Teknikföretagen Direkt nr 3 2007

#3 MAJ 2007 – Din tidning om teknik och ledarskap från Teknikföretagen 

FOTO: ADAm HAGLUnD 

Klustret Robotdalen vid Mälaren 

ger tusen nya jobb till 2013 

SPECIALISERING – Här finns folk med rätt bakgrund, säger 

Kenneth Lundberg, vd i FlexPack Robotics, Västerås. SIDAN 8-9 

Småländsk 

världsetta växer 

direkt 

SUCCÉ Rapid Granulator i Bredaryd är marknadsledande 

i världen på granuleringskvarnar 

som mal sönder plastrester. Tillväxten är så 

snabb att man har svårt att hitta yrkeskunnigt 

folk. SIDAN 4 - 5 

DeLaval vann 

Stora Designpriset 

FORM Designmanualen ”DeLavalFlowDesign” 

från separatortillverkaren DeLaval International 

fick 2007 års Stora Designpris. Reload 

Design är designleverantör; en kvarts miljon 

belöningen. SIDAN 3 

’ 

Industrin är till för människans 

utveckling av kärlek 

och gemenskap. Den är en förlängning 

av vår fria fantasis samspel med 

naturen och kosmos krafter. 

THOMAS DI LEVA SIDAN 10 

Svenska möjligheter 

kan öka i EU-projekt 

OKÄNT Offentliga upphandlingar i EUs regi är 

en marknad som få svenska företag har upptäckt. 

Det kan handla om affärer för flera 

tiotals miljarder årligen. SIDAN 7

2 TEKnIKFÖRETAGEn DIREKT #3 mAJ 2007 

REDAKTION 

Utgivare 

Teknikföretagens Förlag AB 

Ansv. utgivare & 

ledaravdelning 

Jonas Cohen 

jonas.cohen@teknikforetagen.se 

Redaktör 

Lotta Forsman 

Tfn: 08-402 41 59 

mobil: 0706-32 03 66 

lotta.forsman@teknikforetagen.se 

Prenumeration 

Eva Andersson 

Tfn: 08-782 08 92 

eva.andersson@teknikforetagen.se 

Årsprenumeration: 200 kr + moms 

Grafisk form 

Form etc. AB, anna@formetc.se 

Telefon, vxl. 

08-782 08 00 

Fax 

08-782 09 00 

Adress 

Box 5510, 114 85 Stockholm 

besöksadress 

Storgatan 5 

Hemsida 

www.teknikforetagen.se 

Utgivare 

Teknikföretagens Förlag AB 

på uppdrag av Teknikföretagen. 

Tryck 

Svenska Tryckcentralen, 2007 

ISSn nr. 1651-906X 

Upplaga 

13 500 ex. 

Teknikföretagen företräder de viktigaste 

företagen för Sverige och 

har mer än 3200 medlemsföretag 

med sammanlagt över 300 000 

medarbetare. medlemsföretagen 

står för hälften av Sveriges export 

och hur det går för dessa företag 

är avgörande för hela Sverige. 

Teknikföretagen arbetar med att 

kombinera praktisk vardagsnytta 

med insatser som på sikt förbättrar 

villkoren för alla medlemmar. 

Tidningen Teknikföretagen Direkt 

når befattningshavare i svenska 

teknikföretag och utkommer 

2007 med 8 nummer. 

All redaktionell text lagras 

i elektroniskt arkiv och görs 

tillgänglig via hemsidan. Externa 

skribenter måste meddela eventuellt 

förbehåll mot att få sin text 

lagrad. I princip publiceras inte 

artiklar med sådant förbehåll. 

Ledaren 

En stämma att lyssna till 

Organisationers årsmöten brukar 

passera i det tysta. Undantag 

finns när partier har kongresser 

samt i de fall då media vädrar 

motsättningar och stridigheter. Eller 

vid bolagsstämmor då extra intressanta 

frågor kan förväntas diskuteras. Men annars 

genomförs de utan vidare avtryck i 

omvärlden. 

Så GÄLLDE ÄvEN FöR våR stämma. Där 

samlades visserligen gräddan av representanter 

för Sveriges viktigaste företag 

och företrädare för näringsliv, myndigheter 

och regering diskuterade den viktiga 

frågan om transportinfrastrukturens 

betydelse för företagens konkurrenskraft. 

Vidare delades två miljoner kronor ut i 

stipendier till studenter, högskolor och 

designframgångar och dessutom medverkade 

nestorn inom svensk industri och 

näringsliv, Peter Wallenberg. För att inte 

tala om den i sammanhanget udda fågeln 

Thomas Di Leva, som presenterade sitt 

förslag till ny vägtrafikskylt. Ändå lycka- 

Gästkrönikan 

Säg tjänstesektor till en svensk 

och han eller hon tänker 

förmodligen främst på så kalllade 

”hushållsnära tjänster” 

– städning, tvättning, gräsklippning och 

andra sysslor som utförs i hemmet. Det 

är inte konstigt att associationsbanorna 

är sådana efter den mer än 15 år långa 

”pigdebatt” vi haft och som nu äntligen 

lett fram till att det blir billigare för dem 

som köper tjänster till sina hem. 

EN NÄSTAN RAKT IGENOM svart sektor 

kan i bästa fall få större inslag av vitt 

genom reformen. En bekant berättar om 

någon vars svarta städhjälp hållit fram 

en notis i tidningen där det nya förslaget 

beskrevs. Hon ville starta bolag och skaffa 

F-skattsedel. Den aspekten är inte minst 

viktig för de människor som jobbar i den 

des vi inte fånga massmediernas intresse i 

någon större utsträckning. 

Frågan man ställer sig är förstås varför 

det är så? Är det för att stämman är så förutsägbar 

eller är det för att det inte fanns 

några spännande stridigheter att rapportera 

om? Eller är det för att alltför få förstår 

industrins betydelse för samhällsekonomin? 

TyvÄRR ÄR DEN SENARE förklaringen 

inte alls otänkbar. Att våra medlemsföretag 

är välkända vet vi, men det är inte 

detsamma som att gemene man också inser 

vilken betydelse de har för samhället. 

Visst, industriföretag ger arbetstillfällen 

men säger man, antalet industrianställda 

minskar ju kontinuerligt. Att varje industrijobb 

skapar två, kanske tre jobb vid sidan 

om, är det alltför få som känner till 

och än färre som talar om. 

För att inte nämna det enkla faktum 

att utan export från Sverige så kan vi inte 

ha den import vi tar för given. Tänk bara 

tanken ett frukostbord utan kaffe, the, 

hushållsnära tjänstesektorn. Vanliga familjer 

kommer också att kunna få avlastning i 

vardagen till en lite rimligare kostnad. En 

välgärning i dessa tider av livspusslande. 

EN TRIST EFFEKT Av DEN segdragna 

pigdebatten är dock att den trängt 

undan andra, kanske ännu mer an- 

gelägna, diskussioner om framtidens 

tjänstesamhälle. 

Australien är ett land där tjänster 

utgör en stor del av ekonomin. Den fjärde 

största exportnäringen i Australien är 

utbildning. Inkomsterna kommer dels 

genom de utländska studenter som 

söker sig till australiensiska universitet, 

dels genom att många universitet etablerat 

filialer i andra länder. Av de fem 

privata universiteten i Malaysia är tre 

australiensiska. 

juice och apelsinmarmelad. Eller alla datorer, 

mobiltelefoner, radio- och tv-apparater 

som dygnet runt ger oss information 

och hjälper oss att få vardagen att fungera. 

Förutom att många ”svenska” teknikföretag 

är involverade i utvecklingen av 

den nya, moderna och ofta miljövänliga 

tekniken, så är det deras exportframgångar 

som möjliggör för oss att upprätthålla 

välfärden. 

MOT DEN bAKGRUNDEN är det förstås oroande 

om årets avtalsrörelse innebär att industrins 

avtal blir golv eller till och med 

trampolin för andra. 

Det sådana frågor som engagerar våra 

3200 medlemsföretag och det är detta 

som vi också vill diskutera med omvärlden. 

Teknikföretagens stämma är visserligen 

bara ett tillfälle bland många där denna 

möjlighet ges. Men icke desto mindre 

så skulle Sveriges företagsklimat må bra 

av en större uppmärksamhet kring denna 

övning. Det är trots allt årsmötet för Sveriges 

viktigaste företag. n 

Uppgradera debatten om tjänstesektorn 

’ 

Svenska universitet är än så länge 

inte med i det här racet eftersom 

en regel i högskoleförordningen kräver 

att all högre utbildning ska vara avgiftsfri 

i Sverige – och därmed går det inte att 

tjäna pengar på utländska studenter som 

söker sig hit. MARIA RANKKA 

2002 fanns det 1,8 miljoner internationella 

studenter på universitetsnivå 

i världen. 2025 beräknas antalet har 

stigit till 8 miljoner enligt rapporten 

”Education without borders” som 

Australiens utrikes- och handelsdepartement 

gav ut 2005. 

SvENSKA UNIvERSITET ÄR ÄN så länge 

inte med i det här racet eftersom en regel i 

högskoleförordningen kräver att all högre 

utbildning ska vara avgiftsfri i Sverige 

– och därmed går det inte att tjäna pengar 

på utländska studenter som söker sig 

hit. Redan den förra regeringen beställde 

en utredning om högskoleavgifter och 

det finns ett färdigt förslag om att tillåta 

i alla fall vissa avgifter för internationella 

studenter. Självklart har Australien som 

engelskspråkigt land ett försprång, men 

allt fler utbildningar i Sverige bedrivs på 

engelska och det vore förmodligen bra för 

utbildningskvaliteten generellt med ett 

större inslag av internationella studenter. 

Det är om sådant här som de 

kommande åren av diskussion om tjänstesamhället 

borde handla. n 

MARIA RANKKA, 

DEbATTöR, SKRIbENT OCH vD TIMbRO

Teknikföretagens stämma 

Ger god förståelse för 

ingenjörsyrkets krav 

– Det här ska nog bidra 

till att få upp intresset för 

elektroteknik inom ingenjörsutbildningen. 

Det sade 

en nöjd Svante Gunnarsson, 

professor vid institutionen 

för systemteknik, Tekniska 

Högskolan, Linköpings universitet 

när han tog emot 

Årets Teknikutbildning Högskolan 

2007 för programmet 

Teknisk fysik och Elektroteknik. 

MOTIvERING Det så kallade Yprogrammet 

får utmärkelsen 

för att det framgångsrikt kombinerar 

djup och bredd, heter 

det i juryns motivering. Det 

ger därför studenterna en examen 

väl lämpad för många olika 

positioner i företagen. Arbetet 

i en företagslik projekt- 

modell, skapar hög motivation 

och god förståelse för ingenjörsyrkets 

krav. 

Förutom utmärkelsen tilldelas 

utbildningen en prissumma 

på en miljon kronor för 

att fortsätta att utveckla programmet 

samt 500 000 kronor 

till stipendier för studenterna. 

I dag tar man in 120 studenter 

per år, ett antal som är 

sjunkande och som man nu 

vill höja igen. 

Därför ska en del av pengarna 

också gå till marknadsföring 

av programmet gentemot 

gymnasister. 

– Stipendiepengarna tänker 

vi oss ska gå till att premiera 

studerande som tar sig till Kina 

och Japan för studier eller 

examensarbete, säger Svante 

Gunnarsson. n LOTTA FORSMAN 

vINNARE GRUNDSKOLOR/GyMNASIESKOLOR 

Reglerna för Årets Teknikutbildning är delvis nya 2007 

jämfört med de tre tidigare år utmärkelsen delats ut. 25 

grundskolor får 50 000 kronor vardera för projekt som leder 

till en genomtänkt teknikundervisning. 

