Handledning till utställningen för högstadiet och gymnasiet

kulturnat.net

Handledning till utställningen för högstadiet och gymnasiet

Handledning

till utställningen

för högstadiet och gymnasiet


Handledningen är sammanställd

av Anna Sjölander, Västarvet.


BAKGRUND BAKGRUND BAKGRUND TILL TILL UTSTÄLLNINGEN

UTSTÄLLNINGEN

Vägen mot Snarsmon

längs Bullarens strand

Foto: Lars-Erik

Hammar, Bohusläns

museum.

I Bullarebygden i norra Bohuslän fanns i slutet av 1800-talet och början av

1900-talet en by där resandefolket bodde. Platsen hette Snarsmon, men av

boende i trakten kallades den för ”Tattarstan”.

Snarsmon låg alldeles

invid gränsen till

Norge. Här syns

gränskummeln intill

boplatsen.

Foto: Lars-Erik

Hammar, Bohusläns

museum.

Under senare år har resandeättlingar kommit att intressera sig för den gamla

byn där deras förfäder bott. I ett samarbete mellan resande, Bohusläns

museum och lokalbefolkningen i trakten togs 2003 första steget till en

arkeologisk utgrävning av platsen. Projektet kom att löpa över flera år och

tre av de elva påträffade husgrunderna utforskades: en större och en mindre

husgrund som varit bostäder och en husgrund som man tror varit ett

gemensamt kök. Vid utgrävningen hittades ett stort antal föremål: personliga

föremål som exempelvis delar av kläder och skor, hattnål, pärla, kam -

bruksföremål som porslin, keramik, järngrytor, verktyg och byggnadsdetaljer

som beslag, fönsterglas, lås och spikar.


Resandefolkets deltagande, deras berättelser och tolkningar av fynden på

Snarsmon, kom att få betydelse för forskningsresultaten.

Bosättningar efter resandefolket har aldrig tidigare dokumenterats. Därför

har utgrävningen också haft betydelse för resandeättlingar runt om i

Skandinavien, som ett vittnesbörd över historia och kulturell identitet.

Arbetet med utgrävningarna avslutades 2008 och resulterade i boken

Snarsmon – resandebyn där vägar möts på Bohusläns museum förlag.

Utställningen Jag har resande i mitt hjärta – om resandebyn Snarsmon,

bygger på de upptäckter som gjordes vid utgrävningarna av byn. Den är ett

samarbete mellan Bohusläns museum och Utställningen kommer, Västarvet

och ABF.

ATT ATT FUNDERA FUNDERA ÖVER:

ÖVER:

Ett märkligt fynd

som gjordes i köket

var flera

tegelplattor med

siffror inristade.

Någon form av

uppräkning har

gjorts i rader, men

orsaken är höljd i

dunkel. Foto:

Kristina Lindholm,

Bohusläns museum.

Om Om man man gör gör en en utgrävning

utgrävning utgrävning på en plats plats där människor bott bott bott - vvad

v ad kan

man man man få få få red reda red reda

a på på om om dessa dessa människor?

människor?

Vad Vad kan kan vara vara svårare svårare att att få få kunskap kunskap om?

om?

Husgrund till ett

bostadshus. Grunden

var uppbyggd av

kallmurad sten.

Foto:

Kristina Lindholm,

Bohusläns museum


RESANDEFOLKET, RESANDEFOLKET, VILKA VILKA VILKA ÄR ÄR DET? DET?

DET?

Urprung

Resandefolket finns i hela Europa. I

början av 15oo-talet kom den första

gruppen resande till Sverige. Idag

finns ungefär 25 - 30 000 personer

med resandebakgrund i vårt land.

Var ifrån resandefolket härstammar

råder det delade meningar om.

Vissa hävdar att de har sina rötter i

Indien, andra att de är ättlingar till

tyska soldater eller har sitt ursprung

i Ryssland. En del menar att

resandefolket var svenskar som av

fattigdom eller utanförskap varit

tvungna att ge sig ut på vägarna.

Ytterligare andra anser att

resandefolket är en blandning av

dessa folkgrupper.

Kultur

Rörligheten är det som mest

utmärker resandefolket, att man ofta

varit på resande fot och haft sin

försörjning genom att göra affärer

och utföra tjänster längs vägen.

Ofta saknade de resande fast bostad,

och reste runt från plats till plats.

Vägen var deras hem.

De vandrade eller åkte med häst och

vagn. De slog läger längs vägen eller

fick kanske nattlogi hos vänliga

människor.

När det moderna samhället gjorde

sitt intåg, förändrades resandefolkets

villkor, precis som för många andra

som bodde på landsbygden. Många

resande bytte sina hästar mot bilar

och husvagnar. De flesta resande är

idag bofasta och bor i vanliga

lägenheter och hus.

