Miss Nina en fullträff i höst - Malmö stad

E n t i d n i n g f r å n M a l m ö s t a d . Å r g å n g 3 5 N r 4 o k t o b e r 2 0 0 2 

Blådårar är vi allihopa! MFF support är 

kanske den svenska supporterklubb 

som tydligast tagit avstånd från våld 

och huliganism.I stället arbetar man för 

en bättre läktarkultur och att ge allt stöd 

åt det egna laget. Sid 8 

Sedan början av augusti har 26 trygghetsvärdar 

patrullerat centrala Malmö. 

De arbetar brottsförebyggande och sprider 

trygghet, men fungerar också som 

stadens ambassadörer. Sid 7 

Från chokladfabrikens lokaler hörs instrumenten 

från flitigt övande ungdomar 

långt ut på Friisgatan.Varje eftermiddag 

vid fyratiden fylls Ku l t u r k o m p a n i e t s 

klasser med spelsugna skolelever. 

Sid 4 

Valet att rösta 

inte självklart 

Valdeltagandet sjönk i år och 

åsikterna är delade om det 

meningsfulla i att rösta. I 

Ro s e n g å rd skedde dock en 

ökning, vilket demokratiambassadörerna 

får antas vara 

delaktiga i. Sid 14 

– Det ska bli jätteskönt att slippa översättningar och i stället spela på originalspråk! säger Nina Pressing om sin roll i Miss Saigon,berättelsen om en amerikansk soldat som 

blir förälskad i en vietnamesisk kvinna.Nina spelar Gigi,en prostituerad vännina till den kvinnliga huvudrollen Kim. 

Miss Nina en fullträff i höst 

Det talas mycket om henne just nu, Nina Pressing. Efter succén i 

Dåliga Mänskor på Malmö Opera och Musikteater har segertåget fortsatt, 

först med musikalen Rent i Köpenhamn och nu med en roll i Nine 

när den kom tillbaka till Malmöscenen. I slutet av november kröns det 

hela med en roll i teaterns stora höstsatsning, Miss Saigon. Malmös 

En fråga om gränser 

Gränsdragningar är temat för 

årets Antirasistiska filmdagar 

som arra n g e ras i slutet av 

oktober. Det gäller inte bara 

synliga gränser utan även de 

inre som handlar om moral 

och värd e ri n g a r. Fi l m d a g a rna 

riktar sig främst till skolbarn 

och ungdomar. Sid 18 

uppsättning av Miss Saigon är fylld av etablerade namn från världens 

alla hörn, och det är språket som har gjort det möjligt. – Vi spelar pjäsen 

på engelska! berättar regissören Vernon Mound. Nina Pressing är 

den enda skåningen i rollistan, och en av de få som inte redan har spelat 

i Miss Saigon. Sid 11 

Stadens tjänstemän möter 

Malmöbor från hela världen 

Det är resultatet av en uppmaning till Malmö 

stads anställda och till nyanlända inva n d ra re 

som går på svenskundervisning om att söka kontakt 

med varandra. Ett hundratal personer har 

blivit kontaktpersoner för att vidga sina vyer i ett 

kulturellt och socialt perspektiv. Barbro Andersson 

och Ngan Tran träffas regelbundet. – Det 

finns så mycket fördomar och okunskap som nu 

kan överbryggas, säger Barbro hoppfullt. Sid 3

2 ● Nr 4 – Oktober 2002 

● Nr 4 – Oktober 2002 

3 

Anna-Mia lovsjunger Malmö 

med jazz på skånska 

Jazz ”po skånska". Kan de va nåt? 

Ja, det visar med största glädje 

vokalissan Anna-Mia Barwe och 

hennes svängiga Malmökvartett. 

"Rejnt liss po tejven", "En näktergal sjöng 

i Folkets Park", "Malmö i maj" eller varför 

inte Gershwins "A foggy day in London 

town" som i Barwe-bandets tolkning blir 

"En blåsi’ da’ i Malme sta’". 

Det är lynt värre när den djupa alten 

Anna-Mia Bar we tar ton, en leading lady 

med raspig skånska och flera glimtar i 

ögonen. Hon tar en fika på Lilla Torg, hör 

torghandlarna ackordera på Möllan och i 

Folkets park blir hon förälskad till näktergalens 

sång. Malmö så det förslår. 

Sång i duschen 

– Det börjar med att pianisten Sven Bjerstedt 

översatte "Misty" till "Jau bler tosig". 

Vi provade den live och den blev mycket 

uppskattad. Skånskan passar till jazz, den 

är så utrycksfull, säger Anna-Mia. 

Den 38-åriga stockholmsfödda Ma l m ö - 

gräbban började sent. Hon säger sig inte 

ha den rätta skolningen, mest sång i 

duschen, men det finns påbrå i släkten. 

– Min mamma Maj-Britt sjöng jazz på 

Nalen i Stockholm under namnet Pucki 

Ö b e rg. Hon var så ung att arra n g ö re n 

Topsy Lindblom fick släppa in henne bakvägen. 

Bagarens högra hand 

Anna-Mias första framträdande var på en 

talangjakt i början av 80-talet. Hon tog sig 

vidare och fick blodad tand. 

– Jag började på jazzinstitutet i Malmö. 

Där träffade jag pianisten Chri s t i a n 

Colan, han hjälpte mig med kontakter, 

spelade in kassetter. Christian är så entusiastisk. 

Han betyder oerhört mycket för 

jazzen i Malmö, säger Anna-Mia och tänder 

en cigarill. 

Vi sitter på Systrar&Bröder, storasyster 

Bias fik just bakom Stadsteatern. Anna- 

Mia brukar hoppa in som allt i allo, främst 

som bagarens högra hand. Hon har ett 

f ö rflutet i hotell- och re s t a u ra n g b ra nschen. 

– Jo, vi drev en rörelse i Gränna i nästan 

fyra år. Jag är uppvuxen i branschen, 

har gjort det mesta – kock, kallskänka, 

hovmästare. Det är en slitsam bransch, 

men syrran trivs och det går ju bra. 

Dubbade Fred Flinta 

I mitten av 80-talet flyttade Anna-Mi a 

permanent till Malmö. Tre år senare startade 

Sven Bjerstedts kvintett som senare 

blev Anna-Mia Barwe Band. 

– Jag var servitris på på MK-line och 

där var vi husband på Jazzbåten mellan 

Malmö och Köpenhamn. 

Vid sidan av bandet har Anna-Mi a 

sjungit solo – Michael J. Smiths komposit 

i o n e r, som hon beskri ver som happeningmusik. 

Hon har dubbat Fred Flinta och 

Information från Malmö stad. 

Nr 4,oktober 2002,utgiven vecka 41. 

Nästa nr : December 2002. 

annan tecknad film och hon har kört buss. 

– Busschaufför var ball. Är man själv 

glad blir det kul. Men jag började studera 

och kunde inte fortsätta. 

CD:n "Jazz po skånska" har hon produc 

e rat för egna pengar. Och nu satsar 

Anna-Mia på eget musikbolag. 

– Jag säljer mitt band, allt från duo till 

mindre storband, till företag, konferensarrangörer. 

Det går helt okey, men för att 

klara mig måste jag också jobba hos syrran. 

Även i Köpenhamn 

Vi får påtår och pratar om jazzen i Malmö. 

I en av låtarna sjunger Anna-Mia om 

musiker som Maggi Olin, Jan Lundgren, 

Chicko och om att Helge Albin är snygg. 

– Vi har otroligt bra musiker och sång- 

Adress: 

Vårt Malmö,205 80 Malmö 

Telefon: Växel 040-34 10 00 

Telefax: 040-34 20 92 

Ansvarig utgivare: 

Kjell-Arne Landgren 

Kommunfullmäktiges ordförande 

Telefon 040-34 10 27 

are och sångerskor. Min uppfattning är att 

Malmö är en av de största jazzstäderna i 

Norden. Här finns ett stort utbud och det 

är positivt, men ska man bli "Sverigekändis" 

tror många att man måste dra till 

Stockholm och det är ju inte bra. 

Men finns det inte en marknad i Köpenhamn 

också? 

– Jo, jag har själv spelat på Montmartre 

i Köpenhamn. Det gick bra, men jag var 

för ung för att dra nytta av det. Jag är med 

i Föreningen Skånes Musikbransch där vi 

ska främja alla delar av musikbranschen 

och förbättra samarbetet med Danmark. 

Vi ska också se till att musiker inte ska 

behöva fly Malmö för att gå vidare i karriären, 

säger Anna-Mia bestämt. 

Bäst på ballader 

Hon tar intryck av all musik som är "bra", 

men efter lite trugande nämner hon sångerskor 

som Sarah Vaughn, Monica Zetterlund, 

Billy Holliday och Ella Fitzgerald. 

– Hoagy Ca rmichael är en av mina favori 

t e r. För tre år sedan var jag med i Pa u l 

St ra n d b e rgs Pauls Jubilee Orh c e s t ra som 

hyllade Hoagy när han fyllde 100 år. 

– Nästa år ska jag troligen jobba med 

Jan Sigurd. Förhoppningsvis blir det en 

platta, säger Anna-Mia med ett leende. 

Beskriv dig själv som sångerska? 

– En djup alt, som är bäst på ballader. 

Fraseringen är min styrka, att plocka fram 

texten och förmedla den, ungefär som en 

skådis läser en text. 

Varför blev det Malmö? 

– Jag älskar stan och tog ett beslut 1985 

att här vill jag stanna och bygga mitt liv. 

Jag kände att Malmö bubblade, här är 

Redaktör: 

Stefan Andersson 

Telefon 040-34 12 46 

Malmökalendern: 

Monika Månsson 

Telefon 040-34 11 01 

Upplaga: 155 000 ex 

lagom stort, trevligt gemyt och så händer 

det saker. Bron, Högskolan och V ä s t ra 

Hamnen är jättebra, men det ändrar inte 

på skåningen som tar förändri n g a rn a 

med ro – stressade stockholmare kan inte 

jaga upp oss. Möllan, Folkets Park, parkerna 

och fik som Systrar&Bröder är bara 

härligt. 

Och bättre blir det när Anna-Mia lovsjunger 

dem på målande skånska. 

Fakta 

Anna-Mia Barwe 

Ålder: 38 

Familj: Gift, två barn 

Favoritmusik: 

Allätare, men med hög kvalitet 

Favoritböcker: Latinamerikanska, 

främst Gabriel Garcia Marquez 

Favoritfilm: 

Jim Jarmuschs "Down by law" 

Aktuell med cd:n: 

"Jazz po skånska". 

Art Director: 

Mohammad Hassan Hashemian 

Telefon 040-34 12 43 

Annonser: 

Ardeo Marketing 

Telefon 040-690 91 00,690 91 60 

Tryck: Skånska Dagbladet,Malmö 

TO M A S JO H A N S S O N 

Fo t n o t. Dagens sättning av Anna-Mi a 

Barwe Band är: Sven Bjerstedt, piano, Per 

Ekman, bas och Je rker He i j k e n s k j ö l d , 

trummor. Blåsaren Leif Blunck och gitarristen 

Bo-Göran Sahlin gästar på skivan. 

Den 7–8 november spelar Anna-Mi a 

Barwe Band på Restaurang Valvet. 

! 

Kommunanställda 

blir kontaktpersoner 

åt invandrare 

”Möt malmöbor från hela världen” 

är en uppmaning som vänder sig till 

stadens anställda och till nyanlända 

invandrare som går på svenskundervisning. 

Redan har personal allt ifrån symfoniorkestern 

till brandkåren anmält 

sig för att bli – och få – en kontaktperson. 

A r b e t s m a rk n a d s s e k re t e ra re Ba r b ro 

Andersson är en av dem som varit med 

och utvecklat idén. I dag är hon och vietnamesiska 

Ngan Tran kontaktpersoner åt 

varandra. 

– Tänk att det äntligen blivit verklighet! 

Jag har bott 20 år i Rosengård och vet att 

många invandrare aldrig får en chans att 

tala med svenskar. Det finns så mycket 

fördomar och okunskap om varandra som 

nu kan överbryggas, säger hon förhoppningsfullt. 

– Jag skrev på anmälningsblanketten 

att jag var intre s s e rad av böcker och 

musik, berättar Ngan Tran som arbetat 

som översättare i sitt hemland. 

– Och jag var intresserad av att träffa 

någon som kunde hjälpa mig att fördjupa 

mig i den österländska kulturen, säger 

Barbro Andersson. 

Inga genvägar 

Den som ser till att matcha kommunanställda 

med invandrare är projektledaren 

Ulla Olson på utbildningsförvaltningens 

etniska relationer. 

– Betänk att Malmö har upp emot 

20 000 kommunalt anställda. Det finns inga 

genvägar till hur var och en ska få en passande 

kontaktperson. Men vi har bland 

annat lyckats para ihop sådana som har liknande 

yrkesutövning, till exempel vägingen 

j ö re r, arkitekter och lära re, berättar hon. 

Symfonikonserter, jazz-, kammaroch 

nutida musik. Allt blandas på 

samma festival – Music Around. 

– Det är ett väldigt mäktig program, 

berättar projektledaren Ann-Marie 

Ekman entusiastiskt. Med över sextio 

arrangemang runt om Öresundsregionen 

blir det en av de största musikfestivaler 

som arrangerats här! 

Music Around ingår i årets upplaga av 

Kulturbro, som ju bland annat har Östersjön 

som tema. Det innebär att flera av de 

gästande solisterna och dirigenten har 

hämtats från just det området. 

– En av de mer spännande tonsättare 

är Arvo Pärt från Estland, berättar Ann- 

Marie, en man som faktiskt lockar unga 

rockmusiker med sin musik. 

Ökat danskt intresse 

Alla de stora orkestrarna i regionen, MSO, 

HSO, Danmarks Radio och Själlands Sym- 

Ulla Olson påpekar att projektet inte är 

någon kontaktförmedling i tra d i t i o n e l l 

mening och att det krävs noggrant arbete 

att matcha rätt. 

– Det hindrar inte att man kan skjuta 

bom ändå, säger hon. 

Gunnel Rydell som är enhetschef på 

etniska relationer menar att även ett misstag 

kan ge erf a renhet och poängterar att 

målet inte är att alla ska bli vänner för livet. 

– Man kan bestämma sig för att vara 

kontaktperson ett halvår och sedan se hur 

det utvecklas, säger hon som själv har en 

irakisk kvinna som kontaktperson. 

– En del tycker att de träffar så många 

invandrare ändå i jobbet, men det är inte 

detsamma som ett privat möte där man 

får insikt i olika levnadssätt, tillägger hon. 

Cheferna måste ge stöd 

Fl e ra studier har visat att inva n d ra re 

önskar svenska kontakter för att utveckla 

språket. Ngan Tran, som talar både vietnamesiska 

och det kinesiska riksspråket 

m a n d a rin samt dialekten kantonesiska, 

samtalar mest på dessa språk med sin lilla 

flicka, sin man – som är från Kambodja – 

och sina släktingar. 

– Jag tycker det är bra att ha fått en 

e rf a ren Malmökvinna som kontaktperson, 

säger hon. 

Ulla Olson har varit ute bland invandrare 

som går på svenskundervisning och 

talat om projektet, delat ut broschyrer till 

kommunanställda och kommer att bearbeta 

de kommunala arbetsgivarna framöver. 

– En grundförutsättning för att projektet 

ska kunna leva vidare på egen hand är 

att förvaltningsledningar, chefer och arbetsledare 

själva deltar eller stödjer och 

u p p m u n t rar personalens deltagande, 

säger hon. 

Intresserade kommer till Ulla Olson för 

personliga intervjuer och har sin första 

foniorketster deltar i arrangemanget och 

just samarbetet mellan alla deltagande 

arrangörer tycker Ann-Marie Ekman är 

speciellt. 

– Det finns en stor öppenhet för samarbete 

i just den här regionen, säger hon, 

inom jazzen har det ju funnits länge. Det 

är fullständigt naturligt att svenska musiker 

spelar i Danmark och tvärtom. Om 

Music Around dessutom är starten för ett 

mer kontinuerligt samarbete mellan symfoniorkestrarna 

så är det toppen. 

Hon tycker sig se ett större intresse från 

danskarna för Sverige de senaste åren. 

träff tillsammans med henne på Etniska 

relationer invid stadshuset. 

– Eftersom jag intervjuat båda kommer 

samtalet oftast lätt igång. Innan kontaktp 

e r s o n e rna skiljs bestämmer de nästa 

möte. De får med sig en kasse information 

om Malmö stad och sedan fortsätter de på 

egen hand, förklarar hon. 

Kontaktpersonerna bestämmer själva 

hur länge, hur ofta och under vilka former 

de vill träffas. 

Under året har ett 50-tal par börjat träffas. 

Efter en tid blir de inbjudna i grupp till 

stadshuset för få information om Malmö 

och se allt vad den nya receptionen kan 

erbjuda. 

– Det finns många möjligheter att utveckla 

projektet med flera gemensamma 

träffar liksom med kulturaktiviteter, utflykter 

och liknande, säger Gunnel Rydell. 

Ledde till arbete 

På stadskontoret är det planeringssekret 

e ra re Andreas Konstantinides som 

a n s va rar för ve rksamheten som han 

u t vecklat i samarbete med Hyllie och 

Fosie stadsdelsförvaltningar. Han är själv 

med i projektet och har med sina 28 år i 

Sverige erfarenhet från båda sidorna – att 

Mäktig musikfestival i regionen 

Ngan Tran och Barbro Andersson är varandras kontaktpersoner i projektet Möt Malmöbor från hela världen. 

Exempelvis ska Da n m a rks Radio och 

Sveriges Radio, i deras största samarbete 

h i t t i l l s, banda men också dire k t s ä n d a 

delar av festivalen. 

– Det är väldigt roligt att just kunna 

k o m b i n e ra så många olika genrer i 

samma festival för det kan också väcka 

intresse hos olika grupper för sådant som 

de inte går på annars. 

Runt hela regionen 

Planeringen har pågått i ett och ett halvt 

år, pengarna kommer dels från Kulturbro 

2002, men också från Svenska Institutet, 

vara grekisk invandrare och kommunalanställd 

tjänsteman i Malmö. 

– Vi ska ge bra service från kommunen 

– hur gör vi det till alla de invandrare som 

Malmö har? Det här är ett bra sätt att bli 

bättre i sin yrkesutövning samtidigt som 

projektet också har en social aspekt. 

Från pilotprojektet berättar han solskenshistorier 

om till exempel den invandrade 

biokemisten som var kontaktperson 

med en kvinnlig anställd på stadskontoret. 

– Hennes man var i samma bransch så 

det ledde till att biokemisten fick arbete 

på mannens arbetsplats! 

– Naturligtvis blir inte alla möten lyckade. 

Några väljer att hoppa av kontakten 

av olika skäl. Därför vill vi inte göra det för 

stort på en gång utan med hjälp av matchningen 

försöka se till att personerna har 

förutsättningar att träffas kontinuerligt. 

CA J S A CA R R É N 

Fotnot. Grunden till projektet är densamma 

som i Malmö stads åtgärdsplan för 

integration. På grund av sin myndighetsutövning 

är socialsekreterare och introd 

u k t i o n s h a n d l ä g g a re undantagna som 

kontaktpersoner. 

Malmö SymfoniOrketster, MSO 

Statens Kulturråd och Kastrups Lufthavn. 

– Vi hoppas kunna genomföra Music 

A round va rtannat år, säger Ann-Ma ri e 

Ekman. 

Men var kommer namnet ifrån? 

– Det har faktiskt jag hittat på, ler hon. 

Jag tycker det illusterar att festivalen greppar 

runt hela regionen, och att den innehåller 

all slags musik! 

Allt om pro g rammet finns på 

w w w. m u s i c a round.nu. Fe s t i valen pågår 

mellan den 26 september och den 14 

november. 

PE T R A BE R G WA L L

4 ● Nr 4 – Oktober 2002 


5 

Kulturgodsaker i chokladfabriken 

Äntligen ska chokladfabriken fyllas 

med liv igen. Under mer än tio år har 

Mazettis chokladfabrik i kvarteret 

Hjärpen i centrala Malmö till stora 

delar stått outnyttjad. 

Nu planeras för en mängd olika 

verksamheter. Bland annat föreslås 

Skånes Dansteater och verksamhet 

vid högskolorna för musik, teater och 

konst vid Lunds universitet flytta in. 

Där ska också finnas plats för friskvårdsanläggning, 

krog, ölbryggeri och 

nybyggt boende. Kulturen är tänkt att 

prägla kvarteret. 

Det var 1992 som choklad- och godisproducenten 

Mazetti upphörde med sin produktion 

och lämnade efter sig ett helt 

kvarter av chokladdoftande fabrikslokaler 

mitt i Malmö. 1997 köpte Malmö stad hela 

chokladfabriken och redan då fanns planer 

på att inrätta ett kulturcentrum. 

Då pratades det om att skapa en plats 

där kultura r b e t a re, konstnäre r, hantve rk are, 

fria teaterg ru p p e r, filmare med flera 

kunde mötas och skapa. Men av detta blev 

det långbänk och under många år har plan 

e rna för chokladfabriken legat i träda. 

Först nu händer det saker igen. 

Börje Svensson, chef för Malmö Kultur- 

Malmö Kulturkompani är en 

verksamhet som redan nu finns i 

Chokladfabrikens gamla lokaler. Folk 

som går förbi på trottoaren kanske 

undrar vad som försiggår på andra 

sidan väggarna. Ofta kan man höra 

instrumenten från flitigt övande ungdomar 

långt ut på Friisgatan och att 

göra ett besök är inspirerande. 

