Fältbiologen 3-4/2005.pdf - Fältbiologerna

More documents

Recommendations

Info

tips och notiser Finaste namnen på rödlistan 1. Glansbakig veddyngmygga 2. Dyster svävfluga 3. Naken ragglav 4. Skärkniv 5. Amerikansk sönderfallslav 6. Pauls marmorharkrank 7. Grönvit sälgfotsläpare Foto: Andreas Garpebring 6 | Fältbiologen 3-4/2005 Människor och lämlar - klimatförändringarna lämnar ingen oberörd Wahan-Upp-Och-Ned Falukuriren 051102 Bush-Bra-Försök-I-Varje-Fall DN nån gång i somras Lämlar mot växthuseffekten 2005 borde ha varit ett lämmelår enligt det mönster som lämmelstammarna har följt, med stora toppar vart 3-4:e år, men så blev det inte. Enligt Birger Hörnfeldt som forskar på lämlar vid Umeå universitet så fanns det gott om lämmel i Västerbottensfjällen och norra Jämtlandsfjällen under 2004. I de här områdena fanns det kvar lämlar en bit in på våren 2005, men redan under försommaren hade de flesta försvunnit. I några områden i Norrbottensfjällen sägs det ha funnits en del lämlar, men man kan inte säga att det har varit något lämmelår 2004-2005 enligt Birger Hörnfeldt. Han säger att cyklerna har blivit mer oregelbundna sedan 70-talet och tror att det kan ha att göra med förändringar i vinterklimatet. Ett tunnare snötäcke gör att alla sorkar får sämre skydd mot rovdjur, och ett ojämnare klimat gör det svårare för sorkarna att komma åt att beta, eftersom marken blir istäckt när snön smälter och sedan fryser igen. Ojämnare och mindre kraftiga lämmeltoppar får stora konsekvenser för många rovdjur, exempelvis fjällräv och fjälluggla.
Åtta miljoner per hackspett? Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har beslutat om ett åtgärdsprogram för vitryggig hackspett som totalt beräknas kosta 200 miljoner kronor under fyra år. Är det rimligt att satsa så mycket pengar på de ungefär trettio fåglar som finns kvar i Sverige? Detta har ifrågasatts av flera debattörer, såhär kommenterar Kristoffer Stighäll som är projektledare för Svenska Naturskyddsföreningens projekt Vitryggig hackspett. – Det här med att misskreditera vitryggarna är helt absurt tycker jag. Då har man inte satt sig in i att åtgärdsprogrammet handlar om mycket fler arter och biotoper. Han berättar att drygt 160 av de 200 miljonerna går till skydd av värdefulla lövskogar. Merparten av dessa områden ingår redan i Naturvårdsverkets genomförandeplan för det nationella skogskyddet, det vill säga inga “nya” pengar, däremot ges vitryggsområdena lite förtur. Resten går åt till att restaurera värdefulla lövskogar. Det handlar om uthuggning av gran i asprika skogar, naturvårdsbränning med mera. Åtgärdsprogrammet syftar till att skydda och återskapa en miljö, asprika skogar, som numera nästan är försvunnen ifrån Sverige. För 100 år sedan var det mycket mycket vanligare med asprika skogar. Artdatabanken har hjälpt till att se hur många andra arter som drar nytta av de åtgärder som föreslås i vitryggsprogrammet. Det visade sig vara över 200 andra rödlistade arter! Det gör vitryggen till en av de allra bästa “paraplyarterna” i Sverige. Det vill säga där det finns vitrygg vet vi att det finns förutsättningar för väldigt många andra arter. De fem stora Rovdjurscentret De 5 Stora har som målsättning att vara Sveriges bästa informatör i rovdjursfrågor. De finns både i ett hus vid Järvzoo, i Järvsö i Hälsingland, och på internet. På www.de5stora.se finns massor av saklig information om våra fem stora rovdjur järv, björn, lo, varg – och människa. Vill du veta när någon i Sverige senast blev dödad av en varg, hur lång tid det tar för en lodjursfamilj att äta upp ett rådjur eller hur många människor som dör i jaktolyckor