Samrådshandling 2013-05-29

Fördjupning av Översiktsplanen för 

Trelleborgs Stad 2030 

SAMRÅDSHANDLING 2013-05-29

2 

Strategier för Trelleborgs Stad 2030. En Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs Stad 

SAMRÅDSHANDLING 2013-05-29 

Styrgrupp: Ordförande: Patrik Holmberg (C) 

Ledamöter: Ulf Bingsgård (M), Tina Järvenpää (FP), Catherine Persson (S), Johnny Nilsson (S), Per Klarberg/ 

Helmut Petersén (SD). 

Ledningsgrupp: Jonas Rosenkvist (kommundirektör), Claus Pedersen (samhällsbyggnadschef), Martin Nilsson 

(teknisk chef), Ditte Fagerlund (VD Trelleborgs kommuns utvecklings AB), Krister Clerselius (serviceförvaltningschef) 

Projektgrupp: Ann-Katrin Sandelius (projektledare), Oskar Duvetorp (projektsamordnande arkitekt), Charlotte Hägg 

Reader (planarkitekt), Gunnar Göransson (planarkitekt), Kajsa Rue Hallén (planarkitekt), Maria Adolfsson (agenda 

21-samordnare), Susanne Larsson (folkhälsostrateg), Karin Jeppsson (akohol- och drogsamordnare), Mats 

Åstrand (utredare), Ingrid Wall (Kommunikationschef) 

Konsulter: WSP Sverige AB: Handelsutredning, God Bostad Kulturmiljökonsult: Kulturmiljöutredning, Nyréns 

arkitektkontor AB: Konsekvensbeskrivning 

Illustrationer, fotografier och kompletterande texter: samtliga illustrationer av Nyréns arkitektkontor AB alternativt 

Projektgruppen

förord 

Vart är Trelleborg på väg och vilken 

inriktning vill vi att staden ska ta? 

Detta vill vi diskutera med er genom att beskriva 

stadens identitet och vilka möjliga strategier som 

Trelleborg kan välja inför framtiden. Vi vill även visa 

att varje framtida förändring av stadens markoch 

vattenanvändning har möjlighet att föra staden ett 

steg närmre en konkretisering av kommunens 

vision ”Trelleborg ska vara en framgångskommun 

med hög livskvalitet och en långsiktigt hållbar 

tillväxt”. 

VARFÖR! 

En fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs 

stad syftar till att vara ett underlag för den fysiska 

markanvändningen så att beslut fattas med 

så mycket kunskap som möjligt om stadens 

förutsättningar och förstärkningar. Vi vill även 

lyfta fram en diskussion om vilka prioriteringar av 

markens användning som bäst bygger en attraktiv 

stad. 

Vi ser fram emot att utveckla förslagen vidare 

tillsammans! 

3

4 

innehållsförteckning och läsanvisning 

Läsanvisning 

IDENTITETSBÄRARE - Det första avsnittet bygger med 

hjälp av identitetsbärarna upp en målbild för stadens 

framtida identitet. 

FÖRUTSÄTTNINGAR - Här beskrivs vilka förutsättningar 

Trelleborgs stad besitter. 

STRATEGIER - Strategierna fungerar som en länk 

mellan målbilderna och markanvändningen. 

MARKANVÄNDNING - Här redovisas hur 

markanvändningen i staden kan utvecklas, vad som är 

önskvärt fram till år 2030 och på längre sikt. 

KONSEKVENSER - Kapitlet därefter beskriver de 

följdeffekter som förslagen ger upphov till. 

BAKGRUND - Det sista kapitlet beskriver 

planprocessen samt vad en fördjupning av 

översiktsplan är. Här finner du även källförteckningen.

NULÄGE! 

SÅ HÄR! 

DÄR! 

DÅ SÅ! 

MÅLBILD! 

förord 

innehållsförteckning 

IDENTITETSBÄRARE 

FÖRUTSÄTTNINGAR 

STRATEGIER 

MARKANVÄNDNING 

KONSEKVENSBESKRIVNING 

LÄS MER! 

VARFÖR! 

BAKGRUND 

.......................................................................................... 

.......................................................................................... 

.......................................................................................... 

.......................................................................................... 

.......................................................................................... 

.......................................................................................... 

.......................................................................................... 

.......................................................................................... 

Sida 

3 

5 

7 

19 

31 

59 

81 

113 

5

6 

hamnstad möter kuststad 

mångsidig stad möter gemensam stad 

sydlig stad möter regional stad 

vardagslivsstad möter upplevelsestad 

historisk stad möter framtidsstad 

T 

HANDLA 

SKOLA 

LEKPLATS 

TRÄNA 

JOBBA 

H 

Sassnitz 

Rostock 

Travemunde 

Swinoujscie

IDENTITETSBÄRARE 

Förutsättningar möter Förstärkningar 

Om en stad är uppbyggd av en bra mix 

av bostäder, verksamheter, service, kultur, 

mötesplatser, parker och rekreationsområden 

kommer stadens attraktivitet och förmåga att locka 

till sig nya invånare och företag att öka. Men vilken 

mix är det som gör Trelleborgs stad mest attraktiv 

och unik? 

För att kunna diskutera vad Trelleborgs stad år 

2030 kan tänkas innehålla har vi i detta avsnitt 

valt att utifrån stadens förutsättningar diskutera 

vilka förstärkningar som bildar stadens identitet 

samt vilka framtida målbilder som den framtida 

fysiska markvändningen ska ligga till grund för. 

Den sammanlagda målbilden är uppbyggd av 

fem identitetsbärare som var för sig förtydligar olika 

aspekter av stadens identitet. 

MÅLBILD! 

7

8 


Förstärkningen av Trelleborgs stad som kuststad är 

att förstärka upplevelsen av en sammanhängande 

tillgänglig stad som innefattar hela sträckan Skåre 

hamn till Gislövs läges hamn. 

En stad med händelserika naturliga stråk och 

förbindelsepunkter för människor mellan staden och 

havet. Men också en stad där många olika former 

av attraktioner finns längs med den 13 km långa 

kusten såsom uppgraderade befintliga badplatser, nya 

badplatser, fiskelägen, småbåtshamnar, strandängar, 

golfbana, campingplats och kallbadhus. 

Upplevelsen av havet i form av doft, vind och olika 

vyer ska vara påtaglig i många delar av staden. 

Att Trelleborg blir en tydligare kuststad är en av 

de viktigaste identitetsbärarna för att skapa en 

framgångskommun med hög livskvalitet och en 

långsiktig hållbar tillväxt. 

Flytta Hamnen för att satsa på Sjöstaden där unika 

bostäder och mötesplatser med störst inverkan på 

attraktiviteten kan möjliggöras.

10 

HANDLA 

SKOLA 

LEKPLATS 

TRÄNA 

JOBBA 


Staden ska vara hälsosam, jämställd, lättillgänglig och 

erbjuda offentliga rum och inbjudande platser dit alla 

har tillträde både dagtid och nattetid. En stad som 

erbjuder många olika goda boendemiljöer och en 

blandning av boendeformer. 

Med en blandning mellan bostäder, service och 

arbetsplatser i form av förtätningar och omvandling 

ska mångsidigheten i Trelleborg bevaras och 

förstärkas samtidigt som tryggheten ska byggas. 

Trygghetskänslan ökar när det är lätt att bli sedd och 

att se andra. Men en blandad och tät stad kommer 

att ställa högre krav på funktionalitet och ökad 

samplanering för att begränsa exploateringen av 

åkermark. 

Kopplingen mellan stadens olika delar i form av buss, 

gång och cykel är viktiga för att underlätta interna 

rörelser och för att skapa attraktiva alternativ för mer 

aktiva rörelsevanor. Enligt trafikstrategin antagen av 

kommunfullmäktige ska kollektivtrafiken vara ett 

starkt alternativ genom regiontågtrafik och effektivare 

stadsbusstrafik. Målsättningen är en fördubbling 

av antalet kollektiva resor till 2020. Bebyggelse 

ska samlas vid olika målpunkter för att underlätta 

kollektivtrafikresandet. 

Samla bostäder och förstärk den befintliga strukturen 

och de mötesplatser som finns idag för att uppnå 

trygghet. 

H

12 


Stadens framtida roll i olika regioner ska förstärkas så 

att staden känns nära. Nära till större sammanhang 

såsom Söderslättsregionen, Skåneregionen, 

Öresundsregionen och Östersjöregionen. Detta genom 

att förstärka olika rörelsemönster mot omvärlden för 

olika fordon såsom tåg, buss, båt, bil, cykel och flyg 

och genom att skapa attraktiva bytespunkter. 

Rörligheten mellan olika orter i Skåne är viktig för 

arbetsmarknaden men även för högskoleutbildningar. 

Trelleborg är en omvandlingsort där stora 

infrastruktursatsningar pågår vilket gör att staden 

är viktig för att Malmö- och Lundregionen ska växa. 

Trelleborgs identitet ska vara viktig för regionen. 

Det synsättet ska föras fram och tydliggöras för 

grannkommuner och myndigheter. 

Sassnitz 

Rostock 

Travemunde 

Swinoujscie 

Det första mötet med staden är av stor betydelse 

för Trelleborgs ansikte utåt. Utformningen av 

entréerna till staden från olika väderstreck påverkar 

uppfattningen av Trelleborg som stad, inte minst 

som bilden av porten till Europa. Den spridda och 

irrationella parkeringen i centrum bidrar inte till en 

positiv upplevelse och hindrar idag tillgängligheten till 

olika målpunkter i centrum. 

Att vara en del av Skånes tågstruktur och att 

kollektivtrafiken känns enkel och effektiv kommer att 

betyda att staden känns nära.

14 


Stadens innehåll för dess invånare och dess 

besökare ska kännas lustfylld. En stad som skapar 

förutsättningar för positiva händelser och möten 

men också en stad som utmanar, uppmuntrar och 

engagerar. I form av evenemang men även enklare 

åtgärder som ger olika aktivitetsstråk blir vardagen 

enkel och mer upplevelserik. 

Stadens befintliga värdefulla platser samt olika 

nytillskott ger staden en attraktiv helhet som 

förstärker delarna. Stadens gröna rum, stråk och 

platser ger tillsammans en grön struktur som är 

betydelsefull socialt, kulturhistoriskt och ekologiskt. 

Kopplingarna mellan grönområden och parker bildar 

sammanhängande gröna stråk, vilka är viktigt för 

stadens skönhetsupplevelse. 

Det ska vara lätt att vara aktiv i Trelleborg då 

staden ska erbjuda tillgängliga och trygga stråk för 

t.ex. jogging och stavgång. I framtiden kan aktiva 

föreningar färga det offentliga rummet mer, då 

föreningslivet i vissa fall når fram till människor mer 

än vad den offentliga sektorn gör. 

Genom att koppla samman så blir mötesplatser 

och naturtillgångar mer lättillgängliga och 

helhetsupplevelsen förstärks.

16 

T 


Näringslivet är en viktig katalysator för utvecklingen. 

Genom att skapa goda livsmiljöer för människor 

skapas ett bra underlag för näringslivet. Ett företag 

investerar inte i en plats utan i en affärsmöjlighet. 

Platser blir affärsmässiga genom att till exempel 

synliggöra kringverksamheter, kundunderlag och 

tillgänglighet. 

Arbetsmarknaden i Trelleborg bör kompletteras med 

företag som efterfrågar större andel högskoleutbildad 

arbetskraft. Detta ger ringar på vattnet inom flera 

samhällssektorer till exempel bostadsmarknad, 

utbildning och handel. 

Turister söker upplevelser och dessa upplevelser 

kommer genom att vistas på en plats. Turister söker 

också händelser och självförverkligande. Det gäller 

att få genomresande att vilja stanna, uppleva och 

konsumera staden. I framtidsstaden Trelleborg finns 

det fler övernattningsmöjligheter, och erbjuds ett 

större utbud av attraktioner och upplevelser. Inte 

minst genom omvandling och återbruk av befintliga 

historiska strukturer, byggnader och miljöer/ 

mötesplatser. 

Trelleborgs kommun och fastighetsägarna bör enas 

kring en gemensam vision för handelsutbudet som 

bygger på planerade stadsutvecklingsstrategier. Koppla 

samman stad, handel och havet och se det som en 

integrerad del som bidrar till liv i staden. 

Handel skapar handel och att etablera sig på 

marknadsplatser där det finns annan handel har 

visat sig vara en framgångsmodell. Handeln ska 

koncentreras till ett fåtal platser i Trelleborg och vända 

sig till Trelleborgarna. 

Trelleborgs stad ska arbeta för att få hit 

högskoleutbildning. Förstärkningen i staden av 

Region Skåne kan ge följdeffekter inom forskning och 

utbildning. Men staden ska även skapa möjligheter 

inom andra områden såsom media och interaktion 

och hållbar energiteknik. Staden ska vara öppen för 

företag som följer ESS- och MAX IV- anläggningarna 

i Lund. 

Handeln klustras där det finns handel idag och 

staden erbjuder upplevelser genom återbruk av 

befintliga miljöer. Kvalificerade arbetsplatser och 

högskoleutbildning i attraktiva lägen.

18 





historisk stad möter framtidsstad

FÖRUTSÄTTNINGAR 

Alla städer har sina unika förutsättningar både på 

gott och ont! 

För att arbeta med förstärkningar av just 

staden Trelleborg är det viktigt att lyfta fram vilka 

förutsättningar som har satt sin speciella prägel. 

Genom att lyfta fram de förutsättningar i staden 

som vi vill bygga vidare på eller förändra blir det 

tydligare att se kopplingen till de förstärkningar i den 

fysiska planeringen som ska göra staden både 

speciell och attraktiv. 

NULÄGE! 

19

20 

FÖRUTSÄTTNINGAR hamnstad möter kuststad 

Illustration av hamnstad möter kuststad 

Förutsättning: Hamnstad 

Hamnen i Trelleborg har gamla anor och är genom 

stark utveckling på 1900-talet idag Skandinaviens 

största RoRo-hamn. (RoRo: Fartyg där lasten körs 

ombord på trailrar eller vagnar) Trelleborgs hamn är 

även Sveriges näst största godshamn efter Göteborgs 

hamn. Hamnen har en dominerande roll i staden 

och är därmed av stor betydelse för människorna och 

näringslivet i staden, men även i regionen. 

850 personer är direkt sysselsatta i hamnen, och än fler 

i de 150 företag som bedriver verksamheter som har 

direkt eller indirekt koppling till hamnen. Hamnen ser 

en konkurrensfördel med att kunna ta emot större och 

mer miljövänligare färjor och detta uppnås genom en 

pågående hamnflytt. 

Projektering av utfyllnadsmarken pågår för 

närvarande. Tidsperspektiven är att check-in måste 

ligga kvar på västra sidan tills att det finns en östlig 

infart. Polystyrenfabriken som ligger i hamnen har ett 

uppsägningsbart tomträttsavtal. 

Ringväg för genomfartstrafi k och trafi k till hamnen 

Ett sammanhängande kuststråk från Skåre till Gislöv 

Hamnen fl y t t ar 

Sjöstaden - stort kustnära utbyggnadsområde ökar 

stadens koppling till kusten 

Centralstationen - viktig målpunkt i kustnära läge 

En aktiv hamnverksamhet sätter prägel på staden. Det 

är en särskild puls utav naturliga strömmar av folk, 

gods och transporter som gör att staden aldrig sover. 

Porten mot kontinenten, att vara del av något större, 

ska utvecklas i Trelleborg och stoltheten av att bo i en 

stad med en mäktig miljövänlig sjöfart ska den fysiska 

planeringen ge en stabil grund för. Men den aktiva 

hamnen skärmar även av Trelleborgarna mot havet.

E6/E22 Väg 108 

Enligt Översiktsplan 2010: 

Kontinentalbanan 

Trelleborgs Hamn 

Målet är att Trelleborgs hamn ska utvecklas till 

Sveriges renaste hamn med en hamnverksamhet med 

tydlig och framsynt miljöprofil som tillåter staden att 

utvecklas mot havet. 

Inriktning och riktlinjer 

Funktionen i Trelleborgs hamn och utvecklingen av 

denna skall ske efter vägning mot stadens övriga behov 

En utbyggnad av hamnen får endast ske om staden 

kan utveckla kustnära stadsbebyggelse i de områden 

hamnverksamheten upphör 

RI järnväg 

RI bangård 

RI vägar 

RI kustzon 

RI sjöfart hamn 

RI sjöfart farled 

Strandskyddsområde 

+ 1m över havet 

+ 3m över havet 

Riksintressen kust Strandskyddsområde 

Kommunen ska parallellt med planer för flyttning 

av havet utreda och planera för att stadscentrum 

utvecklas mot havet 

Vägtillfarter till en utbyggd hamn enligt ovan 

skall utredas särskilt och oavsett tillfart från väster 

eller öster skall staden ges möjlighet till kustnära 

stadsbebyggelse 

Miljöarbetet ska intensifieras i hamnen och kring dess 

transporter, bland annat genom att ha ändamålsenlig 

järnvägsstruktur till hamnen och olika åtgärder för 

minskade utsläpp till luften. 

Kommunen ska i samråd med Trelleborgs Hamn AB 

utreda och överväga ett utanför centrum placerat 

center för lastbilstrafik med hamnen som målpunkt. 

Kommunen ska verka för att standarden på de 

offentliga badplatserna höjs. (omklädning, toaletter, 

renhållning, algrensning) 

Kommunen ska inte planera ny bebyggelse med 

sockelhöjd under 3 meter över havet (RH 70) 

Kommunen skall idenifiera och analysera risker för 

översvämningar, ras, skred och erosion, samt före 2015 

ta fram åtgärder för klimatanpassning. 

Kommunen skall i planering och genom åtgärder 

verka för att bullerfrågan, luftföroreningar och risker 

från genomfartstrafik och hamnverksamhet minskar. 

21

22 

FÖRUTSÄTTNINGAR mångsidig stad möter gemensam stad 

Illustration av mångsidig stad möter gemensam stad 

Förutsättning: Mångsidig stad 

Polisens trygghetsmätning 2011 visar att 

Trelleborgarna är överlag trygga med att vistas ute 

sena kvällar. Oron att utsättas för brott är totalt 

sett inte heller särskilt påtaglig. Region Skåne 

folkhälsoenkät för barn och unga 2012 visar att elever 

i Trelleborg känner sig tryggare på allmän plats i 

betydligt större utsträckning än genomsnittet för 

Skåne. 

Trelleborgs kommunfullmäktige har antagit ett 

befolkningsmål på 50 000 invånare år 2025. Av den 

totala ökningen räknar vi med att 75% ska ske i 

Trelleborgs stad, vilket ger ett bostadsbyggande på 

cirka 185 nya lägenheter per år. Trelleborgs stad är i tre 

väderstreck omgiven av åkermark i klass 8-10. 

Befolkningsökningen 2001-2011 var för Trelleborgs 

stad 1,0 %. För att befolkningsmålet ska uppfyllas 

behöver befolkningstillväxten uppgå till 1,2% årligen. 

Att befolkningen väntas växa i en allt högre del än 

vad den gjort historiskt är en naturlig utveckling då 

kommunen blir en allt mer integrerad del av Malmö- 

Lunds arbetsmarknad. 

Stadens åldersfördelning består av en något högre 

andel grundskoleelever, en lägre andel 19-44 åringar 

och högre andel äldre medelålders och äldre än Skånes 

åldersfördelning. Andelen av de boende som är födda 

utomlands är 14 % mot Skånes 17 %. Trelleborgarnas 

medelinkomst låg strax över Skåningarnas. Andelen 

förvärvsarbetare var 2010 högre än snittet i Skåne. 

Centrum förtätas 

Stadens utbyggnadsriktning är söderut mot hamnen 

Staden byggs också ut mot ett andra stationsläge 

(i detta skede tre alternativa lägen) 

Trelleborgs stad består av en brokig blandning 

av arbetsplatser, bostäder handelsplatser och en 

blandning av människor, vilket utgör en del av 

Trelleborgs signum. En mångsidighet som fungerar 

och där många känner att de har tillträde och där 

toleransen är hög. Trelleborgarna utmärker sig när 

det gäller korta transporter, under fem kilometer 

använder 62% bilen. Kanske är det en anledning 

till att övervikt är vanligare i Trelleborg än i Skåne i 

stort? Utbildningsnivån har även stor betydelse för 

förhållningssättet till kost, motion och rökning.

Vattenskyddsområde, inre respektive yttre 


Målet är att Trelleborgs stad ska svara upp emot de 

behov av utbyggnadsmark som finns för bostäder 

och verksamheter och behoven av ändamålsenlig 

infrastruktur till detta. Stadsbyggandet ska förutom 

detta inriktas på att reparerar och förtäta inom 

befintliga strukturer och skapa nya strukturer med 

havskontakt. 


Kommunen ska ha en markoch planberedskap 

för den prognostiserade befolkningsutvecklingen i 

nämnda utbyggnadsområden. 

Kommunen ska särskilt planera för förtätning i 

befintliga miljöer, för variation i bostadsbeståndet och 

för stadsbyggande med havskontakt. 

Kommunen ska planera för ett utbyggt och 

kompletterat huvudvägnät för såväl biltrafik som gctrafik 

genom staden. 

Kommunen ska planera för utvecklad kollektivtrafik 

och ny kollektivtrafik med persontåg och att 

lokaliseringar av ny bebyggelse styrs till denna trafik. 

Planeringen ska syfta till att underlätta en överföring 

av transporter från bil till andra trafikslag. 

Kommunen ska verka för att andelen person- pch 

godstransporter på järnväg ökas. 

Vägar för gående och cyklister skall prioriteras vid 

planering. 

Kommunen ska fortsätta verka för att persontågtrafik 

kommer att trafikera Trelleborg och att 

kollektivtrafiken i övrigt utvecklas till att styra 

respektive styras av bebyggelseutvecklingen. 

Kommunen ska ta fram dagvattenstrategi för 

hantering och rening av dagvatten inom bebyggda 

områden och under områden under planering. 

Kommunen ska ta fram strategier och åtgärdsförslag 

för att långsiktigt klara kraven på kommunens 

vattenförsörjning. 

Kommunen ska ta fram strategier och åtgärdförslag 

för att långsiktigt klara kraven på kommunens 

vattenförekomster. 

Kommunen bör kartlägga och identifiera föroreningar 

i marken. 

23

24 

FÖRUTSÄTTNINGAR sydlig stad möter regional stad 

Illustration av sydlig stad möter regional stad 

Förutsättning: Sydlig stad 

Trelleborg är den sydligaste staden i Sverige. Med 

havet och Söderslätt som har präglat stadens 

utbredning och struktur men också dess invånare. 

Trelleborg har länge varit en stolt och självständig stad 

men tar nu aktivt plats i ett större sammanhang. 

Utpendlingen till arbetstillfällen i andra kommuner 

har ökat med 36 % och inpendlingen till 

arbetstillfällen i Trelleborg har ökat med 28 % mellan 

år 2000 och 2011. Kollektivtrafikens marknadsandel 

för arbetspendling mot Malmö beräknas till drygt 

40 %. Av arbetspendlingen till Lund beräknas 

kollektivtrafikens andel vara drygt 20 %. 

När Trelleborg får pågatågsförbindelse i december 

2015 uppskattas effekten bli en ökning med 5 

procentenheter för pendling till Malmö och en ökning 

med 20 procentenheter till Lund. Restiden mellan 

Trelleborg C och Malmö C beräknas ta 32 min och 

till Hyllie 23 min med pågatåg. Ett pågatåg rymmer 

235 sittande och därtill åtskilliga stående passagerare. 

Regionbussen mellan Malmö C och Trelleborg Övre 

tar 48 min och en buss rymmer cirka 45 personer 

sittande. 

Vägar för matning av trafi k till staden 

Järnväg 

Centralstationen, bytesnod för tåg, buss, färja 

Stationsläge i öster (i detta skede tre alternativa lägen) 

Hamnen fl yttar österut 

Prioriterade cykelvägar 


Mål 

Trelleborgs stad ska vara attraktiv för näringsliv 

och boende och erbjuda bra kommunikationer till 

målpunkter i Öresunds- och Östersjöregionen och 

kommunen i övrigt. 

Den framtida väg- och bebyggelsestrukturen 

skall vara hållbar över tid och ur miljöperspektiv. 

Utbyggnadskapacitet ska tillskapas genom framsynt 

planläggning.

Pågående DP ärende 

Detaljplan 

Stadsplan 

Byggnadsplan 

Pågående DP ärende 

Detaljplan 

Stadsplan 

Byggnadsplan 

Klass 10 

Detaljplanerad mark Åkermarksklassning 


Kommunen ska i samverkan med bland andra 

Trafikverket planera för en långsiktig trafiklösning 

med en ringväg runt Trelleborg stad. 

Kommunen ska på kort sikt prioritera kompletteringar 

av stadens huvudvägnät. 

Kommunen ska särskilt utreda tillfart till ett flyttat 

hamnområde. 

Klass 9 

Klass 8 

Kommunen ska planera för bebyggelseområden som 

inte behöver medföra genomfartstrafik genom staden 

och som kan knytas till en utvecklad kollektivtrafik. 

Kommunen ska i samråd med Trelleborgs Hamn AB 

utreda och överväga ett utanför centrum placerat 

center för lastbilstrafik med hamnen som målpunkt. 

Klass 10 

Klass 9 

Klass 8 

Kommunen skaplanera för en pågatågsstation med 

angränsande bussterminal i centrum. 

Kommunen ska planera för balans mellan utbud och 

behov av allmänna parkeringsplatser i centrum. 

Kommunen ska verka för att centralt belägna 

bensinstationer omlokaliseras till mindre 

påverkanskänsliga områden. 

Kommunen bör ta fram en övergripande riskanalys för 

kommunen. 

25

26 

FÖRUTSÄTTNINGAR vardagslivsstad möter upplevelserik stad 

Illustration av vardagslivsstad möter upplevelsestad 

Förutsättning: Vardagslivsstad 

Stress i vardagen har minskat i Trelleborg mellan 

år 2000 och 2008. 83 % av ungdomarna i årskurs 

3 var med i en förening, en betydligt högre siffra 

jämfört med rikets genomsnitt. I Trelleborg fanns 

det år 2006 220 ideella föreningar registrerade. 

Många uteserveringar, caféer och restauranger har 

etablerats de senaste tio åren. I staden finns det många 

mötesplatser såsom parker, torg, fotbollsplaner, 

inomhushallar, ishall, badhus och biograf. I Trelleborgs 

stad är det enkelt att bo, arbeta och ha en aktiv fritid. 

Här finns ett utbud av olika mötesplatser. 


Stadsbyggnadskvaliteten skall värnas både i befintliga 

miljöer och de nya som planeras. Utformningsfrågor 

ska vara centrala vid utvecklingen av vår stadsmiljö, 

vår grönstruktur och när vi utvecklas stadens 

havskontakt. 

Sammanhängande rekreativt stråk längs kusten 

Sammanhängande rekreationsstråk längs åarna 

Gröna områden kopplas ihop 

Landskapskilar med jordbruk/närodling/stadsodling 


Stadens byggnader och miljöer skall inventeras och 

klarläggas utifrån sina kulturhistoriska värden som 

underlag för vidare planering och åtgärder 

Kommunen ska ha en aktuell grönstrukturplan där 

nya och utökade grönområden skall utpekas

RI Kulturmiljö 

RI Naturvård 

Särsklit högt naturvärde 

Mycket högt naturvärde 

Högt naturvärde 

Natur och kulturskydd 

Kommunen ska verka för att anläggningar för fotboll 

och spontanidrott finns i staden. 

Kommunen ska prioritera tillgängligheten för 

funktionshindrade i den offentliga miljön. 

Kommunen ska verka för att jordbruket i kommunen 

bibehåller sin betydelse men även att dess 

miljöpåverkan, särskilt kväveläckaget, minskar. 

RI Kulturmiljö 

RI Naturvård 

Särsklit högt naturvärde 

Mycket högt naturvärde 

Högt naturvärde 

Kommunen ska i program och planering formulera 

skydd och utveckling av kommunens kultur- och 

naturvärden. 

Kommunen ska verka för att ledningsstråk i 

landskapet utförs under markytan. 

27

28 

FÖRUTSÄTTNINGAR historisk stad möter framtidsstad 

Illustration historisk stad möter framtidsstad 

Förutsättning: Historisk stad 

Utbildningsnivån i Trelleborg är lägre än i Skåne och 

i riket. Men utbildningsnivån har ökat de senaste 10 

åren. 30 % fler Trelleborgare hade 2010 eftergymnasial 

utbildning än år 2000. 

Andelen arbetstillfällen inom tillverkning och 

utvinning har minskat markant och istället har handel 

och tjänster ökat. Antalet egenföretagare har ökat med 

26 % de senaste 10 åren. Antalet arbetstillfällen har i 

Trelleborg ökat med 5,1 % vilket är betydligt lägre än 

i sydvästra Skåne. Andelen trelleborgare som arbetar 

utanför kommunen har ökat från 37 % till 45 % de 

senaste 10 åren. 

Trelleborg som tidigare har varit en stark industriort 

omvandlas sakta mot att arbetsmarknadsmässigt 

knytas hårdare till Malmö och Lund. 

Turismen har stor betydelse för handeln och 30 % av 

omsättningen från turismen i Sverige spenderas inom 

detaljhandeln (shopping och livsmedel). 

Handeln i Trelleborg har sedan år 2003 gått mot en 

negativ utveckling. Risken är att staden går mot att 

bli en sovstad. Sällanköpsvaruhandeln i Trelleborgs 

kommun har haft en svag utveckling sedan år 

2000. Dagligvaruhandeln har däremot förstärkt sin 

marknadsandel något under samma period. 

1. 

3. 

2. 

Områden för handel placeras centralt och kopplas ihop: 

1. Internhandelsområde 

2. Centrumhandel 

3. Sjöstaden 

Staden utvecklas kring stationslägena 

Befi ntliga verksamhetsområden förtätas och utvidgas 

Enligt Översiktsplan 2010 

Trelleborgs centrum ska vara attraktivt för 

Trelleborgarna och besökare. Det vackra 

Trelleborg ska bevaras och det mindre vackra 

utvecklas. Platser för möten skall utvecklas 

liksom förutsättningarna för centrumhandeln 

och stadens utveckling mot havet. 


Kommunen ska verka för att 

verksamhetsetableringar ger mervärden för 

kommunen utifrån antal arbetstillfällen, 

hushållning med mark, visuella intryck och 

transportlösningar.

Skolor 

Förskolor 

Upptagningsområde 

Skolor 

Kommunen ska ha en markoch planberedskap 

för verksamhetsetableringar och då 

särskilt för de som kan etableras med god 

kollektivtrafikkoppling eller järnvägskoppling 

Kommunen ska inte tillåta externa 

detaljhandelsetableringar med mindre än 

att utredningar visar att centrumhandels 

förutsättningar inte försvåras. 

Ekoturism ska uppmuntras inom landsbygd och 

kustområden. 

Planering för förskolor och skolor ska samordnas 

med och integreras i den fysiska planeringen. 

