara en del av Kungälv för alla Kungälvsbor att mötas i.

Kongahälla –

en ny stadsdel tar form

med 900 bostäder och en helt ny handelsplats blir kongahälla det största byggprojektet

i kungälv i modern tid. med modern arkitektur, attraktiva offentliga miljöer och

ett framsynt miljötänkande är kongahälla ett bevis på att kungälv bygger med blicken

mot framtiden.

Den 27 februari 2009 presenterades planerna för

Kongahälla-tomten för första gången. I sin senaste

form det vill säga. För planer för vad som ska byggas

på den attraktiva tomten vid E6:an där Kongahällagymnasiet

tidigare låg har funnits i många år. Ikeavaruhus

och renodlad handelsanläggning är ett par

av de förslag som tidigare gått i stöpet av olika skäl.

vid en välbesökt samling i mimers hus teater i februari

2009 gjordes ett nytt avstamp med beslutsamhet

i planerna för Kongahälla-tomten. Här presenterades

de fyra byggherrar som kommunen upphandlat

och som i ett tätt samarbete under året utformade

det som skulle komma att bli ett utställningsförslag

i oktober. KF-fastigheter, Riksbyggen, Förbo och

Kungälvsbostäder är de aktörer som ska stå för byggandet

av de första etapperna i det gigantiska projekt

som i runda tal handlar om en investering på totalt

två miljarder kronor.

Vid samma tillfälle undertecknade politiker från

samtliga politiska partier en avsiktsförklaring för att

ytterligare manifestera beslutsamheten och viljan i

att få till stånd byggandet av Kongahälla och därmed

utveckla hela Kungälvssamhället.

– Projektet betonar helheten genom att lyfta fram

en aktiv och hälsosam livsstil. Vi skapar förutsättningar

för både planerade och spontana mötesplatser.

Utifrån helheten ska vi bygga den stad som vi

ILLUStrAtION: MEDIAtOr


vill leva i, inte den som vi får lov att bygga. Kongahälla

ska ge förutsättningar för stadslivets återkomst i

Kungälv, säger projektledaren Henrik Haglund.

under framtagandet av förslaget till den nya stadsdelen

Kongahälla har kommunen och de fyra byggherrarna

KF-fastigheter, Riksbyggen, Förbo och

Kungälvsbostäder arbetat tätt tillsammans i en rad

parallella processer och delprojekt. Genom att gemensamt

spänna bågen extra i detta projekt har alla

parter kunnat nyttja den gemensamma kompetensen

och nätverket. Resultatet är en stark gemensam

plattform i de faser som återstår i byggandet som

kommer att pågå under nästan ett decennium.

Redan på programstadiet fanns en klar idé om

vilka kvaliteter och funktioner som ska känneteckna

Kongahälla. Dessa har under årets gång ytterligare

förfinats och formulerats för att skapa en tydlig bild

av hur Kongahälla inte bara ska bli en ny stadsdel i sig

själv utan också bidra till att utveckla hela Kungälvssamhället.

kongahälla blir en ny del av staden Kungälv, en del

som tillför värden till Kungälv och samtidigt stärker

det Kungälvska. Den nya stadsdelen ska förhoppningsvis

också bygga ihop staden genom att överbrygga

avståndet mellan Komarken och resten av

centrala Kungälv.

– I Kongahälla bryter vi med de senaste 40 årens

utveckling och bygger stad snarare än bostadsområde,

säger Henrik Haglund.

Kongahälla ska innehålla det enkla stadslivet. En

tät och levande del av staden med närhet till kommunikationer,

handel och service, där det är liv och

rörelse på gatorna även efter klockan sex på kvällen.

Kort sagt, kvaliteter som vi förknippar med stad men

utan de nackdelar som ibland finns i den stora staden

– buller, otrygghet, anonymitet etc.

stadsdelen ska skapa förutsättningar för det naturliga

mötet. Främst genom att de offentliga miljöerna

ska inbjuda till att vistas i Kongahälla, även om

man inte bor där. Det ska vara en del av Kungälv för

alla Kungälvsbor att mötas i. I så kallade strövgator,

där bilar kan köra men på de gåendes villkor, är gatan

”möblerad” med platser att sitta på och inslag som

inbjuder till aktivitet. Det ska vara roligt och möjligt

att vistas i gatumiljön.

Den stora parken med dammen blir ett centralt

inslag i Kongahälla. En plats att samlas, mötas och

”hänga” i. Evenemangstorget är ytterligare ett exempel

på mötesplats som tillför liv, rörelse och upplevelser

till Kongahälla.

Att skapa komplexitet och variation i arkitekturen

bidrar också till en rikare upplevelse för alla som

vistas i Kungälv och Kongahälla. Variation i höjd på

husen, från tre – fyra våningar till punkthus på 12-17

våningar bidrar till variation och ger ett stadsmässigt

uttryck. Kongahälla kommer att utmärka sig och

hela Kungälv genom sin gestaltning.

en av de centrala idéerna i processen kring Kongahälla

har varit miljö- och energiperspektivet. Det ska

vara lätt att bo i Kongahälla med ett rent samvete.

Att göra vad som är rätt för miljön och det hållbara

samhället ska underlättas. Därför har en miljö- och

energiprofil tagits fram där de fem fokusområdena

är:

• All användning av energi ska vara förnyelsebar

• Underlätta för en flexibel mobilitet (rörlighet

och resande)

• Stimulera kretslopp och resurshållning

• Skapa en grön och levande miljö

• Helhetssyn på material och byggande för att undvika

negativ påverkan på människor och miljö

Under 2008 hölls ett samråd månad där möjlighet

fanns att komma med synpunkter på förslaget. Synpunkterna

vägdes sedan in i arbetet med detaljplanen

som ställdes ut i oktober 2009. Ett informationsmöte

för allmänheten anordnades och möjlighet fanns

också att vid ett par tillfällen besöka utställningen i

Mimers Hus och där få svar på frågor från personal

med kunskap om projektet. Ytterligare yttranden

togs in under utställningstiden.

Projektet fick en hel del uppmärksamhet utanför

Kungälvssamhället under 2009. Bland annat presenterades

det på en boendeutställning, BoExpo, där

Henrik Haglund och Olle Reiter, ansvarig för gestaltningen

i projektet, föreläste för branschfolk om

Kongahälla. Även i pressen skrevs det om projektet.

I lokala tidningar uppmärksammades mot slutet av

året den stämning som riktades mot kommunen från

Ica med anledning av projekteringens påverkan på

parkeringsförhållanden på nuvarande Vita Fläcken.

Stämningen kommer att avgöras under 2010. Oavsett

utgången ska kommunfullmäktige fatta beslut

om detaljplanen under sommaren 2010 och förhoppningsvis

kan byggandet starta under hösten

samma år.

samhällsbyggnad

21


samhällsbyggnad

22

nya mimershallen invigdes i början av november 2009. Då fick idrottsfolket och alla andra chans att se en idrottshall som ser mycket

större ut på insidan än från utsidan.

Vi investerade i

fastigheter för framtiden

flera stora kommunala byggprojekt slutfördes under 2009. mimershallen och ytterbyhemmet

var två av de större som invigdes med pompa och ståt, men många andra

viktiga funktioner säkrades genom kommunens egna byggprojekt.

nya mimershallen invigdes i början av november

2009 även om idrottsfolket då redan hade nyttjat

hallen i några veckor. Hela helgen 7-8 november ägnades

åt att inviga en efterlängtad plats för Kungälvs

idrottsföreningar. Då fick idrottsfolket och alla andra

chans att se en idrottshall som ser mycket större ut

på insidan än från utsidan.

På cirka 4 500 kvadratmeter ryms förutom två

fullstora handbollsplaner bland annat läktare med

600 platser, kafeteria, utrymme för enklare sponsorträffar

och teorigenomgångar, lärarrum, styrketräningslokal,

rymliga omklädningsrum och inte

minst det som bland några föreningar går under

namnet ”Tarmen”. Längs fasaden mot norr löper en

utbyggnad som hyser en 60 meters löparbana och en

hoppgrop där gymnasterna ska kunna landa mjukt i

skumgummi efter saltomortalerna.

55 miljoner fick den nya hallen kosta och kommunens

projektledare Lasse Pettersson har tillsammans med

Ralph Håkansson från Mårtensson & Håkansson hållit

hårt i pengapåsen.

– Vi visste från början att vi hade en tight budget och

en pressad tidplan, men vi har lyckats hålla budgeten

precis, säger Lasse.

I arbetet med planeringen av hallen har idrottsföreningarna

haft möjlighet att vara med och påverka innehåll

och utformning. För många av klubbarna blev den nya

hallen ett rejält lyft för tränings- och tävlingsmöjligheter

och inte minst för tillgängligheten för publiken.

fOtO: jOHAN LIVE


– Generellt sett är vi väldigt positiva till den nya

hallen. Det här ger oss bättre möjligheter. Nu kommer

vi till exempel att kunna springa med spikskor.

Det fick vi förut åka till Friidrottens Hus i Göteborg

eller till Angered för att göra, säger Börje Johansson,

från friidrottsklubben Kongahälla AIK.

– Vi satt tidigt med i en arbetsgrupp och det är en

av anledningarna till att vi fick en löparbana.

Vi har haft lite trubbel att få till det med tider, men

genom att vi fått tillgång till ”Tarmen” kan vi få in

mycket träning, fortsätter han.

– jag vill gratulera kungälvs kommun till att ha tagit

kloka beslut inför framtiden.

Så sa äldre- och folkhälsoministern Maria Larsson

(KD) innan hon klippte bandet vid invigningen av

nya Ytterbyhemmet i november.

22 nya platser och en stor gemensamhetslokal som

blir Träffpunkten för både boende och andra äldre i

Ytterby är ett par av delarna i det om- och tillbyggda

Ytterbyhemmet. Alla boende får nu egna lägenheter

på 27 kvadratmeter med egen dusch och toalett. Totalt

finns 98 platser på Ytterbyhemmet.

– Här kommer vi bland annat att ha kafé och herrklubb,

berättar Britt-Louise Karlsson som varit projektledare

för ombyggnaden och som också arbetar

som enhetschef.

– Vi hade en grupp män som träffades i matsalen

förut, men nu får de en bättre lokal.

För verksamheten i Träffpunkten har Ytterbyhemmet

också anställt en pedagog som ska arbeta särskilt

med aktiviteter för de boende.

Projekt Budget KF Anmärkning

ytterbyhemmet, om- och tillbyggnad

lägenheter

Betydelsen av den sociala samvaron och aktivitet

betonades också av äldreminister Maria Larsson i

hennes invigningstal.

– Forskning visar att vi kan skjuta upp demenssjukdomar

genom att arbeta både med hjärta och hjärna,

sa hon.

ett tredje exempel på investering i kommunala fastigheter

är ombyggnaden av Thorildskolans kök. Det

är en investering som gör det möjligt att kyla lagad

mat på ett snabbare och effektivare sätt. Syftet med

det är i sin tur att slippa hantera mat med varmhållning

vilket både kräver större resurser och är mer

riskabelt ur ett hygieniskt perspektiv.

Av cirka 8 000 portioner som lagas varje dag i

Kungälvs kommun är 700-800 specialkost, det vill

säga mat speciellt lagad till personer som inte tål till

exempel gluten, laktos eller något annat. I Thorildskolans

nya kök kan man nu koncentrera tillagningen

av specialkost och den personal som har rätt kompetens

för detta. Genom att laga specialkosten på ett

ställe och snabbt kyla ned den sparar kommunen in

på transporter.

– I stället för att frakta ut mat varje dag som hålls

varm kan vi nu köra ut två gånger i veckan så att

respektive kök kan värma upp maten på plats, säger

måltidschef Gunilla Hansson.

63 000 000 tillbyggnad av 19 stycken platser, ombyggnad av tre avdelningar på

totalt 57 platser

ytterby folktandvård 4 200 000 ändrades från apotek som drog sig ut pga avreglering.

sOc, nytt äldreboende, 22 demensplatser

+ apotek

34 830 000 ytterligare 22 platser byggdes till vid ytterbyhemmet.

kareby skola, om- och tillbyggnad 11 100 000 startade 2007, tillbyggnad av skola som sedan utökats med ytterligare

två avdelningar förskola.

mimershallen 55 000 000 ny idrottshall vid mimers hus.

tunge skola - ny fasad och ventilation/

vvs

tillbyggnad kök thorildskolan 11 600 000 måltidsservice

4 100 000 stor entreprenad under sommaren där vi kompletterade fasaden med

nya skivor samt gjorde om ventilation och värmesystem.

kode brandstation 13 100 000 färdigställdes den 12/12 men rtj tar den i aktivt bruk från ca 1/2-2010.

Ombyggnad nordmannaskolan sandbackaskolan

900 000 projekt av karaktären ”måste göras blixtsnabbt

Ombyggnad vikingaskolan - strandskolan 1 300 000 projekt av karaktären ”måste göras blixtsnabbt”

199 130 000

Ovanstående större investeringsprojekt har vi färdigställt 2009. Vissa har hållit på i flera år. Utöver dessa projekt har vi haft ytterligare 80

investeringsprojekt och cirka 150 driftsprojekt på gång under 2009 till ett sammanlagt värde på cirka 125 Mkr för år 2009.

Samtliga projekt har vi kunnat hålla inom budget förutom Vikingaskolan samt Sandbackaskolan där vi tyvärr var tvungna att överskrida budget

något. Underhållsarbeten har utförts på cirka 90 fastigheter till ett belopp av 8 Mkr. OVK har utförts på 74 olika fastigheter till ett belopp

av 1 Mkr.

samhällsbyggnad

23


näringsliv

24

Vara valde tillväxt. En del i strategin var att satsa på kultur. Resultatet blev Vara konserthus som blev en framgång. nästa storsatsning

i är Vara Horse Arena – en nationalarena för hästsport.

Studiebesök gav inspiration

till näringslivsutveckling

under året har kommunen storsatsat på att utveckla näringslivsarbetet. flera projekt

och verksamheter har dragits igång och kommunens interna organisation och arbetssätt

har förändrats. utgångspunkten var bland annat en resa till vara och vårgårda,

två framgångsrika kommuner när det gäller samarbetet kommun - näringsliv.

under två dagar besökte 23 företagare, politiker

och kommuntjänstemän från Kungälv Vara och Vårgårda

för att se och lära. Vara och Vårgårda är två

kommuner som har ett framgångsrikt samarbete

mellan kommun och näringsliv. Resan är ett led i

arbetet med att förbättra Kungälv som företagskommun.

Anette Svahn, näringslivsutvecklare i Kungälvs

kommun, är mycket nöjd med resan.

– Nu gäller det att fortsätta jobba och inte låta

denna positiva känsla rinna ut i sanden, säger Anette.

Det handlar mycket om att skapa en gemensam värdegrund

och utveckla ömsesidig tillit till varandra.

Kungälvs kommun är den trettionionde kommunen

som gör besök i Vårgårda, hälsar Ulf Lofterud

som är näringslivsutvecklare i kommunen.

Ulf jobbar för Center of innovation som är ett nätverk

för ett positivt företagande i Vårgårda.

– Tillsammans med kommunen skapar vi bättre

förutsättningar för framtiden, säger Ulf.

Han menar att styrkan i Vårgårda är att kommunen

förstår att näringslivet är viktigt för kommunen.

Och att näringslivet förstår vad kommunutveckling

innebär.

– Därför har vi ordnat en träffpunkt och aktiviteter

så att företag och kommun kan mötas, säger Ulf.

fOtO: ANDErS jIrÅS


Träffpunkten ligger i kommunhusets källare och är

möblerat som en gillestuga.

– Storföretagen är med för att de har resurser och

pengar. Hela satsningen har bara kostat kommunen

500 000 kronor.

Alla företag är med. Det finns ingen medlemsavgift

eller serviceavgift. Alla pengar kommer in via

sponsring och utbildningar.

vara kommun är också en framgångssaga. Men det

har inte alltid varit så. När Jan-Erik Wallin (M) kom

till makten för tretton år sedan hade Vara under en

lång följd av år haft en minskad folkmängd och nedlagda

jordbruk.

– Förutsättningen var att vi var tvungna att minska

kommunen kostnadsnivå med fem skattekronor och

personalen med 258 tjänster. Det lyckades vi med

utan att säga upp en enda medarbetare. Allt löstes

med naturlig avgång.

– Vi hade två vägar att välja på, säger kommunstyrelsen

ordförande Jan-Erik Wallin. Antingen lägger

vi ner och låter siste man släcka ljuset eller så jobbar

vi för tillväxt.

vara valde tillväxt. Men det är inte så att de ”köper”

till si g nya företag. Strategin är att se till att de egna

företagen trivs och utvecklas.

– Då drar de till sig sina kompisar, säger Wallin.

Vara har gjort spektakulära satsningar som kan

sorteras i deras strategi: internationalisering, kompetens

och kultur.

– Internationaliseringen går ut på att försöka få

tillbaka medlemsavgiften till EU. Den ligger på

1 300 kr per invånare, säger Jan-Erik. Alla våra skolor

har ett utbyte med England. Till och med tioåringar

har själva åkt över och bott hos en engelsk familj i en

vecka för att gå i en engelsk skola.

När det gäller kompetensen har man fått mycket

uppmärksamhet med sina ”resor”. Hela personalen

har skickats en vecka till Mallorca, Island och senast

till Prag. Men det har inte varit semesterresor. Det

har varit 40-timmars arbetsvecka och beordrad närvaro.

– De som inte ville åka med ställdes inför valet att

få sluta på grund av arbetsvägran, säger Jan-Erik.

Den tuffa attityden ledde till att alla åkte med.

Men ett tillåtande klimat har också införts. Det är

numera tillåtet at göra fel.

– För tjugo år sedan bestämde vi politiker vem

som skulle få ett vikariat inom förskolan. Nu säger

vi till förvaltningen. Ni bestämmer allt. Och är ni

tveksamma, fråga inte.

kulturen, den tredje delen i strategin, uppkom när

man behövde samlas kring något spektakulärt.

– Att bygga ett spa eller äventyrsbad föll på att det

redan finns en uppsjö. Vi ville hitta något som ingen

annan hade. Det blev ett konserthus, mitt på slätten.

Resten är som man säger historia. Men det är inte

slut med det. Nästa spektakulära projekt är en nationalarena

för hästsport. Kommunfullmäktige i Vara

röstade måndagen den 28 september 2009 ja till Vara

Horse Arena, med 31 röster mot 14.

– Hästsporten är där hockeyn var på 1960-talet.

Man är glad över att ha ett tak över huvudet i kalla

dragiga ridhus. Vi vill bygga en modern arena med

kringaktiviteter för hela familjen, säger Jan-Erik.

Tjejidrotten har länge varit eftersatt och vi ville göra

något åt det. Dessutom tror vi att om tjejerna flyttar

hit följer killarna efter.

näringsliv

25


näringsliv

26

Kungälv + Marstrand = sant – våra städer är inte konkurrenter utan kompletterar varandra. Det är en av elva punkter i projekt

Kung11:an som syftar till att skapa en bättre kommun för företagande.

Hur satsar Kungälv för

bättre företagsklimat?

med goda exempel för ögonen gäller det att omsätta tankar i handling. nu arbetar vi vidare

– så ska det bli lättare för företagare i kommunen.

resan har resulterat i att projektet Kung11:an

dragits i gång. Kung11:an är elva punkter som kommunen

och ett antal företagare enats kring för att

skapa en bättre kommun för företag. Namnet är en

ordlek och det är inte antalet punkter som är det

viktiga utan projektet i sig. Punkterna varierar från

de som ganska snabbt kommer att kunna genomföras

till mer avancerade som kräver längre tid och pengar.

I takt med att punkterna betats av kommer nya att

tillföras. Kung11:ans punkter är för närvarande:

1. Ett gott värdskap – skall genomsyra hela kommunen.

2. Sekelskiftesveckan – genomförs parallellt i

Kungälv och Marstrand.

3. VIP-rum / gemensam samlingsplats för näringsliv

& kommun – enligt förebild från Vårgårda.

4. Morronpassen – fortsätta utvecklas.

5. Forum för utveckling och uppföljning – är vi

på rätt väg?

6. Kungälv + Marstrand = sant – våra städer är

inte konkurrenter utan kompletterar varandra.

7. Musikens tempel – det Kungälv är mest känt för

skall lyftas fram.

8. Sveriges renaste städer – viktigt för såväl boendes

som besökares trivseln.

fOtO: jOHAN LIVE OcH jAN KWArNMArK


9. Samarbete skola & näringsliv – viktigt att skolan

utbildar till de jobb som finns lokalt.

10. Ungdomar i arbete – på sikt helt avgörande.

11. Omvärldsgrupp – att lära av de bästa är förutsättning

för att själv kunna bli bäst.

affärsgruppen är ena delen i svaret till näringslivet

på deras önskan om enklare kommunkontakter. Affärsgruppen

består av fyra politiker: Roger Bogren

(M), Göran Oskarsson (FP), Mats Frisell (S) och

Björn Saletti (V) och två tjänstemän: Kenth Johansson,

kommunchef och Anette Svahn, näringslivsutvecklare.

Inom ramen för befintliga regelverk kommer affärsgruppen

att söka snabba, enkla och praktiska lösningar

på nya frågor som exempelvis: upphandlingar,

valfrihetssystem, konsortialavtal, OPP-lösningar,

fastighetsförsäljningar, verksamhetsförsäljningar, hyreslösningar

och samordning med myndighetsutövning.

