Broschyr om Skottland (PDF) - Broder

WWW.PYRAMID.NU
Välkommen till Skottland
- landet av sten -
Skottland har idag fem miljoner invånare och 1838 loger. Genom att resa till Skottland tar
man sitt frimureri till en helt annan nivå. Istället för att i biblioteket läsa böcker om vår Ordens
historia, får man en annan närhet när man får se kvarlämningar från 1100-talet, gamla
logelokaler, museum med ritualer från 1600-talet, gamla fotografier, massor av byggnader
skapade av stenmurare, bevarade redskap och mycket information som skottarna bär med
sig. Vi har helt enkelt oändligt mycket att lära oss av dem. Skottland förvaltar en unik historia,
oöverträffad i frimurarnas värld. Denna broschyr berättar lite om vad Skottland har att
erbjuda.

Innehåll
Välkommen till Skottland ..................................................................................................................... 3
Pyramid.nu ............................................................................................................................................. 4
Frimurarordens bildande ..................................................................................................................... 5
Mother Lodge Kilwinning No. 0 ....................................................................................................... 7
Logelokal och hemligheter .............................................................................................................. 8
Rosslyn Chapel ................................................................................................................................. 9
Symbolik ........................................................................................................................................... 10
Skotskt frimureri i dagens ljus ....................................................................................................... 11
Medlemskrav ............................................................................................................................... 11
Royal Order of Scotland .................................................................................................................... 12
Mer om Skottland? ............................................................................................................................. 13
Fakta om Skottland......................................................................................................................... 13
Geografi ............................................................................................................................................ 13
Språk ................................................................................................................................................ 13
Politik ................................................................................................................................................ 14
Näringsliv ......................................................................................................................................... 15
Skottlands län 1890-1975. ............................................................................................................. 16
Skotska världsarv ........................................................................................................................... 16
Sport ................................................................................................................................................. 16
Whisky .............................................................................................................................................. 17
Irn-Bru ............................................................................................................................................... 17
Haggis .............................................................................................................................................. 18
Kilt och säckpipa ............................................................................................................................. 19
Edinburgh Castle ............................................................................................................................ 21
Sconestenen (Stone of Destiny) ................................................................................................... 21
Bilder från resorna .......................................................................................................................... 23

Välkommen till Skottland
Hösten 2011 besökte jag för första gången
Mother Kilwinning No. 0 (uttalas
“Numbering Nothing”, vilket betyder; utan
nummer). Denna urgamla frimurarloge
grundades vid tiden för uppbyggandet av
Kilwinning Abbey runt 1140 och har en
unik historia, oöverträffad i frimurarnas
värld. Faktum är att det sägs att logen i
Kilwinning är världens första frimurarloge,
vilket innebär att hela Frimurarorden har
sitt historiska ursprung från Skottland och
att första logen bildades av stenhuggare i
domkapitlet i Kilwinning, några mil från Edinburgh.
Henrik Nilsson och Grand Master Mason; Broder
Charles Iain Robert Wolrige Gordon of Esslemont
Skottland har idag fem miljoner invånare och 1838 loger. Logen i Kilwinning har mer än 400
medlemmar och vid en sammankomst brukar ca 90 bröder närvara.
Jag har nu upprättat ett samarbete med bröder i Skottland och har bestämt mig för att
regelbundet arrangera resor dit. Jag har även för avsikt att arrangera svenska seminarier för
de bröder som inte har möjlighet att resa.
Genom att resa till Skottland tar man sitt frimureri till en helt annan nivå. Istället för att i
biblioteket läsa böcker om vår Ordens historia, får man en annan närhet när man får se
kvarlämningar från 1100-talet, gamla logelokaler, museum med ritualer från 1600-talet,
gamla fotografier, massor av byggnader skapade av stenmurare, bevarade redskap och
mycket information som skottarna bär med sig. Vi har helt enkelt oändligt mycket att lära oss
av dem.
Denna följande text syftar till att berätta om Frimureriets ursprung och evolution, Skottland
som land, dess historia, tradition, och att ge lite tips på turistattraktioner som kan vara av
intresse om man väljer att besöka landet.
För mig som frimurare har Skottland betytt oerhört mycket och det hade varit riktigt trevligt
om du skulle vilja delta på något av mina arrangemang.
Broderligen,
Henrik Nilsson, VII
SPL Kristianstad
042-300 90 99

