Omvårdnadsprogrammet läggs ner - ingen vill bli ... - Kommunal

Medlemstidning för Svenska Kommunalarbetareförbundet avdelning Väst 

Första fasta jobbet för Eva, 45 

Sid 5 

4 

juni 

2008 

Omvårdnadsprogrammet läggs ner 

- ingen vill bli undersköterska! 

Sid 3

OPINION 

Enade vi stå - söndrade vi falla! 

D 

et regnar ingen manna från himlen! Vi måste 

ha klart för oss att vi inte får bättre löner och 

arbetsvillkor för våra blåa ögons skull. Ända 

sedan 1800-talets slut har arbetare, via sina fackliga organisationer, 

fått kämpa för bättre villkor. Så är det i 

dag – och så kommer det att vara i framtiden. 

Samtidigt som facken, och då inte minst Kommunal, 

när det gäller vår viktigaste uppgift – löneförhandlingarna 

– under de senaste åren haft stora framgångar 

har ändå 200 000 medlemmar lämnat sina fackföreningar. 

Och dubbelt så många a-kassan. 

Till stor del beror det minskade medlemantalet på alliansregeringens 

antifackliga politik. Den kraftiga höjningen 

av a-kassan, den slopade avdragsrätten för fackavgiften 

och de försämrade villkoren har gjort att många 

av ekonomiska skäl lämnat facket. 

Men vi måste också rannsaka oss själva. Argumenten 

för fackligt medlemskap är i dag sannolikt starkare än 

någonsin. Men lyckas vi inte nå ut med de goda argumenten, 

så hjälper det inte hur goda de än är. 

Med facit i hand tvingas vi konstatera att vi inte varit 

tillräckligt bra på detta. 

Facklig medvetenhet uppstår inte av sig själv. Den 

måste byggas upp genom oavbruten agitation och aktiv 

medlemsvärvning. Vår styrka bygger nämligen till 

största delen på aktiva medlemmar ute på arbetsplatserna. 

På dig och mig och alla andra kommunalare. 

Under de senaste tio åren har reallönerna ökat i Sverige 

med ungefär två procent per år. Detta är unikt och 

inget annat land i Europa har haft en så stadig och långvarig 

reallöneökning. 

Jämlikheten blir 

bättre och bättre 

LO har kommit betydligt längre med jämlikheten än arbetsgivarsidan. 

Vid den nyligen avslutade LO-kongressen var 124 av ombuden kvinnor 

och 176 män. Av ombuden som kom från Kommunal var 65 kvinnor 

och 43 män. 

I båda exemplen är kvinnorna något underrepresenterade, men jämfört 

med hur det ser ut i samhället i övrigt har facket kommit långt. 

Miljarder till unga - men vad 

händer vid privatisering? 

Av Svenska Spels vinst på drygt fem miljarder delas 1,4 miljarder ut till idrottsrörelsen 

och 200 miljoner till andra folkrörelser för att användas i deras 

lokala barn- och ungdomsverksamheter. 

Undrar hur många kronor det blir till dessa grupper om regeringen lyckas 

driva igenom sin planerade privatisering av Svenska Spel? 

Allt annat är bättre 

S - regering, s-mp-koalition eller s-v-mp-regering? Di s k u s s i o n e rna 

går just nu heta om alternativen inför nästa riksdagsval. 

Inget kan i alla fall bli sämre än vad vi har idag! 

Redaktion och annonser: Vegagatan 27, 413 11 Göteborg. 

Telefon: 031–12 31 90. Fax: 031–12 23 60. 

e-post: info@anderssonhult.se 

Ansvarig utgivare: Anders Hagberg. Tryck: STC, Vällingby 

Manusstopp nr 5: 29 augusti Utkommer: 9 september 

2 Kommunal Väst medlemstidning Juni 2008 

Vi behöver alltså inte skämmas över vad vi åstadkommit! 

Men ändå står 100 000-tals arbetare utanför facket. 

För att få dessa att inse värdet av fackligt medlemskap 

måste vi bli ännu tydligare och aktivare i vår argumentation. 

Närvaro, tillgänglighet och tydlighet är grundstenarna 

i fackligt organisationsarbete. Här måste, och ska, 

vi bli bättre. Vi måste hitta arbetsformer som leder till 

och visar på att det ska vara självklart att vara med i 

facket. 

LEDARE 

juni 2008 

Jag är övertygad om att vi ska klara detta. Du och jag 

och alla andra fackligt engagerade kommunalare tillsammans. 

Men då måste vi i betydligt större omfattning 

få igång den fackliga diskussionen ute på arbetsplatserna. 

Få människor att tänka efter. Att inse att vi 

inte får någonting av sig självt. 

Vår styrka har alltid varit – och kommer att förbli – 

att vi är många. Att vi kan sätta kraft bakom våra argument. 

Och att vi verkligen har argumenten. 

Vi måste prata om hur det ser ut i samhället i dag 

och vad som håller på att hända. Men också argumentera 

för fackligt medlemskap. Och argumenten är starkare 

än någonsin. 

Fackföreningsavgiften är säkerligen den billigaste ”försäkring” 

man kan skaffa sig. För några hundralappar i 

månaden är medlemmarna garanterade del i löneutveck- 

020 - 56 00 56 för dig 

som sommarjobbar 

Erf a renheter från tidigare somrar visar att ungdomar 

som sommarjobbar allt för ofta inte får den lön de 

är berättigade till och att arbetsmarknadens lagar och 

regler inte följs. 

Därför kommer LO också i år att ha en telefonjour 

dit ungdomar kan ringa om de får problem eller 

har frågor kring aktuella avtal. 

Telefonnumret är 020-56 00 56. 

Gamla och 

nya lönen 

I stora annonskampanjer har moderaterna nyligen bland 

annat beskrivit gamla och nya lönen. I annonserna påstås 

att vi tack va re det så kallade löneavdraget får 1000 

kronor mer i plånboken, Lögn! 

Vad moderaterna har ”glömt” är att man tar tillbaka 

en stor del av pengarna genom höjd a-kassa som 

går direkt till statskassan och slopad avdragsrätt för fackavgift. 

Skulle man dessutom råka bli sjuk eller arbetslös 

blir det ett rejält minus. 

lingen, anställningsskydd och framtida pension. Till 

detta kommer försäkringar och rätten till stöd och hjälp 

om det händer något på jobbet. 

Men vi måste som sagt nå ut med allt detta. Jag garanterar 

att vi från avdelningen ska göra allt som står 

i vår makt för att lyckas. Men vi behöver också din hjälp. 

Tillsammans är vi starka. Eller som det så vist beskrivs 

i den gamla parollen; enade vi stå, söndrade vi falla. 

••• 

Slutligen vill jag önska alla medlemmar i Kommunal 

och era familjer en riktigt skön och avkopplande 

s e m e s t e r. Och glöm inte att ägna alla era kamrater som 

arbetar och håller igång välfärden i Sverige en tanke 

medan ni ligger i hängmattan. Utan kommunalare stannar 

Sverige! 

Anders Hagberg, ordförande Kommunal Väst 

H Ö G E R 

h ö r n e t 

S t ä d n i n g 

s o m 

s t ä d n i n g ? 

A l l i a n s regeringen har stoppat 

det tidigare statsbidraget på 

15 miljoner för strandstädning 

längs Bohuskusten. 

Men visst kan vi väl stå ut 

med lite skit längs klippor 

och stränder när vi vet att regeringen 

i stället satsar dessa 

pengar på subve n t i o n e r a d 

städning och annan service 

hemma hos välbärgade personer 

som har råd med hushållsnära 

tjänster. 

Redaktionen önskar alla läsare en riktigt härlig sommar! 

Carina Hult Stig Andersson Sölvi Brädefors Eddie Backman 

carina@anderssonhult.se stig@anderssonhult.se solvi@anderssonhult.se eddie@eddiebackman.com

Undersköterska - inget 

för unga i Bohuslän 

Det blev inte tillräckligt med elever för att Gullmarsgymnasiet i Lysekil 

skulle kunna genomföra sitt omvårdnadsprogram i år. Skolchefen 

Roland Mattsson och Kommunals ordförande Lise-Lotte Arvidsson i 

Sotenäs är överens om varför; löner och anställningsvillkor är för dåliga 

för att eleverna ska lockas av undersköterskeyrket. 

Endast fem ungdomar som lämnar 

grundskolan i Sotenäs och Lysekils 

kommuner vill utbilda sig till undersköterskor. 

Därmed tvingas Gullmarsgymnasiet 

ställa in utbildningen 

vid omvårdnadsprogrammet. Skolledningen 

och Kommunal är överens om 

varför det blivit så här. För få heltidstjänster, 

för få fasta tjänster och för 

låga löner är orsakerna till att vårdyrket 

inte längre attraherar ungdomar. 

Från att i många år kunnat fylla en klass med 24 elever 

har antalet under senare år snabbt minskat. Förra året 

startade man en klass med sex elever. I år sökte sju elever, 

varav fem var behöriga. 

-Det finns tyvärr inte ekonomiska förutsättningar att 

ha en klass med bara fem elever, säger Roland Mattsson, 

förvaltningschef för gymnasieskolan i Lysekil och 

Sotenäs. 

Roland Mattsson har dock klart för sig varför det blivit 

så här. 

-Vårdyrkena är helt enkelt inte attraktiva för ungdomarna. 

De följer med i den allmänna debatten och är 

väl medvetna om vad som kommer att erbjudas när de 

är klara med sin treåriga gymnasieutbildning. 

-Deltidsjobb, timanställning eller vikariat med en låg 

lön är inget som attraherar. Istället väljer man andra utbildningar 

och yrken med fasta jobb och högre lön. 

Lise-Lotte Arvidsson, ordförande i Kommunals sektion 

i Sotenäs, har samma syn på problematiken. 

-Varför skulle man välja en utbildning där man vet att 

risken är stor för att man inte kan försörja sig på sitt jobb 

när man är färdig? 

Och istället för en utveckling till det bättre tvingas Lise-Lotte 

Arvidsson konstaterar att timanställningar och 

vikariat ökar i den egna kommunen, samtidigt som de 

fasta tjänsterna inom äldreomsorgen minskar. 

-Under de två senaste åren har vi fått åtta färre tillsvid 

a reanställningar inom äldreomsorgen samtidigt som timanställningarna 

ökat från motsvarande 46 årsarbetare 

till 60. 

MEN DET ÄR INTE bara bristen på heltidstjänster och 

osäkerheten med timanställningar som avskräcker. 

-Arbetstiderna har också blivit klart sämre, säger Lise- 

Lotte Arvidsson. Nu tvingas man jobba varannan helg 

mot tidigare var tredje eller var fjärde. Och även om vi 

lyckats få ganska bra löneökningar i de senaste löneförhandlingarna 

så ligger lönerna fortfarande lågt jämfört 

med de flesta andra jämförbara yrken. 

-Allt sammantaget gör att ungdomarna hellre söker sig 

till andra utbildningar och yrken. Jag har själva arbetat 

hela mitt yrkesverksamma liv inom äldreomsorgen och 

älskar mitt jobb, men jag har förståelse för att ungdomarna 

väljer som de gör. 

-Ska det bli någon ändring måste kommunerna radikalt 

ändra på hur de behandlar sina anställda inom omsorgen. 

Fler heltider och tillsvidareanställningar och höjda 

löner är ett måste för att locka unga människor till 

att utbilda sig till undersköterskor. 

-Gör man ingenting kommer hela äldreomsorgen att 

kollapsa! 

Även i Lysekils kommun går utvecklingen stick i stäv 

mot vad som krävs för att locka ungdomar till vårdyrket. 

Här har andelen heltidstjänster inom äldreomsorgen 

minskat under senare år. Från 2005 till 2006 var 

minskningen fem procent och från 2006 till 2007 4 procent. 

-Man måste ju kunna leva på sin lön, säger Siv Linnér, 

ordförande i Kommunal Lysekil. 

- Har man inget fast jobb är det till exempel nästan omöjligt 

att hyra en lägenhet. 

Både Lise-Lotte Arvidsson och Siv Linnér menar att 

kommunerna nu måste ta sitt ansvar och se till att det 

blir fler heltider och tillsvidareanställningar. 

-Det här är frågor som Kommunal drivit hårt, både 

centralt och ute i kommunerna, under många år, säger 

Lise-Lotte Arvidsson. Men hittills har gehöret varit under 

all kritik. 

-Om de struntar i sina anställda borde de väl i alla fall 

ta sitt ansvar för att äldreomsorgen ska fungera. Får vi 

inte snart in nya och utbildade medarbetare kommer hela 

äldreomsorgen att kollapsa! 

De fem ungdomar i Sotenäs och Lysekil som sökt och 

är behöriga till omvård n a d s p rogrammet kommer nu att 

erbjudas lärlingsplatser. Det innebär att de under tre år 

läser teoretiska ämnen halva tiden och praktiserar inom 

äldreomsorgen den andra halvan. Den teoretiska delen 

får de göra i klasser med annan inriktning. 

Stig A n d e r s s o n 

Kommunal Väst medlemstidning Juni 2008 3

Så luras du tro att du 

sorterar dina sopor! 

Sorterar du kompost och sopor i svarta 

och gröna soptunnor som skyltarna 

anger på Göteborgs kyrkogårdar? I så 

fall är du grundlurad! Innehållet från 

samtliga tunnor töms i en container 

och skickas till förbränning. 

På de olika kyrkogårdarna i Göteborg finns cirka 500 

soptunnor. Hälften gröna med skylten; ”Kompost, växter, 

löv, granris och jord” och hälften svarta med skylten; 

”Sopor, krukor, burkar, plast och övrigt”. Men när 

tunnorna är fulla töms de ändå i samma container som 

skickas till förbränning. 

-Vi började med sortering för några år sedan, men vi 

tyckte att det blev för komplicerat, säger distriktschef 

Rolf Bergström på kyrk o g å rd s f ö rvaltningen i Göteborg. 

Vi fick det aldrig riktig att fungera. 

Men som det är i dag lurar ni ju besökarna att sortera 

och inger dem tron att de bidrar till att minska sopberget. 

-Vi är ju inte precis stolta över att vi inte klarar av sorteringen, 

Jag får kanske ta en funderare på om vi ska ta 

bort skyltarna, säger Rolf Bergström. Men man vet ju 

inte hur det blir om något år, kanske hittar vi bra arbetsformer 

för att klara sorteringen. 

Kommunal Väst har pratat med flera kyrkogårdsarbetare 

på olika kyrkogårdar i Göteborg. Enligt dem skulle 

det inte vara särskilt komplicerat att ta till vara det 

komposterbara avfallet. 

-Det handlar ju bara om att ledningen ser till att avsätta 

de arbetstimmar det tar att separera soporna. Det 

är inte alls komplicerat. Vi utför gärna det jobbet, allra 

helst som man känner att man också gör en insats för 

miljön. 


Nya löner för brandmän 

Närmare 3000 kronors lönehöjning 

under 2 år för brandmän med medellång 

erfarenhet. Det blev utfallet när 

Räddningstjänsten i Storgöteborg som 

sisten ut slöt lokala löneavtal i maj. 

Låglönepotter har lyft de sämst betalda 

bland övrig personal över 20 000kronors 

strecket. Individuella löner är 

en annan nyhet i avtalet. 

Lönerna för kommunalare inom Räddningstjänsten i St o rgöteborg 

(RSG) är nu klara. Brandmännen, som följer 

Räddningstjänsten 

i storgöteborgtillhör 

de sista 

som slutit avtal 

med sina 

kommunalare. 

Nya löner betalas 

ut i juni 

och retroaktiva 

löner i juli 

och det lär bli 

en och annan 

glad överraskning. 


Grönt för kompost och svart för sopor. Så uppmanas du sortera avfallet när besöker 

Göteborgs kyrkogårdar. Men du blir grundlurad. Allt töms i samma container och 

skickas till förbränning. 

huvudöverenskommelsen mellan Kommunal och Sveriges 

kommuner och landsting, har i ett lokalt avtal nu 

kommit överens med arbetsgivaren om 2008 och 2009 

års löner. Avtalet slöts i maj och berör 350 brandmän 

och 150 övrig personal. Brandmän med längst fyra års 

erfarenhet får 1400 kronor i lönepåslag från och med 

den förste januari. Brandmän med 4-8 år i yrket får 2 

100 kronor mer i månaden. Mer än åtta års erfarenhet 

ger 1 800 kronors höjning medan 12 års erfarenhet ger 

1300 kronors höjning. 

I genomsnitt höjs lönerna därmed med 1800 kronor 

för brandmän under 2008, som egentligen också innehåller 

2007 års ökning inbakad. Medellönen för en brandman 

inom RSG är 2008 på 22 400 kronor, risktillägg 

och OB-ersättning ej inräknad. 

Från och med den 1 april 2009 höjs sedan lönerna ytt 

e r l i g a re i genomsnitt 740 kro n o r. Då kommer också för 

första gången individuella löner att sättas och ett arbete 

ska inledas där brandmännen ska få vara med och bestämma 

lönekriterier. 

Nivån på olika risktillägg ligger still under avtalsperioden 

medan brandmännen från den 1 juli i år enligt det 

nya kollektivavtalet kan räkna med höjt OB-tillägg med 

11 procent, vilket motsvarar ytterligare 300 kronor i månaden. 

-Ett jättebra avtal. Äntligen har löneförhandlingarna 

givit lite grand i plånboken, med OB-ersättningen inräknad 

runt 2 500 kronor mer på två år. Vi strävar alltid 

efter att hamna så högt som möjligt, men det här är 

ett bra utfall. De flesta av medlemmarna verkar också 

nöjda, säger Rolf Petersson, Kommunals sektion på Räddningstjänsten 

i Storgöteborg. 

En del av förklaringen till det goda utfallet är enligt 

f ö r h a n d l a re Odd Andersson en kompensation för att den 

tidigare lönestegen, som gav mer till äldre och mindre 

till yngre, nu tagits bort. Ett bra avtal är viktig för framtidens 

medlemsrekrytering, menar Odd Andersson. 

- Det här kollektivavtalet bådar gott för framtiden, jag 

märker en allt bättre attityd till Kommunal bland nya 

unga brandmän, det finns en positiv stämning. 

Kvinnopotten går inom RSG till yrk e s g ruppen stationsvärdinnor, 

vilka får 400 kronor extra i lönekuvertet utöver 

de 1400 som genererades av i huvudavtalet. Ökningen 

innebär att alla värdinnor, vars arbetsuppgifter 

i första hand är lokalvård, nu ligger över 20 000 kronor. 

Övrig personal på RSG som går på Kommunals avtalsområden, 

närmare 150 tekniker, mekaniker, IT- p e rsonal 

och styrk e l e d a re / i n s a t s l e d a re har också fått nya löner, 

generellt runt 1400. 

Sölvi Brädefors

F Ö R S TA FA S TA JOBBET 

- och nu kan Eva, 45, planera för framtiden 

Den 23 augusti 2007 är en 

speciell dag för Eva Henriksson. 

Då började hon arbeta 

på en fast anställning för 

första gången i sitt liv. 

- Äntligen kan jag planera 

mitt liv och min ekonomi på 

ett vettigt sätt, säger Eva 

som är ”45 år ung”. 

Eva Henriksson är en helt vanlig kvinna, 

född och uppvuxen i Kortedala där hon 

fortfarande bor kvar. Hon har två vuxna 

barn och en nära relation med en man, 

men vill inte vara sambo för hon trivs med 

att sköta sig själv. Eva planerar att ta dykcertifikat, 

men annars är hennes främsta 

intressen musik och böcker. 

- Jag lyssnar på allt utom jazz och går 

mycket på konserter. Har sparat alla biljetter 

sedan första konserten när jag var 

14 år. Det var Status Quo och biljetten 

kostade 45 kronor. Det kan man jämföra 

med St o n e s k o n s e rten förra året där biljetten 

kostade över 1000 kro n o r. Och dom 

var inte ens bra den här gången… 

När det gäller teater, filmer och böcker 

är hon allätare och finsmakare. När det 

gäller både böcker och film föredrar hon 

fakta och dokumentär. 

