Motion nr 2 - IOGT-NTO

Motion nr 1 

Angående alkohol på personalfester i skolans lokaler 

Det har för mig uppdagats att det förekommer alkohol på personalfester (lärare, assistenter 

m.fl.) och det i ganska stor omfattning i skolans lokaler. Det är en del kommuner som har som 

policy att inte tillåta alkohol inom skolan och det gäller alla som nyttjar lokalerna. Det är dock 

en ganska liten skara kommuner som har en sådan policy och som efterlever denna. 

Det måste ske en förändring, hur skall man förklara för eleverna och föräldrar att det är 

brukligt att deras lärare super i skolan när det är avslutning på våren och till jul. Skolan är en 

arbetsplats och ett lärosäte, där barn bland annat skall lära för livet vad som är rätt och fel och 

då måste det vara fel att de som skall lära ut detta själva super i skolans lokaler. 

Jag föreslår därför att IOGT-NTO verkar kraftfullt för 

att få ett generellt stopp för alkoholförtärning i skolans lokaler samt 

att alla kommuner upprättar en alkoholpolicy som omfattar alla skolor, fritidshem, daghem 

samt liknande verksamheter där barn är målgruppen. 

Lars Adamsson 

Uppsala 

Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 1 

Motionären tar upp ett mycket viktigt område inom alkoholpolitiken som handlar om 

alkoholförtäring i skolans lokaler. Fler och fler kommuner beslutar att tillåta att alkohol 

konsumeras i de olika skollokaler som står till buds i kommunen. Det kan finnas olika 

anledningar till detta. Ibland ser man detta som ett mer effektivt sätt att nyttja kommunernas 

lokaler. Många skollokaler används inte under kvällstid. Vid andra tillfällen känner sig 

kommunen tvingad att tillåta alkoholkonsumtion då de upplever att de inte är nog moderna 

om de skulle förbjuda alkohol i sina lokaler. 

Men precis som motionären skriver är det oerhört viktigt att upprätthålla det förbud mot 

alkoholkonsumtion som funnits, och finns, i många av landets skolor. Barn och ungdomar har 

rätt till alkoholfria miljöer och skolan är en sådan. Att deras föräldrar varit i deras skola och 

druckit alkohol kan verka oroande för många barn. Skolans personal bör inte heller förtära 

alkohol vid personalfester och liknande. 

I IOGT-NTO:s Alkohol- och Narkotikapolitiska program står att kommunerna ska fastställa 

alkoholpolitiska handlingsprogram. Det står också att läsa att ”vita zoner”, det vill säga 

punktnykterhet, och alkoholfria mötesplatser ska stödjas. Exempel är arbetsliv och barns 

uppväxttid. Från förbundsstyrelsens sida menar vi att motionärens intentioner mycket väl 

ryms inom dessa krav. 

1

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta 

att anse motion nr 1 angående alkohol på personalfester i skolans lokaler besvarad. 

2


Angående temaveckan ”Kärlek och Omtanke” 

Mitt förslag är i korthet, att IOGT-NTO-rörelsen gemensamt ska ta initiativ till en temavecka i 

februari varje år, för att lyfta fram begrepp, som kärlek och omtanke. Temat ska uppmärksammas 

genom en rad olika aktiviteter. Exempel på gemensamma inslag är: sång och musik, allsångskväll, 

poesi och diktuppläsning, dans, brevskrivande, film, caféprogram, olika mattraditioner, 

historieberättande, fester av olika slag, samtal om relationer och passion och mycket 

mer. Det är bara fantasin, som sätter gränser, för hur vi utvecklar temat ”Kärlek och 

Omtanke”. Våra medlemmar ska också få möjligheten, att träda fram någon kväll och visa 

och berätta, om sina olika hobbys. Det kan vara foto, målning, släktforskning m.m. Ett annat 

exempel på aktivitet skulle kunna vara en ”Brevskrivarvecka” i samarbete med Posten. Man 

skulle då uppmuntra människor, att skriva brev under en vecka, som sedan fick skickas 

portofritt inom Sverige. Det gäller, att förhandla med Posten, så det blir så bra, som möjligt. 

Kuverten ska vara snyggt designade och knyta an till temat. 

Syftet med temaveckan ”Kärlek och Omtanke” är, att stimulera fram gränsöverskridande aktiviteter, 

som kan ge vår vardag ett djupare innehåll. När vi bjuder till, så får vi med all sannolikhet 

både möta nya människor och se hur våra vänner växer på olika sätt. I möten med nya 

människor, så får vi också nya erfarenheter och då gäller det, att våga vara öppen och ta till 

sig detta. Det kan ibland vara omtumlande, men också tillföra våra liv många nya positiva 

värden. ”Kärlek och Omtanke” – Ett hopp, för hälsan! 

Kärlek och omtanke, oss människor emellan, är egentligen något vi ska syssla med varje dag. 

Vi vill väl alla ha ett mänskligt samhälle, att leva i? Tyvärr, så upplever vi dagligen genom 

media olika våldsaktiviteter, egoism, utanförskap, passivitet, krig och elände m.m. Vår 

”kärleksvecka” skulle bli en kontrast till allt detta. 

För att synliggöra temaveckan och ge den uppmärksamhet, så måste IOGT-NTO-rörelsen 

gemensamt ta fram marknadsföringsmaterial av olika slag. Det är också viktigt, att samarbeta 

med andra organisationer. Min motion är inte ett färdigt förslag, utan ska ses, som en idé, som 

ska utvecklas i nära samarbete med andra medlemmar. 

Jag vill föreslå årsmötet: 

att anta motionen, om att IOGT-NTO-rörelsen ska ta initiativ till, att arrangera temaveckan 

”Kärlek och Omtanke” i hela Sverige, 

att programinnehållet ska utvecklas så, att det berör och engagerar människor, 

att motionen skickas vidare till distriktsårsmötet och förbundsårsmötet i Göteborg. 

Med vänlig hälsning 

Hans-Olav HOA Austli 

Medlem i IOGT-NTO-föreningen Sirius i Nässjö. 

3

Motionen är antagen av IOGT-NTO-föreningen Sirius i Nässjö den 19 januari 2009. 

Distriktsstyrelsens yttrande 

Det är alltid viktigt, att utveckla nya idéer, som verkar genomförbara. Motionären skriver, att 

kärlek och omtanke, är något vi människor ska ägna oss åt varje dag. Vi vet ju, att det är en 

bristvara hos många, så en temavecka i ämnet kan kanske ge många en tankeställare, så att de 

får kraft till, att ändra på sina liv till det bättre. Eftersom veckan ska vara landsomfattande, så 

kommer den att engagera många människor och kan bli ett storslaget och viktigt projekt. 

Förslag till beslut vid distriktsårsmötet 

att med stöd av distriktsstyrelsens yttrande tillstyrka motionen, 

att motionen skickas vidare till förbundsårsmötet i Göteborg 2009 

att motionen därmed är besvarad och behandlad. 

Distriktsårsmötet i Jönköping beslutade att tillstyrka motionen. 


Motionären vill att IOGT-NTO årligen ska genomföra temaveckan ”Kärlek och Omtanke” i 

hela Sverige. Detta i syfte att stimulera gränsöverskridande aktiviteter som kan ge vår vardag 

ett djupare innehåll. 

Erfarenheterna från tidigare landsomfattande kampanjer inom IOGT-NTO visar att vi behöver 

prioritera hårt bland de idéer vi har för att verkligen nå en kraftsamling när vi väl genomför 

något över hela landet. Här kan till exempel nämnas Folknykterhetens vecka, 

ljusmanifestationen för narkotikans offer och Vit Jul. I nuvarande förslag till Mål och 

verksamhetsinriktning ryms för närvarande inte denna typ av temavecka. 

Motionären vill se fler gränsöverskridande aktiviteter. Från förbundsstyrelsens sida tror vi att 

dessa aktiviteter kan se olika ut på olika platser i landet. Det visar inte minst det omfattande 

arbete som distrikten lade ner under arbetet med det Regionala Utvecklingsprojektet, RUP. 

För vissa kan det vara en gemensam kampanj, medan det för andra kan vara gemensamma 

utbildningar som behövs. För somliga handlar det om att samlas och tillsammans uppdatera 

varandra på och planera olika aktiviteter. 


att avslå motion nr 2 angående temaveckan ”Kärlek och Omtanke”. 

4


Angående att arbeta för ett informationsövertag gentemot 

alkoholbranschen 

Alkoholkonsumtionen ökar kraftigt liksom skadorna. 

Samtidigt ökar alkoholreklamen som speciellt med TV fått stor genomslagskraft. Beredvilligt 

ger TV 4 så stort utrymme att kanalen kan liknas vid en alkoholreklamkanal. Även public 

service-kanalen, SVT 2, har i sitt program Go kväll på bästa sändningstid med full kraft börjat 

ge tips på (göra reklam för) olika alkoholdrycker. 

I stort sett varje tidning har en vinskribent som i redaktionell text i praktiken gör reklam för 

alkohol. Kvällspressen basunerar då och då ut tips om vin på såväl sina förstasidor som på 

löpsedlar med "krigsrubiker". 

All denna smygreklam och produktplacering, är starkt konsumtionsdrivande, vilket har fått till 

följd en ökad brottslighet i form av bland annat rattfylleri och våldsbrott. Det är därför hög tid 

att ansvariga myndigheter i samma reklamform informerar om alkoholkonsumtionens risker 

och skadliga verkningar. Motreklamen måste organiseras och bli effektiv. 

I anledning av ovanstående vill jag föreslå 

att förbundsstyrelsen får i uppdrag att utreda hur ett effektivt reklammotstånd skall läggas 

upp och utföras 

Gunnar Larsson 

Medlem i lf 1939 Strandfästet 


Angående alkoholreklam 

Ständigt ser vi både i TV och tidningar en påträngande alkoholreklam. I många matprogram 

kommer alltid frågan om vilken alkoholdryck – främst vin – som passar till olika rätter. Vi 

kunde se nu senast i programmet Go kväll hur etiketterna på vinflaskorna projicerades i TVrutan. 

De kommersiella kanalerna har ju en ohämnad reklam för olika spritdrycker. Vi har ett 

ökande antal människor som har missbruksproblem. Vidare påverkas våra barn och ungdomar 

av all alkoholreklam. För en tid sedan var det en artikel i DN där Mikael Bedrup tidigare 

missbrukare som nu utbildar sig till präst säger att han i vissa kyrkor inte kan gå till nattvarden 

därför att inte vinet är helt alkoholfritt. Det är märkligt att ingen hänsyn tas till den som 

antingen inte vill eller inte kan dricka alkohol. Alkoholen hr på många sätt blivit så påträngande. 

Det är viktigt att vi påtalar detta för riksdagen och regeringen. IOGT-NTO måste ta upp detta 

minoritetsförtryck som en stor del av vårt folk utsätts för. 

5

Vi föreslår att Jönköpings IOGT-NTO:s årsmöte tillstyrker hos IOGT-NTO-förbundets 

årsmöte/kongress 

att beslut om att hos regeringen och påtala de skador som alkoholreklamen medför, 

att hos Svenska Kyrkans beslutande organ/kyrkomötet/påtala lämpligheten av att 

nattvardsvinet blir en helt alkoholfri dryck, 

att IOGT-NTO klarlägger exempelvis i Accent vilka regler som f n gäller för 

alkoholreklam. Det är viktigt att vi som medlemmar kan påtala när övertramp sker. 

Vetlanda 2009-02-08 

Brita Isaksson Bengt Isaksson 

Medlemmar i lf 306 Fridsam i Vetlanda 

Motionen är antagen av distriktsstyrelsen vid mötet den 23 februari 2009. 


Före betalkanalernas tid var det totalt förbjudet med reklam i TV, men det känns ändå inte 

som det var så länge sedan. Nu verkar allt tillåtet och det är inte fel, att frågan ställs: - Vilka 

regler gäller egentligen!? När det handlar om nattvardsvinet, så är det underligt med detta 

motstånd. Debatten har ju pågått länge. Det är viktigt, att motionärerna tar upp dessa ämnen, 

för det är något, för oss inom nykterhetsrörelsen, att driva. Vi kan ta hjälp av media, Accent 

inräknad, för att få ut vårt budskap. 


att med stöd av distriktsstyrelsens yttrande tillstyrka motionen. 

att motionen skickas vidare till förbundsårsmötet i Göteborg 2009. 

att motionen därmed är behandlad och besvarad. 



Angående reklam för vin i matlagningsprogram 

Årsmötet den 15 februari i lf 154 Enighet Sågmyra enades om att skicka följande motion till 

distriktsårsmötet. 

En samlad aktion från hela Dalarna skulle ha en bättre effekt än om en enskild förening 

protesterade. 

6

Är det inte dags för ett Dalauppror mot de ökande inslagen av främst viner i SVT och SR? I 

varje matprogram skall det utprovas lämpliga viner, t.o.m. vardagsrätten kåldolmar slipper 

inte undan. Vem är inte lämpligare att protestera än vår rörelse som ordnar ”Vit Jul” och 

Folknykterhetens dagar? 

Vi har även ett tryck från andra som inte är medlemmar att vi borde reagera. Gunilla Axell i 

TV-programmet ”Fråga doktorn” gjorde ett engagerat inlägg i samband med ett besök av 

Benny Haag, där hon kritiserade massmedias inflytande i alkoholfrågan. Tyvärr verkar det ha 

gått förbi ohört i SVT och SR:s lokaler. 

IOGT-NTO 154 Enighet Sågmyra föreslår distriktsårsmötet besluta 

att under 2009 genomföra uppror mot vin- och spritpropaganda i matprogram i framförallt 

TV. 

IOGT-NTO 154 Enighet Sågmyra 

Distriktsrådets yttrande 

Sågmyraföreningen sätter fingret på några av våra hjärtefrågor, nämligen opinionsbildning 

och alkoholpolitik. Vi som rörelse behöver visa vår kämpaglöd som byggt vår rörelse i över 

etthundra år. 

IOGT-NTO-rörelsens medlemmar har kunskapen, glöden och frustrationen för att göra våra 

röster hörda så att alkoholkapitalet blir darriga. Gå ut och gör oss besvärliga och låt kampen 

fortsätta i stort och smått. 

Distriktsrådet föreslår därför årsmötet besluta 

att göra ett enat upprop från IOGT-NTO-rörelsen i Dalarna, men också i övriga landet, 

att ge föreningar och enskilda medlemmar en uppmaning om att agera även på lokalplanet 

samt 

att föra motionen vidare till IOGT-NTO-rörelsens kongresser 2009. 

Distriktsårsmötet beslutade 

att föra motionen vidare till kongressen 2009. 

Krister Broberg 

Ordförande 

IOGT-NTO Dalarna 

7

Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 3, motion nr 4 och motion nr 

5 

Motionärerna pekar på hur alkoholreklamen tar sig nya uttryck i takt med att alkoholindustrin 

behöver fler kanaler för att nå ut med sitt budskap om att fler ska köpa deras produkter. 

Främst pekas det på olika matprogram i TV, där alkohol på ett tillsynes naturligt sätt 

provsmakas och rekommenderas till olika måltider samt vinskribenter i tidningar som under 

recensionens beskydd gör reklam för olika produkter. En motionär tar också upp frågan om 

alkoholfritt nattvardsvin i kyrkan. 

Alkoholreklam i olika former har helt klart påverkan på människors konsumtionsvanor, 

annars skulle troligen inte de miljontals kronor som spenderas på reklam förekomma. Numera 

finns det också stöd i forskningen för att alkoholreklam ökar konsumtionen, främst bland 

ungdomar, och att fler av de ungdomar som ännu inte börjat konsumera alkohol gör det om de 

utsätts för alkoholreklam. Denna forskning har en enig vetenskapsgrupp, tillsatt av Europeiska 

kommissionen, nyligen ställt sig bakom. 

Därför är det beklagligt att Sverige år 2003 åter införde alkoholreklam i tryckta tidskrifter. 

Detta infördes inte av EU utan av den svenska Marknadsdomstolen. Denna såg sig tvingad att 

införa det då de inte trodde att EG-domstolen vid en prövning skulle tycka att ett totalförbud 

mot reklam var proportionerligt mot den folkhälsovinst som skulle göras. Några år efter detta 

beslut visade det sig att EG-domstolen kraftfullt gav den franska staten rätt för dem att behålla 

sina stränga alkoholreklamregler av just hälsoskäl. Sveriges riksdag borde åter pröva frågan 

om totalförbud av reklam i tryckta tidskrifter. 

Ett område där det råder totalförbud för alkoholreklam är i TV. Tyvärr har detta inneburit att 

bland annat TV3 och TV5 sänder från Storbritannien. Det gör att de kan tillämpa andra, mer 

liberala, reklamregler. Därför är detta det område som tydligast påverkas inom ramen för EU. 

Alkoholreklam i TV styrs av det så kallade Audiovisuella direktivet. Vid förra revideringen 

av direktivet år 2006 var bland andra IOGT-NTO aktiva i att försöka införa en artikel om att 

det skulle vara förbjudet i hela EU att sända alkoholreklam före kl 21.00. Tyvärr föll 

förslaget, men mycket positivt var att över 200 europaparlamentariker stödde förslaget. 

Alkoholreklam som påverkar barn och ungdomar är en fråga som berör många fler inom EU 

än svenskar. Vid nästa revidering, som sker inom några år, finns möjligheter att påverka i 

frågan. 

Till detta kommer den smygreklam av alkohol som förekommer i matprogram och i 

vinspalter. Här skulle vi, precis som motionärerna föreslår, kunna göra mycket mer när det 

gäller opinionsbildning. Exakt vilka insatser som är mest effektiva för att uppnå syftet är 

någonting som den kommande förbundsstyrelsen skulle behöva titta närmare på. Handlar det 

om att direkt påverka riksdag och regering eller kan ett upprop bland allmänheten vara mer 

effektivt? Ärendet behöver utredas så att vi får en verkningsfull strategi. 

Frågan om att för Svenska kyrkan påtala lämpligheten av att nattvardsvinet blir en helt 

alkoholfri dryck är delvis komplicerad. Det vin som används vid nattvarden har av 

nykterhetsrörelsen av hävd och tradition inte betraktats som ett brott mot nykterhetslöftet, 

eftersom detta vin av religiösa skäl inte anses vara just vin, utan Jesu blod. Det betyder att 

frågan om alkoholfritt nattvardsvin inte behöver prioriteras under den kommande perioden. 

Mot det ska ställas att det finns personer som av nykterhetsskäl eller av skäl som tidigare 

missbruk inte vill eller kan ta nattvarden om vinet innehåller alkohol. Att det i de fallen finns 

ett fullgott alkoholfritt alternativ är viktigt. 

8


att anse motion nr 3 besvarad avseende förslaget att uppdra åt förbundsstyrelsen att utreda 

hur ett effektivt reklammotstånd ska läggas upp och utföras samt 

att anse motion nr 4 angående alkoholreklam och motion nr 5 angående reklam för vin i 

matlagningsprogram besvarade. 

9


Angående missbruksvård 

Droger är något som sedan urminnes tider har tillhört vår och många andras kulturer. För 

några handlar det om ett begränsat njutningsmedel, men för de allra flesta kan det förknippas 

med oöverlagda handlingar och all den skam och skuld det för med sig. Allt för många vet 

också vad det innebär att ha någon i sin närhet som inte behärskar bruket av alkohol eller som 

missbrukar andra droger. Det är människor som i sin vardag utsätts för förnedring, svek och 

våld av någon de vill kunna älska. 

Under en tioårsperiod har insatserna mot alkohol och andra droger i Stockholm, men också i 

övriga landet, minskat samtidigt som missbruket ökar, speciellt bland ungdomar. 

Om vi även fortsättningsvis vill sträva efter en drogfri vardag för att barn, makar, och andra 

ska slippa bli utsatta för någon närståendes missbruk. Samt om vi själva vill slippa möta vår 

egen svaghet i varje människas längtan efter att döva smärta och förbättra vår tro på oss 

själva, då måste vi inse att alla måste delta i kampen mot droger och att detta kommer att ta 

del av samhällets resurser. 

Resurser måste finnas för det preventiva arbetet med information till ungdomar, blivande 

föräldrar och till riskgrupper, t ex tonårsföräldrar. Vi måste också våga tro att de som idag 

missbrukar kan återgå till ett drogfritt liv genom vård och stöd från samhället. 