Det är inte tänkt att gruppen skall hantera befintliga

avtalsområden eller förslag på större omstruktureringar.

Inte heller är gruppen tänkt att ersätta den

ordinarie ärendehanteringen inom förvaltningen.

den andra delen i kommunens svar på näringslivets

önskan om enklare kontakter är bildandet av ett näringslivsteam.

Näringslivsteamets grundbemanning består av

fyra tjänstemän: Anette Svahn näringslivsutvecklare,

Inger Axbrink och Karoline Rosgardt från samhällsbyggnad

och Bengt-Göran Björk, vd för Bokab, kommunens

etableringsbolag.

Näringslivsteamet skall vara ”en väg in” i kommunen

för näringslivet och hjälpa till vid exempelvis

etableringar, tillståndshantering och andra frågor där

ett antal funktioner behöver samlas. Det är meningen

att ytterligare kompetens kommer att knytas till

teamet allt efter behov.

– Det nya arbetssättet innebär en enkel ingång för

affärslivet till kommunens verksamheter för att utveckla

och effektivisera, säger Roger Bogren (M).

Det ger högre kvalitet till en lägre totalkostnad. Och

det är ingen ideologisk fråga, det finns en samstämmighet

över blockgränserna

Kontaktuppgifter kommer att finnas under näringslivssidorna

på www.kungalv.se.

nyföretagarcentrum gjorde en omstart efter att ha

varit vilande under ett antal år. Maria Olsson är ny

verksamhetsledare på NyföretagarCentrum i Kungälv.

– Du som är ny företagare kan få rådgivning och

utbildningar av NyföretagarCentrum i Kungälv. Det

finns lokala NyföretagCentrum i över 200 av landets

290 kommuner.

– Något vi har som är unikt är vår startbana, som

man kan ha användning för vid varsel och uppsägningar,

säger Maria. En annan liknande starta-egetutbildning

som vi tagit fram är startbanan-farmacevterna

för Sveriges Farmacevtförbund, som stöd när

de får starta egna apotek. Projekt Vårdföretag pågår

också. Det är en utbildning för personer som skall

starta privata vårdcentraler, äldreomsorg och hemtjänst.

näringsliv

27


skola

28

Alique comnis eiume voles si sequisi tatinvenit volore nonecus, occus.

Tur si comnime voluptatias senis recatatemod endi ut et vel in nia pel exped esendit quae inctur, consequi re omnisque solut eossima porroviducid militectem explaceptam idelibus, ommo quam alit

estecae sunti vidiae maximagnis nonsecero tet, sum si vellandaest ipsam quat optur, te corpori conseque volorru ptatur?

Beslutet att slå samman Vikingaskolan och nordmannaskolan och skapa nya Sandbackaskolan väckte kritik och skapade debatt, framför

allt bland föräldrar. – Eleverna hanterade förändringen bättre. För de allra flesta barnen har det inte varit någon fara, säger

rektorerna Maria Lindström och Ann-Christin Karlsson.

Alla blev vinnare vid

sammanslagning av skolor

vikingaskolan och nordmannaskolan på komarken har under flera år haft minskande

klasser och färre lärare. det har dels berott på att årskullarna blivit mindre och dels på

att inga nya bostäder byggts.

– frågan om det gick att slå samman skolorna, dök upp redan 2007, säger maria

lindström och ann-christin karlsson, rektorer på den sammanslagna skolan som fick

namnet sandbackaskolan.

men 2007 rann förslaget ut i sanden. Tiden var inte

mogen. Frågan kom dock tillbaka i budgetarbetet.

– Under hösten 2008 togs ett underlag fram. Då

hade Solängsskolan och Övre Fontinskolan slagits

ihop under sommaren, säger Maria och Ann-Christin.

Vi var inte först längre utan kunde lära av deras

process.

Formellt beslut om sammanslagning togs 18 februari

2009. Men det gick inte som en dans. Kritiken

växte, med mycket skriverier i Kungälvs-Posten.

Det var främst föräldrarna på Vikingaskolan som var

starkt kritiska och bedrev mycket opinionsarbete

både inför och efter beslutet.

– Direkt efter beslutet satte vi igång med gemensamma

aktiviteter för att lära känna varandra, säger

Maria och Ann-Christin.

Personalen hade gemensamma arbetsplatsträffar,

föräldrarna gemensamt föräldraråd med två föräldrarepresentanter

från varje klass och det fanns en gemensam

styrgrupp för de bägge skolorna redan före

sammanslagningen.

– Föräldrarådet som träffas en gång per månad

fOtO: jOHAN LIVE


lev mycket aktivt under sammanslagningen. På Vikingaskolan

var alla emot, ingen höjde sin röst för

att sammanslagningen kanske kunde innebära något

positivt. På Nordmannaskolan fanns en oro för att

det skulle bli för stort och anonymt, men stämningen

där var mycket lugnare eftersom barnen skulle gå

kvar på sin skola.

skolorna var ganska lika varandra om man tittar

objektivt på dem. Det fanns lika mycket sociala

problem och nästan lika många invandrarbarn. Det

var inte så att Vikingaskolan ansågs bättre. Men man

visste vad man hade. En del barn valde att flytta till

Övre Fontin, men det berodde på avståndet till skolorna

eller av kompisskäl.

men trots likheterna på utsidan skiljde sig den inre

kulturen på skolorna åt, säger Maria och Ann-Christin.

På Vikingaskolan jobbade vissa lärare mer efter

sin ämneskompetens. Lärarna som jobbade med de

äldre barnen, från årskurs tre till sex, hade alltså

kanske 3-4 ämnen och undervisade flera klasser. På

Nordmannaskolan hade man mer av klasslärare som

undervisade sin klass i alla ämnen. Nu är vi stolta

över vår blandning.

skolorna fick hjälp från fritidsgården Nordmarken

på Nordmannatorget, som ordnade träffar för

elever och lärare i ”lära-känna” projekt. Bland de

yngre barnen anordnades träffarna på lärarnivå.

– Det gjordes ett otroligt arbete av lärarna. Oron

var hanterbar, säger Maria och Ann-Christin. Idag

jobbar vi inom skolan inte på samma sätt som när

barnens föräldrar gick i skolan. Och föräldrarna känner

inte igen sig. Eleverna hanterade förändringen

bättre. För de allra flesta barnen har det inte varit

någon fara. De mår bra.

trots att sammanslagningen blivit så framgångsrik,

med spinn off-effekter även på fritidsgården, kan

man inte slå sig till ro.

– Vi har en lång resa kvar, säger Maria och Ann-

Christin. Vi har fått ihop en skola, men vi har ingen

gemensam ryggmärg. Det har gått väldigt fort. Nu

får vi jobba fram en vision i efterhand. Det har inte

funnits tid till det tidigare. Vi måste bland annat ta tag

i arbetet med krisplan, elevhälsa, elevråd och kamratstödjare.

detta samtidigt som arbetet i vardagen måste fungera.

Dagarna har varit fyllda av praktiska uppgifter.

Det har fram till nu, funnits kartonger från flytten

att ta tag i. Och man har skaffat en ny symbol för den

nya Sandbackaskolan. En snigel är den nya symbolen,

man skyndar långsamt och tryggt.

Skolans fritidsklubb finns på Nordmarkens fritidsgård.

Där har man ett mycket lyckat samarbete med

kulturskolan.

– Samarbetet med fritidsgården skall också utvecklas.

Det är viktigt för många barn att hitta en

meningsfull fritid. Barnen här är inte så aktiva i föreningslivet.

Men Maria och Ann-Christin menar att även lärarkollegiet

har blivit bättre, mer levande med en öppenhet

som berikar.

– Det har blivit över alla förväntningar. Många lärare

uttrycker att de är nöjda med att lärarkollegiet

har blivit större och mer levande. Det finns alltid någon

att bolla med.

skola

29


äldreomsorg

30

när möjligheten för öppnades för privata utförare inom hemtjänsten i början av 2009 anmälde åtta företag sitt intresse. Sju godkändes

och vid utgången av året hade Kungälvs kommun avtal med fem privata aktörer.

Valfrihet i hemtjänsten

2009 var första året då människor med rätt till hemtjänst hade valfriheten att välja

leverantör, privat eller kommunal hemtjänst. av det totala antalet utförda hemtjänsttimmar

under året har kommunen utfört 95 procent och privata företag fem procent.

men andelen brukare som väljer privat ökar.

i december 2009 utförde de privata alternativen cirka

tolv procent av den beviljade hemtjänsten i kommunen.

71 av 681 brukare med hemtjänst hade i december

2009 valt en privat leverantör. I februari när

möjligheten att välja infördes var de bara fem. Även

hemtjänsten för funktionshinderverksamhetens brukare

ingår i valfrihetssystemet.

Enligt Denny Kraft, verksamhetschef för vård och

äldreomsorg, har reformen bland annat inneburit ett

nytt sätt att tänka för den kommunala verksamheten.

– Nu har vi blivit väldigt medvetna om produktionskostnaderna

vilket vi kanske inte varit tidigare.

Som ensam aktör har man inte samma behov av att

tänka på detta, säger han.

Denny och hans verksamhet har funderat på olika

sätt att utföra tjänster effektivare och billigare. Sköta

inköp för brukarna via Internet och hyra in tvätttjänster

externt är ett par exempel som kommunens

hemtjänst undersökt.

Dessutom har den nya situationen satt konkurrensvillkoren

i ljuset. Denny menar att det kan vara svårt

för kommunen att konkurrera på samma villkor med

en stor organisation att ta hänsyn till.

– Förvaltningen måste förstå att vi också måste

konkurrera på samma villkor. Men vi gick in i detta

med en fast struktur vilket är stor skillnad mot att

starta i liten skala och bygga på efter hand, säger han.

möjligheten att välja andra leverantörer för sin

hemtjänst än kommunen har dock inte inneburit att

kommunen behövt säga upp fast anställd personal.

fOtO: jESPEr MOLIN/BILDArKIVEt.SE


Denny är heller inte särskilt oroad för att så kommer

att bli fallet framöver.

– Det totala antalet hemtjänsttimmar ökar så det

ser jag ingen oro för. Snarare handlar det om att kunna

rekrytera personal, säger han.

bakgrunden till införandet av valfrihet att välja leverantör

i hemtjänsten finns i ett uppdrag till kommunfullmäktiges

välfärdsberedning i början av 2007.

Uppdraget gick ut på att ta fram en strategi för äldreomsorgen

som visar hur den bör utvecklas för att

möta framtidens behov av valfrihet, omfattning, effektivitet

och kvalitet.

Efter några studiebesök i bland annat Nacka och

Sollentuna kommuner, där valfrihet redan införts,

fick förvaltningen i uppdrag att undersöka hur ett

valfrihetssystem skulle kunna se ut i Kungälv, utifrån

de tankar som låg till grund för LOV, Lag om Valfrihetssystem.*

från början fanns ett politiskt uppdrag att starta

med möjligheten att välja utförare i hemtjänsten

redan under 2008, men frågan visade sig vara mer

komplex än väntat.

Förvaltningen föreslog att valmöjligheten till en

början skulle begränsas till att välja leverantör av så

kallade servicetjänster, det vill säga tvätt, städ och

inköp. Omsorgstjänster, som till exempel påklädning

och hygien, skulle fortsatt ligga på kommunens ansvar.

Under den politiska behandlingen i Vård- och

omsorgsnämnden ändrades dock detta förslag till att

alla leverantörer av hemtjänst skulle få rätt att utföra

både service- och omsorgstjänster inklusive delegerad

sjukvård.

Kommunfullmäktige fattade det slutgiltiga beslutet

att genomföra valfrihetssystem för hemtjänsten

i december 2008 och från den 1 februari 2009 fick

privata leverantörer möjlighet att utföra hemtjänst

till brukare i Kungälvs kommun.

ett långt förberedelsearbete pågick dock i förvaltningen

under ett års tid innan och ytterligare några

månader efter genomförandet. Frågor som handlade

om ersättningsnivåer till företagen, vilka krav som

skulle ställas på utförarna och vilken information

som skulle gå ut till brukare, företag och allmänhet

behandlades i arbetsgruppen. En särskild projektledare

arbetade under denna tid cirka 40 procent av

en heltid för att bana väg för valfrihet inom hemtjänsten.

När kravspecifikationen var framtagen annonserades

möjligheten för företag att ansöka om certifiering

ut. Åtta företag sökte och sju godkändes. Under

året föll två leverantörer bort. Av de fem privata leverantörer

som kommunen hade avtal med i slutet

av 2009 är det tre som utför både omsorgs- och servicetjänster.

Två företag utför endast servicetjänster.

det fanns en tanke om att personal som arbetat inom

kommunens hemtjänst skulle få möjlighet att bilda företag

och arbeta med hemtjänst med ”egna” kunder. Hittills

har dock inga sådana verksamheter startats.

– Kanske var kraven för höga på verksamheterna

och kanske hade det varit lite lättare om det bara

hade handlat om servicetjänster, analyserar Denny.

valfrihet inom hemtjänsten är något som många

kommuner har infört eller funderar på att införa.

Även om Kungälvs kommun var långt ifrån först så

har andra kommuner under året varit intresserade

av att höra om våra erfarenheter.

– Vi har varit ute och föreläst om hur vi införde

detta och vi har också haft en del studiebesök här.

Men vi är även själva ute och tittar på hur vi kan

bli bättre. Och vi har kontakten med de kommuner

som har haft det här systemet längre än vi,

berättar Denny.

Även om han medger att det har inneburit en

belastning på den kommunala organisationen att

införa valfrihet i hemtjänsten så tror Denny att det

har varit till gagn för dem som hemtjänsten är till

för.

– Det här är bra för brukarna, säger han.

*”Lag om valfrihetssystem (LOV) reglerar vad som ska gälla för de

kommuner och landsting som vill konkurrenspröva kommunala och

landstingskommunala verksamheter genom att överlåta valet av utförare

av stöd, vård- och omsorgstjänster till brukaren eller patienten. Lagen är

ett alternativ till lagen om offentlig upphandling, LOU, och kan tillämpas

på äldreomsorg, stöd till personer med funktionsnedsättning samt hälso-

och sjukvårdstjänster. Lagen syftar till att underlätta för kommuner och

landsting som vill öka valfriheten inom sina verksamheter och gäller från

den 1 januari 2009.” (Källa: www.regeringen.se)

äldreomsorg

31


miljö

32

Kungälv och klimatet

hur påverkar kommunens energianvändning klimatet? vad görs för att vår påverkan

skall minska? frågan kan också ställas som hur minskar kommunen sina koldioxidutsläpp?

– det kan handla om att spara energi, men även att byta energikälla, säger torbjörn

nilsson, kommunekolog.

ett exempel är tunge skola som under året gått över

från olja till pellets för uppvärmning.

Men det är inte bara vid uppvärmningen av hus det

går att minska koldioxidutsläppen. Trafiken är en stor

koldioxidbov också.

– Vi bygger cykelbanor, det är viktigt, säger Tor-

Björn. Cykelbanan till Diseröd invigdes och cirka

600 personer kom på invigningen på torget i Diseröd.

Av dessa cyklade 400 personer en tur på cykelvägen

och stannade vid kommunens depåstation med

Festis och frukt. Den cykelbanan gör det möjligt att

cykelpendla på ett säkert sätt. Att göra cykelpendling

möjlig, är en viktig del i arbetet med att minska

trafiken.

förutom kommunens egna fastigheter och trafiken,

ställer kommunen krav på exploatörerna.

I början av 2010 antog kommunen en ny energiplan

som utarbetades under 2009. Det betyder

mycket för klimatarbetet att den togs fram.

– Energisnål byggnation är något vi fortsättningsvis

skall ställa krav på, säger TorBjörn. Det finns i

den nya energiplanen. I Kongahällaprojektet ställer

vi krav på att husen skall ha låg energiförbrukning,

samt att en miljöbilspool skall finnas tillgänglig när

inflyttningen börjar. Husen på Kongahällatomten

skall ha fyrtio procent lägre energiförbrukning än

vad lagen kräver.

Det innebär att energikostnaden blir så mycket

lägre att man ganska snabbt tjänar in merkostnaden.

– Det känns som om det blivit en liten revolution

i Västsverige. Det är många projekt igång, och man

har lärt sig av den förra energikrisens misstag. Energisnåla

hus behöver inte alls bli mögelhus. Bygger

man på rätt sätt är det inte större risk för mögel i

energisnåla hus än i konventionella.

kommunen har också bytt ut all gatubelysning till

effektivare lampor. På det sparas det 900 000 kronor

per år. Bytet kostade fem miljoner och lamporna

skall hålla i 20 år, vilket med dagens elpriser ger en

besparing på tretton miljoner. Besparingen blir större

när elpriset ökar.

– Kommunens tjänstemän kör också mycket mindre

med egen bil i tjänsten. Man använder miljöbilarna

i kommunens bilpool.

parallellt med effektivisering har TorBjörn jobbat

med vindbruksplanen. Det arbetet handlar om att

hitta områden där vi kan producera el.

– Vi har hittat tolv aktuella områden med plats för

50 vindkraftverk samt ett område för vågkraft, säger

TorBjörn. Byggs alla kraftverken möjliggör det att

Kungälv blir självförsörjande med el. Idag producerar

vi 2,3 procent av den el vi förbrukar. Men antal

områden kanske minskar när synpunkter kommit

in.Vindbruksplanen ställs ut under våren 2010.

Målet för koldioxidminskningen är 25 procent per

invånare fram till 2010 jämfört med 1990. Vilket vi

verkar klara. Vi har hittills minskat med 22 procent.

Fram till 2020 skall minskningen vara 40 procent.

– Då skall vi inte ha kvar någon olja för uppvärmning

av byggnader, säger TorBjörn.


Det måste finnas ett nätverk inomskola, socialtjänst, barn och ungdomspsykiatrin (BUP), vårdcentral och Försäkringskassa som talar

samma språk och kan samverka sinsemellan för att kunna erbjuda stöd och hjälp.

Folkhälsa och ungdomar

att som förälder se sitt barn skada sig själv är förstås något av det värsta som kan

hända. därför finns det idag en handlingsplan för hur kommunen ska hantera de fall

som förekommer.

– det är inte ett så vanligt förekommande problem. men det räcker att det finns ett

fall för att man måste göra något åt detta, säger kommunens folkhälsosamordnare

inger aronsson.

familjer och nära anhöriga med ungdomar som

skadar sig själva, exempelvis genom att skära sig,

kan känna sig ensamma och hjälplösa eftersom det

inte alltid är så enkelt att veta vart man ska vända sig

om man behöver hjälp. Därför är det viktigt att det

finns ett nätverk inom skola, socialtjänst, barn och

ungdomspsykiatrin (BUP), vårdcentral och Försäkringskassa

som talar samma språk och kan samverka

sinsemellan för att kunna erbjuda stöd och hjälp.

Kommunstyrelsen gav 2008 förvaltningen ett

gemensamt uppdrag att tillsammans med BUP och

Försäkringskassan kartlägga situationen för flickor

i åldrarna 10-19 år med självdestruktivt beteende.

Uppdraget innebar att ta fram en handlinsplan som

inkluderar vård/behandlingsalternativ samt kommunens

förhållningssätt ifråga om stöd till föräldrar

och anhöriga.

Sedan 2001 finns en arbetsgrupp som arbetar med

depressions- och suicidprevention i det skadeförebyggande

arbetet inom folkhälsoarbetet. Denna arbetsgrupp

har under 2009 arbetat fram en handlingsplan

för självskadebeteende.

– Det görs mycket gott arbete redan men vi behövde

se hur det hängde ihop och säkra en samverkan

mellan de olika aktörerna så att inga unga faller

mellan stolarna, säger Inger Aronsson.

det huvudsakliga syftet med handlingsplanen är att

visa för ungdomar, föräldrar och anhöriga hur olika

verksamheter hanterar självskadebeteende och vart

man ska vända sig om man behöver stöd och hjälp.

Men handlingsplanen vänder sig också till professionella

inom olika verksamheter som ett hjälpmedel

för hur de ska hantera unga med självskadebeteende.

Handlingsplanen ska användas som ett stöd i de olika

verksamheterna; skola, primärvård, socialtjänst,

fOtO: AUgUSt ÅBErg/BILDArKIVEt.SE

folkhälsa

33


folkhälsa

34

barn- och ungdomspsykiatrin och Utgångspunktens

värdegrundsarbete. Folkhälsorådet ansvarar för att

årligen följa upp och utvärdera handlingsplanen och

redovisa till kommunstyrelsen.

I handlingsplanen slår författarna fast att de professionella

överlag har god kunskap om problematiken

med självskadebeteende och att de kan hantera

detta inom respektive verksamhet. På vissa håll saknas

dock tydliga och övergripande rutiner och kommunikationsvägarna

mellan flera verksamheter kan

också utvecklas.

de senaste decennierna har psykisk ohälsa bland

ungdomar blivit vanligare i Sverige, bland båda könen.

De senaste två åren har dock antalet nyinskrivna

i barn- och ungdomspsykiatrin i Kungälv minskat visar

statistiken.

Enligt Inger Aronsson har barns och ungas ohälsa

lyfts upp på agendan de senaste åren.