- Jag gillar till exempel inte dum-TV med 

knasiga dokusåpor, serier och liknande. 

Människor ska inte kasta bort sin tid med 

att titta på sånt skräp, dom borde titta på 

d o k u m e n t ä rfilmer från Tibet istället. Ma n 

måste veta vad som händer i världen och 

samhället. 

Det som kanske är lite ovanligt med Eva 

är att hon inte förrän nyligen fått sitt livs 

första fasta anställning. Tidigare har hon 

hittills varvat olika studier med arbetslöshet, 

sjukskrivning, vikariat och timanställningar 

som exempelvis personlig assistent 

och lärarassistent. 

- Jag har väl kanske inte riktigt vetat vad 

jag ville bli när jag blev stor, skrattar Eva. 

Man har sökt sig fram. Men det har ofta 

varit jobbigt att inte ha fast jobb och att 

aldrig kunna planera något. 

2004 FICK EVA praktik på Returhuset 

i Bergsjön och det blev starten på ett annat 

liv med heltidsjobb, arbetskamrater, 

regelbunden inkomst och rutiner. 

- Jag fick köra ut fruktkorgar till olika 

arbetsplatser i Göteborg och trivdes bra. 

Jag tycker om att träffa folk och få sköta 

mig själv. 

Fakta 

Vad är Returhuset? 

Efter ett tag flyttades hon över till liknande 

ve rksamhet på Gro g runden och fick 

samtidigt utökat ansvarsområde. 

- Jag skötte allt från att ta emot beställningar, 

sköta leveranserna och fakturera. 

Dessutom arbetade jag med olika städuppgifter, 

bland annat städade vi Bergsjöbadet 

och skötte planteringar på Kortedala 

Torg. 

- Jag var glad att jag fick chansen, men 

det fanns en del negativt också. Bland annat 

var vi som jobbade på Gro g runden anställda 

i perioder, man visste aldrig hur 

länge. Dessutom hade inte våra löner justerats 

på flera år. Och man måste ju ha 

råd att jobba, mjölken kostar lika mycket 

för mig som för cheferna. 

- Så jag gick till Gerda på Kommunals 

sektion i Bergsjön, hon begärde löneförhandling 

och efter det fick vi lönehöjning 

och dessutom re t roaktiv löneutbetalning. 

Det kändes bra. 

NU BÖRJADE EVA känna att det var dags 

att gå vidare till ett ”riktigt” jobb. Hon sökte 

en tjänst som städledare, men jobbet gick 

till en annan kvinna. Däremot fick Eva 

ö ve rta denna kvinnas tjänst på SDF Be r gsjöns 

enhet för driftservice. En fast tjänst 

som hon började den 23 augusti förra åre t . 

- Det är mitt första riktiga jobb med en 

”vanlig ” anställning! Lönen är bättre, jag 

får bättre semestervillkor och jag kan planera 

mitt liv precis som alla andra. I år kan 

jag för första gången ta riktig semester. Ja g 

drömmer om att nångång kunna åka till 

Thailand och dyka. Men då måste jag först 

ta dykcertifikat. 

Eva är mycket nöjd med jobbet och hittills 

är chefen också nöjd. Arbetet innebär 

att hon kör ut internpost ungefär halva 

dagen och resten av tiden ska hon sköta 

enhetens personalrapportering. 

- Allt är nytt ännu och jag vet inte hur 

jobbet kommer att utvecklas. Men nu har 

jag ju möjlighet att så småningom kanske 

söka andra jobb inom förvaltningen. 

- Grogrunden har varit bra för mig. Det 

blev en inkörsport i arbetslivet. Sj ä l va idén 

är väldigt bra, men jag kan kanske tycka 

att man ibland känner sig utnyttjad som 

billig arbetskraft. Men det är trots allt jättebra 

att arbetslösa människor får chans 

att visa vad de kan. Alla är värda en andra 

chans! 

Carina Hult 

Returhuset drivs av SDF Bergsjön i Göteborg och kan erbjuda 

praktikplatser till den som är arbetslös men vill lära sig något 

nytt. Man arbetar i mindre arbetslag med olika verksamheter 

som till exempel försäljning på loppmarknaden ”Skrot och 

Korn”, tillverkning av träprodukter i Gröna Snickeriet, allehanda 

trädgårdsarbete, inklusive tillverkning av korgar, amplar, staket 

och så vidare, i Trädgårdsgruppen, bageri och servering på 

Ekocaféet och olika textilarbeten i Idé- och textilverkstaden. 

- Jag har väl kanske inte riktigt vetat vad jag ville göra när jag 

blir stor, säger Eva. Man har sökt sig fram. Men nu känns det 

bra att ha fått fast jobb och kunna planera för framtiden! 

Vad är Grogrunden? 

Grogrunden är ett organisationskooperativ som bildades i Bergsjön 2001 som ett samarbete mellan 

Fa m i l j e b o s t ä d e r, Studiefrämjandet och Kooperativ Konsult. Gro g runden ve rkar för att öka kontaktnätet 

mellan arbetslösa och arbetsgivare, bland annat genom uppdragsanställningar. Man vänder 

sig till alla som, oavsett anledning, har svårigheter att få arbete på den reguljära arbetsmarknaden. 

Anställningarna varierar mellan heltidsanställningar till kortare uppdrag på deltid och flertalet 

anställda är berättigade till stöd från Arbetsförmedlingen, allt ifrån rekryteringsstöd till lönebidrag. 

Grogrunden verkar i hela Bergsjön och är nära knutet till Returhuset. Exempel på verksamheter 

är frakt- och budservice, grön miljöservice och vaktmästar- och kontorstjänster. 


Anders Hagberg: 

En av dom viktigaste 

L O - KO N G R E S S E R NA 

En av de viktigare LO-kongresserna 

där de 15 förbunden enades om gemensamma 

ståndpunkter i bland annat 

EU-frågan. Så sammanfattar Anders 

Hagberg, ordförande för Kommunal 

Väst, LO-kongressen i Stockholm 

som avslutades i början av juni. 

Hur känns det efter fem dagars kongressande med 

dagar fullmatade med debatter, seminarier, möten och 

manifestationer? 

-Man är rätt slut. Huvudet är fullmatat, snurrar 

lätt och man är väldigt trött. Vi har startat halv 

nio varje morgon, även söndag, och slutat sent. 

På måndagen lämnade vi Folkets hus först 23.30. 

Hur var stämningen på kongressen? 

-Jag tycker att det var en lättsam stämning, även 

om det var en del tuffa diskussioner. Det svävade 

ett allvar över mötet beroende på det rådande samhällsklimatet. 

Här spelade inte minst presidiet en 

viktig roll för att föra förhandlingarna framåt med 

glimten i ögat. Vår egen Eva Nilsson gjorde en fantastisk 

insats. Jag tror att man med rätta kan säga 

att den här kongressen var en av de viktigaste med 

tanke på den samhällsutveckling vi har idag med 

en borgerlig regering som inte vill ha en dialog i 

viktiga välfärdsfrågor. Ett exempel är den så kallade 

sjukförsäkringsreformen. Under kongressen 

genomfördes en demonstration mot beslutet där 

vi begärde att få träffa den ansvariga ministern 

Christina Husmark. Men hon ville inte träffa oss. 

Tio ombud representerade Kommunal Väst. Syntes 

någon i talarstolen? 

-Nej, det hade vi diskuterat innan. Kommunals 

representanter samlades varje morgon för att gå 

igenom dagens frågor och ha en sammanhållen linje 

i de viktiga frågorna. Diskussionerna var inte 

heller sådana att någon kände sig manad att gå upp 

i talarstolen spontant. Kommunals ombud var däremot 

aktiva i utskottsdiskussionerna. Där blev dialogen 

bättre än från en talarstol framför flera hundra 

ombud och det bidrog nog till den goda stämningen 

på kongressen. 

Vilka blev de viktigaste besluten ur Kommunals synpunkt? 

-De flesta frågorna angår ju alla förbunden, som 

beslutet om kvinnolönerna. Det gäller också beslutet 

om förslaget till EU:s nya grundlag, Lissabonfördraget, 

där det ju blev en stor debatt. Det 

är bra att LO nu beslutat om en hållning i frågan. 

Även om det finns olika läger, anser de flesta experterna 

att det nya fördraget gynnar LO:s grupper 

och är bättre än det gamla. Sedan vet vi inte 

vad som händer med domstolen, den som skeptikerna 

kritiserar för att hota den svenska modellen. 

Men vi kan inte isolera oss utan nu gäller det 

att spela på EU-planhalvan, framförallt genom att 

sätta press på den svenska regeringen, som säger 

sig värna den svenska modellen men i praktisk handling 

sällan visar det. 

Frågan om kvinnopotter blev inte den stridsfråga som 

många förväntade sig. Varför? 

- Jag tror att Metalls ordförande Stefan Löfven och 

Ylva Thörn har haft förhandskontakter och kom- 


-Jag tycker att 

det var en lättsam 

stämning 

även om det var 

tuffa diskussioner, 

säger Anders 

Hagberg (sittande 

till vänster) som 

ledde Bertil Andersson, 

Mikael 

Hansson, Anette 

Brattberg, Lisa 

Svedestad, 

Kerstin Billmark, 

Malin Servin, Monica 

Bohag, Mona 

Haugland och 

Tanja Josic från 

Kommunal Väst, 

under LO-kongressen. 

mit fram till att vi inte löser detta genom att fajtas 

inom familjen. Därför blev kvinnopotter inte 

det sprängstoff som många, även jag, väntade sig. 

Men det har gällt att sluta leden. Nu gäller det att 

gå vidare från den grund som är lagd med beslutet 

att LO ska sträva efter jämställda löner. 

Hur ställde sig LO-kongressen till Kommunal Västs 

motioner om arbetsmiljön? 

-Merparten blev välvilligt behandlade. Antingen 

genom bifall eller genom att de blev besvarade på 

annat sätt. 

LO har tappat många medlemmar de senaste åren, 

vilket var det viktigaste beslutet för att vända trenden? 

-Jag vet inte om det finns ett enskilt beslut som 

var viktigare än de andra. Men det fanns en allmän 

diskussion om att det är viktigt att värva medlemmar 

och att vi syns på arbetsplatserna, vilket 

också Vanja Lu n d by - Wedin tog upp i sitt tal. Oc h 

ä ven om motionen om humorombudsman avslogs, 

så var nog alla överens om att det också är viktigt 

att LO inte är någon grå eminens utan kan förmedla 

att det är roligt att arbeta fackligt. Vi måste 

använda humor när vi informerar om och presenterar 

den fackliga organisationen. 

Vilket är det roligaste minnet från kongressen? 

-Det finns många goa minnen, men det som tog 

hela kongressen med storm var när kommunalaren 

Dan Gabrielsson bröt ut i en Elvislåt från talarstolen, 

det var enormt. Du skulle sett dina mediakollegor, 

jag tror aldrig de fått upp sina kameror 

så snabbt tidigare. Det var också något det pratades 

om mycket bland de utländska delegaterna. 

De var ovana vid att en LO - o rdförande och en presidieordförande 

spontant börjar dansa på scenen. 

Det var en höjdare! 

Sölvi Brädefors

En vecka på LO-kongressen 

Namn: Tanja Josic 

Bor: Göteborg 

Yrke: Undersköterska 

Ålder: 33 

Familj: Ja. En underbar familj. 

Fritid: Alldeles för lite! Den tid jag har umgås jag med 

familj och vänner. 

Ser på TV: Det mesta, jag är en slötittare 

L ä s e r : Väldigt mycket, gärna faktaböcker men det kan 

vara skönt med lite chick-lit också mellan varven. 

Äter: Allt och gärna mycket 

Dricker: Inte whiskey 

Drömmer om: Jag drömmer inte ofta, men när jag 

drömmer är det inga mardrömmar i alla fall! 

Fredag 

Imorgon 6.42 bär det av till min första LO kongress. 

Det pirrar lite i magen men känner mig väl förberedd. 

Har läst igenom allt material som ska behandlas. Läst 

och läst, skummat igenom dom i alla fall. Känns mycket 

stort och viktigt, det är på kongressen man bestämmer 

riktlinjer för organisationens framtida arbete. Ser 

fram emot fem intressanta och innehållsrika dagar. Ha n n 

inte packa under dagen. Får en brilliant idé om att jag 

packar imorgon bitti, men kommer ändå inte i säng förrän 

halv ett. Är nog lite nervös inför morgondagen. Ko ngressen 

är trots allt LOs högsta beslutande organ. 

Lördag 

Kastade mig över väckarklockan när den ringde 4.45. 

Hur kunde jag komma på idén om att packa på morgonen? 

Dumt! Kommer i god tid iväg till centralen och 

möter upp dom andra ombuden från avdelning Väst. 

Tågresan går smärtfritt och jag läser igenom motionerna 

än en gång. Väl framme möts vi av ett sommarstockholm. 

Gatorna från centralen till Folkets hus var smyc kade 

med kongressens slogan och huvudparoll ”Världens 

bästa jobb”. På LO-borgen vajade röda fanor och vi möttes 

av glada latinorytmer utanför kongresshallen. Fick 

en rysning igenom hela kroppen...känner mig viktigt . 

Det var en jättebra start på kongressen med underhållning 

och fantastiska tal av Vanja Lundby-Wedin. Under 

dagen beslutas formalia-dagordning, arbetsord n i n g , 

funktionärer, verksamhetsberättelsen. Skönt att få det 

avklarat. Imorgon kan kongressen börja ”på riktigt”. Mötet 

avslutades 16.00. Efter det var det dags för utskottsarbete 

inom fyra områden. Det var välfärd, internationellt, 

sysselsättning och arbetsliv. Jag hamnade i gruppen 

om sysselsättning. Det var bra för dem som hade 

åsikter men inte ville gå upp i talarstolen. De kunde göra 

sina röster hörda här på ett mer personligt sätt i en 

m i n d re gru p p. I kongressalen sitter ju 400 personer. Kv ä llen 

tog inte slut där. Vi samlades och hyllade Salvador 

Allende 100 år: En kämpe för demokratin. Fick återigen 

en påminnelse om den fackliga kampen och en av 

historiens hjältar. 23.00 äntligen i säng. 

Söndag 

Dagen började med en halvtimmas förmöte med Kommunal, 

som gav praktisk information och strategiska planer. 

9.00 återupptog vi förhandlingarna. Är glad att jag 

har kunskap om mötesteknik, annars hade jag känt mig 

vilse i pannkakan. Nu gick det fort och det gäller att hänga 

med, när och vad som ska beslutas. Idag blev även Wanja 

omvald till LO:s ordförande. Skönt att alla förbunden 

var enade. Man såg hur rörd och tacksam hon blev 

över att få förtroendet igen. Idag måste hon ha haft… 

världens bästa jobb! Dagen var fylld av beslut om inkomna 

motioner, kongre s s r a p p o rt e r, förslag till nya stadgar 

och styrelsens förslag till politiska riktlinjer. Dagen 

gästtalare var Mona Sahlin. Hennes tal fylldes av solidaritet, 

kamp, rättvisa och frihet. Arbetarrörelsen – det 

är partiet och facket tillsammans. På kvällen bjöd Ko mmunal 

alla sina ombud på middag. Jag orkade inte följa 

med, kände mig helt slut. På hotellet träffade jag några 

andra ombud, tog några öl och diskuterade dagen. 

Skönt att få prata med några ifrån andra förbund, se deras 

problem och hur dom jobbar. Jag fick en del förståelse 

för varför vissa motioner var skrivna. Med glimten 

i ögat kan jag säga att det föregår en del lobbyism på 

kongressen, även i hotellobbyns bar! Lät mig inte påverkas. 

21.30 nerbäddad, tror att det kommer att bli en 

lång dag imorgon. 

Måndag 

Idag blev jag påmind om att det är sommar när jag gick 

till kongresshallen. Har inte ens tänkt på det, har helt 

och hållet varit uppslukad av kongressen. Skönt att jag 

kände mig utvilad och alert. Blev en lång dag fylld med 

intressanta diskussioner och debatter. Två av dom hetaste 

frågorna var ersättningsnivån i a-kassan, om den 

skulle vara 80 eller 90 procent, och frågan om den sve n ska 

arbetsmarknadsmodellen. Det här var viktiga och svåra 

frågor och frågan om arbetsmarknadsmodellen 

tog 

över två och en halvtimma 

att enas om. Men det är väl 

meningen med en kongre s s , 

att vi ska diskutera och debattera, 

för att sedan enas. 

Under dagen gästades vi av 

SSU:s ordförande Jytte Guteland. 

Gud vilken tjej. Ha r 

inte hört henne tala innan. 

Blev jätteimponerad och inspirerad. 

Hon höll ett fantastiskt 

tal med inlevelse och 

enkelhet. Önskade för en 

stund att jag var 15 år yngre 

så man kunde gå med i 

SSU. 23.35 avslutades mötet 

och jag tog en rask promenad 

till hotellet och i 

säng.Världens bästa säng! 

Tisdag 

G å rdagen hade satt sina spår. 

Dagen var lång och spännande men uttömmande. Jag 

f ö r s ov mig till förmötet. Lite pinsamt, men klockan 9.00 

var jag på plats. Ännu en dag med viktiga frågor. Frågor 

kring diskriminering, arbetsliv och välfärd fanns på 

d a g o rdningen. Frågan om ersättningen vid sjukdom och 

nivån på den, var det en bra diskussion om. Återigen 

handlade det om 80 eller 90 procent. Idag blev jag förbannad 

och frustrerad. Märkte tydligt delningen mellan 

Kommunal (kvinnodominerat förbund) och IF Metall 

(mansdominerat förbund) och att vissa frågor är genusdelade 

frågor - manligt och kvinnligt. Tyvärr blev Ko mmunals 

motion om mäns våld mot kvinnor avslagen. Me n 

vi fick ändå ett bra och genomtänkt uttalande att LO 

med kraft ska ve rka för att alla förbund arbetar mot våld 

i nära relationer. Efter dagens förhandlingar deltog vi i 

en demonstration om sjukförsäkringen - sabba inte sjukförsäkringen. 

Det var en häftig känsla när man stod där 

och dom flesta ombuden var uppstassade till tänderna, 

vissa hade till och med på sig balklänningar, inför kongressmiddagen 

på kvällen. Världens bästa fest är parollen 

som får stå för festen. Ungefär 1000 gäster, utsökt 

mat och dryck samt en underhållning som heter duga. 

Säger bara Magnus ”Ba r b a d o s” Karlsson och Sonja Aldén. 

Onsdag 

Fortsatte där vi avslutade igår och höll på till 14.00. Lite 

fritid innan vi tog tåget hem 16.10. Försökte sova 

på tåget men kunde inte. Var i ett lyckorus över det jag 

hade varit med om. Satt och funderad på alla intryck 

och beslut. Är jättenöjd med min insats på kongressen 

trots att jag inte var uppe i talarstolen. Tacksam att avdelning 

Västs ombud ”tog hand” om mig väl, förklarade 

om något var oklart och jag kände mig trygg. Dom 

här fem dagarna har varit intensiva och ibland tuffa. Me n 

jag känner mig stolt och tacksam att jag fick förtroendet 

att representera Kommunals medlemmar. 20.40 efter 

över en timmas försening med tåget, är jag utanför 

min port med ett stort leende på läpparna. 

Torsdag 

Uppe tidigt igen. Skulle träffa avdelningens handledarlag 

för att bland annat gå igenom utbildningar under 

året. Känner mig överkörd med en vält, har ont i halsen 

och i hela kroppen. Fick ringa och säga att jag inte 

kommer. Idag ska jag med min svaga kropp packa upp, 

tvätta och packa ner igen. För imorgon bitti åker jag med 

min syster och mamma till Serbien för att ta hand om 

min sjuka gamla farmor. Får hämta kraft i slogan – världens 

bästa farmor! 


Stoppa hetsjakten på 

arbetslösa och sjuka 

- stor manifestation av Kommu n a l 

Den 22 maj var det ännu en utbetalningsdag 

för Kommunals a-kassa och 

därför åter dags för ”kamp för rättvisa”. 

