Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!
Leverage SEO-optimized Flipbooks, powerful backlinks, and multimedia content to professionally showcase your products and significantly increase your reach.
Tidningen:el<br />
eN tidNiNg fråN ditt lokala elföretag<br />
Nummer 2-<strong>2011</strong> | årgåNg 65<br />
BONDELIV<br />
Elen gör vardagen<br />
enklare för Per-Olof<br />
ta HjäLP<br />
i frågOr<br />
Om EnErgi<br />
11<br />
Hon satsar<br />
på energijobb<br />
Polardjur<br />
i nytt ljus<br />
5<br />
Eluppvärmt<br />
på Kopparvallen<br />
9<br />
14<br />
Linda Bengtzings<br />
favoritelpryl
HögsPänning övEr BErLin<br />
Snart kommer det att spraka loss ordentligt<br />
i Berlin, när tyska Siemens testar brytare för<br />
allt högre spänningar.<br />
I takt med allt högre spänningar i kraftnäten<br />
har kraven på brytarutrustningen ökat.<br />
Enligt företaget måste brytare ha en tillförlitlighet<br />
på 100 procent. Därför vill Siemens<br />
göra Berlin till ett forskningscentrum inriktat<br />
på mycket höga spänningar i samband med<br />
en miljardsatsning på företagets nuvarande<br />
fabrik för ställverksutrustning.<br />
Sammanlagt ska Siemens investera en<br />
miljard kronor i Berlinfabriken under de<br />
närmaste fem åren, Det är en av de största<br />
enskilda fabriksinvesteringarna företaget gjort<br />
någonsin.<br />
I planerna ingår två helt nya fabriksenheter<br />
och ersättning av alla nuvarande tillverkningslinjer.<br />
Fabriken ska framförallt försörja den<br />
europeiska marknaden.<br />
EnErgi av gLass<br />
I samarbete med bioteknikföretaget Paques<br />
har Unilever, som äger Ben & Jerry’s, installerat<br />
en biogasanläggning<br />
i fabriken i Hellendoorn i<br />
Holland. Slaggprodukter<br />
från glassproduktionen blir<br />
till energi för fabriken.<br />
Det som alltså tidigare<br />
enbart skulle ha kastats används<br />
nu som energi i stället<br />
och från dessa slaggprodukter<br />
utvinns 40 procent av<br />
fabrikens totala energibehov.<br />
arlanda satsar på LED<br />
Nu testkörs ett stort LED-projekt på Arlanda med Philips allra senaste<br />
LED-armatur för allmänbelysning: LuxSpace Downlight.<br />
Arlandas ägare, Luftfartsverket, har planer på att införa så gott som<br />
underhållsfri belysning i stora delar på flygplatsen. Målet är att sänka<br />
energiförbrukningen och arbetskostnaden för belysningen.<br />
I dag har Sveriges största flygplats en energiförbrukning i nivå med en<br />
genomsnittlig svensk småstad. Tusentals lampor lyser i stort sett dygnet<br />
runt och bidrar till den höga energiförbrukningen,<br />
Den LED-armatur som man nu testar har en lång livslängd,<br />
extremt låg energiförbrukning och ger kraftigt minskade underhållskostnader.<br />
LuxSpace ger dessutom ett jämnt ljusflöde,<br />
stabil ljusfärg och god färgåtergivning. LED-projektet har<br />
resulterat i att det finns över 1 000 armaturer installerade på<br />
flygplatsen, till exempel i SAS VIP Lounge och i rulltrappor.<br />
2<br />
Ljusfester i Europa<br />
Allt fler svenska städer satsar på ljusfestivaler.<br />
Mest känt är nog årliga Lights in Alingsås. Men<br />
även i Europa satsar man på ljusfester.<br />
Allt startade i franska Lyon, vars årliga ljusfest<br />
numera drar till sig över en miljon besökare. Under<br />
tre dagar i december ljussätts stadens byggnader<br />
och monument i fantastiska färger och mönster.<br />
Lyon är också initiativtagare till LUCI (Lighting<br />
Urban Community International). Det är en internationell organisation som samlar<br />
ett 60-tal städer med höga ambitioner när det gäller offentlig belysning.<br />
Även andra städer i Europa ligger långt framme vad gäller ljusfestivaler. Senaste<br />
festivalen i franska Chartres lockade 900 000 personer, tyska Leipzig drog 150 000<br />
under festivalkvällen i oktober, i holländska Eindhoven upplevdes den tio dagar långa<br />
festivalen av 125 000 besökare. Ljusfestivalen i schweiziska Genève satsar på att ge stadens<br />
träd attraktiva belysningar, under namnet ”Festival Arbres & Lumières”.<br />
Att arrangera ljusfestivaler har blivit ett sätt för städer att profilera sig och locka turister.<br />
Och allt fler hakar på trenden. Källa: Ljuskultur<br />
Nummer 2:<strong>2011</strong>
Designat och miljövänligt<br />
Stark design och energisnålt. det är tanken bakom konceptet the positive<br />
house, framtaget av arkitektkontoret Spacewalk och konsultföretaget WSp.<br />
<strong>Energi</strong>snåla hus har vi hört talas om och även passivhus, hus som huvudsakligen<br />
värms upp av kroppsvärme, elektriska apparater, belysning och solinstrålning. nu tar<br />
WSP och Spacewalk ytterligare ett steg när de lanserar The Positive House – ett hus<br />
med stark designidentitet som utöver att producera den energi och värme som det behöver<br />
dessutom producerar så mycket energi att det kan leverera el tillbaka till elbolaget.<br />
Allt byggmaterial i The Positive House är miljöanpassat och hälsofrämjande. Stommen<br />
består av lättbalkar i trä och allt byggmaterial innehållsdeklareras enligt specificerade<br />
gransknings kriterier. Detta kombineras med en avancerad teknologi för värmepumpar,<br />
solfångare och solceller. På taket har huset solfångare där värmen leds till en ackumulatortank<br />
som är kopplad till radiatorer i rum och golvvärme i badrum. På taket finns även<br />
de solceller som producerar el för eget bruk eller försäljning/kvittning på elnätet.<br />
– Det ska inte behöva vara dyrt att bygga för ett hållbart samhälle, säger robert af<br />
Wetterstedt på WSP Environmental. I våra kalkyler ligger kapitalkostnaden för ett hus av<br />
modellen The Positive House nr 1 på 25 000–35 000 kronor per kvadratmeter. Driftskostnaden<br />
blir 0 kronor.<br />
har du planer på att bygga nytt? Vill ditt företag energieffektivisera? Vill du ha energispartips<br />
för hemmet? Vill du söka statligt stöd?<br />
Hos <strong>Energi</strong>myndigheten hittar du kontaktuppgifter till alla energi- och klimatrådgivare runt<br />
om i Sverige. <strong>Energi</strong>myndig heten är en för valt nings myn dighet som arbetar inom alla delar av<br />
energiområdet och som ansvarar för frågor om användning och tillförsel av energi.<br />
mer info: www.energimyndigheten.se, 016-544 20 00<br />
Nummer 2:<strong>2011</strong><br />
Jag vill ha<br />
energi spartips!<br />
Elinstallationerna väntas<br />
Distribueras till dig via ditt<br />
lokala elföretag. Se baksidan!<br />
Produceras av Svensk <strong>Energi</strong>,<br />
bransch- och intresseorganisation<br />
för landets elförsörjningsföretag.<br />
chefredaktör<br />
Lars Abelin, 08-610 06 30<br />
tidningenel@svenskenergi.se<br />
aNSvarIg utgIvare<br />
Eva Elfgren<br />
eva.elfgren@svenskenergi.se<br />
layout<br />
The Factory of Design<br />
info@thefactoryofdesign.se<br />
projektledare<br />
Marie Wiklund<br />
marie.wiklund@svenskenergi.se<br />
omSlagSfoto<br />
Denny Lorentzen<br />
admINIStratör<br />
Jenny Åkerberg<br />
jenny.akerberg@svenskenergi.se<br />
tryck<br />
öka med sex procent i<br />
år och med sju procent<br />
2012. Det är en följd av att<br />
den svenska ekonomin har<br />
återhämtat sig efter finanskrisen.<br />
Alla nya installationer<br />
hänger ihop med att det börjat<br />
byggas och byggas om.<br />
Även om alla nya elinstallationer<br />
förhoppningsvis utförs<br />
med den nyaste energispartekniken,<br />
så innebär det<br />
ändå att den totala elanvändningen<br />
ökar. Därför är det<br />
viktigare än någonsin att vi<br />
tillsammans försöker få ned<br />
elförbrukningen. Du och jag<br />
kan ju börja i hemmet – och<br />
kanske även påverka våra<br />
arbetsplatser.<br />
Sörmlands Grafiska,<br />
Katrineholm, <strong>2011</strong><br />
upplaga ca 300 000 ex.<br />
Tryckt på miljövänligt papper.<br />
chefredaktör<br />
LArS ABELIn<br />
3
ELDrivEn<br />
gräsKLiPParE<br />
recharge mover är en åkgräsklippare<br />
för dig som har lite större gräsytor att<br />
klippa. En laddning<br />
av batteriet<br />
räcker till 2–3<br />
timmars körning.<br />
Garanterat fri<br />
från avgaser och<br />
buller. Elklipparens<br />
två knivblad<br />
drivs av var<br />
sin 900 watts<br />
elmotor.<br />
---------------<br />
fråga oss om:<br />
elsäkerhet<br />
får man ansluta en elgrill med en<br />
förlängningssladd till ett eluttag<br />
inomhus?<br />
när du ska använda en elektrisk produkt,<br />
som till exempel en elgrill, är du skyldig att<br />
följa tillverkarens anvisningar. Anges det<br />
att produkten ska anslutas till skyddsjord<br />
så ska det följas. Detta kan du lätt<br />
kontrollera genom att titta på elgrillens<br />
stickpropp. Har den bleck för skyddsjord<br />