– Nu vågar man prata om det på ett annat sätt och

100

98

96

94

92

90

88

Andel som trivs i skolan och med klasskamrater, %

trivsel i skolan

2002

trivsel med

klasskamrater

Skolår 2 Skolår 5 Skolår 8

trivsel i skolan

trivsel med

klasskamrater

trivsel i skolan

trivsel med

klasskamrater

trivsel i skolan

2005 2008 2009

trivsel med

klasskamrater

Källa: Sammanställning av elevenkäter i Kungälvs kommun.

nyckeltal för välfärden.

Varje år genomförs elevenkäter i Kungälvs kommuns

skolor då eleverna i åk 2, 5 och 8 får svara

på frågor om sin skolmiljö. Sammanställningen av

elevenkäterna från 2009 visar att en högre andel

elever som gick i åk 2, 5 och 8 under 2009 i Kungälvs

kommuns skolor trivs i skolan och med sina klasskamrater

än föregående år.

vi jobbar mycket med riktade åtgärder, säger hon.

Bland annat nämner Inger arbetet med våld, maskulinitet

och jämställdhet riktat mot pedagoger i

kommunen. Trappan-samtal för barn som bevittnat

våld i nära relationer, Trampolin-grupper för barn i

utsatta situationer och olika typer av föräldrakurser

är andra exempel på riktade åtgärder för att främja

barn och ungas hälsa.

Exempel på projekt som står för dörren är Nationell

strategi för ett utvecklat föräldrastöd i samverkan

kommunerna Ale, Stenungsund, Kungälv, Öckerö

och Tjörn. Man kommer bland annat att fråga

slumpmässigt utvalda föräldrar: Vilka grupper nås av

föräldrastödet? Vad vet föräldrar om vad som finns?

Vad saknar man? Vad skulle föräldrarna önska?

Vi vill veta vad föräldrar vet idag om vad det finns

för utbud av föräldrastödjande aktiviteter, om de använder

sig av det, och kanske om de tror att de skulle

använda sig av det om behovet uppstår.

Andel som upplevt mobbning i skolan under läsåret, %

%

25

Skolår 2 Skolår 5 Skolår 8

20

15

10

5

0

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

Källa: Sammanställning av elevenkäter i Kungälvs kommun.

nyckeltal för välfärden.

Andelen elever som upplevt mobbning under

2009 är lägre i åk 5 och något högre i åk 8 än 2008.

Svarsresultaten för elever i åk 2 betraktas inte vara

tillförlitliga och frågorna i enkäten kommer att formuleras

om inför nästa år för att göra dem mer begripliga

och förståeliga för andraklassarna.


300

250

200

150

100

50

0

Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen

Antal i kö på BUP Antal nyinskrivningar

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

Källa: Barn och ungdomspsykiatriska mottagningen.

nyckeltal i välfärdsredovisningen. Siffrorna för 2000-

2004 gäller det totala antalet inskrivna på BUP under

året. Från 2005 och framåt visas antalet nyinskrivningar

under det gångna året.

Antalet nyinskrivna barn och ungdomar på Barn-

och Ungdomspsykiatriska mottagningen i Kungälv

var totalt 175 stycken 2009, alltså en minskning från

2008 då 188 nya ungdomar anmälde sig. Det totala

antalet inskrivna på Barn- och ungdomspsykiatrin

2009 vid årets slut var 314 barn och ungdomar.

Barn- och ungdomspsykiatrin har inte några köer,

vilket är positivt då ungdomar tidigare har fått vänta

länge för att få stöd och hjälp.

3500

3000

2500

2000

1543

1500

1000

500

0

2000

1904

Antal fall av klamydia

2283

2170

2317

2545 2510

3284

2958 2855

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

Källa: Smittskyddsenheten, Västra Götalandsregionen

Sexuellt överförbara sjukdomar 2009. www.vgregion/

smittskydd

Diagrammet ovan visar antalet anmälda fall av klamydia

(en klinisk anmälan från behandlande läkare)

från Göteborg och Södra Bohuslän, vilket omfattar

kommunerna Göteborg, Mölndal, Härryda, Öckerö,

Partille och Kungälv. Antalet ökade med 113

procent under perioden 2000-2007 men har sedan

dess minskat.

Antalet fall av klamydia enbart i Kungälvs kommun

är svårt att få fram eftersom Kungälvs kommuns invånare

gör sina prover på olika håll i Göteborgsregionen.

95

94

93

92

91

90

89

88

87

86

2000 2001

Andel elever behöriga till gymnasiet, %

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

Källa: Skolverket. nyckeltal för välfärden

Diagrammet visar att en lägre andel elever gick ut

nian med avgångsbetyg som ger behörighet till gymnasier

under 2009 än föregående år.

folkhälsa

35


personalredovisning

36

Alla som arbetar för Kungälvs kommun, vare sig det är personal eller politiker, har ett inflytande på och påverkar andra människors

liv. Vilka är de? Vilka förutsättningar har de att göra ett så bra jobb som möjligt?

Medarbetarna har sagt sitt!

kärnan i kungälvs kommuns verksamhet är de tjänster som produceras i mötet med

medborgaren – i vård, omsorg, utbildning, samhällsservice mm. det är där som kvaliteten,

nyttan och i förlängningen verksamhetens berättigande avgörs. personalens

kompetens, engagemang och hälsa är viktiga förutsättningar för att kunna ge medborgarna

god service och bidra till god ekonomisk hushållning.

för att ta reda på hur medarbetarna upplever

grunden för verksamhetsutveckling och hälsa har

kommunens anställda fått möjlighet att svara i en

medarbetarenkät. 75 procent av medarbetarna valde

att svara.

Frågorna i enkäten rör arbetsklimatet inom områdena

delaktighet, arbetstillfredsställelse, kompetens,

hälsa och arbetsmiljö, motivation, ledarskap, mål

och kvalitet samt diskriminering.

Resultatet visar att förbättringsområdena framförallt

ligger inom hälsa och arbetsmiljö, delaktighet

och ledarskap. Handlingsplaner har upprättats i arbetsgrupperna

för att åtgärda brister. Gemensamma

insatser görs på ledarskapsutveckling, jämställdhets-

och arbetsmiljöområdet.

Hälsa och

arbetsmiljö

Diskriminering

Mål och

kvalitet

Kompetens

Delaktighet

4

3,5

3

2,5

2

1,5

1

0,5

0

Ledarskap

2009

2006

Motivation

Medarbetarsamtal

Arbetstillfredsställelse


Genom samarbete med SKOP har ett Nöjd Medarbetar-index

(NMI) tagits fram som är jämförbart

med övriga arbetsgivare. Kungälv ligger på samma

nivå som kommuner i storstadsområden (68 på en

skala från 0 till 100 där 0 är mycket missnöjd och 100

är mycket nöjd). Det är för övrigt medel-index för

samtliga arbetsgivare. Naturligtvis varierar nöjdheten

mellan olika sektorer och arbetsplatser. Vid förra

mättillfället 2006 låg NMI för Kungälv på 67.

forskning visar att ledarskapet har stor betydelse

för medarbetarnas trivsel och arbetstillfredsställelse.

Ledarskapet kan även ses som en viktig kugge i styrningen

av organisationen.

För att stärka ledarskapet och gemenskapen i hela

organisationen har under året flera delar av ett program

för ledarutveckling genomförts. De har innefattat

arbetsmiljöfrågor, förändringsprocesser, lönepolitik

och ”ledarskap i offentlig förvaltning”.

arbetsvärdering är ett verktyg för att uppnå jämställda

löner. 2009 är andra året av tre där de av kommunstyrelsen

beslutade extra löneresurserna utöver

avtalen satsas på yrkesgrupper där medianlönen är

låg i förhållande till medianlönen i den arbetsvärderingsgrupp

man utifrån gjord arbetsvärdering är

placerad i.

Yrkesgrupper som enligt handlingsplanen får ett

extra lönepåslag är förskollärare, fritidspedagoger,

fritidsledare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, habiliteringspersonal

inom sektor Arbetsliv och Stöd och

rektorer i grundskolan samt enhetschefer i Vård och

Äldreomsorg och Funktionshinder, boende, personlig

assistans, daglig verksamhet samt rehabilitering

och integration totalt cirka 620 personer.

Sjukfrånvaro av ordinarie tillgänglig arbetstid*

Arbete med arbetsvärderingen fortsätter kontinuerligt

under året, nya yrken värderas och gamla

yrken omvärderas då förändringar av större vikt sker

i yrkets uppdrag.

hälsa och arbetsmiljö är det område som får lägst

betyg av medarbetarna och där flest handlingsplaner

har upprättats. Man pekar på arbetsbelastning,

sömnproblem, behov av tydliga spelregler och att bli

sedd och bekräftad. På många ställen är verksamheten

mycket händelsestyrd och det skapar stress.

Sjukfrånvaron är mycket låg, bland annat tack vare

ett mycket systematiskt arbete kring upprepad korttidssjukfrånvaro

och rehabiliteringsstöd.

Ett bra samarbete med Försäkringskassan, företagshälsovården

Feelgood och personalstödsavtal

med Falck Healthcare, där den enskilde ges möjlighet

att anonymt kontakta psykolog, jurist, ekonom

mm för rådgivning angående problem i och utanför

arbetet, bidrar till att det finns olika verktyg.

Försäkringskassans striktare bedömning innebär

att sjukskrivningar prövas på ett tydligare sätt. Ny

form av friskvårdssatsning infördes under första

halvåret som ett led i ambitionen att vara en attraktiv

arbetsgivare. Beslut om rökfri arbetstid har tagits

som ett led i hälsoarbetet.

Av samtliga anställda med fast sysselsättningsgrad

har 36 procent inte haft någon sjukdag under 2009.

% 2009 2008 2007 2006 2005 2004

Kön

Ålder

Intervall

kvinnor 4,7 5,6 7,3 8,5 9,2 9,9

män 3,0 3,3 3,7 3,9 3,5 4,8

=50 år 4,9 6,1 7,6 8,6 8,8 9,3

sjukfrånvaro överstigande 60 dagar

i förhållande till ordinarie tillgänglig tid

sjukfrånvaro överstigande 60 dagar

2,1 2,3 3,1 4,4 4,8 5,4

i förhållande till total sjukfrånvaro 47,7 45,1 55,2 56,9 59,7 60,7

Total sjukfrånvaro 4,4 5,1 6,6 7,6 8,1 8,9

personalredovisning

37


personalredovisning

38

under 2008 – 2009 har ett arbete kring hushållning

och anpassning av organisationen till en lägre

bemanning genomförts. För att försöka undvika

uppsägningar och samtidigt kunna behålla yngre

medarbetare beslutade kommunstyrelsen om särskilda,

riktade erbjudande till äldre medarbetare

vid frivillig avgång. Erbjudandena togs emot positivt

och medförde en minskning av personalstyrkan. 60

medarbetare beviljades omställningsbidrag under år

2009 och 15 under år 2008.

3500

3400

3300

3200

3100

3000

2900

2800

2700

2600

3237

3028

2883

3338

personalvolym

3385 3382

3433

3453

3422

3345

2996

2986

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

Antal anställda Antal tillsvidareanställda Antal årsarbetare

Såväl antalet anställda som årsarbetare fortsätter

att minska i stort sett enligt upprättad årsplan.

Under året har drygt fyrtio personer konverterats

enligt Lagen om anställningsskydd och fått tills-

vidareanställningar med fastställd sysselsättningsgrad.

Många av dem har tidigare varit timavlönade.

En bemanningsenhet med uppdrag att förse verksamheten

med vikarier växer fram och kan erbjuda

tjänster med fastställd sysselsättningsgrad och samti-

2009 2008

Personal fördelat på kön, %

kvinnor 82 81

män 18 19

Personal fördelat på ålder, %

29 år och yngre 7 8

30-49 år 50 49

50 år och äldre 43 43

Personalens medelålder, år 45,7 45,6

Genomsnittlig sysselsättningsgrad, % 90 90

Andel heltidsanställda, % 63,4 62,2

Pensionsavgångar 102 101

3280

digt minska beroendet av timavlönad personal.

Antalet arbetade timmar, där även timavlönad personal

ingår, har minskat med 3,7 procent vilket visar

på minskat användande av timavlönade vikarier. Detta

är också ett mått på att det är en reell minskning

av personalvolymen.

mer än tre fjärdedelar av de anställda arbetar i yrken

som är direkt riktade mot medborgarna – skola,

förskola, socialt, vård och omsorg samt kultur och

fritidsarbete.

All måltidsverksamhet i skola/förskola och äldreboende

sker i kommunal regi. Inom städverksamhet

har tjänster upphandlats externt vid personalavgångar

men huvuddelen sker i kommunens regi.

3 %

42 %

Ledning 4%

fördelning yrkesområden

13 %

Administration 6%

Vård och omsorg 32%

Personalkostnaderna en stor del av kommunens

totala kostnad!

Kärnan i Kungälvs kommuns verksamhet är de

tjänster som produceras i mötet med medborgaren

– i vård, omsorg, utbildning, samhällsservice mm.

Det är där som kvaliteten, nyttan och i förlängningen

verksamhetens berättigande avgörs. Personalens

kompetens, engagemang och hälsa är viktiga förutsättningar

för att kunna ge medborgarna god service

och bidra till god ekonomisk hushållning.

4 %

6 %

Skola/förskola 42%

Kultur och fritid 3%

32 %

Teknik, kök & städ 13%

% 2009 2008

personalkostnader 63 1 270 800 63 1 240 100

övriga kostnader 37 740 400 37 729 200

bruttokostnad 100 2 011 200 100 1 969 300


Hur representativa är

de förtroendevalda?

det är bra om politikernas sammansättning återspeglar befolkningens, bland annat

när det gäller kön, ålder, utbildning, inkomst och födelseland. Olika grupper har olika

erfarenheter och perspektiv, vilket är en resurs i beslutsfattandet.

sveriges kommuner och landsting har kartlagt de

förtroendevalda i Västra Götaland och vad som särskilt

utmärker dem. Andelen fritidspolitiker i kommuner

och landsting är hög, i genomsnitt 97 procent.

Kungälv har två heltidsengagerade politiker.

I nedanstående beskrivning görs jämförelse mellan

Kungälv och samtliga kommuner i Västra Götaland.

Den visar både hur det ser ut bland förtroendevalda

och i befolkningen.

Antalet förtroendevalda i Kungälv är 142. Det

innebär en kommunpolitiker på 274 invånare.

Motsvarande siffra för Västra Götaland är 236 invånare

per förtroendevald. Det är stora skillnader

mellan små och stora kommuner från drygt 800 till

cirka 60 invånare per kommunpolitiker.

Kungälv har högst andel unga politiker i förhållande

till befolkningen.

Fördelning mellan män och kvinnor

% män kvinnor

kungälv 61 39

västra götaland 59 41

Andel småbarnsföräldrar

% valda befolkning

kungälv 6 13

västra götaland 10 12

Till skillnad från länet och riket är det en liten

överrepresentation av utrikes födda bland kommunpolitikerna

i Kungälv jämfört med invånarna.

Utrikes födda

% valda befolkning

kungälv 11 9

västra götaland 8 15

Flest har sin anställning i privat sektor.

Anställning

% stat kommun landsting privat kommunalt bolag

kungälv 7 41 5 46 2

västra götaland 9 35 6 49 2

Eftergymnasial utbildning är betydligt vanligare

bland politiker än hos invånarna.

Rapporten visar att de förtroendevalda i Kungälv

har olika bakgrund och erfarenhet som väl avspeglar

medborgarnas sammansättning vilket är viktigt för

att få olika perspektiv i beslutsfattandet.

Förtroendevalda i alla åldrar – Kungälv bäst på unga

Ålder 18-29 30-49 50-64 65valda

befolkning valda befolkning valda befolkning valda befolkning

kungälv 10 16 33 36 40 26 17 22

västra götaland 7 19 34 35 44 24 16 22

förtroendevalda

Utbildningsnivå

% förgymnasial utb. gymnasie eftergymnasial utb.

valda befolkning valda befolkning valda befolkning

kungälv 8 21 38 49 54 29

västra götaland 13 22 42 47 45 31

39


koncernen kungälvs kommun

Koncernen Kungälvs kommun

40

koncernens resultat är positivt och visar på ett överskott på 57,5 mkr. kungälvs kommun

bidrar med ett överskott på 22,4 mkr och resultatet förstärks ytterligare med

positiva resultat för företagen ingående i koncernen kungälvs kommun.

Med koncernen Kungälvs kommun avses Kungälvs

kommun, Kungälv Energi AB, Bohusläns kommunala

Exploaterings AB och Stiftelsen Kungälvsbostäder. Till

detta kommer de tre vilande bolagen; AB Kongahälla,

Marstrandbostäder AB samt Kungälv Stadshuset AB.

resultatutveckling - eget kapital

Årets resultat för koncernen är positivt och visar på ett

överskott på 57,5 Mkr. Både kommunen och samtliga

företag visar överskott för 2009. Kungälvs kommun står

för 22,4 Mkr. Det egna kapitalet i koncernen Kungälvs

kommun omfattar även obeskattade reserver i företagen,

med avdrag för uppskjuten skatt.

finansnetto

Koncernens finansnetto är – 80,5 Mkr. Koncernens finansnetto

består främst av räntekostnader för upptagna

lån, men till viss del även av räntor på placeringar. Det

rådande ränteläget gör att räntekostnaderna är betydligt

lägre än föregående år, vilket också innebär att ränteintäkterna

på placeringar blir lägre. Under räntekostnader

särredovisas också kommunens ränta på pensionsskuld.

tillgångar och investeringar

Koncernens tillgångar ökar med cirka 294,5 Mkr under

2009. Bland omsättningstillgångarna ökade både de

likvida medlen och de kortfristiga fordringarna. Koncernens

nettoinvestering under året uppgick till 305,4

Mkr. Detta är en ökning jämfört med tidigare år. Ökningen

ligger hos Kungälvs kommun, där nettoinvesteringarna

ökade markant i och med stora investeringar

i bland annat en ny idrottshall, Mimershallen, och Ytterbyhemmet.

Totalt ökar anläggningstillgångarna med

165,6 Mkr.

skulder

Koncernens skulder har minskat med 195,5 Mkr. Kortfristiga

skulder har ökat med 171,7 Mkr och de långfristiga

har ökat med 23,8 Mkr. Anledningen till den stora

ökningen av de korta skulderna kan till del förklaras av

den preliminära slutavräkningen av skatten 2009 för

Kungälvs kommun.

soliditet

Koncernens soliditet är 13,8 procent 2009. Det är

en liten förbättring jämfört med år 2008 då soliditeten

var 13,3 procent. Anledningen till att soliditeten

är så låg, beror på att kommunen 2006 ändrande

princip avseende pensionsåtagande, och numer

redovisas hela pensionsskulden i balansräkningen,

enligt den så kallade fullfondsmodellen.

borgensförbindelser

Koncernens borgensåtaganden motsvaras av kommunens

åtagande med undantag för Kungälvs kommuns

borgen för Stiftelsen Kungälvsbostäders upplåning,

vilken redovisas i koncernbalansräkningen.

koncernföretagen

Kungälvs kommun - redovisning sid 47.

kungälv energi ab (keab)

mkr 2009 2008 2007

resultat före bokslutsdispositioner

och skatt 14,3 11,2 12,3

bokslutsdispositioner -14,3 -11,2 -12,3

skatt 0,0 0,0 0,0

Årets resultat, mkr 0,0 0,0 0,0

antal årsarbetare 60 61 63

Omsättning, mkr 196 186 183

soliditet, % 22,0 20,6 20,5

kungälv energi ab (keab)

Kungälv Energis affärsidé är att producera och distribuera

energi samt kommunikations- och energirelaterade

tjänster, med särskilt beaktande av driftsäkerhet

och service. Verksamheten är organiserad i

tre affärsområden; Elnät, Värme, Bredband samt en

stödfunktion; Administration.

Elnätet – Nätverksamheten omfattar eldistributionen

i kommunen, exklusive Marstrand, men inklusive

Jörlanda i Stenungsunds kommun och Torskog


i Lilla Edets kommun. Energi som överförs på elnätet

har ökat från 363 GWh år 2008 till 371 GWh år

2009.

Två stormar med omfattande konsekvenser för

bolaget inträffade under perioden 2005-2007. Omfattande

investeringar för att vädersäkra elnätet pågår

och stora investeringar i framförallt mellanspänningsnätet

är planerade för perioden 2010-2011

med totalt 48 Mkr. Under året har bolaget investerat

26,6 Mkr i vädersäkring av elnätet, vilket har resulterat

i minskade elavbrott.

Värme – Värme omfattar fjärrvärmenäten i Kungälvs

kommun. Affärsområde Värme ansvarar också

för den el och värme som produceras av bolaget.

Under 2009 uppgick den totala värmeproduktionen

till 130,9 GWh, att jämföra med 122,1 GWh 2008.

Elproduktionen uppgick år 2009 till 9,15 GWh,

att jämföra med 8,1 GWh år 2008. Huvudbränslet

i fjärrvärmeanläggningen är flis, grot och bark. Tillstånd

för att bedriva fjärrvärmeverksamhet enligt

Miljöbalken föreligger. Fossilt koldioxidutsläpp har

endast skett i mycket liten omfattning.

Utbyggnaden av fjärrvärme i kommunen har haft

en positiv inverkan på miljön. Genom att oljeeldning

med fossilt ursprung nästintill upphört så har även

koldioxidutsläppen minskat väsentligt. Den fortsatta

utbyggnaden av fjärrvärmenätet kommer att göra

vår kommun än mer attraktiv.