I Göteborg och Bohuslän inledde 

dagen en vecka där många sektioner 

valde att manifestera mot både försämrad 

a-kassa och försämrad sjukersättning. 

-Kämpa på, vi stödjer er! 

Mitt i shoppingcentrat på Backaplan placerade sektionerna 

från Kommunal på Hisingen och Linnéstaden sin 

kamp för rättvisa den 22 maj. Rosor och flygblad försvann 

snabbt och aktionen fick bra respons, tyckte deltagarna. 

Att fyra sektioner samarbetar är bra, tycker Linda 

Melleroth från sektion Lundby/Tuve/Säve. 

- Vi blir ju fler. Idag är dessutom inte bara folk från styrelserna 

här utan också arbetsplatsombud. Vi vill visa 

att Kommunal kämpar för rättvisa samtidigt som vi synliggör 

Kommunal. Många medlemmar tycker ju att vi 

syns för lite ute. 

Skattesänkningar för de rika borde ersättas med pengar 

till gemensam välfärd var budskapet denna dag. Me n 

också den försämrade a-kassan och de planerade nya 

reglerna för sjukersättning togs upp. En ettårsgräns 

för ersättning är en viktig del tillsammans med 

krav att söka arbete på hela arbetsmarknaden 

efter sex månaders sjukskrivning. Reglerna 

gäller inte vid så kallade allvarliga sjukdomstillstånd 

som tumörsjukdomar. 

-Jag tror inte att så många har satt sig 

in i vad som gäller. De som är sjukskrivna 

är det förstås, men andra är 

dåligt insatta i sina försäkringsvillkor. 

”Är det så här illa?”, får vi ofta 

höra. 

Linda har inte mycket till öve r s 

för synen att det är för lätt att 

sjukskriva sig idag. Inte många 

slipper igenom Försäkringskassans 

hård a re granskning, menar 

hon. Problemet är att arbetsgivarna 

inte anpassar arbeten till 

framförallt äldre, till exempel 

inom äldreomsorg där enkla 

uppgifter tas över av vo l o n t ä re r. 

-Vårt budskap idag till medlemmarna 

är att ingen tar hand 

om er längre, så var rädda om er 

själva och varandra och använd 

hjälpmedel i arbetet! Händer det 

något, ta kontakt med din fackliga 

sektion där kunskapen finns om försäkringssystemen, 

säger Linda, som 

också gärna ser att fler medlemmar engagerar 

sig och visar var de står. 

ÖVER 50 000 MÄNNISKOR har efter ett 

initiativ från Kommunal i Norrbotten krävt att 

de föreslagna ändringarna i sjukersättningen ska 

dras tillbaka. I Kungälv samlades namn in när Kommunal 

slog upp sitt stånd i centrala stan fredagen den 

23 maj. Också här märktes en stor okunnighet om förslaget 

till nya regler för sjukersättning. Marie Salé, Ko mmunal 

Kungälv, ser med stor oro på hösten- redan idag 

är sektionens va rdag fylld av rehabiliteringsfrågor när sjuk- 


skrivna medlemmar förklaras vara friska och tillgängliga 

för enklare arbeten som inte finns. 

-Vad är det för samhälle vi går emot? Jag tycker det är 

skrämmande. Jag tror inte folk har förstått att det skulle 

bli såhär när de röstade. Man blir inte sjuk eller arbetslös 

för skojs skull. Jag träffar många arbetslösa som 

kommer till sektionen för att lämna kassakort och jag 

har inte mött en enda som inte vill ha ett arbete, säger 

Marie Salé. 

HON T ROR ATT DE NYA REGLERNA för sjukskrivna 

kommer att underlätta för arbetsgivare att slippa ansvaret 

för arbetsmiljö och anpassade arbeten. Om sjuktalen 

ska sänkas krävs istället att landets arbetsplatser har 

en arbetsmiljö som inte producerar sjuka. 

-Jag tror på det förebyggande arbetet. Att man tar in 

vikarier så att inte folk går kort, att det skapas en bra arbetsmiljö 

med delaktighet, att vi 

slutar med ständiga 

o m o r g a n i s ationer 

och får chefer med tydligt ledarskap. Om anställda blir 

sjuka efter många år på jobbet då har man misslyckats. 

Varför får folk förslitningsskador och blir stressade? 

Under maj månad syntes också Kommunals sektioner 

på Tjörn, Orust och Stenungsund ute på stan. Tillsammans 

ordnades torgmöten tre gånger på respektive huvudorter. 

Också här blev det bra respons från invånare 

och sektionerna riktade in sig på unga inför den stundande 

sommarjobbssäsongen. 

-Vi pratade om vikten av anställningsbevis och att vara 

med i en fackförening. Det var jätteroligt och det var 

många människor ute i det fina vädret, säger Karin Ru n dbom, 

Kommunal Orust. 

Sölvi Brädefors

-Det är både ros och ris, men jag gillar att ta diskussionen. 

Man får ta och ge. Och det finns också de som 

börjat gnola på Internationalen, de är härliga de gamla 

tanterna, säger Iva Ukalovic, elevassistent från Kärra-Rödbo. 

På Backaplan på Hisingen i Göteborg hittar Linda Melleroths 

kritik av regeringens planerade försämringar 

många sympatisörer. -Folk tycker det här är rätt, man 

har försämrat för de svaga. 

-Folk verkar villiga att skriva på, 

de tycker detta är för djäkligt! 

Lena Andersson, 

undersköterska 

på Tre Stiftelser 

samtalar med Anne-MarieWikström,pensioneradkommunalare 

och hennes 

man Rolf. 

-Det är detta vi 

diskuterar hemma, 

hur välfärden 

monteras 

ned! 

Två rosor fick Majid 

Ostad, som fyllde 

år den 22 maj, 

av Linda Melleroth 

och Margareta Hoserius. 

I Kungälv samlades namn för att stoppa 

hetsjakten på sjuka och lokalpressen var 

på plats. Det var också Karoline Pedersen 

som passade på att skriva in sig som medlem. 

Från Kommunal fanns Ulrica Winblad- 

Pedersen, Maria Hultnér, Ingmarie Magnusson 

och Marie Salé på plats. 


Ulla-Britt - en värd 

värd sin popularitet 

När Ulla-Britt Hallberg varit på Kanarieöarna 

välkomnas hon tillbaka av resenärerna 

på linje nio och fyra i Hammarkullen 

i Göteborg. Sedan tio år 

hjälper hon som stationsvärd dem 

med information, biljetter, ett och annat 

handtag och ibland ett ord på vägen. 

Med glimten i ögat och lång yrkeserfarenhet 

kan hon dessutom få en 

hel perrong full av människor att göra 

oanade saker. 

Det viner, skriker och dånar på spårvagnsstationen i Ha mmarkullen. 

Den 40 år gamla rulltrappan, en gång Europas 

längsta, genomgår en totalrenovering och sedan 

tre månader behövs öronproppar för den som ska vistas 

här. Men det kan inte stationsvärden Ulla-Britt Hallberg 

och hennes kollega Saif Khodr använda. Deras arbetsuppgift 

är att informera resenärer om tågtider, biljettpriser, 

trafikstörningar och då behövs öppna öron. 

Ul l a - Britt Hallberg har arbetat 27 år på Göteborgs spårvägar, 

först som bussförare, sedan som spårvagnsförare 

och därefter som instruktör för nya förare. Men värkande 

handleder, troligtvis förslitningsskador efter många 

års körande, ledde till sjukskrivning och hon tvingades 

överge föraryrket som hon älskade. 1996 sökte hon en 

tjänst som stationsvärd. Sedan dess är hon en av 200 anställda 

på Spårvägens trafikantservice. 

-Här i Ha m m a rkullen har länge funnits tjänster för dem 

som inte längre klarat av trafiken på grund av högt blodtryck, 

diabetes eller dem som varit med om olyckor, berättar 

Ulla-Britt. 

HAMMARKULLEN ÄR GÖTEBORGS ENDA helt 

underjordiska hållplats och den enda som har stationsv 

ä rd a r. Öve rvakning är en viktig arbetsuppgift för de fem 

anställda. Från entrén i markplanet kan livet både i rulltrappan 

och nere på stationen följas. Klämolyckor, tekniska 

problem och inställda spårvagnar är exempel på 

störningar som kräver service. Ul l a - Britt och hennes kol- 

Efter många år som förare i Göteborgs 

kollektivtrafik fick Ulla-Britt Hallberg 

problem med ledvärk. Jobbet som stationsvärd 

är mindre belastande och stressigt 

även om arbetstider mellan 03.45 och 

02.30 också är tuffa. 

1 0 Kommunal Väst medlemstidning Juni 2008 

- Vi är populära här och många vill komma fram och prata. De berättar om sina liv. 

Och vi tycker mycket om dem. Vi har en bra relation, säger Saif Khodr. 

När spärren var stängd tre månader för renovering var det många som saknade Hammarkullens 

stationsvärdar och möjligheten till att växla några ord på resan. 

legor tillkallar hjälp om de inte själva kan lösa problemen. 

-En gång fastnade en katt i rulltrappan, det är nog det 

värsta jag har varit med om… 

Eftersom resenärerna i Hammarkullen saknar alternativ 

till spårvagnen slår en stillastående linje hårt. Information 

om stopp i trafiken är därför extra viktigt och 

stationsvärdarna ropar ut vad felet beror på, när trafiken 

kommer igång och när ett tåg är på ingående. Serviceanda 

och tålamod är efter många år som förare Ulla-Britts 

recept mot konflikter. 

-Jag brusar inte upp. Om någon skäller brukar jag be 

denne att lyssna så att jag får förklara. Ofta säger de ”aha” . 

Med det är klart, står de en timme och gapar kan det 

hända att till och med Ulla-Britt brusar upp. 

Som den gången en kille, berusad , kallade henne någonting 

hon aldrig blivit kallad för. Nästa dag väntade 

hon in honom i entrén och sa till på skarpen. Killen ångrade 

sig djupt. 

- J AG VET INTE VARIFRÅN JAG FICK KRAFTEN, 

men jag blev så fruktansvärt arg. Idag går han förbi, köper 

sin kupong och säger ofta hej. 

Ul l a - Britt känner att vakternas närva ro uppskattas. Under 

tre år var stationen obemannad och då bredde otry g ghet 

och bus ut sig. Idag känner Hammarkulleborna förtroende 

när de ska åka spårvagn. 

-Ja, absolut. De känner sig trygga när vi är här dagligen. 

Sedan är det klart att det har funnits en och annan 

unge som busar, det är väldigt roligt att stänga av rulltrappan. 

Men sedan växer de upp och får barn själva. 

Det är kul att följa. 

Ett fint minne är dagen då spårvagnen stod still i flera 

timmar i rusningstid. Många människor gick trots det 

i onödan ner på perrongen. Ul l a - Britt visste inte hur hon 

skulle hantera situationen. Då fick hon hjälp av några 

ungdomar som erbjöd sig att dra för det staket som stäng- 

er stationen några timmar varje natt. Ulla-Britt kallade 

upp alla re s e n ä rer och stängde för ingången. Un g d o m a rna 

tittade sedan in regelbundet för att se om hon behövde 

hjälp med staketet. 

-Det tyckte jag var fint gjort, det var för vänligt! Det 

jag saknar mest är gentlemen. Här kan 3-4 killar gå förbi 

en mamma med barnvagn som ber om hjälp nedför 

rulltrappan! 

Många säkerhetsåtgärder finns för att minska risken 

för rån: överfallslarm, kameror och sällskap av vakter vi 

öppning och stängning. Men Ulla-Britt har aldrig behövt 

använda larmet och hon är inte rädd. Inga Hamm 

a rkullebor skulle vilja slå ner henne eftersom hon känner 

alla, det är hon säker på. Ett större arbetsmiljöproblem 

är de tuffa arbetstiderna. Stationen är öppen i stort 

sett dygnet runt och hon arbetar treskift med omväxlande 

morgon, dag och nattpass. Idag har hon börjat 03.45. 

Som längst jobbar hon till klockan 02.30. 

-Efter ett sånt här pass är jag helt slut. Det är jobbigt. 

Det vore enklare att bara jobba morgnar, nu hinner inte 

kroppen med att ställa om sig. Vi kan sitta här och 

äta en pizza mitt i natten, vad är det? 

Men hon trivs eftersom hon rår sig själv och känner 

folk. Om hon är osäker på om hon hörs i högtalarna 

ber hon resenärerna på perrongen vinka till övervakningskameran. 

Det gör de gärna. Hon gläds med dem 

i medgång och i motgång. 

-Du vet, man växer ihop. Efter brandkatastrofen på 

Backaplan var det tungt, det var så tyst på stationen... 

Så kom bilderna och två flickor som omkom hade vi 

pratat med. Det var inget roligt alls. 

Men goda nyheter finns också. Under många år har 

Hammarkullen saknat Bankomat. 

-Nu har vi fått en bankomat på torget sedan 1,5 månad. 

Det är en bra nyhet! Fast den är redan trasig. 

Sölvi Brädefors

Projekt Frida - hjälp för de 

dubbelt utsatta kvinnorna 

Kvinnor med intellektuella funktionshinder 

glöms lätt bort i arbetet mot 

kvinnovåld. Nu startar Mölndals kommun 

en utbildning för att de anställda 

ska kunna upptäcka signaler på våld 

och ge akut stöd genom att slussa utsatta 

till kvinnojourer. 

Att vara intellektuellt funktionshindrad och kvinna innebär 

en dubbel utsatthet. Men ofta glöms kvinnor med 

funktionshinder bort i diskussionerna om våld mot kvinnor. 

De hamnar i facket ”funktionshinder” och nås inte 

av samma insatser som andra. 

Ur den erf a renheten startades utve c k l i n g s c e n t ret ”Du bbelt 

utsatt” av Bräcke Diakoni och nu genomförs olika 

typer av förebyggande arbete av centret. Utbildningar 

för anställda inom funktionshinder är en del och i Mölndals 

kommun har under våren 250 anställda börjat en 

utbildning kallad ”Våldsutsatta kvinnor med intellektuella 

funktionshinder”. Under två tillfällen kommer anställda 

att få dels generella kunskaper om våld mot kvinn 

o r, dels specifika kunskaper om funktionshindrade kvinnor 

som utsätts för våld och övergrepp. Kurserna ingår 

i projekt Frida som är ett samarbete med Bräcke och Kv i nnojouren 

i Härryda. 

-Vi vet att problemet finns och syftet med utbildningen 

är att lära sig känna igen de tecken som utsatta kvinnor 

visar, säger Lotta Liffner, enhetschef inom funktionshinder 

Mölndal. 

Forskning visar att våld är vanligast av en nära anhörig, 

men också tillfälliga bekanta, arbetskamrater, grannar 

och vårdpersonal kan utnyttja det beroende som funktionshindret 

kan innebära. Lotta Liffner nämner att till 

exempel yngre funktionshindrade tjejer kan ha ont om 

pengar, men sakna omdöme när det gäller att bedöma 

andras motiv att hjälpa. Våld kan vara både av ekonomiskt, 

psykologiskt och sexuellt och Lotta Liffner tror 

att våld mot personer med funktionshinder lätt faller ”mellan 

stolarna”. 

-De som jobbar med kvinnor ser alla övriga kvinnor, 

de som jobbar med funktionshinder ser ofta problematiken 

där. Det finns dom som talar om ett tredje kön. 

Genom Frida kommer kvinnojouren i Härryda få chans 

att lära sig mer om funktionshinder, något de inte känner 

till så väl. Det har varit starka föreläsningar hittills 

och personalen har varit mycket intresserad. Det här är 

Hagge Geigert, Harry Hjörne, Viktor Hasselblad, Sonya 

Hedenbratt… Och nu också Kommunal Västs f d ordförande 

Jan Sundberg. Alla tillhör de den exklusiva skara 

som fått ta emot Göteborgs stads förtjänsttecken. 

Utmärkelsen som består av en guldmedalj och ett diplom delas årligen ut på 

staden Göteborgs födelsedag den 4 juni (stadens privilegier utfärdades den 4 

juni 1621) vid en högtidlig ceremoni på Börsen vid Gustaf Adolfs Torg. De 

personer som kan komma i fråga och som utses av kommunfullmäktige ska under 

20 års tid ha utfört betydande insatser för staden och dess invånare. 

I motiveringen framhöll kommunfullmäktiges ordförande Jörgen Linder bland 

annat Jan Sundbergs betydande insatser som facklig företrädare för framför allt 

för spårvägens trafikpersonal men också som politiker, bland annat som ordförande 

i Backa SDN. 

Bland de 13 personer som mottog medalj och diplom tillsammans med Jan 

Sundberg fanns bland andra förre landshövdingen Göte Bernhardsson, Britta 

Broman, chef för Göteborgs kyrkliga stadsmission, professorerna Martin Fritz 

och Birgitta Skarin Frykman och kriminalpolisen Harriet Persson. 

Nu väntar vi bara på en spårvagn med namnet Janne Sundberg i fronten... 

också kunskaper man kan ha användning för i vardagen. 

Projektet Frida pågår mellan mars 2008 och mars 2009 

och genomförs med ekonomiskt stöd från Länsstyrelsen. 

Sölvi Brädefors 

Vill du veta mer, besök www.dubbeltutsatt.se 

Jan Sundberg i fint sällskap 


En jättebra satsning, det har inte 

varit så stort fokus på de här frågorna 

tidigare, säger Monica Wållerstedt, 

habiliteringsarbetare i 

Mölndal om utbildningen om våld 

mot kvinnor, Frida. Verksamhetschef 

Lotta Liffner (t.h) håller 

med. 

En stolt Jan 

Sundberg tog 

emot sin 

guldmedalj, 

utdelad av 

kommunfullmäktiges 

ordförande 

Jörgen Linder 

och vice 

ordförande 

Elisabet Rothenberg, 

vid 

den högtidliga 

ceremonin 

på Börsen. 

Kommunal Väst medlemstidning Juni 2008 1 1

Stadsdelarna du skall 

undvika om du vill ha heltid 

Inga ofrivilliga deltider accepteras av Göteborgs 

politiska majoritet budgetåret 

2008. Göteborgs stad har pekat ut 

äldreomsorg och funktionshinder som de 

områden som personalens rätt att ha heltid 

som norm ska följas upp extra noga. 

Men i sju av Göteborgs 21 stadsdelar ökar 

andelen deltider inom äldreomsorgen under 

årets första tre månader. 

Tuve- Säve, Torslanda, Styrsö, Högsbo, Linnéstaden, Örgryte 

och Härlanda är stadsdelar du ska undvika om du vill arbeta 

heltid inom äldreomsorgen. Här ökade andelen deltider 

det senaste året - trots att Göteborgs kommun satsat på att 

minska deltiderna inom äldreomsorg och habilitering som ett 

led i att komma åt den höga andelen deltider bland kommunens 

kvinnliga arbetare. Med undantag för Linnéstaden utförs 

i dessa stadsdelar runt en tredjedel av allt arbete i äldre o msorgen 

av deltidsanställda i mars 2008, på Styrsö så mycket 

som 53 procent. 

Sammanlagt har andelen deltider inom äldreomsorgen endast 

minskat från 26,9 procent till 26,8 procent räknat på ett 

genomsnitt 2007 jämfört med mars 2008. Inom området funktionshinder 

har andelen sjunkit från 24,2 till 23,9. I 12 stadsdelar 

har andelen arbetad tid utförd av deltidsanställda ökat, 

vilket innebär en majoritet av alla stadsdelar. 

Något ljusare ser det ut för andelen timanställda i Göteborgs 

stadsdelar. De har minskat både totalt i Göteborg, på äldreboende, 

inom hemtjänsten och inom funktionshinder. Cirka 

9 procent av all arbetad tid i Göteborgs kommun utfördes under 

årets första tre månader av timanställda, en minskning med 

ungefär en procent jämfört med förra året. 


Det kostar 40 procent mer att anställa 

en vikarie under ett år än en tillsvidareanställd. 

Det menar Kommunal som 

vill bryta utvecklingen mot allt fler tillfälligt 

anställda i Sveriges kommuner. I 

maj deltog ett femtiotal fackligt aktiva 

i en utbildning i bemanningsekonomi 

med förbundets vice ordförande Lars- 

Åke Almqvist. 