För att anhöriga ska kunna hjälpa sin missbrukare och för att de själva ska kunna få det stöd 

de behöver, är det av största vikt att det finns en väl fungerande samhällsupplysning. Vi måste 

tala öppet om vad missbruk och beroende innebär för att på så sätt underlätta för familjer som 

behöver söka hjälp. 

Socialtjänst och andra måste säkerställa att stöd och behandlingsinsatser riktas just till de 

grupper och individer som har störst hjälpbehov. Missbruksproblemen i till exempel 

Stockholm kan minskas radikalt med samordning och samverkan mellan olika aktörer, 

däribland IOGT-NTO-rörelsen. 

Jag föreslår därför 

att IOGT-NTO verkar för att påverka beslutsfattare på nedanstående punkter. 

1. Fortbildning för personal inom staten som har kontakter med missbrukare eller deras 

anhöriga ges i syfte att fördjupa kunskaperna om missbruk av alkohol samt om 

konsekvenserna för anhöriga. 

2. Utbildningen på socialhögskolorna får större inslag av fördjupad kunskap om 

missbruk, missbrukare och deras anhöriga. 

3. Vårdgaranti inrättas för missbrukare som innebär att den som själv söker hjälp ska 

säkerställas vård inom två månader och en vårdplan med uppföljning ska finnas. 

4. För att säkerställa att missbruksvården bedrivs av kompetent personal ska IOGT-NTO 

verka för att en missbruksvårdsinspektör tillsättes. 

10

Annette Öhman 

Stockholms distrikt av IOGT-NTO 

Motionen behandlades och godkändes vid Lf 4616 Hässelbys årsmöte den12 februari 

2009 samt Stockholms distrikts årsmöte 4 april 2009. 


Motionären föreslår åtgärder som är viktiga för att säkerställa att missbruksvården i Sverige 

blir än bättre. Idag är det alltför många som inte får den vård de behöver inom den tid som är 

önskvärd. Anledningarna till detta är många men oftast beror det på resursbrist. I en tid när 

antalet missbrukare ökar är det förödande med en politik som prioriterar ned missbruksvården. 

Riksdag, landsting och kommuner har ett ansvar att fortsatt prioritera detta område. Att 

storsatsa på missbruksvård är en investering för samhället. 

I motionen lyfts fortbildning inom missbruk, missbrukare och dess anhöriga fram för bland 

annat personal inom staten som kommer i kontakt med dessa samt inom 

socionomutbildningen. Krav som dessa är viktiga och något som IOGT-NTO samtycker till. 

Det gäller inte bara personal inom staten utan också personal inom landsting och kommuner 

som kommer i kontakt med detta. Utbildningen behöver inte bara gälla socionomer utan också 

utbildningar till läkare, polis och lärare. 

Motionären föreslår att en vårdgaranti på två månader inrättas. I dag är vårdgarantin för 

missbrukare tre månader men har i utvärderingar visat sig inte hålla. Många får vänta 

betydligt längre på vård. Även om vi ännu inte har nått tremånadersmålet för vårdgarantin kan 

det finnas anledning att skärpa kravet till två månader, precis som motionären föreslår. 

Egentligen borde förstås en person med missbruk få vård på en gång, då man är som mest 

mottaglig. Det en resursfråga, men en vårdgaranti på två månader vore att föredra. 

Slutligen föreslår motionären att IOGT-NTO ska verka för att en missbruksvårdsinspektör ska 

tillsättas. Detta för att säkerställa att missbruksvården bedrivs av kompetent personal. Men det 

kan också finnas andra sätt att säkerställa kompetensen för missbruksvården. Det svåra är att 

fastställa hur många inspektörer som ska finnas och var de ska vara placerade. Det kan handla 

om landsting likaväl som kommuner. Däremot står det helt klart att mer resurser behöver 

satsas på detta. 


att bifalla punkterna 1, 2 och 3 i motion nr 6 samt 

att avslå punkt 4 i motion nr 6 angående missbruksvård. 

11


Angående mötesrättigheter och beslutsformer vid kongress 

Vid kongressen i Uppsala 2007 antogs, efter ett mycket bra förarbete, nya reviderade stadgar. 

Något som länge har varit praxis inom IOGT-NTO och som vi finner beklagligt är förbundsstyrelsens 

rösträtt på kongressen. Detta uppmärksammades inte under förra kongressen mer 

än att flera ombud vittnade om konsekvenserna av styrelsens rösträtt. 

Den nuvarande skrivelsen i stadgarna ser ut som följande (endast de två första styckena under 

paragrafen). 

§ 2:5 Mötesrättigheter och beslutsformer 

Varje löftesbunden medlem i IOGT-NTO-rörelsen har närvaro- och yttranderätt på 

kongressen. Mötesordföranden kan ge ytterligare yttranderätt till andra närvarande. 

Varje ombud och ledamot av förbundsstyrelsen samt föredragande revisor har förslags- och 

rösträtt. Ingen har rösträtt i frågor som rör egen förvaltning eller eget arvode. 

Antalet ”normala” ombud är 100. Dessa fördelas mellan distrikten beroende på medlemsantal. 

Dessutom har alltså styrelse och föredragande revisor rösträtt. De senaste åren har det handlat 

om ytterligare 13-14 röster. 

Vi tycker att det är olämpligt av flera skäl att förbudsstyrelsen har rösträtt på kongressen. Till 

att börja med vill vi peka på det direkt olämpliga att förbundsstyrelsen i dag har rätt att välja 

sina egna granskare. Kongressen har i dag tre olika granskningsinstanser. Dessa är revisionsutskottet, 

revisorer och valberedning. Stadgarna ger styrelsen rätt att medverka i alla beslut, 

inklusive dessa, dock inte i egen förvaltning eller frågor om arvode. 

Vi hävdar dock att styrelsen redan genom att vara styrelse har oerhört stort inflytande över 

kongressen, även om vi tar bort rösträtten. En av styrelsens viktigaste uppgifter under 

kongressmandaten är att titta framåt och lägga fram förslag på Mål- och verksamhetsinriktning, 

budget och övriga förslag. Det är redan en stor möjlighet att påverka ombudsförsamlingen, 

att inneha formulerings- och initiativprivilegiet. Vi känner att vi bör stanna där. 

Många andra organisationer har gjort så att förbundsstyrelsen har förslags- och yttranderätt på 

sina kongresser. Makten och besluten lämnar man till ombuden. UNF har länge haft den ordningen. 

Det är också ganska självklart om man tar sig en funderare på vem som egentligen bör 

ha makten på kongresserna. Det är medlemmarna, som representeras av 100 ombud. Visserligen 

kan man hävda att förbundsstyrelsen representerar medlemmarna också, men dock ganska 

avlägset. Styrelsen är vald för två år sedan, ombuden på kongressårets distriktsårsmöten eller 

via föreningsårsmöten. Avståndet från den vid gällande kongress aktiva medlemskåren är 

ganska stort. 

Samma argument bör gälla även för föredragande revisor. 

När vi ändå är inne och pillar i paragrafen tycker vi att vi kan rensa bort det övertydliga i att 

medlemmar har närvarorätt på våra kongresser, då detta är enda gången stadgarna talar om begreppet 

närvarorätt. Det ger bilden av att inga andra får närvara under kongressen vilket ger 

meningen ”Mötesordföranden kan ge ytterligare yttranderätt till andra närvarande” en oklar 

innebörd. Dessa närvarande måste då således vara medlemmar och redan innefattas av 

yttranderätten. Vi vet att vi redan i dagsläget har flera externa gäster vid våra kongresser, och 

så vill vi ha det. 

12

Meningen ”Ingen har rösträtt i frågor som rör egen förvaltning eller eget arvode” tappar också 

innebörd då styrelsen och revisor förlorar sin rösträtt. Det enda tillfället en sådan mening 

skulle kunna ha betydelse är om man någon gång i framtiden, vilket vi starkt motsätter oss, 

skulle ge ombuden arvoden. Men då skulle ändå ombuden vara de enda rätta att fatta ett 

sådant beslut, varför vi yrkar på att meningen stryks. 

Vi föreslår kongressen besluta 

att paragraf 2:5 Mötesrättigheter och beslutsformer ändras till: 

Varje löftesbunden medlem i IOGT-NTO-rörelsen har yttranderätt på kongressen. 

Mötesordföranden kan ge ytterligare yttranderätt till andra närvarande. 

Varje ombud har förslags- och rösträtt. Ledamot av förbundsstyrelsen samt föredragande 

revisor har yttrande- och förslagsrätt. 

Skövde 2009- 01- 27 

Inga-Lill Bergsten 

Distriktsstyrelsen beslöt vid sitt möte 2009-02-03 

att tillstyrka motionen och föreslå årsmötet att göra detsamma samt att sända den vidare till 

kongressen 2009. 

Distriktsstyrelsen för IOGT-NTO Skaraborgs Distrikt 

Skövde 2009-02-03 

IOGT-NTO Skaraborg Distrikts årsmöte 2009-03-28 beslutade att tillstyrka motionen 

och sända den vidare till IOGT-NTO Kongressen 2009 i Göteborg. 


Angående mötesrättigheter och beslutsformer vid kongress 

Vid kongressen i Uppsala 2007 antogs, efter ett mycket bra förarbete, nya reviderade stadgar. 

Något som länge har varit praxis inom IOGT-NTO och som vi finner beklagligt är 

förbundsstyrelsens rösträtt på kongressen. Detta uppmärksammades inte under förra 

kongressen mer än att flera ombud vittnade om konsekvenserna av styrelsens rösträtt. 

Den nuvarande skrivelsen i stadgarna ser ut som följande (endast de två första styckena under 

paragrafen). 

§ 2:5 Mötesrättigheter och beslutsformer 

Varje löftesbunden medlem i IOGT-NTO-rörelsen har närvaro- och yttranderätt på 

kongressen. Mötesordföranden kan ge ytterligare yttranderätt till andra närvarande. 

13

Varje ombud och ledamot av förbundsstyrelsen samt föredragande revisor har 

förslags- och rösträtt. Ingen har rösträtt i frågor som rör egen förvaltning eller eget 

arvode. 

Antalet ”normala” ombud är 100. Dessa fördelas mellan distrikten beroende på medlemsantal. 

Dessutom har alltså styrelse och föredragande revisor rösträtt. De senaste åren har det handlat 

om ytterligare 13-14 röster. 

Vi tycker att det är olämpligt av flera skäl att förbudsstyrelsen har rösträtt på kongressen. Till 

att börja med vill vi peka på det direkt olämpliga att förbundsstyrelsen i dag har rätt att välja 

sina egna granskare. Kongressen har i dag tre olika granskningsinstanser. Dessa är revisionsutskottet, 

revisorer och valberedning. Stadgarna ger styrelsen rätt att medverka i alla beslut, 

inklusive dessa, dock inte i egen förvaltning eller frågor om arvode. 

Vi hävdar dock att styrelsen redan genom att vara styrelse har oerhört stort inflytande över 

kongressen, även om vi tar bort rösträtten. En av styrelsens viktigaste uppgifter under kongressmandaten 

är att titta framåt och lägga fram förslag på Mål- och verksamhetsinriktning, 

budget och övriga förslag. Det är redan en stor möjlighet att påverka ombudsförsamlingen, att 

inneha formulerings- och initiativprivilegiet. Vi känner att vi bör stanna där. 

Många andra organisationer har gjort så att förbundsstyrelsen har förslags- och yttranderätt på 

sina kongresser. Makten och besluten lämnar man till ombuden. UNF har länge haft den ordningen. 

Det är också ganska självklart om man tar sig en funderare på vem som egentligen bör 

ha makten på kongresserna. Det är medlemmarna, som representeras av 100 ombud. Visserligen 

kan man hävda att förbundsstyrelsen representerar medlemmarna också, men dock 

ganska avlägset. Styrelsen är vald för två år sedan, ombuden på kongressårets distriktsårsmöten 

eller via föreningsårsmöten. Avståndet från den vid gällande kongress aktiva medlemskåren 

är ganska stort. 

Samma argument bör gälla även för föredragande revisor. 

När vi ändå är inne och pillar i paragrafen tycker vi att vi kan rensa bort det övertydliga i att 

medlemmar har närvarorätt på våra kongresser, då detta är enda gången stadgarna talar om 

begreppet närvarorätt. Det ger bilden av att inga andra får närvara under kongressen vilket ger 

meningen ”Mötesordföranden kan ge ytterligare yttranderätt till andra närvarande” en oklar 

innebörd. Dessa närvarande måste då således vara medlemmar och redan innefattas av yttranderätten. 

Vi vet att vi redan i dagsläget har flera externa gäster vid våra kongresser, och så vill 

vi ha det. 

Meningen ”Ingen har rösträtt i frågor som rör egen förvaltning eller eget arvode” tappar också 

innebörd då styrelsen och revisor förlorar sin rösträtt. Det enda tillfället en sådan mening 

skulle kunna ha betydelse är om man någon gång i framtiden, vilket vi starkt motsätter oss, 

skulle ge ombuden arvoden. Men då skulle ändå ombuden vara de enda rätta att fatta ett 

sådant beslut, varför vi yrkar på att meningen stryks. 


att paragraf 2:5 Mötesrättigheter och beslutsformer ändras till 

14

Varje löftesbunden medlem i IOGT-NTO-rörelsen har yttranderätt på kongressen. 

Mötesordföranden kan ge ytterligare yttranderätt till andra närvarande. 

Varje ombud har förslags- och rösträtt. Ledamot av förbundsstyrelsen samt 

föredragande revisor har yttrande- och förslagsrätt. 

Bo Bergman 

Göteborg den 26 februari 2009 


Distriktsstyrelsen beslöt vid sitt möte 2009-02-24 att tillstyrka motionen och föreslå årsmötet 

att göra detsamma samt att sända den vidare till kongressen 2009. 

Vid D-årsmötet den 21 mars tillstyrktes motionen. 

Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 7 och motion nr 8 

Förbundsstyrelsen delar inte motionärernas uppfattning om att rösträtt för styrelsen ger alltför 

stor makt i förhållande till ombuden. Rösträtten medför, enligt förbundsstyrelsen, ytterligare 

ett tryck på styrelsen att fullfölja och ta ansvar för beslut som man är med och beslutar om. 

I fråga om närvarorätten anser förbundsstyrelsen att denna är oerhört central och bör ej tas 

bort ur paragrafen. Om ordet tas bort kan det innebära kongresser utan rätt för medlemmar att 

närvara. 


att avslå motion nr 7 angående mötesrättigheter och beslutsformer vid kongress och motion 

nr 8 angående mötesrättigheter och beslutsformer vid kongress. 

(Vid styrelsens beredning av motion nr 7 och motion nr 8 reserverade sig Joakim Löfbom och 

Erik Wagner till förmån för motionärerna.) 

15


Angående att valberedningsarbete är hjälpt av en formaliserad 

nominering 

Att vara valberedning är ett roligt och viktigt uppdrag, men kan vara besvärligt. När vi i 

IOGT-NTO-rörelsen inte har något formaliserat sätt att nominera personer så måste valberedningen 

lita till sitt eget och sina vänners kontaktnät. 

För att underlätta och bredda juniordistriktens valberedningars möjligheter att hitta bra kandidater 

till sina distriktsstyrelser så bör IOGT-NTOs juniorförbund, och även de föreningar 

inom UNF och IOGT-NTO som är fadderföreningar för en Junis-förening, införa en punkt på 

dagordningen på sina föreningars årsmöten där nominering av personer till juniordistriktets 

styrelse äger rum. 

Jag tror att detta är något som stärker demokratiprocessen inom IOGT-NTO-rörelsen. Det gör 

också att bandet mellan UNF- och IOGT-NTO-föreningen och dess fadderförening blir mer 

tydligt. 

Denna nominering ska inte ersätta valberedningens arbete, utan vara ett stöd till denna. Det 

betyder att valberedningen, förutom genom denna nominering, är fri att nominera andra valbara 

kandidater. 

Jag föreslår IOGT-NTO:s kongress besluta: 

att införa en punkt på dagordningen på de IOGT-NTO-föreningar, som är fadderförening 

för en eller flera Junis-föreningar, där nominering till juniordistriktets styrelse äger rum. 

Ylva Hansson 

Medlem i lf 5125 Tollare, Stockholm 

Ordförande i jf 167 Björknäs, Stockholm 

Ombud till IOGT-NTO:s Juniorförbunds kongress. 


I nuläget har IOGT-NTO inte några frågor om nomineringar inskrivna i sina stadgar och ser 

heller inget behov av att göra en sådan stadgändring. Frågan bör aktualiseras med valberedningarna 

av distriktsstyrelserna och vid de utbildningar som genomförs för valberdningar. 


att avslå motion nr 9 angående att valberedningsarbete är hjälpt av en formaliserad 

nominering. 

16


Angående ej inbetalda medlemsavgifter 

Vi, i styrelsen för lf 47 Torshälla av IOGT-NTO, framför härmed våra synpunkter på 

nuvarande bestämmelser vad gäller inbetalda medlemsavgifter. 

Enligt uppgift från medlemsregistret får medlem som inte betalat sin medlemsavgift påminnelse 

vid två tillfällen efter ordinarie utskick och stryks sen om betalning inte skett. Detta 

enligt kongressbeslut. 

Inom de flesta föreningar och organisationer är man inte längre medlem om medlemsavgiften 

inte betalas i tid, det vill säga under året. Det dröjer alltså inte flera år innan man styrks som 

medlem. 

Enligt de bestämmelser som nu råder inom IOGT-NTO har alltså helt fel statistik vid årsslutet 

även om korrigeringar nu ska ske enligt löpande systemet beroende på inträdesdatum. 

Följden av detta? Mycket missvisande information inte bara till lokalföreningar, krets och 

distrikt utan också till media vid de tillfällen uppgifter ska tillkännages. 

Dessutom ekonomiska aspekter 

a) Förväntade inkomster till förbundet stämmer inte. 

b) Fel utbetalningar till distrikten från förbundet. 

c) För stora utgifter för lokalföreningarna, dels avgift till respektive krets och avgifter för 

utskick av program och annan information. 

Vårt yrkande 

att medlem som inte betalat sin medlemsavgift stryks efter ETT år om medlemsavgiften 

inte erlagts efter påminnelser. 

Torshälla 2009-02-10 

Styrelsen för lf 47 Torshälla av IOGT-NTO 

Kerstin Adolfsson Birgitta Andersson 

ordförande sekreterare 


Distriktet instämmer i motionens syfte om att vi bör ha ett aktuellt medlemsregister. Vi är 

tveksamma till om ett år är praktiskt genomförbart med nuvarande rullande medlemsinträde. 

Frågan är värd att diskuteras varför distriktsstyrelsen föreslår 

att distriktsårsmötet beslutar sända motionen vidare till kongressen. 

17

Södermanlands distrikt av IOGT-NTO 

Distriktsstyrelsen 


Motionären tar upp en viktig aspekt när det gäller våra medlemmar och medlemsavgifter. 

Självklart ska varje medlem betala sin medlemsavgift i IOGT-NTO årligen, och om man inte 

betalar sin avgift ska man inte längre vara medlem. 

Som medlem får man varje år ett inbetalningskort på sin medlemsavgift och vi har också som 

rutin att från centralt håll skicka två påminnelseavier om medlemmen inte betalat sin avgift. 

Vid IOGT-NTO:s kongress 2005 beslutades att medlem som inte betalt avgiften stryks automatiskt 

efter två år. Två år behövs för att föreningarna ska få tid att kontakta sina medlemmar 

och motivera till fortsatt medlemskap. Lokalföreningar som har kontakt med sina medlemmar, 

och som också kontaktar sina nya medlemmar, kan med enkla medel hålla sin del av IOGT- 

NTO:s medlemsregister aktuellt genom att rapportera in när exempelvis en medlem vill lämna 

IOGT-NTO. Föreningarna har en viktigt roll i att hålla ett korrekt och uppdaterat 

medlemsregister. 

Förutom att den personliga kontakten med medlemmen ökar betalningsfrekvensen, skapar den 

en kontakt mellan föreningen och medlemmen som motiverar till fortsatt medlemskap. 


att avslå motion nr 10 angående ej inbetalda medlemsavgifter. 