så ska den anslutas till ett jordat uttag.<br />
Generellt sett anser Elsäkerhetsverket<br />
att apparater som används utomhus<br />
alltid bör anslutas till uttag som även de<br />
är placerade utomhus. Dessa är alltid<br />
skyddsjordade och normalt försedda med<br />
jordfelsbrytare vilket ger ett bra skydd och<br />
en hög elsäkerhet.<br />
läs mer på: www.elsakerhetsverket.se<br />
---------------<br />
har du frågor om elSäkerhet?<br />
Ställ din fråga till Elsäkerhetsverket<br />
genom att kontakta redaktionen på:<br />
mail: tidningenel@svenskenergi.se<br />
adress: Tidningen El, The Factory of Design,<br />
Tomtebogatan 44, 113 38 Stockholm.<br />
---------------<br />
4<br />
så energideklarerar<br />
du huset<br />
Småhusägaren har allt att vinna på att energideklarera sitt hus. dels<br />
får man hjälp med att hitta energitjuvarna och därmed sänka energikostnaderna,<br />
dels höjs värdet på huset. Vid en försäljning av huset<br />
är det dessutom lagkrav på att en energideklaration är gjord.<br />
TExT: eva-marIa faSth ILLUSTrATIOn: IStockphoto<br />
sedan den 1 januari 2009 måste den<br />
som säljer en villa eller radhus ha<br />
genomfört en energideklaration.<br />
Att energideklarera sitt hus är<br />
överhuvudtaget ett bra sätt att få koll över<br />
husets och familjens energianvändning. Du<br />
får förslag på hur du kan sänka dina energikostnader,<br />
vilket förstås gynnar både den<br />
egna plånboken, men också klimatet.<br />
Som ytterligare bonus höjs ofta värdet<br />
på ditt hus efter att det energideklarerats,<br />
då det är en fördel för presumtiva köpare<br />
att energideklarationen är gjord.<br />
Tidningen El har listat de viktigaste<br />
sakerna fastighetsägaren ska tänka<br />
på vid en energideklaration:<br />
1. Leta rätt på elräkningar och notera energianvändningen<br />
det senaste året, ta fram<br />
ritningar, ta reda på byggår, fastighetsbeteckning<br />
och ventilationssystem, lista<br />
alla förändringar som gjorts på huset (till<br />
exempel tilläggsisolering eller fönsterbyte),<br />
ta fram resultat från eventuell radonmätning.<br />
Det lönar sig att vara väl förberedd då<br />
energiexperten tar betalt per timme.<br />
2. Kontakta en energiexpert på ett företag<br />
som utför energideklarationer. Företaget<br />
ska vara godkänt av den statliga myndigheten<br />
SWEDAC. Godkända företag finns på<br />
http://search.swedac.se. Kostnaden för en<br />
energideklaration i ett småhus är mellan<br />
4 000 och 6 000 kronor.<br />
3. <strong>Energi</strong>experten går igenom allt material<br />
och kända fakta om byggnaden. <strong>Energi</strong>experten<br />
ska också lämna förslag på energibesparande<br />
åtgärder.<br />
4. När energiexperten är klar skickas uppgifterna<br />
in till Boverket där energideklarationen<br />
ska godkännas.<br />
5. Nästa steg är att husägaren får hela energideklarationen<br />
och förslag till åtgärder. I<br />
samma paket medföljer också en sammanfattning<br />
av resultatet.<br />
6. Det är dags att åtgärda de saker som<br />
energiexperten har föreslagit. <strong>Energi</strong>deklarationen<br />
gäller i tio år.<br />
Ett bra tips är också att gå in på Boverkets<br />
och <strong>Energi</strong>myndighetens nya hemsida som<br />
ska hjälpa fastighetsägare att energideklarera:<br />
www.energiaktiv.se<br />
Nummer 2:<strong>2011</strong>
åtvidabergs reservmålvakt gustav Jansson kastar sig hellre på uppvärmt konstgräns än is och snö.<br />
åff kör med fjärrvärme<br />
åtvidabergs ff är tillbaka i Superettan. men man satsar återigen<br />
på att gå upp i allsvenskan. till sin hjälp har klubben<br />
en fjärrvärmevärmd konstgräsplan.<br />
Den folkkära fotbollsklubben<br />
Åtvidabergs FF åkte förra året<br />
snöpligt ur Allsvenskan i allra<br />
sista omgången. Inför årets<br />
säsong har spelarna kunnat förbereda<br />
sig bättre än någonsin – genom den nya<br />
konstgräsplanen som är uppvärmd med<br />
fjärrvärme.<br />
Försäsongen 2010 gjorde den hårda<br />
vintern det näst intill omöjligt att träna på<br />
hemmaarenan Kopparvallen. Det ledde till<br />
att uppladdningen inför Allsvenskan inte<br />
blev den allra bästa.<br />
I år är det skillnad. 45 000 meter värmerör<br />
har grävts ned i Kopparvallen, samtidigt<br />
som man lade konstgräs.<br />
Nummer 2:<strong>2011</strong><br />
Planen består av bärlager, stenmjöl,<br />
värmerör, mer stenmjöl och ett dränerings-<br />
och dämpningsskikt (så kallad<br />
”pad”). Slutligen lades konstgräset ut och<br />
på det spreds omkring en centimeter sand<br />
och lika mycket granulat. Tekniska Verken<br />
i Linköping distribuerar fjärrvärmen, som<br />
drivs med biobränsle.<br />
– I och med konstgräsplanen på Kopparvallen<br />
och att den är uppvärmd har vi<br />
haft perfekta träningsförhållanden och har<br />
kunnat förbereda oss bättre än någonsin<br />
under försäsongen, säger Mats Karlsson,<br />
sportchef hos ÅFF.<br />
Målet för i år är klart: Vinna Superettan<br />
och göra comeback i Allsvenskan.<br />
foto: StaffaN guStaVSSoN<br />
sOLDrivEn mOtOrväg<br />
Italien är första landet med en motorväg<br />
som drivs av solenergi. Motorvägen A18<br />
mellan Catania och Siracusa drivs från<br />
årsskiftet helt med hjälp av egen solkraft.<br />
Systemet inkluderar avancerade kontrollsystem,<br />
övervakningsutrustning och de<br />
säkraste tunnlarna i världen.<br />
Allt – inklusive trafikljus, vägskyltar,<br />
tunnelfläktar och nödtelefoner – drivs med<br />
hjälp av egna solpaneler. På tre artificiella<br />
tunnlars tak har man monterat paneler på<br />
en 2,8 kilometer lång sträcka. Totalt tar<br />
solpanelerna upp en 20 hektar stor yta.<br />
LifEBiKE LansErar<br />
ny ELcyKEL<br />
Svenska varumärket lifebike Hybrid<br />
lanserar en ny modell på den europeiska<br />
marknaden. Elcykeln är utrustad med ett<br />
Shimano 7-växlat system, punkteringsfria<br />
däck samt digital display som visar information<br />
om hastighet, assistansnivåer och<br />
batterikapacitet.<br />
Elcykelmarknaden har vuxit senaste<br />
året. nu hoppas Lifebike nå en ny målgrupp<br />
på marknaden med en ny modell<br />
som har mer påkostade funktioner än<br />
företagets tidigare modeller.<br />
En elcykel fungerar precis som en vanlig<br />
cykel men med fördelen att den delvis<br />
assisteras av en batteridriven elektrisk<br />
motor. Man kan cykla både med och utan<br />
den assisterande motorn.<br />
Laddningen görs via ett vanligt eluttag<br />
och det portabla miljövänliga litiumbatteriet<br />
på 1,6 kg kan enkelt tas med upp i<br />
lägenheten eller bostaden. Ett fulladdat<br />
batteri kan räcka upp till 70 km beroende<br />
på terräng. Maxhastigheten är 25 km/tim<br />
och den får brukas på cykelväg.<br />
för mer info: www.lifebike.se<br />
Källa: Teknik360<br />
5
Elen förenklar jobbet<br />
på bondgården<br />
– mjölkmaskinen är den mest revolutionerande maskinen i lantbruket<br />
de senaste 50–60 åren.<br />
det säger lantbrukaren Per-olof andersson, som driver ett stort,<br />
modernt sörmländskt jordbruk på Haresta gård utanför Nyköping.<br />
TExT: larS abelIN FOTO: deNNy loreNtzeN<br />
tankrummet. Här förkyls mjölken. överskottsenergin<br />
från kylningen tas om hand och går vidare till<br />
varmvattenberedaren som i sin tur leder vatten till<br />
korna. Vi förvärmer vattnet till 15 grader, ungefär<br />
samma grad som ett gott vin, säger Per-olof<br />
andersson.<br />
6<br />
Haresta gård ligger öppet<br />
och vackert i den sörmländska<br />
idyllen. till höger är den<br />
moderna ladugården.<br />
Haresta gård ligger i en ort med det<br />
idylliska namnet Stigtomta. Här<br />
bor ungefär 2 000 människor. En<br />
del pendlar till närmaste större<br />
tätorten Nyköping, cirka 15 km sydost om<br />
Stigtomta. Stora delar av Stigtomta består av<br />
skog och åkrar och här finns flera jordbruk.<br />
På Haresta gård ligger själva bostadsfastigheten<br />
på en skogklädd höjd, med utsikt<br />
över det vidsträckta sörmländska landskapet.<br />
Här bor lantbrukaren Per-Olof Andersson<br />
med familj.<br />
Navet i produktionen på Haresta gård är<br />
mjölkproduktionen. Per-Olof har 320 kor<br />
varav 280 är mjölkande, vilket räknas som<br />
en stor gård vad gäller mjölkproduktion –<br />
även mätt med andra välmående gårdar i<br />
Sörmland.<br />
På Haresta finns även 175 hektar vall, som<br />
ger tre skördar/år. Av vallen görs ensilage<br />
som lagras i silos och är basfoder för korna.<br />
Till fodret blandas majs från det 25 hektar<br />
stora fältet och spannmål från fältet på 100<br />
hektar. I fodermixen blandas också ärtor och<br />
soja, som ger ett högt energivärde. 100 hektar<br />