Varje va rd a g s e f t e rmiddag vid fyra t i d e n 

börjar lokalerna på de fyra våningsplanen 

att fyllas av kultursuktande skolungdo- 

koncern, har sedan i våras jobbat fram ett 

förslag som placerar Skånes Dansteater 

mitt i chokladfabriken. På två våningsplan 

utmed Bergsgatan ska både scen, 

med plats för cirka 400 besökare, och 

övningslokaler byggas. 

– Om vi kan flytta Skånes Dansteater 

till Mazetti löser vi många problem på 

samma gång. Dansteatern får en grund 

för hela sin verksamhet, både en permanent 

scen och bra lokaler i övrigt. Och den 

nybyggda scenen ska också kunna brukas 

av gästspelande grupper, säger Svensson. 

Juniorensemble 

Skånes Dansteater konstaterar i en vision 

för sina lokaler i chokladfabriken att man 

efter flytten kommer att kunna utnyttja 

sina konstnärliga resurser bättre. Bland 

annat vill dansteatern inrätta en juniorensemble 

för dansande Ma l m ö u n g d o m a r 

och tror att man har goda chanser att nå 

ut till en större och bredare publik om 

flytten blir av. 

Frågan om Skånes Dansteaters flytt till 

chokladfabriken ska upp i kommunstyrelsen 

i höst och när beslutet väl är taget kan 

det enligt Börje Svensson gå fort. 

– Det finns en bred politisk enighet om 

det här och lokalerna är redan till stor del 

allmänrenoverade. När kontrakt skrivits 

kan en mer verksamhetsspecifik renovering 

inledas. Går allt som det ska kan det 

bli inflytt våren 2004. 

Men det är mycket mer än dans som 

ska fylla chokladfabriken. På två våningsplan 

ovanför dansteatern planerar musik, 

teateroch konsthögskolorna vid Lunds 

universitet att skapa något de kallar Inter 

Arts Center. 

Övningsscen 

Här ska de konstnärliga utbildningarna 

samarbeta och bland annat forska med 

hjälp av datore r. Te a t e rhögskolan ska dessutom 

flytta sin övningsscen till ett fristående 

hus, det så kallade gårdshuset, i chokladfabriken. 

Kanske kan några av studenterna bosätta 

sig i de nyrenoverade studentlägenheterna 

längs hörnan vid Friisgatan och 

Södra Skolgatan? De färdigställdes under 

sommaren och samma fastighetsförvaltare 

ska också erbjuda lokaler åt företag i de 

angränsande lokalerna. 

Restaurang och bryggeri 

Samtidigt är det också saker på gång i den 

s ö d ra delen av chokladfabriken. Be rt i l 

Lundström, områdeschef på Stadsfastigheter 

som förvaltar chokladfabriken, kan 

berätta att det inuti de gamla fabrikslokalerna 

har renoverats under en längre tid. 

– Det har pågått renoveringar som inte 

direkt syns utåt och som nu börjar bli 

klara. Därför kan nu många intressenter 

så smått planera för inflyttningar. 

Både kropps- och matkultur ska sätta 

sin prägel. Längs 

Be rgsgatan planerar 

ett företag 

att öppna gym 

och fri s k v å rd s - 

c e n t e r. I södra 

hörnet vid korsningen 

Be rg s g a - 

tan och Möllevångsgatan 

ska 

det bli både krog 

och ett citybryggeri. 

– En familj 

som nu har en 

större restaurang 

på annan plats i 

Malmö kommer 

att flytta hit. Restaurangenplanerar 

också att starta 

ett ölbryggeri, 

p recis som det 

faktiskt varit tidig 

a re i samma 

l o k a l e r, berättar 

Ulf Ru n e h a m m a r 

på fastighetskontoret. 

Och på den 

stora parkeringen längs Södra Skolgatan 

ska det så småningom bli bostäder i 

MKB:s regi. Riktigt vilken sort är ännu inte 

bestämt. 

Fullt ös i Kulturkompaniets klasser 

mar. De spelar olika instrument, går i teater- 

och dansklasser, lär sig leranimation, 

teckning och serieteckning, filmberättande 

med videokamera eller digital 3D-animering. 

Kö till klasserna 

Listan över allt som erbjuds är lång. Samtliga 

klasser är ständigt fulltecknade och 

till många är det också kö. Nu i höst har 

Kulturkompaniet varit i gång ganska exakt 

ett år i sina nya lokaler i Chokladfabriken 

och börjar så smått att komma till ro. 

Pål Svensson är en mycket nöjd chef. 

Det märks när han visar runt bland salar 

och övningsrum på de olika våningarna. 

Han passar också på att berätta lite om 

Kulturkompaniets historia. 

– När vi 1996 fick våra olika stadsdelsförvaltningar 

i Malmö bytte verksamheten 

namn från Kommunala Musikskolan 

till Kulturskolan. Då breddades också 

utbudet från enbart musik till myc k e t 

mer. Tidigare var verksamheten utspridd 

på många platser i Malmö, men efter valet 

1998 beslöts att allt skulle samlas på ett 

ställe. Vi bytte namn till Kulturkompaniet 

i september förra året. 

När Malmö Stad köpte delar av gamla 

Chokladfabriken renoverades en stor del 

Mirjam Mörnerud och Lisa Nolte övar tillsammans med läraren Christina Ivarsson. De går båda i sjunde klass och har spelat tvärflöjt i tre år. Varför blev det just 

tvärflöjt? – Ett kul instrument med fint ljud, säger båda samstämmigt. 

av lokalerna för 

Ku l t u rk o m p a n i e t s 

behov med lyckat 

resultat. Det räcker 

att gå runt och kika 

lite för att konstat 

e ra det. Kre a t i v i - 

teten sjuder: över 

allt syns och hörs 

ungdomar som 

övar och tränar. 

I ett rum sitter 

Yl va Knäve l s ru d , 

Ottil Radhe och 

Johanna Löfberg 

bakom varsitt acc 

o rd e o n d ra g s p e l 

och övar skalor. De 

har spelat ett par 

gånger och är entusiastiska. 

Va rför väljer 

man att börja 

spela just accordeon? 

– Kul att spela 

något som inte så 

många andra spelar, 

tycker Ylva och 

får nickande medhåll 

från de övriga 

två. De flesta vill ju 

spela gitarr eller 

trummor eller något 

annat mer vanligt 

instrument. 

– Min morf a r 

spelar dra g s p e l ! 

upplyser Johanna. 

Varje ve c k a 

u n d e rvisas cirka 

2 700 elever på Malmö Kulturkompani. De 

flesta kommer till kompaniets lokaler på 

Friisgatan men fort f a rande finns också 

Kvarteret Mazettihuset/chokladfabriken sett mot Bergsgatan. Friisgatan till höger på bild. 

– Det lutar åt student- eller äldreboende, 

säger Ulf Runehammar. Byggstart tror 

jag blir våren 2004. 

Det kommer alltså att hända mycket i 

I teaterklassen är det liv och rörelse och lärarens ord ekar i salen:”Bara två händer i golvet – lös det 

hur ni vill! Nu går ni i slow motion! Nu ska ni gå som stooora jättar!” 

utbildning på andra platser i Ma l m ö . 

Dessutom är den uppsökande Pröva påve 

rksamheten en viktig del av Ma l m ö 

de gamla chokladdoftande lokalerna i 

kvarteret Hjärpen framöver. 

Fakta 

JO E L ER I K S S O N 

Malmö Kulturkompani 

Malmö Kulturkompani, som riktar sig 

till barn och ungdomar mellan 0 och 

19 år i Malmö stad, består av följande 

delar: 

● Barnkulturcenter Blå hästen, 

Idébanken och Pröva på-verksamheten 

erbjuder barn upp till 7 år ett 

grundläggande kulturutbud. 

● Kulturskolan erbjuder barn och 

ungdomar mellan 8 och 19 år kurser i 

bland annat bild och form, serieteckning, 

dans, film, musik och teater. 

● Inom Kulturkompaniet ryms också 

en Barnkulturkonsulent som samordnar 

verksamheten i Malmö stad, 

KulTurbussarna som kör barn och 

ungdomar till olika kulturarrangemang 

i Malmö, och Unga Filmfabriken som 

är ett resurscenter för film, video, animation 

och filmanalys där barn och 

ungdomar kan titta på, göra och prata 

om film. 

! 

Kulturkompanis uppdrag. Varje år får förstagluttarna 

i Malmös olika skolor besök 

av Kultur-kompaniet. 

– Först kommer alla sjuåringar hit till 

oss på Friisgatan under en dag, berättar 

Pål Svensson. Då visar vi runt och låter 

dem ta del av allt vi har att erbjuda. De ska 

få en uppfattning av vad som finns, helt 

enkelt. 

– Sen har vi två arbetslag som åker ut 

till dem. Vi tillbringar fyra dagar på varje 

skola med sjuåringar. Barnen får prova på 

olika instrument, dans, teater, bild och 

film under lekfulla former. Meningen är 

att vi ska få dem att upptäcka glädjen i 

kreativiteten. 

JO E L ER I K S S O N 

Utställning 

av Citytunneln 

Malmö får en ny turistattraktion i 

höst. En utställning om Citytunneln 

tar nu form i lokalerna på Lilla 

Nygatan. 

– Vi räknar med 75 000 besökare per 

år, säger informationschef Anders 

Mellberg. 

Just nu pågår ett febrilt ombyggnadsarbete 

av lokalerna. De 600 kvadratmetrarna 

ska omvandlas till en utställning i olika 

sektioner. 

– Här ska vi visa byggdelen, bland 

annat en kalkbergsgrotta. Vi ska ha en 

tunnel och fullskalemodell av en styrhytt 

till en tunnelborrmaskin. Resultaten av 

de arkeologiska utgrävningarna finns 

med och vi ska visa säkerhetsaspekterna, 

miljöpolicyn och hur vi ska bygga stationerna, 

berättar Mellberg. 

I nästa sektion visas modeller av de 

färdiga stationerna. Malmö stads modellverkstad 

är just i färd med att färdigställa 

modeller av stationerna Centralen, Triangeln 

och Hyllie. 

– Om du ser här så har station Triangeln 

en schaktbotten på 22 meter, sedan 

ska vi lägga på gatuplanet vid Rådmansgatan. 

Plattformen blir i verkligheten 250 

meter. Vid sidan av modellerna ska vi ha 

illustrationer. 

– Vi strävar efter att besökarna ska få 

inte bara en intellektuell upplevelse, utan 

också en emotionell. Man ska kunna se 

och känna vad som händer. 

Malmö stad visar projekt 

Mellberg vandrar vidare i byggbråten och 

p a s s e rar den kommande samlingssalen 

för 50-talet personer för att komma vidare 

till nästa rum. 

– Här ska vi berätta om nyttan av pro- 

jektet. Varför Citytunneln behövs.Vår tunnel 

påverkar ju tågkapaciteten i hela landet. 

– Detta rummet ska vara ett "Just-nurum", 

besökarna ska veta var vi befinner 

oss i processen. 

Malmö stad kommer att vara med på 

utställningen. 

– De ska visa angränsande projekt, som 

exempelvis den vridbara bron i Inre hamnen, 

berättar Mellberg, som vilken påläst 

guide som helst. 

Fasaden på Lilla Nygatan ska göras om 

och utanför kommer en stor skylt att visa 

var ingången till utställningen finns. 

– Vi hoppas att utställningen blir en av 

Skånes största turistattraktioner och vårt 

läge mitt i stan är perfekt, säger Mellberg. 

– Vissa delar av utställningen kommer 

att förändras under tiden och vi kommer 

att kunna publicera autentiska bilder 

under byggets gång. 

Påverkar vardagen 

I serveringen ska det finnas fotoutställningar. 

Idéer finns också om föreläsningar 

och debattkvällar. 

Varför gör ni detta? 

– Citytunneln är jätteprojekt som påverkar 

folks vardag, därför känns det som 

en självklarhet. Vår policy är att visa upp 

oss, att vara öppna för allmänheten. Det 

höjer medvetenheten om projektet hos 

invånarna. 

Investeringen i utställningen beräknas 

bli sju miljoner kronor av den totala budgeten 

på 8,8 miljarder kronor räknat i 

2001 års värde. 

För ändamålet har Citytunneln anställt 

en utställningsansvarig, som vid sin sida 

får tre medarbetare. Utställningen öppnar 

lördag den 16 november och kommer att 

ha öppet alla veckodagar utom måndagar. 


Stadsbyggnadskontorets modellverkstad har gjort utställningsmodellerna.Citytunnelns informationschef 

Anders Mellberg studerar resultatet.

6 ● Nr 4 – Oktober 2002 

● 

Nr 4 – Oktober 2002 

7 

Miljö och arkitektur 

lockar fackmän till Bo01 

De kommer för att studera energilösningarna, 

för att kolla in arkitekturen, 

för att samla inspiration till egna planeringsprojekt. 

Bo01 väcker fortfarande 

ett stort intresse, inte minst 

utomlands. 

Regelbundet traskar små grupper Bo01 

runt, i motvind eller i slösande sol, med 

en entusiastiskt viftande guide i täten. 

Studiebesöken. Fackfolket. Den gru p p 

som har alldeles särskilda intressen av att 

besöka bomässan som blev en stadsdel: 

– Det är människor som är intresserade 

av energifrågor och de gröna lösningarna. 

L a n d s k a p s a rk i t e k t e r, andra ark i t e k t e r, 

studenter, folk från kommuner och företag, 

stadsplanerare, berättar Tor Fossum. 

Intresse för miljö och arkitektur 

Han är en av dem som då och då tar på sig 

rollen som guide på Bo01. Tor Fossum är 

arkitekt i botten och jobbar nu på det så 

kallade kansliet för det lokala inve s t eringsprogrammet. 

Hans specialitet är de 

gröna frågorna och han tar emot de grupper 

som intresserar sig för energilösningen, 

för hanteringen av dagvatten, för den 

ekologiska stadsdelen. 

– Det här är ju ett projekt som består av 

många delar som tillsammans bildar en 

helhet. Det är kända tekniker som används, 

men som här har satts ihop till ett 

fungerande system. 

Andra besökare kommer för arkitekturen. 

– Jag tar nästan bara emot utländska 

besök just nu. De flesta svenska arkitekter 

har redan va rit här, konstaterar Eva 

Dalman, områdesarkitekt på stadsbyggnadskontoret 

och även hon tillfällig guide 

på Bo01-området. 

Bland besökarna kan hon räkna in 

både arkitekter som ritar hus och som 

stadsplanerar. Bland husen är det främst 

Wingårdhs och Erskines hus som väcker 

intresse. 

Grön ytor inspirerar 

Även satsningen på det offentliga rummet 

– parker, torg, gator – som gör att hela 

Malmö kan ha glädje av den nya stadsdelen, 

imponerar på besökarna. 

– Fast många av de som kommer är för- 

Den ständiga närheten till vatten hör till det i 

området som mest fascinerar utländska besökare. 

Tor Fossum börjar bli van att agera guide för satudiebesök på Bo01.De gröna lösningarna i området väcker 

nämligen stort intresse fortfarande,inte minst utomlands. 

vånade över att här inte är mer folkliv. 

Men det var ingen av oss som trodde det 

skulle bli så på Bo01. Det blir sällan det i 

Sverige, i så fall måste man bygga jättehögt 

och jättetätt, säger Eva Dalman. 

Än så länge känner hon inte till om 

några av de besökande arkitekterna förverkligat 

idéer från Bo01 i sitt hemland. 

– Förutom att jag vet att man i 

Helsingfors ska använda sig av grönytefaktorn. 

Men jag tror att många inspirerats 

av att ha många små tomter och olika 

by g g h e r rar och av blandningen mellan 

villor och flerbostadshus. 

Kommer från hela Europa 

Studiebesöken kommer i första hand från 

Eu ropa men också så långt ifrån som 

Kina, länder med mycket blandade förutsättningar 

och byggnadskulturer. 

– Många av besökarna är imponerade 

av hur Bo01 förhåller sig till vattnet: närheten 

till havet, kanalen och regnvattenshanteringen. 

Att vatten syns överallt, det 

är inte så vanligt, säger Tor Fossum. 

– De beundrar också satsningen på det 

gröna i området och den biologiska 

mångfalden. De är intre s s e rade av att 

höra mer om systemet med grönytefaktor 

och gröna punkter och om hur landskapsarkitekterna 

har arbetat med det ekologis- 

”Här 

skulle jag 

gärna 

vilja bo” 

– Gorgeous, helt underbart. 

– Här är så mycket utrymme! 

– Intressant med solfångare. 

När stadsplanerare från hela Europa är på 

studiebesök i Bo01-området haglar kom- 

ka systemet. 

Ä ven han tar mest emot utländska 

besök. 

– Lokalt är miljösatsningarna mindre 

kända, tyvärr. 

Den som vill veta mer om miljösatsningarna 

i området kan gå in på hemsidan 

www.ekostaden.com. Det ord n a s 

också gratis guidade rundvandringar för 

allmänheten, helgen den 12–13 oktober 

klockan 13.00, föranmälan på telefon 

040-35 95 68. 

Eller så kanske man kan åka till Belfast 

eller Haag eller Shanghai om några år och 

hitta spår av Bo01 där. 

Gröna tak och solfångare är exempel 

på det gröna Bo01. 

MO N I K A MÅ N S S O N 

mentarerna och frågorna. Och det är inte 

en helt lätt grupp för guiden Tor Fossum 

att hålla reda på. Alltför mycket konkurrerar 

om intresset . Irländskan och fransyskan 

diskuterar framför de stora fönstren 

på Wingårdhs-huset: ”De behöver förstås 

få in så mycket ljus som möjligt”, holländaren 

fastnar vid en av de små kanalerna 

för det öppna dagvattensystemet: ”Inte så 

bra för barn, det här”, fransmannen blir 

stående kvar vid kanalen: ”Här skulle jag 

gärna vilja bo”. 

Inspirerande för Irland 

En strålande eftermiddag i september, när 

de badande fortfarande dröjer sig kvar på 

den solvarma trätrappan vid vattnet, är 

det förstås ett nöje att visa upp området. 

Besökare den här gången är ett nätverk för 

e u ropeiska stadsplanera re. Många av 

dem har redan varit här tidigare, under 

bomässan, däribland Patricia Elliott från 

Belfast, Irland: 

– För oss är det här området extra in- 

Fakta 

Nyckelbegrepp i det gröna Bo01 

Energilösningar 

Stadsdelen försörjs helt med lokalt 

producerad energi från förnybara källor: 

sol vind, vatten samt energi från 

stadsdelens avfall. Energin alstras i 

eller i närheten av området. Husen är 

byggda så att behovet av uppvärmning 

och elektricitet har minimerats. 

Kvalitetsprogrammet 

Kvalitetsprogrammet är ett slags avtal 

mellan byggherrarna, Malmö stad och 

bomässan där parterna förbinder sig 

att följa programmet. Kvalitetsprogrammet 

har tagits fram gemensamt 

av de tre parterna och definierar 

miljö- och kvalitetsnivå på Bo01. 

Biologisk mångfald 

I stadsdelen har man bemödat sig om 

att anlägga olika typer av biotoper 

som ängar. Grönare bostadsgårdar 

uppmuntras. En ekolog arbetar i 

området. 

Grönytefaktor 

Byggherrarna måste kompensera de 

ytor som hårdgörs med gröna ytor. 

Exempel på gröna ytor som ger poäng 

är gröna tak, dammar och fasadväxtlighet. 

Gröna punkter 

! 

Varje gård ska förses med minst tio 

åtgärder ur den förteckning som finns 

i kvalitetsprogrammet, exempelvis en 

fågelholk för varje lägenhet. 

Lokal dagvattenhantering 

Dagvattenhanteringen inom området 

är helt lokal. Vattnet renas och behandlas 

genom ytavrinnande system. 

tressant eftersom vi också har ett stort 

s t ycke gammal va rv s m a rk som ska utve 

c k l a s. This is a gorgeous place, en 

underbar plats, säger hon som gärna vill 

se något liknande i Belfast. 

– Nästa steg är nog att försöka få politikerna 

att åka hit på studiebesök. 

Franske Christophe Pons, som håller i 

nätverket, instämmer i berömmet: 

– Sättet att lösa energ i f r å g o rna, det 

ekologiska tänkandet, att se vattnet – jag 

skulle gärna bo här. 

Inte anpassat för barn 

Men det finns kritik också. De höga lägenhetspriserna 

överraskar. Och holländske 

Paul Zoutendijk från Haag påpekar att det 

visserligen är en underbar plats, men inte 

en plats som är särkilt anpassad för barn. 

Gruppens studiebesök i Malmö varade 

f l e ra dagar. I pro g rammet ingick äve n 

besök i innerstaden och på Möllevången, 

samt flera workshops. 


Malmö hämtar inspiration 

från globalt miljömöte 

På utställningsområdet Ubuntu i 

Johannesburg möttes världen under 

tio dagar. Här byttes tankar och funderingar 

om vår gemensamma planets 

framtid. 

Några kilometer bort förhandlade statsledare 

från närmare 200 nationer för att 

säkra en hållbar utveckling för oss och för 

kommande generationer. 

Med sig hem från Johannesburg har de 

som representerade Malmö både inspiration 

och funderingar kring konkreta lösningar. 