18


Angående medlemsuppbörd för nya medlemmar 

Idag registreras nya medlemmar löpande utifrån det tillfälle de skriver under medlemsansökan. 

Då den första medlemsavgiften betalas täcker den ett år framåt. Eventuella restanter 

påminns vid olika tillfällen och på medlemslistorna som föreningarna får vid årsskiftet står 

dessa som ”restanter” om denne inte betalat sin första medlemsavgift. När föreningarna ska 

göra den nye medlemmen uppmärksam på att avgiften inte är betald så kan man inte bara gå 

på noteringen ”restanter” utan man måste kolla inträdestiden. Detta är förvillande och skapar 

osäkerhet. 

Förändringar och nyheter ger inte alltid förbättringar. I Norrbotten vill vi gå tillbaka till det 

gamla systemet. Alltså att medlemmen betalar sin första avgift som gäller det kalenderår man 

blir medlem och nästa uppbördsperiod blir då från 1 januari till och med 31 december påföljande 

år. Eftersom först årets avgift nu ligger på 50 kronor, så blir medlemsavgiften ändå låg 

för första året, så även de som blir medlem när halva året gått, får om man slår ut det på en 

månadskostnad en billig avgift, för vi vill också att inträdesavgiften ska täcka påföljande år 

för dem som blir medlem under sista kvartalet. Annars blir det svårigheter att värva nya medlemmar 

under årets sista kvartal. Detta system skulle för kansliet ge förenklade rutiner vid 

utskick av medlemsuppbörd och påminnelser, samtidigt som det ger oss ute på fältet enklare 

möjligheter att jaga in avgifterna från restanter 

Vi föreslår kongressen 2009 besluta 

att gå tillbaka till det gamla medlemsuppbördssystemet, som följer kalenderåret, 

att för den som blir medlem sista kvartalet ska inträdesavgiften gälla för det påföljande 

kalenderåret samt 

att förbundets så kallade 250-krona ska grundas på alla de medlemmar som betalat 

medlemsavgift för hela det gällande kalenderåret, det vill säga även för de som blir 

medlemmar under det sista kvartalet året dessförinnan och som betalat inträdesavgift. 

För distriktsstyrelsen i Norrbottens distrikt 

Sigrid Söderholm 

DO 

IOGT-NTO Västerbottens distriktsstyrelse föreslår 

att årsmötet ställer sig bakom motionen och skickar den vidare till kongressen i Göteborg 

2009. 

Antaget av IOGT-NTO-distriktet i Västerbottens årsmöte 29 april 2009. 

19


Angående medlemsuppbörd nya medlemmar 

Idag registreras nya medlemmar löpande utifrån det tillfälle de skriver under medlemsansökan. 

Då den första medlemsavgiften betalas täcker den ett år framåt. Eventuella restanter 

påminns vid olika tillfällen och på medlemslistorna som föreningarna får vid årsskiftet står 

dessa som ”restanter” om denne inte betalat sin första medlemsavgift. När föreningarna ska 

göra den nye medlemmen uppmärksam på att avgiften inte är betald så kan man inte bara gå 

på noteringen ”restant” utan man måste kolla inträdestiden. Detta är förvillande och skapar 

osäkerhet. 

Förändringar och nyheter ger inte alltid förbättringar. I Norrbotten vill vi gå tillbaka till det 

gamla systemet. Alltså att medlemmen betalar sin första avgift som gäller det kalenderår man 

blir medlem och nästa uppbördsperiod blir då från 1 jan tom 31 dec påföljande år. Eftersom 

första årets avgift nu ligger på 50 kr, så blir medlemsavgiften ändå låg för första året, så även 

de som blir medlem när halva året gått, får om man slår ut det på en månadskostnad en billig 

avgift, för vi vill också att inträdesavgiften ska täcka påföljande år för dem som blir medlem 

under sista kvartalet. Annars blir det svårigheter att värva nya medlemmar under årets sista 

kvartal. Detta system skulle för kansliet ge förenklade rutiner vid utskick av medlemsuppbörd 

och påminnelser, samtidigt som det ger oss ute på fältet enklare möjligheter att jaga in 

avgifterna från restanterna. 

Vi föreslår att kongressen 2009 beslutar 

att gå tillbaka till det gamla medlemsuppbördssystemet, som följer 

kalenderåret 

att för den som blir medlem sista kvartalet ska inträdesavgiften gälla för det påföljande 

kalenderåret 

att förbundets så kallade 250 kr ska grundas på alla de medlemmar som betalar 

medlemsavgift för hela det gällande kalenderåret, dvs även för de som blev medlem 

under det sista kvartalet året dessförinnan och som betalat inträdesavgiften. 

För DS i Norrbottens distrikt 

Sigrid Söderholm/DO 


DS förslår att IOGT-NTOs distriktsårsmöte beslutar att anta denna motion som sin egen och 

skicka den vidare till IOGT-NTOs kongress i Göteborg 

IOGT-NTOs distriktsårsmöte i Norrbotten beslutade i enlighet med DS förslag att 

skicka denna motion som sin egen till kongressen 2009. 

20


Angående att medlemskapet i IOGT-NTO ska vara baserat på 

kalenderår 

Sedan förbundet införde rullande 12-månaders medlemsperiod har man inte kunnat få en tillförlitlig 

uppgift på hur många betalande medlemmar man har i föreningarna. I medlemsregistret 

har man angetts som ”resterande” med medlemsavgiften redan när inbetalningskorten för 

medlemsavgiften skickats ut. Trots det kan man ha haft ett par månader kvar innan det gått 

tolv månader sedan man senast betalade. Administrationen av medlemskapet blir enklare om 

medlemsåret är från 1/1 till och med 31/12. Som medlem behöver man då inte komma ihåg 

vilken månad man gick med och när man betalade senast. 

Vi föreslår 

att medlemsavgift betalas per kalenderår för alla medlemmar och 

att distriktsårsmötet beslutar ställa sig bakom motionen och översända den till 

förbundskongressen i Göteborg. 

Skånes distrikt av IOGT-NTO 

Distriktsstyrelsen 

Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 11, motion nr 12 och motion 

nr 13 

Under en fyraårsperiod har vi som motionärerna påpekar tillämpat så kallad rullande avisering 

av medlemsavgiften. Den enskilde medlemmen betalar alltså sin medlemsavgift för en tolvmånadersperiod 

i stället för det innevarande kalenderåret. 

Förbundsstyrelsen har också insett att detta skapar vissa problem i exempelvis medlemslistor. 

Det skapar också mycket merarbete för Medlemsservice, som gör medlemsavgiftsaviseringar 

tolv gånger per år istället för en gång per år om vi skulle tillämpa kalenderårsavisering. 

Förbundsstyrelsens slutsats är liksom motionärens att vi ska återgå till kalenderårsavisering 

enligt förbundsstyrelsens förslag nr 3. 


att med hänvisning till förbundsstyrelsens förslag nr 3 avslå tredje att-satsen i motion nr 11 

och motion nr 12 samt 

att i övrigt anse motion nr 11 angående medlemsuppbörd till nya medlemmar, motion nr 12 

angående medlemsuppbörd till nya medlemmar och motion nr 13 angående att 

medlemskapet i IOGT-NTO ska vara baserat på kalenderår besvarade. 

21


Angående värvarpremie 

Bakgrund 

Vid värvning av nya medlemmar får värvarna värdecheckar i belöning. 

Vi i lf Anders Fryxell, Arvika vill införa ett alternativ till belöning. Genom att göra det möjligt 

att skänka värdecheckens summa till ett lämpligt välgörande ändamål. 

Vi som brinner i nykterhetsfrågorna vill ha ett alternativ. Vi värvar medlemmar för att vi tror 

på saken och vi vill inte ha pengar för detta utan kunna göra något bra av det istället. 

Förslag 

Vi föreslår 

att distriktet ställer sig bakom förslaget att ändra texten på värvarblocken till ett antal 

alternativ dit premien kan sänds samt 

att sända motionen vidare till förbundet. 

Arvika den 28 januari 2009 

IOGT-NTO-föreningen 65 Anders Fryxell 

Motionen har antagits vid Anders Fryxells årsmöte den 24 februari 2009. 

Torbjörn Karlsson 

Ordförande 


Varje medlem som värvar och får en premie kan själv sända pengar till det välgörande 

ändamål som vederbörande avser. Att detta skulle hanteras av IOGT-NTO centralt skulle 

kräva en utökad administration som vi anser inte skall belasta förbundet. 

Distriktsstyrelsen avstyrker motionen och föreslår 

att distriktsårsmötet beslutar att avslå densamma. 


Motionärens syfte är vällovligt och förbundsstyrelsen hoppas verkligen att man värvar medlemmar 

för att man tror på saken. Men vi vet också att många är beredda att göra det lilla 

extra om de kan få belöning i form av värvarpremier. Genom åren har vi tydligt sett att 

värvning inte gör sig av sig självt. Det krävs olika stimulansåtgärder för att hålla värvningen 

på en hög nivå. 

22

Det finns inget tryckt om värvarpremier på våra medlemsblock vilket beror på att premierna 

kan variera från år till år, medan blocken förväntas vara relativt tidslösa. Det vore alltså 

opraktiskt att trycka det på medlemsblocken. Det skulle också skapa mycket extra 

administration att först ta reda på om den enskilde värvaren vill ha en värvarpremie eller vill 

skänka sin premie till exempelvis vårt internationella arbete. 


att avslå motion nr 14 angående värvarpremie. 

23


Angående medlemslöftet 

Under ett stort antal kongresser har ”Medlemslöftet” diskuterats. Kraften från oss som har en 

beroendesjukdom har växt med åren – men fortfarande står det: ”Jag lovar att göra mitt bästa 

för att främja IOGT-NTO – rörelsens syften sådana de framgår av grundsatserna och program. 

Därmed lovar jag att leva helnykter, det vill säga att ej använda alkoholdrycker med högre 

alkoholhalt än 2,25 volymprocent, ej heller narkotika eller andra gifter med berusande effekt.” 

För oss som har ett eget beroende är det ett stort problem att skriva under detta medlemslöfte 

där det står att det är tillåtet att dricka alkohol (lättöl). Personligen så har vi strukit detta på 

våra medlemslöften. Vid varje Kongress har det alltid funnit en grupp som försvarar lättölen 

och till och med hotar att lämna organisationen om detta skulle tas bort. 

Om IOGT-NTO rörelsen skall nå framgång bland personer som har lämnat sitt missbruk och 

lever nyktert idag så måste denna mening ” det vill säga att ej använda alkoholdrycker med 

högre alkoholhalt än 2,25 volymprocent” strykas ur medlemslöftet. Allt annat kan stå kvar. 

Det finns en stor grupp beroende människor som har lämnat sitt gamla liv och som lever 

helnyktra utan någon alkohol. IOGT-NTO är en helnykter organisation, vi brister i trovärdhet 

med det medlemslöfte som vi har idag. 

Inom Kamratstödet finns 4 st. ledord: Drogfrihet, Solidaritet, Gemenskap och Hederlighet, 

kan inte dessa 4 ledord förena oss och ni som driver lättölskravet i Solidaritet. Det vore 

enormt om detta kan ske på detta möte och slutligen på IOGT-NTO Kongressen i Göteborg 

Vi föreslår årsmötet besluta 

att Nuvarande medlemslöfte skrivs om så att det lyder: 

Jag lovar att göra mitt bästa för att främja IOGT-NTO rörelsens syften sådana de 

framgår av grundsatser och program. Därmed lovar jag att leva helnyktert, ej heller 

använda narkotika eller andra gifter med berusande effekt. 

att denna motion (om den antas) skickas till IOGT-NTO Kronobergs distriktsårsmöte 

att denna motion (om den antas på IOGT-NTO Kronobergs Distriktsårsmöte) sändes till 

IOGT-NTO Kongressen 

Anders Karlman Ingemar Nilsson 

Motionen antogs enhälligt och skickas nu till Distriktsårsmötet för vidare beslut. 


Distriktsstyrelsen i Kronoberg av IOGT-NTO tillstyrker motionen. 

24

Distriktsstyrelsen i Kronoberg av IOGT-NTO beslutade att skicka motionen för behandling på 

Distriktsårsmötet i Kronoberg i Växjö den 4 april 2009. 



Bakgrund 

Medlemskapet i IOGT-NTO innebär att man får förtära drycker med upp till 2,25 volymprocent 

alkoholmängd. 

Vi i lf Anders Fryxell, Arvika vill föreslå nolltolerans när det gäller alkohol. 

Motivering 

Att IOGT-NTO:s mål måste vara att bekämpa all alkohol i samhället. Det kan väl inte handla 

om styrkan i en dryck, utan om en princip. Många av våra medlemmar är nyktra alkoholister 

och bör visas respekt. 

IOGT-NTO är en kamporganisation och vi vill bekämpa alkoholen i alla sammanhang! Vi 

brister i trovärdighet med nuvarande regler 

Vi föreslår 

att distriktsårsmötet beslutar att ställa sig bakom vårt förslag om nolltolerans samt 

att sända motionen vidare till IOGT-NTO-kongressen 2009. 

Arvika den 28 januari 2008 

IOGT-NTO-föreningen 65 Anders Fryxell 

Motionen behandlas vid Anders Fryxells årsmöte den 24 februari 2008. 

Torbjörn Karlsson 

Ordförande 


Den som blir medlem i IOGT-NTO avger ett löfte bland annat om att inte använda 

alkoholdrycker med högre alkoholhalt än 2,25 volymprocent. Villkoret överensstämmer med 

den legala definitionen av alkoholdrycker, det vill säga drycker som innehåller 2,25 

volymprocent alkohol. Medlemslöftet har sin utgångspunkt i att drycker med alkoholhalt 

inom ramen för medlemslöftet inte ger alkoholpåverkan. 

En motsvarande motion var behandlad vid IOGT-NTO:s kongress 2007 och avslogs av 

kongressen. 

25

Distriktsstyrelsen avstyrker motionen och föreslås 

att distriktsårsmötet beslutar avslå densamma. 

Distriktsårsmötets beslöt 

Motionären Torbjörn Karlsson yrkade bifall till motionen. 

Monica Ståhl yrkade avslag på motionen och förklarade varför gränsen på 2,25 % finns. 

Bengt Bengtsson yrkar bifall till motionen. 

Maj-Britt Bergqvist yrkar bifall till motionen. 

Bernhard Svensson yrkar bifall till motionen. 

Anna-Greta Johansson yrkar avslag på motionen. 


att bifalla motionen med voteringssiffrorna 33-11och sända den vidare till kongressen 2009. 

Motionen inkom 2008 till distriktet i Värmland. Distriktsstyrelsen yttrade sig över motionen 

och yrkade avslag på densamma. Distriktets årsmöte beslutade att anta motionen. Till 

distriktets årsmöte i Värmland 2009 inkom en motion (se motion nr 17) vars innebörd var att 

2008 års beslut (att bifalla ovanstående motion) skulle rivas upp. Det blev distriktsårsmötets 

beslut. Motionären har inte själv skickat in motionen, den har kommit in via distriktet i 

Värmland. Förbundsstyrelsen har ändå valt att ta med motionen i behandlingen inför 2009 års 

kongress. 



Vid IOGT-NTO:s Värmlands årsmöte 29 mars 2008 antogs en motion som innebär 

”nolltolerans” när det gäller alkohol 

Den som vill bli medlem i IOGT-NTO lovar bl a att ”leva helnyktert”, det vill säga att ej 

använda alkoholdrycker med högre alkoholhalt än 2,25 volymprocent, vilket är den legala 

definitionen av alkoholdrycker. 

Vi kan se konsekvenser om motionen skulle bifallas av IOGT-NTO:s kongress Bl .a. måste 

alla medlemmar i IOGT-NTO informeras om beslutet och tillfrågas om de vill kvarstå som 

medlemmar. (avge medlemslöfte med den nya innebörden). Detta medför risk för ett icke 

obetydligt medlemstapp och skulle därmed försvaga IOGT-NTO. 

En annan fråga i nuläget är, vilket förhållningssätt distriktet skall ha när det gäller information 

och demonstration av alkoholfria alternativ. Årsmötets beslut kan tolkas så att vi inte längre 

skall arbeta med detta, vilket är djupt olyckligt. Distriktet har – tack vare kompetenta personer 

– som förtjänstfullt arbetet med detta varit framgångsrikt och är mycket efterfrågat, särskilt 

vid gymnasieskolor inför examen. 

26

Vi yrkar därför 

att årsmötet 2009 upphäver beslutet som antogs vid 2008 års distriktsårsmöte. 

Anna-Greta Johansson Mia Börjesson 


Den som idag är eller vill bli medlem i IOGT-NTO har avlagt eller avlägger följande löfte 

enligt § 1:4 

- Som medlem i IOGT-NTO lovar jag att arbeta för ett bättre samhälle utifrån IOGT-NTOrörelsens 

grundsatser och program. Därmed lovar jag att leva helnyktert, det vill säga att 

inte använda alkoholdrycker med högre alkoholhalt än 2,25 volymprocent, narkotika eller 

andra gifter med berusande effekt. 

Medlemslöftet har sin utgångspunkt i att drycker inom ramen för medlemslöftet inte ger 

alkoholpåverkan. 

Den som är medlem idag har gått med i IOGT-NTO-rörelsen under denna förutsättning och 

om detta ändras måste alla nuvarande medlemmar tillfrågas om de vill kvarstå och därpå avge 

ett nytt löfte. Risken finns, precis som motionärerna skriver, att ett stort antal medlemmar 

inte accepterar detta och ett medlemstapp kommer att bli följden. 

Hela vårt samhälle är fullt av alkoholreklam; det är vinprovningar i TV-soffor, vinreklam i 

dags - och veckotidningar och alkoholen flödar i nästan alla offentliga miljöer. Nästan ingen 

mer än vi jobbar för att ge alternativ till alkoholhaltiga drycker för att till exempel undvika 

rattfylleri. 

Denna viktiga uppgift skulle vi inte kunna fortsätta med om nykterhetslöftet skulle innehålla 

en nolltolerans. 

Att vi däremot inte tillhandahåller eller serverar lättöl eller andra alkoholfria drycker vid våra 

interna möten, sammankomster eller resor är en självklarhet. 

Distriktsstyrelsen tillstyrker motionen och föreslår 

att distriktsårsmötet beslutar att tillstyrka densamma. 

Distriktsårsmötets beslut 

Motionärerna föredrog sin motion om upphävande av beslut som antogs av 2008 års distriktsårsmöte. 

2008 års distriktsårsmöte tillstyrkte en motion om nolltolerans i medlemslöftet. 

Torbjörn Karlsson, förra årets motionär för nolltolerans, tycker att distriktsstyrelsen tillstyrkan 

av motionen är märklig eftersom de två motionärerna till årets motion är ledamöter i distriktsstyrelsen. 

27

Monica Ståhl beskrev hur beslutet fattats i distriktsstyrelsen: Motionärerna Anna-Greta 

Johansson och Mia Börjesson, som sitter i distriktsstyrelsen deltog inte i styrelsens beslut. 

Leif Spännar anser sig vara nykter trots 2,25, yrkar bifall till motionen. 

Mia Börjesson ansåg att möjligheten till marknadsföring av lättdrycker vid t ex nykter skolavslutning 

inte är möjlig om inte årsmötet bifaller motionen och yrkade således på bifall till 

motionen. 

Torbjörn Karlsson yrkar avslag på motionen. 

Helge Johansson yrkar bifall till motion. 

Votering begärdes och verkställdes. Röstsiffrorna blev 21–10 till motionärens fördel. 

Årsmötet beslutade 

att tillstyrka motionen. 



Motionären tar upp en fråga som diskuterats på många kongresser under de senaste åren – 

lydelsen i vårt medlemslöfte. Motionären menar att om IOGT-NTO-rörelsen ska nå framgång 

bland personer som har lämnat sitt missbruk och lever nyktert idag, måste meningen ”det vill 

säga att ej använda alkoholdrycker med högre alkoholhalt än 2,25 volymprocent” strykas ur 

medlemslöftet. 

