El Salvador - Diakonia

More documents

Recommendations

Info

oerhört imponerad över de hur organiserat sig och entu- siasmen. Regeringen har inte sett flyktingarnas återvändande med blida ögon. Militären utövar en hård kontroll över bosättningarna och utsätter de repatrierade för ständiga trakasserier. Kyrkornas försändelser av nödvändighetsvaror, byggnadsmaterial och verktyg stoppas ofta av militärens vägspärrar och har haft svårt att nå fram. Även högt uppsatta besökare som ärkebiskop Y Damas, Sida:s generalsekreterare Carl Tham och landets vice välfärdsminister har blivit stoppade. 292 Efter fredsavtalet 1992 blev det viktigt för Diakonia att stödja en fredlig utveckling och en stark demokrati. I byn Santa Marta och genom organisationen ades konkretiserades orden ur Hum-ansökan 91/92: Det handlar inte bara om stöd till folkbildning, jordbruksutveckling, skapande av folkrörelser och så vidare, utan det handlar i hög grad också om att stödja processer som leder till att stärka mindre grupper i deras ställning gentemot sin omgivning. Att skapa ett utrymme för ett brett folkligt engagemang på basnivå skulle kunna vara ett sätt att stärka de folkliga organisationerna och därmed öka garantin för att klara av en kamp för grundläggande samhällsförändringar. I länder som kan betecknas som ”nya demokratier” är risken emellertid överhängande för nya militära interventioner. Ett folkligt deltagande och stöd till den redan uppnådda ”begränsade demokratin” kan då vara ett stöd som bidrar till en stabilare och mera förankrad demokrati. 293 De lärare som undervisade i flyktinglägret fortsatte att undervisa vid skolan i byn. Problemet var bara att eftersom byn saknade utbildade lärare kunde skolan inte få något statligt stöd från utbildningsministeriet. Byborna beslutade att stimulera några ungdomar att utbilda sig till lärare. Och hösten 2003 hölls en högtidlig ceremoni i kyrkan när 15 unga män och kvinnor fick ta emot sina diplom av höga tjänstemän från ministeriet. 294 Från och med den dagen var utbildningen i skolan statligt godkänd. Nu är målet att få ett gymnasium till byn. Till den teoretiska undervisningen i högstadiet hör att eleverna också ska praktisera i något av de yrken som förekommer i byn. När jag besökte byns bageri fanns där en grupp på 10 flickor som lärde sig det hantverket av erfarna bagerskor. På samma sätt deltog en grupp pojkar i ett husbygge. Också i fortsättningen kan ungdomar som vill studera vidare på gymnasium och högskola söka stipendium. I dag (år 2005) studerar fem ungdomar från byn till läkare på inbjudan av den cubanska staten. Byn har också ett väl fungerande dagis. Det ger möjlighet till båda föräldrarna att arbeta utanför hemmet. Ett högteknologiskt växthus har byggts, där grönsaker odlas för den egna konsumtionen och även till försäljning. En annan stolthet i området är länets radiostation som utbildar och informerar invånarna i viktiga samhällsfrågor. Också där får högstadieelever praktisera. I sin provins Cabañas vill Santa Marta vara ett föregångssamhälle, som försöker föra ut sitt sätt att organisera och åstadkomma förändringar till näraliggande samhällen. Utmaningen är att arbeta för mänskliga rättigheter och demokrati och integrera alla som bor i området, försona människor av olika politisk ställning och därigenom skapa ett fungerande samhälle Det historiska minnet ades har valt en grupp som ska dokumentera det historiska minnet. I en säck har man börjat samla delar av vapen och annat från kriget som hittats i byn. Målet är att bygga ett museum där föremål ska visas. Berättelser ska också nedtecknas för att finnas åtkomliga för dem som inte var med. De sånger som skrevs under kriget ska spelas in. Jag får möta den ansvariga gruppen, som bland annat består av fem ungdomar. De berättar en efter en om sina egna erfarenheter. Alla hade fötts i flyktinglägret – ”våra föräldrar möttes där” sa någon. ”Jag vet att några i min familj gav sitt blod i kriget”, sa en annan. Någon berättade att han aldrig förstod annat än att vapen var leksaker och att de brukade leka krig. En pojke berättade att han efter återkomsten till Santa Marta fick följa med sin pappa ut på fältet och där hålla utkik ifall militären kom. En av flickorna säger att de ska skriva byns historia ”för att barnen ska få lära känna sina förfäder, de som offrade sina liv för att vi ska utvecklas”. Byrådet möts Jag får lyssna till byrådet och deras kommentarer till de utmaningar de i dag (år 2005) lever med. Många menar att de måste integrera demokratin på ett helt nytt sätt. När nya frågor ställs måste organisationen fungera internt med ett aktivt deltagande från såväl unga som äldre. Ordföranden för ades, Antonio Pacheco, hade också deltagit i gerillan under kriget. När byborna kom tillbaka från Honduras började han engagera sig i ett politiskt återuppbyggnadsarbete. ”Där var stödet från Diakonia viktigt för oss”, sa han. ”Diakonias arbetssätt låg så nära vår egen teologiska och politiska vision, att bygga ett rättvist och demokratiskt samhälle i Santa Marta. Vi möttes i ett arbete för försoning.” 232 k a p i t e l 6 e l s a l v a d o r 233