Kommunen ska utveckla sin fjärrvärmeplanering, 

alternativt biogasledningar, så att detta 

alternativ kan erbjudas bebyggelsen i alla 

utbyggnadsområden. 

Skolor 

Förskolor 

Upptagningsområde 

Kommunalägda 

fastigheter 

Kommunalägda 

fastigheter 

Arbetsställe Anställda 

TRELLEBORGS KOMMUN 3849 

Söderslättsgymnasiet S:t Nicolai 140 

Söderslättsgymnasiet Bastionen 116 

Rådhuset 112 

Förvaltningshus Öst 104 

Liljeborgskolan 95 

Skegrie skola och förskola Körsbärsgården 94 

Vannhögskolan 89 

Pilevallskolan 80 

Smygehemmet 76 

Förrådet 73 

SKÅNE LÄNS LANDSTING (Lasarettet) 677 

TRELLEBORG INDUSTRI AB 445 

A och B-området 344 

METSO MINERALS (SWEDEN) AB 207 

PERGO (EUROPE) AB 179 

FLINT GROUP SWEDEN AB 160 

ARRIVA SVERIGE AKTIEBOLAG (Depån) 147 

HEATEX AKTIEBOLAG 130 

KLS UGGLARPS AB 130 

TRELLEBORGS HAMN AKTIEBOLAG 122 

Kommunägda fastigheter 

Siffrorna avser 2011: 

Trelleborgs Museum 26 628 

Trelleborgen 28 628 

Axel Ebbes konsthall 3 222 

Palmfestivalen 100 000 

Trelleborgs turistbyrå 35 445 

Skåre – gästnätter 200 

Gislöv – gästnätter 2000 

29

30 





historisk stad möter framtidsstad

STRATEGIER 

För att uppnå målbilderna som beskrivs i de 

fem identitetsbärarna föreslår Fördjupningen av 

Översiktsplanen 30 strategiska verktyg. 

Dessa strategier behandlar hur visionen om 

en hållbar utveckling för Trelleborg ska kunna 

genomföras. De är alla specifika för just Trelleborgs 

förutsättningar och förstärkningar och ger direkt 

utslag i hur stadens kartor ritas för framtiden. 

Vi hoppas att den kopplingen ska vara tydlig! 

SÅ HÄR! 

31

STRATEGIER hamnstad möter kuststad 

K1. Flytta hamnen 

Hamnens omvandling mot en modernare, 

miljövänligare och mer konkurrenskraftig hamn är 

redan i full gång. Rangerbangården ligger som en 

befintlig barriär mellan stad och kust i österOoch det 

är utanför denna som den nya hamnen byggs. Stora 

investeringar har gjorts och ett enormt landområde 

har fyllts ut i havet. Men för att denna utveckling ska 

komma invånarna i Trelleborg till gagn på riktigt är 

det viktigt att hamnen inte bara utvidgas, utan flyttas! 

Trelleborgs hamns planerar att det gamla 

hamnområdet avvecklas i takt med att de nya 

färjelägena tas i bruk så att försäljningen av marken, 

i den gamla hamnen för exploatering, kan finansiera 

redan gjorda investeringar i den nya hamnen. 

Trelleborg är på god väg att vända ansiktet mot havet 

med den nya centralstationen. Men för att en verklig 

havskontakt för invånarna ska vara möjlig krävs en rad 

åtgärder: 

32 

Framtida Vision av Trelleborg Hamn foto: www.trelleborgshamn.se 

Truckcenter 

Ett nytt truckcenter med fraktkontor, 

uppställningsplats och serviceinrättningar för fordon 

till färjorna måste beredas plats i närheten av den nya 

hamnen. Fördjupningen av Översiktplanen föreslår 

att detta sker inom det befintliga verksamhetsområdet 

i Dalköpinge i öst. Även ett nytt järnvägsanslutet 

logistikcentrum för omlastningar och transporter via 

järnväg föreslås här. 

En infrastruktur som möjliggör att fordon kan 

färdas mellan hamnen och truckcentret samt vidare 

företrädelsevis mot E6/E22 i nordlig riktning. Infarten 

till hamnen måste utformas så att den har så liten 

negativ inverkan på stadsmiljön i centrum som 

möjligt och inte utgör en barriär som skärmar av den 

befintliga stadskärnan från den framtida Sjöstaden. 

Farliga verksamheter 

Markrättsavtalet för polystyrenfabriken i den gamla 

hamnen behöver sägas upp och avvecklas. Samtliga 

riskverksamheter i hamnen måste successivt avvecklas 

och marken saneras för att möjliggöra den nya 

exploateringen av Sjöstaden. 

Då frigörs hela den gamla hamnen på 53,5 ha mark 

i Trelleborgs absoluta centrum, ett område lika stort 

som hela Trelleborgs centrala innerstad med plats 

för många tusen nya invånare om man bygger i 

Trelleborgs egen skala. 

Detta är den enskilt mest betydelsefulla händelsen för 

Trelleborgs stads utveckling som kuststad.

K2. Bygg bort barriärer i centrum 

Trelleborgs stad skärmas inte bara av från havet av 

hamnen och bangården, som blir kvar i öster, utan 

klyvs även av stadens matargator som utformats med 

hänsyn till dess status som farligt godsleder. För att 

nå havet och Sjöstaden från centrum, så att den blir 

attraktiv att exploatera, föreslår vi att även barriärerna 

byggs bort. 

Infart till Hamnen 

Målsättningen att bygga bort farligt godsledsbarriärerna, 

väg E6/E22 utmed kusten och väg 108 

genom staden, möjliggörs med en angöring till 

hamnen österifrån. En infart till hamnen österifrån 

via en vägbro jämte den befintliga järnvägbron över 

väg 9 skulle minska barriäreffekten jämfört med 

om väg 9 skärs ned som en nedsänkt tunnel mellan 

Mellanköpinge och Öster Jär. Fagerängen och Öster 

Jär bör integreras med resten av staden med hjälp av 

sammankopplande bebyggelse, kvalitativa grönstråk 

och goda förbindelser till centrum för gående och 

cyklister. 

Hamngatans hela vägsträckning utmed stadskusten, 

smalnas av och omgestaltas för en hastighet på 40 

km/h. E6/E22 utmed västra stranden, som tidigare 

utgjort en stor flaskhals, avlastas redan av Hedvägens 

förlängning till Maglarpsrondellen. Möjligheterna 

ökar ytterligare när Östra Infarten avlastas av en infart 

via Engelbrektsgatan och kan i gengäld kantas av ny 

bebyggelse och utgöra en tydlig, attraktiv entré till 

staden från öst. (se strategi U3. Gestalta genomgående 

grön boulevard) 

Ringväg 

Fördjupningen av Översiktsplanen föreslår att vi 

fullföljer de planer som funnits i ett halvt sekel på att 

bygga en ringväg som kan avlasta både Hamngatan 

och Hedvägen och erbjuda ytterligare alternativ för 

trafik till och från staden. När staden matas radiellt 

från ringvägen finns plötsligt alla förutsättningar för 

att nå ner till vattnet med alla färdmedel, och Corfitz 

Beck-Friisgatan kan förlängas ända ner till kajkanten 

och Mittelbron. 

Desto fler alternativa rutter som erbjuds för rörelserna 

inom, till och från staden, desto mer elasticitet 

byggs in i vägsystemets flödeskapacitet och förkortar 

resvägarna till alla målpunkter i staden. Till detta 

adderas målmedvetna satsningar på alternativa, 

kollektiva och miljövänliga färdsätt som ytterligare 

ökar vägnätens kapacitet för att undvika att behöva 

bredda eller bygga nya vägar som i sin tur genererar 

mer trafik. 

Sammankopplandet av vägnätet och ringvägen går 

hand i hand, men ringvägen ger också möjligheten 

att genomföra det föreslagna truckcentret med infart 

till hamnen från öst som frigör marken i den gamla 

hamnen. Detta har betydande positiva följdeffekter för 

miljön i staden ur buller, avgas- och risksynpunkt. 

33

34 


K3. Skapa havskontakt i staden 

När hamnens truckcenter har flyttat och Hamngatan 

omgestaltats skapas förutsättningar för verklig 

havskontakt i staden. Det handlar om allt ifrån 

siktlinjer till fotgängarvänliga stråk. När man kan gå 

ända ner och spegla sig i hamnbassängen eller dingla 

med benen över kanten, då kommer Trelleborg att 

upplevas som en riktig Kuststad. 

Befintliga axlar, med obehindrade siktlinjer mot havet, 

riktningar, hierarkier och sekvenser bör tillvaratas. 

Nya havsnära kvarter ger möjligheter till nya allmänna 

målpunkter nära havet. Nya, attraktiva skådeplatser 

skapas för att betrakta hamnverksamheten som en 

tillgång; ett unikt skådespel som äntligen blir en 

tillgång och en styrka för Trelleborgs identitet. 

Hansagatan foto: Daniel Melchert 

Fördjupningen av Översiktsplanen föreslår att 

hamnflytten ska genomföras så fort som möjligt, 

för att det gamla hamnområdet ska bli en tillgång 

för invånarna och för att undvika att behöva skjuta 

Sjöstaden på framtiden och istället sprida ut stadens 

nya invånare på orörd jordbruksmark. 

De beskrivna nödvändiga åtgärderna bör genomföras 

för att resultatet ska bli så fördelaktigt som möjligt för 

staden, dess identitet och attraktivitet som kuststad.

K4. Skydda mot klimatförändringar 

Den globala klimatsituationen förändras men frågan 

om den framtida utvecklingen av havets nivåer 

är svårbedömd och omdiskuterad. Våra ökande 

utsläpp av växthusgaser leder till en förstärkning av 

den naturliga växthuseffekten i atmosfären. Detta 

innebär att atmosfären successivt värms upp, vad 

som populärt kallas för den globala uppvärmningen. 

Den globala uppvärmningens effekter på havets nivå 

beror på många faktorer. De viktigaste är den termiska 

expansionen (havets utvidgning vid uppvärmning) 

samt bidrag från landsbaserad is som smälter av i 

högre takt än den återskapas. 

Men denna förändring sker successivt, med en 

höjning globalt om ca 3,3 mm per år i snitt sedan 

1970, eller 1,75mm/år i snitt i Sverige sedan 

1890 enligt de mätningar* som finns att tillgå. 

De nationella riktlinjer som vi har att följa idag 

utfärdas av expertmyndigheten SMHI (Sveriges 

Meteorologiska och Hydrologiska Institut) under 

Miljödepartementet. I deras arbete ingår utöver egna 

mätningar, värderingar och beräkningar även en 

noggrann omvärldsbevakning. SMHI konstaterar 

att medelhavsnivån i södra Sverige kan öka till 

mellan 0 och 100 cm över den befintliga nivån till 

år 2100*. Till detta tillkommer stormvattenstånd 

samt dynamiska effekter av vattnet som exempelvis 

vågor och uppgrundning. I den nyantagna 

Klimatanpassningsplanen för Trelleborgs Kommun 

2013 framgår att havsnivån vid en hundraårsstorm 

(med 1 % sannolikhet att inträffa under ett givet år) 

år 2100 beräknas kunna uppnå +263 cm över dagens 

medelhavsnivå givet en medelhavsnivåhöjning på 

+100 cm. 

Det är i första hand de höga befintliga värdena i 

Trelleborgs stad som på lång sikt kommer att kräva 

att omfattande skyddsåtgärder genomförs. En plan 

för utformningen av dessa åtgärder bör tas fram i 

samband med exploateringen av den gamla hamnen. 

Tillsammans med utfyllnaden för den nya hamnen 

till en plushöjd på +3 meter över nuvarande havsnivå 

enligt Länsstyrelsens rekommendation utgör den nya 

Sjöstaden ett viktigt skydd för bebyggelsen i centrum. 

Målsättningen är att skyddsåtgärderna utformas för 

att gynna motståndskraftäven mot större förändringar 

på längre sikt, utan att samhällets funktioner 

förändras. Ett sätt att åstadkomma detta är att tillämpa 

försiktighetsprincipen. Ett annat förhållningssätt 

är adaptiv planering, som innebär att bygga in 

flexibilitet och en förmåga till ständig anpassning till 

förändringar i samhället. 

Några exempel på hur Trelleborgs stad kan skyddas 

mot höga stormvattennivåer är: 

• bevuxna jordvallar längs västra infarten 

• konstgjorda sandbankar ute till havs 

• förhöjda kajpromenader mot havet i sjöstaden 

• slussar i hamninloppet 

• översvämningståliga grunder och markplan för 

kustnära bebyggelse 

• tillfälligt översvämningsbara ytor 

Det finns många goda exempel på beprövade 

lösningar redan idag, men ytterligare nya tekniker 

och strategier kommer med säkerhet att utvecklas 

runt om i världen under de kommande 100 åren som 

kan inspirera till fortlöpande lösningar i Trelleborg. 

Framtida hot adresseras i det löpande arbetet med 

klimatanpassningsplanen och åtgärder som hela tiden 

måste bygga på den senaste forskningen och tekniken. 

35

36 


K5. Tillgängliggör sammanhängande 

strandpromenad från hamn till hamn 

Trelleborgs status som en attraktiv kuststad blir 

verklighet när sinnesförnimmelsen av att kunna 

promenera vid vattenkanten längs stadens 13 km kust 

infinner sig. 

Fördjupningen av Översiktplanen föreslår en 

sekvens av miljöer i ett pärlband av olika karaktärer 

längs kusten. Strandpromenaden länkar samman 

Skåre småbåtshamn, badplatsen vid Skåre skansar, 

golfbanans landskap, Albäcksskogen och Albäcksåns 

mynning, västra stranden, kustpromenaden i 

Sjöstaden med kallbadhus, en framtida småbåtshamn 

i den inre hamnbassängen, östra infartens gröna 

boulevard, östra stranden, Dalköpingeåns lummiga 

mynning, Dalabadet, Dalköpinge ängar och 

småbåtshamnen i Gislövs läge. 

Det sammanhängande kuststråket från väst till öst 

görs tillgängligt från staden genom att minska trafiken 

utmed kusten. (se strategi U3. Gestalta genomgående 

grön boulevard) 

Ett annat sätt att stärka Trelleborgs ställning som 

kuststad är att bättre införliva kustens tillgångar 

i vår definition av staden. Fördjupningen av 

Översiktsplanen föreslår att betrakta Trelleborg som 

en integrerad ort från Skåre Hamn till Gislövs Läge 

och samtidigt föra alla tillgångar närmre varandra 

genom sammanhängande integrerad bebyggelse, med 

gång, cykel och bussförbindelser från hamn till hamn. 

K6. Kvalitetshöj befintliga och anlägg 

nya badplatser 

I takt med att strandpromenaden gör kusten tillgänglig 

växer underlaget för att förbättra badmöjligheterna 

i kommunen. I första hand bör de befintliga 

badplatserna uppgraderas. Kommunen bör verka för 

att kvaliteten på de offentliga badplatserna höjs, att 

tillgängligheten och servicen förbättras. 

Fördjupningen av Översiktsplanen föreslår en 

satsning på en stadsnära badanläggning i form av 

exempelvis en sluten pool i hamnbassängen eller ett 

nytt kallbadhus i Sjöstaden där solfjädern som revs 

1964 en gång låg. Detta skulle bli en stor tillgång 

befintliga och nya invånare i Trelleborg, locka besökare 

och stärka stadens ställning som kuststad.

G1. Bygg tät blandstad på redan 

hårdgjord mark 

Blandat boende 

Fördjupningen av Översiktsplanen föreslår en 

stor blandning och variation i bostadsbeståndet. 

Det handlar om en blandning av storlekar, 

upplåtelseformer, utformning och egenskaper, 

lokalisering och kvartersstruktur eller 

bebyggelsetypologier. Målet med detta är att 

åstadkomma en integrerad demografi och en 

högrobusthet och flexibilitiet i bostadsbeståndet för att 

möta en varierande efterfrågan över tid. 

Yteffektiva bostäder bör sträva efter att uppnå 

de kvaliteter som vi uppskattar i expansivare 

bostadsformer, som generösa dagsljusintag, utsikt, 

flexibilitet i disponeringen av ytor, privata eller 

semiprivata utomhusytor. 

STRATEGIER mångsidig stad möter gemensam stad 

Men framförallt är den största utmaningen att undvika 

anonymitet och likformighet. Alla invånare vill känna 

att man har en egen adress i staden, att ens hem är 

en unik avspegling av ens unika person/familj och 

bidragande till ens identitet. På samma vis är det en 

tillgång till staden att denna diversitet av identiteter 

färgar det gemensamma rummet på ett sätt som ger 

staden komplexitet och karaktär. Därför bör nya 

byggnader utformas med stor variationsrikedom för 

att erbjuda drömboendet för alla dess nya invånare. 

Blandstad 

Det som är unikt för staden till skillnad från livet 

i förorten, är möjligheten att bo, arbeta och roa 

sig utan att behöva förflytta sig långa sträckor. 

Blandstad är en form av bebyggelse där samhällets 

olika funktioner har en mycket begränsad geografisk 

spridning. Olika funktioner drar effektivt nytta av 

varandra, parkeringsytor kan samnyttjas, stadsrum 

befolkas under större del av dygnet och tillgången till 

service- och kulturutbud är som störst. Synergieffekter 

uppstår av att olika verksamheter korsbefruktar 

varandra. I blandstaden strävar man efter att 

undvika funktionsseparering eller homogenisering 

och integrerar istället stadens alla funktioner så 

mycket som möjligt för att uppnå en långsiktig 

social hållbarhet och trygga miljöer att vistas i. Det 

är också blandstaden som ger förutsättningarna för 

att åstadkomma en verklig blandning av attraktiva 

boendeformer. Blandstaden står i motsats till 

”sovstaden” eller ”affärsdistrikt” som är starkt 

funktionssegregerade. 

Historia 

Som exempel ur vår bostadsbyggnadshistoria 

så var den invändiga miljön i bostäderna under 

miljonprogramsåren för sin tid kvalitativ och 

funktionell, men de enorma bostadskomplexen är av 

en skala som resulterar i stor anonymitet, upprepning, 

avsaknad av identitet och resulterande otrygghet. 

De största miljonprogramskomplexen är ofta de 

absolut minst attraktiva bostadsområdena i Sverige, 

som därav ofta har lidit av bristande underhåll, en 

relativt homogen befolkning och är förknippade med 

allvarliga, invecklade samhällsproblem. 

37

38 


Det är i princip uteslutande de äldsta, centrala 

kvartersstrukturerna i staden som är de mest 

attraktiva, integrerade och levande delarna, med de 

mest intressanta rumsbildningarna för ett fungerande 

socialt liv och välfungerande mötesplatser. 

Det är klokt att ha detta i åtanke, att dra lärdom och att 

i översiktsplaneringen arbeta medvetet för att undvika 

att upprepa de misstag som har gjorts i historien. 

Därför föreslås centrumförtätning ligga allra högst på 

listan, både prioriteringsmässigt och kronologiskt i tid. 

Staden bör växa inifrån och ut. 

Jordbruksmark 

Extensiva exploateringar på bördig jordbruksmark 

kan undvikas genom en medveten satsning på 

tät blandstad där detta har förutsättningar att blir 

riktigt attraktivt.Det blir möjligt att bygga tätare 

eftersom stadens fördelar i utbud och tillgänglighet 

kompenserar för exempelvis avsaknaden av 

stora privata trädgårdar. Markboendets fördelar 

kompenseras med balkonger, terrasser, genomgående 

lägenheter, semiprivata gårdar, men också parker, 

lekplatser och allmänna grönområden. 

Vinsten är en yteffektivitet som gör det möjligt att 

hushålla med kommunens värdefulla markresurser. 

Sjöstaden 

I sjöstaden har Trelleborg den unika möjligheten att 

bygga tätt, varierat och integrerat. Med närheten till 

havet, centralstationen, centrumhandeln, befintliga 

och nya arbetstillfällen, rekreationsmöjligheter och 

finns en enorm tillgång i stora, redan hårdgjorda 

ytor i stadens centrum. Genom att flytta hamnen och 

andra riskverksamheter till befintliga ytor i stadens 

verksamhetsområden frigörs attraktiv mark som 

räcker till många decenniers samhällsbyggande. 

G2. Förtäta bebyggelse nära 

befintlig service, infrastruktur och 

kollektivtrafik 

Service 

Att förtäta Trelleborg syftar inte till att minska 

andelen grönytor eller förändra stadens karaktär, 

utan till att bebygga lucktomter och omvandla gamla 

industrikvarter med nytt innehåll. Målet är att skapa 

en mer levande stadskärna där gaturummen är 

ännu tryggare, mer upplysta och inbjudande. Nya 

invånare kan både nyttja och förstärka stadens utbud 

av handel, kultur, service och infrastruktur så att 

de blir livskraftiga och kan vara kvar. Det är också 

ett bra sätt att bygga blandstad eftersom befintliga 

invånare i omgivningen utgör underlag för nya lokaler 

i bottenvåningarna. Befintliga stråk och strukturer kan 

förstärkas ytterligare. Att återanvända äldre byggnader 

med nya funktioner såsom Centralskolan som blir 

bostäder är ett sätt att bevara kulturhistoriska värden 

och åstadkomma en rik variation i miljöerna.

Kollektivtrafik 

Nya bostadsområden bör i första hand planeras där 

de bästa kollektivtrafikförbindelserna finns. Centralt 

i staden, vid ett andra pågatågstationsläge eller där 

det finns ett befintligt underlag för busstrafik som kan 

förstärkas. Att göra det möjligt att leva oberoende av 

bilen i vardagen är en grundläggande utgångspunkt för 

att bygga ett långsiktigt hållbart samhälle. 

G3. Planera flyttkedjor för att samla 

riskverksamheter 

Riskverksamheter har skyddsavstånd som kan göra 

det mycket svårt att förtäta staden med känsliga 

funktioner som exempelvis bostäder eller skolor i dess 

närhet. Genom att samla riskverksamheter utanför 

stadskärnan kan värdefull mark i staden nyttjas 

till att bygga attraktiv blandstad. Fördjupningen 

av översiktsplanen föreslår att utrymmeskrävande 

verksamheter som inte bidrar till en attraktiv 

stadsmiljö successivt flyttas till lämpligare 

lokaliseringar. Stora obebyggda ytor finns idag 

reserverade för verksamhetsändamål samtidigt som 

befintliga verksamhetsområden är mycket glest och 

ineffektivt bebyggda. 

Antalet bensinmackar i Trelleborg föreslås minskas 

och placeras mer strategiskt vid infarter till staden och 

vid internhandelsområdet. Detta ökar tillgängligheten 

till dessa med bil, samtidigt som trafikalstringen i 

centrum reduceras och andra färdmedel prioriteras för 

kortare resor inom staden. 

39

40 

G4. Profitera på havsutsikt i bostäder 

Nya invånare lockas till Trelleborg när staden erbjuder 

ett blandat havsnära boende för många. Att Trelleborg 

ligger precis vid vattnet ger den unika möjligheten att 

bygga bostäder med en vid utsikt mot horisonten, eller 

ett stenkast från vattnet. Det är något mycket speciellt 

med havsutsikt. Det kanske är den i särklass mest 

attraktiva egenskapen i ett boende. Fördjupningen av 

Översiktsplanen föreslår en kraftsamlande satsning 

på att bygga blandstad vid vattnet för att locka nya 

invånare. 

Den tillgång som vattnet utgör för invånarna har 

historiskt inte varit så stor som den är idag. Under 

industrialismen förlades industrier av naturliga skäl 

i det som idag kan betraktas som de mest attraktiva 

lägena. 

Då handlade det om transportmöjligheterna 

som hamnarna erbjöd, tillgången till vatten i 

processerna, att avfall kunde dumpas direkt i 

havet och att dessa utsatta lägen inte var särskilt 

attraktiva för andra ändamål. Idag är läget omvänt 

och den kustnära marken är den mest attraktiva 

som finns för bostadsändamål. Det finns många 

exempel på kuststadsomvandling i resten av världen. 

Några närbelägna exempel på kuststäder som haft 

möjligheten att genomgå en sådan omvandling 

är Malmö, Köpenhamn, Helsingborg, Göteborg, 

Jönköping eller Stockholm. Det gamla hamnområdet 

är en tillgång med stor potential, som bör förvaltas 

med mycket omsorg och exploateras med höga 

ambitioner för att bli en så stor tillgång till staden och 

dess invånare som möjligt. 

G5. Gestalta bebyggelse i mänsklig 

skala med hög arkitektonisk ambition 

Skala 

En god grundregel för en stad i Trelleborgs skala 

är att en stadsmässig gatusektion inte är bredare än 

den är hög för att staden inte ska upplevas som gles, 

med onödigt långa avstånd mellan målpunkter för 

fotgängare. Den mänskliga skalan handlar om en 

varsam detaljutformning av miljöer som upplevs bäst 

i gångfart. Att gestalta gaturum i en mänsklig skala 

handlar om att undvika stora sammanhängande, 

monotona kvarter eller ytor som blir hinder eller 

barriärer för rörelser i staden. 

Arkitektur 

En vacker, tydlig och medveten utformning av det 

offentliga rummet är viktig eftersom den utgör kuliss 

för allt liv i staden.


Olika funktioner ställer olika krav på den fysiska 

utformningen av byggnaderna som ska husera dem. 

Därför bidrar en stor spridning av funktioner till en 

intressant stadsbild och en blandning av funktioner 

inom en byggnad garanterar en komplexitet i dess 

utformning som gör dem intressanta och tilltalande. 

Formerna för de offentliga rum som ramas in 

av stadens byggnader bör gestaltas med stor 

variationsrikedom i volym, karaktär, sekvens, material, 

atmosfär och funktion för att skapa ett intressant, 

kvalitativt och vackert ramverk för stadslivet. Denna 

beskrivning bör vara mycket tydlig, med fokus på 

de avgörande kvaliteter eller detaljer som garanterar 

den goda staden, för att därefter lämna en stor 

gestaltningsfrihet åt de arkitekter, konstnärer och 

hantverkare som kommer att förverkliga dessa platsers 

inramning. 

Stängsel, taggtråd, inhägnande eller fientliga element 

likväl som tråkiga, eller omsorgslöst utformade 

ytor som kan kännas inaktiva eller kala bör inte 

förekomma. 

Aktiva fasader 

Vid gestaltningen av ny bebyggelse i staden är det 

viktigt att beakta att alla byggnader också utgör 

kulisser för livet mellan husen. Varje byggnad bör 

utformas för att bidra till ett tryggt, tilltalande och 

”aktivt” gaturum, i ett ”mjukt” möte med omgivningen. 

En ”aktiv” fasad står i motsatsförhållande till, slutna, 

avvisande, skrämmande eller negativt laddade fasader: 

• Det kan vara en transparent byggnad, av 

glas, raster eller på annat sätt genomsiktlig så 

att den möjliggör ett utbyte mellan det som 

händer på insidan och utsidan av byggnaden. 

En passiv interaktion eller kommunikation, 

så som att se och bli sedd, bidrar till en trygg 

stadsmiljö. 

• Speglande eller blanka fasader återspeglar eller 

interagerar visuellt med sin omgivning. Detta 

skapar en form av dialog eller interaktion som 

kan vara mycket intressant och bidra till att 

aktivera en sluten eller ogenomsiktlig yta. 

• Öppningar såsom fönster, portaler, dörrar eller 

gränder bryter upp sammanhängande ytor 

men lockar också till tankar om vad de kan 

leda in till. Trevligt utformade öppningar av 

inbjudande material kan kittla fantasin. 

• Burspråk, frontespiser, tinnar och torn ger 

fasader liv och skapar andra siktlinjer än 

utmed gata och tvärs över gata. 

• Möblering såsom en bänk, ett cykelställ, ett 

anslag, vind eller regnskydd är också sätt för 

en byggnad att göra ett bidrag till staden. 

• Komplexa material, strukturer, texturer, 

mönster, repetition, växtlighet, vatten, färger 

och former kan också bidra till att aktivera 

fasader så att de upplevs som vackra. Men 

detta är ett passivt sätt att aktivera ytor som 

bör användas med återhållsamhet i brist på 

alternativ. 

• Belysning och belysningsarmaturer kan med 

fördel användas för att skapa ett levande 

och händelserikt stadsrum. Potentialen i 

gatubelysningen av stadsrummen är mycket 

större än att tillfredställa de rent funktionella 

behoven. En vacker, spännande, ombonande 

eller kanske dramatisk belysning har stor 

betydelse för att en plats ska upplevas som 

aktiv, trygg och stimulerande. 

41

42 


G6. Planera stadens ljudmiljöer 

Vid förtätning av befintlig bebyggelse i staden eller 

vid exploatering av industrimark är det viktigt att 

beakta störningar för kommande funktioner av de 

befintliga verksamheterna i omgivningen. För att det 

ska vara möjligt och lönsamt att exploatera fastigheter 

exempelvis i Sjöstaden där hamnverksamheten 

kommer att både synas och höras, behövs en 

strategisk plan för stadens ljudmiljöer. I första hand 

behövs stadens ljudmiljöer inventeras och utvärderas 

kvalitativt, för att skapa en karta som kan fungera 

som underlag vid planering och lokalisering av olika 

funktioner. 

Olika ljudkällor, dess karaktär, intervall, styrka och 

potential att uppfattas som buller eller tillgång till 

ljudmiljön bör identifieras för att kunna planera 

åtgärder som möjliggör en god tillgång till både 

tysta, lugna rum och aktiva rum för olika behov. 

Genom en strategisk planering av olika funktioner 

samt kompensationsåtgärder kan ljudalstrande, 

eller okänsliga funktioner klustras och fungera som 

buffert mot känsligare funktioner. Samtidigt kräver 

blandstaden en hög toleransnivå från alla inblandade 

intressenter för att samexistensen ska fungera.

R1. Satsa på persontågtrafiken 

Rörelsemönster i staden kommer att förändras i 

grunden när pågatågen börjar trafikera Trelleborg i 

december 2015. Det ska vara lätt att ta sig till och från 

Centralstationen och den nya kollektivtrafikresenoden 

till fots, med cykel och med kollektivtrafik. 

Bilparkering för tågresenärer organiseras effektivt 

och tillgängligt, samnyttjat med trafikanter med 

målpunkter i centrum. 

En tågstation ger ytterligare anledning att förtäta 

den centrala staden som i gengäld ger ett stärkt 

resandeunderlag och möjliggör ett stadsmässigt 

resandebeteende, där kollektivtrafikresande och gång- 

och cykel är de främsta färdmedlen. 

STRATEGIER sydlig stad möter regional stad 

Att persontrafiken börjar rulla till Trelleborg är kanske 

den enskilt mest betydelsefulla händelsen för hur 

Trelleborg kommer att upplevas av omvärlden. Med 

5800 resor om dagen blir centralstationen en helt ny 

port till staden och kvarteren runt stationen, alldeles 

vid vattnet blir plötsligt ännu attraktivare. 

Vid den inre hamnbassängen är potentialen stor för 

välexponerade kontor och verksamhetslokaler, hotell- 

och restaurangnäring, kajpromenad och offentliga 

målpunkter för invånare och besökare i staden. 