Förbundsstyrelsen menar att vi måste rikta oss till flera olika målgrupper för att nå framgång 

som folkrörelse, inte enbart till personer med ett tidigare missbruk. Medlemslöftets alkoholgräns 

bygger på tanken att IOGT-NTO vill vara en folkrörelse, med breda kontaktytor som ett 

medel för att nå framgång i kampen mot alkohol och andra droger. I förhållande till de flesta 

andra länder har svensk nykterhetsrörelse lyckats förhållandevis väl med att upprätthålla ett 

högt medlemstal. Medlemslöftets alkoholgräns är för många en avgörande faktor för medlemskap 

och engagemang, och bidrar till att förstärka rörelsens förmåga att vara en öppen och 

nätverksbyggande organisation. 

Ett av de problem som brukar framhållas med lättölet är att det, trots sin låga alkoholhalt men 

i övrigt identiskt med annat öl, kan betraktas som en del av ölkulturen. I dag finns också så 

kallad noll-öl, som med samma synsätt kan hänföras till ölkulturen trots att det inte innehåller 

alkohol. 

Ett annat argument som framförs mot lättöl är att nyktra alkoholister kan ta återfall. De motiv 

som anförts för att mötesarrangemang inom IOGT-NTO-rörelsen bör hållas fria från lättöl och 

andra lättdrycker grundas i allt väsentligt på detta argument. Rörelsen består – som alltid 

under sin mer än hundraåriga historia – av medlemmar med olika bakgrund ifråga om alkoholbruk. 

Många har haft alkoholproblem och har av den anledningen sökt sig till IOGT-NTO 

28

som ett stöd för personlig helnykterhet och för att stödja andra till ett liv fritt från alkohol. 

Anledningarna till återfall är emellertid mycket individuella och de flesta nyktra alkoholister 

utsätts ständigt för frestelser och socialt tryck. Det framstår som helt naturligt att dryckesurval 

vid arrangemang i rörelsens regi handläggs av den som svarar för arrangemanget. En sådan 

ordning ger också handlingsutrymme för respektive arrangör att inte servera så kallade lättdrycker 

på våra arrangemang och aktiviteter. 

Ett argument i den andra riktningen, det vill säga för lättöl och andra lättdrycker, är betydelsen 

av att IOGT-NTO:s medlemmar finns med också i sammanhang där alkohol dricks. Vårt 

deltagande blir i allmänhet ett stöd för dem som inte vill dricka alls eller som vill dricka 

mindre än vad som lätt blir fallet under det sociala tryck som ofta råder. Argumenterandet för 

nykterhet blir sällan det avgörande vid sådana tillfällen; det är det praktiska beteendet som 

påverkar omgivningen positivt. Lättdrycker av olika slag, såsom lättöl och olika fruktdrycker, 

har i sådana sammanhang – just därför att de accepteras som godtagbara alternativ – en klart 

berättigad plats och en viktig roll för att minska alkoholkonsumtionen. 

Den alkoholgräns som svensk nykterhetsrörelse tillämpar har sannolikt bidragit till att det 

finns ett tämligen gott sortiment av så kallade lättdrycker som alternativ till alkoholdrycker. 

Det framstår i det perspektivet som betänkligt om IOGT-NTO:s medlemmar förväntas plädera 

för att den som kan tänka sig att avstå från att dricka alkohol vid ett visst tillfälle även bör 

avstå från lättdrycker, eller att vi genom kongressbeslut markerar avståndstagande från lättöl 

och andra lättdrycker. 


att avslå motion nr 15 angående medlemslöftet och motion nr 16 angående medlemslöftet 

samt 

att anse motion nr 17 angående medlemslöftet besvarad. 

29


Angående att uppdatera arbetet med värdegrundsfrågor inom IOGT- 

NTO 

Jämlikhet = Rättvisa Jäm Lika Villkor 

Jämställdhet = Rättvisa Jäm Ställda Villkor mellan könen 

Ovanstående definition fastslagen av Jämställdhetskommittén i Växjö, Sveriges äldsta 

politiska samling för jämställdhetsfrågor. 

Sedan en tid tillbaka har vi alla kunnat glädjas åt att följa förbundets arbete åt att göra våra 

IOGT-NTO föreningar och förbundet mer jämställt. Jämställdhetsarbetet har syftat till att 

skapa en organisation mer öppen för alla. Det är och borde vara en självklarhet att styrelser, 

maktpositioner och viktiga uppdrag innehas av lika många kvinnor som män. Det är ett viktigt 

och angeläget ämne att arbeta med och skall på alla sätt uppmuntras. 

Under 1990-talet arbetade de flesta organisationer, företag och politiska instanser med 

jämställdhetsfrågan utifrån ett maktperspektiv med syftet att skapa jämställda villkor för båda 

könen. I slutet av -90 talet utvecklades arbetet till att innefatta såväl integration som HBTfrågor 

och alla andra angelägna värdegrundsfrågor. De flesta företag och organisationer insåg 

vikten av att arbeta i ett bredare perspektiv för att vara organisationer där man arbetar 

förebyggande mot alla former av medveten och omedveten diskriminering. I början av 2000talet 

antog de flesta organisationer mångfaldsplaner som innehöll riktlinjer och praktiska 

arbetssätt för att göra organisationerna öppna för alla. Diskrimineringsgrunderna brukar lyftas 

som följande områden i lagstiftningen: 

• Etnicitet 

• Religion eller trosuppfattning 

• Funktionshinder 

• Kön 

• Sexuell läggning 

• Ålder 

• Könsidentitet 

Det är ett angeläget arbete som görs i förbundet. Men när en stor organisation som IOGT- 

NTO skall ta tag i dessa frågor måste man göra det i ett bredare perspektiv. IOGT-NTO 

distriktet i Kronobergs län antog sin mångfaldsplan 2007. Mångfaldsplanen behandlar 

samtliga diskrimineringsgrunder och har som namn det som också är målsättningen: En 

förening öppen för alla! Kronobergs IOGT-NTO distrikt bifogar vårt mångfaldsprogram som 

bilaga. 

Risken som finns när man uteslutande väljer ut en av diskrimineringsgrunderna som 

förändringsarbete är att det skapas en prioriteringsordning av frågorna som i sig kan bli en ny 

diskrimineringsgrund. Att uteslutande arbeta med jämlikhet mellan könen gör det inte 

nödvändigtvis lättare för en ung medlem att ta sig in i en styrelse dominerad av äldre 

medlemmar. Eller för en person av utländsk härkomst att ta sig in i en styrelse där etniciteten 

är dominant svensk osv. När IOGT-NTO rörelsen påbörjar sitt förändringsarbete är det 

ogenomtänkt att göra misstag som andra rörelser gjorde i början på -90 talet. 

30

Mångfaldsarbetet måste genomföras med en bredd och med mycket kunskap för att göra nytta 

i en gammal organisation. Arbetet måste syfta till att skapa en rörelse öppen för alla! 

Med hänvisning till ovanstående yrkar vi följande: 

att IOGT-NTO Kongressen beslutar att bredda mångfaldsarbetet till att innehålla samtliga 

diskrimineringsgrunder och verka för att IOGT-NTO Rörelsen blir en rörelse öppen för 

alla. 

För IOGT-NTO i Kronoberg 

Carl Wennerstrand 


Uppdatera arbetet med värdegrundsfrågor. 

Distriktsstyrelsens förslag till motion tillstyrktes av årsmötet och beslutades 

att vidarebefordra densamma till kongressen 2009. 


Motionären lyfter en angelägen fråga om mångfald i ett bredare perspektiv. IOGT-NTOrörelsens 

kongresser 2007 beslutade att göra en översyn av våra grundsatser och program, 

bland annat med utgångspunkt från en motion inom detta område. Arbetet med översynen av 

grundsatserna pågår under två kongressperioder och som en del i det genomför IOGT-NTO 

ett brett rådslag där alla medlemmar bjuds in att diskutera och komma med synpunkter på 

våra värdegrundsfrågor. Tanken är att dessa diskussioner ska kunna påverka det förslag till 

reviderade grundsatser och program som ska föreläggas kongresserna 2011. De tankar om 

mångfald som framförs i motionen passar väl in i den pågående processen runt grundsatser 

och program. 


att anse motion nr 18 angående att uppdatera arbetet med värdegrundsfrågor inom IOGT- 

NTO besvarad. 

31


Angående nykterhet, glädje, gemenskap och kunskap 

Den nyvalda förbundsstyrelsen skall arbeta för 

att Nykterhet – Glädje – Gemenskap – Kunskap – kännetecknar allt som organisationen gör 

under den kommande kongressperioden 

IOGT-NTO 5579 The Globe 

Lisbeth Tjärnkvist 

Ordförande 


I en nyligen genomförd undersökning bland IOGT-NTO:s medlemmar kommer nykterheten 

och gemenskapen högst på listan över skäl för att man valt att vara medlem i organisationen. 

Uppenbarligen uppfattar medlemmarna att organisationen tillfredsställer det som motionären 

vill ska prägla verksamheten. Vidare har det alltid varit så att förbundet verkar för att det 

arbete som genomförs ska vara kunskapsbaserat. 

I förslaget ”IOGT-NTO:s strategi för 2010–2015” slås fast att förbundets vision nås genom att 

vi arbetar med ett löftet ”Vi gör Sverige nyktrare” samt att de värden vi bygger IOGT-NTO 

på är nykterhet, gemenskap och påverkan. 


att med styrelsens yttrande anse motion nr 19 angående nykterhet, glädje, gemenskap och 

kunskap besvarad. 

32


Angående 50/50-mål i jämställdhetsprogrammet 

Ska man ha ett jämställdhetsmål så ska det självklart vara total jämställdhet man siktar på, 

inga halvmesyrer. Vi anser att det tidigare antagna målet om 60/40 är fegt och inte äkta jämställdhet. 

Att det är svårt att uppnå är inget skäl för att inte ha en totalt jämn könsfördelning 

som mål. Naturligtvis kommer det att vara svårt att uppnå 50/50 men det måste vara målet, 

kanske framförallt för att det är svårt! 


att i IOGT-NTO:s jämställdhetsprogram införa målet om 50 procent män/50 procent 

kvinnor i alla beslutande organ. 

Anna Frej Lena Lindgren 

Motionen antagen på lf 6416 IOGT-NTO Umeås årsmöte 2009-02-06. 

Susanna Möller 

Ordförande 


Förbundsstyrelsen instämmer i motionärens intentioner. Ska vi nå en jämställd organisation 

måste vårt handlingsprogram vara skrivet så att målbilden är tydlig. Målet för IOGT-NTO 

måste vara att alla styrelser på alla nivåer uppnår en jämn könsfördelning. Förbundsstyrelsen 

anser att vi måste ha ett handlingsprogram som visar en klar linje, i vilken riktning 

organisationen ska gå, och att handlingsprogrammet ska vara rimligt att genomföra. 

Förbundsstyrelsen tycker att det är bra att ändra i handlingsprogrammet till 50 procent av 

respektive kön, men tror att det att det fortfarande bör stå 90 procent av IOGT-NTO:s 

föreningsstyrelser och alla styrelser på övriga nivåer, då jämställdhetsmålen måste vara 

rimliga att uppnå. 


att bifalla motion nr 20 angående 50/50-mål i jämställdhetsprogrammet innebärande att 

texten i handlingsprogrammet Jämställd organisation 2011 ändras till 

”Från och med 2010 och framåt ska 90 procent av IOGT-NTO:s föreningsstyrelser och 

alla styrelser på övriga nivåer ha en jämn könsfördelning”. 

33


Angående sången i IOGT-NTO-rörelsen 

I årets musiklek där betydelsen av folkrörelsesångerna poängterades som en kulturell aktivitet 

med djupa rötter i den globala nykterhetsrörelsen, uppstod i vår studiecirkel en diskussion: 

Vart har sången tagit vägen? 

Under 2000-talet har sången tystnat på såväl central som regional och lokal nivå. Rikskören 

har tystnat, kvar finns endast några få lokala körer. Har IOGT-NTO-förbundet helt tappat 

intresset för att stötta en av de aktiviteter som historiskt förenat nykteristerna vid möten och 

andra sammankomster? 

Hur kan folkrörelsesången åter blomma? På kongressen 2007 uppdrogs åt FS att se över 

behovet av en ny sångbok. 

Studiecirkeln inför musikleken 2009 i Sollefteå föreslår kongressen besluta att ge den nya 

förbundsstyrelsen i uppdrag att tillsammans med NBV arbeta för 

att t ex genom studiecirklar återuppväcka sången i vår organisation samt 

att fullgöra 2007 års kongressbeslut om översyn av folkrörelsesångboken 

Lf 175 Sollefteå beslutar 

att anta motionen 

Kristina Strömberg 

Ordförande 

Instämmer i syftet: 

Lf 4968 Goda Krafter, Resele Lf 3247 Ådalsliden Lf 4514 Höga Nord 

Nils Rolén Eleonor Fridlund H-O Bergman 

ordförande ordförande vice ordförande 

Övre Ådalskretsen har vid årsmötet 2009-03- 01 behandlat motionen och beslutat 

att anta motionen som sin egen. 

Ramsele 2009-03-01 

S-G Johansson 

Mötesordförande 

34


Styrelsen för Västernorrlands distrikt av IOGT-NTO beslutar föreslå distriktsårsmötet 


Västernorrlands distrikt av IOGT-NTO har vid distriktsårsmötet den 4 april beslutat 


Ulla Thelin 

Mötesordförande 


Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning om att sångtraditionen inom IOGT-NTO är 

värd att värna. Detta sker med fördel genom regional och lokal samverkan med NBV. 

När det gäller motionärens förslag om att styrelsen ska genomföra en översyn av folkrörelsesångboken 

har en beredning av frågan skett. Styrelsen konstaterade att både arbetsinsats och 

kostnader för produktion av en ny sångbok är så omfattande att det inte är skäligt att IOGT- 

NTO tar fram en ny sångbok i egen regi. Att producera en sångbok är en omfattande process 

där upphovsrätter, avtal, anpassningar av musik m.m. kräver omfattande arbetsinsatser. Dessutom 

kräver en sångboksproduktion stora ekonomiska insatser. Hur stora är nästan omöjligt 

att uppskatta. 1979 kostade produktionen av Folkrörelsesångboken drygt 400 tkr. Detta motsvarar 

i dag cirka 1,9 mkr. En sångbok med mer aktuella sånger skulle sannolikt bli ännu 

dyrare med hänsyn till kostnader för upphovsrätter till nu levande kompositörer. 


att bifalla första att-satsen i motion nr 21 samt 

att avslå andra att-satsen i motion nr 21 angående sången i IOGT-NTO-rörelsen. 

35


Angående informationsbroschyr över IOGT-NTO:s 

anläggningar 

För att bättre kunna utnyttja IOGT-NTO:s konferens- och semestergårdar samt sommarcaféer, 

är det viktigt, med information tillgänglig för alla. Det är därför önskvärt och av stor vikt, att 

trycka upp en ny och aktuell broschyr med information från alla anläggningar. 

Jag vill föreslå årsmötet 

att upptryckning av en broschyr med information från alla IOGT-NTO:s anläggningar 

kommer till stånd samt 

att motionen skickas vidare till distriktsårsmötet och förbundsårsmötet i Göteborg. 

Med vänlig hälsning 

Margareta Brandt 

Medlem i IOGT-NTO-föreningen AIDA i Jönköping. 



Det är ett utmärkt förslag, att uppdatera och förnya ett delvis befintligt informationsmaterial 

över våra anläggningar. Idag tror man kanske, att alla människor har möjlighet, att få 

information via Internet, men så är dock inte fallet. Även, om man har den möjligheten, så är 

det i vissa lägen praktiskt för alla med en broschyr istället. Det medför, att fler människor 

besöker dessa platser och får möjlighet till ett bra och billigt boende. Dessutom drar rörelsen 

in mer pengar, som t.ex. kan användas till eventuellt underhåll. 



att motionen skickas vidare till förbundsårsmötet i Göteborg 2009 samt 



36


Angående broschhyr över rörelsens olika anläggningar 

Vi har vid flera tillfällen träffat medlemmar som har liten eller ingen kännedom om de anläggningar 

vår rörelse har runt om i landet. Vi har fått frågor om var man kan bo under exempelvis 

semestrar. Vi vet också att flera anläggningar har svårt att få ekonomin att gå ihop. För 

ett antal år sedan producerades en broschyr kallad ”Sobergårdar”. Den upplagan är troligtvis 

slut och dessutom är broschyren i vissa delar inaktuell. Hur många av våra medlemmar vet att 

man kan bo på exempelvis Kuggavik, Sillvik, Wendelsberg, Saxenborg, och Åsengården för 

att nämna några? Det känns angeläget att producera en broschyr som presenterar våra olika 

smultronställen ute i landet. Det är viktigt att skapa kännedom om vad vår rörelse kan erbjuda 

både internt och externt. 

Vi får därför föreslå IOGT-NTO:s distriktsårsmöte 

att tillstyrka den här motionen till IOGT-NTO:s förbunds årsmöte/kongress 2009 om 

produktion av en broschyr över rörelsens anläggningar och 

att denna broschyr distribueras med Accent så att den når ut till alla medlemmar 






Liksom i motion nr 22 önskar här motionären, att en broschyr över IOGT-NTO:s anläggningar 

ska produceras. Det förtydligas, att flera anläggningar har ekonomiska problem och då är 

det ju viktigt, att få så många, som möjligt, att hyra in sig på dessa. Motionären föreslår också, 

att man kan distribuera broschyren genom Accent och det är ju ett bra sätt, eftersom den då 

når alla medlemmar. 






37


Motionärerna tar upp frågan om ökad kännedom om våra kursgårdar och anläggningar, både 

externt och internt. För att öka kännedomen externt krävs ett tydligt målgruppsanpassat arbete 

som måste formas utifrån varje anläggnings förutsättningar och det måste också rimligen 

göras av anläggningen själv, som har den största kunskapen om sitt närområde och potential. 

När det gäller kännedomen om anläggningarna internt är det enklare att hitta gemensamma 

kanaler. Den mest effektiva vägen att nå alla våra medlemshushåll är Accent, där det finns 

möjlighet för exempelvis anläggningarna att marknadsföra sig mot våra medlemmar via 

annonser. 

Förbundsstyrelsen arbetar kontinuerligt med att tydliggöra mervärden för medlemskap i 

IOGT-NTO. Ett exempel på det är vårt fördjupade samarbete med SalusAnsvar, men även 

våra anläggningar kan vara exempel på konkreta mervärden för den enskilde medlemmen och 

som kan marknadsföras internt. 


att anse motionerna nr 22 angående informationsbroschyr över IOGT-NTO:s anläggningar 

och motion nr 23 angående broschyr över rörelsens olika anläggningar besvarade. 

38


Angående informationsmaterial på främmande språk 

Sverige är en del av en alltmer globaliserad värld. Vår vardag blir alltmer internationell. 

Arbetskraften rör sig fritt inom EU. Dessutom besöks Sverige av affärsresande, turister, 

gästakademiker och studerande på kortare eller längre tid. Därutöver reser många av våra 

medlemmar till andra länder. 

Vi är idag ett mångkulturellt samhälle. Ett skäl är att vi lever i en värld med konflikter, 

katastrofer, förtryck och förföljelse. I en sådan värld är solidaritet viktig. I en sådan värld är 

möjligheterna till tillfällig eller permanent tillflykt livsavgörande. 

De senaste tre åren, 2006–2008, har omkring 76 000 uppehållstillstånd beviljats varje år. 

Skälen är olika men den absoluta merparten är flyktingar och motsvarande och deras 

anhöriga. Gäststuderande och arbete utgör bara drygt 10 procent. 

Jag anser att IOGT-NTO-rörelsens förbund är dåligt försedda med informationsmaterial 

främst till dem som blir boende här länge, kanske permanent. Som jag ser det finns det 

åtminstone två starka skäl för att vi borde ha grundläggande information om ideologi och 

verksamheter (alla förbundens) på ett antal främmande språk. Det ena är att IOGT-NTOrörelsen 

har såväl intresse av som ett ansvar för att underlätta integration i det svenska 

samhället. Att möjliggöra deltagande i våra verksamheter är integrerande. Det andra är att 

många av dem som får uppehållstillstånd redan är bärare av vår drogfria livsstil och kan vara 

intresserade av medlemskap. 

Vad informationen i detalj ska innehålla är inte upp till mig att formulera i en motion. 

