Linda Portnoff - Handelshögskolan i Stockholm

Musikbranschens
styrningsproblematik
Linda Portnoff
FORSKNING I FICKFORMAT

EFI:s verksamhetsidé
Institutet är en vetenskaplig institution, vid vilken forskning skall bedrivas oberoende av såväl ekonomiska
som politiska intressen. Institutets uppgift är att bedriva teoretisk och empirisk forskning inom
samhällsvetenskapernas, särskilt de ekonomiska vetenskapernas, område samt arbeta med spridning
av forskningens resultat. Vägledande för EFI-forskarnas val av projekt är forskningsområdets behov
av praktisk eller teoretisk vidareutveckling, projektens metodologiska intresse samt forskarnas eget
intresse.
Forskningens organisering
Forskningen vid EFI är organiserad i 20 forskningssektioner.
Ordinarie sektionschefer vid EFI är i regel professorer vid Handelshögskolan i Stockholm.
EFI-sektion: Sektionschef:
Företagslednings- och Arbetslivsfrågor (A) Sven-Erik Sjöstrand
Centrum för Entreprenörskap och Affärsskapande (E) Carin Holmquist
Offentlig Organisation (F) Nils Brunsson
Information Management (I) Mats Lundeberg
Programmet Människa och Organisation (PMO) Andreas Werr (vik)
Management av Innovation och Produktion (T) Pär Åhlström
Media och Ekonomisk Psykologi (P) Guje Sevón
Centrum för Konsumentmarknadsföring (CCM) Magnus Söderlund
Centrum för Informations- och Kommunikationsforskning (CIC) Per Andersson (vik)
Marknadsföring, Distributionsekonomi och Industriell Dynamik (D) Björn Axelsson
Centrum för företagsstrategi och konkurrenskraft (CSC) Örjan Sölvell
Redovisning och Finansiering (B) Johnny Lind
Centrum för redovisningsbaserad finansiell analys
och kostnadsintäktsanalys (BFAC) Kenth Skogsvik
Finansiell Ekonomi (FI) Clas Bergström
Centrum för Hälsoekonomi (CHE) Magnus Johannesson
Internationell Ekonomi och Geografi (IEG) Mats Lundahl
Samhällsekonomi (S) Paul Segerstrom
Ekonomisk Statistik (ES) Anders Westlund
Rättsvetenskap (RV) Johnny Herre
Centrum för skatterätt (SR) Bertil Wiman
Styrelseordförande: Professor Carin Holmquist
Institutets chef: Docent Filip Wijkström
Adress
EFI, Box 6501, SE-113 83 Stockholm, Sverige.
Besöksadress: Sveavägen 65, Stockholm.
Telefon: +46(0)8-736 90 00
2
Fax: +46(0)8-31 62 70
E-post: efi@hhs.se
Hemsida: www.hhs.se/efi/

www.pwc.com/se
Öhrlings PricewaterhouseCoopers är Sveriges
ledande företag inom revision och rådgivning
med drygt 3 100 medarbetare och kontor på 125
orter över hela landet. Kunder och klienter utgörs
av cirka 60 000 företag och organisationer inom
privat, offentlig och ideell sektor.
Öhrlings PricewaterhouseCoopers erbjuder
bransch orienterade tjänster inom revision,
redovisning, skatt, corporate finance, riskhantering
och annan revisionsnära rådgivning.
Öhrlings PricewaterhouseCoopers ingår
i PricewaterhouseCoopers som är världens största
nätverk inom revision och rådgivning med mer
än 146 000 medarbetare i 150 länder världen över.
Ämnesord: Kulturproduktion, popmusikfält,
styrning, finansiella flöden, fallstudie,
Gemeinschaft och Gesellschaft, Bourdieu,
pseudo-Gemeinschaft
ISSN 1654-8566
ISBN: 978-91-7258-749-6
© EFI och författaren, 2008
Omslag och formgivning: Manifesto, Petra Lundin
Grafisk form, inlaga: Mats Glenngård
Omslagsfoto: Dennis Blomberg (bandet Silverbullit)
Omslagsfoto, porträtt: Cecilia Nordstrand
Bilder inlaga: Creatas / Matton Images
Distribuerad av:
EFI, Ekonomiska Forskningsinstitutet
vid Handelshögskolan i Stockholm
Box 6501, 113 83 Stockholm
www.hhs.se/efi
efi@hhs.se
Tryck: Elanders Gotab, Stockholm, 2008
4

