04.09.2013 Views

Nr 2, 2011 - Skara Energi

Nr 2, 2011 - Skara Energi

Nr 2, 2011 - Skara Energi

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Tidningen:el<br />

eN tidNiNg fråN ditt lokala elföretag<br />

Nummer 2-<strong>2011</strong> | årgåNg 65<br />

BONDELIV<br />

Elen gör vardagen<br />

enklare för Per-Olof<br />

ta HjäLP<br />

i frågOr<br />

Om EnErgi<br />

11<br />

Hon satsar<br />

på energijobb<br />

Polardjur<br />

i nytt ljus<br />

5<br />

Eluppvärmt<br />

på Kopparvallen<br />

9<br />

14<br />

Linda Bengtzings<br />

favoritelpryl


HögsPänning övEr BErLin<br />

Snart kommer det att spraka loss ordentligt<br />

i Berlin, när tyska Siemens testar brytare för<br />

allt högre spänningar.<br />

I takt med allt högre spänningar i kraftnäten<br />

har kraven på brytarutrustningen ökat.<br />

Enligt företaget måste brytare ha en tillförlitlighet<br />

på 100 procent. Därför vill Siemens<br />

göra Berlin till ett forskningscentrum inriktat<br />

på mycket höga spänningar i samband med<br />

en miljardsatsning på företagets nuvarande<br />

fabrik för ställverksutrustning.<br />

Sammanlagt ska Siemens investera en<br />

miljard kronor i Berlinfabriken under de<br />

närmaste fem åren, Det är en av de största<br />

enskilda fabriksinvesteringarna företaget gjort<br />

någonsin.<br />

I planerna ingår två helt nya fabriksenheter<br />

och ersättning av alla nuvarande tillverkningslinjer.<br />

Fabriken ska framförallt försörja den<br />

europeiska marknaden.<br />

EnErgi av gLass<br />

I samarbete med bioteknikföretaget Paques<br />

har Unilever, som äger Ben & Jerry’s, installerat<br />

en biogasanläggning<br />

i fabriken i Hellendoorn i<br />

Holland. Slaggprodukter<br />

från glassproduktionen blir<br />

till energi för fabriken.<br />

Det som alltså tidigare<br />

enbart skulle ha kastats används<br />

nu som energi i stället<br />

och från dessa slaggprodukter<br />

utvinns 40 procent av<br />

fabrikens totala energibehov.<br />

arlanda satsar på LED<br />

Nu testkörs ett stort LED-projekt på Arlanda med Philips allra senaste<br />

LED-armatur för allmänbelysning: LuxSpace Downlight.<br />

Arlandas ägare, Luftfartsverket, har planer på att införa så gott som<br />

underhållsfri belysning i stora delar på flygplatsen. Målet är att sänka<br />

energiförbrukningen och arbetskostnaden för belysningen.<br />

I dag har Sveriges största flygplats en energiförbrukning i nivå med en<br />

genomsnittlig svensk småstad. Tusentals lampor lyser i stort sett dygnet<br />

runt och bidrar till den höga energiförbrukningen,<br />

Den LED-armatur som man nu testar har en lång livslängd,<br />

extremt låg energiförbrukning och ger kraftigt minskade underhållskostnader.<br />

LuxSpace ger dessutom ett jämnt ljusflöde,<br />

stabil ljusfärg och god färgåtergivning. LED-projektet har<br />

resulterat i att det finns över 1 000 armaturer installerade på<br />

flygplatsen, till exempel i SAS VIP Lounge och i rulltrappor.<br />

2<br />

Ljusfester i Europa<br />

Allt fler svenska städer satsar på ljusfestivaler.<br />

Mest känt är nog årliga Lights in Alingsås. Men<br />

även i Europa satsar man på ljusfester.<br />

Allt startade i franska Lyon, vars årliga ljusfest<br />

numera drar till sig över en miljon besökare. Under<br />

tre dagar i december ljussätts stadens byggnader<br />

och monument i fantastiska färger och mönster.<br />

Lyon är också initiativtagare till LUCI (Lighting<br />

Urban Community International). Det är en internationell organisation som samlar<br />

ett 60-tal städer med höga ambitioner när det gäller offentlig belysning.<br />

Även andra städer i Europa ligger långt framme vad gäller ljusfestivaler. Senaste<br />

festivalen i franska Chartres lockade 900 000 personer, tyska Leipzig drog 150 000<br />

under festivalkvällen i oktober, i holländska Eindhoven upplevdes den tio dagar långa<br />

festivalen av 125 000 besökare. Ljusfestivalen i schweiziska Genève satsar på att ge stadens<br />

träd attraktiva belysningar, under namnet ”Festival Arbres & Lumières”.<br />

Att arrangera ljusfestivaler har blivit ett sätt för städer att profilera sig och locka turister.<br />

Och allt fler hakar på trenden. Källa: Ljuskultur<br />

Nummer 2:<strong>2011</strong>


Designat och miljövänligt<br />

Stark design och energisnålt. det är tanken bakom konceptet the positive<br />

house, framtaget av arkitektkontoret Spacewalk och konsultföretaget WSp.<br />

<strong>Energi</strong>snåla hus har vi hört talas om och även passivhus, hus som huvudsakligen<br />

värms upp av kroppsvärme, elektriska apparater, belysning och solinstrålning. nu tar<br />

WSP och Spacewalk ytterligare ett steg när de lanserar The Positive House – ett hus<br />

med stark designidentitet som utöver att producera den energi och värme som det behöver<br />

dessutom producerar så mycket energi att det kan leverera el tillbaka till elbolaget.<br />

Allt byggmaterial i The Positive House är miljöanpassat och hälsofrämjande. Stommen<br />

består av lättbalkar i trä och allt byggmaterial innehållsdeklareras enligt specificerade<br />

gransknings kriterier. Detta kombineras med en avancerad teknologi för värmepumpar,<br />

solfångare och solceller. På taket har huset solfångare där värmen leds till en ackumulatortank<br />

som är kopplad till radiatorer i rum och golvvärme i badrum. På taket finns även<br />

de solceller som producerar el för eget bruk eller försäljning/kvittning på elnätet.<br />

– Det ska inte behöva vara dyrt att bygga för ett hållbart samhälle, säger robert af<br />

Wetterstedt på WSP Environmental. I våra kalkyler ligger kapitalkostnaden för ett hus av<br />

modellen The Positive House nr 1 på 25 000–35 000 kronor per kvadratmeter. Driftskostnaden<br />

blir 0 kronor.<br />

har du planer på att bygga nytt? Vill ditt företag energieffektivisera? Vill du ha energispartips<br />

för hemmet? Vill du söka statligt stöd?<br />

Hos <strong>Energi</strong>myndigheten hittar du kontaktuppgifter till alla energi- och klimatrådgivare runt<br />

om i Sverige. <strong>Energi</strong>myndig heten är en för valt nings myn dighet som arbetar inom alla delar av<br />

energiområdet och som ansvarar för frågor om användning och tillförsel av energi.<br />

mer info: www.energimyndigheten.se, 016-544 20 00<br />

Nummer 2:<strong>2011</strong><br />

Jag vill ha<br />

energi spartips!<br />

Elinstallationerna väntas<br />

Distribueras till dig via ditt<br />

lokala elföretag. Se baksidan!<br />

Produceras av Svensk <strong>Energi</strong>,<br />

bransch- och intresseorganisation<br />

för landets elförsörjningsföretag.<br />

chefredaktör<br />

Lars Abelin, 08-610 06 30<br />

tidningenel@svenskenergi.se<br />

aNSvarIg utgIvare<br />

Eva Elfgren<br />

eva.elfgren@svenskenergi.se<br />

layout<br />

The Factory of Design<br />

info@thefactoryofdesign.se<br />

projektledare<br />

Marie Wiklund<br />

marie.wiklund@svenskenergi.se<br />

omSlagSfoto<br />

Denny Lorentzen<br />

admINIStratör<br />

Jenny Åkerberg<br />

jenny.akerberg@svenskenergi.se<br />

tryck<br />

öka med sex procent i<br />

år och med sju procent<br />

2012. Det är en följd av att<br />

den svenska ekonomin har<br />

återhämtat sig efter finanskrisen.<br />

Alla nya installationer<br />

hänger ihop med att det börjat<br />

byggas och byggas om.<br />

Även om alla nya elinstallationer<br />

förhoppningsvis utförs<br />

med den nyaste energispartekniken,<br />

så innebär det<br />

ändå att den totala elanvändningen<br />

ökar. Därför är det<br />

viktigare än någonsin att vi<br />

tillsammans försöker få ned<br />

elförbrukningen. Du och jag<br />

kan ju börja i hemmet – och<br />

kanske även påverka våra<br />

arbetsplatser.<br />

Sörmlands Grafiska,<br />

Katrineholm, <strong>2011</strong><br />

upplaga ca 300 000 ex.<br />

Tryckt på miljövänligt papper.<br />

chefredaktör<br />

LArS ABELIn<br />

3


ELDrivEn<br />

gräsKLiPParE<br />

recharge mover är en åkgräsklippare<br />

för dig som har lite större gräsytor att<br />

klippa. En laddning<br />

av batteriet<br />

räcker till 2–3<br />

timmars körning.<br />

Garanterat fri<br />

från avgaser och<br />

buller. Elklipparens<br />

två knivblad<br />

drivs av var<br />

sin 900 watts<br />

elmotor.<br />

---------------<br />

fråga oss om:<br />

elsäkerhet<br />

får man ansluta en elgrill med en<br />

förlängningssladd till ett eluttag<br />

inomhus?<br />

när du ska använda en elektrisk produkt,<br />

som till exempel en elgrill, är du skyldig att<br />

följa tillverkarens anvisningar. Anges det<br />

att produkten ska anslutas till skyddsjord<br />

så ska det följas. Detta kan du lätt<br />

kontrollera genom att titta på elgrillens<br />

stickpropp. Har den bleck för skyddsjord<br />

så ska den anslutas till ett jordat uttag.<br />

Generellt sett anser Elsäkerhetsverket<br />

att apparater som används utomhus<br />

alltid bör anslutas till uttag som även de<br />

är placerade utomhus. Dessa är alltid<br />

skyddsjordade och normalt försedda med<br />

jordfelsbrytare vilket ger ett bra skydd och<br />

en hög elsäkerhet.<br />

läs mer på: www.elsakerhetsverket.se<br />

---------------<br />

har du frågor om elSäkerhet?<br />

Ställ din fråga till Elsäkerhetsverket<br />

genom att kontakta redaktionen på:<br />

mail: tidningenel@svenskenergi.se<br />

adress: Tidningen El, The Factory of Design,<br />

Tomtebogatan 44, 113 38 Stockholm.<br />

---------------<br />

4<br />

så energideklarerar<br />

du huset<br />

Småhusägaren har allt att vinna på att energideklarera sitt hus. dels<br />

får man hjälp med att hitta energitjuvarna och därmed sänka energikostnaderna,<br />