Rörliga kostnader blir lätt röriga kostnader och därmed 

höga kostnader. Det som ser ut att vara en vinst på pappret 

kan lätt vändas till förlust i verkligheten. Därför är 

fler tillsvidareanställda och färre visstidsanställda faktiskt 

billigare för arbetsgivaren än tvärtom. 

Så kan, enkelt uttryckt, Kommunals tankar om bemanning 

i äldreomsorgen sammanfattas. Efter att ha tittat på 

faktiska personalkostnader inom äldreomsorgen i ett antal 

kommuner är Kommunal övertygad om att fler trygga 

tillsvidareanställningar sparar pengar. Genom utbildningspaketet 

”Jobbpusslet” erbjuds en modell för beräkning 

av verkliga personalkostnader till landets kommuner 

som hjälp att bryta utvecklingen mot allt fler visstidsanställda. 

I maj lärde sig ett 40-tal förtroendevalda grundtankarna 

på ett seminarium med Lars-Åke Almqvist, vice ordförande 

i förbundet. Målet är att fler kommuner ska nappa 

på att köpa en utbildning och att arbetsgiva re och fack- 


Andel av den arbetade tiden per verksamhetsområde utförd av 

anställda med deltid i procent Källa: Stadskansliet Göteborg 

Stadsdel Äldreomsorg totalt Funktionshinder 

2007 2008 2007 2008 

Gunnared 25,6 23,5 15,2 15,3 

Lärjedalen 37,4 35,1 27,2 23,3 

Kortedala 15,6 14,4 9,0 10,1 

Bergsjön 30,6 22,6 20,3 22,0 

Härlanda 31,4 34,5 29,7 23,3 

Örgryte 27,2 30,2 27,1 29,5 

Centrum 15,0 13,5 12,4 13,8 

Linnéstaden 21,7 23,7 21,7 23,4 

Majorna 25,5 24,0 23,8 20,2 

Högsbo 28,4 28,8 20,4 18,6 

Älvsborg 33,0 31,4 25,1 25,1 

Frölunda 32,0 29,6 24,2 20,2 

Askim 32,2 29,2 38,7 39,2 

Tynnered 28,7 27,7 14,4 17,8 

Styrsö 53,3 53,6 49,9 55,8 

Torslanda 38,6 40,4 30,5 32,2 

Biskopsgården 18,6 18,4 23,4 21,9 

Lundby 32,1 27,9 23,8 24,4 

Tuve-Säve 33,4 38,9 32,2 31,6 

Backa 33,2 32,5 41,9 42,0 

Kärra-Rödbo 24,3 23,6 33,8 27,3 

Totalt 26,9 26,8 24,2 23,9 

En vikarie kostar mer 

än en tillsvidareanställd 

f ö rening tillsammans ska använda kunskaperna till att by gga 

upp en gemensam syn kring arbetstidens användning 

och kostnad. Båda har allt att vinna på att upptäcka att 

det kostar närmare 40 % mer att anställa en vikarie jämfört 

med att ha en person tillsvidareanställd under ett år. 

Kommunal anser dessutom att det finns ett samband mellan 

ständiga budgetunderskott och dåliga kunskaper i bemanningsekonomi. 

Nynäshamns kommun är ett exempel 

på att små organisatoriska ändringar som något ökad 

grundbemanning och en personalpool med fast anställda 

lett till både fler fasta tjänster och högre sysselsättningsgrad, 

berättade Lars-Åke Almqvist. 

Ombudsman Håkan Persson från avdelning Väst ansvarade 

för utbildningsdagen där också en representant 

för Göteborgs kommun närvarade. 

-Det har varit en uppskattad dag, nu får avdelningsstyrelsen 

diskutera hur vi ska gå vidare. 

I dagsläget har fyra stadsdelar i Göteborg börjat analysera 

sina personalkostnader enligt grundtankarna i ”Jo b bpusslet”. 

Enskilda sektioner visade också intresse på seminariet 

för att ta kontakt med de kommuner där ”Jobbpusslet” 

använts. ”Nu får vi gå hem och jobba på hemmaplan” 

var tongångar som hördes under dagen, säger Håkan Pe r sson. 


40 

procent 

- Det måste till ett strukturellt grepp, säger 

Lars-Åke Almqvist, Kommunal. Enskilda 

chefer vill inte riskera sin karriär 

genom att erbjuda trygga heltidsjobb. 

Därför måste hela kommunens verksamhet 

sättas under lupp samtidigt och 

”Jobbpusslet” är ett sätt, menade Almqvist 

under seminariet i bemanningsekonomi.

Högsbo går åt fel håll 

Att följa politiska mål går trögt eftersom 

stadsdelarna i Göteborg byggt 

upp system som bygger på deltider 

och timanställda. Det anser Kommunal 

i Högsbo som vill att Göteborgs 

stad tar ett helhetsgrepp på deltidsproblematiken. 

2007 skärptes det politiska målet i Göteborgs stad att 

ofrivillig deltid och timanställning inte ska förekomma. 

Men i Högsbo pekar siffror från det första kvartalet åt 

fel håll. Inom äldreomsorgen utfördes en lika stor andel 

av den arbetade tiden av deltidsanställda i mars 2008 

som under förra året, runt 28 procent. 

-Argumenten från arbetsgivaren är att folk vill jobba 

deltid och att omsorgen har schematekniska problem. 

Trots att vi har ett politiskt fattat beslut om att heltid 

ska vara norm, säger Lena Svensson, ordförande Kommunal 

Högsbo/Frölunda. 

Den viktigaste förklaringen är en svällande bemanningsenhet 

med allt fler timanställda, anser Ko m m u n a l . 

En bemanningsenhet kan behövas och alla anställda i 

enheten är kompetenta, men en helt ny enhet inom 

ä l d reomsorgen som bygger på otrygga anställningar motverkar 

de politiska direktiven från Göteborgs stad, menar 

Kommunal. Idag finns 20 tillsvidareanställda, 90 timanställda, 

två samordnare och en enhetschef i bemanningsenheter. 

Inom äldreomsorgen i Högsbo har Kommunal 

idag totalt 380 tillsvidareanställda medlemmar. 

Grundbemanningen på stadsdelens äldreboende och 

hemtjänst har sedan länge varit slimmad och byggt på 

deltider som fyllts upp med stöd från bemanningsenheten. 

Men det är en organisation som skapar kostnad 

e r, menar Kommunal. Hög personalomsättning, sjukskrivningar 

och så kallad överbemanning där parallella 

vikariesystem byggs upp av pooler och enheterna själva 

är fenomen som uppmärksammats också av Kommunal 

ute i landet. Ständiga underskott i budgeten likaså. 

-Att höra tankarna i Jobbpusslet var en häftig upplevelse, 

det bekräftar de diskussioner vi har haft med arbetsgivarna. 

Tänk er för när ni minskar grundbemanningen! 

Man löser problem bara för stunden, säger Inger 

Rosén-Sonesson 

Monica Olsson är personalchef i Högsbos stadsdelsförvaltning 

och ansvarig för att följa upp budgetmålen 

Vissa stadsdelar 

gör för lite! 

Endrick Schubert (s) är ordförande i Göteborgs 

personal- och arbetsmark n a d s d e l egation. 

Han är inte nöjd med situationen. 

- Det är uppenbart att man gör alldeles för 

lite i vissa stadsdelar, trots att vi haft det här 

prioriterade målet i fler år nu. 

Sedan årets början arbetar stadskansliets 

p e r s o n a l a vdelning mer aktivt med uppföljning 

av målet om minskade deltider och timanställningar. 

I april har socialdemokraterna, 

miljöpartiet och vänsterpartiet dessutom 

beslutat ge stadskanliet i uppdrag att 

erbjuda politiker, tjänstemän och fackligt 

a k t i va i bemanningsekonomi. Forskning har 

visat att osäkra anställningar är kostnadsdrivande 

och dessa kunskaper ska nu föras 

ut i staden, berättar Endrick Schubert. 

- Det räcker inte att hålla på och mäta, man 

måste gå bakom siffrorna och vi vill att staden 

fördjupar sin syn på de här organisatoriska 

frågorna. 

om att ofrivillig deltid och timanställda. De ofrivilliga 

deltiderna är få eftersom regelbundna förfrågningar om 

att gå upp i arbetstid visar på ett lågt intresse, enligt Monica 

Olsson. Att förfrågningarna är villkorade med tjänstgöring 

i andra enheter, till exempel bemanningspoolen, 

och att detta inte är populärt hos de anställda, är hon 

m e d veten om. Men ve rksamheten måste styra och scheman 

anpassas till den, menar Monica Olsson som, efter 

en stunds tvekan, själv säger sig vara beredd att hoppa 

in i andra verksamheter en dag i veckan om det skulle 

behövas för att hennes egen tjänst skulle omfatta heltid. 

De pengar som stadsdelen fått del av 2007 för att 

bland annat skapa fler heltider har inte räckt till detta 

på grund av ökande behov av vård för allt sjukare äldre, 

den så kallade förändringsfaktorn på en procent varje 

år och ökade lönekostnader, säger Monica Olsson. 

-Vi har haft en underfinansierad budget länge och hade 

vi inte fått dessa pengar hade det sett ännu värre ut. 

Kommunal håller inte med om att schematekniska problem 

är boven i dramat med deltiderna utan oviljan att 

lägga pengar på ökad grundbemanning. I linje med gru n dtankarna 

i ”Jobbpusslet” vill Kommunal istället lyfta 

fram de osynliga kostnader som dagens organisation av 

äldreomsorgen skapar. Ett aktuellt exempel är försöket 

att bygga heltider genom att deltidsanställda erbjöds fyllnadstjänstgöring 

i bemanningsenheten. 

-Det blev stora problem eftersom de hade ett schema 

på sin egen arbetsplats och det inte fanns så mycket tid 

att spela på för bemanningen! Hade jag varit chef hade 

jag ökat grundbemanningen och i gengäld krävt flexibilitet. 

Vi måste vara på det klara med att vi är anställda 

i en verksamhet och inte på en arbetsplats. Där måste 

vi börja! 

Ökad grundbemanning på enheterna genom fler heltider 

som tar eget ansvar för korttidsvikariat är Kommunals 

alternativ. I Frölunda har detta gjorts framgångsrikt. 

Trygga jobb måste upp på stadens gemensamma 

d a g o rdning menar Lena Svensson, som gärna ser att ”Jo b bpusslet” 

kan vara utgångspunkten. 

-Vi har ju ett politiskt beslut om heltider! Jag förstår 

inte varför det är så tyst? 


Carina Dahlström är ordförande Kommunal Kortedala. 

Kortedala är en av de stadsdelar i Göteborg som har lägst andel arbete 

inom äldreomsorgen utfört av deltidsanställda, bara 14 procent jämfört 

med 27 procent i genomsnitt för Göteborg. 

Hur har Kortedala gjort för att ha en så låg andel arbete som utförs av 

deltidsanställda? 

-Det måste ha att göra med projektet ”Nya tider” som började förra året. 

Det går ut på att minska timanställningarna och ”överanställa” personal inom 

hemtjänsten. Istället för att ta in vikarier när någon är sjuk kan man få 

gå kort då och då. Sedan erbjuds också alla nyanställda heltid i möjligaste 

mån. Dessutom har timanställda fått fasta tjänster. 

Har deltidsanställda fått heltider inom hemtjänsten utan att behöva ”hoppa 

runt” på olika enheter? 

-Ja! 

Vad tycker de anställda och vad tycker Kommunal? 

-De tycker det är bra och det är klart att vi är positiva till trygga anställningar! 

Är det viktigt att de lokala politikerna är med? 

-Det är väldigt viktigt att de är aktiva, det är A och O! Är de inte med så 

kommer vi inte någonstans! I vår stadsdel står målet om fler heltider i politikernas 

inriktningsdokument! 


Sluta bränna kraft och engagemang med 

schemateknik, höj grundbemanningen så 

löser sig stora delar av vikariebehovet, menar 

Inger Rosén-Sonesson från Kommunals 

sektion i Högsbo-Frölunda. 

...och Kortedala åt rätt 

I Kortedala har hemtjänsten 

bildat en ny serviceenhet 

där tidigare deltidsanställda 

kan arbeta 

heltid med bland annat 

tvätt och städ. Projektet 

bygger på grundidén att 

det lönar sig i längden att 

erbjuda trygga jobb. 

Se nästa sida - klipp ur och sätt upp på anslagstavlan! 


Sari - en kommunalare 

som är bas på skolan 

På Riksgymnasiet i Angered leder 

kommunalaren Sari Hautala-Thorne 

det dagliga arbetet för ett trettiotal 

elevassistenter. Lång egen erfarenhet 

av yrket gör att hon har god blick för 

vad som krävs för att elevernas studietid 

ska fungera. 

Har du frågor, söker jobb, har problem eller behöver diskutera 

elevassistans på Riksgymnasiet i Angered kommer 

du med stor sannolikhet att möta samordnare Sari 

Hautala-Thorne. Sedan fem år tjänstgör hon som arbetsledare 

för skolans 31 elevassistenter och är ansiktet 

utåt för arbetsgruppen. Hon möter elever, arbetssökande, 

studiebesök, habiliteringspersonal, lärare, personliga 

assistenter och anställda på skolans elevhem. 43 elever 

med svårare rörelsehinder går på Riksgymnasiet. Do m 

möter i genomsnitt ett 70-tal personer under sin tid i 

skolan. Att lägga bra scheman, diskutera ansvarsfördelning 

och samordna för elevens bästa är målet för alla skolverksamhet 

och alldeles särskilt här. 

För femton år sedan halkade Sari in på jobbet som elevassistent 

på Riksgymnasiet ”på ett bananskal”. Då var 

elevassistent ett typiskt genomgångsyrke och Saris mål 

var också att stanna ett litet tag. Men sedan dess har hon 

både ändrat sin inställning till yrket och fått möjlighet 

att påverka andras syn genom sin roll som samordnare. 

-Jag arbetsleder den dagliga verksamheten för elevassistenterna, 

tar hand om elevfrågor kring assistans och 

fungerar som länk mellan rektor Birgitta Sa n d s t r ö m - Barac 

och elevassistententerna, säger Sari. 

Hon ansvarar för att elevassistenternas arbetar mot skolans 

mål, tillämpar Lagen om särskilt stöd (LSS) och att 

förutsättningar som arbetsmiljö, kompetensutveckling 

och arbetsredskap fungerar. Hennes kalender fylls av personalmöten, 

schemafrågor, re k ryteringar och elevmöten. 

Varje maj träffar Sari tillsammans med sin rektor och 

andra berörda nya elever. Vid samtalet gör hon en behovsbedömning 

av vad eleven behöver för stöd i klassrummet. 

Det gäller både insatser av elevassistans och behov 

av olika hjälpmedel som till exempel lift. Därefter 

planerar hon vilka elevassistenter som ska arbeta med 

eleven. Elevassistenterna på skolan arbetar i grupp med 

elever från olika årskurser. Det kan vara ovant för ungdomar 

som i grundskolan ofta haft en egen eleva s s i s t e n t 

och uppstår problem när skolan börjar blir Sari den som 

försöker stötta både assistenter och elever i ett fungerande 

samarbete. 

SARIS EGEN LÅNGA ERFARENHET av att arbeta 

som elevassistent är en viktig tillgång i arbetet. 

-Många frågor hamnar hos mig och jag har stor hjälp 

av att jag arbetat med många elever under åren. Varje 

elev är unik, men det finns också olika kategorier av elever 

som har liknande behov. Om det uppstår ett problem 

i ett klassrum kan jag sätta mig ner och diskutera 

det och ofta kan jag använda min erfarenhet för att förstå 

situationen. 

Men det går inte att vila på gamla lagrar, det vet hon. 

Dagens elever har ofta flera funktionshinder och behovet 

av kunskaper om sociala funktionshinder har ökat. 

Att utveckla elevassistenterna yrkesroll för att möta aktuella 

krav ingår också i Saris uppgifter. Både kompet 

e n s u t veckling, handledning och bra anställningsförhållande 

är viktiga bitar anser Sari. Under hennes tid har 

därför bland annat de så kallade uppehållsanställningarna, 

som innebar att elevassistenterna bara arbetade under 

terminerna, upphört. Att få normala arbetsförhållanden 

är viktigt för att kunna behålla en stabil arbetsg 

ru p p, anser Sari som också försöker delegera ansva r. Under 

många år har elevassistenterna arbetat i grupper och 

Isabell Lööv går på det estetiska programmet på Riksgymnasiet i Angered. Sari Hautala- 

Thornes uppdrag är att hon och hennes kamrater skall få bästa möjliga stöd av de 31 

elevassistenter som arbetar på gymnasiet. 

sedan en tid finns fyra gruppledare som sköter många 

löpande frågor. 

-Det är jätteviktigt att alla tar ansvar. Gruppledaren 

blir dessutom en ny roll som också kan påverka lönen. 

Det här är inget genomgångsyrke längre. Vi har satsat 

på mycket fortbildning för elevassistenterna och idag har 

vi också mycket högre löner än tidigare. För närvarande 

ligger medellönen hos oss på 18 700 kronor. 

El e vassistenterna har arbetsgrupper kring fort b i l d n i n g 

och information, en ny tjänst i gruppen med administrativa 

uppgifter har nyss skapats och nytt för detta läsår 

är dessutom två tjänster som specialassistent. Den 

ene ansvarar för planeringen kring unga med särskilda 

behov och den andre arbetar med databaserade läromedel. 

-Vi håller på att se över vad vi kan behöva för fler spec 

i a l t j ä n s t e r. Vad behövs? Man får ha ögonen med sig hela 

tiden. 

Hennes egen roll utvecklas också och till hösten blir 

hon samord n a re / a r b e t s l e d a re. Då faller också utve c k l i n g s - 

och lönesamtal på hennes lott. 

-Det underlättar också att ha en bra chef som stöttar 

mig. Jag känner att jag har hennes förtroende och tillsammans 

är ingenting omöjligt. Det roligaste med jobbet 

är att arbeta med så många människor hela tiden, 

det är spännande. Jag gillar ansvar, ju mer ansvar, desto 

bättre jobbar jag. Och jag talar gärna om att jag är arbetsledare. 

För jag är stolt över min grupp, de får mycket 

beröm! 


Fakta 

R i k s g y m n a s i e t 

Riksgymnasiet för funktionshindrade erbjuder gymnasiestudier 

i alla nationella program helt eller delvis 

integrerat med den vanliga gymnasieskolan. El everna 

erbjuds både studier, habilitering och boende 

på internat. I Sverige finns fyra Riksgymnasier 

och de är speciellt anpassade för elever med svåra 

rörelsehinder. De flesta elever går igenom gymnasiets 

treåriga program under fyra år. Varje ny elev 

föder en unik situation och hela arbetet på Riksgymnasiet 

är uppbyggt för att möta unika behov. 

El e vassistenter på Riksgymnasiet i Angered är anställda 

inom Göteborgs stads utbildningsförva l t n i n g . 


Kokerskan från Bergsjön 

som blev fackligt frälst 

Hon har haft många fackliga uppdrag, bland annat suttit 6 år 

i Kommunals förbundsstyrelse och 12 år i Kommunal Västs 

avdelningsstyrelse. Ändå beskriver hon sig själv helst som 

”kokerskan från Bergsjön”. 

- Det är så jag ser mig, säger Gerda Svendsen, sektionsordförande 

och facklig profil i Bergsjön som började arbeta som 

piga när hon var 14 år och vars universitet heter LHS, Livets 

Hårda Skola. 

Den som någon gång varit på fackligt möte med Gerda 

Svendsen vet med stor sannolikhet vem hon är. Det 

är hon som oftast börjar sina inlägg med ” Vi i Bergsjön…” 

. Gerda har alltsedan sektionen bildades 1992 

jobbat hårt för att sätta Bergsjön på den fackliga kartan. 

Och för att försöka beskriva det speciella med stadsdelen 

– vacker natur och öppenhet människor emellan 

å ena sidan, hög arbetslöshet och utanförskap å den andra. 

