Riksintressen i Norrköpings kommun

Riksintressen

i Norrköpings Kommun

Bilaga till Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping

- antagen 2010

Riksintressen

Tidigare Naturresurslagen och numera Miljöbalken

(MB), 3- 4 kap, gör det möjligt att peka ut

geografiska områden av särskild betydelse för

vissa enskilda samhällsintressen. Sådana områden,

som är av värde för hela landet kallas riksintresse.

Dessa värden kan inte kommunen ensam besluta

om, utan det är också en fråga för staten. Vad

gäller riksintressen enligt fjärde kapitlet utgörs

de av geografiska områden, med värden av sådan

vikt, att de nämns specifikt i lagtexten. Utpekade

Natura 2000-områden regleras också sedan den 1

juli 2001 i fjärde kapitlet, och ska betraktas som

riksintressen.

Text: Johan Mases och Jan Eklund

Grafisk form och foto: Martin Heidesjö och Linda Gårlin

Tryck: Larsson offsettryck AB, Linköping

Riksintressen skall skyddas mot åtgärder som kan

vara till påtaglig skada för det aktuella värdet. På

detta sätt vill man åstadkomma en god hushållning

med värdefulla mark- och vattenresurser.

Översiktsplanen ska redovisa områden av

riksintresse och hur riksintressena tillgodoses.

I Norrköpings kommun finns områden som är av

riksintresse för yrkesfiske, naturvård, friluftsliv,

kulturmiljövård, energiproduktion, vägar, luft-

samt sjöfart. Däremot finns inga områden som

omfattas av riksintresse för totalförsvaret eller

riksintresse för ämnen och material.

341 298

Larsson Offsettryck

Innehållsförteckning:

1. Yrkesfiske

2. Natur

3. Friluftsliv

4. 4 kap Miljöbalken

5. Kulturmiljövård

6. Energi- och industriell produktion

7. Vägar

8. Järnvägar

9. Luftfart

10. Sjöfart

11. Totalförsvaret

3

3

8

9

10

16

16

17

18

18

19

1. Yrkesfiske

Riksintresse för yrkesfisket regleras i Miljöbalkens

3 kapitel 5§ och utpekas av Fiskeristyrelsen. Enligt

MBs 3 kap 5§ skall ”områden som är av riksintresse

för rennäringen eller yrkesfisket skyddas mot

åtgärder som ”kan påtagligt försvåra näringarnas

bedrivande”

I Norrköpings kommun utgör, enligt fiskeriverket,

Glan och Bråviken riksintresse för yrkesfisket.

Motiv:

Enligt Fiskeriverket är Glan och Bråviken av

riksintresse för yrkesfisket på grund av att de utgör

värdefulla fångstområden. Som utgångspunkt för

bedömningen av inlandsvatten anger Fiskeriverket:

”Eftersom fisket i de mindre sjöarna, liksom

i det småskaliga kustfisket ofta kombineras

med egenförädling och hemmaförsäljning är

det värde som fisket genererar betydligt högre

än förstahandsvärdet. Antalet fiskare utvisar

då att man med eget fiske i kombination med

hemmaförsäljning och i vissa fall i kombination med

enklare eller mer avancerad restaurangverksamhet

kan leva på vad fisket ger. Alla sjöar som hyser

minst två yrkesverksamma fiskare bör klassas

som riksintresse i egenskap av fångstområden för

yrkesfisket”.

Säkerställande:

Områden som utgör riksintresse för yrkesfisket bör

skyddas från åtgärder som kan innebära påtaglig

skada på riksintresset.

2. Natur

Riksintresse för naturvården regleras i Miljöbalkens

3 kapitel 6§ och utpekas av Naturvårdsverket. I de

fall som fiskeområde berörs ska Naturvårdsverket

samråda med Fiskeristyrelsen. Hänsyn till

naturvården och den biologiska mångfalden är

en viktig del i en långsiktig samhällsplanering.

En utarmning av naturen leder på sikt till en

samhällsekonomisk förlust.

Före industrialismen av jordbruket hölls markerna

öppna med hjälp av bete och slåtter, vilket gynnat

artrikedomen. Detta samband är viktigt att förstå

liksom att man arbetar för en ökad artrikedom

genom informationsspridning, underhåll och

skyddsåtgärder.

2.1 Vångaförkastningen

Värdeomdöme:

Vångaförkastningen är en mycket framträdande

landskapsform. Förkastningsområdet är av

utomordentligt stort pedagogiskt värde och är

dessutom ett klassiskt område inom svensk

geovetenskap.

Förutsättningar för att områdets naturvärden

skall bibehållas:

Naturvärdena kommer att bestå om området

undantas från ingrepp som t ex anläggningar,

bebyggelse (i allt väsentligt), omföring av lövskog

till barrskog samt täkt.

Säkerställande:

Naturvårdsprogam, Norrköpings kommun, 2002.

3

Norrköping kommuns ställningstagande:

Området skall skyddas mot åtgärder som påtagligt

kan skada naturmiljön.

2.2 Leonardsberg

Värdeomdöme:

De ovanligt stora isräfflorna saknar motstycke i

Östergötlands län.


skall bibehållas:


undantas från ingrepp som t ex sprängning,

anläggningar och bebyggelse.

Säkerställande:





2.3 Skiren

Värdeomdöme:

Skiren med dess rödingbestånd och glacialrelikter

utgör en utomordentligt värdefull och skyddsvärd

naturmiljö. Söder om Dalälven finns endast cirka

20 naturliga rödingbestånd.


skall bibehållas:


undantas från ingrepp som t ex föroreningsutsläpp,

gödsling, stora hyggen och bebyggelse. Inplantering

av främmande rödingmaterial eller andra djurarter

bör ej ske.

Säkerställande:



Naturvärdet ska skyddas mot åtgärder som

påtagligt kan skada naturmiljön. Området berörs

av utredningskorridor för höghastighetståg,

Ostlänken. Riksintresset för naturvård ska så långt

som möjligt beaktas i det fortsatta planerandet för

Ostlänken.

2.4 Getåravinen

Värdeomdöme:

Den mäktiga och välutbildade ravinen utgör en

utomordentligt värdefull och skyddsvärd naturmiljö

med ytterst få motsvarigheter i Östergötland.


skall bibehållas:


undantas från ingrepp som t ex täkt, utfyllnad,

schaktning, bebyggelse, anläggningar.

Säkerställande:





2.5 Fjällmossen

Värdeomdöme:

Det vidsträckta och så gott som orörda

myrkomplexet med sin rika fågelfauna utgör en

utomordentligt värdefull och skyddsvärd naturmiljö

med få motsvarigheter i Östergötland.


skall bibehållas:

Naturvärdenakommerattbeståomområdetundantas

från ingrepp som t ex täkt, dikning, gödsling samt

avverkning på mindre fastmarksholmar. Brynet

kring myren bör ej avverkas.

Säkerställande:

Ingår i Natura 2000 (SE0230157).

Naturreservat 1999.

Naturvårdsprogram, Norrköpings kommun, 2002.




2.6 Bråvikens förkastningssystem

Värdeomdöme:

Den långsträckta, mäktiga och mycket framträdande

Bråvikenförkastningen utgör en utomordentligt

värdefull och skyddsvärd naturmiljö. I branter och

på krön finns bitvis en mycket intressant flora och

fauna. Förkastningsbranten är ett klassiskt område

inom svensk geovetenskap.


skall bibehållas:


undantas från ingrepp som t.ex. anläggningar,

bebyggelse, täkt samt avverkning i branter och på

krön.

Säkerställande:

Marmorbruket ingår i Natura 2000 (SE0230354).

