Rika barn lära bäst? - Lärarnas Riksförbund

Rika barn
lära bäst?
Om klyftorna i den
svenska skolan
En rapport från Lärarnas Riksförbund

Förord
Skollagen stipulerar att den svenska skolan ska vara likvärdig, det vill säga att utbildningen
ska hålla en jämn kvalitet. Det svenska skolsystemet var under 1960- och 70-talet ett av
världens mest likvärdiga och de svenska elevprestationerna låg på topp.
Officiell statistik har de senaste åren tydligt indikerat att likvärdigheten brister och att svenska
elevprestationer sjunker. Under 1990-talet drabbades Sverige av en ekonomisk kris och
skolan genomlevde ett antal radikala reformer. En överblick av de rapporter som framför allt
Skolverket publicerat de senaste åren ger vid handen att kön och föräldrars utbildningsnivå
tycks spela en allt växande roll för studieprestationerna. Begreppet ”likvärdig” är ett tämligen
luddigt begrepp utan direkta förpliktelser. Har introduktionen av detta begrepp gjort elever
från studieovana hem särskilt utsatta?
Lärarnas Riksförbund vill med denna rapport lyfta fram betydelsen av olika
bakgrundsvariabler för skolframgång. I denna delrapport kommer endast vissa resultat
presenteras från det mycket stora material vi beställt från Statistiska centralbyrån. I höst
kommer en mer utförlig rapport.
Vi hoppas att resultaten ska stämma till eftertanke och att landets politiker inser att det är dags
att ta itu med likvärdighetsproblematiken på allvar. Alla elever, oavsett bakgrund, måste få
samma förutsättningar för att nå skolans nationella mål.
Metta Fjelkner
Ordförande Lärarnas Riksförbund

Sammanfattning
Skollagen stipulerar att den svenska skolan ska vara likvärdig, det vill säga att utbildningen
ska hålla en jämn kvalitet. Det svenska skolsystemet var under 1960- och 70-talet ett av
världens mest likvärdiga och de svenska elevprestationerna låg på topp.
Officiell statistik har de senaste åren tydligt indikerat att likvärdigheten brister och att svenska
elevprestationer sjunker. Under 1990-talet drabbades Sverige av en ekonomisk kris och
skolan genomlevde ett antal radikala reformer. Lärarnas Riksförbund kan lägga till ytterligare
belägg för den bristande likvärdigheten.
Vår undersökning visar bland annat följande;
• Att både pojkars och flickors medelbetyg utvecklats i positiv riktning. Men flickors
medelbetyg utvecklats tydligare i positiv riktning jämfört med pojkarnas.
• Att föräldrars inkomst spelat roll för hur utvecklingen av medelbetyg sett ut. Barn till
höginkomsttagare har höjt sitt betygsmedelvärde mer jämfört med barn till
låginkomsttagare.
• Att skillnaden i medelbetyg mellan barn till högutbildade föräldrar och barn till
lågutbildade har vuxit till de högutbildades fördel.

Metod
Lärarnas Riksförbund har låtit Statistiska Centralbyrån (SCB) genomföra registerkörningar
mot samtliga avgångsbetyg från årskurs 9 i grundskolan, vart annat år, från 1990 till 2008.
Det innebär att det i dessa registerkörningar förekommer betyg från dels den relativa
betygsskalan 1 till 5, dels betyg från dagens målrelaterade skala (IG, G, VG och MVG).
Den metod som använts i denna studie är samma metod som Skolverket använt i en av sina
delstudier i rapporten Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? 1 Nedanstående
metodresonemang är därför hämtat från denna rapport. Vidare har Statistiska centralbyrån i
samband med leveransen av resultatet av registerkörningarna och omräkningen till så kallade
standardiserade medelvärdesdifferenser bifogat en teknisk rapport. Delar av denna tekniska
rapport finns också med.
Ett första problem att ta itu med är att göra de två olika betygsskalorna jämförbara med
varandra så att förändringar över tid kan undersökas. För att lösa detta problem har SCB
använt sig av ett enhetligt sätt att beskriva utfall baserat på standardiserade
medelvärdedifferenser, där standardiseringen görs med medeltalet av standardavvikelserna
inom grupperna. Detta standardavvikelseenhetsmått, som tidigare använts av Skolverket,
betecknas ofta Cohens d eller bara d. En stor fördel med detta mått är att det existerar relativt
väletablerade tumregler för tolkning av storleksordningen av d. I dessa sammanhang räknas dvärden
runt 0,20 som små, d-värden kring 0,50 som medelstora, och d-värden över 0,80 som
stora. Det måste dock understrykas att tolkning av storleken av d är beroende av det fenomen
som studeras. En annan stor fördel med d-måttet är att det går att göra jämförelser mellan
variabler som vanligtvis inte direkt låter sig jämföras. Det är denna egenskap hos d som vi här
framförallt kan dra nytta av. I denna studie kommer vi därför genomgående
använda oss av d-måttet när vi presenterar resultaten i grafisk form.
Standardiserade medelvärdesdifferenser
Förutom medelbetyg/genomsnittligt meritvärde presenteras betygsutvecklingen med hjälp av
standardiserade medelvärdesdifferenser. Detta görs genom att använda Cohen's d.
Cohen's d är definierat som skillnaden mellan två medelvärden, dividerat med
standardavvikelsen.
d =
x
x
s
1 −
2
Standardavvikelsen beräknas som en vägd standardavvikelse mellan de två populationer som
ska jämföras.
1
Skolverket 2009, Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika
faktorer. (direkt referens)