Bredband – Kungälv Energi äger och sköter driften

av ett bredbandsnät inom Kungälvs kommun samt

Västerlanda i Lilla Edets kommun, samt ett kopparnät

i Kungälvs tätort för Kungälvs kommuns telefonilösningar.

I bredbandsnätet, som är ett framtids-

säkert optiskt fibernät, finns förutom internettjänsten

även TV- och telefonitjänster.

Under året har diskussioner förts med BIK, Bredband

i Kungälv, om övertagande och förvaltning av

de bredbandsnät som idag ägs av ekonomiska föreningar

på landsbygden.

Administration – Stödfunktionen Administration är

indelad i en kundserviceavdelning samt en ekonomiavdelning.

bohusläns kommunala exploaterings ab (bokab)

Bolaget skall inom ramen för av kommunen givna direktiv

skapa förutsättningar för näringslivsetablering

och villabyggnation genom att bedriva markexploatering

och därtill hörande markförvaltning i kommunen.

Bolaget kan också för kommunens räkning

åtaga sig andra uppdrag

Trots lågkonjunkturen som kännetecknat 2009

har efterfrågan under året på etableringsmark inom

Rollsbo och Solbräcke varit över förväntan, vil-

ket till stor del kan tillskrivas bolagets goda utbud

av byggklar etableringsmark. Den totala arealen

försåld etableringsmark för 2009 uppgår till drygt

24 000 m 2 . Diskussioner med intressenter beträffande

nya etableringar förs kontinuerligt båda vad gäller

Rollsbo och Solbräcke.

Detaljplaneläggning av Arntorp, ett nytt verksamhetsområde

längs E6 norr om Solbräcke, har påbörjats

under året. Diskussioner om etablering med presumtiva

intressenter har också inletts.

Som en del av bolagets nya verksamhetsben ”Exploatering

av områden för villatomter” har på egen

mark under året detaljplaneprocesser för Tega 2:5

(ca 55 tomter) i Ytterby och Nya Grinden (20-25

tomter) i centrala Kungälv påbörjats. Tidplanen för

dessa båda detaljplaner utgår ifrån ett färdigställande

och antagande under hösten 2010 för att möjliggöra

försäljningar till tomtkön med början senhösten

2010.

Exploateringsområdena Sparrås respektive Håltet

etapp II (bostäder) kommer bokföringsmässigt att

kunna avslutas under 2010/2011.

Bolaget har under året försålt råmark för blivande

bohusläns kommunala exploaterings ab (bokab)

mkr 2009 2008 2007

resultat före bokslutsdispositioner

och skatt 6,0 7,5 6,3

bokslutsdispositioner -1,5 -1,9 -1,6

skatt -1,2 -1,6 -1,3

Årets resultat, mkr 3,2 4,0 3,4

antal årsarbetare 2 2 2

Omsättning, mkr 11,2 26,1 19,3

soliditet, % 47,1 38,5 35,5

bostäder med olika upplåtelseformer i Västra Ytterby

till kommunen som kommer att exploatera marken.

stiftelsen kungälvsbostäder

Kungälvsbostäders uppgift är att främja bostadsförsörjningen

i Kungälvs kommun och att erbjuda hyresgästerna

bra bostäder till rimliga kostnader.

Kungälvsbostäder äger 2 749 lägenheter fördelade

på fyra kommundelar i Kungälvs kommun. Bostädernas

yta uppgår till 181 967 m 2 . Lokalernas yta uppgår

till 23 129 m 2 .

Nästan hälften av fastighetsbeståndet är byggt före

1966 och behovet av grundliga underhållsåtgärder

kommer att vara på en hög nivå under de närmaste

åren. Bland de större åtgärder som utförts och också

pågår kan nämnas fasad- och balkongrenoveringar,

takrenoveringar, byte av stamledningar, elledningar

och ventilation samt köks- och badrumsrenovering-

koncernen kungälvs kommun

41


koncernen kungälvs kommun

42

ar. Under 2009 uppgick underhållsinvesteringarna

i Kungälvsbostäders fastigheter till 12,9 Mkr varav

merparten var att hänföra till standardhöjande underhåll

i det äldre fastighetsbeståndet.

Ytterligare 26 lägenheter i Ullstorp, etapp 3, började

byggas under våren 2009 med inflyttning i januari

och februari 2010. Byggnation av 12 lägenheter

i Kode startade i maj med inflyttning i mars 2010.

Upphandling av byggentreprenaden i Fontin gjordes

under våren och entreprenaden startade i november.

Inflyttning är planerad att ske i november/december

2010.

Under 2009 gick Kungälvsbostäder ut med ett förfrågningsunderlag

för upphandling av driftsentreprenad

2010. Beslut om ny driftsentreprenör kommer

att tas under 2010.

stiftelsen kungälvsbostäder

mkr 2009 2008 2007

resultat före bokslutsdispositioner

och skatt 22,3 12,2 16,5

bokslutsdispositioner -2,0 -2,3 -1,5

skatt -5,4 -2,1 -4,2

Årets resultat, mkr 14,8 7,7 10,8

antal årsarbetare 9 7 6

Omsättning, mkr 173 165 159

soliditet, % 19,7 19,6 18,5

kongahälla ab, marstrandsbostäder ab, kungälv

stadshus ab

Koncernen innefattar tre vilande bolag. Dessa har

inte bedrivit någon verksamhet under år 2009.

kungälvs bostadsförmedling ab

Under 2009 har tre av de fyra ägarna, Kungälvs kommun,

Förbo och HSB sagt upp sina respektive avtal

med Bostadsbyrån. I december 2009 togs ett beslut i

kommunfullmäktige att likvidera bolaget.

Arbetet är inlett och under mars 2010 beräknas

avvecklingen att vara avslutad och likvidator kommer

att utses vid årsstämman i april 2010.

Med anledning av detta och i kombination med

den nya rekommendation Rådet för kommunal redovisning

(RKR) har kommit ut med i juni 2009, är

inte Kungälvs Bostadsförmedling AB med i den sammanställda

redovisningen.

Den nya rekommendationen RKR 8:2 gör det

möjligt att exkludera mindre bolag i den sammanställda

redovisningen.

50

40

30

20

10

80,0

60,0

40,0

20,0

0,0

-20,0

-40,0

-60,0

-80,0

-100,0

1200

1100

1000

900

800

700

600

500

39,5

2005

soliditet koncernen, %

15,1

11,7

resultatutveckling koncernen, mkr

68,5

45,6

låneskuld koncernen, mkr

13,3 13,8

2006 2007 2008 2009

26,4

2005 2006 2007 2008 2009

1114

1092

-76,3

1082

1039

1063

2005 2006 2007 2008 2009

57,5


esultaträkning

mkr Koncern Kommun Koncern Kommun

2009 2009 2008 2008

verksamhetens intäkter, not 1 767,4 541,7 774,6 444,8

verksamhetens kostnader, not 2 -2 194,2 -2 011,2 -2 167,8 -1 969,4

jämförelsestörande post, not 1

avskrivningar, nedskrivningar, not 3 -141,1 -81,0 -130,2 -75,4

Verksamhetens nettokostnad -1 567,9 -1 640,5 -1 523,4 -1 599,9

skatteintäkter och statsbidrag 1 715,9 1 715,9 1 680,5 1 680,5

finansnetto, not 4 & 5 -80,5 -53,0 -80,0 -36,9

Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 67,4 22,4 77,1 43,7

skatt till staten, not 4 -10,0 -8,6

Förändring eget kapital 57,5 22,4 68,5 43,7

kassaflödesanalys

mkr Koncern Kommun Koncern Kommun

2009 2009 2008 2008

Drift

Årets resultat, not 10 57,5 22,4 68,4 43,7

avskrivningar & nedskrivningar, not 3 141,1 81,0 130,2 75,4

förändring avsättningar 42,5 36,9 28,6 19,6

justering för övriga ej likvidpåverkande poster -1,7 -0,7 -1,2 -1,2

Medel från verksamheten 239,4 139,6 226,0 137,5

förändring kortfristiga fordringar inkl. förråd -39,1 -22,9 9,3 -27,9

förändring kortfristiga placeringar, not 9 -48,0 -25,5 -23,3 -27,2

förändring kortfristiga skulder 171,7 132,2 27,7 51,0

Förändring likvida medel drift 324,0 223,4 239,7 133,4

Investeringar

ökning/minskning värdepapper -0,6 -15,0 8,0 8,0

nettoinvest. maskiner och inventarier, not 7 -54,7 -187,0 -14,4 -14,8

nettoinvest. mark/byggn./tekn. anläggn. not 6 -250,7 1,7 -203,6 -90,9

försäljning av materiella anläggningstillgångar 1,2 1,2

Förändring likvida medel investeringar -306,0 -200,3 -208,8 -96,5

Finansiering

upplåning, not 11 150,0 100,0 90,0 90,0

amortering, not 11 -75,3 -75,0 -73,5 -75,9

förändring kortfristig del, not 11 -53,2 -10,0 -67,1 -67,1

förändring utlåning 2,2 2,2 8,0 8,0

Förändring likvida medel finansiering 23,7 17,2 -67,1 -53,0

Total förändring likvida medel 41,7 40,3 -19,7 -16,1

likvida medel vid årets början 105,2 73,3 124,9 89,4

likvida medel vid årets slut 146,9 113,6 105,2 73,3

resultat och kassaflödesanalys

43


alansräkning

44

balansräkning

mkr Koncern Kommun Koncern Kommun

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

09-12-31 09-12-31 08-12-31 08-12-31

immateriella anläggingstillgångar

materiella anläggningstillgångar

0,0 0,0 0,0 0,0

mark, byggnader och tekn. anläggn, not 6 2 617,9 1 326,5 2 480,2 1 210,5

maskiner och inventarier, not 7 144,0 95,4 116,7 106,4

Summa materiella anläggn.tillgångar 2 761,9 1 421,9 2 596,9 1 316,9

finansiella anläggningstillgångar 8,1 415,8 7,5 400,8

Summa anläggningstillgångar 2 770,0 1 837,7 2 604,4 1 717,7

Omsättningstillgångar

förråd 7,0 1,3 8,5 1,3

kortfristiga fordringar, not 8 383,0 435,0 342,4 412,0

kortfristiga placeringar, not 9 149,9 115,0 101,9 89,5

kassa och bank 146,9 113,6 105,2 73,3

Summa omsättningstillgångar 686,7 664,9 557,9 576,1

Summa tillgångar 3 456,8 2 502,5 3 162,3 2 293,8

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

Eget kapital

eget kapital, not 10 478,6 258,1 422,1 235,7

Avsättningar

avsättning till pensioner och löneskatt 1 009,5 987,7 973,4 952,2

avsättning deponi 6,5 6,5 5,0 5,0

avsättning uppskjuten skatt 42,5 0,0 37,6 0,0

Skulder

långfristiga skulder, not 11 1 063,3 472,3 1 039,5 455,2

kortfristiga skulder 856,4 777,8 684,7 645,6

Summa skulder 1 919,7 1 250,1 1 724,2 1 100,8

Summa eget kapital, avsättn. skulder 3 456,8 2 502,5 3 162,3 2 293,8

ställda panter, not 12 66,1 0,0 66,1 0,0

borgensförbindelser, not 13 61,3 438,2 438,2 952,1

ansvarsförbindelser, not 13 1,4 0,0 1,4 20,5


noter

1. Verksamhetens intäkter

mkr 2009 2008

hyresintäkter 160,9 152,9

intäkter el 148,0 133,0

taxor och avgifter 210,3 190,9

bidrag 90,4 80,2

övriga intäkter 157,9 217,6

Summa 767,4 774,6

2. Verksamhetens kostnader

mkr 2009 2008

material 129,8 115,7

personalkostnader 1 328,9 1 321,3

övriga kostnader 735,5 730,9

Summa 2 194,2 2 167,8

3. Avskrivningar, nedskrivningar

mkr 2009 2008

fastigheter och anläggningar 113,7 104,1

maskiner och inventarier 27,4 26,1

Summa 141,1 130,2

4. Finansiella intäkter

mkr 2009 2008

ränteintäkter 3,0 8,1

övriga finansiella intäkter 0,8 0,9

Summa 3,8 9,0

5. Finansiella kostnader

mkr 2009 2008

ränta långfristig upplåning 33,1 50,7

ränta kortfristig upplåning -1,7 3,5

ränta pensionsskuld 52,9 34,8

Summa 84,3 89,0

6. Mark, byggnader och tekniska anläggningar

mkr 2009 2008

ingående balans 2 480,2 2 380,7

justering expl. fastigheter

avskrivningar -112,2 -104,1

nedskrivningar -1,5 0,0

nettoinvesteringar 251,4 203,6

Summa 2 617,9 2 480,2

7. Maskiner och inventarier

mkr 2009 2008

ingående balans 116,7 128,4

avskrivningar -27,4 -26,1

nettoinvesteringar 54,7 14,4

finansiell leasing 0,0 0,0

Summa 144,0 116,7

8. Kortfristiga fordringar

mkr 2009 2008

exploateringsfastigheter och markreserv 191,1 191,4

övriga kortfristiga fordringar 191,9 151,0

Summa 383,0 342,4

9. Kortfristiga placeringar

mkr 2009 2008

bankcertifikat 115,0 90,9

företagscertifikat 34,9 11,0

Summa 149,9 101,9

10. Eget kapital

mkr 2009 2008

ingående eget kapital 442,1 353,6

justering kungälvs bostadsförmedling ab -1,0 0,0

Årets resultat 57,5 68,5

Summa 478,6 422,1

noter

45


noter

46

11. Långfristiga skulder

mkr 2009 2008

skulder till banker och kreditinstitut 1 056,4 1 034,5

övriga långfristiga skulder 6,9 5,0

Summa 1 063,3 1 039,5

12. Ställda panter

mkr 2009 2008

fastighetsinteckningar stiftelsen kungälvsbostäder 66,1 66,1

13. Borgens- och ansvarsförbindelser

mkr 2009 2008

borgensförbindelser

kommunen 625,1 952,1

avgår: borgen för stiftelsen kungälvsbostäder -563,8 -513,9

Summa 61,3 438,2

ansvarsförbindelser

kommunen 22,8 20,5

avgår: ansvarsförbindelse för kungälv energi -21,4 -19,1

Summa 1,4 1,4


kommunen - ekonomisk översikt

Kommunen – ekonomisk översikt

kungälvs kommun redovisar överskott för 2009. Årets resultat är betydligt bättre än

väntat med tanke på att skattintäkterna slutade på ett större underskott mot budget.

summerar man årets resultat beror det på två saker, att förvaltningen gör ett överskott

samt att arbetsgivaravgifterna sänkts under året.

finanskris och lågkonjunktur har präglat året

2009. I den kommunala ekonomin syns konjunkturens

effekter först på skatteintäkter och försörjningsstöd.

De förra sjunker, de senare ökar. När nu

2009 summeras kan vi konstatera att summa skatteintäkter,

generella statsbidrag och utjämning visar

en avvikelse mot budget med - 23,7 Mkr. Avvikelsen

har minskat under året. I den första tertialrapporten

redovisades en avvikelse på hela - 40,7 Mkr. Nu ser vi

tydliga indikationer på att konjunkturen bottnat och

prognoserna över skatteintäkterna blir bättre.

Enligt kommunallagens balanskrav redovisar

Kungälvs kommun ett överskott på 22,4 Mkr, budgeterat

resultat var 15,5 Mkr. Det är ett resultat som

60

40

20

0

-20

-40

-60

-80

-100

-120

27,5

resultatutveckling, mkr

-9,8

2003 2004

39,0

11,9

2005 2006 2007 2008

-104,1

43,7

22,4

2009

väl uppfyller de finansiella mål kommunfullmäktige

ställt upp. Betraktar vi en något längre tidsperiod så

kan vi konstatera att vi nu för andra året i rad redovisar

ett gott ekonomiskt resultat. 2007 däremot, var

ett år med underskott. Vår bedömning är att vi kan

se 2007 som tillfälligt och att vi i grunden har god

ordning på kommunens ekonomi.

förutsättningarna för 2010 är goda. De tillfälliga

konjunkturstöden underlättar övergången från

lågkonjunktur till mera normala förhållanden. Prognoserna

över skatteintäkterna förbättras. Dessutom

räknar KPA med att vår pensionsskuld tillfälligt sjunker

under 2010.

Planeringen för 2011 innehåller dock fortfarande

stora osäkerheter.

En metod för att beskriva Kungälvs kommuns beroende

av yttre faktorer är att upprätta en känslighetsanalys

eller med ett annat ord, riskanalys. Tabellen

nedan visar ett urval av faktorer som kan påverka

den kommunala ekonomin. Analysen visar hur stor

effekt relativt små procentuella förändringar kan få

på resultatet.

Händelseförändring mkr

löneökning 1 % + 12,7

arbetsgivaravgiftsförändring 1 % +/- 9,2

prisökning 1 % + 6,9

utdebitering 1 kr +/- 70,0

befolkningsförändring 100 personer +/- 4,0

ökning skatteintäkter 1 % + 16,5

räntehöjning på kommunens lån 1 % +5,4

47


kommunen - ekonomisk översikt

48

enligt aktuella prognoser kommer 2010 bli ett bra

år. Förutom ordinarie skatteintäkter får alla kommuner

ett konjunkturstöd, som för Kungälvs kommun

uppgår till 39 Mkr. Detta stöd är av engångskaraktär,

vilket innebär att kommande år kan bli sämre.

Även om mycket tyder på att konjunkturen nu

vänder så sker tillväxten från låga nivåer, d v s tillväxttalen

ser bra ut, men vi måste beakta att vi just

varit med om de största minskningarna av BNP sedan

fyrtiotalet. Återhämtningen kommer att ta tid. Samtidigt

som detta betyder att skatteintäktsökningen

blir låg i jämförelse med t ex 2008 (+ 6,6 %) så bör

även kostnadsutvecklingen och inflationen bli låga.

Västsverige har fått utstå stora prövningar i lågkonjunkturen,

framförallt gäller det förstås fordonsindustrin

med biltillverkare och underleverantörer. Regionen

står dock fortfarande stark och kan förväntas

attrahera människor och företag även framledes. Att

finnas i en stark region ger Kungälvs kommun goda

förutsättningar. Vi har nära till en stor arbetsmarknad

och ett geografiskt fördelaktigt läge.

i kommunallagen talas om god kommunal ekonomisk

hushållning, vilket definieras som det så kalllade

balanskravet. Huvudprincipen för beräkningen

är att intäkterna varje år skall överstiga kostnaderna.

Justering skall ske för eventuella realisationsvinster,

realisationsförluster eller andra kostnader som av

synnerliga skäl bör utgöra en justeringspost. Avstämningen

nedan visar att kommunen klarar kommunallagens

balanskrav för år 2009.

Balanskravsavstämning, mkr

ingående balans ”fritt eget kapital” 162,5 mkr

Årets resultat enligt resultaträkning 22,4 mkr

Justerat resultat 2009 22,4 mkr

utgående balans ”fritt eget kapital” 187,6 mkr

Kungälvs kommuns tolkning av balanskravet innebär

att vi ”låste” det ingående egna kapitalet år 2000.

Från och med 2000 skapades ett ”fritt eget kapital”.

den beslutade investeringsramen för året har uppgått

till 113 Mkr. Utöver detta tillkommer 14,9 Mkr

avsatta till mindre investeringar, 5 Mkr att användas

till strategiska markförvärv, 27 Mkr för att färdigställa

den nya idrottshallen/Mimershallen samt tillläggsanslag

för investeringar om 139,9 Mkr. Investeringsutfallet

för året blev 187,1 Mkr, vilket innebär

att drygt 62% av de totala investeringsmedlen om

299,8 Mkr har upparbetats under året.

200

180

160

140

120

100

80

60

40

20

0

118,3

2005

nettoinvesteringar, mkr

101,9

112,7

105,4

187,1

2006 2007

2008 2009

under året har kommunstyrelsen och förvaltningen

aktivt arbetat med kostnadsbesparingar på driftsidan.

Vetskapen om att investeringar (och nya hyreskontrakt)

genererar ökade driftkostnader har inneburit

att alla objekt synas noga innan anskaffning/beställning.

Den 4-stegsprincip för investeringar som introducerades

i planeringsarbetet inför 2009 innebär

att alla steg översiktligt skall beskrivas samt innehålla

en kvalitetsanalys innan beslut om investering tas.

Ett gott exempel på detta är sammanslagningen av

Nordmannaskolan och Vikingaskolan inför höstterminen

-09. Sammanslagningen möjliggjorde att friskolan

Strandskolan, som skulle komma att stå utan

lokaler, kunde flytta till de lokaler som Vikingaskolan

lämnade.