Dessa är: 

Da Vinciskolan, Saltsjöbaden, 

Hagaborgsskolan, Herrhagsskolan och norrstrandsskolan, 

Karlstad 

Karlbergsskolan, Karlskoga 

Olympicaskolan, Hedemora 

Södra skolan, Grums 

mandaskolan, Luleå 

Själevadsskolan, Örnsköldsvik 

Svartöstadsskolan, Luleå 

Tomtebogård skola, Umeå 

Öhemsskolan, Luleå 

Centralskolan, Svedala 

Lerbäckskolan, Lund 

Löddenässkolan, Bjärred 

norrevångsskolan, Eslöv 

Sandlyckeskolan, Torekov 

Arentorps skola, Vara 

Brålanda, Skerrud och Sundals Ryr skolor, Brålanda 

Kullaviks montessoriskola, Kullavik 

Lackarebäcksskolan, mölndal 

Veinge-Skolan, Veinge 

Breviksskolan, Västervik 

Centralskolan, Virserum 

Ljungarumsskolan, Jönköping 

Paradisskolan, nybro 

Skäggetorpsskolan, Linköping 

De fem gymnasieskolor som fått Årets Teknikutbildning är: 

Karlstads Teknikcenter, Polhemsskolan, Gävle, Hässleholms 

Tekniska Skola, Processtekniska gymnasiet, munkedal och 

Curt nicolingymnasiet, Finspång. 

De lärarlag som fått utmärkelsen är: 

Teknikprogrammets lärarlag på Luleå Gymnasieskola, 

Teknikprogrammets lärarlag, Falkenbergs gymnasium och 

Thommy Johansson, Eksjö Gymnasium. 

TEKnIKFÖRETAGEn DIREKT #3 mAJ 2007 3 

Stora Designpriset till 

DeLavals designmanual 

Designmanualen ”DeLaval FlowDesign” från DeLaval International 

tilldelades 2007 års Stora Designpris. Designleverantör 

är Reload Design. Vinnarbidraget belönades med en 

kvarts miljon kronor. 

vINNARE – Uppdraget till Reload 

för fem år sedan gällde 

att få konsekvens, användarvänlighet 

och en hög igenkänningseffekt, 

säger DeLavals 

varumärkesansvarige chef Peter 

Wennerstein. 

– Formspråket som i år börjar 

införas i hela koncernen 

återkommer överallt, exempelvis 

i kornas automatiska 

mjölkdosor, i grafik, paneler 

och färgsättning, förklarar 

Peter Lawton, vd Reload, en 

designbyrå med kunder som 

Ericsson och Dometic bland 

annat. 

– Arbetet tydliggör hur företaget 

och dess produktsortiment 

bör förhålla sig till kunder 

och användare, heter det i 

juryns motivering. DeLavals 

väl genomarbetade manual 

bevisar att tydlighet och samsyn 

i minsta detalj lönar sig. 

Designarbetet utgör ett inspirerande 

och progressivt exempel 

för andra svenska företag 

att ta efter. 

Juryn har bestått av: 

Robin Edman, vd SVID 

Jan Hampf, vd Hampf Industrial 

Design AB 

Michael Henriksson, de- 

Peter Wallenberg får Mekanprismat 

PRISTAGARE Mekanprisma 

nummer åtta förlänades 

ekonomie doktor Peter 

Wallenberg – nestor i svensk 

industri. Peter Wallenberg får 

Mekanprismat för sina viktiga 

insatser till främjande och 

utveckling av svensk teknikindustri. 

– Jag är egentligen jurist, 

berättade 

Peter Wallenberg 

när 

han tackade 

för utmärkelsen. 

Men 

sedan jag 

tog min 

examen har 

jag helt ägnat mig åt industrin, 

signchef SonyEricsson Mobile 

Communications AB 

Erika Lagerbielke, ordförande 

Svensk Form 

Aina Nilsson, designchef 

Volvo Lastvagnar 

Henrik Otto, designchef 

Electrolux 

Anders Rune, chefekonom 

Teknikföretagen 

Stora Designpriset delas årligen 

ut till ett företag och dess 

designleverantör för en kommersiellt 

framgångsrik vara, 

tjänst eller sortiment. Denna 

framgångs avgörande faktor 

ska vara designinnehållet. 

Bakom initiativet står Teknikföretagen 

i samarbete med 

SVID (Svensk Industridesign) 

och Svensk Form. n 

LOTTA FORSMAN 

framförallt den mekaniska, 

som är något av det finaste 

Sverige har. 

Högst tio personer bör samtidigt 

inneha Mekanprismat. 

Vid 2007 års stämma närvarade 

några av innehavarna, bland 

annat Gunnar L Johansson, 

(mottagare 1999) och Anders 

Scharp (2000). n LOTTA FORSMAN


FOTO: SOFIA ERnEROT 

Småländsk världsetta växer så det 

I lilla Bredaryd, i hjärtat av Småland, ligger Rapid Granulator 

– världsetta på granuleringskvarnar och ändå något av 

en doldis. Företaget har fått en skjuts på grund av sin miljömedvetna 

inriktning och växer nu explosionsartat. 

MEDARbETARE Tillväxten på 

15 – 20 procent per år under de 

senaste tre åren har också lett 

till rekryteringsproblem. Man 

har haft stora svårigheter att få 

tag på yrkeskunnigt folk i den 

heta Värnamoregionen. 

– För att klara tillväxten 

måste vi hitta duktiga medarbetare 

till i första hand nattskiftet, 

säger platschefen Camilla 

Ekdahl. 

– Behoven är stora när det 

gäller bearbetning inom plåt 

och svets. Det är också svårt 

att hitta tillräckligt med underleverantörer 

i trakten just 

nu, säger hon. 

– Vi tillverkar kvarnar för 

malning/sönderdelning av 

plast för återvinning, säger 

marknadschefen Bengt Rimark. 

Huvuddelen av kunderna 

finns i plastindustrin, 

där man vill ha granuleringskvarnar 

direkt i den egna 

produktionen för att kunna 

Marknadschef Bengt 

Rimark och platschef 

Camilla Ekdahl visar hur 

granulerad plast ser ut. 

återanvända plastrester från 

tillverkningen. 

Andra kunder är återvinningsstationer, 

där man behöver 

större kvarnar för att 

kunna mala sönder alla slags 

plastrester – från kylskåp och 

trädgårdsmöbler till emballage. 

Mitt i plastbältet 

Bröderna Johanssons chuckfabrik 

grundades 1942 i Bredaryd, 

och en av chuckarna (en 

drillborr) fick namnet Rapid. 

Lokaliseringen mitt i plastbältet, 

som sträcker sig med Gislaved 

i centrum från Borås via 

Värnamo ned till Ljungby var 

ändå det som avgjorde företagets 

framtid. 

– Här ligger cirka 60 procent 

av Sveriges plastindustri, 

berättar Johan Magnusson, 

Rapids försäljningschef. Vår 

första så kallade ingjötskvarn 

från 1962 var en produkt, som 

Rolf Gren, 

nytillträdd vd 

Johan Magnusson, 

försäljningschef 

tog hand om avfallet från de 

lokala plastföretag som stod 

där med mycket plastrester 

från sina formsprutor och ingenstans 

att deponera det. Bröderna 

Johansson erbjöd en lösning 

på ett volymproblem för 

sina kunder. 

Detta ledde till ett intresse 

från plastföretag i Danmark, 

Norge och Finland för 

ingjötskvarnar, chucken försvann 

och familjeföretaget 

såldes på 70-talet till investmentföretag 

som Dacke Invest, 

Beijerinvest. I dag ägs 

Rapid av det amerikanska investmentbolaget 

IPEG och har 

utvecklats till en global koncern 

med sex dotterbolag i olika 

världsdelar, försäljning i 

’ 

ROLF GREN, VD RAPID GRANULATOR 

Detta är avfall som annars skulle behöva 

brännas eller grävas ned. Den 

kraftiga tillväxten av plastmaterial i samhället 

gör vår verksamhet allt viktigare. 

120 länder och en marknadsledande 

position inom granuleringskvarnar. 

– Vår ledande position är 

obestridd, även om vi har fyra 

– fem mycket duktiga konkurrenter 

i Tyskland, USA och Kina 

, säger Rolf Gren, ny vd för 

Rapid sedan september 2006. 

Han har en bakgrund inom 

försäljning bland annat inom 

Husqvarna i Tyskland samt 17 

år inom Electrolux i Australien, 

Kina, USA och Frankrike. 

Slutet system 

Det alldeles unika för Rapid 

är utvecklingen av en kvarn 

för ett slutet system. Det innebär 

att den mal ned plastavfall 

hos kunden till granulat – och 

blandar detta med ny plastråvara 

som kan användas på nytt 

i produktionen. 

– Vår teknik går ut på att 

skära exakt lika stora bitar av 

plasten hela tiden, och att det 

hos varje kund är av samma 

storlek som på det nya materialet, 

förklarar Bengt Rimark. 

Detta förklarar vår framgång 

liksom vinklingen av knivarna 

i kvarnen som tillsammans 

med filtersystemet effektivt 

stoppar dammutsläpp från 

kvarnarna. 

Den goda utvecklingen för 

Rapid bygger också på en explosionsartad 

tillväxt i plastbranschen 

med en rad nya 

produkter som mobiltelefoner, 

plastdetaljer i bilindustrin, i

knakar 

telekom, i vitvaror som kylskåp, 

tvättmaskiner med mera. 

Skräddarsytt 

Ungefär 50 procent av Rapids 

produktion är direkt kundanpassad 

medan 50 procent är 

standardtillverkning. 

– De kundunika produkterna 

håller nu på att växa förbi 

övrig produktion, säger Bengt 

Rimark. Våra egna tekniker ritar 

kvarnar helt anpassade till 

speciella kunders behov. 

Han understryker att modulsystemet 

i kvarnarna är 

grunden för bredden på marknaden. 

– Det innebär att de kan anpassas 

till all slags plasthantering, 

vare sig det gäller nytillverkning 

eller återvinning. 

Rapids nyaste, mycket 

framgångsrika produkter är 

tre maskinserier av en centralkvarn, 

som matas med plastavfall 

och genererar ett mycket 

fint granulat. Kvarnen kan 

lätt öppnas och stängas, vilket 

underlättar rengöring och service. 

De delar som gäller inmatning 

och utlopp kan kund- 

DETTA ÄR RAPID 

Rapid Granulator: 

Världens största tillverkare av granuleringskvarnar 

Marknadsandel: 

60 - 70 procent i Sverige, drygt 30 procent i USA, 25 procent 

i Tyskland och cirka 15 procent i hela världen 

Omsätter: 

Cirka 320 miljoner kronor 

Exporterar: 

mer än 95 procent 

Anställda totalt: 

235 personer, varav 140 i Bredaryd 

Produkter: 

mer än 60 000 granuleringskvarnar installerade i hela 

världen 

Distribution: 

I över 120 länder 

Huvudkontor: 

I Bredaryd, Värnamo i västra Småland 

Dotterbolag: 

I USA, Kina, Singapore, Frankrike, Italien, Tyskland 

Vad är granulering? 

nedmalning av plastmaterial för återanvändning – i en kvarn 

som i allmänhet placeras i anslutning till den maskin som 

formar plasten ute hos kunden i plastindustrin 

Fördelar: 

• Stor besparing eftersom granulatet får samma värde som 

plastråvaran, förutsatt att processen sker på rätt sätt 

• miljövänlig process då plastmaterialet är oljebaserat och 

Rapids kvarnar ger ett helt slutet system 

• miljövänlig hantering också i den meningen att stora 

bulkiga volymer inte behöver fraktas till exempelvis 

förbränningsstationer 

Produktion: 

• Hög kvalitet och kapacitet 

• Lägre energiutnyttjande 

• mindre damm 

• mindre buller 

• Lägre buller och vibration 

anpassas i de enskilda fallen. 

– Bakom serien ligger en 

lång produktutveckling i samverkan 

med kunderna, vilket 

gör produkten svår att kopiera 

för konkurrenterna, säger 

Rimark. 

Montage i Kina 

Den kraftiga tillväxten för Rapid 

har också ställt krav på 

större lokaler i Bredaryd. Detta 

har delvis lösts bland annat 

genom verksamheten i Kina, 

som också växt mycket. 