Dessutom är väldigt många av de boende inva n d r a re med 

allt vad det innebär av svårigheter med kommunikation, 

kulturkrockar och så vidare. 

- Någon måste ge röst åt dem som inte har någon, säger 

Gerda som bott, arbetat och trivts i stadsdelen i 37 

år. Arbetslösa och invandrare är grupper som behöver 

språkrör. 

- Bergsjöns problem handlar inte om nationalitet, utan 

om arbetslöshet, påpekar Gerda bestämt. Tyvärr är det 

så att många människor väljer att flytta här ifrån när de 

får arbete. Hade alla som är socialt anpassade stannat 

kvar, så hade Bergsjön kunnat bli en bra och stabil arbetarstadsdel. 

Det är min dröm att det en gång ska bli 

så. Det finns så mycket fint härute som folk glömmer. 

Media rapporterar bara om tråkiga händelser från Bergsjön 

och det finns folk som skäms för att säga att dom 

bor här. 

- Känner man så kanske man inte ska bo kvar, säger 

Gerda som menar att hon väldigt fort går i försvarsställning 

när människor utanför Bergsjön börjar kritisera hennes 

stadsdel. 

MEN GERDAS HISTORIA BÖRJAR rätt långt ifrån 

Bergsjön. Hon föddes i en liten dansk by 1951 och fick 

i sig arbetarrörelsens värderingar praktiskt taget med modersmjölken. 

Pappa var lantarbetare på en herrgård, mamma 

arbetade i stallet på samma herrgård. Mammans fackliga 

engagemang tog fart när hon senare fick arbete på 

en fiskfabrik. Själv flyttade Gerda hemifrån när hon var 

14 år och fick jobb som piga på samma herrgård som 

föräldrarna arbetade på. 

- Jag skötte 16 rum , tre barn och tjänade 200 kronor 

i månaden, säger Gerda. Och det var i mitten av 1960talet, 

inte 1800-talet… 

- Min far missade aldrig ett fackmöte och under hela 

min uppväxt fick jag höra att ”du ska betala din hyra, 

din fackavgift och din sjukförsäkring, så klarar du dig 

alltid”. 

Efter något år började Gerda arbeta som köksbiträde 

på den lokala ”kroen”, åldersgränsen för medlemskap i 

facket var 16 år och hon gick med så fort det var möjligt. 

1971 gifte hon sig med målaren Leo och veckan efter 

flyttade de till Sverige och Bergsjön. 

- Min man lurade mig, skrattar Gerda. Han sa att det 

var bättre om det bara stod ett namn på dörren i Sverige, 

så vi gifte oss precis före flytten. 


- När vi först kom till Bergsjön var jag inva n d r a re. Mi n 

granne stängde sin dörr när jag öppnade min. Numera 

räknas jag som infödd. 

Efter arbete på Estrella chipsfabrik började Gerda arbeta 

som dagbarnvårdare i slutet av 70-talet. Hon hade 

då själv fått två egna små flickor. Gerda bytte fackförening 

från Livs till Kommunal och började gå på fackmöten. 

acklig 

profil 

G e rda Sve n d s e n 

- Vi var 1 200 dagbarnvårdare i Göteborg och alla var 

väldigt aktiva, minns Gerda. När Kommunal i mitten 

av 80-talet skrev på ett avtal om månadslön för oss, som 

i praktiken innebar mindre pengar, protesterade vi. När 

vi inte fick gehör för våra protester drog jag och en kamrat 

igång en vild strejk. Det kom 800 dagbarnvårdare 

till Gustav Adolfs torg och efter ett par dagar fick vi igenom 

en del krav. Men framför allt fick vi uppmärksamhet 

och vid nästa avtalsrörelse fick vi ett bättre avtal. De t 

kan löna sig att protestera. 

1987 återvände Gerda till köksarbetet, hon fick jobb 

som kokerska på en förskola. Men ”kokerskan från Be r gsjön” 

kunde inte låta bli att åter engagera sig fackligt. 

Nästan genast tog hon uppdraget som arbetsplatsombud 

och 1990 blev hon suppleant i styrelse för den dåvarande 

sektionen som omfattade både Bergsjön och Ko rtedala. 

När sektionen två år senare delades i två, en för 

Bergsjön och en för Kortedala, blev hon ordförande i 

den nystartade sektion 29 Bergsjön. 

Ett rum på sjunde våningen, två pärmar med medlemsregister 

och MBL-protokoll – så såg Gerdas fackexpedition 

ut i begynnelsen. 

- DET VAR NERV Ö S T och inte helt lätt att ens få ihop 

till en styrelse. Det fanns inte så många fackligt aktiva 

härute då. Men jag fick hjälp och stöd av Kerstin Billmark, 

ordförande i sektion Centrum och ledamot i avdelningsstyrelsen. 

Hon var en klippa och det uppskattar 

jag otroligt mycket. 

Nu är det två som arbetar heltid och en som arbetar 

halvtid med fackliga uppgifter på sektionen. Gerda menar 

att hennes uppgift som sektionsordförande är att ha 

ett helhetsanvar för arbetet som främst består i kontakter 

med arbetsgiva re, all form av samve rkan i olika gru pper 

och på olika nivåer och alla medlemskontakter. 

- Varje gång telefonen ringer är det ett nytt ärende och 

vårt arbete blir aldrig enformigt. Man vet aldrig vad dagen 

har i sitt sköte. 

- Många av våra medlemmar mår dåligt och behöver 

hjälp med sociala kontakter. Nu har vi till exempel på 

kort tid hjälpt två kvinnor som utsatts för våld av sina 

män. Ibland agerar man som medmänniska snarare än 

facklig företrädare. 

Ibland är det fackliga jobbet tungt, ibland krångligt 

och invecklat. Men aldrig tråkigt. 

- Man lär sig nya saker varje dag, det är väldigt roligt. 

Och när man går hem och vet att man hjälpt en medlem, 

vunnit ett ärende eller kunnat svara på en fråga i 

telefon – då mår man så bra. Ibland kan vi få en blomma 

eller tårtbit också. 

- JAG SKÄMS INTE för att jag bara har 7-årig skolgång, 

jag har skaffat kunskap i andra skolor än de vanliga. 

Mitt arbete är utvecklande och lärorikt. 

Numera har Ge rda lämnat alla övriga fackliga uppdrag 

och ägnar all kraft åt sin sektion. Hon tycker det känns 

bra att ”trappa ned” till normal arbetstid. 

- Vi håller ihop härute. Många av våra medlemmar är 

de svagaste i samhället, de behöver oss. Det enda jag 

saknar från min tid i avdelnings- och förbundsstyrelserna 

är att jag inte får lika mycket information längre. 

I höstas miste Gerda sin man efter 37 års äktenskap. 

Hon saknar honom och sörjer att de inte fick åldras ihop. 

De sista åren var han mycket sjuk. 

- Hittills har almanackan styrt mitt liv, nu känner jag 

att jag får mer tid för mig själv och för att ta tag i mitt 

liv. Jag har två fina döttrar och tre underbara barnbarn 

som jag gärna vill träffa ofta. 

Ett stort steg på vägen mot det nya livet är att Gerda 

slutat röka. Istället motionerar hon. Och har börjat på 

golfskola. 

- Det är jätteroligt, jag är ju en gammal handbollspelare 

och tycker om att röra på mig. Har några extrakilon 

som ska väck. 

Gerda menar att ha ett fackligt förtroendeuppdrag är 

ett sätt att leva. Hon bor och jobbar i Bergsjön, i hennes 

trappuppgång bor fyra medlemmar. Hon kan knappt 

sticka ut näsan utan att stöta på medlemmar. Hon känner 

igen de flesta. 

- Att arbeta fackligt är ett hedersuppdrag, jag har alltid 

varit stolt att få representera Kommunal. Vi förvaltar 

vad tidigare generationer byggt upp och för arbetarrörelsens 

arv vidare. Om man känner sina rötter blir det 

naturligt att vara med i facket. Vi har inte alltid haft det 

bra i Sverige, trygghet och välfärd kommer inte av sig 

själv. Men vi måste vara många som drar åt samma håll. 

Ingen lyssnar på 100 personer på Gustav Adolfs torg, 

men är vi 100 000 … 

Carina Hult

- Om man känner sina rötter blir det naturligt att gå med i facket, säger Gerda Svendsen, som själv började arbeta som piga på en 

herrgård när hon var 14 år. Att arbeta fackligt är ett hedersuppdrag. Vi förvaltar vad tidigare generationer byggt upp och för arbetarrörelsens 

arv vidare. 


DYGNET RUNT 

- i kommunens tjänst 

Som medlem i Kommunal Väst 

har du nästan 50 000 fackliga 

kompisar. Tillsammans ser 

ni till att samhällets service 

fungerar dygnet runt. De flesta 

av er är kvinnor. Därför 

har vi valt att denna gång lyfta 

fram männen. 

Känner du igen dem på gator 

och torg? 

Text & bild: Sölvi Brädefors 


08.30 

Gaturenhållare Ingemar Svensson, Slottsskogen. 18-20 ton sopor 

i veckan samlas in i centrala Göteborg. 

07.30 

Servicegruppen på Spårvägens grupp för banteknik fixar spåren. Göteborgs 

spårvägsnät omfattar drygt18 mil som underhålls och repareras dygnet 

runt. 

14.00 

Kyrkogårdsarbetarna Fredrik Bodenzius, Ali Hydén, Hasse Andersson 

och Camilla Svensson bygger rabatter på Västra Kyrkogården, 

med 34 450 gravar störst i Göteborg. Majoriteten av de 

40 fast- och säsongsanställda är kommunalare.

15.00 

Ralph Lindholm, trädgårdstekniker på Botaniska trädgården. 

16 000 växtarter från hela världen och ett naturreservat 

med träd sköts av ett femtiotal anställda. 

16.40 

Robert Fremlén, förare Göteborgs spårvägar börjar sitt 

kvällspass. 220 spårvagnar och 600 förare ger stadens invånare 

kollektiv trafikservic. 

02.00 

Jan Carlsson, styrkeledare på Räddningstjänsten i Storgöteborg där 

850 anställda på 22 brandstationer samarbetar kring år 6 500 larm 

om olyckor och bränder - natt som dag. 


ÖSREGN STO P PAR INTE 

kommunalarna på 1 maj 

Ett rejält ösregn hindrade inte Kommunals medlemmar från 

att delta i årets 1:a majdemonstration i Göteborg där partiledare 

Mona Sahlin gick i täten och man kunde läsa paroller 

som ” Vi ber om nåd – ut med Maud”, ”Anders Borg skapar 

sorg” och ”Borgerlig stygghet skapar otrygghet” på skyltarna. 

Ombudsmannen och denna tidnings härliga 

krönikör Eva Nilsson missar aldrig ett demonstrationståg 

på 1 maj. Här tillsammans 

med ”låtsasdottern” Liza Carlund. 


Ulf Johansson från sektion 

8 VA-verket gick i 

täten med fladdrande 

flagga och läcker vårjacka. 

Eive Gahnström, ordförande sektion Idrottoch 

park, trotsade regnet liksom Kommunal 

Västs kassör Mikael Hansson med hustru 

Annika.

Avdelningskassör Mikael Hansson, Christina Wising från sektion 

26 Örgryte och avdelningsordförande Anders Hagberg stretade på 

med ”Heja välfärden” genom regn och blåst. 

Mattias Johansson 

från sektion 46 Lerum 

var en av dem som 

bar banderollen ”Heltid 

– en rättighet. Deltid 

– en möjlighet” genom 

Göteborgs gator. 

Lisa Svedestad från 

sektion 53 SU fick 

sällskap i fanborgen 

av sonen Oscar. 


Massage och magiskt rum 

på Fjällbo Parks förskola 

- Vår arbete i förskolan blir nog extra 

betydelsefullt i takt med att stressen 

ökar i samhället. Med två heltidsarbetande 

föräldrar blir det ofta långa dagar 

i stora barngrupper för många 

barn. Därför är det viktigt att försöka 

ha en så rofylld miljö som möjligt. 

Det säger barnskötaren Lisa Persson 

på Fjällbo Parks förskola i Göteborg 

där man försöker skapa ett lugnare 

tempo för barnen genom bland annat 

massage och ett ”magiskt rum”. 

Lisa Persson har aldrig tvekat om sitt yrk e s val som barnskötare. 

- Barn är underbara!, konstaterar hon. Jag har alltid 

tyckt väldigt mycket om barn och det känns så bra att 

få vara med och ge en grundtrygghet och en bra start i 

livet. Samtidigt innebär vårt arbete stort ansvar, det är 

mycket som grundläggs under småbarnsåren. 

Direkt efter studenten 2003 på specialdesignade pedagogprogrammet 

i Helsingborg började Lisa arbeta på 

förskola. Hon träffade en kille från Göteborg, flyttade 

till Kortedala och fortsatte arbeta inom barnomsorgen. 

- Jag har nog arbetat på alla förskolor i Kortedala vid 

det här laget, säger Lisa som ingått i en bemanningspool. 

Och jag har inte för en sekund ångrat mitt yrk e s val. De t 

är ett flexibelt arbete med små människor som tar dagen 

som den kommer och ger mycket respons. Att få 

vara med den första biten på deras väg ut i livet är hur 

roligt och viktigt som helst! 

Sedan oktober vikarierar Lisa för en barnledig förskollärare 

på Fjällbo Park, men har tidigare vikarierat från 

och till i huset under 2,5 år. 

- Det är ett härligt ställe med bra kollegor och fin miljö, 

så här hoppas jag få bli kvar. 

PÅ LISAS AVDELNING finns 18 barn mellan 1 och 

5 år gamla. Personalen består av tre heltidsanställda, men 


man är bara tre mellan klockan 9.30 och 13.15, resten 

av tiden är man två som arbetar. Förskolan öppnar klockan 

06.10 och stänger 17.45. 

- Många av barnen har två heltidsarbetande föräldrar 

och en del har lång resväg. Vissa barn är på förskolan 

över 50 timmar i veckan. En del barn tillbringar nästan 

mer vaken tid på förskolan än hemma och jag har under 

årens lopp hört föräldrar som sagt att deras barn har 

det bättre på förskolan än hemma och ”ni på förskolan 

känner ju mitt barn bäst”. 

- Jag betvivlar absolut inte att alla föräldrar vill sina 

barns bästa och ve rkligen tar sitt föräldraansva r, men ibland 

undrar man hur de hinner ge barnen all den tid de 

behöver. 

Lisa menar att dagens föräldrar lever under tung press 

från olika håll. Man ska göra karriär, vara ”den perfekta 

föräldern”, bo i eget hus, åka till Thailand, hinna träna 

och helst ha två bilar. Stressen växer i takt med utgifterna 

och kraven och tiden kanske inte räcker till för 

barnen så som man skulle önska. 

- Men vi har många bra föräldrar och föräldrarna är 

ju alltid oersättliga för barnen. Förskolan kan aldrig ta 

deras eller hemmets plats, men vi kan försöka göra miljön 

så trevlig som möjligt. 

HÄR KOMMER ”MAGISKA RUMMET” och massagen 

in i bilden. Magiska rummet är ett sinnesrum inrett 

i blått och silver med olika ljusspel, mjuka golvsängar 

och massor av kuddar i kramvänliga material som siden 

och sammet. Till magiska rummet går man tillsammans 

med fröken om man behöver lite lugn och ro eller 

bara vill mysa lite. Här är man aldrig fler än ett par 

tre stycken åt gången och när man träder in genom den 

magiska ingången med lysande trollsländor då sänker 

man automatiskt rösten. Här kan barnen ligga i halvdunklet 

och få massage och samtidigt lyssna på rogivande 

musik, till exempel delfinernas sång. Man kan också 

ligga och titta på det magiska ”vattenfallet” som by- 

I det ”magiska rummet” kan man ligga och titta på vattenfallet i taket som skiftar färg. Eller ligga 

bland de sköna kuddarna och få massage och lyssna på lugn musik. 

- Härinne talar man med låg röst och slappnar av, säger barnskötaren Lisa Persson som gärna rekommenderar 

magiska rum och massage både inom barn- och äldreomsorgen. 

ter färg eller lyssna på fröken när hon sitter på sagotronen 

och läser en saga. Här finns också en speciallampa 

med olika bilder som lyser upp väggen. 

- I magiska rummet ska man bara stanna så länge som 

barnen vill. Märker man att något barn börjar bli oroligt, 

pratar högt eller liknande, då går man därifrån. I 

magiska rummet ska det bara kännas lugnt och skönt 

att vara. Det får aldrig vara tråkigt eller bråkigt. 

Tre gånger i veckan får också barnen taktil massage av 

personalen. De får själva välja var de vill ha massagen – 

på benen, i ansiktet, på ryggen eller under fötterna. Ta ktil 

massage handlar mer om lätt beröring än om knådning. 

- Det är jätteviktigt att lära sig slappna av. Barnen kan 

vara skeptiska till en början – de tycker att massagen kittlas. 

Men när de lärt sig slappna av så brukar de somna 

som stockar efter en liten stund och sen längtar de efter 

massagen. 

- Beröring är viktigt för att känna att man mår bra. 

Det gäller ju alla, ung som gammal. 

En annan viktig sak är att man äter tillsammans i lugn 

och ro. På Lisas avdelning delar man in barnen i tre gru pper 

som sitter tillsammans med en vuxen vid varje bord . 

- Lunchen är ett guldtillfälle att skapa bra kontakt i 

gruppen, säger Lisa. Jag försöker få igång en dialog mellan 

barnen – de ska inte bara prata genom mig utan med 

varandra. Dessutom är det viktigt att alla lyssnar på den 

som pratar och att man låter varandra prata färdigt innan 

man svarar. Just dessa möten mellan barn är en fantastiskt 

rolig del av mitt arbete. 

MEN LISA PE R S S O N är inte bara en ung, söt och kompetent 

tjej som älskar sitt jobb. Hon har också fått ett 

spirande engagemang för fackligt arbete och hon suger 

åt sig ny, spännande kunskap som en svamp. Barnens 

”arbetsmiljö” är viktig för Lisa, men sedan hon blivit 

arbetsplatsombud för Kommunal Kortedala på Fjällbo 

Park har också facket blivit viktigt för henne. 

- Tidigare trodde jag att facket bara var 

nåt man betalade en massa pengar till va rje 

månad. Sen blev jag lockad att gå en medlemsutbildning 

och den gjorde mig både 

berörd och intresserad. Efter det tog jag 

uppdraget som arbetsplatsombud. Nu håller 

jag på med olika fackliga utbildningar 

och det är skitkul! Ju mer man får veta, 

desto mer vill man lära sig. Visst känner 

jag ibland att jag är borta mycket från 

jobbet och det är synd, men åh vad jag lär 

mig mycket! 

Lisa har redan gjort facklig ”karriär” och 

blivit invald i sektion Kortedalas studiekommitté. 

- Nu förstår jag vad många i min mammas 

generation alltid förstått – att facket 

är så viktigt. Är man inte med, så är man 

ute och cyklar. Tyvärr är det många av oss 

yngre som inte känner till vad facket står 

för och vad medlemskapet betyder. Därför 

är det viktigt att till exempel Ko m m unal 

kommer ut mer i skolorna och berättar 

hur allt hänger ihop. Och hur fort allt 

kan försämras. Det som händer nu är 

skrämmande, exempelvis försämringen i 

a-kassan, och därför behöver vi mer än tidigare 

en stark fackförening i ryggen. 

- Tänk att jag skulle bli fackligt aktiv – 

det hade jag aldrig trott när jag började 

jobba för fem år sedan! 

Carina Hult

- Jag älskar mitt jobb och har aldrig ångrat en sekund att jag blev barnskötare, 

säger Lisa som menar att förskolan kanske blir viktigare i takt med 

att stressen i samhället ökar. 

Efter en medlemsutbildning 

väcktes Lisas fackliga 

intresse. Nu är hon arbetsplatsombud 

och sitter 

också med i sektion Kortedalas 

studiekommitté. 

- Fackliga utbildningar är 

skitkul! Ju mer man lär 

sig desto mer vill man veta. 