Men också en del frustration över 

ett gigantiskt möte, med 60 000 deltagare‚ 

som hade tagit på sig att gå från ord till 

handling för att åstadkomma ett hållbart 

samhälle, men som slutade med ett ganska 

tunt dokument. 

Trevor Graham projektledare på Ekostaden 

Augustenborg, var en av dem som 

representerade Malmö i Johannesburg. 

– Jag tycker att den stora utmaningen 

för Malmö nu, är att fundera över hur 

man kan åstadkomma ett mer globalt perspektiv 

på vårt arbete. 

Jan Andersson (s) är politisk sekreterare 

i Malmö. Han var också i Johannesburg 

under konferensen. 

– Ömsesidiga utbyten ger alltid vinst. 

Det har varit fantastiskt att möta många 

olika människor och inse att vi alla jobbar 

– Många frågar vad vi gör för något, 

eller kommer bara fram för att klappa 

oss på axeln, berättar Britt-Marie 

Nilsson, en av trygghetsvärdarna 

som syns på stan. 

Trygghetsvärdarna startade sitt arbete i 

början av augusti, och fick ta itu med 

Ma l m ö f e s t i valen nästan genast. De ra s 

uppgift är att verka brottsförebyggande 

och sprida trygghet, att va ra stadens 

ambassadörer men också gatukontorets 

öga i staden. De samarbetar med polisen, 

fältvandrare och socialarbetare för ungdomar 

på stan. 

– Vi rapporterar om vi ser något som 

behöver göras vid, säger trygghetsvärden 

Stellan Bilén. Trasig gatubelysning, buskage 

som skymmer sikten och sådant. Det 

ökar både trivseln och tryggheten. 

Dessutom har de kännedom om 

Malmö, och vet vilka arrangemang som är 

på gång. 

– Malmö stads verkliga ansikte utåt, 

säger projektledare Roland Fridh. 

Olika bakgrund 

– När vi rekryterade var målet att värdarna 

skulle spegla Malmös befolkning, berättar 

Roland Fridh. 

Resultatet har blivit att det är män och 

kvinnor med olika nationalitet och i olika 

åldrar, även om merparten är mellan 25 

och 30 år. Personlig lämplighet, förmåga 

att kunna läsa av situationer, kommunicera, 

och erfarenhet av liknande arbetsuppgifter 

har va rit avgörande för vilka 

som har blivit trygghetsvärdar. 

Värdarna är i tjänst alla dagar, men det 

är fredagar och lördagar som man har 

mot samma mål och att vi också diskuterar 

ungefär samma frågor. 

Förebilder för hållbar stadsutveckling 

För tio år sedan möttes världens ledare i 

Rio de Janeiro. Vi fick lära oss ett nytt begrepp 

– Agenda 21. Agendan för det 21:a 

århundradet skulle bidra till visionen om 

ett hållbart samhälle. Det lokala arbetets 

betydelse betonas i dokumentet. I Malmö 

gick arbetet till en början ganska trögt, 

men 1997 kunde ett enigt kommunfullmäktige 

anta Malmös egen Agenda 21. 

Sedan dess har Malmö tagit viktiga steg 

mot visionerna om ett hållbart samhälle. 

Västra Hamnen och Augustenborg till exempel, 

har utvecklats till förebilder för 

hållbar stadsutveckling både i Malmö och 

internationellt. 

Jan Andersson berättar hur han i 

Johannesburg mött människor från olika 

delar av världen som känt till Malmös miljöarbete. 

– Det känns mycket stimulerande att 

v å ra idéer och tankar lockar andra. I förlängningen 

gynnar det hela Öre s u n d s regionen, 

på alla plan. Det är viktigt att försöka 

visa att det finns samband mellan ekologi, 

sociala förhållanden och ekonomi. 

Miljöarbete på lokal nivå 

Både Jan Andersson och Trevor Graham 

hoppas att mötet mellan olika aktörer på 

lokal- och re g i o n a l 

nivå, som var en del av 

k o n f e rensen, ska leda 

till mer konkret samarbete. 

– Mötet antog Local 

Action 21, som innebär 

att se till att man verkligen 

arbetar på lokal 

nivå för att åstadkomma 

ett hållbart samhäll 

e. Det hoppas jag 

m ycket på, säger 

Trevor Graham. 

Och Jan Andersson 

blickar framåt i tiden 

och tycker att det finns 

mycket kvar att göra i 

Malmö. 

– Vi kan, och måste, 

bli bättre på transporter 

till exempel. Här i 

Johannes-burg har jag 

fått många idéer på vad 

man skulle kunna göra. 

Och så har jag själv fått 

erfara hur det är att försöka transportera 

sig i en stad med näst intill obefintlig kollektivtrafik. 

Det sporrar till nytänkande. 

Trevor Graham betonar vikten av partnerskap 

och olika samarbetsprojekt. 

– Man kan lära så mycket av varandra. 

I Leicester i England till exempel har man 

Trygghetsvärdar ger hjälpande hand 

flest i tjänst och under längst tid. 

– Då rör det sig mycket folk i staden 

och alkoholanvändningen är högre, säger 

Britt-Marie Nilsson 

Alla värdarna har fått utbildning i konflikthantering 

och hjärt- och lungrädd- 

ning. De ras befogenheter att ingri p a 

sträcker sig bara till vad vem som helst får 

lov att göra, det så kallade envarsgripandet. 

Det innebär att vem som helst får lov 

att ingripa vid pågående brott som kan ge 

fängelse. 

I utställningsmontern i Johannesburg mötte Trevor Graham miljöföreträdare 

från olika delar av världen,här en representant från Förenade 

Arabemiraten. 

beslutat att man ska arbeta för att öka 

inköpen av rättvisemärkta varor i kommunen. 

Det skulle man lätt kunna göra i 

Malmö också och på så sätt vara med och 

påverka de globala problem som vi står 

inför. 

AG N E TA NO R D I N 

Stellan Bilén och Britt-Marie Nilsson hjälper besökarna Kristine och Karin tillrätta i centrala Malmö.– En stor del av jobbet består just i att besvara frågor av allmän 

karaktär och att vara observanta,men ibland ger vi till exempel lätt sjukvårdshjälp i form av plåster och annat, säger de båda trygghetsvärdarna. 

Trygghetsvärdarna känner redan att de 

har gjort en stor insats i Malmö. 

– Enligt polisen var det den lugnaste 

Ma l m ö f e s t i valen på länge, säger Bri t t - 

Marie Nilsson. Det känns bra att ha medverkat 

till det. MA R I E NO R D G R E N

8 ● Nr 4 – Oktober 2002 


9 

Ljusblå kärlek på ståplats 

En folkhord är på väg genom 

Pildammsparken. Många bär ljusblå 

halsdukar i sensommarvärmen, 

andra tröjor eller kepsar. 

Förhoppningar surrar som flugor. 

– Det är något magiskt, man blir som 

en liten påg, säger Peter Åhlander, 

ordförande i MFF Support. 

Det är match på Malmö stadion. 

För många har dock matchen börjat bet 

ydligt tidigare än en timme före avspark . 

Oftast direkt efter föregående match, 

d i rekt efter slutsignalen. Under veckan tilltar 

spänningen, fjäri l a rna samlas i magen, 

tugget om matchen är igång – laguppställningen, 

avstängningar, skador. Och mots 

t å n d a rens brister och fört j ä n s t e r. 

Så är det för Peter Åhlander och de 

2 800 medlemmarna i MFF Support. 

– Matchdagen börjar jag bli nerv ö s 

redan vid middagstid, erkänner vice ordförande 

Mark Edwards. 

– Ändå känner man sig maktlös. Vi kan 

sjunga och heja fram MFF, men ändå inte 

styra något på plan. Men tillsammans är 

vi starka, säger Peter. 

Social trygghet 

Glorias är stamlokus för MFF-fansen. Där 

sänks en och annan pilsner – helst det 

egna MFF-ölet – timmarna före. Fotboll 

som en ritual, en livsstil, en social trygghet. 

– Fotboll och öl hör ihop, säger Peter 

bestämt. Den lilla grupp som inte klarar 

det, som inte sköter sig, ska inte få bestämma. 

Det handlar att bete sig som en 

god medborgare även på fotboll. 

Andra tar sin matchbier på något av 

Möllevångens hak, medan många avstår. 

Man kan helt enkelt säga att den hängivna 

ståplatspubliken på Malmö stadion är 

hyggligt folk. 

– Den fungerar som Malmöfestivalen. 

Ju mer vanligt folk desto säkrare att gå på 

match. Vi är gamla och unga, tjejer och 

killar och så vill vi ha det, påpekar Mark. 

Uppvärmning inför avspark. 

Utanför stadion ringlar köerna. I folkh 

a vet syns en och annan uniform e ra d 

p o l i s. Pu b l i k v ä rd a rna kollar väskor. 

Alkohol, pyroteknik och vapen är förbjudet. 

Likaså att bära kläder som visar missaktning 

mot folkgrupp eller ras. 

– Den där burken får du dricka utanför. 

– Damen får jag titta i väskan? 

Vänligt, bestämt, inga pro t e s t e r. De 

flesta vet vad som gäller, publikvärdarna 

kan vägra fansen tillträde. 

– Vi har fått utbildning för det här, allt 

från kroppsvisitation till att försvara sig. 

I dag är det skärpt säkerh e t s k o n t ro l l , 

berättar publikvärden Richard Törnblad. 

Rivalitet med humor 

Det är trångt på stadion. Trångt, trångt – 

för den ovane en nästan klaustrofobisk 

intimitet. Ditt revir är borta. Men också 

gemenskap – du är en i ett hav av himmelsblå 

gemenskap, en slags kärlek. Och 

det är högljutt. När motståndarna värmer 

upp dånar de första visselkonserterna och 

ramsorna. 

– Det ska finnas en viss rivalitet mellan 

s u p p o rt ra rna, men gärna med humor, 

förklarar Peter. 

När MFF Su p p o rt senast var på 

Olympia i He l s i n g b o rg skanderade de: 

"Tina lagar äcklig mat". Med Tina avsågs 

tv-kocken Tina No rdström som bor i 

Helsingborg och tydligen är HIF:are. 

Många kvinnor i publiken 

Vi ska mot mitten, som alltid. "Fasta" platser, 

de andra finns där. Vi tränger oss igenom, 

konstaterar att det är otroligt mycket 

tjejer i publiken, en manlig bastion på 

väg att falla. 

– Ja, hade man varit singel är detta ett 

bra ställe att ragga på, säger Mark. Och du 

ska veta att tio procent av våra medlemmar 

är tjejer. 

Trycket stiger, det kokar. "Zo m b i e 

Nation" spelas, hemmalaget springer in. 

Och supportarna agerar som allt annat än 

zombies. 15 000 ljusblå A2-ark och 10 000 

ljusblå ballonger möter spelarna när de 

gör entré. "Forza Malmö, heja di blåe", 

skriks från ståplats. Konfettiregn, ett öronb 

e d ö vande dån. Ett makalöst stöd, en 

mardröm för motståndarna. 

– Vår tifo-grupp inom MFF Support har 

jobbat två dagar med arrangemanget. De 

är duktiga eldsjälar, förklarar Mark nöjt. 

Så här skrev Aftonbladets krönikör 

Lasse Anrell om "di blåe" efter hemmaförlusten 

mot Helsingborgs IF: "Malmöpubliken 

kunde varit hånfull över det usla 

spelet eller kanske till och med över den 

loja inställningen men det var den inte. 

Den var där för att visa sin kärlek och det 

gjorde den. Kanske är det sånt som fäller 

avgörande när SM-guldet ska delas ut." 

Supportrar över hela landet 

MFF Support har flera lokalavdelningar – 

Lund, Hörby, Väst och Stockholm. 

– Vi är över 130 medlemmar, folk från 

Tjejerna i publiken blir allt fler. 

Malmö som flyttat till Stockholm. Vi startade 

för två år sedan, vår första ordförande 

var musikern Åsa Ji n d e r, berättar 

Annika Ahlfors, ord f ö rande för MFF 

Support Stockholm. 

– Det blir en gemenskap för oss, vi saknar 

den ljusblå MFF-känslan här uppe. 

De arrangerar bortaresor, ser MFF tillsammans 

i Stockholm och har en "egen" 

pub i Stockholm. 

– Clara, där kollar vi MFF på tv om vi 

inte ser matchen live. Vi har också pubkvällar, 

till exempel har en av våra medlemmar 

Björn Ranelid varit här och föreläst. 

Vi tog också hand om filmpremiären 

för "Blådårar 2" i Stockholm och ordnar 

tifos som bengaler, konfetti, ballonger och 

serpentiner när MFF spelar här, säger 

Annika, som bara missade en match ifjol. 

Kramade okänd man 

Havet av röster fortsätter sin sång och 

man undrar lite grand vad som föder 

denna passion – 22 man som jagar en boll, 

men bara elva är hjältar. Denna "vi-känsla", 

detta djupa och innerliga engagemang, 

i vått och torrt, i glädje och sorg. 

Faktiskt denna oerhört positiva bild de 

visar av Malmö, hemma och borta. 

– Jag har levt med MFF nästan hela 

mitt liv. Pappas kollega kom 1979 hem 

med en flagga från Europacupen och då 

var jag fast. Jag fick också interv j u a 

Ingemar Erlandsson i radion när jag var 

tio år. Sådant sitter i, förklarar Peter. 

Men ändå? Ni fyllde ju sex busslaster 

med supportrar för en träningsmatch i 

Rostock i januari? 

– Det är svårt att förklara. Jag kommer 

ihåg 1997 när MFF gjorde 3–0 mot HIF. Jag 

"vaknade upp" först när jag stod och kramade 

en 50-årig man som jag aldrig sett 

förr. Det är obegripligt, en total glädje, 

som är svårt att sätta etikett på, säger 

Peter, som uppskattar att han lägger ner 

cirka 20 timmars jobb med MFF Support i 

veckan. 

– Då räknar jag inte matcherna, Alaget, 

B-laget, utvecklingslaget och många 

av damlagets matcher. 

Är det inte lite hysteriskt? 

– Du menar som en fundamentalism. 

Nej, det tycker jag inte. Det finns ju fågelskådare 

som tar sig till Norrland för att se 

på en raritet. Fotboll är viktigt, subkulturen 

blir större, se på landslaget och supportrarna 

utomlands. 

Ni har gott rykte,är aldrig inblandade 

i några bråk. Ni är väldigt goda ambassadörer 

för Malmö, rent utav en PR-maskin 

för Malmö stad? 

– MFF är det största i Malmö, klubben 

har satt stan på världskartan. Man pratar 

om Kockums och park e rna, men med 

MFF är det många fler som identifierar 

sig. Bron och Högskolan har inte alls 

samma tyngd och tradition som MFF. Folk 

insåg nog inte riktigt hur mycket MFF 

betydde förrän vi ramlade ner i Superettan, 

säger Peter. 

Borg lovar stå i klacken 

Mo t s t å n d a rna gör mål, en hastig tystnad, 

som om hela stadion, alla 24 061 i publiken, 

drar andan. Sedan drar det igång igen. 

– Nu vänder vi! 

Och ramsan: "Kämpa på himmelsblå". 

– Spelarna och föreningen är otroligt 

tacksamma över supportrarnas stöd. Jag 

har lovat att stå i klacken en match och 

det ska jag hålla, säger MFF:s sportchef 

Hasse Borg. 

Supportrarna beskriver Borg och tränaren 

Tom Prahl som MFF:s bästa värvningar 

på tio år. Det hjälper inte denna 

kväll. MFF förlorar. Fansen visar dock sin 

kärlek och kallar till sig spelarna som, 

trots förlusten, visar sin aktning för det 

monumentala ståplatsstödet genom att 

springa fram och tacka. 

– Vi älskar Malmö, skanderar fansen. 

Läktaren är fylld av konfetti, några har 

tårar i ögonen. 

– Men det är snart match igen, redan 

på söndag, säger en tillfälligt besviken 

Mark Edwards. 

På vägen hem är det tyst i Pildammarna. 


Spänt läge före straff. 

Spelarna hyllas vid laguppställningen. Målgädje. 

Engagemang i stället för våld 

Det är tryggt att gå på MFF:s hemmamatcher. 

Det visar statistiken och det 

intygar polisen och Svenska 

Fotbollförbundet. 

– Vi har ett gott rykte. Media hör av 

sig för att fråga hur vi arbetar och på 

departementsnivå har de visat intresse 

för vår modell, säger Peter Åhlander, 

ordförande i MFF Support. 

MFF Su p p o rts första para g raf är viktig, den 

dagtingar man inte med. MFF Su p p o rt är 

en ideell och opolitisk förening som tar 

avstånd från våld och rasism. Före n i n g e n s 

huvudsakliga syfte är att väcka, utbre d a , 

u n d e rhålla och fördjupa intresset för 

Malmö FF:s fotbollsve rk s a m h e t . " 

– Vi sätter gränserna direkt, vi stänger 

av dem som inte sköter sig. Den lilla gruppen 

som saboterar sig ska inte få bestämma, 

blir det så fungerar inte demokratin, 

säger Peter. 

Dialogen viktig 

Därför blir det få incidenter när MFF spelar. 

– Vi bildades 1992, redan då hade vi 

hög medelålder i klacken. Vi gjorde direkt 

klart att vi inte ville ha några rasister som 

medlemmar i vår förening. 

– I cupen mot HIF för två år sedan blev 

det bråk. Ett 100-tal sparkades och slogs. 

Dagarna efter bjöd vi in polis, MFF, medlemmarna 

och media för att diskutera vad 

som gått snett, vad vi gjort fel och vad som 

kan göras bättre. 

Just dialogen med föreningen och polisen 

är nyckeln till lugnet. Kanske också 

dialogen med andra supporterklubbar. 

– Vi arrangerar MFF Support Cup varje 

år. Supportrar från olika klubbar träffas en 

helg, spelar fotboll och visar vad de har 

gemensamt. 

Men våldet skrämmer ändå. Den senaste 

tidens händelser har skakat fotbollen. 

Blåvitthuliganer står åtalade för att ha 

slagit ner en 23-årig Bajensupporter med 

järnrör. 

Dödsfallet i Stockholm är den färskaste, 

mest tragiska händelsen. MFF Supports 

hållning är klar: "De personer som 

inte kan skilja mellan rivalitet och bråk 

har inte rätt att kalla sig supportrar i vanlig 

mening utan är huliganer. De vill stå 

– Vi har ett gott rykte,säger MFF supports ordförande 

peter Åhlander. 

utanför det samhälle vi lever i och de lagar 

som gäller och måste då ta konsekvenserna 

som andra kriminella som bryter mot 

samhällets re g l e r. Åtskillnaden mellan 

s u p p o rt rar och huliganer är ett viktigt 

inslag i våldsdebatten som alltför ofta saknas. 

I händelsen med dödsfallet undrar 

man vilken riktig supporter som befiner 

sig långt ifrån arenan där favoritlaget ska 

spela, en halvtimme före avspark?" 

Samma hållning har Svenska fotbollförbundet. 

– Inne på arenorna har vi inte haft 

någon incident i år. Det här hände långt 

utanför arenan och då har vi inga befogenheter. 

Då måste vi ha hjälp av polisen. 

Vi samarbetar, byter information, vi har 

personkännedomen, säger Janne Larsson 

på Svenska Fotbollförbundet. 

Förbundet satsar mycket på att öka 

tryggheten på arenorna. 

– I år har vi satsat en miljon på att 

utbilda publikvärdar. Vi har kameraövervakningssystem, 

vi har konferenser med 

klubbar och polis ett par gånger om året. 

Jag tror att en stor del av de senaste årens 

publikframgångar beror den ökade tryggheten 

och på att supportrarna numera 

oftast skapar en bra stämning. 

– Vad vi nu önskar är en lagstiftning 

som ger påföljd för den som tar sig in på 

en arena som nekats tillträde. Vi vill att de 

ska kunna fällas för olaga intrång. 

Janne Larsson tror att våldet kan 

skrämma bort en del. 

– Men det är ofarligt att ta med sig barn 

på fotboll. Våra kameror har ett preventivt 

syfte, säger Janne och påpekar att MFF 

Support är ett föredöme. 

– Jag kan inte påminna mig en enda 

incident. 

Är aldrig orolig när MFF spelar 

Polisen har också goda erfarenheter av 

MFF Support. 

– Samarbetet med MFF, Fritid Malmö, 

MFF Support och andra supporterklubbar 

gör vårt arbete betydligt lättare. Vi jobbar 

före byggande och när vi gör en 

bedömning pratar vi med dem, säger 

Henrik Qvist, supporterpolis. 

Henrik Qvist är supporterpolis.– 

Jag är 

aldrig orolig när 

Malmö FF spelar, 

säger han. 

Polisens policy är att aldrig berätta hur 

stor kommenderingen är. På en högriskmatch 

kan det dock röra sig om ett 50-tal 

poliser, annars högst tio. 

– Jag är aldrig orolig när MFF spelar, 

Vissa matcher måste vi dock utöka säkerh eten 

och servicen. Jag står på innerplan, 

f ramför klacken. Jag känner dem, de känner 

mig. Beter sig någon illa tar jag in ve d e r b örande 

och pra t a r, de vet dom. Vi har fört roende 

för va ra n d ra, säger He n rik Qvist. 

Vad har ni för befogenheter? 

– Polisen får bara titta i väskor under 

f ö rutsättning att vi misstänker något 

b rottsligt. Därför gör publikvärd a rn a 

detta. Vi har polislagen para g raf 13 som 

handlar om omedelbar fara för säkerh e t e n 

eller risk för att störa den allmänna ordningen. 