dels höjs värdet på huset. Vid en försäljning av huset<br />

är det dessutom lagkrav på att en energideklaration är gjord.<br />

TExT: eva-marIa faSth ILLUSTrATIOn: IStockphoto<br />

sedan den 1 januari 2009 måste den<br />

som säljer en villa eller radhus ha<br />

genomfört en energideklaration.<br />

Att energideklarera sitt hus är<br />

överhuvudtaget ett bra sätt att få koll över<br />

husets och familjens energianvändning. Du<br />

får förslag på hur du kan sänka dina energikostnader,<br />

vilket förstås gynnar både den<br />

egna plånboken, men också klimatet.<br />

Som ytterligare bonus höjs ofta värdet<br />

på ditt hus efter att det energideklarerats,<br />

då det är en fördel för presumtiva köpare<br />

att energideklarationen är gjord.<br />

Tidningen El har listat de viktigaste<br />

sakerna fastighetsägaren ska tänka<br />

på vid en energideklaration:<br />

1. Leta rätt på elräkningar och notera energianvändningen<br />

det senaste året, ta fram<br />

ritningar, ta reda på byggår, fastighetsbeteckning<br />

och ventilationssystem, lista<br />

alla förändringar som gjorts på huset (till<br />

exempel tilläggsisolering eller fönsterbyte),<br />

ta fram resultat från eventuell radonmätning.<br />

Det lönar sig att vara väl förberedd då<br />

energiexperten tar betalt per timme.<br />

2. Kontakta en energiexpert på ett företag<br />

som utför energideklarationer. Företaget<br />

ska vara godkänt av den statliga myndigheten<br />

SWEDAC. Godkända företag finns på<br />

http://search.swedac.se. Kostnaden för en<br />

energideklaration i ett småhus är mellan<br />

4 000 och 6 000 kronor.<br />

3. <strong>Energi</strong>experten går igenom allt material<br />

och kända fakta om byggnaden. <strong>Energi</strong>experten<br />

ska också lämna förslag på energibesparande<br />

åtgärder.<br />

4. När energiexperten är klar skickas uppgifterna<br />

in till Boverket där energideklarationen<br />

ska godkännas.<br />

5. Nästa steg är att husägaren får hela energideklarationen<br />

och förslag till åtgärder. I<br />

samma paket medföljer också en sammanfattning<br />

av resultatet.<br />

6. Det är dags att åtgärda de saker som<br />

energiexperten har föreslagit. <strong>Energi</strong>deklarationen<br />

gäller i tio år.<br />

Ett bra tips är också att gå in på Boverkets<br />

och <strong>Energi</strong>myndighetens nya hemsida som<br />

ska hjälpa fastighetsägare att energideklarera:<br />

www.energiaktiv.se<br />

Nummer 2:<strong>2011</strong>


åtvidabergs reservmålvakt gustav Jansson kastar sig hellre på uppvärmt konstgräns än is och snö.<br />

