L O G E N - Byar i Kalix

följa människosläktet utan hänsyn till det jättelika slöseriet med mänskliga resurser som
följer.
Den 9/10 aug 1930 håller man sommarfest "Basar" på Björknäs för att stärka kassan och för
att få en grundplåt till ett eget ordenshus.
Man varierar mötesformerna genom att hålla möten hemma hos de medlemmar som kan ta
emot. Värdfolket bjuder på kaffe och deltagarantalet är måttligt 10-20 pers.
Den 30/4 1932 firar man Valborg och åhörde Radions valborgsmässofirande med Sven
Jerring. Radion var dåförtiden en attraktion och tydligen hade man då också fått en högtalare
istället för hörlurar som tidigare.
Mötesaktiviteter fanns alltid förberedda syns det. Kvartettsång, våfflor och kaffe, lekar,
nyårsvakor, solosång, uppläsningar och mycket annat. På somrarna hade man utflykter till
Backholmen vid älven, till andra loger eller till Månsbyn. Man höll dock på den rituella delen
även i nya förhållanden.
En godtemplarflagga ville man ha att hissa vid festliga tillfällen.1925 beslutade man att köpa
material till en kostnad av 20:- och Gunhild Johansson och TheaÖqvist erbjödosig att sy den.
Den blev också klar och invigdes med festlig sång och tal.
Bildningsarbetet betonades alltjämt och biblioteket utvecklades så att nya skåp efterhand
måste beställas. Det kunde på trettitalet också få inrymmas i en av skolsalarna och lärarna
övertog handhavandet och utlåningen.
Vid mötena diskuterades kvinnans ställning i samhället och inom nykterhetsrörelsen.
"Kvinnan har lika stor uppgift att fylla inom samhället och rörelsen som mannen.
Hon skall arbeta för att komma i likställighet med mannen och intressera sig för de ideella
uppgifter han arbetar för"
I verksamhetsberättelsen för 1933 redovisar cirkeln 733 bokband och 882 boklån av 77
låntagare. Ett år senare var boksamlingen ett femtital verk större och låntagarna flera.
Man protesterade mot ökning av motboksransonen och gjorde andra uttalanden av
nykterhetsfrämjande art vilka sändes till vederbörande instanser.
Den 28/11 1926 avstyrkte man upprättande av spritbutik i Kalix. Det fanns Systembolag i
Haparanda med ombud i Kalix som tog emot beställningar.
Nykterhetsfolkets dag firades regelbundet, ofta med talare och försäljning.
Det var vanligt att man anlitade föredragshållare från Luleå och Boden och präster från Kalix
och Töre som visat intresse för nykterhetsfrågan.
Det s.k. Brattsystemet som kom på tjugotalet innebar att den som ville köpa sprit måste ha en
tillstånsbok "Motboken" med en ranson beroende på inkomst och samhällsställning. En till
fyra liter sprit per månad. Kvinnorna hade ingen eller liten ranson. Intyg om god vandel
behövdes för motbok.
Nykterhetsrörelsen agiterade för ett rusdrycksförbud och en folkomröstning genomfördes i
Sverige 1922 där spritvännerna fick majoritet.
Sen kom Brattsystemet.
Trettiotalets arbete och strävanden i logen gick mycket ut på att skaffa en mötes och
samlingslokal i byn. John Lindbäck, Gustav Dahllöv, Theodor Isaksson, Manne Carlsson och
Manne Person var de som främst förberedde logen i det hänseendet. Logens kvinnliga
medlemmar stödde dessa ansatser genom att ställa upp i arbetet att skaffa pengar till projektet.
Men det var trångt om pengar i hela samhället under den lågkonjunktur som detta årtionde
förlamade kommuner och näringsliv.
5