Pyramid.nu
De resor som jag arrangerar till Skottland är i princip uppbyggda på liknande vis. Det börjar
med att vi flyger till Edinburgh. Flygresan tar ca 1h och 40 minuter och kostar ca 900kr
tur/retur om man bokar resan i god tid. De fullservicepaket som jag sätter ihop, inkluderar allt
och går i regel på mellan 7.500 – 15.000kr, beroende av vilka aktiviteter som ingår och
givetvis antalet dagar.
Vid flygplatsen hyr vi en minibuss eller bil, och kör sedan till hotellet vid St. George Street i
centrala Edinburgh. Från hotellet har man sedan bara ett par minuters gångväg till både
Freemason Hall (Grand Lodge of Scotland) och The Lodge of Edinburgh – Marys Chapel No.
1. Om man står utanför hotellet kan man se Edinburgh Castle och med bara några få meters
gång, når man flera bra restauranger, pubbar, shopping, postkontor etc.
Det boende jag har valt ut är ett 4-stjärningt Guest House. Hotellpriserna varierar i övrigt
mellan 4 – 9 0000kr/natt, om man ser till hotellen på St. George Street.
Hotellet vi bor på i Kilwinning är faktiskt det enda hotellet i Kilwinning. Hotellet ägs av en
frimurarbroder och ligger gångavstånd från logen. Faktum är att från några av hotellrummen
kan man faktiskt se kyrkan från 1100-talet.
Förutom att vi normalt gör en speciell resa till Kilwinning och besöker Mother Kilwinning No.
0, så gör vi dagsutflykter och besöker Rosslyn Chapel, Museum, besöker Freemason Hall,
lyssnar på föredrag, går på whiskyprovning mm.
Ibland berikar vi resan med något om möjligt ännu mer extraordinärt, som exempelvis: deltar
på Installationen av vår Grand Master Mason, St Andrew-festivalen eller Installationen av
Mother Kilwinnings Ordförande mästare. Även besök hos andra loger som exempelvis
Cannogate Kilwinning no 2 (Lodge of ST John), världens äldst bevarade logelokal som idag
ägs av Royal Order osv.
Mer information om resorna hittar du på www.pyramid.nu. Under rubriken ”press” finns det
ett antal publicerade reseskildringar.
Varmt och broderligen välkommen!
R.W.M. David A. Kirk och Henrik Nilsson

Frimurarordens bildande
I sökandet efter vår Ordens ursprung får vi börja med att ta oss till Skottland och sedan 12
mil sydväst om Skottlands huvudstad Edinburgh, och då finner vi idag Kilwinning Abbey.
Enligt Bro. Dave Wilson, sekreterare hos Mother Kilwinning, har Kilwinning Abbey byggts av
munkar från Tironensian Orden, omkring 1140 e Kr, och det var härifrån vår Orden fick sin
kunskap om byggnadskonsten.
Tironensian Orden eller ”The Order of Tiron” var en romersk-katolsk Munkorden uppkallad
efter platsen för the mother abbey (Tiron Abbey, Abbaye de la Sainte-Trinité de Tiron,
grundades 1109) i skogen i Tiron (ibland Thiron) i Perche, ungefär 5,6 mil väster om
Chartres i Frankrike). Munkarna smeknamn var "Grey Monks" på grund av deras gråa kläder,
som deras andliga kusiner, munkarna i Savigny, även bar.
Det var dessa munkar som sedermera bildade den Stenmurarloge som idag betraktas som
världens första Frimurarloge. Logen bildades omkring 1140 i Domkapitlet i Kilwinning Abbey,
fast då hette staden Segdounians.
Logen heter numera Mother Kilwinning No. 0 (”ingenting” på svenska), eftersom man nu vill
visa att denna loge var moder (först) till alla andra loger som har uppkommit i världen.

Bilder från Domkapitlet i Kilwinning Abbey.

Mother Lodge Kilwinning No. 0
Frimureriets historia börjar runt 1140 i en stad i Skottland som då hette Segdounians,
numera Kilwinning. Åren 1140 - 1560 möttes murarna i Domkapitlet (Chapter House) i
Kilwinning Abbey. Men efter reformationen, då Abbey förstördes, träffades de i lokala hus
och den mest berömda är känd som " The Masons Howf " och ligger vid det ”gamla korset” i
Kilwinning. Tack vare Earlen av Eglinton generositet, fick murarna tillåtelse att använda
domstolsbyggnaden i staden och år 1779 byggdes en ny loge vid infarten till Kilwinning
Abbey, till en kostnad av £277. Tyvärr förföll byggnaden och 1893 invigdes den loge som
används idag och som ligger på 99 Main Street i Kilwinning, Ayrshire.
1643 kallade sig Mother Lodge Kilwinning´s för ”the ancient lodge of Scotland” och sedan
1599 har logen haft S:t Tomas dag, den 21 december som sin årsdag. åren 1599 – 1779
arrangerades mötet den 20 december för att de trodde att det var S:t Tomas dag, och enligt
de tidiga minutböckerna ser det ut som att Bröderna åren 1642, 1643 bara arrangerade ett
möte om året, alternativt att man bara dokumenterade det årliga mötet.
Bröderna som bildade moderlogen var stenhuggare med kunskap om den geomantiska
byggnadskonstens hemligheter, hur man gör valv, kyrkor, katedraler, eller också hur man
kunde bygga upp en nation. De var också mycket insatta i Gothisk arkitektur och förebilden
hade existerat i den antika världen som collegia fabrorum. Stenmurarna skapade en stark
gemenskap med egna traditioner och heliga ritualer.
Skottlands äldsta bevarade logelokal tillhör Canongate Kilwinnin Lodge och invigdes 1736.
Logen blev licensierad av Mother Lodge Kilwinning No. 0 år 1677.