Större pågående investeringar under året har varit

ombyggnaden av Ytterbyhemmet, den nya idrottshallen/Mimershallen,

Kode brandstation, GC-banor

till bl a Diseröd samt överföringsledningen mellan

Ytterby och Kärna.

i bokslutet 2008 gjorde vi för första gången en

samlad avräkning av alla exploateringsprojekt som

var avslutade samt de projekt som var färdigställda

till mer än hälften. Under 2009 har exploateringsverksamheten

varit en integrerad del av den ekonomiska

styrprocessen, dvs budgetarbetet, den löpande

uppföljningen, tertialrapporterna och bokslutet. I

samband med årets tertialrapporter respektive bokslut

har det skett en genomgång av samtliga exploateringsprojekt

och därefter har ställning tagits till

vilka som eventuellt skall del- eller slutavräknas. För

2009 redovisar exploateringsverksamheten ett underskott

om -1,1 Mkr, vilket påverkat kommunens

resultat negativt. Underskottet hänför sig till projek


tet Badhålan, Marstrand, där KS under våren beslöt

sig för att avbryta planarbetet på grund av för höga

genomförandekostnader. Motsvarande resultat för

2008 var ett överskott om 9,3 Mkr, vilket förstärkte

kommunens egna kapital det året

Ett av kommunens mål är att exploateringsverksamheten,

sett över tid, ska bära sina egna kostnader

och därigenom inte belasta skattekollektivet. Den

ekonomiska styrningen har t o m tre perspektiv, förutom

kommunekonomin även det enskilda projektets

ekonomi och hushållningen i arbetsprocesserna.

Varje exploateringsprojekt prövas alltså med utgångspunkt

från att det ska bära sina egna kostnader,

men resultatkravet avser den samlade verksamheten.

verksamhetens intäkter uppgår till 451,7 mkr och

består huvudsakligen av avgifter för vatten, avlopp,

renhållning, barn- och äldreomsorg, specialdestinerade

statsbidrag samt hyror. Av de totala kostnaderna

finansieras 22 procent av ovan redovisade intäkter.

Motsvarande siffra för 2008 var även den 22 procent.

Verksamhetens kostnader uppgår till totalt 2 011,2

Mkr och årets avskrivningar till 81 Mkr.

Nettokostnadsökningen 2009 är 42 Mkr, eller 2,1

procent jämfört med 2008 då ökningen låg på 3,0

procent.

Den största kostnadsposten är personalkostnaderna,

som inklusive pensionerna uppgår till 1 281,1

Mkr, eller 61 procent av de totala kostnaderna om

man inkluderar kostnaderna för avskrivningar.

en del av det positiva resultatet 2009 kan man

hänföra till minskade arbetsgivaravgifter. Enligt cirkulär

09.38 från SKL, som kom i juni, fick kommunen

uppgifter om att man under innevarande år för-

127,1

90,4

Avgifter

Bidrag

Försäljn. varor och tjänster

externa intäkter, mkr

1,7 22,2

210,3

Reavinst fastighetsförsäljning

Övriga intäkter

ändrade premierna för vissa avtalsförsäkringar, som

är en del av kommunens arbetsgivaravgifter. Detta

resulterade i minskade kostnader på nära 9 Mkr. I

december kom ytterligare ett besked som innebar

att man sänkte premierna till 0 kr, vilket resulterade

i minskade kostnader för Kungälv på cirka 16 Mkr.

Under året beslutade även SKL (Sveriges kommuner

och landsting) om en utdelning till alla sina medlemmar.

För Kungälvs del gjorde detta 2,2 Mkr.

likt tidigare år tar vi ut ett högre internt personalomkostnadspåslag

(PO-påslag) än vad SKL

rekommenderar. Vi tar i vår internredovisning inte

hänsyn till att vi betalar en lägre arbetsgivaravgift för

arbetstagare under 25 år och över 65 år. På detta sätt

täcker vi kostnader för friskvårdsarbetet och andra

personalrelaterade insatser. Genom att kostnaderna

understiger det interna påslaget visas ett relativt

stort överskott under de kommunövergripande posterna.

Poster som inte kan hänföras till en specifik

sektor. På motsvarande sätt redovisas även pensionsskulden,

förändringen av semesterlöneskulden och

ytterligare några mindre poster.

totalt visar dessa poster ett överskott på 35 Mkr

bättre än budget. På sektornivå visas ett totalt underskott

på 8,2 Mkr. Det största enskilda underskottet

återfinns inom sektorn Arbetsliv och stöd och kan till

stor del hänföras till försörjningsstöd. Sammanlagt

visar verksamhetens nettokostad på ett överskott på

27,3 Mkr.

De totala skatte- och statsbidragsintäkterna uppgår

till 1 716 Mkr, vilket är en ökning med 35,5 Mkr

jämfört med 2008, eller 2,1 procent. Sätter man

detta i relation till ökningen föregående år, kan vi

253,3

370,4

Personalkostnader

Bidrag och avgifter

Köpta tjänster

externa kostnader, mkr

102,4

4,1

kommunen - ekonomisk översikt

Material

1281,1

Övriga kostnader

49


kommunen - ekonomisk översikt

50

60

55

50

45

40

35

30

25

20

15

10

18

2005

snittlikviditet, mkr

32

tydligt läsa att vi är inne i en lågkonjunktur. 2007-

2008 var ökningen 6,6 procent, vilket motsvarade

104, 2 Mkr. Avvikelse mot budget uppgår till ett

underskott på 23,6 Mkr. Den stora avvikelsen förklaras

av slutavräkningarna för 2008 och 2009 där

avräkningen för 2009 är den största posten. Ser man

till intäkterna för kommunalskatten har dessa blivit

bättre än budget med 5,6 Mkr.

ett mått på nivån i årets utfall är att se på hur stor

andel överskottet utgör av totala skatteintäkter och

statsbidrag. I Kungälv anses en nivå på 1 procent vara

god. 2009 har kommunen uppnått detta mål, då detta

uppgick till 1,3 procent.

finansnettot är summan av finansiella intäkter och

kostnader. De finansiella kostnaderna består till

största delen av räntor på kommunens lån. Lånen i

sin tur består till största delen av lån som är vidareförmedlade

till Kungälv Energi AB. Räntekostnaderna

för dessa lån motsvaras av en lika stor ränteintäkt.

Ränteintäkterna i övrigt utgörs av ränta på tillgångar

i bank, men också ersättning för den revers som

tecknats mellan Kungälvs kommun och Kungälvs

Energi AB i samband med bolagsbildning 1992. Det

rådande ränteläget gör att kommunen har lägre räntekostnader

på lånen än budgeterat, men även lägre

ränteintäkter än budget.

totalt har kommunens materiella anläggningstillgångar

ett bokfört värde på 1 421,9 Mkr, de finansiella

anläggningstillgångarna uppgår till knappt 416

Mkr. Under året har investeringar skett med netto

187 Mkr och avskrivningar med 81 Mkr.

23

49

56

7

6

5

4

3

2

1

nettokostnadsökning, %

0

2006 2007 2008 2009 2005 2006 2007 2008 2009

2,0

6,4

6,5

Kommunens och de kommunala bolagens likviditet

hanteras gemensamt i ett koncernkontosystem.

Följande enheter ingår: Kungälvs kommun, Kungälv

Energi AB och BOKAB.

Från och med den 1 januari 2007 tillämpar kommunen

rekommendation RKR 13.1 avseende finansiell

leasing. Detta innebär att finansiella leasingavtal

redovisas som tillgång i balansräkningen. Förpliktelsen

att betala framtida leasingavgifter redovisas som

lång- och kortfristiga skulder. De leasade tillgångarna

avskrivs enligt plan medan leasingbetalningarna

redovisas som ränta och amortering av skulderna.

Tillämpningen av rekommendationen har inneburit

byte av redovisningsprincip.

det ingående värdet för det egna kapitalet är 235,7

Mkr. Årets överskott om 22,4 Mkr ger ett utgående

saldo på 258,1 Mkr.

pensionsåtaganden före år 1998 redovisades tidigare

som ansvarsförbindelse vid sidan av balansräkningen.

Under 2006 bytte Kungälv redovisningsprincip

så numer ingår beloppet i posten avsättningar

i balansräkningen, se not 13. Från den 1 januari 2008

tillämpar kommunen rekommendation RKR 7.1

Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser.

Den individuella del som den anställde får

placera själv och som är intjänad 2008 redovisas som

kortfristig skuld. Den del som i övrigt ligger under

avsättningar är framförallt visstids- och garantipensioner

samt intjänad pension på löner över 7,5 basbelopp

med tillhörande löneskatt.

Kommunen har pensionsåtaganden till tre före

detta förvaltningschefer, vilka har möjlighet att på

3,0

2,1


600

500

400

300

200

100

0

261

276

långfristiga skulder, mkr 20,0

soliditet, %

262

241

326

210

298

2005 2006 2007 2008 2009

egen begäran erhålla särskild ålderspension efter 61

års ålder. Under 2008 har en av de tre personerna

Lån fjärrvärm e

avgått med särskild ålderspension på 50 procent och

under 2009 har ytterligare en av dem avgått på 100

procent. Dessutom finns en traditionell pensionsförsäkring

för två tjänstemän som innebär att de på egen

begäran kan avgå vid 61 repektive 62 års ålder med

en pension motsvarande 75 procent av gällande månadslön

vid avgång.

kommunens långfristiga skulder uppgår till 472,3

Mkr. Av detta belopp utgör 250 Mkr förmedlade

lån och återfinns med motsvarande belopp på fordringssidan

i balansräkningen. Den långfristiga upplåningen

för kommunen uppgår till 215,3 Mkr. Under

året har amorteringen på skulden varit 75,0 Mkr och

nyupplåningen 100,0 Mkr. Den genomsnittliga räntan

var 2,85 procent per 31 december. Snittet vid

ingången av året var 4,06 procent, vilket innebär en

minskning med 1,21 procent. Minskningen speglar

utvecklingen av marknadsräntorna under året. Riksbankens

styrränta har sänkts kraftigt under 2009. Ingående

2009 var reporäntan på 2,0 procent och utgående

på 0,25 procent. Kortfristiga skulder uppgår

till 777,8 Mkr, vilket är en ökning jämfört med 2008

med 132,2 Mkr. Förklaringen till ökningen är att

kommunen har en negativ skatteavräkning för 2009,

som bokats upp som en kortfristig skuld.

soliditet är ett mått på hur stor andel av kommunens

totala resurser som finansieras med eget kapital.

År 2009 uppgår soliditeten till 10,3 procent,

vilket är samma nivå som 2008.

Kommunens totala borgensåtagande uppgår vid

165

Lån kommun Lån Kungälv Energi

250

220

15,0

10,0

5,0

0,0

14,6

2005

13,8

årsskiftet till 625,1 Mkr, vilket är en minskning med

327 Mkr.

Den största minskningen, 292 Mkr, beror på att vi

fr o m år 2009 inte redovisar vår upplåning i Kommuninvest

under borgensförbindelser utan enbart

under långfristiga skulder, se not 16. Ytterligare

minskning hänför sig till att kommunen inte längre

har något borgensåtagande gentemot Förbo, en förändring

om 83,5 Mkr mot föregående år.

Kommunens borgensåtagande gentemot stiftelsen

Kungälvsbostäder är det absolut största åtagandet

och uppgick vid årsskiftet till 563,8 Mkr, en ökning

om närmare 50 Mkr. Stiftelsen Kungälvsbostäder

står inför stora nybyggnadsprojekt de närmaste åren

och i maj 2009 tog KF ett beslut om att bevilja dem

en utökad borgensram om 300 Mkr. Efter KF:s beslut

uppgår stiftelsen Kungälvsbostäders borgensram

till 818 Mkr.

Borgensåtagandena för egnahem uppgår till 2,5

Mkr. Dessa åtaganden minskar i takt med att de statliga

lånen för småhusen löper ut eller löses in. Kommunens

förlustansvar motsvarar 40 procent av den

statliga belåningen för småhus byggda före 1992-07-

01. Under senare år har inget förlustansvar behövt

infrias och risknivån bedöms som tämligen låg. Kommunen

har borgensförbindelser på 45,0 Mkr för lån

till bostadsrättsföreningen Ulvegärde. Kommunens

borgensåtaganden för föreningar uppgår till 2,9 Mkr.

Dessa borgensåtaganden kan vara förenade med viss

risk om föreningarnas ekonomi försämras.

enligt lagen om kommunal redovisning skall pensioner

som är intjänade före 1998 inte tas upp som

en skuld eller avsättning i balansräkningen utan re-

8,9

kommunen - ekonomisk översikt

10,3 10,3

2006 2007 2008 2009

51


kommunen - ekonomisk översikt

52

dovisas först vid utbetalningen. I Kungälvs kommun

har vi enligt ett beslut i KF valt att gå emot denna

rekommendation och istället redovisa hela vårt pensionsåtagande.

Pensionsskulden växer och uppgår nu till en miljard

kronor. Åtagandet är huvudsakligen tryggat

genom beskattningsrätten, d v s att tidigare generationer

hittills inte har gjort några finansiella avsättningar.

Från om med 2006 redovisas hela pensionsåtagandet

i balansräkningen och de första stegen mot

finansiering har tagits genom att vi årligen budgeterar

en likvidmässig avsättning som i princip svarar

mot skuldökningen. I 2009 års bokslut redovisas

denna avsättning med 115 Mkr.

Kungälvs kommun tillhör fortfarande den minoritet

av kommuner som redovisar sina pensionsförpliktelser

enligt den så kallade fullfondsmodellen,

flertalet kommunen tillämpar fortfarande blandmodellen

och har därmed en ansvarsförbindelse istället

för en skuld.

För att underlätta jämförelser kommuner emellan

och för att göra en fördjupad analys av pensionskostnaderna

och förpliktelser, har vi arbetat fram följande

tabell där modellerna ställs sida vid sida.

Resultaträkning

mkr Fullfondsmodell Blandmodell

verksamhetens intäkter 451,7 451,7

verksamhetens kostnader -2 011,2 -2 035,8

av- och nedskrivningar -81,0 -81,0

Verksamhetens nettokostnad -1 640,5 -1 665,1

skatteintäkter 1 609,5 1 609,5

generella statsbidrag och utjämning 106,4 106,4

finansiella intäkter 15,4 15,4

finansiella kostnader -68,4 -20,0

Förändring eget kapital 22,4 46,3


esultaträkning

resultaträkning och kassaflödesanalys

mkr Budget Bokslut Bokslut Bokslut

2009 2009 2008 2007

verksamhetens intäkter, not 1 456,6 451,7 444,7 407,3

verksamhetens kostnader, not 2 -2 049,4 -2 011,2 -1 969,3 -1 906,1

jämförelsestörande poster 0,0 0,0 0,0 -93,5

av- och nedskrivningar, not 7 & 8 -75,1 -81,0 -75,4 -72,8

Verksamhetens nettokostnad -1 667,9 -1 640,5 -1 599,9 -1 665,1

skatteintäkter, not 3 1 632,7 1 609,5 1 566,1 1 480,4

generella statsbidrag och utjämning, not 4 106,9 106,4 114,4 95,9

finansiella intäkter, not 5 21,0 15,4 25,7 23,0

finansiella kostnader, not 6 -77,2 -68,4 -62,5 -38,0

Förändring eget kapital 15,5 22,4 43,7 -104,1

kassaflödesanalys

mkr

2009 2008 2007

Den löpande verksamheten

Årets resultat, not 12 22,4 43,7 -104,1

avskrivningar och nedskrivningar, not 7 & 8 81,0 75,4 90,4

förändring avsättningar, not 13 36,9 19,6 148,3

justering för övriga ej likvidpåverkande poster -0,7 -1,2 -32,5

Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapitalet 139,6 137,5 102,1

förändring kortfristiga fordringar inkl. förråd, not 10 -22,9 -27,9 -70,9

förändringar kortfristiga placeringar, not 11 -25,5 -27,2 -62,3

förändring kortfristiga skulder, not 15 132,2 51,0 120,1

Kassaflöde från den löpande verksamheten 223,4 133,4 89,0

Investeringsverksamheten

ökning/minskning värdepapper -15 8 27

investering i materiella anläggningstillgångar, not 7 & 8 -187,0 -105,7 -113,2

försäljning av materiella anläggningstillgångar, not 1 1,7 1,2 32,5

investering i finansiella anläggningstillgångar, not 9 0,0 0,0 0,1

försäljning av finansiella anläggningstillgångar, not 9 0,0 0,0 0,0

Kassaflöde från investeringsverksamheten -200,3 -96,5 -53,6

Finansieringsverksamheten

upplåning, not 14 100,0 90,0 0,0

amortering, not 14 -75,0 -75,9 -1,0

förändring kortfristig del, not 14 -10,0 -67,1 -56,8

föändring övriga långfristiga skulder, not 14 2,2 0,0 0,0

Kassaflöde från investeringsverksamheten 17,2 -53,0 -57,8

Årets kassaflöde 40,3 -16,1 -22,3

likvida medel vid årets början 73,3 89,4 109,8

Likvida medel vid årets slut 113,6 73,3 89,4

53


alansräkning

54

balansräkning

mkr 2009-12-31 2008-12-31 2007-12-31

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

materiella anläggningstillgångar

mark, byggnader och tekniska anläggningar, not 7 1 326,5 1 210,5 1 171,4

maskiner och inventarier, not 8 95,4 106,4 115,2

Summa materiella anläggningstillgångar 1 421,9 1 316,9 1 286,6

finansiella anläggningstillgångar, not 9 415,8 400,8 408,8

Summa anläggningstillgångar 1 837,7 1 717,7 1 695,4

Omsättningstillgångar

förråd 1,3 1,3 1,2

kortfristiga fordringar, not 10 435,0 412,0 384,2

kortfristiga placeringar, not 11 115,0 89,5 62,3

kassa och bank 113,6 73,3 89,4

Summa omsättningstillgångar 664,8 576,1 537,1

summa tillgångar 2 502,5 2 293,8 2 232,5

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

Eget kapital

eget kapital, not 12 258,1 235,7 192,0

Avsättningar

avsättning till pensioner och löneskatt, not 13 987,7 952,2 932,6

avsättning deponi 6,5 5,0 5,0

Skulder

långfristiga skulder, not 14 472,3 455,2 508,2

kortfristiga skulder, not 15 777,8 645,6 594,6

Summa skulder 1 250,1 1 100,8 1 102,8

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 2 502,5 2 293,8 2 232,5

borgensförbindelser, not 16 625,1 952,1 958,5

ansvarsförbindelser, not 17 22,8 20,5 15,8


noter

1. Verksamhetens intäkter

mkr 2009 2008

avgifter 210,3 190,9

bidrag 90,4 80,2

försäljning varor och tjänster

bokföringsmässig realisationsvinst,

127,1 135,5

sålda fastigheter och maskiner 1,7 1,2

avräkning exploateringsprojekt 0,0 19,8

övriga intäkter 22,2 17,1

Summa 451,7 444,7

2. Verksamhetens kostnader

mkr 2009 2008

personalkostnader1 1 281,1 1 271,7

bidrag och avgifter 253,3 228,3

köpta tjänster 370,4 366,8

material 102,4 94,4

avräkning exploateringsprojekt 1,1 10,5

övriga kostnader 3,0 -2,3

Summa 2 011,2 1 969,3

1 varav pensioner, se not 13

3. Skatteintäkter

mkr 2009 2008

kommunalskatt, preliminär 1 656,9 1 578,2

justering föregående års redovisade skatteinäkter 1,4 -2,6

prognos slutavräkning innevarande år -48,7 -9,6

Summa 1 609,5 1 566,1

4. Generella statsbidrag och utjämning

mkr 2009 2008

inkomstutjämning 158,1 151,4

kostnadsutjämning -76,7 -70,0

utjämningsavgift lss -16,0 -1,0

regleringsavgift -19,7 -18,1

kommunal fastighetsavgift 60,8 52,0

Summa 106,4 114,4

5. Finansiella intäkter

mkr 2009 2008

räntor, placeringar 2,4 7,3

räntor, reverser

aktieutdelning kommunala bolag

12,2 17,6

(enligt kf:s beslut) 0,3 0,2

räntor, övriga 0,5 0,5

Summa 15,4 25,7

6. Finansiella kostnader

mkr 2009 2008

räntor, långfristig upplåning 18,3 27,3

räntor, kortfristig upplåning 0,0 0,0

ränta, pensionsskuld 52,9 34,8

statliga räntebidrag -0,2 -0,3

ränta under byggtid -2,2 -0,4

räntor, övriga -0,4 1,1

Summa 68,4 62,5

7. Mark, byggnader och anläggningar

mkr 2009 2008

ingående balans investeringar 1 777,1 1 470,5

ingående balans avskrivningar/nedskrivningar -566,6 -299,1

avskrivningar enligt plan -57,1 -51,8

Årets nedskrivningar -1,5 0,0

Årets investeringar 175,3 90,9

Årets försäljningar -0,7 0,0

överföring av mark till exploatering

Summa 1 326,5 1 210,5

8. Maskiner och inventarier

mkr 2009 2008

ingående balans investeringar 207,7 246,6

ingående balans avskrivningar/nedskrivningar -101,3 -131,4

avskrivningar enligt plan -22,4 -23,6

Årets nedskrivningar 0,0 0,0

Årets investeringar 11,7 14,8

Årets försäljningar -0,3 0,0

finansiell leasing 0,0 0,0

Summa 95,4 106,4

9. Finansiella anläggningstillgångar

mkr 2009 2008

fordran koncernföretag 380,6 365,6

aktier koncernföretag 27,7 27,7

övriga aktier 5,3 5,3

kommuninvest 1 1,7 1,7

andelar, insatser, bostadsrätter 0,4 0,4

andra långfristiga fordringar 0,1 0,1

Summa 415,8 400,8

1 andelskapitalet i kommuninvest ekonomisk förening avser inbetalt andelskapital. kommunivest

ekonomisk förening har därefter tagit beslut om insatsemissioner om sammanlagt

322 714 kr för kungälvs kommun. kungälvs kommuns totala andelskapital i kommunivests

ekonomiska förening uppgick 2009-12-31 til 2 027 714 kr.

noter

55


noter

10. Kortfristiga fordringar

mkr 2009 2008

kundfordringar 29,7 26,6

avsättning osäkra fordringar -4,0 -3,9

fordran koncernföretag, likvidkonto 93,6 100,7

fordran koncernföretag, enligt revers 35,0 50,0

statsbidragsfordringar 5,8 1,1

fordran eu-bidrag 0,0 0,0

fordran mervärdesskatt 15,9 17,8

övriga fordringar 12,1 9,7

förbetalda kostnader exploateringsområden 191,1 159,1

övriga förbetalda kostnader 22,5 18,7

avräkning skatteintäkter 8,8 9,9

övriga upplupna intäkter 24,5 22,5

56

Summa 435,0 412,0

11. Kortfristiga placeringar

mkr 2009 2008

bankcertifikat 115,0 72,0

deposit 0,0 17,5

specialinlåning 0,0 0,0

Summa 115,0 89,5

12. Eget kapital

mkr 2009 2008

ingående eget kapital 235,7 192,0

Årets resultat 22,4 43,7

Summa 258,1 235,7

13. Avsättning pensioner, Pensionsförpliktelser

mkr 2009 2008

ingående avsättning 953,6 932,6

pensionsutbetalningar -27,4 -22,6

nyintjänad pension 5,5 7,7

ränte- och basbeloppsuppräkningar 52,9 34,7

förändring av löneskatt 6,7 3,8

ändring av försäkringstekniska grunder 0,0 0,0

övrigt -3,6 -4,1

Summa 987,7 952,2

Varav ansvarsförbindelsen

ingående ansvarsförbindelse 880,0 870,3

pensionsutbetalningar -24,3 -20,7

aktualiseringar -1,9 2,0

ränte- och basloppsuppräkningar 48,4 32,3

förändring av löneskatt 4,7 1,9

ändring av försäkringstekniska grunder 0,0 0,0

övrigt -3,0 -5,7

Summa 903,9 880,0

aktualiseringsgrad 86,0% 84,4%

14. Långfristiga skulder

mkr 2009 2008

låneskuld 470,0 455,0

resultatfond va 2,2 0,0

övriga långfristiga skulder 0,1 -1,0

Delsumma 472,3 455,2

Låneskuld

ingående låneskuld1 455,0 508,0

nyupplåning under året 100,0 100,0

Årets amorteringar -75,0 -85,9

förändring kortfristig del (amortering nästa år) -10,0 -67,1

Summa långfristiga skulder 470,0 455,0

Kreditgivare

nordea 55,0 80,0

swedbank 80,0 100,0

nordiska investeringsbanken 32,0 36,0

svensk exportkredit 7,0 8,0

dexia 105,0 130,0

seb 25,0 25,0

kommunivest 301,0 201,0

kortfristig del av långfristig skuld -135,0 -125,0

Summa 470,0 455 ,0

1 av den totala låneskulden vidareutlånas en del till kungälv energi ab.

detta redovisas under not 9, fordran koncernföretag.