Delar av branten är säkerställd i Bråvikenbrantens-

och Kvarsboklints naturreservat bildade 2007.

4





2.7 Södra Bråviken

Värdeomdöme:

Svensksundsviken med sina vidsträckta

strandängar och vassområden samt mycket rika

fågelliv, framför allt under vår- och höststräcket,


naturmiljö. Strandängar av motsvarande storlek

finns troligen inte på svenska östersjökusten.

Ållonöfjärden med dess stora ansamling av sjöfågel


naturmiljö. Fjärden har troligen få motsvarigheter

i Östergötland. Den uppfyller för vigg, brunand

och grågås kriterierna för en internationell viktig

rastlokal. De tämligen stora strandängsområdena

med sin karaktäristiska flora utgör en mycket

värdefull och skyddsvärd naturmiljö.


skall bibehållas:

Svensksundsviken är naturreservat, området sköts

enligt fastställd skötselplan. Naturvärdena kommer

att bestå om området vid Ållonöfjärden undantas

från alla ingrepp som kan påverka naturmiljön

negativt. Fortsatt hävd av strandängar är av största

vikt.

Säkerställande:

Naturreservat 1981 (Svensksundsviken).

Svensksundsviken och Ållonöfjärden ingår i

Natura 2000 under namnet Södra Bråviken.

Området är sedan 2001 ett av Sveriges 51

RAMSAR-områden (Convention on wetlands).





2.8 Slätbakens förkastningssystem

Värdeomdöme:

Det långsträckta, mäktiga och komplexa

förkastningssystemet med sin bitvis mycket

intressanta fauna och flora utgör en mycket värdefull

och skyddsvärd naturmiljö med få motsvarigheter i

Östergötland.


skall bibehållas:


undantas från ingrepp som t ex anläggningar,

bebyggelse, täkt samt avverkningar i branter och

på krön.

Säkerställande:


Delar av området är säkerställt i Norrkrogs

naturreservat.

Östra delen av Norrkrogs naturreservat ingår i

Natura 2000 (SE0230181).




2.9 Östergötlands skärgård

Värdeomdöme:

Den vidsträckta och finskurna Östgötaskärgården

med sin mångfald av naturmiljöer, med flera

sällsynta och hotade arter, är en helt unik miljö av

utomordentligt stort naturvärde och synnerligen

skyddsvärd.

Förutsättningar för att områdets naturvärden skall

bibehållas:

De värdefullaste naturområdena i skärgården finns

redovisade i naturvårdsplanen. För var och ett av

dessa finns angivet under vilka förutsättningar som

naturvärdena kommer att bestå. Naturreservaten

sköts enligt skötselplaner.

Säkerställande:

I skärgården finns drygt 20 naturreservat och mer

än 50 fågelskyddsområden. Huvuddelen av dessa

ingår även i Natura 2000.





2.10 Jakobsdalsberget

Värdeomdöme:

Jakobsdalsberget hyser mycket värdefulla

bildningar av högsta kustlinjen. Dessa är de enda

inom den mellansvenska israndzonen i östra

Sverige. Berget är vidare en av de få kalottbergen

inom denna naturgeografiska region.

5


skall bibehållas:


undantas från täkt, sprängning, schaktning,

markskador och anläggningar.

Säkerställande:





2.11 Vagnsmossen

Värdeomdöme:

Den stora opåverkade Vagnsmossen med sin

kalmosse med strukturer utgör en utomordentligt

värdefull och skyddsvärd naturmiljö. Myren har få

motsvarigheter i Östergötland.


skall bibehållas:


undantas från dikning, gödsling, täkt och

avverkning. Brynet kring myren bör ej avverkas.

Säkerställande:

Naturvårdsprogram för Norrköpings kommun,

2002.

Ingår i Natura 2000.

Ingår i nationell myrskyddsplan.




2.12 Svärtinge udde

Värdeomdöme:

Landskapet vid Svärtinge udde är mångformigt och

har ett utomordentligt högt naturvärde. Grunden för

detta är den naturliga gräsmarksvegetationen med

lång hävdkontinuitet, grova träd samt geologiskt

intressanta inslag. Områdets kulturhistoria sträcker

sig så långt bak som 2000 år. Här finns välbevarade

fornlämningar som t ex fornåkrar och stensträngar.

Området ingår idet europeiska nätverket för

skyddsvärd natur, Natura 2000, och är av nationellt

intresse för naturvården.


skall bibehållas:

Alla åtgärder som kan skada områdets naturvärden

skall undvikas. För bibehållande av naturvärdet

bör området fortsätta hävdas genom slåtter och

bete. En skötselplan finns för området.

Säkerställande:

Området ingår i den nationella bevarandeplanen

för odlingslandskapet: 81-29. Området ingår

också i Östergötlands läns bevarandeplan för

odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden:

150.

Området ingår i Natura 2000.

Naturvårdsprogram, Norrköping kommun, 2002.




2.13 Björnsnäs

Värdeomdöme:

Björnsnäs ängar är ett stort område och utgör

en mosaik av den öppna markens mest artrika

vegetationstyper. Havsstrandängarna och en

kalkfuktängsdominerad betesmark uppvisar en

mångformighet, artrikedom och förekomst av

sällsynta växtarter som har få motsvarigheter

i Östergötland. Området har ett mycket högt

naturvärde och är även av stor betydelse som

fågellokal med bl a brun kärrhök. Floran är

exklusiv och artrik och påvisar långvarig hävd

och frånvaro av gödsel. Området ingår i Nationell

bevarandeplan för odlingslandskapet samt är av

Riksintresse för naturvården.


skall bibehållas:

Alla åtgärder som kan skada områdets naturvärde

skall undvikas. För bibehållande av värdena bör

området hävdas, hållas fritt från inväxande buskar

och sly samt undantas från gödselpåverkan.

Säkerställande:


för odlingslandskapet: 81-31. Området ingår också

i Östergötlands läns bevarandeplan för odlingslandskapets

natur- och kulturmiljövärden: 155.




2.14 Duvhult-Nybygget

Värdeomdöme:

De varierande och lövrika hagmarkerna kring

Duvhult och Nybygget är ovanligt goda exempel

på naturliga och artrika gräsmarker i norra

skogsbygden och har få motsvarigheter i länet.

6

Förekomsten av i regionen mycket ovanliga arter

som slåttergubbe och fältgentiana stärker värdet.

Hagmarkerna ingår i det Europeiska nätverket för

skyddsvärd natur, Natura 2000 och är av nationellt

värde för naturvården. Området ingår dessutom i

Nationell bevarandeplan för odlingslandskapet

samt är av Riksintresse för naturvården.


skall bibehållas:


skall undvikas. För bibehållandet av värden bör

området hävdas genom slåtter och bete.

Säkerställande:




odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden

nr: 148. Området ingår i Natura 2000.




2.15 Finnkärr

Värdeomdöme:

Hagmarkerna kring Finnkärr utgör ett exempel

på betesmark i mager skogsbygd med mycket

få motsvarigheter i länet. Objektet är av högsta

bevarandevärde. De naturliga betesmarkerna är

ovanligt välhävdade och har en rik flora med

den rödlistade skogsklockan samt ett flertal

hävdgynnade arter. Området ingår i Nationell

bevarandeplan för odlingslandskapet samt är av

Riksintresse för naturvården.


skall bibehållas:



området hävdas, hållas fritt från inväxande buskar

och sly samt undantas från gödselpåverkan.

Säkerställande:





nr: 153.




