04.09.2013 Views

Ladda ner Järnets roll - Sydsvensk Arkeologi AB

Ladda ner Järnets roll - Sydsvensk Arkeologi AB

Ladda ner Järnets roll - Sydsvensk Arkeologi AB

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

att järnet var en viktig ekonomisk motor i detta område så<br />

kan man fråga sig varför järnet i så fall inte lika gärna kunde<br />

ha följt ådalarna ut mot havet och en tilltänkt marknad, på<br />

ett sätt som mer påmin<strong>ner</strong> om Magnussons tankar om en<br />

Östersjöhandel? (Magnusson 2000:400)Kanske var risken<br />

större för plundring när man kom ut i kustbandet? Var vattentransporter<br />

ett tänkbart alternativ till landtransporter?<br />

Frågorna är många och får tills vidare lämnas öppna.<br />

Innan vi avslutar besöket i mellersta Skåne måste vi också<br />

tänka på att Sösdalaområdets spridda offerdepositio<strong>ner</strong> och<br />

gravar kanske snarare avspeglar en situation med ett decentralt,<br />

polycentriskt system, av det slag som Helgesson och Sørensen<br />

argumenterar för (Helgesson 1998:44; Sørensen 2000:78ff).<br />

Makten var inte koncentrerad till en eller några bestämda<br />

platser i landskapet, utan var knuten till individer eller släkter<br />

som var utspridda över ett större område. Detta har kanske<br />

varit den ”normala” centraliteten i stora delar av Skandinavien<br />

ända fram till vikingatid – tidig medeltid, snarare än de<br />

stora, manifesta centralplatserna. Inte heller i ljuset av dessa<br />

tankar är det självklart att det är järnet som har lett till ett<br />

ackumulerande av värdefulla föremål i området. Här kan man<br />

naturligtvis tänka sig flera andra möjliga förklaringar.<br />

I alla dessa exempel är det klart att vi rör oss på djupt<br />

vatten. Det är tydligt att skillnaderna i slutsatserna kring järnproduktionens<br />

betydelse för samhällsutvecklingen snarare är<br />

betoningar av olika aspekter av de ekonomiska systemen, än<br />

att de faktiskt knyter samman olika fenomen till en sammanhållen<br />

syntes. Ett undantag menar jag är Lars-Erik Englund,<br />

som har försökt relatera förändringar i järnteknologin mot<br />

samhällsförändringar på ett övergripande plan. Han är mycket<br />

skeptisk till att förändringar och omfång av blästbruket har<br />

getts så stor betydelse för samhällsutvecklingen som äldre<br />

forskning låtit påskina (Englund 2002:298). Englund baserar<br />

sitt resonemang på att det inte finns något entydigt sammanhang<br />

mellan tekniska förändringar i järnproduktionen och<br />

omvälvande samhällsförändringar. Om man ska vara kritisk<br />

mot honom i sin tur, kan man säga att avsaknaden av tydliga<br />

sammanhang i det arkeologiska materialet de facto inte nödvändigtvis<br />

betyder att det saknades sammanhang.<br />

Det har uppenbarligen skett fluktuatio<strong>ner</strong> och förändringar<br />

i produktion, distribution och konsumtion över tiden,<br />

som gör att det ser ut på olika sätt i olika tidsperioder och<br />

i olika områden. Ett stort problem om man vill diskutera<br />

situationen under järnåldern är, som jag har varit inne på,<br />

att järnålderns politiska karta inte är en geografisk karta i den<br />

meningen att den visar skarpa gränser i tid och rum, eftersom<br />

basen för makt snarare har varit makt över människor<br />

än konkret över territorier och resurser (Fabech 1993:220).<br />

Sammanhangen mellan de sociala, politiska och ekonomiska<br />

nätverken är därför mycket svårare att kartlägga än den strikt<br />

materiella kulturens regionala variation.<br />

Det finns i varje fall en tydlig tendens till förändring av<br />

järnproduktionen i Skåne någon gång kring folkvandringstid,<br />

möjligen ännu lite tidigare. Nedgången är kanske inte så<br />

abrupt som det ser ut i 14 C-dateringarna och förändringen<br />

hänger säkert samman med andra samhällsförändringar. I en<br />

mer övergripande geografisk kontext ser det ut som om en<br />

nedgång sker i vendeltid (Magnusson 2000:392). En viktig<br />

faktor i den förändrade bilden föreställer jag mig vara att<br />

landskapet med tiden öppnats så pass mycket i slättbygderna<br />

att det är för krävande att samla ihop bränsle till den e<strong>ner</strong>gikrävande<br />

reduktionen av malm till smidbart järn. Man<br />

måste naturligtvis också fråga sig om produktionsnedgången<br />

sker överallt, om den sker samtidigt överallt och även om<br />

den över huvud taget sker, eller om den är en chimär. Det<br />

finns mycket slagg från boplatser, exempelvis i grophus, från<br />

folkvandringstid och fram genom hela den yngre järnåldern.<br />

Även i denna fråga finns det alltså många källkritiska problem<br />

att ta hänsyn till, men också stora möjligheter att undersöka<br />

saken närmare.<br />

Det mesta talar idag för att det sker en omlokalisering av<br />

den skånska produktionen under yngre järnålder, men det<br />

kan också vara så att järnet fr.o.m. folkvandringstid-vendeltid<br />

i stor utsträckning kommer från något annat område. Det vill<br />

45

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!