varje år är det bara att surfa dit och kolla. Perfekt när du vill kunna skriva sakliga svar på osakliga insändare i rovdjursdebatten. På hemsidan finns också ett galleri med foton från några av Sveriges främsta rovdjursfotografer, däribland Staffan Widstrand som du kan läsa om längre fram i det här numret av Fältbiologen. Här berättar vi i varje nummer om personer som fascineras av en särskild del av naturen. Raul – drömmen om cikadorna Ett intresse som sedan länge hängt med Raul Vicente, 14 år, är insekter. – Jag har varit intresserad av djur ända sedan jag var liten, speciellt insekter, de är både vackra och spännande att titta på. Vi träffas ute på Landsort, en ö i Stockholms södra skärgård. Det är maj och solen skiner från en klarblå himmel. Raul har letat insekter hela dagen och visst har det gett resultat, han har redan hitta fyra för honom nya insektsarter på ön. – Fast roligast är det att skåda insekter i Spanien, dit brukar jag åka varje sommar och hälsa på mina släktingar. Det som är roligt och spännande med Spanien är att man aldrig vet vad som dyker upp, ibland kan man till och med hitta rariteter från Afrika, säger Raul. – Dessutom så finns mina favoritinsekter där: cikador och bönsyrsor. – Cikadorna är extra häftiga, de är jättebra kamouflerade och dessutom så kan de framkalla ett speciellt ljud genom att vibrera två plattor som de har på bakbenen. Under helgen som har gått så har Raul arbetat på fågelstationen, men det hindrar honom inte från att hela tiden vara uppmärksam på vilka insekter som är i farten. – Idag hörde jag faktiskt årets första syrsor, just syrsor är extra spännande. En gång så hittade jag en jättestor bönsyrsa i Spanien, den var av ljus morf, det finns nämligen olika färger hos vissa arter. Det är nog den häftigaste insekt som jag har hittat någonsin. – Det är roligt att arbeta på fågelstationen, men det som verkligen vore roligt är ifall man skulle ta och starta en insektsstation. Man skulle kunna spänna upp lakan på nätterna och använda sig av ultraviolett ljus och lampor för att locka till sig insekterna, jag tror att man skulle kunna lära sig massor på det sättet. Det finns fortfarande många frågor som måste besvaras. Just kunskapen och litteraturen är något som det behöver arbetas med, tycker Raul som erkänner att han har svårt att hitta bra och heltäckande böcker inom ämnet, särskilt på svenska. Har du några planer inför framtiden? – Jag skall åka med familjen till Spanien i sommar, då blir det mycket insektsskådning. Men helst av allt så skulle jag vilja åka till Södra Afrika, det är mitt drömresemål. Där finns det massor av coola insektsarter.... text och foto: Daniel Avenäs Fältbiologen 3-4/2005 | 7
Page 1 and 2: 3-4 05 Sverige är fullt av ROVDJUR
Page 3 and 4: Får på fjället 10 Alternativ rov
Page 5: Bilfri Banderoll En tisdagsmorgon i
Page 9 and 10: Kol - bättre bränsle än el! Hur
Page 11 and 12: järv är det varje år mellan sex
Page 13 and 14: Fältbiologen 3-4/2005 | 13
Page 15 and 16: Meios i nio steg (de högra bildern
Page 17 and 18: Trollslända Alien är bara en blek
Page 19 and 20: Duvhöksjakt - privilegier för öv
Page 25 and 26: mycket att ge både svenskar och ut
Page 27 and 28: Ökänd och Okänd text: Lars Axels
Page 29 and 30: Fastighetsverket gör så gott de k
Page 31 and 32: Mer information, mer engagemang: sk
Page 33 and 34: Fåglar Uppe på hösthimlen flyger
Page 35 and 36: Bevara arter - till vilket pris? Fo
Page 37 and 38: I varje nummer har Fältbiologen en
Page 39 and 40: Fältbiologernas riksstyrelse Styre

Fältbiologen 3-4/2005.pdf - Fältbiologerna

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?