2.16 Mauritsberg

Värdeomdöme:

Strandängarna vid Mauritsberg har ett mycket högt

bevarandevärde med sin representativa och artrika

flora. De välhävdade ängarna har stor betydelse för

häckande och rastande fåglar. I området finns även

gamla ekar. Området ingår Nationell bevarandeplan

för odlingslandskapet samt är av Riksintresse för

naturvården.


skall bibehållas:



området hävdas, inväxande buskar och sly röjas

bort samt undantas från gödselpåverkan.

Säkerställande:


för odlingslandskapet: 81-165.

Området ingår också i Östergötlands läns

bevarandeplan för odlingslandskapets natur- och

kulturmiljövärden nr: 181.




2.17 Östermem

Värdeomdöme:

Hagmarkerna kring Östermem har ett högt

naturvärde knutet till en fin flora som dock bitvis

är gödselpåverkad. Vegetationen domineras

av rödvenhed och rödvenäng. Floran indikerar

lång kontinuitet av hävd och innehåller många

hävdgynnad arter. Området ingår i Natura 2000

och Nationell bevarandeplan för odlingslandskapet



skall bibehållas:



området hävdas, hållas fritt från buskar och sly

samt undantas från gödselpåverkan.

Säkerställande:





nr: 183.

Området ingår i Natura 2000.

7




2.18 Vittinge-Torp

Värdeomdöme:

Hagmarkerna kring Torp, Grinneby och Vittinge

utgör värdefulla naturmiljöer med mycket höga

naturvärden och har få motsvarigheter i regionen.

De välbetade och ogödslade naturbetesmarkerna

uppvisar en stor mångformighet med flera

vegetationstyper som följd. Mindre vanliga

vegetationstyper är stagghed och örtrika friskängar.

Floran är mycket artrik med mindre allmänna

arter som spåtistel och backsippa. Området ingår

Nationell bevarandeplan för odlingslandskapet



skall bibehållas:



området hävdas, hållas fritt från buskar och sly

samt undantas från gödselpåverkan. Ekarnas

naturvärden kan utvecklas om de får stå ljusöppet.

Säkerställande:





nr: 175.




Natura 2000-områden

Utöver de områden som finns förtecknade ovan

är även alla utpekade Natura 2000-områden

av riksintresse enligt ett riksdagsbeslut

2001. Riksintressena har områdesskydd och

tillståndsplikt gäller för åtgärder som kan skada

områdenas bevarandestatus. Prövning av bygglov

och förhandsbesked i Natura 2000-områden

har särskilda regler enligt plan- och bygglagen.

Även åtgärder utanför markerade områden

kan skada riksintressena vilket ska beaktas vid

tillståndsprövning

Inom Norrköpings kommun finns följande

Natura 2000-områden varav de flesta har färdiga

bevarandeplaner:

Orrkojgölarnas naturreservat

Sätramarkens naturreservat

Kvillingeförkastninges naturreservat

Rödgölens naturreservat

Lunnsjöskogens naturreservat

Glotternskogens naturreservat

Bärsjöskogens naturreservat

Erikslunds naturreservat

Marielunds naturreservat

Fjällmossens naturreservat

Bråvikenbrantens naturreservat

Kvarseboklints naturreservat

Stora Hjälmmossens naturreservat

Ljusfors naturreservat

Ribbingsholms naturreservat

Grönholmarnas naturreservat

Naturreservatet Borgs ekhagar

Naturreservatet Norrköpings ekbackar

Vrinneviskogens naturreservat

Esteröns naturreservat

Djuröns naturreservat

Svensksundsvikens naturreservat

Bråxviks naturreservat

Bråvikens naturreservat

Runstorps naturreservat

Norsholms naturreservat

Majeldsbergets naturreservat

Norrkrogs naturreservat

Rävsholmens naturreservat

Södra Lundas naturreservat

Händelö ekbackar

Bevarandeplaner för Natura 2000-områden finns

hos Länsstyrelsen i Östergötland och används vid

bedömningar beskrivna ovan.

3. Friluftsliv

Riksintresse för friluftslivet regleras i Miljöbalkens

3 kapitel 6§ och utpekas av Naturvårdsverket

efter samråd med Fiskeristyrelsen. Områden

av riksintresse för friluftslivet ska ha stora

friluftsvärden på grund av särskilda natur- och

kulturkvaliteter, ha variationer i landskapet och

god tillgänglighet för allmänheten. Urvalet av

riksintresseområden har gjorts av Naturvårdsverket

i samarbete med bl.a. länsstyrelserna.

Länsstyrelsen har redovisat Bråviken-

Kolmårdenområdet, Kolmårdens strövområde,

Östergötlands skärgård samt Göta kanal som

anläggningar/områden av riksintresse för

friluftslivet.

3.1 Bråviken – Kolmårdenområdet

Beskrivning:

8

Bråviken-Kolmårdenområdet sträcker sig från

Krokek i väster till Säter i öster och cirka 1,5

km in från Bråvikenstranden. Mot Bråviken

bildar den ca 50 m höga förkastningen en mäktig

och iögonfallande brant. Den innanförliggande

terrängen är relativt plan. Området är i huvudsak

bevuxet med barrskogen - ofta hällmarkstallskogar

- av olika ålder. Några mindre lövskogsområden

med ett rikare växt- och djurliv finns bl a vid

Marmorbruket. Vid Marielund ligger ett mindre

urskogsreservat. Från Marmorbruket och ytterligare

några platser har man en vidsträckt utblick över

Bråviken och Vikbolandet. Centralt i området

ligger Kolmårdens djurpark. Sörmlandsleden

genomkorsar området och vid Bodaviken finns bl

a bad- och campingplats.

Värdeomdöme:

Bråviken-Kolmårdenområdet med sin

mäktiga förkastningsbrant och möjlighet till

naturupplevelser utgör ett värdefullt område för

det rörliga friluftslivet.

Säkerställande:

Området berörs av riksintresse för naturvård,

Bråvikens förkastningssystem, och av riksintresse

för kulturmiljövård, Fagervik – Marmorbruket.



kan skada riksintresset.

3.2 Kolmårdens strövområde

Beskrivning:

Kolmårdsområdet är ett vidsträckt skogsområde

med stort inslag av sjöar och myrmarker. Terrängen

är sprickdalsbetingad och omväxlande. Barrskogar

av skiftande ålder dominerar landskapet helt.

Några få odlingsmiljöer som Rodga gård bildar

öppningar i skogslandskapet. Sjörikedomen är stor

och vattnet rent. Sjöarna är antingen långsträckta

sprickdalssjöar eller oregelbundna sjöar med

många vikar, uddar och öar. Myrarna är många, små

och omväxlande. I anslutning till myrmarkernas

tallrismossar och fattigkärr finns ofta småsjöar

eller gölar. Kolmårdsområdet är mycket sparsamt

bebyggt. Ett flertal kommunala anläggningar

såsom skid- och vandringsleder, badplatser m m

för det rörliga friluftslivet finns inom området.

Östgötaleden genomkorsar området.

Värdeomdöme:

Kolmårdsområdet är ett stort sjö- och myrrikt

skogsområde med goda förutsättningar för ett

mångsidigt friluftsliv.

Säkerställande:

Området berörs av riksintresseområde för natur;

Duvhult-Nybygget och Jakobsdalsberget. I området

ingår även Natura 2000 områden; Rödgölen-

Svartgölen, Glotternskogen och Bärsjöskogen.


Området berörs av utredningskorridor för

höghastighetståg, Ostlänken. Riksintresset för

friluftsliv ska så långt som möjligt beaktas i den

fortsatta planeringen för Ostlänken.

3.3 Östergötlands skärgård

Beskrivning:

Den finskurna Östgötaskärgården med sin mosaik av

vatten- och landmiljöer är unik. Östgötaskärgården

kan indelas i inner-, mellan- och Ytterskärgård

- var och en med sin speciella karaktär.