Då kan vi plocka ut bråkstakar. 

– Om någon utgör en upprepad risk 

kan vi göra ett tillfälligt omhändertagande. 

Vi har också ordningslagen som reglerar 

spri t f ö rt ä ring på offentliga tillställningar. 

– Jag tror att det rör sig om högst fem 

tillfällen per säsong att någon blir avvisad. 

Man ska också komma ihåg att det endast 

är föreningen som kan stänga av åskådare, 

påpekar Qvist, som också är med på 

bortamatcherna. 

TO M A S JO H A N S S O N

10 ● Nr 4 – Oktober 2002 


11 

ANNONS 

Internationell uppsättning 

när Miss Saigon får premiär 

Malmös uppsättning i november av 

Miss Saigon är fylld av etablerade 

namn från världens alla hörn, och det 

är språket som har gjort det möjligt. 

– Vi spelar pjäsen på engelska! 

berättar regissören Vernon Mound. 

På det sättet har vi kunnat ha auditions 

i London och New York och skådespelare 

från hela världen. 

Det är inte första gången den populära 

musikalen sätt upp i Skandinavien, eller 

ens i Sverige, men Vernon Mound tror att 

det blir en av de mer unika som Malmöborna 

kommer att bjudas på. 

– Vi har faktiskt hittat nya visuella lösningar 

för de många scenerna, till exempel 

i den första sekvensen som äger rum i 

Saigon innan kriget. Vi visar i arkitekturen 

att staden kännetecknas av en fra n s k 

kolonial stil, det brukar man inte se 

annars. 

Miss Saigon är berättelsen om en amerikansk 

soldat som blir förälskad i en vietnamesisk 

kvinna. Ameri k a n e rnas flykt 

från Saigon sätter stopp för romansen, 

men hon, Kim, slutar aldrig att hoppas. 

– Det jag vill berätta är hur två personer 

från två vitt skilda världsdelar, med ingenting 

gemensamt, ändå kan bli själsfränder. 

Och ha en stor attraktion till varandra, 

berättar Vernon entusiastiskt, men 

världen skiljer dem åt. 

Flera år på Broadway 

Nina Pressing är den enda skåningen på 

rollistan, och en av de få som inte re-dan 

spelat i Miss Saigon. De flesta har gjort sin 

roll i tidigare uppsättningar, ex-empelvis 

Michelle Nigalan som spelar huvudrollen 

Kim, och har gjort så i flera år på 

Broadway. Men det betyder inte att det 

Miss Nina en fullträff 

Det talas mycket om henne just nu. 

Nina Pressing. Efter succén i Dåliga 

Mänskor på Malmö Opera och 

Musikteater har segertåget fortsatt, 

först med musikalen Rent i 

Köpenhamn och nu med en roll i Nine 

när den kom tillbaka till 

Malmöscenen. I slutet av november 

kröns det hela med en roll i teaterns 

stora höstsatsning, Miss Saigon. 

– Viktigast i förberedelserna för rollen i 

Miss Saigon är smärtan, säger Nina Pressing. 

Utan smärta blir det bara en massa 

nummer staplade på varandra. Den vardagliga 

smärta som en prostituerad lever i 

måste jag ha med mig in i rollen. 

Fylld av smärta 

Nina Pressing spelar Gigi, en prostituerad 

vännina till den kvinnliga huvudro l l e n 

Kim. Historien om Miss Saigon är fylld av 

smärta, men också av glädje och sann kärlek. 

Vårt Malmö träffar Nina i teaterns 

verkstäder och ateljéer. Här jobbas det för 

fullt med scenografin, fonder och rekvisita 

till pjäsen. Nina har rest i Asien och 

känner igen sceneriet. 

– Jag har haft tur att resa väldigt mycket, 

inte minst i Asien och jag tänker inte 

minst på kvinnorna där inför arbetet med 

Miss Saigon. 

Fostrad i Malmöflickorna 

Resan för Malmötjejen Nina Pressing började 

för många år sedan med Malmöflick 

o rna. En erf a renhet som har betytt 

mycket för henne. 

– Det har betytt allt, säger hon. Där 

uppfostras man samtidigt som man lär 

sig, lär sig uppträda professionellt, rörelseskolning, 

hållning, och inte minst att 

arbeta enhetligt, det vill säga hela ensemblen 

tillsammans, inte var och en för sig. 

Hela hennes liv har varit dans, teater 

och sång. I Malmö började hon uppträda 

professionellt redan 1994 och sedan följde 

en rad framträdanden, Joseph på Slagthuset, 

My Fair Lady på Nöjesteatern, och 

kanske höjdpunkten – Starlight Express 

1996 i Tyskland. Efter ett drygt år i den 

rosade musikalen fick Nina huvudrollen 

två år i följd, på tyska! 

– Det går knappt att inse hur stort det 

var! 1 800 personer i publiken varje kväll, 

stående ovationer varje kväll och mängder 

av TV-framträdande och intervjuer. 

Har hjärtat i Skåne 

Föreställningen gavs åtta gånger i veckan i 

och Nina medger att det var en tuff tid, 

men som gav henne massor av erfarenhet 

ska gå på rutin, menar Vernon. 

– Skådespelarna måste vara öppna för 

att se på sin roll igen, säger han. Jag vill 

göra en väldigt stark, väldigt sann historia. 

Egen scenografi 

Uppsättningen på Malmö Op e ra och 

Musikteater är en såkallad obero e n d e 

föreställning. Det betyder att den ska vara 

originalhistorien som sattes upp i London 

1989 trogen, utan att för den skull likna 

den. Hur går det ihop? 

– Vi jobbar mycket med en egen scenografi, 

berättar producenten Jesper Larsson. 

Sedan kontro l l e ras varje detalj av 

upphovsmännen. 

När vi går omkring bland scenografin 

till pjäsen på teaterns verkstad kommer vi 

fram till ett golv som ska användas till en 

hotellscen i Miss Saigon. 

– Det här golvet tyckte själva ägaren till 

pjäsen, Sir Cameron Mackintosh, var all- 

Malmötjejen Nina Pressing tar plats på scenen i Malmö Opera och Musikteaters stora höstsatsning Miss Saigon. 

och nya vänner. 

– En del av dem kommer till Malmö för 

att vara med i Miss Saigon, berättar hon. 

Nu blir det min tur att visa runt. 

Vill spela på originalspråk 

Många har sagt henne att hon borde 

flytta till Stockholm, det är där chanserna 

och jobben finns. 

– Men mitt hjärta har alltid trotsat mot 

det! Jag var precis i Stockholm och det är 

mer ytligt där, menar hon. Skåningen har 

hjärtat med i de flesta situationer och 

stressar inte på samma sätt. 

– Det är skönt när det är arbetet som 

r ä k n a s, din insats, vad och hur du gör, men 

deles för asiatiskt, så det fick dekoreras 

om för att passa den amerikanska hotellmiljön. 

Välkänd i Malmö 

Vernon Mound är välkänd i Malmö, inte 

minst med Nine som gick upp igen på teatern 

nyligen. 

– Malmö är en fantasktisk stad, säger 

han. Jag kan inte komma på en enda 

annan scen i Skandinavien som skulle 

vågat sätta upp Nine som Malmö Opera 

och Musikteater gjorde. 

– Det rör sig i Malmö, där finns förändringar 

och kreativitet som ligger i framkanten 

när det gäller Skandinavien! 

PE T R A BE R G WA L L 

Fotnot. För er som sett tidigare versioner 

av Miss Saigon kan Vårt Malmö avslöja att 

den här versionen innehåller flera helikoptrar… 

inte hur du ser ut, säger hon bestämt. 

Roller på tyska, danska och nu på engelska 

i Miss Saigon. 

– Det ska bli jätteskönt att slippa översättningar 

och spela på ori g i n a l s p r å k ! 

Annars var det nog svårast språkmässigt 

att spela och sjunga på skånska i Dåliga 

Mänskor! 

I framtiden kanske det blir studier i 

regi, men inte för länge. 

– Jag vill inte vara borta från det jag 

älskar, att stå framför en publik, känna 

deras respons, fyllas av deras energi och 

kunna ge ännu mer! 

PE T R A BE R G WA L L

12 ● Nr 4 – Oktober 2002 


13 

”Språket Förbinder” inspirerar 

svenska och danska lärare 

Gymnasielärarna Stig Wørmer från 

Danmark och Inger Hillerborg från 

Sverige var två av de drygt 150 deltagarna 

på seminariet Språket 

Förbinder i början av september. Då 

var det dags att inleda projektet för 

gymnasieelever. 

– Ett av syftena med att jag är här är 

att etablera kontakter med svenska 

lärare, förklarar Stig Wørmer. 

Han undervisar i danska, idrott och historia 

på Sankt Annae-gymnasiet i Valby och 

skriver själv en lärobok om Danmark och 

Skåne. Den kommer ut på danska om ett 

halvår och eventuellt på svenska längre 

fram. Stig Wørmer hoppas att eleverna på 

båda sidor sundet ska bli inspirerade att 

veta mer om sin äldre historia och därmed 

gemensamma språk. 

– Det beror förstås mycket på hur vi 

lärare inspirerar dem att lära sig det som 

faktiskt är annorlunda i språken, alltså 

systematiken. Gör man det går det lätt 

sedan. 

Skådespelare inspirerar 

Inger Hillerborg, som undervisar på S:t 

Petriskolan i svenska och historia är bekymrad 

över att regionens ungdomar tenderar 

att övergå till engelska när de träffas 

i stället för att försöka förstå varandras 

modersmål. 

– Men S:t Petriskolan har i många år 

haft ett samarbete med danska Metropolitangymnasiet 

på naturvetarsidan, så 

Som första kommun i Sverige har 

Malmö fått rättigheterna till en föräldrautbildning 

som kallas Cope. 

– Jag ville gärna gå föräldrautbildningen 

för man lär sig alltid något 

nyttigt, säger Tünde Deak som deltagit 

i en kurs i Kirseberg. 

Även Hyllie, Husie och Centrums stadsdelsförvaltningar 

har börjat anordna förä 

l d rautbildning enligt Co p e - m e t o d e n . 

Närmare hundra föräldrar har hittills deltagit 

i Malmö. 

– Metoden har visat framgångsrika och 

bestående resultat i främst Kanada och 

USA, berättar Gunilla Silverberg på Barnoch 

ungdomspsykiatriska kliniken. 

Cope har huvudsakligen använts för 

barn med koncentrationssvårigheter, till 

exempel de som fått bokstavsdiagnoserna 

DAMP eller ADHD. 

– Formerna har utarbetats för särskilt 

krävande barn. Men alla föräldrar kan ha 

nytta av att gå utbildningen som stadsdelarna 

erbjuder, säger Gunilla Silverberg. 

Hon har själv gjort en försvenskad ver- 

det skulle vara roligt att utveckla det även 

inom språkområdet. 

På seminariedagens förmiddag lät deltagarna 

sig inspireras av bland annat skådespelaren, 

regissören och teaterchefen 

vid Helsingborgs teater Göran Stangertz 

som har erf a renhet från både danska, 

s venska och svenskdanska scener. Ha n 

kom med fräscha exempel på hur språket 

kan förbinda. 

– Fler borde åka över sundet för att se 

teater till exempel, menade han. 

En annan inspiratör var den danske 

författaren Ib Michael: 

– Det är större risk att en veteran från 

Särskild utbildning 

stöd åt föräldrar 

med krävande barn 

Gymnasielärarna Inger Hillerborg från Sverige och Stig Wørmer från Danmark var två av de drygt 150 deltagarna 

på seminariet Språket Förbinder. 

sion som distribueras över hela landet. 

Paketet består av kursbok, video och 

handledning. 

Känner sig sig stolta 

Under utbildningen träffas 20–25 föräldrar 

i grupp ett tiotal gånger. Varje gång 

delar de upp sig i mindre grupper som 

försöker se lösningar på en videouppspelad 

scen mellan förälder och barn, där föräldern 

gör något misstag. 

– Det kan vara en läggdags-situation 

som överdrivs för att vara tydlig. I gruppen 

kommer man tillsammans fram till 

ett klokare beteende, säger Gu n i l l a 

Silverberg. 

De l t a g a rna och kursledarna spelar 

också upp scener som diskuteras i smågrupperna 

och man tar med en hemuppgift 

som redovisas vid nästa tillfälle. 

– Att föräldrarna själva kommer fram 

till lösningarna ökar sannolikheten att de 

använder strategin långsiktigt. Föräldrarna 

känner sig stolta och barnen får bättre 

självförtroende genom att bli uppskattade 

för rätt saker. 

Kurator UllaCarin Albertsson på Kirsebergskolan 

är en av det femtiotal stads- 

andra världskriget och en IT-nörd inte förstår 

varandra än att en svensk och en 

dansk inte gör det, påpekade han. 

Olika skildringar av samma händelser 

Under eftermiddagens workshops deltog 

Stig Wørmer och Inger Hillerborg båda i 

den som behandlade språket och historien 

samt var för sig i språket och samhället 

och språket och kulturen. 

– Inom historian finns mycket att göra 

med att uppdatera litteraturlistor och förstå 

varandras olika syn – både äldre och 

nyare – som vi faktiskt har, poängterar 

Inger Hillerborg. 

delsanställda som gått gruppled 

a rkursen hos Gunilla Si l ve rberg. 

– Tillsammans med en socialsekreterare 

har jag hållit i förä 

l d rautbildning på Se g e v å n g - 

skolan under två terminer. Den 

har blivit ännu mer positivt 

mottagen än vi hoppats, berättar 

hon. 

Positivt mottagen 

Via skolan gick stadsdelen ut 

med erbjudanden till alla föräld 

rar med barn i åldra rna 6–12 år. 

– I utvärd e ri n g a rna har 

metoden rönt stor uppskattning, 

men man har också önskat 

mer tid för att sinsemellan 

kunna utbyta tankar och tips 

och det tänker vi tillgodose, 

säger UllaCarin Albertsson. 

Att det huvudsakligen är 

kvinnor som deltar i föräldrautbildningen 

hoppas hon också 

kunna förändra, kanske genom 

att utbilda manliga kursledare. 

Ville inte fortsätta 

Tünde Deaks man följde med 

första gången, men när han 

märkte att han var i minoritet 

ville han inte fortsätta. Så han stannade 

hemma och passade de två sönern a 

Tomas och Albert, 9 och 8 år, medan 

mamma gick på kurs. Därför utnyttjade 

familjen inte heller den barn p a s s n i n g 

med kvällsmat, läxläsning och lekar som 

kandidater från socialpedagogutbildningen 

ansvarar för under utbildningspassen. 

– Men hela familjen har blivit positivt 

Fakta 

Språket Förbinder 

Språket Förbinder startade i samband 

med invigningen av Öresundsbron och 

vände sig då till mellan- och högstadieelever 

i regionen. När nu gymnasisterna 

är målgrupp har man satsat på 

en tvåspråkig lärobok inom områdena 

regional historia,kultur och samhälle. 

Boken ska i höst finnas i gratis klassuppsättningar 

med åtföljande videofilmer 

för de tre områdena. En del av 

projektet är också en webbsida där 

ungdomar i regionen själva står för 

materialet. Sidan www.spraketforbinder.net 

ska vara tillgänglig från den 1 

november. 

– God språklig förståelse och kunskap 

om kulturella olikheter är en förutsättning 

för en gemensam arbetsmarknad 

och utvecklat samarbete mellan kunskapssäten 

i regionen, säger projektledaren 

Grethe Lindhe på stadskontoret. 

! 

I Danmark har man mer lektionstid till 

att uppehålla sig vid den äldre historien. 

Skildringar av samma skeenden ser också 

olika ut beroende på vilken sida av sundet 

man befinner sig. 

– Det blev tydligt under workshopen, 

men det måste också vara föremål för diskussion 

om vi ska kunna närma oss 

varandra, säger Stig Wørmer. 

Han hoppas att satsningen Sp r å k e t 

Förbinder ska leda till utbyte mellan lärare 

och elever i regionen. 

– Om några år kanske det är naturligt 

att man uppehåller sig ett par veckor i 

varandras skolor, funderar han. 


Tünde Deak har deltagit i föräldrautbildningen i Kirseberg. 

Hennes man,Lazlo Szakacs,följde med till första möte men 

stannade sedan hemma med barnen Albert och Tomas.– Det 

skulle vara bra om fler män deltog, säger hon. 

påverkad av att jag deltagit. Man tänker 

mer på det som man kanske visste innan, 

men som nu blivit tydligt, säger Tünde 

Deak. 


Fo t n o t. Cope står för The community 

Pa rent Education Pro g ram – ungefär 

Föräldrautbildning i grupp. 

ANNONS

14 ● Nr 4 – Oktober 2002 


15 

Valet att rösta inte 

längre självklart 

En del tycker att det inte bara är en 

rättighet, utan en skyldighet. Andra 

tycker att det är en fullständigt 

meningslös gest. Klart är i alla fall 

att allt färre röstar. 

Och det är en trend som gör många nervösa: 

politiker, forskare, vanliga väljare. 

För ju lägre valdeltagande, ju mindre kan 

man säga att valda politiker har folkets 

stöd. Och då blir det i sin tur svårare att 

rättfärdiga olika beslut. 

A n d ra blir mer personligt upprörd a 

över att man inte röstar. Sime Bézar Zubet 

till exempel, som tycker att det är helt 

självklart att man ska rösta. Annars förändras 

ju aldrig samhället, annars säger man 

nej till en chans att påverka sitt eget liv. 

– Jag träffar många som berättar att de 

har problem med jobb, med bostäder. 

”Gör något, använd er röst!” brukar jag 

svara, säger hon. 

– Andra känner som de har hamnat 

utanför samhället, att de inte betyd e r 

någonting alls. Men ändå, om de väljer att 

stanna hemma i soffan och säger att deras 

röst inte spelar någon roll, då kan de heller 

inte klaga efteråt. 

Demokratiambassadörerna förklarar 

Vårt Malmös utsände träffar Sime Bézar 

Zubet på Rocent i Rosengård. Här har hon 

va rit mycket de senaste fyra ve c k o rn a , 

fram till valet. Som demokratiambassadör 

– se separat artikel – har det varit hennes 

uppdrag att förklara för människor varför 

det är så viktigt att rösta. 

Och hon är som klippt och skuren för 

u p p d raget. En g a g e rad till tusen, med 

a rgument och idéer som forsar fra m . 

Dessutom kan hon flera språk och har lätt 

att ta kontakt med människor: 

– Att möta folk öga mot öga, att förklara 

– det är en jättebra väg, konstaterar hon 

som inte gjort annat den senaste tiden 

f ram till själva valdagen. Fra m f ö rallt i 

Rosengård. 

Lägst valdeltagande i Malmö 

Rosengård hör till de områden i Malmö 

som har allra lägst valdeltagande. I valdistriket 

Västra Skrävlinge 10, där Herrgården 

ingår, var valdeltagandet i förra valet 

bara 42,4 procent. I år steg det till 47 procent, 

mycket får man anta tack va re 

Ett 80-tal demokratiambassadörer 

spridde budskapet veckorna innan 

valet: Gå och rösta! Det här var bara 

en del av ett större projekt för att 

öka valdeltagande i Malmö, framförallt 

i de invandrartäta områden. 

Det är socialdemokra t e rna som ligger 

bakom projektet, men ambassadörernas 

uppgift var inte att sprida partipropaganda 

utan att informera om valet och uppmuntra 

till röstning. 

– Vi säger som Mona Sahlin: ”Hellre en 

röst på moderaterna än ingen röst alls”, 

säger Anders Schönström, ombudsman 

hos Malmö arbetarkommun. 

Po l i t i k e rna tycker nämligen att frågan 

demokratiambassadörernas arbete. 

Lågt fort f a rande naturligtvis, men 

Sime Bézar Zubet är jublande lycklig. 

– Det känns som en sådan seger att vi 

kunde vända siffrorna på så kort tid. Och 

det har varit ett roligt jobb eftersom det 

känns som att vi gjort något bra och viktigt. 

Självklart val att rösta 

I en helt annan del av staden på alla sätt 

och vis, är valdeltagandet som allra högst. 

Då hamnar vi i valdistriket Limhamn 2, i 

villaområdena i närheten av Linnégatan. 

Här röstade 89,6 procent av befolkningen, 

högst i Malmö. 

Klar man ska rösta tycker Lars-Eri k 

Lindström som vi träffar i centrum. 

– Det är viktigt att rösta. Själv brukar 

jag poströsta numera, en vecka i förväg, 

säger han. 

Valet är lika självklart för Limhamnsbon 

Margit Sonesson: 

– Rösta har jag alltid gjort. Om man har 

något att säga till om så ska man göra det. 

Det är viktigt. Mina barn och barnbarn 

röstar också. 

Men det är en tradition som saknas på 

väldigt många håll i världen. Särskilt tydligt 

blir det i Rosengård där alla möjliga 

nationaliteter möts. Många kommer från 

land som helt saknar demokratiska traditioner 

och där val helt enkelt inte finns. 

Länder där det är onödigt att rösta eftersom 

valen ändå är uppgjorda eller där det 

är direkt farligt att rösta. Med en sådan 

bakgrund är valet att rösta inte längre så 

självklart. 

Inga enkla förklaringar 

Sime Bézar Zubet har mött mycket rädsla 

och funderingar under sin tid som demokratiambassadör. 

– En del har ingen aning om vad ett val 

i Sverige innebär. De vet inte vad ett röstkort 

är eller en valsedel. Då får man börja 

från noll och förklara hur det fungerar. 

