Arbetslivets spelfergler

d1aq5jbsszuf44.cloudfront.net

Arbetslivets spelfergler

Arbetslivets spelregler

1


Medlemskap i facket ger många fördelar:

» Lön och andra arbetsvillkor

Det är fackförbundet som förhandlar för din del

om löne- och andra arbetsvillkor. I kollektivavtalet

för din egen bransch kommer parterna överens

om vad ditt arbete är värt. De kommer också

överens om arbetstider, sjuklön, övertids- och

skiftarbetesersättningar och semestrar.

» Förtroendeman

Arbetstagarna väljer sinsemellan en förtroendeman,

som förhandlar, avtalar, medlar och förmedlar

information mellan arbetstagarna och arbetsgivaren.

Förtroendemannen verkar som arbetstagarnas

representant om det uppstår oenighet

eller konflikter mellan arbetstagarna och arbetsgivaren.

2

» Arbetslöshetsskydd

När du hör till ett fackförbund hör du också till en

arbetslöshetskassa. Om du blir arbetslös betalar

kassan dig en dagpenning som står i proportion

till dina inkomster.

» Rådgivning, utbildning, verksamhet

Fackförbunden erbjuder olika slags hjälp i arbetslivets

utmaningar, allt från rättshjälp till språk- och

adb-kurser. Du får mera information om detta i exempelvis

förbundets medlemstidning.

» Förmåner

Fackförbunden erbjuder också många andra slags

förmåner till sina medlemmar. Förbunden har förmånliga

semesterplatser och man kan t.ex. få ekonomiskt

bidrag för semesterfirande, liksom medlemsrabatter

på hotell och kryssningar. I många

förbund får medlemmarna rabatter på bensin,

rese- och andra försäkringar och bankförmåner.


Ta vara på dina rättigheter

I din hand har du nu ett slags handbok eller guide

om spelreglerna i arbetslivet. Guiden ger dig

information om grundläggande anställningsfrågor,

såsom arbetsavtalet, lön under sjukdomstid,

semester och semesterersättningar, övertidsarbete

och uppsägningsskydd. Det kan vara

värt att spara boken!

Man behöver inte sitta allena och grunna över

krumelurerna i arbetslivets spelregler. Råd kan

man få av både föräldrar, arbetskamrater, förtroendemannen

och fackförbundet. Unga och

snuttarbetare har också möjligheten att ringa

till FFC:s avgiftsfria telefonrådgivning. Numret

är 0800 179 279.

Det är värt att alltid ta reda på vad branschens

kollektivavtal säger om frågor som är aktuella

för dig. I kollektivavtalet har man kunnat komma

överens om saker som är bättre ordnade i just

din bransch än vad lagen förutsätter och därför

Kuvaaja © David Trood

garanterar bättre förmåner. Om ingen på din arbetsplats

känner till ert kollektivavtal finns det

åtminstone på webben: www.finlex.fi. Också

FFC:s och fackförbundens gemensamma portal

www.facket.fi kan hjälpa dig att finna det kollektivavtal

som gäller dig.

3


Arbetslivets spelregler

Arbetsavtalet är A och O ......................................................................................................... 5

Vaddå, kollektivavtal? ................................................................................................................ 7

Prövotid ........................................................................................................................................... 8

Uppsägning eller hävande av arbetsavtal .......................................................................... 9

Uppsägningstider ......................................................................................................................... 9

Semester och semesterlön ...................................................................................................... 10

Löneutbetalning ........................................................................................................................... 12

Naturaförmåner ............................................................................................................................ 12

Arbetsintyg ..................................................................................................................................... 13

Lön för sjukdomstid .................................................................................................................... 13

Olycksfallsförsäkring .................................................................................................................. 13

Hyrarbete ........................................................................................................................................ 14

Läroavtal.......................................................................................................................................... 14

Arbetspraktik................................................................................................................................. 14

Deltidsanställda arbetstagares rätt till tilläggsarbete ................................................... 16

Förtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig .................................................................. 16

Arbetstidslagen garant för din ork ........................................................................................ 17