s =
2
( n1
−1)
s1
+ ( n2
−1)
s
n + n
1
2
2
2
där n 1 avser antal elever i population 1 och s 1 standardavvikelsen i population 1.
Statistiska Centralbyrån har beräknat ett genomsnitt av medelbetyget för de 16 betyg som alla
elever ska erhålla i grundskolans årskurs 9, betyg i Svenska, betyg i Matematik och betyg i
Engelska. Endast elever med 8 eller fler godkända betyg inkluderades i dessa beräkningar.
Nytt betygsystem 1998
Utgångspunkten för beräkningarna har varit medelvärdet över de 16 betygen. För det första
året (dvs. år 1990) har d satts till 0, och för efterföljande år har d-måttet för
medelvärdesdifferensen mellan det aktuella året och år 1990 beräknats.
1998 ersattes sifferbetygen (1,2,3,4,5) med bokstavsbetyg (G, VG, MVG). Detta medför att
betyg från 1998 och senare inte direkt kan jämföras med betyg före 1998.
Detta har lösts genom att låta differensen (d) för 1998 (förändringen mellan 1996 och 1998),
vara medelvärdet av differensen 1994-1996 och 1998-2000. Dessa differenser kan beräknas
då de har samma skalor.
Meritvärdet beräknas genom att summera de 16 betyg som alla elever ska erhålla. Vid
summeringen ges 10 poäng för G, 15 poäng för VG och 20 poäng för MVG.
Vid beräkning av medelbetyg i matematik, svenska och engelska 1998 och framåt används
samma skala. Eleven tilldelas 10 poäng för G, 15 poäng för VG och 20 poäng för MVG.

Underlag för beräkningarna
Beräkningar har gjorts för åren 1990, 1992, 1994, 1996, 1998, 2000, 2002, 2004, 2006 och
2008. För varje år görs beräkningar totalt samt för de grupper som nämns nedan. För yrke
görs dock inga uppdelningar för åren 1992-2000 då yrkesuppgifter saknas för dessa år.
Variabelbeskrivning
Eleverna grupperas efter följande variabler;
Kön
1 Pojke
2 Flicka
Utländsk bakgrund
1 Eleven född i Nordiskt land, med minst en förälder född i Norden
2 Eleven född i Nordiskt land, båda föräldrarna födda utanför Norden
3 Eleven född i övriga Europa eller Nordamerika
4 Eleven född utanför Europa/Nordamerika (inkluderar födelseland okänt)
Föräldrarnas nettoinkomst
Med nettoinkomst avses alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och
övriga negativa transfereringar. Niondeklassarna indelas varje år i fyra grupper utifrån
föräldrarnas sammanlagda nettoinkomst.
1 Kvartil 1
2 Kvartil 2
3 Kvartil 3
4 Kvartil 4
Högsta utbildning föräldrar
Avser den förälder som har den högsta avslutade utbildningen.
1 Ingen utbildning/ uppgift saknas
2 Förgymnasial utbildning kortare än 9 år
3 Förgymnasial utbildning minst 9 år
4 Gymnasial utbildning
5 Eftergymnasial utbildning kortare än 2 år
6 Eftergymnasial utbildning minst 2år
7 Forskarutbildning
Föräldrarnas yrke
Utifrån yrket kan en klassifikationsnivå härledas. Denna nivå avser de kvalifikationer som
arbetet i fråga fordrar. Om föräldrarna har olika nivå, avses den förälder med högst nivå .
1 Inget yrke/uppgift saknas
2 Normalt inga krav på utbildning
3 Normalt krävs gymnasiekompetens
4 Normalt krävs gymnasieskola med påbyggnad eller en kortare högskoleutbildning (högst ca

3 år)
5 Normalt krävs en längre högskoleutbildning (3-4 år eller mer) och en akademisk examen
Kommuntyp
Utifrån skolkommunen kan skolorna delas in regionalt. Här används Sveriges kommuner och
landstings indelning.
1 Storstäder
2 Förortskommuner
3 Större städer
4 Pendlingskommuner
5 Övriga kommuner
Huvudman
1 Kommunal huvudman
2 Övriga huvudmän

Sammanfattade resultat delrapport 1
Här kommer resultaten endast att beskrivas i korta ordalag. En fylligare rapport kommer att
presenteras hösten 2010.
Diagrammen nedan utgår från den metod som beskrivits ovan, dvs. standardiserade
medelvärdesdifferenser. Kurvorna beskriver ökningar eller minskningar, utifrån d-värdet, för
olika grupper av elever.
Diagram 1.
d-värde
0,5
0,4
0,3
0,2
0,1
0
-0,1
-0,2
-0,3
Utvecklingen av Medelbetyg 1990-2008, uttryckt i d-värde, efter kön
1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008
Pojkar Flickor
Diagram 1 visar skillnaden i utvecklingen av medelbetyg, som d-värde, mellan pojkar och
flickor. År 1990 är satt till 0 eftersom detta är utgångspunkten för analysen. Man kan se att
både pojkars och flickors medelbetyg utvecklats i positiv riktning. Skillnaden är att flickors
medelbetyg utvecklats tydligare i positiv riktning jämfört med pojkarnas.