15. Kortfristiga skulder

mkr 2009 2008

leverantörsskulder 64,6 54,8

skuld koncernföretag, likvidkonto 94,0 101,1

övriga kortfristiga skulder 132,9 125,3

skuld mervärdesskatt 0,0 0,0

källskatt, personal 19,5 19,2

sociala avgifter 29,1 28,2

upplupna timlöner, Ob-ersättningar 13,2 12,9

upplupen ferie- och uppehållslön 22,7 24,6

upplupen semester och övertid 62,2 63,8

kortfristig individuell del, pensionsskuld (utbet. nästa år) 38,7 38,7

löneskatt kortfristig pensionsskuld (utbet. nästa år) 9,4 9,1

upplupna räntekostnader 2,1 4,1

övriga upplupna kostnader 73,1 9,7

förutbetalda statsbidrag flyktingverksamhet 4,1 3,0

förutbetalda statsbidrag ekologisk hållbarhet 0,2 0,7

förutbetalda intäkter exploateringsverksamhet 158,0 138,6

övriga förutbetalda intäkter 54,0 11,8

Summa 777,8 645,6


16. Borgensförbindelser

mkr 2009 2008

stiftelsen kungälvsbostäder 563,8 513,9

förorternas bostads ab 0,0 83,5

övriga borgensåtaganden, bostäder 47,5 48,2

gryaab 0,4 0,9

nordiska folkhögskolan 10,5 10,7

kommuninvest 1 - 292,0

övriga 2,9 2,9

Summa 952,1 958,5

1 fr o m år 2009 redovisas upplåning i kommunivest enbart under långfristiga skulder.

vid årsskiftet uppgick kommunens lånebelopp i kommuninvest till 301,0 mkr.

kungälvs kommun har i januari 2001 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld

för kommunivest i sverige ab:s samtliga förpliktelser. samtliga 248 kommuner som per

2009-12-31 var medlemmar i kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser.

mellan samtliga kommuner har ingåtts ett avtal om hur ansvaret skall fördelas på varje

medlemskommun vid ett eventuellt infriande av borgensansvaret. principerna för denna

fördelning sker efter en beräkningsmodell grundad på samtliga medlemskommuners

respektive ägarandel i kommuninvest. kungälvs kommun hade vid årsskiftet 2009/2010

en ägarandel i kommuninvest som uppgick till 0,75 procent.

17. Ansvarsförbindelser

mkr 2009 2008

pensionsåtagande, kungälv energi ab 21,4 19,1

pensionsåtagande, renova (f d graab) 1,3 1,3

pensionsåtagande gryaab 0,1 0,1

Summa 22,8 20,5

18. Finansiella leasingavtal

mkr

tillgångar som innehas via finansiella leasingavtal

2009 2008

minileaseavgifter 0,2 0,2

variabla avgifter 0,0 0,0

Totala leasingkostnader 0,2 0,2

avtalade framtida minimileaseavgifter avseende icke

uppsägningsbara kontrakt förfaller till betalning:

inom ett år 0,1 0,1

mellan ett och fem år 0,1 0,1

senare än fem år 0,0 0,0

Summa 0,2 0,3

noter

57


drift- och investeringsredovisning

58

driftredovisning

mkr Budget Bokslut Budget- Bokslut

2009 2009 avvikelse 2008

kommunfullmäktige & kommunstyrelse 12,3 12,4 -0,1 14,1

kommunchef 9,1 8,9 0,2 * 15,2

medborgarservice 4,9 5,0 -0,1 3,9

ekonomisektionen 11,0 10,5 0,5

*

44,0

personalsektionen 18,7 18,4 0,3

*

0,0

kommunledningssektorn 21,3 22,3 -1,0

*

6,3

skola 855,8 853,0 2,8 815,8

arbetsliv och stöd 275,5 288,0 -12,8 286,6

kultur och fritid 44,2 45,2 -1,0 44,9

vård och omsorg 310,1 305,5 4,5 291,7

samhällsbyggnad 109,5 111,4 -1,9 105,5

fm service 46,2 47,6 -1,4 47,4

kf:s centrala projektmedel* 4,9 3,4 1,5 2,8

Summa 1 723,5 1 731,7 -8,2 1 678,2

finansiering -55,6 -90,6 35,0 -68,9

reavinst 0,0 -1,7 1,7 0,0

exploatering 0,0 -1,1 -9,3

Totalt 1 667,9 1 640,6 27,3 1 599,9

* Omorganisation 2009 gör att utfall inte är jämförbart på sektorsnivå

investeringsredovisning

mkr Projektens Ingående Budget Bokslut Budget-

totala budget balans 2009 2009 avvikelse

fm service - - 206,0 132,0 74,0

samhällsbyggnad - - 93,8 55,1 38,7

Summa - - 299,8 187,1 112,7

varav bl a:

anpassning av kök - - 24,8 16,1 8,7

kode brandstation 13,1 0,6 12,5 11,1 1,4

mimershallen 55,0 8,0 47,2 46,7 0,5

nytt äldreboende, ytterby 34,8 13,9 20,9 21,0 -0,1

kärna - ytterby överföringsledning - 2,6 40,0 28,6 11,4

gc-projekt - - 16,6 7,3 9,3


* KF:s centrala projektmedel

tkr Bokslut Budget Avvikelse

2009 2009 2009

Projekt

elektronisk fakturahantering 0,0 50,0 50,0

kompetensstegen 98,1 417,7 319,6

ledarskapsutveckling 249,1 508,6 259,5

livskompetens 0,0 23,0 23,0

måltidsprojekt 0,0 58,9 58,9

unga kungälv 1 375,5 1 532,9 159,4

ungdomssysselsättning 1 191,6 1 185,1 -6,5

brandspot sa marbetsavtal 150,0 150,0 0,0

fiskeområde södra bohuslän 50,0 50,0 0,0

fästningarnas fest 265,6 265,6 0,0

skred solbergsån 0,0 600,0 600,0

kungälvs roddklubb 75,0 75,0 0,0

Summa 3 452,8 4 916,8 1 464,0

drift- och investeringsredovisning

59


edovisningsprinciper

60

Redovisningsprinciper

kungälvs kommun följer lagen om kommunal redovisning (1997:614), övrig redovisningspraxis

och de rekommendationer som lämnats av rådet för kommunal redovisning

(rkr), med några få undantag. för bolagens redovisning följs redovisningsrådets samt

bokföringsnämndens rekommendationer och anvisningar.

anläggningstillgångar har i balansräkningen

upptagits till anskaffningsvärde efter avdrag för investeringsbidrag,

planmässiga avskrivningar och

nedskrivningar. Anslutningsavgifter redovisas som

investeringsbidrag och därmed nettoredovisar kommunen

investeringar i VA-anläggningar. I Kungälvs

kommun gäller att den ekonomiska livslängden ska

överstiga tre år och inte vara av ringa värde, för närvarande

tillämpas en beloppsgräns om 10 tkr, för att

en anskaffning ska redovisas som en anläggningstillgång.

Anläggningstillgångarnas nyttjandeperiod prövas

löpande.

avskrivningar beräknas på anskaffningsvärdet

minskat med eventuella investeringsbidrag. Bestämmande

av den ekonomiska livslängden görs utifrån

beräknad ekonomisk nyttjandeperiod, viss vägledning

finns i RKR:s idéskrift om avskrivningar publicerad

2009. Aktivering av anläggningstillgångar

sker normalt den månad som investeringen tas i

anspråk. Nominell metod används för beräkning av

avskrivningar, dvs linjär avskrivning på ursprungligt

anskaffningsvärde. På anläggningstillgångarnas kvarvarande

bokförda värde beräknas även internränta.

SKL:s förslag på internräntesatser används med vissa

undantag.

exploateringsverksamhet. Nedlagda kostnader och

erhållna intäkter för pågående exploateringsverksamhet

redovisas som kortfristiga fordringar och

skulder. Under pågående exploatering kan vid årsskiften

kostnader belasta innevarande år och intäkter

nästkommande. Del- och slutavräkningar av exploateringsområden

redovisas som en intäkt eller kostnad

i verksamheten.

pensionsskulden har beräknats av KPA Pension

AB (KPA). Enligt beslut i Kommunfullmäktige den

2006-06-19 §139 har Kungälvs kommun bytt redovisningsprincip

beträffande redovisningen av kommunens

totala pensionsåtagande. Pensioner intjänade

t o m år 1997 har lyfts in som en avsättning i balans-

räkningen, inklusive särskild löneskatt. Kommunen

har därmed gått ifrån den så kallade blandmodellen

och tillämpar istället fullfonderingsmodellen. Avsikten

är att ge en mer rättvisande bild av kommunens

finansiella ställning och utveckling samt att minska

den framtida belastningen på kommunen då utbetalningarna

av pensioner ökar. Intjänade pensioner fr

o m 1998 ingår fortsatt i verksamhetens kostnader

och redovisas som en skuld i balansräkningen. Även

utbetalning av förmåner intjänade före 1998 redovisas

bland verksamhetens kostnader. Den särskilda

löneskatten på pensionskostnader periodiseras och

redovisas i enlighet med RKR:s rekommendation

17. Från och med 2000 har arbetstagaren själv fått

möjlighet att placera en del av sin tjänstepension.

Det innebär att kommunen årligen betalar ut den

intjänade individuella delen till KPA som administrerar

fördelningen av pensionspengarna till respektive

individs valda förvaltare. Enligt ovan nämnda rekommendation

har den del av pensionsskulden med

tillhörande löneskatt, som betalas ut under 2010,

bokats upp som kortfristig skuld i 2009 års bokslut.

skatteintäkter. Kommunen följer RKR:s rekommendation

4.2, vilket innebär att den prognos för

skatteavräkningen som SKL publicerat i december

räkenskapsåret har använts vid beräkning av årets

skatteintäkter.

Årets redovisade skatteintäkter består av tre olika

delar, se not 3:

• preliminära månatliga skatteinbetalningarna

• en preliminär slutavräkning som bygger på SKL:s

prognos för bokslutsåret

• differensen mellan den slutliga taxeringen och

den redovisade skatteintäkten föregående bokslutsår

lönerna är bokförda enligt kontantprincipen.

Förändring av semesterlön och övertidsskuld redovisas

som en kostnad i verksamheten. Sociala avgifter

bokförs som ett procentuellt påslag på lönekostnaden.

Intjänad ferielön och uppehållslön för lärare re-


dovisas som skuld. Timlöner och ersättning för obekväm

arbetstid som är intjänad under december tas

upp som kortfristig skuld.

lånekostnader som är hänförliga till uppförandet

av en anläggningstillgång inräknas i tillgångens anskaffningsvärde

enligt RKR:s rekommendation 15.1, om

kommunen har lånekostnader. Ränta under byggtid

tillämpas på projekt som pågår under en period längre

än sex månader och över årsskiftet samt överstigande

1 Mkr.

kommunens leasingavtal redovisas enligt RKR:s rekommendation

13.1.

avsättning för återställande av Munkegärde deponi

har gjorts enligt bedömning i aktuell sluttäckningsplan.

Enligt planen skall sluttäckningen vara avslutad senast år

2013 till en kostnad om totalt cirka 10 Mkr. Kommunen

har även gjort avsättning till en VA-fond för framtida

investering i ett nytt vattenverk i Dösebacka.

resultatutjämningsfonder för VA-verk, renhållningsverksamhet,

fastighetsförvaltning samt entreprenadavdelning

redovisas som en del av kommunens egna kapital.

tillämpning i koncernen. Enligt den kommunala redovisningslagen

skall årsredovisningen även innehålla

en så kallad sammanställd redovisning, en koncernredovisning.

Utgångspunkten för koncernbokslutet är de

fastställda balans- och resultaträkningarna för kommunen

och dotterföretagen. Alla interna mellanhavanden

inom koncernen elimineras. Att efter eliminering dra

samman kommunens och bolagens räkenskaper till en

redovisningsenhet kallas konsolidering. I kommunal redovisningspraxis

anses kommunen utöva ett väsentligt

inflytande vid en röstandel av minst 20 procent.

koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden

med proportionell konsolidering. Med

förvärvsmetoden avses att det av kommunen förvärvade

egna kapitalet i dotterföretagen har eliminerats. Därefter

har intjänat kapital räknats in i koncernens egna

kapital. Med proportionell konsolidering avses att om

dotterföretagen inte är helägda tas endast ägda andelar

av räkenskaperna in i koncernredovisningen.

I koncernredovisningen har obeskattade reserver betraktats

som eget kapital. Beräknad skatt på dessa obeskattade

medel har skuldförts. Latent skatteskuld beräknas

till 26,3 procent av obeskattade reserver.

Både exploateringsfastigheter och markreserv har redovisats

bland omsättningstillgångar.

Avskrivningar redovisas enligt linjär metod.

redovisningsprinciper

61


verksamhetsöversikt

62

Verksamhetsöversikt

I följande avsnitt presenteras en kortare sammanställning

av olika mått och tal inom kommunens

verksamheter. Verksamhetsmåtten visar antal eller

mängd, exempelvis hur många besökare kommunen

har haft på anordnade kulturarrangemang. Det kan

också avse en procentsats, såsom hur stor andel av

kommunens barn som har en plats i barnomsorg.

Nyckeltalen omfattas av finansiella tal vilka visar

kostnader av olika slag. För att kunna få en överblick

och följa utvecklingen över en tid visas talen

och måtten tio år bakåt i tiden. Denna presentation

gjordes första gången i årsredovisningen för år 2004,

därför kan inte denna tillbakablick göras i alla fall.

Trots att verksamheterna idag är indelade i olika

sektorer där arbete sker inom olika områden är det

flera av dem som berör varandra med det de arbetar

med. Därför frångår denna presentation den ordinarie

indelningen för att istället redovisas under större

sammanfattande rubriker, fyra block. Till varje tabell

presenteras även en kortare text över innehållet och

där förtydliganden av vissa mått och tal görs.

detaljspecificerad driftredovisning för kommunens sektorer

mkr Bokslut 2009 Budget 2009 Avvikelse 2009 Bokslut 2008

kommunfullmäktige och kommunstyrelsen 12,4 12,3 -0,1 14,1

kommunchef 8,9 9,1 0,2 15,2

medborgarservice 5,0 4,9 -0,1 3,9

ekonomisektionen 10,5 11,0 0,5 44,0

personalsektionen 18,4 18,7 0,3 0,0

kommunledningssektorn 22,3 21,3 -1,0 6,3

Skola

förskola - årskurs 6, skola 1 532,8 532,0 -0,8 499,0

Årskurs 7 - vuxenutbildning, skola 2 320,2 323,8 3,6 316,8

Summa Skola 853,0 855,8 2,8 815,8

Arbetsliv och stöd

sektorschef 18,7 19,6 0,9 15,5

individ- och familjeomsorg, ifO 72,6 74,2 1,6 87,0

socialpsykiatrin 21,3 18,4 -2,9 13,0

arbetslivscentrum, alc 36,5 34,5 -2,0 34,8

funktionshinderverksamhet 110,9 112,9 2,0 114,8

försörjningsstöd 28,3 15,9 -12,4 21,4

Summa Arbetsliv och stöd 288,3 275,5 -12,8 286,5

Kultur och fritid 45,2 44,2 -1,0 44,9

Vård och omsorg

sektorsgemensamt 7,3 15,7 8,4 5,1

hälso-och sjukvård 38,3 36,7 -1,6 35,5

äldreomsorg 259,8 257,6 -2,2 251,2

Summa Vård och omsorg 305,5 310,1 4,5 291,7

Samhällsbyggnad 111,4 109,5 -1,9 105,5

FM Service 47,6 46,2 -1,4 47,4

KF/KS centrala projekt 3,4 4,9 1,5 2,8

finansiering -90,6 -55,6 35,0 -68,9

exploatering 1,1 0,0 -1,1 -9,3

reavinst -1,7 0,0 1,7 0,0

NETTOKOSTNAD 1 640,6 1 667,9 27,3 1 599,9

Mellan bokslut 2008 och 2009 är siffrorna inte helt jämförbara då våra arenor under 2009 upphörde och man gick över till sektorer. År 2008

redovisades försörjningsstöd och utförarenheten tillsammans med ALc. Utförarenheten ligger under IfO.


kommunsammandrag

verksamhetsöversikt

2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000

antal invånare 40 727 40 268 39 649 38 898 38 695 38 257 38 154 37 912 37 576 37 191

utdebitering 21,87 21,87 21,87 21,97 21,97 21,97 21,89 20,89 20,89 20,89

antal årsarbetare 2 986 3 043 3 096 3 106 3 028 2 958 2 978 2 997 3 028 3 025

verksamhetens bruttokostnad, mkr 2 011 1 675 2 103 2 304 1 783 1 709 1 638 1 528 1 488 1 363

verksamhetens nettokostnad, mkr 1 640 1 600 1 665 1 480 1 380 1 352 1 299 1 195 1 134 1 071

nettokostnad per invånare, kr 40 268 39 734 42 004 38 048 35 664 35 300 34 000 31 500 30 200 28 800

balansomslutning kommunen, mkr 2 502 2 294 2 233 2 047 1 911 1 722 1 670 1 553 1 472 1 392

balansomslutning koncernen, mkr 3 457 3 162 3 080 2 843 2 737 2 516 2 483 2 394 2 283 2 178

nettoinvesteringar kommunen, mkr 187 105 113 101,9 118 224 141 151 74 93

nettoinvesteringar koncernen, mkr 306 218 238 190 237 266 169 244 200 140

låneskuld kommunen, mkr 220 165 210 241 276 236 177 78 79 11

låneskuld koncernen, mkr 1 063 1 039 1 082 1 092 1 114 1 033 933 906 844 805

soliditet, kommunen % 10,3 10,3 8,6 14,4 14,6 53,5 55,7 59,0 60,8 60,8

soliditet, koncernen % 13,8 13,3 11,5 15,1 14,9 41,2 41,5 42,3 43,2 43,1

Årets resultat kommunen, mkr 22,4 43,7 -104,1 11,9 38 -10 28 20 49 -2

Årets resultat koncernen, mkr 57,5 68,5 -76,3 26,4 44 7 36 27 63 5

I sammandraget presenteras mått och tal för kommunens

helhet och det inleds med kommunens invånarantal.

Antalet invånare har stadigt ökat de senaste

tio åren med i genomsnitt 0,5-1,0 procent per år.