Arbetarskydd, välfärd i arbetet och företagshälsovård................................................ 19

Lagen om unga arbetstagare skyddar personer under 18 år ...................................... 19

Pensionsskydd .............................................................................................................................. 20

Permittering ................................................................................................................................... 20

Arbetsgivarens konkurs ............................................................................................................. 21

Medlemskap i facket tryggar din framtid ........................................................................... 21

De FFC-anslutna fackförbunden ........................................................................................... 23

4


Arbetsavtalet är A och O

Arbetsavtalet är för många det allra första avtalet

som gäller ens eget liv. Därför lönar det

sig att vara extra uppmärksam när avtalet görs

upp. Arbetsavtalet är ett avtal mellan arbetsgivaren

och arbetstagaren där arbetstagaren

förbinder sig att för en viss lön utföra ett arbete

för arbetsgivaren, under dennes ledning

och kontroll. (På finska heter detta avtal työsopimus)

Det lönar sig alltid att ingå ett skriftligt arbetsavtal,

även om också ett muntligt avtal är bindande.

Med ett skriftligt avtal är det nämligen

lättare att kunna bevisa vad man kom överens

om vid anställningens början, om det uppstår

en konflikt. Om man inte har ett skriftligt avtal

måste arbetsgivaren ge arbetstagaren en

skriftlig redogörelse om arbetsvillkoren.

Kuvaaja © Harri Tahvanainen

5


6

I arbetsavtalet skall parterna komma överens om följande saker:

» Vilka som är avtalets parter

(arbetsgivarens och arbetstagarens

namn och hem- eller verksamhetsort)

» Eventuell prövotid och dess längd

» Är det frågan om en fortlöpande eller

visstidsanställning eller exempelvis

praktik

» Orsaken till att anställningen är

tidsbunden, om det är frågan om ett

arbetsavtal på viss tid

» Tidpunkt för när arbetet inleds och

vid visstidsavtal anställningens längd

» Var arbetet utförs

» För vilket slags arbetsuppgifter

arbetstagaren har anställts

» Löne- och naturaförmåner och

lönebetalningsperiod

» Arbetstid (om det bara är möjligt,

undvik att ingå s.k. nollarbets- eller

inkallningsavtal)

» Hur semester och semesterpenning

förtjänas

» Lönebetalning under sjukdomstid

» Uppsägningstid

» Som en del av arbetsavtalet tillämpas

kollektivavtalet


En arbetsgivare som avsiktligt eller pga. slarv

inte presenterar en skriftlig redovisning över

dessa centrala anställningsvillkor till arbetstagaren,

gör sig skyldig till brott mot arbetsavtalslagen.

Arbetsavtal kan uppgöras på obestämd eller

bestämd tid. Huvudreglen är att en anställning

är bestående, dvs. gäller tillsvidare. I dessa fall

kommer parterna inte överens om anställningens

längd, utan anställningen avslutas genom

uppsägning och med tillämpning av uppsägningstiderna.

Arbetsavtal på viss tid kan göras

upp endast av motiverade skäl. Exempelvis ett

familjeledighetsvikariat kan vara ett sådant skäl.

Man kan inte säga upp ett visstidsavtal, utan det

tar slut när avtalet upphör utan uppsägning, om

inte parterna uttryckligen har kommit överens

om en uppsägningstid.

Arbetsavtalet får inte innehålla sämre villkor än

vad som stadgas i branschens kollektivavtal eller

är stiftat i lag.

Vaddå, kollektivavtal?

Som ny arbetstagare lönar det sig för dig att så

fort som möjligt bekanta dig med branschens

kollektivavtal (på finska kallas det ofta TES, som

är en förkortning av työehtosopimus). Där finner

du de mi ni mivillkor som tillämpas i branschen,

såsom minimilön och olika lönetillägg.

Kollektivavtalet är ett riksomfattande avtal som

branschernas respektive intressebevakande

fackförbund ingår för en viss tid med det förbund

som representerar branschens arbetsgivare.