Tyvärr är det många av 

oss yngre som inte känner 

till vad facket står för. Till 

dom vill jag säga – gå medlemsutbildningen! 

I 

Betraktelser från ett 

F Ö R S TA M A J T Å G 

förstamajtåget går tankarna till Annie Geron, ordförande i ett 

oss närstående fackförbund i Filipinerna. Hon utsattes för all- 

varliga hot från regimens sida, då hon avslöjat korruption hos 

sin statliga arbetsgiva re. Fackliga organisationer och enskilda medl 

e m m a r, däribland många kommunalare, sände pro t e s t b rev till landets 

president. En insats som gav resultat. 

- Era brev räddade livet på mig - your letters kept me alive, säger 

Annie själv. 

Hennes budskap var tydligt. Var och en av oss kan agera och göra 

skillnad mellan liv och död för en fackligt aktiv kamrat i ett annat 

land. 

Jag har träffat Annie vid ett flertal tillfällen, bland annat när hon 

besökt Kommunals kongress. Denna magra lilla kvinna, med sin 

kraftfulla utstrålning, lämnar ingen oberörd. En b a rt med sin blotta 

närvaro visar hon att Sverige är en del av världen. Vikten av att 

använda vår organisation till att bistå med att bygga fria demokratiska 

fackföreningar i alla länder blir så uppenbar. Ingenstans 

på jorden ska det finnas zoner, fria från fackföreningar, där arbetare 

kan utnyttjas hänsynslöst. 

L 

yssnar på min favorit, radions P1, på första maj. Där frågar 

flera pro g r a m l e d a re om arbetarrörelsens högtidsdag ändå in- 

te har överlevt sig själv. Denna fråga ställs numera varje år 

till inringande personer eller till uppringda experter, till exempel 

till en och annan idé- och lärdomshistoriker. Eftersom Sveriges 

Radio säger sig eftersträva balans 

mellan olika åsikter talar ungefär li- 

ka många för som emot programledarnas 

fråga. Men de medve rk a nde 

som ansåg att arbetarrörelsens firande 

på första maj bör skrotas fick 

säkert lite hicka ju längre fram på 

dagen vi kom. På Götaplatsen, till exempel, samlades så många 

som 7 000 personer i regnvädret. Kan den siffran ändå inte tolkas 

så att det föreligger ett visst intresse av att komma samman 

för en gemensam sak? Till er som brukar få sura uppstötningar 

denna dag kan det gott sägas: 

Så länge som det finns sociala och ekonomiska klyftor mellan 

människor, så länge kommer det också att demonstreras på första 

maj. Det är underbart att vara tillsammans med människor va r s 

grundvärderingar man delar. Värmen som sprider sig i kroppen 

när man tänker på att människor världen över går ut på gator och 

torg för att tillsammans slå vakt om demokratiska fri- och rättigheter 

är bara så skön. Det är inte alls svårt att förstå att fackliga 

motståndare vill svärta ner denna dag. Säkert känner de en viss 

avundsjuka - själva äger de ju ingen som helst motsvarighet. 

D 

agen efter demonstrationen slår jag upp en stor morgontidning. 

Där möts jag av ledarsidans rubrik ”Mycket prat 

men få besked”. Så kan väl denna tidning tycka, men en- 

kelt att hålla med är det då rakt inte. Mona Sahlin talar om solidaritet 

och sammanhållning, om alla folks frihet och hela världens 

fred. Hon betonade också vikten av att få arbeta med ett juste 

kollektivavtal i ryggen - då inbegrep hon med all säkerhet även 

ledarskribenter. Mona är en mycket bra talare och inspiratör. Att 

så är fallet visar allt gensvar hon fick där hon stod i talarstolen. 

Ingen av de ytterst borgerliga partiledarna kommer ens i närheten 

av Mona Sahlins talarkonst, vill jag påstå. 

K 

ära Annie! Jag hoppas att du kände att tankarna fanns hos 

dig under första maj. Stå på dig! För ett är säkert. Om du 

nyligen behövde våra protesbrev kan vi andra komma att 

behöva sådana från dig och andra vid senare tillfällen. Fördjupar 

vi det fackliga samarbetet över landsgränser så formar vi också framtiden 

tillsammans. Vi gör det av ett enda skäl - vi tror på framtiden 

och vill göra något riktigt bra av den! 

Eva Nilsson 

Förbundsombudsman 

EVAS 

k r ö n i k a 


Mat och prat ger 

bättre livskvalitet 

VIKARIAT INOM FÖRSKOLA, skola och tekniska förvaltningen i Uddevalla 

har nästan försvunnit sedan allmän visstid, kallad AVA, infördes den första juli 

förra året. Nu tar Kommunal strid för vikariaten. Ett antal medlemmar har erbjudits 

AVA trots att de vikarierar för andra anställda. Nu har Kommunal begärt så 

kallad tvisteförhandling. 

-Problemet är att vikariat omvandlas för att kommunen ska slippa tillsvidareanställa 

enligt LAS. Så ska inte en god arbetsgivare göra, säger Bertil Pettersson, vice 

ordförande sektion Service och Teknik. 


Fler promenader och aktivering vid 

maten har gett äldre i Johanneberg 

större välmående. För undersköterskorna 

inom hemtjänsten har projektet 

”Mat och prat” gett bättre arbetsmiljö 

och ett gemensamt språk med 

biståndbedömare och chefer. 

-Förr innebar helgerna alltid mindre av allt. Så är det 

inte idag. Inför påsken frågade en av mina vårdtagare 

”nu kommer du väl inte på flera dagar?”. Då kunde jag 

säga att jo, jag kommer både i morgon, i övermorgon 

och dagen efter. Det var en sådan känsla att få säga det! 

Ve ronica Lindkvist är undersköterska inom hemtjänsten 

på Fribergsgatan i Göteborgsstadsdelen Johanneberg. 

Under våren har hon och hennes arbetslag deltagit 

i ”Mat och prat”, ett utvecklingsarbete med målet 

att öka äldres hälsa genom social samvaro och bättre 

kost. Med hjälp av stimulanspengar från regeringen har 

10 vårdtagare med dagligt stöd fått pröva olika typer 

av aktiverande och hälsofrämjande insatser. Pe r s o n a l e n 

har tillsammans med vårdtagare lagt upp maten i karo 

t t e r, kompletterat beställd mat efter individuella önskemål, 

fått tid att sitta ned och prata vid maten samt 

erbjuda fler promenader. Flera av vårdtagarna har visat 

förändringar i sitt humör och vänt missmod till livsglädje. 

AKTIVERINGEN och möjligheten till större social samvaro 

stärker självkänslan, berättar Sofie Arvidsson, sam 

o rd n a re. För kvinnor som ett helt liv ansvarat för maten 

i ett hem är delaktighet oerhört viktigt. 

-De blir sedda och får bättre självförtroende. Att vara 

tvär, det är ett slags försvar. De tycker att de ska klara 

av det som de alltid klarat. Det är svårt att lämna 

k o n t rollen till någon annan, säger Sofie Arvidsson, som 

tillsammans med Veronica Lindkvist, Helen Sandgren 

och Irene Carlsson utgör det team som lett utve c k l i n g sarbetet 

på Fribergsgatan. 

För dem är resultaten en bekräftelse på det de vetat 

länge, det flesta har arbetat med äldre i många år. Men 

att det nu finns siffror på effekten av promenader och 

att personal får tid att sitta ner vid maten innebär en 

bättre dialog med biståndsbedömarna och chefer, menar 

teamet. Resultatet av de aktiverande insatserna har 

mätts och utvärderats enligt genombrottsmetoden och 

en tjock pärm med dokumentation, diagram och staplar 

finns nu när insatser ska diskuteras. Gemensamma 

metoder som prövats och visat sig fungera praktiskt kommer 

nu att utgöra golvet för ett fortsatt utvecklingsarbete. 

Teamet från hemtjänsten i Johanneberg betonar 

samtidigt att hjälp måste individualiseras , allt passar 

K o m munal tar strid för vikariaten 

Enligt LAS ska en vikarie efter två år erbjudas tillsvidareanställning. Den som 

tidigare vikarierat och istället får en allmän visstidsanställning får börja om från 

början och samla ihop till två års arbete med AVA. 

Totalt kan resultatet bli fyra års visstidsanställning, menar Kommunal som också 

reagerat på att Uddevalla kommuns personalavdelning i sitt nyhetsbrev varnar 

chefer för att skriva att en person med allmän visstid vikarierar. I samma brev påstår 

kommunen också om AVA att ”anställningsformen kan med fördel användas 

i stället för provanställning”.

inte alla. Dessutom kan en dialog mellan biståndsbedömare 

och anställda leda till ett stöd som anpassas till 

dagsformen. En vårdtagare som nyligen kommit hem 

från sjukhus kan behöva tillfälliga insatser under en period 

för att få krafterna tillbaka, en vårdtagare med tillfällig 

dålig matlust kan genom en satsning aktiveras för 

att få tillbaks lusten att äta och röra på sig o s v. 

”MAT OCH PRAT” kommer att pågå året ut och målet 

är att 80 procent av försöksgruppen då ska ha ökat 

sitt välbefinnande Någorlunda nöjd och belåten, aktiv 

eller på mycket gott humör och harmonisk. Det är arb 

e t s g rup pens egen definition av begreppet välbefinnande. 

-Vi har gjort en egen mätskala efter diskussioner där 

hela arbetslaget har varit med. Det finns en central, men 

vi ville att det skulle stämma med de ord vi använder 

här, säger Helen Sandgren, kulturombud. 

Högt välbefinnande framkallas ofta av samma sak som 

hos yngre. Det största misstaget man kan göra är kanske 

att underskatta de äldre. Som när Irene Carlsson, samordnare, 

kom tillbaks till en kvinna hon inte varit hos på 

länge. 

-Oh, är det du! Har du någon fräckis åt mig idag? 

,, 


Vi har en vårdtagare 

från Grekland, 

hon tycke r 

m y c ket om grönsaker så 

vi köper det åt henne 

och lagar. Sedan gör dottern 

mat åt henne, till 

exempel moussaka 

Fakta 

”Mat och prat” 

” Mat och prat” omfattar stadsdelarna Centrum, St y rsö, 

Torslanda och Backa i Göteborg och är ett projekt 

med stimulansbidrag från regeringen. 

Syftet med ”Mat och prat” är att förbättra livskvalitén 

för äldre i eget boende med hemtjänst genom 

utvecklad service vid måltidssituationer, ökad social 

gemenskap och ökad kompetens bland personalen. 

”Mat och prat” använder sig av genombrottsmetoden 

och pågår under hela 2008. 

Stadsdelen Centrum har vikt drygt 300 000 kronor 

för bland annat vikariekostnader och alla team 

som deltar får 65 000 kronor från stadskansliets projektbudget 

för utbildning. 

-Är det gott? 

-Det är alltid gott tycker 

jag. 

-När jag kommer hem 

har min man lagat mat 

åt mig. Jag undrar vad 

jag får idag. 

-Oj, är han så duktig? 

När Maj, 89 år, har ätit sin strömming 

plockar hon undan tillsammans 

med Monica Furst från hemtjänsten. 

Ma t p o rtionen blev inte helt 

uppäten, trots att Maj hade god aptit. 

Nu får beslut tas om vad som ska 

sparas. Maten leve reras varje dag från 

den närbelägna skolan, bärs ut av 

GÖTEBORGS STADS GRUPPBOENDEN kommer till hösten att börja att 

spara el systematiskt. 

Fastighetsförvaltaren Medichus har gått personalen, som inspirerats av elsparprogrammen 

på äldreboende, till mötes. 

- Vi har fått väldigt många påstötningar utifrån stadsdelarna om att ta med gru p pboendena 

också. De anställda där frågar varför de inte får vara med och spara ock- 

Maj trivs med snacket 

- och gillar maten! 

-Du fyllde ju år häromdagen, jag får önska dig grattis i efterskott, Maj! 

Undersköterskan Monica Fürst och Maj träffas en halvtimme vid lunch. En gemensam 

nämnare vid samtalet är Bohuslän där både är födda. 

hemtjänsten och dukas fram av Ma j 

och Monica tillsammans. 

- Maten är god, det tycker jag, säger 

Maj bestämt. 

Frukost och kvällsmat ordnar hon 

fortfarande på egen hand. Hon har 

i alla tider varit den som ansvarat 

för sitt hushåll, liksom hennes mor 

före henne. På väggen hänger moderns 

finaste köksredskap i mässing. 

- Jag har ju varit gift i många år, förr 

var det ju så. Idag kan kvinnorna både 

jobba och laga mat! 

- Men jag är säkert inte lika duktig 

på att laga mat som du, invänder 

Monica och skrattar. 

Hon har en halvtimme på sig att 

lägga upp maten, plocka undan och 

småprata lite. När hon går ställer Ma j 

tillbaks stolarna i det välordnade köket 

och vinkar hejdå. Nu ska hon 

läsa sin tidning och på eftermiddagen 

väntar den dagliga pro m e n a d e n 

runt kvarteret i Johanneberg. 

- Det viktigaste för äldres välbefinnande 

är det sociala, att vi kommer 

och ser till hur det är. Trygghet är 

att det kommer samma personer, det 

säger sig själv. Vi försöker lägga scheman 

så att det är kontaktpersonen 

som besöker vårdtagaren i första 

hand. Det är en trygghet och viktigt 

för både oss och vårdtagarna, säger 

Monica Fürst. 


Gruppboende skall spara el 

så, säger Lena Åvik, miljösamord n a re på Medichus till kommunens tidning ” V å rt 

Göteborg”. 

Medichus sparprogram som började 2004 bygger på att personalen ska lägga 

fram egna idéer till hur el kan sparas. Under tre år pågår programmen och delar 

av elbesparingarna blir ” återbäring” till de anställda. 21 äldreboende har deltagit 

och i genomsnitt sparat 8 procent av sin årsförbrukning. 


Elever besöker brandstationen 

- det ökar förståelsen för jobbet 

- Hejdå! 

14 armar från Nytorpsskolan i Hammarkullen 

vinkar till brandmännen 

Stefan Samuelsson och Fredrik 

Rosqvist. Nästa gång de ses kan vara 

under utryckning eller träning. Att 

möta stadsdelens sjundeklassare är 

viktigt i Räddningstjänstens förebyggande 

arbete i Angered sedan flera år. 

Nu ska alla Göteborgs brandmän träffa 

unga och skapa förståelse för sitt 

arbete. 

- Hur lång tid tror ni att det tar för ett rum att bli övertänt? 

14 elever från Nytorpsskolan tittar uppmärksamt på 

en film där en brand följs med både tids- och temperat 

u ru p p g i f t e r. Efter ett par minuter tar elden fart och temperaturen 

ökar språngartat från 40 till flera hundra grader. 

Efter fyra minuter är hettan dödlig och eld och rök 

väller ut genom dörren. 

Att släckningsarbete är en kamp mot klockan och brandmännens 

huvuduppgift är att rädda liv är två viktiga budskap 

som brandmännen i Angered vill förmedla denna 

förmiddag. Alla stadsdelens sjundeklassare har under våren 

kommit till stationen som ett led i det förebyggande 

brandsäkerhetsarbetet. Sedan fyra år har skolorna varit 

ett prioriterat område efter problem med anlagda bränder 

i bland annat i skolor. Alla lagen har bidragit till upplägget 

på utbildningen som innehåller teoretisk information, 

teambyggande och en praktisk släckningsövning. 

-Vi valde sjundeklassare eftersom det verkade vara rätt 


väg att påverka barnen innan de kommer upp i åldrarna. 

Vi vill ge dem en förståelse för hur vi jobbar och visa 

konsekvenserna av en brand för dem, säger brandmannen 

Stefan Samuelsson. 

En vanlig missuppfattning bland unga i Gu n n a red och 

Lärjedalen är att Räddningstjänsten har större resurser 

än vad dom har. 

När stationen passeras står en mängd fordon på rad – 

men det är bara en styrka på sju man som arbetar åt gången. 

Br a n d va r n a re, brandsläckare, utrymningsskyltar och 

skyltar som märker ut vattentäkter är exempel på viktiga 

brandskydd och hjälpmedel som måste finnas och vara 

hela. Gårdsgrindar som spärrar av områden för biltrafik 

måste till exempel ha fungerande lås och det finns 

exempel där sönderpillrade lås har försenat utryckning 

och lett till personskador. 

Att konsekvenserna av bus kan bli allvarliga är viktig 

kunskap att sprida till eleverna för att de ska ta ansvar. 

Det yttersta målet med besöket är att förhindra skadegörelse 

när de kommer hem. 

-OM NÅGON TÄNDER PÅ en papperskorg i Hammarkullen 

och det börjar brinna på riktigt i Rannebergen, 

blir det problem, säger Fredrik Rosqvist. 

För att eleverna ska se sig själv som en del av ett större 

sammanhang finns samarbetsövningar med som en 

viktig del av studiebesöket. Mi n d re grupper får lägga ett 

pussel och forcera hinder tillsammans. I en generation 

där många är individualister behöver samarbete tränas, 

menar brandmännen som själva kan sägas vara något av 

experter på området. Gazmen Brovina är lärare i matte 

Kan vi samarbeta för att hindra brand i bostäder och skolor? Fredrik Rosqvist visar 

utrustningen på en av brandbilarna för elever på studiebesök. 

och naturvetenskap på Nytorpsskolan. Han kommer att 

fortsätta diskutera samarbete och samhällsnytta i skolan. 

-Ja, det blir diskussioner och reflexioner. Dels över yrket 

brandman, de här ungdomarna är på väg att välja 

vilken väg de ska ta på gymnasiet. Men vi kommer också 

att ta upp brandmännens viktiga roll i samhället. Samarbete 

är viktigt. Det här är en bra satsning, sjunde 

klass är rätt ålder eftersom de kan se allvaret i frågorna. 

Det bästa vo re att etablera en regelbunden kontakt, som 

med kvarterspoliser, säger Gazmen Brovina. 

Ebyan, Mariella och Nicole kan alla tänka sig att säga 

till kompisar om de ser att någon förstör brandskyltar 

eller släckare. 

-Det är jättekul och spännande att vara här. En riktig 

brandman får ta mycket ansvar. Ett besök här kan leda 

till att kanske fler vill bli brandmän, säger Ebyan. 

-Det är bra att komma hit, man lär sig mycket om hur 

de har det. Man får skärpa sig och inte ställa till det. Me n 

jag vill inte blir brandman utan journalist eller designer, 

säger Mariella. 

-Det här är en riktig upplevelse, man lär sig nya grejer 

som hur man räddar folk och att ta saker på allvar. 

Jag skulle säga till om någon förstör och förklara vad som 

kan hända, säger Nicole och tillägger ”Angereds brandstation 

är bäst, de kommer snabbast”. 

S TATISTIK V I S A R att antalet skolbränder 2007 minskade 

både nationellt och i Göteborg för första gången 

på flera år. Göteborgs försäkringsbolag Göta Lejon uppger 

att 9 skolor brunnit i stadsdelen Gunnared 2005, 9 

skolor 2006 och 3 skolor 2007. I Lärjedalen brann 8 

skolor 2005 och 5 skolor 2007. Skolinformationens effekt 

är svårmätt. För att mer systematiskt samla kunskap 

om vad möten mellan brandmän och barn ger ska 

från och med i år alla femteklassare i Göteborg att utbildas 

till va rdagsbrandmän, ett samarbete mellan Räddningstjänsten, 

Lokalförsörjningsförvaltningen och Göta 

Lejon. 

För brandmännen Stefan och Fredrik betyder det myc ket 

att de kan heja på ungdomar under sina utryckningar. 

Det har hänt att de fått hjälp av gamla ”elever” med 

att hålla ordning vid bränder. Ingen av dem känner sig 

hotade vid utryckningar, något brandmän i andra delar 

av Sverige upplever som ett växande problem. De ser 

inte Angered som den ”krigszo n” som media gärna skildrar 

och de tror att deras förebyggande arbete fyller sitt 

syfte. Dessutom är det är roligt att möta unga. 