Innerskärgården utmärks av de stora öarna. Dessa

är till övervägande del barrskogsbevuxna men

inslaget av ädellövskog är påfallande rikt speciellt

kring odlingsmiljöena. Mellanskärgårdens öar är

mindre och oftast tallbevuxna. Där utanför vidtar

ytterskärgården med dess kala öar, kobbar och skär.

Tydligast utbildad är de olika zonerna i Sankt Anna

skärgård. Där är också skärgården som bredast.

Skärgårdens mångformighet skåpar underlag

för ett rikt och omväxlande växt- och djurliv.

Havsörnen och berguven är två utrotningshotade

djurarter hemmahörande i skärgårdens inre och

mellersta delar. I ytterskärgården finns fågelskären

med sitt rika fågelliv och i yttersta havsbandet

håller gråsälen till - även den en utrotningshotad

art. I skärgården finns mycket goda möjligheter

för olika typer av sjösporter, fiske, bad, natur- och

kulturstudier. Goda hamnar liksom campingplatser

och andra övernattningsmöjligheter finns på ett

flertal platser i skärgården.

Anmärkning : Området omfattar skärgårdens öar

och vatten samt kusten intill 150 m.

Värdeomdöme:

Den vidsträckta och finskurna Östgötaskärgården

med sin mångfald av naturmiljöer är en helt unik

miljö av utomordentligt stort naturvärde och av

mycket stor betydelse för det rörliga friluftslivet.

9




3.4 Göta kanal

Beskrivning:

Göta kanals östgötadel binder samman Vättern

med Östersjön via sjöarna Boren och Roxen.

Kanalen slingrar sig fram genom ett omväxlande

kulturlandskap. Utmed kanalen finns ett flertal

intressanta kulturmiljöer både sådana som är

knutna till kanalen och andra som t ex Stjärntorp

vid Roxen och Ulvåsa vid Boren. Längs långa

sträckor av kanalen går en cykelväg, I sjöarna finns

badplatser och hamnar.

Värdeomdöme:

Göta kanal är en attraktiv kultur- och fritidsmiljö

utan motstycke i landet.

Norrköpings kommuns ställningstagande:

För att tillgodose riksintresset för friluftsliv ska

möjligheterna att röra sig utmed stränderna, t ex

genom strandpromenader, bibehållas, utvecklas

och tillgodoses i samband med utbyggnad av

staden och tätorterna. Utanför tätorterna bör

strandnära områden bevaras och undantas från

bebyggelse eller anläggningar som inte tillgodoser

friluftslivets intressen.

4. 4 kap Miljöbalken

Norrköpings kommuns östersjökust berörs

av två riksintressen enligt 4 kap MB 3 och 4 §.

Från Arkösund och norrut längs kusten gäller

riksintressebestämmelserna ”högexploaterad

kust”, 4 kap MB 4 §. Söder om Arkösund gäller

iksintressebestämmelserna ”obruten kust”, 4 kap

MB 3 §.

Inom området ”högexploaterad kust”, gäller,

förutom att natur- och kulturvärden inte påtagligt får

skadas, också särskilda regler för fritidsbebyggelse

och vissa typer av industrianläggningar som

omfattas av regeringens tillåtlighetsprövning

enligt 17 kap MB.

Med kompletteringar avses sådana tillskott till en

befintlig bebyggelsegrupp, som innebär att det

av fritidsbebyggelse ianspråktagna området inte

ökar nämnvärt i omfattning, eller tillskott som

innebär en naturlig avrundning av ett befintligt

bebyggelseområde. Som komplettering räknas även

förtätning inom befintliga bebyggelseområden.

Inom området ”obruten kust”, förutom att natur-

och kulturvärden inte påtagligt får skadas, gäller

förbud mot etablering av vissa miljöstörande

anläggningar samt att friluftlivets och turismens

intressen ska prioriteras vid bedömning av olika

exploateringsföretag med mera.




5. Kulturmiljövård

Riksintresse för kulturmiljövården regleras

i Miljöbalkens 3 kapitel 6§ och utpekas av

Riksantikvarieämbetet. Det är viktigt att

uppmärksamma helheten och sammanhangen

i kulturmiljön så att viktiga karaktärsdrag och

företeelser kan bevaras. Länsstyrelsen har

vårdplaner för kulturmiljöer. Kulturmiljöer

skyddas även genom olika lagtexter, exempelvis

miljöbalken och kulturminneslagen.

Miljöbalkens (MB, SFS 1998:808)

hushållningsbestämmelser slår fast att värdefulla

natur- och kulturmiljöer skall skyddas och vårdas.

Riksantikvarieämbetet kan statusbestämma

särskilt intressanta kulturhistoriska miljöer som

riksintresse. Dessa skall skyddas mot påtaglig

skada. Biotopskyddet värnar inte bara naturvärden,

utan även kulturmiljöer.

Kulturminneslagen (KML, SFS 1988:950) gör

skydd och vård av vår kulturmiljö till en nationell

angelägenhet; ansvaret att visa hänsyn och

aktsamhet delas av alla. Den som planerar eller

utför ett arbete skall se till att skador på kulturmiljön

såvitt möjligt undviks eller begränsas. KML

innehåller bestämmelser om ortnamn, fornminnen,

byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen samt

om utförsel och återlämnande av kulturföremål.

Kulturminneslagen och Miljöbalken ger ett

generellt skydd för områdena som är utpekade

som riksintresse av Riksantikvarieämbetet.

Vissa områden har även byggnadsminnen och

andra områdesbestämmelser för deras speciella

kulturmiljö.

5.1 Göta kanal (delen i Kimstads,

Skärkinds och Tåby snr)

Motivering:

Kommunikationsmiljö med landets främsta

kanalmiljö (utförd 1810-1832), av stor

teknikhistorisk betydelse och med dominerande

läge i omgivande landskap.

10

Uttryck för riksintresset:

Kanalmiljön genom Norrköpings kommun

med omgivande landskap och bebyggelse.

Slussvaktarboställen. De planterade alléerna ger

kanalen en parkliknande karaktär. Hamn och

lastageplats vid Mem där kanalen mynnar ut i

Slätbaken. Lotsstation, lotsbostad och tullpackhus.

(Miljön berör också Motala, Söderköping och

Linköpings kommuner samt Skaraborgs län.)

I området ingår även: Mems säteri,

förvaltarbostad.


För att bibehålla kanalområdets värde från

kulturhistorisk synpunkt bör byggnader och

tekniska anläggningar från den tid då kanalen

anlades eller hade betydelse för varutransporter och

som hört samman med kanalverksamheten eller

som byggts till följd av kanalen under den ovan

angivna perioden så långt som möjligt bevaras och

underhållas.

5.2 Halleby (Skärkinds sn)

Motivering:

Fornlämningsmiljö med välbevarat fossilt

odlingslandskap där en kontinuerlig utveckling

från äldre järnålder väl kan följas.


Områdets bebyggelsehistoria kan följas från äldre

järnålderns gravfält, stensträngssystem och fossila

åkermark via yngre järnåldern och medeltidens

bytomt (avhyst på 1700-talet) med tillhörande

gravfält fram till 1800-talet då den nuvarande

herrgården på Halleby f d säteri uppfördes.

Säkerställande:

För att bibehålla den öppna karaktären av

jordbruksbygd är det av största vikt att de åkrar som

finns idag brukas och att de gamla hagmarkerna

hålls öppna, allra helst genom betesdrift.



kan skada kulturmiljön.

