Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
”Nåväl, klä på dig ordentligt idag bara. Det har regnat i natt och<br />
det är nog ganska blött ute.”<br />
<strong>Noihvo</strong> klättrade upp till sitt sovloft och bytte <strong>om</strong> till vardagskläderna;<br />
tunna ylleplagg underst, och utanpå det jacka och byxa från<br />
skinnet av en älg s<strong>om</strong> hennes far hade tagit förra året, och s<strong>om</strong> hennes<br />
mor och moster, Raanji, hade hjälpts åt att sy. Raanji var bättre på<br />
läderarbete än Naimo, men hennes mor var bättre på detaljer. Både<br />
jackan, byxan och de tillhörande stövlarna var mycket vackra och var<br />
utsmyckade med både graverade och ditsydda detaljer. På framsidan<br />
fanns det an avbildning av den jaktscen med älgen och Toisteli s<strong>om</strong><br />
var källan till kläderna, och på ryggen fanns det traditionella korpikalla-tecken<br />
s<strong>om</strong> hade en beskyddande effekt. Längs med ärmarna<br />
på jackan fanns det vitnerskrift s<strong>om</strong> Kyllakka hade skrivit åt henne;<br />
de skulle hjälpa henne lite i att väva vitnern, hade han sagt. På byxorna<br />
fanns det flätade grenar och blad från olika träd blandat med<br />
bilder på stjärnorna s<strong>om</strong> hon så intresserat tittade på nästan varje<br />
natt. Stövlarna var dekorerade med löpande hjortar och harar. Hela<br />
utstyrseln hade tagit över en vecka, bara för hennes mor och moster<br />
att färdigställa, och först hade <strong>Noihvo</strong> inte vågat använda den, i<br />
rädslan att förstöra den. Men hon hade blivit tillsagd att den inte<br />
gjorde mycket nytta liggandes hoppackad uppe på loftet, och att både<br />
Naimo och Raanji skulle bli väldigt glada över att se henne i den.<br />
Så hon hade tagit fram den och använde den lite då och då, och den<br />
visade sig vara riktigt tålig; den såg nästan ut att vara s<strong>om</strong> ny fortfarande.<br />
När hon gick ut med den för första gången så märkte hon att<br />
många tittade på henne, men inte på hennes ansikte och hår s<strong>om</strong><br />
vanligt, utan på hennes kläder. Detta hade k<strong>om</strong>mit s<strong>om</strong> en lättnad<br />
för <strong>Noihvo</strong>; hon hade hud svart s<strong>om</strong> korpens fjädrar och långt hår<br />
vitt s<strong>om</strong> snön på grantopparna <strong>om</strong> vintern. Hon hade aldrig sett någon<br />
annan alf s<strong>om</strong> hade det; det vanliga var mörkt eller svart hår<br />
med ganska blek hy. Hon hörde ibland viskningar bak<strong>om</strong> hennes<br />
rygg, men hon skulle inte bry sig <strong>om</strong> dem, sade mor. Viskningar <strong>om</strong><br />
Stjärnfödda och Ihana, s<strong>om</strong> <strong>om</strong> de namnen betydde någonting. En<br />
gång hade till och med en granne k<strong>om</strong>mit in i deras stuga när hon<br />
inte trodde att <strong>Noihvo</strong> var där. I själva verket satt hon på taket och<br />
studerade stjärnorna, s<strong>om</strong> hon så ofta gjorde.<br />
”Det går rykten <strong>om</strong> att hon har ljusalfernas blod i sina ådror”, sade grannen.<br />
10