Forskning i Fickformat är en vetenskaplig skriftserie i samarbete mellan EFI vid Handelshögskolan
i Stockholm och Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Syftet med skriftserien är att sprida aktuell forskning
om ekonomi och samhälle. Författarna är huvudsakligen nydisputerade forskare verksamma vid
Handelshögskolan i Stockholm. Skrifterna presenterar författarnas forskning. Som brukligt är vid EFI har
författarna haft full frihet att självständigt utforma projekt- och resultatredovisning.
Serieredaktörer Ilinca Benson och Filip Wijkström.
2008
Linda Portnoff, Musikbranschens styrningsproblematik.
Kalle Kraus, Sven eller pengarna? Styrningsdilemman i äldrevården.
5

Innehåll
Förord 7
Introduktion 9
Teoretiska utgångspunkter 19
Empiriska dilemman 29
Styrningens framväxt i praktiken 47
Avslutande reflektioner 61
Referenser 69
6

Förord
Effektiv styrning är en utmaning inom, såväl som mellan, alla typer av
organisationer. Kanske särskilt i så kallade kreativa branscher, där konstnärliga
värden och ekonomiska framgångar helst ska kunna flätas
samman på ett bra sätt. Denna skrift, som bygger på Linda Portnoffs
doktorsavhandling, beskriver just detta. I sin studie analyserar hon rockbandet
Silverbullits samverkan med bland annat skivbolag och förlag.
Det är ett kreativt kraftfält där människor med olika hållningar, drivkrafter
och strategier måste samarbeta för att var och en ska kunna
uppnå sina syften och ambitioner. Ömsesidiga beroenden uppstår i den
här processen, som i slutänden ska göra att konstnärliga värden omsätts
till musikproduktion för en kommersiell marknad.
I detta mångfacetterade samspel visar Linda Portnoff hur allt från formella
affärsavtal till mer »mjuka« och sociala kontrollmekanismer styr
och påverkar både samarbetet och det slutgiltiga resultatet. Hennes analysmodell
är spännande och kan tillämpas på en rad andra sammanhang
och organisationer, särskilt i komplexa verksamheter där målen hos olika
intressenter måste vägas mot varandra.
Att hon valt att studera musikbranschen är extra intressant. Denna
bransch är – inte minst via digitaliseringen – inne i en omfattande,
i vissa fall till och med brutal, förändring som ställer många tidigare kreativa
och ekonomiska realiteter på huvudet. Det är trender som vi inom
Öhrlings PricewaterhouseCoopers följer noga. Det görs inom området
Underhållning & Media, som är en av 20 branschfokuserade grupper
i företaget. Branschspecialiseringen omfattar också stöd till forskning
som – direkt eller indirekt – bidrar till att utveckla våra revisions- och
rådgivningstjänster. Det gäller inte minst den typ av styrningsfrågor som
Linda Portnoff har studerat och där hanteringen av risker och möjlig -
heter sätts i fokus på ett intressant sätt.
Nicklas Kullberg
Branschansvarig Entertainment & Media,
Öhrlings PricewaterhouseCoopers
7