åff kör med fjärrvärme<br />

åtvidabergs ff är tillbaka i Superettan. men man satsar återigen<br />

på att gå upp i allsvenskan. till sin hjälp har klubben<br />

en fjärrvärmevärmd konstgräsplan.<br />

Den folkkära fotbollsklubben<br />

Åtvidabergs FF åkte förra året<br />

snöpligt ur Allsvenskan i allra<br />

sista omgången. Inför årets<br />

säsong har spelarna kunnat förbereda<br />

sig bättre än någonsin – genom den nya<br />

konstgräsplanen som är uppvärmd med<br />

fjärrvärme.<br />

Försäsongen 2010 gjorde den hårda<br />

vintern det näst intill omöjligt att träna på<br />

hemmaarenan Kopparvallen. Det ledde till<br />

att uppladdningen inför Allsvenskan inte<br />

blev den allra bästa.<br />

I år är det skillnad. 45 000 meter värmerör<br />

har grävts ned i Kopparvallen, samtidigt<br />

som man lade konstgräs.<br />

Nummer 2:<strong>2011</strong><br />

Planen består av bärlager, stenmjöl,<br />

värmerör, mer stenmjöl och ett dränerings-<br />

och dämpningsskikt (så kallad<br />

”pad”). Slutligen lades konstgräset ut och<br />

på det spreds omkring en centimeter sand<br />

och lika mycket granulat. Tekniska Verken<br />

i Linköping distribuerar fjärrvärmen, som<br />

drivs med biobränsle.<br />

– I och med konstgräsplanen på Kopparvallen<br />

och att den är uppvärmd har vi<br />

haft perfekta träningsförhållanden och har<br />

kunnat förbereda oss bättre än någonsin<br />

under försäsongen, säger Mats Karlsson,<br />

sportchef hos ÅFF.<br />

Målet för i år är klart: Vinna Superettan<br />

och göra comeback i Allsvenskan.<br />

foto: StaffaN guStaVSSoN<br />

sOLDrivEn mOtOrväg<br />

Italien är första landet med en motorväg<br />

som drivs av solenergi. Motorvägen A18<br />

mellan Catania och Siracusa drivs från<br />

årsskiftet helt med hjälp av egen solkraft.<br />

Systemet inkluderar avancerade kontrollsystem,<br />

övervakningsutrustning och de<br />

säkraste tunnlarna i världen.<br />

Allt – inklusive trafikljus, vägskyltar,<br />

tunnelfläktar och nödtelefoner – drivs med<br />

hjälp av egna solpaneler. På tre artificiella<br />

tunnlars tak har man monterat paneler på<br />

en 2,8 kilometer lång sträcka. Totalt tar<br />

solpanelerna upp en 20 hektar stor yta.<br />

LifEBiKE LansErar<br />

ny ELcyKEL<br />

Svenska varumärket lifebike Hybrid<br />

lanserar en ny modell på den europeiska<br />

marknaden. Elcykeln är utrustad med ett<br />

Shimano 7-växlat system, punkteringsfria<br />

däck samt digital display som visar information<br />

om hastighet, assistansnivåer och<br />

batterikapacitet.<br />

Elcykelmarknaden har vuxit senaste<br />

året. nu hoppas Lifebike nå en ny målgrupp<br />

på marknaden med en ny modell<br />

som har mer påkostade funktioner än<br />

företagets tidigare modeller.<br />

En elcykel fungerar precis som en vanlig<br />

cykel men med fördelen att den delvis<br />

assisteras av en batteridriven elektrisk<br />

motor. Man kan cykla både med och utan<br />

den assisterande motorn.<br />

Laddningen görs via ett vanligt eluttag<br />

och det portabla miljövänliga litiumbatteriet<br />

på 1,6 kg kan enkelt tas med upp i<br />

lägenheten eller bostaden. Ett fulladdat<br />

batteri kan räcka upp till 70 km beroende<br />

på terräng. Maxhastigheten är 25 km/tim<br />

och den får brukas på cykelväg.<br />

för mer info: www.lifebike.se<br />

Källa: Teknik360<br />

5


Elen förenklar jobbet<br />

på bondgården<br />

– mjölkmaskinen är den mest revolutionerande maskinen i lantbruket<br />

de senaste 50–60 åren.<br />

det säger lantbrukaren Per-olof andersson, som driver ett stort,<br />

modernt sörmländskt jordbruk på Haresta gård utanför Nyköping.<br />

TExT: larS abelIN FOTO: deNNy loreNtzeN<br />

tankrummet. Här förkyls mjölken. överskottsenergin<br />

från kylningen tas om hand och går vidare till<br />

varmvattenberedaren som i sin tur leder vatten till<br />

korna. Vi förvärmer vattnet till 15 grader, ungefär<br />

samma grad som ett gott vin, säger Per-olof<br />

andersson.<br />

6<br />

Haresta gård ligger öppet<br />

och vackert i den sörmländska<br />

idyllen. till höger är den<br />

moderna ladugården.<br />

Haresta gård ligger i en ort med det<br />

idylliska namnet Stigtomta. Här<br />

bor ungefär 2 000 människor. En<br />

del pendlar till närmaste större<br />

tätorten Nyköping, cirka 15 km sydost om<br />

Stigtomta. Stora delar av Stigtomta består av<br />

skog och åkrar och här finns flera jordbruk.<br />

På Haresta gård ligger själva bostadsfastigheten<br />

på en skogklädd höjd, med utsikt<br />

över det vidsträckta sörmländska landskapet.<br />

Här bor lantbrukaren Per-Olof Andersson<br />

med familj.<br />

Navet i produktionen på Haresta gård är<br />

mjölkproduktionen. Per-Olof har 320 kor<br />

varav 280 är mjölkande, vilket räknas som<br />

en stor gård vad gäller mjölkproduktion –<br />

även mätt med andra välmående gårdar i<br />

Sörmland.<br />

På Haresta finns även 175 hektar vall, som<br />

ger tre skördar/år. Av vallen görs ensilage<br />

som lagras i silos och är basfoder för korna.<br />

Till fodret blandas majs från det 25 hektar<br />

stora fältet och spannmål från fältet på 100<br />

hektar. I fodermixen blandas också ärtor och<br />

soja, som ger ett högt energivärde. 100 hektar<br />

av gårdens ägor är betesmark för korna.<br />

lantbrukaren Per-olof andersson<br />

med några av sina mjölkkor.<br />

Den nya ladugården är ett föredöme<br />

vad gäller modern lantbruksdrift. Den är<br />

fullproppad med ny teknik och elektronik;<br />

här finns förstås både robotmjölkning och<br />

så kallade smart gates.<br />

– Ladugården i dag har en fantastisk miljö<br />

jämfört med den gamla, säger Per-Olof<br />

Andersson. Tidigare var arbetet tungt och<br />

omständligt. Med den nya tekniken går allt<br />

så mycket lättare.<br />

– När exempelvis mjölkmaskinen introducerades<br />

så var det den mest revolutionerande<br />

i lantbruket de senaste 50–60 åren.<br />

Då slapp man slitet med att handmjölka.<br />

Robotmjölkningen har funnits sedan drygt<br />

tio år tillbaka. Även den har inneburit en<br />

arbetsbesparing. Antalet kor har tredubblats<br />

men antalet arbetstimmar har bara<br />

fördubblats.<br />

Robotmjölkningen ingår i systemet med<br />

smart gates. Det handlar helt enkelt om<br />

”smarta grindar”, som programmeras och<br />

styrs elektroniskt. Varje ko har en trans-<br />

Nummer 2:<strong>2011</strong>


ponder runt halsen och korna går runt i<br />

ladugården i en speciell slinga.<br />

Systemet ser till att grindar öppnas och<br />

stängs mellan olika stationer som korna<br />

vandrar emellan. En station är kraftfodret,<br />

där fodervagnen var tredje timme dygnet<br />

runt fylls automatiskt via en elslinga – ett<br />

jobb som tidigare sköttes av en dräng med<br />

skottkärra.<br />

Vid mjölkningsstationen sker mjölkningen<br />

automatiskt. Mjölkroboten består<br />

egentligen av olika robotar. En tvättar av<br />

spenarna med ljummet vatten i en spenkopp,<br />

en sätter nya spenkoppar och fyra<br />

robotar sköter själva mjölkningen. Varje ko<br />

ger i medeltal 13 kg per mjölkningstillfälle.<br />

När mjölkningen är klar öppnas grinden<br />

och kon går vidare i slingan medan det är<br />

dags för nästa ko att mjölkas. Mjölkningen<br />

sker i ett bestämt schema var åttonde<br />

timme.<br />

Varje kos personliga transponder sänder<br />

information till en dator om hur mycket<br />

Nummer 2:<strong>2011</strong><br />

gårdens kalvar står i dikätten.<br />

Här dinappas de och får råmjölk.<br />

mjölk den ger vid varje mjölkningstillfälle.<br />

Flödet ur varje spene registreras exakt,<br />

kontrollen är total.<br />

Transpondern ger också information om<br />

varje kos hälsotillstånd – om temperaturen<br />

är lite högre kan det kanske snart vara dags<br />

för kalvning. Visar kon däremot tecken på<br />

överaktivitet innebär det att den är brunstig<br />

och plockas då bort för inseminering.<br />

– Förr lade man handen på kossan, kände<br />

om den var varm, pratade med den, man<br />

hade direktkontakt med varje ko, säger Per-<br />

Olof och låter som om han trots allt saknar<br />

den personliga kontakten med djuren<br />

innan elmotorerna och datorerna tog över.<br />

– Men den gamla kunskapen finns ändå<br />

kvar, tillägger han. Jag kan fortfarande se på<br />

en ko om hon mår dåligt.<br />

När Per-Olof byggde den nya ladugården<br />

tittade han även på energibesparingar.<br />

Tidigare hade ladugården fläktar med<br />

självdrag, vilket drog mycket energi. I dag<br />

är taket isolerat. Väggarna har plastgardiner<br />

som vindskydd. Ljusinsläpp finns i både tak<br />

och väggar, vilket gör att det inte behövs<br />

så mycket belysning. De högtrycksnatriumlampor<br />

på 250 W som används regleras<br />

genom ett tids- och ljussystem.<br />

– Ladugården har ingen eluppvärmning<br />

överhuvudtaget, säger Per-Olof. Den värms<br />

upp av korna själva. Det är plus fyra som<br />

lägst på vintrarna. Korna trivs allra bäst om<br />

det är sju–åtta plusgrader.<br />

I boningshuset används vattenburen<br />

elvärme och totalt uppskattar Per-Olof att<br />

lantbruket drar mellan 650 000 och 700 000<br />

Kwh/år till en kostnad på cirka en halv<br />

miljon kronor.<br />

Haresta gård har funnits i familjens ägo<br />

sedan 1927 och har i dag fem anställda.<br />

stöD sKa göra BönDEr<br />

mEr KLimatsmarta<br />

<strong>Energi</strong>effektivisera din gård! Det är<br />

budskapet till Sveriges lantbrukare.<br />

<strong>Energi</strong>myndigheten ger ekonomiskt<br />

stöd för att bondgårdarna ska bli mer<br />

klimatsmarta.<br />

För en lantbrukare som har minst 100 stycken<br />

djurenheter (exempelvis 100 kor, 1 000 får eller<br />

1 000 slaktsvin) betalar <strong>Energi</strong>myndigheten<br />

halva kostnaden för en så kallad <strong>Energi</strong>kartläggningscheck.<br />

Dessutom ger myndigheten<br />

stöd i form av att den betalar halva kostnaden<br />

för företagets egna nedlagda tid för kartläggningen<br />

av gårdens energiförbrukning.<br />

Syftet med stödet är att hitta nya vägar för<br />

att minska Sveriges totala energianvändning.<br />

Gamla mönster lever ofta kvar på bondgårdar<br />

– liksom i övriga samhället – vad gäller<br />

energibeteenden, teknikval och uppvärmningsmetoder.<br />

<strong>Energi</strong> används i onödan och<br />

på grund av okunskap; här finns massor av<br />

energi att spara.<br />

LrF Konsult pekar i sin rapport ”Kartläggning<br />

av energianvändning på lantbruk” på<br />

flera saker som en lantbrukare kan göra för<br />

att minska energiförbrukningen:<br />

• Använd bättre lampor, både för belysning<br />

och för värme. Inför effektreglering av belysningen<br />

och bättre uppföljning av energiåtgången.<br />

• Förbättra ventilationen på djurgårdarna.<br />

• Planera och ändra körsättet för att sänka<br />

dieselförbrukningen. Om möjligt gå över<br />

från traktordrift till eldrift.<br />

• Inför värmeåtervinning från mjölktanken.<br />

Lantbruksorganisationen Hushållningssällskapet<br />

finns i regionala organisationer över<br />

hela Sverige och bistår också med energirådgivning.<br />

En av produkterna som sällskapet<br />

har är <strong>Energi</strong>effektivisering på gården, som<br />

innefattar en energikartläggning och förslag<br />

till åtgärder för effektivisering. Produkten<br />

ansluter till <strong>Energi</strong>myndighetens <strong>Energi</strong>kartläggningscheck.<br />

7


ELBiLsgUiDE På nätEt<br />

vattenfall har startat Facebooksidan<br />

Elbilsguiden. Syftet med sidan är<br />

att "skapa en kanal för att bygga och<br />

förmedla kunskap" skriver bolaget i ett<br />

pressmeddelande.<br />

På sidan kan du bland annat ställa frågor<br />

om elbilar, få info om hur en elbil fungerar<br />

och vilka elbilar som finns tillgängliga<br />

på marknaden – i dag och i morgon.<br />

stOcKHOLm får<br />

1 000 ELBiLar 2012<br />

energimyndigheten har gett Stockholms<br />

stad 62 miljoner kronor för att göra Sveriges<br />

största teknikupphandling av elbilar,<br />

i samarbete med Vattenfall. Drygt 1 000<br />

elbilar ska köpas in och vara i drift till 2012.<br />

KOrta rEsOr mED BiL<br />

70 procent av alla resor med bil i Sverige<br />

är kortare än 30 km. Det betyder också<br />

att 70 procent av resorna kan genomföras<br />

med dagens elbilsteknologi.<br />

EU samOrDnar<br />

stratEgi för ELBiLar<br />

Nu jobbas för högtryck inom EU med en<br />

övergripande strategi och samordning av<br />

laddsystem och en massintroduktion av<br />

elbilar och elhybrider. EU-projektet Grids<br />

for vehicles, G4V, väntas komma med en<br />

slutrapport i sommar.<br />

Flera elbolag och akademiska institutioner<br />

från EU-länderna deltar i arbetet, från<br />

Sverige Chalmers och Vattenfall.<br />

ELBiL från mitsUBisHi<br />

Nu har de första europeiska elbilarna från<br />

Mitsubishi nått den svenska marknaden.<br />

Priset på i-MiEV ligger på cirka 360 000<br />

kronor.<br />

Efter att ha rullat på japanska vägar i<br />

över ett år kommer så de första riktiga<br />

elbilarna till Sverige. Intresset och efterfrågan<br />

är, enligt Mitsubishis återförsäljare<br />

i Sverige, stort från främst företag och<br />

organisationer.<br />

i-MiEV är den första fyrsitsiga elbilen<br />

som serietillverkas i större skala. Den<br />

drivs enbart av el genom lithium-jonbatterier.<br />

Bilen är nästan ljudlös och kan köras<br />

upp till cirka 15 mil på en laddning. Elmotorn<br />

har 67 hästkrafter och bilens toppfart<br />

är 130 kilometer/tim.<br />

8<br />

Hybridbil med sportbilskänsla som kombinerar eldrift och dieselmotor: V60 Plug-in Hybrid.<br />