Nu är det inte bara invandrargrupper- 

Ambassadörer för demokratin 

om valdeltagandet är så viktig att ri k s d a g e n 

avsatt pengar till de olika part i e rna, pengar 

som ska användas till att försöka höja va ldeltagandet 

i inva n d ra rtäta områden. 

Arbetet gav resultat 

I Malmö arbetarkommun tog man uppdraget 

på allvar och sydde ihop ett större 

projekt, kopplat till begreppet att politiker 

ska synas i stadsdelarna. Inom projektets 

ram så har man öppnat två caféer (Möllevången 

och Rosengård), ordnat konferenser 

och arbetat med temat ”Hjältar i 

vardagen”. 

En anan del har varit Demokratiakuten, 

där man givit hjälp och information 

per telefon på sju olika språk, och Dem 

o k ratibussen, en slags mobil va l l o k a l 

Lars-Erik Lindström i Limhamn har röstat.– Så 

kanske det blir bättre pension,hoppas han. 

– Klart man ska rösta,tycker Sabah Berwari och Najah Jeddi.När Vårt Malmö gjorde en snabb rundfrågning 

bland ett tiotal personer på Rocent några dagar efter valet hade de flesta av dem röstat.Annars hör 

Rosengård till de delar av Malmö där valdeltagandet är som lägst. 

där ovana väljare kunnat provrösta och få 

veta mer om hur ett val egentligen går till. 

Kulmen kom med demokratiambassadörerna 

– fem heltidsanställda personer och 

ett 80-talet ideellt arbetande som i fyra 

veckor talade valfrågor med människor på 

deras hemmaplan. Och i flera områden 

verkar arbetet ha givit resultat. 

– Det känns naturligtvis jättebra. Men 

lustigt nog var målet egentligen inte att 

höja valdeltagande. Vår målsättning var 

att sätta igång en process. Först vid nästa 

val är målet att höja valdeltagandet. 

Vill skapa folkrörelser 

Projektet fortsätter nämligen, nu med siktet 

fyra år framåt. Mycket av det man provat 

under det här året kommer att finnas 

Margit Sonesson och hela hennes familj röstar. 

I Limhamn är valtraditionen stark. 

na som är förklaringen till att allt färre väljer 

att rösta. Valdeltagandet sjunker i alla 

grupper, men i mer välbeställda stadsdelar 

och städer sjunker den från högre nivå. 

– Vi vet egentligen inte riktigt varför 

valdeltagandet sjunker, säger docent 

Anders Sannerstedt vid Lunds universitet. 

– För 50 år sedan visste alla hur de 

skulle rösta för det berodde på vilket jobb 

man hade. I dag är väljarna betyd l i g t 

osäkrare och bestämmer sig sent. 

Att unga väljer att engagera sig på 

andra sätt än i partier är e n pusselbit, att 

riktigt lågt deltagande i valet till EU-parlamentet 

”smittar” av sig är en annan, stora 

invandrargrupper som inte känner att de 

hör hemma i svenska samhället kanske en 

tredje. Ingen räcker dock enligt forskarna 

för att förklara varför valmoralen håller på 

att luckas upp. 

Därför ska du rösta 

En generell tendens när det gäller röstning 

är dock tydlig: 

– Ju mer etablerad du är i samhället, ju 

högre valdeltagande, säger Anders Sannerstedt. 

Är du medelålders, gift med barn, har 

arbete och bor i villa är sannolikheten alltså 

större att du också röstar om du är 

arbetslös, missnöjd med ditt boende och 

kanske dessutom ny i Sverige. 

Än så länge är valdeltagandet i Sverige 

f o rt f a rande relativt högt intern a t i o n e l l t 

sett, i år strax över 80 procent. I Malmö 

röstade 72,5 procent i kommunalva l e t 

och 76,1 procent i riksdagsvalet. 

För lågt tycker politiker oavsett parti. 

Här är ett par argument varför du ska 

rösta i nästa val: 

– Man ska rösta för att påverka sin egen 

tillvaro, för det får konsekvenser vem som 

väljs. Det påverkar dig och din familj om 

du röstar eller ej, säger T h o r b j ö rn 

Lindhqvist (m). 

– Hela vårt system bygger på demokrati 

och vart fjärde år kan man använda sin 

röst, säger Ilmar Reepalu (s). Men demokrati 

måste byggas nerifrån. Den börjar i 

e l e vd e m o k ratin i skolan, i föräldra rn a s 

delaktighet i förskolan. 


Sime Bézar Zubet har arbetat som demokratiambassadör 

fram till valet.Ett både 

roligt och meningsfullt jobb,tycker hon och 

drömmer nu om nya möjligheter för att 

arbeta med integration och kunna påverka. 

kvar, eftersom satsningarna har visat sig 

fungera bra. 

– Vi har valt att försöka skapa folkrörelser, 

summerar Anders Schönström. 


Så gick det i valet 

Socialdemokraterna, med hjälp av 

främst vänsterpartiet, fortsätter att 

styra Malmö. Men drygt 14 procent 

av Malmöborna valde ett annat parti 

än de etablerade riksdagspartierna. 

Att rösta på småpartier är en trend 

som ökar i Malmö och i Skåne. 

I Malmö kommer tre mindre partier vara 

representerade i fullmäktige från och med 

i höst: Sveriges pensionärers intresseorganisation, 

SPI, Skånepartiet och Sverigedemokraterna, 

SD. Därtill kommer en pott 

med övriga partier på 1,2 procent. 

– Lokala partier är vanligare i Skåne än 

någon annanstans, säger Anders Sannerstedt, 

docent vid Lunds Universitet. Troligen 

är inspiration från Danmark en förklaring. 

Inte mycket inflytande 

Många av de lokala småpartierna återfinns 

långt ut på högerkanten. Även där är 

n ä rheten till Da n m a rk en förk l a ri n g . 

Anders Sannerstedt pekar ut fyra faktorer 

som är typiska för sådana partiers framgångar: 

ett populistiskt budskap, en person 

i ledarställning som drar till sig väljare, 

en god organisation och en tradition av 

främlingsfientlighet. Och så lägg till en 

oro bland väljarna, en oro som ofta är 

kopplad till människors försörjning: 

– Till exempel när människor känner 

sin existens hotad på grund av arbetslöshet 

eller en småföre t a g a re känner sig 

pressad. 

Däremot är det inte säkert att småpartierna 

verkligen får så mycket inflytande i 

politiken även när de gör intåg i fullmäktige. 

Erfarenheterna talar emot det. 

– De brukar inte få något inflytande när 

det gäller själva beslutsfattandet. Men de 

får en plattform att prata från och de kan 

driva sina frågor, säger Anders Sannerstedt. 

Så här gick det för partierna i Malmö 

(kommunfullmäktigevalet) 

När det gäller själva beslutsfattandet så är 

det fortfarande socialdemokraterna som 

styr Malmö i fyra år till, med stöd av vänsterpartiet. 

Socialdemokraterna 26 mandat (-1) 

– Först och främst är jag glad att vi fått 

uppdraget i fyra år till, speciellt som vi är i 

en svår och smärtsam tid med stora 

o m s t ä l l n i n g a r, nerlagda industri e r, stor 

arbetslöshet och ett stort antal människor 

som fortfarande är beroende av ekonomiskt 

bistånd. Mer än 15 procent av arb 

e t s k raften står utanför arbetsmark n aden, 

säger Ilmar Reepalu (s). Däremot är 

det trist att partier med starka främlingsfientliga 

kopplingar har valts in. 

Vad tycker du om ert eget resultat (s 

backade från 42,3 till 40,3 procent)? 

– Jag tycker att vi med de förutsättningar 

vi har trots allt gjort ett hyfsat val. Vi är 

i en situation där vi kan fortsätta styra 

omdaningen av Malmö med stöd av ett 

eller flera andra partier. Det är så vi har 

arbetat hittills och så vill vi fortsätta. 

Varför tror du att ni backade? 

– Den helt dominerande orsaken är 

s ä k e rt att Malmö fort f a rande har en 

mycket tung situation med arbetslöshet 

och socialbidra g s b e ro e n d e. Detta har 

säkert lett till att många lockas av vissa 

partiers förenklade budskap. Vi är en av 

Sveriges mest invandrartäta städer. Detta 

skapar såväl stora möjligheter som spänningar 

och svårigheter. 

Vad kan vi vänta oss de närmaste fyra 

åren? 

– Vi har redan redovisat budgeten. Vi 

satsar på skolan, barn o m s o rgen och 

äldreomsorgen. 

Moderata samlingspartiet 12 mandat (-6) 

– Det här var en kalldusch, det erkänner 

jag utan omsvep. Att vi skulle backa, det 

förstod vi, men ett tag var vi ju nästan i 

fritt fall, säger Thorbjörn Lindhqvist (m) 

om valresultatet: från 27,2 procent i kommunalvalet 

till 18,1 procent. 

Hur kunde det går så här? 

– Det undrar vi också, men det finns 

många samverkande faktorer, säger han 

och räknar upp några: den nationella 

t renden, tv-pro g rammet Up p d rag Gra n s k - 

ning, generationsskiftet i partiet på både 

lokal och nationell ledarnivå och inte 

minst de lokala självmålen med moderater 

inblandade. 

– Det har naggat vårt förtroende i kanten 

och det har gagnat folkpartiet och 

Sverigedemokraterna. 

Vad gör ni nu? 

– Först måste vi göra en bra valutvärdering. 

Det här har varit lite av en chock och 

nu får det ta sin tid. Men ambitionen är att 

ta tillbaka det vi förlorat och lite till. 

Valresultatet fördelat 

på stadsdelarna 

Socialistiska blocket 

Borgerliga blocket 

Folkpartiet 7 mandat (+5 platser) 

– Vi hade förstått att vi skulle gå framåt 

rejält, säger Allan Widman (fp), som tack 

vare partiets stora framgång kan se fram 

mot en plats i riksdagen. 

Varför gick det så bra (från 3,5 till 11 

procent)? 

– Integrationsfrågorna lyftes fram på 

ett helt nytt sätt av partiledningen, genom 

kombinationen av en generös flyktingpolitik 

och arbetskraftsinvandring med tydliga 

krav på de som berörs. Det skapade 

en uppmärksamhet även på andra delar 

av vår politik. Sedan hade moderaterna 

väldigt svårt att förklara sin skattepolitik . 

Har ni ridit på en invandrarfientlig 

våg? 

– Nej, det där är så dumt! Gång på gång 

har jag tagit strid med Herslow i dessa frågor. 

Det finns inga främlingsfientliga folkpartister. 

Avsikten med språktest och tanken 

om att alla som kommer hit ska arbeta 

är avsedda att bryta segregationen och 

avliva fördomarna. 

Var hittar ni personer för att fylla alla 

era nya platser? 

– Vi beräknar att det blir cirka 100 uppd 

rag för oss. Det klarar vi. Vi har va rit ett 

s t ö r re parti tidigare och har många kra f t e r. 

Vänsterpartiet 5 mandat, oförändrat 

Gjorde ett lite bättre val i Malmö i år än i 

förra valet, från 7,2 procent till 7,9, medan 

de tappade en hel del nationellt. 

Sveriges pensionärers intresseparti 3 

mandat (+1) 

Gjorde ett klart bättre val i år, från 4,0 procent 

till 5,4 procent 

Kristdemokraterna 2 mandat (-1) 

Backade från 4,7 procent till 3,7 procent. 

Miljöpartiet 2 mandat, oförändrat 

I stort sett oförändrat resultat, från 3,6 

procent till 3,8 procent. 

Skånepartiet 2 mandat, oförändrat 

Ett något sämre resultat än förra valet, 

från 4,3 procent till 3,9 procent. 

Sverigedemokraterna 2 mandat (+2) 

Nya i fullmäktige, från 0,7 procent förra 

året till 3,8 procent. 

Centerpartiet 0 mandat, oförändrat 

Backade från 1,1 till 1,0 procent 

Malmö stad bäst 

på marknadsföring 

Malmö stad kammade i slutet av september 

hem Mi M - p riset 2001 för arbetet med 

att pro f i l e ra Malmö med hjälp av ord e n 

mångfald, möten och möjligheter. Ord e n 

g e n o m s y rar Malmö stads kommunikationspolicy 

och utgör en röd tråd för kommunens 

alla anställda i det dagliga arbetet. 

Det är Marknadsföreningen i Malmö 

som årligen delar ut sitt pris till en person 

eller organisation som nått framgång genom 

nytänkande, originalitet och yrkesmässig 

skicklighet i mark n a d s f ö ri n g . 

Juryn motiverade sitt beslut så här : 

”…Priset går till 20 000 medarbetare i 

Malmö stad För att man agerar i stället för 

att reagerar. För att man outtröttligt och 

långsiktigt utifrån en genomarbetad nulägesanalys 

arbetar för en stadig attitydförändring. 

För att man utgått från tillgångar 

och lagt till mervärden. För att man arbetar 

inifrån och ut genom att se till att medarbetare 

har kunskap, är stolta och kan 

sprida positiva budskap vidare. För att ha 

ändrat bilden av Malmö från industri till 

kunskap och upplevelser…” 

Ö v riga nominerade var Sp a r b a n k e n 

Finn och Remington. 

Lämna förslag 

på miljöpristagare 

Det är dags att utse årets miljöpristagare i 

Malmö. Kommunfullmäktige har beslutat 

att inrätta två pri s e r: ett miljöpris om 

40 000 kr för att uppmuntra "förtjänstfulla 

insatser för natur- och miljövård e n 

inom Malmö stad" och ett minipris om 

10 000 kr för att belöna insatser inom miljöområdet 

som gjorts av barn och ungdo - 

mar. 

Förslag till pristagare kan lämnas av 

vem som helst och sändas eller lämnas till 

Miljöförvaltningen. Pristagarna utses sedan 

av en priskommitté som består av 

politiker i Malmö stad. 

Förslagen ska vara inkomna senast den 

28 oktober till Miljöförvaltningen, 205 80 

Malmö. Be s ö k s a d ress: Be rgsgatan 17, 

klockan 8.00-16.30. För mer information, 

kontakta Karin Bergwall telefon 34 20 32. 

E-post: karin.bergwall@malmo.se 

Integrationspriset 

Malmö stad utlyser pris för de bästa insatserna 

för ökad mångfald och integration. 

In t e g rationsrådet har i två år belönat 

insatser för att uppmärksamma goda 

exempel i arbetet för en integrerad stad – 

en stad där alla är behövda, respekterade 

och trygga. Insatsen ska inspirera andra 

att ta efter och utveckla aktiviteter i 

samma syfte. Vem som helst är välkommen 

att föreslå pristagare. 

Första pris är 30 000 kronor till en kommunal 

verksamhet eller till en enskild person 

som kan visa ett gott exempel på att 

utveckla integration och mångfald. 

Andra pris är 30 000 kronor till en enskild 

person eller en ideell organisation/ 

förening som kan visa ett gott exempel på 

arbete med jämställdhet och goda etniska 

relationer i Malmö. 

Förslag till pristagare med motivering 

ska ha inkommit senast den 15 oktober till 

Stadskontoret, SDF-avdelningen, 205 80 

Malmö. Nomineringen ska lämnas in i 

slutet kuve rt märkt ”In t e g ra t i o n s p ri s 

2 0 0 2 ”. För mer information kontakta 

A n d reas Konstantinides 040-34 34 63, 

e-post andreas.konstantinides@malmo.se 

Senast den 15 november beslutar integrationsrådets 

jury vilka som ska få priserna.

16 ● Nr 4 – Oktober 2002 


17 

ANNONS 

SALTO! dansar igen 

Över tjugotusen barn och ungdomar i 

Skåne kommer att under de närmsta 

veckorna få möta samtida dans. 

SALTO!, som har innebörden Jag dansar 

på latin, har med åren blivit en av 

Europas största festivaler för samtida 

dans för barn och ungdom. I år är 

festivalen större än någonsin. 

Eva Andersson är mitt i förberedelserna 

när vi träffas på Dansstationen i Malmö. 

Dansstationen var en av initiativtagarna 

till festivalen och är nu också dess mittpunkt. 

I år bjuds skånes unga på 192 

a r rangemang, va rav ett drygt tre t t i o t a l 

bara i Malmö. 

– Ba rn måste få välja, säger Eva 

Andersson bestämt. Man måste få se dans 

för att veta att det finns som ett alternativ, 

eller komplement, till bild och musik till 

exempel. 

Internationell genomslagskraft 

Och välja kan man i SALTO!, utbudet är 

stort. 

– Man kunde knappt tro att det fanns 

så många föreställningar i landet som riktar 

sig just till barn och unga, berättar Eva. 

Inte minst internationellt har SALTO därför 

fått en enorm genomslagskraft. 

Pengarna kommer främst från Region 

Sk å n e, men också från Kultur Ma l m ö . 

Malmö stad har köpt en föreställning till 

varje stadsdel och däru t ö ver har fem 

stadsdelar beställt egna arrangemang. 

"Eva kan lägga hår på gammaldags 

vis." Så löd en del av motiveringen 

till att just Eva Strandberg skulle bli 

Årets undersköterska. 

– Det är en ära, säger Eva. Jag älskar mitt 

jobb, det här är vad jag vill göra. 

Eva Strandberg är en av undersköterskorna 

och vårdbiträdena i Demensteamet 

i V ä s t ra innerstaden. Ti l l s a m m a n s 

med fem andra pristagare fick hon åka till 

Öland på konfere n s, och där mottaga 

utmärkelsen och ett brett silverhalsband. 

Varje år tilldelas sex vårdbiträden och 

undersköterskor som arbetar med demenssjuka 

utmärkelsen av Klockarg å rd s - 

fonden på Öland. Så har man gjort sedan 

1989 när personalen på Klockaregården 

själva fick ett stipendium, som de ville använda 

som hjälp och uppmuntran till 

andra som verkar inom demensvården. 

Påfrestande arbete 

Eva Strandberg är noga med att poängtera 

att många förtjänar att bli kallad årets 

undersköterska. 

– Jag såg det som om demensteamet 

fick det här priset ända tills jag kom in på 

hotellrummet i Borgholm och såg en korg 

med frukt och champagne på bordet. Då 

kom jag på att det faktiskt handlade om 

mig! berättar hon. 

Det är hennes kollegor i Demensteamet 

som nominerade henne för att hon är 

så glad, positiv och bra på att hålla samman 

gruppen. 

– De flesta stadsdelar är mycket intresserade, 

menar Eva, Men ibland saknas det 

pengar. Rosengård har till exempel alltid 

varit med, men efter att kultursekreteraren 

togs bort är dom inte lika engagerade . 

Växande intresse 

En stadsdel som är extra engagerad i år är 

Södra Innerstaden. Där har samarbetet 

med SALTO! bland annat lett till en danshöst 

på Sorgenfriskolan. 

– Utan det stora utbud som SALTO! 

erbjuder, och Malmö stads subventionerade 

föreställningar, hade vi aldrig kunnat 

hoppa på det här temat, berättar Kerstin 

Smith, samord n a re för kulturfrågor för 

barn och unga i Södra Innerstaden. 

– De yngre barnen ska få jobba med en 

speciell danspedagog och de äldre barnen 

kommer att se sammalagt tre olika föreställningar 

inom SALTO! 

Sedan Eva Anderssom började jobba 

med SALTO! 1997 har hon märkt ett allt 

växande intresse för samtida dans, idag 

har Danstationen till exempel, många 

unga besökare. 

– Barn och unga har ofta lätt att ta sig 

till samtida dans, det är dom vuxna som 

kan vara ett problem, ler hon. Och eftersom 

det är de vuxna som köper in föreställningar 

så blir de ett slags filter mot 

den nya dansen. 

Det kliar i fötterna på dem 

Ett sätt att beskriva samtida dans är att 

den är skriven i nutid, ges i föreställningsform, 

och som inte är klassik, etnisk eller 

Att arbeta med dementa är både fysiskt 

och psykiskt påfrestande arbete. Me n 

efter att ha arbetat i vården sedan 1975, 

vet hon vad som är betydelsefullt: 

– Det är väldigt viktigt att man trivs 

med jobbet. Man kan inte vara positiv om 

Dansgruppen Agnes är bland dem som deltar i årets SALTO. 

social – det vill säga sällskapsdans i olika 

former. För att barnen själva ska få prova 

på dansen finns SALTO-pedagoger. Kommunerna, 

skolorna eller stadsdelarna kan 

själva beställa en pedagog som komplement 

till en föreställning. 

– Barn kan ju inte bara sitta ner och 

titta på dans, det kliar ju i fötterna på dem 

och då är den pedagogiska biten viktig, 

menar Eva. 

F ö rutom pedagogen kan man beställa 

en work s h o p, till exempel med den popul 

ä ra bre a k d a n c e – g ruppen Fre e s t y l e 

Phanatix från Malmö. De har va rit med i 

många år och ska i år bland annat till Oxie. 

Eva fick pris 

som Årets undersköterska 

Eva Andersson 

nominerades av sina 

kolleger i 

Demensteamet i 

Västra Innerstaden. 

man inte trivs. 

Handledning är också av stor vikt för 

orken, och Eva Strandberg anser att en bra 

fritid är nödvändigt. Hon älskar att vandra, 

både hemma i Malmö och i Österrike, 

och gör det så ofta hon kan. 

– Trots att vi är vuxna har vi tagit till oss 

de nya musikstilarna i SALTO, säger Eva 

med ett skratt. 