Största delen av kollektivavtalen i vårt

land är allmänbindande. Det betyder att arbetsgivaren

måste följa kollektivavtalets minimivillkor

för sina arbetsavtal oberoende av om

arbetstagaren eller arbetsgivaren själv är organiserad

i förbundet i sin bransch.

Du kan fråga förtroendemannen på din arbetsplats

eller ditt eget fackförbund om kollektivavtalet.

De flesta kollektivavtal finner du på nä-

7


8

Kuvaaja © Jyrki Komulainen

tet: www.finlex.fi > välj svenska > myndigheter >

avgöranden om kollektivavtal eller på finska

www.finlex.fi>viranomaiset>työehtosopimukset.

Prövotid

I arbetsavtalet kan parterna komma överens om

en prövotid som får vara högst fyra månader och

gäller från anställningens startdatum. I arbetsavtal

under åtta månader kan prövotiden vara högst

hälften av anställningens längd. Man kan komma

överens om en sex månaders prövotid om arbetsgivaren

arrangerar utbildning för de arbetsuppgifter

som är aktuella, och utbildningen varar oavbrutet

mer än fyra månader.

Under prövotiden kan arbetsgivaren och arbetstagaren

häva arbetsavtalet utan uppsägningstid,

men endast på sakliga grunder.

Om arbetstagaren ingår flera visstidsavtal med

samma arbetsgivare får prövotiden gälla endast

en gång, under för det första arbetsavtalet.


Uppsägning eller hävande av arbetsavtal

Ett visstids arbetsavtal kan inte sägas upp om

inte parterna gjorde upp om uppsägningsmöjligheten

då arbetsavtalet slöts eller de kommer

överens om det under avtalets gång. Arbetsgi-

Uppsägningstider

Uppsägningstider då arbetstagaren säger upp sig:

14 dagar – anställningen har varat högst fem år

1 månad – anställningen har varat minst fem år

Uppsägningstider då arbetsgivaren säger upp arbetstagaren:

14 dagar – anställningen har varat högst ett år

1 månad – anställningen har varat mellan ett och fyra år

2 månader – anställningen har varat från fyra till åtta år

4 månader – anställningen har varat mellan åtta och tolv år

6 månader – anställningen har varat över tolv år

varen kan häva en visstidsanställning om arbetstagaren

väsentligen bryter mot eller försummar

sina anställningsförpliktelser.

9


Om arbetstagaren själv säger upp sig skall han

överlämna sitt uppsägningsmeddelande till en

representant för arbetsgivaren. Uppsägningen

behöver inte motiveras. Under uppsägningstiden

arbetar arbetstagaren som normalt och får

full lön under tiden.

Arbetsgivaren har rätt att häva ett arbetsavtal

endast vid ytterst vägande skäl, exempelvis om

arbetstagaren har försummat sina arbetsförpliktelser

eller regelbundet kommit för sent till arbetet.

När en anställning hävs, upphör också löneutbetalningen

och arbetet omedelbart, utan

uppsägningstid. Innan en arbetsgivare kan säga

upp eller häva ett arbetsavtal måste han höra

arbetstagaren i saken. I allmänhet förutsätter

man att arbetstagaren har fått en varning innan

man kan säga upp hans arbetsavtal.

I de största företagen (över tjugo arbetstagare)

måste man föra samarbetsförhandlingar innan

arbetsgivaren kan säga upp anställda av ekonomiska

eller produktionsmässiga skäl (se www.

yhteistoimintaopas.fi på finska).

10

Semester och semesterlön

Alla arbetstagare har rätt till semester eller ledighet

som motsvarar semester. Semesterkvalifikationsåret

är den 1 april – 31 mars. Huvudregeln

är att den som arbetar minst 35 timmar

eller fjorton dagar i månaden förtjänar två semesterdagar

per månad. Om anställningen har

varat över ett år förtjänar arbetstagaren 2,5 dagar

semester per månad. Också frånvaro, som

har godtagbara skäl, såsom exempelvis sjukdom,

berättigar till semester.