volvo satsar på eldrift<br />

Volvos första seriebyggda elbil, C30 electric, är ute på marknaden.<br />

och 2012 är det dags för Volvos nya hybridbil.<br />

volvo ökar trycket på sin satsning<br />

på miljöbilar. I och med<br />

introduktionen av elbilen C30<br />

Electric finns man definitivt på<br />

marknaden. Och med V60 Plug-in Hybrid,<br />

som lanseras hösten 2012, kommer en miljövänlig<br />

bil som kombinerar fördelarna hos<br />

el- och dieselmotorer.<br />

C30 Electric ser ut som en vanlig Volvo<br />

C30 och har samma säkerhet, komfort och<br />

utrymmen som standardbilen. Skillnaden<br />

är att den är helt utan utsläpp och har en<br />

räckvidd på upp till 150 km.<br />

Elmotorn sitter i motorrummet och drivs<br />

av ett litiumjonbatteri. Det laddas i ett vanligt<br />

eluttag. Ett helt urladdat batteri tar cirka<br />

åtta timmar att ladda. Bilen har en toppfart<br />

på cirka 130 km/tim och accelererar från 0<br />

till 100 på 10,5 sekunder.<br />

Hösten 2012 är det tänkt att Volvos nya hybridbil<br />

ska finnas på marknaden. Med V60<br />

Plug-in Hybrid presenterar Volvo en modell<br />

med elmotor som har en räckvidd på 50<br />

km. Dessutom har modellen en dieselmotor<br />

för längre räckvidd. Kombinationen av de<br />

två kraftkällorna ger ett kraftpaket med<br />

acceleration från 0 till 100 km/tim på 6,9<br />

sekunder.<br />

Föraren kan välja mellan tre körlägen:<br />

Pure. Enbart eldrift. Maximalt 50 km<br />

drift, vilket klarar av merparten av dagligt<br />

pendlande.<br />

Hybrid. Kombination av eldrift och dieselmotorn.<br />

Räckvidd med batteripaket och<br />

dieseltank är hela 120 mil.<br />

Power. Kombination av de två motorernas<br />

maximala prestanda. Elmotorns snabba<br />

reaktion hjälper dieseln i startögonblicket<br />

och ger en snabb acceleration.<br />

Koldioxidutsläppet för Volvo V60 Plug-in<br />

Hybrid är under 50 gram/km. Bränsleförbrukningen<br />

är 1,9 liter/100 km.<br />

Hybridbilen är ett samarbete mellan<br />

Volvo Personvagnar och Vattenfall, som<br />

utvecklat laddningslösningarna. Den presenterades<br />

på bilsalongen i Geneve i mars.<br />

de första tio exemplaren av Volvo C30 electric<br />

gick till göteborg energi.<br />

Nummer 2:<strong>2011</strong>


UnDviK ELOLycKOr<br />

i sOmmar!<br />

i Sommartider är det På SiN PlatS att Se öVer<br />

SäSoNgeNS elutruStNiNg. utruStNiNg Som<br />

legat läNge i ett förråd kaN Ha fått Skador<br />

Som kaN orSaka fara.<br />

KONtrOLLErA KAbLAr!<br />

Sol, vind, vatten och olika temperaturer kan med tiden göra en kabel till en fara. Se efter<br />

att dina elektriska produkter som kablar och stickproppar inte har synliga fel, som exempelvis<br />

sprickor. Vid fel eller brister, kontakta en fackman för reparation eller kassera<br />

produkten.<br />

ANVäND jOrDfELSbrytArE!<br />

Bor du i ett nyare hus finns det jordfelsbrytare installerad i fastigheten. Är du osäker,<br />

kontrollera. Om jordfelsbrytare saknas så finns det portabla att köpa.<br />

Vid användning av elprodukter utomhus – till exempel häcksaxar, elgrillar, braständare<br />

eller belysning – ska alltid skyddsjordade uttag användas och de ska gärna vara<br />

skyddade av en jordfelsbrytare. Anslut aldrig produkter som används utomhus till<br />

ojordade uttag inomhus.<br />

tEStA DIN jOrDfELSbrytArE!<br />

2–4 procent av installerade jordfelsbrytare fungerar inte som de ska, konstaterar<br />

Elsäkerhetsverket. Ett tips är att använda testknappen på brytaren för att se om den<br />

verkligen fungerar, alltså som man ska göra med brandvarnarna. Detta bör du göra<br />

minst en gång per halvår.<br />

LäS bruKSANVISNINgEN!<br />

när du köper en produkt ska du alltid läsa igenom bruksanvisningen så att du använder<br />

den på ett säkert sätt. Om produkten ska användas utomhus ska den vara avsedd för<br />

det ändamålet och hålla rätt så kallad IP-klass. Detta gäller även för skarvsladdar. Tänk<br />

också på att nyinköpt elutrustning ska vara CE-märkt om så krävs.<br />

DrA ur KONtAKtErNA!<br />

Anslut bara elprodukten för utomhusbruk under den tid du använder den. Dra till<br />

exempel ur sladden till elgrillen efter att du grillat klart. Kontrollera att lösa kablar inte<br />

är dragna så att de orsakar fallolyckor, till exempel kablar till fontäner eller pumpar till<br />

bassänger.<br />

INgA LöSA ELKAbLAr!<br />

när gräsmattan ska klippas – se till att ta bort alla lösa elkablar. Om gräsklipparen är<br />

eldriven är det viktigt att du kontrollerar var anslutningskabeln är så att denna inte klipps<br />

av. Lek inte med drakar där det finns elledningar i luften.<br />

SE uPP för åSKA!<br />

Om åskan går är det enklaste skyddet om du är inomhus att du drar ur stickproppen.<br />

Överspänningsskydd som du placerar mellan uttag och stickpropp kan hjälpa till viss<br />

del men är inget fullgott skydd. Glöm inte att blixten även kan gå via telefon- och<br />