Introduktion
» Okej grabbar och tjejer, om vi ska vara intresserade av att
signa er måste jag veta några grejer – är ni redo att lämna
allt hemma – skita i flickvänner, pojkvänner och familj för att
åka världen runt och verkligen jobba stenhårt? Det är vad som
krävs« (A&R, Stockholm Records, 2003).
Jag trodde nog att det var så som den här A&R 1) -killen sade. Jag sneglade
på guldskivorna med A-teens som hängde ovanför hans skrivbord och
trodde nog också att han verkligen kunde vara till hjälp att skapa framgång
för »nästa A-teens«. Men frågan var om Stella Rocket, mitt band,
kunde eller ville bli nästa A-teens. Samtidigt som jag ställde mig själv frågan
om ett samarbete mellan Stockholm Records och Stella Rocket skulle
kunna vara möjligt, tryckte A&R:en på play och vår demo började spela
i rummets högtalare.
Fortfarande i den stunden hade jag inte uteslutit en samarbetsmöjlighet.
Jag tänkte att det bara var bra att han hade ett tydligt affärstänk.
»Vi vill ju också sälja skivor, och visserligen har han en jargong som jag
inte gillar, men han gillar i alla fall vår musik, det är därför han har
bjudit hit oss till en kontraktsdiskussion«, tänkte jag. Men så tappade jag
förhoppningen på en sekund när han började snacka igen. Jag trodde vi
1) A&R står för Artist and Repertoire. En A&R är en anställd talangscout på ett skivbolag eller
förlag. En A&R jobbar med att hitta nya artister och att ansvara för befintliga artisters musikproduktioner.
9

skulle lyssna på demon. Jag trodde han var intresserad av att höra vår
musik. »Ni är väl inte frireligiösa, he he«, sade han som om det hade
varit ett problem, ifall det nu hade varit fallet.
Om han ändå hade sagt något i min mening relevant för stunden.
Men när jargongen drog igång igen kändes det helt fel när hans kommentarer
överröstade vår musik som vi lagt ner så mycket tid, möda
och omsorg på. Sedan minns jag inte resten av A&R-killens kommen -
tarer så noga. Det var något med att vi i alla fall hade en potentiell hit
som han absolut kunde tänka sig att sätta på hemma en fredag innan
han gick ut.
Sökandet efter rätt samarbetspartner för en skivinspelning och skivutgivning
gick vidare för Stella Rocket, och så småningom fann vi en
lyckträff med producenten Jari Haapalainen. Hans sätt att se på vår
musik överrensstämde med vårt eget, och vi respekterade hans kunskap
och idéer. För det mesta. När arbetet i studion väl hade kommit igång
konkretiserades våra olika sätt att tänka vid några tillfällen. Många »dragkamper«
handlade om att han ville förstärka den skevhet som vi själva
ibland ville polera bort. I det här sammanhanget blev istället vi vid flertalet
tillfällen de starkare representanterna för en strävan mot någonting
mer kommersiellt.
När inspelningen var färdig tipsade Jari oss om det lilla skivbolaget
Planekonomi som drevs av en ensam kille som älskade musik på ett sätt
som liknade Jaris – totalt, uppslukande, vördnadsfullt, nästintill galet.
Och Planekonomi ville ge ut Stella Rockets skiva vilket vi förstås blev
mycket glada över. Men några veckor innan den planerade releasen var
det plötsligt omöjligt att få tag på Planekonomi-killen. Han och bolaget
hade gått under jorden tillsammans med en drös obetalda fakturor och
andra ekonomiska problem. Vi såg i slutändan till att egenfinansierat och
med hjälp av ett samarbetsavtal med distributören Border ge ut skivan
som sålde i knappa tusen exemplar.
»Cred« eller kommers?
Ovanstående personliga anekdot illustrerar en del av den problematik
som min doktorsavhandling (Portnoff 2007) och även denna text
belyser. Utmaningen består för det första i att finna former för styrning
10