5.3 Grensholm (Vånga sn)

Motivering:

Herrgårdsmiljö av medeltida ursprung med enhetligt

utformad och väl sammanhållen bebyggelse i

skogsbygd vid Roxens norra strand.


Grensholms herrgård med huvudbyggnad

ursprungligen från 1600- talet men i dag av

karolinsk karaktär med omgivande fransk park med

spegeldamm. Stort antal torp, många uppförda i sten

av dalkarlar under 1700-talets mitt. Senmedeltida

huvudbyggnad i sten, under 1500-talet ombyggd till

gårdskapell. Välbevarad ekonomibebyggelse från

1700- och 1800-talen, gårdsmejeri och fattighus.

Ruinen efter den medeltida borganläggningen Ål

på Slottsudden.

Säkerställande:

Det öppna landskapet kan endast bevaras genom

fortsatt brukning av marken och av betesdjur i de

gamla hagmarkerna.




5.4 Norsholm-Tångestad (Kimstads

sn)

Motivering:

Herrgårdslandskap med medeltida borgruiner och

strategiskt belägen fornborg.


Norsholms herrgård med äldre (ursprungligen från

1670-talet) och yngre (1800-tal) mangårdsbyggnad.

Det f d kronosäteriet Tångestads gård samt

till herrgårdarna hörande torpbebyggelse. De

medeltida biskopsborgsruinerna på Munkeboda

holme i Motala ström. Strategiskt belägen fornborg

vid Roxen. Omfattande ängs- och hagmarker.

I området ingår även: Tidiga betongbroar från

1900-talets början av teknikhistoriskt intresse.

Slussar, slussportar och slussvaktarbostad.

Säkerställande:

Det är av största vikt för kulturmiljön inom

riksintresset att den öppna karaktären bevaras

- att de åkrar som finns idag brukas och att de

gamla hagmarkerna hålls öppna, allra helst genom

betesdrift.

Bebyggelsen på de stora gårdarna Norsholm

och Tångestad har ett stort kulturhistoriskt

värde. Renoveringar ska utföras i samklang med

den lokala byggnadstraditionen vad gäller t ex

proportioner, fasad- och takmaterial. Vid eventuella

nybyggnationer måste bebyggelsen anpassas till

den lokala byggnadstraditionen, vad gäller t ex

11

proportioner, fasad och takmaterial.




5.5 Lövstad (Kimstads sn)

Motivering:

Odlingslandskap med monumentalt utformad

slottsanläggning och omgivande engelsk park.


Lövstads slott uppfört vid 1600-talets mitt och

med en ovanligt väl bevarad 1600- och 1700talskaraktär.

Engelsk park från omkring år 1800.

Kringbyggd ekonomibyggnad samt grindstuga.

I området ingår även: Järnåldersgravfält och en

fornborg.

Säkerställande:

Det är av stor vikt att landskapet behåller sin karaktär

av slottsegendom med ålderdomlig bebyggelsebild

och öppet landskap. Den bebyggelse som finns

kvar idag bör därför bibehållas och nybebyggelse

undvikas.


Området berörs av utredningskorridor för

höghastighetståg, Ostlänken. Riksintresset för

kulturmiljövård ska så långt som möjligt beaktas i

det fortsatta planerandet för Ostlänken.

5.6 Himmelstalund-Leonardsberg–

Skälv (Borgs och Östra Eneby snr)

Motivering:

Fornlämningsmiljö bland annat med ett av

landets märkligaste och mest omfattande

hällristningsområden från bronsåldern.


Området ligger i en central kulturbygd med lång

bebyggelsekontinuitet. Ca 300 hällristningslokaler

med över 6000 figurer samt boplatser från

bronsåldern. Gravfält och boplatser från järnåldern

anknyter till medeltida bytomter. Ringstaholms

medeltida borgruin ligger i strategiskt läge på en ö

i Motala ström.

I området ingår även: Himmelstalunds herrgård

och brunnsalong från 1700-talet, brunnshotell,

”sexstyverskrogen”, ”femöresbron” m.m.

Säkerställande:

Området är ett av vårt lands rikaste

hällristningsområden. Så gott som varje

uppstickande berghäll i riksintresset har ristningar

eller skålgropar. Området är av stort vetenskapligt

och pedagogiskt värde. Det är därför en nationell

angelägenhet att bevara och tillgängliggöra denna

värdefulla fornlämningsmiljö. Det är viktigt att den

öppna och mycket gamla jordbruksbygden, i Borgs

socken och i området Leonardsberg-Ekenberg,

bevaras. Det kan endast ske genom fortsatt

brukning av marken och skydd mot omfattande

exploateringar.



kan skada kulturmiljön. Den gemensamma

översiktsplanen för Linköping-Norrköping

föreslår utveckling av Himmelstalund mäss- och

idrottsområde med komplettering av bostäder.

Planens intentioner ska genomföras på ett sätt som

är förenligt med riksintresset.

5.7 Norrköping

Motivering:

Stads- och industrimiljö kring kraftkällan Motala

ström, som tydligare än någon annan plats i

landet speglar den industriella utvecklingen, dess

förutsättningar och den miljö detta skapat under

särskilt 1600-talet och 1800-talets senare del.


Industrianläggningar från skilda tider, även

utanför det centrala industrilandskapet, med högt

markutnyttjande, storslagna fabrikskomplex,

dammar, broar och det forsande vattnet. Stadskärnan

med enstaka bevarade medeltida drag, landets första

rätvinkliga rutnätsplan på Saltängen från 1613 och

det därmed sammanhängande Johannisborgs slott,

samt den dominerande rutnätsplanen från mitten

av 1600-talet. Den äldre stadens mer småskaliga

bebyggelse, kyrkor och offentliga byggnader och

den storstadsmässiga stenstadsbebyggelsen från

1800-talets slut.

Gaturummens och torgens karaktär och stadens

siluett. De allékantade promenaderna, och offentliga

byggnader, parker och planteringar i anslutningar

till dessa. Järnvägsmiljön och Inre hamnen, med

magasinsbyggnader, kajer, tullhus m.m. Uttryck för

de speciella ekonomiska och sociala förhållanden

som storindustrin skapade, såsom Folkparken och

12

andra donationer, bostäder för olika sociala skikt

och folkrörelsebyggnader. Kneippens kurortsmiljö

och Borgs villastad med tidstypisk plan och stora,

individuellt utformade villor på stora tomter. Röda

stadens egnahemsområde, m fl bebyggelsemiljöer

som speglar utvecklingen vid 1900-talets början.

Rester av gamla infartsvägar och andra spår av det

landskap som tidigare omgav stadskärnan.

Säkerställande:

Utöver allmänna riktlinjer och lagskyddet skall

riksintresset Norrköping tillgodoses genom de

riktlinjer som anges i Framtid Norrköping –

Översiktsplan 2002; utvecklingsplan för staden.


Stadsbilden och det befintliga gatunätet ska

bibehållas. Ny bebyggelse skall utformas med

hänsyn till miljön och med utgångspunkt från

platsen (utesluter inte nyskapande). Förändringar

av befintlig, kulturhistorisk värdefull bebyggelse

skall ske med varsamhet. Underhållsarbeten skall

utföras med traditionella metoder och material.

Bevarande och utveckling bör ske med samråd med

kulturhistorisk expertis; vid planerade väsentliga

förändringar skall samråd ske med länsstyrelsen.

Promenaderna, parkerna och övriga gröna miljöer

bevaras, vårdas och utvecklas. Vid utformningen

av anordningar mm som påverkar gatumiljön skall

hänsyn tas till platsens värden vad gäller estetik,

kultur och miljö. Många byggnader och miljöer är

också skyddade genom byggnadsminnesförklaring.

