Verktyg för vattenplanering - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering ...

More documents

Recommendations

Info

PM 5:2005 Verktyg för vattenplanering – Översyn av metoder för kartläggning av kustvatten och stränder samt beslutsstöd för vattenvård presenterar exploateringstrycket i fem klasser som sträcker sig från ingen exploatering till mycket kraftig exploatering. Dessa kan överskådligt presenteras i kartform. Resultaten redovisas i Länsstyrelsens rapport ”Strandexploatering i Stockholms län - Mälaren och Östersjön” (R2004:05). Kontaktperson: Klara Tullback Rosenström, Länsstyrelsen i Stockholms län. Länsstyrelsen i Västmanlands län: Systematisk kartläggning av värdefulla vattenmiljöer I Västmanlands län påbörjades under 2002 en kartläggning av värdefulla vattenmiljöer, det ursprungliga namnet var ”Nyckelbiotoper i sötvatten”. Projektet har utökats och redovisas i rapporten ”Värdefulla vattenmiljöer i Västmanlands län – Arbetssätt för systematisk kartläggning av värdefulla vattenmiljöer” (Rapport 2004. Nr 13 version 1). Syftet med arbetet är dels att ta fram underlag för att kunna uppnå delmål 1 och 2 i miljökvalitetsmålet ”Levande sjöar och vattendrag”, dels att samla information om behovet av restaureringsåtgärder. För vattendrag utgår arbetsmetoden från naturvärdesbedömning av avrinningsområden enligt System Aqua och biotopkartering av vattendrag enligt Handboken för miljöövervakning. Arbetssättet innehåller såväl metoder för att samla och utvärdera befintlig information som ett systematiskt sätt för insamling av ny information i fält. Exempelvis ingår en vandringshindersinventering. Egna protokoll för att dokumentera specifika biotoper har framtagits och en metod för att utvärdera var de värdefulla vattendragsbiotoperna finns har utvecklats. Kontaktperson: Gunilla Alm, Länsstyrelsen i Västmanlands län. Norrtälje kommun: Kustens strandområde – en kartläggning av naturvärden och exploatering Norrtälje kommuns metod bygger på Länsstyrelsen i Stockholms ovan beskrivna metod. Syftet med Norrtäljes metod är att på en översiktlig nivå kartlägga naturvärden och exploatering i strandzonen för att få ett underlag till kommunens översiktliga planering samt till handläggning av olika typer av tillståndsgivning enligt plan- och bygglagen samt miljöbalken. Utifrån stereomonterade digitala infraröda flygbilder tolkades landområdet cirka 100 m upp från strandlinjen samt 100 m ut i vattnet på bebyggda öar större än 1 ha med avseende på höga naturvärden. Resultatet av metoden fungerar som kompletterande beslutsunderlag för tjänstemän, på t.ex. Ledningskontoret, Stadsarkitektkontoret och Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i ärenden rörande strandskydd och ansökan om deponering av muddermassor. Materialet fungerar även som planeringsunderlag till översiktsplaner (ÖP), fördjupade översiktsplaner (FÖP) och detaljplaner. Kontaktperson: Monica Pettersson, Norrtälje kommun. Värmdö kommun: Värmdös stränder i kustplanering Värmdös metod är en vidareutveckling av befintliga lokala och regionala inventeringsmodeller men med huvudfokus på ”Norrtäljemodellen”. Metodens syfte är att ta fram ett underlag till en fördjupad översiktsplan för kustområdet samt ta fram en metod som gör att man lättare och bättre kan hantera strandskyddsdispenser. Vegetationskartan samt kartan med områdestyper förklaras med hjälp av en legend och en teckenförklaring. Vegetationskartan klassificeras med hjälp av 25 olika naturtyper och klasser. En kuststräcka karaktäriseras med hjälp av 6-7 olika områdestyper. Dessutom definieras varje typ 9