Logelokal och hemligheter
Idag, liksom förut, sker all logeverksamhet i en och samma lokal i Skottland.
När stenmurarna arbetade med att uppresa exempelvis en kyrka, reste man först en
stenhydda (loge) på det som kom att bli kyrkans norra sida och som stod kvar tills arbetet var
helt avslutat, vilket oftast tog många år. Alla aktiviteter på området tog plats i stugan. De åt
där, förberedde nästa dags arbete och vilade. Men det var också här de utförde sina ritualer,
vilka utfördes till högläsning av historiska berättelser som kallades Old Charges. Det var
också via ritualerna man antog nya lärlingar till byggnadsskrået.
En av dessa Old Charges bevaras idag hos United Grand Lodge of England.
Det var också i logen man diskuterade arbetet på byggarbetsplatsen. Man tog upp
förändringar, problem, relationer etc., likt ett dåtidens fackförbund.
Hemliga handtag blev medlemskortet som öppnade dörren och välkomnade brodern in i
logen och hemligheterna var byggnadskonsten.

Rosslyn Chapel
Åren 1100-1500 ägnade sig Orden åt att bygga upp Skottland och en kyrka som idag är
omdiskuterad världen över, ligger 1,4 mil söder om Edinburgh och heter Rosslyn Chapel.
Rosslyn Chapel, även kallad Collegiate Chapel of St Matthew, är en fantastisk byggnad,
upprest åt den berömde Sir William St Clair (Sinclare). Om man tycker om att studera
symbolik har man verkligen kommit till rätt ställe, eftersom i princip varje meter av byggnaden
är dekorerad med symboler. Man kan bl.a. se Moses avbildad med horn i enlighet med tidiga
tolkningar av Genisis. Sen kan man gå ner i krubban, där Tom Hanks i filmen Da Vinci koden
hittade Maria Magdalenas alabasterkruka, samt släktträdet från Jesus Kristus till nutid.
På 1400-talet fanns det en rak väg som stenmurarna kunde färdas på mellan Mother
Kilwinning och Rosslyn Chapel, och det finns en sägen om att stenmurarnas stormästare är
begravd i kyrkan. Det var nämligen stenmurarna från Mother Kilwinning som åtog sig
uppdraget och byggde Rosslyn Chapel på uppdrag av William St Clair, mellan åren 1410–
1484. Men några frimurarsymboler i form av vinkelhake, passare, allseende öga, bikupa osv.
finns inte. Däremot är byggnaden fylld av kristna symboler och antalet besökare har
mångdubblats sedan boken Da Vinci koden kom ut.
Vid besöket i Rosslyn Chapel får vi bl.a. ta del The Rosslyn Chapel Legenden, som är en
föregångare till frimurarnas legend.

Symbolik
Efter att ha studerat ett antal skotska frimuriska symbollexikon, kan jag konstatera att om vi
antar de symbolförklaringarna, så ser man en tydlig röd tråd – kopplingen till ett brödraskap
med ursprung från stenmurarna i Skottland. Jag skall ta ett exempel – Förklädet.
Förutom att förklädet utgör en visuell länk mellan de spekulativa frimurarna och de operativa
murarna, symboliserar även förklädet gjord av lammskin, oskyldighet, och renhet. Med andra
ord symboliserar förklädet frimuraren, så man skall leva.
Jag skulle vilja påstå att symboltolkningen som görs i den skotska litteraturen ligger mycket
nära de tolkningar jag själv har läst i SFMO´s litteratur. Skillnaderna ligger inte i symbolerna
utan snarare i att den Svenska riten gör kopplingar till kristendomen.
Fr. v. Stenmurarnas förkläde, Robert Burns förkläde, dagens förkläde i Mother Kilwinning No.
0, och till höger; världens första Grand Master Mason William St Clair of Roslyn (1700-1778),
som även visar hur förklädet skall användas, dvs. under kavajen.

Skotskt frimureri i dagens ljus
I Skottland arbetar man efter tre stora kärnvärden:
Broderlig kärlek
Broderlig kärlek innebär att alla Frimurare förväntas behandla varandra med den respekt
som man skulle ge till en blodsbroder. Men detta bemötande är inte enbart riktat mot
frimurarebröder, utan mot alla.
Välgörenhet
Frimurarna tränar sig i att idka välgörenhet, men inte ekonomisk välgörenhet, utan i ett vidare
begrepp, genom naturlig vänlighet och empati, att träna sig i konsten att förstå andras
synsätt.
Sanning
Sanningen innebär den process genom vilken Frimurarna kan börja förbättra sig själva -
genom att först och främst vara sanningsenliga mot sig själva och sedan mot andra.
Medlemskrav
Den väsentliga kvalifikationen för tillträde till Orden, och fortsatt medlemskap därav, är en tro
på ett Högsta Väsen. Medlemskapet är, oavsett lands- och religionstillhörighet öppet för män
som kan uppfylla denna väsentliga kvalifikation och som har gott anseende.
Medlemsavgifter och andra associerade kostnader
I vissa länder är det nästan status att vara frimurare, om man ser till vad det kostar den
enskilde brodern att vara medlem, och att gå på mötena som även innebär måltidskostnad,
receptionskostnader och tillskott till caritas. Men att vara frimurare i Skottland är nästan
gratis. Den årliga kostnaden i en skotsk loge ligger idag på ca £30 (330kr).