av gårdens ägor är betesmark för korna.<br />
lantbrukaren Per-olof andersson<br />
med några av sina mjölkkor.<br />
Den nya ladugården är ett föredöme<br />
vad gäller modern lantbruksdrift. Den är<br />
fullproppad med ny teknik och elektronik;<br />
här finns förstås både robotmjölkning och<br />
så kallade smart gates.<br />
– Ladugården i dag har en fantastisk miljö<br />
jämfört med den gamla, säger Per-Olof<br />
Andersson. Tidigare var arbetet tungt och<br />
omständligt. Med den nya tekniken går allt<br />
så mycket lättare.<br />
– När exempelvis mjölkmaskinen introducerades<br />
så var det den mest revolutionerande<br />
i lantbruket de senaste 50–60 åren.<br />
Då slapp man slitet med att handmjölka.<br />
Robotmjölkningen har funnits sedan drygt<br />
tio år tillbaka. Även den har inneburit en<br />
arbetsbesparing. Antalet kor har tredubblats<br />
men antalet arbetstimmar har bara<br />
fördubblats.<br />
Robotmjölkningen ingår i systemet med<br />
smart gates. Det handlar helt enkelt om<br />
”smarta grindar”, som programmeras och<br />
styrs elektroniskt. Varje ko har en trans-<br />
Nummer 2:<strong>2011</strong>
ponder runt halsen och korna går runt i<br />
ladugården i en speciell slinga.<br />
Systemet ser till att grindar öppnas och<br />
stängs mellan olika stationer som korna<br />
vandrar emellan. En station är kraftfodret,<br />
där fodervagnen var tredje timme dygnet<br />
runt fylls automatiskt via en elslinga – ett<br />
jobb som tidigare sköttes av en dräng med<br />
skottkärra.<br />
Vid mjölkningsstationen sker mjölkningen<br />
automatiskt. Mjölkroboten består<br />
egentligen av olika robotar. En tvättar av<br />
spenarna med ljummet vatten i en spenkopp,<br />
en sätter nya spenkoppar och fyra<br />
robotar sköter själva mjölkningen. Varje ko<br />
ger i medeltal 13 kg per mjölkningstillfälle.<br />
När mjölkningen är klar öppnas grinden<br />
och kon går vidare i slingan medan det är<br />
dags för nästa ko att mjölkas. Mjölkningen<br />
sker i ett bestämt schema var åttonde<br />
timme.<br />
Varje kos personliga transponder sänder<br />
information till en dator om hur mycket<br />
Nummer 2:<strong>2011</strong><br />
gårdens kalvar står i dikätten.<br />
Här dinappas de och får råmjölk.<br />
mjölk den ger vid varje mjölkningstillfälle.<br />
Flödet ur varje spene registreras exakt,<br />
kontrollen är total.<br />
Transpondern ger också information om<br />
varje kos hälsotillstånd – om temperaturen<br />
är lite högre kan det kanske snart vara dags<br />
för kalvning. Visar kon däremot tecken på<br />
överaktivitet innebär det att den är brunstig<br />
och plockas då bort för inseminering.<br />
– Förr lade man handen på kossan, kände<br />
om den var varm, pratade med den, man<br />
hade direktkontakt med varje ko, säger Per-<br />
Olof och låter som om han trots allt saknar<br />
den personliga kontakten med djuren<br />
innan elmotorerna och datorerna tog över.<br />
– Men den gamla kunskapen finns ändå<br />
kvar, tillägger han. Jag kan fortfarande se på<br />
en ko om hon mår dåligt.<br />
När Per-Olof byggde den nya ladugården<br />
tittade han även på energibesparingar.<br />
Tidigare hade ladugården fläktar med<br />
självdrag, vilket drog mycket energi. I dag<br />
är taket isolerat. Väggarna har plastgardiner<br />
som vindskydd. Ljusinsläpp finns i både tak<br />
och väggar, vilket gör att det inte behövs<br />
så mycket belysning. De högtrycksnatriumlampor<br />
på 250 W som används regleras<br />
genom ett tids- och ljussystem.<br />
– Ladugården har ingen eluppvärmning<br />
överhuvudtaget, säger Per-Olof. Den värms<br />
upp av korna själva. Det är plus fyra som<br />
lägst på vintrarna. Korna trivs allra bäst om<br />
det är sju–åtta plusgrader.<br />
I boningshuset används vattenburen<br />
elvärme och totalt uppskattar Per-Olof att<br />
lantbruket drar mellan 650 000 och 700 000<br />
Kwh/år till en kostnad på cirka en halv<br />
miljon kronor.<br />
Haresta gård har funnits i familjens ägo<br />
sedan 1927 och har i dag fem anställda.<br />
stöD sKa göra BönDEr<br />
mEr KLimatsmarta<br />
<strong>Energi</strong>effektivisera din gård! Det är<br />
budskapet till Sveriges lantbrukare.<br />
<strong>Energi</strong>myndigheten ger ekonomiskt<br />
stöd för att bondgårdarna ska bli mer<br />
klimatsmarta.<br />
För en lantbrukare som har minst 100 stycken<br />
djurenheter (exempelvis 100 kor, 1 000 får eller<br />
1 000 slaktsvin) betalar <strong>Energi</strong>myndigheten<br />
halva kostnaden för en så kallad <strong>Energi</strong>kartläggningscheck.<br />
Dessutom ger myndigheten<br />
stöd i form av att den betalar halva kostnaden<br />
för företagets egna nedlagda tid för kartläggningen<br />
av gårdens energiförbrukning.<br />
Syftet med stödet är att hitta nya vägar för<br />
att minska Sveriges totala energianvändning.<br />
Gamla mönster lever ofta kvar på bondgårdar<br />
– liksom i övriga samhället – vad gäller<br />
energibeteenden, teknikval och uppvärmningsmetoder.<br />
<strong>Energi</strong> används i onödan och<br />
på grund av okunskap; här finns massor av<br />
energi att spara.<br />
LrF Konsult pekar i sin rapport ”Kartläggning<br />
av energianvändning på lantbruk” på<br />
flera saker som en lantbrukare kan göra för<br />
att minska energiförbrukningen:<br />
• Använd bättre lampor, både för belysning<br />
och för värme. Inför effektreglering av belysningen<br />
och bättre uppföljning av energiåtgången.<br />
• Förbättra ventilationen på djurgårdarna.<br />
• Planera och ändra körsättet för att sänka<br />
dieselförbrukningen. Om möjligt gå över<br />
från traktordrift till eldrift.<br />
• Inför värmeåtervinning från mjölktanken.<br />
Lantbruksorganisationen Hushållningssällskapet<br />
finns i regionala organisationer över<br />
hela Sverige och bistår också med energirådgivning.<br />
En av produkterna som sällskapet<br />
har är <strong>Energi</strong>effektivisering på gården, som<br />
innefattar en energikartläggning och förslag<br />
till åtgärder för effektivisering. Produkten<br />
ansluter till <strong>Energi</strong>myndighetens <strong>Energi</strong>kartläggningscheck.<br />
7
ELBiLsgUiDE På nätEt<br />
vattenfall har startat Facebooksidan<br />
Elbilsguiden. Syftet med sidan är<br />
att "skapa en kanal för att bygga och<br />
förmedla kunskap" skriver bolaget i ett<br />
pressmeddelande.<br />
På sidan kan du bland annat ställa frågor<br />
om elbilar, få info om hur en elbil fungerar<br />
och vilka elbilar som finns tillgängliga<br />
på marknaden – i dag och i morgon.<br />
stOcKHOLm får<br />
1 000 ELBiLar 2012<br />
energimyndigheten har gett Stockholms<br />
stad 62 miljoner kronor för att göra Sveriges<br />
största teknikupphandling av elbilar,<br />
i samarbete med Vattenfall. Drygt 1 000<br />
elbilar ska köpas in och vara i drift till 2012.<br />
KOrta rEsOr mED BiL<br />
70 procent av alla resor med bil i Sverige<br />
är kortare än 30 km. Det betyder också<br />
att 70 procent av resorna kan genomföras<br />
med dagens elbilsteknologi.<br />
EU samOrDnar<br />
stratEgi för ELBiLar<br />
Nu jobbas för högtryck inom EU med en<br />
övergripande strategi och samordning av<br />
laddsystem och en massintroduktion av<br />
elbilar och elhybrider. EU-projektet Grids<br />
for vehicles, G4V, väntas komma med en<br />
slutrapport i sommar.<br />
Flera elbolag och akademiska institutioner<br />
från EU-länderna deltar i arbetet, från<br />
Sverige Chalmers och Vattenfall.<br />
ELBiL från mitsUBisHi<br />
Nu har de första europeiska elbilarna från<br />
Mitsubishi nått den svenska marknaden.<br />
Priset på i-MiEV ligger på cirka 360 000<br />
kronor.<br />
Efter att ha rullat på japanska vägar i<br />
över ett år kommer så de första riktiga<br />
elbilarna till Sverige. Intresset och efterfrågan<br />
är, enligt Mitsubishis återförsäljare<br />
i Sverige, stort från främst företag och<br />
organisationer.<br />
i-MiEV är den första fyrsitsiga elbilen<br />
som serietillverkas i större skala. Den<br />
drivs enbart av el genom lithium-jonbatterier.<br />
Bilen är nästan ljudlös och kan köras<br />
upp till cirka 15 mil på en laddning. Elmotorn<br />
har 67 hästkrafter och bilens toppfart<br />
är 130 kilometer/tim.<br />
8<br />
Hybridbil med sportbilskänsla som kombinerar eldrift och dieselmotor: V60 Plug-in Hybrid.<br />
volvo satsar på eldrift<br />
Volvos första seriebyggda elbil, C30 electric, är ute på marknaden.<br />
och 2012 är det dags för Volvos nya hybridbil.<br />
volvo ökar trycket på sin satsning<br />
på miljöbilar. I och med<br />
introduktionen av elbilen C30<br />
Electric finns man definitivt på<br />
marknaden. Och med V60 Plug-in Hybrid,<br />
som lanseras hösten 2012, kommer en miljövänlig<br />