Program och SALTO-dagen 

Årets SALTO! pågår mellan den 23 september 

och den 18 november, program 

hittar du på www.salto.nu Om du vill ha 

ett smakprov ur SALTO kan du anmäla dig 

till SALTO-dagen den 10 oktober, mer info 

på hemsidan. Och om din stadsdel inte 

bjuder på egna arrangemang finns tröst i 

flera offentliga föreställningar på Dansstationen 

under festivalens gång. 

Fakta 

PE T R A BE R G WA L L 

Klockargårdsfonden 

Klockargården i Löt på Öland startade 

1982 och var den första dagverksamheten 

för demenssjuka i en liten kommun 

i Kalmar län. År 1989 bildades 

Klockargårdsfonden med pengar från 

Natur och Kulturs fond till stöd för 

dynamisk psykiatri. Målet är att 

utveckla demensvården bland annat 

genom konferensverksamhet, filmproduktion, 

att utse årets vårdbiträde och 

ett årligt stipendium som kan sökas 

av vårdpersonal. 

! 

På Evas handväska hänger en liten leksaksbjörn. 

Den är nyinköpt i Köpenhamn. 

– Först hade jag en liten nalle hängande 

där för min egen skull, men sen kom 

jag på att mina vårdtagare tyckte om att 

känna på den, och att vi kunde prata om 

den. Ett tag hade jag en ko. Plötsligt kunde 

vårdtagarna minnas kor de haft på landet, 

berättar hon. 

Tar till nallen 

Den lilla nallen är inte det enda knepet 

som Eva Strandberg tar till i sitt jobb. Hon 

sjunger mycket, Eve rt Ta u b e, barn v i s o r 

och Wilmer X. 

– Jag har en blandad repertoar. 

Eva Strandberg har blivit lite av en kändis 

efter utmärkelsen Årets undersköterska, 

och blir igenkänd av människor hon 

möter. 

– Häromdagen pro m e n e rade jag på 

s t randen i Ystad. Då kom det fram en dam 

och frågade om det inte var årets sköterska. 

Ne j, sa jag, det är årets undersköterska. 

MA R I E NO R D G R E N

18 ● Nr 4 – Oktober 2002 


19 

Tyrenhuset fick stadsbyggnadspris 

Årets stadsbyggnadspris gick till 

Tyrenhuset som bidrar till att ge 

Malmös entré från havet en hög arkitektonisk 

gestaltning i Västra hamnen. 

Tyrenhuset nominerades i klassen 

för nyproduktion. 

Enligt Kommittén för Årets stadsby g gnadspris 

är kontorshuset på kajen öster 

om dockan ett ytterligare bevis på omvandlingsprocessen 

av Västra hamnen – 

från ett renodlat industriområde till ett 

nytt ekologiskt hållbart område med 

blandad stadsbebyggelse. 

I klassen för stadsmiljöförändringar 

nominerades Ekostaden 

Au g u s t e n b o rg för 

omställningen av området 

mot en social, ekonomisk, 

kulturell och ekologiskt hållbar 

utveckling. 

Den så kallade Ubåtshallen 

nominerades i klassen för 

ombyggnad och renovering. 

Byggnaden, som ligger i 

Västra hamnen, är nu anpassad 

till bland annat undervisning 

och projektarbete. 

Slutligen utdelades Ma l - 

mö stads hedersomnämnan- 

de till stadsmiljöavdelningen 

för deras insatser med ljussättning 

i staden, samt till 

Stadsfastigheter för sina 

insatser i förn ye l s e a r b e t e t 

med Ma ze t t i h u s e t / c h o k l a dfabriken. 

Priserna delades ut i 

augusti av kommittén för 

Årets stadsbyggnadspris. 

St a d s by g g n a d s p riset har 

delats ut sedan 1982. Avsikten är att uppm 

ä rksamma nyproduktion men också 

andra förändringar som bidrar till att förb 

ä t t ra stadsmiljön i Malmö. Priset har 

Kreativa 

ljuslösningar 

belönas 

Oftast märks frånvaron av ljus mer 

än närvaron. Därför är ljussättarna 

på gatukontoret extra glada över att 

deras insats nu uppmärksammats. 

– Jättekul, säger Maria Sundell Isling, chef 

för programenheten på stadsmiljöavdelningen, 

om att få Malmö stads hedersomnämnande. 

– Det är en bekräftelse på att det vi gör 

u p p m ä rksammas och uppskattas. Nu 

fortsätter vi att satsa! 

Som en teaterscen 

En del i satsningen är Johan Moritz. Han 

nyanställdes som ljussättare tidigare i år – 

” v å rt senaste ljushuvud”, enligt Ma ri a 

Isling. Båda lyfter fram ljusets olika funktioner 

i en stadsbild: 

– Vi vill ljussätta för att skapa mötesplatser. 

Men trygghetsfaktorn är förstås 

också mycket viktig, säger Johan Moritz. 

Därtill kommer självklart en rent estetisk 

aspekt: ljus som lockar, leker och är 

”…Tillkomsten av detta gedigna kontorshus för Tyrens på kajen öster om dockan 

är ytterligare ett bevis på omvandligen av Västra hamnen. Här, där den nya stadsdelen 

möter havet,har arkitekten utnyttjat det attraktiva vattenläget och samtidigt 

fortsatt det viktiga stadsbyggnadsarbetet med att bygga den nya hamnfronten i 

det yttre hamninloppet….” 

Arkitekt: Peter Torudd Arkitekter AB. 

Byggherre:Wihlborgs Fastigheter AB. 

delats ut till bostadshus och andra byggnader 

som fabriker och kontorshus. Men 

även enstaka hus, hela gatumiljöer, småhusområden, 

parkanläggningar eller 

”…Malmö stads hedersomnämnande 

avser ljussättningen i 

Malmö.De senaste årens insatser 

har på ett mycket förtjänstfullt 

sätt visat att man kan skapa 

stämningar och framhäva detaljer 

men också nya sätt att visa upp 

stadsrummen under dygnets 

mörka timmar till gagn för 

Malmöborna…”Bilden från lilla 

dammen i Slottsparken. 

spännande, som exempelvis lilla dammen 

mittemot biblioteket. 

Johan Moritz ser stadsrummet lite som 

en teaterscen: 

– Jag vill skapa en miljö där ljuset i sig 

inte är huvudsaken utan används för att 

lyfta fram det som är intressant i rummet. 

Ljuset används för att definiera rummet. 

Stadens ljussättare arbetar efter följande 

fyra mål: 

● Ljus som visar vägen 

● Ljus där det behövs 

● Ljus där det är vackert 

detaljer som skyltar och lyktstolpar kan 

vara värda att belöna. 

Stadsbyggnadspriset består av en minnestavla 

i brons som sätts upp på det 

● Mörker där det behövs 

Ljuset anpassas 

Närmast på tur för en ljusöversyn är bland 

annat Ma g i s t ra t s p a rken, Te a t e r p a rk e n 

och vattenspelet i Pildammarna. Johan 

sitter också med i en arbetsgrupp som tittar 

på Möllevångstorget. Några konkreta 

tankegångar för hur de olika platserna ska 

upplysas vill de inte dela med sig av, eftersom 

de helt enkelt inte vet ännu. 

– Förr kunde man nöja sig med att se 

till att det fanns ett visst antal ljuskällor 

”…Genom att bevara och återanvända en gammal 

industrilokal har man visat förståelse för bevarandeoch 

miljövärden,både för staden som helhet som för 

planeringen av den nya stadsdelen.Ombyggnaden av 

Ubåtshallen är ett bra exempel på hur det historiska 

arvet förvaltas vidare i en ny funktion och utgör ett värdigt 

tillskott till stadsmiljön i Malmö…” 

Arkitekt:White Arkitekter AB. 

Byggherre:Wihlborgs Fastigheter AB. 

”…Ekostaden Augustenborg är unik genom sin breda hållbarhetsansats och 

mångfalden av delprojekt.Idén bygger på en bred samverkan med boende,fastighetsägare,anställda,affärsidkare,stadsdel 

med flera.Ambitionsnivån är hög 

och omfattar i dag följande förändringar:lokal dagvattenhantering,gröna tak, 

återställning av fasader, avfallshantering,elektriska gatutåg, bostadsanpassningt 

för äldre med mera…” 

Medverkande:MKB Fastighets AB,Stadsfastigheter, Gatukontoret, 

Stadsmiljöavdelningen,SDF Fosie, VA-verket, Gisli Arkitektur AB, 

Augustenborgsgården. 

belönade objektet. Byggherre och arkitekt 

belönas med diplom liksom övriga klassvinnare. 

ST E FA N AN D E R S S O N 

räknat metervis. Så är det inte längre. 

I dag har man nämligen mer och mer 

insett att varje plats kräver sin egen unika 

ljuslösning, att ett bra ljus måste anpassas 

efter platsens förutsättningar. 

Det kräver mer kre a t i va lösningar. 

I motiveringen står det just att man på 

”ett mycket förtjänstfullt sätt visat att man 

kan skapa stämningar och fra m h ä va 

detaljer men också nya sätt att visa upp 

stadsrummen under dygnets mörka timmar 

till gagn för Malmöborna.” 


ANNONS

20 

Dramafilmen Kandahar belyser kvinnornas situation och svårigheter i Afghanistan. 

En fråga om gränser 

Antirasistiska filmdagar på nionde året 

Gränsdragningar är temat för årets 

Antirasistiska filmdagar, Arf, som i 

slutet av oktober arrangeras i Malmö 

för nionde gången. 

– Var går gränserna? är en naturlig 

följdfråga efter förra årets tema 

Respekt, förklarar projektledaren 

Katarina Larke. 

Hit men inte längre!? Om synliga och 

osynliga gränser är det fullständiga 

programnamnet. 

– Vi talar alltså inte bara om geografiska 

eller synliga gränser utan även de inre 

som handlar om moral och värderingar, 

förklarar Katarina Larke. 

De antirasistiska filmdagarna vänder 

sig huvudsakligen till skolbarn och ungdomar 

som liksom arbetslösa inte behöver 

betala något. Alla filmer åtföljs av 

s e m i n a rier eller kommentare r. De är 

öppna även för allmänheten och då kostar 

ett filmpass tio kronor plus 50 kronor 

per seminarium. 

Filmer och seminarier visas och hålls 

på biogra f e rna Pa n o ra och Sp e g e l n . 

Dessutom hålls slutna föreställningar på 

Au g u s t e n b o rg, Holma, Ro s e n g å rd och 

Pedagogiska Centralen. 

Nätverket kring Antirasistiska filmdagar 

växer och program arrangeras även på 

andra platser i Skåne och Blekinge. 

– I år glädjer vi oss också över ett pris på 

50 000 kronor från stiftelsen Artister mot 

n a z i s t e r. Den bildades efter en Gl o b e n g a l a 

mot nazism 2001 med Mikael Wiehe och 

Tomas Ledin som initiativtagare. 

Huset som gräns 

Många sorters gränser visas i en prisbelönt 

dokumentär på lördagen i festivalveckan 

mellan den 21 och 27 oktober. Två 

kvinnliga israeliska filmare har under ett 

år bott och filmat hos en palestinsk familj, 

tre änkor med elva barn. Ingången till 

d e ras hus ligger på ockuperad mark i 

Hebron. 

– Det absurda är att genom deras hus 

går dygnet runt en ständig ström av israeliska 

soldater som har sin utsiktspost på 

deras tak! berättar Ines Riccio som arbetar 

med administration och utveckling av Arf. 

Filmen heter Asurot – instängd. 

Både inre och yttre gränsdragning är 

den amerikanska komedin Hedwig and 

the angry Inch ett exempel på. Den är 

tänkt för gymnasiet och handlar om en 

könsstympad glamrocksångerska som 

kämpar för erkännande. 

– Filmen har fått flera pris och även 

Stockholms filmfestivals hedersomnämnande 

förra året, berättar Katarina Larke. 

I årets breda utbud urskiljs dokumentärer 

om högerextremism för högstadiet 

samt spelfilmer om villkoren i Afghanistan 

och Algeriet men även om dem för 

invandrare i Danmark och Sverige. För 

gymnasiet visas i år bland annat den franska 

filmen Marie-Line som tar upp gränsfrågor 

både konkret och mentalt på 

samma tema. 

– En riktig Bollywood-höjdare är dra- 

Lyllo&Zorba handlar om godhetens kraft och att 

ställa upp för de svaga.Vänskap över gränserna 

mellan katten Zorba och måsungen Lyllo. 

makomedin Monsunbröllop som går över 

otroligt många gränser – klass, moral och 

kön bland annat, berättar Katarina Larke. 

Den är rekommenderad från årskurs 

nio medan den kinesiska filmen Bröderna 

från Lou He visas för mellanstadiet. 

– Ett kinesiskt förväxlingsdrama med 

g r ä n s d ragningar mellan bland annat 

barns kontra vuxnas rättigheter. 

Vänskap över alla gränser 

När det gäller mindre barn är det svårare 

att hitta alternativ film enligt Ka t a ri n a 

Larke och Ines Riccio. 

– Problemet är att de flesta inte har 

svenskt tal. Därför är vi glada över att i år 

för lågstadiet få presentera den italienska 

tecknade filmen Lyllo & Zorba som handlar 

om vänskap över alla gränser – mellan 

katter, kloakråttor och måsar. 

Filmen Wag the dog med Du s t i n 

Hoffman som visas för högstadiet är åter 

aktuell i efterdyningarna av den 11 sept 

e m b e r, ett datum som också präglat 

urvalet i år. 

Vuxenvisning i Rosengård 

En nyhet för i år är kvällsvisning på 

Tegelhuset i Rosengård där målgruppen 

är vuxna. Den verklighetsbaserade franska 

filmen Snatterskan – om nyfattigdom 

och risken att bli utnyttjad för olika intressen 

– visas då liksom för gymnasiet på 

Spegeln. 

En egen gräns går Arf över i år genom 

att låta en teatermonolog – i stället för ett 

seminarium – kommentera en film. Reza 

Parsas Ondskan, den prisbelönta filmen 

om en terroristpappas avsked till sin dotter, 

följs av Teater Deliriums Via Dolorosa. 

Pjäsen speglar en dramatikers resa genom 

Israel och Palestina och de människor han 

möter. 

Antirasistiska filmdagar är en samproduktion 

som stöds från många håll. 

Malmö stad bidrar med drygt hälften av 

budgeten på en miljon kronor. 

Fullständigt pro g ram kan re k v i re ra s 

från 040-30 24 07 och mer information 

finns på www.infinit.se/arf 


● 


Med sikte mot målet 

Det är temat för Malmö skolrestaurangers 

temavecka den 14–18 oktober. Studier visar 

att barn och ungdomar rör sig allt 

mindre och äter fel. Skolrestauranger vill 

tillsammans med Malmös idrottsorganisationer 

inspirera till att ändra på detta. 

Kända Ma l m ö i d ro t t a re som Andre a s 

Vi n c i g u e r ra, Ca roline Jönsson, Anette 

Möllerström, Dedjo Engmark och Jimisola 

Laursen berättar på affischer om sin 

f a vo ritmat, samt hur maten påve rk a r 

deras prestationer. 

Under veckan serve ras ”Ba s k e t - w o k 

med grönsaker och tre m e t e r s - n u d l a r”, 

” Italiensk fotbollslasagne med quorn”, 

”Grillad stafettpinne (kycklingben) med 

p a s t a”, ”Se rvande kokosfisk och backhandmos 

med örter”, ”Hockeypuck (fiskb 

u rg a re) med plockhandske och icingremoulad 

samt chokladmousse”. 

Se också www.malmo.se/skolmat 

● 


ANNONS 

21

22 ● Nr 4 – Oktober 2002 


23 

M a l m ö f e s t i v alen 

fortsatt populär 

bland Malmöbor 

En undersökning nyligen gjord av 

Svenska Gallup visar att två tredjedelar av 

Malmöborna, i likhet med föregående år, 

är direkt positiva till Malmöfestivalen, och 

andelen Malmöbor som ställer sig positiva 

till att Malmö stad finansierar delar av 

evenemanget är drygt 80 procent. 

Andelen som i år ger Malmöfestivalen 

betyget ”mycket bra” har ökat med 7 procent. 

Endast 10 procent av besökarna är 

negativt inställda. 

Enligt tidigare uppgifter från polisen 

hade festivalen cirka 1,4 miljoner besök 

under veckan. Enligt Svenska Gallup besökte 

cirka 70 procent Malmöbor festiva- 

ANNONS 

len i år. Den vanligaste besöksfrekvensen 

per person var 2–3 dagar vilket är en 

ökning från i fjol då man besökte den färre 

antal dagar. 

Fortfarande toppar festivalmaten och 

underhållningen på större scener och i 

musiktält listan över de mest välbesökta 

arrangemangen. Det är också de arrangemangen 

man uppger vara de viktigaste 

inslagen under Malmöfestivalen och de 

främsta skälen till att man besökte den. 

Allmänt trevligt kommer på tre d j e 

plats som främsta anledning. Majoriteten 

av de tillfrågade tycker inte att man ska ta 

bort någonting ur programmet. 81 procent 

uppger att de tänker besöka Malmöfestivalen 

nästa år. 

Sammanfattningsvis kan sägas att kännedomen 

om Ma l m ö f e s t i valen liksom 

tidigare år är mycket hög med hela 97 procent. 

I kalendern hittar du alltid något kul 

och spännande att göra. Teater, 

konst, musik eller sport, bara välj! 

Malmökalendern gör inte anspråk på att 

vara fullständig och vi reserverar oss för 

eventuella ändringar . 

Tipsa gärna Malmökalendern! 

Vårt Malmö , Malmökalendern,205 80 Malmö. 

Det går också bra att faxa till 34 35 33 eller 

ringa 34 11 01 eller e-post: 

monika.mansson@malmo.se 

Fler tips hittar du på: www.malmo.se 

S how , 

R evy& 

T e a t e r 

■ Malmö Musikteater, tel 20 85 00 

La Traviata/opera 

Opera av Giuseppe Verdi. Regissör: Thomas de 

Mallet Burgess. Dirigent: Eric Solén/Tobias 

Ringborg. Språk: italienska/textmaskin. 

Den vackra Violetta Valéry rör sig i eleganta 

kändiskretsar i en värld av lyx. I sällskap med 

andra är hon charmerande, kvick och underhållande. 

Men innerst inne är Violetta ett 

ensamt barn. Dessutom lider hon av en svår 

sjukdom som gör henne allt svagare… 

Nine/musikal 

Musik och sångtexter: Maury Yeston. Text: 

Arthur Kopit. Koreografi: Anthoula Papadakis. 

Dirigent: Paul Bateman. Regi: Vernon Mound. 

Regissören Guido Contini är tvungen att 

snabbt få fram ett manus till sin nästa film. 

Han åker till Venedig för att få lugn och ro att 

tänka, men en alltmer påträngande medelålderskris 

gör att han börjar tvivla på sin konstnärliga 

förmåga. Och vart han än vänder sig 

finns alla dessa kvinnor… 

Eugen Onegin/opera 

Opera av Tjajkovskij. Koreografi: Tiina 

Leesment Bergh. Dirigent: Gintaras 

Rinkevicius/Tobias Ringborg. Regi: Marianne 

Mörck. Språk: ryska/textmaskin 

Stor olycklig och obesvarad kärlek, svartsjuka, 

vänner som ställs mot varandra och ond bråd 

död – det är några av ingredienserna i Tjajkovskijs 

dramatiska och vackra opera. 

Miss Saigon/musikal 

Musik: Schönberg, sångtexter: Richard Maltby 

Jr & Alain Boublil. Koreografi: Anthoula 

Papadakis. Dirigent: Kaisa Roos. Regi: Vernon 

Mound. Språk: engelska/textmaskin 

Den amerikanska soldaten Chris förälskar sig i 

den 17-åriga vietnamesiskan Kim som blivit 

föräldralös och försörjer sig som barflicka. De 

får en kort tid tillsammans innan kriget skiljer 

dem åt. Ett par år senare får Chris veta att de 

har ett gemensamt barn, men då är han redan 

gift med en annan... 

Konserter 

Hyllning till en mästare. Originalmusiken till 

Chaplin-filmen Modern Time med Malmö 

Operaorkester. Dirigent: Timothy Brock. 

Kammarkonserter: Musiker och sångare från 

Malmö Musikteater framför sina favoriter i det 

lilla formatet. Storans foajé. 

Kalendarium 

La Traviata: 22/10 kl 19, 24/10 kl 19, 30/10 kl 

19, 1/11 kl 19, 3/11 kl 16, 5/11 kl 19, 7/11 kl 19, 

9/11 kl 18, 12/11 kl 19, 16/11 kl 18 (sista). 

Nine: 10/10 kl 19, 11/10 kl 19, 12/10 kl 18, 

13/10 kl 16, 16/10 kl 19, 17/10 kl 19, 18/10 kl 

19, 20/10 kl 16 (sista). 

Eugen Onegin: 19/10 kl 18 (nypremiär), 27/10 

kl 16, 2/11 kl 18, 8/11 kl 19, 10/11 kl 16, 15/11 

kl 19, 17/11 kl 16 (sista). 

Miss Saigon: 29/11 19, 30/11 kl 18, 1/12 kl 16, 

3/12 kl 19, 4/12 kl 19, 5/12 kl 19. 

Hyllning till en mästare: 23–24/11 kl 18. 