Royal Order of Scotland
Royal Order of Scotland är ett internationellt ordenssällskap för kristna frimurare.
Ordenssällskapet är reguljärt.
Organisation
Storlogen för Royal Order of Scotland finns i Edinburgh i Skottland. Under den finns 85
provinsstorloger på flera platser i Storbritannien samt i ett flertal länder i världen. Orden ser
Skottlands kung som sin ärftlige stormästare. Under de tider då det inte finns en skotsk kung
är Deputy Grand Master and Governor orden högsta ledare.
Historia
Orden har existerat åtminstone sedan 1741, varifrån det finns dokument bevarade i
storlogens arkiv som visar på ordens aktiviteter i London. Ett patentbrev från 1750 gav
tillstånd till att arbete i ordens grader kunde ske i Haag i Nederländerna. Innehavaren av
patentbrevet William Mitchell flyttade cirka 1722-1723 till Edinburgh i Skottland och använde
patentbrevet för att där starta en provinsstorloge. Denna loge omvandlades 1767 till
storlogen för hela orden. Ordens verksamhet verkar ha sjunkit i aktivitet under början av
1800-talet men en förnyad aktivitet resulterade i att flera provinsstorloger etablerats fram till
1843.
Verksamhet
Orden ger medlemmarna två grader:
Heredom of Kilwinning
Knight of the Rosy Cross
Ordens legender daterar ursprunget mycket tidigare än vad de historiska dokumenten kan
belägga. För graden Heredom of Kilwinning anges ursprunget till tiden för regentskapet för
kung David I under 1100-talet och för graden Knight of the Rosy Cross anges ursprunget till
1314 strax efter slaget vid Bannockburn.
Medlemskriterier
Medlemskriterierna varierar mellan olika provinser men kan typiskt vara att kandidaten:
måste vara inbjuden av någon existerande medlem
måste har haft 3:e graden (mästaregraden) i minst fem år
bekänna sig till den trinitariska kristendomen.
I Sverige
1852 Bildades den första provinsiallogen i Sverige. Logen fanns i Stockholm men
verksamheten upphörde efter några år.
2000 Återinvigdes en provinsialloge i Stockholm.
2002 Invigdes ytterligare en provinsialloge i Kristianstad.
För medlemmar i Svenska Frimurare Orden krävs att de har den VIII:e graden. Antalet
medlemmar är begränsat och det finns ingen besöksrätt för icke-medlemmar.

Mer om Skottland?
Fakta om Skottland
Scotland (engelska och lågskotska), Alba (skotsk gäliska)
Flagga:
Valspråk: Nemo Me Impune Lacessit, (lat: Ingen provocerar mig ostraffat)
Huvudstad: Edinburgh
Största stad: Glasgow
Officiellt språk: Engelska, Skotsk gälliska, lågskotska
Area: 78 772 km 2
Folkmängd: 5 254 800
Valuta: Brittiskt pund (GBP)
Tidzon: UTC
Landsnummer: 44
Geografi
Skottland ligger norr om England och dess fastland upptar en tredjedel av ön Storbritanniens
yta. Skottlands längsta sträckning från norr till söder är 443 kilometer. Landets längsta
sträckning från öst till väst är 248 kilometer. 790 omgivande öar och ögrupper hör också till
Skottland. Ön Irland finns bara 30 kilometer från Skottland, separerade av Nordkanalen.
Landets enda landgräns löper mot England. Åt öst omges landet av Atlanten och mot
östkusten finns Nordsjön. Skottlands högsta punkt är Ben Nevis och landets längsta flod är
Tayfloden.
Landets topografi är påverkat av Höglandsförkastningen. Den delar landet i två stycken olika
landskapsformer - höglandet i norr och väst och låglandet i söder och öst. I Höglandet finns
landets mer bergiga yta, där ibland Ben Nevis - landets högsta topp. Det plattare låglandet är
hem till den största delen av landets befolkning, särskilt området mellan Firth of Clyde och
Firth of Forth.
Skottland har gott om naturtillgångar, som kol, järn och zink, som bidrog mycket till den
industriella framväxten i landet under 1800- och 1900-talet.
Språk
Nästan alla talar engelska, 30% talar scots och omkring två procent har skotsk gäliska som
sitt vardagsspråk. Alla tre har officiell status.