antennuttag. Är du utomhus ska du inte använda några elprodukter.<br />

Källa: Elsäkerhetsverket<br />

jaPansK fOtBOLL<br />

sParar På EL<br />

Inga kvällsmatcher som kräver kostsamma<br />

strålkastare. Det är japanska<br />

fotbollsligans bidrag när landet tvingas<br />

spara el efter jordbävningen och kärnkraftskatastrofen<br />

i Fukushima. Samtliga<br />

matcher i ligan spelas dagtid under resten<br />

av säsongen.<br />

Även landets basebolliga har flyttat<br />

sina matcher till dagtid för att minska<br />

elkonsumtionen.<br />

LjUsgUiDE för Dig<br />

På webbadressen www.ljusguiden.se får<br />

du professionella tips och råd om hur du<br />

kan ljussätta ditt hem. Här finns också råd<br />

för butik och kontor.<br />

Du kan också ladda ned kataloger,<br />

broschyer och produktblad.<br />

min nespresso<br />

kaffemaskin!<br />

Linda Bengtzing<br />

sångerska<br />

vad är din favorit-elpryl?<br />

– Nespresso kaffemaskin.<br />

profilen<br />

använd timer<br />

på lampor, tvättmaskin<br />

och tumlare...<br />

vilket är ditt<br />

bästa energispartips?<br />

– Ställa timern på tvätt och tumlare så<br />

de går på natten. Släcka lampor eller<br />

ha timer i rum där man inte alltid är.<br />

9


LaDDaD vägsKyLt<br />

här laddar du din elbil! I väntan på det<br />

stora genombrottet för elbilar finns nu ett<br />

nytt vägmärke ute på marknaden, framtaget<br />

av Transportstyrelsen.<br />

Det nya märket anger var bilägare kan<br />

ladda sitt elfordon. I normalfallet kommer<br />

skylten att kombineras med parkeringsmärken.<br />

Låna ELmätarE<br />

På BiBBLan<br />

allt fler av landets bibliotek har elmätare<br />

för kostnadsfri utlåning. Syftet är att uppmärksamma<br />

folk om elförbrukning och<br />

hjälpa dem att sänka sin förbrukning.<br />

Med en elmätare kan du exempelvis få<br />

reda på hur mycket din tv eller den gamla<br />

frysboxen egentligen drar.<br />

EnErgi-<br />

sPartiPsEt<br />

fyLL DisKmasKinEn!<br />

det kostar 600<br />

kronor per år om<br />

du diskar en maskin<br />

varje dag. Dessutom<br />

orsakar det<br />

utsläpp av 50 kilo<br />

växthusgaser per<br />

år. Om du alltid<br />

fyller diskmaskinen<br />

kan du minska<br />

kostnaderna och<br />

utsläppen.<br />

10<br />

Lek med supersinnen<br />

fram till september pågår en utställning<br />

på Experimentarium i Köpenhamn som<br />

heter Sinnen. Där kan du bland annat<br />

få en konstnärlig upplevelse omsluten<br />

av ljus.<br />

Om familjen har vägarna förbi<br />

Danmark i sommar så kan ett<br />

besök på Experimentarium i<br />

Hellerup i Köpenhamn vara värt<br />

en extra omväg. Specialutställningen Sinnen<br />

handlar om människors och djurs fantastiska<br />

sinnesorgan.<br />

Utställningen är uppdelad i åtta områden<br />

som bjuder på mer än 35 aktiviteter som<br />

ägnar sig åt bland annat synen, hörseln,<br />

luktsinnet, smaksinnet och känseln och de<br />

mer exotiska magnetiska och elektriska som<br />

vissa djur har.<br />

Här kan du testa vilka möjligheter och be<br />

gränsningar dessa sinnen har och jämföra<br />

dem med djurens motsvarande sinnen som<br />

ofta skiljer sig markant från människans.<br />

Du kan också utforska utställningens avdelning<br />

med luktsinnet, ett annat viktigt sinne<br />

som har stor betydelse för hur människor<br />

reagerar på omgivningen och olika saker.<br />

Många har säkert hört talas om elektriska<br />

ålar och rockor som ger sina byten dödande<br />

stötar. Men det är inte många som vet att<br />

känn ljuset! På experimentarium finns olika utställningar<br />

som kittlar dina sinnen.<br />

även om människor inte direkt gnistrar,<br />

så alstrar människokroppen ändå en slags<br />

elektricitet som är mätbar. Och det är nog<br />

inte heller många som vet att vissa djur<br />

använder elektriska impulser för att spåra<br />

byten, hitta en partner eller – som fallet<br />

är med brevduvor – leverera ett brev. I<br />

avdelningen Känn ljuset kan du också få en<br />

konstnärlig upplevelse där du är omsluten<br />

av ljus.<br />

färgade turbinblad räddar fåglar<br />

brittiska forskare har kommit fram till att<br />

vita och ljusgrå turbinblad lockar insekter<br />

och dödar fåglar vid våra vindkraftverk.<br />

Den minst attraktiva färgen är mörklila.<br />

Att vindkraftverk och deras turbinblad<br />

är ett hot mot fåglar är väl känt. Forskarna<br />

vid Loughborough University utanför<br />

Leicester avslöjar att turbinbladens färg<br />

påverkar vilka och hur många insekter som<br />

svärmar kring och fastnar på bladen. Det i<br />

sin tur styr hur många fåglar som i jakten<br />

på föda lockas in mellan turbinbladen.<br />

Källa: TT<br />

foto: tHomaS Cato<br />

Nummer 2:<strong>2011</strong>


<strong>Energi</strong>branschen<br />

söker arbetskraft<br />

inom de närmaste åren har energisektorn har ett stort<br />

rekryteringsbehov. tidningen el har gått igenom vilka<br />

utbildningar som ger jobb inom den expansiva branschen.<br />

TExT: eva-marIa faSth ILLUSTrATIOn: IStockphoto<br />

<strong>Energi</strong>branschen behöver till och med<br />

2014 rekrytera tusentals nya medarbetare.<br />

Arbetsmarknadsanalyser från<br />

Svensk <strong>Energi</strong> visar att nya medarbetare<br />

behövs inom alla yrkesgrupper, men<br />

det största behovet är högskoleingenjörer.<br />

Den mest efterfrågade yrkeskategorin är<br />

elkraftsingenjörer.<br />

Orsaken till bristen på arbetskraft är stora<br />

pensionsavgångar, otillräckligt antal utbildningsplatser<br />

på ingenjörsutbildningar och<br />

för få sökande till tekniska utbildningar.<br />

Det finns många utbildningsvägar för<br />

jobb inom energibranschen. Den nya gymnasieskolan<br />

införs hösten <strong>2011</strong> och Svensk<br />

<strong>Energi</strong> är med i det Nationella programrådet<br />

för El- och energiprogrammet.<br />

Här är några exempel på utbildningar<br />

inom energiområdet på gymnasiet:<br />

• El-/energiprogrammet – inriktning<br />

distributionselektriker. Under utbildningen<br />

ingår minst 15 veckors praktik och ett yrkesexamensprov.<br />

• Teknikprogrammet. Här finns möjlighet<br />

att läsa yrkesinriktade kurser eller enbart<br />

teoretiska kurser som ger behörighet till<br />

civilingenjörsutbildningar.<br />

• Naturvetenskapsprogrammet. Ger<br />

behörighet till fortsatta studier vid bland<br />

annat högskola.<br />

När det gäller eftergymnasiala utbildningar<br />

kommer Kvalificerad yrkesutbildning<br />

(KY) att ersättas av Yrkeshögskoleutbildning<br />

(YH) från och med 2013. KY/<br />

YH-utbildningarna är anpassade till det<br />

yrke de leder till och ska ligga i linje med<br />

arbetsmarknadens behov. I en KY/YHutbildning<br />

kombineras teori med praktik<br />

("lärande i arbete", LIA , som utgör en<br />

tredjedel av utbildningen). Utbildningarna<br />

leder till kunskaper på teknikernivå och<br />

tanken är att studenten ska finnas i arbete<br />

cirka ett halvår efter avslutade studier.<br />

De högskoleutbildningar som efterfrågas<br />

finns vid flertalet fakulteter. Utbildad<br />

personal inom den tekniska och naturvetenskapliga<br />

sfären behövs, men behov<br />

finns även inom de samhällsvetenskapliga,<br />

Nummer 2:<strong>2011</strong><br />

beteende vetenskapliga och<br />

ekonomiska områdena.<br />

Carolina Nilsson är en av de<br />

efterfrågade studenterna. Hon är 30<br />

år och studerar tredje terminen på <strong>Energi</strong>tekniker<br />

med inriktning vindkraft.<br />

– Jag har bestämt mig för att satsa på<br />

en yrkeskarriär som servicetekniker inom<br />

vindkraft. Efter att ha varit ute och rest sen<br />

jag slutade gymnasiet, så kände jag att det<br />

var dags att göra något helt annat.<br />

– Vindkraft är något som alltid har<br />

intresserat mig. Jag gick en grundkurs i<br />

vindkraft på högskolan, läste matte och<br />

fysik och nu är jag här. Det blev väldigt rätt,<br />

säger Carolina Nilsson.<br />

Några exempel på utbildningar inom<br />

energiområdet från högskolan:<br />

• Ingenjörsutbildningar med inriktning<br />

elkraft finns vid högskolan i Väst och vid<br />

KTH, Kungliga Tekniska Högskolan, i<br />

Stockholm.<br />

• Hösten <strong>2011</strong> startar en ny elkraftingenjörsutbildning<br />

i norr genom ett unikt<br />

sam arbete mellan energibranschen och<br />

Umeå universitet, Luleå tekniska universitet<br />

och Mittuniversitetet. Utbildningen ges på<br />

distans.<br />

– utbildningen ligger helt rätt i tiden, och<br />

det känns bra att ligga i framkant i arbetet<br />

med att säkra branschens rekryteringsbehov.<br />

Satsningen är ett viktigt steg i arbetet med att<br />

intressera framtidens medarbetare för branschen,<br />

säger Sofia Sekund, som arbetar med<br />

skol- och rekryteringsfrågor på Svensk <strong>Energi</strong>.<br />

– Utmaningen för energibranschen är<br />

att intressera framtidens medarbetare för<br />

energiområdet, som är en framtidbransch.<br />

Branschen erbjuder dessutom stora utvecklingsmöjligheter.<br />

Störst är behovet av elkraftsingenjörer,<br />

underhållsingenjörer och driftoperatörer/<br />

drifttekniker. De verksamheter inom energibranschen<br />

som har störst behov av nyrekryteringar<br />

är kärnkraft, eldistribution och<br />

kraftvärme. Även vindkraft- och vattenkraftsektorn<br />

är i stort behov av ny personal. Allt<br />

enligt Svensk <strong>Energi</strong>s arbetsmarknadsanalys<br />

över förväntat anställningsbehov inom energibranschen<br />

åren 2010–2014.<br />

Carolina Nilsson är en av unga som satsar på energibranschen, men fler behövs! Carolina går utbildningen<br />

energitekniker med inriktning vindkraft i Varberg. Här gör hon underhåll av vindkraftverk under lia – lärande<br />

i arbete.<br />

11<br />

foto: He<strong>Nr</strong>ik aNSgariuS


allt fler vill ta vara på havets energi<br />

det finns ett ökat intresse runt om<br />

i världen att ta vara på energi från<br />

vågor och tidvatten. flera bolag både<br />

i och utanför Sverige står i startgroparna<br />

att pröva sin teknik. tidningen<br />

el berättar vad som sker på området.<br />

TExT: aNN-SofIe borgluNd<br />

Potentialen för att ta vara på vågenergi<br />

och tidvattenenergi, så kallad<br />

marin energi, är enorm. Det finns<br />

också stora fördelar med denna<br />

elproduktion: det går att producera stora<br />

mängder el, tidvattens rörelser är helt förutsägbara,<br />

vågkraft har en lång drifttid och<br />

båda ger liten påverkan på miljön. Det finns<br />

en rad olika lösningar för havsbaserade<br />

kraftverk där man omvandlar energi till el,<br />

men få kommersiella anläggningar.<br />

– Det finns många tekniska idéer om hur<br />

man ska ta vara på havets energi men ingen<br />

dominerande design. Det kan jämföras med<br />

vindkraft där tre rotorblad är den helt dominerande<br />

designen, säger Lars Bergdahl,<br />

professor vid Chalmers Tekniska Högskola,<br />

som har jobbat med vågkraft till och från<br />

sedan 1970-talet.<br />

– Utvecklingen har stått och stampat<br />

sedan 1970-talet. Då fanns det idéer men<br />

också ett överskott av billig el, vilket gjorde<br />

att ingen ville satsa på en ny teknik. De<br />

senaste fyra åren kan man dock se ett uppsving<br />

och ett rejält ökat intresse för vågkraft<br />

både i Sverige och internationellt.<br />

Att det under de senaste åren har skett en<br />

uppgång beror på den ökade efterfrågan<br />

på el och då helst producerad av förnybara<br />

källor. Anledningen till att det trots detta<br />

inte skett något kommersiellt genombrott<br />

beror bland annat på att det krävs kunskap<br />

och kapital för att utveckla tekniska<br />

lösningar som klarar att verka i en extrem<br />

miljö med höga vågor. Kraftverken behöver<br />

dessutom helst gå hela tiden, för att åka ut<br />

och reparera anläggningar till havs är både<br />

krångligt och dyrt.<br />

– Vågkraft anses ha<br />

en större potential,<br />

medan tidvattenteknik<br />

troligen kommer<br />

att få ett snabbare<br />

kommersiellt genombrott,<br />

säger Charlotta<br />

ekman, ekonomichef<br />

på minesto.<br />

Svenska minesto har utvecklat ett nytt sätt att producera el genom att ta vara på tidvattnet.<br />

