You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
l kortHEt<br />
växande biobränsleaffär<br />
Efterfrågan på biobränsle ökar. <strong>Sveaskog</strong> ökade omsättningen<br />
för biobränsleaffären med 22 procent i värde och<br />
8 procent i volym under förra året. Ambitionen är att till<br />
2013 fördubbla leveranserna av biobränsle, med ökad lönsamhet,<br />
till motsvarande 4 terrawattimmar (TWh). Basen<br />
i erbjudandet är grot, det vill säga grenar och toppar efter<br />
avverkningar.<br />
utveckling. Tillsammans med<br />
bland andra Pricewaterhouse-<br />
Coopers, slu och lkaB har<br />
sveaskog beskrivit formerna för<br />
ett handelssystem <strong>som</strong> kan bidra<br />
till ökad tillväxt och inbindning av<br />
koldioxid i skogen. Nu pla<strong>ner</strong>ar<br />
sveaskog att i ett praktiskt försök<br />
demonstrera hur en sådan handel<br />
kan gå till.<br />
Kyotoavtalet uppmuntrar världens<br />
länder att använda tekniker och skötselmetoder<br />
<strong>som</strong> förbättrar skogens<br />
förmåga att binda koldioxid. För den<br />
enskilde skogsägaren kan det innebära<br />
stora investeringar, <strong>som</strong> betalar sig<br />
först i samband med att skogsråvaran<br />
säljs och avverkas.<br />
– En lösning för att göra sådan<br />
skogsskötsel lönsam är att införa ett<br />
handelssystem där skogsbrukaren tilldelas<br />
krediter <strong>som</strong> motsvarar det<br />
ökade upptaget av koldioxid i ton.<br />
Denna kredit representerar ett värde<br />
<strong>som</strong> skogsägaren kan sälja till företag<br />
med utsläppsbegränsningar, förklarar<br />
Martin Gavelius på Pricewaterhouse-<br />
Coopers.<br />
Han har, i ett gemensamt projekt<br />
med <strong>Sveaskog</strong>, SLU, Norrbottens läns<br />
landsting, LKAB, LRF Norrbotten,<br />
Länsstyrelsen Norrbotten och Syvab<br />
(Sydvästra Stockholmsregionens VAbolag),<br />
beskrivit formerna för ett handelssystem<br />
med skogens kolbindande<br />
effekt.<br />
– Med ett handelssystem för skogens<br />
inbindning av koldioxid kan vi<br />
minska klimatgaserna kostnadseffek-<br />
sveaskog har genomfört den<br />
hittills största älginventeringen<br />
i sverige. Inventeringen genomfördes<br />
under perioden december<br />
2008 till februari 2009 i södra<br />
Norrbotten, norra västerbotten,<br />
södra Norrland och Bergslagen.<br />
Målsättningen var att skapa en överblick<br />
över antalet älgar, könsfördelningen<br />
och hur de rör sig i naturen.<br />
Resultatet visar bland annat att det<br />
finns stora variatio<strong>ner</strong> i älgtätheten i<br />
tivt, till en lägre kostnad för landet<br />
och företagen. Det är särskilt viktigt<br />
i en lågkonjunktur <strong>som</strong> den vi nu är<br />
inne i, tillägger Martin Gavelius.<br />
Visas i Norrbotten<br />
I det fortsatta projektet pla<strong>ner</strong>ar nu<br />
företagen att praktiskt demonstrera<br />
hur en handel med skogens inbindning<br />
av koldioxid kan gå till. Demonstrationen<br />
ska genomföras i Norrbotten<br />
med start under för<strong>som</strong>maren<br />
2009.<br />
En grundsten i handeln är att nog-<br />
stora variatio<strong>ner</strong> i älgtätheten<br />
Sverige. Tillsammans med betesskadeinventeringar,<br />
avskjutningsstatistik<br />
och viltfoderprojekt har <strong>Sveaskog</strong> nu<br />
bättre kunskap för att skapa en balanserad<br />
och högkvalitativ älgstam.<br />
I Norrbotten, Västerbotten, Jämtland<br />
och Gävleborgs län var snittet<br />
sex älgar per 1000 hektar. Mest<br />
älg noterades i Hasselfors – där fanns<br />