i sammanhang där olika intressen och uppfattningar om syften med
verksamheten föreligger, exempelvis ekonomiska mål och konstnärliga
ambitioner. För det andra uppstår en problematik när processer, såsom
skapandet av kulturella och ekonomiska värden i en musikproduktion,
överskrider det enskilda företagets legala och finansiella gränser.
Styrningens sammanhang blir mer komplext när värdeskapandet äger
rum i ett nätverk av ömsesidigt beroende organisationer och enskilda
personer.
Anknytning till annan relevant forskning
Att försöka förstå styrning i större och organisatoriskt mer komplexa
sammanhang liknande de just nämnda är en stor och spännande utmaning
antagen av flera andra forskare. För att illustrera forskningsfältet
presenterar jag i det här avsnittet ett urval av relevanta studier enkom
från min egen forskningsmiljö vid Handelshögskolan i Stockholm.
Håkan Håkansson och Johnny Lind (2007) har sammanfattat de
senaste årens forskning kring styrning i nätverk. De kategoriserar tidigare
studier utifrån huruvida de antar marknadsbaserade teoretiska utgångspunkter,
eller mer organisationsteoretiska perspektiv som tar hänsyn till
sociala och strukturella faktorer. Grupperingen av tidigare forskning visar
att de flesta publicerade artiklarna på området utgår från marknadsbaserade
teorier, såsom transaktionskostnadsteori och agentteori. Håkansson
och Lind (2004) har också i en omfattande empirisk studie kartlagt
förekomsten av olika styrformer i relationen mellan Ericsson och Telia.
Kalle Kraus undersöker i sin avhandling frågor kring styrning och
samordning inom äldrevården där en enskild pensionärs behov inte kan
tillfredsställas av insatser från en enda vårdenhet, utan kräver just samarbete
mellan flera organisationer (Kraus 2007, även i Forskning i Fickformat
2008). En slutsats som jag drar utifrån aktuell forskning kring
styrning i nätverk är att relevanta frågor handlar om hur man får samarbeten
att fungera, och hur de kan styras. Trots att forskarna funnit
flera olika typer av styrmekanismer har förklaringsfokus i vetenskapliga
artiklar legat på traditionella ekonomiska modeller. Enligt min mening
fångar dessa modeller inte in hela den komplexitet som samarbeten av
det här slaget ofta präglas av.
11

Ett inslag som bidrar till komplexiteten i musikbranschen är närvaron av
olika värde- och rationalitetsgrunder i relationerna mellan de samarbetande
organisationerna. Denna problematik blir särskilt tydlig inom det
kulturproducerande fältet vilket tidigare forskning inom detta område
tydligt visar. I Emma Stenströms avhandling (2000) beskrivs hur föreställningar
om konst och företag har ändrats över tiden. En konstnär ska
idag gärna vara något av en företagsledare och entreprenör som kan
räkna, samarbeta med näringslivet, skapa evenemang och ett varumärke
kring sig själv. Företagsledaren ska kunna skapa visioner, vara kreativ,
inspirerande och fantasifull, lita till sin intuition och kunna iscensätta sig
själv och sitt företag. Jenny Lantz (2005) studerade hur personer verksamma
inom filmbolaget Sandrews förhåller sig till smak – en fråga som
blir särskilt viktig inom kulturella industrier och Nanna Gillberg (2007)
utvecklade begreppet magiskt kapital i sin jämförande studie av värde -
skapande inom svensk och amerikansk populärkultur. Anna-Karin
Brettell Grips kommande avhandling tittar närmare på betydelsen av två
fundamentalt olika finansieringsstrukturer genom en jämförande studie
av en svensk och en engelsk kulturorganisation. Från tidigare forskning
på det här området tar jag med mig till min analys att aktörer inom det
kulturproducerande fältet söker strategier för att hantera spänningen
mellan skapandet av ekonomiska och kulturella värden.
Ett problem uppkommer i och med att producerandet av kulturellt
eller symboliskt värde ibland försvårar ekonomiskt värdeskapande. Att
skapa kulturella värden kan kosta både tid och pengar, och det är förknippat
med stor osäkerhet om, och i så fall när, detta kommer att leda
till finansiella resultat. Skapandet av kulturella värden kan till och med
stå i motsats till skapandet av finansiella värden, genom att en artist förlorar
kulturellt värde om han eller hon uppfattas som alltför kommersiell
och inte tillräckligt dedikerad till musiken.
Många musiker liksom andra konstnärer lever och dör fattiga eftersom
deras produktion inte börjar generera några egentliga ekonomiska
värden förrän långt efter deras död – i bästa fall. I de flesta fall betalar sig
inte konstnärligt arbete alls i ekonomiska termer. Ändå ser vi ett icke sin -
ande kulturutbud. Det bottnar givetvis i närvaron av andra starka rationalitetsgrunder
än ekonomiska intressen, framförallt hos de skapande
musikerna, men också hos ett antal kulturproducerande organisationer.
12