Vissa vet inte ens om att de har sina

rötter i resandekulturen.

En central del i resandefolkets kultur

är språket, romani.

Det är en variant av Romani chib,

romernas världsspråk.

Släktsammanhållningen och

berättartraditionen är andra viktiga

delar i resandekulturen. Många kan

räkna upp sin släkttavla i fem, sex

led. De skriftliga källorna är däremot

få, eftersom romani är ett talspråk.

Den romska flaggan

Etnisk minoritet

Resandefolket ingår i den etniska

minoriteten romer.

I Sverige finns fem etniska

minoriteter: sverigefinnar,

tornedalingar, judar, samer och

romer.

Sverige har enligt lag skyldighet att

värna om de etniska minoriteternas

kulturer. Det innebär att

resandefolket har rätt att få stöd av

samhället för att bevara sitt språk

och sin kultur.


VI VI OCH OCH DOM

DOM

Hur har resandefolket lyckats bevara sin egenart under så lång tid?

Resandefolkets kultur präglas av en gåtfullhet som de själva i stor

utsträckning medverkat till att upprätthålla. För att värna om gruppen, har

man hemlighållit språket och kulturens kärna. Gruppkulturen har fungerat

som ett vapen, men också som ett försvar gentemot majoritetskulturen.

En minoritetsgrupp måste hålla hårt på sina traditioner för att inte slukas av

majoritetskulturens normer. Om tudelningen mellan vi och dom faller bort,

upphör gruppen att existera.

ATT ATT FUNDERA FUNDERA ÖVER ÖVER: ÖVER

Konstnären Lennart

Karlssons tolkning av

hur livet kan ha sett

ut på Snarsmon för

ca hundra år sedan.

Vilka Vilka föreställningar föreställningar finns finns om om resandefolket resandefolket idag idag? idag

VVarför?

V arför?

Vad Vad finns finns det det för för förestä föreställningar förestä

llningar llningar om svenskar venskar venskar? venskar

Vilka Vilka grupper grupper grupper ingår du du i och och vilka är i så fall ”de andra”?


IGÅR IGÅR - IDAG - IMORGON

I Sverige, liksom i övriga Europa, har resandefolket ofta mötts med

misstänksamhet och ovilja. Redan 1637 skrevs de så kallade

”Tattarplakaten” där allmänheten uppmanades att ”utan vidare rättegång

upphänga och till lifvet straffa” alla resande som inte ”flytt landet”. Under det

svenska folkhemmets uppbyggnadsfas på 1920- och 30-talet, utsattes

resandefolket för rasbiologiska undersökningar och tvångssteriliseringar. Alva

Myrdal var en av flera som då förespråkade sterilisering av ”… tattarna -

många halvt sinnesslöa - och andra synnerligen olämpliga föräldrar” 1 . Under

andra världskriget, när nazisterna så gott som utrotade den romska

populationen i Tyskland, var den svenska gränsen stängd för flyende romer.

Inte förrän 1954 öppnades gränserna för resande och romer igen.

Raskravallerna Raskravallerna Raskravallerna i i i Jönköp Jönköping

Jönköp Jönköping

ing

Sommaren 1948 attackerade en uppretad folkmassa stadsdelen Öster där ett

stort antal resande bodde. Folkmassan gick till angrepp mot alla som

tillhörde resandefolket, som anklagades för kriminalitet och bidragsfusk. De

resande barrikaderade sig i sina bostäder. Folkhopen tog sig till och med in i

husen, som vandaliserades. Det finns rapporter om resande som fick kasta

sig ut genom fönstren för att för att undvika att bli skadade. I artikeln till

vänster kan du se hur Smålands folkblad beskrev händelsen. Artikeln är

något avkortad.

Smålands Folkblad 29 juni 1948:

Alva Myrdal, ”Befolkningsfrågan”, Morgonbris 1931 1

Tattarna vågade

ej heller igår

begiva sig hem

På Öster i Jönköping fortsätter folk att vänta på

det utlovade storslagsmålet med tattarna. Där

härskar något av den upprörda spänning, som

bemäktigar sig publiken inför en boxningsmatch

om världsmästartiteln. Man blev

lurad på konfekten såväl på lördagsnatten, såväl

som i söndags natt, men har ännu inte givit

hoppet förlorat/…/ Förr eller senare smäller det

emellertid i kvarteren kring tattarnas bostäder,

och då blir säkerligen någon liggande kvar på

valplatsen, är polisens slutsatser om följden av

de senaste dagarnas bråk tattare-icke-tattare. Att

icke-tattarna bestämt sig för att inte lägga

fingrarna emellan bevisas bäst av de tillhyggen

de gjort i ordning. I en bil såg polisen ett tiotal

järnrör omlindade med isoleringsband i ena

ändan, och vid Vätterstranden hittade man igår

5 gummislangar fyllda med sten. Rena

mordredskapen, vars ändamål det inte råder

något tvivel om.