Politik
I och med unionen 1707 avskaffades det skotska parlamentet och Skottland lydde direkt
under det brittiska parlamentet och regeringen i London. Efter en folkomröstning 1997
återupprättades dock det Skotska parlamentet 1999.
Även om landet styrdes helt från London under 292 år, så hade Skottland eget rättsligt
system (vilket bygger på andra principer än det engelska - Scots law); eget
utbildningssystem (till exempel var Skottland det första landet i världen att ha obligatoriska
skolor) samt statskyrka (Church of Scotland).
Det skotska parlamentsvalet 2007 var en seger för Scottish National Party, SNP som blev
största parti med 47 mandat, tätt följt av Labourpartiet med 46 mandat. Skotska konservativa
partiet fick 17 och liberaldemokraterna fick 16 mandat. Labours dominans bröts efter över 50
år som Skottlands största parti.
SNP som förespråkar en folkomröstning om självständighet för Skottland fick ytterligare
framgångar i valet 2010, då man för första gången erövrade egen majoritet i det skotska
parlamentet. Labour gjorde sitt sämsta val i Skottland sedan 1922.

Näringsliv
Skottlands huvudstad Edinburgh är Europas tredje största finanscentrum. Landet är en av
Europas största turistdestinationer. Servicesektorn i sin helhet står för en majoritet av
sysselsättningen.
Energisektorn är även den omfattande, med en stor andel av BNP%, större än för något
annat industriland. Skottland är Västeuropas näst största oljeproducent (efter Norge) och
Europeiska unionens största oljeproducent och naturgasproducent.
Jordbruket och fisket står för en viktig del av BNP och sysselsättningen inom vissa regioner
(till exempel nord-östra Skottland, runt omkring Aberdeen). Whisky är viktigt i vissa områden.
Skottlands viktigaste privata företag, rankad via en kombination av omsättning och vinst
(2002). Källa: Scottish Business Insider.
Ranking Företag Omsättning
(2002)
(GBP miljarder)
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
Royal Bank of Scotland
(finans)
Standard Life
(finans)
Halifax Bank of Scotland
(finans)
Scottish Power
(energi, vatten, telekoms mm)
Scottish Widows
(finans)
Scottish and Southern Energy
(energi, vatten, telekoms mm)
Scottish and Newcastle
(bryggerier)
Abbey Scotland
(finans)
Aegon UK
(finans)
Talisman Energy UK
(olje och naturgas)
FirstGroup
(transport)
Kerr-McGee GB
(olje och naturgas)
16,815 113 500
15,010 14 222
7,546 63 982
5,273 13 825
4,456 4 500
4,065 9 474
4,535 49 645
2,380 3 330
4,158 5 044
1,156 179
2,291 57 119
0,614 184
Antalet anställda (2002)

Skottlands län 1890-1975.
Den lokala förvaltningsstrukturen i Skottland var i princip oförändrad från 800-talet fram till
1975 då de tidigare begreppen stad/köping (skotska burgh) och grevskap avskaffades och
ersattes med en ny indelning i nio regioner på fastlandet, var för sig indelad i distrikt, samt tre
öregioner utan distriktsindelning. Detta system varade dock endast till 1996 och idag har
Skottland en förvaltningsnivå med 32 kommuner (engelska council areas).
Skotska världsarv
Skottland har fyra världsarv: Edinburgh, St Kilda, Skara Brae och New Lanark.
Sport
Sport är en viktig del av skotsk kultur. I de flesta sporter tävlar man gemensamt under
Storbritanniens flagga. Men i Rugby, Fotboll, Curling och Cricket har man egna landslag.
Fotboll
Fotboll är nationalsporten. Scottish Football Association (Skottlands fotbollsförbund) är det
näst äldsta förbundet i världen. Scottish Cup är den äldsta nationella cupturneringen i
världen. Skotsk klubbfotboll har haft internationella framgångar. 1967 vann Celtic
mästarcupen (föregångaren till Champions league). Rangers och Aberdeen FC har vunnit
UEFA-cupen 1972 och 1983. Aberdeen FC vann också super-cupen 1983.
I Skottland finns historiska dokument som berättar om ett spel som liknar fotboll redan på
1400-talet.
Golf
Golfen är stor i landet och en av världens mest berömda banor ligger här, St Andrews. Andra
kända banor är Carnoustie, Gleneagles, Muirfield och Royal Troon. Golf har spelats i
Skottland ända sedan 1754 när de första golfreglerna skrevs ner i samband med att världens
första golfklubb grundades.
Curling
Curling är den största vintersporten i Skottland och återfinns i världseliten både med herr-
och damlaget.
Rugby
Rugby är en stor sport i Skottland men landslaget har haft svårt internationellt; bästa
resultatet nåddes 1991 då man blev fyra i VM. Under de årliga träningsmatchen är det
England som är ärkerivalerna. Det ligger mycket prestige i matcherna. Sedan 1990, då
traditionen började, har Skottland bara vunnit fem gånger. Senaste vinsten var 2008 då man
vann hemma med 15-9. Senaste bortavinsten var 1983. Nationalarenan kallas Murrayfield
och ligger i Edinburgh.
Cricket
Cricketlandslaget spelade VM 1999 och 2007, men åkte ur efter första omgången. I
European Cricket Championship nådde man final 2002, 2006 och 2008, men förlorade varje
gång.