R2. Samla färdmedel i nod och 

tidsoptimera kollektivtrafiken 

Genom att samla tåg, färja, stadsbuss och regionbuss 

till en plats skapar Trelleborg en tydlig ny entréplats i 

en historisk miljö. Centralstationen blir det självklara 

navet i det kollektiva resandet. Hit och härifrån reser 

man med färja, tåg, lokalbuss och regionalbuss. Byten 

mellan färdmedel blir enkla och turister kan orientera 

sig. Tåget från Stockholm - Malmö till Berlin går idag 

via Trelleborg. Med en samlad nod åskådliggörs alla 

färdmedel och möjliga destinationer. Här landar även 

supercykelvägarna som ska uppmuntra Trelleborgarna 

att cykla snabbt och säkert till tåget. 

Trelleborgs kommun har tillsammans med 

Skånetrafiken studerat förutsättningarna för 

stadsbusstrafiken i samband med planeringen av 

Trelleborgs Centralstation och Fördjupningen av 

Översiktsplanen för Trelleborgs stad. 

43

44 


I december 2015 kommer pågatåg att trafikera 

Trelleborg och det innebär att Trelleborg får en 

regional koppling som stadsbusstrafiken behöver möta 

upp till. 30 % av Trelleborgs arbetspendling är mellan 

Trelleborg och Malmö, ca 60 % är inom Trelleborgs 

tätort. 

Pågatåg 

Pågatåget kommer att avgå till Malmö respektive 

ankomma från Malmö varje halvtimme mellan kl 

05:00-00:00. Tågen ger Trelleborg koppling inte bara 

till Malmö utan även Lund, Helsingborg, Kristianstad 

och Köpenhamn, med konstant turtäthet. 

Stadsbuss 

Ambitionen är att stadsbussens roll i Trelleborg ska 

utvecklas och vara ett starkt resealternativ. Genom 

följande åtgärder förväntas stadsbussen bli attraktiv 

genom tydlighet: 

Koppling till pågatåget 

Alla busstidtabeller justeras till pågatågets tidtabell. 

Öppettider för stadsbuss anpassas till att möta 

upp pågatågets öppettider kl 05-00. Kvartstrafik är 

målsättningen för stadsbuss i hela staden morgon 

och kväll, med förstärkning på linjen till Gislöv i 

rusningstid. Ett andra stationsläge kopplas till centrum 

via linje 1 vid stationsalternativ Nytorp, linje 3 vid 

stationsalternativ Kyrkoköpinge eller linje 2 vid 

stationsalternativ Mellanköpinge. 

Busslinjekarta år 2030 

Busslänken 

Genom centrum införs två busstråk; stadsbusslänken 

utmed Valldammsgatan-Nygatan-Österbrogatan- 

-Kontinentgatan och regionbusslänken utmed 

Valldammsgatan- Hansagatan-Hamngatan. På två 

platser i centrum tangerar stråken och möjliggör 

byten mellan stadsbuss eller till regionbuss; vid 

Centralstationen, och Lasarettet. På Stortorget kan 

byten ske mellan stadsbusslinjerna. Samtiga busslinjer 

utom regionbussarna 190 till Ystad och 182 till 

Höllviken trafikerar busslänken. 

Raka, gena och tydliga busslinjer genom staden 

Snabba linjer som matar till centrum och 

Centralstationen är prioriterat framför närhet till en 

busshållplats för varje hushåll. Accepterat avstånd till 

en stadsbusshållplats är 500 meter. Busslinjer med 

snarlika färdvägar med lågfrekvent turtäthet slås ihop 

till en linje med hög turtäthet som t.ex. dagens linjer 

till Fagerängen. Styv tidtabell innebär att bussen alltid 

avgår ett vist minuttal över heltimme, t ex 07:02, 

08:02, 09:02 etc. På så sätt kommer folk snabbt ihåg 

tidtabellen. 

Linje 1 Skåre hamn – Maglarps Strand – 

Stavstensudde – Trelleborgslänken – Högalid –

eventuell station vid Nytorp 

Linje 2 Gislövs läge – Trelleborgslänken – Fagerängen 

– eventuell station vid Mellanköpinge 

Linje 3 Västervång – Trelleborgslänken – eventuell 

station vid Kyrkoköpinge 

Vid busshållplatserna ska det finnas cykelparkering 

under tak med möjlighet att låsa cykeln. 

Regionbussen kompletterar tågen 

De största förändringarna förväntas på de busslinjer 

som trafikerat Malmö och Lund. Buss 146 till Malmö 

får en sänkt turtäthet till 30-minuterstrafik som 

planeras avgå mellan pågatågets avgångstider. Varje 

kvart kan man antingen åka tåg eller buss till Malmö. 

Buss 146 trafikerar busslänken inom centrum och 

fortsätter på Hedvägen för att möta motorvägen E6/ 

E22 vid Albäcksskogens trafikplats. Vid trafikplatsen 

planeras en pendlarparkering och utrymme för två 

bensinstationer. 

Buss 346 till Hyllie och buss 365 kommer att 

utgå. Buss 165 till Lund kommer att nyttjas som 

landsortsbuss med fortsatt koppling till Lund via 

Svedala och Klågerup. 

Pendlarparkeringar kommer att placeras vid 

busslinjernas hållplatslägen i stadens utkant 

kompletterat med centrumparkering som samnyttjas 

av kollektivtrafikresenärer, boende i staden och 

besökare till centrumhandeln. 

R3. Integrera biltrafiknätet 

Med den föreslagna ringvägen och nya entréer till 

staden längs Östervångsvägen, Köpingegatan och 

Engelbrektsgatan skapas en radiell matning av staden. 

Nya bebyggelseområden kopplas an till befintliga 

gatustrukturer med målsättningen av att sammanvävt 

nätverk av gator som bildar flexibla och rumsligt 

integrerade kvartersstrukturer i hela staden. 

Planeringsideal 

Sedan 1960-talet har utbyggnaden av våra svenska 

städer och de omfattande stadssaneringar som 

genomförts präglats av en ökande uppdelning 

och specialisering av stadens funktioner. Bakom 

denna utveckling ligger starka ekonomiska 

drivkrafter som understötts av en planeringsfilosofi 

med rötter i modernismen/funktionalismen. 

Detta planeringsmönster betecknas SCAFT och 

bygger på planeringsprinciperna trafikseparering, 

trafikdifferentiering, grannskap med frihet från 

motortrafik samt överskådlighet i trafikmiljön. 

Biltrafikens framkomlighet har legat till grund för 

detta hårt strukturerande planeringsförfarande sedan 

1968 och fram till idag. Detta synsätt är fortfarande 

rådande, trots omfattande kritik av förortsmiljöer, 

bilberoende och bilismens miljöproblem som 

planeringsförfarandet resulterat i. 

Ord som förortsarkipelag, förortslandskap, 

funktionsområden eller zoner beskriver de 

stadsingredienser som vuxit fram och som vi 

ser prägla stora delar av Trelleborg. Ett så kallat 

särhälle samlar inte sin verksamhet eller sina 

invånare till det gemensamma projekt som staden 

är. Olika särintressen bygger var för sig skilda öar 

av funktionella och sociala gemenskaper i ett hav 

av impedimentytor. Rumsbildningarna blir otydliga 

och oattraktiva och vägsystemet blir missanpassat 

för andra färdmedel än motortrafik tack vare långa 

avstånd och ödsliga miljöer. 

Integration 

Under de senaste 30 åren har det skett en markant 

attitydförändring i riktning mot att integrera 

verksamheter i stadsbebyggelsen istället för att 

zonindela och separera. De sociala och kulturella 

fördelarna med en integrerad stadsstruktur är 

uppenbara. 

45

46 


De leder till levande miljöer som exempelvis är ett 

naturligt inslag i Trelleborgs historiska stadskärna. 

Samtidigt växer hotet mot en sammanhållen stad 

tack vare ett exploateringstryck som ofta resulterar 

i extensiva utbyggnader av externa köpcentra och 

nöjespalats. 

De trafiksaneringsåtgärder som nu genomförs runt 

om i Europa går under samlingsbegreppet Traffic 

Calming och delar målet med SCAFT-synsättet 

om en hög trafiksäkerhet. Skillnaden ligger i 

biltrafikens omprövade prioritet. I Fördjupningen 

av Översiktsplanen föreslås biltrafiken planeras 

på stadslivets villkor. Stor vikt ska läggas på 

gaturummets estetiska utformning, stadsmiljöer 

och upplevelsen av trygghet. Kommunen har 

tagit fram en ny hastighetsplan som ett första steg 

i ledet av detta ändrade synsätt. Det finmaskiga 

gatunätet får en hastighetsbegränsning på 30 km/h 

och huvudgatorna inom staden 40 km/h. Vidare 

föreslås framtida blandad bebyggelse utformas i en 

flexibel kvartersstruktur för att skapa kortare och fler 

alternativa resvägar för kortare körsträckor och bättre 

framkomlighet. 

Den integrerade kvartersstrukturen gör vägnätets 

kapacitet elastisk och trafiksystemet mindre sårbart. 

Framförallt har rutnätsstaden fördelarna med en 

högre orienterbarhet och rumslighet som i sin tur ger 

en högre social integration och förutsättningar för 

blandade funktioner. 

R4. Prioritera trafikslag 

I stadens gaturum prioriteras framkomligheten för 

de olika färdsätten i följande ordning: gång - cykel - 

tåg - stadsbuss - regionbuss - bil. Som en jämförelse 

är prioriteringsordningen ofta i ett samhälle: bil- 

gång/cykel - regionbuss. Eftersom gaturummet är 

begränsat bör färdsättsprioriteringar och möjligheten 

för färdsätten att samsas i gaturummet göras 

mycket medvetet för att maximera kapaciteten och 

framkomligheten i staden, alltid med människan i 

centrum. 

Prioriterade fotgängarzoner 

Fotgängarzoner är centrala områden eller stråk med 

tätt liggande målpunkter och utgörs av gågator, 

torg och gångfartsområden. I dessa områden ska 

fotgängarnas framkomlighet särskilt beaktas och 

prioriteras vid utformningen av nya gator och 

korsningar. 

Trelleborg ska generellt ha en hög ambition att skapa 

goda villkor för fotgängare i hela staden, även utanför 

de utpekade fotgängarzonerna. 

Fotgängare prioriteras framför annan trafik med 

olika regleringsformer (gågata eller gångfartsgata) 

och genom gatans utformning (trottoarbredd, 

utsmyckning, materialval för att vid behov signalera 

var man ska gå respektive cykla med mera). 

Avvägningar mellan åtgärderna behöver göras från 

fall till fall. Befintliga fotgängarzoner ska successivt 

utökas, så att de omfattar sammanhängande stråk 

som förbinder internhandelsområdet, Lasarettet/ 

Östervångsparken och sjöstaden med den befintliga 

centrala innerstaden. 


I Trelleborg finns ett välutvecklat nät av cykelbanor 

som förbinder stora delar av staden. Det finns även 

prioriterade sträckningar avseende snöröjning, 

belysning osv. Detta är en styrka och viktig tillgång 

som är avgörande för såväl framkomligheten som 

säkerheten när man färdas med cykel i trafiken. 

Traditionella cykelbanor är underordnade 

motorfordonstrafiken och ofta även underordnade 

fotgängarna. Här är det avgörande att förändra 

upplevelsen av prioritet i den fysiska miljön för att 

förändra vedertagna beteendemönster som styr 

invånarnas val av färdmedel. I den Fördjupade 

Översiktsplanen föreslås att följande nyckelfrågor 

adresseras för prioriterade cykelvägar, i syfte att 

erbjuda ett konkurrenskraftigt och attraktivt alternativ 

till bilen:

Framkomlighet 

Den prioriterade cykelvägen har en gen dragning, 

ofta längs historiska banvallar, och utstrålar radiellt 

från stadens centrala målpunkter och centralstation. 

Anslutning till cykelvägen kan göras var som helst 

längst sträckningen, den är tillräckligt bred för att ha 

en hög kapacitet och möjlighet till omkörningar. På 

så vis utesluts köbildningar och tid sparas på att välja 

cykeln framför bilen i rusningstrafik. Begreppet är 

inkluderande och dimensionering av bredd anpassas 

efter lokala förhållanden. 

Tydlighet 

Den prioriterade cykelvägens omistliga säregenskap 

är dess avvikande markbeläggningsfärg. På så vis är 

den lätt att hitta, strukturerande och en tillgång för 

orienterbarheten i staden. Den gena dragningen längs 

kulturhistoriskt viktiga järnvägslinjer är övertydlig, 

utan vägval eller snäva svängar. Supercykelvägen är 

tydligt avgränsad från bilväg respektive gångbana med 

hjälp av en svagt sluttande kantsten eller liknande som 

aldrig blir ett hinder eller medför risk för fallolyckor. 

Denna svagt sluttande yta fungerar som ”vägren”, ger 

vingelmån samt ökar säkerheten för alla trafikanter. 

Den är även starkt statushöjande. 

Prioritet 

Cykelvägen är prioriterad före biltrafiken i korsningar 

för att undvika stop. Tack vare sin gena, raka dragning 

är det endast ett fåtal punkter där korsningar 

förekommer, såväl med bilister som med fotgängare. 

Väjningsplikt markeras alltid tydligt och signalregleras 

endast där det är absolut nödvändigt. 

Upplevelse 

Den prioriterade cykelvägen ligger oftast i gröna 

stråk eller genom befintliga natursköna miljöer för 

att erbjuda en så attraktiv reseupplevelse som möjligt. 

De diagonala dragningarna genom staden skär ofta 

igenom olika bebyggelseområden och ger en mycket 

varierande sekvens av stadsmiljöer att färdas genom. 

Komfort 

De prioriterade cykelvägarnas utformning 

kompletteras med punktinsatser i form av belysning, 

vind och regnskydd för att maximera komforten. 

Vindskydd kan åstadkommas med hjälp av vegetation 

eller genomsiktliga väggar i mycket utsatta lägen. 

Det är av största vikt att målpunkter i staden 

förses med väl tilltagna, estetiskt tilltalande säkra 

cykelparkeringsmöjligheter. 

Status 

Den prioriterade cykelvägens karaktäristiska 

utformning är avsedd att vara en tydlig statusmarkör. 

Att cykla kan, förutom ett praktiskt och effektivt 

färdmedel, även vara en modern livsstilsmarkör. Det 

kan vara ett ställningstagande och ett uttryck för 

miljömedvetenhet. Medvetenhet kring god fysisk hälsa 

och dess positiva inverkan på vår prestationsförmåga 

blir allt större och där har cyklingen en viktig roll. 

Satsningen på supercykelvägarna i Trelleborg blir ett 

tydligt ställningstagande för att främja folkhälsa och en 

hållbar utveckling i stort och kommer att ge Trelleborg 

en viss positiv uppmärksamhet, höja attraktiviteten för 

nya invånare och stärka stoltheten hos de befintliga. 

R5. Samla och samnyttja parkering 

Ett mycket stort antal parkeringsytor av varierande 

storlek finns utspridda inom den centrala staden. 

Detta gör dem svåra att hitta så att täckningsgraden 

blir låg och onödig trafik genereras i letandet efter en 

ledig lucka. Allt eftersom staden förtätas och marken 

blir allt mer värdefull blir det aktuellt att förtäta och 

stapla även parkeringsfunktioner. Genom att föreslå att 

antal väl utvalda lägen för att effektivt samla parkering 

i centrum blir det överskådligt och enkelt att hitta 

parkeringsplats. 

Parkeringsplatserna kan samnyttjas effektivt av 

besökare och arbetare på dagtid och boende på 

kvällen. Detta medför även utökade förutsättningar för 

bilpooler och miljövänliga samåkningsmöjligheter. 

47

48 


Parkeringshusen bör utformas med stor omsorg i 

gestaltningen. Stora ytkrävande markparkeringar 

ska så långt möjligt undvikas. Bilparkering ska i 

första hand lösas i parkeringshus/-däck, i andra 

hand i underjordiska garage samt utmed gata 

Parkeringsnormen för staden bör ses över för att skapa 

förutsättningar för en hållbar utveckling. 

R6. Utforma identitetsstärkande 

entréer och tydliga stadsgränser 

Stadsentréer utgör ett viktigt första intryck när man 

anländer och kan ha stor inverkan på bilden av 

Trelleborg utanför kommunen. Därför föreslår vi att 

stadsgränsen görs tydligare och att det blir påtagligt 

när man äntrar staden. Entréerna bör vara ärliga 

och informeras i sin utformning av omgivningen. 

Platskaraktärer som Albäcksskogen, Västervångs by 

och Kyrkoköpinge förstärks. Stadsentrén från väg 

108 kan tydliggöras med det planerade projektet 

Trygghetens hus. Entrén från öster kräver omsorg där 

förtätning kan skapa rumsliga entréer. 

Den nya Centralstationen precis vid vattnet kommer 

att göra det ännu tydligare än tidigare att Trelleborg är 

Sveriges sydligaste stad och porten mot kontinenten. 

Genom att göra stadens viktigaste entréplats attraktiv 

kommer turister att inbjudas till att stanna på väg till 

och från kontinenten.

U1. Planera attraktiva målpunkter och 

landmärken i tillgängliga stråk 

Målpunkter är platser där människor samlas i 

vardagen, i arbetet eller på fritiden. Genom att samla 

besöksalstrande vardagsaktiviteter skapas tydliga 

platser som kan knyta till sig andra aktiviteter. Genom 

att låta Trelleborgs aktiva föreningsliv färga det 

offentliga rummet med t.ex. ett taekwondotorg, en 

poesihörna m.m. förstärks varje stadsdels karaktär och 

identitet som kan locka till möten mellan generationer 

och invånare från stadens alla delar. 

Inom staden Trelleborg ska det finnas 

turistattraktioner och målpunkter för hela kommunen 

placerade på lättillgängliga platser. De fungerar som 

ankare för rörelser i staden och bör planeras i tydliga 

stråk. 

STRATEGIER vardagslivsstad möter upplevelsestad 

Fördjupningen av Översiktsplanen förslår att 

Gamla Torget, Algatan, Internhandelsområdet, 

Centralstationen, den inre hamnbassängen och 

Mittelbron, Stortorget, Lasarettet, Östervångsparken 

med anslutande idrottsanläggningar och 

utsiktskullen i Sjöstaden binds samman med hjälp av 

fotgängarvänliga stråk. 

När vi bygger nytt är det en oerhörd tillgång att ha 

befintliga kulturella och sociala värden att bygga 

vidare på. Staden blir levande och trygg när stråken 

mellan mötesplatserna är aktiva, omhändertagna och 

tillgängliga, upplysta, snöskottade och framkomliga 

för alla. Genom att förlänga stadens myllrande gågata 

ner i Sjöstaden svetsas nytt och befintligt samman. 

De nya invånarna har omedelbar tillgång till allt 

Trelleborgs historiska centrum har att erbjuda, och i 

gengäld skapar vi nya attraktiva mötesplatser. 

Landmärken 

Alla städer har karakteristiska landmärken. De utgör 

element i staden som man orienterar sig efter och som 

får en stor betydelse för stadens identitet. 

I Trelleborg utmärker sig det gamla vattentornet, 

gummifabrikens tegelsilo och den gamla 

magasinsbyggnaden tack vare sin höjd, både inom 

staden och från havet. Landmärken kan fungera som 

turistattraktion och bidra till näringsverksamhet, men 

en ikonbyggnad behöver inte vara hög för att utgöra 

ett landmärke, och det är viktigt att man varsamt väljer 

vad som ska utgöra landmärke, varför och var de ska 

ligga. 

Trygghetens hus som planeras innehålla 

räddningstjänsten och andra samhällsfunktioner kan 

bli ett landmärke vid stadens entré i norr vid väg 108. 

Mittelbron har en potential som central samlingsplats 

i ett oslagbart läge för en offentlig byggnad av hög 

dignitet som exempelvis en teater eller kulturhus. 

49

50 


U2. Bind samman och synliggör 

stadens grönytor i gröna korridorer 

Trelleborg är en stad med ett stort antal mindre 

men mycket karaktärsfulla grönytor. Sammantaget 

utgör de stadens grönstruktur och inrymmer viktiga 

sociala, rekreativa och ekologiska funktioner samt 

viktiga natur- och kulturvärden. För att kunna erbjuda 

alla Trelleborgare goda livsvillkor måste kvalitet, 

tillgång, tillgänglighet och närhet till parker och natur 

säkerställas och förbättras. 

Genom att binda dessa samman i huvudsakligen 

öst-västliga stråk ökar tillgängligheten och 

orienterbarheten till stadens gröna tillgångar. Dess 

rekreationsvärden ökar då man kan röra sig i långa 

sammanhängande stråk samtidigt som naturens och 

årstidernas närvaro förstärks även när man korsar 

dessa stråk i vardagen. 

Fördjupningen av Översiktsplanen föreslår fyra 

sammankopplande väst-östliga grönstråk 

• Mellan utbyggnadsområde Västervång via 

Knackekärr mot Nytorp 

• Mellan Ståstorps by via Kakehögsvägen, 

Östervångsparken och Malörten till Mellanköpinge 

• Från Albäcksskogen via Flaningen, Kattebäck, 

Trelleborgen, Generationsparken, Stadsparken, 

Gertrudsgården, Österlidsparken, Abelsons park till 

Karlingedösen vid Dalköpingeån 

• Utmed Trelleborgs omgestaltade sydliga 

paradgata utmed kusten. 

U3. Gestalta genomgående grön 

boulevard 

Strandgatan och dess förlängning från Västra Infarten 

via Strandgatan, Hamngatan, Järnvägsgatan till Östra 

Infarten går parallellt med Stavstensvägen som är 

den historiska kustvägen längs vilken Trelleborg har 

sitt ursprung. Strandgatan är utformad som en yttre 

matarled söder om staden och har farligt godsled 

status då den även belastas av en stor del av trafiken 

till och från färjorna i hamnen. Men med sin placering 

och sin nuvarande utformning utgör den en betydande 

barriär för stadens utveckling mot havet och dess 

identitet som kuststad. 

Samtidigt som Trelleborg vänder ansiktet mot havet, 

med Centralstationens resecentrum som ny entréplats 

söder om Hamngatan, föreslår Fördjupningen av 

Översiktsplanen omvälvande infrastrukturella 

förändringar. Trelleborg matas radiellt från norr

med hjälp av en ringväg som binder samman väg 

9 i öst med väg 108 i norr med multipla infarter till 

staden. Ringvägen blir också en förbifart som avlastar 

staden från den nuvarande rena genomfartstrafiken 

som delvis utgörs av trafiken till hamnen. Ringvägen 

anläggs tätt intill det befintliga järnvägsspåret som 

idag utgör en markant barriär och gräns för stadens 

expansion år nordöst. 

Detta medför möjligheten att omgestalta Strandgatan 

och dess förlängning till en genomgående boulevard 

eller paradgata genom Trelleborg. Staden föreslås 

växa söderut mot Centralstationen och den inre 

hamnbassängen och så sikt vidare ut i den gamla 

hamnen. Strandgatans hastighet sänks till 40 km/h och 

omgestaltas därefter, med breddning av trottoarer och 

kantad av grönska. 

U4. Tillgängliggör och skydda 

ådalarna samt omhänderta vatten 

Möjligheten att nyttja landsbygden som resurs för 

rekreation ska öka genom nya målpunkter som 

attraktiva och sammanhängande naturområden. 

Stadens fem vattendrag: Albäcksån, Ståstorpsån, 

Hesekällan, Dalköpingeån samt Gislövsån utgör 

viktiga tillgångar tack vare den befintliga biologiska 

mångfalden, men även dess framtida potential som 

rekreationsstråk. 

Fördjupningen av Översiktsplanen föreslår att den 

beprövade Tullstropsåmodellen appliceras på samtliga 

av stadens vattendrag. D. v. s. att kantzoner längs 

vattnet avsätts för tvåstegsdiken och återskapandet 

av en naturlig meandring av åarna i samråd med 

berörda markägare. Dessa gröna ådalar bildar 

spridningskorridorer som gynnar den biologiska 

mångfalden genom en ökad biotop- och artvariation, 

förhindrar näringsläckage från jordbruket till 

Östersjön och ökar flödeskapaciteten av åarna som 

ett led i klimatanpassningen för att bättre omhänderta 

ökande nederbördsmängder. Översvämningsrisker 

minskar, värdefulla våtmarker kan återskapas och 

vattnets kretslopp blir synligt för invånare och 

besökare. De gröna korridorerna blir även en rekreativ 

tillgång som utvecklas för fritidsaktiviteter och görs 

efter lämplighetsbedömning tillgängliga med så 

kallade beträdor, gång-, cykel- eller ridstigar. Åarna 

angörs av stadens gröna väst-östliga korridorer 

med kopplingar vidare ner mot havet samt ut mot 

landsbygden. 

Kulvertering av vattendrag ska undvikas och befintliga 

kulverterade vattendrag ska om möjligt återställas 

till öppna vattendrag. Men Fördjupningen av 

Översiktsplanen föreslår även ett allvarligt ingrepp 

i Dalköpingeåns naturområde där ringvägen korsar 

denna vid Öster järs verksamhetsområde. Här föreslås 

balanseringsprincipen tillämpas, det vill säga om 

negativ påverkan inte kan undvikas, minimeras eller 

kompenseras på plats ska värdena ersättas på annan 

plats. För områden som finns i kommunens Natur- 

och Kulturmiljöplan ska föreslagna skötsel- och 

underhållsåtgärder följas. 

För att nå miljökvalitetsnormerna för vatten behöver 

samtliga fastigheter i staden anslutas till kommunalt 

vatten och avlopp och Trelleborgs reningsverk byggas 

ut för att möta upp till utbyggnadsprognosen. 

51


U5. Värdera den biologiska 

mångfalden och ekosystemtjänster 

Det finns ovärderliga men begränsade naturvärden 

och biologisk mångfald i naturområden i 

odlingslandskapet i anslutning till tätorten. För att 

på bästa sätt kunna ta vara på denna tillgång bör 

denna dokumenteras löpande i syfte att fungera som 

kvalitativt underlag i planeringen. Naturområden 

med ett betydande egenvärde eller med arter med 

skyddsbehov ska fredas och skyddas från åtgärder som 

kan påverka den biologiska mångfalden negativt. 

Olika intressen måste alltid vägas mot varandra när 

vid planering av samhällets utveckling, men då krävs 

också ett giltigt mått för att kunna värdera ”mjuka” 

värden mot ”hårda” i syfte att fatta de mest fördelaktiga 

besluten för även en ekologiskt hållbar utveckling. Ett 

sådant mått för att värdera ekosystemtjänster bör tas 

fram för Trelleborg. 

52 

U6. Freda landskapskilar i staden 

Trelleborgs stad ligger mellan slätt och kust. Staden 

har en lång stadsgräns och många entréer som vänder 

sig mot det öppna vackra slättlandskapet. Bymiljöerna 

mot Ståstorp i väster och Kyrkoköpinge i öster värnas 

som kilar av jordbruksmark in mot staden.. De fredade 

kilarna ska garantera öppna utblickar mot landskapet 

även långt in i staden och kan med fördel användas 

för närodling eller odlingslotter. Staden ska fortsätta 

präglas av åkrarnas närvaro. Utmed kilarna skapas en 

attraktiv bebyggelserand med vid utsikt i gränssnittet 

mot åkrarna. 

Kommunen ska verka för en långsiktig 

hushållning med jordbruksmarken som 

värdefull produktionsresurs för livsmedel- och 

energiproduktion och bejaka en ökad efterfrågan 

på ekologiskt jordbruk och odling av livsmedel för 

närområdet. 

Kulturlandskapets helhetskaraktär, öppenheten och 

dess finmaskiga nät av existerande ägogränser, vägnät, 

gårdsmiljöer och alléer ska bevaras och utvecklas. 

Restriktivitet ska gälla exploatering på åkermark. Byar 

och tätorter ska inte växa samman.

F1. Stärk det kulturhistoriska arvet 

Att synliggöra stadens historia i stadsrummet gör 

upplevelsen att röra sig i Trelleborg unik. Under 

arbetet med Fördjupningen av Översiktsplanen 

har en kulturmiljöutredning genomförts som ska 

ligga till grund för det identitetsstärkande arbetet 

lokalt. I Trelleborg finns det gott om framgångsrika 

exempel på hur gamla byggnader och strukturer kan 

bevaras och lyftas fram genom att omvandlas och ges 

ny användning; det gamla vattentornet hyser café, 

Kyrkskolan omvandlades till bostäder, Ångkvarnens 

magasin hyser restaurang, hotell, kontor, mm och 

Centralstationen tas åter i bruk för persontågstrafik 

efter en tid som parkeringshus, för att nämna några. 

STRATEGIER historisk stad möter framtidsstad 

Sammanfattande karta, Kulturmiljöutredningen 

Flera sådana projekt är på gång, med omvandlingen 

av Centralskolan till bostäder, bostäder i Värdshuset 

Lejonet vid Gamla Torget och snart kanske även 

brandstationen får nya funktioner. I Fördjupningen 

av Översiktsplanen föreslås de historiska banvallarna 

genom staden bevaras som prioriterade cykelvägar 

och stor varsamhet bör tillägnas att bevara våra 

kulturmiljöer, landskap och byggnader. 

”Framtidens Trelleborg håller på att skapas utan att 

för den sakens skull förneka vårt arv. Den som är utan 

historia liknas oftast vid ett träd utan rötter. Trelleborgs 

stad och kommun är inte utan rötter, utan vi är ett 

livaktigt fruktbärande träd.” 

Ulf Bingsgård, kommunalråd, juni 2012 

På samma sätt bör historiska stråk och strukturer 

användas för att informera nya bebyggelseområden. 

Sjöstaden bör knytas an till befintliga gator och 

gränder mot den historiska stadskärnan. Stadens 

entréer bör förtydligas och informeras av dess 

historiska identitet, samtidigt som nya byggnationer 

tydligt ska manifestera nutiden, med en hög 

arkitektonisk gestaltningsambition, ny teknik, och 

programmatiskt anpassade till moderna levnadssätt 

med krav på flexibilitet och föränderlighet. 

53

54 


F2. Stärk centrumhandeln 

En av Trelleborgs största tillgångar ligger i den trygga, 

levande småstadsmiljön i centrum. Centrumhandeln 

längs Algatan bör förstärkas för att bibehålla en 

levande sprudlande stadskärna. Enligt principen 

”handel föder handel” ska detaljhandelsetableringar 

samlas i rationella, flexibla lokaler i sammanhängande 

stråk. Det förefaller naturligt att man vill finnas och 

synas där alla kunder rör sig. Helt i linje med att 

bygga en tät blandstad där olika funktioner integreras 

och gynnar varandra, föreslår Fördjupningen av 

Översiktsplanen att inte sprida ut handelsetableringar 

utan att klustra och förtäta handels- och serviceutbud. 

Då stärks stadskraften och Trelleborg som handelsort, 

med nåbara, lättorienterade målpunkter för hela 

kommunen. 

Centrumhandeln är känslig och vi bör i Trelleborg dra 

lärdom av andra mindre städers misstag och undvika 

externa etableringar som utarmar centrumhandeln. 