Nästkommande tal, utdebiteringen (den kommunala

skattesatsen), har en sammantagen höjning med cirka

1,50 kr under de senaste tio åren.

Efterföljande tal och mått visar både kommunens

och koncernens ekonomiska utveckling i miljoner

kronor. Först redovisas verksamhetens totala kostnader,

dels när intäkter inte har dragits ifrån och

dels när de har gjort det. Därefter visas även net-

va och miljö samt infrastruktur och räddning

tokostnaden uppdelad per kommuninvånare. Balansomslutningen

visar tillgångarna i relation till det egna

kapitalet och skulderna.

Soliditeten visar i procent den långsiktiga betalningsförmågan

och räknas ut genom att det egna kapitalet

divideras med de totala tillgångarna. År 2006

infördes en ny redovisningsprincip, vilket kraftig påverkar

soliditeten. År 2005 är justerat för den nya

redovisningsprincipen. Kommunens utfall för året är

22,4 mkr.

va och miljö 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000

såld vattenmängd, m 3 1 944 748 1 914 043 1 838 658 1 837 084 1 806 262 1 812 465 1 832 739 1 840 675 1 894 500 1 884 000

vattenavgift rörlig del, kr/m 3 16,72 16,2 16,20 16,20 15,56 15,55 14,50 13,90 13,90 13,90

nya ärenden, avlopp 139 77 86 87 75 118 128 310 534 272

nya ärenden, värmepumpar 106 113 124 215 120 160 116 279 209 59

total avfallsmängd, kg/invånare 325 345 350 360 364 394 406 366 361 356

- därav deponi 0 0 0 15 25 45 75 39 36 25

- därav återvinning av kretslopp 122 146 147 142 128 137 129 128 127 129

Här redovisas hur stor mängd vatten som kommunen

säljer till invånarna men också till företag

och andra kommuner. Här redovisas också priset på

den rörliga avgiften, även kallad brukningsavgift, för

vatten. Två andra mått är antalet inkomna ärenden

avseende tillstånd för enskild avloppsanläggning och

installation av egen värmepump. De tre avslutande

måtten visar först den mängd avfall som slängs varje

år, då beräknat efter hur mycket detta är per invånare.

Den största delen av avfallet avser sopor som

förbränns. Deponin är avslutad from 2007.

63


verksamhetsöversikt

infrastruktur och räddning 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000

räddningstjänst, antal larm 591 572 564 531 567 514 512 500 449 427

-tillsyner, ny lagstiftning 2004 51 41 23 26 57 49 107 70 134 117

bygglov, delegationsbeslut 487 455 445 537 523 493 416 420 448 381

antal kontrollplaner 380 370 476 408 428 446 431 - - -

antal resor m. inomkommunala linjer 1 258 949 1 234 644 1 112 220 1 099 367 1 132 908 1 115 000 1 107 600 1 156 900 1 123 500 705 000

antal resor m. grön express 2 602 161 2 846 869 2 691 895 2 657 757 2 412 140 2 334 000 2 348 500 2 358 100 2 099 000 1 989 000

64

De två första måtten visar antalet larm räddningstjänsten

erhållit under året och gjorda insatser vid

brand. Den sammanlagda siffran gäller brand i byggnad

samt utomhus.

Därefter visas antal beslut tagna om bygglov, det

vill säga för tillstånd till att bygga, riva eller göra

vissa markåtgärder. Antal kontrollplaner avser planer

med olika avstämningspunkter för granskning

och kontroll vid bland annat bygg, enskild eldstad,

enskilt avlopp och anläggning av ny vattentäkt.

pedagogisk verksamhet samt fritid

För antalet resor med inomkommunala linjer avses

all lokaltrafik inklusive Marstrand, Älgön och

Brattön. Ingår gör även linje 622. Minskningen av

inomkommunala resor 2006 beror på att seglingarna

på Marstrand inte blev av det året. Att antalet resor

minskat under 2009 med Grön Express beror på att

man ändrat linjedragningen under året.

pedagogisk verksamhet 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000

barnomsorg & grundskola nettokost. tkr 641 492 611 664 592 741 566 092 546 673 523 501 514 437 476 612 466 828 445 963

barnomsorg, andel barn, % 89 86 83 83 82 82 80 79 79 77

förskola, antal inskrivna barn, genomsnitt 1 780 1 706 1 624 1 530 1 428 1 390 1 310 1 269 1 217 1 258

familjedaghem, antal inskrivna barn 213 232 241 259 286 291 284 260 277 335

grundskola, genomsnittligt elevantal 3 715 3 857 4 050 4 231 4 376 4 528 4 694 4 762 4 694 4 706

antal elever i fristående grundskola 508 509 523 541 542 555 543 489 443 353

antal elever i annan kommuns grundskola 31 32 30 26 27 21 25 20 23 12

godkända elever i åk 9 i sv, eng, ma, % 92 94 93 92 89 93 94 94 94 91

antal heltidstjänstgörande lärare/100 elever 8,1 7,8 7,8 7,7 7,3 7,1 6,8 6,9 6,7 6,7

fritidshem, antal barn 1 122 1 068 1 012 990 975 987 1 043 1 070 1 118 1 148

gymnasieverksamhet, nettokostnad, tkr 211 449 204 154 180 514 169 560 162 386 151 056 143 232 126 207 114 278 107 567

genomsnittligt elevantal 1 852 1 919 1 872 1 813 1 656 1 467 1 284 1 243 1 323 1 371

- därav från annan kommun 638 660 680 602 512 406 327 296 285 308

antal elever i fristående gymnasium 281 259 226 198 198 217 189 144 110 99

antal elever till annan kommuns gymn. 452 471 475 444 432 433 398 338 274 239

kostnad per elev i gymnasieskolan, kr 93 545 92 058 83 021 82 957 80 653 78 830 79 997 71 578 67 169 65 177

antal heltidstjänstgörande lärare/100 elever

gymnasiesärskola, elevantal genomsnitt,

8,1 8,2 8,5 8,4 8,5 8,8 8,6 8,1 7,2 7,7

exkl. integrerade 105 121 119 106 89 84 97 75 76 -

- kostnad per elev i gymnsiesärskolan, kr 278 416 256 729 256 104 272 399 282 130 263 049 265 352 - - -


En stor del av kommunens verksamhet utgörs av

den pedagogiska vilken omfattas av förskola, familjedaghem,

skolbarnsomsorg, grundskola, särskola,

gymnasiet, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen.

Inledningsvis presenteras nettokostnadsutvecklingen

för barnomsorgen och grundskolan. Detta

mått ges även för gymnasieskolan och vuxenutbildningen

och för båda kan ses en ökning i dess

utveckling över tiden. Måttet för andelen barn i

barnomsorgen är en procentuell siffra för hur många

av kommunens invånare i åldern 1-5 som finns inskrivna

i förskola och familjedaghem. Därefter följer

antal inskrivna barn på förskola, ett mått som

verksamhetsöversikt

kultur, fritid, turism 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000

antal föreningar 282 63 60 63 54 63 67 59 70 69

- antal föreningar med föreningsbidrag 112 - - - - - - - - -

antal kulturarrangemang 200 266 328 318 317 386 264 265 217 206

- antal besökare 22 021 66 813 39 220 18 208 15 814 21 491 11 514 9 988 13 721 8 979

bibliotek, antal lån 318 634 304 987 317 997 283 172 273 873 274 838 310 984 325 309 375 024 390 530

-nettokostnad/lån 61,22 64 51,21 57,04 58,61 48,89 44,35 38,00 31,47 29,40

simhallen, antal besök 124 200 127 100 121 500 123 200 121 600 121 500 116 500 119 500 122 895 120 146

-nettokost. /öppethållandetimme 1 525 1 490 1 365 1 217 1 321 1 222 1 327 1 053 955 942

isbanan skarpe nord, antal öppettimmar 4 400 4 492 4 268 4 268 4 312 3 928 4 602 5 394 4 522 4 667

- varav isbanan 1 656 - - - - - - - - -

- varav konstgräs 2 744 - - - - - - - - -

idrottshallar, antal öppettimmar 8 692 7 764 3 721 4 087 4 087 3 436 3 436 4 563 3 863 3 841

kulturskolan, antal deltagare/vecka 1400 1500 1400 1250 1 100 700

kommunalt anslag/invånare* 108 115 117 119 - - - - - -

* exkl lokalkostnader, jmfr riksgenomsnitt enligt sveriges musik- och kulturskoleråd: 171 kr (2007)

En väsentlig del av kultur- och fritidsverksamheterna

inom kommunen drivs av föreningslivet, ofta

med kommunalt stöd i olika former. Kommunen har

närmare 300 registrerade föreningar. Här presenteras

dessutom alla föreningar som erhållit verksamhetsstöd

från kommunen inom ramen för de olika

bidrag som Kultur och Fritid administrerar (lokalt

aktivitetsstöd, kultur- och fritidsfrämjande verksamhet

samt driftbidrag).

Vidare presenteras antalet kulturarrangemang,

vilket omfattar allt från föreläsningar, utställningar,

teater- eller dansföreställningar och konserter för

barn och vuxna. Siffran för kulturevenemang 2008

innefattar besökare vid evenemang inom Fästningarnas

Fest.

Biblioteket visar ökad utlåning och därmed lägre

kostnad per lån. En del av ökningen kan ses på den

nytillkomna bokbussen som förändrat biblioteksservicen

i de norra kommundelarna. Besöksantal för

turistbyrån redovisas inte fr o m 2007 eftersom turistbyråverksamheten

drivs i andra former.

även visas för familjedaghem, grundskola, gymnasiet

och gymnasiesärskolan (kommunal regi). Elevantalet

i gymnasiet och gymnasiesärskolan är redovisat

enligt elevavstämning 15/10. För grundskolan och

gymnasiet redovisas även hur många elever som går

i fristående skola, samt hur många elever som går i

annan kommuns skola. För gymnasiet visas även antalet

elever från annan kommun. För grundskolan

och gymnasiet redovisas också antalet heltidstjänstgörande

lärare per 100 elever. Kostnad per elev i

gymnasieskolan i Kungälv har ökat med 1,6 procent

mellan åren 2008 och 2009. Motsvarnade siffra för

gymnasiesärskolan är 8,4 procent.

65


verksamhetsöversikt

vård och omsorg

tkr 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000

Äldreomsorg, nettokostnad 259 863 251 117 238 892 216 958 207 274 208 280 209 754 190 209 169 257 165 799

varav nettokostnad för omsorgs

boende inkl. kortplatser

varav nettokostnad för

demensplatser och platser på

94 214 90 668 102 070 106 783 99 665 99 493 116 706 109 566 - -

gruppboende psyk (fastställda)

varav nettokost. för servicehus (ej

79 373 76 901 56 713 43 366 39 741 39 380 28 414 19 763 - -

personal som redovisas under hemtjänst) 2 191 1 187 985 892 1 467 1 208 1 574 1 506 - -

varav nettokostnad för hemtjänst 67 201 70 167 68 274 58 402 58 948 59 265 56 221 48 962 - -

varav nettokostnad för färdtjänst - - - - - - - 3 800 - -

varav nettokost. för betalningsansvaret 4 612 3 883 1 526 1 298 1 975 4 362 1 676 1 327 - -

varav nettokostnad för gemensam äldreomsorg

(biståndsenheten, resursförmedlingen

fr.o.m. hösten 2006-2009, vaktmästerikostnader

och övriga gemensamma

kostnader.) 12 272 8 311 9 324 6 217 5 478 4 572 5 163 5 285 - -

antal platser i särskilt boende

varav demensplatser

418 410 401 404 409 402 438 441 419 406

(inkl. gruppboende psyk) 143 143 122 91 79 79 61 59 59 57

varav ordinarie platser i särskilt boende 177 177 187 230 240 240 301 344 323 309

varav korttidsplatser 47 42 50 38 44 41 38 - - -

varav trygghetsplatser 7 6 5 7 7 - - - - -

varav platser i servicehus 35 35 35 35 36 36 36 36 36 36

varav köpta platser 9 7 2 3 3 6 2 2 1 4

antal ersatta hemtjänsttimmar

delsumma ersatta hemtjänsttimmar,

192 596 - - - - - - - - -

ej kundval

delsumma ersatta hemtjänsttimmar,

27 173 - - - - - - - - -

kundval

varav ersatta hemtjänsttimmar

165 423 - - - - - - - - -

kundval i egen regi

varav ersatta hemtjänsttimmar

156 895 - - - - - - - - -

kundval i extern regi

nettokostn. i äldreomsorgen per plats

8 528 - - - - - - - - -

(servicehus eller overheadkostn. ingår ej) 465

nettokostn. per demensplats, inkl. platser

457 438 411 379 392 365 323 - -

på gruppboende psyk

nettokostn. per ordinarie plats i särskilt

467 463 467 477 503 498 466 335 - -

boende inkl. korttidsplatser 462 449 430 398 351 354 344 319 - -

Hemsjukvård (f d Hälso- och sjukv.)

Nettokostnad 38 330 35 469 36 055 33 619 34 598 33 267 34 137 34 876 33 966 32 680

antal registrerade patienter i hemsjv. 721 668 724 684 652 668 658 725 826 817

66

vård och omsorg

I redovisade nyckeltal ingår inte overheadkostnad. I

platskostnaden ingår inte heller kostnader för hemsjukvård.

Sektor vård och äldreomsorgen (del av socialtjänsten)

har valt att byta ut vissa nyckeltal i årsredovisningen

2009 dels på grund av införande av kundval och dels på

grund av byte av verksamhetssystem. Äldreomsorgens

platser grupperas; köp av platser, platser med omsorgsinriktning,

inriktning mot demens och psykogeatrik

samt platser på servicehus.

Under 2007, genomfördes om- och tillbyggnad

på Ytterby äldreboende samtidigt som korttidsavdelningen

flyttade från Ytterby äldreboende till

Fridhemskullen. Detta skedde under 2007 och det

innebär att kostnaden per demensplats respektive

kostnad per särskilt boende inte är riktigt kan jämföras

mellan 2007 och 2008. Platsantalet redovisas i

årsgenomsnitt.

På grund av införandet av kundval har alla kostnader

analyserats mycket noga och det har medfört

vissa förändringar till exempel har ledningspersonal

som behövs för att driva själva huset bokförts på ser-


arbetsliv och stöd

verksamhetsöversikt

tkr 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000

Arbetslivscentrum, nettokostnad 36 427 34 838 32 221 - - - - - - -

antal deltagare daglig verksamhet (dv) 135 125 120 - - - - - - -

antal deltagare arbete/rehab./integration (ari) 138 120 147 - - - - - - -

antal nyanlända till flyktingmottagning

inkl. ensamkommande flyktingbarn 36 36 14 - - - - - - -

Socialpsykiatrin, nettokostnad 21 389 13 441 - - - - - - - -

Funktionshinder, nettokostnad 110 849 114 791 103 534 108 619 98 442 111 641 106 109 95 457 85 412 79 775

antal ärenden lss/lass 377 364 - - - - - - - -

antal ärenen sOl 295 287 - - - - - - - -

antal platser boende särskild omsorg (vuxna) 78 71 65 66 66 65 54 53 48 47

köp av boende särskild omsorg 9 9 9 12 11 12 12 - - -

köp av korttidsplatser och korttidsboende 22 19 21 - - - - - - -

antal platser på gruppboende psyk 19 18 17 10 8 8 8 8 8 8

antal vårdtagare, boendestöd 119 102 92 - - - - - - -

Individ- och familjeomsorg, nettok.

placering barn och unga (0-20 år)

72 595 86 971 86 522 90 355 72 494 73 198 72 973 72 365 65 651 67 083

antal placeringar på institution 28 38 58 49 13 - - - - -

antal placeringar på familjehem 50 52 43 28 18 - - - - -

antal öppenvårdsinsatser, externa 41 72 63 - - - - - - -

antal öppenvårdsinsatser, interna

placering vuxna (21 år-)

124 89 88 - - - - - - -

antal placeringar på institution 23 34 29 36 12 - - - - -

antal placeringar familjehemsvård 10 12 5 5 3 - - - - -

antal lvm (lagen om vård av missbrukare) 12 12 9 - - - - - - -

Försörjningsstöd, nettokostnad 22 532 17 361 16 090 15 007 13 922 15 811 15 722 14 003 - -

vicehuset och inte hemtjänst. Från och med 2009-

01-01 ingår inte biståndshandläggarna i hemtjänsten

utan redovisas i gemensamma kostnaden för äldreomsorgen.

Från och med 2009 flyttade hemtjänstärenden

(beslut enligt socialtjänstlagen) avseende under

65 år till vård och äldreomsorg.

Hemrehab fanns till och med årsskiftet 2008 och

redovisades då under verksamhet hemtjänst. Nyckeltal

för rehabverksamheten och bostadsanpassningen

redovisas inte.

sektor arbetsliv och stöd har valt att byta ut vissa

nyckeltal i årsredovisningen 2009, dels på grund av

stora förändringar i organisationsstrukturen vilket

gjort en del jämförelser irrelevanta, dels på grund

av att man gjort en revision av och i vissa fall hittat

bättre sätt att belysa sektorn.

arbetslivscentrum (alc): Från och med 2010 kommer

Försörjningsstöd att höra till ALC. Både Daglig

verksamhet och Arbete/Rehabilitering/Integration

har haft ett stort tryck under 2009 med många nya

deltagare.

funktionshinder (fh): Under året har ett nytt boende

med sex platser startats upp. 2009-01-01

flyttades hemjänsten från FH och ligger nu under

äldreomsorgen. Köpta korttidsplatser psykiatrin

redovisades2008 under FH men har nu flyttats till

socialspykiatrin.

individ- och familjeomsorg (ifo): Inom IFO har sedan

2008 besparingar gjorts inom köpt vård med

cirka 17 Mkr. På Utförarenheten som startade 2008

jobbar man med hemmaplanslösningar för barn

0-20 år, detta har möjliggjort att köpta dyra ärenden

kan avslutas snabbt och ersättas med vård på hemmaplan.

Krismottagningen har fått förlängt statligt

bidrag. Under 2010 skall ett motivationsboende för

missbrukare byggas på tomten nedanför Kungälvs

sjukhus och sex nya platser skall skapas i ett referensboende

på Bagaregatan.

försörjningsstöd: Nettokostnad försörjningsstöd

redovisar utbetalt bidrag samt återbetalningar.

67


kommunjämförelse

68

Kommunjämförelse

genom att jämföra oss med andra kompletterar vi vår egen utvärdering av

måluppfyllelse och resultat. vi relaterar det vi uppnått till ”något utanför” vår

egen organisation och verksamhet.

att jämföra sig med andra är viktigt ur flera perspektiv.

Det kanske allra viktigaste är att vi skall bedriva

vår verksamhet så effektivt så möjligt. Vi måste

utnyttja de resurser vi har till vårt förfogande på ett

för medborgaren klokt sätt. Inom kommunvärlden

har vi unika möjligheter i och med att likheterna

mellan oss är så stora. Vi gör samma saker men vi

gör det på olika sätt. Att inspireras, utvecklas och

förnya sig genom att se sig omkring är både viktigt

och nödvändigt för oss som organisation, för våra

medborgare och brukare.

inom olika nätverk arbetar kommunen aktivt med

jämförelser. Göteborgsregionen (GR) blir naturligt

en viktig utgångspunkt. Inom GR finns ett flerårigt

arbete med jämförelser inom olika verksamheter.

Flera av dessa jämförelser har lett till fördjupade

analyser för att se vad kostnadsskillnader beror på.

Exempel på fördjupningar inom äldreomsorgen

är antal patienter per sjuksköterska, nattbemanning,

kostnader för en hemtjänsttimma och kostnader för

en boendeplats.

Jämförelsernas resultat varierar och orsakerna

till kostnadsskillnader kan hittas i till exempel lokalstruktur,

stordriftsfördelar och lönenivå (åldersstruktur

bland personalen). Det finns dock inget

som visar att Kungälv ligger högre i kostnader än

kommunerna inom GR. Kungälv har dock en hög

andel äldre-äldre, vilket har betydelse för kostnadsläget

Inom skolan har till exempel Härryda varit en

partner i denna dialog. Äldreomsorgen har haft utbyte

med Alingsås och olika stadsdelar i Göteborg

för att hitta goda exempel, ökad förståelse och utvecklingsmöjligheter.

Kvalitetsnätverk Västkust är ett av tjugo nätverk

som Sveriges Kommuner och Landsting samordnar

inom ramen för det nationella ”Jämförelseprojektet”.

I nätverket ingår kommunerna Ale, Borås,

Falkenberg, Kungälv, Mark, Partille, Trollhättan,

Uddevalla och Vänersborg. Jämförelseprojektets

intention är att nätverket årligen kommer med två

rapporter utifrån egenutvecklade och andra kvalitets-

och resultatmått. Syftet med dessa rapporter

är att ge underlag och tips för att förbättra kvaliteten

på kommunens tjänster ur ett brukar- och

medborgarperspektiv. Detta görs i rapporten genom

ett försök att belysa resultat i förhållande till

insatta medel, samt genom en bedömning av de arbetsprocesser

kommunen har för att producera sina

tjänster. Sedan 1998 har olika områden inom kommunens

verksamhet genomlysts. Under 2009 var

områdena flyktingmottagning och kommunernas

näringslivsverksamhet.

vi har i denna redovisning valt ut sex GR-kommuner,

de sex som vi oftast jämför oss med i olika

sammanhang, de som är mest lika oss. I tabellerna

redovisar vi jämförande data utifrån två syften. Det

är dels information som är väsentlig i alla årsredovisningar

som bakgrundsinformation till exempel

befolkning och skattesats och dels ekonomisk information

såsom resultat och investeringar. Vi vill också

relatera till de mål som kommunfullmäktige och

kommunstyrelsen satt upp och se hur vi utvecklas

jämfört med våra grannkommuner.