I den här skriften kommer jag att redogöra för framväxten av styrning
i en musikproduktion som jag har valt att studera på grund av den samtidiga
närvaron av starka konstnärliga och ekonomiska drivkrafter.
I valet av fall att studera ville jag att det skulle finnas en spänning mellan
å ena sidan konstnärliga ambitioner och å andra sidan hänsyn till
ekonomiska ramar och försäljningsmål. Bandet Silverbullit och skivbolaget
MNW, som gav ut deras skiva, uppfyllde dessa krav. Med konstnärliga
ambitioner menar jag framförallt att Silverbullit komponerar sin
egen musik, vilket inte alltid är fallet. Det finns många skivbolag som
jobbar med artister som inte själva skriver sin musik. Istället skriver och
producerar en skivbolagsanställd eller en extern producent musiken åt
artisten eller bandet. Generellt kan man säga att det många gånger tar
längre tid att etablera de artister och band som skriver eget material och
har en personlig stil på marknaden, men att de sedan ofta har en längre
livslängd (Backman 2001). Silverbullit var för MNW mer av en långsiktig
investering. En närmare introduktion av de medverkande aktörerna
i studien presenteras i nästa avsnitt.
Skivproduktionen Citizen Birds centrala aktörer
Min empiriska studie utgår från det nätverk av centrala aktörer som var
involverade i skivproduktionen Citizen Bird som släpptes 2001. Dessa
aktörer var framförallt bandet Silverbullit, skivbolaget MNW samt förlaget
Warner Chappell. 2)
Silverbullit bildades i Göteborg under mitten av 1990-talet och är fortfarande
verksamma som band. Deras senaste fullängdsalbum Arclight
släpptes i november 2004. Bandet består av fem musiker: Simon Ohlsson
(sång, keyboard), Jon Ölmeskog (keyboard), Andreas Nilsson (gitarr),
Jukka Rintamäki (bas, sång) och Anders Gustafsson (trummor).
I ett pressmeddelande från november 2004 rubricerar bandet sin
musik som subversiv rockmusik (Silverbullit 2004). Örjan Hulthén, som
är skivrecensent, uttalar sig om Silverbullits musik i en recension av
Citizen Bird i Nöjesguiden:
2) De empiriska beskrivningarna, inklusive direkta intervjucitat, är hämtade från min avhandling
(Portnoff 2007), där jag utförligt redovisar hela studiens empiriska material.
13