För semestertiden betalas semesterlön. De som

arbetar minst 35 timmar i månaden på timlönsbasis

får i allmänhet 9 % av sin bruttolön som semesterlön,

om anställningen har varat under ett

år. Om anställningen har varat över ett år är semesterlönen

11,5 %. De timavlönade som arbetar

minst 14 dagar i månaden får en semesterlön

som bestäms enligt medelförtjänst och koefficienter.

Månadsavlönade får sin normala lön.


Utöver semesterlönen betalas en semesterpenning

som är bestämd i kollektivavtalet. Den utgör

i allmänhet halva semesterlönen.

Semesterdagarna betalas som pengar, dvs. semesterersättning

i de fall att det inte är möjligt

att ge ut semester då anställningen upphör – om

till exempel en tidsbunden sommaranställning

tar slut och ingen semester har hållits. Semesterersättningen

räknas på samma vis som semesterlönen.

När man kräver semesterlön, semesterersättningar

och semesterpremie eller –penning gäller

det att minnas att arbetstagarens rätt att kräva

dessa föråldras inom två år efter att anställningen

har upphört. De olika semesterpengarna är

normal beskattningsbar inkomst som skall beaktas

när skatteprocenten fastställs och också

t.ex. när man söker studie- eller bostadsbidrag.

Ytterligare information om semester får du på

finska på www.vuosilomaopas.fi.

Kuvaaja © Harri Tahvanainen

11


Löneutbetalning

Månadsavlönade arbetstagare skall få sin lön

en gång i månaden och timavlönade med två

veckors mellanrum. När löneutbetalningsdagen

infaller under helg, självständighetsdag eller

1 maj, under midsommar- eller julafton eller

under en vardagslördag betalas lönen under

de vardagar som föregår dessa. När en anställning

upphör skall lönen och semesterersättningen

betalas genast. Om slutlönen dröjer

skall arbetsgivaren betala en lön för väntetiden,

dock högst för sex dagar.

Minimilönen bestäms enligt kollektivavtalet i

respektive bransch. Om arbetsgivaren inte är

bunden av något som helst kollektivavtal bestäms

lönen enligt arbetsavtalet.

I samband med löneutbetalningen skall arbetstagaren

ges en utredning över lönen (löneutdrag),

varav framgår grundlönen, olika lönetillägg,

naturaförmåner, övertidsersättningar,

12

Kuvaaja © Jyrki Komulainen

dagpenningar och andra ersättningar, semesterlön

och de avgifter som har uppburits från

lönen, dvs. socialskydds- och pensionsavgifter

och eventuell medlemsavgift i fackförbundet.

Naturaförmåner

Som naturaförmåner betraktas de förmåner

som har ett värde i pengar och som arbetsgivaren

bekostar för arbetstagaren, och som har

överenskommits som en del av lönen eller istället

för lön. Dylika förmåner är t.ex. bilför-


mån, måltidsförmån, telefonförmån eller bostadsförmån.

De kan också vara olika varor och

tjänster. Skattestyrelsen slår årligen fast värdet

på naturaförmåner. Naturaförmånernas beskattningsvärde

är löneinkomst, som beskattas

på samma vis som normal penninglön.

Arbetsintyg

Arbetstagaren har rätt att få ett arbetsintyg

vid anställningens slut. Av intyget skall framgå

anställningens längd och arbetsuppgifter.

Dessutom kan arbetstagaren, om han så önskar,

be arbetsgivaren skriva in också orsaken

till att anställningen upphör och en uppskattning

av arbetsinsatsen.

Arbetsgivaren är skyldig att utfärda ett arbetsintyg

ännu inom tio år efter att anställningen

har upphört.

Lön för sjukdomstid

Enligt arbetsavtalslagen har arbetstagaren rätt

till full lön den dag sjukdomen börjar och följande

nio vardagar, då anställningen har varat

över en månad. Om anställningen har varat

under en månad, kan arbetstagaren få femtio

procent av sin lön för dessa dagar. Kollektivavtalen

bestämmer vanligen om bättre villkor

än så här.

Olycksfallsförsäkring

Då det sker en olycka under arbetstid eller arbetsresa

eller arbetstagaren insjuknar i en yrkessjukdom

får han en ersättning från arbetsgivarens

obligatoriska olycksfallsförsäkring.