Tillsammans med stadens näringsidkare bör 

Trelleborgs kommun inte bara värdera handel i 

försäljningssiffror utan även hur vi handlar och i 

vilka miljöer för att möta utvecklingen mot en mer 

miljömedveten och bekväm livsstil. 

F3. Skapa tillgängligt 

internhandelsområde 

Trelleborgs kommuns handel med sällanköpsvaror är 

hårt konkurrensutsatt av starka och växande externa 

handelsetableringarna i Malmö kommun Dessa 

etableringar dränerar Trelleborgs upptagningsområde 

på köpkraft, varför förutsättningar saknas att 

konkurrera om kunder utanför kommunen. Drygt 

hälften av Trelleborgarnas egna inköp görs utanför 

kommunen. 

Samtidigt pekar handelstrenderna på ett förändrat 

beteende i riktning mot minskad bilandel för inköp, 

minskad överkonsumtion och kortare resvägar. 

Trelleborg behöver definiera sitt handelserbjudande.

Trelleborg har ett attraktivt läge, med god 

tillgänglighet till omvärlden, en attraktiv 

småstadskaraktär, en potential för ökad turism, 

en stärkt identitet och attraktivitet som kuststad 

med närhet till kontinenten. Fördjupningen 

av Översiktsplanen föreslår att lyssna till 

handelsexperternas råd i ”Handelsvision 

Trelleborg” och satsa på det unika i Trelleborg - ett 

internhandelsområde. Satsningen handlar om att 

klustra, förtäta och samla handeln enligt principen 

”handel föder handel”. 

Med hjälp av flyttkedjor samlas verksamheter och 

småindustrier i befintliga verksamhetsområden 

i öst och väst. På så vis frigörs successivt ytor i 

Internhandelsområdet längs Hedvägen. 

Genom sitt centrala läge i staden nås Hedvägens 

internhandelsområde till fots och med cykel från 

centrum via den nya prioriterade cykelvägen 

på den gamla banvallen. Centrumhandeln och 

internhandelsområdet har unika förutsättningar att 

förstärka varandra då de ligger fysiskt nära och enkelt 

kan länkas samman. Hedvägen drar även nytta av 

nya infrastruktursatsningar så att området enkelt och 

effektivt kan nås med kollektivtrafik och bil från hela 

staden. 

Handel med sällanköpsvaror bör lokaliseras i 

anslutning till befintliga etablerade platser och stråk 

med handel i det omgestaltade internhandelsområdet. 

Etableringar av enstaka enheter på nya lägen bör inte 

ske, med tanke på miljöpåverkan och hotet av en 

diffus, utspridd handelsstruktur. 

Utformning, storlek och läge för nyetableringar 

bör stärka det planerade stråket genom 

internhandelsområdet. Samverkan med andra 

verksamheter och funktioner i staden bör beaktas vid 

nyetablering. Nyetableringens utformning, storlek 

och läge bör utgå från marknadens förutsättningar att 

bedriva handel. Trelleborgs kommun bör tillsammans 

med stadens handlare, fastighetsägare och potentiella 

investerare ta fram en genomförandestrategi. 

55

56 


F4. Bind samman, tillgängliggör 

besöksmål och profitera på 

havskontakt för besöksnäring 

Stadens tillgångar i form av historiska miljöer eller 

museer är fortfarande förvånansvärt osynliga för 

besökare. Trelleborg blir lättorienterat och synligt för 

turister genom att Kulturpromenaden, som knyter 

ihop stadens centrala attraktioner, märks ut och 

marknadsförs. Att fysiskt förtydliga denna länken 

i staden är ett sätt att multiplicera besöksvärdet i 

enskilda sevärdheter. Trelleborg bör verka för att 

utöka sin delaktighet i Skåneleden 2, Nord- till 

sydleden samt Hälsopromenaden. Utmed kusten 

skapas sammanhängande stråk med rekreationsvärde 

inom staden från Skåre till Gislövs läge men även mot 

Höllviken och Ystad. Trelleborg genomför sitt bidrag 

för att ge förutsättningar för att kunna cykla Skåne 

runt. 

Havskontakt 

Trelleborg är en av Sveriges ankomstorter från 

kontinenten. Med nyvunnen vattenkontakt i centrum 

kan service och upplevelsenäringar dra nytta av att 

lokalisera sig i kuststaden Trelleborg. Hotell och 

restaurangnäringar med uteserveringar lokaliseras 

vid hamnfronten och i Sjöstaden med närhet till 

Centralstationen och havet. 

F5. Bygg läromiljöer och skapa 

förutsättningar för högre utbildningar 

Tidigt i planeringsprocesser ska plats för skolor, 

förskolor, LSS-boenden, fritidsaktiviteter 

och rekreation säkerställas inom ny blandad 

bebyggelse. Skolor är mötesplatser i stadsdelarna. 

I utbyggnadsområden planeras skolor som 

vardagslivsnoder – ett stadsdelsnav. Gatorna vid 

skolor/förskolor och fritidsområden ska utformas 

med särskild hänsyn till säkerheten för oskyddade 

trafikanter. Bra skolor är också ett sätt att locka unga 

familjer att bosätta sig i Trelleborg.

Högre utbildningar 

Med regional koppling till södra Sverige och Danmark 

blir Trelleborg en möjlig lokalisering för högre 

utbildning. Centralt i Trelleborg bereds plats för t.ex. 

vårdutbildning i relation till rättspsykiatriskt centrum 

eller lasarettet, designutbildning med anknytning till 

Trelleborgs AB m.m. 

Möjligheter till högre utbildningar är en av 

nycklarna till att locka unga att flytta till Trelleborg. 

Bostadsbristen för studenter i Malmö och Lund är stor 

och Trelleborg ligger på pendlingsavstånd från dessa 

universitetsorter. 

F6. Planera för kvalificerade 

arbetsplatser, innovation och 

forskning 

Det är i de interdisciplinära mötena mellan människor 

som idéer föds och förädlas. Moderna företag kräver 

attraktiva miljöer, exponering, maximal tillgänglighet 

och vill ligga i centrum. Strategin för att skapa de 

fysiska förutsättningarna för forskning och innovation 

handlar om att lokalisera kunskapsorienterade 

verksamheter inom olika discipliner till en och samma 

plats. 

Genom att erbjuda förstklassiga företagslägen centralt 

i staden med regionala kommunikationer, närservice, 

kajadress och havsutsikt lockas företag att etablera sig i 

Trelleborg. Med tåget kommer Malmö-Lund regionen 

närmre och öppnar möjligheter för nya etableringar 

med regional förankring. 

Fördjupningen av översiktsplanen föreslår 

arbetsplatser i lukrativa lägen insprängda men 

exponerade i blandbebyggelsen i Sjöstaden. 

Hållbar energiteknik 

Trelleborg är idag drivande i att utveckla metoder för 

att skapa biogas från alger. Med stadens placering vid 

havet gynnas vidare utveckling av hållbar energiteknik 

av olika former. Det handlar om att hitta nischer 

med utvecklingspotential, områden inom vilka 

Trelleborg redan har en viss ställning, med långt gånga 

internationella samarbeten. 

Trelleborg har en stor potential för en miljöprofil som 

kräver kommunalt initiativ och en plats i staden! 

57

MARKANVÄNDNING 

Den framtida markanvändningen i staden kommer 

att beskrivas med hjälp utav två kartor. 

En karta redovisar en vision av markens 

användning år 2030 med framtida utblickar. 

Denna karta visar på ett bredare utbud av 

attraktiva bostadslägen där i nuläget oförutsägbara 

förutsättningar ges möjlighet att prägla stadens 

utbyggnadsetapper. 

En mer viljeinriktad genomförandekarta för 

planperioden fram till 2030 kompletterar 

markanvändningskartan med sitt tydliga 

ställningstagande om var och hur staden ska 

växa. Båda kartorna innehåller 6 strategiska 

utredningsområden som vi hoppas kommer att ge 

många diskussioner! 

DÄR! 

59

60 

sammanfattning av utvecklingen 

Vi har i ÖP 2010 

planerat för stora 

bostads- och 

verksamhetsområden... 

...men hur stora 

ytor behöver vi? 

Hur mycket hinner 

vi bygga på 17 år? 

Planeringsförutsättningar Nuläge 2013 

Här är vi idag! 

Hamnens nya utfyllnad 

i öst är klar. Västra 

ringvägen likaså...

Men hamnen och stora 

farligt- godsleder delar 

fortfarande av staden 

från Östersjön. 

Då 2030 

Hit vill vi! 

Hamnen flyttar och 

staden når ner till 

vattnet, med nya 

kvarter, parker och 

badplatser! 

61

62 

T 

KARTOR för Trelleborgs stad 2030+ 

Läsanvisning 

KARTOR - På följande sidor redovisas: 

Markanvändningskarta 2030 med framtida utblick 

samt 

Genomförandekartan för planperioden till år 2030. 

Markanvändningskartan visar vilken mark som 

föreslås lämpa sig bäst att använda till vilket 

ändamål. Genomförandekartan redovisar vilka 

fysiska omvandlingar som bör prioriteras de 

närmaste åren. 

NYA INVÅNARE OCH TÄTHETER - Här beskrivs 

summariskt var bostäderna för stadens nya invånare 

föreslås samt i vilken täthet. Antalet nya invånare 

kommer från det antagna målet att bli 50 000 invånare 

i kommunen år 2025. Tätheten för den framtida 

bebyggelsen relaterar direkt till den närliggande 

befintliga. Var, hur och varför den nya bebyggelsen 

föreslås beskrivs i de olika strategitexterna. 

MARKANVÄNDNING TECKENFÖRKLARING - Till 

markanvändningskartan hör en mer detaljerad 

beskrivning av de olika typerna av markanvändning. 

Dessa relaterar direkt till olika strategier där man 

kan läsa mer om vad, hur och varför. 

UTREDNINGSOMRÅDEN - Sex områden i staden har 

pekats ut för att undersökas och beskrivas närmre. Det 

är platser som är särskilt strategiskt viktiga, antingen 

med redan pågående utredningar eller som kommer att 

bearbetas vidare. De olika områdena och alternativen 

har stor betydlese för målbilderna som de fem 

identitetsbärarna beskriver. 

KRONOLOGI - Många av de föreslagna förändringarna 

de kommande åren är beroende av varandra. Därför 

beskrivs här i vilken ordning de olika händelserna bör 

ske för att uppnå målbilderna. 

Markanvändningskarta 2030 med framtida utblick

MARKANVÄNDNINGSKARTA 2030 med framtida utblick 

63

64 

GENOMFÖRANDEKARTA fram till år 2030

FÖRESLAGEN GEOGRAFISK FÖRDELNING AV NYA INVÅNARE I TRELLEBORGS STAD 

Område Ha % Varav 

jordbruksmark 

Genomförandekarta för planperioden till år 2030 

GENOMFÖRANDE nya invånare och tätheter 

Genomsnittlig 

bef. Täthet 

Nya Bostäder % Nya Invånare 

(2,25 inv/bostad) 

Centrumförtätning 12,5 18% 0 145 inv/Ha 800 25% 1800 

Sjöstad 19,5 28% 0 185 inv/Ha 1600 50% 3600 

Del 1 4 6 0 340 11 760 

Del 2 12,5 18 0 1010 31 2270 

Del 3 3 4 0 250 8 570 

Kransområden 39 54% 37 45 inv/Ha 810 25% 1825 

Västervång 6 8 6 105 4 240 

Östervång 6 8 4 105 4 240 

Mellanköpinge 6 8 6 165 4 365 

Andra Stationsläge 21 30 21 435 13 980 

SUMMA 71 100% 37 100 inv/Ha 3210 100% 7225 

50% av de nya bostäderna i Trelleborgs Stad fram till 

2030 är föreslagna i Sjöstaden, 25% utgör förtätningar 

av centrumbebyggelsen och resterande 25% föreslås på 

ej hårdgjord mark, företrädelsevis kollektivtrafiknära, i 

anslutning till ett eventuellt andra stationsläge. 

Tre olika typer av bebyggelsetäthet föreslås för att 

den nya bebyggelsen ska relatera till den befintliga 

vid respektive område och samtidigt ska stadens 

markresurser i sin helhet nyttjas effektivt. Dessa tre 

typer illustreras av kvarterschablonerna i kartan. 

Tabellerna på nästa sida jämför de tre 

bebyggelsetäthetstyperna och redovisar den föreslagna 

prioriteringen vid nyproduktion av olika typer av 

bostäder i Trelleborg. 

TYP I - Markbostäder 

TYP II - Lägenheter i öppen kvartersstruktur 

TYP III - Lägenheter i stadsmässigt kvarter 

Figuren representerar 100 nya invånare 

65

66 

GENOMFÖRANDE nya invånare och tätheter 

BEBYGGELSETÄTHETER 

Beskrivning Invånare/Ha 

(genomsnitt) 

Våningar 

(genomsnitt) 

Bostäder/ 

Ha ca 

Exploateringstal 

Tomtyta 

I Villor, kedjehus och radhus > 30 (40) > 1,5 (2) 18 > 0,5 > 0,3 

II Lamellhus, punkthus eller småskaliga 

gatukvarter i 2-5 våningar. Öppna 

gårdsbildningar. 

III Tydlig kvartersstruktur, 

centrumbebyggelse 

> 100 (125) > 2 (4) 56 > 1,0 > 0,8 

> 150 (200) > 4 (5) 90 > 2,0 > 1,2 

FÖRESLAGEN FÖRDELNING AV NYA INVÅNARE I TRELLEBORG EFTER BOSTADSTYP 

Typ Invånare/ 

Ha 

i snitt 

Exploateringstal Totalyta 

TRELLEBORGS KOMMUN TRELLEBORGS STAD (75% AV NYA INVÅNARE) 

Nya Nya % Markanspråk % Nya Nya % Markanspråk % 

invånare bostäder (Ha) 

invånare bostäder (Ha) 

I Markbostäder 40 3850 1710 40 96,25 73 1450 645 20 36,25 51 

II Lägenheter i öppna 

kvarter 

125 1925 855 20 15,5 12 1925 855 27 15,5 22 

III Lägenheter i 

stadsmässiga 

centrumkvarter 

200 3850 1710 40 19,25 15 3850 1710 53 19,25 27 

TOTALT 9625 4280 100 131 100 7225 3210 100 71 100

Blandad bebyggelse 

Blandad stadsbebyggelse omfattar flertalet av stadens 

funktioner. Till dessa räknas samtliga bostadstyper 

och upplåtelseformer, närparker, stadsodling, gator 

och mindre torg, skolor/förskolor, fritidsanläggningar, 

handel, kontor, forskning, sjukvård med mera. 

K3 

G1 G2 

F1 

G4 

G5 G6 R5 F5 F6 

Landskapskilar med jordbruk/ 

närodling/stadsodling 

Landsbygd som omgärdar staden utgör en viktig 

resurs med potentialer som på olika sätt kan nyttjas 

bättre. De bevarandevärda landskapskilarna befinner 

sig i ett spänningsfält mellan jordbruksproduktion 

och småsklig närodling, bevarandevärde och 

förtätningsstryck. I landskapskilarna finns byar och 

enstaka bostäder, samt platser med höga naturvärden 

och mark för fritid och rekreation. 

U5 

U4 

U6 

F1 

Verksamhetsområde 

De flesta verksamheterna kan bedrivas i blandad 

stadsbebyggelse men en del måste lokaliseras i 

särskilda verksamhetsområden. Verksamheter som 

innebär omgivningsstörningar, oacceptabla risker för 

omgivningen eller är alltför ytkrävande kan placeras 

i dessa områden. I dessa områdena ska företag säkras 

en långsiktigt stabil tillvaro. Bostäder och detaljhandel 

ska inte lokaliseras till särskilda verksamhetsområden. 

G3 

G6 

Park & Natur 

Kartan redovisar befintliga och föreslagna stora park- 

och naturområden. Parker och torg som är mindre 

ingår i blandad stadsbebyggelse. För att kunna erbjuda 

alla trelleborgarna goda livsvillkor måste kvalitet, 

tillgång, tillgänglighet och närhet till parker och natur 

säkerställas och förbättras. 

K5 G6 

U5 

MARKANVÄNDNING teckenförklaring 

U2 

U4 

Särskilda fritidsområden, begravnings- 

platser och kolonilottsområden 

Särskilda fritidsområden och begravningsplatser 

omfattar platser för idrotts- och sportaktivitet, 

ridanläggningar och golfbanor, koloniområden, 

campingplatser, småbåtshamnar samt kyrkogårdar 

och begravningsplatser. Gemensamt för dessa är att 

de är särskilt iordningsställda för en specifik aktivitet 

eller funktion och därmed inte allmänt tillgängliga 

på samma villkor som parker och naturområden, 

även om några områden har många gröna värden. 

Utöver dessa särskilda fritidsområden ska blandad 

stadsbebyggelse innehålla ett lokalt utbud av mindre 

platser för fritidsaktiviteter.God tillgång till olika typer 

av fritidsanläggningar är en viktig kvalitet för stadens 

invånare. 

K6 

U1 U2 

67

68 

MARKANVÄNDNING teckenförklaring 

Grönkorridorer/boulevarder i staden 

Parker, naturområden, gröningar, stränder, platser och 

torg utgör den gröna stommen i stadsbebyggelsen och 

binds samman med gröna rekreativa kopplingar och 

stråk.Kartan redovisar huvudstråken. 

K5 U5 

Prioriterade fotgängarzoner 

Fotgängarzonerna har flera tätt liggande målpunkter, 

främst handel och restauranger. De frekventeras 

i högsta grad av trelleborgarna och besökare till 

fots och de innehåller många gågator, torg och 

gångfartsområden. Här redovisas även ett antal 

områden där fotgängarnas framkomlighet särskilt ska 

beaktas. 

K6 

U3 

U2 

U1 U2 

U4 F4 

Handelsområde centrumhandel 

Handeln ska koncentreras till ett fåtal platser i staden 

Handeln i stadskärnan utvecklas genom att ”klustra” 

handel i centrum och ned mot hamnen. Hela området 

förtätas med nya butiker och bostäder mot en mer 

stadslik karaktär. Miljön ska inspirera till shopping 

vilken definieras som att handla oplanerat med 

njutning och upplevelser, i en miljö som ger möjlighet 

till impulsköp. Här ska finnas plats för torg, lek, 

promenadstråk, planteringar och uteserveringar. 


Kartan redovisar enbart det radiella systemet av 

prioriterade cykelvägar, vilket innebär att de ska ha en 

särställning vad det gäller framkomlighet. Men det ska 

även vara möjligt att cykla tryggt på andra platser, i det 

befintliga cykelbanenätet, i blandtrafik i lokalgator och 

på separata cykelbanor i till exempel gröna stråk. 

K5 

G1 U1 F2 

G5 R5 

R4 F4 

R4 U3 

F4 

Satsning på internhandelsområde 

Ett nytt större internhandelområde med främst 

skrymmande handel och dagligvaror är markerat i 

kartan. Området utvecklas med befintlig handel som 

attraktiv dragkraft för nyetablering av handel enligt 

devisen ”handel föder handel”. Verksamheter flyttas 

och möjliggör nya centrala torg, ny trafiklogistik 

och bättre orienterbarhet. Befintligt handelområde 

förtätas och kan tänkas utökas längs Hedvägen åt 

väster. Detaljhandel ska inte etableras i särskilda 

verksamhetsområden och inga nya renodlade externa 

handelområden ska anläggas. 

G1 R2 U1 U2 

G3 R4 

F3 

G5 R5 

R6

Stadsgräns och entréer 

Kartan redovisar stadsgränser och entréplatser som 

markerar den inre tätare staden. Dessa platser och 

zoner ska vara fysiskt omhändertagna och tydligt 

signalera trelleborgarna och besökarna att de har 

kommit till en attraktiv stad. Staden består även 

av andra entréer och gränser vars utformning och 

innehåll kommer att betyda mycket för upplevelsen av 

Trelleborg som stad. 

K4 

Nya vägar och gator 

Kartan redovisar den föreslagna ringvägen vilken har 

till uppgift att mata staden och leda förbifartstrafik 

runt staden, särskilt med angöring till truckcentret 

i öst och vidare till hamnen. På så vis möjliggörs 

omgestaltningen av Hamngatan till boulevard och 

staden når havet. 

K1 K2 

G5 

R6 U6 

K3 R3 U3 

K5 

G6 R6 

U3 

Eventuell östlig stadsgata 

Huvudgatorna utgör tillsammans med parker och torg 

stadens vardagsrum och ska fungera och utformas 

därefter. En annan viktig funktion är att vara ett 

naturligt vägval för fordonstrafik mellan områden och 

för att avlasta centrum. 

R3 

69

70 

MARKANVÄNDNING utredningsområden 

Utredningsområde 1 

Sjöstaden 

HANDLA 

SKOLA 

LEKPLATS 

TRÄNA 

JOBBA 

H 

Inom utredningsområdet är strategierna 

för Kuststad och Gemensam stad särskilt 

betydelsefulla. 

Sjöstaden är ett stort område, 67, 9 ha, vilket 

sträcker sig från västra korset på riksväg E6/E22 till 

centralstationsområdet i öster, söder om riksväg E6, 

Strandgatan och Hamngatan. 

För att Sjöstaden ska kunna förverkligas behöver 

många olika förutsättningar vara genomförda. När 

förverkligandet av Sjöstaden kommer att ske är 

tätt sammanbundet med utredningsområde 4: en 

integrerad trafiklösning för stad och hamn. 

Olika platsspecifika utredningar för Sjöstaden 

kommer underhand att tas fram för att väga in 

områdets förutsättningar. Många av de befintliga 

verksamheterna i området idag går inte att 

kombinera med en attraktiv Sjöstad och tillgången 

till mark samt marksaneringsåtgärder kommer 

att behöva säkerställas. Andra ämnesområden 

att utreda är klimatförändringar och då särskilt 

framtida havsnivåhöjningar samt hur ett framtida 

bostadsområde kan fungera tillsammans med 

industribuller från hamnverksamheten. 

Så här planerades området enligt 1958 års stadsplan 

Området kommer att byggas ut i etapper under 

många år framöver. För att kunna säkerställa att 

denna strategiskt viktiga stadsdel kommer att hålla 

hög standard för bl.a. bostäder och mötesplatser 

och blir en attraktiv stadsdel för hela staden, behövs 

ett planprogram som sammanfattar framtagna 

förutsättningar och som definierar stadsdelens 

etapputbyggnader, innehåll, funktioner och 

stadsbyggnadskvaliteter. 

Den första utbyggnadsetappens gestaltning 

och utformning kommer att sätta prägeln 

på det kommande bostadsområdet och 

framtagandeprocessen kan även tänkas innehålla olika 

arkitekttävlingar.


Förtätningsområde Övre 

Inom utredningsområdet är särskilt strategierna 

för Upplevelsestad och Framtidsstad 


I samband med flytt av busstation är det även lämpligt 

att se över användningen av omgivande fastigheter. 

Utredningsområdet är en yta på 3,8 ha mitt i centrala 

Trelleborg, vars största del inte kommer att ha ett 

användningsområde när busstation har flyttat till 

centralstationen i december 2015. 

I samband med det fortsatta arbetet med området 

är det många aspekter att ta hänsyn till. Markens 

beskaffenhet och de befintliga byggnadernas 

eventuella bevarandevärden och rörelsemönster i 

centrum är några utgångspunkter. På denna plats 

kommer en prioritering att ske angående vilken 

funktion och innehåll som området ska rymma. 

Att säkerställa stadsbyggnadskvaliteter i området är 

en förutsättning för områdets attraktivitet. Aspekter 

som har dykt upp under arbetets gång är parkering 

för centrum, bilväg och cykelväg för genomfartstrafik, 

utvidgning av stadsparken och framtida plats för 

högskola. 

T 

Vinterlandskap i Spårparken med utställningsytan i förgrunden. 

Bild från: Att omgestalta en plats – processen i att ta fram ett övergripande förslag för omvandling av en central 

yta i Trelleborg. Amanda Nilsson, Examensarbete i landskapsarkitektur, LTJ-fakulteten, SLU Alnarp 

71

72 



Internhandelsområdet 


för Framtidsstad betydelsefulla. 

Inom det framtida internhandelsområdet längs 

med Hedvägen behöver en omstrukturering ske. 

Inriktningen för interhandelsområdet bör vara 

skrymmande handel och dagligvaror, dvs. vad 

området innehåller idag men med expansions- 

och förtätningsmöjligheter för mer handel. 

Trafiksituationen och strukturen över området 

behöver utredas, 

Den lätta industri som finns i interhandelsområdet 

idag bör kunna erbjudas annan plats i staden, 

antingen inom industriområdet på väster eller inom 

industriområdet på öster. Internhandelsområdet ska 

ligga integrerat i staden där köpkraften finns och 

bl.a. en cykel – och promenadkoppling till centrum 

behöver utvecklas. Interhandelsområdets utveckling 

behöver kopplas samman med centrums utveckling. 

Utvecklingsinsatserna behöver prioriteras och sorteras 

och tidsättas på kort och längre sikt. 

T 


Integrerad trafiklösning för stad och 

hamn 

Sassnitz 

Rostock 

Travemunde 

Swinoujscie 


för Kuststad och Regional stad betydelsefulla. 

Kommunstyrelsen beslutade i slutet av 2011 att uppdra 

åt tekniska nämnden att genomföra en förstudie av 

ringvägar norr om Trelleborgs centralort. 

Kommunstyrelsen beslutade 2013-02-06 mot 

bakgrund av den framtagna förstudien bland 

annat att uppdra åt tekniska nämnden att utveckla 

alternativen på ringväg, öster om Trelleborgsbanan, 

i nära samarbete med samhällsbyggnadsnämnden, 

Trelleborgs hamn AB och styrgruppen för 

fördjupad översiktsplan och därvid beakta behov av 

hamninfarter och truck-/logistikcenter. 

I protokollet som tillhör beslutsunderlaget till 

Kommunstyrelsen och Tekniska nämnden står det 

att i ett något längre perspektiv finns även behov 

av en yttre ringväg som till fullo kan anpassas efter 

de framkomlighetsbehov som föreligger för ren 

genomfartstrafik och de krav som uppbyggnaden av de 

transportkorridorer som håller på att skapas i Europa.

Den yttre ringvägen bör utföras i enlighet med 

översiktsplanens intentioner och således placeras 

utanför kontinentbanan i sin östra del och ansluta 

till Dalaleden vid industriområdet Nio-E, där 

hamnbolaget har planer på att upprätta ett truckcenter 

för all hamntrafik. 

I samband med det fortsatta arbetet med ringvägen 

har det framgått att förstudien ska ersättas med en 

åtgärdsvalsstudie. Syftet med åtgärdsvalsstudien 

är att säkerställa att fyrstegsprincipen tillämpas i 

tidiga skeden. Det är ett sätt att analysera brister och 

problem och söka förutsättningslöst efter alternativa 

lösningar för att finna lämpliga åtgärder. Tillämpning 

av åtgärdsvalsmetodiken inklusive den form av 

dokumentation som rekommenderas, är ett krav för 

att åtgärdsförslag ska kunna tas in i nationell eller 

regional transportplan med tilldelning av finansiering. 

Arbetet med åtgärdsvalsstudien är igångsatt. 


Östlig Stadsgata 

Sassnitz 

Rostock 

Travemunde 

Swinoujscie 


för Upplevelse stad och Regional stad 


Kommunstyrelsen beslutade i slutet av 2011 

att uppdra åt tekniska nämnden att genomföra 

en förstudie av ringvägar norr om Trelleborgs 

centralort. (Bild och bildtext på de tre sträckningarna 

av Östlig stadsgata som förstudien redovisade) 

Kommunstyrelsen beslutade 2013-02-06 mot 

bakgrund av den framtagna förstudien bland annat 

att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppgift att, i nära 

samarbete med tekniska nämnden och i samråd med 

styrgruppen för fördjupad översiktsplan, omedelbart 

påbörja detaljplaneringen av en östlig stadsgata 

från ny cirkulationsplats vid väg 108 till befintlig 

cirkulationsplats vid riksväg 9 (östra korset), 

I protokollet som tillhör beslutsunderlaget till 

Kommunstyrelsen och Tekniska nämnden står det 

att i ett kortare perspektiv finns behov av ett inre 

vägsystem med uppgift att fördela trafiken från 

befintlig bebyggelse samtidigt som den kan anpassas 

och byggas så att den kan utgöra tillfart till nya 

bostads- och verksamhetsområden i enlighet med den 

gällande översiktsplanen. 

Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 2013-04- 

30 att uppdra åt förvaltningen att under augusti 

påbörja detaljplanläggning för en östlig stadsgata 

från den nya rondellen vid väg 108 till riksväg 9 

(östra korset) genom upprättande av planprogram. 

I planprogrammet kommer bl.a. syftet med 

utbyggnaden av den östliga stadsgatan att utredas 

eftersom varken översiktsplanen eller förstudien ger 

något tydligt stöd i detta avseende. 

73

74 



Andra Pågatågsstationsläget 

Att bygga ett andra stationsläge kostar ungefär 100 

miljoner och kommer att ta 4-5 år att planera och 

genomföra enligt Trafikverket. Ett dubbelspår av 

Trelleborgsbanan behövs inte för att bygga ett andra 

stationsläge, men det som behöver motiveras är för 

vem och varför som ett andra stationsläge behövs. 

Målbeskrivning 

Målet med en pågatågsstation är att få fler i 

kommunen att åka kollektivt. Ett annat mål är att en 

pågatågsstation ökar även attraktiviteten för såväl 

bostäder som verksamheter i närområdet (vilket i sin 

tur ger fler resenärer till kollektivtrafiken). 

En förutsättning är att ringvägen matar det andra 

stationsläget. Med en ringväg runt Trelleborg 

förbättras tillgängligheten till de alternativa 

stationslägena så att den blir totalt sett ett snabbare 

alternativ än Trelleborg C för resor till Malmö via en 

pendlarparkering. 

Nollalternativet Centralstation 

(alla avstånd är reella) 

500 m 2415 personer 



Boendeunderlag 

Inom en radie om 1500 m från centralstationen 

bor fler människor (11 158 personer) än i östra 

delarna av kommunen tillsammans ( runt 3500 

personer). Områden inom detta avstånd från station 

är att beteckna som kollektivtrafiknära läge enligt 

Skånetrafiken. 

Tätorten har en radie om mindre än 2,5 km 

från centralstationen till ringvägen eller ett 

andra stationsläge. Detta avstånd motsvarar 

genomsnittslängden på en cykelresa i en Skånsk ort. 

Pendlarunderlag 

Det är sällsynt att andelen av tågresenärerna som 

tar sig med bil till stationen överstiger 5-10% i orter 

av Trelleborgs storlek. (5800 resor/dag till och från 

Trelleborg med pågatåg) Av dessa parkeringsplatser 

ingår avlämningsplatser (kiss& ride) vilka kan antas 

vara upp emot 50%. 

Behovet av pendlarparkering är svårbedömt. För 

Mellanköpingestationen har bedömningen gjorts att 

en mellanstor parkering på 25-50 platser förmodligen 

skulle vara tillräckligt (med utbyggnadsmöjligheter 

ifall behovet skulle växa). 