-Ja! Alla klasser är olika och någon gång kan det bli lite 

stökigt, men då får man säga till. Men vi brukar sällan 

ha problem med kepsar, mobiler och prat. Sedan får 

man tänka på att vissa har mycket med sig i bagaget, säger 

Stefan Samuelsson. 

- Det känns bra när man ser att barnen får sina ahauppl 

e velser och ställer följdfrågor. Då är det skoj, säger Fre d r i k 

Rosqvist. 


48 miljoner till kvalitetsarbete 

48 MILJONER till kvalitetsarbete inom äldreomsorgen. Det blev Göteborgs andel 

av 2007 års stimulansbidrag från regeringen på totalt 1.35 miljarder under 

två år. Pengarna, som just nu används i olika projekt i stadsdelarna, ska användas 

för rehabilitering, demensvård, läkemedelshantering, social samvaro, bättre kost 

och förebyggande arbete mot fallolyckor. Mellan 1-4 miljoner har de olika stads- 

delarna fått och mest fick Centrum som ska använda närmare 6,5 miljoner till 

att projektanställa en dietist, skapa nätve rk med frivilligorganisationer, arbeta med 

strategiutveckling i demensvård och bygga vårdplaneringsteam. En rad gemensamma 

projekt i Göteborg stad ska också föra äldreomsorgen framåt, till exempel 

”Mat och prat” som du kan läsa mer om på sidan 24-25.

Vad gör jag om en kompis kläder brinner? Klass 7 C från Nytorpsskolan i Hammarkullen övar släckningsarbete tillsammans med 

brandmannen Stefan Samuelsson under sitt besök på Angereds brandstation. Enkel, rak information fungerar bäst när man ska tala 

med unga och ge dem känsla för allvaret i brandsäkerhetsfrågor. 

Så gick det för plusjobben 

AV 981 ARBETSLÖSA som 2006 beviljades plusjobb av Göteborgs stad hade 

i april 411 avslutat sin anställning. Av dessa har mer än hälften börjat annat arbete 

eller utbildning. 

Den vanligaste fortsättningen för de övriga har varit att återvända till Arbetsförmedlingen, 

totalt är en fjärdedel åter arbetsökande. En del plusanställda har 

också gått i pension eller fått arbete men blivit uppsagda. Sammanlagt 19 700 

svenskar som varit arbetslösa i mer än två år beviljades 2006 plusjobb för att stärka 

sin ställning på arbetsmarknaden, bidra till bättre offentlig service och förebygga 

problem i samband med de väntade stora pensionsavgångarna inom offentlig 

service. 


Vad skall du 

göra i sommar? 

Åse Larsson, barnskötare, 

Göteborg 

-Jag ska till Barcelona på handbollscup med 

min dotter, hon spelar med Bjurslätts IF. Det 

ska bli jätteroligt! 

Britt-Marie Liedtke, 

elevassistent, Göteborg 

-Jag ska inte göra så mycket utan mest ta det 

lugnt och åka ut i skärgården över dagen. Sedan 

ska jag hälsa på min bror i Båstad. Då tar 

jag med mitt barnbarn och vi ska åka tåg för det 

tycker hon om. 

Anders Hagberg, avdelningsordförande, 

Partille 

-Vi kommer att vara hemma under större delen 

av semestern. Det är en hel del grejer med 

huset som jag inte hunnit med och som måste 

o rdnas. Säkert kommer vi också göra en del kortare 

utflykter. 


Inger Ryström, undersköterska, 

Göteborg 

-Då ska jag dels vara ute med vår husvagn, dels 

i vår sommarstuga på Orust. I husvagnen kan man 

koppla av helt, det finns inga måsten och man 

kan bara umgås. Sedan har jag tonårsbarn så en 

del nätter får jag väl sitta uppe och vänta på att 

de ska komma hem. 

Kjell Aronsson, sektionsordförande 

Kommunal, Uddevalla 

-Jag ska tillbringa 14 dagar i Norge och senare 

ska jag ha en del spelningar i Danmark på en 

nordisk visfestival. 

Karolina Pedersen, studerande, 

Kungälv 

- Jag ska jobba med äldre på äldreboendet Ry tt 

a r g å rden här i Ku n g ä l v. Det ska bli jättekul, jag 

har gått bredvid några gånger och de gamla verkar 

så mysiga. Pengarna ska jag dels använda till 

en resa till Thailand, dels spara tills jag flyttar 

hemifrån. 

Vi göteborgare fi c k 

som vi ville om 

b e m a n n i n g s f ö r e t a g 

S 

å var det LO-kongress igen. För första gången på flera 

kongresser var jag faktiskt inte där. Vi på LO ute i lan- 

det hamnar mest på åskådarbänken. På LO-kongressen 

är det delegaterna från medlemsförbunden som styr och ställer. 

En fråga var jag dock involverad i – genom telefonkontakter 

med delegater från Göteborg när den var uppe till behandling. 

Hur klarade vi oss innan vi fick mobiltelefoner? 

Vi har stora problem med att klara den fackliga bevakningen 

av bemanningsbranschen. Företagen verkar på tvärs mot 

de branschgränser som vår fackliga organisering utgår ifrån. 

Vi har ett särskilt avtal med bemanningsföretagens arbetsgivarorganisation 

Almega. I korthet innebär det att man ska 

ha lön efter genomsnittet på den arbetsplats man är uthyrd 

till. Är man inte uthyrd baseras lönen på vad man tjänat under 

en period bakåt i tiden. 

Det ska inte vara bill 

i g a re för att arbetsgi- 

va re att hyra in folk än 

att ha egna anställda. 

I så fall får vi en press 

nedåt på lönerna och 

b e m a n n i n g s f ö re t a g e n 

börjar slå ut reguljära jobb. 

Avtalet är nog bra, men det är inte så lätt att se till att det 

verkligen följs. Samtliga LO-förbund är bärare av det, men 

det enskilda företaget kopplas in mot ett av våra förbund som 

får ansvar för kollektiva frågor. Enskilda ärenden sköts dock 

alltid av det förbund där personen i fråga är medlem. 

D 

et kan bli så att ett bemanningsföretag som är inkopplat 

mot Hotell och Restaurangfacket hyr ut personal 

som är medlemmar i Kommunal och Fastighets till 

en arbetsplats som hör till Handels ordinarie avtalsområde. 

Det blir lite rörigt. Till saken hör att bemanningsbranschen 

är en ganska besvärlig bransch. Det finns fem stora företag 

som uppför sig som normala arbetsgivare. Därtill finns i göteborgsområdet 

ett drygt hundratal mindre bemanningsföretag, 

varav en del är seriösa och hederliga, andra sisådär – 

och ytterligare andra är rent ut sagt ekonomiska brottslingar 

som utnyttjar de anställda på det mest hänsynslösa vis. 

Förbundsavdelningarna i Göteborg kom för flera år sedan 

fram till att det skulle vara bra att ha en gemensam facklig 

företrädare ute på fältet, utrustad med förhandlingsfullmakter 

från samtliga förbund, för att kunna komma åt de företag 

som inte sköter sig. 

V 

ANDERS 

tycker till 

i ville dra igång en sådan försöksverksamhet – men 

fick inte. Förbundens centrala avtalssekre t e r a re var öve r- 

vägande tveksamma. Jag diskuterade med en av dem 

och fick svaret att på förbundskontoren uppfattar man inte 

bemanningsbranschen som något större problem eftersom det 

så sällan är några tvisteförhandlingar. Vilket helt enkelt beror 

på att vi inte driver de ärenden vi borde, menade jag. 

För att göra en lång historia kort så tog vi från Göteborg 

fram ett motionsunderlag till LO-kongressen om just regional 

facklig före t r ä d a re för bemanningsbranschen med förhandlingsmandat 

från alla förbund. Vi förarbetade genom att ta 

lite kontakter runt om i landet, bl.a. med LO-distriktet i St o c kholm. 

Bemanningsbranschen är mycket en storstadsfråga. 

”Göteborgsdelegater körde över LO-ledningen”, skrev GP. 

Jo, till slut fick vi som vi ville. Nu gäller det att komma igång 

med jobbet. 

Anders Nilsson 

Kommunalare och 

LO-ombudsman

Det kom ett brev. . . 

Stolt knegare. Carina Andersson, 29 år, har jobbat 

som kyrkogårdsarbetare i tio år och stortrivs med sitt 

arbete. Hon prioriterar ett fritt arbete, nära naturen 

och med bra arbetskamrater, framför att tjäna några 

tusenlappar mer. Hon reser mycket och har också 

pluggat, bland annat information och journalistik, i 

olika omgångar. Tidigare var hon säsongsanställd 

men nu har hon fått en fast tjänst. Det känns bra 

tycker hon. Även om hennes omgivning då och då 

kommenterar hennes yrkesval. 

- Ibland träffar jag folk som frågar mig ” Jaha, och 

vad ska du göra sen då?” som om mitt jobb bara var 

tillfälligt. Då tänker jag ”Jaha, och när ska du gå in i 

väggen då?”. När jag slutar mitt jobb klockan 16 då 

är jag ledig och kan göra vad jag vill. Det är värdefullt 

för mig. 

- Jag betraktar mig själv som allmänbildad och kompetent 

och jag älskar mitt arbete. Jag är stolt över 

vad vi uträttar här på Östra kyrkogården! 


Slottis - en trädgård 

med läkande effekt 

- Både jag och Erik är väldigt förtjusta i Bohuslän och därför valde vi det som tema. Mona Ramstedt och Erik Fagerberg, initiativtagare 

till den läkande trädgården på Korttidsvårdavdelning Slottis tillsammans med sin chef Patrick Petersson och gästande Sofia. 

3 0 Kommunal Väst medlemstidning Juni 2008

En miljö som stimulerar sinnena 

kan bidra till läkande hos svårt 

sjuka barn och ungdomar. Det är 

tanken bakom den läkande trädgården 

som invigdes i maj på 

Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus. 

Initiativet togs av 

skötarna Mona Ramstedt och 

Erik Fagerberg som tillsammans 

med arbetskamrater och plusjobbare 

skapat en oas på BUP:s 

Korttidsvårdsavdelning Slottis. 

Sommar kan vara känslan av gräs under fötterna, 

lukten av syren, smaken av glass och ljudet av rasslande 

trädkronor. Men alla kan inte uppsöka parker, 

utomhusserveringar och havsbad denna årstid. 

När Slottis, Barn och ungdomspsykiatrins (BU P ) 

a vdelning för kort t i d s v å rd, byggdes satsades pengarna 

på trivsamma inre utrymmen. Här skulle ungdomar 

med akuta psykiska problem och deras familjer 

få hjälp och stöd av 25-talet anställda. Me n 

den yttre miljön lämnade en hel del att önska. Sl o ttis 

hade en asfalterad gård med några stolar och 

b o rd där trafiken från en närbelägen större väg ackompanjerade 

varje samtal. 

I D AG KAN UNGA och deras familjer istället sitta 

på en bohusländsk brygga, i en syrenberså eller 

i en vinterträdgård och höra ljudet av rasslande 

vass och porlande vatten. En sjöbod har stängt 

ute mycket av ljudet från gatan, ett långbord inbjuder 

till utomhuslunch och färska kryddor till 

maten finns i en egen kryd d t r ä d g å rd. Skötarna Mona 

Ramstedt och Erik Fagerberg, initiativtagare 

till Slottis ”helande trädgård”, är mer än nöjda. 

- Man känner sig stolt över att vi lett detta i hamn. 

När vi sitter här känns det lite lyxigt, det är en sådan 

radikal förändring. Det visar sig redan nu att 

våra unga söker upp platser i trädgården. Ju större 

inre kaos, desto viktigare att ha något positivt 

att spegla sig i, säger Erik. 

Unga med introvert problematik behöver syn-, 

lukt- och hörselupplevelser för att förskjuta sitt 

fokus till yttervärlden, det var grundtanken i den 

ansökan som de i december 2006 fick beviljad av 

Insamlingsstiftelsen vid Drottning Silvias barn- och 

ungdomssjukhus. Inspirationen fick de av liknande 

satsningar på BU P. Att ha en stimulerande miljö 

är helande och en del av en läkande process. 

-Absolut. Den underlättar också för föräldrarna 

när de är här på besök. Det är inte lätt att vara 

förälder, så det är också viktigt, säger Mona. 

Insamlingsstiftelsen beviljade 450 000 kronor. 

Mona och Erik bildade en projektgrupp tillsammans 

med fastighetsägaren Medichus och biträdande 

verksamhetschef Kerstin Ekman. Expertis 

har ritat, projekterat och genomfört stora delar av 

arbetet. Men hela personalgruppen har också varit 

involverad och Mona och Eriks egna ideér har 

varit grunden till trädgården, som har Bohuslän 

som tema. Båda älskar hav, klippor och salta bad. 

-VI TROR OCKSÅ att många av våra unga förknippar 

Bohuslän med positiva minnen, säger Er i k . 

Hösten 2007 startade arbetet i trädgården. Klippor 

har frilagts, kilovis av vackra stenar lagts ut 

och planteringar skapats. En tillbyggd vintert r ä dgård 

gör att trädgården kan beröra alla årstider. 

Ett nio man starkt lag plusarbetare har haft det 

praktiska ansvaret. 

-Det roligaste har varit samarbetet med plusarbetarna. 

De har kommit med många egna ideer 

men också varit måna om att fråga oss hur vi vill 

ha det. Att följa deras arbete vecka efter vecka, det 

har varit kanon, säger Mona. 

KERSTIN EKMAN, biträdande ve rk s a m h e t s c h e f 

för området neurologi, psykiatri och habilitering 

på Drottning Silvias barnsjukhus, var en av dem 

som kände stolthet på invigningen. 

-Det är fantastiskt roligt att se en sådan tråkig 

uteplats kunde bli så fin. Det här är en miljö där 

de yngre kan vara för sig själva eller tillsammans 

med andra, det finns många olika platser att vara 

på. Insamlingsstiftelsen har betytt mycket för 

Drottning Silvias sjukhus, inte minst för ve rk s a mheter 

som inte har så starka intressegrupper, säger 

Kerstin Ekman. 


Mikael Hjelm, vaktmästare och Robert Jonsson, plattläggare var två av tio 

anställda som gjorde jobbet på Slottis inom ramen för Medichus plusjobbsprojekt 

Grönplus. 

Boktipset 

Titel: Göteborgarnas Promenadguide 

Författare: Anders Hilmersson 

Fotograf: Anders Hilmersson 

Förlag: Kabusa Böcker, Göteborg 

Gillar du att ta en promenad, men har tröttnat på de vanliga 

vägarna? I boken ”Göteborgarnas promenadguide” får du tips 

på 70 olika utflyktsmål och promenadstråk i och omkring Göteborg 

från Amundön till Överön. I boken, som är rikligt illustrerad 

med foton och kartor, berättas kort om varje promenadväg, 

vilka sevärdheter som finns och vad som kan vara värt 

en omväg. Här beskrivs också hur du enklast tar dig till utflyktsmålet. 

Boken inleds med Amundön, Billdals Naturpark 

och Botaniska och fortsätter sedan i alfabetisk ordning fram 

till Änggårdsbergen, Önnered. Östra Ky rk o g å rden, Öve r å s p a rken 

och Överön. Betar man av en promenadväg i veckan så 

har det gått 70 veckor när man når Överön och då kan man, 

enligt författaren, börja om från början igen därför att ”Året 

om, vecka efter vecka behöver vi alla få del av den energi och 

lust som ryms i naturupplevelser”. Varför åka till Sarek när vi 

har Lackarebäcksfjället och Safjället runt knuten? Och vad har 

Rivieran som inte Härlanda Tjärn kan erbjuda? Förmodligen 

endast smutsigare vatten… 

CH 

Titel: En bit av mitt hjärta 

Författare: Peter Robinson 

Förlag: Månpocket 

Fint väder, en filt i gräset eller sanden och en bra bok – vad 

behövs mer för en lyckad semester? Minns du festivalen i Wo o dstock? 

Flower-power epoken? Alla rockbanden? För dig som 

gillar deckare och dessutom lyssnade på musik i slutet av 60talet 

är det här en perfekt sommarläsning. Boken handlar om 

två mordfall, en ung flicka som mördats på en rockfestival i 

England i slutet av 60-talet och en musikjournalist som mördats 

medan han 30 år senare arbetar på en bok om ett populärt 

60-talsband. Så småningom löper utredningen av det aktuella 

mordet parallellt med det ännu ouppklarade 30 år gamla 

fallet med flickan. Trådar från då och nu vävs in i varandra, 

gamla hemligheter kommer upp i ljuset och själv vill man 

inte sluta läsa fastän solen gått ned för länge sen. En härlig 

bok om man är det minsta intresserad av musik och orsakerna 

till ond bråd död! 

CH 


Volontärverksamhet 

r i s kerar välfärden 

I Göteborg har det blivit populärt bland kommunens förvaltningar att teckna kontrakt 

med volontärer för utförandet av insatser, inte minst inom äldreomsorgen. 

Den 16 juni kommer kd – med stöd från s och mp – att få igenom en motion i Göteborgs 

kommunfullmäktige som handlar om att utveckla vo l o n t ä rve rksamheten i kommunen. 

Vi ser en risk för att vi sakta närmar oss ett systemskifte bort från en stor offentlig 

sektor som tillhandahållare av omsorg mot ett minimalt offentligt åtagande kompletterat 

med välgörenhet och privata alternativ. 

Biståndsbedömningarna har blivit hårdare med åren, det är ett faktum. Det är svårare 

att få plats på ett äldreboende, insatser inom hemtjänsten är snålt tilltagna och många 

äldre får nöja sig med en nivå på städning och 

hygien som är mycket låg. Detta har resulterat i 

en samhällsdebatt om en allt sämre kommunal 

DEbatt omsorg. 

S, mp och kd vill nu fylla hålen i den offentliga 

sektorn med ideella arbetsinsatser från frivilliga 

– dvs. med välgörenhet. Vi menar inte att ideella insatser i sig är av ondo, det vi 

ställer oss kritiska till är när dessa insatser ersätter det som kommunens anställda tidigare 

gjort. 

Förespråkarna försvarar sig med att det inte är den kommunala huvudverksamheten 

som de ideella organisationerna utför, utan att de står för att skapa ”guldkanten” i tillva 

ron. Problemet är dock att gränsen för vad som anses vara huvudve rksamhet är myc ket 

rörlig. Det som tidigare ingått i de anställdas arbetsuppgifter ses nu som något extra. 

I realiteten innebär det att betalt arbete, utförd av utbildad och kunnig personal, 

omvandlas till obetalt arbete och det ”självklara” förvandlas till något extra. Detta extra 

får sedan ideella krafter stå för. Redan idag är personalgrupperna hårt pressade av 

många tunga arbetsuppgifter. Tar volontärerna över de lätta, och många gånger roliga, 

uppgifterna så innebär det försämringar för personalen. 

Istället för utökad volontärverksamhet krävs utökad anställning av personal för att 

åstadkomma förbättringar i kommunens omsorgsverksamhet. 

Är då detta möjligt? Ja, det är det. Istället för att sänka skatten i kommunen, som styrande 

socialdemokrater och miljöpartister gjorde vid årsskiftet, kan dessa intäkter användas 

för att anställa personal. 

Att sänka skatten samtidigt som man överlåter åt volontärer att täcka upp för brister 

inom omsorgen är ett steg ifrån en ideologi som baseras på obligatoriskt finansierad 

välfärd åt alla. Samhället rör sig då sakta mot ett systemskifte som innebär ett minskat 

offentligt åtagande. Privata lösningar vid sidan av systemen ligger då nära tillhands. Tidigare 

var ambitionen att bostäder var en social rättighet och inte en handelsvara - där 

har ambitionerna övergivits steg för steg utan att det öppet medges för att få pengar till 

annat. Så kan komma att ske på område efter område. Nu ser vi en fara med att volontärverksamheten 

bidrar med detta inom omsorgen 


Eva-Lena Fransson (v) 

Christian Larsson (v) 

Ledamöter i Göteborgs kommunfullmäktige 

R O S O R 

JAG VILL GÄRNA uppmärksamma min kollega Kerstin som verkligen 

uppmuntrar personalen på vår arbetsplats.. Vi har haft en stor omorganisation 

och Kerstin är alltid glad och positiv, köper blommor och godis 

till sina kollegor. 