13


Hyrarbete

I hyrarbete är arbetstagaren anställd av bemanningsföretaget,

fastän själva arbetsinsatsen görs

i ett så kallat användarföretag. Användarföretaget

har rätt att leda och övervaka arbetet. Dessutom

ansvarar det för arbetshandledning och

arbetarskydd.

Hyrabetstagaren omfattas av samma förpliktelser

som gäller traditionella anställningar. Arbetsavtalet

skall i allmänhet gälla tillsvidare.

Endast det faktum att det rör sig om hyrarbete

berättigar inte bemanningsföretaget att sluta

ett arbetsavtal på viss tid. I hyrarbete tillämpas

användarföretagets kollektivavtal, om inte bemanningsföretaget

är bundet till ett annat kollektivavtal.

Arbets- och näringsministeriet har tillsammans

med arbetsmarknadsorganisationerna gett ut

en guide om hyrarbete, som finns på webben

under namnet ”Guide om hyrt arbete”.

14

Läroavtal

Läroavtal är ett sätt att skaffa sig själv ett yrke.

I läroavtalsutbildningen ingår arbetstagaren ett

arbetsavtal med arbetsgivaren. Utbildningen

består av inlärning på arbetsplatsen och kunskapsgivande

kursutbildning. När den studerande

är på arbetsplatsen får han lön, och när han

är på kurs får han ekonomiskt stöd. Till arbetsgivaren

betalas en utbildningsersättning.

Arbetspraktik

Arbetspraktik ingår i flera olika utbildningsformer.

Ibland sker arbetspraktiken inom ramen

för ett anställningsförhållande och då betalas

lön.


Deltidsanställda

arbetstagares rätt till tillläggsarbete

Arbetsgivaren är skyldig att erbjuda extra arbete

i första hand till de arbetstagare som är deltidsanställda.

Arbetsgivaren skall också meddela

om arbete som blir vakant på så sätt, att

deltidsanställda och visstidsanställda arbetstagare

har möjlighet att söka arbetet.

Förtroendeman och

arbetarskyddsfullmäktig

Som arbetstagarnas representant på arbetsplatsen

verkar förtroendemannen, som arbetstagarna

har valt bland sig själva. Förtroendemannens

uppgift är att fungera som

förhandlare, avtalsslutare, medlare och som in-

16

formationskanal mellan arbetsgivaren och arbetstagarna.

Förtroendemannen känner till vad som är aktuellt

i sin egen bransch. Han är t.ex. förtrogen

med kollektivavtalet och arbetslagstiftningen.

Det lönar sig också att gå igenom arbetsavtalet

med förtroendemannen innan du undertecknar

det.

Om det inte finns någon förtroendeman på arbetsplatsen

är äldre arbetstagare en ovärderlig

hjälp i anställningsfrågor. I problemsituationer

lönar det sig ändå alltid att ta kontakt

med sitt eget fackförbund, också om man ännu

inte är medlem. Också regionförvaltningsverken

(de f.d. arbetarskyddsdistrikten) erbjuder

hjälp.

Arbetsplatser som regelbundet sysselsätter

över tio personer skall välja arbetarskyddsfullmäktig.


Arbetstidslagen garant

för din ork

Arbetstidslagen omfattar alla arbetstagare. Arbetsgivaren

måste föra bok över fullgjorda arbetstimmar

och utbetalade ersättningar. Det är

en viktig del av arbetarskyddet att följa arbetstidslagens

bestämmelser om övertidstimmar

och vilotider.

När arbetstiden är mer än sex timmar per dygn

skall arbetstagaren erbjudas en arbetstidsenlig

måltidstimme. Arbetsgivaren och arbetstagaren

kan komma överens också om en kortare tid.

Om arbetstagaren får lämna arbetsplatsen under

pausen räknas vilotiden inte som arbetstid.

Övertid är arbetstid som övergår den regelbundna

dygns- eller veckoarbetstiden. Arbetsgivaren

måste alltid komma särskilt överens

med arbetstagaren om övertidsarbete. Arbets-

tagaren behöver alltså inte acceptera att arbeta

övertid, även om arbetsgivaren föreslår det.