» Den känns farlig och smått onormal. […] Farlig eftersom
man aldrig verkar veta var man har den här skivan – det känns
som om det tillkommit ny musik och nya galna ljud varje gång
man lyssnar på den. Så är det givetvis inte men det säger en
del om både ljudbild och sound. Onormal eftersom det är
något så ovanligt som en originell och säregen platta med ett
svenskt band. Nämn några ’egna’ svenska artister? De är inte
så många: Peps, Bob Hund, Stina Nordenstam, Broder Daniel,
Eilert Pilarm och kanske några till. Det finns tillfällen då Silverbullits
nya är så flippad, originell och säregen att man skakar
på huvudet. Tänk dig det där rymdsoundet Mercury Rev
hade för några år sen, men mer primitivt och mindre spacat.
Det känns som en bra förklaring till hur grundsoundet låter.
[…] Det bubblar, viner, ekar, pulserar, kokar, fräser, knarrar och
tusen grejer till om Citizen Bird. Maken till komplex svensk
platta tror jag aldrig att jag hört tidigare. Vilket ypperligt tillfälle
och vilken timing. Att få avsluta karriären som skivrecensent
med en fullpoängare till ett svenskt band och deras
totalt knäckande platta« (Hulthén 2001).
MNW bildades 1969 som ett alternativ till de multinationella skivbolagen
av Föreningen Musiknätet Waxholm som utgjordes av anställda och
artister. MNW var den självklara skivbolagspartnern för 1970-talets politiskt
engagerade proggartister. Över åren har MNW behållit en profil
som alternativt, oberoende skivbolag. Vid tidpunkten när jag genomförde
studien var MNW nordens största oberoende skivbolag.
Warner Chappell är ett av världens största musikförlag som äger rättigheterna
till bland annat Happy Birthday. Silverbullit är kontrakterade
till Warner Chappell Music Scandinavia AB via underetiketten Creator
Music, som är ett stockholmsbaserat enmansföretag. Anders Jönsson
som driver företaget beskriver sig som »den kreativa A&R-personen som
jag var på Warner Chappell, och som jag fortfarande är, men med skillnaden
att det är mitt eget förlag som jag har tillsammans med Warner
Chappell«. Jönsson förklarar vidare att hans ansvarsområde är att kontraktera
nya låtskrivare dels till sitt eget förlag men även till Warner
Chappell, i och med att han jobbar som konsult för dem.
14

Jag har försökt förstå det enskilda fallet av musikproduktion i sin inbäddade
kontext, det vill säga mot bakgrund av den socio-ekonomiska, institutionella
strukturen som de involverade aktörerna befinner sig i. Jag
kommer i den fortsatta framställningen att tala om den större analysenheten
som det kulturella fältet i vilket alla dessa aktörer såväl som deras
samarbete befinner sig. Styrning av relationerna mellan Silverbullit,
MNW och Warner Chappell sker närmare bestämt inom en specifik del
av det kulturella fältet som skulle kunna kallas för ett oberoende eller
alternativt popmusikfält.
Vad gör ett musikförlag?
Ett musikförlags viktigaste uppgift är att förmedla musiken från upphovsmännen till
publiken. Beroende på vilken musik det handlar om kan förläggarens arbete se lite
olika ut. För popmusik liknande Silverbullits hjälper förlaget ofta till ekonomiskt innan
skivan spelats in genom att betala ut ett förskott. Därutöver kan ett förlag hjälpa till
med allt ifrån att anmäla en upphovsmans verk till STIM till att försöka sälja in de färdigproducerade
låtarna till film, TV, reklam och liknande.
På exempelvis Svenska musikföräggarföreningen kan man läsa mer om musikför -
lagets roll: http://www.smff.se/musikforlag.php
Vad gör ett skivbolag?
Ett skivbolags främsta uppgift är att hitta och kontraktera nya artister, samt att arbeta
med de redan kontrakterade artisterna. Ett skivbolag ansvarar traditionellt för inspelning
och lansering av musikproduktioner. Att ta fram en ny artist kan idag gå till på så
vis att en artist eller ett band upptäcks genom att de skickat en demo till skivbolaget.
Det kan också vara så att artistens eller bandets musik letar sig fram till skivbolaget via
spelningar, Myspace eller liknande. Ett band som skriver på ett skivbolagskontrakt
signar på branschspråk med bolaget. Det kan också hända att man på skivbolagen
skapar en artist/produkt utifrån förutbestämda ramar.
15