12<br />

USA, Storbritannien, Portugal och<br />

Spanien tillhör de länder som satsar mest<br />

på våg- och tidvattenkraft. I Sverige finns<br />

sex bolag som arbetar med lösningar kring<br />

marin energi. Det svenska företag som<br />

har kommit längst är Seabased Industry,<br />

som under <strong>2011</strong> ska bygga en av världens<br />

största vågkraftsparker i havet nordväst<br />

om Smögen. Deras teknik baseras på<br />

vågkraftsaggregat som placeras på havsbotten.<br />

Aggregaten är sammankopplade med<br />

bojar på ytan som fångar upp vågornas<br />

rörelseenergi, vilken omvandlas till elenergi<br />

i generatorerna.<br />

Inom tidvattenteknik har svenska Minesto<br />

utvecklat ett nytt sätt att producera el.<br />

Under vattenytan sveper deras undervattensverk<br />

fram och tillbaks i sin lina. Det ser<br />

ut som en flygande drake fast under vattenytan.<br />

”Drakens” vinge bär på en turbin,<br />

en generator och ett roder som styr vingen<br />

i åttor eller cirklar. I vajern som håller<br />

fast vingen transporteras strömmen som<br />

genereras. Företaget ska under <strong>2011</strong> bygga<br />

en demonstrationsanläggning utanför<br />

Nordirlands kust.<br />

– Vågkraft anses ha en större potential,<br />

medan tidvattenteknik troligen kommer att<br />

få ett snabbare kommersiellt genombrott,<br />

säger Charlotta Ekman, ekonomichef på<br />

Minesto.<br />

Minesto (utsedd av engelska Times för<br />

att ha tagit fram en av de 50 mest intressanta<br />

uppfinningarna under 2010) och Chalmers<br />

har med stöd från Västra Götalandsregionen<br />

– tillsammans med de svenska<br />

vågkraftsbolagen Vigor Wave Energy, Ocean<br />

Harvesting Technologys, Waves4Power och<br />

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut,<br />

SSPA (konsultbolag som arbetar med bland<br />

annat marin miljö och säkerhet) – kraftsamlat<br />

sig kring marin energiteknik. Vid<br />

årsskiftet bildades centrat Ocean Energy<br />

Center för att strategiskt arbeta med frågor<br />

rörande vågkraft och tidvattenteknik.<br />

– De svenska företagen inom våg- och<br />

tidvattenkraft kommer framförallt att ha<br />

sina kunder utanför Sverige, men genom att<br />

bygga upp ett innovations- och kunskapsklimat<br />

här så kan vi stanna kvar och jobba<br />

med bland annat forskning och produktion.<br />

Kunskapsutveckling skapar innovation<br />

och ju fler bolag som startas inom våg- och<br />

tidvattenkraft desto större chans att bolagen<br />

kan utvecklas och bli starka. Förhoppningsvis<br />

kan Ocean Energy Center bidra till en<br />

positiv spiral, säger Charlotta Ekman.<br />

Nummer 2:<strong>2011</strong>


har du frågor om el?<br />

Ställ din fråga genom att ringa Elrådgivningsbyrån, tel 08-522 789 50 mån–fre 9–12,<br />

eller skicka din fråga via hemsidan www.konsumenternas.se<br />

Konsumenternas elrådgivningsbyrå, är en självständig byrå som kostnadsfritt<br />