Diagram 2.
d-värde
0,5
0,4
0,3
0,2
0,1
0
-0,1
-0,2
-0,3
Utvecklingen av Medelbetyg 1990-2008, uttryckt i d-värde, efter
utländsk bakgrund
1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008
Född i Nordiskt land, med minst en förälder född i Norden
Född i Nordiskt land, båda föräldrarna födda utanför Norden
Född i Europa eller Nordamerika
Född utanför Europa/Nordamerika
Diagram 2 visar på skillnaderna i utveckling av medelbetyget mellan olika elevkategorier
baserat på utländsk bakgrund. Elever födda i Norden står för den mest positiva utvecklingen,
vilket stämmer väl överens med andra studier.
Antalet individer som kommit till Sverige via exempelvis olika flyktingströmmar förklarar
delvis de andra kurvorna. Antalet individer födda utanför Europa/Nordamerika som fick
slutbetyg i årskurs 9 var i början av 1990-talet relativt få.

Diagram 3.
d-värde
0,5
0,4
0,3
0,2
0,1
0
-0,1
-0,2
-0,3
Utvecklingen av Medelbetyg 1990-2008, uttryckt i d-värde, efter
föräldrarnas nettoinkomst
1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008
Nettoinkomst föräldrar kvartil 1 Nettoinkomst föräldrar kvartil 2
Nettoinkomst föräldrar kvartil 3 Nettoinkomst föräldrar kvartil 4
Diagrammet visar tydligt att föräldrars inkomst spelat roll för hur utvecklingen av medelbetyg
sett ut. Kurvan för kvartil 1 visar utvecklingen för de elever vars föräldrar tjänar minst, medan
kurvan för kvartil 4 visar utvecklingen för de elever vars föräldrar tjänar mest.
År 1990 hade barn till låginkomsttagare ett betygsgenomsnitt på 3,12 medan motsvarande
snitt för barn till höginkomsttagare låg på 3,54. År 2008 låg meritvärdet för de sämre
bemedlade barnen, enligt det nya målrelaterade betygsskalan, på 200 poäng medan
motsvarande snitt för de bättre bemedlade barnen låg på 239 poäng. Kurvorna visar, som sagt,
endast utvecklingen genom d-värde.
Barn till höginkomsttagare har alltså höjt sitt betygsmedelvärde mer jämfört med barn till
låginkomsttagare.

Diagram 4.
d-värde
0,5
0,4
0,3
0,2
0,1
0
-0,1
-0,2
-0,3
Utvecklingen av Medelbetyg 1990-2008, uttryckt i d-värde, efter
föräldrarnas högsta utbildning
1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008
Ingen utbildning/uppgift saknas Förgymnasial < 9år
Förgymnasial >=9år Gymnasial
Eftergymnasial =2år
När det gäller skillnaden mellan barn till högutbildade föräldrar och barn till lågutbildade har
klyftan vuxit till de högutbildades fördel. År 1990, då betygen sattes enligt den relativa skalan
från 1 till 5 var snittvärdet för slutbetyg i årskurs 9 för barn till högutbildade 3,7 medan
genomsnittet för barn till lågutbildade låg på 3,0.
Det genomsnittliga meritvärdet för barn till högutbildade, enligt det nya målrelaterade
betygssystemet, 239 poäng och motsvarande siffra för barn till lågutbildade låg då på 184
poäng.
Ökningen för de olika kurvorna syns när medelbetygen visas som standardiserade
medelvärdesdifferenser. Barn till föräldrar med hög utbildning tenderar att gynnas mer och
mer över tid.

Diagram 5.
d-värde
0,5
0,4
0,3
0,2
0,1
0
-0,1
-0,2
-0,3
Utvecklingen av Medelbetyg 1990-2008, uttryckt i d-värde, efter
skolkommuntyp
1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008
Storstäder Förortskommuner Större städer
Pendlingskommuner Övriga kommuner
Även geografiska skillnader spelar roll, enligt diagrammet ovan. Medelbetygen i storstäder
och förortskommuner har utvecklats tydligast.

Lärarnas Riksförbund är det enda förbundet i Sverige som
organiserar enbart behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare.
Med våra cirka 80 000 medlemmar är vi ett av de
största förbunden inom Saco.
www.lr.se