Däremot kan jag tycka att relevanta språk kan vara ryska, somaliska, serbiska, spanska, 

kurdiska, irakiska och iranska, sett till nationellt/etniskt ursprung på de större grupper som 

beviljats uppehållstillstånd de senaste fem åren. 

Att ta fram informationsmaterial kan ske i samarbete mellan IOGT-NTO och UNF även om 

allt material inte behöver vara gemensamt beroende på målgrupper (ungdomar, föräldrar). 

Jag föreslår således 

att IOGT-NTO och UNF tillsammans arbetar fram informationsmaterial om 

rörelsens ideologi och verksamheter på ett antal relevanta språk samt 

att informationsmaterial ligger färdigt innan 2010 års utgång. 

Per-Åke Andersson, Finspång 

C 4253 Mimers Brunn 


Frågan om att ta fram informationsmaterial på olika språk har funnits sedan en tid tillbaka. 

Förbundsstyrelsen ser värdet av motionärens synpunkt att se över hur en sådan information 

39

skulle framställas. Dock är ett översatt, tryckt material kostsamt att ta fram, varför det är 

viktigt att ett förslag samtidigt ställs mot omfattningen av spridning av materialet. 

Förbundsstyrelsen ställer sig positiv till att utreda om behov finns och i så fall på vilka språk 

materialet ska produceras. 


att bifalla motion nr 24 angående informationsmaterial på främmande språk. 

40


Angående märken och diplom 

Tidigare fick man för 25 respektive 50 års medlemskap ett märke med globen i blått och 

texten IOGT-NTO med silver- respektive guldring och ett diplom med tydligt IOGT-NTOmärke 

med krans. 

Nu har IOGT-NTO-märket blivit ett märke som man måste gå mycket nära för att se att det 

gäller IOGT-NTO och diplomet har fått en bild av ett konstverk, på senare tid ett konstgjort 

landskap. 

Varför är globen med IOGT-NTO borttagen? Vi tillhör ju även internationella IOGT. Ska vi 

inte visa på ett tydligt sätt att vi är medlemmar i IOGT-NTO? 

Föreslår att kongressen beslutar 

att märke och diplom återfår sin tidigare utformning med IOGT-NTO tydligt framträdande. 

Älvdalen 2009-04-27 

Sten Olsson 

Lf 17B2390 Enighet av IOGT-NTO 


För att IOGT-NTO ska uppfattas på ett enhetligt sätt är det viktigt att allt material följer en 

enhetlig profil för att skapa igenkänning. Som ett led i IOGT-NTO:s varumärkesarbete 

kommer en reviderad grafisk profil att tas fram under 2009 där en översyn av till exempel 

våra diplom och märken ingår. 


att avslå motion nr 25 angående märken och diplom. 

41


Angående ägarskapet tidningen Accent 

Tidskrifter som ägs av ett enda ideellt förbund kan möjligen bli ett eko av styrelseprotokollet. 

För att på bästa sätt gynna vår stora uppgift, d v s att bekämpa alkohol- och drogkulturen, 

borde därför ägarskapet för vår tidskrift helst vara utspritt. Detta, för att den ska kunna inta en 

självständig ställning. Då kan den också fritt få utdela både ris & ros även till sin ägare, på ett 

mer objektivt och skapande journalistiskt sätt. 

Accent är redan en slagkraftig tidskrift av mycket hög kvalitet, som lär kunna bli ännu bättre. 

Om istället den samlade nykterhetsrörelsen vore Accents ägare, kunde tidningen ges en firare 

ställning. Kanske NBV:s ägarmodell är ett bra mönster att följa. 

Med stöd av ovan sagda föreslås 

att kongressen ger styrelsen i uppdrag utreda möjligheten att ge tidskriften Accent ett 

samfällt ägarskap inom nykterhetsrörelsen. 

Katrineholm 2009-02-02 

Ingvar Nilsson 

Katrineholm 

Medlem nr 41825 


Accent är IOGT-NTO:s medlemstidning och förbundsstyrelsen anser därför att det är viktigt 

att tidningen både speglar verksamheten inom organisationen och fyller den uppgift som 

motionären eftersträvar, nämligen att vara en stark röst i den alkohol- och narkotikapolitiska 

debatten. Detta förhållningssätt tydliggör IOGT-NTO:s självklara plats i det alkoholpolitiska 

arbetet samtidigt som medlemmarna kan identifiera sin egen verksamhet i sin egen medlemstidning. 

Ett samägande av Accent skulle väsentligt splittra den bilden. 


att avslå motion nr 26 angående ägarskapet av tidningen Accent. 

42


Angående tidningen Accent 

Vi blir allt mera irriterade över att vår medlemstidning skriver så lite om vad som händer 

inom vår rörelse på olika håll i landet. Visst är det intressant med sociala reportage men varför 

är det så svårt att skriva om olika händelser som händer inom eller genomförs av våra distrikt, 

kretsar och lokala föreningar. Det finns mycket mera av detta i Våra Gårdars tidskrift men den 

når inte alla medlemmar. En medlemstidning skall väl ha till uppgift att skildra vad som 

händer i organisationen? Den gången man övergick till en inriktning mot att Accent skulle 

vara riktad ut mot samhället tror vi inte har nått avsedd framgång. Vi ser aldrig exempelvis att 

Accent är citerad i andra tidningar. En annan fråga är hur många lösnummer som säljs av 

Accent. Vi har bl a sökt efter tidningen på Pressbyrån men inte kunnat finna den. 

En medlemstidning skall informera om vad som händer inom organisationen. En 

välinformerad medlem har då lättare att till andra sprida kännedom om vad som händer. 

Kunskaper och insikter skapar större engagemang och stolthet över det man håller på med. Vi 

vill hävda att tidningen är en av de viktigaste möjligheterna att hålla kontakt med 

medlemmarna. När det finns flera lokala föreningar som inte är så livaktiga är tidningen ännu 

mer viktig. Låt tidningen bli en informations- och inspirationskälla för det lokala arbetet. Det 

är medlemmarnas lokala arbete som skall utveckla organisationen. 

En annan fråga som oroar är uppgifter om att tidningen skall bantas och att medlemmarna 

hänvisas till webbsidor. Det finns så många äldre medlemmar som inte kan utnyttja den 

möjligheten. Vänta med detta i ytterligare tio år. 

Vi vill föreslå Jönköpings IOGT-NTO:s årsmöte att till IOGT-NTO:s förbundsmöte tillstyrka 

att Accent får den inriktning som angives i motionen ovan. 






Det är ett bra initiativ, att göra oss uppmärksamma på och slutligen påpeka för tidningen 

accent, att försöka synliggöra medlemmars och föreningars engagemang lite mer. Vi vet ju, 

att det pågår en hel del aktiviteter, som aldrig syns i tidningen. Det är också viktigt att 

föreningarna eller enskilda tar kontakt med Accent och berättar om olika projekt, som ligger i 

startgroparna eller edan har ägt rum. Sedan får vi hoppas, att Accent som tidning, har 

möjlighet, att leva kvar. Det handlar förstås delvis om ekonomi, som inom många andra 

områden. Därför är det ju viktigt med marknadsföring och att tidningen finns till försäljning 

ute i samhället, på Pressbyrån till exempel. Motionären har ju försökt finna den där, men ej 

lyckats. 

43







Accents arbete utgår från den policy som utarbetats av tidningens styrelse och som fastställts 

av förbundsstyrelsen. Tidning är ett kitt mellan medlemmarna men ska också vara ett organ 

för information och debatt kring frågor som är aktuella i våra verksamhetsområden. Vi vill att 

Accent ska vara Sveriges ledande tidning i frågor om nykterhet, alkohol och andra droger 

samtidigt som den ska spegla den verksamhet som finns ute i våra lokala föreningar, kretsar 

och distrikt. Innehållet i Accent utgår från förbundets grundsatser och program. Medel för 

tidningen finns i den rambudget som fastställs av kongressen. 

Accents chefredaktör är ansvarig utgivare och som sådan ansvarig för tidningens innehåll. På 

de sidor som finns under rubriken ”I rörelse” finns artiklar och notiser som speglar pågående 

verksamheten i förbundet. 

För mycket eller för lite av det ena eller andra är en ständigt återkommande fråga i tidningens 

styrelse och redaktion. En fråga som tidningen också följer upp i årliga återkommande direkta 

telefonsamtal som tas med ett antal slumpmässigt utvalda medlemmar. Den senaste 

rundringningen visade att man i stort sett är nöjd med den balans som finns mellan tidningens 

olika delar. Men några medlemmar önskade, som motionären, fler artiklar och referat från 

verksamhet ute i föreningarna. Något som redaktion har att ta till sig. 

Under flera år har behovet av att komplettera Accent med en tidning på nätet diskuterats. 

Fortfarande ser vi ett övervägande behov av en papperstidning. Men tiderna förändrats och 

allt fler av våra medlemmar läser idag sin dagstidning på nätet. En nättidning ger oss en 

möjlighet att vara aktuella på ett sätt som papperstidningen Accent med sina 10 nummer och 

36 sidor aldrig kan bli. Så den minskning av antal sidor som motionären pekar på är 

visserligen föranledd av behovet av en ekonomisk åtstramning men den har samtidigt gett oss 

en tid till att utveckla nättidningen www.accentmagasin.se. 

Accent är en medlemstidning och som sådan säljs den inte i den öppna handeln. Det går helt 

enkelt inte att köpa Accent i t ex Pressbyrån. Däremot är det många lokalföreningar som 

prenumererar på tidningen för att kunna placera ut den på läkarmottagningar och andra ställen 

där den kan göra nytta. Andra samlar in lästa tidningar och placerar ut dem på samma sätt. 

Ett tips för fler att ta del av. 

44

Förbundsstyrelsen förslår kongressen besluta 

att anse motionen nr 27 angående tidningen Accent besvarad. 

45


Angående klimatsmart resepolicy för IOGT-NTO 

Att vi står inför klimatförändringar är ett faktum som ingen har kunnat undgå på senare tid. 

Det är också ett faktum att alla – från multinationella företag, nationer, EU och ideella 

organisationer till privatpersoner – måste se sig som en del av en större helhet. När det gäller 

hur olika val påverkar klimatet och miljön kan ingen längre säga ”det där är något som inte vi 

sysslar med, det får andra ägna sig åt”. För att klara av att minska utsläppen av växthusgaser 

krävs förändrade konsumtionsvanor, av oss alla. 

Som en global folkrörelse bör det vara en självklarhet för IOGT-NTO att aktivt och medvetet 

jobba med miljöfrågor som en integrerad del av vår verksamhet. I våra grundsatser och 

program framkommer detta; andra punkten i programmet slår fast att vi ska ”verka för en 

demokratiskt förankrad långsiktig miljö- och samhällsplanering.” I vårt internationella arbete 

är ofta miljöfrågorna på ett självklart sätt en del av utvecklingsarbetet i våra 

samarbetsorganisationer. En del av arbetet för en bättre värld är att bidra till att det helt enkelt 

finns en värld kvar för framtida generationer. 

Genom vårt studieförbund NBV (Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet) bedrivs en hel 

del mycket bra studiesatsningar som berör klimatfrågor, och många av våra medlemmar har 

med stor säkerhet deltagit i studiecirklar och föreläsningar i ämnet. Men för att göra skillnad 

på allvar krävs mer än utbildning och ökad medvetenhet. Det krävs konkreta åtgärder. 

Det finns mycket att göra; se över energianvändning i våra lokaler, gå över till miljövänliga 

produkter på expeditioner och kansli när det gäller allt från toalettpapper till kaffe, att införa 

”klimatmärkt” mat på våra kurser, folkhögskolor osv. 

Ett av de områden som dock kan ses som en riktigt stor miljöbov är resandet. Här är det också 

många företag och politiska partier med flera som på senare tid fastslagit progressiva policys 

och åtgärder. Exempelvis har många satt en avståndsgräns för när man för företagets räkning 

får flyga i tjänsten. I vår egen rörelse reser medlemmar, förtroendevalda och anställda på alla 

nivåer mycket. Med bil, tåg, buss – och flyg. Långväga flygresor, exempelvis till Asien, ger 

en betydande klimatpåverkan. Enligt Svenska Naturskyddsföreningen leder det till utsläpp på 

4 gram koldioxid för en resa för en person som åker tåg i 60 mil. Om denna person istället 

flyger dessa 60 mil, blir koldioxidutsläppet istället 98 400 gram. 

Här har vi möjlighet att faktiskt göra skillnad och på ett förhållandevis enkelt sätt bidra till 

minskad klimatpåverkan. Till att börja kan man se över resandet och minska antalet bil- och 

flygresor. Att åka tåg istället för att flyga inom Sverige och Europa minskar utsläppen 

markant. Ibland kan alternativet vara att inte resa alls. Med dagens tekniska lösningar finns 

det goda möjligheter till kommunikation via internet där en web-konferens exempelvis kan 

ersätta många resor till andra sidan jordklotet. 

Det finns naturligtvis fall då flyg är bästa eller enda alternativet även för medlemmar och 

representanter från IOGT-NTO. Här finns det då sätt att ändå bidra till en bättre miljö. 

Klimatkompensation innebär att man kompenserar för sina utsläpp av växthusgaser. Det 

innebär köp av så kallade reduktionsenheter, som kan köpas från företag eller organisationer 

som erbjuder klimatkompensation. En reduktionsenhet motsvarar ett ton koldioxid. 

46

Energimyndigheten rekommenderar att de företag och organisationer som vill 

klimatkompensera köper reduktionsenheter som kommer från EUs utsläppshandelssystem 

eller från projekt som genomförs i enlighet med Kyotoprotokollets två projektbaserade 

mekanismer (så kallad CDM- och JI-projekt). Flera resebyråer erbjuder sina kunder att 

klimatkompensera sina resor direkt vid köp, och Luftfartsverket erbjuder sina resenärer att 

klimatkompensera för sina resor, i väntan på att flyget ska omfattas av EUs handel med 

utsläppsrätter samt miljövänligare teknik. (Luftfartsverkets klimatneutralisering för 

exempelvis en genomsnittlig flygresa inom Sverige, tur och retur, kompenserar för 241 kg 

koldioxid och skulle kosta 64 kronor.) 

Energimyndigheten har även utformat rekommendationer för företag och organisationer hur 

denna klimatkompensation kan gå till, och bör därför vara en enkel sak för IOGT-NTO att 

tillämpa. 

Mer om Luftfartsverkets klimatkompensation: 

http://www.lfv.se/sv/LFV/Miljo/Klimatkompensera/ 

Energimyndigheten: http://www.energimyndigheten.se/sv/Foretag/Klimatkompensation/ 

Med dessa fakta som utgångspunkt föreslår jag IOGT-NTOs kongress besluta 

att förbundet utformar en ”klimatsmart” resepolicy för förbundsanställda- och 

förtroendevalda 

att tillämpa klimatkompensation för den typ av resor som innebär en hög klimatpåverkan 

för förbundets anställda och förtroendevalda för resor nationellt och internationellt, i 

enlighet med Energimyndighetens rekommendationer 

att förbundet sammanställer en enkel handbok med rekommendationer och konkreta tips 

för resande i samband med representation mm för föreningar och distrikt 

att förbundet som en första åtgärd klimatkompenserar för de resor som gjorts för 

förbundets anställda och förtroendevalda, samt ombud i samband med kongressen i 

Göteborg 

Örebro 2009-04-29 

Helena Karlsson 

Medlem i IOGT 523 Gänget av IOGT-NTO, Örebro 


Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning att IOGT-NTO:s anställda och förtroendevalda 

ska ta sin del av ansvaret för klimatpåverkan och att resandet, som är en stor del av vår 

verksamhet, har en påverkan på miljön. Förbundsstyrelsen vill dock ha möjlighet att bilda sig 

en uppfattning om vad klimatkompensationen innebär, diskutera vilka gränser som är lämp- 

47

liga i vårt förbund samt vilka ekonomiska konsekvenser dessa får innan några beslut fattas i 

frågan. 


att bifalla motionens första och tredje att-satser samt 

att avslå andra och fjärde att-satsen i motion nr 28 angående klimatsmart resepolicy. 

48


Angående unikt utanförskap för Stiftelsen Åsengården 

Bolagisering eller liknande har löst olika former av problem i olika verksamheter. För IOGT- 

NTO Dalarna var situationen för en del år sedan ekonomiskt bekymmersam för såväl distriktet 

som den egna kurs- och fritidsgården. Till ömsesidigt skydd övergick Åsengården från 

direkt ägande till att drivas i stiftelseform. Detta var inte helt fel eftersom båda parterna existerar 

i dag. 

Åsengården har med dagens strikta tolkningar av text utan användning av sunt förnuft hamnat 

i en strypsnara som medför ett unikt ”utanförskap”. Utan att den verksamhet som bedrivs 

granskas och bedöms nekas bidrag, lån eller stödåtgärder från Länsstyrelsen, ALMI, EU och 

Boverket. Åsengården är en stiftelse och då gäller generellt ett nej utan annan motivering! När 

Boverket säger nej kan inte heller den lokala kommunen avkrävas den 30 procentinsats som 

annars utgör delfinansiering för åtgärder i våra anläggningar. Länsstyrelsen har till och med 

lämnat ett utlåtande om stiftelseurkundens skrivning med tolkning att IOGT-NTO inte är 

ägare i juridisk mening. Denna friskrivning av ägaransvar medför att det ägartillskott som 

bankkontakten fordrar för Åsengården sitter bakbunden då stiftelsen står under tillsyn av 

Länsstyrelsen som inte ger möjlighet att uppfylla bankens krav. Styrelsemedlemmarna i 

stiftelsen har ett strikt personligt ekonomiskt ansvar i enlighet med gällande lagstiftning för 

bokföringsskyldiga verksamheter. Möjligheten att utföra styrelseuppdraget verkar dock 

begränsad! 

Inom IOGT-NTO har vi många olika ägarformer för de verksamheter/lokaler/anläggningar 

med mera som vi normalt räknar som rörelsens egna. För att vi inte skall förlora resurser i 

onödan föreslår jag 

att IOGT-NTO tillsammans med Våra Gårdar gör en ingående kartläggning av de olika 

verksamhetsformerna som förekommer och att juridiska och övriga konsekvenser som 

följer av stadgebeskrivningarna klarläggs, 

att IOGT-NTO tillsammans med våra Gårdar gör en akut insats för att hjälpa Stiftelsen 

Åsengården ur det till synes unika ”utanförskapet” den hamnat i där inte ens hemvisten i 

IOGT-NTO-rörelsen vekar var juridiskt korrekt. 

2009-04-27 

Ola Fridén 

Medlem i IOGT-NTO Aron Hosjö, Falun 


Motionären lyfter frågan om olika ägarformer för IOGT-NTO:s fastigheter. Förbundsstyrelsen 

genomförde i samverkan med Våra Gårdar under 2008 ett omfattande utrednings- och kartläggningsarbete 

när det gäller fastighetsfrågor i vid bemärkelse. Ett av de områden som 

belystes var just ägar- och driftsformer. Utredningen låg till grund för ett strategidokument för 

IOGT-NTO:s fastigheter som fastställdes av förbundsstyrelsen i november 2008. Det har 

sedan presenterats för distriktsordförandegruppen i januari 2009 för att kunna utgöra ett 

49

arbetsredskap för distriktsstyrelser när man arbetar med fastighetsfrågor inom ramen för mer 

övergripande utvecklingsfrågor. 

När det gäller stöd till enskilda fastigheter inom IOGT-NTO försöker vi alltid tillgodose 

lokala behov genom att delta i diskussioner med den enskilda fastighetsägaren. När det gäller 

fastigheter som också är medlemmar i Våra Gårdar sker det alltid en samverkan mellan 

IOGT-NTO och Våra Gårdar för att på bästa sätt stödja den enskilda fastighetsägaren. 


att anse motion nr 29 angående unikt utanförskap för stiftelsen Åsengården besvarad. 