bil som kombinerar fördelarna hos<br />
el- och dieselmotorer.<br />
C30 Electric ser ut som en vanlig Volvo<br />
C30 och har samma säkerhet, komfort och<br />
utrymmen som standardbilen. Skillnaden<br />
är att den är helt utan utsläpp och har en<br />
räckvidd på upp till 150 km.<br />
Elmotorn sitter i motorrummet och drivs<br />
av ett litiumjonbatteri. Det laddas i ett vanligt<br />
eluttag. Ett helt urladdat batteri tar cirka<br />
åtta timmar att ladda. Bilen har en toppfart<br />
på cirka 130 km/tim och accelererar från 0<br />
till 100 på 10,5 sekunder.<br />
Hösten 2012 är det tänkt att Volvos nya hybridbil<br />
ska finnas på marknaden. Med V60<br />
Plug-in Hybrid presenterar Volvo en modell<br />
med elmotor som har en räckvidd på 50<br />
km. Dessutom har modellen en dieselmotor<br />
för längre räckvidd. Kombinationen av de<br />
två kraftkällorna ger ett kraftpaket med<br />
acceleration från 0 till 100 km/tim på 6,9<br />
sekunder.<br />
Föraren kan välja mellan tre körlägen:<br />
Pure. Enbart eldrift. Maximalt 50 km<br />
drift, vilket klarar av merparten av dagligt<br />
pendlande.<br />
Hybrid. Kombination av eldrift och dieselmotorn.<br />
Räckvidd med batteripaket och<br />
dieseltank är hela 120 mil.<br />
Power. Kombination av de två motorernas<br />
maximala prestanda. Elmotorns snabba<br />
reaktion hjälper dieseln i startögonblicket<br />
och ger en snabb acceleration.<br />
Koldioxidutsläppet för Volvo V60 Plug-in<br />
Hybrid är under 50 gram/km. Bränsleförbrukningen<br />
är 1,9 liter/100 km.<br />
Hybridbilen är ett samarbete mellan<br />
Volvo Personvagnar och Vattenfall, som<br />
utvecklat laddningslösningarna. Den presenterades<br />
på bilsalongen i Geneve i mars.<br />
de första tio exemplaren av Volvo C30 electric<br />
gick till göteborg energi.<br />
Nummer 2:<strong>2011</strong>
UnDviK ELOLycKOr<br />
i sOmmar!<br />
i Sommartider är det På SiN PlatS att Se öVer<br />
SäSoNgeNS elutruStNiNg. utruStNiNg Som<br />
legat läNge i ett förråd kaN Ha fått Skador<br />
Som kaN orSaka fara.<br />
KONtrOLLErA KAbLAr!<br />
Sol, vind, vatten och olika temperaturer kan med tiden göra en kabel till en fara. Se efter<br />
att dina elektriska produkter som kablar och stickproppar inte har synliga fel, som exempelvis<br />
sprickor. Vid fel eller brister, kontakta en fackman för reparation eller kassera<br />
produkten.<br />
ANVäND jOrDfELSbrytArE!<br />
Bor du i ett nyare hus finns det jordfelsbrytare installerad i fastigheten. Är du osäker,<br />
kontrollera. Om jordfelsbrytare saknas så finns det portabla att köpa.<br />
Vid användning av elprodukter utomhus – till exempel häcksaxar, elgrillar, braständare<br />
eller belysning – ska alltid skyddsjordade uttag användas och de ska gärna vara<br />
skyddade av en jordfelsbrytare. Anslut aldrig produkter som används utomhus till<br />
ojordade uttag inomhus.<br />
tEStA DIN jOrDfELSbrytArE!<br />
2–4 procent av installerade jordfelsbrytare fungerar inte som de ska, konstaterar<br />
Elsäkerhetsverket. Ett tips är att använda testknappen på brytaren för att se om den<br />
verkligen fungerar, alltså som man ska göra med brandvarnarna. Detta bör du göra<br />
minst en gång per halvår.<br />
LäS bruKSANVISNINgEN!<br />
när du köper en produkt ska du alltid läsa igenom bruksanvisningen så att du använder<br />
den på ett säkert sätt. Om produkten ska användas utomhus ska den vara avsedd för<br />
det ändamålet och hålla rätt så kallad IP-klass. Detta gäller även för skarvsladdar. Tänk<br />
också på att nyinköpt elutrustning ska vara CE-märkt om så krävs.<br />
DrA ur KONtAKtErNA!<br />
Anslut bara elprodukten för utomhusbruk under den tid du använder den. Dra till<br />
exempel ur sladden till elgrillen efter att du grillat klart. Kontrollera att lösa kablar inte<br />
är dragna så att de orsakar fallolyckor, till exempel kablar till fontäner eller pumpar till<br />
bassänger.<br />
INgA LöSA ELKAbLAr!<br />
när gräsmattan ska klippas – se till att ta bort alla lösa elkablar. Om gräsklipparen är<br />
eldriven är det viktigt att du kontrollerar var anslutningskabeln är så att denna inte klipps<br />
av. Lek inte med drakar där det finns elledningar i luften.<br />
SE uPP för åSKA!<br />
Om åskan går är det enklaste skyddet om du är inomhus att du drar ur stickproppen.<br />
Överspänningsskydd som du placerar mellan uttag och stickpropp kan hjälpa till viss<br />
del men är inget fullgott skydd. Glöm inte att blixten även kan gå via telefon- och<br />
antennuttag. Är du utomhus ska du inte använda några elprodukter.<br />
Källa: Elsäkerhetsverket<br />
jaPansK fOtBOLL<br />
sParar På EL<br />
Inga kvällsmatcher som kräver kostsamma<br />
strålkastare. Det är japanska<br />
fotbollsligans bidrag när landet tvingas<br />
spara el efter jordbävningen och kärnkraftskatastrofen<br />
i Fukushima. Samtliga<br />
matcher i ligan spelas dagtid under resten<br />
av säsongen.<br />
Även landets basebolliga har flyttat<br />
sina matcher till dagtid för att minska<br />
elkonsumtionen.<br />
LjUsgUiDE för Dig<br />
På webbadressen www.ljusguiden.se får<br />
du professionella tips och råd om hur du<br />
kan ljussätta ditt hem. Här finns också råd<br />
för butik och kontor.<br />
Du kan också ladda ned kataloger,<br />
broschyer och produktblad.<br />
min nespresso<br />
kaffemaskin!<br />
Linda Bengtzing<br />
sångerska<br />
vad är din favorit-elpryl?<br />
– Nespresso kaffemaskin.<br />
profilen<br />
använd timer<br />
på lampor, tvättmaskin<br />
och tumlare...<br />
vilket är ditt<br />
bästa energispartips?<br />
– Ställa timern på tvätt och tumlare så<br />
de går på natten. Släcka lampor eller<br />
ha timer i rum där man inte alltid är.<br />
9
LaDDaD vägsKyLt<br />
här laddar du din elbil! I väntan på det<br />
stora genombrottet för elbilar finns nu ett<br />
nytt vägmärke ute på marknaden, framtaget<br />
av Transportstyrelsen.<br />
Det nya märket anger var bilägare kan<br />
ladda sitt elfordon. I normalfallet kommer<br />
skylten att kombineras med parkeringsmärken.<br />
Låna ELmätarE<br />
På BiBBLan<br />
allt fler av landets bibliotek har elmätare<br />
för kostnadsfri utlåning. Syftet är att uppmärksamma<br />
folk om elförbrukning och<br />
hjälpa dem att sänka sin förbrukning.<br />
Med en elmätare kan du exempelvis få<br />
reda på hur mycket din tv eller den gamla<br />
frysboxen egentligen drar.<br />
EnErgi-<br />
sPartiPsEt<br />
fyLL DisKmasKinEn!<br />
det kostar 600<br />
kronor per år om<br />
du diskar en maskin<br />
varje dag. Dessutom<br />
orsakar det<br />
utsläpp av 50 kilo<br />
växthusgaser per<br />
år. Om du alltid<br />
fyller diskmaskinen<br />
kan du minska<br />
kostnaderna och<br />
utsläppen.<br />
10<br />
Lek med supersinnen<br />
fram till september pågår en utställning<br />
på Experimentarium i Köpenhamn som<br />
heter Sinnen. Där kan du bland annat<br />
få en konstnärlig upplevelse omsluten<br />
av ljus.<br />
Om familjen har vägarna förbi<br />
Danmark i sommar så kan ett<br />
besök på Experimentarium i<br />
Hellerup i Köpenhamn vara värt<br />
en extra omväg. Specialutställningen Sinnen<br />
handlar om människors och djurs fantastiska<br />
sinnesorgan.<br />
Utställningen är uppdelad i åtta områden<br />
som bjuder på mer än 35 aktiviteter som<br />
ägnar sig åt bland annat synen, hörseln,<br />
luktsinnet, smaksinnet och känseln och de<br />
mer exotiska magnetiska och elektriska som<br />
vissa djur har.<br />
Här kan du testa vilka möjligheter och be<br />
gränsningar dessa sinnen har och jämföra<br />
dem med djurens motsvarande sinnen som<br />
ofta skiljer sig markant från människans.<br />
Du kan också utforska utställningens avdelning<br />
med luktsinnet, ett annat viktigt sinne<br />
som har stor betydelse för hur människor<br />
reagerar på omgivningen och olika saker.<br />
Många har säkert hört talas om elektriska<br />
ålar och rockor som ger sina byten dödande<br />
stötar. Men det är inte många som vet att<br />
känn ljuset! På experimentarium finns olika utställningar<br />
som kittlar dina sinnen.<br />
även om människor inte direkt gnistrar,<br />
så alstrar människokroppen ändå en slags<br />
elektricitet som är mätbar. Och det är nog<br />
inte heller många som vet att vissa djur<br />
använder elektriska impulser för att spåra<br />
byten, hitta en partner eller – som fallet<br />
är med brevduvor – leverera ett brev. I<br />
avdelningen Känn ljuset kan du också få en<br />
konstnärlig upplevelse där du är omsluten<br />
av ljus.<br />
färgade turbinblad räddar fåglar<br />
brittiska forskare har kommit fram till att<br />
vita och ljusgrå turbinblad lockar insekter<br />
och dödar fåglar vid våra vindkraftverk.<br />