Upptagningsområdet för bilpendlarparkering är 

förhållandevis litet och vid Trelleborg C tillkommer 

frågan om att avgiftsbelägga parkeringarna. Med 

P-avgift krymper underlaget ytterligare, och 

utan P-avgift är risken uppenbar att parkeringen 

inte används av tågpendlare i första hand. En 

pendlarparkering för centralstationen bör kombineras 

med centrums parkeringsbehov och samlas på några 

strategiska platser för att nyttja marken effektivt. 

Byte mellan färdmedel Tåg och Buss 

Restiden mellan Triangeln och Trelleborg: 27 min. 

Trelleborgs centralstation är huvudterminal för lokaloch 

regionbussar. Samtliga bussar är anpassade till 

tågens avgångstider från centralstationen. 

Identitetsbäraren Hamnstad möter Kuststad 

förstärks främst av detta stationsläge. 

Plus: Genom att landa i centralstationen upplever 

resenären havskontakt och bytet mellan tåg och färja 

är möjligt på denna plats.

Stationen kommer att förstärka befintligt 

centrumhandel och skapa förutsättningar för havsnära 

förtätningar och målpunkter. Attraktiva arbetsplatser i 

form av kontor kan etableras i området. 

Minus: Centralstationen kommer att alstra trafik 

och människor till staden på ett begränsat utrymme. 

Främst lägenheter kommer att kunna etableras i 

stationens närområde. 

På kort sikt: Skapa gena cykelvägar och tillfälliga 

pendlarparkeringsmöjligheter. Vad händer om antalet 

bussar eller busslinjer ökar eller att tåget går oftare än 

2 gånger i timmen under en övergångsperiod? (Mål: få 

fler i kommunen att åka kollektivt) 

På lång sikt: Ett andra stationsläge (Mål: för att 

skapa attraktiva bostadsområden) För att motivera ett 

andra stationsläge krävs ett resandetillskott dvs. att fler 

resenärer kliver på vid stationsläge 2 än de som väljer 

att avstå från centralstationen pga. längre restid. 

Alternativ Mellanköpinge 



1000 m 2056 personer 


Bostäder och verksamheter finns på båda sidorna av 

stationsläget idag. 


Det behöver inte byggas några bostäder i stationens 

närområde för att motivera ett tåguppehåll. 

Ett pågatågsuppehåll i Mellanköpinge ger totalt sett fler 

resenärer än om uppehåll endast görs på Trelleborgs 

centralstation. 


Pendlarparkering vid Mellanköpinge ger mindre 

trafik och mindre behov av parkeringsyta i 

centrala Trelleborg. Det är lätt att tillskapa ytor för 

pendlarparkering nära stationsläget. 

Från de orter där resekombinationen bil och tåg är ett 

konkurrenskraftigt alternativ till direktresa med bil 

ger det östra stationsläget oftast den kortaste restiden. 

Upptagningsområdet för pendlarparkerare ligger i 

huvudsak öster om Trelleborg, i Smygehamn (1284 

inv.), Beddingestrand (974 inv.), Skateholm (340 inv.) 

och Klagstorp 358 inv.). 


HANDLA 

SKOLA 

LEKPLATS 

JOBBA 

TRÄNA 

H 

Restiden mellan Triangeln och Mellanköpinge: 25 min 

(Centralstationen 29 min) 

Bytestid mellan lokalbuss och tåg blir lång då 

lokalbussens tider är anpassade till centralstationen. 

För att få till ett effektivt byte mellan buss och tåg 

behöver tillköp av busstrafik ske. 

Identitetsbäraren Mångsidig stad möter 

Gemensam stad förstärks främst av detta 

stationsläge. 

Plus: Ny bebyggelse kan tillkomma nära befintlig 

service, vilken finns i området i form av handel 

och skola. Närområdets status och attraktivitet 

(verksamhetsområde Öster och bostadsområde 

Fagerängen) kommer att höjas och stationen kan 

hjälpa till med att integrera stadens olika delar. 

Stationens närområde kommer att kunna nyttjas på 

båda sidor om. Vid Mellanköpinge finns en befintlig 

planskild korsning under Trelleborgsbanan. 

I närheten av stationen kan marknära boendeformer 

tillskapas. 

Minus: Vid stationen ligger idag befintliga 

verksamhetsområden och bostadsområden vilka 

kommer att sätta sin prägel på området under en lång 

tid framöver. 

75

76 


Alternativ Kyrkoköpinge 






För att station Kyrkoköpinge totalt sett ska ge en 

ökning av kollektivtrafikresandet behövs minst 570 

nya invånare tillkomma i stationens närområde 

(Närområde=mindre än 1000 m till stationen, 2,2 

personer /bostad). 

För att resandeunderlaget ska vara likvärdigt med det 

alternativa stationsläget Mellanköpinge behöver 1610 

invånare tillkomma inom 1 km och 2820 invånare 

tillkomma inom 1,5 km. 


Pendlarparkering vid Mellanköpinge ger mindre 

trafik och framför allt mindre behov av parkeringsyta 

i centrala Trelleborg. Det är lätt att tillskapa ytor för 

pendlarparkering nära stationsläget. 


Restiden mellan Triangeln och Kyrkoköpinge: 24 min 


T 

För hållplatsläget finns ingen bra anslutning till den 

lokala busstrafiken då lokalbussens tider är anpassade 

till centralstationen. För att få till ett effektivt byte 

mellan buss och tåg behöver tillköp av busstrafik ske. 

Stadsbyggnadsmässiga förutsättningar 

Identitetsbäraren Historisk stad möter Framtidsstad 


Plus: Känslan av närheten till söderslätt, 

åkerlandskapet, regionala målpunkter tillsammans 

med ett andra stationsläge, skapar en grund för en 

attraktiv förort. Kyrkoköpinge by är en välbevarad 

kulturmiljö vilket kommer att sätta sin speciella prägel 

på det framtida stationsområdet. Stationen kommer 

tidigt att få sin egen identitet. 

Området kommer att kunna erbjuda boendemiljöer 

för en lång tid framöver men på en begränsad yta. 

Vid Kyrkoköpinge by finns en befintlig planskild 

korsning under Trelleborgsbanan. 


tillskapas. 

Minus: I närheten av Kyrkoköpinge by finns det 

värdefulla öppna landskapskilar vilka är viktiga att 

bevara som jordbruksmark och som inte ska byggas 

bort. 

En effektiv markanvändning vid stationsläget blir svårt 

att uppnå pga. landskapskil, ådal och Kyrkoköpinge 

befintliga bykaraktär. 

Vid detta stationsläge är det svårt att nyttja båda sidor 

om för bebyggelse då ringvägen kommer att vara en 

barriär som är svår att överbrygga. Trelleborgsbanan 

och Ringvägen bildar tillsammans en naturlig 

avgränsning av stadens utbredning. 

För att uppnå samma befolkningsunderlag som 

vid Mellanköpinge stationsläge behöver ett stort 

antal bostäder tillskapas i stationens närområde. 

Denna befolkningssatsning kommer att ta kraft från 

förtätningar och satsningar på sjöstaden såväl som 

exploateringar i de sex utpekade utvecklingsorterna i 

kommunen. 

Det finns ingen befintlig service i form av skola eller 

handel i området.

Alternativ Nytorp 


500 m 1 person 




För att station Nytorp totalt sett ska ge en ökning av 

kollektivtrafikresandet behövs minst 880 nya invånare 

tillkomma i stationens närområde 

(Närområde=mindre än 1000 m till stationen, 2,2 

personer /bostad). 

För att resandeunderlaget ska vara likvärdigt med det 

alternativa stationsläget Mellanköpinge behöver 1920 

invånare tillkomma inom 1 km och 3250 invånare 

tillkomma inom 1,5 km. 


Med en station i Nytorp växer upptagningsområdet 

för pendlarparkerare, jämfört med Mellanköpinge, 

till att även omfatta ett område norr om Trelleborg. 

Detta område innefattar några mindre orter och ger 

inget tillskott i antal resenärer räknat. Stationsläge 

Mellanköpinge ger dock fortfarande kortast 

körsträckor pga. de som kommer att ta bilen till en 

station i Trelleborg för vidare tågresa mot Malmö 

kommer företrädesvis till Trelleborg via väg 9. 

Sassnitz 

Rostock 

Travemunde 

Swinoujscie 

Vägutbygganden (förlängningen av Hedvägen västerut 

och kopplingen Hedvägen-väg 108) innebär att det 

blir lättare att ta sig från orterna väster om Trelleborg- 

Stavstensudde, Skegrie, Västra Tommarp- till 

stationsläge Nytorp. Detta är orter där tåget har svårt 

att hävda sig som alternativ till buss eller bil på grund 

av närheten till E6/E22. 


Restiden mellan Triangeln och Nytorp: 23 min 


För hållplatsläget finns ingen bra anslutning till den 

lokala busstrafiken då lokalbussens tider är anpassade 

till centralstationen. För att få till ett effektivt byte 

mellan buss och tåg behöver tillköp av busstrafik ske. 

Stadsbyggnadsmässiga förutsättningar 

Identitetsbäraren Sydlig stad möter Regional stad 


Plus: Känslan av närheten till Malmö, åkerlandskapet, 

regionala målpunkter och till riksvägar tillsammans 

med ett andra stationsläge, skapar en grund för en 

attraktiv förort. Detta bostadsområde präglas inte av 

befintliga bebyggelsestrukturer vilket ger möjligheter 

att skapa ett område med en ny identitet som 

kompletterar stadens befintliga bebyggelseområden. 


tillskapas. 

Området kommer att kunna erbjuda boendemiljöer 

för en lång tid framöver. 

Minus: Vid Nytorp finns ingen planskild korsning 

under Trelleborgsbanan och vägnätet mellan Nytorp 

stationsområde och befintlig vägstruktur i staden 

behöver bindas samman med nya vägsträckningar. 

Vid detta stationsläge är det svårt att nyttja båda sidor 

om för bebyggelse då ringvägen kommer att vara en 

barriär som är svår att överbrygga. Trelleborgsbanan 

och Ringvägen bildar tillsammans en naturlig 

avgränsning av stadens utbredning. 

För att uppnå samma befolkningsunderlag som 

vid Mellanköpinge stationsläge behöver ett stort 

antal bostäder tillskapas i stationens närområde. 

Denna befolkningssatsning kommer att ta kraft från 

förtätningar och satsningar på sjöstaden såväl som 

exploateringar i de sex utpekade utvecklingsorterna i 

kommunen. 

Vid stationsområdet kommer det att uppstå 

efterfrågan på att etablera handel och verksamheter 

vilka kommer att konkurrera med centrum och 

interhandelområdets dragningskraft. 

77

78 

GENOMFÖRANDE kronologi 

2015 

• Utfyllnad av nya hamnen, pirarmar, ny farled, 

hamnbassäng samt minst ett nytt färjeläge klart. 

• +370 nya bostäder i centrum är klara. 

• Första supercykelvägarna är klara. 

• Tåget anländer centralstationen. Stadsbussarna 

och regionsbussarna flyttar från Övre till 

Centralstationen och Trelleborgslänken 

etableras. 

• Färjeresenärer får en ny entré vid ankomst till 

Trelleborg. 

• Beslut om att ådalarnas sträckning 

genom landskapet görs om till 30m 

breda grönkorridorer, ofta tillgängliga som 

rekreationsstråk i landskapet. 

• Stadens parker börjar kopplas samman med 

gröna stråk. 

• Genomförandestrategier för handeln i staden är 

beslutade och förverkligandet påbörjar. 

• Biogasforskningen fortskrider 

Tidsaxel 

• Ringvägen färdigställd, med incheckning och 

infart till hamnen från öst. 

• Hamnens flytt är nu genomförd. 

• Stadens största barriärer har till stor del byggts 

bort och centrum har nu direkt vattenkontakt. 

• Kustpromenaden Hamn till Hamn är klar. 

• +925 nya bostäder i centrum, vid hamnfronten, 

östra infarten och Mellanköpinge står klara. All 

ny bebyggelse utformas med aktiva fasader. 

• Den prioriterade cykelvägen från hamn till hamn 

samt med anslutning till Höllviken och Ystad är 

klar. 

• Utökad buss- samt passagerartågtrafik med 

färja mot EU. 

• Utökad service vid Centralstationen. 

• Gatunätet i staden kompletteras successivt. 

• Nya entréer till staden formas och förtydligas. 

• Allt eftersom centrum förtätas rationaliseras 

parkeringsytor till samnyttjade parkeringshus. 

• Hamngatans omgestaltning till Strandboulevard 

är på god väg och kopplingarna mot vattnet för 

fotgängare tar form. 

• Nya mötesplatser och landmärken på 

vågplatsen och Kulturhuset/teatern på 

Mittelbron invigs. 

• Flyttkedjan pågår, den skrymmande handeln 

börjar etableras i internhandelsområdet samt 

verksamheter flyttar till verksamhetsområden i 

väst och öst. 

• Centrumhandeln och turistmålen förstärks. 

• Den prioriterade cykelvägen från 

internhandelsområdet via Övre angör 

Centralstationen.

Tidsaxel 

• Befolkningsmålet på 50 000 invånare i 

kommunen är nått. 

• Ytterligare +925 nya bostäder har byggts 

på hårdgjord mark i centrala hamnstaden 

med en fantastisk havsutsikt, samt ytterligare 

exploateringar av jordbruksmark i kransområden. 

• Den visuellt tilldragande Sjöstaden möter 

resande med färja från EU. 

• Den prioriterade cykelvägen från 

internhandelsområdet angör stationsläget. 

• Utsiktskullen i hamnen har blivit en vacker 

park och mötesplats med långväga utsikt i alla 

vädersträck. 

• Det andra hållplatsläget för pågatågen invigs. 

• Stadsbussnätet angör det andra stationsläget, 

Sjöstaden och Skåre hamn via Stavstensudde. 

• En prioriterad cykelväg länkar samman de två 

tågstationslägena. 

• Det nya kallbadhuset vid Solfjädern står klart. 

• Centrum har utvidgats och fått ett nytt ansikte 

och fasad mot den nya småbåtshamnen. 

• + 925 nya bostäder i stråk mot vattnet 

i Sjöstaden, Öster jär och vid det andra 

stationsläget. 

• Det nya stadsbussnätet med utökade turer till 

det andra stationsläget står klart. 

• Väg 511 nya dragning norr om Maglarps 

strand är klar. 

• Den vackra prioriterade cykelvägen till 

Anderslöv invigs. 

• Internhandelsområdet kompletteras ytterligare. 

2030 2030+ 

Efter planperioden kan Trelleborgs stad fortsätta 

växa, med stora utpekade utbyggnadsområden 

som kommer att räcka i många år framöver. 

Här föreslås en prioriteringsordning, där 

kollektivtrafiknära blandstad prioriteras i Sjöstaden 

och vid det andra stationsläget. 

Markanvändningskartans föreslagna avgränsningar 

för staden bidrar till att ge en tydlig, samlad 

bebyggelsekaraktär och erbjuda gott om utrymme 

för fortsatt tillväxt. Samtidigt hjälper de till att freda 

det vackra jordbrukslandskapets närvaro som kilar 

in i staden från öst och väst, med vida utblickar 

från staden mot söderslätt. 

79

KONSEKVENSBESKRIVNING 

Den fördjupade översiktsplanen för Trelleborgs stad 

är uppbyggd kring fem identitetsbärare som ger 

en målbild för stadens framtida utveckling (dessa 

beskrivs utförligt i tidigare kapitel Identiteter). För att 

bedöma om planförslaget och de olika aspekterna 

av identitetsbärarna innebär en långsiktigt hållbar 

utveckling görs denna konsekvensbeskrivning. 

Redan i den kommuntäckande ÖP 2010 har man 

beslutat att miljö och folkhälsa ska genomsyra 

arbetet med den fördjupade översiktsplanen för 

Trelleborgs stad. Detta görs bland annat genom att 

extra vikt nu läggs vid konsekvensbeskrivningen 

som påbörjas i ett tidigt skede av planarbetet. På 

så sätt kan konsekvensbeskrivningen vara en 

hjälp i arbetet med att identifiera nyckelfrågor och 

göra viktiga vägval när det gäller såväl miljö som 

folkhälsa och samhällsekonomiska frågeställningar. 

Konsekvensbeskrivningens roll i samrådsskedet 

är att lyfta fram vilka frågor som är viktiga att 

beakta i det fortsatta planarbetet. Genom att tidigt 

i planprocessen och parallellt med framtagandet 

av planförslaget diskutera möjliga konsekvenser av 

förslagen kan förhoppningsvis ett bättre och mer 

hållbart förslag tas fram. 

ekologisk 

hållbarhet 

DÅ SÅ! 

social 

hållbarhet 

ekonomisk 

hållbarhet 

81

82 

inledning 

Planförslaget består i samrådsskedet av: 

Markanvändningskarta 2030 med framtida utblick, 

som även visar en viljeinriktning för tiden efter 2030 

samt 

Genomförandekarta för planperioden fram till 2030, 

som visar en önskvärd utveckling och prioritering 

fram till 2030. 

Konsekvensbeskrivningen fokuserar i detta skede 

på genomförandekartan, då denna behandlar den 

förväntade utvecklingen inom planperioden. 

Tre aspekter av hållbarhet 

En hållbar utveckling bygger på samspelet mellan 

ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter. 

Ekologisk 

hållbarhet handlar bl a om biologisk mångfald, 

klimatpåverkan, kulturhistoriska värden, goda 

bebyggda miljöer och hushållning med naturresurser. 

De nationella miljökvalitetsmålen och det regionala 

åtgärdsprogrammet för att nå miljömålen i Skåne 

utgör en viktig utgångspunkt för bedömningen av 

ekologiska aspekter. För de aspekter som handlar om 

ekologisk hållbarhet identifieras även vilka frågor som 

kan komma att få betydande miljöpåverkan som en 

följd av planens genomförande. 

Social 

hållbarhet handlar om att främja en god livsmiljö. 

En god livsmiljö handlar dels om en god fysisk miljö 

med exempelvis goda boendemiljöer med tillgång till 

grönområden, kultur, service och kollektivtrafik dels 

om andra sociala faktorer som trygghet, gemenskap 

och delaktighet. De nationella folkhälsomålen är 

en viktig utgångspunkt för bedömningen av sociala 

aspekter. Även förståelse för olika befolkningsgruppers 

situation och behov är en viktig utgångspunkt vid 

bedömningen av de sociala konsekvenserna. 

Även en god samhällsekonomi är en av 

förutsättningarna för en hållbar utveckling. 

Ekonomisk 

hållbarhet handlar bl a om sysselsättningsgrad, 

rättvis fördelning av levnadsstandard, regional 

balans och ekonomisk tillväxt. Man kan även se 

en koppling mellan hälsoaspekter och ekonomisk 

tillväxt. Strukturbild Skånes rapport Den flerkärniga 

miljonstaden används som utgångspunkt för 

bedömning av de samhällsekonomiska aspekterna. 

Konsekvensbeskrivning med integrerad 

miljöbedömning 

Beskrivningen av konsekvenser är uppbyggd utifrån 

de fem identitetsbärarna som ligger till grund för 

planförslaget. 

För att ge en bred och tydlig helhetsbild av 

konsekvenserna ur ett hållbarhetsperspektiv redovisas 

de ekologiska aspekterna tillsammans med de sociala 

och ekonomiska konsekvenserna. Enligt planoch 

bygglagen (PBL) ska översiktsplanens konsekvenser 

tydligt kunna utläsas och enligt miljöbalken (MB) 

ska översiktsplanen även miljöbedömas. Denna 

konsekvensbeskrivning utgör en samlad bedömning 

av konsekvenserna enligt kraven i både PBL och MB. 

Miljöbedömningen utgör alltså en integrerad del av 

konsekvensbeskrivningen. Konsekvensbeskrivningen 

lyfter tydligt fram vilka faktorer som kan komma att ge 

särskilt stor miljöpåverkan, betydande miljöpåverkan, 

och vilka konsekvenser detta kan medföra. Förslag ges 

till åtgärder för att förebygga, hindra eller motverka 

betydande negativ miljöpåverkan samt förslag till 

lämpliga frågor att följa upp i senare skeden. 

Konsekvensbeskrivningen innefattar även en 

bedömning av hur planen påverkar de nationella 

miljökvalitetsmålen och miljökvalitetsnormerna 

samt en jämförelse med ett noll-alternativ, dvs 

den utveckling som annars förväntas ske inom 

planområdet. Konsekvensbeskrivningen uppfyller på 

så sätt ställda krav på miljöbedömning. 

Samråd med länsstyrelsen om avgränsningen 

av miljöbedömning (frågor med betydande 

miljöpåverkan) och konsekvensbeskrivning har hållits 

11 oktober 2012.

Alternativa utbyggnadsstrategier 

De övergripande dragen för den fördjupade översiktsplanen jämförs här med ett noll-alternativ och två andra utvecklingsalternativ. På så sätt kan planens konsekvenser 

på en översiktlig nivå jämföras med vad som skulle hända om man valde en annan strategi för stadens framtida utveckling. 

Nollalternativ - ÖP 2010 

I nollalternativet, dvs om den fördjupade 

översiktsplanen inte antas, sker Trelleborgs stads 

utveckling enligt den gällande kommuntäckande 

översiktsplanen, ÖP 2010. Detta alternativ skulle 

innebära en omfattande utbyggnad där staden växer 

åt alla håll utan någon tydlig prioritering mellan 

områdena. Bebyggelsen riskerar därför att bli spridd 

och utan tydlig koppling till ex stationslägen. Staden 

byggs ut hela vägen fram till föreslagen Ringväg. 

Med så stora områden för ny bebyggelse riskerar nya 

bebyggelseområden bli glesa. Ny bebyggelse föreslås 

även i centrum i form av förtätningar och nuvarande 

hamnområde pekas ut som ett stort centralt 

utbyggnadsområde. 

I väster byggs Maglarps strand ut som ej ligger i direkt 

anslutning till staden. Nya verksamhetsområden 

byggs i anslutning till befintliga i öster och väster 

och även stora nya områden för verksamheter byggs 

i anslutning till Ringvägen. Ringvägen byggs för att 

minska genomfartstrafiken genom staden och ev ge 

nya infartsmöjligheter för hamnen. När det gäller 

kollektivtrafik planeras för pågatågsstopp i Trelleborg, 

vid Centralstationen, och ev vid ett andra stationsläge i 

öster eller norr. Nollalternativet innebär en omfattande 

utbyggnad på jordbruksmark. 

alternativa utbyggnadsstrategier 

Alternativ - spridd bebyggelse 

I detta alternativ ligger fokus på hur utvecklingen 

skulle ske om Ringvägen och hamnens flytt inte 

genomförs. Ny bebyggelse sker då som förtätning 

i centrum, i anslutning till ett andra stationsläge 

och spritt till olika delar av staden. Maglarps strand 

byggs med bostäder i kustnära läge. Trafikbarriären 

mellan staden och kusten kvarstår. Stora delar av 

utbyggnadsområdena kommer att ligga i stadens yttre 

delar på jordbruksmark. 

83

84 

alternativa utbyggnadsstrategier 

Alternativ - fokus kust 

En stor attraktionskraft ligger i kustområdet och i 

detta alternativ ligger fokus på att i större utsträckning 

styra utvecklingen hit. Centrum förtätas och en 

stor del av hamnområdet bebyggs med bostäder i 

blandstadsmiljö. Nuvarande infart genom staden 

avlastas från genomfartstrafik och trafik till hamnen 

genom Ringvägen utanför staden. Med en minskning 

av trafiken genom staden kan barriäreffekten mellan 

centrum och kusten minska avsevärt. Kusten utvecklas 

med ett sammanhängande stråk. Huvuddelen av 

bebyggelsen sker inom staden på redan ianspråktagen 

mark. Maglarps strand utanför staden bebyggs dock 

och möjliggör en annan boendemiljö än vad som kan 

erbjudas i staden. Även ett område vid Gislövs läge 

bebyggs. Inget andra stationsläge byggs. 

Planförslag - samlad strategi 

I planförslaget ligger fokus på förtätning av de centrala 

delarna. Hamnen flyttas österut vilket möjliggör 

fler nya bostäder i centralt, kustnära läge. Detta 

blir stadens huvudsakliga utbyggnadsriktning med 

möjlighet att bygga ett stort antal nya bostäder i 

blandstadsmiljö. Ett andra stationsläge föreslås i öster/ 

nordost med utbyggnad av bostäder koncentrerad 

till denna. Viss utbyggnad av nya områden sker på 

jordbruksmark. Nuvarande infart genom staden 

avlastas från genomfartstrafik och trafik till hamnen 

genom Ringvägen utanför staden. Incheckning 

och truckstop för lastbilarna sker i anslutning 

till verksamhetsområdet mellan järnvägen och 

Ringvägens anslutning till väg 9. 

Med en minskning av trafiken genom staden 

kan barriäreffekten mellan centrum och kusten 

minska avsevärt. Pågatågstrafiken till Trelleborg 

gör Centralstationen till en viktig nod för både 

transporter och stadsliv och utgör en del i kopplingen 

mellan staden och havet. Utvecklingen av hållbara 

transporter sker även i form av satsningar på 

prioriterade cykelvägar på gamla banvallar. 

Kustområdet utvecklas med stråk för rekreation 

och kopplingen mellan kusten och staden förstärks. 

Strategin för handel är att stärka centrumhandeln 

och även placera sällanköpshandel i ett centrumnära 

internhandelsområde. Verksamhetsområden förtätas 

och viss utvidgning sker.

Slutsatser av alternativbeskrivningen 

Noll-alternativet innebär en mycket stor och med stor 

sannolikhet gles utbyggnad av staden. Staden växer 

i alla riktningar. 

I alternativ Spridd bebyggelse bebyggs inte hamnen 

med bostäder utan utvecklingen sker spridd till olika 

delar av staden med tyngdpunkt på det yttre delarna. 

Mycket jordbruksmark tas i anspråk. 

I alternativ Fokus kust sker utvecklingen av staden 

längs med kusten. En stor del av hamnområdet 

bebyggs med bostäder och även andra områden 

i kustnära lägen. Många bostäder i attraktiva 

kustlägen kan skapas. Utbyggnaderna utanför 

staden kan komma i konflikt med andra intressen. 

Kommunen har valt att gå vidare med planförslaget 

som innebär en samlad utbyggnad i centrala lägen 

men även med möjlighet till viss utvidgning även i 

utkanten av staden. 

85

86 

sammanfattning av konsekvenser 

9 

8 

7 

7 

9 

6 

ekologiska konsekvenser 

sociala konsekvenser 

8 

4 

ekonomiska konsekvenser 

5 

2 

1 

4 

8 

9 

3 

7 

7 

3 

8 

7 

3 

9 

7 

7 

övervägande positiva konsekvenser 

både positiva och negativa konsekvenser 

övervägande negativa konsekvenser 

8

1 RINGVÄG 

Förbättrad miljö i staden 

Ianspråktagande av jordbruksmark 

Påverkan på riksintresse kulturmiljö samt kustzon 

Påverkan på strandskydd för Dalköpingeån 

Påverkan på vattenskyddsområde 

Påverkan på landskapsbilden 

Risk för ökad biltrafi k och minskad konkurrenskraft 

för kollektivtrafi k 

Förbättrad boendemiljö i centrum, men nya 

bullerutsatta områden längs Ringvägen 

Minskade barriärer i centrum, men vägen blir en ny 

barriär i landskapet 

Tidsmässiga vinster för vägtransporter 

Förbättrade förhållanden för trafi k till hamnen 

Förbättrad regional koppling 

Minskad dårbarhet med fl er alternativa vägar till 

staden 

2 TÅGTRAFIK - TRELLEBORG C 

Minskat bilanvändande 

Stationen blir en viktig central mötesplats 

Förbättrad kollektivtrafi k ger tillgång till större 

arbetsmarknad 

Ökad attraktivitet för boende, näringsliv, besökare 

Tillgång till större arbetsmarknad 

Förbättrad regional koppling 

3 TÅGTRAFIK - ANDRA STATIONSLÄGE 

Förusättningar för minskat bilanvändande 

Ökat resandeunderlag för kollektivtrafi k (beroende på 

läge) 

Förbättrade pendlingsmöjligheter för fl er förenklar 

vardagslivet 

Förbättrad kollektivtrafi k ger tillgång till större 

arbetsmarknad 

4 HAMNFLYTT 

Minskade störningar i centrum 

Minskade utsläpp pga effektiviserad verksamhet 

Nytt attraktivt område kan byggas som blir en tillgång 

för staden 

Minskad barriär och ökad kustkontakt i centrum 

Ökad attraktivitet för boende, näringsliv och besökare 

Exploateringen av bostäder innebär stora kostnader, ex 

i form av marksaneringar, skydd mot havsnivåhöjning 

mm 

5 FÖRTÄTNING AV CENTRUM 

Minskat bilberoende då fl er bor nära service och 

kollektivtrafi k 

Hållbart utnyttjande av marken 

Tätare stad ger mer rörelse, fl er möten och ökad 

trygghet 

Befi ntlig service och infrastruktur kan utnyttjas mer 

effektivt 

Svårare att påverka utvecklingen då kommunen inte 

äger marken 

6 SAMLAD HANDEL 

Inga nya områden tas i anspråk för extern handel 

Med centralt läge blir handeln tillgänglig med 

kollektivtrafi k och cykel och transporterna blir kortare 

Handel samlade till centrala lägen gör det lätt att nå 

utan bil och blir tillgängligt för alla 

Effektivt utnyttjaden av mark samt effektiva transporter 

genom förtätning av befi ntligt område i centralt läge 

7 PRIORITERADE CYKELVÄGAR 

Kraftigt förbättrade förutsättningar för cykeltrafi k ger 

minskat bilanvändande 

Ökad tillgänglighet då fl er lätt kan nå viktiga platser 

med cykel i ställer för bil 

Ökad fysisk aktivitet 

Olika delar av staden knyts ihop 

Förbättrad folkhälsa 

8 UTBYGGNAD PÅ JORDBRUKSMARK 

Ianspråktagande av jordbruksmark för bostäder, 

verksamhetsområden och infrastruktur 

Stor del av utbyggnad av bostäder sker dock i 

stationsnära läge 

Utvidgning av befi ntliga verksamhetsområden, inga 

nya lägen 

Större ytor ger möjlighet att bygga markbostäder och 

uppnå större variation i det totala bostadsutbudet i 

staden 

Med utbyggnad i perifera lägen är det längre till service 

Kräver nya investeringar i infrastruktur 

Attraktiva bostäder kan locka till sig nya invånare 

9 FÖRSTÄRKNING AV GRÖNA STRÅK 

Positiv påverkan på biologisk mångfald 

Mer grönska i staden ger en bättre närmiljö 

Natur- och kulturvärden lyfts fram 

Förbättrad koppling till kusten och till omgivande 

landsbygd knyter ihop olika delar av staden och 

kommunen 

Förbättrade förutsättningar för närrekreation 

Ökad fysisk aktivitet 

Förbättrad folkhälsa 

För bättrade förutsättningar för ökad besöksnäring 

87

88 

KONSEKVENSER hamnstad möter kuststad 

Arbetet med utbyggnad av hamnområdet för att 

kunna flytta färjetrafiken längre österut har påbörjats 

och hamnen anläggs etappvis genom utfyllnad. När 

själva flytten av hamnen från befintligt läge i väster 

till nytt i öster kan genomföras är beroende av olika 

faktorer, bl.a möjligheten att exploatera hamnen, 

ekonomiska faktorer, incheckningens flytt och inte 

minst en utbyggnad av en Ringväg. I planen räknar 

man dock med att flytten kan ske under planperioden. 

