11/12-6 - Osqledaren

aLLtId I OL
frÅGa robin, jag har nyligen slutat
plugga och funderar på att köpa en bostadsrätt
i Stockholm. Är det en bra idé för
tillfället?
/Johannes
SVar Det här är en ganska vanlig fråga
att få som fastighetsekonom.
Då ingen kan veta hur det kommer se
ut i framtiden med bostadsrättspriserna kan
jag enbart ge dig vägledning i frågan. Vi
kan börja med att den kraftiga uppgången
i priserna vi sett de senaste 15 åren egentligen
beror på en förändring i ränteläget. en
lägre ränta innebär mindre lånekostnader
och därmed blir den totala kostnaden för
bostaden ganska låg. Detta har inneburit
att fler har kunnat låna mer pengar och
därmed har priserna gått upp när ett läge
med en stabilt låg ränta på bostadslånen
har varit ett faktum under en lång period.
Jag skulle säga att detta låga ränteläge är
här för att stanna i minst 5 år och vi lär inte
se någon justering på mer än 10 % per år
nedåt.
Vad som talar för att de i mångas
tycke höga priserna är motiverade är den
stora bristen på lägenheter. folk köper helt
enkelt bostäder för att bo i dem och inte på
spekulation. Vidare kan man alltid snegla
bOstads rätt
på hyresmarknaden och hyresnivån för nyproducerade
lägenheter för att få en indikation
på vad alternativet till en bostadsrätt
kostar. Jag själv tittade på en bostad av
nyfiken som var ute på Stockholm Stads
bostadsförmedling. Det var en etta i Hjorthagen
på 41 kvadratmeter och en hyra på
9208 kr per månad. rätt mycket tänkte jag.
nu kommer vi dock till det viktiga. Jag
förutsätter att om du skulle köpa en lägenhet
så skulle kostnaderna för den vara hanterbara
och du mest är orolig om du kommer
förlora pengar eller känna att du gick
in på marknaden vid fel tidpunkt. Detta ska
du inte oroa dig för, du är ung, akademiker
och tänker troligtvis fortsätta bo i vår vackra
stad. Ditt nästa boende lär därmed vara ett
större boende än ditt planerade. Kanske
har du familj och vill köpa hus då. om du
köper ett större och därmed med hög sannolikhet
dyrare i förhållande till ditt planerade
så spelar en nedgång i priserna ingen
större roll, det är snarare positivt då du får
betala bra mycket mindre för ditt större boende
än u förlorade på ditt mindre boende,
dessutom slipper du skatta för en eventuell
vinst på en fiktiv uppgång. och om priserna
går upp? Ja då kan du också vara glad, du
gick in och fick ta del av uppgången på den
mindre lägenheten.
/robin
för studenter
frÅGa Hur ser det ut med kötiderna
för lägenheter och studentrum i SSSB nu
när kårobligatoriet har avskaffats och man
måste vara medlem för att köa?
/Joel
SVar Intressant fråga, jag kollade upp
detta någon minskning av kötiderna har
inte skett. Kötiderna varierar dock beroende
på säsong men detta var den generella
åsikten. Kan verkas konstigt men jag tror
att ändringarna helt enkelt inte fått genomslag
ännu. Det skulle vara intressant att se
vilka kötider de som sökte men inte fick lägenheten
hade. Är det så att personerna
som kom tvåa, trea eller fyra har färre ködagar
än tidigare så betyder det att ändringen
i reglerna kommer få ett genomslag
men att det kanske tar ett eller två år.
/robin
robin norström studerar 4:e året på samhällsbyggnad
& har ett stort intresse för fastighetsfrågor.
vid sidan av studierna arbetar han som fastighetsanalytiker
på nai svefa, är adept hos newsec, sitter
som ledamot i tHs styrelse & ssCo:s
bostadsdelegation samt suppleant i
sssB:s styrelse. för ol svarar han på
bostadsrelaterade frågor. Har du en
fråga till robin? Mejla dem till
osqledaren@ths.kth.se!
6 oSQLeDaren nr 6 11/12 WWW.OSQLEDAREN.SE
frÅGa Jag har sedan jag var en
tvärhand hög funderat över en sak som jag
tänker mig att du nog säkerligen vet svaret
på. någonstans känner jag att jag egentligen
borde kunna fundera ut svaret själv(!),
dock känner jag mig inte kapabel till det
just nu, och därav vänder jag mig till dig!
tänk att man sitter och solar på
borggården en vanlig (dock ovanligt solig)
torsdagseftermiddag i mars, förslagsvis
den 15e. Solen står högt på himlen, det
är typiskt omolnigt och man »tittar« (med
slutna ögon, likt när man sover) rakt in
i solen. Har man normal syn (vilket jag
räknar med att jag har) så ser man då en
stark röd färg. om vi nu tänker att detta
(blundandet alltså) fortlöper över tiden, t
(t > 1, t ) minuter, och därefter öppnar
ögonen; varför blir då »bilden« matt och
blåaktig?
/Kalle
SVar Kan intyga att din syn är som
den bör. när man tittar länge på starkt
rött ljus, såsom det som filtreras genom
blodfyllda ögonlock (låter värre än det är)
så töms receptorn för rött ut i näthinnan
och blir mindre känslig. Blår receptor blir
nästan helt opåverkad och grönt påverkas
i mindre omfattning. när sedan ögonen
öppnas är du snöblind fast bara i rött och
du ser blått förstärkt, grönt normalt, och
rött försämrat. Detta ger en blåvit film över
hela synfältet. att det blir suddigt kan bero
på att de blå receptorerna normalt ligger
mycket glesare än de röda.
tillåt mig också att komplementera
dig för din intressanta blundningsapparat.
att blixtsnabbt öppna så fort tiden antar
värdet av ett naturligt tal, men vara stängd
för alla andra t borde ge en fantastisk
stroboskop-effekt. Skriv gärna och berätta.
/Göran
EXAMENSRINGAR
Hos oss köper du KTH originalringar
Göran manneberg är universitetslektor i fysik
på KtH. två gånger har han blivit utsedd
till årets lärare. I oL svarar Göran på dina
frågor om stor och smått. Har du en fråga till
Göran? mejla den till osqledaren@ths.kth.se!
Vi har tillverkat examensringar i mer än 100 år. I vår
verkstad gör erfarna guldsmeder din ring på gammeldags
hantverkssätt.
Nu finns också prover på alla KTH’s Examensringar i monter
på Kårexpeditionen i Nymble!
Sandberg
Nybrogatan 9, Stockholm
08-679 90 20, www.sandbergsweden.com
mån - fred 10-18, lörd 11-15
aLLtId I OL
foto marCuS BLom