– Lokaliseringen i Kina, 

nära marknaden har dock inte 

hejdat tillväxten i Sverige, 

konstaterar Camilla Ekdahl. 

– Tvärtom har Bredaryds 

produktion ökat med hjälp av 

Kina. Vi utvecklar och tillverkar 

delar här i Sverige som 

sedan skeppas till Kina för 

montage. 

Vd Rolf Gren beskriver 

sammanfattningsvis Rapid 

som ett miljöföretag på flera 

sätt. Själva grunden för verksamheten 

– återvinning av 

plastavfall – är gynnsam för 

miljön. 

– Detta är avfall som annars 

skulle behöva brännas 

eller grävas ned. Den kraftiga 

tillväxten av plastmaterial i 

samhället gör vår verksamhet 

allt viktigare, säger han. 

– Kvarnarna är också miljövänliga 

genom att damm, buller 

och vibrationer hålls på en 

låg nivå. 

Därtill är själva produkterna 

kraftigt energibesparande, 

med 20 – 30 procents lägre 

förbrukning än konkurrenternas 

kvarnar. Detta är särskilt 

viktigt på marknader, där energikostnaderna 

skenat, som 

i Östeuropa, Baltikum, Kina, 

Italien. n 

LOTTA FORSMAN 


AFFÄRSJURIDIK 

Industriella 

anläggningskontrakt 

13-14 november, Stockholm 

Internationell kontraktsrätt 

9 oktober, Göteborg 

6 november, Stockholm 

Offert-Order-Avtal 

2 oktober, Helsingborg 

30 oktober, Stockholm 

4 december, Göteborg 

ARBETSRÄTT 

Att förhandla med facket 

24-27 september, Båstad 

Praktisk arbetsrätt 

14-16 augusti, Ekerum 

5, 12, 19 sept. Linköping 

18-20 september, Göteborg 

25-27 september, Stockholm 

3, 10, 17 oktober, Sundsvall 

16-17 oktober, Örebro 

6-7 november, Karlstad 

7-8 november, Öresundsomr. 

13-14 november, Luleå 

14, 21, 28 november, Växjö 

20-22 november, Trollhättan 

20-22 november, Stockholm 

4-5 december, Mora 

Att genomföra en lokal förhandling 

– metod och teknik 

12-13 september, Malmö 

7-8 november, Göteborg 

3-5 december, Stockholm 

Praktisk arbetsrätt – TEKO 

16-18 oktober, Borås 

LA-dag 

11 september, Skövde 

16 oktober, Uddevalla 

24 oktober, Luleå 

1 november, Göteborg 

22 november, Umeå 

27 november, Sundsvall 

Att sätta lön – seminarium 

15 november, Stockholm 

ARBETSMILJÖ 

Arbetsmiljöarbetet i företaget 

9-10 oktober, Göteborg 

9-10 oktober, Eskilstuna 

17-18 oktober, Helsingborg 

6-7 november, Linköping 

20-21 november, Sundsvall 

Sjukskrivning 

och rehabilitering 

4 september, Östersund 

3 oktober, Umeå 

10 oktober, Göteborg 

Systematisk arbetsmiljöarbete 

och chefens 

arbets miljöansvar 

5 september, Östersund 

9 oktober, Piteå 

MILJÖ 

Miljöbalken och egenkontroll 

23-24 oktober, Malmö 

Komplett utbud och företagsanpassade kurser 

www.teknikforetagen.se/kurser 

Journummer för rådgivning 

När du behöver rådgivning inom 

något av våra verksamhetsområden 

kan du under 

kontors tid ringa jour numret 

08-782 08 80. 

För att få snabbare 

service är det bra om 

du har före tagets 

organisationsnummer 

till hands.

TEKnIKFÖRETAGEn DIREKT #3 mAJ 2007 

bra alternativ till traditionell rekrytering 

Det här är ett bra sätt för företag att snabbt få arbetskraft 

som verkligen är motiverad – och det till ett lågt pris. Alla 

vinner på det. 

Orden är Johan Björkmans. Han är vd för Neo-Trac och 

har anlitat projektet VinnVinn för att hitta bra folk till sitt 

företag. 

PROJEKT VinnVinn startade i 

Göteborg när Ericsson år 2003 

varslade många anställda. 

Statliga VINNOVA tyckte att 

det var slöseri med resurser att 

många välutbildade ingenjörer 

gick arbetslösa samtidigt som 

små och medelstora teknikföretag 

behövde kvalificerad arbetskraft. 

Därför startade man 

VinnVinn. 

Det unika med projektet 

är att 

man inte 

enbart 

knöt till 

sig länsarbetsnämnden 

och trygghetsrå 

Johan Björkman, 

vd Neo-Trac 

det utan 

också det 

regiona- 

la företagarkontoret, Business 

Region Göteborg. 

Företagskontoret har andra 

slags kontakter än arbetsförmedlingen, 

man känner sina 

företag och vet vilka som är 

på gång att utvecklas och vilka 

som kan tänka sig att nyanställa. 

Träff 

VinnVinn kontrollerade att de 

som sökte arbete var kvalificerade 

och förde samman dem 

med företagen på en träff. Där 

fick ingenjörerna presentera 

sig och företagen fick chans att 

under fyra-sex månader knyta 

en ingenjör till sig. 

Företagen behövde bara betala 

3 000 kronor i månaden 

samt vara intresserade av att 

anställa. 

– Vi provade en person och 

det ledde snart till en anställning, 

säger Johan Björkman. 

Nästa person passade inte alls 

men nu har vi anställt två till 

genom VinnVinn. Det är ett 

bra alternativ till att rekrytera 

på traditionellt sätt. Det är 

svårt att inte få allt för många 

svar på en platsannons. 

År 2003 startade VinnVinn 

också i Malmö och utvecklade 

där även ett annat spår. Vinn- 

Medlemmarnas Hus 

Läs mer på: 

www.teknikforetagen.se/lokaler 

FOTO: JACOB WACKERHAUSEn / ISTOCKPHOTO 

Vinn skummade av företagen 

affärs- och produktidéer som 

låg utanför deras kärnverksamhet. 

Starta eget 

Så lät man arbetslösa specialister 

förädla idén fram till ett 

marknadstest. Blev det positivt 

kunde företaget självt föra 

idén vidare eller så kunde teamet 

av arbetssökande starta ett 

eget företag. 

Medlemmar i Teknikföretagen kan till mycket förmånliga priser 

boka konferenslokaler på Storgatan 5 i Stockholm. 

Elva nya lokaler i varierande storlek från 6 till 75 gäster. 

Information & bokning: 08-782 08 01 

Kostnaden för VinnVinn 

har varit låg. VINNOVA har 

stått för projektledare, deras 

samarbetspartner har ställt 

upp med egen personal och 

deltagarna har fått aktivitetsstöd 

från Arbetsförmedlingen. 

VinnVinn finns även i Kalmar, 

Jönköping och i Värmland. 

Nu vill VINNOVA gå 

vidare och skapa liknande projekt 

över hela landet. n 

KERSTIN LövGREN 

’ 

Det är ett bra 

alternativ till 

att rekrytera på traditionellt 

sätt. Det är 

svårt att inte få allt 

för många svar på en 

platsannons. 

JOHAN BJÖRKMAN, 

VD NEO-TRAC 

FAKTA 

VinnVinn 

I Göteborg fick 264 personer 

nytt arbete genom VinnVinn, 

hela 80 procent av dem som 

fått prova på ett jobb fick 

anställning. I malmö fick 75 

procent anställning. 

Av de sju projekt som drevs 

där ledde fyra till att bolag 

håller på att starta. 

Om du är intresserad av vad 

VinnVinn kan ge ditt företag 

så kontakta Bengt-Göran 

Bengtner som är nationellt 

ansvarig. 

e-post: bg@bengtner.se 

Tel: 0705-56 66 74

Svenska affärschanser 

kan öka i EUprojekt 

Offentliga upphandlingar i EUs regi är en marknad som få 

svenska företag har upptäckt. Flera projekt har en storlek 

som vi inte kommer i närheten av i Sverige. För perioden 

2007-2013 budgeteras totalt cirka 30 miljarder euro per år 

på olika stödprojekt. 

GLObALT Björn Möller är marknadschef 

på HIFAB International 

AB, ett konsultföretag som 

fick sitt första kontrakt endast 

två månader efter Sveriges inträde 

i EU. 

– Det är en stor marknad 

och man måste vara väl förberedd. 

Att vi fick vårt första uppdrag 

så snabbt var ett lyckokast. 

Eftersom vi redan var väletablerade 

i Bangladesh där projektet 

skulle genomföras, hade 

vi de referenser som krävdes. 

Bra referenser och lokal 

kännedom om marknaden är 

nödvändigt för att komma med 

på kortlistan. Det är inte ovanligt 

med krav på att leverantören 

och eventuella konsulter re- 

dan har flera års erfarenhet av 

att arbeta i regionen och i EUfinansierade 

projekt. 

– Det är inga noviser som 

kommer in i projekten. Mindre 

företag eller företag som inte 

redan har kunskap om marknaden 

kan istället börja som underleverantörer, 

säger Björn 

Möller. 

Marknadskunskap krävs 

För att delta i ett konsortium 

krävs ett upparbetat kontaktnät. 

Konsultföretaget SWE- 

CO har arbetat med EU-finansierade 

projekt sedan slutet av 

1990-talet. Tina Karlberg, internationell 

marknadsföring på 

SWECO, beskriver olika sätt att 

bygga nätverk: 

– Dels kan du använda 

svenskar som redan har kontakter 

i andra länder, dels hjälper 

Exportrådet till med att 

identifiera lokala partners. Så 

måste du vara beredd att lämna 

skrivbordet och åka iväg på 

exempelvis konferenser för att 

besöka företagen och upphandlarna 

direkt. 

Aktuella upphandlingar utannonseras 

på flera olika webbplatser. 

Sveriges EU-representation 

i Bryssel är en bra källa 

eftersom man har inblick i projekten 

redan sex-tolv månader 

innan anbuden annonseras ut. 

Glöm inte förarbetet! 

Henrik Cederin hjälper ofta 

svenska företag att hitta rätt: 

– Det finns massor av projekt. 

Men det gäller att prioritera 

sina insatser, annars orkar 

man inte med. Räkna med 

’ 

BJÖRN MÖLLER, MARKNADSCHEF, HIFAB INTERNATIONAL AB 

Det är inga noviser som kommer in i 

projekten. Mindre företag eller företag 

som inte redan har kunskap om marknaden 

kan istället börja som underleverantörer. 

att besöka marknaderna i god 

tid innan. Det går inte att bara 

lämna in en intresseanmälan 

och tro att det räcker. 

Även Tina Karlberg poängterar 

att det är viktigt att göra 

den marknadsmässiga hemläxan 

först. 

– Man måste göra klart för 

sig hur man vill driva projekten. 

Ta reda på vilka styrkor och 

svagheter ditt företag har och 

komplettera med rätt partners. 

Det finns inga trollformler. Se 

realistiskt på dina möjligheter. 

Räkna med två år 

För att ge sig in på en ny marknad 

krävs uthållighet. Det 

gäller även EU-finansierade 

projekt. Räkna med att satsa 

medvetet i cirka två år. År 

ett bygger du upp nätverk och 

målet kan vara att komma med 

på tre kortlistor så att du får 

lämna anbud. År två är målet 

att ta hem ett 

anbud. Det 

är också viktigt 

att lära 

sig regelverket, 

och att 

ha en budget 

för anbudsarbetet. 

Björn Möller – Ett stort 

anbud kan 

kosta 200 000 

kronor – en 

marknadsföringskostnad 

man får ställa 

i proportion 

till projektets 

storlek, 

Tina Karlberg påpekar Tina 

Karlberg. 

Hon framhåller också att 

flera EU-kontrakt är stora och 

löper över flera år. Det kan påverka 

företagets likviditet. 