Kammarkonsert: 12/10 

■ Malmö Dramatiska teater, 

tel 20 86 10 

Människor i solen/Hipp 

av Jonas Gardell, i regi av Agneta Ehrenswärd 

Midsommarafton och semester. Två gifta par 

har hyrt två stugor bredvid varandra i en 

semesterby vid havet. De känner inte varandra 

men väljer att fira midsommar tillsammans – 

man måste ju ändå äta. 

Avskedet/Verkstan 

av El f riede Jelinek, i regi av Melanie Me d e r l i n d . 

En högerpopulistisk politiker konfronteras 

med sin dröm om ett felfritt samhälle och med 

relationen till sina förfäders drömmar. En 

praktikproduktion från Dramatiska Institutet 

och Malmö dramatiska teater. 

Dröm om hösten/Intiman 

av Jon Fosse, i regi av Thomas Müller. Ett 

drömspel om livet, döden och kärleken äger 

symboliskt rum på en kyrkogård. Här hamnar 

en medelålders man ansikte mot ansikte med 

döden och kvinnorna i sitt liv. Handlingen utspelar 

sig på olika tidsplan. 

Macbeth/Hipp 

av William Shakespeare, i regi av Tom Fjordefalk. 

Krigsherren Macbeth, påverkad av ärelystnad 

och spådom, mördar sin kung. Nu blir 

han själv kung och för att behålla makten 

tvingas han till flera mord. Förföljd av mördade 

vännen Banquos vålnad drivs han allt längre 

in i mörkret plågad av mardrömmar. 


Människor i solen: 13/9–19/10, tis–fre kl 19, 

lör kl 18. 

Av s k e d e t :25–26/10, 30–31/10, 1/11, 7–9/11 kl 20 

Dröm om hösten: 8/11–7/12, tis–fre kl 19, lör 

kl 18 

Ma c b e t h :23/11–12/12, 7–25/1 ti–fr kl 19, lö kl 18 

■ Skånes dansteater, tel 20 84 71 

28–29/10 kl 19.30: Kvinnliga själar och hjältar. 

Salong K, Verkstan 

12/11 kl 19.30: Öppna repetitioner med Vincent 

Mantsoe. Salong K, Verkstan 

25/10 kl 19, 26/10: Röd & Rapsodi. I kritikersuccén 

från i våras möts Sjostakovitj och Hugo 

Alfvén i en vacker och sprakande föreställning 

i koreografi av Örjan Andersson. Storan. 

■ Dansstationen, tel 12 25 07 

Norra Vallgatan 28. 

12/10, 19/10 kl 14: Koreomagi. Om två flickor 

som rymmer från skolan för att pröva sina 

magiska krafter. Spelas för barn och familj. 

12/10 kl 19.30: Klassfiende. Koreografi Lotta 

Gahrton, fritt efter Nigel Williams pjäs. För 

ungdomar (från 13 år) och vuxna. 

1/11 19.30: Plattform för ny dans. Forum för 

ny koreografi och experiment. 

14–16/11 kl 19.30: Ballet de la MC – en kärleksförklaring 

till motorcykeln i koreografi av 

Bronja Novak. 

21–23/11 kl 19.30: Katarina den stora. 

Koreografi Gunilla Heilborn. Dans, video, 

humor och performance. 

■ Nöjesteatern, tel 791 10 

Amiralsgatan 35 

Hela sjukan 

Regi: Thomas Ryberger. Pjäsen ”Hela Sjukan” 

kan beskrivas som en patientparodi om de 

situationer som uppstår mellan patient och 

vårdare. 


4/10–15/12, fre kl 19.30, lör kl 15 och 19.30, 

sön kl 15. 

■ Södra teatern, tel 10 00 01 

Malmö Konferenscenter, Olof Palmes plats 1 

4/11 kl 19: Konsert med Lasse Berggrensson m 

fl. Gästartist: Lasse Lönndahl. Bilj: 040-845 90 

16/11: Konsert med SJ/Sjövärnets Musikkår. 

22/11 kl 19.30: Konsert med Telia Big Band, 

Lisa Linn, Bo Sylvén. Dirigent: Martin Lavröd. 

■ Teater 23, tel 30 32 23 

Djäknegatan 7 

Nu eller aldrig 

Regi: Kajsa Bramsvik. En fantastiskt rolig pjäs 

om vilka känslor och stämningar som fanns 

hos människor inför millenniumskiftet. 

Handlingen utspelar sig hemma hos Lasse på 

nyårsnatten. Kvällen utvecklar sig inte riktigt 

som Lasse har planerat. 


1/11 (premiär)–31/12, ons–lör. Servering kl 19, 

föreställning kl 20. 

Söndagsscen 

Varje söndag till och med 24 november kl 15, 

för hela familjen, från 5 år. Saftcafé. 

■ Teater Delirium, tel 611 09 75 

Fredman, Regementsgatan 4 

Ulrike Meinhofs sång 

av Christopher Barnett, bearbetning Teater 

Delirium. Regi: Gabriel Flores Jair 

Myten eller människan? Offer eller gärnings - 

man? En komplex och gripande text om hur 

svårt det är att hitta och behålla sina ideal i 

kampen för en bättre värld. 


19/10–17/11, tor–sön kl 19 

■ Teater Spektrum 

Inkonst, Norra Parkgatan 2 

Natten före skogarna 

av Bernard-Marie Koltès, regi: Riahd Ahmed. 

Dagsaktuella pjäs om hemlöshet och utanförskap. 

Pjäsen är en monolog med Katrin Melin i 

huvudrollen. Ensam i natten möter hon en 

vän som spelas av rapparen Gonza. 


10, 11, 12, 16, 17, 18, 19 okt. Alla dagar kl 19. 

■ Teater Terrier, tel 611 85 15 

MAF, scen 3, ingång från Spångatan 

Die Beleidigten (svensk titel ej ännu bestämd) 

Pjäsen är skriven av den tyske dramatiker n 

Ulrich Hub 


23/10–15/12, tor–sön kl.19 

■ TonTeatern, tel 18 75 95 

Festsalen, Ungdomens hus, N Skolgatan 10A 

Evita 

Den kända musikalen av Andrew Lloyd 

Webber och Tim Rice nu i Malmö. 


11, 12, 18, 19, 25, 26, 30 okt. 1, 2, 6, 8, 9, 13, 15, 

16, 20, 22, 23, 27, 29 nov. kl 19.30 

Musik 

■ Malmö konserthus/MSO, 

tel 34 35 00 

Föreningsgatan 35 

10/10 kl 19.30: Danmarks radios kör. 

Malmö symfoniorkester, MSO, Vassily Sinaisky, 

dirigent, Ylva Kihlberg, sopran, Thomas 

Sunnegårdh, tenor, Karl-Magnus Fredriksson, 

baryton. Musik: Rachmaninov, Vasks. 

24/10 kl 19.30: Tid en, äventyr med MSO. 

MSO, Peter Sebastian Szilvay, dirigent, Hans 

Pålsson, piano, Jacques Werup, programvärd. 

Om livets korthet och vår långa längtan. 

26/10 kl 15: Gästspel Danmarks radios kammarkör. 

Eric Ericson, dirigent. Födelsedagskonsert 

för Sven-David Sandström och Per 

Nørgård. 

28/10 kl 19.30: Gästspel Lunds vokalensemble 

Ingemar Månsson, dirigent. A cappellakonsert 

Musik: Sandström, Jennefelt, Lidholm. 

30/10 kl 19.30: Födelsedagskonsert för Sven- 

David Sandström och Per Nørgård. MSO, 

Stefan Solyom, dirigent. 

31/10 kl 19.30: Gästspel Kroumata 

1/11 kl 19.30: Gästspel Danmarks radios symfoniorkester. 

Yuri Temirkanov, dirigent, Dmitri 

Hvorostovsky, baryton. Musik: Glinka, 

Musorgskij, Rimskij. 

5/11 kl 19.30: Kammarmusik i konsertsalen 

Torleif Thedéen, cello. Musik: Bach. 

7/11 kl 19.30: Symfonikonsert 

M S O, Heinz Wa l l b e rg dirigent, Torleif T h e d é - e n , 

c e l l o. Musik: Wa g n e r, Sj o s t a k ov i t j, T j a j k ov s k i j. 

Alexandra Göransson i Koreomagi,Dansstationens 

föreställning för hela familjen. 

Musikhögskolan bjuder på lunchkonserter i Caroli 

kyrka även i höst.Här är det slagverksensemblen 

som uppträder. 

Mix musik ordnar konsert med Ale Möller Band på 

Jeriko den 22 november. 

Charlotta Larsson spelar Tatjana i operan Eugen 

Onegin på Malmö Opera och Musikteater. 

➜

24 ● Nr 4 – Oktober 2002 


25 

Pianisten Hans Pålsson uppträder på konserthuset 

i oktober, i en av MSO:s äventyrskonserter. 

Petra Brylander och Katarina Lundgren-Hugg har 

två av rollerna i Jonas Gardells pjäs Människor i 

solen. Den spelas på Malmö Dramatiska Teater till 

och med den 19 oktober. 

På Nöjesteater visas farsen Hela sjukan som tidigare 

har spelats i Stockholm.I rollerna bland 

andra Björn Gustafson och Ulf Brunnberg. 

Skånes dansteater återkommer med Röd & rapsodi.På 

bilden syns Charlotta Ruth. 

I höst återkommer musikalen Nine på Malmö 

Opera och Musikteaters repertoar. I rollerna syns 

bland annat Marie Richardsson. 

16/11 kl 15: Titanens Storverk 

MSO, Joseph Swensen, dirigent, Rita Cullis, 

sopran, Birgitta Svendén, mezzo, Stefan 

Dahlberg, tenor, Johan Reuter, baryton, MSOs 

kör, Lunds Akademiska kör. Sixten Nordström, 

presentatör kl 13.30-14.15. 

19/11 kl 19.30: Kammarmusik i Konsertsalen 

– Sartorykvartetten. Joseph Swensen, violin, 

Kristine Algot Sørensen, violin, Iben Bramsnæs 

Teilmann, viola, Henrik Dam Thomsen, 

cello. Musik: Schubert, Mozart, Sjostakovitj. 


MSO, Okko Kamu, dirigent, Cecilia Zilliacus, 

violin. Musik: Strauss, Stravinskij, Bartók. 

Öppet genrep kl 12.00. 

22/11 kl 18.00: Musik efter jobbet, MSO, Okko 

Kamu, dirigent. Musik: Strauss, Bartók. 


MSO, B Tommy Andersson, dirigent, Henrik 

Halén, horn. Musik: Jönsson, Strauss, Walton. 

■ Husets kör, tel 0708-565761 

Husets kör uppför "Kropp" på MAS ingång 35 

12/10 kl 19, 13/10 kl 16, 16/10 kl 19, 19/10 kl 

19, 20/10 kl 16, 20/10 kl 19, 23/10 kl 19, 25/10 

kl 19, 26/10 kl 16. 

■ Jeriko, tel 10 30 20 

Spångatan 38 

12/10 kl 23: Art for Pleasure, klubb 

15/10 kl 20: Jam, jazz 

16/10 kl 20: Kalousch, orientaliskt 

18/10 kl 20: Cantata del Sur 

19/10 kl 23: Klubb Bendulla, afroklubb 

22/10 kl 20: Lars Jansson, Giving Receiving 

23/10 kl 20: Al-Bara’em Musical group, traditionell 

palestinsk musik. 

26/10 kl 23: Art for Pleasure, klubb 

28/10 kl 20: Filosofibar. 

29/10 kl 20: Stockholm Jazzorchestra 

30/10 kl 20: Oleg Pissarenko Quartet 

31/10 kl 20: Malmö jazzdagar 

1/11 kl 20: Beijbom Kroner Big Band Latin 

Express, Marcelo Nisinman och Diana Nunez 

2/11 kl 21: Anders Bergcrantz Orchestra, 

kl 23: klubb, believe! 

3/11 kl 20: Fredrik Lundin Overdrive 

4/11 kl 20.30: Monday Night Big Band 

6/11 kl 20: Högtryck, svensk folkmusik 

7/11 kl 20: François Corneloup Quartet 

12/11 kl 20: Jam, jazzjamsession 

14/11 kl 20: Almaz Yebio's Twist 'n' Shout 

15/11 kl 22: Klubb Bazaar. Oriental Cut – dans 

och musik från Medelhavsområdet 

20/11 kl 20: Jonas Kullhammar Kvartett 

21/11 kl 20: Dalia Faitelson, öst möter väst 

22/11 kl 21: Ale Möller Band, världsmusik 

23/11 kl 20: Danú, irländsk folkmusik 

25/11 kl 20: Filosofibar. 

28/11 kl 20: Hamid Drake & Assif Tsahar 

30/11 kl 23: klubb believe! 

3/12 kl 20: Fridhems Folkhögskola 

4/12 kl 20: Alruna, svensk folksång 

■ Musikhögskolan, tel 32 54 66 

10/10 kl 12.15–13: Lu n c h k o n s e rt. Rami He i m o - 

linna , Johan Hemmingsson. Ca roli kyrka. 

17/10 kl 12.15–13: Lunchkonsert, jazzensemble. 

Caroli kyrka. 

24/10 kl 12.15–13: Lunchkonsert, 

Musikhögskolans sångklass. Caroli kyrka. 

26/10 kl 15: Orkesterkonsert. Musikhögskolans 

Blåsorkester, dirigent: Andreas Hanson. 

Rosenbergssalen, Ystadv 25. 

4/11 kl 19: Konsert. Musikhögskolans träblåsare. 

Malmö rådhus. 

7/11 kl 12.15–13: Lunchkonsert, 

Musikhögskolans träblåsare. Caroli kyrka. 

14/11 kl 12.15–13: Lunchkonsert, barockmusik. 

Caroli kyrka. 

21/11 kl 12.15–13: Lunchkonsert, Musikhögskolans 

sångklass. Caroli kyrka. 

23/11 kl 15: Orkesterkonsert. Musikhögskolans 

Symfoniorkester, dirigent: Daniel Gazon. 

Rosenbergsalen, Ystadv 25. 


flöjtklass. Caroli kyrka. 

2/12 kl 19: Konsert. Musikhögskolans gitarrklass. 

Malmö rådhus. 

5/12 kl 12.15–13: Lunchkonsert, Hans 

Pålssons pianoklass. Caroli kyrka. 


organister. Caroli kyrka. 

■ Kulturbolaget, tel 30 20 11 

Bergsgatan 18 

11/10 kl 23: Slobberbone med support 

22/10 kl 22: The Ark 

28/10 kl 20: Road runner: Killswitch + 36 

Crazyfists + Five point 0 

30/10 kl 20: Inflames med support Pain 

31/10 kl 21: Doves + support 

6/11 kl 21: Stefan Sundström 

8/11 kl 21: Southside Johnny 

13/11 kl 21: Mountain med support: Stray 

■ Skovgaardsalen 

Malmöhusvägen 

13/10 kl 14: Konsert. Risto Kyrå, piano, två 

musiker ur Helsingborgs Symfoniorkester 

20/10 kl 14: Konsert. Anna Lilja, sopran, 

Conny Antonov, piano 

10/11 kl 14: Konsert. Stefan Östersjö, gitarr 

24/11 kl 14: Konsert. Anders Lungar, flöjt, 

Ingemar Fridell, piano 

■ Musik i kyrkan, tel 35 90 00 

Limhamns kyrka 

27/10 kl 18: Konsert med Ann-Sofie Härstedt, 

sång och Inga-Britt Niemand, piano 

17/11 kl 18: Jazzkväll, Christian Jormins trio 

24/11 kl 18: Minneskonsert (samarr. 

Limhamns begravningsbyrå) 

S:t Andreas kyrka 

12/10 kl 15: Stråkorkestern ”Capella 

Lundensis” spelar Händel och C.Ph.E.Bach 

tillsammans med Anders Johnsson. 

19/10 kl 15: Konsert med Anton Kontra, violin, 

och Celia Linde, gitarr. Musik av de Falla, 

Granados, Paganini, Nörgård m fl. 

26/10 kl 15: Konsert med Malmö Orkesterförening 

under Patrik Anderssons ledning. Musik: 

Mozart, Beethoven. 

9/11 kl 15: Konsert. Mathias Gunnarsson, 

trumpet, och Anders Johnsson, orgel. Musik av 

Vivaldi, Rosenberg, fransk 1900-talsmusik. 

16/11 kl 15: Malmö Brandkårs Musikkår 

under ledning av Per Otto Johansson. 

23/11 kl 15: Ko n s e rt. Bach och ”Dies ira e” av 

Staffan St o rm. S:t Andreas kyrk o k ö r, solister och 

o rkester under ledning av Anders Jo h n s s o n . 

30/11 kl 15: Kammarmusik med studerande 

på Musikhögskolan i Malmö. 

S:t Johannes 

20/10 kl 18: Orgelkonsert, Karin Johansson 

17/11 kl 18: Mässa i poesins tecken, med studentprästerna 

1/12 kl 18: Adventskonsert. Lunds vokalensemble, 

dirigent Ingmar Månsson. 

Idr o t t 

Basket 

13/10 kl 18: Malbas Basket–Ockelbo. Baltiska 

hallen. 

1/11 kl 19: Malbas Ba s k e t – Sallén. Baltiska hallen 

10/11 kl 16: Malbas Basket–Sundsvall. Baltiska 

hallen. 

25/11 kl 19: Malbas Basket–Alvik. Baltiska hallen 

3/12 kl 19: Malbas Basket–Oskarshamn. 

Baltiska hallen. 

Fotboll 

14/10 kl 19: IFK Malmö FK–Åtvidabergs FF, 

superettan. Malmö IP. 

19/10 kl 14: IFK Malmö FK–IF Sylvia, superettan. 

Malmö IP. 

20/10 kl 15: Malmö FF–Bälinge IF, allsvenskan 

damer. Malmö IP. 

21/10 kl 19: Malmö FF–IF Elfsborg, allsvenskan 

herrar. Malmö Stadion. 

28/10 kl 19: Malmö FF–AIK Solna, allsvenskan 

herrar. Malmö Stadion. 

Handboll 

13/10 kl 14: IFK Malmö–Alstermo IF, div 1 

södra. Baltiska hallen. 

27/10 kl 16.15: IFK Malmö–IK Heim, div 1 


30/10 kl 18: Danmark–Egypten, World Cup. 


30/10 kl 20: Sverige–Frankrike, World Cup. 


31/10 kl 18: Frankrike–Egypten, World Cup. 


31/10 kl 20: Sverige–Danmark, World Cup. 


2–3/11: Dalhemscupen, ungdomsturnering. 

Flera sporthallar i Malmö. Arr: Dalhems IF. 

2/11 kl 14.30: IFK Malmö–Anderstorps HK div 

1 södra. Baltiska hallen. 

26/11 kl 19: IFK Malmö–Önnereds HK, div 1 


Innefotboll 

12/10 kl 9: IS cup 2002. Baltiska Hallen och 

Kombihallen. Arr/info: HISO, Kulladals FF, 

Håkanstorps BK och Skånes HIF. 

Ishockey 

13/10 kl 16: MIF Redhawks–Brynäs IF, elitserien. 

Isstadion. 

17/10 kl 19: MIF Redhawks–Linköpings HC, 

elitserien. Isstadion. 

24/10 kl 19: MIF Redhawks–Luleå HF, elitserien. 


29/10 kl 19: MIF Redhawks–Färjestads BK, elit - 

serien. Isstadion. 

12/11 kl 19: MIF Re d h a w k s – Timrå IK. Is s t a d i o n 

17/11 kl 16: MIF Redhawks–Djurgårdens IF, 


21/11 kl 19: MIF Re d h a w k s – Brynäs IF. Is s t a d i o n 

24/11 kl 16: MIF Redhawks–Leksands IF, elitserien. 


30/11 kl 15: MIF Redhawks–Linköpings HC, 


Kampsport 

18–20/10 kl 9: Taekwondo Swedish Open 2002. 

Baltiska hallen. Arr: KFUM Po-Eun. 

16–17/11 kl 10: Judo Swedish Open, internationell 

seniortävling. Heleneholms Sporthall. 

Arr/info: Gak Enighet. 

Löpning 

27/10 kl 10.30: Yddingeloppet. Torups rekreationsområde. 

Arr: Heleneholms IF. 

Tennis 

9/11 kl 16: MBTK–KLTK, elitserien herrar. 

Bellevuestadion. 

13/11 kl 16: MBTK–Växjö TK, elitserien herrar. 

Bellevuestadion. 

Vattensport 

2/11 kl 15.30: Undervattensrugby, elitserien 

herrar. Vattenpalatset Aq-va-kul. Arr: SDK 

Malmö Triton. 

24–25/11: Simhopp, junior SM. Aq-va-kul. Arr: 

Malmö Kappsimningsklubb. 

28–1/12: Simning, junior SM. Aq-va-kul. Arr: 

Malmö Kappsimningsklubb. 

Barn 

& 

fami l j 

■ Barnens scen, tel 709 91 

Falsterbogatan 17 (i Folkets Park) 

14–15/10 kl 9.30, 10.45: Tre våghalsiga män, 

Hank. Ett riktigt rockband spelar och berättar. 

Ålder: 6–10 år 

20/10 kl 14, 21/10 kl 9.30, 10.30: Halloweencirkusen, 

ABFs rytmiska barnskola. Ett teateroch 

musikäventyr. Ålder: 2–5 år. 

22/10 kl 9.30, 10.30: Pannkakan, ABFs rytmiska 

barnskola. Ålder: 2-5 år. 