Den minst attraktiva färgen är mörklila.<br />
Att vindkraftverk och deras turbinblad<br />
är ett hot mot fåglar är väl känt. Forskarna<br />
vid Loughborough University utanför<br />
Leicester avslöjar att turbinbladens färg<br />
påverkar vilka och hur många insekter som<br />
svärmar kring och fastnar på bladen. Det i<br />
sin tur styr hur många fåglar som i jakten<br />
på föda lockas in mellan turbinbladen.<br />
Källa: TT<br />
foto: tHomaS Cato<br />
Nummer 2:<strong>2011</strong>
<strong>Energi</strong>branschen<br />
söker arbetskraft<br />
inom de närmaste åren har energisektorn har ett stort<br />
rekryteringsbehov. tidningen el har gått igenom vilka<br />
utbildningar som ger jobb inom den expansiva branschen.<br />
TExT: eva-marIa faSth ILLUSTrATIOn: IStockphoto<br />
<strong>Energi</strong>branschen behöver till och med<br />
2014 rekrytera tusentals nya medarbetare.<br />
Arbetsmarknadsanalyser från<br />
Svensk <strong>Energi</strong> visar att nya medarbetare<br />
behövs inom alla yrkesgrupper, men<br />
det största behovet är högskoleingenjörer.<br />
Den mest efterfrågade yrkeskategorin är<br />
elkraftsingenjörer.<br />
Orsaken till bristen på arbetskraft är stora<br />
pensionsavgångar, otillräckligt antal utbildningsplatser<br />
på ingenjörsutbildningar och<br />
för få sökande till tekniska utbildningar.<br />
Det finns många utbildningsvägar för<br />
jobb inom energibranschen. Den nya gymnasieskolan<br />
införs hösten <strong>2011</strong> och Svensk<br />
<strong>Energi</strong> är med i det Nationella programrådet<br />
för El- och energiprogrammet.<br />
Här är några exempel på utbildningar<br />
inom energiområdet på gymnasiet:<br />
• El-/energiprogrammet – inriktning<br />
distributionselektriker. Under utbildningen<br />
ingår minst 15 veckors praktik och ett yrkesexamensprov.<br />
• Teknikprogrammet. Här finns möjlighet<br />
att läsa yrkesinriktade kurser eller enbart<br />
teoretiska kurser som ger behörighet till<br />
civilingenjörsutbildningar.<br />
• Naturvetenskapsprogrammet. Ger<br />
behörighet till fortsatta studier vid bland<br />
annat högskola.<br />
När det gäller eftergymnasiala utbildningar<br />
kommer Kvalificerad yrkesutbildning<br />
(KY) att ersättas av Yrkeshögskoleutbildning<br />
(YH) från och med 2013. KY/<br />
YH-utbildningarna är anpassade till det<br />
yrke de leder till och ska ligga i linje med<br />
arbetsmarknadens behov. I en KY/YHutbildning<br />
kombineras teori med praktik<br />
("lärande i arbete", LIA , som utgör en<br />
tredjedel av utbildningen). Utbildningarna<br />
leder till kunskaper på teknikernivå och<br />
tanken är att studenten ska finnas i arbete<br />
cirka ett halvår efter avslutade studier.<br />
De högskoleutbildningar som efterfrågas<br />
finns vid flertalet fakulteter. Utbildad<br />
personal inom den tekniska och naturvetenskapliga<br />
sfären behövs, men behov<br />
finns även inom de samhällsvetenskapliga,<br />
Nummer 2:<strong>2011</strong><br />
beteende vetenskapliga och<br />
ekonomiska områdena.<br />
Carolina Nilsson är en av de<br />
efterfrågade studenterna. Hon är 30<br />
år och studerar tredje terminen på <strong>Energi</strong>tekniker<br />
med inriktning vindkraft.<br />
– Jag har bestämt mig för att satsa på<br />
en yrkeskarriär som servicetekniker inom<br />
vindkraft. Efter att ha varit ute och rest sen<br />
jag slutade gymnasiet, så kände jag att det<br />
var dags att göra något helt annat.<br />
– Vindkraft är något som alltid har<br />
intresserat mig. Jag gick en grundkurs i<br />
vindkraft på högskolan, läste matte och<br />
fysik och nu är jag här. Det blev väldigt rätt,<br />
säger Carolina Nilsson.<br />
Några exempel på utbildningar inom<br />
energiområdet från högskolan:<br />
• Ingenjörsutbildningar med inriktning<br />
elkraft finns vid högskolan i Väst och vid<br />
KTH, Kungliga Tekniska Högskolan, i<br />
Stockholm.<br />
• Hösten <strong>2011</strong> startar en ny elkraftingenjörsutbildning<br />
i norr genom ett unikt<br />
sam arbete mellan energibranschen och<br />
Umeå universitet, Luleå tekniska universitet<br />
och Mittuniversitetet. Utbildningen ges på<br />
distans.<br />
– utbildningen ligger helt rätt i tiden, och<br />
det känns bra att ligga i framkant i arbetet<br />
med att säkra branschens rekryteringsbehov.<br />
Satsningen är ett viktigt steg i arbetet med att<br />
intressera framtidens medarbetare för branschen,<br />
säger Sofia Sekund, som arbetar med<br />
skol- och rekryteringsfrågor på Svensk <strong>Energi</strong>.<br />
– Utmaningen för energibranschen är<br />
att intressera framtidens medarbetare för<br />
energiområdet, som är en framtidbransch.<br />
Branschen erbjuder dessutom stora utvecklingsmöjligheter.<br />
Störst är behovet av elkraftsingenjörer,<br />
underhållsingenjörer och driftoperatörer/<br />
drifttekniker. De verksamheter inom energibranschen<br />
som har störst behov av nyrekryteringar<br />
är kärnkraft, eldistribution och<br />
kraftvärme. Även vindkraft- och vattenkraftsektorn<br />
är i stort behov av ny personal. Allt<br />
enligt Svensk <strong>Energi</strong>s arbetsmarknadsanalys<br />
över förväntat anställningsbehov inom energibranschen<br />
åren 2010–2014.<br />
Carolina Nilsson är en av unga som satsar på energibranschen, men fler behövs! Carolina går utbildningen<br />
energitekniker med inriktning vindkraft i Varberg. Här gör hon underhåll av vindkraftverk under lia – lärande<br />
i arbete.<br />
11<br />
foto: He<strong>Nr</strong>ik aNSgariuS
allt fler vill ta vara på havets energi<br />
det finns ett ökat intresse runt om<br />
i världen att ta vara på energi från<br />
vågor och tidvatten. flera bolag både<br />
i och utanför Sverige står i startgroparna<br />
att pröva sin teknik. tidningen<br />
el berättar vad som sker på området.<br />
TExT: aNN-SofIe borgluNd<br />
Potentialen för att ta vara på vågenergi<br />
och tidvattenenergi, så kallad<br />
marin energi, är enorm. Det finns<br />
också stora fördelar med denna<br />
elproduktion: det går att producera stora<br />
mängder el, tidvattens rörelser är helt förutsägbara,<br />
vågkraft har en lång drifttid och<br />
båda ger liten påverkan på miljön. Det finns<br />
en rad olika lösningar för havsbaserade<br />
kraftverk där man omvandlar energi till el,<br />
men få kommersiella anläggningar.<br />
– Det finns många tekniska idéer om hur<br />
man ska ta vara på havets energi men ingen<br />
dominerande design. Det kan jämföras med<br />
vindkraft där tre rotorblad är den helt dominerande<br />
designen, säger Lars Bergdahl,<br />
professor vid Chalmers Tekniska Högskola,<br />
som har jobbat med vågkraft till och från<br />
sedan 1970-talet.<br />
– Utvecklingen har stått och stampat<br />
sedan 1970-talet. Då fanns det idéer men<br />
också ett överskott av billig el, vilket gjorde<br />
att ingen ville satsa på en ny teknik. De<br />
senaste fyra åren kan man dock se ett uppsving<br />
och ett rejält ökat intresse för vågkraft<br />
både i Sverige och internationellt.<br />
Att det under de senaste åren har skett en<br />
uppgång beror på den ökade efterfrågan<br />
på el och då helst producerad av förnybara<br />
källor. Anledningen till att det trots detta<br />
inte skett något kommersiellt genombrott<br />
beror bland annat på att det krävs kunskap<br />
och kapital för att utveckla tekniska<br />
lösningar som klarar att verka i en extrem<br />
miljö med höga vågor. Kraftverken behöver<br />
dessutom helst gå hela tiden, för att åka ut<br />
och reparera anläggningar till havs är både<br />
krångligt och dyrt.<br />
– Vågkraft anses ha<br />
en större potential,<br />
medan tidvattenteknik<br />
troligen kommer<br />
att få ett snabbare<br />
kommersiellt genombrott,<br />
säger Charlotta<br />
ekman, ekonomichef<br />
på minesto.<br />
Svenska minesto har utvecklat ett nytt sätt att producera el genom att ta vara på tidvattnet.<br />
12<br />
USA, Storbritannien, Portugal och<br />
Spanien tillhör de länder som satsar mest<br />
på våg- och tidvattenkraft. I Sverige finns<br />
sex bolag som arbetar med lösningar kring<br />
marin energi. Det svenska företag som<br />
har kommit längst är Seabased Industry,<br />
som under <strong>2011</strong> ska bygga en av världens<br />
största vågkraftsparker i havet nordväst<br />
om Smögen. Deras teknik baseras på<br />
vågkraftsaggregat som placeras på havsbotten.<br />
Aggregaten är sammankopplade med<br />
bojar på ytan som fångar upp vågornas<br />
rörelseenergi, vilken omvandlas till elenergi<br />
i generatorerna.<br />
Inom tidvattenteknik har svenska Minesto<br />
utvecklat ett nytt sätt att producera el.<br />
Under vattenytan sveper deras undervattensverk<br />