Med hamnflytten ges förutsättningar för nya centralt 

belägna bostäder i kustnära läge och förbättrade 

förutsättningar för staden att nå havet genom 

etappvis utvidgning av centrum söderut. Centrum 

utvidgas mot Mittelbron och etappvis vidare ner i 

hamnområdet med blandstadsbebyggelse. För att öka 

kustkontakten och allmänhetens tillgänglighet till 

området är det viktigt att tidigt genomföra strategiska 

åtgärder på strategiskt viktiga punkter. I planen 

föreslås en viktig offentlig byggnad, ex kulturhus/ 

teater på Mittelbron som ett av de första stegen i 

att ta hamnområdet i anspråk, vilket kan bidra till 

att tidigt befolka området. För att skapa en starkare 

koppling mellan centrum och bebyggelsen i hamnen 

är Hamngatans omgestaltning till stadsgata viktig. 

En avgörande förutsättning för att kunna realisera 

en utbyggnad av bostäder i detta läge är, förutom 

hamnens flytt, att befintliga verksamheter med 

skyddsavstånd flyttas från området. I hamnområdet 

finns även risk för markföroreningar från gamla och 

befintliga verksamheter som kan behöva saneras innan 

området kan bebyggas. Provtagningar pågår för att 

klargöra läget och kunna ta ställning till omfattning 

av ev föroreningar och kostnader för en framtida 

sanering. Saneringar innebär stora kostnader. En 

utbyggnad av hamnen bedöms dock vara av stor vikt 

för stadens framtida utveckling. 

Då de befintliga färjelägena tas ur drift innebär det 

att den dominerande utsläppskällan, dvs fartygen, 

flyttas längre från de centrala delarna av staden. 

Då det gäller buller utgörs det av buller från den 

direkta hamnverksamheten, från färjetrafiken 

samt från vägtrafiken. Buller från färjetrafik och 

hamnverksamhet reduceras för de boende i centrala 

staden. Dock är det trafiken på kustvägen (E6/ 

Strandgatan/Hamngatan/Järnvägsgatan) som utgör 

den största bullerkällan under större delen av dygnet, 

vilket i sig inte påverkas av hamnens flytt utan hänger 

samman med hur Ringvägen och infart till hamnen 

sker. Vägtransporterna till hamnen beräknas i 

framtiden öka. Eftersom trafiken till och från hamnen 

utgör en mindre del av trafiken får det dock inte någon 

större påverkan på de totala trafikmängderna.

För hamnverksamheten innebär en flytt av 

färjetrafiken att av- och pålastning kan effektiviseras 

och att transporterna inom hamnen kan minskas. 

Dessa rationaliseringsvinster är positivt både 

miljömässigt och ekonomiskt. En hamnflytt innebär 

även att hamnen kan ta emot nästa generations 

färjor som är miljövänligare än dagens, i första hand 

pga sin storlek. Möjlighet ges även till landansluten 

elförsörjning, vilket är positivt ur utsläppssynpunkt. 

Flytten av färjelägena innebär en negativ påverkan 

för bebyggelsen norr om de nya utfyllnadsområdena 

då strandlinjen flyttas längre bort. Dock finns redan 

idag en barriär i form av järnvägsspåren som är 

belägna mellan bebyggelsen och strandlinjen. När 

det gäller bullerpåverkan för närliggande bostäder 

har beräkningar gjorts som indikerar att riktlinjer 

för lågfrekvent buller från färjorna innehålls. 

Riktvärden för buller från kombiterminalen innehålls 

inte med rådande maskinpark, men på sikt med 

bullerdämpande åtgärder är det fullt möjligt. Stadens 

luftkvalitet påverkas mycket av hamnverksamheten (se 

vidare under Miljökvalitetsnormer för luft). 

Miljökonsekvenserna för hamnverksamheten 

och dess flytt beskrivs mer ingående i separat 

miljökonsekvensbeskrivning tillhörande 

tillståndsprövning av hamnverksamheten, 

”Miljökonsekvensbeskrivning Vision 2010/2015, 

Tillståndsprövning hamnverksamheten Trelleborgs 

Hamn AB”. 

I dag utgör hamnverksamheten och färjorna en 

dominerande del i centrala staden. När man ser 

ner mot hamnen från tvärgatorna ser man färjorna 

och det blir tydligt att hamnen har en stor betydelse 

för staden. Samtidigt som hamnen är en viktig del 

i stadens historia utgör den en barriär mot havet. 

När hamnverksamheten flyttas innebär det en 

väsentlig förändring av stadsbilden. Den fysiska och 

visuella kontakten med havet kommer att stärkas då 

hamnområdet bebyggs med stadsmässig bebyggelse 

och blir en del av staden. Samtidigt försvinner den 

påtagliga upplevelse av hamnverksamheten som 

färjorna utgör i dag. 

Vid omvandlingen av hamnområdet till 

stadsbebyggelse är det viktigt att ta hänsyn till 

och bygga vidare på det kollektiva kulturarv 

som hamnverksamheten inneburit för staden. 

Den i samband med planarbetet genomförda 

kulturmiljöutredningen kan vara ett underlag för 

detta. 

Trelleborgs hamn är utpekat som riksintresse då 

den utgör en stor färjehamn för rullande gods till 

Tyskland. Arbete pågår med att precisera innebörden 

av riksintresset. Om hamnverksamheten flyttas österut 

som planerat kan avgränsningen av riksintresset 

komma att omprövas. 

Genomfartstrafik och trafik till hamnen leds ut till 

en Ringvägen norr om staden. Då tung trafik, farligt 

godstrafik och genomfartstrafik flyttas utanför staden 

kan Kustvägen, framförallt sträckan Hamngatan, ges 

en ny karaktär av stadsgata och barriäreffekten mellan 

staden och kusten kan på så sätt överbryggas, vilket 

är ett viktigt led i arbetet med att öka kopplingen till 

kusten. (se vidare om konsekvenser av Ringvägen 

under Sydlig stad möter regional stad) 

Med hamnens flytt, förtätning av bebyggelsen 

i centrum, ny bebyggelse i Sjöstaden samt ett 

genomgående kuststråk kan en sammanhängande 

kuststad från Skåre Hamn till Gislövs läge skapas. 

Då järnvägen öppnas för pågatågstrafik får även 

Centralstationen en viktig roll som en stark målpunkt 

i kustnära läge. De i planen föreslagna åtgärderna 

för att öka kustprägeln och lyfta fram Trelleborgs 

särdrag kan innebära en positiv påverkan både socialt 

och samhällsekonomiskt. Genom att stärka stadens 

identitet och tydliggöra dess profil kan stadens 

attraktivitet för boende, besökare och näringsliv öka. 

89

90 

KONSEKVENSER för hamnstad möter kuststad 

Illustration av hamnstad möter kuststad 

Ny infart till hamnen sker österifrån med 

incheckning och truckstop i anslutning till befintligt 

verksamhetsområde vid Dalköpingeån. Östra Infarten 

viker av söderut ca 500 m väster om rondellen vid 

Östra Ringvägen och ner under järnvägen till hamnen. 

Vägen läggs i tråg och passerar under en ny bro i Östra 

Förstadsgatans förlängning. Anslutning till centrum 

sker med en ny trevägskorsning placerad mellan den 

nya bron och tunneln under järnvägen. Infartens 

riktning är mot hamnen och trafik mot Trelleborg 

måste svänga av för att komma in till staden. Detta 

riskerar att upplevas som en storskalig och inte så 

stadsmässig trafiklösning då vägen ligger i tråg. 

Hamntrafiken separeras även från övrig trafik relativt 

långt västerut, vilket är negativt ur stadsbildssynpunkt. 

Möjlighet ges att återupprätta det gamla gatunätet 

och låta Östergatan/Östra Förstadsgatan återfå sin 

sträckning och betydelse. Lösningen har en positiv 

inverkan på bullersituationen eftersom vägen ligger i 

tråg. Infarten innebär intrång i område av riksintresse 

för kustzonen samt områden med regionala 

bevarandevärden. Dock är området redan påverkat 

av befintligt spårområde och den ändrade infarten 

innebär andra positiva konsekvenser för staden och 

dess koppling till kusten. 

Hela den skånska kusten utgörs av riksintresse 

för kustzonen enligt 4 kap i miljöbalken för sina 

samlade natur- och kulturvärden. Syftet med 

riksintresset är att säkerställa att dessa värden finns 

kvar, samtidigt som en långsiktig uthållig utveckling 

i kustzonen ska möjliggöras. Riksintresset utgör inte 

Ringväg för genomfartstrafi k och trafi k till hamnen 

Ett sammanhängande kuststråk från Skåre till Gislöv 

Hamnen fl y t t ar 

Sjöstaden - stort kustnära utbyggnadsområde ökar 

stadens koppling till kusten 

Centralstationen - viktig målpunkt i kustnära läge 

hinder för utveckling av befintliga tätorter. Större 

delen av planområdet omfattas av riksintresse för 

kustzonen. Planförslaget innebär en utbyggnad 

av nya bebyggelseområden och vägar inom 

riksintresseområdet. Den föreslagna utvecklingen 

av staden bedöms dock inte innebära påtaglig skada 

på riksintresset då områdena har direkt koppling till 

staden. Planen föreslår även åtgärder som innebär 

en positiv påverkan på riksintresset för kustzonen i 

form av förbättrad tillgänglighet till kusten genom 

ett sammanhängande kuststråk, minskad barriär 

mellan stad och hav genom ändrade trafikstrukturer 

samt målpunkter tillgängliga för alla i kustnära lägen. 

Hamnens flytt påverkar dock kopplingen mellan 

bebyggelsen i östra Trelleborg och kusten då kustlinjen 

flyttas längre ut, vilket kommer att innebära en negativ

påverkan för boende i denna del av staden. Påverkan 

är främst visuell då spårområdet redan idag utgör en 

barriär mellan bebyggelsen och kusten. En flytt av 

hamnen ökar däremot tillgängligheten till kusten i de 

centrala delarna av staden, både fysiskt och visuellt. 

Ett område utanför kusten samt fiskehamnen i 

Trelleborg är av riksintresse för yrkesfisket. 

Skånelinjen, Per-Albin-linjen, är utpekat som regionalt 

värdefullt kulturmiljöstråk av länsstyrelsen. Miljön 

påverkas inte negativt av föreslagna åtgärder utan görs 

snarare mer tillgänglig genom det stärkta kuststråket. 

Som en följd av klimatförändringar kan kustområdet 

komma att påverkas av stigande havsnivåer och 

erosion (se vidare under Betydande miljöpåverkan). 

91

92 

HANDLA 

SKOLA 

LEKPLATS 

KONSEKVENSER mångsidig stad möter gemensam stad 

Planen fokuserar på ny bostadsbebyggelse i form 

av förtätning och ändrad användning av befintlig 

bebyggelse samt omvandling i de centrala delarna 

av staden. Den bebyggelse som inte kan ske inom 

befintliga områden sker i stadens utkant på värdefull 

jordbruksmark, delvis i anslutning till ett andra 

stationsläge för pågatåg (se vidare om konsekvenser av 

ianspråktagande av jordbruksmark under Betydande 

miljöpåverkan). 

En koncentration av bebyggelseutvecklingen innebär 

övervägande positiva konsekvenser genom närhet till 

väl utbyggd service, kollektivtrafik mm för många. 

Detta kan tillsammans med satsningar på cykeltrafik 

inom staden bidra till att minska bilberoendet. Med 

en tätare stad finns en risk för ökad trafik varför just 

kollektivtrafik- och gc-satsningarna är viktiga. 

Centrum kan förtätas med ca 800 bostäder. 

TRÄNA 

JOBBA 

Trelleborgs stad är av länsstyrelsen utpekad som 

en särskilt värdefull kulturmiljö ur ett regionalt 

perspektiv. Planen bedöms främst innebära 

en positiv påverkan på dessa värden då viktiga 

kulturhistoriska stråk och strukturer stärks samt att 

det kulturhistoriska arvet förstärks genom att äldre 

bebyggelse bevaras och ges nytt innehåll. Detta är 

även ett led i arbetet med förtätning av staden. Hänsyn 

till kulturmiljön och stadens historiska framväxt 

är av stor vikt när staden ska växa eftersom en 

oförsiktig förtätning skulle kunna innebära negativa 

konsekvenser på kulturmiljövärden. I samband med 

planarbetet har en kulturmiljöutredning tagits fram. 

Då hamnverksamheten flyttat kan Sjöstaden bebyggas 

med ca 1600 bostäder inom planperioden och 

planeras kunna utvecklas vidare även på längre sikt. 

Utbyggnaden av området är av stor vikt för stadens 

koppling till kusten. Området ligger centralt med goda 

möjligheter att skapa havsnära, attraktiva bostäder 

med närhet till service, rekreation och kollektivtrafik. 

Genom att ta hänsyn till och bygga vidare på det 

kollektiva kulturarv som hamnverksamheten utgör 

för staden finns stora möjligheter att skapa intressanta 

och lokalt förankrade miljöer. 

En viktig förutsättning för att utbyggnadsområdet i 

hamnen ska komma hela staden till del är att området 

är tillgängligt för alla och att de barriärer som finns 

byggs bort. Genom att låta centrum växa mot gamla 

hamnen, att med gång- och cykelstråk förbinda 

området med andra delar av staden, med kustvägens 

nya karaktär som stadsgata, med funktioner och 

platser i området riktade mot fler än de boende 

och med sitt läge intill centralstationen finns goda 

möjligheter för Sjöstaden att bli en integrerad del 

H

av staden och en tillgång för hela staden. Planen 

prioriterar därför en utbyggnad av de delar av 

Sjöstaden som ligger närmast centrum och först när de 

är utbyggda kan resten exploateras. 

När kustvägen avlastas av en ny Ringväg och gatans 

användning och karaktär ändras från infart till 

stadsgata ges även möjlighet att aktivera den gamla 

kustvägen, Stavstensvägen, som blir en viktig länk mot 

centrum västerifrån och knyter ihop centrum med 

Stavstensudde. 

Ett andra stationsläge för pågatåg planeras i östra eller 

nordöstra delen av staden. I samrådsskedet preciseras 

inte exakt placering av stationen utan i stället pekas tre 

möjliga lägen ut: Mellanköpinge, Kyrkoköpinge eller 

Nytorp. (se vidare om konsekvenser av stationslägen 

och kollektivtrafikresande under Sydlig stad möter 

regional stad) I anslutning till det stationsläge 

som senare väljs planeras även för ny bebyggelse, 

främst i form av ca 435 bostäder. Området planeras 

för en blandning av olika typer av bebyggelse 

och boendeformer och med service av mindre 

omfattning som ej konkurrerar med centrumhandeln. 

Bebyggelsen består dock främst av markbostäder och 

har en relativt låg genomsnittlig exploateringsgrad, 

vilket gör att större ytor av jordbruksmark behöver tas 

i anspråk än med en tätare bebyggelse. En variation 

i utbudet av bebyggelsetyper eftersträvas totalt sätt 

och med en högre exploatering i centrum planeras 

områden med lägre exploatering längre ut från 

centrum. Tillgängligheten med stadsbuss och cykel 

är god för samtliga alternativa stationslägen genom 

utbyggnad av cykelnätet och förlängning av befintliga 

stadsbusslinjer. 

Med stationsläge Mellanköpinge finns ett bra 

befintligt resandeunderlag från östra delarna 

av kommunen som förstärks ytterligare genom 

utbyggnaden av nya bostäder. I detta läge kan båda 

sidor av stationen utnyttjas för bebyggelse. Stationen 

blir en tillgång för befintliga områden, som tex det 

närliggande Fagerängen. I stationens närområde 

finns även befintliga och planerade arbetsplatser 

och verksamhetsområden som kan dra nytta av 

stationen. De planerade bostäderna kommer att 

ha närhet till befintlig service i närområdet. Det 

är viktigt att arbeta med miljön kring stationsläget 

och stråken dit för att skapa trygga miljöer. Östra 

delen av området omgärdas av industriområde, 

planerad Ringväg samt järnväg och har på så sätt 

ett utsatt läge. Det är därför av stor vikt att arbeta 

med kopplingarna till omgivningen för att skapa 

en god boendemiljö. Utbyggnadsområdet kring 

Mellanköpinge ligger i sin östra del inom område som 

omfattas av riksintresse för kulturmiljövården, Gylle 

Dalköpinge. Riksintresset utgörs av slättlandskapet, 

förhistorisk bruknings- och bosättningskontinuitet, 

medeltida kyrkor, landskapsdominerande 

fornlämningar, fornlämningsmiljöer från stenåldern 

och bronsåldershögar. Området ligger i yttre sydvästra 

hörnet av riksintresset i anslutning till områden redan 

ianspråktagna av industri och kommer att utgöra en 

naturlig avrundning av staden mot planerad Ringväg. 

Åtgärderna bedöms inte innebära påtaglig skada på 

riksintresset. 

För Kyrkoköpinge och Nytorp är det befintliga 

resandeunderlaget inte så stort. För att dessa 

nordligare belägna stationslägena ska ge samma 

ökning av kollektivtrafikresandet som det östra 

läget krävs att betydligt fler bostäder byggs än vad 

som planeras inom planperioden. Risken finns att 

stationen under en inledande period ligger utan 

direkt kontakt med staden innan området och 

befintliga områden vuxit ihop. Om stationen inte 

har direkt koppling till annan bebyggelse kan det 

innebära en negativ påverkan på tryggheten. Det är 

viktigt att arbeta med miljön kring stationsläget och 

stråken dit från omkringliggande områden för att 

skapa trygga miljöer där människor rör sig. I dessa 

stationslägens närområde finns ingen befintlig service. 

93

94 

KONSEKVENSER för mångsidig stad möter gemensam stad 

Risken finns också att det på längre sikt då hamnen 

är flyttad inte finns tillräckligt underlag för en så stor 

utveckling av staden både i ett andra stationsläge 

och i hamnområdet. (se vidare om konsekvenser av 

stationslägen och kollektivtrafikresande under Sydlig 

stad möter regional stad) 

I anslutning till stationsläge Kyrkoköpinge ligger 

Kyrkoköpinge by som är en välbevarad kulturmiljö 

omgärdad av öppet odlingslandskap. Detta gör att den 

planerade bebyggelsen vid stationsläget hamnar i ett 

befintligt sammanhang och förutsättningar finns för 

att skapa ett intressant område med en egen identitet. 

Dock skulle bymiljön och dess kulturhistoriska 

värden påverkas kraftigt av en så stor utbyggnad En 

utbyggnad i detta läge kräver att stor hänsyn tas till 

bymiljön och det omkringliggande öppna landskapet. 

Utbyggnaden av ny bebyggelse kring stationsläget är 

pga den planerade Ringvägen begränsad till västra 

sidan av järnvägen. 

Stationsläge Nytorp ligger längre från befintlig 

bebyggelse och det kommer att ta längre tid innan det 

blir en del av staden. Dock finns här mycket plats att 

växa på i framtiden, trots att utbyggnaden pga den 

planerade Ringvägen är begränsad till västra sidan av 

järnvägen. Med denna utbyggnadsriktning ges staden 

ett nytt möte med landskapet och får en ny framsida 

mot slätten, vilket är positivt för stadens koppling med 

omgivande landsbygd. Utbyggnadsområdet ligger 

inom vattenskyddsområde norr om staden. Föreslagen 

markanvändning i form av bostäder innebär dock inga 

stora föroreningsrisker. Marken bedöms inte heller 

som särskilt infiltrationskänslig. 

Oberoende av var det andra stationsläget realiseras 

planeras även i stadens utkanter ytterligare 

utbyggnadsområden för bostäder på jordbruksmark i 

Västervång, Östervång och Mellanköpinge. Detta sker 

som utvidgningar av befintliga områden med ca 105 

nya bostäder för Västervång och Östervång respektive 

ca 165 nya bostäder för Mellanköpinge. Beroende på 

var det andra stationsläget placeras kan Östervång eller 

Mellanköpinge få en god kollektivtrafikförsörjning 

med tåg. Västervång däremot kommer att ligga längre 

från en station. Tillgängligheten med stadsbuss och 

cykel är god för samtliga områden. 

Ny bebyggelse föreslås i vissa fall i lägen som kan 

vara utsatta för buller från ringväg och/eller järnväg. 

Bullersituationen, eventuella skyddsåtgärder och 

lämplig placering av bebyggelsen i förhållande 

till buller behöver utredas vidare i samband 

med planläggning av områden. En ökning av 

tågtrafiken (både ökning av godstrafik till hamnen 

och ny persontrafik) medför ökade bullernivåer. 

Järnvägen innebär en fysisk och visuell barriär, men 

barriäreffekten finns redan idag och bedöms inte 

förstärkas nämnvärt. Behovet av att kunna korsa 

järnvägen på ett säkert sätt ökar dock när fler bor i 

dess närhet. Där järnväg och Ringväg ligger parallellt 

med varandra sträckan att korsa längre, men barriären 

samlad till ett ställe. 

Planens ambition är att planera för varierade 

typer av bebyggelse och boendeformer, vilket 

i sin tur ger förutsättningar för en blandad 

befolkningssammansättning och för att bo kvar under 

olika skeden av livet. Befintliga områden kompletteras 

med de boendetyper som eventuellt saknas, för att 

skapa en mångsidig stad. Med en ökad befolkning 

ökar underlaget för offentlig service. Koncentrationen 

av en stor del av ny bebyggelse till centrala lägen ger 

förutsättningar för en funktionsblandad och tät stad. 

Den blandade, täta staden med strategiskt placerade 

och väl utformade offentliga rum och tydliga stråk 

för fotgängare och cyklister kan hjälpa till att befolka 

staden och samla människor. Detta kan bidra till fler 

möten mellan människor och en ökad trygghet. 

Koncentrationen av en del av bebyggelsen 

till befintliga områden är även positivt ur ett 

samhällsekonomiskt perspektiv då det innebär att 

befintlig service och infrastruktur kan utnyttjas

Illustration av mångsidig stad möter gemensam stad 

effektivt. Även en hög exploateringsgrad i Sjöstaden 

och en ambition att blanda in andra funktioner än 

boende kan innebära positiva konsekvenser för sociala 

faktorer som möten och trygghet. En hög exploatering 

kan å ena sidan innebära en rad positiva konsekvenser, 

å andra sidan ett ökat tryck på grönområden och ökad 

trafik. 

Genom att bygga i kollektivtrafiknära lägen får 

fler tillgång till tåg och buss som transportmedel. 

Stadsbussnätet utvecklas med nya hållplatslägen i 

anslutning till föreslagna utbyggnadsområden och nya 

gena sträckningar. 

Kring stationslägena kommer många människor 

att röra sig. Framförallt området kring stationen i 

centrum ger förutsättningar för nya mötesplatser. 

Då ny mark exploateras ökar andelen hårdgjorda 

ytor och risken för dagvattenöversvämningar. Därför 

föreslås där det är möjligt med hänsyn till markens 

genomsläpplighet lokalt omhändertagande av 

dagvatten i nya områden. Det kan även innebära en 

positiv påverkan på samhällsekonomin då minskade 

översvämningar bidrar till mindre saneringskostnader 

och anläggningskostnaderna ofta är lägre än för 

traditionella dagvattenlösningar. 

Närhet mellan boende och andra funktioner som 

skola, barnomsorg, närservice, närrekreation, 

etc förenklar vardagslivet för många, även för 

de som ej har bil. Detta är en viktig rättvise- och 

jämställdhetsfråga. Närhet mellan bostaden och 

skola ger tillsammans med satsningar på gång- och 

Centrum förtätas 

Stadens utbyggnadsriktning är söderut mot hamnen 

Staden byggs också ut mot ett andra stationsläge 

(i detta skede tre alternativa lägen) 

cykelnätet goda förutsättningar för trygga skolvägar 

för barnen. 

Miljöer och strukturer som ger goda förutsättningar 

för fysisk aktivitet och trygghet är positivt både ur ett 

socialt och samhällsekonomiskt perspektiv. 

95

96 

KONSEKVENSER sydlig stad möter regional stad 

En ökad befolkning och en tätare stad ger upphov 

till mer trafik. För att minimera ökningen av biltrafik 

är strategin att placera ny bebyggelse i stationsnära 

läge, och då det ej är möjligt försörja området med 

stadsbusstrafik. Även satsningar på cykeltrafik kan 

bidra till att minimera användandet av bilen som 

färdmedel. 

När järnvägen öppnas för pågatågstrafik till 

Trelleborg kommer i första skedet ett stopp att 

finnas vid Trelleborg C i anslutning till den gamla 

stationsbyggnaden. Regionbussarna flyttas också till 

Centralstationen som blir en knutpunkt för resande 

med tåg, buss och färja, vilket förenklar byten mellan 

olika trafikslag. 

Ett andra stationsläge för pågatåg planeras i östra eller 

nordöstra delen av staden. I samrådsskedet preciseras 

inte exakt placering av stationen utan i stället pekas tre 

möjliga lägen ut: Mellanköpinge, Kyrkoköpinge eller 

Nytorp. 

Huvuddelen av alla tågresenärer förmodas ta sig 

till stationen till fots eller med cykel. Hur många 

människor som kommer att bo eller arbeta i 

stationens närhet är alltså avgörande för den totala 

nyttan. En utbyggnad av prioriterade cykelvägar 

(snabba och attraktiva cykelstråk på gamla banvallar) 

ger tillsammans med busstrafiken förutsättningar att 

enkelt nå stationslägena från olika delar av staden. 

Ett andra stationsläge med pendlarparkering utanför 

de centrala delarna av staden kan i viss mån ge 

mindre trafik och mindre behov av parkeringsyta i 

centrala Trelleborg och i Malmö. Pendlarparkerare 

bidrar också i viss utsträckning till resandeunderlaget, 

beroende på vilket läge som väljs. Med satsningarna 

på kollektivtrafik ges en viktig förutsättning för ett 

Sassnitz 

Rostock 

Travemunde 

Swinoujscie 

minskat bilberoende och bättre pendlingsmöjligheter 

med miljövänliga kommunikationsmedel. Med en 

förbättrad kollektivtrafik ges också fler möjlighet 

att resa även om man inte har tillgång till bil, vilket 

är en viktig jämställdhets- och rättvisefråga. Med 

pågatågsstoppen i Trelleborg blir det lättare att både 

ta sig till och ta sig från Trelleborg. Detta bedöms ge 

positiva konsekvenser i form av ökad attraktivitet 

för näringsliv, turism och boende. Underlaget för 

pendlarparkerare är störst i alternativ Mellanköpinge 

och minskar ju längre norrut man kommer. Eftersom 

kollektivtrafikens konkurrenskraft är som störst 

nära stationen har kollektivtrafiken då svårare att 

konkurrera med bilen. 

För Mellanköpinge är befintligt resandeunderlag 462 

personer inom 500 m, 2056 personer inom 1000 m 

och 4428 personer inom 1500 m. Med planerade 

bostäder ökar resandeunderlaget ytterligare. I

närområdet finns redan i dag bostadsområden och 

verksamhetsområden som kan dra nytta av stationen. 

I stationens närhet planeras även för förtätning av 

befintliga verksamhetsområden samt etablering av 

Rättspsyk, en ny, stor arbetsplats. Upptagningsområde 

för pendlarparkerare ligger huvudsakligen öster om 

Trelleborg, varför även pendlarparkerare i viss mån 

kan bidra till resandeunderlaget. 

För Kyrkoköpinge är befintligt resandeunderlag 22 

personer inom 500 m, 447 personer inom 1000 m 

och 1613 personer inom 1500 m. Med planerade 

bostäder ökar resandeunderlaget och stationsläget 

kan då bidra till en ökning av kollektivtrafikresandet. 

En större utbyggnad än den planerade krävs dock för 

att stationen ska ge samma nytta som i alternativet 

Mellanköpinge. 

För Nytorp är befintligt resandeunderlag 1 person 

inom 500 m, 137 personer inom 1000 m och 1180 

personer inom 1500 meter. För en station i detta läge 

krävs en stor utbyggnad av bostäder i närområdet för 

att stationen ska ge samma nytta som ett sydöstligare 

läge. Stationen kan knytas till staden genom en 

förlängning av Östervångsvägen. Dock finns risk att 

det tar tid innan området kring stationen byggs ihop 

med resten av staden samt att resandeunderlaget 

under en inledande period inte blir tillräckligt stort. 

Järnvägssträckningen mellan Malmö och Trelleborg 

är av riksintresse, vilket innebär att åtgärder som 

försvårar möjligheten att bedriva transporter på 

sträckan inte får företas. I dag trafikeras sträckan av 

godståg till hamnen. 

Med föreslagna prioriterade cykelvägar på gamla 

banvallar förbättras även förutsättningarna att 

använda cykeln som transportmedel. De prioriterade 

cykelvägarna angör stationslägena och förbättrar 

möjligheterna att resa kollektivt även för de som 

inte bor i stationernas omedelbara närhet. Med 

den tydliga prioriteringen av cykelstråken finns 

goda förutsättningar att skapa både trafiksäkra och 

trygga cykelvägar där många rör sig. De prioriterade 

cykelvägarna kan också fungera som viktiga 

sammanlänkande stråk mellan olika delar av staden. 

De prioriterade cykelvägarna hjälper till att förstärka 

historiska strukturer genom att de gamla banvallarna 

lyfts fram och tillgängliggörs. De förbättrade 

möjligheterna för cyklister kan även bidra till att öka 

den fysiska aktiviteten, vilket är positivt för folkhälsan. 

Planen föreslår en utbyggnad av en Östra Stadsgata 

som en förlängning av den befintliga Västra Ringvägen 

någonstans mellan befintlig bebyggelse i öster och 

järnvägen. Läget preciseras inte exakt i detta skede. 

Gatan kommer främst att fungera för infartstrafik 

till de östra delarna, trafikförsörjning av planerad 

bebyggelse och endast i mindre utsträckning för 

genomfartstrafik. Hamntrafiken kommer inte att 

ledas via Östra Stadsgastan utan via Ringvägen. Gatan 

ligger inom riksinresse för kustzonen men bedöms 

inte medföra någon påtaglig skada på riksintresset 

då den inte påverkar tillgängligheten till kustzonen. 

Gatan kommer att ta jordbruksmark i anspråk. 

Beroende på sitt läge kan den komma att innebära en 

negativ påverkan på den kulturhistoriskt värdefulla 

Kyrkoköpinge by. Infartsvägen till byn kan komma 

att korsas vilket skulle medföra att en historisk 

vägstruktur bryts. Beroende på sträckning kan gatan 

även komma att påverka fornlämningar och objekt 

som omfattas av biotopskydd. I sin östra del är en 

möjlig sträckning för den gatan väster om Fagerängen 

vilket kan komma att utgöra en ny barriär mellan 

Fagerängen och staden. 

