Vid vägs ände? - Karin Svensson Smith
Vid vägs ände? - Karin Svensson Smith
Vid vägs ände? - Karin Svensson Smith
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Den problematiska hållbarheten: Om järn<strong>vägs</strong>politiken och hållbara transporter<br />
Tredje tesen: De ekonomiska<br />
styrmedlens dominans.<br />
Nyliberalismen och diskursen om hållbar utveckling är två<br />
fenomen som dykt upp samtidigt. Det har kanske varit<br />
positivt för nyliberalismen, men inte för hållbarheten.<br />
Betoningen på ekonomiska styrmedel i transportpolitiken<br />
har bara blivit större, trots den hållbara utvecklingens<br />
fokus på mer värdebaserade frågor kring volym och fördelning.<br />
Max Weber skiljer mellan värderationalitet och<br />
målrationalitet. I vår tid är det mer nära till hands att tala<br />
om ett slags medelrationalitet. Svaret – ekonomiska styrmedel<br />
– är hela tiden givet, medan frågor om värderingar<br />
och mål – eller om volym och fördelning – egentligen<br />
aldrig ställs. En amerikansk samhällsvetare anv<strong>ände</strong>r<br />
begreppet målförtryck för att beskriva vad som h<strong>ände</strong>r i<br />
ett samhälle med överdrivet stor uppmärksamhet på medlen.<br />
Det är säkert möjligt att parkeringsavgifter, vägtullar<br />
och stadigt mer raffinerade former för trängselavgifter kan<br />
bidra till att lösa några akuta trafikproblem, men det har<br />
lite eller ingenting att göra med de hållbara transporternas<br />
volym- och fördelningsproblem.<br />
Fjärde tesen: De tekniska<br />
lösningarnas dominans<br />
Det är ganska paradoxalt: Samordad samhälls- och<br />
transportplanering, övergång mellan transportformerna,<br />
intermodalitet, bilfria städer – ja själva temat hållbar<br />
mobilitet – är alla exempel på icke-tekniska lösningar.<br />
Ändå är det just tekniska lösningar som kommit<br />
att dominera de konkreta förslagen för framtida<br />
hållbara transporter, exempelvis i form av katalysatorer<br />
och partikelfilter, elbilar och bränslecellsfordon.<br />
42<br />
Bilindustrin och bilistorganisationerna är självklart<br />
betjänta av en sådan inriktning på teknik istället för på<br />
system, men den har också stöttats av miljöorganisationer.<br />
I Norge åker exempelvis elbilar gratis på betalvägarna<br />
efter påtryckningar från en så kallad miljöorganisation.<br />
Det har ingen särskild betydelse när det gäller<br />
volymer, men utgör i alla fall en ynklig hållbarhetsmarkör.<br />
Det är uppenbart att tekniska lösningar bidrar till<br />
att lösa några av bilens omedelbara miljöproblem, men<br />
det har väldigt lite att göra med bilismen som volymoch<br />
fördelningsproblem. En annan paradox i detta<br />
sammanhang är att särskilt när det gäller de mest avgränsade<br />
tekniska lösningarna – utsläppsteknologierna<br />
– har den politiska styrningen varit särdeles effektiv.<br />
Klara mål har satts upp, till och med i ett långsiktigt<br />
perspektiv, och lösningarna har implementerats i relation<br />
till mål och tidsplan. Det är ett offentlig reglerande<br />
system som givit premisserna för bilindustrin. När<br />
det däremot gäller de områden som verkligen kan förändras<br />
genom politiska beslut – de nämnda icke-tekniska<br />
lösningarna – är det snarast frånvaron av hållbarhetspolitik<br />
som dominerar.<br />
Femte tesen: Den bristfälliga<br />
parkeringspolitiken<br />
I tätortsområden är parkeringspolitiken ett utomordentligt<br />
viktigt styrmedel. Bilar måste ställas någonstans<br />
och är stillastående merparten av sin livstid. Om<br />
det är ont om parkeringsplatser, blir det färre bilar. Om<br />
det finns mindre möjlighet att hitta en parkeringsplats<br />
vart man än åker blir det mindre bilism. Reduktioner<br />
av städernas parkeringsplatser, i centrum och i bostads-
Change language