Whisky
Whisky (tidigare även visky), eller på Irland
och i USA whiskey (i Kanada används båda
stavningarna), är en spritdryck gjord på
spannmål. Det lågskotska ordet "whisky" är
en fonetisk översättning av iriskans och
skotsk gaeliskans uisce beatha, alt. uisge
beatha (uttalat "uiske-wa'ha"), vilket betyder
"livets vatten" (liksom franskans eau de vie,
eller Nordens akvavit, från latinets aqua
vitae). Efter destillering lagras spriten på
ekfat, och whiskyn får då sin färg samt
utvecklas smakmässigt.
I Skottland finns tre huvudtyper av whisky
(scotch): grainwhisky, maltwhisky och
blended whisky. Grainwhisky görs på
omältad spannmål (ofta vete men också
majs), maltwhisky på malt av korn, och
blended whisky görs på blandningar av grainwhisky och olika sorters maltwhisky. Skotsk
maltwhisky produceras i följande regioner:
Högländerna (Highlands), som består av större delen av skotska fastlandet samt de
flesta öar. Två viktigare områden i Highlands är:
o Öarna (Islands). Hit räknas öar som Arran, Jura, Mull, Orkney, Skye och
Shetlandsöarna, dock inte Islay som är egen region.
o Vid floden Spey. Speyside-whisky tillverkas här.
Lågländerna (Lowlands). Gränsen mellan högländerna och lågländerna går från
staden Dundee i öster till Greenock i väster.
Islay från ön med samma namn. Härifrån kommer många av de rökigaste
whiskysorterna, till exempel Bowmore, Lagavulin, Laphroaig och Ardbeg.
Cambeltown med exempelvis Argyll som sägs ha varit drottning Elizabeths huswhisky
under en period. Allra mest känd är dock whiskyn från kultdestilleriet Springbank.
Irn-Bru
Irn-Bru [ˈaɪ.ərn ˈbruː] (av engelska iron brew ”järnbrygd”) är
Skottlands populäraste kolsyrade läsk med koffein. Den
produceras av det Glasgowbaserade bryggeriet A.G. Barr plc
och säljs främst i Storbritannien, Irland, Kanada och Australien,
men är även populärt på det europeiska fastlandet. I Skottland
har Irn-Bru länge sålt bättre än Coca-Cola, men på senare år
har Coca-Cola hunnit ifatt. Dess framgångar har lett till
spekulationer om att Coca-Cola Company eller Pepsico skulle
köpa upp A.G. Barr. Dock är Irn-Bru fortfarande den tredje bäst
säljande drycken i hela Storbritannien, efter Coca-Cola och
Pepsi.
Irn-Bru skapades 1901 under namnet Iron Brew. Namnet
spelar på att drycken innehåller järn, vilket är en klar överdrift; den största ingrediensen med
järninnehåll är enligt innehållsförteckningen 0,002 % ammoniumferricitrat (E381). Dryckens
färg är orange som järnrost, och dess reklamslogan var en gång Made in Scotland from
girders (’Gjord i Skottland av balkar’). Det exakta receptet för Irn-Bru är hemligt. Efter andra

världskriget infördes i Storbritannien regler mot vilseledande namngivning av varor. Detta
tros vara skälet till att A.G. Barr 1946 bytte namn på drycken till det skotskklingande Irn-Bru.
A.G. Barr tillverkar även godis med Irn-Bru-smak, Irn-Bru bars.
Kulturell inverkan
Kulturen och mytbildningen kring Irn-Bru är påtaglig i Skottland. Enligt en populär myt är Irn-
Bru mer populär i Rys sland än i Skottland. Detta är inte sant; försök att lansera Irn-Bru på
den ryska marknaden har knappast gått spektakulärt bra.
Irn-Bru är populär som lindring av baksmälla. Drycken används även som groggvirke till
vodka och skotsk whisky. Flera försök att sälja alkoholhaltiga drycker baserade på Irn-Bru
har dock misslyckats.
När McDonald's öppnade sin första restaurang i Glasgow fanns Irn-Bru inte med på menyn.
Många skottar såg detta som en förolämpning, och en kampanj startades med målet att
drycken skulle serveras där. McDonald's gav så småningom med sig.
Haggis
Haggis är en av Skottlands mest kända maträtter, traditionellt gjord på lever, inälvor,
havregryn, lök och olika kryddor. Den påminner i smak och konsistens om svensk pölsa, om
än lite torrare i konsistensen. Tillbehören till en riktig haggis består av potatismos, mosade
kålrötter, så kallade "neeps and tatties" (slang för "turnips and potatoes") och en liten skvätt
whisky.