det 19 älgar per 1 000 hektar. Minst<br />
älg noterades i Malå och Hamra där<br />
inventerarna registrerade i genomsnitt<br />
2,5 älgar per 1 000 hektar.<br />
grant och kontrollerat kunna mäta<br />
hur mycket extra koldioxid <strong>som</strong> skogen<br />
har bundit tack vare projektet.<br />
Andra grundstenar är att definiera<br />
basnivån för koldioxidinbindningen<br />
och ett pris på koldioxiden.<br />
– Målet är att visa hur handeln<br />
kan gå till i praktiken samtidigt <strong>som</strong><br />
vi ökar kunskapen om de ingående<br />
delarna i och effekten av handeln.<br />
Vi hoppas att försöket kan ligga till<br />
grund för en bred dialog och kunskapsuppbyggnad,<br />
säger Hans Winsa<br />
forskningsledare på <strong>Sveaskog</strong>.<br />
Det finns med andra ord utrymme<br />
för både högre och lägre älgtäthet<br />
i landet, vilket <strong>Sveaskog</strong> kommer<br />
att verka för. På vissa ställen måste<br />
avskjutningen hållas igen för att öka<br />
älgstammen. På andra ställen måste<br />
avskjutningstrycket öka för att fodertillgången<br />
inte räcker till.<br />
<strong>Sveaskog</strong> ska under tre år inventera<br />
80 procent av markinnehavet. Därefter<br />
pla<strong>ner</strong>as årligen återkommande<br />
inventeringar för att kvalitetssäkra förvaltningen<br />
av älg.<br />
2•2009 forumsveaskog 3<br />
lägre virkesproduktion<br />
Marknaden för sågade trävaror, massa och papper är fortsatt<br />
svag. Det innebär att <strong>Sveaskog</strong>s kunder efterfrågar mindre timmer<br />
och massaved. <strong>Sveaskog</strong> har därför minskat produktionen<br />
avsevärt, och pla<strong>ner</strong>ar för temporära avverkningsstopp. På vissa<br />
håll i landet har företaget infört produktionsstopp under några<br />
veckor. Avtal med ett flertal avverkningsentreprenörer skrivs om<br />
till lägre volymer.<br />
Nu prövas handel med<br />
skogens klimatnytta<br />
växande skog binder kol. det kan bli en ny intäkt för skogsägare. <strong>Sveaskog</strong> prövar nu ett<br />
nytt handelssystem för detta.<br />
I Kyotoavtalet har världens länder<br />
enats om behovet att motverka klimatförändringen<br />
och EU har beslutat<br />
om målet att minska utsläppen<br />
av växthusgaser med 20 procent till<br />
år 2020, jämfört med 1990 års nivå.<br />
För att motverka den globala uppvärmningen<br />
krävs en kraftigt minskad<br />
användning av fossila bränslen och en<br />
minskad e<strong>ner</strong>gianvändning hos företag<br />
och hushåll.<br />
Fönyelsebar skogsråvara<br />
Skogens största betydelse för minskade<br />
utsläpp är att ge förnyelsebar<br />
skogsråvara <strong>som</strong> kan ersätta fossila<br />
bränslen och e<strong>ner</strong>gikrävande material.<br />
Men skogen har även en stabiliserande<br />
effekt på klimatet tack vare dess<br />
förmåga att binda koldioxid. Denna<br />
förmåga kan man öka genom sättet<br />
att sköta skogen.<br />
– Vi kan öka upptaget av koldioxid<br />
i den brukade skogen genom en aktiv<br />
skötsel <strong>som</strong> ökar skogens tillväxt.<br />
Genom att öka tillväxten med en<br />
procent om året ökar upptaget av koldioxid<br />
med cirka 1,5 miljo<strong>ner</strong> ton<br />
varje år. Det skulle innebära att skogen<br />
om 20 år har ett ökat upptag av<br />
koldioxid på 30 miljo<strong>ner</strong> ton per år,<br />
vilket är större än transportsektorns<br />
utsläpp på 26 miljo<strong>ner</strong> ton. Och detta<br />
kan ske inom ramen för nuvarande<br />
naturvårds- och produktionsmål,<br />
berättar Hans Winsa.<br />
För mer information, se<br />
www.sveaskog.se
Change language