Dessutom krävs ofta att leverantören 

har försäkringar på 

hela kontraktsbeloppet. Särskilt 

för små företag gäller det att ha 

en plan för hur man ska lösa de 

här frågorna. En lösning kan 

vara att gå in som underleverantör 

istället för att försöka ta 

hem jobbet på egen hand. 

– Alla internationella upphandlingar 

ställer högre krav på 

formalia. Man ska verifiera referenser 

och beskriva sin metod 

på ett vinnande sätt. Det bidrar 

till att upphandlingarna 

blir dyra. Inom EU är reglerna 

dessutom strikta och fyrkantiga, 

det får inte vara ett kommatecken 

fel. Men det kan även finnas 

en överdriven respekt för upphandlingar 

inom EU, avslutar 

Tina Karlberg. n 

INFORMATION 

ANNIKA MöLLSTRöM 

Läs mer på: 

www.upphandlingsguide. 

swedishtrade.se 

Sveriges EU-representation 

i Bryssel: Kostnadsfri 

rådgivning och förmedling av 

kontakter. 

E-post: representationen. 

bryssel-projekt@foreign. 

ministry.se 

Exportrådet i Belgien: 

Rådgivning på konsultbasis. 

E-post: eu@swedishtrade.se 


Kraftfull ökning 

av riskkapital till tillväxtföretag 

TILLvÄXT Under 2006 har riskkapitalbolagen 

investerat totalt 46 miljarder 

kronor vilket är en ökning 

med 14 procent jämfört med året 

innan. Drygt 6 miljarder kronor gick 

till 668 investeringar i företagens 

tillväxtfaser, sådd, start-up och expansion, 

en ökning med 45 procent. 

Det visar rapporten om riskkapitalbolagens 

aktiviteter och annan finansiering 

i tidiga skeden som nu- 

tek, Innovationsbron och Svenska 

Tom Berggren, vd SVCA. 

Riskkapitalföreningen (SVCA), publicerar. 

I företag som befinner sig i mer mogna faser (buyout och replacement 

capital) investerades nära 40 miljarder kronor, en 

ökning med 10 procent jämfört med 2005. Flest investeringar 

gjordes i branscherna medicinteknik och bioteknik. Totalt gjordes 

28 investeringar inom ”clean tech” under året till ett värde 

av 268 miljoner kronor. 

– merparten av riskkapitalbolagen tror att högkonjunkturen 

fortsätter och ser ökade möjligheter till goda avyttringar. nära 

hälften tror att de ska investera mer kapital 2007 än året innan, 

säger Tom Berggren, vd SVCA. n 

Ont om forskningsrön 

på högskolornas webbar 

INFO Uppsala universitet är bäst i landet på att informera om 

forskningsresultat via Internet. Umeå universitet använder 

också sin webbplats flitigt. Små högskolor är, relativt sett, 

bättre än de flesta stora universiteten. På de tekniska högskolornas 

webbplatser är det däremot glest mellan forskningsresultaten. 

Tidningen IVA-aktuellt har granskat och rangordnat 30 sajter. 

Forskning är en av huvuduppgifterna för universitet och 

högskolor. De ska också informera om sin verksamhet. men 

få lärosäten utnyttjar sina webbplatser för att berätta om det 

forskarna har kommit fram till. 

Genomgången som IVA-aktuellt genomförde i början av 

mars, visar att det är stora skillnader i ambitionerna att informera 

om forskningsresultat med hjälp av Internet. 

– Resultatet är nedslående, säger IVAs vd, Lena Treschow 

Torell i IVA-aktuellt. Fackhögskolorna, förutom Karolinska Institutet, 

ligger illa till. Kronjuvelerna i tekniksammanhang, 

KTH och Chalmers, placerar sig långt ner på listan, trots att 

de måste ha mycket spännande forskning att berätta om. n 

CarpoNovum och ångström Aerospace 

årets avknoppningsföretag 

UTMÄRKELSE medicinteknikföretaget Carponovum AB och 

rymd- och flygteknikbolaget Ångström Aerospace AB har utsetts 

till ”Årets avknoppningsföretag 2006”. För första gången 

delar två företag första plats. 

Carponovum premieras för sin teknik som fogar samman 

tarmar så att patienten slipper ”påse på magen” vid bland annat 

operationer av cancer i tjocktarmen. 

Ångström Aerospace premieras för sina avancerade mikrosystembaserade 

produkter och tjänster för rymd-, försvars- 

och säkerhetstillämpningar. 

Företagen får vardera ett resestipendium på 50 000 kronor. 

För sjunde året i rad utser Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, 

IVA, och COnnECT Sverige ”Årets avknoppningsföretag”. 

Syftet är att lyfta fram och uppmuntra innovatörer och 

entreprenörer vid svenska universitet och högskolor för att de 

ska kunna verka som inspiratörer och förebilder för andra. I 

sin bedömning av företagen tittar juryn inte bara på hur unik 

produkten är, utan även på bolagens affärsmodell, management 

och potential. n


Tema: Industrikluster 

Robotdalen – ett 

Mekka av nya impulser 

– Det här är robotarnas mekka, här finns ett otroligt 

kunnande, säger Kenneth Lundberg, vd i Flex- 

Pack Robotics när jag träffar honom i Västerås. 

Tillgången på folk med rätt bakgrund 

var ett av skälen till 

att han startade företaget här 

2003. Ett annat var mängden 

småföretag som specialiserat sig på olika 

detaljer och som han nu har som 

partners. Sen finns förstås robottillverkaren 

ABB i stan. 

Det är det här som gör att Västerås 

och övriga Mälardalen är ett framgångsrikt 

kluster under namnet Robotdalen. 

Kenneth Lundberg har själv ett förflutet 

med 18 år på ABB och tillfrågades 

för några år sedan där om han ville ta 

över delar av en verksamhet som skulle 

avvecklas. Efter en lång tvekan gjorde 

han det och idag har hans företag 

installerat 85 av ABBs robotar till 53 olika 

produktionslinjer hos kunder som 

framför allt sysslar med läkemedel och 

livsmedel. 

Smarta system 

Konceptet är att hitta flexibla helhetslösningar 

för packning, plockning och 

placering på pallar, i regel med hjälp 

av robotar. Det handlar alltså om att 

ta fram smarta system som effektiviserar 

hanteringen av produkterna och 

minskar omställningstider mellan olika 

produkter. Behovet är stort i de här 

branscherna och FlexPack har redan 20 

medarbetare, försäljning för 70 miljoner 

kronor och växer hela tiden. 

– Det finns en robotkultur i stan 

som gjorde att det var här jag ville starta 

företaget. Men det var också av sen- 

timentala skäl eftersom det var här hos 

Asea/ABB jag lärde mig grunderna för 

hur man använder robotar i produktion. 

Jag ville ge tillbaks något till regionen, 

säger Lundberg, som själv är 

norrlänning. 

Genom Robotdalen ingår hans och 

andra företaget tillsammans med högskolan 

i ett projekt som går ut på att 

hitta nya sätt att med robotar automatiskt 

packa varuvagnar. 

Som en torghandel 

– Tack vare forskningen kan man 

ju få fram nyheter. När man träffar andra 

får man nya impulser, det är som en 

torghandel där man utbyter erfarenheter 

och hjälps åt, säger han. 

Han är också stolt över att ha fem 

blivande civilingenjörer och civilekonomer 

knutna till företaget som trainees. 

Mälardalens högskola och andra skolor 

i regionen har en bra utbildning om 

bland annat robotik. 

Det är ett resultat av att det i regionen 

finns många företag som samtidigt 

kan dra nytta av forskningen. Allt fler 

unga ingenjörer utexamineras. 

I de olika projekten inom Robotdalen 

får företagen nya kontakter och 

kunskaper. Kenneth Lundberg brukar 

också vara med på frukostmöten och 

vid den årliga Robotdalens dag. 

Hur många företag i trakten som helt 

eller delvis jobbar med robotar vet han 

inte men gissar på ett 50-tal. Ungefär 

tio av dem har valts ut av FlexPack för 

att leverera gripdon eller andra detaljer 

som ska ingå i företagets system. 

Själva robotarna kommer alltid från 

ABB som FlexPack har ett partneravtal 

med. Detsamma gäller andra kunder 

som man har ett djupare samarbete 

med: ICA, Wasa, AstraZeneca och Jesico. 

Det senare företaget levererar skölj- 

och tvättmedel där man just har fått installerat 

ett system som med hjälp av två 

robotar ökat kapaciteten i flaskfyllningen. 

Nu klarar man 4 000 liter i timmen i 

stället för 800 samtidigt som det på varje 

skift bara krävs två anställda i stället 

för nio. 

Nöjd med Abb-samarbetet 

FlexPacks uppdrag hos kunderna kan se 

väldigt olika ut. 

– Ofta börjar det med en beställning 

av en packlösning men slutar med en 

förändring av det totala logistiskflödet 

eller av organisationen, säger Kenneth 

Lundberg. 

Han är nöjd med samarbetet med 

ABB som får god hjälp i sitt utvecklingsarbete 

genom samarbetet med 

FlexPack. 

– Vi tipsar dem hela tiden om förbättringar. 

Han menar att stora ABB fick svårt 

att få fram den nödvändiga kunskapen 

om hur systemen där robotarna ingår 

skulle utvecklas. Ett litet företag har 

lättare att skaffa den här kompetensen 

genom att handplocka de bästa förmågorna, 

knyta olika specialister till sig 

och därmed lättare anpassa sig till kundernas 

behov. 

Otaliga avknoppningar som skett i 

samband med att ABB lagt ned verksamheter 

har också blivit väldigt framgångsrika. 

n 

bJöRN JERKERT 

Trettio nya företag och tusen nya jobb 

Klustret Robotdalen stöds av Vinnova under perioden 2003-2013 med 100 

miljoner kronor som ska användas för ökad tillväxt och internationell konkurrenskraft 

i de tre länen i Mälardalen. 

Örebro universitet, Mälardalens högskola, företag och offentliga aktörer 

satsar lika mycket pengar. 

SATSNING Över 50 företag deltar i uppåt 

30 olika projekt som framför allt handlar 

om att få fram nya produkter och företag 

inom robotbaserad automation men 

som också ska leda till ökad robotan- 

vändning i små och medelstora företag. 

Robotdalen har fyra kärnområden: 

industri-, fält- och hälsorobotik, logistikautomation, 

innovationsstöd samt 

teknik- och kompetensspridning. Till 

2013 är målet att arbetet ska ha lett till 

30 nya företag, 30 nya produkter och 

tusen nya jobb. 

Club Robotdalen 

– De små och medelstora företagen 

får genom klustret en naturlig kontakt 

med högskolor och stora företag vilket 

leder till samarbete som gynnar alla, 

säger Jessica Karlsson, kommunikatör i 

Robotdalen. 

FOTO: ADAm HAGLUnD 

Vart och ett av de tre Mälardalslänen 

utgör en så kallad nod med representanter 

för företag, högskolor och finansiärer 

som bland annat tar beslut 

om stöd till projekt. 

I varje län finns också en koordinator. 

Dessa och de ansvariga för kärnområdena 

ingår i ledningsgrupper 

med ansvar för långsiktiga, strategiska 

frågor 

För alla projekt finns styr- och ledningsgrupper. 

Man har också grupper 

som står för den mer långsiktiga planeringen 

för de fyra kärnområdena.

I det här klustret sker ett intensivt 

informationsutbyte också vid konferenser, 

mässor eller seminarier. Även i 

Club Robotdalen, ett nätverk av robotintresserade, 

skapas mötesplatser där 

företagare och forskare enkelt kan knyta 

kontakter. 

Ambition att växa 

Robotdalen har vidare med hjälp av 

studenter gjort 100-talet gratis förstudier 

om ökad användning av robotar 

vid små och medelstora företag. Hälften 

av företagen har efter studien valt 

att investera för sammanlagt 100 miljoner 

kronor. 

Syftet att med robotar automatisera 

i företagen har på senare tid vidgats 

till att också se på hela varuflödena. 