Kilt och säckpipa
En kilt är ett plagg, sytt i ylle, som ser ut som en kjol,
som bärs av män i alla de keltiska folken, inte bara i
Skottland. Den detalj som i första hand skiljer en kilt
från en kjol är att den inte har någon lodrät söm, utan
hålls ihop av ett spänne. Eftersom inte kilten har några
fickor så bärs en liten väska frampå magen. Det går åt
cirka 7 meter tyg för att göra en kilt.
Fram till mitten av 1800-talet var det speciella
mönstret, tartanen, förknippad med regioner snarare
än klaner. Detta eftersom mönstren tillverkades av
lokala väverier och använde de naturliga färgämnen
som fanns i det området. Det var alltså inte förrän mot
slutet av 1800-talet som tartaner blev förknippade med
specifika skotska klaner eller familjer, eller
organisationer som har (eller vill ha) anknytning till det
skotska kulturarvet.
Eftersom kiltarna i mångt och mycket har blivit en symbol för broderskap, existerar de inom
bland annat studentlivet och inom vissa ordenssällskap.
Kiltens historia
Kiltens historia sträcker sig minst till slutet av 1500-talet. Trots att kilten är en symbol för
traditionell klädnad i det skotska höglandet är denna traditions nationella tillhörighet relativt
ung. Det var först under 1800-talets romantik kilten började förknippas med skottar och blev
så småningom adopterad av folket i låglandet och av skottar som bodde utomlands, främst i
USA. Andra keltiska folkslag (som till exempel irländare eller walesare) har också låtit kilten
bli en del av den nationella kulturen, även om i mindre utsträckning. Kjolar som var
besläktade med kiltar hade för länge sedan blivit glömda i andra kulturer där de var vanliga
förr såsom i Gallien och Skandinavien.
Själva ordet kilt kommer från skotska "kilt" i betydelsen "att kjola plagg runt kroppen".
Skotskan verkar i sin tur ha lånat ordet från fornnordiska nybyggare. Traditionellt bär man
inte några underkläder under kilten.
Moderna kiltar
Moderna kiltar har börjat dyka upp på klädmarknaden i Skottland, och Nordamerika i olika
material, som läder, denim, manchester, och bomull. Dessa kan vara utformade som helg-
eller vardagskläder, för sport och fritid eller arbetskläder. Vissa liknar de traditionella kiltarna,
medan andra mer ser ut som långa fritidsshorts och har fickor för verktyg.
Säckpipa
Säckpipa är ett musikinstrument av skalmejatyp som spelats ända sedan omkring 4000 f.kr. i
Egypten, ursprunget är oklart men tros vara mellanöstern. Säckpipan var spridd över hela
Europa under medeltiden och åtnjöt under 1600- och 1700-talen popularitet även vid
Europas hov, (ofta i romantiska sammanhang, då instrumentet också har kopplats ihop med
herdar och deras yrkesutövning.) Senare har den i Sverige mest överlevt i Västerdalarna och
norra Värmland, för att slutligen helt dö ut i början av 1900-talet. Med ledning av de gamla

instrument som bevarats från de områdena har dock rekonstruktioner av den svenska
säckpipan, pôsun eller dråmban, utförts av olika instrumentbyggare och spelmän. Idag är det
främst i folkmusiksammanhang som man kan få höra säckpipa. Fortfarande förknippas
säckpipan gärna med Skottland och marschmusik. Olika säckpipetyper finns dock än idag i
nästan samtliga europeiska länder, starka traditioner finns exempelvis på Irland, i Frankrike,
Spanien, Bulgarien och Ungern.

