PDF - Sexologinytt

www.svensksexologi.se
Tre röster om hetslagstiftningen
I Tsunamins kölvatten
Läkemedels biverkningar på sexualiteten
1
Tidskrift för vetenskap, etikdebatt,
et cetera, rörande sexualitet.
Årgång 11 * nr 1 / 2005

SEXOLOGINYTT
TIDSKRIFT FÖR SVENSK FÖRENING FÖR SEXOLOGI
ISSN 1401-2073
ANSVARIG UTGIVARE: Axel Brattberg
REDAKTÖR: Xenu Cronström: brev@xenu.se
REDAKTION: Sune Innala: sune.innala@comhem.se
P O Lundberg: po.lundberg@neurologi.uu.se
Anne-Christine Almquist: info@dialoguecenter.se
TELEFON: 0702-857 856
POSTGIRO: Sexologinytt 192 78 83-7
PRENUMERATION: Ingår i medlemsavgiften. Separat prenumeration kostar
250:- per fyra nummer, vilket insätts på Sexologinytts
postgiro enl ovan. Tidskriften utkommer vanligtvis
med 4 nummer per år.
ANNONSER: Kontakta redaktören för information.
MANUS: Redaktionen godtar med glädje såväl egna artiklar
som förslag och synpunkter. Helst via epost.
OMSLAGSBILD: Solveig Cronström
———————————————
SVENSK FÖRENING FÖR SEXOLOGI
ADRESS: c/o Sexologiska Enheten, NeuroCentrum
Akademiska sjukhuset
751 85 Uppsala
TEL: 018-6112966
FAX: 018-6112890
POSTGIRO: 485 62 07 - 8
INTERNET: www.svensksexologi.se
———————————————
Svensk Förening för Sexologi har till ändamål att främja vetenskapligt utbyte och praktiskt
samarbete inom området sexologi samt att verka för att sexologiska kunskaper
tillvaratages och tillämpas. Föreningen är medlemsorganisation i Nordic Association
for Clinical Sexology (NACS). Vidare är föreningen ansluten som en medlemsorganisation
till World Association for Sexology (WAS) respektive European Federation of
Sexology (EFS) men är i förhållande till dessa organisationer juridiskt och ekonomiskt
självständig. Medlemskap i föreningen kan erhållas av den som i sin yrkesverksamhet
eller i idéell verkamhet arbetar med sexologiska frågeställningar.
2

Innehåll
FRÅN REDAKTIONEN 4
ORDFÖRANDENS RUTA 5
ARTIKLAR
Sexarbetarnas situation i tsunamins kölvatten 6
Skolan, skolhälsovård, sex- och
samlevnadsundervisning 11
Religiös hets inte mer acceptabel än sekulär 12
Å. Greens predikan i korthet... 13
Demokrati betyder likhet inför lagen-inte undantag! 13
Den mogna kvinnans sexualitet,
bara elände och besvär eller? 15
Fetishklubben- en social och sexuell scen 16
Förändringar av lust och sexuella funktioner
hos kvinnor som en läkemedelsbiverkan 20
Bokhörnan: Det första könet? 22
Bokhörnan: Den tusende gången 23
FÖRENINGSANGELÄGENHETER
KongressKalendarium 24
Protokoll Årsmöte 2004 fös SFS 26
Kassörens ruta 30
Ny redaktionsmedlem 30
3

Från redaktionen
Vidareutvecklingen av sexologinytt går, tja, vidare. Tidskriften är nu inne på sin elfte årgång, men
det var först under den tionde som medlemsbladet övergick till att bli en fullskalig tidskrift.
Sexologinytt har slagit in på samma väg som bland andra RFSU:s tidskrift Ottar och Humanisternas
tidskrift Humanisten. En tidskrift som riktar sig till en bredare allmänhet: Till alla som är intresserade
av föreningens verksamhetsområde, och inte bara till de som är medlemmar i föreningen. Även om
formalia och praktisk information har sitt utrymme så ligger tidskriftens fokus på organisationens
intresse- och kompetensområde, inte på organisationen som sådan.
I detta nummer introducerar vi två nya avdelningar i Sexologinytt. Bokhörnan och Uppsats i Korthet.
Bokhörnan kommer med all sannolikhet att finnas med i varje nummer. Denna kommer att handla
om böcker som på ett eller annat sätt är relevanta ur sexologisk synvinkel. Avdelningen kommer att
vara bred, både vad gäller vad för böcker som tas upp och på vad sätt de tas upp. Från Akademisk
litteratur till självbiografier och skönlitteratur et cetera. Från kortfattade boktips, längre recensioner
och betydligt längre referat av böckernas innehåll till artiklar som kritiserar hur den aktuella boken
skildrar sexualitet, könsroller eller dylikt relevant tema. Eller kritiserar hur boken har bemötts i den
allmänna kulturdebatten.
Uppsats i Korthet kommer att finnas med så ofta som möjligt, förhoppningsvis i varje nummer. Varje
person i Sverige som tar akademisk examen av något slag skriver en examensuppsats. Studenter
som läser fristående kurser på högre nivåer hinner ofta prestera flera uppsatser på hög nivå under
sin utbildning. Idén med Uppsats i Korthet är att handplocka intressanta och sexologiskt relevanta
uppsatser och publicera en sammanfattning här i sexologinytt. I detta nummer har vi med
socionomen Camilla Westerlunds examensuppsats ”Fetishklubben- en social och sexuell scen”.
Som medlem i SFS är det bra om du hjälper till att göra tidningen så bra som möjligt genom att höra
av dig till oss i redaktionen om du har något tips på någon intressant bok eller uppsats. Eller
forskningsprojekt eller avhandling eller sexualpolitisk händelse eller något annat som är relevant
för tidningens ämne. Givetvis är du varmt välkommen att komma med tips och artiklar även om du
inte är medlem i föreningen.
Jag har också glädjen att välkomna en ny person till redaktionen: Terapeuten Anne-Christine
Almquist. Därmed är den nya redaktionen färdig och fulltalig. Samtidigt har vi givetvis utrymme att
ta in en person till för att bredda gruppens kompetens och kontaktnät, om någon lämplig person
skulle dyka upp.
Mvh Xenu Cronström
Redaktör för Sexologinytt