5.8 Ringstad-Grimstad (Östra Eneby

sn)

Motivering:

Fornlämningsmiljö av särskilt vetenskapligt

värde med lämningar från både äldre och yngre

järnålder.


Fornlämningarna ligger på den s k Norrköpingsåsen

som höjer sig över omgivande lermarker. De

omfattar ett stort äldre järnåldersgravfält med ett

ovanligt rikt varierat gravbestånd, intilliggande

förhistoriska husgrunder samt flera mindre

gravfält.

Säkerställande:

Det är av största vikt att landskapet bevarar

sin öppna hagmarkskaraktär, genom bete och

återkommande röjningar. Det står helt klart att de

registrerade fornlämningarna i området bara utgör

en mindre del av de som verkligen finns, vilket man

måste vara medveten om vid eventuella ingrepp i

marken.



kan skada kulturmiljön. Planen föreslår att ett

angränsande område i öster ska utredas för framtida

verksamhetsområde. En eventuell exploatering

i öster ska ske på ett sätt som är förenligt med

riksintresset.

5.9 Krokek (Krokeks sn)

Motivering:

Betydelsefull kommunikationsmiljö intill äldre

vägsträckning med förhistorisk kontinuitet.

Kloster- och kyrkomiljö från medeltiden kring

Krokeks kyrkoruin.


Platsen var en anhalt för Eriksgatan vid

landskapsgränsen. Franciskankloster omnämnt

i början av 1400-talet, kyrkoruin och kyrkogård,

gästgiveribebyggelse, gränsmarkering.

Säkerställande:

Det är mycket viktigt för områdets karaktär att

dessa öppna ytor ej tillåts att växa igen. Det är inte

mycket av den äldre bebyggelsen som kvarstår i

Krokek, desto viktigare är det att den som finns

bevaras.




5.10 Fagervik-Marmorbruket

(Krokeks sn)

Motivering:

A. Fornlämningsmiljö från yngre stenåldern av stort

vetenskapligt och forskningshistoriskt intresse.

B. Tidig industrimiljö med marmorbruk av

medeltida ursprung med bebyggelse från perioden

1700- till 1900-talen.


A. Delundersökt gropkeramisk boplats. Resultaten

från den första undersökningen lade grunden för

fasindelningen av den gropkeramiska kulturen.

B. Industrilämningar i form av stenbrott, varphögar,

13

magasin och bostadsbebyggelse.

I området ingår även delar av f d järnvägen

”Nunnebanan” från 1800-talets slut.

Säkerställande:

Marmorbruket innehåller sådana värden att

området utgör riksintresse för både dess natur- och

kulturmiljö, liksom för dess fritidsmiljö. All typ

av exploatering är med andra ord mycket känslig

i denna miljö. Ett av de största hoten mot den

riksintressanta kulturmiljön är bristande underhåll

och förändringar av bruksmiljöns byggnader.




5.11 Abborreberg (Styrstad sn)

Motivering:

Tidig sommarnöjesmiljö vid Bråvikens strand

brukat av Norrköpings förmögnare borgerskap.


Miljön omfattar: ”Sjöpaviljongen”, ”Stora Villan”

,”Kavaljersflygeln”, lusthuset ”Fåfängan”, anlagd

trädgård samt uthus och bodar tillkomna under

perioden 1820-1880.

Säkerställande:

Det är av stor vikt, att landskapet runt luststället får

behålla sin karaktär och inte väsentligen förändras.

Området får inte ytterligare bebyggas och framtida

sommarstugebebyggelse bör helt undvikas i miljön.

Strandmiljön skall lämnas orörd och ej bebyggas

med bryggor och andra strandknutna anläggningar.

Skogsområdet väster och söder om Abborreberg

måste vårdas och totalavverkning undvikas. Den

hävdade f d parkmarken närmast luststället ska

underhållas och ingen igenplantering med skog

ska tillåtas.




5.12 Ållonö (Östra Stenby sn)

Motivering:

Herrgårdsmiljö med förhistorisk bruknings-

och bosättningskontinuitet som åskådliggör

godsbildningsprocessen genom avhysningen av

två byar.


Huvudbyggnad av senmedeltida ursprung, som

brändes av ryssarna 1719. Under tidigt 1900-tal

återställd efter avbildning ur Dahlberghs Sueciaverk,

omgivande trädgård och park. Olöbys stora,

avhysta bytomt, Eneby avhysta bytomt samt två

yngre järnåldersgravfält.

Säkerställande:

Det är av stor vikt, att landskapet behåller sin

karaktär av slottsegendom med ålderdomlig

bebyggelse och öppet landskap. Hotbilden utgöres

av förtätning och förändring av bebyggelsebilden.

Ytterligare nybebyggelse bör undvikas inom

området. Varsamhet bör beaktas vid renovering

och ombyggnad av husen inom området.




5.13 Dagsberg (Dagsbergs sn)

Motivering:

Sockencentrum i dominerande läge med av skiftena

relativt opåverkad tät bybebyggelse. Kringliggande

byar och omfattande fornlämningsmiljöer från

järnåldern.


Gårdarna ligger grupperade runt kyrkan vars

äldsta delar härrör från medeltiden. Enstaka

fornlämningar går tillbaka till bronsålder, vid byn

finns stora gravfält från äldre och yngre järnåldern

och vid anslutande byar ett flertal större och

mindre gravfält samt stensträngar, totalt finns ca

850 gravar. Kyrkby med skola, ålderdomshem och

manbyggnader.

Säkerställande:

Det är av största vikt för kulturmiljön i riksintresset

att det öppna landskapet omkring Dagsbergs

kyrkby även fortsättningsvis brukas och på så

vis hålls öppet. Nya hus ska helst lokaliseras till

traditionella lägen för bebyggelsen och man bör

undvika spridd bebyggelse i det öppna landskapet.




5.14 Tingstad (Furingstads,

Tingstads och Tåby snr)

Motivering:

Centralbygd och herrgårdslandskap med rikt

sammansatta fornlämningsmiljöer.


De närmare 1000 fornlämningarna består av

14

storhögar, gravfält, boplatser, stensträngssystem

och flera runstenar framför allt från bronsålder och

äldre järnålder. Almstad herrgård från tidigt 1700tal

med avhyst bytomt. Nyckelby herrgård från

1700-talet. Restads, Kummelbys och Gullbergs

byar med intilliggande stora järnåldersgravfält.

Stora Grönhögs by med bevarad bykärna och 1800talsbebyggelse.

Grönhögs ursprungliga tingsplats

där senare Tingstads sockencentrum växte fram.

Medeltida kyrka, sockenstuga och skola.

Säkerställande:

Det är av stort pedagogiskt och vetenskapligt

värde att hagmarkerna hålls röjda eller betade

så att fornlämningarna på ett tydligt sätt syns i

terrängen. Det största hotet mot kulturmiljön inom

riksintresset är igenläggning av jordbruksmark,

samt omfattande exploateringar. För att bibehålla

den öppna karaktären av jordbruksbygd är det av

största vikt att de åkrar som finns idag brukas och

att de gamla hagmarkerna hålls öppna, allra helst

genom betesdrift.




5.15 Jämjöborg – Onsten (Östra

Husby och Östra Stenby snr)

Motivering:

Rikt sammansatt fornlämningsmiljö i huvudsak

från äldre järnålder med två av landskapets

märkligaste fornborgar.


Fornborgen Jämjöborg (även kallad Ormsten)

med mycket kraftiga vallar har karaktären av

tillflyktsplats. Onstens fornborg kan betecknas

som befäst gård med kraftiga kulturlager, utanför

vallen finns lämningar efter ett vallgravsinhägnat

boplatsområde. Gravfält, boplatser med

skärvstenshögar och stensträngssystem.