Åsa Gyllberg 

Hemtjänsten kvällen, Sävedalen 

JAG VILL TACKA mina fantastiska kollegor på Strokeenheten på Östra 

som, trots överbeläggningar och ökad vårdtyngd, alltid är positiva, glada 

och höjer arbetsglädjen med sina unika personligheter. 

Frida Thorin 

SU/ÖS 352 

SEKTIONERNASspalt 

Sektion 18 Majorna/Älvsborg/Styrsö 

Från och med 1 september har sektionen nya öppettider enligt följande: 

Måndag, tisdag, onsdag och torsdag 08.30 – 11.00 

Sektion 23 Högsbo/Frölunda 

På grund av att vi flyttar håller sektionen stängt veckorna 24 och 

25. Vår nya adress blir Näverlursgatan 32, 421 44 V Frölunda. Vi 

har kvar samma telefonnummer 366 26 81, -82, -83. 

Under resten av sommaren har vi ordinarie öppettider: 

Måndag och tisdag klockan 9 – 12 och torsdag klockan 13 – 15.30. 

Sektion 36 Orust 

Vi har fått nya telefonnummer: 0304 33 48 01 (Karin) och 0304 

33 48 02 (Maivor). Faxen är samma som tidigare. 

HEMLIG RESA 

Sektion 18 Majorna/Älvsborg/Styrsö 

bjuder in sina medlemmar till ”hemlig” resa! 

Vi åker torsdag den 18 september då buss 

hämtar oss klockan 8.00 vid sektionens expedition 

på Kustgatan 3 A och är tillbaka på 

Kustgatan cirka klockan 18.30. 

Vi behöver ha anmälan med namn, 

personnummer och ev önskemål om specialkost 

senast onsdag den 3 september. 

Anmälan kan göra per telefon 365 95 60, -65 eller via 

mail till sektion18.vast@kommunal.se 

Hjärtligt välkomna!

Inte bara idrottsplatsarbetare, 

utan säkert många fler av Kommunals 

medlemmar följer EM i 

fotboll dessa dagar. Vi önskar 

killarna i landslaget lycka till 

med denna bild av Zlatan och 

en av de många hundra kommunalare 

som arbetar för att Sveriges 

offentliga idrottsanläggningar 

ska vara rena, välvårdade 

och i gott skick: Elvira Tabakovic, 

lokalvårdare på Ullevi i 

Göteborg. 

(Foto: Christer Axelsson) 


Sektionernas sommartider 

Sektion 1 Gatubolaget 

Stenkolsgatan 2 – 417 07 Göteborg 

Tele: 031-368 46 40 – hänvisning till 

ordförandes mobil 

Sektion 4 Spårvägen 

Teknisk Personal 

Folkets Hus, Olof Palmes Plats – 413 

04 Göteborg 

Tele: 031- 732 13 99 eller 13 40 63 

Vecka 26 – 32: Onsdag och torsdag 

kl 10.00 – 12.00, 13.00-14.30 

Sektion 5 Spårvägens 

Trafikpersonal 

Järntorget 7 – 413 04 Göteborg 

Tele: 031-711 00 26 

Under juni, juli och augusti har vi öppet 

måndag och onsdag: 

Kl 08.00-12.00, 13.00 - 15.00 

Sektion 7 Räddningstjänsten 

Storgöteborg 

Fabriksgatan 1 

Box 5204 

402 24 Göteborg 

Tele:031- 335 26 54 

Semesterstängt vecka 26-30 

Sektion 8 VA-verket, 

GRYAAB 

Tackjärnsgatan 7 

Box 123 – 424 23 Angered 

Tele: 031- 62 71 86 

Öppettider: onsdag kl 13.00-15.30 

Sektion 9 Kyrkogårdsförvaltningen 

och kyrkans församlingar 

Kvibergs kyrkogård, Kortedalavägen – 


Tele: 031- 731 82 91 

Öppettider: 

Måndag – fredag kl 09.15 – 10.15 

Vecka 31 semesterstängt 

Sektion 10 Idrott och Park 

Nya Ullevi, Hugo Levins väg 

Box 349 . 401 25 Göteborg 

Tele: 031- 368 43 13 

Vecka 27-32 öppet 

Onsdag kl 09.-00 – 11.00 

Sektion 12 Göteborgs 

Utbildningsförvaltning 

Katrinelundsgymnasiet 

Skånegatan 14 – 411 40 Göteborg 

Tele: 031- 367 29 70, -71, -72, -73 

Öppettider: 

From vecka 28 – 31: 

Måndag kl 10.00 – 12.00 

Vecka 32 semesterstängt 

Övriga veckor ordinarie öppettider: 

Måndag kl 08.00 – 12.00 och onsdag 

kl 12.00 – 16.00 

Sektion 13 

Askim/Tynnered 

Topasgatan 40, 1 tr 

421 48 V Frölunda 

Tele: 031- 366 44 66, - 67, -68 

From vecka 25 tom vecka 35 har vi 

följande tider: Tisdag kl 12.30 – 15.30 

Onsdag kl 08.00 – 11.00 

Torsdag kl 08.00 – 11.00 

Sektion 14 Gunnared 

Lövgärdets Äldreboende 

Vaniljgatan 28 – 424 45 Angered 

Tele: 031- 365 10 52, - 53, - 54, - 56 

Vi har följande öppettider under sommaren: 

Vecka 28 Måndag – torsdag kl 08.30 – 

12.00 


Vecka 29 Måndag kl 08.30 – 12.00 

Vecka 30 Tisdag kl 08.30 – 12.00 

Vecka 31 Måndag kl 08.30 – 12.00 

From vecka 32 gäller ordinarie öppettider: 

Måndag – onsdag kl 08.30 – 12.00, 

torsdag kl 08.30 – 15.00 

Sektion 15 Kortedala 

Kortedala Torg 7 

Box 47107 – 402 58 Göteborg 

Tele: 031- 365 30 66, - 67 

Öppet som vanligt måndag-torsdag kl 

08.00-11.00 

Sektion 17 Centrum 

Stampgatan 38 


Tele: 031- 365 70 60, - 61, -62 

Öppet som vanligt måndag-torsdag kl 

08.00-11.00 

Sektion 18 Majorna, 

Älvsborg/Styrsö 

Mariaplan 1 A 

Box 12013, 402 41 Göteborg 

Tele: 031- 365 95 60, -61, -62, -63, - 

64 

Öppet som vanligt måndag, tisdag och 

torsdag kl 08.30-11.00 

samt tisdag även kl 12.30-15.00 

Sektion 19 Torslanda, 

Biskopsgården 

Blåsvädersgatan 12 B – 418 32 Göteborg 

Tele: 031- 366 60 62, - 63 

Juni, juli och augusti har vi följande 

öppettider: 

Måndag – torsdag kl 08.00 – 11.00 

Sektion 20 Backa, Kärra- 

Rödbo 

Folkvisegatan 12 – 422 42 Hisings- 

Backa 

Tele: 031- 366 88 90, -91, -92, -93 

Öppet som vanligt måndag kl 13.00- 

16.00, tisdag - torsdag kl 08.00-11.00 

Sektion 23 Högsbo, 

Frölunda 

Näverlursgatan 32, 1 tr, – 421 44 V 

Frölunda 

Tele: 031- 366 26 80, - 81, - 82, - 83 

Ordinarie öppettider: Måndag och tisdag 

kl 09.00 – 12.00 samt torsdag kl 

13.00 – 15.30 

Obs! – Vecka 25 stängt p.g.a. flytt 

Sektion 24 Lundby, 

Tuve-Säve 

Alice Bonthronsgatan 3 B – 417 16 

Göteborg 

Tele: 031- 22 48 17 

Från vecka 26 tom vecka 32 har vi följande 

öppettider: 

Tisdag och torsdag kl 08.30 – 12.00 

Sektion 25 Härlanda 

Torpagatan 14, vån 2 – 416 74 Göteborg 

Tele: 031 - 365 56 00, -01, - 02 

Vecka 26 – 33 har vi telefontid 

Onsdag och torsdag kl 09.00 – 12.00 

obs! – semesterstängt vecka 30 

Sektion 26 Örgryte 

St Pauligatan 30 – 416 60 Göteborg 

Tele: 031-365 66 01, - 02, -03 

Öppet som vanligt: Måndag kl 13.00- 

16.00, tisdag – torsdag kl 08.30-11.00 

Sektion 27 Linnéstaden 

4:e Långgatan 5 

Box 7184 – 402 34 Göteborg 

Tele: 031- 365 85 38 (HSO), 365 86 

75 (ordf), 365 80 53, - 54, - 56, - 58 

Öppet som vanligt: Måndag – torsdag 

kl 09.00 – 11.30 

Begränsad öppettid under vecka 32. 

Sektion 28 Lärjedalen 

Hjällbo Lillgata 4 – entréplan 

Box 2017 – 424 02 Angered 

Tele: 031- 365 29 80, - 81, - 82 

Öppet som vanligt: Måndag, tisdag 

och torsdag kl 08.30 - 11.00 

Sektion 29 Bergsjön 

Kosmosgatan 25 – 415 21 Göteborg 

Tele: 031- 365 44 86, - 88 

Vecka 26 – 33: Måndag – torsdag kl 

08.00 – 11.00 

Sektion 30 Strömstad 

Oslovägen 17 – 452 35 Strömstad 

Tele: 0526 – 191 15 

Vecka 30 – 33: Tisdagar kl 08.30 – 

15.00 

Sektion 31 Tanum 

Ekdungevägen 2 D / 24 

457 31 Tanumshede 

Tele: 0525 – 201 75 

Öppet som vanligt: Tisdag kl 09.00- 

12.00, 13.00-16.00 

Sektion 32 Sotenäs 

Vid Centralförrådet 

Sotenäs kommun – 456 80 Kungshamn 

Tele: 0523 – 311 12 

Vecka 29 – 32 inga öppettider – telefonen 

kopplat till mobiltelefon. 

Sektion 33 Lysekil 

Kungsgatan 17 – 453 33 Lysekil 

Tele: 0523-613 145 

Öppettider: Måndag-torsdag kl 10.00 

– 16.00 

Obs! – semesterstängt vecka 31 

Sektion 34 Munkedal 

Brudåsvägen 26 – 455 31 Munkedal 

Tele: 0524-182 78, -82 - Huvudsskyddsombud 

181 28 

Öppet som vanligt: Tisdagar kl 08.00- 

13.00 

Sektion 35 Uddevalla Vård 

och Omsorg 

Junogatan 4 – 451 42 Uddevalla 

Tele: 0522-69 80 70 

Öppet som vanligt: Måndag – onsdag 

kl 09.00-15.00 (lunchstängt kl 12 – 

13) 

Sektion 36 Orust 

Åvägen 6 - 472 32 Henån 

Tele: 0304-33 48 01 (Karin), 0304-33 

48 02 (Maivor) 

Öppettider: Tisdag kl 13.00 – 18.00 

obs! – semesterstängt vecka 29 och 30 

Sektion 38 Uddevalla 

Service och Teknik 

Junogatan 4 – 451 42 Uddevalla 

Tele: 0522-69 80 71 

Öppettider: Måndag – torsdag kl 

09.00-16.30, lunch kl 12.00-13.00 

Sektion 39 Tjörn 

Tjörns kommun – 471 80 Skärhamn 

Tele: 0304-60 11 20 

Måndag kl 13.00 – 16.00, torsdag kl 

08.30 – 11.00 

Sektion 40 Mölndal 

Prytzgatan 10 – 431 31 Mölndal 

Tele: 031-27 10 81, 27 11 82 

Vecka 29-32 har vi öppet onsdag kl 

09.00-15.00 

Övriga veckor ordinarie öppettider 

måndag-torsdag kl 09.00-15.00 

Sektion 43 Öckerö 

Västra vägen 13 

Box 13 – 430 91 Hönö 

Tele: 031- 97 69 55, - 56 

Under vecka 28-30 nås sektionen via 

mobiltelefoner och mail: 

0705-23 92 33, 0706-90 07 99 

sektion43.vast@kommunal.se 


Måndag kl 09.00-11.00, torsdag kl 

13.00-16.00 

Sektion 44 Härryda 

Biblioteksvägen 3 – 435 80 Mölnlycke 

Tele: 031-724 63 94, - 96 

Öppettider under sommaren kl 08.00- 

16.00 (lunchstängt kl 12.00 – 13.00) 

Vecka 28: Tisdag och torsdag 

Vecka 29: Måndag 



Vecka 32: Tisdag o fredag 

Sektion 45 Kungälv 

Fabriksgatan 9 – 442 34 Kungälv 

Tele: 0303- 23 80 00, 23 94 00, -01, - 

02, - 03, -04, -05 

Vecka 27-32 har vi öppet för besök 

och telefon 

Måndag, tisdag, torsdag och fredag 

Kl 08.00 – 12.00 

Kl 12.00 – 16.00 nås via mobil 0709- 

709732 (ordförande) och 0708- 

948164 

Sektion 46 Lerum 

Hallinska Villan, Frändegårdsvägen 7 

Box 144 – 443 23 Lerum 

Tele: 0302-122 73 

Sommaröppet kl 09.00 – 13.00 följande 

dagar 

Vecka 29 – torsdag 

Vecka 30 – semesterstängt 

Vecka 31 – måndag 

Vecka 32 – tisdag 

Övriga veckor ordinarie öppettider 

med reservation för oförutsedda ändringar 

– 

Måndag – torsdag kl 08.00 – 16.00 

Sektion 47 Ale 

Ale kommun – 449 80 Alafors 

Tele: 0303-33 04 23, 33 02 73 

Öppettider under semester: 

16 juni – 15 augusti 

Måndag, tisdag och onsdag kl 08.30 – 

11.00 

Sektion 48 Stenungsund 

Göteborgsvägen 20 – Kommunkontoret 

444 31 Stenungsund 

Tele: 0303-683 69 

Veckorna 30-31 har vi öppet tisdagar 

kl 13.00 – 15.30 


Måndag kl 08.30 – 12.00, tisdag kl 

13.00 – 15.30 

Sektion 49 Partille 

Björnbergs väg 7 B – 433 34 Partille 

Tele: 031-44 31 20, 792 97 60, - 61 

Semesterstängt under perioden 7 juli – 

3 augusti 

Torsdagar telefon och besökstid kl 

13.00 – 14.00 

Sektion 50 Uddevalla 

sjukhus 

F d Vårdskolan

451 80 Uddevalla 

Tele: 0522-920 15, 921 86 

Öppet som vanligt: Måndag-torsdag 

kl 09.00-11.00, 13.00-15.00 

Sektion 51 Kungälvs 

sjukhus 

442 83 Kungälv 

Tele: 0303-988 40, - 41 

Öppet som vanligt: Tisdag och onsdag 

kl 08.00-12.00 

Sektion 52 SU område 

Sahlgrenska 

Matsalsbyggnaden Sahlgrenska – 


Tele: 031-342 33 37, 342 35 00 

Måndag - torsdag kl 08.00-12.00 


Hjärta/Kärl, Sinnesorganens 

sjukdomar 

Matsalsbyggnaden Sahlgrenska – 


Tele: 031-342 15 91, 342 33 14 

Måndag, onsdag och torsdag kl 

08.00 – 12.00 

Sektion 54 SU Vuxenpsykiatri 

Mölndal, Sahlgrenska, 

Östra 

Frontechuset, Torpavallsgatan 9 – 


Tele: 031-343 63 22 

Öppet som vanligt: Tisdag - onsdag 

kl 08.30 – 12.00 


Mölndal 

Hus A, SU/Mölndal 

431 80 Mölndal 

Tele: 031-343 13 51, 343 06 53 

Vecka 26-32: Tisdag och torsdag kl 

08.00 – 15.00 

Sektion 57 Område Östra 



Tele: 031- 343 51 18 

Vecka 28-34: Sektionen bemannad 

sporadiskt – telefonsvarare avlyssnas 

dagligen 

Sektion 58 Drottning Silvias 

Barn och ungdomssjukhus 



Tele: 031- 343 51 19 

Vecka 27-33: Måndag och torsdag 

kl 08.00 – 15.00 

Telefonsvarare avlyssnas övriga tider 


OSS och MEDOT 



Tele: 031- 343 51 20 

Vecka 27-34 nås per telefon 

Öppet som vanligt från vecka 35: 

Måndag och torsdag kl 08.00 – 

12.00 

Sektion 60 Försörjning 

och Service 

Mölndals sjukhus, Grindstugen, 

Hus A7 – 431 80 Mölndal 

Tele: 031-343 13 29 

Öppet som vanligt: Tisdag och torsdag 

kl 09.00-15.00 

K O R S & T V Ä R S 

Kampen för rättvisa pågår dygnet runt, året om för Kommunal. Oftast syns den inte, men ibland visar vi oss på gator och torg med flygblad, 

rosor, godis och många goda argument för att delta i den fackliga kampen. Facket är vi allihop tillsammans och ju fler vi är desto starkare blir 

vi! Läs mer om detta i tidningen så får du kanske lite hjälp med att lösa krysset. Och när krysset är löst kan du skicka in det till: 

Tidningen Kommunal Väst 

Vegagatan 27 

413 11 GÖTEBORG 

Då har du chans att vinna en av de biobiljetter vi delar ut till de fem först öppnade rätta lösningarna. Vi behöver ha din lösning senast 22 

augusti. Vi vill passa på att önska en trevlig sommar och lycka till med krysset! 

I förra krysset hade ett fel insmugit sig. Igen. Lösningen till ”Skipar rätt” ska förstås vara ”domare” och inte ”domarf”. Vi ber tusen gånger 

om ursäkt och vår duktiga 

korsordsmakare Yvonne lovar 

bot och bättring! Trots fe- 

N a m n . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . let, som så klart upptäckts av 

våra smarta lösare, har vi fått 

in många rätta svar och dra- 

A d r e s s . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . git följande vinnare som fått 

varsin biobiljett: 

Yvonne Polhem, Uddeval- 

P o s t n u m m e r. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . O r t . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . la, Inger Hedström, Dingle, 

Ul l a - Britt Sve n s s o n, Alafors, 

Leena Vourenmaa, 

Te l . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . A r b e t s p l a t s . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Mölndal och Gunilla Englund, 

Hönö. Vi gratulerar! 


Han kom som en vind. 

Vad bryr sig en vind om förbud? 

Han kysste din kind, 

han kysste allt blod till din hud. 

Det borde ha stannat därvid: 

du var ju en annans, blott lånad 

en kväll i syrenernas tid 

och gullregnens månad. 

Han kysste ditt öra, ditt hår. 

Vad fäster en vind 

sig vid om han får? 

På ögonen kysstes du blind. 

Du ville, förstås, ej alls 

i början besvara hans trånad. 

Men snart låg din arm om hans hals 

i gullregnens månad. 

Från din mun har han kysst 

det sista av motstånd som fanns. 

Din mun ligger tyst 

med halvöppna läppar mot hans. 

Det kommer en vind och går: 

och hela din världsbild rasar 

för en fläkt från syrenernas vår 

och gullregnens klasar. 

Hjalmar Gullberg 

Telefonnummer till a-kassan 

0771-25 80 00 

mån-tors 9.00-15.00, fre 9.00-12.00 

A-kassan 

A-kassans besöksmottagning på Alströmergatan 4 

är öppen 

måndag-fredag 9.00-13.00 

4 

juni 

2008 

Posttidning B 

Adressretur: 

Kommunal Väst, Alströmergatan 4, 411 01 Göteborg 

Talsvar: 020-29 24 10 dygnet runt 

Internet: www.kommunal.se/akassan 

dygnet runt 

A-kassans utbetalningsdagar 2008 

19 juni, 24 juli, 21 augusti, 25 september 

23 oktober, 20 november, 18 december 

Kommunals medlemsredovisning 031-63 64 90 Måndag-fredag 9-12

Omvårdnadsprogrammet läggs ner - ingen vill bli ... - Kommunal

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template ?