Folkmängd (per 31 dec)

2006 2007 2008 2009

ale 26 800 27 092 27 323 27 394

alingsås 36 481 36 739 37 247 37 515

härryda 32 395 32 969 33 580 34 007

kungsbacka 71 044 71 942 72 676 73 938

kungälv 38 899 39 649 40 268 40 727

lerum 37 092 37 711 38 085 38 301

stenungsund 23 190 23 389 23 657 23 983

medel 37 986 38 499 38 977 39 409


Befolkningsökning

% 2007 2008 2009

ale 1,09 0,85 0,26

alingsås 0,71 1,38 0,72

härryda 1,77 1,85 1,27

kungsbacka 1,26 1,02 1,74

kungälv 1,93 1,56 1,14

lerum 1,67 0,99 0,57

stenungsund 0,86 1,15 1,38

medel 1,35 1,24 1,11

riksgenomsnitt 0,93

fortsatt befolkningsökning. Alla jämförelsekommunerna

fortsätter att ha en befolkningsökning.

Befolkningsutvecklingen i Kungälv är inte lika stor

som tidigare år men ligger ändå över den antagna

befolkningsprognosen. Den största avvikelsen beror

på en större inflyttning till tätorterna Kungälv

och Ytterby. Inom Göteborgsregionen totalt har befolkningsökningen

aldrig varit större (1,25%) och

ligger klart över riksgenomsnittet och även i jämförelse

med ovanstående grupp. En trolig orsak är

lågkonjunkturen, där arbetsmarknaden är fortsatt

relativt stabil i storstadsområdena.

Skattesats

2007 2008 2009 2010

ale 22,00 22,00 22,30 22,30

alingsås 21,79 21,79 21,79 21,79

härryda 21,15 21,05 21,05 21,05

kungsbacka 21,53 21,53 21,53 21,53

kungälv 21,87 21,87 21,87 21,87

lerum 21,18 21,08 21,08 21,08

stenungsund 22,07 22,07 22,07 22,07

medel 21,66 21,63 21,67 21,67

rikssnitt 20,78 20,71 20,72 20,74

kungälvs kommun har den tredje högsta skattesatsen

i jämförelsegruppen. Skattesatsen har legat stabilt

under perioden i de flesta kommuner, så också

i Kungälv. De kommuner som förändrat skatten under

dessa år är Ale kommun som höjde skatten med

30 öre 2009 samt Lerum som sänkte skatten med 10

öre 2008. Kommungruppen ligger över rikssnittet.

Vid jämförelser av kommunalskatten med kommuner

utanför regionen är det dock viktigt att komma

ihåg att det har skett olika verksamhetsöverföringar

mellan kommuner och landsting i olika landsdelar.

Resultat/invånare, kr

2006 2007 2008 2009

ale 1 556 934 1 372 1 284

alingsås 2 588 2 232 1 262 3 217

härryda 1 639 2 154 893 1 173

kungsbacka 2 759 1 946 1 097 1 691

kungälv 2 031 -267 1 403 1 137

lerum 1 581 1 034 1 032 1 201

stenungsund 1 794 470 511 2 890

medel 1 993 1 215 1 081 1 799

positiva resultat mot bakgrund av förutsättningarna.

För att göra jämförelserna rättvisa har den

i resultatet ingående pensionsskuldsberäkningen

räknats om till den så kallade blandfondsmodellen.

I resultaten för kommunerna ingår eventuella jämförelsestörande

poster. Stenungsund och Alingsås

ligger i en egen klass för sig och drar upp snittet.

Kungälv har ett något sämre resultat per invånare än

föregående år (-266 kr) och har också sämst resultat

i jämförelsegruppen till skillnad mot föregående år

då vi hade det högsta resultatet per invånare. Vårt

resultat tyngs av engångskostnader i samband vårt

personalomställningsprogram. Sett mot bakgrund

av resultatet 2007, de åtgärder som vidtagits under

de två senaste åren har kommunen nu ändå en relativt

bra grund att stå på inför framtiden. Med tanke

på förutsättningarna kommunerna hade under arbetet

med budget 2009 med den största konjunkturnedgången

på flera decennier och därmed vikande

skatteprognoser får man nog ändå anse att resultaten

är relativt goda. Sena besked om sänkta arbetsgivaravgifter

tack vare låga sjukskrivningstal hjälper

också upp resultaten.

Nettoinvestering/invånare, kr

2006 2007 2008 2009

ale 1 646 2 333 1 614 2 000

alingsås 2 045 1 524 1 509 1 690

härryda 2 192 3 943 3 961 3 382

kungsbacka 2 621 4 916 5 003 3 381

kungälv 2 620 2 842 2 617 4 594

lerum 4 934 4 216 5 808 2 867

stenungsund 2 501 3 762 4 692 4 336

medel 2 651 3 362 3 601 3 375

kungälv har investerat mest per invånare under

2009 och har höjt investeringsnivån jämfört med

tidigare år. Det förklaras av att två stora byggen

har färdigställts. Äldreboendet Ytterbyhemmet har

kommunjämförelse

69


kommunjämförelse

70

byggts om och och vid gymnasieskolan Mimers Hus

har en ny idrottshall uppförts. Totalt är investeringsutgiften

för de två investeringarna 67,7 mkr. 2010

ser nivån ut att tillbaka till en för Kungälv mer normal

nivå.

Arbetslöshet, procent av hela befolkningen

% 2007 2008 2009

ale 2,0 2,48 4,21

alingsås 1,98 2,68 4,58

härryda 1,46 1,73 3,05

kungsbacka 1,12 1,50 2,69

kungälv 1,23 1,58 2,71

lerum 1,19 1,33 2,67

stenungsund 1,64 1,89 2,89

medel 1,52 1,89 3,26

rikssnitt 2,40 2,9 3 4,49

I Kungälv var 1103 personer arbetslösa vid årsskiftet.

2008 var siffran 636. Andelen arbetslösa av den

totala befolkningen har ökat från 1,58 procent till

2,71 procent. I förhållande till andra kommuner är

det en låg ökning både om vi jämför med regionen

och riket.

Placering i Svenskt Näringslivs

kommunranking

2007 2008 2009

ale 112 142 141

alingsås 20 24 21

härryda 44 26 7

kungsbacka 51 108 35

kungälv 125 137 147

lerum 30 42 98

stenungsund 71 93 90

enligt svenskt näringslivs ranking 2009 ligger

Kungälv på plats 147 av 290. Åtgärdsprogram och

förbättringsåtgärder pågår.

Förvaltningen arbetar med att förbättra servicen

till våra företag. Med ledning av resultatet av den

NKI-undersökning som gjordes under 2009 fokuseras

arbetet kring effektivitet och information. Arbete

pågår bland annat med att utveckla hemsidan och införa

fler tjänstegarantier.

För att förbättra kontakter och bemötande av näringslivet

har förvaltningen tillsatt en grupp som har

till uppgift att vara en första dörr in för sammansatta

ärenden från näringslivet.

Politiker och tjänstemän inom Kungälvs kommun

har tillsammans med företagare påbörjat ett arbete

med att förbättra företagsklimatet i kommunen. Arbetet

kommer att bygga vidare på den vision som

tagits fram:

Kungälv skall vara en ledande näringslivskommun

där stolthet, samarbete och tillit präglar det vardagliga

arbetet”.

I det gemensamma arbetet har Kung11:an skapats.

Kung11:an består av 11 åtgärdspunkter och skall vara

en process att arbeta utefter för att uppnå visionen.

Arbetsgrupper bestående av politiker, tjänstemän

och företagare, tillsätts till varje punkt. Kung11:an

skall hållas levande genom att så snart en punkt är

åtgärdad och kan bockas av, ersätts den med en ny.

Antal nystartade företag

2007 2008 2009

ale 114 130 117

alingsås 212 226 219

härryda 196 243 188

kungsbacka 544 526 482

kungälv 243 267 223

lerum 200 229 211

stenungsund 173 165 155

antal nystartade företag har minskat under 2009.

Jobs and society gör varje år en mätning av antal nyregistrerade

företag per 1 000 invånare. Minskningen

för hela riket var under året 8,3 procent. I Kungälv

var minskningen 4,8 procent. Kungälv ligger på

plats 48 (plats 57 2008) av landets 290 kommuner

vilket innebär att kommunen ändå har en stor andel

av nyföretagande.

Andel behöriga till gymnasieskolan

% 2006 2007 2008 2009

ale 89,2 90,6 85,0 85,1

alingsås 93,1 91,1 90,5 93,5

härryda 94,8 95,4 94,9 96,1

kungsbacka 95,7 95,2 94,3 96,0

kungälv 93,3 91,7 93,1 91,0

lerum 89,2 93,1 93,5 93,2

stenungsund 94,3 95,8 94,5 97,1

medel 92,8 93,3 92,3 93,1

rikssnitt 89,1 88,5 88,8

Andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till

gymnasiet, är 91,0 procent på kommunnivå, vilket är

lägre än föregående år. Målet för året var att 94 procent

av eleverna skall vara behöriga till gymnasiet.

Antalet elever totalt i kommunen, som är godkända


i alla ämnen, är också lägre 2009 jämfört med de

senaste åren. Efter att elever erbjuds sommarskola

har antalet godkända elever ökat till 91,6 procent.

I jämförelsegruppen ligger vi lågt, men över riket.

En mängd åtgärder genomförs för att öka antalet

godkända elever. Åtgärderna har fokus både på kompetensutveckling,

uppföljningsverktyg och särskilda

insatser riktat till särskilda elevgrupper. Detta är ett

långsiktigt arbete.

Ohälsotal, antal utbetalda dagar från

socialförsäkring en

2006 2007 2008 2009

ale 44,4 41,6 37,4 32,7

alingsås 40,8 39,5 36,7 32,7

härryda 36,0 33,7 31,0 27,0

kungsbacka 30,0 28,1 26,1 23,0

kungälv 39,9 36,5 32,8 29,0

lerum 35,1 32,9 29,3 25,9

stenungsund 35,5 32,5 29,9 26,9

medel 37,4 35,0 31,9 28,2

rikssnitt 39,9 38,3 35,8 32,8

Ohälsotalet är försäkringskassans mått på frånvarodagar

som ersätts från sjukförsäkringen under en

12 månadersperiod. Ohälsotalet har sjunkit stadigt

under de senaste åren både i riket, regionen och

jämförelsekommunerna. Kungälv utbetalades 29 dagar

per invånare i åldern 16-64 år under 2009, något

över snittet för jämförelsekommunerna. Sett från

2005 har kommunen dock haft den största minskningen

i regionen av ohälsotalet. Västra Götalandsregionen

ligger något över riket med 33,5 utbetalda

frånvarodagar.

Andel timmar som utförs av privata utförare

inom hemtjänst enligt LOV,

% 2006 2007 2008 2009

ale - - - -

alingsås - - - 10,4

härryda - - - -

kungsbacka - - - -

kungälv - - - 5,2

lerum - - - 1,1

stenungsund - - - -

Inom hemtjänsten har kundval införts från 1 februari.

Av jämförelsekommunerna är det Alingsås och

Lerum som infört kundval men fler är på gång. Sju

externa leverantörer är godkända, varav fem fanns

kvar 31 december. Samtliga erbjuder servicetjänster

varav tre även omsorgsinsatser. Vi ser en ökning må-

nad för månad av de privata utförarna både avseende

antalet timmar och antalet brukare. Externa leverantörer

har haft 5 procent av totala antalet utförda

timmar under året. I december var antalet brukare

resp. ersatta timmar cirka 10 procent för de externa

leverantörerna. Ytterligare en ansökan från privat leverantör

har inkommit sedan starten.

Kö till särskilt boende, ej verkställda beslut

inom 3 månader

2006 2007 2008 2009

ale - - - 12

alingsås - - - 1

härryda - - - 2

kungsbacka - - - -

kungälv - - - 15

lerum - - - 0

stenungsund - - - 7

Trots att kommunen gjort en nybyggnation av en

avdelning med 22 platser vid Ytterbyhemmet har vi

inte nått upp till målet om att minska kön till särkskilda

boenden med 75 procent. Antalet beslut har

ökat markant från augusti månad och nådde sin topp

i december med 42 beslut. Vi har i december månad

15 brukare som inte fått sina beslut verkställda inom

3 månader varav 4 tackat nej till erbjuden plats. Jämförelsen

visar att vi inte är ensamma om problemet.

Prognoser visar att vi har ett behov av cirka 8 nya

platser/år framöver

Försörjningsstöd

ale

alingsås

härryda

kungsbacka

kungälv

lerum

stenungsund

2006 2007 2008 2009

kommunjämförelse

71


Ordförklaringar

72

Ordförklaringar

Amortering

Avbetalning på lån.

Anläggningstillgångar

Tillgångar som kommunen inte har för avsikt att

omsätta inom det närmaste året till exempel inventarier,

byggnader och anläggningar.

Avskrivningar

Vid köp av anläggningstillgång som skall användas

under längre tid sprids kostnaden på flera år. Om

kommunen köper en bil som kan användas i fem år

för 100 000 kronor redovisar kommunen varje år 20

000 kronor som kostnad för bilen i resultaträkningen:

bilen skrivs av på fem år. På detta sätt undviker

man att dyra tillgångar som används i flera år bara

belastar resultaträkningen ett år.

Balansräkning

Visar kommunens ekonomiska ställning vid ett bestämt

tillfälle. För den balansräkning som finns i årsredovisningen

är detta tillfälle räkenskapsårets sista

dag. Balansräkningen har två kolumner. I den övre

finns kommunens tillgångar. I den nedre visas hur

mycket av detta som är kommunens skulder och hur

mycket som är eget kapital. Överkolumnens summa

ska vara den samma som nederkolumnens. De ska

balansera, därav namnet balansräkning.

Bokslut

Sammanställning av kommunens ekonomiska resultat.

Görs vid varje årsskifte.

Budget

En ekonomisk och verksam-hetsmässig plan för

kommunens framtida verksamhet.

Eget kapital

Skillnaden mellan tillgångar och skulder. Kommunens

förmögenhet, den del av kommunens tillgångar

som inte är lånefinansierade.

Finansiella intäkter

De intäkter som uppkommer genom kommunens

finansiering. Handlar nästan uteslutande om räntor

som kommunen får in på sparade pengar.

Finansiella kostnader

De kostnader som uppkommer genom kommunens

finansiering. Nästan uteslutande handlar det om räntor

som kommunen betalat på lån.

Finansnetto

Skillnaden mellan finansiella kostnader och intäkter.

Finansieringsanalys

Beskriver på vilket sätt kommunen genom sin verksamhet

och genom upplåning fått in pengar och hur

dessa använts under ett räkenskapsår.

Intäkter

Kommunens periodiserade inkomster, det vill säga

beloppen har fördelats på de tidsperioder (månad,

kvartal, år etc) som inkomsterna avser.

Kostnader

Kommunens periodiserade utgifter, det vill säga

beloppen har fördelats på de tidsperioder (månad,

kvartal, år etc) som utgifterna avser.

Kortfristiga skulder

Skuld som ska betalas det närmaste året.

Likvida medel

Pengar i kassa och bank samt placerade medel.

Likviditet

Ett mått på kommunens förmåga att på kort sikt

skaffa fram pengar och klara löpande betalningar.

Långfristiga skulder

Lån som löper på längre tid än ett år.

Omsättningstillgångar

Tillgångar som kommunen avser att omsätta inom

det närmaste året, till exempel förråd, kortfristiga

placeringar och banktillgodohavanden.

Personalkostnader

Summan av löner och sociala avgifter.

Resultat

Det som blir över när kommunens kostnader har

betalats, alternativt det som saknas.

Resultaträkning

Ett sammandrag av kommunens samtliga kostnader

och intäkter under ett räkenskapsår.

Räkenskapsår

Tiden mellan två årsbok-slut. I kommunen är räkenskapsåret

det samma som kalenderåret, det vill säga från

1 januari till 31 december.

Soliditet

Soliditeten visar kommunens ekonomiska styrka på

lång sikt och anges i form av hur stor andel av kommunens

totala resurser som utgörs av eget kapital.

Om kommunen har stora skulder i förhållande till de

tillgångar som finns i kommunen är soliditeten låg.

Årsredovisning

En redogörelse som kommunen måste göra i slutet

av varje år. De delar som måste ingå är:

- Balansräkning

- Resultaträkning

- Finansieringsanalys

- Förvaltningsberättelse

- Revisionsberättelse


Revisionsberättelse

redogörelse för noteringar i 2009 års revision

Revisionskollegiet har genomfört 15 granskningar

under året och lämnar här en redovisning i korthet

för fem av dessa. Samtliga rapporter har kontinuerligt

översänds till berörda nämnder och till kommunfullmäktige.

avstämning av mål med avseende på

god ekonomisk hushållning

Av kommunfullmäktige fastställd budget skall fastställda

verksamhetsmål finnas liksom finansiella mål.

Kommunfullmäktige har angett följande finansiella

mål för perioden 2009-2011:

• Resultatnivån ska uppgå till en procent av skatter

och generella statsbidrag. Överskottet uppgår i år till

1,3 procent.

• Den påfrestning som pensionsutbetalningarna

medför skall lindras genom finansiellt sparande. Under

året har de kortfristiga placeringarna ökat med

25,5 Mkr och de uppgår totalt till 115,0 Mkr.

• Soliditeten skall öka. Soliditeten uppgår till 10,3

procent vilket är samma som för 2008.

• Investeringarna skall begränsas till 110 Mkr per

år, uppräknat med index. Årets investeringar uppgick

till 187,1 Mkr vilket är 77,1 Mkr mer än investeringsmålet.

Samtidigt var fullmäktiges fastställda

budget 299,8 Mkr och utfallet medförde ett överskott

på 112,7 Mkr.

det är vår bedömning att kommunen i all väsentlighet

lever upp till ställda finansiella mål. Vi kan även

konstatera att kommunen lever upp till det lagstadgade

balanskravet för 2009 vilket innebär att de löpande

intäkterna täcker de löpande kostnaderna.

Kommunrevisionen har i likhet med föregående

år gjort en särskilt granskning av KS:s ledning och

styrning i form av en enkät till kommunens budgetansvariga.

Rapporten visar på ett mycket tydligt

sätt att de budgetansvariga inom förvaltningen som

en helhet är mycket kritiska till ekonomi- och verksamhetsstyrningen

i Kungälvs kommun. Även om

bilden har förbättrats något mellan de två tillfällena

så måste kraftfulla åtgärder göras för att komma tillrätta

detta.

Olle Björnström (S)

Ordförande

Jan Abrahamsson (M)

Vice ordförande

Kommunrevisionen har granskat den internkontrollen

beträffande ”Reglemente rörande ersättningar

till kommunalt förtroendevalda” i Kungälvs

kommun.

det är kommunstyrelsen som via sina befogenheter

och skyldigheter har det samlade ansvaret för

att kommunfullmäktiges reglemente efterlevs. Det

åvilar därför kommunstyrelsen att säkerställa att tillräcklig

intern kontroll upprätthålls

Det finns inbyggd problematik i reglementet: Det

är svårt att med precision budgetera kostnaden för

förlorad arbetsinkomst. Kombination av box och

förlorad arbetsinkomst kan medföra att höga kostnader

uppstår. Kostnaden för arvoden och ersättningar

exklusive PO-pålägg har på tre år ökat med drygt en

miljon kronor.

Granskningen ger vid handen att den interna kontrollen

kan förbättras genom att dokumentera vilka

kontroller som skall genomföras innan attest kan ske,

samt att tydliggöra var det politiska ansvaret finns för

det ekonomiska utfallet för arvoden och ersättningar.

kommunrevisionen har granskat om Sociala myndighetsnämnden

säkerställer att institutionsplaceringar

används på ett effektivt och ändamålsenligt

sätt? Svaret är i huvudsak ja på denna fråga.

Vid kommunrevisionens granskning av överförmyndarverksamheten

har vi kunnat konstatera att

verksamheten i Kungälv är mycket välskött och håller

hög nivå på korrekt redovisning och internkontroll.

Därutöver har tio granskningar genomförts

revisionsberättelse för år 2009

Undertecknade, av kommunfullmäktige utsedda revisorer,

har granskat kommunens verksamhet under

år 2009. Vår granskning har utförts enligt kommunallagen,

fastställt revisionsreglemente samt god revisionssed.

Sakkunnigas och egna rapporter har fortlöpande

översänts till kommunfullmäktige.

Vi tillstyrker att samtliga styrelser och nämnder

samt enskilda förtroendemän i dessa organ beviljas

ansvarsfrihet för 2009. Vi tillstyrker också att kommunens

årsredovisning godkänns.

Kungälv den 25 mars 2010

Georg Stjernström (FP)

Ingrid Thomasson (C) Ywonne Nordin (S) Göran Ragndahl (MP)

revisionsberättelse

73


nämndhuset

ytterbyvägen 2

442 81 kungälv

e-post: kommun@kungalv.se

www.kungalv.se

More magazines by this user
Similar magazines