Ringvägen utanför staden avlastar de centrala delarna 

av Trelleborg från genomfartstrafik och trafik till 

hamnen. Detta ger en förbättrad miljö i staden med 

minskade utsläpp och bullernivåer och möjlighet 

till en förbättrad trafiksäkerhet. En utbyggnad av 

Ringvägen bedöms som samhällsekonomiskt lönsamt 

då utbyggnaden innebär restidsvinster pga ökade 

körhastigheter och färre korsningspunkter samt en 

97

98 

KONSEKVENSER för sydlig stad möter regional stad 

mer tidseffektiv incheckning. Truckstop/incheckning 

placeras lättillgängligt utanför de centrala delarna 

av staden i anslutning till Rinväg och järnväg. 

Den ökade körhastigheten på Ringvägen ger ökad 

drivmedelsförbrukning. Dock kan med den nya vägen 

köbildningar undvikas, vilket är positivt för miljön. 

Trots ett ökat trafikarbete bedöms en utbyggnad 

av Ringvägen leda till trafiksäkerhetsvinster då 

trafiken färdas på säkrare vägar. Riskerna för olyckor 

med farligt gods på väg blir också mindre när 

lastbilstrafiken flyttas ut från stadskärnan. 

En utbyggnad av Ringvägen innebär att högklassig 

jordbruksmark tas i anspråk (se vidare under 

Betydande miljöpåverkan). I sin nordvästra och 

östra del sammanfaller Ringvägen med områden 

för riksintresse för kulturmiljövård. I norr ligger 

vägen inom ett område som i stora delar omfattas 

av riksintresseområdet Fuglie Mellangrevie. Vägen 

kan innebära en fragmentering av kulturmiljön så 

att möjligheten att uppfatta dess helhet påverkas 

negativt. Strukturer och samband viktiga för 

upplevelsen av kulturmiljön kan bli mindre tydliga. 

I söder ligger vägen även inom ett område som 

omfattas av riksintresseområdet Gylle Dalköpinge. 

Vägen ligger i yttre sydvästra hörnet av riksintresset 

i kanten av ett område redan ianspråktaget av 

industri. Vägen bedöms inte påtagligt skada 

riksintressets kärnvärden, men kommer att utgöra 

ytterligare en barriär i området vilket kan påverka 

riksintresset negativt. Ringvägen kan även komma att 

påverka fornlämningar och objekt som omfattas av 

biotopskydd. 

I sin sydöstra del korsar Ringvägen Dalköpingeån 

och strandskyddsområdet kring ån. Vägen 

fortsätter därefter längs åns östra sida delvis inom 

strandskyddsområde. Stor risk finns att miljön kring 

ån och förutsättningarna för friluftslivet påverkas 

negativt av buller från väg och incheckning/truckstop. 

Dock kan vägen bidra till en ökad tillgänglighet till 

rekreationsområdet längs ån. Vägen korsar även i sin 

norra del Ståstorpsbäcken, som rinner in i Tågarps 

dalgång. 

Utbyggnaden av vägen sker inom ett område som 

omfattas av riksintresse för kustzonen. Med en 

minskning av genomfartstrafiken genom staden 

ökar tillgängligheten till kusten. Infarten till hamnen 

österifrån innebär dock en barriäreffekt mot kusten 

(infarten till hamnen behandlas under Hamnstad 

möter kuststad). 

Utbyggnaden av Ringvägen ligger inom 

vattenskyddsområde norr om staden. Transporter av 

farligt gods kan innebära en risk varför skyddsåtgärder 

i vägsystemet kan bli aktuellt. Marken är förmodligen 

inte särskilt infiltrationskänslig. 

En utbyggnad av Ringvägen innebär att områden 

som idag inte är bullerutsatta av vägtrafik får en ny 

situation. Dock finns goda möjligheter att vid behov 

vidta bullerdämpande åtgärder när den nya vägen 

anläggs. Det är då viktigt att bullerskydden utformas 

så att de inte bildar en visuell barriär mot staden eller 

omkringliggande landskap. Det är också viktigt att 

kunna korsa på ett säkert sätt. 

Med en utbyggnad av Ringvägen och de nya 

trafiksituationer det innebär ges möjlighet att skapa 

nya eller förbättrade entréer till staden. Med flera 

alternativa sätt att nå staden blir trafiksystemet 

även mindre sårbart och trafikstockningar kan 

undvikas. Dock finns redan idag alternativa vägar för 

genomfartstrafik i form av Hedvägens förlängning. 

Väg E6/E22 och väg 108 är utpekade som vägar 

av riksintresse. I och med den i planen föreslagna 

utbyggnaden av Ringvägen får de delar av vägarna som 

ligger inom staden en annan funktion. Situationen för 

hamntrafiken förbättras betydligt med Ringvägen. 

Utbyggnad av vägar ger förbättrad tillgänglighet 

och ökad attraktivitet för biltrafik vilket kan leda

Illustration av sydlig stad möter regional stad 

till en ökning av den totala biltrafiken och minska 

konkurrenskraften för kollektivtrafik och godstrafik på 

spår. 

Konsekvenserna av utbyggnad av nya större vägar 

i östra delen av staden beskrivs mer ingående i 

”Förstudie, ringvägar runt centralorten Trelleborg”, 

2012-12-21. Separat MKB för Ringvägen kommer 

även att upprättas i ett senare skede. 

Parkeringen i staden effektiviseras och samlas. Det 

innebär att lucktomter för ny bebyggelse frigörs. 

Det innebär även att bilar inte behöver köra runt 

i staden och leta efter parkeringsplats, vilket är 

positivt ur utsläppssynpunkt. Dock kan bättre 

parkeringsmöjligheter också leda till ökad attraktivitet 

för biltrafiken. 

Som en följd av ombyggnaden av vägnätet kan 

antalet bensinmackar minskas, flyttas ut från 

centrala lägen och placeras strategiskt vid infarter, 

vilket är positivt ur risksynpunkt. När det gäller 

övriga riskverksamheter är ambitionen att samla 

dessa utanför stadskärnan. Planerade områden för 

bostäder är placerade så att de ej ska stå i konflikt med 

områden med riskverksamheter. I några fall är en flytt 

av verksamheten en förutsättning, vilket i dessa fall 

poängteras. 

De i planen föreslagna åtgärderna bedöms kunna 

påverka Trelleborgs framtida roll i regionen på ett 

positivt sätt. Genom förbättrade kommunikationer 

och ökad kustprägel med bostäder i kustnära lägen 

och fokus på det som är unikt för Trelleborg ges 

Vägar för matning av trafi k till staden 

Järnväg 

Centralstationen, bytesnod för tåg, buss, färja 

Stationsläge i öster (i detta skede tre alternativa lägen) 

Hamnen fl yttar österut 


förutsättningar för Trelleborg att bli en attraktiv ort 

för både boende och näringsliv. Genom förbättrad 

kollektivtrafik ges även tillgång till en större 

arbetsmarknad. Planen möjliggör en utbyggnad av 

bostäder i stationsnära lägen vilket ger fler tillgång till 

förbättrade pendlingsmöjligheter och den utökade 

arbetsmarknaden. 

Med en förbättrad kollektivtrafik och stationsläge 

i anslutning till hamnen förbättras även 

förutsättningarna för persontrafik med färja. Planen 

beskriver hur en omformad incheckning för resenärer 

till fots kan göra resandet med färja till Tyskland 

populärare samt en utökad passagerartågtrafik via färja 

mot EU. 

99

100 

KONSEKVENSER vardagslivsstad möter upplevelsestad 

Planen fokuserar framförallt på att tydliggöra, 

förstärka och förbättra tillgängligheten till 

befintliga gröna områden. Strategier föreslås för 

att öka tillgängligheten till åarna och binda ihop 

grönområdena längs med dessa till sammanhängande 

rekreationsstråk. En utvidgning av strandskyddet ses 

över. Befintliga parker och naturområden länkas ihop 

genom att förstärka den gröna karaktären på stråken 

mellan. De viktiga gatorna i staden (med fokus på 

Hamngatan) kompletteras med mer grönska. Ett 

sammanhängande rekreativt stråk planeras längs med 

kusten från Skåre hamn till Gislövs läge. 

Med planerade prioriterade cykelvägar och gröna 

stråk kopplas staden till det omgivande landskapet. 

Planen presenterar en strategi för att ta in Söderslätt 

i staden genom tydliga utbyggnadsriktningar och 

landskapskilar där emellan som ej bebyggs. Den 

planerade Ringvägen och järnvägen utgör dock 

en barriär för stadens koppling till den omgivande 

landsbygden som är viktig att överbrygga med säkra 

under- eller övergångar. Effekten av eventuella 

bullerskydd på siktlinjer och kontakten med 

omgivande landskap behöver utredas. 

Förbättrad tillgänglighet till områden för 

rekreation och nya gång- och cykelkopplingar kan 

bidra till att öka den fysiska aktiviteten, vilket är 

positivt för folkhälsan och i sin tur även kan ge 

samhällsekonomiskt positiva effekter. 

Föreslagna åtgärder för att förbättra tillgängligheten 

till kusten och andra områden för rekreation innebär 

en positiv påverkan på riksintressen, regionala 

intressen och områden utpekade i kommunens 

naturvårdsinventering då de stärker de värden som 

pekas ut. Ökad tillgänglighet kan dock i vissa fall 

riskera att leda till ökat slitage, vilket kan vara negativt 

för känsliga områden. 

Sammanhängande grönstråk är även positivt som 

spridningskorridorer för växter och djur. Planen 

betonar vikten av att lyfta fram och tydliggöra 

vilka natur- och kulturvärden som finns, hur de 

kan tas hänsyn till i planeringen och hur man kan 

värna om den biologiska mångfalden. Bildande av 

marint naturreservat utanför Skåre pågår, vilket 

ger förutsättningar för att synliggöra de marina 

naturvärdena. Detta kan bli en av målpunkterna 

längs kuststråket. Det kan även medföra positiva 

ekonomiska effekter att stärka tillgängligheten till 

rekreationsområden då förbättrade förutsättningar ges 

för att stöjda besöksnäring i anslutning till områdena.

Illustration av vardagslivsstad möter upplevelsestad 

Med en ökad befolkning ökar trycket på befintliga 

grön- och rekreationsområden, vilket är viktigt att 

kompensera för. I anslutning till utbyggnad av nya 

områden föreslås en komplettering av grönstrukturen 

med områden för bostadsnära rekreation. En utökning 

föreslås dessutom av Albäcksskogen.Bostadsnära 

grönska är särskilt positivt för grupper som rör sig 

mycket i området kring hemmet, t ex barn och äldre. 

Miljön kring Dalköpingeån riskerar att påverkas 

negativt framförallt genom föreslagen Ringväg som 

korsar ån. 

Planen föreslår nya målpunkter och mötesplatser 

i strategiska lägen där många människor rör 

sig. Målpunkter för hela kommunen placeras på 

lättillgängliga platser. Centralstationen får en viktig roll 

för staden som trafiknod men också som mötesplats 

och en plats där olika funktioner som är lätta att nå för 

många kan koncentreras. Vardagsaktiviteter samlas vid 

viktiga lokala målpunkter, som tex vid busshållplatsen 

eller skolan. Lokaler för handel, service, idrott, kultur 

placeras i kollektivtrafiknära lägen som kan nås från 

många olika delar av staden. Föreningsliv synliggörs 

i det offentliga rummet. Detta tillsammans ger en 

koncentration av människor och rörelse till vissa 

platser. 

Sammanhängande rekreativt stråk längs kusten 

Sammanhängande rekreationsstråk längs åarna 

Gröna områden kopplas ihop 

Landskapskilar med jordbruk/närodling/stadsodling 

När Sjöstaden bebyggs med stadsbebyggelse ges 

förutsättningar att skapa trygga och livfulla stråk 

mellan centrum och havet och ett promenadstråk 

längs kusten delvis i bebyggd miljö. Planen föreslår för 

Sjöstaden en blandning av funktioner som boende, 

handel, service. I området placeras även målpunkter i 

form av offentliga funktioner som tex kulturhus eller 

kallbadhus intressanta för hela staden och kommunen. 

101

102 

T 


Planen ger möjligheter för småskalig handel och 

service att utvecklas i framförallt centrala lägen. 

En uttalad ambition är att stärka och koncentrera 

stadskraften och jobba med klustring av handeln. De 

täta och stadsmässiga centrummiljöer som planen 

beskriver kan även ha positiva effekter för handeln 

då centrums attraktivitet ökar. När handeln samlas i 

stället för att spridas kan det leda till fler möten mellan 

människor i de centrala delarna av staden. Handel och 

service blir med sina centrala lägen så tillgänglig som 

möjligt för olika trafikslag. Med en ökad befolkning 

ökar också underlaget för en väl utbyggd service 

i staden. Inga externa handelsområden föreslås. I 

stället satsar man på handel som i första hand vänder 

sig till stadens invånare och fokuserar på att behålla 

invånarna i staden i stället för att locka kunder utifrån. 

I ett relativt centralt läge nordväst om centrum 

planeras därför ett sk internhandelsområde för de 

typer av handel som inte ryms i centrum. Närheten till 

centrum och goda bussförbindelser gör att området är 

lätt att nå utan bil vilket uppmuntrar till miljövänliga 

transporter och gör det tillgängligt för alla. 

Verksamheter i staden samlas genom att befintliga 

verksamhetsområden i öster och väster i första hand 

förtätas och utvidgas efter behov. Utvecklingen 

av verksamhetsområden kan ge upphov till fler 

arbetstillfällen. Även en utveckling av hamnen kan 

medföra fler arbetstillfällen. 

Centralstationen blir en viktig bytesnod för olika 

trafikslag och en plats för möten. När staden 

utveckas mot Centralstationen och kusten ökar 

möjligheterna att locka besökare att söka sig vidare 

in mot centrum. Den ökade kustprägeln är även 

centralt i att öka stadens attraktionskraft för besökare. 

När hamnområdet bebyggs får centrum havskontakt 

och kan växa ner mot havet. Detta medför en ökad 

attraktivitet för handel och service i centrum och 

skapa attraktiva miljöer för företag att etablera sig i. 

Med förbättrade pendlingsmöjligheter kan Trelleborg 

bli ett attraktivt alternativ som bostadsort för 

studenter. Trelleborgarnas tillgång till utbildning 

ökar även då det upplevda avståndet och restiden till 

omkringliggande utbildningsorter minskar. Planen 

trycker även på vikten av att skapa förutsättningar för 

högre utbildning, forskning och innovation i centrala 

lägen, vilket också kan bidra till stadslivet. Genom 

ökad attraktivitet med goda livsmiljöer, bra utbildning, 

goda förutsättningar för näringslivsutveckling och 

besöksnäring finns goda förutsättningar att locka till 

sig nya kommuninvånare som i sin tur lockar nya 

företag till staden.

Illustration historisk stad möter framtidsstad 

Verksamhetsområdet i öster samt Region Skånes 

verksamhet Rättspsyk, som planeras i östra delen 

av staden, ligger nära ett av de tre alternativa lägena 

för en andra pågatågsstation vilket skulle kunna 

underlättar pendling med tåg. Verksamheten och 

stationen skulle tillsammans även kunna hjälpa till att 

stärka östra delen av staden. 

I samband med arbetet med den fördjupade 

översiktsplanen har en kulturmiljöutredning tagits 

fram med fokus på att identifiera vilka resurser 

kulturmiljön kan erbjuda för att skapa en attraktiv stad 

med karaktär och identitet. Det kulturhistoriska och 

arkitektoniska arvet bevaras, används och utvecklas. 

Med en starkare identitet som kuststad, förbättrade 

kommunikationer och fler intressanta målpunkter kan 

planen innebära positiva konsekvenser för turismen 

vilket också kan leda till fler arbetstillfällen. 

Föreslagna strategier för handel, verksamheter, 

turism och utbildning kan ge förutsättningar 

för fler arbetstillfällen och en ökad mångfald på 


1. 

3. 

2. 

Områden för handel placeras centralt och kopplas ihop: 

1. Internhandelsområde 

2. Centrumhandel 

3. Sjöstaden 

Staden utvecklas kring stationslägena 

Befi ntliga verksamhetsområden förtätas och utvidgas 

103

104 

betydande miljöpåverkan 

Betydande miljöpåverkan 

Bedömningen av den betydande miljöpåverkan 

som kan antas uppkomma görs med avseende på 

biologisk mångfald, befolkning, människors hälsa, 

djurliv, växtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer, 

materiella tillgångar, landskap, bebyggelse, forn- 

och kulturlämningar och annat kulturarv samt det 

inbördes förhållandet mellan dessa miljöaspekter. 

I miljöbedömningen ingår även en beskrivning av de 

åtgärder som planeras för att förebygga, hindra eller 

motverka betydande negativ miljöpåverkan samt 

frågor att följa upp. Översiktsplanen kan inte i sig 

garantera några åtgärder för att hindra eller minska 

negativ miljöpåverkan, men den är vägledande för 

vad som kan beslutas i senare planläggning och 

tillståndsprövning. Exempelvis kan översiktsplanen 

ange att efterföljande bindande planering ska ske för 

att hindra eller begränsa miljöpåverkan. 

Kommunen gör bedömningen att risk finns för 

betydande miljöpåverkan när det gäller följande 

frågor: 

Hushållning med mark - ianspråktagande av 

jordbruksmark 

Begränsad klimatpåverkan - trafikalstring, 

översvämning och erosion 

Hushållning med mark - 

ianspråktagande av jordbruksmark 

En stor del av kommunens yta (ca 86 %) utgörs av 

jordbruksmark, varav större delen utgörs av klass 8-10 

och alltså har mycket god produktionsförmåga. En 

stor del av Skånes jordbruksmark är av högsta klass 

och den mest högproduktiva jordbruksmarken finns i 

västra och södra Skåne. Samtidigt är det i dessa delar 

av länet som störst exploatering av jordbruksmark 

sker för att möta den ökade efterfrågan på bostäder, 

industrimark, handelsetableringar och infrastruktur. 

Jordbruksmarken är en ändlig resurs och viktig 

att bevara för energi- och livsmedelsproduktion. 

Jordbruksmarken som gränsar till Trelleborgs tätort 

utgörs av klass 8-10. 

Miljömålet Ett rikt odlingslandskap poängterar att 

jordbruksmarkens värde för biologisk produktion 

och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som 

den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena 

bevaras och stärks. 

Konsekvenser 

För att hushålla med den goda jordbruksmarken 

föreslås så stor del som möjligt av bostadsutbyggnaden 

ske som förtätning av staden och genom omvandling 

av befintliga byggnader och områden i centrala lägen. 

Med en hamnflytt kan hamnen bebyggas med ett stort 

antal bostäder. I övrigt sker en del av utbyggnaden 

framförallt i anslutning till nytt stationsläge i öster eller 

nordost, på jordbruksmark. 

Flytten av hamnen och den efterföljande 

omvandlingen av hamnområdet till bostäder mm är 

beroende av en utbyggd Ringväg. Om så sker är en 

utbyggnad av bostäder i hamnområdet högprioriterat. 

Annars finns en risk att utbyggnaden av bostäder 

i större utsträckning sker på jordbruksmark för att 

kommunen ska uppnå sitt befolkningsmål. 

Tätheten i områdena kring ett andra stationsläge samt 

för utbyggnadsområdena i stadens utkant (Västervång, 

Östervång och Mellanköpinge) är i genomsnitt 45 

invånare/ha. Beroende på vilket läge för stationen som 

väljs kan Östervång eller Mellanköpinge komma att 

ligga i stationsnära läge. För Västervång är avståndet 

till stationsläge längre. Totalt tas ca 71 ha mark i 

anspråk för ny bostadsbebyggelse, varav ca 39,5 ha 

utgörs av jordbruksmark. Av dessa ligger ca 21,5 ha i 

direkt anslutning till ett andra stationsläge. 

Även utvecklingen av verksamhetsområden 

föreslås delvis ske genom förtätning och 

effektivare utnyttjande av befintliga områden, 

Dalköpinge verksamhetsområde och Västerjär 

verksamhetsområde. För utvidgning av 

verksamhetsområden tas sammanlagt ca 30 

ha jordbruksmark i anspråk. Inga externa 

handelsområden utanför staden på ny mark föreslås. I 

stället utvecklas handeln genom förtätning av befinligt 

handelsområde vid Hedvägen samt genom fokus på 

centrumhandeln. 

Även utbyggnad av ett andra stationsläge utanför 

stadskärnan samt av Ringvägen och Östra Stadsgatan

innebär att jordbruksmark tas i anspråk. Utbyggnaden 

av infrastruktur kan även komma att påverka 

hur angränsande jordbruksmark kan brukas och 

innebär en fragmentering av marken. Föreslagna 

infrastruktursatsningar är dock av stor vikt för att 

förbättra miljön i de centrala delarna av staden och 

samtidigt skapa effektiva transportvägar för trafik till 

hamnen. Det är även en förutsättning för att hamnen 

ska kunna bebyggas med bostäder. 

Genom att planen föreslår utbyggnad på 

jordbruksmark innebär det en negativ påverkan på 

möjligheten att nå miljömålet Ett rikt odlingslandskap. 

Dock sker stadens utveckling delvis genom förtätning 

och i stationsnära lägen. Alternativet, för att nå 

befolkningsmålet, skulle vara en större utbyggnad 

i hamnområdet. Bedömningen har dock gjorts att 

föreslagen utbyggnad ger möjlighet till större variation 

i bostandsbeståndet då alla typer av bebyggelse inte 

skulle rymmas i hamnområdet. Ett alternativ skulle 

också kunna vara en tätare bebyggelsei framförallt det 

andra stationsläget. För att totalt sett få ett varierat 

utbud av bostäder prioriterar kommunen dock 

övervägande markbostäder i detta läge. 

Förslag till åtgärder 

Vid planläggning av bostads- och 

verksamhetsområden samt infrastruktur eftersträvas 

ett effektivt markutnyttjande för att minimera 

ianspråktagandet av jordbruksmark. 

Hänsyn till jordbruksmarken tas vid detaljutformning 

av ny infrastruktur för att minska negativ påverkan på 

markens brukande. 

Förslag till uppföljning 

Vid planläggning av jordbruksmark för annat ändamål 

följs exploateringsgrad och areal som exploateras upp. 

Begränsad klimatpåverkan - 

trafikalstring, översvämning och 

erosion 

Miljömålet Begränsad klimatpåverkan handlar om att 

halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras 

på en nivå som innebär att människans påverkan 

på klimatsystemet inte blir farligt. För att minska 

klimatpåverkan behöver framförallt utsläppen av 

koldioxid från användningen av fossila bränslen 

för energiproduktion och transporter minska. På 

översiktsplanenivå handlar det främst om att planera 

för hållbara transportsystem och bebyggelsestrukturer. 

Idag är Trelleborg väl försörjt med kollektivtrafik i 

form av stads- och regionbuss. Ändå sker en stor del 

av transportarbetet med bil. En stor del av trafiken 

går idag genom staden på Hamngatan och dess 

förlängning åt båda håll, samt Hedvägen och väg 108. 

När det gäller stigande havsnivåer och översvämningar 

beräknas havets medelnivå komma att höjas upp 

till en meter och risken för översvämningsområden 

beräknas finnas upp till ca +3 m. Om inga åtgärder 

vidtas riskerar kusten samt en stor del av västra 

Trelleborg samt hamnen att påverkas. Bebyggelse, 

vägar, järnväg, hamn, tekniska försörjningssystem och 

natur- och rekreationsområden riskerar att drabbas av 

översvämningar och kusterosion. 

Nedan bedöms hur planerad bebyggelseutveckling 

och utbyggnad av infrastrukturen påverkar resandet 

och därmed miljön samt vilka åtgärder som planeras 

för att skydda staden från stigande havsnivåer och 

översvämning. 

Konsekvenser 

Med en ökning av befolkningen ökar trafikarbetet. 

För att minska klimatpåverkan föreslår planen en 

förbättrad kollektivtrafik och en bebyggelsestruktur 

med fokus på utbyggnad i stationsnära lägen och som 

förtätning i centrala delarna nära centralstationen. 

Stadsbusstrafiken utvecklas även vilket förbättrar 

tillgängligheten till kollektivtrafik även i de delar som 

inte ligger i anslutning till en tågstation. En väsentlig 

förbättring av cykelnätet sker genom planerade 

prioriterade cykelvägar som kopplar ihop viktiga 

målpunkter, bostadsområden och stationsområden, 

vilket ökar cykelns konkurrenskraft som färdmedel. 

Planen föreslår även utbyggnad av nya större 

vägstrukturer i form av Östra Stadsgatan samt 

Ringvägen, vilket förbättrar framkomligheten för 

bilar och riskerar leda till ökad biltrafik. Med en 

utbyggd Ringväg minskar restiderna mot Malmö/ 

Lund jämfört med idag, vilket kan innebära en sämre 

konkurrenskraft för kollektivtrafiken. För att begränsa 

ökningen av biltrafik satsas även på en attraktiv och 

lättillgänglig kollektivtrafik. 

För utbyggnad av handel fokuseras på utveckling 

av handel i de centrala delarna samt en förtätning 

och effektivisering av befintligt handelsområde vid 

Hedvägen strax väster om centrum. 

105

106 

betydande miljöpåverkan 

Inga externa handelsområden föreslås. Detta kan bidra 

till ett minskat bilberoende. För verksamhetsområden 

sker förtätning och viss utvidgning av befintliga 

områden. Inga verksamhetsområden i nya lägen 

tillkommer, vilket bidrar till att effektivisera 

transporter till och från verksamhetsområden. 

Med en tät bebyggelsestruktur och genom utvidgning 

av befintliga bebyggelseområden kan befintlig 

infrastruktur för tex fjärrvärme utnyttjas effektivt. 

När det gäller stigande havsnivåer och översvämningar 

har en klimatanpassningsplan tagits fram av 

kommunen som ett första steg i arbetet att vidta 

åtgärder för klimatanpassning. Strategin för 

hantering av klimatförändringar arbetats in i den 

fördjupade översiktsplanen. I den fördjupade 

översiktsplanen föreslås att en plan för utformningen 

av skyddsåtgärder tas fram i samband med 

exploateringen av den gamla hamnen. Tillsammans 

med utfyllnaden för den nya hamnen till en plushöjd 

på +3 meter över nuvarande havsnivå utgör den 

nya Sjöstaden ett viktigt skydd för bebyggelsen i 

centrum. Några exempel på hur Trelleborgs stad 

kan skyddas mot höga stormvattennivåer är genom 

bevuxna jordvallar längs västra infarten, konstgjorda 

sandbankar ute till havs, förhöjda kajpromenader 

mot havet i sjöstaden, slussar i hamninloppet, 

översvämningståliga grunder och markplan för 

kustnära bebyggelse, tillfälligt översvämningsbara ytor. 

Fortsatta utredningar får visa mer i detalj vilka typer 

av skydd som kan vara lämpliga för att skydda såväl 

befintlig som planerad bebyggelse. 

De i planen föreslagna åtgärderna kan innebära 

en positiv påverkan på miljömålet Begränsad 

klimatpåverkan. Planen fokuserar på utvecklingen 

av kollektivtrafik samt en bebyggelsestruktur 

som underlättar utnyttjandet av kollektivtrafik 

och begränsar bilberoendet. Snabba och trygga 

cykelkopplingar hjälper också till att minska resorna 

med bil. En högre exploateringsgrad eller större 

utbyggnad i det andra stationsläget skulle kunna 

bidra ytterligare till en positiv utveckling. Det är av 

stor vikt att i så stor utsträckning som möjligt öka 

kollektivtrafikens och cykelns konkurrenskraft för 

att inte Ringvägen ska få negativa effekter. Planen 

föreslår ny bebyggelse i områden som riskerar att i 

framtiden drabbas av översvämningar och stigande 

havsnivåer. Dock lyfts frågan om ett fortsatt arbete 

med klimatanpassning fram. 

Förslag till åtgärder 

Eftersträva en så tät bebyggelse som möjligt i 

stationsnära lägen. 

Förbättrade förutsättningar för kollektivtrafik och 

gång- och cykeltrafik. 

Arbeta för beteendepåverkan när det gäller utnyttjande 

av kollektivtrafik och för att få fler att cykla. 

Fortsatt utredning sker kring åtgärder för 

klimatanpassning. 

Förslag till uppföljning 

Uppföljning av utvecklingen av andel resande med 

kollektivtrafik och cykel.

Miljökvalitetsmål 

Det övergripande målet för miljöarbetet i Sverige 

är att till nästa generation lämna över ett samhälle 

där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka 

ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges 

gränser. Riksdagen har därför antagit 16 nationella 

miljökvalitetsmål för att nå en hållbar utveckling av 

samhället. 

Regionalt miljömålsarbete 

I ”Skånska åtgärder för miljömålen, Regionalt 

åtgärdsprogrammet för miljökvalitetsmålen 2012- 

2016” redovisas de största utmaningarna för 

miljöarbetet i Skåne och åtgärder kopplade till dessa. 

I planen har särskild hänsyn tagits till flera av dessa 

strategiskt viktiga åtgärder, se nedan. 

Hållbara transporter i Skåne 

Den fördjupade översiktsplanen stärker 

kollektivtrafiken och ger förutsättningar för en ökad 

andel kollektivtrafikresande. Infrastrukturen för 

gång- och cykeltrafik utvecklas. Framkomligheten för 

gång, cykel, tåg och buss prioriteras framför biltrafik 

och gaturummen byggs med människan i centrum. 

Utbyggnaden av Ringvägen och Östra Stadsgatan 

bidrar dock till förbättrad tillgänglighet för biltrafik. 

Föreslagna förändringar av vägnätet bidrar till 

minskade störningar från trafikbuller för bebyggelsen i 

centrala delarna av staden. Ny bebyggelse placeras och 

utformas med hänsyn till ev störningar från nya vägar. 

Möjligheten till ökad produktion av biogas från alger 

lyfts fram. 

Hänsyn till Skånes hav, sjöar och vattendrag 

En strategi för hanteringen av klimatförändringar har 

arbetats in i den fördjupade översiktsplanen. Möjlighet 

att anlägga svämområden för vattenhushållning 

finns i anslutning till ådalarna. Arbetet med bildande 

av marint naturreservat utanför Skåre pågår. Ny 

bebyggelse sker framförallt som förtätning av 

befintlig bebyggelse och utvidgning av staden inåt 

land. Kusten fredas från bebyggelse i icke stadsnära 

läge. Strandskyddet kring Dalköpingeån påverkas av 

utbyggnaden av Ringvägen. 

Hushållning med Skånes markoch 

vattenresurser 

För att hushålla med den goda åkermarken sker en 

del av utbyggnaden som förtätning av staden och 

genom omvandling av befintliga byggnader och 

områden i centrala lägen. I övrigt sker en stor del av 

utbyggnaden i stationsnära läge. En VA-plan är under 

framtagande och utgör underlag för den fördjupade 

översiktsplanen. Förutsättningarna för produktion av 

biogas från alger lyfts fram i planen. 

