Vi står bara på ett ben och detta måste vara starkt och stadigt! – en ...

More documents

Recommendations

Info

För att ett socialt rum ska kunna betecknas som ett fält så måste agenterna i detta rum knytas samman av att de kämpar om något gemensamt som står på spel för dem. Dessutom måste fältet ha en viss självständighet gentemot andra fält. Tillexempel måste symboliska vinster såsom erkännande delas ut ifrån positioner inom det aktuella fältet. Det vill säga, det finns instanser inom fältet som kan konsekrera (inviga) agenterna och det finns auktoriteter som är specifika för fältet och som kan förse aktörerna med symboliskt kapital. 7 Personerna som befinner sig på det svenska litterära fältet är författare, förläggare, kritiker, bokhandlare, kulturjournalister, litteraturforskare, bibliotekarier etc. De institutioner som finns på detta fält är förlag, universitet, bibliotek, kulturtidskrifter, kultursidorna i dagstidningen, etablerade litteraturbloggar o.s.v. Förlagshistorikern Bo Peterson skriver i ett avsnitt i boken Välja och sälja om Bourdieus fält för kulturproduktion, utifrån ett förläggarperspektiv. Striderna på det litterära fältet handlar om vad som skall räknas till den goda litteraturen d.v.s. vad som är kvalitetslitteratur samt vem som skall ha den legitima rätten att döma i frågor om litterär kvalitet. 8 Ofta är det de nya aktörerna som gör intåg på fältet som strider mot de etablerade aktörer som redan har en maktposition på fältet. Trots att det förekommer strider på fältet så är det sammanhållande kittet själva tron på att man strider om något gemensamt som är värdefullt. Denna tro förenar alla stridande och striden är så att säga värd besväret. Genom tron på fältets gemensamma värderingar så byggs det upp en ekonomi som fungerar på ett annat sätt än den vanliga ekonomin. Den här ekonomin bygger på förnekandet av det ekonomiska. Helst av allt vill aktörerna på fältet uppfattas som att de i det de gör drivs av idéer, av god smak och ideal om rättvisa istället för att drivas av rent ekonomiska intressen. Denna symboliska ekonomi fungerar enbart genom att aktörerna på det gemensamma fältet gör vad de gör samtidigt som de låtsas att de inte gör det. 9 7 David Gedin, 2004, Fältets herrar, s. 16. 8 Bourdieu, 2000, Konstens regler – Det litterära fältets uppkomst och struktur. 10 ff. 9 Bo Peterson,2003, Välja & sälja –Om bokförläggarens nya roll under 1800-talet, då landet industrialiserades, tågen började rulla, elektriciteten förändrade läsvanorna, skolan byggdes ut och bokläsarna blev allt fler.. s. 41 ff. 4
En av förläggarens huvudfunktioner är att välja titlar. I sin funktion av ”upptäckare” av ”skapare” blir förläggaren ”skaparens skapare” och ”symbolisk bankir” för kulturella tillgångar. ”En förläggare är sin katalog” och hans ”ära” stallet av författare/…/ Förläggarens särmärke blir därigenom utgivningsprofilen, den aura som omger hans förlag, den ”nisch” han skapar” 10 I den ständiga kamp som pågår på fältet så är målet för medlemmarna att kunna bestämma över fältets värderingar. Förläggarna vill naturligtvis få inflytande över dessa värderingar och därmed försäljningen inom olika delar av bokmarknaden. Det som ställer till det för förlagen är att bokmarknaden inte på något sätt är likriktad enhet. Kunderna som finns på här har olika värderingar och intressen vad gäller litteratur och de befinner sig därför inom olika delar av bokmarknaden. Den logiska följden för det enskilda förlagets utgivningspolitik blir då att försöka växa sig så starka inom valda delar av branschen som möjligt så att konkurrenterna väljer andra områden. Det är även viktigt för förlagen att behålla dominansen inom de valda delarna. 11 Kan då vem som helst som kan komma in och etablera sig på det litterära fältet? Svaret är nej! Alla kan inte slå sig in här. Det finns kriterier för vem man ska vara för att passa in. Bourdieu menar att för att lyckas inom sitt fält så krävs det att man är disponerad på ett visst sätt. Det krävs tillexempel att man både praktiska och rent intellektuella kunskaper om området, det krävs att man tar ställning i striden och det krävs till viss del att man blir erkänd av de andra inom fältet, som ex. förläggare, författare, kritiker etc. Om detta skriver Donald Broady i Kulturens fält - om Pierre Bourdieus sociologi. Mellan kroppen å ena sidan och de sociala fält där människor inträder å den andra råder en outtalad omedveten ”maskopi”, brukar Bourdieu säga. ”Kroppen tänker”. För att ”känna sig hemma” inom t ex det litterära fältet, för att bli egenkänd och erkänd/…/ som, låt oss säga, litteraturkritiker, krävs att nykomlingen gjort vissa bestämda insatser och låtit sig formas så att han blir den han måste vara föra att vistas inom det litterära fältet: att han lärt sig tillräckligt om tidigare aktuella litterära fejder för att kunna urskilja de rätta 10 Petersson, 2003, s. 245. 11 Petersson, 2003, s. 253 ff. 5
Page 1 and 2: Stockholms universitet Emma Frey-Sk
Page 3: Min förhoppning är att ringa in d
Page 7 and 8: mycket tid på att göra tilltaland
Page 9 and 10: tillvägagångssätt som nästan 10
Page 11 and 12: svenska men en del får även i upp
Page 13 and 14: Enligt Maria Fröberg är den fysis
Page 15 and 16: Lättläst och övriga aktörer på
Page 17 and 18: Sen tror jag att det handlar om cen
Page 19 and 20: Men jag sa ”farbror” länge eft
Page 21 and 22: Ett sätt för alla förlag att nå
Page 23 and 24: väcker läslust? Hela poängen med
Page 25 and 26: ibliotekariernas attityder till en
Page 27 and 28: Men visst ser det olika ut på olik
Page 29 and 30: förlagen ger ut. De tre förlagen
Page 31 and 32: Nypon förlag kanske inte uppfattas
Page 33 and 34: En av mina frågor till de tre för
Page 35 and 36: Källförteckning Jag vill först o
Page 37: Norman, Helena, (2010-12-06). ”Ny

Vi står bara på ett ben och detta måste vara starkt och stadigt! – en ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?