Logistikautomation blir ett nytt kärnområde 

under året. Det finns många 

stora centrallager i regionen där godshanteringen 

kan effektiviseras. 

Samtidigt har Robotdalen ambitionen 

att växa. 

– Vi ska bli ett paraply för hela Robotsverige, 

säger Erik Lundqvist, chef 

för Robotdalen.n 



Kluster skapar kreativt klimat 

Det blir allt viktigare för företag att 

ligga i rätt miljöer. Där det finns 

många konkurrenter i samma 

bransch skapas ofta ett kreativt klimat 

som ökar innovationsförmågan 

och därmed. konkurrenskraften. 

SAMARbETE Sådana här ansamlingar 

av företag kallas kluster och är sedan 

ett antal år en trend i den nya ekonomiska 

geografin. De flesta regeringar satsar 

numera på att stötta de här tendenserna 

i näringslivet, och det finns en hel vetenskap 

om så kallade klusterinitiativ. 

Sverige anses ha ett 50-tal sådana här 

kluster där nätverk av företag samarbetar 

med högskolor och med kommuner, 

regioner och andra myndigheter. 

Dessa tre parter ingår i regel i klustren. 

Men ibland finns det i en region en ansamling 

av företag i samma bransch utan 

kopplingar till någon forskning och kanske 

inte mycket stöd från det omgivande 

samhället. 

Å andra sidan finns det kluster och så 

kallade innovationscentrum där kopplingen 

till högskolorna är mycket stark. 

Det är därför lite oklart hur ett riktigt 

kluster ska se ut. Eftersom allt fler 

’ 

Den geografiska 

närheten ger den dynamiska 

effekten. Det behöver 

inte vara samma typ 

av företag utan det utvecklas 

också ett samarbete 

över branschgränserna. 

MARIA LINDQVIST, NUTEK 

vill ingår i kluster och varje region med 

självaktning vill visa upp att de har starka 

företagskluster så är statistiken lite 

svajig. En inventering av länsstyrelserna 

för några år sedan kom fram till 

att det fanns drygt 250 kluster i landet, i 

andra uppskattningar har man talat om 

100. Men en mer realistisk siffra är alltså 

50-60. 

Dynamisk närhet 

I samtliga fall handlar det från början 

om företag som spontant börjat samarbeta 

och bildat nätverk på en ort eller 

i en region. Samhället har ofta på olika 

sätt försökt att ytterligare stimulera den 

här processen. 

Statliga Vinnova och Nutek stöder till 

exempel många kluster. Kommuner, regioner 

och andra betalar ofta för personer 

som ska underlätta samarbetet, så 

kallade facilitatorer. 

– Den geografiska närheten ger den 

dynamiska effekten. Det behöver in- 

te vara samma typ 

av företag utan det 

utvecklas också 

ett samarbete över 

branschgränserna, 

säger Maria Lindqvist 

på Nutek. 

Hon har lett ett 

arbete med att samla 

erfarenheterna från 

svenska kluster. En 

sådan var att små fö- 

Maria Lindqvist, 

Nutek 

retag har mest nytta av samarbetet som 

ofta ger nya affärsidéer och bryter gamla 

mönster. En annan lärdom är att det 

tar minst tre-fyra år innan kluster börjar 

fungera. 

Gemensam styrka 

Studieförbundet Näringsliv och Samhälles 

ekonomiråd konstaterade i en klusterrapport 

för några år sedan att den 

geografiska koncentrationen av en viss 

typ av företag verkligen skapar täta och 

produktiva miljöer som stimulerar innovationer. 

På de här platserna finns rätt arbetskraft, 

transportmöjligheter, infrastruktur, 

utbildning, snabb information, krävande 

kunder och en hög aktivitet som 

drar till sig mer företag och riskkapital. 

Det skapas en stimulerande konkurrens 

men också samarbete om marknadsföring, 

om krav på samhällsinsatser med 

mera. 

Samarbete för att öka den gemensamma 

styrkan har blivit allt viktigare i 

takt med att regioner i ökad utsträckning 

måste specialisera sig för att vara attraktiva 

i den globala konkurrensen. 

Kända svenska industrikluster är bilindustrin 

i Västsverige, telekom i Blekinge, 

skogsindustrin under namnet The 

packaging Arena i Värmland, bioteknik 

runt Mälardalen, IT i Stockholm och så 

vidare. 

– Det finns en oro för att Sverige håller 

på att hamna i bakvatten, säger Maria 

Lindqvist på Nutek. Hon efterlyser bland 

annat klusterinitiativ som inte är kopplade 

till högskolor utan mer experimentbaserade 

vilket Norge har. n 

KLUSTER 


Ordagrant betyder kluster anhopning 

utan mönster eller struktur – av stjärnor, 

toner med mera. med ekonomiska 

kluster menas en geografisk 

ansamling av företag inom samma 

bransch eller liknande branscher. 

Fördelar med en koncentration av företag 

är bland annat tillgång på: 

• Specialiserad arbetskraft 

• Specialiserade insatsvaror 

• Teknologi 

• Information 

• Erfarenhetsbaserad kunskap


Halv miljard till kvinnors 

forskningskarriärer 

FORSKNING Alltför få kvinnor gör akademisk karriär i Sverige. 

Därför ska ett hundratal disputerade kvinnliga forskare få bättre 

karriärmöjligheter under åren 2007 - 2014. De kan till exempel 

få upp till halva lönen betald för att jobba i en ledande 

forskningsmiljö utomlands. Sammanlagt satsas en halv miljard 

kronor i programmet, varav drygt 300 miljoner kronor från VInnO- 

VA. Forskarens arbetsgivare finansierar resten av lönen. 

De närmaste åren pensioneras många forskare på svenska 

universitet och högskolor. Det innebär att det måste finnas duktiga, 

välutbildade forskare som kan ta över. Samtidigt är de framtida 

karriärvägarna för unga forskare begränsade. 

Det råder stor brist på meriteringsmöjligheter för disputerade 

forskare, och särskilt unga kvinnliga forskare missgynnas av de 

osäkra karriärvägarna. Av dem som disputerade 1991 lyckades 

åtta procent av männen, men bara fyra procent av kvinnorna, bli 

professorer inom en tolvårsperiod. n 

Innehållsdeklarera högre utbildning 

Kristina Scharp, 

Svenskt Näringsliv 

INNEHåLL Högre utbildningar på universitet 

och högskolor bör innehållsdeklareras 

– precis som flertalet andra produkter. Den 

slutsatsen drar Svenskt näringsliv efter att 

ha granskat utbildningskostnader och resurstilldelning 

vid olika högskolor. 

Svenskt näringsliv har tidigare visat hur 

viktigt det är att olika utbildningar har en nära 

samverkan med arbetslivet. 

– Det går inte att se vad en viss utbildning 

kostar och då blir det svårt att bedöma relationen 

mellan kostnad och kvalitet, sä- 

ger Kristina Scharp, utbildningsansvarig vid Svenskt näringsliv. 

Hon säger att det är ett problem att lärosäten internt kan subventionera 

vissa utbildningar på bekostnad av andra. 

– Studenter skulle göra bättre underbyggda val om universitet 

och högskolor blir ålagda att innehållsdeklarera utbildningarna. 

Det skulle också stimulera lärosätena att specialisera sig. n 

Nya medlemmar i Teknikföretagen 

Aquaglobe AB, Uppsala 

Beijer Electronics AB, Malmö 

Beijer Electronics Automation AB, Malmö 

Beijer Electronics Products AB, Malmö 

Bogelack AB, Ulricehamn 

Caretech Soft Solutions AB, Falun 

Cavotec Sverige AB, Spånga 

Finspångs Allmekano AB, Lotorp 

Finspångs Allmekano AB, Lotorp 

Fönsterinredning Helsingborg AB, Helsingborg 

Hanteringssystem i Sundsvall AB, Matfors 

IB Mekaniska AB, Fritsla 

Industriplast i Skellefteå AB, Skellefteå 

Jostra AB, Eslöv 

Kongsberg Esco AB, Mjölby 

ManKan Hiss AB, Årsta 

Mastec Precision AB, Ulricehamn 

Myntverket, AB, Eskilstuna 

Nordholms Industriinstallationer AB, Henån 

OP Industrier AB, Karlstad 

Räddningsfordon AB, Svenska, Arvika 

Santonia Truck & Maskin AB, Ljungby 

Scan Coin AB, Malmö 

Sibbhultsverken AB, Sibbhult 

Tormek AB, Lindesberg 

Venti i Hässleholm AB, Hässleholm 

Widal Rostfria AB, P, Getinge 

Di Leva: ”Framtidens industri 

måste utgå från evigheten” 

Thomas Di Leva är en känd musiker som även kan kalla sig 

författare och skådespelare. Och nu även grafisk designer. 

Teknikföretagen har i år bett honom ta fram en ny vägskylt 

för ”industriområde”. 

KONST Den traditionella skylten 

är en fabrik med rök som 

ringlar ur en hög skorsten. 

Den bilden stämmer inte längre, 

menar Teknikföretagen 

som försöker förmå Vägverket 

att byta skylt. Varje år bjuds 

en artist in för att göra ett nytt 

förslag. I år har uppdraget gått 

till Thomas Di Leva. Han tycker 

dock att den gamla skylten 

delvis stämmer. 

– Industrin har inte förändrats 

så mycket som den måste 

göra om vi ska rädda vår vackra 

planet, säger han. 

Däremot tror han att framtidens 

industri kommer att se 

annorlunda ut. 

– Den kommer att utgå från 

människans inneboende andlighet. 

Vi är andliga varelser 

som har en kroppslig upplevelse 

och inte tvärtom. När 

tillräckligt många inser det, 

kommer miljöfrågor, samhällsfrågor, 

sociala frågor och så vidare 

att falla på plats och harmoniera 

med oss – av sig själva. 

Idén bakom hans förslag till 

skylt är att all produktion behöver 

utgå från evigheten och inte 

från tid och rum. 

– Industrin är till för människans 

utveckling av kärlek och 

gemenskap. Den är en förlängning 

av vår fria fantasis samspel 

med naturen och kosmos kraf- 

THOMAS DI LEvA 

Han föddes som Sven 

Thomas magnusson i Gävle 

1963 men bytte till sin mors 

flicknamn – Di Leva. År 1981 

fick han sitt första skivkontrakt 

som soloartist. Vem 

minns inte låtar som ”Dansa 

din djävul” och ”Vem ska 

jag tro på”. Senaste skivan 

”Hoppets röst” släpptes 

2006. Han har även skrivit 

en bok och spelat Brecht 

och Shakespeare. Just nu 

turnerar han landet runt med 

The Original ABBA Orchestra. 

ter, säger Thomas Di Leva. 

Hitintills har Vägverket visat 

sig kallsinnigt till propåer om 

en ny skylt. Men Teknikföretagen 

har stora ambitioner. Förslagen 

ska skickas till Vägverket 

för att sedan gå till kommunikationsdepartementet. 

Via EU 

ska sedan förslaget nå FN och 

bli standard över hela världen. 

Förslaget presenterades på Teknikföretagens 

stämma den 8 

maj. n 

KERSTIN LövGREN 

www.teknikspanarna.se 

Så vinner vi de unga! 

Teknikspanarna är Teknikföretagens satsning på elever och lärare i skolår 

4-6. Syftet är att utveckla intresset för teknik och skapa förutsättningar för 

en ännu bättre teknikundervisning i grundskolan. Kan vi tidigt visa en positiv 

bild av teknikföretag är det ett första steg för att säkra våra medlemsföretags 

långsiktiga rekrytering av kompetenta och kreativa medarbetare. Under åren 

2004-2006 har vi mött 75 000 elever och 9 000 lärare i skolår 4-6, en satsning 

som fått stort genomslag och lett till en positiv utveckling i skolan. 