fram och tillbaks i sin lina. Det ser<br />
ut som en flygande drake fast under vattenytan.<br />
”Drakens” vinge bär på en turbin,<br />
en generator och ett roder som styr vingen<br />
i åttor eller cirklar. I vajern som håller<br />
fast vingen transporteras strömmen som<br />
genereras. Företaget ska under <strong>2011</strong> bygga<br />
en demonstrationsanläggning utanför<br />
Nordirlands kust.<br />
– Vågkraft anses ha en större potential,<br />
medan tidvattenteknik troligen kommer att<br />
få ett snabbare kommersiellt genombrott,<br />
säger Charlotta Ekman, ekonomichef på<br />
Minesto.<br />
Minesto (utsedd av engelska Times för<br />
att ha tagit fram en av de 50 mest intressanta<br />
uppfinningarna under 2010) och Chalmers<br />
har med stöd från Västra Götalandsregionen<br />
– tillsammans med de svenska<br />
vågkraftsbolagen Vigor Wave Energy, Ocean<br />
Harvesting Technologys, Waves4Power och<br />
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut,<br />
SSPA (konsultbolag som arbetar med bland<br />
annat marin miljö och säkerhet) – kraftsamlat<br />
sig kring marin energiteknik. Vid<br />
årsskiftet bildades centrat Ocean Energy<br />
Center för att strategiskt arbeta med frågor<br />
rörande vågkraft och tidvattenteknik.<br />
– De svenska företagen inom våg- och<br />
tidvattenkraft kommer framförallt att ha<br />
sina kunder utanför Sverige, men genom att<br />
bygga upp ett innovations- och kunskapsklimat<br />
här så kan vi stanna kvar och jobba<br />
med bland annat forskning och produktion.<br />
Kunskapsutveckling skapar innovation<br />
och ju fler bolag som startas inom våg- och<br />
tidvattenkraft desto större chans att bolagen<br />
kan utvecklas och bli starka. Förhoppningsvis<br />
kan Ocean Energy Center bidra till en<br />
positiv spiral, säger Charlotta Ekman.<br />
Nummer 2:<strong>2011</strong>
har du frågor om el?<br />
Ställ din fråga genom att ringa Elrådgivningsbyrån, tel 08-522 789 50 mån–fre 9–12,<br />
eller skicka din fråga via hemsidan www.konsumenternas.se<br />
Konsumenternas elrådgivningsbyrå, är en självständig byrå som kostnadsfritt<br />
informerar och ger råd samt vägledning i frågor som rör elmarknaden.<br />
varför betalar jag olika elnätsavgift för<br />
villan i stockholm och sommarstugan i<br />
jämtland?<br />
Alla elnätföretag har olika förutsättningar<br />
för att bedriva sin verksamhet. Elnätsavgifterna<br />
baseras på den kostnad som<br />
ditt lokala elnätsföretag har för drift och<br />
underhåll samt distribution. Avgifterna kan<br />
skilja mellan olika företag. Skillnaden beror<br />
bland annat på ledningslängd, geografi<br />
och markförhållanden som är av stor betydelse<br />
för vad det kostar att driva elnätet.<br />
Andra faktorer är effektivitet och företagens<br />
avkastningskrav. Det är dock främst<br />
avståndet mellan varje kund som förklarar<br />
de skillnader som finns mellan olika elnätsföretags<br />
avgifter. Ju glesare nät desto<br />
högre blir avgiften.<br />
Statistik visar att den totala kostnaden<br />
i genomsnitt för en småhusägare (med en<br />
årsförbrukning på 20 000 kWh) fördelar sig<br />
på 43 procent för elhandel, 18 procent för<br />
elnät och 39 procent för energiskatt och<br />
moms.<br />
är det bra att binda elpriset under<br />
sommaren?<br />
Det finns tyvärr inget enkelt svar på frågan.<br />
Vissa år har det varit förmånligt att binda<br />
sitt elavtal på våren eller sommaren, andra<br />
år vid andra årstider. De bundna prisavtalen<br />
styrs bland annat av världskonjunkturen<br />
och bränslepriserna.<br />
I motsats till det rörliga spotpriset, påverkas<br />
de fleråriga avtalen ganska litet av<br />
det tillfälliga läget med elproduktionen, till<br />
exempel om vatten- eller kärnkraften går<br />
för fullt eller inte. Om man väljer att binda<br />
sitt elpris men vill gardera sig mot risken<br />
att ha gjort det vid fel tidpunkt kan man<br />
betala extra för en omteckningsrätt, vilket<br />
Nummer 2:<strong>2011</strong><br />
frågor & svar om:<br />
elråDgivning<br />
många elhandelsföretag erbjuder som ett<br />
tillägg. I skrivande stund (april) kostar de<br />
bundna prisavtalen enligt prisjämförelsen<br />
Elpriskollen från ca 105 öre och uppåt,<br />
medan de rörliga prisavtalen (för mars)<br />
kostade ungefär 10–12 öre mer per kilowattimme.<br />
Eftersom fyllnadsgraden i de nordiska<br />
vattenmagasinen varit under det normala<br />
under vintern och våren är det osäkert om<br />
det rörliga priset blir lågt under sommaren,<br />
även om efterfrågan på el då är mindre.<br />
vi hyr säsongsplats på en camping.<br />
vi betalar 150 öre per kilowattimme,<br />
det måste väl ändå vara oskäligt, jag<br />
trodde inte vem som helst fick tjäna<br />
pengar på att sälja el?<br />
Elmarknadens regler säger att det normalt<br />
endast är elnätsföretag som får bedriva elnätsverksamhet<br />
och elhandelsföretag som<br />
får bedriva elhandel. Särskilda regler gäller<br />
däremot för avgränsade interna elnät, som<br />
till exempel vid en campingplats eller en<br />
båtmarina. I sådana områden krävs inte tillstånd<br />
för elnätet och avgifterna övervakas<br />
inte av någon myndighet.<br />
Det är i stället rimligheten i avtalsvillkoren<br />
som avgör vad som är tillåtet. I en<br />
del sådana fall tillämpas arrende- eller<br />
hyreslagstiftningen och tvister kan avgöras<br />
av Arrende- eller Hyresnämnden.<br />
Beträffande elkostnaden kan som<br />
jämförelse nämnas att enligt SCB, var<br />
totalkostnaden i snitt för kunder med eget<br />
elabonnemang år 2010 ca 180 öre per<br />
kilowattimme (kwh) för en kund som förbrukade<br />
mellan 2 500 och 5 000 kwh per<br />
år. För en hushållskund som förbrukade<br />
15 000 kwh eller mer var snittkostnaden<br />
cirka 140 öre.<br />
nEDgrävDa ELLEDningar<br />
gEr öKaD LEvEranssäKEr<br />
allt fler elledningar i Sverige har grävts ned.<br />
Det har gjort att strömavbrotten vid dåligt<br />
väder har blivit färre. Enligt en sammanställning<br />
som branschorganisationen gjort är<br />
leveranssäkerheten nu 99,99 procent! Den<br />
genomsnittliga tiden vid strömavbrott per<br />
kund och år är nere på drygt 60 minuter.<br />
– Jämfört med andra länder som har elnät<br />
av motsvarande karaktär ligger vi definitivt på<br />
medaljplats, säger Matz Tapper, teknikansvarig<br />
på Svensk <strong>Energi</strong>s nätenhet.<br />
Sedan drygt tio år har de svenska elnätsföretagen<br />
satsat cirka 40 miljarder kronor<br />
på att värdesäkra elnäten, främst genom att<br />
gräva ned kablar. Arbetet påskyndades efter<br />
stormarna Gudrun 2005 och Per 2007.<br />
försLag På<br />
timvis mätning<br />
Inför timmätning, så<br />
att kunderna har större<br />
möjlighet att påverka sina<br />
elkostnader. Det föreslår<br />
<strong>Energi</strong>marknadsinspektionen<br />
(EI) i en rapport till<br />
regeringen,<br />
Trots att månadsvis mätning<br />
nyligen införts föreslår EI nu att Sverige<br />
så snart som möjligt bör övergå till timvis<br />
mätning. Kunderna måste få betydligt större<br />
möjlighet och incitament att påverka sina<br />
elkostnader, menar EI och föreslår att timmätning<br />
införs för alla kunder med en årsförbrukning<br />
över 8 000 kWh – vilket är cirka 1,5<br />
miljoner elkunder (merparten av de som bor i<br />
villa med elvärme).<br />
Syftet med timmätning är att det ska<br />
uppstå en direkt koppling mellan det timvisa<br />
pris som sätts på den nordiska elbörsen och<br />
det pris som kunden möter varje timme. Så<br />
ser det inte ut i dag. I stället möter kunden ett<br />
genomsnittspris för hela månaden.<br />
Införande av timvis mätning ger kunderna<br />
större ekonomiskt incitament att undvika<br />
förbrukning under de timmar då priserna är<br />
högst. Det stabiliserar priset på råkraft och<br />
minskar producenternas potentiella möjligheter<br />
att ensidigt bestämma elpriset. Det bidrar<br />
till att effektbristsituationer kan undvikas och<br />
leder dessutom till en minskad miljöpåverkan<br />
när fossilbaserad topplastproduktion kan<br />
undvikas.<br />
EI föreslår att timmätning införs med start<br />
senast 2015.<br />
13
Polardjur i nytt ljus<br />
naturhistoriskas fasta utställning Polartrakterna har<br />
ljussatts på ett helt nytt sätt. i stället för den tidigare<br />
gråmurriga miljön kan man nu uppleva alla djur i ett<br />
effektfullt, luftigt flödande ljus.<br />
TExT: larS abelIN FOTO: StaffaN WaerNdt/NaturhIStorISka muSeet<br />
14<br />
Polartrakterna på Naturhistoriska riksmuseet i<br />
Stockholm är en av världens största utställningar<br />
om livet i polartrakterna. Efter att ha varit stängd<br />
under ett år för en genomgripande ansiktslyftning<br />