23–25/10 kl 9.30, 10.45: Riddaren och Draken, 

Teater 3. Historien om en konflikträdd drake, 

rök, eld och en riddare som vinglar in på en 

enhjuling. Ålder: 6–10 år. 

27/10 kl 13, 14: Buskul, Annette Lindén-E. teater 

och sång, bus och hålligång. Ålder: 1,5–3 år. 

3/11 kl 14, 4–5/11 kl 9.30, 10.45: Pojken 

Relmu, Quetzal. Möt indianpojken Relmu och 

följ hans äventyr i skogen. Ålder 3–6 år. 

6–8/11 kl 9.30, 10.45: Tokerier med Clownen 

Max och compani. Ålder: från 4 år 

10/11 kl 14: Trumslagarpojken, Trillo-Ti. 

Blockflöjtsensemblen presenterar medeltida 

sångspel i modern tappning. Ålder: 5–11 år. 

12–15/11 kl 10.15, 17/11 kl 14, 18–22/11 kl 

10.15, 24/11 kl 14: Jo-Jo och Mimi, Teater 

Morianen. Berättelsen om de bästa kompisarna 

som en dag blev ovänner. Ålder: från 5 år. 

25–28/11 kl 9.30, 10.45: Lille Asmodeus, Teater 

Sagohuset. Lille Asmodeus är inte som de 

andra i Underjorden. Ålder 6–12 år. 

1/12 kl 14, 2–6/12 kl 10.15, 9–12/12 kl 10.15, 

15/12 kl 14: Granen, Teater Morianen. 

Musikberättelsen som är baserad på HC 

Andersens saga. Ålder: 4–9 år. 

■ Familjekonserter, tel 611 63 75, 

10 30 20 

Jeriko, Spångatan 38 

19/10 kl 14: Folkmusikparty med Avadå 

10/11 kl 14: “Tavlor på en utställning”, ett verk 

av Modest Musorgskij 

■ Föräldrabio 

Barnens scen, Folkets park 

Föräldrabio är öppen för alla vuxna, med eller 

utan småbarn. 

16/10 kl 13: Amelie från Montmartre 

13/11 kl 13: Tillsammans 

27/11 kl 13: Italienska för nybörjare 

Mus e e r 

■ Malmö museer, tel 34 44 37 


24/5 –>: Självklarheter – vad vet du om din 

vardag? I v å rt va rdagsliv använder vi mängder 

av ting vi knappt längre ser, de är en så självklar 

del av tillva ron. När kom de? Hur gick det 

till? Hur har de påve rkat våra liv? Sl o t t s h o l m e n . 

26/6–6/1: Liten,mindre,nano – att slöjda 

med atomer. Framtidens teknik är så liten att 

den inte syns. Men den kommer att märkas 

och finnas i alla hem. I smink, färg, mat, mediciner 

och i alla tekniska prylar. Den kallas 

nanoteknik.Teknikens och Sjöfartens hus 

15/9 –12/1: Torbjörn Andersson. Pressfotograf 

under fem decennier. Med texter av Per Svensson. 

I utställningen visar Torbjörn Andersson 

delar av sin breda produktion – från bilder av 

Malmö till Kososvo, Turkiet och Rwanda. 

29/9–2/3: Norrskenets folk. Ett unikt tillfälle 

att ta del av eskimåers, tjuktjers, koryakers och 

andra folkslags liv kring Berings sund! Utställningen 

innehåller föremål, kläder och fotografier 

som berättar om ett annorlunda liv i en 

mycket krävande arktisk miljö. Slottsholmen. 

1/12 –>: Skånsk film. Edvard Persson, Troell 

och de andra... En utställning om film och biografer 

i Skåne. Hela filmens historia. 

Hela året: Motorcykelutställning 

Svenska motorcyklar och amerikanska, landsvägs- 

och speedwaymaskiner. Teknikens och 

Sjöfartens hus. 

■ Limhamns museum, tel 15 78 10 

Limhamnsvägen 102. 

29/9–17/11: Limhamn på vykort och vår a 

fotovistkort 

24/11: Liten julutställning med tomtebobarnas 

Elsa Beskow. Jylpyntat Soldattorp. 

■ Te a t e rmuseet, tel 12 48 83 

Kalendegatan 5C 

19/4–9/6: Revyer i Skåne under 100 år 

Fotografier, kläder, affischer mm. 

K o n s t 

■ Malmö konsthall, tel 34 12 93 

S:t Johannesgatan 7 

14/9–10/10: Magnus Wallin – So l o / Ph y s i c a l 

Si g h t s e e i n g .Datorbearbetade Lambdaprints 

och datoranimerade filmer. 

18/9–18/10, 1–10/11: “Driving Me Crazy” 

Ingår i “Come in go out”, 10 bilder från regionen. 

En film av Jacob Friis, Mikkel Bagge 

Lange, Cecilie Mejer. Ingår i Kulturbro 2002. 

25/9–13/10: ARTGenda i Mellanrummet 

16/10–10/11: Edstrandska stiftelsens stipendiater. 

Fem nordiska stipendiater presenteras. 

23–27/10: Electrohype. Datorbaserad konst. 

30/11–19/1: Christer Strömholm “On verra 

bien– Vi får se”. Fotografi. 

30/11–19/1: Axel Lieber “Fullfilment”. 

Skulptur. 

■ Malmö konstmuseum, tel 34 44 37 


28/9–10/11: Martin Bigum – “The homecoming”. 

Martin Bigum målar, med serieteckningens 

estetik, gripande figurativa naturscener 

som för tankarna till sagoböckernas värld. 

13/10–16/3: Samtidigt. Ett urval av svensk och 

nordisk nutidskonst lyfts fram från samlingen. 

23/11–26/1: Charlotte von Poehl. Hon arbetar, 

både med ett allvar och en lekfullhet, med 

form och färg. På Malmö Konstmuseum visas 

en skulpturinstallation. 

■ Rooseum, tel 12 17 16 

Gasverksgatan 22 

1/5–31/10: Nilsmagnus Sköld (Arbetsrum) 

Projektet AFL, Aeroponic Field Laboratory, tar 

sin utgångspunkt i ett portabelt fältlaborator ium 

för orkidéodling. 

4/9–17/11: Come in–go out, 10 Bilder från 

regionen. Ett workshop projekt på Konstakademins 

Arkitektskola i Köpenhamn med 

konstnären och teatermannen Robert Wilson. 

Nio olika presentationer, en iscensättning av 

Öresundsregionen i bild, ord och ljud. 

21/9–17/11: Baltic Babel – städer längs en 

nervös kust. Konstnärsgrupper, alternativa 

rum för konst och oberoende organisationer, 

från hela den orosdrabbade baltiska kusten 

och dess vattenburna inland, kommer att bjudas 

in till Rooseum. 

Hela året: Framtida arkiv 

Den nya designen för vårt offentligt tillgängliga 

a rkiv av de danska konstnäre rna Thomas Po u l - 

sen och FOS/Kenneth Balfelt öppnar i början 

av juni. Nätve rket Öppet Fo rum får här en fristående 

plats för att kunna utvecklas fritt och 

ha egna före d rag, möten och pre s e n t a t i o n e r. 

■ Form Design Center, tel 664 51 50 

Lilla Torg 

13/9–13/10: Det transparenta huset, Statens 

Konstråd. 

20/9–20/10: Hönnun, Isländsk Form. 

20/9–20/10: Gesällarbeten Vingaskolan. 

20/9–20/10: Vintergatan, Smycken av Niklas 

Ejve 

18/10–21/11: Id est SVID, Svensk industri d e s i g n 

25/10–24/11: Erik Bülow Hübe, arkitekturutställning 

25/10–17/11: DIM, Die Imaginäre Manufuktur 

Blindenanstalt von Berlin. 

22/11–5/1: Julutställning. 

29/11–5/1: Utmärkt Svensk Form 2002. 

29/11–5/1: Stadsrum, SBK Malmö. 

■ Formargruppen, tel 780 60 

Engelbrektsgatan 8 

28/9–23/10: Pillow. Internationell samlingsutställning 

på temat kudde. 

26/10–28/11: Hanna Järlehed, keramik. 

30/11–1/1: Medlemsutställning, julutställning 

■ Galleri 21, tel 97 17 16 

Rådmansgatan 5 

5–27/10: Ewa Mozard, Mona Lisa Eriksson, 

Jeanette Schweitz 

2–24/11: Bjarkey Olafsdóttir, Gunhild, 

Haukdóttir, Ragnar Kjartansson, Unnar Örn 

Jónasson Audarson, Karlotta Blöndal 

7–31/12: Sju konstnärer, sju fönster 

■ Galleri Final, tel 30 78 36 

Helmfeltsgatan 9 

26/10–17/11: Håkan Askmark, akryl 

30/11–22/12: Åke Arenhill, nya målningar 

■ Galleri Holm, tel 23 32 21 

Västergatan 9B 

28/9–13/10: Bernt Franckie, måleri 

19/10–3/11: Alf Lindberg, måleri 

9–24/11: Mats Rydstern, måleri 

30/11–15/12: Maj Arnell, måleri 

■ Galleri Magnus Åklundh, 

tel 97 26 50 

Adelgatan 5 

26/9–26/10: Sirous Namazi, skulptur, foto 

28/9–26/10: Håkan Rehnberg, målningar 

1–30/11: Anton Corbijn, A. somebody – nya 

fotografier 

■ Galleri Musafällan, tel 23 09 49 

Jakob Nilsgatan 5 

12/10–3/11: Gruppe 99, grafik, skulptur, textil 

9/11–1/1: Hans Janstad “Provence II”, måleri 

■ Galleri Persson, tel 97 96 15 

Jöns Filsgatan 10 

27/9–13/10: Christer Lieberath, målningar, 

teckningar, objekt. 

26/10–17/11: Annemette Lichtenberg, målningar 

och teckningar. 

23/11–15/12: Stina Li n d s k o g, Målningar, gra f i k 

■ Galleri ping pong, tel 12 10 59 

Rådmansgatan 7 

28/9–19/10: Helene Billgren, mönster och 

objekt. 

26/10–16/11: Martin Thelander, grafik. 

23/11–14/12: Martin Palm, foto. 

■ Galleri Rönnquist & Rönnquist, 

tel 23 22 34 

Själbodgatan 2 

5–27/10: Anders Palmér, måleri. 

2–24/11: Eva Darpö och Gun Lindblad, glasskulptur. 

30/11–22/12: Retrogardet, unga klassiskt figurativa 

konstnärer från Oslo, måleri. 

■ Galleri Tapper-Popermajer, 

tel 97 09 10 

Amiralsgatan 16 

28/9–20/10: Lars Vilks, koncept, installation, 

skulptur. 

26/10–17/11: Max Lapitsky, måleri, collage. 

23/11–8/12: Tomas Nygren, koncept, installation, 

fotografi. 

■ Galleri Valvet, tel 845 90 

Hasselgatan 5 

12–27/10: Ulf Eriksson,Rina Jacobsson 

9–24/11: Anders Samuelson,Kristina Bjur, 

Paul Amond 

■ Gallery 101, tel 91 60 03 

Regementsgatan 88 

21/9–12/10: Morten Lassen, nya målningar. 

26/10–16/11: Dan Nygårds, nya målningar 

23/11–21/12: Samlingsutställning, inför julen 

■ Limhamns konstförening, 15 02 85 

Tegnérgatan 60 

28/9–17/10: Hasse Hasselgren, grafik, måleri 

19/10–7/11: Yngve Lundell, grafik, skulptur 

9–28/11: Bente Bjerregaard, måleri 

30/11–7/12: Vinstutställning 

■ Skånes konstförening, tel 10 33 80 

Stortorget 9 

14/9–10/11: Magnus Wallin, "Soda”, objekt, 

fotografi. 

16/11–17/12: Per Gustafsson, målningar. 

Öv r i g t 

■ Baltiska hallen 

8/11: Toto 

25/10: NRJ-gala. Artistgala för ungdomar. Arr: 

Fritidsförvaltningen, NRJ. 

7/11 kl 19.30: Chippendales. Helt ny show 

med nya killar. Bilj: Julius biljettservice 

29/11 kl 19.30: Julkonsert 2002. Medverkande: 

Tito Beltràn, Kalle Moraeus, Orsa Spelmän 

London Community Gospel Choir, Sanna 

Nielsen. 

■ Fackelvandring 

31/10 kl 18: Fackelvandring. Följ med på en 

vandring i höstmörkret genom bokskogen. 

Torup lyses upp med facklor och marschaller. 

Torups Friluftsgård. Arr: Svedala Kommun, 

Torups Slott, Statarmuseet och Malmö stad 

Fritidsförvaltningen. 

■ Limhamns föreläsningsförening, 

tel 16 23 01 

15/10 kl 19: Tommy Blomquist. Polishunden - 

en värdefull medarbetare. Bilder. 

22/10 kl 19: Anders Reisnert. Malmös arkitekturhistoria. 

Bilder. 

29/10 kl 19: Irka Cederberg. Mänskliga rättigheter 

– gäller det också zigenare? 

5/11 kl 19: Elisabeth Gudmundson och 

Lennart Thübeck. Hemlösheten – närmare än 

du tror? 

12/11 kl 19: Martin Ehde. Charles A. 

Lindbergh – ett 100-årsporträtt. Bilder. 

19/11 kl 19: Per Lindström. Skall vi tro det vi 

ser? – bilden i våra dagstidningar. Bilder. 

26/11 kl 19: Elever från Borgarskolans musikklasser. 

Jul i ord och ton. 

■ Malmö Kogg, tel 30 91 40 

N Neptunigatan 27, (snett bakom Nordmills) 

Malmö Kogg. Medeltid med malmöanknytning. 

På Malmö Kogg kan du följa bygget av 

två medeltida båtar, sk koggar, samt besöka 

utställningen 

■ Malmö mässan, tel 690 85 00 

16–20/10: Skånemässan 

Sydsveriges största konsumentmässa 

1–3/11: Lantbruksbinäringarna och hantverk. 

Smådjursutställning. 

10/11: Valputställning. Sydskånska 

Kennelklubben 

27–28/11: Saco St u d e n t m ä s s a. Gy m n a s i e e l e ve r, 

studie- och yrk e s v ä g l e d a re, lära re, re k t o rer och 

s t u d e rande möter svenska och utländska universitet 

och högskolor samt arbetsgiva re inom 

p ri vat och offentlig sektor. 

● 

Här är hela gänget – skådespelare och regissör – 

som gör Teater 23:s föreställning av ”NU eller 

aldrig”i höst. 

Håkan Askmark ställer ut galleri Final. 

Utställningen öppnar den 26 oktober. 

Galleri Persson ställer ut målningar och grafik av 

Stina Lindskog fram till och med den 15 december. 

Christer Strömholm ställer ut ett urval av sina 

fotografier på Malmös konsthall,här Pojken i 

Tanger. 

Factory of Found Clothes från S:t Petersburg ingår 

i utställningen Baltic Babel på Rooseum.

TACK FÖR FÖRTROENDET! 

ETT FRIARE MALMÖ 

PARTIERNA I KOMMUNFULLMÄKTIGE 

26 ● Nr 4 – Oktober 2002 


27 

TILLSAMMANS FÖR RÄTTVISA! 

Vi tackar för förtroendet att få fortsätta och leda Malmös utveckling. 

Arbetet mellan valen är också viktigt. Det är nu ord ska bli till 

handling. Odemokratiska krafter ska vi tillsammans bekämpa. 

I det arbetet behöver vi dig. Du är välkommen som medlem i vårt 

parti. Vi erbjuder utbildningar, aktiviteter och kamratskap. Alla är 

välkomna till oss! 

Socialdemokraterna i Malmö, Olof Palmes plats 1, 214 44 Malmö 

Telefon: 040-660 73 01, fax: 040-660 73 44 

Hemsida: www.malmo.sap.se 

E-post: socialdemokraterna@malmo.sap.se 

Närradio: 

Radio A, FM 89,2 mån–fre kl. 7.00–9.30, tis kl. 21.00–22.30 

Vilka frågor ska vi lägga mest krut på ? 

■ bygga fler billiga lägenheter ■ minst 15 000 kr i månadslön 

■ mer personal på dagis ■ hålla MKB:s hyror nere 

■ ökad modersmålsundervisning ■ 35-timmarsvecka i hemtjänsten 

■ starta bostadsförmedling nu ■ bredda kompetensen om HBT 

■ öppna nya fritidsgårdar ■ fler mötesplatser för äldre 

■ 1 miljon extra till biblioteket ■ …………………………………… 

Aldrig tidigare har så många malmöbor röstat på Vänsterpartiet, 

tack för din röst. Endast en tydlig vänsterpolitik ger ett mer rättvist, 

solidariskt och jämställt Malmö. Vi vill ge människor makt över sin 

vardag, i skolan, på arbetsplatsen, i sitt bostadsområde… 

Läs mer på vår hemsida www.v-malmo.org 

Vänsterpartiet Malmö Nobelvägen 51, 214 33 Malmö. 

Telefon: 040-96 64 67. 

E-post: vansterpartiet@malmo.se 

Är det du eller politikerna som skall bestämma på vilket dagis eller 

i vilken skola dina barn skall gå? Eller vilken läkare du skall vända 

dig till? Vem skall bestämma om du får starta en firma eller var du 

skall bo när du blir gammal och behöver hjälp? I folkpartiets 

Malmö bestämmer du över ditt eget liv. 

● 

● 

● 

Satsa på skolan och äldreomsorgen i stället för på stadsdelsnämnder. 

Inför nolltolerans mot brott i Malmö och fler poliser på gator 

och torg. Ställ krav på att varje brott skall utredas. 

Sänk skatten 

www.liberalt.nu – epost: malmo@liberalt.nu 

Telefon 040-97 05 00, telefax 040-97 45 05 

90,2 ALLTID PÅ 90,2 ALLTID PÅ 90,2 

Varför har Skåne inte samma utlänningspolitik som Danmark? 

Varför stoppas inte islams utbredning i Skåne? 

När slopas hemspråksundervisningen i Malmöskolorna? 

Varför är det inte ordning och reda i skolan? 

Vem har nytta av stadsdelsnämnderna? 

Hur fungerar massmedia i Malmö? 

Är Skånepartiet främlingsfientligt? 

Får man diskutera fritt i Malmö? 

Varför behöver Malmö årlig miljardhjälp från andra kommuner? 

När får äldreomsorgen mer personal? 

Varför rasar Sverige från 3:e till 17:e plats i välfärdslistan? 

Detta och allt annat diskuteras på närradion FM 90,2. Ring dit och 

påverka politiken. Din röst är viktig inte bara på valdagen. Telefon 

till radion: 040-39 02 00 eller 040-39 02 01. 

Bli medlem, sätt in 50 kronor på postgiro 439 83 80-8 

Skånepartiet – Malmgatan 16, 211 32 Malmö 

Telefon 12 02 12 – www.skanepartiet.org 

Socialdemokraterna 

i Malmö 

SKÅNEPARTIET 

HJÄLP OSS – BLI MEDLEM! 

Stort tack till alla er som röstade för en ny politik för Malmö i valet. 

Valresultatet blev naturligtvis en besvikelse för oss, men nu är det 

viktigare än någonsin med en tydlig opposition i Malmö. Du som 

röstade på Moderaterna ska kunna lita på att vi driver en rak och 

tydlig moderat politik. Därför fortsätter vi nu vårt arbete för bättre 

skolor, fler i arbete och ökad trygghet för alla. 

Vi vill göra Malmö bättre. Vill du vara med i det arbetet kan du 

stödja oss genom att bli medlem. För att gå med i Moderaterna 

ringer du 0939-100 30 00 så debiteras avgiften (100 kronor) via telefonräkningen. 

Du kan också ringa vårt kansli på 040-699 22 00 eller 

anmäla dig via vår hemsida www.malmo.moderat.se 

Välkommen! 

STYRKA OCH INSPIRATION 

Malmö måste bli en stad som hämtar styrka och inspiration ur sin 

sociala, kulturella, religiösa och etniska mångfald. 

Kristdemokraterna 

Storgatan 49, 211 42 Malmö 

tel 040-23 54 74, fax 040-97 32 30 

e-post: malmo@kristdemokrat.se 

hemsida: www.malmo.kristdemokrat.se 

TACK! 

Miljöpartiet i Malmö tackar för ditt stöd i valet. 

Vi lovar fortsätta driva de viktiga framtidsfrågorna: 

luft, vatten och mat för din, vår och allas skull 

www.malmo.mp.se 

040-23 46 00 

FÖR EN FUNGERANDE SJUKVÅRD 

I MALMÖ KRÄVER SPI 

● Primärvården åter till Malmö 

● Mellanvårdsavdelning för färdigbehandlade 

● Äldreombudsman 

● Personalpool 

● Stöd till funktionshindrade 

● Fler servicecenter 

Adress: Västra Rönneholmsvägen 53, Box 5187, 200 72 Malmö 

Telefon: 040-91 88 37 

E-post: spi.malmo@telia.com 

Hemsida: www.spipartiet.org 

Öppethållande: kl. 12–15 helgfri tisdag, onsdag, torsdag. 

Medlemsavgift: 100 kr per år, postgiro 53 37 98-5. 

Radio SPI: 89,2 MHz, tisdagar kl. 16.00 

med repris fredagar kl. 11.30 och söndagar kl. 09.00. 

ANNONS

I n fo rm ation från Malmö stad 

ANNONS 

Po s tens gruppförsändelse till hushåll och företag i Ma l m ö

Miss Nina en fullträff i höst - Malmö stad

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?