Nu lanserar vi fortsättningen… 

Teknikspanarna omfattar 

En TV-serie för klassrummet där vi förklarar hur tekniken i vår vardag har 

utvecklats och fungerar, vi besöker teknikföretag, tar reda på hur produkter 

tillverkas i Sverige och vilka personer som gör detta. Under våren 2008 kan de 

klasser som arbetat med serien få besök av Teknikspanarnas landsomfattande 

turné. Via webben kommer vi att fortsätta vår relation med elever och lärare, 

och fortsätta stötta och inspirera lärarna i sin teknikundervisning. 

Tipsa gärna lärarna på din ort om Teknikspanarna. 

På www.teknikspanarna.se fi nns mer information samt beställningsformulär.

En ny metod för bättre ytbeläggningar 

har tagits fram 

vid Linköpings universitet. 

Tekniken kommer i första 

hand att användas för produkter 

inom verkstadsindustrin. 

Bland annat räknar 

man med att den ska ge 

ett hårdare skikt på skärande 

verktyg, som borrar och 

svarvar. 

på att ta fram hårdare slitskyddande 

skikt, som i slutändan 

ska användas till produkter 

för verkstadsindustrin. På 

teststadiet finns redan verktyg 

ute som visat sig ha bra egenskaper. 

Flera användningsområden 

Ulf Helmersson tror inte att 

den här tekniken kommer att 

slå ut annan teknik. 

– Däremot kommer vi att 

optimera vissa typer av verktyg, 

främst de skärande 

verktyg som behöver hårda 

nötningsskyddade skikt. Företagen 

inom verktygsindustrin 

pressar hela tiden varandra 

för att få fram bättre och 

bättre skikt. 

Den här ytbeläggningstekniken 

har också flera andra 

användningsområden, exempelvis 

bil- och motordelar. 

– Man får komponenter 

som är slitskyddade, smörjande 

och korrosionsskyddande, 

menar Ulf Helmersson. 

Ett ytterligare användningsområde 

är mikroelektroniken. 

– Metoden har stor potential 

inom dataindustrin. Den 

skulle exempelvis kunna användas 

för en bättre ytbeläggning 

av datorernas hårddiskar. 

I den nyinvigda forskningsanläggningen 

ska nu forskar- 


Skärande verktyg får bättre ytbeläggning 

TEKNIK – Det nya ytbeläggningsmaterialet 

ger ett hårdare 

och bättre skikt. Man kan 

borra och svarva fortare, samtidigt 

som verktygen håller 

längre, säger Ulf Helmersson, 

professor i tunnfilmsfysik och 

chef för avdelning plasma- och 

ytbeläggningsfysik vid Linköpings 

universitet. 

I flera år har Linköpings 

universitet i samarbete med 

företaget Chemfilt Ionsputtering 

AB arbetat med att ta 

fram den nya metoden, High 

Power Impulse Magnetron 

Sputtering (HIPIMS), för 

framställning av ytbeläggningar, 

så kallade tunnfilmsbeläggningar. 

I våras invigdes 

en ny forskningsanläggning 

där tekniken även kan prövas i 

industriell skala. 

bättre styrning 

– Med en liten modifiering 

av tidigare metoder kan vi styra 

ytbeläggningens egenskaper 

på ett annorlunda sätt, säger 

Ulf Helmersson. Det ger 

nya möjligheter, samtidigt 

FAKTA 

Om metoden 

FOTO: mARIA qVARzELL 

Efter flera års forskningsarbete vid Linköpings universitet har man nått ett kommersiellt genombrott för 

den nya metoden att framställa ytbeläggningar. Från vänster: Ulf Helmersson, Daniel Jädernäs, Erik Wallin 

och Johan Böhlmark. 

som vi inte behöver byta ut 

alltför mycket maskinell utrustning. 

Man kan, enligt Ulf Helmersson, 

exempelvis optimera 

beläggningen så att den blir 

väldigt hård och korrosionsskyddad, 

eftersom den kan göras 

helt tät utan några porer. 

– Vi har också möjligheter 

att ta fram helt nya material 

med den här metoden. 

I ett första skede satsar man 

High Power Impulse magnetron 

Sputtering (HIPImS) innebär 

att man vid framställningen av 

ytbeläggningar använder sig av 

joner i stället för atomer. 

Tekniken går ut på att 

metaller och keramer 

upphettas till gasform. I 

traditionella metoder får man 

vid upphettningen fram atomer 

i ”sputteringsprocessen”. I den 

nya metoden omvandlas atomerna till joner, som är laddade 

atomer, med hjälp av högre effekt, i en så kallad pulsgenerator. 

Under tillväxten bombarderar jonerna den yta som ska beläggas 

i tunna skikt. 

med hjälp av elektrisk spänning på det föremål som ska 

ytbeläggas går jonerna, att styra så att de fördelas jämt över 

ytan. Så kan man bestämma vilka egenskaper beläggningen ska 

ha. man kan också bättre än tidigare belägga hörn och hålrum. 

metoden går även att användas vid etsning. 

Företaget Chemfilt Ionsputtering AB har patent på tekniken. 

na utveckla och förfina tekniken 

ytterliggare. 

– Nackdelen med den teknik 

som nu används för ytbeläggningar 

är att beläggningarna 

lätt blir ojämna, vilket har betydelse 

inom vissa områden. 

Med vår metod har vi fått kritik 

för att vi har en lägre beläggningshastighet 

för vissa 

material. Det är bland annat 

detta vi ska titta på och försöka 

förbättra, säger Ulf Helmersson. 

Internationellt 

Det internationella intresset 

för den här metoden är stort. 

Chemfilt Ionsputtering AB 

har sålt licensavtal till det tyska 

företaget CemeCon och det 

Schweizbaserade Ionbond, båda 

tillverkare av utrustning för 

ytbeläggningsindustrin. 

– Vår affärsidé är att sälja licensavtal, 

utrustning och hitta 

nya applikationer för den här 

ytbeläggningsmetoden, säger 

Chemfilt Ionsputtering ABs vd 

Johan Böhlmark. 

Inom ett år räknar han med 

att tekniken kommer att finnas 

inom ett eller flera processteg 

för att ta fram ytbeläggningar. 

– Marknaden för tunnfilmsbeläggningar 

är i miljardstorlek, 

säger Johan Böhlmark. 

Förutom i verktygsindustrin 

’ 

JOHAN BÖHLMARK 

Marknaden 

för tunnfilmsbeläggningar 

är i miljardstorlek. 

Vid framställning av ytbeläggningar 

använder man joner i stället 

för atomer. På bilden universitetets 

ytbeläggningssystem för 

forskning. 

kommer tekniken säkert att 

finnas som översta lagret 

på hårddiskar och displayer. 

Även för att få proteser att 

hålla längre och göra solceller 

mer effektiva. n 

MARITA ANDERSSON


Miljöanpassad produktframtagning 

PROGRAM nu får innovativa mindre företag 

en ny chans att stärka sin konkurrenskraft 

och arbeta tillsammans med högskolor och 

forskningsinstitut. En andra utlysning i ett 

nytt forskningsprogram för miljöanpassad 

produktframtagning öppnar 27 april med sista 

ansökningsdag 27 september 2007. 

Bakom satsningen står Stiftelsen för miljöstrategisk 

forskning, mistra, och Stiftelsen 

för Strategisk Forskning, SSF. 

Små och medelstora företag har sällan 

de resurser som krävs för att själva kunna 

satsa på innovativ forskning och utveckling. Forskningsprogrammet 

ProEnviro vänder sig därför till mindre företag som vågar satsa 

på innovativa idéer med hög risk, avsevärd potential och stort 

miljöinnehåll. Programmet omfattar totalt 60 miljoner kronor och 

pågår till och med 2009. Det ska ge en tydlig effekt på både miljö 

och konkurrenskraft. Därför krävs ett samarbete mellan industri 

och högskola eller forskningsinstitut i projekten. I första utlysningen 

beviljades tre projekt sammanlagt 17 miljoner kronor. n 

Sju universitet får 200 miljoner 

för bättre samverkan med näringslivet 

NyTTA Svenska universitet kan bli bättre tillväxtmotorer. Både 

samverkan med näringslivet och nyttiggörandet av forskningen 

kan förbättras. VInnOVA finansierar därför fem satsningar på 

samarbete med näringslivet vid Chalmers i samverkan med Göteborgs 

universitet, Karlstads universitet, Linköpings universitet, 

Luleå tekniska universitet i samverkan med Umeå universitet 

samt Uppsala universitet med sammanlagt 200 miljoner kronor. 

när forskning vid svenska högskolor kommersialiseras läggs 

tonvikten oftast på start av nya företag. Det handlar mer sällan 

om att utveckla det befintliga näringslivet och offentlig verksamhet. 

Svenska högskolor har också ofta specialkompetens inom 

specifika områden, och skulle ha stort utbyte av samarbete mellan 

olika högskolor, visades bland annat i en rapport från Högskoleverket 

2004. Satsningen fokuseras på universitetens förmåga 

att skapa tillväxt genom att samverka och nyttiggöra sin forskning, 

till exempel genom kommersialisering av forskningsresultat. 

beskedlig ränteuppgång 

LAGOM Bankerna tror att räntorna går upp – men inte mycket. Det 

visar en undersökning bland 150 bankkontorschefer. Samtliga tillfrågade 

tror på högre räntor under 2007. Till skillnad från undersökningen 

i december, då närmare hälften trodde att räntan skulle 

öka betydligt, tror de flesta nu att räntan endast ökar något. 

Undersökningen görs varje kvartal av CmA – Centrum för marknadsanalys 

AB på uppdrag av ALmI Företagspartner AB. n 

Kvinnors arbetsmiljö 

inom industrin 

AFA Försäkring utlyser ett 3-årigt FoU-program om 

kvinnors arbetsmiljö i industrin med 15 miljoner kronor. 

Sista dag för ansökan är 29 juni 2007 

Ola Engelmark, vd 

Mistra. 

Mer information: www.afaforsakring.se/forskningsprogram 

AFA Försäkring administrerar avtalsförsäkringar, bestämda i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens 

parter. Försäkringarna ger stöd vid sjukdom, arbetsbrist, dödsfall och arbetsskada. 

Fler än tre miljoner människor omfattas av minst en av dessa försäkringar. En viktig del av verksamheten 

är också att stödja forskning och projekt som aktivt syftar till att förbättra arbetsmiljön. 

AFA Försäkring ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK. Även parterna inom kommun- 

och landstingssektorn har givit oss i uppdrag att förvalta vissa avtalsförsäkringar. 

Arbetsrätt 

Osäker framtid för industrinormen 

efter årets avtalsrörelse 

Treåriga avtal för stora delar 

av den svenska industrin tecknades 

den 16 mars i år – två 

veckor innan de gamla avtalen 

löpte ut. Karl Olof Stenqvist, 

förhandlingschef Teknikföretagen, 

sammanfattar kort 

det som gick bra i årets avtalsrörelse. 

AvTALSRöRELSEN – Mycket positivt 

är att avtalet kunde införa 

det nya EU-direktivet gällande 

dygnsvila. Ett helt nytt arbetstidsavtal 

innebär att gällande 

arbetstidslösningar inte behöver 

ändras på och även fortsättningsvis 

ger möjlighet till stor 

flexibilitet. Bland annat kan arbetstidens 

längd och förläggning 

varieras och oförutsedda 

händelser som frånvaro och 

oplanerade störningar kan lösas 

genom avtalet. 

På tjänstemannasidan införs 

samma regler som för arbetare 

när det gäller insättning/uttag 

av tid i tidbank. Tiden ska efter 

överenskommelse med arbetsgivaren 

kunna tas ut som kontant 

betalning, betald ledighet eller 

ersättning i form av pensionspremie 

om överenskommelse 

inte nås. Tid över 100 timmar 

vid årsskifte betalas in som premie 

till pensionsförsäkring. 

– Även visstidsanställning- 

arna reglerades tillfredsställande. 

Teknikföretagen och IF 

Metall är överens om att arbetsgivare 

och arbetstagare kan 

träffa avtal om visstidsanställning 

för tolv månader. Detta ersätter 

LAS-reglerna om visstidsanställning. 