50


Angående IOGT-NTO-rörelsens kongresser och andra 

sommararrangemang 

Den här motionen har som syfte att väcka debatt och få till en förändring i hur IOGT-NTOrörelsen 

använder sina pengar och resurser när det handlar om kongresserna och andra större 

sommararrangemang. Jag som skrivit motionen har jobbat med flertalet större arrangemang, 

både inom rörelsen och på andra håll. Jag var en av initiativtagarna till Sommarfestivalen på 

Öckerö 2006 och Active Summer Camp på Ransberg 2008, och är i år med och arrangerar 

kongresserna i Göteborg. Till vardags arbetar jag med evenemangsplanering och driver sedan 

en tid tillbaka företaget Produktionskollektivet. Jag har varit eller är också involverad i 

arrangemang som Göteborgs Varvet, World Transplant Games 2011 och invigningen av 

Gamla Ullevi. Nog om mig, här kommer lite bakgrund om sakfrågan: 

Vad? 

Vartannat år stipulerar stadgarna i Ungdomens Nykterhetsförbund, Junis och IOGT-NTO att 

det ska vara kongress. Dessa tre förbund bildar tillsammans med Nykterhetsrörelsens 

Scoutförbund IOGT-NTO-rörelsen. Sedan urminnes tider (nåja, åtminstone sedan 70-talet) 

har kongresserna hållits sommartid och parallellt. NSF har haft sitt förbundsmöte, FM, varje 

år på hösten. Vi lämnar NSF en stund, och fokuserar oss på de tre förbund som har kongress 

på sommaren udda år. Tre förbund med skilda ombudsförsamlingar och olika arbetsmetoder. 

Varje kongress beslutar om vilket distrikt som ska uppdras att arrangera kongress om fyra år. 

Att kongressen i år, 2009, ska vara i Göteborg, beslutades det alltså om 2005. Då har distriktet 

lång tid på sig att organisera och förbereda sig på vad som komma skall. För att boka lokaler 

är fyra år en rimlig tid på större orter. 

Pris? 

Tidigare var kongressen en ekonomiskt fördelaktig affär för arrangerande distrikt. Deltagaravgifter 

och bidrag från förbunden räckte gott och väl och vinsten kom till nytta i distriktets 

verksamhet. Sedan några år har kraven på lokaler ökat, samtidigt som priset på desamma 

stigit. Det har gjort kongresserna dyrare och dyrare och vinstaffären är inte alls lika säker som 

förr. Frågan vi måste ställa oss är alltså vilka krav vi som besökare och deltagare kan ha på 

lokaler och aktiviteter. 

I samma andetag vill jag också lyfta fördelningen av den ekonomiska risken. Upplägget har 

varierat från år till år beroende på hur risktagandet har sett ut, men i år garanterar förbunden 

till stor del lokaler och aktiviteter. 

Arrangörsdistriktet har dock en hel del kostnader kvar att täcka, och med det tar de också en 

ekonomisk risk. Det finns en fördel i att låta arrangörerna ha en riskmedvetenhet i planerandet, 

men att äventyra ett distrikts ekonomi tycker jag är att ta i. Jag tycker alltså att förbunden 

ska ta hela den ekonomiska risken. 

Innehåll? 

Naturligtvis ska förhandlingar ske på en kongress. Funktionen som organisationens högsta 

beslutande organ är inget man ska tulla på. Men det är också viktigt att kongressen fortsätter 

51

vara den aktivitet som samlar IOGT-NTO-rörelsen. Därför ska det fortsatt, utöver förhandlingarna, 

finnas verksamhet som lockar både unga och gamla. 

När? 

OM IOGT-NTO-rörelsen på allvar vill erbjuda aktiviteter för alla sina medlemmar, där man 

mixar seminarier, verkstäder, utflykter och förhandlingar ser jag sommaren som det enda 

vettiga alternativet. 

Vem? 

Det eller de distrikt som vill åta sig uppdraget inkommer med en ansökan till riksstyrelsen, 

som väljer en kandidat att nominera till kongresserna. De senaste åren har antalet kandidater 

varierat, men det handlar om en till två per år. Den kandidat som får majoritet mellan 

kongresserna får uppdraget. 

I min vision arrangeras kongressen av en kommitté bestående av medlemmar som gillar att 

planera arrangemang. Jag tror inte på att plocka all kraft ur ett distrikt under fyra år för att 

arrangera en kongress. Plocka hellre några krafter ur flera distrikt och både arrangemanget 

och distrikten får bättre förutsättningar. När vi arrangerade Active Summer Camp förra 

sommaren bestod lägerkommittén av sju personer från olika delar av landet, och därutöver 

hade vi grupper som var helt geografiskt spridda som jobbade med olika inslag som verkstäder, 

mat, scenteknik osv. Med dagens teknik är inte det mänskliga mötet nödvändigt för att 

uppdatera varandra på planeringsläget, även om man självklart måste ha avstämningsmöten 

några gånger. En sådan kommitté kan förändras över tid, men med fördel byts inte samtliga 

ledamöter samtidigt. Den stora vinsten jämfört med rådande system är att vi tar tillvara kunskaper 

och erfarenheter från tidigare arrangemang på ett mycket bättre sätt. 

Var? 

Tänk om kongresserna alltid var på samma ställe, samma vecka på året. Skulle det kunna vara 

någonting? Rent ekonomiskt vore det bra, eftersom man skulle slippa stora transportkostnader 

och kunna bygga upp en logistik som fungerar för ändamålet. 

Jämför med Hönökonferensen som är en frikyrklig sommarvecka med hur många deltagare 

som helst. De bygger sin egen camping, och eftersom de gör det varje år går det smärtfritt. 

Det finns fler exempel, som Gothia Cup, eller Vänersnäslägret och Trollebolägret för att ta 

exempel från vår egen rörelse. 

Vilka? 

Att samla hela IOGT-NTO-rörelsen på samma ställe varje sommar har många förtjänster. 

Ungdomar har inte så stora kontaktytor mot vuxenvärlden, och om vi då kan erbjuda 

aktiviteter där ingen hänsyn tas till ålder, utan till intresse, är mycket vunnet. 

Föreställ er ett arrangemang där deltagarna kan välja mellan praktik och teori, lugn eller 

äventyr. En uppsjö av aktiviteter så att alla kan hitta något som passar dem. Det ska finnas 

möjlighet för alla att delta, vilket innebär möjlighet att bo i tält, husvagn eller inomhus. Och 

det ska finnas aktiviteter för barn. Festen pågår i en vecka, med nattcafé, demokratigryta och 

dans. 

Om vi utgår från det, och adderar två förhandlingslokaler. Från söndag till tisdag har IOGT- 

NTO och NSF sina förhandlingar, och på onsdag tar Junis och UNF över och kör till lördag 

52

(eller IOGT-NTO och NSF först, eller UNF och JUNIS, eller... ja, ni fattar). Då har vi en 

folkfest med kongress. Voila! 

Att! 

Jag föreslår, utifrån ovanstående resonemang, samt under förhandlingarna uppkomna 

diskussioner, kongressen besluta, i den mån som förslagen verkar rimliga, 

att kongresserna ska planeras av en kommitté som är oberoende av distriktstillhörighet eller 

geografisk anknytning, 

att kommittén tillsätts av de föregående kongresserna och har i uppdrag att utveckla, 

planera och genomföra kongresserna, 

att kongresserna ska arrangeras på samma plats varje gång, för att underlätta den logistiska 

planeringen, 

att uppdra till förbundsstyrelsen att utreda var kongresserna skulle kunna hållas, 

att förbunden ska ta hela den ekonomiska risken gällande kongresserna, 

att IOGT-NTO-rörelsen ska ha en deltidsanställd projektledare som samordnar arbetet., 

samt 

att IOGT-NTO-rörelsen ska ta ett samlat grepp kring hur man kan använda sitt varumärke 

och rättigheter runt det för att minska kostnader genom sponsring etc. 

Göteborg 2009-04-26 

Marcus Karlsson 


Eftersom en stor del av kongressperioden har använts till att förbundsövergripande föra 

diskussioner om kongresser och sommaraktiviteter i framtiden läser förbundsstyrelsen 

ovanstående motion med stort intresse. Många frågor har funnits med i förbundens utredning 

men det finns också nya infallsvinklar på arrangemangen. 

Det viktigaste i riksstyrelsens förslag nr 4, tillstyrkt av förbundsstyrelsen, är viljan att separera 

beslutsforumet kongress från det som motionären beskriver som ”arrangemanget där deltagarna 

kan välja mellan praktik och teori, lugn eller äventyr”, där alla kan delta på sina egna 

villkor och göra val efter egen plånbok. Resursmässigt och ekonomiskt är det klokt att separera 

kongress och sommaraktivitet. Beslutsforumet kongress kan hållas kortare och stramare 

men ändå tilltala den som, utan konkurrens från ett fantastiskt arrangemangsutbud, vill föra 

kloka diskussioner i organisationens högsta beslutande församling. Förbundet gör en stor del 

av planeringsarbetet, men ett arrangörsdistrikt blir involverat för den lokala kännedomen om 

lokaler, kvällsaktiviteter och för frågan om barnpassning. Uppdraget till arrangörsdistriktet 

blir också tydligare. Förbundsstyrelsen instämmer i att hela den ekonomiska risken för en 

sådan, i riksstyrelsens förslag beskriven kongress, ska tas av förbunden. 

53

De mångfacetterade sommaraktiviteterna genomförs rörelsegemensamt i augusti jämna år 

men början 2012. Detta har riksstyrelsen redan beslutat liksom att i motionärens anda hålla 

dessa sommaraktiviteter ett antal gånger på samma plats. Här kan man mycket väl involvera 

ett antal frivilliga krafter från landets olika delar i planeringen, såsom motionären beskriver 

planeringsarbetet. Deltagarna kommer själva att styra över kostnaden genom att välja boendeform 

och kanske också hur man vill äta (självhushåll eller servering) och vilka aktiviteter man 

vill delta i. 

Motionären pekar på att kostnaderna för en kongress skjutit i höjden se senaste åren. Det är en 

iakttagelse som delas av den utredning som lagt förslaget till kongresser i framtiden. Lokalkostnaderna 

har skjutit i höjden (för 20 år sedan kunde vi t o m ha gratis kongresslokaler i en 

kommun där rörelsen var känd och erkänd), veckolånga kongresser kostar hotellnätter för 

styrelse, ombud och personal och blir dessutom aktiviteterna så komplicerade som motionären 

beskriver att en deltidsanställd projektledare måste anställas så blir kostnaderna än högre. Vi 

måste använda förhandlingstiden effektivare för att få ner kostnaderna. Då är det inte rimligt 

att ett arrangerande distrikt bjuder in till förstklassiga aktiviteter som för ombuden upplevs 

konkurrera med de viktiga förhandlingarna. 


att med hänvisning till riksstyrelsens förslag nr 4 avslå motion nr 30 angående IOGT-NTOrörelsens 

kongresser och andra sommararrangemang. 

54


Angående utskotten inför kongressen 

Flera av nykterhetsrörelsens organisationer har speciella berednings- och granskningsutskott 

som sammanträder före kongresser och förbundsmöten och som på ombudens vägnar granskar 

verksamheten och de rapporter och förslag som läggs fram. 

IOGT-NTO har gransknings-, ekonomi-, berednings- och fullmaktsutskott. Fullmaktsutskottet 

har två ledamöter och de övriga fem ledamöter vardera. De utför därmed det arbete som det 

åligger varje seriöst ombud att ta sig an. Motioner och förslag som läggs fram får på det sättet 

två yttranden, dels förbundsstyrelsens, dels berednings-, ekonomi- eller granskningsutskottens 

utlåtanden. Ofta sammanfaller förbundsstyrelsens och utskottens yttranden och det innebär att 

det är väldigt svårt för enskilda ombud att göra sig gällande. Det har skett alldeles för stora 

låsningar i förväg. 

Jag anser att det är hög tid att ta bort detta mellanled mellan förbundsstyrelsen och de valda 

kongressombuden. Genom att utskottens ledamöter utses av förbundsstyrelsen får de också en 

sorts beroendeställning som väcker obehag. Det är dags att myndigförklara kongressombuden 

fullt ut. 

Jag föreslår därför 

att utskotten slopas från och med 2011 års kongress. 

Örnsköldsvik april 2009 

Sven Lindblom 


I IOGT-NTO:s stadgar sägs under § 2:2 Ordinarie kongress att ”… Kongressen väljer 

valberedning som ska förbereda de val som ska göras på nästa kongress. Förbundsstyrelsen 

kan utse utskott för att förbereda andra ärenden …”. Förbundsstyrelsen har sedan lång tid valt 

att bland ombuden utse utskott för beredning av kongressärenden. Syftet med detta har varit 

att bredda beredningen av kongressens ärenden utanför förbundsstyrelsen och att denna 

beredning också ska vara stödjande och underlättande för kongressens ombud. 

Förbundsstyrelsen menar dock att det finns starka skäl för en breddad och fördjupad beredning 

av ärenden inför kongresser, vilket också har varit styrelsens tanke om kongressen 

beslutar enligt styrelsens förslag angående kongresser/förbundsmöten i framtiden. Kongresser 

kommer då att genomföras sista helgen i oktober, vilket medger en helt annan delaktighet för 

distrikten i beredningen av ärenden inför kongresser och gör därmed behovet av utskott 

överflödigt. 

55


att avslå motion nr 31 angående att utskotten slopas från och med 2011 års kongress samt 

att under förutsättning att kongressen beslutar i enlighet med riksstyrelsens förslag nr 4 

angående kongresser/förbundsmöten i framtiden, slopa utskotten från och med 

kongressen 2013 då distrikten görs delaktiga i beredningen av kongressens ärenden. 

56


Angående medel från Kurgårdsfonden till prioriterade anläggningar 

IOGT-NTO fördelar årligen medel från Kursgårdsfonden till prioriterade kursgårdar. Sedan 

ett antal år finns inte Åsengården med bland dessa trots en omfattande verksamhet och 

expansion. 

Som ett exempel kan nämnas att uthyrning av rum och stugor år 1999 var 179 481 kronor och 

år 2008 669 274 kronor. Ökningen är 272 procent. 

Rimligen måste Åsengården höra till de mest aktiva kursgårdarna och väl försvara en plats 

bland de prioriterade kursgårdarna. 

Här föreslås 

att årets IOGT-NTO-kongress tar upp frågan om prioritering av kursgårdarna och gör en 

allvarlig bedömning av hur Åsengårdens verksamhet hävdar sig i jämförelse med nu 

prioriterade anläggningar. Åsengården bör ha en plats bland dessa. 

2009-02-15 

Ola Fridén 

Motionen tillstyrkt och beslutad av årsmötet lf 42 Korsnäs 2009-02-15 § 23. 

Månica Eriksson, ordförande 

Distriktsstyrelsen – Dalarna har 2009-03-04 tillstyrkt och beslutat denna motion. 

Krister Broberg, distriktsordförande 


att tillstyrka motionen samt 

att föreslå IOGT-NTO kongressen att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att revidera 

prioriteringen av de kursgårdar som får anslag från kursgårdsfonden så att även mindre 

kursgårdar som Åsengården kan söka. 


Vid kongressen i Stockholm 2001 beslutades om en lista på nio anläggningar som i första 

hand skulle prioriteras vad gäller bidrag ur IOGT-NTO-rörelsens kurs- och samlingslokalfond. 

Från och med 2002 har denna ordning följts med det undantaget att en av anläggningarna 

gick i konkurs. Sedan 2001 har de disponibla medlen i fonden minskat på grund av 

57

förbundens minskade anslag och fonden beviljar också enligt 2001 års beslut bidrag till 

samlingslokaler. 

Motionären föreslår att Åsengården i Dalarna ska tas upp på listan för prioriterade anläggningar. 

Det som talar emot ett sådant förslag är dels att det på listan redan nu finns två anläggningar 

i Dalarna, dels att disponibelt beloppet för utdelning troligen kommer att förbli lågt. 

Förbundsstyrelsen förslår kongressen besluta 

att avslå motion nr 32 angående medel från Kurgårdsfonden till prioriterade anläggningar. 

58


Angående underhåll och drift av föreningshus 

Många föreningar är ägare till sina föreningshus, dessa kostar en hel del att underhålla och 

driva. 

På styrelsemöten och föreningsmöten upptas en stor del av tiden av diskussioner om pengar 

till underhåll och drift av husen, istället för att planera verksamhet för att främja våra mål, 

som framgår av våra grundsatser. 

De pengar som vi drar in på lottförsäljning, uthyrning och andra aktiviteter behöver vi 

använda i verksamheten och inte till underhåll. 

Förbund och distrikt har fonderade pengar från försäljning av överblivna föreningshus. 

Vi föreslår 

att IOGT-NTO-förbundet och distrikten använder avkastningen från de pengar som kommit 

in på försäljning av fastigheter till att bidra till drift och underhåll av kvarvarande hus. 

att det i budgeten avsätts pengar till detta och att det utbetalas ett årligt driftbidrag till 

föreningar som ej har något kommunalt stöd. 

Vadstena 090419 

Lf 1831 Gustaf Wasa av IOGT-NTO 

Alf Eriksson Östen Elving 

Ordförande Kassör 


Motionärerna aktualiserar en fråga som för många fastighetsägare inom IOGT-NTO har blivit 

allt svårare de senaste åren, nämligen ekonomin. Skälen till detta är bland annat högre driftskostnader 

och lägre kommunala bidrag. 

Någon större grad av fonderade medel från fastighetsförsäljningar finns inte på förbunds- eller 

distriktsnivå, vilket motionärerna hävdar. De medel som den samlade rörelsen äger och som 

kommer från försålda fastigheter ägs i huvudsak av de lokalföreningar som sålt sin fastighet, 

vilket betyder att varken förbundet eller distrikten förfogar över dessa resurser. 

Varje år sedan 2002 har IOGT-NTO-rörelsens kurs- och samlingslokalfond anslagit nästan tre 

miljoner kronor till ett stort antal av rörelsen ägda fastigheter för renoveringar med mera. 

Medel till denna fond sker genom avsättning ur de fyra förbundens budgetar. 


att avslå motion nr 33 angående underhåll och drift av föreningshus. 

59


Angående IOGT-NTO och finansiering genom spel och dobbel. Läs 

miljonlotteriet 

Bakgrund 

Att finansiera sin verksamhet (läs IOGT-NTO) genom spel och dobbel är ett hyckleri utan 

motstycke. Jag har träffat flera medmänniskor som sitter eller har suttit fast i ett spelberoende. 

Mitt lunchställe som jag alltid som oftast besöker i samband med dagens lunch, har tre spelapparater 

stående i ett hörn. I samband med pensionsutbetalningen flockas pensionärerna runt 

dessa maskiner i fast förvissning att de någon dag skall göra den stora vinsten. Här spelas pensionspengarna 

bort. För flera år sedan var, min då tonåriga son, fast i ett spelberoende. Tack 

vare min egen insats och med goda vänners hjälp lyckades grabben bli kvitt sitt helvete. Det 

tog oss ett och ett halvt år. 

En bekant till mig, även han medlem i IOGT-NTO, har en del av sitt hem belamrat med 

värdelösa prylar han vunnit i det så kallade miljonlotteriet. Han kunde aldrig säga nej när 

miljonlotteriets telefonsäljare ringde och prackade på honom allt fler abonnemang. Han hade 

fastnat i miljonlotteriets djävulska garn. 

De oskyldiga bingohallarna på sjuttio och åttiotalet ruinerade många daglediga 

medmänniskor. Främst kanske pensionärer. 

För något år sedan talade jag med förbundets ekonomichef om just profitera sig på andra 

olyckor. Svaret jag fick var häpnadsväckande. ”Det är ju bara ett lättspel”. Visst det finns ju 

lättvin också! Spel är spel och alkohol är alkohol. Båda är tragiskt och förslavar de människor 

som inte kan hantera måttligheten. 

Vad jag förståR, efter att ha läst en artikel i medlemstidningen Accent så ”lobbas” det, från 

förbundets sida, att miljonlotteriet även skall få tillstånd att bedriva internetspel. Ni borde 

skämmas! 

Saken 

I IOGT-NTO:s grundsatser står bland annat ”IOGT-NTO-rörelsen bygger sin verksamhet på 

principen att alla människor har lika rätt till frihet, personlig utveckling och lycka. Dess arbete 

har sin grund i viljan att medverka till bättre levnadsbetingelser för alla”. 

Är en person som sitter fast i ett spelberoende fri? Förbundet går väl efter principen att 

ändamålen helgar medlen. Tyvärr är det väl så att IOGT-NTO sitter själv fast i ett behov. Ett 

behov av pengarna från miljonlotteriet. 