Ungdomarna säger att de har två alternativ för framtiden – det ena är att läsa vidare på universitet och det andra är att utvandra till usa för att arbeta där. Utbilda sig på universitet har de inte råd till – så det enda som återstår är att lämna Santa Marta och flytta till usa. Vad blir det av Santa Marta och hela El Salvador om så många flyr landet? El Salvador i Sverige Genom alla de nära kontakter som Frikyrkan Hjäl- per/Diakonia genom åren knutit i El Salvador blev också kunskapen om landet stort i Sverige. Många minns med stor glädje 80- och 90-talen när så många ungdoms- och andra körer sjöng den Salvadoranska Bondemässan och genom dess tex- ter fick inblick i hur människorna hade det. Hans Magnusson 295 konstaterade med beklagande att de flitiga besöken av kyrkodelegationer upphörde efter freden. När den svåra orkanen Mitch drabbade Centralamerika 1999 liksom jordbävningen 2001 framstod mycket klart den beredskap att bistå, som fanns i Diakonia-samfundens församlingar. Många besökare från El Salvador och övriga Centralamerika har rest runt i de svenska församlingarna för att berätta om de utmaningar de lever i och samtidigt för att uppehålla intresset för den delen av världen. 1986 arrangerade Diakonia tillsammans med fs en studieresa för samfundsrepresentanter till Centralamerika. En av Diakonias arrangerade ombudsresor förlades 1999 till El Salvador. Båda dessa resor resulterade i att deltagarna efter hemkomsten genomförde ett stort antal föreläsningar. Avslutning Samarbetet med organisationer och människor i El Salvador har präglats av kompromisslöshet och en stark övertygelse om att rättvisa och fred en dag skulle ersätta våldet och inbördeskriget. Monseñor Romeros vittnesbörd gav människor hopp och inspirerade människor att kämpa för en förändring. Frikyrkan Hjälper/Diakonia vågade vara nära och ”slå följe” (acompañamiento) även under de åren då våldet och förtrycket var som värst. Under dessa svåra år var enighet stark mellan det civila samhällets organisationer, främst inom de ekumeniska rörelserna. Frikyrkan Hjälper/Diakonia fick komma in i en tid i El Salvadors historia då de humanitära insatserna var som viktigast för att bistå de stora befolkningsgrupper som tvingats att bli flyktingar i sitt eget land eller som tvingats till landsflykt. Insatser som för många tusentals människor var skillnaden mellan död och liv. Det nära ”följesla- gandet” medförde att Diakonias stöd efterhand kom att handla om deltagande och organisering i fredsprocesserna. Efter fredsavtalens undertecknande 1992 har Diakonias arbetet i El Salvador alltmer utvecklats åt att ge stöd åt långsiktig demokratisk utveckling på lokal nivå. Redan i slutet av 1970-talet fick Frikyrkan Hjälper/Diakonia förvalta stora anslag för humanitära insatser i det av inbördeskriget drabbade El Salvador. En av de största mottagarna under 1980-talet kom den ekumeniska organisationen Diaconia, El Salvador att bli. Efterkrigstidens problem har varit många i El Salvador. Många av de strukturella orsaker som genererade det våldsamma inbördeskriget under 1980-talet är intakta. Bland annat kvarstår de enorma ekonomiska klyftorna mellan ett fåtal rika medborgare och en stor andel av medborgarna som lever i fattigdom och extrem fattigdom. Drömmen om pengar och arbete gör att många ungdomar väljer att lämna landet för att ta sig in legalt eller illegalt i usa. I dag lever uppemot 25 procent av landets befolkning i usa. Denna situation gör det ytterligare svårare i dag för speciellt landsortskommuner att skapa en hållbar utveckling. Diakonias program i El Salvador i dag fokuserar mycket på att skapa en integrerad ekonomisk utveckling i hela landet och inte bara kring de stora städerna. Många av de strukturella orsaker som genererade det våldsamma inbördeskriget under 1980-talet är intakta. 234 k a p i t e l 6 e l s a l v a d o r 235
Page 1 and 2: kapitel 6 El Salvador ”för mig f
Page 3 and 4: Under diktaturåren i Chile var det
Page 5 and 6: comunidades eclesiásticas de base,
Page 7 and 8: I oktober 1986 drabbades San Salvad
Page 9 and 10: ”I kampen för fred spelade ärke
Page 11 and 12: Tiotusentals familjer återvände t
Page 13 and 14: Våldet tilltog alltmer, och situat
Page 15: Hemma igen ”Vi rensade och grävd

El Salvador - Diakonia

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?