Högsta någonsin 

– Lönekonstruktionen i avtalet 

är detsamma som tidigare, 

säger Stenqvist. Kostnadsökningen 

blir totalt 10,2 procent 

på tre år, fördelat på 3,5 procent 

2007, 3,2 procent 2008 och 

3,5 procent 2009, Nivåerna är 

de högsta sedan Industriavta- 

FOTO: FREDRIK PERSSOn / SCAnPIX 

lets tillkomst 1997, något som 

kan bli tungt för medlemsföretag 

med svaga resultat. Förklaringen 

är det mycket goda konjunkturläget. 

Det negativa med 2007 års 

avtalsrörelse är enligt Teknikföretagen 

att avtalet för industrin 

inte har funnit acceptans i 

omvärlden. Då syftar Karl Olof 

Stenqvist på de inhemska branscherna 

inom service, handel, 

bygg och offentligsidan. 

– Det som hände i år är ett 

brott mot traditionen att låta industriavtalet 

vara normbildande 

för resten av arbetsmarknaden. 

Detta så mycket tråkigare 

eftersom den modellen varit en 

ren ”success story”, som gett reallöneökningar 

till hela svenska 

’ 

KARL OLOF STENQVIST, FÖRHANDLINGSCHEF, TEKNIKFÖRETAGEN 

Det som hände i år är ett brott mot traditionen 

att låta industriavtalet vara 

normbildande för resten av arbetsmarknaden. 

Teknikföretagens motparter, förbundsordföranderna Mari-Ann Krantz, 

SIF, Stefan Löfven, IF Metall och Ulf Bengtsson, Sveriges Ingenjörer. 

folket ända sedan 1997. 

– Nu verkar det som om andra 

branscher i stället vill använda 

industriavtalet som en 

bottenplatta för sina avtal, säger 

Karl Olof Stenqvist och tar 

Handelsavtalet som exempel. 

Det avtalet innebär en lönekostnadsökning 

på 13,25 procent 

enligt Svenskt Näringsliv. 

Risk för huggsexa 

Risken är att kompensationskrav 

på olika håll på arbetsmarknaden 

leder till kraftiga 

löneökningskrav även för Teknikföretagen 

i de lokala löneförhandlingarna. 

Stenqvist menar att det som 

hände i årets avtalsrörelse måste 

bli föremål för rejäla diskussioner, 

åtminstone i arbetsgivarleden. 

– De krafter som inte vill 

rätta sig efter industrinormen 

får väl hitta en annan modell, 

säger han, men befarar samtidigt 

en återgång till den tidigare 

traditionen med ren huggsexa. 

Vid kraftiga löneökningar stiger 

då i allmänhet räntan. Alternativet 

är fallande kronkurs och 

därmed ökande importkostnader 

och inflation den vägen. 

Detta leder i slutändan till ren 

luft i lönekuverten. 

Delat ansvar 

Hur kunde det gå så tokigt? 

Den pågående starka högkonjunkturen 

förklarar enligt 

Karl Olof Stenqvist att en del 

parter på arbetsmarknaden inte 

längre inser att de gamla grundförutsättningarna 

för lönebildningen 

fortfarande gäller. 

– En del tycks tro att vi lever 

i en helt ny ekonomi, precis 

som vid millenniumskiftet 

då man talade om ”den nya ekonomin”. 

– Ansvaret för detta får väl 

delas, menar han. Efter Handels 

avtal utbröt rena anarkin. Både 

höglöne- och låglöneförbund 

skulle ha mest. Varken LO eller 

industriförbunden har haft ork 

att hålla emot. 

Även arbetsgivarna får ta 

på sig en del av skulden, säger 

Stenqvist. Så länge som LOs 

fundament är att upprätthålla 

en utbudskartell måste också 

arbetsgivarna skapa en gemensam 

motkraft. Annars har vi inte 

längre ”en väl fungerande lönebildning”. 

n LOTTA FORSMAN

VID TEKNIKFÖRETAGENS STÄMMA DEN 8 MAJ UTSÅGS VINNAREN AV 2007 ÅRS STORA DESIGNPRIS 

DeLaval Flow Design 

JURYNS MOTIVERING LYDER 

”Designmanualen DeLaval Flow Design” beskriver i konkreta termer 

designmanagement i ett företag med ett mycket komplext erbjudande. 

Arbetet tydliggör hur företaget och dess produktsortiment bör förhålla 

sig till kunder och användare. DeLavals väl genomarbetade manual 

bevisar att tydlighet och samsyn i minsta detalj lönar sig. Designarbetet 

utgör ett inspirerande och progressivt exempel för andra svenska 

företag att ta efter.” 

JURYN BESTÅR AV 

Robin Edman, vd SVID 

Michael Henriksson, designchef SonyEricsson Mobile Communications AB 

Erica Lagerbielke, ordförande SvenskForm 

Aina Nilsson, designchef Volvo Lastvagnar AB 

Henrik Otto, designchef Electrolux 

Anders Rune, chefekonom Teknikföretagen 

Jan Hampf, Hampf Industrial design AB. Representant för föregående års vinnare 

KONTAKTINFORMATION 

Delaval International AB 

Carina Kit 

carina.kit@delaval.com 

www.delaval.com 

Reload Design AB 

Tor Bonnier 

tor@reload.se 

www.reload.se www.storadesignpriset.se 

Omvärlden förändras 

– analysera och agera! 

Controllerdagarna 22-23 maj 2007, Stockholm 

Målgrupp Controllers, ekonomi- och fi nansansvariga samt 

personer som arbetar med ekonomi- och verksamhetsstyrning 

Kontakt Cecilia Warrol Ersson, telefon 08-782 08 28 

cecilia.warrolersson@teknikforetagen.se, www.teknikforetagen.se 

BOKA 

KONFERENSEN!


FOTO: TOny TREmBLAy / ISTOCKPHOTO 

”Missförhållanden på elmarknaden måste rättas till” 

Kenneth Berglund, ekonomichef på Arvika Smide, har sett elpriset nästan fördubblats under 

några år. Idag är elräkningen företagets tredje största kostnad, efter personal och material. 

Han ser hur svensk industri håller på att förlora en viktig konkurrensfördel. 

– Regeringen måste göra något åt elmarknaden, säger han. 

DyRT Arvika Smide är en ledande 

producent av så kallat 

sänksmide, en vanlig smidesmetod 

inom fordonsindustrin. 

Företaget, med anor från 

sent artonhundratal, har under 

senare decennier ägts av 

såväl Volvo som Ovako Steel 

och franska Novaterra, men 

är nu åter i svenska händer. 

Bengt Lank, tidigare verksam 

i företagets ledning, köpte företaget 

2001. Kunderna finns 

inom fordons- och kullagerindustrin. 

Kenneth Berglund, ekonomichefen, 

får sätta undan 3,7 

procent av intäkterna till elräkningen. 

Det är klart lägre 

än vad många skogsindustrier 

dras med, men illa nog på 

en stentuff marknad där det 

är svårt att föra över en höjd 

kostnad på kunden. Man har 

förstås försökt, men i det avseendet 

inte varit särskilt framgångsrik. 

– Vi säljer sextio procent av 

vår produktion till Tyskland. 

Vi har längre och dyrare transporter 

än flera av våra konkurrenter. 

Elpriset har varit vår 

fördel, men den är på väg att 

försvinna nu, säger han. 

Företaget kan leva med en 

energikostnad på en något 

högre nivå än den vi har haft 

i Sverige, men de stora svängningarna 

är ett problem, att 

priset plötsligt far upp. 

Fast i långt avtal 

– Elmarknaden fungerar 

dåligt, regeringen måste rätta 

till missförhållandena. De 

tre stora elbolagen är delägare 

i alla kärnkraftverk. 

– Och det borde inte vara 

samma bolag som producerar 

som säljer el. Det är svårt att 

frigöra sig från misstanken att 

”Förstör inte vårt konkurrensläge” 

I Södra Vi utanför Vimmerby, 

jobbar nästan 800 personer 

på Ljunghäll. Omsättningen 

är 1,14 miljarder 

kronor. Åttio procent av produktionen 

säljs till fordonsindustrin. 

KOSTNAD Nio ugnar och 92 

robotar producerar årligen 

14 000 ton aluminiumkomponenter 

till bland annat Volvo 

PV, Volvo Lastvagnar, Scania, 

Ford, Daimler Chrysler, Jaguar 

och Ericsson. En hög automationsgrad 

är en del av en 

ständig strävan mot kostnadseffektivitet. 

Torbjörn Jonsson är ekonomichef. 

Han kom till Ljunghäll, 

berättar han, från ett företag in- 

Torbjörn Jonsson, 

ekonomichef 

Ljunghäll 

omskogsindustrin där energinutgjorde 

15 procent 

av 

företagets 

kostnader. 

Här är andelen 

mer 

beskedliga 

3 procent, 

men el- 

kostnaden är därmed inte utan 

betydelse. En del prisrörelser, 

som till exempel på aluminium, 

kan man gardera sig emot 

i kontrakten, men höjda elkostnader 

slår direkt mot resultatet. 

Ljunghäll säkrar sina energikostnader 

i relativt långa av- 

tal, i upp till fem år, med olika 

säkringsnivåer varje halvår. Just 

nu ligger man hyggligt till tack 

vare ett bra hedgingupplägg. 

– Vi energieffektiviserar 

med ett antal procent varje år, 

liksom vi produktionsförbättrar 

på andra områden. En konsult 

hittade åtgärder med relativt 

kort pay-off, så visst finns 

det möjligheter. 

Vad önskar du dig av energipolitiken? 

– Att vår konkurrenssituation 

inte förstörs. Vi har höga 

personalkostnader, en snabb 

löneökningstakt och kortare 

arbetstid än i många andra 

länder. Vi behöver fördelen av 

låga elpriser. 

För Torbjörn Jonsson är 

sådant påverkar prisbilden. 

Men det finns en del att göra 

också inom företaget. För 

det första måste man bli skickligare 

på att förhandla med elbolagen. 

I dag sitter företaget fast i 

ett långt avtal som tecknades 

i höstas på en hög nivå, nästan 

dubbelt så hög som dagens 

pris. 

Det kostar företaget 2,5 

miljoner kronor i onödan. I 

fortsättningen kommer en 

större del av förbrukningen att 

läggas rörligt, även om det kan 

skapa just de rörelser som en 

ekonomichef vill slippa. För 

det andra måste man effektivisera 

förbrukningen. 

En del är redan gjort. Överskottsvärmen 

från smältug- 

det ingen brådska med den utbyggnad 

av elnätet som kommer 

att ge oss kontinentala elpriser. 

– Jag har förstått att en sådan 

utbyggnad dröjer rätt 

narna levereras delar av året 

till kommunens fjärrvärmesystem. 

Timer på motorvärmarna 

till personalens bilar 

gav pengarna tillbaks på ett år. 

Fler åtgärder kommer, 

bland annat ska belysningen 

i hela anläggningen ersättas 

med strömsnålare armaturer. 

Men den stora energimängden 

slukar de eldrivna 

induktionsugnarna. När 

produktionen växer ökar 

strömförbrukningen, det är 

inte mycket att göra åt. 

Kenneth Berglund säger 

också att Sverige inte får hamna 

i en situation där vi måste 

importera smutsig kolkondensproducerad 

el från 

kontinenten. n 

Elintensiv produktion gör företaget sårbart för höjda elpriser. 

GöRAN KRISTIANSSON 

länge. Det är bra. Vi kan gott 

vara lite taktiska, vi behöver 

inte alltid vara ”ärlig svensk” 

som ska marknadsanpassa när 

andra tjänar pengar på det. n 

GöRAN KRISTIANSSON

Säljdriven tillväxt blir ett allt viktigare verktyg för företag 

som vill växa. Bakgrunden är bland annat krav från utländska 

ägare som i ökad utsträckning köper svenska bolag. 