Yrkande 

Utifrån grundsatserna motionerar jag 

att IOGT-NTO befriar sig från inkomsterna från miljonlotteriet och anpassar verksamheten 

utifrån medlemsintäkter och frivillighet. 

Thomas Bengtsson 

Medlem nr 2046783 

60


Motionären pekar på de allt mer uppmärksammade problemen kring spelberoende. Styrelsen 

anser dock inte att risken att utveckla ett spelberoende genom köp av IOGT-NTO:s Miljonlotter 

är särskilt stort. Forskning visar att våra spelformer, lotterier och skraplotter med varuvinster, 

har ett svagt samband med spelberoende. 

Såväl förbundsstyrelsen som styrelsen för IOGT-NTO Lotterier är väl medvetna om att människor 

med utvecklat spelberoende även köper IOGT-NTO:s lotter. Det gör att styrelserna 

nära följer forskning och kunskapsutvecklingen inom spelområdet och utvecklar tekniker för 

att minimera riskerna för att vår verksamhet ska bidra till att utveckla spelberoende hos enskilda 

lottköpare. Detta arbete sker dels i dialog med medlemmar som har erfarenhet av spelberoende, 

dels med Spelinstitutet som har bred erfarenhet av att utveckla säkerhetssystem för 

spelföretag. 

Styrelsen är väl medveten om att IOGT-NTO är alltför beroende av intäkterna från lotterier. 

Därför tas frågan om andra inkomstkällor upp såväl i IOGT-NTO:s strategi för 2010–2015 

som i Mål och verksamhetsinriktningen för 2010–2011. Dock måste vi konstatera att förbundet 

kommer att vara beroende av sina lotteriintäkter under överskådlig tid. 


att avslå motion nr 34 angående IOGT-NTO och finansiering genom spel och dobbel. Läs 

Miljonlotteriet. 

61

Motion 35 

Angående verksamhetsbidrag till folkhögskolorna Wendelsberg och 

Tollare 

Under november månad 2008 kallades skolornas rektorer till ett samtal med IOGT-NTO:s 

ordförande och förbundsdirektör. Vid detta samtal informerades rektorerna om att eftersom 

lotterierna gått dåligt under 2008 var förbundet tvunget att spara. Man hade sett över verksamheten 

och var glad att man inte skulle tvingas avskeda personal på kansliet. Däremot kände 

man sig nödsakad att dra in de 300 000 kronor de båda folkhögskolorna har att dela på samt 

att de elever som är medlemmar i IOGT-NTO och som idag erhåller ett årligt stipendium 

skulle bli av med detta, med omedelbar verkan. 

När vi studerat rambudgeten som beslutades under kongressen 2007 ser vi att det är avsatt 

300 000 kronor för folkhögskolorna för år 2008 och lika mycket för år 2009. 

De pengar skolorna får från IOGT-NTO-rörelsen är viktiga då det gäller att visa huvudmannens 

intresse för skolorna. De är också viktiga då det är de enda pengar som inte är öronmärkta 

för ett speciellt ändamål, vilket kan hjälpa skolorna att prova på verksamheter utan att 

begära extra projektbidrag för små projekt. 

Nykterhetsrörelsen insåg mycket tidigt att folkbildningen var viktig mål för att nå fram till ett 

gott samhälle. Man insåg att alkoholen var ett hinder på vägen men även en dålig utbildning 

hindrade den stora delen av befolkningen att kunna höja sig och genomföra förändringar till 

ett bra liv för alla. Vi får inte tappa detta initiativ utan se till att vi även fortsättningen har ekonomiska 

möjligheter att bedriva folkbildning. 

Därför äskar vi 

att bidragen till folkhögskolorna ökas med en inflationskompensation till 340 000 kronor 

för 2010 och till 350 000 kronor för 2011. Detta eftersom bidragen inte höjts sedan 2005 

och 

att stipendier till de elever som tillhör IOGT-NTO även i fortsättningen utdelas. 

Birgitta Svensson 

Medlem i Aktiv och Trofast 

IOGT-NTO-föreningen 13 B1546 Aktiv och Trofast beslutade 

att sända motionen vidare till IOGT-NTO-distriktets årsmöte i Halland 2009. 

Gunnar Svensson 

Ordförande 

62


Folkhögskolorna är viktiga för IOGT-NTO-rörelsen. Därför är det också viktigt att de har 

möjlighet att följa med i samhällsutvecklingen och allra helst vara ledande i densamma. 

Folkhögskolorna ska även vara en vapensmedja för rörelsens utveckling och kunna erbjuda 

verksamhet som gynnar rörelsens mål. En förutsättning för detta är att folkhögskolorna har en 

trygg ekonomisk situation. Grundtryggheten måste levereras från huvudmannen. 

Distriktsstyrelsen föreslår distriktsårsmötet besluta 


att sända den vidare till IOGT-NTO:s kongress. 


Motionen behandlades vid IOGT-NTO Hallands distriktsårsmöte, som beslutade 


att sända den vidare till IOGT-NTO:s kongress. 



Tollare 

Under november 2008 kallades skolornas rektorer till ett samtal med IOGT-NTO:s ordförande 

och generalsekreterare. Vid detta samtal informerades rektorerna om att eftersom lotterierna 

gått dåligt under 2008 var förbundet tvunget att spara. 

Man hade sett över verksamheten och var glad att man inte skulle tvingas minska personalstyrkan 

på kansliet. Däremot kände man sig nödsakad att dra in de 300 000 kronor de båda 

folkhögskolorna har att dela på samt att de elever som är medlemmar i IOGT-NTO och som 

idag erhåller ett årligt stipendium skulle bli av med detta, med omedelbar verkan. 

När vi studerat rambudgeten som beslutades under kongressen 2007 i Uppsala ser vi att det är 

avsatt 300 000 kronor för folkhögskolorna för år 2008 och lika mycket för år 2009. 

De pengar skolorna får från IOGT-NTO-rörelsen är viktiga då det gäller att visa på huvudmannens 

intresse för skolorna. De är också viktiga då de är de enda pengar som inte är öronmärkta 



Nykterhetsrörelsen insåg mycket tidigt att folkbildningen var ett viktigt mål för att nå fram till 

ett gott samhälle. Man insåg att alkoholen var ett hinder på vägen men även att en dålig utbildning 

hindrade den stora delen av befolkningen att kunna höja sig och genomföra förändringar 

till ett bra liv för alla. Vi får inte tappa detta initiativ utan att se till att vi även i fortsättningen 

har ekonomiska möjligheter att bedriva folkbildning. 

63

Vi föreslår därför 

att bidragen till folkhögskolorna ökas med inflationskompensation till 340 000 kronor för 

2010 och till 350 000 kronor för 2011 och 

att bidragen disponeras efter eget behov. 

Göteborg den 24 februari 2009 

D-styrelsen för Göteborg och Bohusläns distrikt 

Denna motion sändes till distriktsårsmötet med IOGT-NTO i Göteborg och Bohuslän med 

begäran om tillstyrkande och vidaresändning till kongressen 2009. 

Motionen tillstyrktes vid d-årsmötet den 21 mars 2009. 



Tollare 

”Under november månad 2008 kallades skolornas rektorer till ett samtal med IOGT-NTO:s 

ordförande och förbundsdirektör. Vid detta samtal informerades rektorerna om att eftersom 

lotterierna gått dåligt under 2008 var förbundet tvunget att spara. 

Man hade sett över verksamheten och var glad att man inte skulle tvingas avskeda personal på 

kansliet. Däremot kände man sig nödsakad att dra in de 300 000 kronor de båda folkhögskolorna 

har att dela på samt att de elever som är medlemmar i IOGT-NTO och som idag erhåller 

ett årligt stipendium skulle bli av med detta, med omedelbar verkan. 

När vi studerat rambudgeten som beslutades under kongressen 2007 ser vi att det är avsatt 

300 000 kronor för folkhögskolorna för år 2008 och lika mycket för år 2009. 






ett gott samhälle. Man insåg att alkoholen var ett hinder på vägen men även en dålig utbildning 


till ett bra liv för alla. Vi får inta tappa detta initiativ utan se till att vi även i fortsättningen har 

ekonomiska möjligheter att bedriva folkbildning. 

64

Därför äskar vi 

att bidragen till folkhögskolorna ökas med en inflationskompensation till 340 000 kronor 

för 2010 och till 350 000 kronor för 2011. Detta eftersom bidragen inte höjt sedan 2005 

och 

att stipendier till de elever som tillhör IOGT-NTO även i fortsättningen utdelas 

att Skånes Distrikt insänder denna motion till IOGT-NTO förbundets kongress i Göteborg 

2009 som sin egen 

IOGT-NTO föreningen 117 Otto Lindblad 

Föreningen beslutade på årsmötet den 1 februari att anta motionen samt att motionen sändes 

vidare till IOGT-NTO-distriktets årsmöte i Hässleholm 2009” 



Tollare 

Under november 2008 kallades skolornas rektorer till ett samtal med IOGT-NTO:s ordförande 

och generalsekreterare. Vid detta samtal informerades rektorerna om att eftersom lotterierna 

gått dåligt under 2008 var förbundet tvunget att spara. 

Man hade sett över verksamheten och var glad att man inte skulle tvingas minska personalstyrkan 

på kansliet. Däremot kände man sig nödsakad att dra in de 300 000 kronor de båda 

folkhögskolorna har att dela på samt att de elever som är medlemmar i IOGT-NTO och som 

idag erhåller ett årligt stipendium skulle bli av med detta, med omedelbar verkan. 

När vi studerat rambudgeten som beslutades under kongressen 2007 i Uppsala ser vi att det är 

avsatt 300 000 kronor för folkhögskolorna för år 2008 och lika mycket för år 2009. 






ett gott samhälle. Man insåg att alkoholen var ett hinder på vägen men även att en dålig utbildning 


till ett bra liv för alla. Vi får inte tappa detta initiativ utan att se till att vi även i fortsättningen 

har ekonomiska möjligheter att bedriva folkbildning. 

Vi föreslår därför 

att bidragen till folkhögskolorna ökas med inflationskompensation till 340 000 kronor för 

2010 och till 350 000 kronor för 2011 och 

65

att bidragen disponeras efter eget behov samt 

att 2009 års anslag om 150 000 kronor vardera ska utbetalas enligt tidigare kongressbeslut. 

Borås den 29 mars 

IOGT-NTO-distriktet i Älvsborg 

Alva Strandberg 

Distriktsordförande 

Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 35, motion nr 36, motion nr 

37 och motion nr 38 

Förbundsstyrelsen delar motionärernas grundläggande syn på folkbildningens betydelse i 

folkrörelsearbetet. Den delas också av regeringen som i sin folkbildningsproposition betonar 

det nära sambandet mellan folkrörelsen och folkbildningen. Översatt uttrycker detta närheten 

mellan IOGT-NTO och dess folkhögskolor. För den folkbildande uppgiften får våra 

folkhögskolor betydande samhällsstöd – närmare 30 miljoner kronor per år. 

IOGT-NTO har under den gångna kongressperioden arbetat tillsammans med folkhögskolorna 

för att utveckla ett så nära samarbete att skolorna i hög grad övertar ansvaret för förbundets 

utbildningsverksamhet. För att göra detta möjligt krävs utvecklingsarbete inom en rad områden, 

bland annat kompetensutveckling för lärare och möjligheter att genomföra utbildningar 

på andra platser än på Tollare och Wendelsberg m.m. Arbetet kan exempelvis genomföras ute 

i distrikten men med folkhögskolorna som arrangör och genomförare. Detta kräver resurser 

och för förbundsstyrelsen känns det självklart att förbundets medel till våra folkhögskolor 

används för att utveckla vårt gemensamma arbete. 

Styrelsen vill också informera om att folkhögskolorna haft en gynnad situation vid fördelning 

av medel ur kursgårdsfonden för underhåll av fastigheterna. 

Förbundets inställning är också att när det är möjligt förlägga sammanträden, kurser och 

konferenser till rörelsens egna anläggningar. Förbundsarrangemang förläggs mycket ofta till 

folkhögskolorna vilket också stärker skolornas ekonomi. 

Vid utarbetning av förslag till rambudget för kongressperioden har förbundsstyrelsen avsatt 

medel för det gemensamma utvecklingarbetet med folkhögskolorna. 


att avslå motion nr 35 angående verksamhetsbidrag till folkhögskolorna Wendelsberg och 

Tollare, motion nr 36 angående verksamhetsbidrag till folkhögskolorna Wendelsberg 

och Tollare, motion nr 37 angående verksamhetsbidrag till folkhögskolorna 

Wendelsberg och Tollare samt motion nr 38 angående verksamhetsbidrag till 

folkhögskolorna Wendelsberg och Tollare. 

66


Angående lokalt och regionalt arbete 

Med den ålderstruktur som finns i vår organisation, så krävs det en ganska omfattande rekrytering 

av ledare och övriga frivilligarbetare för att upprätthålla aktiva lokalföreningar och 

personer som tar ansvar för våra fastigheter. Den rekryteringen känner vi ett stort ansvar för 

och den är det bråttom med. 

För att vara en framgångsrik folkrörelse behövs en bred förankring och målsättningen måste 

vara att det ska finnas minst en verksamhet i varje kommun. Den lokala och regionala verksamheten 

måste sättas i första rummet. Ett under-ifrån-perspektiv föder kreativitet och kongressens 

mål- och verksamhetsinriktning blir redskapet i detta arbete. 

När man som vi, har en tilltro till värdet av det lokala och regionala arbetet, är det också 

viktigt att klara en långsiktig finansiering. För att våga satsa på utvecklingsarbete krävs en 

tryggad ekonomi. Formerna för stöd från kommuner och landsting har också förändrats. 

Utöver att det finns mindre pengar att konkurrera om, har fokus flyttats från regelstyrda 

bidrag till projektstöd. Det har också i många kommuner startats ett arbete om att träffa avtal 

mellan den offentliga och den idéburna sektorn. Av detta följer att medel behövs för att 

matcha denna nya typ av stöd som ofta förutsätter medfinansiering. Vi har också en tilltro till 

att pengarna gör mest nytta desto längre de når ut i verksamheten. 

För att lyckas vara en stark folkrörelse i framtiden krävs att: 

• vi utvecklar det lokala och ideella engagemanget 

• nya och blivande medlemmar ser oss som det bästa alternativet för sitt ideella 

samhällsengagemang, 

• vi syns i lokala debatter i media och skapar goda dialoger med kommunpolitiker och 

tjänstemän, 

• de ideella ledarna och andra funktionärer erbjuds personlig utveckling, bland annat 

genom lokala/ regionala utbildningar och ledarvårdsträffar, 

• distrikt och föreningar har, för att känna trygghet, en långsiktig finansiering. 

För att ytterligare stärka det lokala och regionala arbetet enligt ovanstående tankar föreslår vi 

kongressen besluta 

att istället för den tidigare 250-kronan (ca 12 milj) och distriktsstödet (4 milj), avsätta 20 

miljoner i direktstöd till distrikten, 

att de 20 miljonerna fördelas enligt följande: 

Distrikt med högst 1000 medlemmar 700 000 

Distrikt med 1000-1500 medlemmar 850 000 

Distrikt över 1500 medlemmar 1 000 000 

Värvarstimulans, 100 kr/värvad medlem 1 000 000 

Reserverade medel för eventuella distrikt 

som byter ”grupp” 1 000 000 

67

2009-04-15 

Blekinge IOGT-NTO-distrikt Hallands IOGT-NTO-distrikt 

Per Bengtsson Ulf Johansson 

Kalmar IOGT-NTO-distrikt Kronobergs IOGT-NTO-distrikt 

Gunilla Nilsson Anders Karlman 

Skånes IOGT-NTO-distrikt 

Aage Kilsand 


Angående ekonomi och ledarrekrytering 

Med den ålderstruktur som finns i vår organisation, så krävs det en ganska omfattande rekrytering 

av ledare och övriga frivilligarbetare för att upprätthålla aktiva lokalföreningar och 

personer som tar ansvar för våra fastigheter. Den rekryteringen känner vi ett stort ansvar för 

och den är det bråttom med. 


vara att det ska finnas minst en verksamhet i varje kommun. Den lokala och regionala verksamheten 

måste sättas i första rummet. Ett under-ifrån-perspektiv föder kreativitet och kongressens 

mål- och verksamhetsinriktning blir redskapet i detta arbete. 


viktigt att klara en långsiktig finansiering. För att våga satsa på utvecklingsarbete krävs en 

tryggad ekonomi. Formerna för stöd från kommuner och landsting har också förändrats. 

Utöver att det finns mindre pengar att konkurrera om, har fokus flyttats från regelstyrda 

bidrag till projektstöd. Det har också i många kommuner startats ett arbete om att träffa avtal 

mellan den offentliga och den idéburna sektorn. Av detta följer att medel behövs för att 

matcha denna nya typ av stöd som ofta förutsätter medfinansiering. Vi har också en tilltro till 

att pengarna gör mest nytta desto längre de når ut i verksamheten. 




samhällsengagemang 


tjänstemän 


genom lokala/ regionala utbildningar och ledarvårdsträffar 

• distrikt och föreningar har, för att känna trygghet, en långsiktig finansiering 

68



att istället för den tidigare 250-kronan (ca 12 milj) och distriktsstödet (4 milj), avsätta 

20 miljoner i direktstöd till distrikten, 

att följande fördelning görs av de 20 miljonerna: 

Distrikt under 1000 medlemmar 700 000 (10 di = 7 milj) 

Distrikt 1000-1500 medlemmar 850 000 8 di = 6 milj) 

Distrikt över 1500 medlemmar 1 000 000 (5 di = 5 milj) 

Värvarstimulans, 100 kr/värvad medlem 1 000 000 

Reserverade medel för eventuella distrikt som byter ”grupp” 1 000 000 

2009-03-21 

Blekinge IOGT-NTO-distrikt Hallands IOGT-NTO-distrikt 

Jönköpings IOGT-NTO-distrikt 

Kalmar IOGT-NTO-distrikt Kronobergs IOGT-NTO-distrikt 

Skånes IOGT-NTO-distrikt 


Kronobergs distrikt tillsammans med Jönköping, Kalmar, Blekinge, Halland och Skånes distrikt 

påpekar i motionen vikten av att kunna intensifiera vårt arbete på lokal- som på distriktsplan. 

För detta krävs, förutom kunniga och engagerade medlemmar, även en trygg och god 

ekonomi. 

Motionärerna hemställer att förbundet avsätter 20 miljoner kronor i direktstöd till distrikten 

enligt fördelningsplan baserad på antalet medlemmar. 


Angående förbundets ekonomiska stöd till distrikten 

IOGT bildades som en folkrörelse för drygt 130 år sedan. Samhället har förändrats genom 

åren, men folkrörelsetanken har bestått. Samhället fortsätter att förändras och om vi inte möter 

framtiden på rätt sätt, så blir det svårt att fortsätta vara en stark folkrörelse. Det kommer att 

krävas mer av oss på det lokala och regionala planet för att rekrytera nya ledare och andra 

frivilligarbetare. Individualismen är idag mycket framträdande i samhället samtidigt som det 

finns fler organisationer och andra sammanslutningar som slåss om de ideella krafterna. Med 

den åldersstruktur som finns i vår organisation, så krävs det en ganska omfattande rekrytering 

av frivilligarbetare för att upprätthålla aktiva lokalföreningar och personer som tar ansvar för 

våra fastigheter. Den rekryteringen känner vi stort ansvar för och den är det bråttom med. 


vara att det ska finnas minst en verksamhet i varje kommun. Samarbete med NBV och rörelsens 

övriga organisationer är en självklar del i det framtida lokala arbetet. Den lokala och 

regionala verksamheten måste sättas i första rummet. Ett underifrånperspektiv föder kreativitet 

och kongressens mål- och verksamhetsinriktning blir redskapet i detta arbete. 