informerar och ger råd samt vägledning i frågor som rör elmarknaden.<br />

varför betalar jag olika elnätsavgift för<br />

villan i stockholm och sommarstugan i<br />

jämtland?<br />

Alla elnätföretag har olika förutsättningar<br />

för att bedriva sin verksamhet. Elnätsavgifterna<br />

baseras på den kostnad som<br />

ditt lokala elnätsföretag har för drift och<br />

underhåll samt distribution. Avgifterna kan<br />

skilja mellan olika företag. Skillnaden beror<br />

bland annat på ledningslängd, geografi<br />

och markförhållanden som är av stor betydelse<br />

för vad det kostar att driva elnätet.<br />

Andra faktorer är effektivitet och företagens<br />

avkastningskrav. Det är dock främst<br />

avståndet mellan varje kund som förklarar<br />

de skillnader som finns mellan olika elnätsföretags<br />

avgifter. Ju glesare nät desto<br />

högre blir avgiften.<br />

Statistik visar att den totala kostnaden<br />

i genomsnitt för en småhusägare (med en<br />

årsförbrukning på 20 000 kWh) fördelar sig<br />

på 43 procent för elhandel, 18 procent för<br />

elnät och 39 procent för energiskatt och<br />

moms.<br />

är det bra att binda elpriset under<br />

sommaren?<br />

Det finns tyvärr inget enkelt svar på frågan.<br />

Vissa år har det varit förmånligt att binda<br />

sitt elavtal på våren eller sommaren, andra<br />

år vid andra årstider. De bundna prisavtalen<br />

styrs bland annat av världskonjunkturen<br />

och bränslepriserna.<br />

I motsats till det rörliga spotpriset, påverkas<br />

de fleråriga avtalen ganska litet av<br />

det tillfälliga läget med elproduktionen, till<br />

exempel om vatten- eller kärnkraften går<br />

för fullt eller inte. Om man väljer att binda<br />

sitt elpris men vill gardera sig mot risken<br />

att ha gjort det vid fel tidpunkt kan man<br />

betala extra för en omteckningsrätt, vilket<br />

Nummer 2:<strong>2011</strong><br />

frågor & svar om:<br />

elråDgivning<br />

många elhandelsföretag erbjuder som ett<br />

tillägg. I skrivande stund (april) kostar de<br />

bundna prisavtalen enligt prisjämförelsen<br />

Elpriskollen från ca 105 öre och uppåt,<br />

medan de rörliga prisavtalen (för mars)<br />

kostade ungefär 10–12 öre mer per kilowattimme.<br />

Eftersom fyllnadsgraden i de nordiska<br />

vattenmagasinen varit under det normala<br />

under vintern och våren är det osäkert om<br />

det rörliga priset blir lågt under sommaren,<br />

även om efterfrågan på el då är mindre.<br />

vi hyr säsongsplats på en camping.<br />

vi betalar 150 öre per kilowattimme,<br />

det måste väl ändå vara oskäligt, jag<br />

trodde inte vem som helst fick tjäna<br />

pengar på att sälja el?<br />

Elmarknadens regler säger att det normalt<br />

endast är elnätsföretag som får bedriva elnätsverksamhet<br />

och elhandelsföretag som<br />

får bedriva elhandel. Särskilda regler gäller<br />

däremot för avgränsade interna elnät, som<br />

till exempel vid en campingplats eller en<br />

båtmarina. I sådana områden krävs inte tillstånd<br />

för elnätet och avgifterna övervakas<br />

inte av någon myndighet.<br />

Det är i stället rimligheten i avtalsvillkoren<br />

som avgör vad som är tillåtet. I en<br />

del sådana fall tillämpas arrende- eller<br />

hyreslagstiftningen och tvister kan avgöras<br />

av Arrende- eller Hyresnämnden.<br />

Beträffande elkostnaden kan som<br />

jämförelse nämnas att enligt SCB, var<br />

totalkostnaden i snitt för kunder med eget<br />

elabonnemang år 2010 ca 180 öre per<br />

kilowattimme (kwh) för en kund som förbrukade<br />

mellan 2 500 och 5 000 kwh per<br />

år. För en hushållskund som förbrukade<br />

15 000 kwh eller mer var snittkostnaden<br />

cirka 140 öre.<br />

nEDgrävDa ELLEDningar<br />

gEr öKaD LEvEranssäKEr<br />

allt fler elledningar i Sverige har grävts ned.<br />

Det har gjort att strömavbrotten vid dåligt<br />

väder har blivit färre. Enligt en sammanställning<br />

som branschorganisationen gjort är<br />

leveranssäkerheten nu 99,99 procent! Den<br />

genomsnittliga tiden vid strömavbrott per<br />

kund och år är nere på drygt 60 minuter.<br />

– Jämfört med andra länder som har elnät<br />

av motsvarande karaktär ligger vi definitivt på<br />

medaljplats, säger Matz Tapper, teknikansvarig<br />

på Svensk <strong>Energi</strong>s nätenhet.<br />

Sedan drygt tio år har de svenska elnätsföretagen<br />

satsat cirka 40 miljarder kronor<br />

på att värdesäkra elnäten, främst genom att<br />

gräva ned kablar. Arbetet påskyndades efter<br />

stormarna Gudrun 2005 och Per 2007.<br />

försLag På<br />

timvis mätning<br />

Inför timmätning, så<br />

att kunderna har större<br />

möjlighet att påverka sina<br />

elkostnader. Det föreslår<br />

<strong>Energi</strong>marknadsinspektionen<br />

(EI) i en rapport till<br />

regeringen,<br />

Trots att månadsvis mätning<br />

nyligen införts föreslår EI nu att Sverige<br />

så snart som möjligt bör övergå till timvis<br />

mätning. Kunderna måste få betydligt större<br />

möjlighet och incitament att påverka sina<br />

elkostnader, menar EI och föreslår att timmätning<br />

införs för alla kunder med en årsförbrukning<br />

över 8 000 kWh – vilket är cirka 1,5<br />

miljoner elkunder (merparten av de som bor i<br />

villa med elvärme).<br />

Syftet med timmätning är att det ska<br />

uppstå en direkt koppling mellan det timvisa<br />

pris som sätts på den nordiska elbörsen och<br />

det pris som kunden möter varje timme. Så<br />

ser det inte ut i dag. I stället möter kunden ett<br />

genomsnittspris för hela månaden.<br />

Införande av timvis mätning ger kunderna<br />

större ekonomiskt incitament att undvika<br />

förbrukning under de timmar då priserna är<br />

högst. Det stabiliserar priset på råkraft och<br />

minskar producenternas potentiella möjligheter<br />

att ensidigt bestämma elpriset. Det bidrar<br />

till att effektbristsituationer kan undvikas och<br />

leder dessutom till en minskad miljöpåverkan<br />

när fossilbaserad topplastproduktion kan<br />

undvikas.<br />

EI föreslår att timmätning införs med start<br />

senast 2015.<br />

13


Polardjur i nytt ljus<br />

naturhistoriskas fasta utställning Polartrakterna har<br />

ljussatts på ett helt nytt sätt. i stället för den tidigare<br />

gråmurriga miljön kan man nu uppleva alla djur i ett<br />

effektfullt, luftigt flödande ljus.<br />

TExT: larS abelIN FOTO: StaffaN WaerNdt/NaturhIStorISka muSeet<br />

14<br />

Polartrakterna på Naturhistoriska riksmuseet i<br />

Stockholm är en av världens största utställningar<br />

om livet i polartrakterna. Efter att ha varit stängd<br />

under ett år för en genomgripande ansiktslyftning<br />

finns valarna, pingvinerna, isbjörnarna och alla andra<br />

polardjur nu att beskådas igen – i nya miljöer.<br />

LED-spotlights och infärgade, blå lysrörsarmaturer<br />

lyser upp hela utställningen, allt från det gigantiska<br />

valskelettet till sjöfåglarna i glasmontrarna. Redan vid<br />

entrén möts man av en blå ocean på fonden bakom de<br />

stora skeletten. Fonden består av 50 x 6 meter stort tyg<br />

med tryckt undervattensmotiv – bakbelyst av ett LED-nät<br />

av vita dioder.<br />

utställningen knyts samman av en ny berättelse som<br />

skildrar djuren och växterna ur deras perspektiv och hur<br />

de har anpassats till det hårda klimatet med långa perioder<br />

av totalt mörker, sträng kyla och extrem torka.<br />

– Vi vill att besökarna ska få känslan av att vara i polartrakterna<br />

och den närmaste upplevelsen de kan få utan<br />

att åka dit, säger Jan-Olov Westerberg, överintendent och<br />

chef för museet. Det är en spännande och lärorik utställning<br />

som ger en verklighetstrogen bild av hur djuren klarar<br />

sig i det extremt hårda klimatet i Arktis och Antarktis.<br />

I Polartrakterna ingår också en av Europas mest omfattande<br />

utställningar om valar. Här kan besökarna uppleva<br />

dem på nära håll, höra hur de låter, känna på skelettdelar<br />

och lära sig om deras sociala liv De fyra största valskeletten<br />

som visas är blåval, gråval, kaskelott och grönlandsval,<br />

Den 700 kvadratmeter stora utställningen är pedagogiskt<br />

uppbyggd i två plan, med Arktis, Nordpolen på övre<br />

planet och Antarktis en trappa ned i sydläge.<br />

mer info: www.nrm.se<br />

Nummer 2:<strong>2011</strong>


eliQ är en energidisplay som visar hushållets elförbrukning<br />

i realtid och hjälper konsumenten att spara tusenlappar.<br />

Displayen som<br />

minskar din elräkning<br />

elIQ är en energidisplay som visar hushållets<br />

elförbrukning i realtid och hjälper<br />

dig som elkonsument att spara pengar.<br />

ELIQ läser av elförbrukningen med<br />

en liten sändare som monteras med<br />

dubbelhäftande tejp på elmätaren och<br />

som skickar trådlöst informationen till<br />

pekskärmen någonstans i hemmet. Den<br />

3,5 tum stora pekskärmen visualiserar<br />

sedan elförbrukningen i ett antal realtids-,<br />

prognos- och historikvyer, som man<br />

navigerar mellan med fingerrörelser likt på<br />

en iPhone.<br />

Flera studier på området visar att en<br />

display i hemmet som visar elförbrukningen<br />

i realtid leder till beteendeförändringar<br />

som ger stora energibesparingar.<br />

En svensk undersökning (Magnusson<br />

2007) visade på besparingar upp till 24<br />

procent av förbrukningen av hushållsel.<br />

ELIQ lanseras av Göteborgsföretaget<br />

Exibea och går att beställa på<br />

www.exibea.se eller genom ett antal energiföretag<br />

runtom i landet.<br />

mässa drivs med vindkraft<br />

Svenska mässan drivs numera med vindkraftsel.<br />

Nummer 2:<strong>2011</strong><br />

Svenska mässan i Göteborg<br />

drivs från och med <strong>2011</strong> av vindkraftproducerad<br />

el. Hela Svenska<br />

Mässan-koncernen, inklusive<br />

Hotel Gothia Towers, täcker<br />

därmed sitt årliga elbehov med el<br />

från vindkraft.<br />

Svenska Mässan räknar<br />

med att köpa in 14 500 MWh<br />

vindkraftproducerad el från<br />

leverantören E.On. Som en direkt<br />

konsekvens minskar det årliga<br />

utsläppet av koldioxid med 2 683<br />

ton.<br />

– Visserligen blir det något dyrare,<br />

men vi ser det som att vi tar<br />

ytterligare ett steg mot en grön<br />

mötesplats, säger Petter Ullberg,<br />

vice VD på Svenska Mässan.<br />

energilexikon<br />

1 kWh (kilowattimme,<br />

1 000 Wh) kostar ungefär<br />

1,30 kr och räcker för att<br />

driva en TV i 10 timmar eller<br />

en brödrost i 1 timme.<br />

1 mWh (megawattimme)<br />

Motsvarar den energi som en<br />

familj på fyra personer använder<br />

för matlagning under ett år.<br />

1 MWh = 1 000 kWh.<br />

1 gWh (gigawattimme)<br />

Motsvarar ungefär elåtgången för 40<br />

elvärmda normal villor under ett år.<br />

1 GWh = 1 000 000 kWh.<br />

1 tWh (terawattimme)<br />

Motsvarar ungefär den energimängd<br />

som Sverige använder under ett<br />

dygn. 1 TWh = 1 000 000 000 kWh.<br />

ampere<br />

Enhet för strömstyrka.<br />

Har beteckningen A.<br />

energi<br />

Effekt x tid. <strong>Energi</strong> kan varken<br />

produceras eller konsumeras,<br />

utan endast övergå från en form<br />

till en annan. Exempel på energiråvaror<br />

är olja, kol, gas och bio -<br />

bränslen.<br />

effekt<br />

Den mängd arbete som kan<br />

utföras tillfälligt, till exempel under<br />

en sekund. Effekt brukar definieras<br />

som arbete per tidsenhet.<br />

W (Watt)<br />

Enhet för effekt. Den inter -<br />

nationella standardenheten<br />

är uppkallad efter James Watt<br />

(1783–1819), brittisk instrumentmakare<br />

och uppfinnare.<br />

Wh (Wattimme)<br />

Den energi som förbrukas<br />

då effekten 1 watt utvecklas<br />

under 1 timme.<br />

Källa: Svensk <strong>Energi</strong><br />

15


kyrkan mitt i byn. italienska staden tocco da Casuaria har blivit<br />

ett gott exempel på hur man kan införa vindkraftsproducerad el.<br />

stad rik<br />

på vindkraft<br />

Den lilla staden tocco da Casauria, ungefär mitt i<br />

Italien, drivs helt av förnybar energi. överskottet<br />

säljs och ger invånarna sänkta skatter och avgifter.<br />

Tocca da Casuria – med cirka 2 700 invånare, beläget på<br />