Dessutom vill alltfler ägare ha en organisk tillväxt i bolagen. 

SEMINARIUM Mikael Julher, 

vd PMP Marknadskonsult AB, 

kommer att tala på Teknikföretagens 

Controllerdagar om 

hur försäljning ska användas 

för att få företaget att växa. 

– Vi hjälper våra uppdragsgivare 

att hitta nya kunder, 

att identifiera vilka som behöver 

företagets tjänster och produkter 

samt att utveckla kundstocken, 

säger han. Det är inte 

självklart i Sverige, Här har 

vi en tradition som är präglad 

av att företag växer genom 

sin starka ingenjörskonst, som 

Sandvik, Getinge, Ericsson 

med flera. 

– När svenska bolag nu köps 

av utländska intressenter, exempelvis 

från USA och England, 

ställs nya krav på att de 

ska uppvisa en säljdriven organisk 

tillväxt. 

Mikael Julher kommer i sitt 

framträdande på Controllerdagarna 

att ge konkreta råd för 

hur man med systematik får 

en bättre styrning och uppföljning 

av säljprocessen. 

– Det är viktigt eftersom 

mycket av försäljningen har 

sin upprinnelse i ett tydligt 

uppdrag från vd, något som 

bör följas upp bättre än ofta 

sker. 

Han vill lyfta statusen på företagets 

säljkår. 

– Om företagets ägare vill 

ha en 10-procentig tillväxt kan 

det inte bara ske via ekonomer, 

administratörer eller ingenjörer. 

Uppdraget bör även ligga 

hos dem i företaget som har 

kundkontakt – nämligen säljarna. 

Spindel i nätet 

Programmet för 2007 års Controllerdagar 

präglas av de extremt 

snabba förändringarna i 

omvärlden och hur dessa påverkar 

företagen och controllerns 

roll, säger projektledaren 

Cecilia Warrol Ersson, Teknikföretagen. 

– Controllern sitter i allmänhet 

i det mittersta skiktet 

i ett tillverkande företag, med 

ledningen över sig och produktionen 

under sig. Controllern 

behöver förstå produk- 

tionscyklerna och villkoren för 

leverantören och leverantörens 

leverantör – samt även förstå 

kunderna och kundernas kunder 

och sedan kommunicera 

upp allt detta i sin egen organisation. 

– Controllern är en spindel 

i nätet, i dag mer än någonsin, 

fortsätter hon. Därför behöver 

controllern mycket överblick. 

Om inte controllern ser hela 


Försäljningsstrategier säljs på Controllerdagarna 

Teknikföretagens 

Plustjänster 

– förmånspaket för medlemsföretag 

med upp till 50 anställda 

Vi har förhandlat fram ett antal förmånliga er bjudanden, 

riktade till min dre och med elstora med lemsföretag. 

Ett mervärde till med lemskapet. 

Erbjudanden kommer från ledande 

företag inom respektive områden och 

till myck et för månliga priser och med 

villkor som inte an nars kan erbjudas 

enskilda fö retag. 

Utförligare information om 

förmånerna presenteras på vår 

hemsida www.teknikforetagen.se 

Intresseanmälan till 

irene.kennero@teknikforetagen.se 

Mikael Julher, vd PMP Marknadskonsult AB, kommer att tala på Teknikföretagens Controllerdagar om hur 

försäljning ska användas för att få företaget att växa. 

kedjan från leverantörens leverantör 

till kundens kund har 

inte företaget rätt underlag. 

Kärnverksamhet 

Årets Controllerdagar äger 

rum 22 – 23 maj i Stockholm. 

Bland föreläsarna kan nämnas 

Heléne Bergquist, senior vice 

president, Electrolux, som ska 

tala om controllerns roll i bolagets 

ledningsstruktur och stra- 

Kurs 22 maj i Malmö och 12 juni i Göteborg 

tegiprocess. Vidare talar Hans 

Biörck, CFO, Skanska bland 

annat på temat ”Tydlig fokusering 

på kärnverksamheten” 

och Anders Parment, ekonomie 

doktor, Linköpings universitet 

föreläser om köpbeteende 

och distribution. 

Moderator är Pernilla Ström 

med bakgrund som ekonom, 

journalist och analytiker med 

mera. n 

LOTTA FORSMAN 

Kemikaliekunskap för teknikföretag 

REACH som är EUs nya kemikalielag står för att registrera, utvärdera, godkänna 

och begränsa kemiska ämnen. Nyheter är att alla industriella kemikalieanvändare 

har ett reglerat delansvar och lagen omfattar även teknikföretagens egna 

varor. För att klara av att hantera den nya lagen så är det bra för varje företag 

att ha en REACH-koordinator som kan tillräckligt om själva lagstiftningen och 

tillvaratar det egna företagets intressen. 

REACH i praktiken 

Arbetsgivarens ansvar 

Varuproducentens ansvar 

Kemikalier och inköp 

Hantering på arbetsplatsen 

Kemi i design och konstruktion 

Mer information www.teknikforetagen.se

Posttidning B 

PRESSGRANNAR 

600 med teknisk utbildning 

behövs årligen i regionen 

Svensk industri behöver Teknikcollege 

– inte lärlingar för bättre konkurrenskraft. 

Regeringen satsar en 

halv miljard på ett försök med ny 

lärlingsutbildning, som får tummen 

ner från Teknikföretagen. 

I regionen jobbas det för högtryck 

för att få till ett Teknikcollege. 

Gymnasieförbundet i Jämtlands 

län är projektägare och menar att ett 

Teknikcollege är en överlevnadsfråga 

både för företagen och skolorna. 

Länstidningen i Östersund 02/05/07 

Turné för framtiden 

Att skapa bättre lokala förutsättningar 

för industriföretag är målsättningen 

för Teknikföretagens 

”Sverigeturne”. På onsdagen besöktes 

Luleå och när de viktigaste framgångsfaktorerna 

listades hamnade 

en ökning av antalet tillverkande företag 

i topp. 

Teknikföretagen ska under tre år 

besöka 150 kommuner i landet inom 

projektet ”Produktion för konkurrenskraft”. 

I Norrbotten stannar deras 

trailer i Kalix, Piteå och Luleå. 

Norrländska Socialdemokraten 26/04/07 

Länets företagare 

dåliga på export 

Bara fem procent av företagarna i länet 

ser positivt på globaliseringen. 

Var femte företagare i länet är tvärtom 

oroad över den globala konkurrensen, 

visar en studie från Svenskt 

Näringsliv. 

Internationella kontakter är små 

och bara en tiondel av produktionen 

i länet exporteras. Gunilla Nilsson, 

Teknikföretagen med 54 medlemsföretag 

i länet säger att företagen 

måste ut och slåss på världsmarknaden. 

Sveriges Radio P4 Jämtland 24/04/07 

Facket förlorare i AD 

Elektrikerförbundet fick inget gehör 

i arbetsdomstolen för sina krav mot 

ITG-gruppen i Gävle. Domstolen 

avvisar alla krav på skadestånd och 

i stället får förbundet ersätta företagets 

rättegångskostnader. 

Enligt AD kunde Elektrikerförbundet 

inte visa att det förekommit 

något krav från ITG på nyanställda 

att byta fackförening. Elektrikerförbundet 

ska ersätta Teknikarbetsgivarna 

och ITG med drygt 300 000 

kronor. 

Avsändare: Teknikföretagen, Box 5510, 114 85 Stockholm 

Gefle Dagblad 07/04/07 

Intervjun: Anders Källström 

Godhet – ett svenskt 

konkurrensmedel 

I längden räcker det inte 

för svensk industri att 

satsa på nya tjänster 

eller ny design. Det kopieras 

lätt av utländska 

konkurrenter som dessutom 

kan hålla lägre priser. 

Fler företag måste 

sätta in sina produkter 

i det sammanhang de 

ska användas i och erbjuda 

sådant som stämmer 

med kundernas 

värderingar. 

Den faktorn kan kallas ”kundupplevd 

godhet” och blir mer 

och mer viktig i den allt hårdare 

globala konkurrensen. 

Det tror Västsvenska Industri- & Handelskammarens 

vd Anders Källström 

som skrivit en bok i ämnet, Lyssna till 

din tid. Den är baserad på 72 intervjuer 

om framtiden med ledare för företag i ett 

20-tal branscher i regionen. 

– Vi måste ha nya konkurrensmedel 

och tänka större. Den här faktorn kan 

ge svensk industri nya möjligheter om 

vi lyckas ligga före de andra, säger Anders 

Källström, som själv har ett förflutet 

i SKF. 

Hans resonemang bygger på det faktum 

att det har blivit allt svårare att konkurrera 

med kvalitet eftersom alla bilar, 

flygplan, datorer och mobiltelefoner idag 

GODHET 

Kundupplevd godhet som 

framgångsfaktor: 

✓ Att visa att man tar ansvar för 

miljön, för samhället och för 

kunden. 

✓ näringslivet kan fylla ett vakuum i 

sökandet efter trygghet 

✓ Företagen måste tydligt visa 

att man tillhör samhällets goda 

krafter 

✓ Genom att erbjudas något gott 

blir kunden villig att betala mer 

Anders Källström, vd 

Västsvenska Industri- 

& Handelskammaren. 

är bra och blir allt mer lika. Större delen 

av komponenterna numera är identiska 

och designen skiljer allt mindre. 

Tjänster kan i och för sig hakas på 

produkterna, och där är de företag och 

branscher som varit konkurrensutsatta 

längst de bästa. Men även erbjudanden 

om tjänster kan snabbt kopieras. 

Tydliga budskap 

En framgångsfaktor för svenska företag 

kan däremot bli att de allt mer upplevs 

som ansvarstagande för miljön, för samhället 

och för kunden själv. Det gjorde 

exempelvis Volvo redan när man tidigt 

tog fram bilar med säkerhetsbälten och 

krockkuddar men också genom att nu 

vara aktiv i diskussionen om att minska 

växthusgaserna, menar författaren. 

Han tror att näringslivet har ett vakuum 

att fylla idag när kyrkan inte längre 

står för tryggheten och den offentliga 

sektorn kommer att få allt svårare att klara 

sina uppgifter. 

Näringslivet däremot har gott om 

pengar och kan gå kunderna till mötes 

genom att placera sina produkter i ett 

större sammanhang. 

Företagen kan mer än hittills visa att 

man tillhör samhällets goda krafter och 

leverera varor och tjänster som ger människorna 

bra liv. Men det gäller för dem 

att våga ta ställning och vara tydligare i 

sina budskap. 

– En bil är ju inte bara ett sätt att förflytta 

sig utan ska också få köparen att 

känna sig bekräftad, säker och väl till 

mods, säger Anders Källström. 

Finansierad godhet 

Det handlar inte för näringslivet om att 

idka välgörenhet för att få sympatier utan 

om att erbjuda något gott för kunden 

som därmed blir villig att betala mer. 

Den godheten blir inte tomma ord utan 

blir finansierad och därmed förverkligad 

genom att produkten upplevs stämma 

med kundens värderingar och högst personliga 

behov. 

Källström har redan sett exempel på 

det här vid sina företagsbesök men framför 

allt har de framsynta företagsledarna 

talat om framtiden i de här termerna. Ett 

företag säljer tandinplantat med titanskruvar 

men ser samtidigt till att patienten 

inte behöver känna smärta eller oro 

inför operationen. 

Telekomindustrin tar hänsyn till att 

många känner sig stressade av att ständigt 

vara nåbara och inför voicemail. Ett 

fastighetsbolag tar itu med hyresgästernas 

oro och ensamhet genom att ordna 

samlingslokaler, aktiviteter och erbjuda 

värstingarna jobb. 

– Om den kundupplevda godheten är 

smart tänkt så är jag säker på att kunden 

är villig att betala för den, säger Anders 

Källström. 

Han tror att det finns stora möjligheter 

för svenskt näringsliv att allt mer 

erbjuda detta och därmed bli mer lönsamt. 

n 

bJöRN JERKERT

Teknikföretagen Direkt nr 3 2007

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?