69


viktigt att klara en långsiktig finansiering. Formerna för stöd från kommuner och landsting 

har förändrats. Utöver att det finns mindre pengar att konkurrera om, har fokus flyttats från 

regelstyrda bidrag till projektbidrag. Det har också i många kommuner startats ett arbete om 

att träffa avtal mellan den offentliga och den idéburna sektorn. Av detta följer att medel 

behövs för att matcha denna typ av stöd som ofta förutsätter medfinansiering. Vi har också en 

tilltro till att pengarna gör mest nytta desto längre de når ut i verksamheten. 1 000 kronor kan 

till exempel vara mycket pengar i en lokal verksamhet. 




samhällsengagemang 


tjänstemän 


genom lokala/regionala utbildningar och ledarvårdsträffar 

• distrikt och föreningar, för att känna trygghet, har en långsiktig finansiering. 



att istället för 250-kronoan och de tidigare 4 miljonerna i distriktsstöd, avsätta 20 miljoner 

kronor i direkt stöd till distrikten, 

att följande fördelning görs av de 20 miljoner kronorna: 

Distrikt under 1 000 medlemmar 700 000 kronor (10 distrikt = 7 miljoner kronor) 

Distrikt 1 000-1 500 medlemmar 850 000 kronor (8 distrikt = 6 miljoner kronor) 

Distrikt över 1 500 medlemmar 1 000 000 kronor (5 distrikt = 5 miljoner kronor) 

Värvarstimulans 

100 kronor/värvad medlem 1 000 000 kronor 

Ulf Johansson 

Distriktsordförande 


Ovanstående motion har tillkommit efter diskussioner mellan distriktsordförandena i Kronoberg, 

Jönköping, Kalmark, Blekinge, Skåne och Halland. Den kommer att lämnas som en 

gemensam motion till IOGT-NTO:s kongress med distriktsordförandena som undertecknare. 

Distriktsårsmötet föreslås besluta 



Distriktsårsmötet beslöt 

70


att sända den vidare till IOGT-NTO:s kongresser. 



Motionärerna pekar på den ytterst viktiga frågan om vår utveckling på lokal och regional nivå. 

Förbundsstyrelsen är helt enig med motionärerna när det gäller att stärka det lokala arbetet 

och få fler medlemmar aktiva så att vi får än mer kraft i genomförandet av mål och 

verksamhetsinriktningen. 

För att lyckas med detta krävs ett gemensamt ansvarstagande för de resurser IOGT-NTO förfogar 

över. I det ansvarstagandet ligger att se till helheten. Vilka delar tjänar på att samordnas 

för att få större kraft och vilka kan delar kan delas upp? I det sammanhanget måste också 

andra resurser tillvaratas för vårt gemensamma utvecklingsarbete. Som också påpekas i ett 

distriktsårsmötesyttrande ovan, är våra medlemmar den viktigaste resursen för vårt lokala 

arbete. För att medlemmar ska utvecklas och få lust och inspiration att vara med i det lokala 

arbetet eller ta på sig förtroendeuppdrag krävs exempelvis olika utbildningsinsatser som också 

påpekas i motionen. Utbildning är ett tydligt område som ibland tjänar på att samordnas 

centralt, ibland tjänar på att genomföras på regional och lokal nivå och i det arbetet är IOGT- 

NTO:s två folkhögskolor och vårt studieförbund NBV de viktigaste resurserna. 

Förbundsstyrelsen anser att distrikten är viktiga motorer för att utvecklingsarbetet lokalt ska 

få fart. För att kunna vara en sådan motor krävs det förstås en engagerad och kunnig styrelse 

och helst en kompetent distriktskonsulent som tillsammans med lokalföreningar kan arbeta 

med genomförandet av mål och verksamhetsinriktningen. Där spelar förstås resurser i form av 

pengar en stor roll. Men för att vi tillsammans ska lyckas krävs det mer än pengar. Det behövs 

också personellt stöd i utvecklingsfrågor och ekonomisering av verksamheten, det behövs i 

vissa fall stöd med specifika frågor (exempelvis juridik, personalfrågor, fastighetsfrågor osv), 

det behövs gemensamma utbildningsinsatser för exempelvis förtroendevalda och personal i 

distrikten, gemensamma kampanjer, material och projekt för att nämna några. 

Idag används ca 22 miljoner i stöd till det lokala och regionala utvecklingsarbetet. Det 

innefattar generellt och riktat stöd till distrikten, projektstöd för lokalt utvecklingsarbete och 

stöd i form av utvecklingskonsulenter. Till det kommer förstås satsningar på utbildning, 

kampanjer, material och projekt som alltihop syftar till att utveckla den lokala verksamheten, 

men som tjänar på att samordnas för att vara både mer kostnadseffektiv och skapa en helhet. 

Vår erfarenhet är att det på lokal nivå ofta finns resurser. Många av våra lokalföreningar äger 

inte bara fastigheter, de har också genom åren byggt upp ett kapital som kan verka i ett lokalt 

utvecklingsarbete och ibland fungera som just den medfinansiering som efterfrågas i motionerna. 

Där kan distriktet vara en resurs för att tillsammans med lokalföreningen inventera 

resurser för att komma igång med ett förnyelsearbete. 

Den största delen av det ekonomiska stödet till distrikten är ett generellt stöd baserat på antalet 

betalande medlemmar. Ett sådant fördelningssystem blir väldigt exakt till skillnad från en 

”trappstegsmodell” som föreslås i motionerna. I en trappa blir just stegen den viktiga stimulansen 

och de som har 1 001 medlemmar gynnas mer är de som har 1 499. Teoretiskt kan det 

skilja bara två medlemmar mellan två distrikt, men det kan bli en skillnad på 150 000 kronor i 

71

utvecklingsstöd. Den modell som föreslås riskerar att bli en ganska orättvis 

fördelningsmodell. 

Den mindre delen (knappt 1/3) är ett riktat ekonomiskt stöd till distrikten. Syftet med det är 

helt enkelt att destinera resurser till utvecklingsområden som distriktet själv prioriterat. 

Därutöver har förbundsstyrelsen riktat en speciell pott pengar till satsningar där distrikt vill 

samverka över gränserna. 

Ytterligare en satsning har varit att under de senaste två åren avsätta en pott riktad direkt till 

den lokala verksamheten. Erfarenheterna från det är framförallt att det oftast inte behövs stora 

ekonomiska resurser för att göra lokala utvecklingsinsatser, men ett litet bidrag kan hjälpa till 

i ett lokalt projekt. 


att avslå motion nr 39 angående lokalt och regionalt arbete, motion nr 40 angående 

ekonomi och ledarrekrytering och motion nr 41 angående förbundets ekonomiska stöd 

till distrikten. 

72


Angående ytterligare storstadssatsning 

Genom den särskilda ekonomiska satsningen på befolkningstäta områden som kongressen 

2005 fattade beslut om fick Stockholms distrikt möjlighet att starta ett omfattande utvecklingsarbete. 

Ett arbete som lett till nystart av verksamheter i Norrtälje och Södertälje. 

I Stockholm finns mycket människor och allvarliga alkoholproblem. Samtidigt saknar distriktet 

lokala föreningar i inte mindre än sex av länets kommuner. Till detta kommer att vi 

också saknar föreningsverksamhet i flertalet av Stockholms stadsdelar. Varje stadsdel har en 

större befolkningsmängd än många kommuner i Sverige. Trots att kongressen i Uppsala 2007 

beslöt om en fortsatt satsning på befolkningstäta områden ändrades villkoren för utvecklingsbidragen. 

Nära en halv miljon försvann för Stockholms distrikts del. Detta trots att distriktet 

noga har fullföljt de direktiv som getts av förbundet vad gäller ansökningar och redovisningar. 

Detta har fått och får till följd betydande svårigheter att nu fullfölja det utvecklingsarbete som 

påbörjats i distriktet. 

Ett omfattande arbete med att söka projektmedel har påbörjats men effekterna av detta arbete 

kommer sent och är osäkra. I storstadsområdena är det ofta svårare att få kommuner och 

landsting att ställa upp med bidrag till den verksamhet vi bedriver. Konkurrensen från andra 

ideella organisationer och ibland också från vårt eget förbund är stor. 

Distriktsårsmötet beslöt att uppdra åt distriktsstyrelsen att lämna en motion till kongressen i 

Göteborg om att återinföra den tidigare beslutade satsningen på befolkningstäta områden. En 

satsning som utgick från att det behövs särskilda ekonomiska resurser i områden med stor 

befolkningstäthet och allvarliga alkohol- och drogproblem. 

Stockholms distrikt av IOGT-NTO ser det som angeläget att förbundet också i fortsättningen 

avsätter medel till särskilda satsningar för medlemsrekrytering och förebyggande arbete i de 

stora städerna. 

Stockholms distrikt av IOGT-NTO föreslår kongressen besluta 

att avsätta 2 000 000 till särskilda utvecklingsinsatser i storstad. Utvecklingsinsatser i först 

hand knutna till medlemsrekrytering och förebyggande verksamhet. 

Stockholm den 29 april 2009 

Stockholms distrikt av IOGT-NTO 

Erland Nilsson 

Kassör 


Motionären lyfter den särskilda problematik som finns runt utvecklingsarbetet i våra storstäder 

i allmänhet och i Stockholm i synnerhet. Förbundsstyrelsen håller med motionären om att 

det är angeläget att vi lyckas i våra storstäder, men vi har också slagit fast att vi ska vara en 

folkrörelse som finns över hela landet. Det gör att förbundet måste ta ansvar för helheten och 

73

ser till att det finns resurser att utföra ett utvecklingsarbete över hela landet. Stora städer finns 

även utanför de tre storstadsregionerna och det är också angeläget att IOGT-NTO syns och 

verkar där. 

Kongressen 2007 fattade som motionären påpekar beslut om att ”Regionalt och lokalt 

projektstöd samt satsning på befolkningstäta områden kommer ska finnas kvar.” Diskussioner 

fördes också om att stöd inte kan utgå utan motprestation. Förbundsstyrelsen har fattat beslut 

om att delvis förändra inriktningen av det ekonomiska stödet till det lokala och regionala 

utvecklingsarbetet från och med 2008. Dock att även fortsättningsvis säkerställa att de tre 

storstadsområdena får större ekonomiskt stöd än övriga distrikt. 

Det ekonomiska stödet för 2009 är uppdelat i fyra olika potter, generellt stöd (utan motprestation) 

till distrikten (den så kallade 250-kronan), riktat utvecklingsstöd till prioriterade satsningar 

i distrikt, stöd för samverkan över distriktsgränser och stöd för lokala utvecklingsprojekt. 

De tre storstadsdistrikten gynnas i detta system såtillvida att de totalt sett får ett större stöd än 

alla andra distrikt. Dels har de relativt många medlemmar och får därmed ett stort generellt 

stöd, dels har de fått ett riktat utvecklingsstöd som har varit ca dubbelt så stort som för övriga 

distrikt. 2008 fick exempelvis Stockholm ca 500 000 kronor i generellt stöd och 320 000 

kronor i riktat stöd. Därutöver beviljades drygt 180 000 kronor av potten för lokalt utvecklingsstöd 

till projekt i Stockholms distrikt. Tillsammans handlar det om ekonomiskt stöd på ca 

1 miljon kronor, vilket får anses som en rejäl satsning och som väl går i linje med det kongressbeslut 

som fattades 2007. 

Förbundsstyrelsen föreslås besluta 

att avslå motion nr 42 angående ytterligare storstadssatsning. 

(Mai Eriksson deltog ej i förbundsstyrelsens beredning av motion nr 42). 

74


Angående förbundets revision 

Bakgrund 

Revisionsutskottet 

Till kongressen i Gävle 1999 förelåg motionen ”Nr 13 Angående revisionsutskott”. Motionären 

menade att de av kongressen förtroendevalda revisorerna endast genomför en formell 

granskning av de juridiska personerna till vilka de är valda till. Motionären ville att ett revisionsutskott 

om 3 till 5 personer skulle tillsätta. Detta utskott ska till kongressen lämna en 

utförlig rapport till kongressen. Den rapporten skulle förmedla utskottets värderingar baserat 

på den granskning de gjort. 

Kongressutskotten 

Utöver revisionsutskottet tillsätts inför varje kongress flera olika kongressutskott som granskar 

förbundets verksamhet, rapporter och förslag. Vanliga utskott är beredningsutskott, ekonomiutskott, 

stadgeutskott m fl. Dessa genomför också granskningar av förbundets verksamhet, 

förslag och/eller rapporter. Varje utskott brukar bestå av 3-5 personer. Dessa utskott 

genomför granskningar på samma underlag som revisionsutskottet och revisorerna gör. 

Respektive kongressutskott lämnar till kongressen ett utlåtande och ett förslag till beslut i 

varje ärende utifrån sin granskning. Så även på denna motion! 

De förtroendevalda revisorerna 

För att vara riktigt säker på att allt går rätt till i förbundet väljs också två förtroendevalda 

revisorer vid kongressen. Dessa ansvarar för all granskning, så väl det verksamhetsmässiga 

som den ekonomiska förvaltningen. De förtroendevalda revisorerna deltar vid vissa förbundsstyrelsesammanträden 

och andra förbundsarrangemang. Detta för att kunna följa och sätta sig 

in i den verksamhet som förbundet bedriver. De träffar också kansliledningen och olika företrädare 

ur förbundsstyrelsen vid flera tillfällen under mandatperioden. Där har olika frågor 

och synpunkter på verksamheten diskuterats och framförts av de förtroendevalda revisorerna. 

De förtroendevalda revisorerna deltar även genom eget engagemang i IOGT-NTO:s verksamhet 

som beslutats av IOGT-NTO-förbundet. Utöver detta så lämnar revisorerna till kongressen 

ett förslag på om generalsekreteraren förbundsstyrelsen ska bevilja ansvarsfrihet. 

Den auktoriserade revisorn 

För att ytterligare försäkra sig om att det verkligen går rätt till i förbundet så utser de förtroendevalda 

revisorerna en auktoriserad revisor. För närvarande är det den auktoriserade revisorn 

Jonas Grahn. Han i sin tur har hjälp av flera assistenter samt en godkänd revisor. Det är dessa 

som bl.a. genomför siffergranskning, intygar särskilda redovisningar till myndigheter, genomför 

förvaltningsrevisionen, tillsammans med de förtroendevalda revisorerna, av IOGT-NTO. 

De är även med och ger råd och anvisningar kring redovisningsprinciper och bokslutsarbetet 

på IOGT-NTO. Det är även den auktoriserade revisorn som är revisor i de juridiska associationer 

som IOGT-NTO-förbundet har koppling till och där det krävs en auktoriserad revisor, t 

ex de aktiebolag förbundet majoritetsäger. 

75

De förtroendevalda revisorerna planerar tillsammans med den auktoriserade revisorn 

revisionen för verksamhetsåret. En viktig del i denna planering är att säkerställa att vi inte 

genomför dubbelarbete. Förenklat kan man säga att de förtroende valda revisorerna lägger en 

större vikt vid den rent verksamhetsmässiga granskningen och den auktoriserade revisorn 

lägger större vikt på den siffermässiga granskningen. 

Slutsats 

Min uppfattning är att granskningen av IOGT-NTO:s verksamhet, så väl den verksamhetsmässiga 

som den rent ekonomiska, mycket väl täcks upp av kongressutskotten och förtroendevalda 

och auktoriserade revisorer. Att utöver dessa två grupperingar dessutom ha ett revisionsutskott 

som ska göra ytterligare en granskning på samma verksamhet, men bara lämna en 

rapport, anser jag är onödigt dubbelarbete. Vill kongressen ha en utökad granskning så ska det 

väljas flera förtroendevalda revisorer. Jag menar att den granskning och revision som de två 

förtroendevalda revisorerna och den auktoriserade revisorn genomför och som sedan dessutom 

kompletteras med kongressutskottens granskningar och förslag inför kongressen ger en 

tillräcklig genomlysning av verksamheten för ett förbund som IOGT-NTO. 

Förslag 

Jag föreslår kongressen 

att på 2009 års kongress i Göteborg inte välja något revisionsutskott. 

Östersund 2009-04-20 

Mikael Lindström 

medlem i IOGT-NTO Odens Sal, Östersund 


Angående det interna revisionsutskottet 

På kongressen i Gävle 1999 fattade kongressen beslut om att skapa ett internt revisionsutskott. 

Ett utskott som vid sidan av den ordinarie revisionen hade att granska förbundets verksamhet, 

detta som ett komplement till den ordinarie revisionen. Kongressen beslöt anta motionen. 

Kongressen beslöt därefter utse tre ledamöter till detta utskott varav undertecknad var en av 

dessa ledamöter. 

Utskottet lämnade sin första rapport på kongressen i Stockholm. Denna första rapport förgicks 

av en noggrann genomgång av förbundets organisation och verksamhet. Inte minst framkom 

vid rapportens lämnande den komplexitet som förbundets verksamhet bestod av. De många, 

långt ifrån ekonomiskt lönsamma företagen kom att belysas i rapporten. En genomlysning 

som sedan har lett till en rad åtgärder bl.a. har företag lagts ner eller avyttrats. 

Nu har det gått ytterligare tre kongressperioder. Till var och en av dessa har utskottet lämnat 

en omfattande rapport. En rapport som legat vid sidan av de ordinarie revisorernas revisionsberättelse. 

Den revisionsberättelse som uttalar stöd för att fastställa balans- och resultaträkning 

men som också förordar ansvarsfrihet för styrelsen. 

76

Efter att ha varit en del av utskottets arbete och därefter tagit del av utskottets rapport till 

kongresserna samtidigt som jag varit ledamot i förbundets styrelse ifrågasätter jag nu behovet 

av ett särskilt internt revisionsutskott. 

Tillkomsten av utskottet fanns att söka i ett missnöje med den interna revisionens arbete och 

förutsättningar, vilket påkallade ett behov av att hitta en annan form för att närmare granska 

all verksamhet. 

Under senare år har arbetet i förbundet förändrats. De många små företagen är numera borta, 

en transparens i verksamhetens planering och innehåll gör det möjligt att föra fram synpunkter 

till såväl förbundsstyrelsen som kansli. Tillkommer en allt mer tydligt granskning av 

verksamheter från tidningen Accents sida. Detta sammantaget, tillsammans med en numera 

mycket aktiv granskning av verksamheten från de förtroendevalda revisorerna sida, gör att 

behovet att ett särskilt internt revisionsutskott, enligt min mening kraftigt minskat. På många 

sätt blir det ett dubbelt arbete. 

Jag föreslår därför kongressen fatta beslut om; 

att lägga ner det interna revisionsutskottet, 

att utöka antalet förtroende valda revisorer till tre samt 

att uppdra åt de förtroendevalda revisorerna att i en sammanfattande revisionsrapport 

redovisa granskning av verksamheten. En rapport som utgör bilaga till den ordinarie 

revisionsberättelsen. 

Min motion kommer att överlämnas till Stockholms distriktsstyrelse för yttrande. 

Tullinge den 24 april 2009 

Mai Eriksson 


Distriktsstyrelsen i Stockholm har sammanträde tagit del av motionen. Styrelsen delar 

motionärens uppfattning att dubbelarbete om möjligt inte ska förekomma. Vidare delar vi 

motionärens grundinställning, att de av kongressen förtroendevalda revisorerna fullt ut ska 

svara för granskningen av förbundets verksamhet. 

Stockholm den 28 april 2009 

Gunnel Karlsson, distriktssekreterare 


Styrelsen konstaterar att motionärerna beskrivit sakförhållandena kring granskningen av 

förbundets verksamhet och ekonomi på ett korrekt sätt. En bra granskning av styrelsens arbete 

är en förutsättning för styrelsens legitimitet och trovärdighet i dialogen med distrikt och föreningar. 

Att denna granskning redovisas på ett sätt som ger en klar bild av hur arbetet skett 

anser styrelsen vara självklart. I nuläget är det, som motionärerna påpekar, många 

instanser/grupper som på olika sätt har granskande uppgifter. Styrelsen delar motionärernas 

77

uppfattning om att en samordnad och sammanhållen granskning både blir bättre och lättare att 

överblicka för dem som har att ta del av granskningen av ekonomi och verksamhet. 


att bifalla motion nr 43 angående förbundets revision och första att-satsen i motion nr 44, 

att avslå andra att-satsen i motion nr 44 samt 

att i och med vad som anförs i styrelsens yttrande anse tredje att-satsen i motion nr 44 

angående det interna revisionsutskottet besvarad. 

78

Motion nr 2 - IOGT-NTO

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?