För dygnsövertid betalas lönen förhöjd med

femtio procent för de två första timmarna. För

följande timmar betalas lönen förhöjd med 100

procent. För veckoövertid betalas lönen förhöjd

med femtio procent. Högst 138 timmar

övertid får utföras under en fyra månaders period,

ändå högst 250 timmar om året.

17


Arbetarskydd,

välfärd i arbetet och

företagshälsovård

När en ny arbetstagare introduceras i arbetet

måste särskild uppmärksamhet fästas vid de

eventuella faror och risker som är förknippade

med arbetet. Enligt lagen om arbetarskydd

skall arbetsgivaren ge arbetstagaren den vägledning

som arbetet och arbetsförhållandena

förutsätter. Det innebär att arbetstagaren

görs förtrogen med arbetsplatsens förhållanden,

blir skolad i hur maskiner och anläggningar

används och bekantar sig med säkerhetsföreskrifterna.

Arbetstagaren är skyldig att tillämpa givna direktiv

och omedelbart meddela arbetsgivaren

om eventuell fara. Arbetstagaren har rätt att

vägra en arbetsuppgift om den skulle medföra

allvarlig fara för hans egen eller andra arbetstagares

hälsa.

Arbetsgivaren skall arrangera företagshälsovård

för sina arbetstagare. Nya arbetstagare

skall genomgå en hälsogranskning vid anställningen,

om arbetet kan medföra fara eller skador

för hälsan.

Lagen om unga

arbetstagare skyddar

personer under 18 år

Lagen om unga arbetstagare har stiftats för att

skydda en ung arbetstagarens mentala och fysiska

tillväxt och utveckling. Lagen bestämmer

bland annat hur långa arbetsskift unga får utföra

och under vilka tider på dygnet.

Man får anställa en person som har fyllt femton

år och genomgått sin läroplikt. Ytterligare kan

en fjortonåring anställas under vissa villkor i ett

sådant lätt arbete som inte äventyrar hans hälsa

eller utveckling eller gör att hans skolgång blir

lidande.

19


Arbetsavtalet för personer under femton år ingås

av arbetstagarens förmyndare eller med

förmyndarens lov av den unge själv.

Pensionsskydd

Pensionsskyddets syfte är att trygga utkomsten

vid ålderdom, men likaså vid

arbetsoförmåga, långvarig arbetslöshet

eller familjeförsörjarens

död.

Arbetsgivaren skall teckna en försäkring

för varje 18 år fylld arbetstagare

vid någon arbetspensionsanstalt

och betala hans arbetspensionsavgift

från och med den allra första arbetstimmen.

Också arbetstagaren betalar en arbetspensionsavgift

som bärs upp i samband med löneutbetalningen.

20

Permittering

Permittering innebär att arbetet och löneutbetalningen

tillfälligt stoppas. Grunden för

permittering är ekonomiska och produktionsmässiga

faktorer. En permittering kan vara

tidsbunden eller gälla tillsvidare. Arbetsgivaren

skall ge arbetstagaren permitteringsbesked

14 dagar innan permitteringen

träder i kraft.

Arbetstagaren är berättigad till arbetslöshetsersättning

under permitteringen.

Arbetstagare i visstidsanställning kan

inte permitteras. Undantaget är en visstidsanställd

arbetstagare som arbetar som vikarie för

en fast anställd arbetstagare som omfattas av

permitteringen.


Arbetsgivarens konkurs

Löneskyddet betalar arbetstagarens lönetillgodohavanden

i de fall att arbetsgivaren på

grund av konkurs inte kan betala dem. Tillgodohavandena

skall sökas inom tre månader efter

förfallodagen. Ansökningsblanketter finns

hos arbetskraftsbyrån.

Medlemskap i facket

tryggar din framtid

Kärnan i fackföreningsverksamheten finns på

arbetsplatserna, där fackförbundet och arbetsgivarna

kommer överens om arbetslivets

spelregler. Anställningsskyddet är också det

viktigaste skälet till att vara medlem i ett fackförbund.