Edinburgh Castle
Edinburgh Castle ligger på klippan Castle Rock högt över staden Edinburgh, Lothian,
Skottland. Slottets äldsta byggnad är St Margarets kapell, från 1100-talet. Slottet är en
blandning av fästning och renässanspalats. Många av 1500-talsinteriörerna i Kungsvåningen
är rekonstruktioner. Där födde drottning Maria Stuart sonen James VI. Slottet fungerade som
garnison och fängelse in på 1900-talet.
Idag finns en del av stadens garnison kvar i vissa byggnader. Därutöver finns en rad museer.
Skottlands kronjuveler (The ancient Honours of Scotland) visas i slottet sedan 1818 och
sedan 1996 visas även Stone of Scone.
The National War Memorial är en minnesbyggnad där man samlat namnen på alla skottar
som omkom i Första och Andra världskriget.
Klockan 13 varje dag, utom söndagar, avfyras the One o'clock gun från slottets norra del.
Edinburgh Military Tattoo hålls varje sommar utanför slottsmurarna.
Sconestenen (Stone of Destiny)
Sconestenen, även känd som Ödesstenen eller Kröningsstenen (det förra namnet refererar
dock ibland till Lia Fáil), på engelska Stone of Scone, är ett sandstensblock som förvarades i
det nu förfallna klostret i Scone, nära Perth, Skottland. Den är även känd som Jakobs
kuddsten, Jakobs pelarsten och som Taniststenen.
Enligt traditionen skulle den vara den sten som patriarken Jakob haft som huvudkudde, som
beskrivs i Första Mosebok. Den ska ursprungligen ha använts som kröningssten hos de
tidiga dalriadaskottarna då de var bosatta i Irland, och ska enligt legenden ha förts till
Skottland av Fergus Mòr. Då de invaderade Kaledonien sägs det att de tog med sig den för
det syftet. En annan teori är att den användes som ett resealtare av S:t Columba på hans
missionsresor genom vad som nu är Skottland. Säkert är att sedan Kenneth I av Skottlands
tid, omkring 847, har skotska kungar suttit på stenen under sina kröningsceremonier. Vid
denna tid fanns stenen i Scone, norr om Perth.
Kung Edvards stol och kröningsstenen
1296 erövrades stenen av Edvard I av England som krigsbyte och togs till Westminster
Abbey, London, England, där den placerades i kröningsstolen, känd som Kung Edvards stol
på vilken engelska regenter satt för att symbolisera sin makt över Skottland såväl som
England. Det finns dock vissa tvivel om huruvida Edvard I verkligen kom över den riktiga
stenen – det har föreslagits att munkarna i Scone Palace gömde den verkliga stenen i floden
Tay eller grävde ned den på Dunsinane Hill. Om detta är sant är det möjligt att de engelska
trupperna lurades att ta fel sten, vilket skulle kunna förklara varför historiska beskrivningar
om den gamla stenen uppenbarligen inte stämmer med den sten som nu anses vara den
äkta stenen. Om munkarna gömde den gamla stenen gjorde de det väl, eftersom den aldrig
återfunnits (även om Tempelherreorden hävdar att de har den äkta stenen).
1328, som en del i ett fredsfördrag mellan Skottland och England känt som
Northamptonfördraget, gick Edvard III med på att lämna tillbaka stenen till Skottland. Detta
gjordes dock inte.

Stöld och förstörelse
På juldagen 1950 beslutade sig en grupp skotska studenter (Ian Hamilton, Gavin Vernon,
född 11 augusti 1926, död 19 mars 2004, Kay Matheson, född 1928, och Alan Stuart) att
lägga beslag på stenen från Westminster Abbey och återbörda den till Skottland. De råkade
dock tappa stenen och den bröts i två bitar. Efter att ha gömt stenen i Kent i några veckor,
tog de sig genom vägspärrarna vid gränsen och kom till Skottland med stenen, som de hade
gömt bak i en lånad bil. Stenen överlämnades sedan till en politiker i Glasgow som såg till att
den blev professionellt lagad och säkert gömd. Stora spaningsinsatser genomfördes av
brittiska myndigheter efter stenen, men misslyckades. Tidigt i april antog skottarna att
myndigheterna skulle böja sig inför den skotska opinionen och inte ta tillbaka stenen till
England och den flyttades därmed från det säkra gömstället till altaret i Arbroath Abbey 11
april 1951. Men så fort Londonpolisen fick reda på var den befann sig, forslades stenen utan
ceremonier till Westminster, något som skadade den engelsk-skotska relationen ytterligare.
Senare cirkulerade rykten om att kopior gjorts av stenen och att den till England tillbakatagna
stenen inte alls var originalet.
Återbördad till Skottland
1996 beslutade den brittiska regeringen att stenen skulle återlämnas till Skottland och 15
november 1996, efter en överlämningsceremoni forslades den till Edinburgh Castle där den
har förblivit sedan dess. Edinburgh Castle är det militära högkvarteret för den brittiska armén
och många skottar har framfört att stenen borde förvaras på en mindre symbolisk plats.
Stenen får användas i Westminster Abbey för framtida kröningsceremonier.

Bilder från resorna
Edinburgh Castle, bild tagen utanför hotellet i Edinburgh
Traditionell skotsk frukost; Potatis Scones, vita bönor, ägg, haggis, tomat, championjoner,
bacon, toast, kaffe och juice. Det serveras även internationell frukost.

Entrén till Freemason Hall, på St George Street i Edinburgh.
Entrén till Marys Chapel No 1 – The Lodge of Edinburgh, i Edinburgh.

Entrén till domkapitlet i Kilwinning.
Entrén till Mother Kilwinning No. 0.

Bra restaurang precis utanför logen i Kilwinning.
Rosslyn Chapel

Enligt en guide på museumet hos Mother Kilwinning, var Kilwinninglogen först i världen med
att utfärda frimurarpass. Man utfärdade passen till bröder som skulle tjänstgöra i världskriget,
för det fall de skulle bli tagna av fienden, fanns det hopp om att de skulle bli skonade.
Istället för nutida ordförandeklubba använder logerna i Skottland en Maul, som har koppling
till de första logerna i Skottland. Denna Maul är tillhörde den gamla logen i Kilwinning.