Säkerställande:


jordbruksbygd är det av största vikt att de åkrar som

finns idag brukas och att de gamla hagmarkerna

hålls öppna, allra helst genom betesdrift. Det är

av stor vikt för landskapsbilden att detta område

med fornborgen, de många stensättningarna och

skärvstenhögarna hålls öppna, allra helst genom

betesdrift. Detta gäller också gravfälten inom

riksintresset, som i de flesta fall är igenväxande.

För att kulturmiljöns karaktär ska bevaras är

et av största vikt att ombyggnader eller nya

byggnader underordnar sig den nuvarande

bebyggelsestrukturen och byggnadstraditionen.

Bebyggelsen ska i möjligaste mån anpassas till

den lokala byggnadstraditionen vad gäller t ex

proportioner, fasad- och takmaterial. Det är också

av stor betydelse att byggnadens grund anpassas

till markens lutning, inte tvärtom.




5.16 Skamby-Linneberga-Bjärstad

(Kuddby och Å snr)

Motivering:

Rikt sammansatt fornlämningsmiljö med ett

ovanligt gravfält.


Spridda gravar och skärvstenshögar,

stensträngssystem, tre stora och flera mindre

gravfält belägger kontinuerlig bebyggelse från

yngre bronsålder. Vid Skamby finns ett gravfält

med tio båtformiga eller runda insänkningar (ev

kammar- eller båtgravar).

Säkerställande:


jordbruksbygd är det av största vikt att åkrarna

brukas också fortsättningsvis och att betesmarkerna

hålls öppna genom betesdrift. Det är av stor vikt för

landskapsbilden att hagmarkerna med sina gravfält

förblir öppna, allra helst genom bete.




5.17 Korpetorp-Lönshuvud (Rönö sn)

Motivering:

Kustrelaterad fornlämningsmiljö med rösen i

dominerande krönläge.


30 rösen utmed en förkastningsbrant.

I området ingår även: Lönshuvuds vårdkase från

1700-talet.

Säkerställande:

Etablering av bebyggelse, som t ex fritidsbostäder,

15

skulle vara mycket olämpligt inom riksintresset.

En annan åtgärd som skulle förändra kulturmiljön

är igenplantering av de uppbrutna åker- och

betesmarkerna runt gårdarna. Öppenheten hotas

också av att de gamla betesmarkerna växer igen, på

grund av minskat betestryck. Fornlämningarna bör

förses med kulturhistoriska informationsskyltar.




5.18 Stegeborg –Skällvik (delen i

Östra Ny sn)

Motivering:

Kustbundet slott- och herrgårdslandskap

med lämningar efter två strategiskt belägna

medeltida borganläggningar av stor politisk och

militärhistorisk betydelse.


Borgarna är strategiskt anlagda för att

kontrollera inloppet från havet till Östergötland.

Kungamaktens imponerande Stegeborg

slottsruin och Linköpingsbiskoparnas Skällvik.

Skällviks medeltida kyrka, under 1500-talets slut

omgestaltad av Johan III. Stegeborgs herrgård med

huvudbyggnad från början av 1800-talet. (Området

berör också Söderköpings kommun).




5.19 Viggeby-Kvästad-Augustenhill

(Skärkinds sn)

Motivering:

Fornlämningsmiljö med gravfält och omfattande

stensträngssystem.


Stensträngssystem omgärdar fägator och

odlingsytor, gravfält och en husgrundsterrass.

I området ingår även: Viggeby och Kvästad gårdar

med äldre och yngre manbyggnader. Augustenhill,

utskiftat 1850, med bebyggelse från andra hälften

av 1800-talet.

Säkerställande:

För att den riksintressanta kulturmiljön ska bestå

måste den öppna karaktären i landskapet bevaras.

Det är också av största vikt att de åkrar som finns idag

brukas också i framtiden. Flera av fornlämningarna

ligger i de skogsplanterade områdena, vilket måste

uppmärksammas vid avverkning.




5.20 Östra Husby-Häradshammar

(Östra Husby och Häradshammars

snr)

Motivering:

Centralbygd i sprickdalsterräng med rikt

fornlämningsbestånd.


Skärvstenshögar, stensträngssystem och gravfält

från bronsålder och framåt. Östra Husby

nyklassicistiska 1800-talskyrka, kyrkbyn med

prästgård och tillhörande ekonomibyggnader

samt skola och tiondebod från 17-1800-tal. Östra

Husby tingsplats. Bossgård f d länsmansboställe.

Häradshammar nyklassicistiska 1800-talskyrka,

kyrkby med prästgård och skola. Talrika bymiljöer

i ursprungligt läge.

Säkerställande:

Det är av stort pedagogiskt och vetenskapligt

värde att hagmarkerna hålls röjda eller betade

så att fornlämningarna på ett tydligt sätt syns i

terrängen. Det största hotet mot kulturmiljön inom

riksintresset är igenläggning av jordbruksmark,

samt omfattande exploateringar. För att

kulturmiljöns karaktär ska bevaras är det viktigt

att nya byggnader underordnar sig den nuvarande

bebyggelsestrukturen och byggnadstraditionen.




6. Energi- och industriell produktion

Energimyndigheten är den myndighet som har

ansvar för att besluta om områden av riksintresse

för energiproduktion (bl. a. Vindbruk) och

energidistribution enligt förordningen (1998:896)

om hushållning med mark- och vattenområden

m.m. Energimyndigheten ska ange områden som

myndigheten bedömer vara av riksintresse, efter

16

samråd med Boverket och länsstyrelserna.

Norrköpings kommun har inga riksintressen

avseende industriell produktion, medan det finns

ett utpekat riksintresseområde för vindbruk.

Riksintresse vindbruk skiljer sig i flera

avseenden från andra riksintresseområden av

exploateringskaraktär. Angivna områden har

primärt ett värde i form av en hög energipotential.

Platsen är sekundär. Värdet i områdena är relativt lika

överallt. Det som dock skiljer beslutade områden

från andra områden med hög vindenergipotential är

att viss lämplighetsbedömning redan är genomförd

för dessa områden. Områdena är därmed ur

energisynpunkt särskilt lämpade för vindbruk. I

Norrköpings kommun finns ett område utpekat av

Energimyndigheten för vindbruk. Det är beläget

i Östersjön utanför kommunens kust, riktningen

mot riksintresset utpekas på kartan.




7. Vägar

Vägverket har sett över vilket vägnät som utgör

riksintresse, beslut 2004-11-08. Vägverket gör

anspråk på ett nät av vägar som har sådana

speciella funktioner för vägtransportsystemet

att Vägverket bedömer att de mark- och

vattenområden som berörs av vägarna är av

riksintresse för kommunikationsanläggningar.

Klassningen gäller både befintligt och planerat

vägnät. Riksintresseanspråket omfattar också

de störnings- och riskzoner som omger de

kommunikationsanläggningarna som är av

riksintresse.

Förteckning över vägar av riksintresse

Vägar inom Transeuropean Network (TEN)

E4 Helsingborg – Haparanda

E22 Malmö – Norrköping

Vägar som ingår i det nationella stamvägnätet

55/56/53/67 - Norrköping – Gävle

Vägar mellan regionala centrum

51 - Norrköping – Kumla

Vägar mellan kommunikationsanläggningar av

riksintresse

del av 209 Norrköpings flygplats anslutning till E4

Bravikensvägen/ Hanholmsvägen Norrköping

(Oljehamn mm) (E4) tpl Åby

Söderleden (E5537)/ Sjötullsgatan/ Packaregatan

Norrköping (Inre hamnen mfl.) (E22) tpl Ljura

Planerade vägar:

I Norrköpings kommun pågår planeringen

av Norrleden. Under planeringsskedet är

utredningskorridorerna för Norrleden att betrakta

som riksintresse för väg. Efter vägens tillblivelse

förändras riksintressets utbredning till att gälla den

nya vägens sträckning.


