Oktober 2012 - Svenska matematikersamfundet
Oktober 2012 - Svenska matematikersamfundet
Oktober 2012 - Svenska matematikersamfundet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
morgonen till Krakóws huvudstation. Här har jag anlänt<br />
en gång tidigare, det var hösten 1996. Jag känner inte<br />
igen mig. Nu är stationen en del av ett gigantiskt modernt<br />
köpcentrum. Efter ett tafatt och halvhjärtat försök<br />
att ta mig till mitt enkla pensionat via spårvagn låter jag<br />
mig fraktas till detsamma i en billig taxi. Solen skiner<br />
och pensionatet visar sig vara charmerande beläget vid<br />
en marknad för kläder och gamla husgeråd därtill med<br />
stånd erbjudande färsk frukt och grönsaker. Att jag oförhappandes<br />
hamnat i de judiska kvarteren inser jag först<br />
senare. På kvällarna skulle de tätt belägna uteserveringarna<br />
fyllas med stojande gäster och få mig att tänka på<br />
Italien. Och på morgnarna skulle jag finna floden Vistula<br />
endast några kvarter längre bort och vars stränder skulle<br />
inbjuda till utsökta löpturer förbi slottet Wavel. En<br />
strålande söndag och jag strövar omkring i Kraków och<br />
förbi konferensvenyn som redan är öppen, och jag kan<br />
få min obligatoriska namnlapp och annat smått och gott.<br />
Detta känns givetvis igen av de flesta läsare. Samt stöta<br />
på en kroatisk matematiker som jag alltid oförhappandes<br />
stöter på vid stora kongresser. Första gången var<br />
faktiskt redan vid IMO 1968 i Moskva, men det är en<br />
annan historia. Ridån kan gå upp.<br />
Huruvida ECM är en onödig duplikation av ICM är<br />
en diskussion som jag engagerade mig i för drygt tio år<br />
sedan, men som jag nu känner är överspelad. Det vimlar<br />
av konferenser och kongresser och man kan med fog argumentera<br />
att det är för många av dem. Dock möten som<br />
ICM och ECM har dock vissa poänger som inte föreligger<br />
vid mera specialiserade konferenser och workshops.<br />
De kan hjälpa till att förstärka den matematiska identi-<br />
Pristagarna flankerande EMS:s ordförande Marta Sanz-Solé<br />
teten och ge tillfällen att träffa matematiker utöver disciplingränserna.<br />
Men huruvida ECM förmår ge en specifik<br />
europeisk identitet eller huruvida detta överhuvudtaget<br />
är meningsfullt eller eftersträvansvärt är en annan<br />
fråga. Vidare har under efterkrigstiden ICM förlänats<br />
en speciell dramaturgi, och jag tänker därvid självklart<br />
på Fieldsmedaljerna, som utgör kongressens höjdpunkt.<br />
Något liknande kan inte ECM ståta med. Åtminstone inte<br />
ännu.<br />
Öppningen är, liksom öppningen av en olympiad,<br />
den stora tilldragelsen då det väl tilltagna auditoriet blir,<br />
om inte helt utfyllt, så åtminstone mera fyllt än det någonsin<br />
kommer att vara i fortsättningen. I Amsterdam<br />
hade de dragit på stort med en tablå av Rembrandts Nattvakten<br />
på scen. Något sådant vidlyftigt arrangemang hade<br />
de inte dristat sig till i Kraków utan öppningen var<br />
blygsammare och mer i linje med Stockholms åtta år<br />
tidigare. De hade dock, liksom i Hyderabad, anlitat en<br />
professionell inledningstalare, och kontrasten nu liksom<br />
då mellan denne och våra akademikers (och lokala politikers<br />
för den delen) stapplande försök är närmast pinsam.<br />
Visserligen delas ett stort antal priser ut till unga europeiska<br />
förmågor men dessa överskuggas givetvis av<br />
”the real thing” samtidigt som detta urval kan betraktas<br />
såsom en europeisk ”shortlist” för den åtråvärda medaljen.<br />
(En hastig blick på listorna över föregående års pristagare<br />
bekräftar att sannolikheten att få en Fieldsmedalj<br />
om man tillhör denna exklusiva skara är betydligt större<br />
än för allmänheten i gemen.)<br />
5