Fackförbundets synligaste aktörer på

arbetsplatsen är förtroendemannen och fackavdelningen

i och med dess verksamhet.

Förbundets medlemskap garanterar dig ett

brett nätverk av sakkunniga, till exempel hjälp

och råd och den rättshjälp fackförbundet beviljar

vid eventuella konflikter med arbetsgivaren.

Som arbetstagare blir du medlem i arbetslöshetskassan

samtidigt som du ansluter dig som

medlem i förbundet. Rätt till ersättning från arbetslöshetskassan

uppstår efter åtta månader

i arbetet och som medlem. Arbetsvillkoret kan

också uppfyllas småningom efter ett antal korta

perioder i arbete.

Medlemsavgiften i fackförbundet och a-kassan

kan betalas genom att fylla i en uppbördsfullmakt

till arbetsgivaren, vilket innebär att

arbetsgivaren bär upp medlemsavgiften i förbundet

och a-kassan direkt från lönen. Du kan

också betala medlemsavgifterna själv. Avgifterna

är avdragbara i beskattningen.

21


22

Fackföreningsrörelsen har under årens lopp åstadkommit både ett och annat.

Om inte fackförbunden fanns skulle finländarna sakna en hel del av de rättighet

vi idag uppfattar som självklarheter.

» Åtta timmars arbetsdag

» Fem dagars arbetsvecka

» Semester

» Vintersemester

» Sjuklön

Det är lätt att skriva in sig i ett fackförbund. Ett

bra alternativ är att söka upp förtroendemannen

på arbetsplatsen. Vem är han eller hon?

Ta reda på.

» Uppsägningsskydd

» Moderskaps- och föräldraledighet

» Övertidsersättningar

» Semesterpenning

Du kan också fylla i en anslutningsblankett på

fackförbundets webbplats eller via

www.facket.fi.


De FFC-anslutna fackförbunden

Vilket är ditt fackförbund? Här invid har vi en förteckning med FFC:s medlemsförbund och deras

webbadresser. På www.facket,fi finns en sökrobot som hjälper dig att finna det förbund som är rätt

för dig. Hjälp att finna rätt förbund får du också per telefon 0800 179 279.

Allmänna journalistförbundet

www.yleinenlehtimiesliitto.fi

Bil- och transportbranschens

Arbetarförbund AKT

www.akt.fi

Byggnadsförbundet

www.rakennusliitto.fi

Elbranschernas fackförbund

www.sahkoliitto.fi

Fackförbundet för Kabinpersonal i

Finland SLSY

www.slsy.fi

Finlands Livsmedelsarbetareförbund SEL

www.selry.fi

Finlands Musikers Förbund

www.muusikkojenliitto.fi

Finlands post- och logistikunion

www.pau.fi

Finlands Sjömans-Union FS-U

www.smury.fi

Finlands Socialdemokratiska

Journalistförbund SSSL

www.sssl.fi

Fängelsefunktionärernas förbund VVL

www.vankilavirkailijainliittoVVL.fi

Förbundet för den offentliga sektorn

och välfärdsområdena JHL

www.jhl.fi

Handelsbranschens föreståndarförbund

KEY (via Servicebranschens union)

www.esimiesliitto.fi

Järnvägsmannaförbundet

www.rautl.fi

Järnvägstjänstemannaförbundet

www.rautatievirkamiesliitto.fi

Lokmannaförbundet

www.veturimiesliitto.fi

Luftfartsunionen IAU

www.iau.fi

Metallarbetarförbundet

www.metalliliitto.fi

Pappersförbundet

www.paperiliitto.fi

Servicefacket PAM

www.pam.fi

Sjöbevakningförbundet

www.merivartioliitto.fi

TEAM Industribranschernas fackförbund

www.teamliitto.fi

Teater- och Mediearbetarna i Finland

www.teme.fi

Trä- och specialbranschernas förbund

www.puuliitto.fi

Tullförbundet

www.tulliliitto.fi

Underofficersförbundet

www.aliupseeriliitto.fi

23


24

www.sak.fi

www.facket.fi

Similar magazines