Humanioras sak är vår - Centerstudenter

centerstudenter.se

Humanioras sak är vår - Centerstudenter

Förklaringar och orsaker

Orsaken till humanioras nedgång är främst devalvering. Devalvering av

signalvärdet i att ha en examen, beroende på kraftigt ökade studieplatser,

samt devalvering av kunskap under studietiden beroende på nya

incitamentsstrukturer för universitet och högskolor.

Utbyggda studieplatser

I mitten av 60-talet gjorde man om den högre utbildningen och dess

definitioner av vilka ämnen som hörde hemma var. Denna uppdelning var en

rent administrativ åtgärd, men hade negativa följder för humaniora, eftersom

den senare låg till grund för ersättning per student i de olika ämnena.

När effekterna av 90-talskrisen slog till försökte regeringen parera dem

genom ett ”kunskapslyft”. Genom att kraftigt bygga ut antalet platser på

högskolan och anlägga fler regionala högskolor kunde ungdomar i hela landet

och även på mindre orter som drabbades hårt av nedläggningar bli studenter

istället för arbetslösa. Humaniora och samhällsvetenskap var några av de

utbildningarna som relativt byggdes ut mest. De är billiga och enkla att

arrangera, kräver inga större materialkostnader eller investeringar. Mellan

1998 och 2008 blev humanisterna 68 procent fler, att jämföra med t.ex.

religionsvetare som blev 17 procent fler och ekonomer som blev 54 procent

fler. Utbildningsplatserna för humaniora blev alltså många fler även i

jämförelse med utvidgningen överlag. Om man likt mig anser att humanioras

värde till stor del baseras på att det ska vara smalt, med få elever för att kunna

hålla en hög nivå på undervisningen, så blir det än tydligare vilket problem

utbyggnaden av humaniora har inneburit.

Universitet och högskolor får en viss summa pengar för varje ny student som

börjar varje kurs (samt en kompletterande summa när studenten tagit sina

poäng på kursen). Denna summa ska motsvara den ungefärliga kostnaden för

en sådan student. Alltså är det relativt billigt med humanister och ekonomer

som bara använder papper och penna, än med fysiker och kemister som

arbetar i laboratorium med dyra maskiner. Skillnaderna i hur mycket man får

för olika studenter är stundtals väldigt oklart motiverad - kostar t.ex. en

industriell ekonom mer än en humanist att utbilda? Denna administrativa

skillnad som sorterar utbildningar efter olika ersättningsnivåer har drabbat

humaniora genom sänkta anslag - samtidigt som platserna har ökat har

pengarna per studieplats höjts endast obetydligt.

Det finns även en risk att mindre regionala högskolor skaffar sig

”pliktskyldiga” humaniora- och ekonomutbildningar för att fylla upp ett

större antal platser. Eftersom ersättningen i så hög grad baseras på antalet

studenter kan en högskola inte välja att satsa mycket på en smal särskild

utbildning som de kan bäst, utan måste även ha de stora breda

utbildningarna, för att få in pengar. Lärosäten får nämligen fördela om de

7

More magazines by this user
Similar magazines