finns valarna, pingvinerna, isbjörnarna och alla andra<br />
polardjur nu att beskådas igen – i nya miljöer.<br />
LED-spotlights och infärgade, blå lysrörsarmaturer<br />
lyser upp hela utställningen, allt från det gigantiska<br />
valskelettet till sjöfåglarna i glasmontrarna. Redan vid<br />
entrén möts man av en blå ocean på fonden bakom de<br />
stora skeletten. Fonden består av 50 x 6 meter stort tyg<br />
med tryckt undervattensmotiv – bakbelyst av ett LED-nät<br />
av vita dioder.<br />
utställningen knyts samman av en ny berättelse som<br />
skildrar djuren och växterna ur deras perspektiv och hur<br />
de har anpassats till det hårda klimatet med långa perioder<br />
av totalt mörker, sträng kyla och extrem torka.<br />
– Vi vill att besökarna ska få känslan av att vara i polartrakterna<br />
och den närmaste upplevelsen de kan få utan<br />
att åka dit, säger Jan-Olov Westerberg, överintendent och<br />
chef för museet. Det är en spännande och lärorik utställning<br />
som ger en verklighetstrogen bild av hur djuren klarar<br />
sig i det extremt hårda klimatet i Arktis och Antarktis.<br />
I Polartrakterna ingår också en av Europas mest omfattande<br />
utställningar om valar. Här kan besökarna uppleva<br />
dem på nära håll, höra hur de låter, känna på skelettdelar<br />
och lära sig om deras sociala liv De fyra största valskeletten<br />
som visas är blåval, gråval, kaskelott och grönlandsval,<br />
Den 700 kvadratmeter stora utställningen är pedagogiskt<br />
uppbyggd i två plan, med Arktis, Nordpolen på övre<br />
planet och Antarktis en trappa ned i sydläge.<br />
mer info: www.nrm.se<br />
Nummer 2:<strong>2011</strong>
eliQ är en energidisplay som visar hushållets elförbrukning<br />
i realtid och hjälper konsumenten att spara tusenlappar.<br />
Displayen som<br />
minskar din elräkning<br />
elIQ är en energidisplay som visar hushållets<br />
elförbrukning i realtid och hjälper<br />
dig som elkonsument att spara pengar.<br />
ELIQ läser av elförbrukningen med<br />
en liten sändare som monteras med<br />
dubbelhäftande tejp på elmätaren och<br />
som skickar trådlöst informationen till<br />
pekskärmen någonstans i hemmet. Den<br />
3,5 tum stora pekskärmen visualiserar<br />
sedan elförbrukningen i ett antal realtids-,<br />
prognos- och historikvyer, som man<br />
navigerar mellan med fingerrörelser likt på<br />
en iPhone.<br />
Flera studier på området visar att en<br />
display i hemmet som visar elförbrukningen<br />
i realtid leder till beteendeförändringar<br />
som ger stora energibesparingar.<br />
En svensk undersökning (Magnusson<br />
2007) visade på besparingar upp till 24<br />
procent av förbrukningen av hushållsel.<br />
ELIQ lanseras av Göteborgsföretaget<br />
Exibea och går att beställa på<br />
www.exibea.se eller genom ett antal energiföretag<br />
runtom i landet.<br />
mässa drivs med vindkraft<br />
Svenska mässan drivs numera med vindkraftsel.<br />
Nummer 2:<strong>2011</strong><br />
Svenska mässan i Göteborg<br />
drivs från och med <strong>2011</strong> av vindkraftproducerad<br />
el. Hela Svenska<br />
Mässan-koncernen, inklusive<br />
Hotel Gothia Towers, täcker<br />
därmed sitt årliga elbehov med el<br />
från vindkraft.<br />
Svenska Mässan räknar<br />
med att köpa in 14 500 MWh<br />
vindkraftproducerad el från<br />
leverantören E.On. Som en direkt<br />
konsekvens minskar det årliga<br />
utsläppet av koldioxid med 2 683<br />
ton.<br />
– Visserligen blir det något dyrare,<br />
men vi ser det som att vi tar<br />
ytterligare ett steg mot en grön<br />
mötesplats, säger Petter Ullberg,<br />
vice VD på Svenska Mässan.<br />
energilexikon<br />
1 kWh (kilowattimme,<br />
1 000 Wh) kostar ungefär<br />
1,30 kr och räcker för att<br />
driva en TV i 10 timmar eller<br />
en brödrost i 1 timme.<br />
1 mWh (megawattimme)<br />
Motsvarar den energi som en<br />
familj på fyra personer använder<br />
för matlagning under ett år.<br />
1 MWh = 1 000 kWh.<br />
1 gWh (gigawattimme)<br />
Motsvarar ungefär elåtgången för 40<br />
elvärmda normal villor under ett år.<br />
1 GWh = 1 000 000 kWh.<br />
1 tWh (terawattimme)<br />
Motsvarar ungefär den energimängd<br />
som Sverige använder under ett<br />
dygn. 1 TWh = 1 000 000 000 kWh.<br />
ampere<br />
Enhet för strömstyrka.<br />
Har beteckningen A.<br />
energi<br />
Effekt x tid. <strong>Energi</strong> kan varken<br />
produceras eller konsumeras,<br />
utan endast övergå från en form<br />
till en annan. Exempel på energiråvaror<br />
är olja, kol, gas och bio -<br />
bränslen.<br />
effekt<br />
Den mängd arbete som kan<br />
utföras tillfälligt, till exempel under<br />
en sekund. Effekt brukar definieras<br />
som arbete per tidsenhet.<br />
W (Watt)<br />
Enhet för effekt. Den inter -<br />
nationella standardenheten<br />
är uppkallad efter James Watt<br />
(1783–1819), brittisk instrumentmakare<br />
och uppfinnare.<br />
Wh (Wattimme)<br />
Den energi som förbrukas<br />
då effekten 1 watt utvecklas<br />
under 1 timme.<br />
Källa: Svensk <strong>Energi</strong><br />
15
kyrkan mitt i byn. italienska staden tocco da Casuaria har blivit<br />
ett gott exempel på hur man kan införa vindkraftsproducerad el.<br />
stad rik<br />
på vindkraft<br />
Den lilla staden tocco da Casauria, ungefär mitt i<br />
Italien, drivs helt av förnybar energi. överskottet<br />
säljs och ger invånarna sänkta skatter och avgifter.<br />
Tocca da Casuria – med cirka 2 700 invånare, beläget på<br />
södra sidan av Pescarafloden, ungefär fyra mil in i landet<br />
från Adriatiska havet – är ett bevis på att förnybar energi<br />
kan vara lönsamt även för småstäder.<br />
Staden har låtit installera fyra vindkraftverk, som genererar<br />
30 procent mer energi än vad invånarna själva använder.<br />
Förra året tjänade staden cirka 1,5 miljoner kronor på sin<br />
överskottsel.<br />
Överskottet gjorde det möjligt att slopa lokala skatter<br />
och avgifter för sophämtning och att exempelvis kraftigt<br />
förbättra stadens gaturenhållning.<br />
Stadens fyra vindturbiner drivs av ett privat bolag som<br />
säljer el till det nationella italienska elnätet. Staden får del i<br />
inkomsterna genom att man arrenderar ut marken som används<br />
för snurrorna, samtidigt som staden får del av vinsten<br />
från försäljningen av el.<br />
Framgångarna i Tocca da Casuria har uppmärksammats<br />
internationellt av bland andra tidningen new York Times.<br />
Enligt den italienska miljöorganisationen Legambiente finns<br />
det runt om i Italien fler än 800 liknande byar som levererar<br />
mer energi än de förbrukar.<br />
Exemplet Tocca da Casuria är förstås något som får<br />
det att vattnas i munnen på flera glesbygdskommuner i<br />
Sverige…<br />
Källor: Teknik 360, Ny Teknik<br />
16<br />
ljus- & energiDesign<br />
mikrougn med rund design<br />
mikrovågsugnen max elegant rundade design<br />
drar inte bara blickarna till sig. Den tar dessutom<br />
mindre plats än en vanlig mikrovågsugn.<br />
Fronten består av en slät glasyta och det<br />
integrerade handtaget lyfter fram ugnens minimalistiska<br />
design. Den kompakt rundade baksidan<br />
förstärker ytterligare formspråket och skapar<br />
ugnens lekfullt attraktiva uttryck.<br />
Förutom sin speciella design har mikrovågsugnen<br />
Max alla senaste tekniska funktionerna för<br />
snabb och enkel matlagning.<br />
Max tillverkas av Whirlpool och kostar cirka<br />
1 700 kronor i vitvaruhandeln.<br />
Lysande fluga<br />
armaturen mademoiselle filou från Oligo finns<br />
i två olika modeller. Den ena kan användas som<br />
bordslampa, för väggen eller i taket. Den andra<br />
modellen är för montering på Oligos 230V skensystem<br />
Check-In.<br />
mer info: www.ljusihus.se<br />
Nummer 2:<strong>2011</strong>
Prisat ljus i gyllene Hallen<br />
göteborgsbaserade ljusföretaget lumenradio<br />
har för andra året i rad tilldelats PLASA Awards for<br />
Innovation på världens största mässa för scenbelysning<br />
i London. Lumenradio fick priset för utvecklingen<br />
av CrMx, en automatisk och anpassningsbar<br />
trådlös teknik för belysning.<br />
Lumenradio har senaste året gjort prestigefulla<br />
installationer som Storkyrkan inför det kungliga<br />
bröllopet, Gyllene Hallen i Stockholms Stadshus,<br />
Dramaten och riksteatern.<br />
Lumenradio har även samarbetat med <strong>Energi</strong>myndigheten,<br />
Lunds universitet, riksbyggen och<br />
Fagerhult inom energieffektiv utomhusbelysning. Bostadsområden<br />
i Helsingborg och Luleå har övergått<br />
till moderna energieffektiva LED-armaturer utomhus<br />
med smart trådlös ljusstyrning.<br />
Nummer 2:<strong>2011</strong><br />
Designad elradiator<br />
tamaris rena skarpa linjer producerar<br />
