Ladda ner Järnets roll - Sydsvensk Arkeologi AB
Ladda ner Järnets roll - Sydsvensk Arkeologi AB
Ladda ner Järnets roll - Sydsvensk Arkeologi AB
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
att järnet var en viktig ekonomisk motor i detta område så<br />
kan man fråga sig varför järnet i så fall inte lika gärna kunde<br />
ha följt ådalarna ut mot havet och en tilltänkt marknad, på<br />
ett sätt som mer påmin<strong>ner</strong> om Magnussons tankar om en<br />
Östersjöhandel? (Magnusson 2000:400)Kanske var risken<br />
större för plundring när man kom ut i kustbandet? Var vattentransporter<br />
ett tänkbart alternativ till landtransporter?<br />
Frågorna är många och får tills vidare lämnas öppna.<br />
Innan vi avslutar besöket i mellersta Skåne måste vi också<br />
tänka på att Sösdalaområdets spridda offerdepositio<strong>ner</strong> och<br />
gravar kanske snarare avspeglar en situation med ett decentralt,<br />
polycentriskt system, av det slag som Helgesson och Sørensen<br />
argumenterar för (Helgesson 1998:44; Sørensen 2000:78ff).<br />
Makten var inte koncentrerad till en eller några bestämda<br />
platser i landskapet, utan var knuten till individer eller släkter<br />
som var utspridda över ett större område. Detta har kanske<br />
varit den ”normala” centraliteten i stora delar av Skandinavien<br />
ända fram till vikingatid – tidig medeltid, snarare än de<br />
stora, manifesta centralplatserna. Inte heller i ljuset av dessa<br />
tankar är det självklart att det är järnet som har lett till ett<br />
ackumulerande av värdefulla föremål i området. Här kan man<br />
naturligtvis tänka sig flera andra möjliga förklaringar.<br />
I alla dessa exempel är det klart att vi rör oss på djupt<br />
vatten. Det är tydligt att skillnaderna i slutsatserna kring järnproduktionens<br />
betydelse för samhällsutvecklingen snarare är<br />
betoningar av olika aspekter av de ekonomiska systemen, än<br />
att de faktiskt knyter samman olika fenomen till en sammanhållen<br />
syntes. Ett undantag menar jag är Lars-Erik Englund,<br />
som har försökt relatera förändringar i järnteknologin mot<br />
samhällsförändringar på ett övergripande plan. Han är mycket<br />
skeptisk till att förändringar och omfång av blästbruket har<br />
getts så stor betydelse för samhällsutvecklingen som äldre<br />
forskning låtit påskina (Englund 2002:298). Englund baserar<br />
sitt resonemang på att det inte finns något entydigt sammanhang<br />
mellan tekniska förändringar i järnproduktionen och<br />
omvälvande samhällsförändringar. Om man ska vara kritisk<br />
mot honom i sin tur, kan man säga att avsaknaden av tydliga<br />
sammanhang i det arkeologiska materialet de facto inte nödvändigtvis<br />
betyder att det saknades sammanhang.<br />
Det har uppenbarligen skett fluktuatio<strong>ner</strong> och förändringar<br />
i produktion, distribution och konsumtion över tiden,<br />
som gör att det ser ut på olika sätt i olika tidsperioder och<br />
i olika områden. Ett stort problem om man vill diskutera<br />
situationen under järnåldern är, som jag har varit inne på,<br />
att järnålderns politiska karta inte är en geografisk karta i den<br />
meningen att den visar skarpa gränser i tid och rum, eftersom<br />
basen för makt snarare har varit makt över människor<br />
än konkret över territorier och resurser (Fabech 1993:220).<br />
Sammanhangen mellan de sociala, politiska och ekonomiska<br />
nätverken är därför mycket svårare att kartlägga än den strikt<br />
materiella kulturens regionala variation.<br />
Det finns i varje fall en tydlig tendens till förändring av<br />
järnproduktionen i Skåne någon gång kring folkvandringstid,<br />
möjligen ännu lite tidigare. Nedgången är kanske inte så<br />
abrupt som det ser ut i 14 C-dateringarna och förändringen<br />
hänger säkert samman med andra samhällsförändringar. I en<br />
mer övergripande geografisk kontext ser det ut som om en<br />
nedgång sker i vendeltid (Magnusson 2000:392). En viktig<br />
faktor i den förändrade bilden föreställer jag mig vara att<br />
landskapet med tiden öppnats så pass mycket i slättbygderna<br />
att det är för krävande att samla ihop bränsle till den e<strong>ner</strong>gikrävande<br />
reduktionen av malm till smidbart järn. Man<br />
måste naturligtvis också fråga sig om produktionsnedgången<br />
sker överallt, om den sker samtidigt överallt och även om<br />
den över huvud taget sker, eller om den är en chimär. Det<br />
finns mycket slagg från boplatser, exempelvis i grophus, från<br />
folkvandringstid och fram genom hela den yngre järnåldern.<br />
Även i denna fråga finns det alltså många källkritiska problem<br />
att ta hänsyn till, men också stora möjligheter att undersöka<br />
saken närmare.<br />
Det mesta talar idag för att det sker en omlokalisering av<br />
den skånska produktionen under yngre järnålder, men det<br />
kan också vara så att järnet fr.o.m. folkvandringstid-vendeltid<br />
i stor utsträckning kommer från något annat område. Det vill<br />
45