PM 5:2005 Verktyg för vattenplanering – Översyn av metoder för kartläggning av kustvatten och stränder samt beslutsstöd för vattenvård av yta med hjälp av en exakt beskrivning. Metoden kan användas i kommunal planering av kustområden och i arbetet med strandskyddsdispenser. Kontaktperson: Ann Hagström, Värmdö kommun. Tyresåsamarbetet och Länsstyrelsen: Vad finns längs stranden? Tyresåns modell är en vidareutveckling av tidigare modeller och baseras på arbetet gjort på Länsstyrelsen i Jönköping, Naturvårdsverket samt Länsstyrelsen i Stockholm. Syftet med modellen är att med en rimlig upplösning kunna inventera fysisk exploatering samt utbredning av biotoper med ett minimum av resurskrävande fältinventeringar. Det är meningen att kartorna ska kunna utgöra underlag för bland annat fysisk planering och vattenvårdsåtgärder som syftar till att uppfylla miljömål. Metoden beskriver kartering av strandnära ytor i ett avrinningsområde. Med strandnära ytor menas här landområden från vattenlinjen och 30 meter upp på land. Möjliga användare är kommuner och länsstyrelser, och alla som vill få en snabb översikt över strandlinjer och stränder. Resultaten redovisas i Länsstyrelsens rapport ”Vad finns längs stranden? Inventeringsmetodik för stränder tillämpad på Tyresåns sjösystem” (R2005:07)” Kontaktperson: Göran Andersson, Länsstyrelsen i Stockholms län. Naturvårdsverket: Metodik för inventering av skyddszoner vid sjöar och vattendrag Metoden har utvecklats av Naturvårdsverket och är lämplig för inventering av skyddszoner i skogslandskap vid sjöar och vattendrag. Syftet är att med hjälp av fjärranalys (flygbilder) utveckla en rationell metod för inventering av skogliga skyddszoner mot sjöar och vattendrag. Metoden siktar främst till kriteriet ”bevarandet av skogens skyddsfunktioner för mark och vatten”. I metoden inventeras ett strandområde utifrån en zonbredd på landsidan av 50 m från strandlinjen. Här registreras om det finns några skyddszoner, d.v.s. skog med en medelhöjd på 12 m eller mer, eller om sådana zoner saknas. Om det finns skyddszoner på skogsmark och skogbärande impediment registreras zonbredden i åtta olika klasser. Klassningen och mätningen utförs med hjälp av stereomonterade svartvita flygbilder i en analytisk stereoplotter. Skyddszonsklasserna skapas i ArcInfo. Resultaten av bearbetningen samlas i en digital kartdatabas. Från denna kan utplottning av kartor göras. Statistik tas fram i ArcInfo och överförs till ett specificerat tabellformat. Tillämpbarheten avseende den här framtagna metodiken gäller dels Sverige, men även övriga länder runt Östersjön, dels flertalet övriga EU-länder. Kontaktpersoner: Tommy Löfgren, Stig Ohlsson, Naturvårdsverket. Stockholms universitet: GIS-modell för grunda skärgårdsvikar. Stockholms universitets modell har i huvudsak utvecklats inom två examensarbeten, som dels bygger på en omfattande inventering från forskningsprogrammet SUCOZOMA, dels på tidigare GIS-studier vid Botaniska institutionen. Syftet med modellen är att beskriva bottenvegetationens beskaffenhet i grunda skärgårdsvikar så att hänsyn kan tas till naturvärden förknippade med dessa vikar i samband med planerandet av kusten. Metoden kan tillämpas på grunda skärgårdsvikar på kommunal nivå men även på länsnivå. Metodiken för vågexponering kan användas var som helst, men fosformodellen fungerar bäst vid grunda vikar. Möjliga användare av modellen är kommuner och länsstyrelser. Kontaktperson: Martin Isaeus, Botaniska Institutionen på Stockholms Universitet (numera på NIVA). 10
Page 1 and 2: Nr 5 September 2005 Verktyg för va
Page 3 and 4: PM 5:2005 Verktyg för vattenplaner
Page 9: PM 5:2005 Verktyg för vattenplaner
Page 31 and 32: Utdata, slutprodukt. Hur ser result
Page 49 and 50: Utdata, slutprodukt. Hur ser result
Page 53 and 54: antartx2 220 200 180 160 140 120 10
Page 61 and 62:
PM 5:2005 Verktyg för vattenplaner
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Styrkor och svagheter En styrka är
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Naturvärden kopplade till vatten 1
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129:
I RUFS påpekas behovet av att stä
show all

Verktyg för vattenplanering - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?