en påtaglig känsla av styrka<br />
och skönhet. Med sin väggmonterade<br />
trådlösa termostat som kan<br />
styra flera radiatorer med en enda<br />
fjärrkontroll gör Tamari ett djärvt visuellt<br />
intryck utan att vara överdrivet<br />
utsmyckad.<br />
Tamari är en elektrisk, vätskefylld<br />
radiator, tillverkad i hållfast stål och<br />
med vit epoxylackering. Den har<br />
elektronisk termostat med digital<br />
display, trådlös och programmerbar<br />
i sex lägen. I serien av designade<br />
elradiatorer ingår även Yali och<br />
Epok. radiatorerna saluförs av<br />
LVIprodukter.<br />
mer info: www.lviprodukter.se<br />
Lampa med inbyggd dimring<br />
doors dimming är en lågenergilampa med<br />
inbyggd dimringsfunktion. Du får önskad belysning<br />
med ett par klick på strömbrytaren.<br />
Lampan finns i olika versioner och ljusstyrkor,<br />
och med både E27- och E14-sockel.<br />
Genom att trycka på strömbrytaren kan man<br />
skifta mellan 100, 66, 33 och 5 procent av<br />
ljusstyrkan. På så sätt kan man enkelt skifta<br />
från exempelvis läs- till mysbelysning.<br />
– Det betyder att du kan få läs- eller mysbelysning<br />
efter behov utan att behöva installera<br />
dimrar. Det är bara att skruva i lågenergilampan<br />
och klicka på strömbrytaren så ändras<br />
ljusnivån, säger Malin Svensson, informationsansvarig<br />
på Megaman Sverige, som marknadsför<br />
lampan på den svenska marknaden.<br />
En påse med ljus<br />
aliens-lampa<br />
hjälp, utomjordingarna<br />
kommer!<br />
Och de laddar till<br />
och med upp våra<br />
kor till sina rymdskepp.<br />
Den fantasifulla<br />
The Alien Abduction<br />
Lamp finns på www.<br />
abductionlamp.com.<br />
bag of light är en designlampa vars konstruktion<br />
gör att man enkelt kan byta ut lampskärmen<br />
mot en vanlig plastpåse. Bakom konceptet står<br />
Stockholmsföretaget Dornick Design som med<br />
sin formgivning vill ifrågasätta dagens konsumtionsvanor.<br />
Varje år produceras tusen miljarder plastpåsar<br />
varav en procent återvinns. Detta fick formgivarduon<br />
Oskar Zaar och Adrian Faber att fundera<br />
kring hur man på ett nytt sätt kan använda sig<br />
av begreppet återanvändning.<br />
– Vi vill med Bag of Light visa att objekt inte<br />
har fasta ändamål, utan att det är vi själva som<br />
bestämmer vad någonting är ämnat för, säger<br />
Oskar Zaar.<br />
Den medföljande lampskärmen består av ett<br />
miljövänligt material och tillverkas i Stockholm.<br />
Dess grafiska mönster skapas av ljus och är<br />
resultatet av en egen tryckteknik kallad Dornografi.<br />
Bag of Light är avsedd att användas med<br />
LED- eller lågenergilampor. Bag of Light kostar<br />
cirka 1 600 kronor.<br />
mer info: www.dornickdesign.com<br />
17
korSord: laSSe WidluNd<br />
krysset 2:<strong>2011</strong><br />
kuPONg lösningen sänds senast den 30 juni <strong>2011</strong> till:<br />
elkrysset nr 2-11, tidningen el, 101 53 Stockholm eller<br />
e-posta orden i färgade rutorna till elkrysset@svenskenergi.se<br />
NamN<br />
adreSS<br />
PoStadreSS<br />
PrIsEr:<br />
1:a pris <strong>Energi</strong>mätare med grenuttag<br />
2:a–10:e pris En lågenergilampa<br />
18<br />
www.clasohlson.se<br />
PrIstagarE & LösNINg<br />
krysset 1:<strong>2011</strong><br />
1:a pris LED ficklampa<br />
Kenneth Berggren, Sävsjö<br />
2:a–10:e pris<br />
En lågenergilampa<br />
Ella-Britt Toffer, Trädet<br />
Kenneth Lundström, Altersbruk<br />
rudolf Hjalmarsson, Torpshammar<br />
Per Thomelius, Boden<br />
Jan G Bruhn, Tomelilla<br />
Astrid Ivarsson, Tvååker<br />
Kalle Frandén, Erikslund<br />
Kerstin Bergström, Ekerö<br />
Lars-Erik Sjöberg, Vikarbyn<br />
nyttiga LänKar<br />
Vill du veta mer om din el och om<br />
energi? Det finns flera myndigheter<br />
och organisationer du kan vända dig<br />
till. Här får du några användbara tips:<br />
• Svensk <strong>Energi</strong><br />
<strong>Energi</strong>portal med fakta om el och<br />
elmarknaden.<br />
www.svenskenergi.se<br />
• Konsumentverket<br />
Fakta om alla slags uppvärmningssystem<br />
och hur du med enkla<br />
åtgärder spar energi.<br />
www.energi.konsumentverket.se<br />
• Konsumenternas elrådgivningsbyrå<br />
Vägledning i frågor som rör elmarknaden,<br />
kostnadsfri information och<br />
rådgivning.<br />
www.konsumenternas.se<br />
• Elsäkerhetsverket<br />
Lär dig undvika elolyckor och<br />
elbränder. Tips och information.<br />
www.elsakerhetsverket.se<br />
• <strong>Energi</strong>myndigheten<br />
Tips om hur du kan påverka din<br />
energikonsumtion och sänka energikostnaderna.<br />
Här finns också en<br />
lista som kommunvis presenterar<br />
din energirådgivare.<br />
www.energimyndigheten.se<br />
• <strong>Energi</strong>lexikon<br />
En skattkista fylld med energirelaterade<br />
ord. Här kan du söka<br />
på ord och begrepp.<br />
www.energilexikon.nu<br />
• Nord Pool<br />
Vill du få mer information om hur<br />
den nordiska elbörsen fungerar, så<br />
kan du läsa här.<br />
www.nordpool.com<br />
Nummer 2:<strong>2011</strong>
FOTO: InTErACTIVE InSTITUTE<br />
den svenska lysande sladden visualiserar energi, vilket väckt stor uppmärksamhet.<br />
Lysande sladd avslöjar<br />
din elanvändning<br />
När tidskriften time i november utsåg 2010 års bästa<br />
uppfinningar fanns en svensk förlängningssladd på den<br />
globala 50-listan. den visar hur mycket el du gör av med.<br />
grenuttag används dagligen i<br />
de flesta hem som ett sätt att<br />
”transportera” energi till de<br />
produkter vi använder varje<br />
dag. Power-Aware Cord är en ny utformning<br />
för elektriska grenuttag där sladden<br />
är utformad för att visualisera energi.<br />
Med ett pulserande blått ljus som<br />
”rinner” genom sladden åskådliggörs<br />
mängden el som används för stunden, Ju<br />
mer ström, desto snabbare och ljusstarkare<br />
blå spiral<br />
Tanken bakom Power-Aware Cord är,<br />
som namnet antyder, att bli medveten om<br />
Nummer 2:<strong>2011</strong><br />
hur mycket energi du använder. Detta kan<br />
inspirera till att du utforskar och reflekterar<br />
över energiförbrukningen av elektriska<br />
apparater i hemmet. Produkten har tagits<br />
fram av Interactive Institute, Stockholm,<br />
inom ramen för projektet Static!<br />
En annat svenskt företag hamnade<br />
också på Times bästa uppfinnings-lista.<br />
Det var Göteborgsbaserade Minesto som<br />
premierades för en undervattensdrake<br />
med turbin och generator som tar till vara<br />
den energi som finns i tidvattnet.<br />
för mer info: www.tii.se<br />
anne edLand<br />
tf chef för avdelningen<br />
för kärnkraftssäkerhet vid<br />
Strålsäkerhetsmyndigheten<br />
hallå där!<br />
Många oroar sig över kärnkraften<br />
efter olyckan i japanska Fukushima<br />
i våras, hur oroliga behöver vi vara<br />
för ett haveri vid våra svenska kärnkraftverk?<br />
– I dagsläget har vi inte gjort någon annan<br />
riskbedömning än tidigare, men händelsen<br />
ger så klart upphov till frågeställningar.<br />
Dessa är det för tidigt att uttala sig om.<br />
Både SSM och tillståndshavarna behöver<br />
analysera Fukushima-händelsen för att<br />
kunna göra en bedömning av hur händelsen<br />
påverkar vår bedömning av säkerheten<br />
vid de svenska reaktorerna. Dock<br />
kan nämnas att de svenska reaktorerna<br />
är analyserade att klara totalt bortfall av<br />
elkraft med härdsmälta som följd utan<br />
allvarlig omgivningskonsekvens.<br />
Sverige har i dag tre aktiva kärnkraftverk<br />
med sammanlagt tio reaktorer<br />
– Ringhals (4), Oskarshamn (3) och<br />
Forsmark (3). Vad är den allvarligaste<br />
incidenten som hittills drabbat någon<br />
av reaktorerna?<br />
– Två allvarliga incidenter har inträffat<br />
vid de svenska reaktorerna. Den första<br />
var silhändelsen i Barsebäck reaktor 2<br />
1992, som innebar att lösryckt isolering i<br />
reaktorinneslutningen delvis blockerade<br />
sugsilarna till nödkylsystemet för reaktorn.<br />
Den andra var el-störningen i Forsmark<br />
reaktor 1 som 2006 innebar att två av<br />
fyra dieselaggregat för reservkraftförsörjningen<br />
inte startade som förväntat i samband<br />
med att yttre nät föll bort. Dessa<br />
händelser ledde aldrig till några skador<br />
vare sig på reaktorn eller i form av något<br />
utsläpp, men man måste nog säga att det<br />
blev ordentliga tankeställare då händelserna<br />
var mycket allvarliga och kunde lett<br />
till allvarliga konsekvenser. Därför var det<br />
av stor vikt att man kunde lära av dessa<br />
händelser. Båda dessa händelser ledde<br />
till utvärdering och erfarenhetsåterföring<br />
inom branschen och till alla världens<br />
reaktorer.<br />
19
El gör skillnad.