Svenska Dagbladet 29 juli 2010 Dagens Nyheter 4 september 2010:

Romska läger ska rivas i

Frankrike

Publicerad: 29 juli 2010, 02.49.

President Nicolas Sarkozy beordrade på

onsdagen att 300 läger, som byggts av

romer och resande runt om i Frankrike, ska

rivas och att romer som orsakat

ordningsproblem ska utvisas.

Beskedet kom efter ett krismöte som Sarkozy kallat till i ett

led mot det han kallar "krig mot brottsligheten". Före mötet

sade han att den romska minoriteten utgör ett

säkerhetsproblem i Frankrike.

Efter mötet meddelande Sarkozys kansli att ny lagstiftning

kommer före årets slut för att underlätta utvisningen av

romer. Bara under förra året utvisades 10 000 romer från

Frankrike.

– Inom de närmaste tre månaderna kommer hälften av de

illegala lägren att monteras ned och det rör sig om ungefär

300 stycken, sade inrikesminister Brice Hortefeux efter

mötet.

Krismötet föranleddes delvis av ett överfall på en polisstation

i staden Saint-Aignan. Beväpnade personer försökte slå in

stationens ytterdörr, brände bilar och vandaliserade andra

hus. Attacken kom sedan poliser hade skjutit ihjäl en rom

som uppges ha försökt köra på dem med bil.

Människorättsgrupper, romska rörelser och politiska

motståndare anser att Sarkozy brännmärker

minoritetsgrupper och buntar ihop romer, eller zigenare, och

den folkgrupp som kallas resande.

Paris TT-AFP-Reuters

Sverige Sverige utvisar utvisar också också romer

romer

Publicerat 2010-09-04

Hittills ittills i i år år har har Stockholms

Stockholmspolisen Stockholms

Stockholmspolisen

polisen utvisat utvisat 62 tiggare

från från andra andra EU EU-länder. EU länder. Mer Mer än än än hälften, hälften, 38 38 stycken, stycken,

stycken,

har har utvisats utvisats till till Rumänien. Rumänien. Rumänien. I I statistiken statistiken anges anges anges inte

inte

minoritetstillhörighet, minoritetstillhörighet, men men många många många av av dessa dessa är

är

romer.

romer.

Sverige Sverige har har kritiserat kritiserat andra andra andra EU EU-länder EU länder för för de deras de deras

ras behandling av

romerna. romerna. En En av av kritikerna kritikerna är är EU EU-minister EU minister Birgitta Birgitta Ohlsson.

Ohlsson.

– Jag kan kan inte inte kommentera kommentera de de enskilda enskilda fallen. fallen. Men Men visst

visst

förekommer det diskriminering av romer även i Sverige. Sverige. Vi Vi har

har

saker saker att att lära. lära. Sverige Sverige är är inte inte inte perfekt, perfekt, men men vi vi vi har har kommit kommit lä längre lä längre

ngre

än andra länder när det gäller tonen i i debatten. Det jag jag jag har

har

upplevt upplevt är är en en oerhört oerhört obehaglig obehaglig retorik retorik från från politiker politiker mot mot romer romer romer i

i

nya nya och och gamla gamla EU EU-länder. EU länder. Det Det är är ju ju inte inte bara bara jag jag som som har

har

reagerat reagerat. reagerat reagerat . Det Det har även Vatikanen och FN, säger EU EU-minister

EU

minister

Birgitt Birgitta Birgitt a Ohlsson.

Ohlsson.

Birgitta Birgitta Ohlsson Ohlsson sade sade i en intervju med SVT att hon ”absolut” ”absolut” ”absolut” kan

kan

tänka tänka sig sig sanktioner sanktioner sanktioner mot mot mot Frankrike. Frankrike. I I I början början av av veckan veckan veckan framförde

framförde

Frankrikes Frankrikes EU EU-minister EU minister Pierre Pierre Lellouche Lellouche kritik kritik kritik mot mot Ohlssons

Ohlssons

uttalande. uttalande.

uttalande.

Nu Nu uttrycker uttrycker sig sig Birgitta Birgitta Ohlsson Ohlsson mer mer nyan nyanserat. nyan nyan serat.

– Jag kan inte inte redan nu nu nu uttala mig specifikt om Frankrikes

agerande. agerande. Det Det Det ska ska EU EU-kommissionen EU kommissionen granska. granska. Mitt Mitt och

och

Folkpartiets Folkpartiets förslag förslag förslag gäller gäller gäller generella generella sanktionsmöjligheter sanktionsmöjligheter sanktionsmöjligheter mot mot de

EU EU-länder EU

länder som som bryter bryter bryter mot mot de mänskliga mänskliga rättig rättigheterna.

rättig

heterna.