södra sidan av Pescarafloden, ungefär fyra mil in i landet<br />

från Adriatiska havet – är ett bevis på att förnybar energi<br />

kan vara lönsamt även för småstäder.<br />

Staden har låtit installera fyra vindkraftverk, som genererar<br />

30 procent mer energi än vad invånarna själva använder.<br />

Förra året tjänade staden cirka 1,5 miljoner kronor på sin<br />

överskottsel.<br />

Överskottet gjorde det möjligt att slopa lokala skatter<br />

och avgifter för sophämtning och att exempelvis kraftigt<br />

förbättra stadens gaturenhållning.<br />

Stadens fyra vindturbiner drivs av ett privat bolag som<br />

säljer el till det nationella italienska elnätet. Staden får del i<br />

inkomsterna genom att man arrenderar ut marken som används<br />

för snurrorna, samtidigt som staden får del av vinsten<br />

från försäljningen av el.<br />

Framgångarna i Tocca da Casuria har uppmärksammats<br />

internationellt av bland andra tidningen new York Times.<br />

Enligt den italienska miljöorganisationen Legambiente finns<br />

det runt om i Italien fler än 800 liknande byar som levererar<br />

mer energi än de förbrukar.<br />

Exemplet Tocca da Casuria är förstås något som får<br />

det att vattnas i munnen på flera glesbygdskommuner i<br />

Sverige…<br />

Källor: Teknik 360, Ny Teknik<br />

16<br />

ljus- & energiDesign<br />

mikrougn med rund design<br />

mikrovågsugnen max elegant rundade design<br />

drar inte bara blickarna till sig. Den tar dessutom<br />

mindre plats än en vanlig mikrovågsugn.<br />

Fronten består av en slät glasyta och det<br />

integrerade handtaget lyfter fram ugnens minimalistiska<br />

design. Den kompakt rundade baksidan<br />

förstärker ytterligare formspråket och skapar<br />

ugnens lekfullt attraktiva uttryck.<br />

Förutom sin speciella design har mikrovågsugnen<br />

Max alla senaste tekniska funktionerna för<br />

snabb och enkel matlagning.<br />

Max tillverkas av Whirlpool och kostar cirka<br />

1 700 kronor i vitvaruhandeln.<br />

Lysande fluga<br />

armaturen mademoiselle filou från Oligo finns<br />

i två olika modeller. Den ena kan användas som<br />

bordslampa, för väggen eller i taket. Den andra<br />

modellen är för montering på Oligos 230V skensystem<br />

Check-In.<br />

mer info: www.ljusihus.se<br />

Nummer 2:<strong>2011</strong>


Prisat ljus i gyllene Hallen<br />

göteborgsbaserade ljusföretaget lumenradio<br />

har för andra året i rad tilldelats PLASA Awards for<br />

Innovation på världens största mässa för scenbelysning<br />

i London. Lumenradio fick priset för utvecklingen<br />

av CrMx, en automatisk och anpassningsbar<br />

trådlös teknik för belysning.<br />

Lumenradio har senaste året gjort prestigefulla<br />

installationer som Storkyrkan inför det kungliga<br />

bröllopet, Gyllene Hallen i Stockholms Stadshus,<br />

Dramaten och riksteatern.<br />

Lumenradio har även samarbetat med <strong>Energi</strong>myndigheten,<br />

Lunds universitet, riksbyggen och<br />

Fagerhult inom energieffektiv utomhusbelysning. Bostadsområden<br />

i Helsingborg och Luleå har övergått<br />

till moderna energieffektiva LED-armaturer utomhus<br />

med smart trådlös ljusstyrning.<br />

Nummer 2:<strong>2011</strong><br />

Designad elradiator<br />

tamaris rena skarpa linjer producerar<br />

en påtaglig känsla av styrka<br />

och skönhet. Med sin väggmonterade<br />

trådlösa termostat som kan<br />

styra flera radiatorer med en enda<br />

fjärrkontroll gör Tamari ett djärvt visuellt<br />

intryck utan att vara överdrivet<br />

utsmyckad.<br />

Tamari är en elektrisk, vätskefylld<br />

radiator, tillverkad i hållfast stål och<br />

med vit epoxylackering. Den har<br />

elektronisk termostat med digital<br />

display, trådlös och programmerbar<br />

i sex lägen. I serien av designade<br />

elradiatorer ingår även Yali och<br />

Epok. radiatorerna saluförs av<br />

LVIprodukter.<br />

mer info: www.lviprodukter.se<br />

Lampa med inbyggd dimring<br />

doors dimming är en lågenergilampa med<br />

inbyggd dimringsfunktion. Du får önskad belysning<br />

med ett par klick på strömbrytaren.<br />

Lampan finns i olika versioner och ljusstyrkor,<br />

och med både E27- och E14-sockel.<br />

Genom att trycka på strömbrytaren kan man<br />

skifta mellan 100, 66, 33 och 5 procent av<br />

ljusstyrkan. På så sätt kan man enkelt skifta<br />

från exempelvis läs- till mysbelysning.<br />

– Det betyder att du kan få läs- eller mysbelysning<br />

efter behov utan att behöva installera<br />

dimrar. Det är bara att skruva i lågenergilampan<br />

och klicka på strömbrytaren så ändras<br />

ljusnivån, säger Malin Svensson, informationsansvarig<br />

på Megaman Sverige, som marknadsför<br />

lampan på den svenska marknaden.<br />

En påse med ljus<br />

aliens-lampa<br />

hjälp, utomjordingarna<br />

kommer!<br />

Och de laddar till<br />

och med upp våra<br />

kor till sina rymdskepp.<br />

Den fantasifulla<br />

The Alien Abduction<br />

Lamp finns på www.<br />

abductionlamp.com.<br />

bag of light är en designlampa vars konstruktion<br />

gör att man enkelt kan byta ut lampskärmen<br />

mot en vanlig plastpåse. Bakom konceptet står<br />

Stockholmsföretaget Dornick Design som med<br />

sin formgivning vill ifrågasätta dagens konsumtionsvanor.<br />

Varje år produceras tusen miljarder plastpåsar<br />

varav en procent återvinns. Detta fick formgivarduon<br />

Oskar Zaar och Adrian Faber att fundera<br />

kring hur man på ett nytt sätt kan använda sig<br />

av begreppet återanvändning.<br />

– Vi vill med Bag of Light visa att objekt inte<br />

har fasta ändamål, utan att det är vi själva som<br />

bestämmer vad någonting är ämnat för, säger<br />

Oskar Zaar.<br />

Den medföljande lampskärmen består av ett<br />

miljövänligt material och tillverkas i Stockholm.<br />

Dess grafiska mönster skapas av ljus och är<br />

resultatet av en egen tryckteknik kallad Dornografi.<br />

Bag of Light är avsedd att användas med<br />

LED- eller lågenergilampor. Bag of Light kostar<br />

cirka 1 600 kronor.<br />

mer info: www.dornickdesign.com<br />

17


korSord: laSSe WidluNd<br />

krysset 2:<strong>2011</strong><br />

kuPONg lösningen sänds senast den 30 juni <strong>2011</strong> till:<br />

elkrysset nr 2-11, tidningen el, 101 53 Stockholm eller<br />

e-posta orden i färgade rutorna till elkrysset@svenskenergi.se<br />

NamN<br />

adreSS<br />

PoStadreSS<br />

PrIsEr:<br />

1:a pris <strong>Energi</strong>mätare med grenuttag<br />

2:a–10:e pris En lågenergilampa<br />

18<br />

www.clasohlson.se<br />

PrIstagarE & LösNINg<br />

krysset 1:<strong>2011</strong><br />

1:a pris LED ficklampa<br />

Kenneth Berggren, Sävsjö<br />

2:a–10:e pris<br />

En lågenergilampa<br />

Ella-Britt Toffer, Trädet<br />

Kenneth Lundström, Altersbruk<br />

rudolf Hjalmarsson, Torpshammar<br />

Per Thomelius, Boden<br />

Jan G Bruhn, Tomelilla<br />

Astrid Ivarsson, Tvååker<br />

Kalle Frandén, Erikslund<br />

Kerstin Bergström, Ekerö<br />

Lars-Erik Sjöberg, Vikarbyn<br />

nyttiga LänKar<br />

Vill du veta mer om din el och om<br />

energi? Det finns flera myndigheter<br />

och organisationer du kan vända dig<br />

till. Här får du några användbara tips:<br />

• Svensk <strong>Energi</strong><br />

<strong>Energi</strong>portal med fakta om el och<br />

elmarknaden.<br />

www.svenskenergi.se<br />

• Konsumentverket<br />

Fakta om alla slags uppvärmningssystem<br />

och hur du med enkla<br />

åtgärder spar energi.<br />

www.energi.konsumentverket.se<br />

• Konsumenternas elrådgivningsbyrå<br />

Vägledning i frågor som rör elmarknaden,<br />

kostnadsfri information och<br />

rådgivning.<br />

www.konsumenternas.se<br />

• Elsäkerhetsverket<br />

Lär dig undvika elolyckor och<br />

elbränder. Tips och information.<br />

www.elsakerhetsverket.se<br />

• <strong>Energi</strong>myndigheten<br />

Tips om hur du kan påverka din<br />

energikonsumtion och sänka energikostnaderna.<br />

Här finns också en<br />

lista som kommunvis presenterar<br />

din energirådgivare.<br />

www.energimyndigheten.se<br />

• <strong>Energi</strong>lexikon<br />

En skattkista fylld med energirelaterade<br />

ord. Här kan du söka<br />

på ord och begrepp.<br />

www.energilexikon.nu<br />

• Nord Pool<br />

Vill du få mer information om hur<br />

den nordiska elbörsen fungerar, så<br />

kan du läsa här.<br />

www.nordpool.com<br />

Nummer 2:<strong>2011</strong>


FOTO: InTErACTIVE InSTITUTE<br />

den svenska lysande sladden visualiserar energi, vilket väckt stor uppmärksamhet.<br />

Lysande sladd avslöjar<br />

din elanvändning<br />

När tidskriften time i november utsåg 2010 års bästa<br />

uppfinningar fanns en svensk förlängningssladd på den<br />

globala 50-listan. den visar hur mycket el du gör av med.<br />

grenuttag används dagligen i<br />

de flesta hem som ett sätt att<br />

”transportera” energi till de<br />

produkter vi använder varje<br />

dag. Power-Aware Cord är en ny utformning<br />

för elektriska grenuttag där sladden<br />

är utformad för att visualisera energi.<br />

Med ett pulserande blått ljus som<br />

”rinner” genom sladden åskådliggörs<br />

mängden el som används för stunden, Ju<br />

mer ström, desto snabbare och ljusstarkare<br />

blå spiral<br />

Tanken bakom Power-Aware Cord är,<br />

som namnet antyder, att bli medveten om<br />

Nummer 2:<strong>2011</strong><br />

hur mycket energi du använder. Detta kan<br />

inspirera till att du utforskar och reflekterar<br />

över energiförbrukningen av elektriska<br />

apparater i hemmet. Produkten har tagits<br />

fram av Interactive Institute, Stockholm,<br />

inom ramen för projektet Static!<br />

En annat svenskt företag hamnade<br />

också på Times bästa uppfinnings-lista.<br />

Det var Göteborgsbaserade Minesto som<br />

premierades för en undervattensdrake<br />

med turbin och generator som tar till vara<br />

den energi som finns i tidvattnet.<br />

för mer info: www.tii.se<br />

anne edLand<br />

tf chef för avdelningen<br />

för kärnkraftssäkerhet vid<br />

Strålsäkerhetsmyndigheten<br />

hallå där!<br />

Många oroar sig över kärnkraften<br />

efter olyckan i japanska Fukushima<br />

i våras, hur oroliga behöver vi vara<br />

för ett haveri vid våra svenska kärnkraftverk?<br />

– I dagsläget har vi inte gjort någon annan<br />

riskbedömning än tidigare, men händelsen<br />

ger så klart upphov till frågeställningar.<br />

Dessa är det för tidigt att uttala sig om.<br />

Både SSM och tillståndshavarna behöver<br />

analysera Fukushima-händelsen för att<br />

kunna göra en bedömning av hur händelsen<br />

påverkar vår bedömning av säkerheten<br />

vid de svenska reaktorerna. Dock<br />

kan nämnas att de svenska reaktorerna<br />

är analyserade att klara totalt bortfall av<br />

elkraft med härdsmälta som följd utan<br />

allvarlig omgivningskonsekvens.<br />

Sverige har i dag tre aktiva kärnkraftverk<br />

med sammanlagt tio reaktorer<br />

– Ringhals (4), Oskarshamn (3) och<br />

Forsmark (3). Vad är den allvarligaste<br />

incidenten som hittills drabbat någon<br />

av reaktorerna?<br />

– Två allvarliga incidenter har inträffat<br />

vid de svenska reaktorerna. Den första<br />

var silhändelsen i Barsebäck reaktor 2<br />

1992, som innebar att lösryckt isolering i<br />

reaktorinneslutningen delvis blockerade<br />

sugsilarna till nödkylsystemet för reaktorn.<br />

Den andra var el-störningen i Forsmark<br />

reaktor 1 som 2006 innebar att två av<br />

fyra dieselaggregat för reservkraftförsörjningen<br />

inte startade som förväntat i samband<br />

med att yttre nät föll bort. Dessa<br />

händelser ledde aldrig till några skador<br />

vare sig på reaktorn eller i form av något<br />

utsläpp, men man måste nog säga att det<br />

blev ordentliga tankeställare då händelserna<br />

var mycket allvarliga och kunde lett<br />

till allvarliga konsekvenser. Därför var det<br />

av stor vikt att man kunde lära av dessa<br />

händelser. Båda dessa händelser ledde<br />

till utvärdering och erfarenhetsåterföring<br />

inom branschen och till alla världens<br />

reaktorer.<br />

19


El gör skillnad.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!