Musik i ett socio-ekonomiskt sammanhang
Musik har betydelse i enskilda människors liv och spelar också en roll
i större sammanhang – i samhället och i ekonomin. I och med en musikers
beslut att släppa ifrån sig en komposition och bjuda in någon eller
några andra att ta del av hans eller hennes verk möjliggörs möten och
kommunikation människor emellan.
En musiker som ingår relationer med företag med kommersiella syften
bidrar också till att resurser börjar förbrukas och att pengar kommer
i cirkulation. Förlopp startar som har sin upprinnelse i själva skapandet
av musik, men som snart ändrar karaktär mot att bli mer utbytesorienterade.
Avtal och kontrakt ingås mellan olika aktörer varav några har
centrala roller i kommodifieringen och kommersialiseringen av de
ursprungligen konstnärliga värdena.
Alla dessa bidragande aktörers insatser ska på något sätt värderas och
deras prestationer kompenseras. Kort sagt, krav på ekonomiska värden
uppstår ganska snart i en musikproduktion. De ekonomiska värdena
uppkommer vid olika tillfällen. Fördelningen av dem regleras på olika
16
Vad gör en A&R?
Den första och i många fall för artisten viktigaste personen man som artist träffar på
ett skivbolag är A&R-personen (talangscouten). En A&R har i uppgift att välja ut vilka
artister skivbolaget ska kontraktera, och därefter agera som en sorts projektledare
i musikproduktionen. A&R-yrket innehas ofta av män med egen musikalisk erfarenhet.
På exempelvis http://www.instrument-online.nu/arkiv/tekn_art/skivbolag.html kan
man läsa mer om både skivbolagets och A&R:ens roller.
Vad är en underetikett?
En underetikett kan vara ett förvärvat bolag som efter samgåendet behåller sitt varumärke
i form av en så kallad label. Det juridiska förhållandet kan variera från fall till
fall mellan underetiketter och skivbolag. Generellt gäller dock att underetiketter har en
viss självständighet i förhållande till det större bolag de ligger under. Motivet för ett
mindre bolag att bli en underetikett till ett större bolag är att därigenom få tillgång till
finansiella resurser samt marknadsförings- och distributionsnät.

sätt mellan alla som deltar i möjliggörandet av att musiken skapas, sprids
och når sina mottagare. Skivbolagsfolk och förlagsarbetare får lön; företagens
ägare förväntar sig avkastning och utdelning. Omslagsfotografer
och inspelningsstudios fakturerar efter varje utfört arbetstillfälle och så
vidare. Finansiella flöden sätts i omlopp.
Musikbranschens institutionella struktur
Många kulturella varor är speciella på det sättet att de tillåter sig konsumeras
om och om igen och att de kan reproduceras med relativt enkla
och billiga medel. Musik, spel, böcker och filmer är några exempel.
Musikbranschens institutionella struktur är uppbyggd kring rättig -
heter till användning och mångfaldigande. Ett antal musiksällskap och
branschorganisationer spelar viktiga roller i Sverige när det kommer till
att samla in pengar från musikanvändning så att musikutövare, kompositörer
med flera kan få ekonomisk ersättning för sina prestationer.
Industrier med en liknande institutionell struktur är som tidigare nämnts
förlags- och bokbranschen samt filmindustrin. Paralleller finns även till
andra branscher vars främsta tillgångar utgörs av immateriella rättig -
heter.
Skriftens fortsatta disposition
Skriftens fortsatta framställning är disponerad som följer: I nästa kapitel,
Teoretiska utgångspunkter, presenteras de teoretiska perspektiv jag har valt
att anlägga för att tolka mitt fall. Kapitlet avslutas med en definition av
styrning i ömsesidiga relationer. Fokus i detta kapitel ligger framförallt på
det kulturella fältets logik (Bourdieu 1993) och begreppsparet Gemeinschaft
och Gesellschaft (Tönnies 1957[1887] och 2001[1887]; Asplund
1991).
Därpå följer kapitlet Empiriska dilemman, som närmare belyser praktikens
problem. I kapitlet Styrningens framväxt i praktiken analyseras det
specifika fallet Silverbullit och produktionen av Citizen Bird närmare
utifrån den teoretiska föreställningsramen. I det sista kapitlet, Avslutande
reflektioner, lyfter jag in de fallspecifika slutsatserna i en mer generell
diskussion.
17