Skydd av Skånes natur- och kulturvärden 

I samband med planarbetet har en 

kulturmiljöutredning tagits fram som underlag. 

Ambitionen är att det kulturella, historiska och 

arkitektoniska arvet bevaras, används och utvecklas 

genom åtgärder som tar tillvara och lyfter fram 

historiska strukturer och byggnader. Detta ska 

utvecklas vidare i den fortsatta planprocessen. Planen 

betonar vikten av att inventera naturmiljöer för 

De 16 nationella miljökvalitetsmålen 

miljökvalitetsmål 

att kunna ta tillvara och utveckla naturvärden och 

biologisk mångfald. Grönstrukturer binds ihop och 

tillgängligheten till gröna miljöer förbättras. Nya 

våtmarker kan skapas. Ringvägen innebär påverkan på 

riksintresse för kulturmiljön. 

Hållbar konsumtion i Skåne 

Strategierna för denna del av åtgärdsprogrammet 

riktar sig inte främst mot sådant som går att påverka 

inom ramen för ett översiktsplanearbete. Dock kan 

nämnas att kommunen i samband med planarbetet 

tagit fram en handelsstrategi som underlag. Föreslagen 

handelsstruktur uppmuntrar till hållbara handelsvanor 

då handeln integreras i stadsmiljön och inte är 

bilberoende. 

107

108 

miljökvalitetsmål 

Planens påverkan på 

miljökvalitetsmålen 

Nedan redovisas hur planen påverkar de 

miljökvalitetsmål som är relevanta i detta 

sammanhang, dvs de mål som kan påverkas av 

åtgärder på översiktsplanenivå. I kommunen 

pågår även arbete med framtagande av lokala 

miljömål. Beskrivningen av miljömålen nedan 

följer den indelning som görs i det pågående, lokala 

miljömålsarbetet. 

Hav och inlandsvatten i balans 

(Berör miljömålen Ingen övergödning, Levande sjöar och 

vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, 

Myllrande våtmarker). 

Lokalt omhändertagande av dagvatten föreslås där 

så är möjligt med hänsyn till markens beskaffenhet. 

En kommunal VA-plan är under framtagande. Den 

fördjupade översiktsplanen redovisar och tar hänsyn 

till skyddsområden för vattentäkter. Planen föreslår 

förbättrade rekreationsmöjligheter längs med åarna. 

Dock påverkas Dalköpingeån av en utbyggnad 

av Ringvägen. I samband med planarbetet har en 

utredning kring de gröna och blå miljöerna i staden 

tagits fram för att ta tillvara befintliga natur- och 

vattenområden och utveckla nya. Bildandet av marint 

naturreservat utanför Skåre lyfts fram.Ny bebyggelse 

sker som förtätning av befintlig bebyggelse och 

utvidgning av staden inåt land. Kusten fredas från 

bebyggelse i icke stadsnära läge. Med dessa åtgärder 

bedöms planen delvis kunna bidra till att miljömålen 

nås. 

Natur och landsbygd i levande mångfald 

(Berör miljömålen Levande skogar, Ett rikt 

odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv). Ett rikt 

odlingslandskap redovisas i anslutning till betydande 

miljöpåverkan. 

Befintliga naturmiljöer tas tillvara och utvecklas. Stråk 

som länkar samman grönstrukturer kan fungera som 

spridningskorridorer för djur och växter. Med de 

föreslagna sammanlänkande stråken bedöms planen 

kunna bidra till att miljömålen nås genom förbättrade 

förutsättningar för biologisk mångfald. 

Giftfri och hälsosam livsmiljö 

(Berör miljömålen Frisk luft, Bara naturlig försurning, 

Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet). 

Planen innebär en förbättrad tillgång till kollektivtrafik 

samt ett attraktivt cykelnät, vilket kan bidra till 

minskat bilberoende och påverka luftföroreningar 

och utsläpp av försurande ämnen i en positiv 

riktning. De i planen föreslagna omläggningarna av 

trafikstrukturer ger förutsättingar för en förbättrad 

luftkvalitet i de centrala delarna av staden då 

genomfartstrafik flyttas ut till en ny Ringväg utanför 

om staden. Även ombyggnaden av hamnen innebär, 

åtminstone på sikt, att utsläpp från sjöfarten minskar 

i den centrala delen av staden. I och med en framtida 

utbyggnad av bostäder i hamnområdet kommer 

eventuella markföroreningar att identifieras och 

saneras. Hänsyn tas till grundvattenförekomster och 

vattenskyddsområden. Med dessa åtgärder bedöms 

planen kunna bidra till att miljömålen nås. 

Globalt ansvar 

(Berör miljömålet Begränsad klimatpåverkan). Begränsad 

klimatpåverkan redovisas i anslutning till Betydande 

miljöpåverkan. 

God bebyggd miljö 

(Berör miljömålet God bebyggd miljö). 

En utbyggnad av kollektivtrafik och cykelnät ger 

förbättrad tillgänglighet till miljövänliga transporter. 

Omläggning av trafikstrukturen ger förbättrad miljö i 

staden med bättre luftkvalitet, mindre bullerstörningar 

och färre barriärer där många människor bor och rör 

sig. Förtätning av staden och blandade funktioner 

i nya områden ger förutsättningar för levande 

stadsmiljöer och ett effektivt markutnyttjande. 

Utveckling av handel och verksamheter sker i stor 

utsträckning i form av förtätning av befintliga 

strukturer. Grönstrukturen förstärks och 

tillgängligheten förbättras. Vid stadens utbyggnad tas 

hänsyn till natur- och kulturmiljövärden. En del av 

utbyggnaden av nya områden sker dock på värdefull 

jordbruksmark. Med dessa åtgärder bedöms planen 

kunna bidra till att miljömålet nås.

Miljökvalitetsnormer 

Miljökvalitetsnormer är ett styrmedel som syftar 

till att förebygga eller åtgärda ett miljöproblem. De 

miljökvalitetsnormer som är relevanta för Trelleborg 

är luft och vatten. 

Miljökvalitetsnormer för luft 

I Trelleborg görs regelbundna mätningar av 

luftkvaliteten för svaveldioxid, kvävedioxid 

och partiklar (PM10). I dag överskrids inga 

miljökvalitetsnormer för luft i Trelleborg. Dock är 

halterna av svaveldioxid jämförelsevis höga, vilket 

förmodligen beror på färjetrafiken. För kvävedioxid är 

marginalen till att klara gränsvärdena liten för vissa av 

de mest trafikerade gatorna. För PM10 är de uppmätta 

halterna såpass höga att kommunen är ålagd att utföra 

mätningar. För andra föroreningar visar mätningar 

att miljökvalitetsnormer hålls med god marginal. 

När det gäller främst kvävedioxid och svaveldioxid 

är stadens luftkvalitet i stor utsträckning beroende av 

hur fartygstrafiken utvecklas. Spridningsberäkningar 

visar att halterna av svaveldioxid och PM10 kommer 

att ligga under miljökvalitetsnormerna både med 

dagens läge och med en framtida flytt av hamnen. För 

kvävedioxid kommer man att ligga under normen 

vid bostäder. Dock kommer man att ligga nära varför 

fortsatta mätningar är viktigt. Inom hamnområdet 

kan miljökvalitetsnormen komma att överskridas 

något. Detta beskrivs närmare i ”Utsläpp till luft, Till 

MKB för vision 2010/2015, Tillståndsprövning av 

hamnverksamhet, Trelleborgs Hamn AB”. 

En flytt av hamnen påverkar luftkvaliteten i staden 

positivt. En framtida ökning av godsmängderna till 

hamnen vägs upp av de rationaliseringsvinster som 

kan göras om hamnen flyttar. Halterna av framförallt 

kvävedioxid och PM10 påverkas också av vägtrafiken. 

Dock visar spridningsberäkningar att en utbyggnad 

av Ringvägen påverkar halterna endast i mindre 

utsträckning. 

Miljökvalitetsnormer för vatten 

Syftet med miljökvalitetsnormerna för vatten är att alla 

vatten ska uppnå god status senast år 2015. 

I Trelleborgs stad finns 5 vattenförekomster som 

omfattas av miljökvalitetsnormer. En utgörs 

av grundvatten (SV Skånes kalkstenar), två av 

vattendrag (Albäcken och Dalköpingeån) samt två av 

kustvatten (V Sydkustens kustvatten och Trelleborgs 

hamnområde). 

Grundvattenförekomsten bedöms idag ha en god 

kemisk och kvantitativ status. Risk finns dock 

att den kemiska statusen försämras till år 2015 

till följd av höga halter av klorid och förekomst 

av bekämpningsmedel. På vissa platser finns 

kvantitetsproblem varför det finns risk att god 

kvantitativ status inte nås år 2015. 

Albäcken och Dalköpingeån bedöms idag ha dålig 

respektive måttlig ekologisk status på grund av 

övergödning och ska vara åtgärdat år 2027. Den 

kemiska statusen är för båda vattendragen idag god, 

men risk finns att den försämras till år 2015 pga 

miljögifter och läckage av bekämpningsmedel. 

miljökvalitetsnormer 

För kustvatten bedöms den ekologiska statusen som 

måttlig pga övergödning och ska vara åtgärdad år 

2021. Den kemiska statusen är idag god, men risk 

finns att den försämras till år 2015 pga miljögifter. 

Planen föreslår Ringväg samt bebyggelse (vid det 

nordligaste av de alternativa stationslägena)inom 

vattenskyddsområdet norr om staden. Föreslagen 

markanvändning i form av bostäder innebär inga 

stora föroreningsrisker. När det gäller den planerade 

Ringvägen kan den innebära en risk varför avvattning 

och olycksrisk måste studeras särskilt. Marken bedöms 

inte som särskilt infiltrationskänslig. I Trelleborgs 

stad täcks kalkberggrunden med lermorän som utgör 

ett gott skydd mot föroreningar från markytan. På 

vissa ställen kan dock fyllnadsmassor finnas som har 

en viss genomsläpplighet. Detta får studeras vidare i 

kommande utredningar. 

Planen föreslår där det är möjligt lokalt 

omhändertagande av dagvatten i nya områden. På så 

sätt kan vattnet renas innan det når havet. Planen ger 

även förutsättningar för anläggande av nya våtmarker. 

I kommunen pågår arbete med framtagande av en VAplan. 

109

110 

folkhälsomål 

Folkhälsomål 

Det övergripande målet för folkhälsoarbetets är att 

skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa 

på lika villkor för hela befolkningen. Av de nationella 

folkhälsomålen är det några som är möjliga att påverka 

genom åtgärder på översiktsplanenivå och som därför 

beskrivs i konsekvensbeskrivningen. 

De regionala folkhälsomålen beskrivs i ”Region 

Skånes folkhälsostrategi 2010-2014”. I kommunen 

pågår arbetet med framtagande av lokala 

folkhälsomål. Social och ekonomisk trygghet samt 

sunda levnadsvanor är fokusområden för det lokala 

folkhälsomålsarbetet. 

Nuläget i Trelleborg för folkhälsofrågor beskrivs i 

tidigare kapitel Identiteter. 

Delaktighet och inflytande i samhället 

Kollektivtrafiken byggs ut och staden utvecklas i 

kollektivtrafiknära lägen, vilket ger fler möjlighet 

att resa utan bil. Blandstaden med närhet mellan 

bostad, skola, service och kollektivtrafik underlättar i 

vardagslivet och förbättrar förutsättningarna att dela 

på ansvar för barnen. Under planarbetet kommer 

kommunen att arbeta aktivt med medborgarnas 

delaktighet i planprocessen. 

Ekonomiska och sociala förutsättningar 

Förbättrad kollektivtrafik ger fler tilllgång till en större 

arbetsmarknad. Planen ger även förutsättningar för 

ett stärkt näringsliv med stärkt handel och turism, 

förutsättningar för utbildning samt attraktiva 

miljöer för företag att etablera sig i. Varierade 

bebyggelsetyper och boendeformer i många områden 

ger förutsättningar för en blandad befolkningsstruktur 

och bostäder för olika behov. Dock planeras områdena 

i stadens utkant främst för markbostäder och utan 

service av någon större omfattning. Minskade 

barriärer, en tät och blandad stad samt förstärkningar 

av viktiga stråk och mötesplatser ger förutsättningar 

för möten och en ökad social trygghet. 

Barns och ungas uppväxtvillkor 

Genom trygga mötesplatser, utbyggnad av gång- 

och cykeltrafik och en förbättrad tillgänglighet till 

grönområden kan en bra närmiljö för barn och unga 

skapas. Skolorna är viktiga mötesplatser och placeras 

centralt i stadsdelarna. Förutsättningarna för högre 

utbildning förbättras med en stärkt regional koppling. 

Miljöer (och produkter) 

Med en minskad trafik genom staden kan både 

luftkvalitet och bullersituationen förbättras. 

Ökad tillgång till kollektivtrafik och förbättrade 

förutsättningar för cykeltrafik kan leda till minskat 

bilberoende. Riskverksamheter samlas och placeras 

skilt från bostäder. Nya bullersituationer uppstår dock 

vid järnväg och Ringväg. 

Fysisk aktivitet 

Tillgängligheten till grönområden förbättras genom 

stärkta kopplingar mellan parker och naturområden, 

vilket ökar möjligheterna till rekreation och fysisk 

aktivitet. Förbättrade cykelstråk underlättar att välja 

cykeln som transportmedel och ger förutsättningar 

till en ökad fysisk aktivitet. Miljöer med blandade 

funktioner underlättar vardagslivet och ger mer tid till 

fysisk aktivitet.

Ekonomiska mål 

Region Skånes ”Den flerkärniga miljonstaden, 

Strukturbild Skåne”, är ett förslag till strategier för hur 

den fysiska planeringen kan användas för att skapa 

utveckling i Skåne. Frågorna som behandlas i denna är 

i viss mån kopplade till en hållbar samhällsekonomisk 

utveckling, varför planen även stäms av mot 

strukturbildens fem strategiområden nedan. 

Satsa på Skånes tillväxtmotorer och regionala 

kärnor samt utveckla den flerkärniga 

ortstrukturen 

Strategiområdet handlar om att det finns ett ömsesidigt 

beroende mellan Skånes orter och att orterna fyller olika 

funktioner och kompletterar varandra. 

En av planens utgångspunkter är att stärka Trelleborgs 

roll i regionen och öka kopplingarna till övriga 

delar av Skåne. Genom planen ges förutsättningar 

att stärka Trelleborgs identitet som kuststad och 

att bygga attraktiva bostäder, vilket är av betydelse 

för den ekonomiska tillväxten och rörligheten på 


Stärka tillgängligheten och binda samman Skåne 

Strategiområdet handlar om att stärka tillgängligheten 

till kollektivtrafik samt med gång och cykel, stärka den 

regionala tillgängligheten, ”tidsförtäta” och skapa en 

gemensam arbetsmarknad. En god tillgänglighet är en 

stark attraktionskraft och bidrar till tillväxt och regional 

utveckling. 

Planen fokuserar mycket på att förtäta och bygga i 

stationsnära lägen. Med fler bostäder i stationsnära 

lägen får fler tillgång till hållbara transporter och en 

större arbetsmarknad. Alla färdmedel samlas i en 

nod vid Centralstationen. Ett system av attraktiva 

cykelvägar skapas med stationerna som viktiga 

målpunkter. Även stadsbusstrafiken förbättras. 

Bebyggelsestrukturer prioriterar i stor utsträckning 

hållbara transporter och kan bidra till ett minskat 

bilberoende. Ringvägen ger kortare restider och 

därmed en ökad regional tillgänglighet. Dock finns 

risk att konkurrenskraften för kollektivtrafik då kan 

minska. 

Växa effektivt med en balanserad och hållbar 

markanvändning 

Strategiområdet handlar om att tillväxt ska ske men på 

ett effektivt och hållbart sätt genom förtätning, att bygga 

stadsmiljö i kollektivtrafiknära lägen, att hänsyn tas till 

åkermarkens värden, att se grönstrukturens potential att 

skapa attraktivitet och dess samhällsekonomiska betydelse 

samt att bevara befintliga gröna länkar och skapa nya. 

Planen fokuserar på utbyggnad som förtätning och 

omvandling av centrala områden. Utbyggnad på 

åkermark sker i stor utsträckning i stationsnära 

läge vilket gör att tillgången till kollektivtrafik kan 

utnyttjas på ett relativt effektivt sätt. Effekten skulle 

kunna bli ännu större med en högre exploatering i 

det andra stationsläget. Dock strävar man efter en 

variation av bostadstyper och i lägena längre från 

centrum prioriteras markbostäder. När staden växer 

är tillgången till de gröna strukturerna av stor vikt. 

ekonomiska mål 

Planen föreslår att befintlig grönstruktur förstärks och 

länkas samman. 

Skapa attraktiva miljöer som erbjuder hög 

livskvalitet 

Strategiområdet handlar om att utveckla mötesplatser 

och målpunkter som samlar människor, att arbeta för 

socialt blandade stadsdelar, integration och mångfald, 

funktionsintegrering och blandade upplåtelseformer, sätta 

människan i centrum, ta tillvara på och utveckla det unika i 

orten och använda de offentliga resurserna på ett strategiskt 

sätt. 

Genom förtätning och omvandling av befintliga 

områden och en blandning av funktioner utmed 

strategiska rörelsestråk ger planen förutsättningar att 

skapa levande och trygga miljöer och mötesplatser. 

Genom att bygga där det redan finns bebyggelse 

kan befintlig service, kollektivtrafik och tekniska 

system utnyttjas mer effektivt. Stråk kopplar ihop 

viktiga mötesplatser och minskade barriärer ökar 

tillgängligheten till kusten. Genom att arbeta med 

en ökad kustprägel, bygga vidare på det historiska 

kulturarvet och återanvända gamla byggnader och 

strukturer på nya sätt stärks det som är unikt för 

Trelleborg vilket i sin tur stärker attraktionskraften. 

111

112 

ekonomiska mål 

Stärka Skånes relation till Öresundsregionen, 

södra Östersjön och södra Sverige 

Strategiområdet handlar om att samarbeta för att tillvarata 

Öresundsregionens potential, utveckla södra Sveriges 

potential, öka den regionala tillgängligheten vilket ger 

tillgång till större arbetsmarknad och större valfrihet i 

val av bostadsort, utveckla infrastruktur, arbetsmarknad 

och mötesplatser över lands- och länsgränser, skapa 

förutsättningar för internationella samarbeten. 

Trelleborgs hamn är Sveriges andra största godshamn 

och är en CORE-hamn utpekad av EU som strategiskt 

viktig. Genom hamnen är Trelleborg en viktig entré 

till Sverige från länderna kring Östersjön. Den i 

planen föreslagna utbyggnaden av kollektivtrafik samt 

Ringväg skapar förbättrade regionala kopplingar. 

Centralstationen blir en viktig trafiknod i Trelleborg 

där tåg, färja, stadsbuss och regionbuss samlas 

på en plats. Med sin nya roll som bytesnod blir 

Centralstationen en viktig entré till staden och till 

Sverige från Europa.

BAKGRUND 

Det har sedan nu två år tillbaka tagits två 

politiska beslut om att ta fram en Fördjupning av 

Översiktsplanen för olika delar av Trelleborgs stad. 

Behovet av en fördjupning av översiktsplanen har 

även diskuterats med Länsstyrelsen vad gäller den 

fortsatta planeringen av Maglarps strand. 

LÄS MER! 

En fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs 

stad bör även förstärka kommunens vision och 

utifrån stadens förutsättningar utveckla en attraktiv 

identitet som har en tydlig koppling till den framtida 

markanvändningen. 

Detta avsnitt berättar vad en fördjupning av 

översiktsplanen är samt vilka källor som ligger till 

grund för dokumentet. 

Källförteckning 

Sist i dokumentet finns en lista på källor som 

använts under arbetet med Fördjupningen av 

Översiktsplanen som en inbjudan till vidare läsning! 

113

114 

bakgrund 

Beslut om FÖP-uppdrag i KF 2010-06-21 

I samband med att översiktsplanen för Trelleborgs 

kommun antogs av kommunfullmäktige 2010-06-21 

infördes ett tillägg i översiktsplanen (KF§110/2010). 

”Trelleborgs kommun ska påbörja en fördjupad 

översiktsplan för kommunen viktiga områden både 

geografiskt och tematiskt. 

Som påvisats i ÖP 2010 återstår många frågor att 

utreda. Några exempel på det är 

• Ny struktur för regional och lokal kollektivtrafik 

med etablering av järnvägsstation för persontrafik 

och omlokalisering av busstation, 

• Önskan om ”medborgarnas havskontakt” genom 

att öppna upp stadens centrum mot havet och att 

etablera kustnära stadsbebyggelse, 

• etablering av ringväg runt staden och 

• tillfartsalternativ till hamnen. 

• Ovanstående ger Trelleborg både fantastiska 

möjligheter och stora utmaningar. 

• I planoch bygglagen ges möjlighet till fördjupad 

översiktsplan och i det läge Trelleborg befinner 

sig skulle det vara ytterst lämpligt att använda sig 

av möjligheten. Genom att påbörja arbetet med 

en fördjupad översiktsplan uppnår kommunen 

flera syften. Det viktigaste är att det ger 

möjlighet att på ett samordnat och strukturerat 

sätt fördjupa arbetet kring de stora och svåra 

utvecklingsfrågorna. Minst lika viktigt är att det 

ger reella möjligheter att få en stor medborgerlig 

delaktighet. Till det ska läggas den signal som ges 

till omgivningen att i Trelleborg är ”mycket på 

gång” och Trelleborgs kommun är beredd att ta ett 

helhetsgrepp. 

• Utöver uppgiften att geografiskt planera staden 

ska kommunen ta möjligheten att i det fördjupade 

översiktsplanearbetet tematiskt genomgående 

arbeta med miljö och folkhälsa. Vidare ska 

delaktighet och inflytande genomsyra hela arbetet. 

När vi ska bygga om och till vår stad ska vi göra 

det på ett långsiktigt och hållbart sätt både för 

människor och miljö och med stor delaktighet. 

• Arbetet med den fördjupade översiktsplanen ska 

ske i samråd med Trafikverket och Länsstyrelsen. 

• Trelleborgs kommun ska påbörja en fördjupad 

översiktsplan för kommunen viktiga områden 

både geografiskt och tematiskt. Arbetet ska 

geografiskt i först hand omfatta centrum/ 

innerstaden och kuststräckan ”väst till öst” 

(västra infarten till korsningen väg 9/dalaslingan, 

se bifogad karta). Tematiskt ska det fördjupade 

planarbetet omfatta miljö och folkhälsa. 

• För arbetet med den fördjupade översiktsplanen 

ska tillsättas en politisk styrgrupp. Styrgruppen ska 

utöver riktlinjer för planarbetet ta fram förslag till 

metoder för stort medborgerligt inflytande under 

processen.” 

Beslut om FÖP-uppdrag i KSAU 2011-01-31 

”Med anledning av de förfrågningar som finns 

kring handels- och annan verksamhetsetablering 

på Västra industriområdet i Trelleborg samt den 

förestående vägkopplingen mellan Hedvägen och 

Maglarpsrondellen finns behov av en fördjupad 

översiktsplan. 

Samhällsbyggnad får i uppdrag att ta fram en 

fördjupad översiktsplan för Västra industriområdet i 

Trelleborg.” 

Maglarps strand 

För att föra en framgångsrik dialog med Länsstyrelsen 

angående planeringen av bostadsområdet 

Maglarps strand är en fördjupad översiktsplan det 

planinstrument som Länsstyrelsen är villiga att föra en 

dialog med kommunen via. 

Trelleborgs kommuns vision 

Den av kommunfullmäktige 2012-01-30 antagna 

visionen för kommunen är: 

Trelleborgs kommun ska vara en framgångskommun 

med hög livskvalitet och en långsiktigt hållbar tillväxt. 

Utifrån denna vision har följande tre strategiska 

inriktningar beslutats: 

• Livskvalitet med hälsa, trygghet, boende och 

upplevelser 

• Arbete med näringsliv, utbildning och 

självförsörjning 

• Långsiktigt hållbar tillväxt med miljö, ekonomi 

och infrastruktur

• Strategiska inriktningsmål har arbetas fram och 

beslutades även av Kommunfullmäktige vilka ska 

gälla från och med 2013 med mål år 2015. 

• De beslutade strategiska inriktningsmålen är 

Livskvalitet: 

• Trelleborgs kommun ska upplevas som en trygg 

och attraktiv plats att leva och bo i med hög 

livskvalitet. 

• Upplevelsen av Trelleborgs kommun ska 

hos invånrae och besökare förstärkas utifrån 

kommunens genuina värden. 

Arbete: 

• Trelleborgs kommun ska verka för att alla barn 

och ungdomar stimuleras och erbjuds rätt 

förutsättningar för att lyckas i vuxenlivet. 

• Trelleborgs kommun ska arbeta för att andelen 

kommuninvånare som är självförsörjande ökar 

genom eget arbete. Senast år 2015 ska Trelleborgs 

kommun tillhöra de åtta kommunerna med högst 

självförsörjningsgrad i Skåne. 

Långsiktig hållbar tillväxt: 

• Trelleborgs kommun ska utifrån en god 

miljömässig samhällsplanering och senast år 

2015 ska Trelleborgs kommun tillhöra de åtta 

kommunerna i Skåne med lägst påverkan på 

miljön. 

• Kommunfullmäktiga beslutade även att 

befolkningsmålet för Trelleborgs kommun ska 

vara 50 000 invånare år 2025. 

Mål för den fördjupade översiktsplanen 

Fördjupningen av översiktsplanen för Trelleborgs 

stad ska utgöra ett planeringsunderlag som visar hur 

olika planeringsfrågeställningar är beroende av och 

förstärker varandra. 

Fördjupningen av översiktsplanen ska visa en målbild 

för Trelleborgs stad år 2033 men ska även innehålla 

delområden som föreslår konkreta åtgärder och 

etapputbyggnader. 

Fördjupningen av översiktsplanen för Trelleborgs stad 

ska uppfylla de uppdrag som har getts tidigare. 

Fördjupningen av översiktsplanen ska vara 

inbjudande, tydlig och lättförstålig. Den ska innehålla 

inspirerande visionsbilder och lättlästa kartor. 

Syftet med den fördjupade översiktsplanen 


ska förstärka och konkretisera kommunens vision och 

underbygga en attraktiv identitet för Trelleborgs stad. 


ska även tydliggöra Trelleborgs stads framtida roll i 

regionen. 

Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs 

stad samt översiktsplanen. 

Alla kommuner ska enligt plan – och bygglagen ha en 

aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunens 

yta. Trelleborgs kommun fullmäktige antog 2010-06- 

21 Översiktsplan 2010 Trelleborgs kommun. 

Översiktsplanen ska ange inriktningen för den 

långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön. 

Planen ska ge vägledning för beslut om hur markoch 

vattenområden ska användas och hur den 

byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. 

Översiktsplanen är inte bindande. Det är först i 

efterföljande detaljplaner som byggrätter skapas. 

I översiktsplanen ska kommunen redovisa 

grunddragen i den avsedda markoch 

vattenanvändningen, hur den byggda miljön ska 

användas, utvecklas och bevaras, vilken hänsyn som 

ska tas till allmänna intressen och hur man tänker 

tillgodose riksintressen och miljökvalitetsnormer. 

Av planen ska också framgå hur kommunen tänker 

ta hänsyn till nationella och regionala mål planer 

och program av betydelse för hållbar utveckling. 

I planen ska också redovisas sådana områden i 

strandnära lägen som kommunen anser är lämpliga 

för landsbygdsutveckling och där dispens från 

strandskyddet därför bör kunna ges. 

I områden med mer komplicerade förhållanden där 

avsikterna med området behöver redovisas mer i 

detalj än för kommunen i övrigt kan planen fördjupas. 

En sådan fördjupning innebär att översiktsplanen 

då ändras för det området. En ändring av planen 

för en viss del av kommunen får redovisas med 

en annan detaljgeringsgrad än för översiktsplanen 

i övrigt. Om planen innebär en ändring av den 

gällande översiktsplanen ska sambanden med och 

konsekvenserna för översiktsplanen som helhet 

redovisas. 

115

116 

bakgrund 

Exempel på områden som kan behandlas med 

fördjupning är tätorter där det är särskilt stor 

konkurrens mellan olika intressen och anspråk. 

Planområdets storlek och karaktär påverkar hur 

fördjupningen utformas. Hur detaljerad den ska vara 

beror på fördjupningens syfte och på de aktuella 

planeringsfrågorna. De tjänar som mellanled mellan 

den kommunomfattande översiktsplanen och 

detaljplanen 

Planprocessen 

Översiktsplanearbetet utförs enligt 3 kap. planoch 

bygglagen och processen kan delas in i tre 

skeden: samråd, utställning och antagande. Syftet 

med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget 

och ge medborgarna möjlighet till insyn och 

påverkan. Synpunkter som framförts under 

samrådet sammanställs och kommenteras i en 

samrådsredogörelse. 

Efter samrådet bearbetas planförslaget utifrån de 

synpunkter som kommit in och därefter ställer 

kommunen ut planförslaget. Under utställningstiden 

ges ytterligare möjligheter för medborgarna att lämna 

synpunkter. Efter utställningstiden sammanställs de 

synpunkter som kommit in i ett särskilt utlåtande. 

I utlåtandet ges även förslag till justeringar av 

planförslaget. Ändras förslaget väsentligt ska en ny 

utställning ske. Efter utställningen antas planförslaget 

av kommunfullmäktige.

Källor 

Översiktsplan 2010 Trelleborgs Kommun 

Trafikstrategi 2010-2015 

Förstudie infart till Trelleborgs hamn 

Miljökonsekvenbeskrivning vision 2010/2015, tillståndsprövning av hemnverksamhet, med bilagor 

Klimatanpassning för Trelleborgs kommun 2012 

Skånska åtgärder för miljömålen, regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2016 

Mot nya åtgärder, uppföljning av Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram 

Skånes kustområden, ett nationallandskap, lst 

Förslag till strategier till den flerkärniga miljonstaden Skåne, Strukturbild för Skåne 

PM 2011-08-24, Pågatågsstation i östra eller norra Trelleborg, Trivector 

Kulturmiljöutredning tillhörande fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs Stad 2012 

Handelsvision Trelleborg 2012 

Natur och Kulturmiljöplan 2010 Trelleborgs Kommun 

Pågatågsuppehåll i Fagerängen (Skånetrafiken, 2008-12-16) 

Pågatågsuppehåll i nordöstra Trelleborg ( Trivector) PM 2009:10, 2009-03-26 

Pågatågsuppehåll i Trelleborg vid väg 108 ( Trivector PM2010:20, 2010-09-29) 

Pågatågsstation i östra eller norra Trelleborg ( Trivector PM 2011:02, 2011-08-24) 

För vidare läsning se bilaga. 

källförteckning 

117

118

Samrådshandling 2013-05-29 - Trelleborgs Stad 2030

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Samrådshandling 2013-05-29 - Trelleborgs Stad 2030

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?