Mark för planerade vägar ska skyddas för att

säkra dess genomförande. Inga åtgärder som kan

begränsa vägarnas funktion får tillkomma i dess

närhet.

8. Järnvägar

Redovisning av transportsektorns riksintressen

bygger på att funktionsbegreppet ska ligga till

grund vid utpekandet av dessa riksintressen.

I funktionsbegreppet ingår generellt en viss

värdebedömning av trafikanläggningens betydelse

från såväl ett internationellt som ett nationellt och ett

särskilt regionalt perspektiv. Riksintresseanspråket

omfattar också de störnings- och riskzoner som

omger de kommunikationsanläggningarna som är

av riksintresse.

Ostlänken/Götalandsbanan

I dagsläget utreds möjligheten att bygga järnväg

för höghastighetståg på sträckan mellan Järna –

Linköping, Ostlänken. De utredningskorridorer

som utpekas under Ostlänkenutredningen

betraktas som riksintresse för järnväg tills

järnvägsplanen fastslagit Ostlänkens planerade

dragning. Banverket fattade i mars 2010 beslut om

röd korridor för sträckan Järna – Loddby ska vara

grund för fortsatt planering.


Mark för planerade järnvägar ska skyddas för att

säkra dess genomförande. Inga åtgärder som kan

begränsa järnvägarnas funktion får tillkomma i

dess närhet.

17

Stråk Bandel Riksintresse Funktionsbeskrivning

Södra

stambanan

Anläggningar för tågbildning

Norrköping • Internationell

koppling

• Nationell

regional

koppling

• Hamn

• Godståg

• Snabbtåg

• Interegionala

tåg

• Regional tåg

• Lokala tåg

Södra stambanan är en av Sveriges viktigaste

järnvägar. Den förbinder Stockholm med

Malmö, Skåne och kontinenten. Den ingår i det

Strategiska godsnätet och i TEN-nätet. Banan

trafikeras av både gods- och persontrafik. Strax

söder om Järna delar sig banan i två grenar

mot Norrköping, en via Katrineholm och en

via Nyköping. I Åby, öster om Norrköping,

förenas de igen. Banan är dubbelspårig och

snabbtågsanpassad, förutom grenen Järna-

Nyköping-Åby.

Ort Utpekande Anläggningar Funktionsbeskrivning

Norrköping E1 – E4 Hamn

Kombiterminal

Tågbildning

Kriterier för utpekande av anläggningar

Viktig växlingsbangård med anslutning till

hamn och industrier med stort transportbehov.

Kombiterminalen är en av landets största.

På sikt kan verksamheten komma att flyttas

till en ny terminal på Händelö. Hamnen är

utpekad som hamn av riksintresse. Viktig

växlingsbangård i Kimstad.

E1 - Anläggningen är eller blir lokaliserad till betydande konsumtions- och produktionsområden

E2 - Anläggningen är eller blir lokaliserad till hamn, som är av riksintresse eller har annan stor

betydelse, eller annan viktig knutpunkt

E3 - Anläggningen är eller blir lokaliserad till ett läge med goda anslutningar till det övergripande

spår- och vägnätet

E4 - Anläggningen har förutsättningar för utvecklings- och expansionsmöjligheter, bland annat

från miljösynpunkt.

18

9. Luftfart

Transportstyrelsen har fastställt att grunden

för utpekande av Norrköpings flygplats som

riksintresse enligt 3 kap miljöbalken är att

flygplatsen har en internationell, nationell eller

särskild regional betydelse.

Riksintresseområdet för en flygplats utgörs dels

av den mark som idag används, dels av den mark

som på sikt kan behöva tas i anspråk för luftfartens

behov. Den formella grunden för utpekande av

riksintresseområden finns i miljöbalkens 3:e kapitel

och i förordning (1998:896) om hushållning med

mark och vattenområden m.m.

Viss markanvändning utanför riksintresseområdena

kan försvåra eller omöjliggöra flygverksamheten

vid flygplatsen. De områden inom vilka tillkomsten

av anläggningar som master, torn, bostäder och

vårdlokaler m.m. kan innebära restriktioner på

flygverksamheten kallas för influensområden.

Det finns tre typer av influensområden kring en

flygplats:

• Influensområde med hänsyn till flyghinder.

• Influensområde med hänsyn till flygbuller.

• Influensområde med hänsyn till elektromagnetisk

störning.



kan skada riksintresset. Inga åtgärder som kan

begränsa flygplatsens funktion får tillkomma i

dess närhet eller influensområde. Mer detaljerade

ställningstagande finns i översiktsplan 2002.

10. Sjöfart

Sjöfartsverket pekar ut de hamnar och farleder,

samt områden i övrigt, som har sådana

speciella funktioner för sjötransportsystemet

att Sjöfartsverket bedömer att de mark- och

vattenområden som berörs är av riksintresse för

kommunikationsanläggningar enligt 3 kap. 8§

miljöbalken (MB).

Värdebeskrivning:

Sjöfartsverket har pekat ut Norrköping som

kategori A hamn i Transeuropiska nätverket TEN.

Motivering:

Sjöfartsverket anser att det är rimligt att hamnar som

är i den kategorin att de anses vara av den vikt att de

skall ingå i TEN-T-systemet kategori A även skall

vara av nationellt svenskt transportpolitiskt intresse

och förklaras som riksintresse. Någon ytterligare

speciell motivering eller värdebeskrivning av

dessa hamnar synes egentligen ej nödvändig

då deras nationella betydelse rimligen inte kan

ifrågasättas. Med utgångspunkt från de utpekade

hamnarna, anger Sjöfartsverket även anslutande

huvudfarleder och i vissa fall alternativa

farleder samt vissa skyddade inomskärsleder

för genomfartstrafik, farledsförträngningar och

kanaler för handelssjöfart som riksintresse.

Planerade hamnar:

Norr om Händelö Gård planeras utbyggnad av

befintlig hamnverksamhet i Pampushamnen. På

södra Malmölandet planeras en ny hamn som på

sikt ska funktionellt bygga ihop Bravikenhamnen

på Malmölandet med Pampushamnen på norra

Händelö. I inre hamnen, Saltängen, kan på lång

sikt hamnområden frånträdas till förmån för

stadsutveckling.


Befintliga och planerade hamnområden skall

skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada

riksintresset. Inga åtgärder som kan begränsa

sjöfartens funktion får tillkomma i dess närhet eller

influensområde.

11. Totalförsvaret

Riksintresset för totalförsvarets militära del (3

kap 9§ andra stycket miljöbalken) kan i vissa fall

resovisas öppet i översiktsplanen, i andra fall inte.

Dels finns områden i form av övnings- och skjutfält

och flygflottiljer som redovisas öppet och dels finns

områden som av sekretesskäl inte kan redovisas

öppet. De senare har koppling till spanings-,

kommunikations- och underrättelsesystem.

Huvuddelen av Sveriges kommuner är i olika

omfattning berörda av riksintresset.

I Norrköpings kommun finns inga öppet redovisade

områden som utgör riksintresse för totalförsvarets

militära del.


Norrköpings kommun kommer att samråda med

Försvarsmakten och Länsstyrelsen i planärenden

som kan påverka riksintressen.

19

Riksintressen i Norrköpings kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?