Birgitta Birgitta Ohlsson Ohlsson vill vill inte inte inte kommentera kommentera kommentera de de svenska svenska utvisningarna,

utvisningarna,

som som ytterst ytterst är är Tobias Tobias Billströms Billströms område. område. Men Men hon hon säger:

säger:

– Tiggeri är inte kriminellt. Ytterst är det ett symtom på på social

social

misär. misär. Det Det är är inte inte någon någon någon grund grund för för massd massdeportering. massd massd eportering. Avvisnings-

Avvisnings

besluten besluten ska ska vara vara individuellt individuellt prövade prövade och och och kunna kunna överklagas,

överklagas,

säger säger Birgitta Birgitta Ohlsson, Ohlsson, som som inte inte vill vill gå gå närmare närmare in in på


migrationsministerns migrationsministerns område.

område.

Migrationsminister Migrationsminister Tobias Tobias Billström, Billström, som har försvarat

Stockholmspolisens Stockholmspolisens beslut, beslut, har har ti tidigare ti digare sagt sagt att den fria fria

rörligheten rörligheten inom inom EU EU inte inte skapats skapats skapats för för att att människor människor ska ska kunna

kunna

resa resa runt runt och och tigga.

tigga.

Rikskriminalpolisen, Rikskriminalpolisen, RPS, RPS, menar menar att att lagstiftningen lagstiftningen inte inte är

är

glasklar. glasklar. Sedan Sedan det det visat visat sig sig att att tolkningen tolkningen varierade varierade mellan

mellan

olika olika polisdistrikt polisdistrikt har har har RPS RPS gett rekommendationer. Deras Deras

slutsats slutsats slutsats är är att tiggande tiggande tiggande romer romer romer kan utvisas utvisas utvisas från från Sverige Sverige om det det

finns finns misstankar misstankar om om brottslighet.

brottslighet.

På På fredagen fredagen ville ville migra migrations

migra migrations

tionsminister tions minister Tobias Billström ännu inte

kommentera kommentera Rikskriminalpolisens Rikskriminalpolisens tolkning tolkning av av lagarna.

lagarna.

– Ministern har tidigare uttryckt sin egen inställning. inställning. Men Men han

han

välkomnar en domstolsprövning, säger hans pressekreterare

Markus Markus Friberg.

Friberg.

Ann Persson

ann.persson@dn.se


ATT ATT FUNDERA FUNDERA ÖVER ÖVER: ÖVER

Ser Ser du du några några paralleller paralleller mellan händelserna i Sverige 1948 1948 1948 och

och

utvisningen utvisningen av av av romer romer från från Frankrike Frankrike och Sverige Sverige 2010?

Ser Ser du du några några några skillnader?

skillnader?

Hur Hur framställs framställs romerna romerna romerna i i i artiklarna?

artiklarna?

Skulle Skulle man man kunna kunna byta byta byta ut ut romer romer mot mot en en annan annan minoritet minoritet i i

i

sammanhanget, sammanhanget, tex tex judar judar eller eller samer? samer? Varf Varför/Varför Varf Varf ör/Varför inte?

inte?

Om Om Om du du du tillhörde illhörde resandefolket,

hur skulle du agera för att få behålla din kultur i i framtidens

framtidens

framtidens

Sverige?

Sverige?

OM OM DU DU VILL VILL VILL FÖRDJUPA FÖRDJUPA DIG:

DIG:

Hazell, Bo (2002). Resandefolket: Från tattare till traveller. Ordfront förlag.

Snarsmon – Resandebyn där vägar möts (2008) Red: Bodil Andersson,

Bohusläns museums förlag

Ett fördrivet folk – Antologi om förtryck och diskriminering av

romer/zigenare/resande (2005) Stockholm: Forum för levande historia.

Cederberg, Irka (2010) Född fördömd: Romerna - ett europeiskt dilemma.

Leopard förlag


KÄLLOR:

KÄLLOR:

Hazell, Bo (2002). Resandefolket: Från tattare till traveller. Ordfront förlag.

Snarsmon – Resandebyn där vägar möts (2008) Red: Andersson, Bodil,

Bohusläns museums förlag.

Studiehandledning för boken Snarsmon — resandebyn där vägar möts

framställd av Bodil Andersson på uppdrag av ABF.

Gaunt, David och Löfgren, Orvar (1984) Myter om svensken,

Stockholm:LiberFörlag.


Frågor?

Frågor?

Kontakta

Anna Sjölander,

Utställningen kommer,

Västarvet

0521-572685

anna.sjolander@vgregion.se

Utställningen kommer – Västarvet på turné!

More magazines by this user
Similar magazines