Ordförandens ruta
Kära medlemmar i SFS!
Fallet Pastor Green i Borgholms Pingstförsamling har i dagarna tagits upp i hovrätten. Skall han
straffas för hets mot homosexuella, eller skall han frias?
Gör ett fängelsestraff och allt ståhej honom till en martyr, vilket i längden gynnar hans sak? Det
tycker vanligtvis förståndiga personer som pressombudsmannen Olle Stenholm och SvDs förre
chefsredaktör Svante Nycander, och avråder från straff.
Eller är det bra att det finns en hetslagstiftning som ger samhället möjligheten att reagera kraftfullt
när någon kastar skit på redan utsatta människor? Det tycker jag själv spontant, och t.ex. RFSL
tycker, inte oväntat, som jag.
Svenska kyrkan har ingen officiell ståndpunkt i frågan ännu. ”Samtal pågår.” Ärkebiskop KG
Hammars personliga uppfattning är att Greens ståndpunkt är klandervärd. Han tycker dock inte att
Green skall dömas av hovrätten, då en sådan dom skulle vara en belastning i det teologiska samtalet.
Pastor Green själv tycker att han har rätt. Han har bara läst sin bibel och predikat över det som står
där.
Han ger uttryck för vad många tycker men få säger, menar Svante Nycander.
Om Greens predikande alls har några ringar-på-vattnet-effekter, tror jag de kan vara att han legitimerar
homofoba attityder och ingjuter mod i flera att säga ”vad de tycker”. Det tycker inte jag är bra. Det är
skillnad på att tycka och att säga. Den som håller inne med kränkande åsikter, och samtidigt är
någorlunda hyfsad, stör mig inte. Men det gör klarspråkande predikanter och insändarskribenter.
Finns det något värde i att låta pastorn uttrycka sina åsikter i en fri och öppen debatt, där han blir
bemött med öppet motstånd och genomtänkta argument, så som Olle Stenholm hävdar?
Ja, troligen. Formulerade åsikter är tydligare än oformulerade, och otydligast är oreflekterade,
känslomässigt styrda attityder. Påhopp, dumheter och orimligheter av pastor Greens sort avslöjar
sig själva när de kläds i ord, om än inte för pastorn själv. Den som läser eller lyssnar kan då själv
värdera olika lägers ståndpunkter, och granska sina egna uppfattningar i relation till dessa.
Här kan hetslagstiftningen skapa svårigheter, genom att den begränsar yttrandefriheten.
Skall han straffas? Nää, jag tycker han kan få fortsätta att prata, utan ytterligare förstärkning av sitt
martyrskap, och inspirera andra till att tänka och säga emot. Men mothugg är viktiga, och här, kära
medlemmar, kommer edra sexologiska kunskaper väl till pass! Upp till debatt!
Uppsala januari 2005
Axel Brattberg
Ordf. SFS

Sexarbetarnas situation i tsunamins kölvatten
I rapporterna från asienkatastrofen har massmedia haft den goda smaken att inte prata en massa om
prostitution och traficking. Båda företeelserna förekommer i alla länder, och det är olyckligt när ett
land som Thailand som har mycket annat att vara känt för ständigt skall förknippas med det.
Samtidigt är sexarbetare och personer som utnyttjas i traficking (oavsett om utnyttjandet har sexuella
inslag eller ej) i allmänhet mycket utsatta grupper, vars situation bör belysas. Nedan följer rapporten
från Enpower Foundation. Mer om denna organisation finns att läsa på:
www.ashoka.org/fellows/viewprofile3.cfm?reid=96660
Och på organisationens egen hemsida: www.empowerfoundation.org
Empower: Update # 2 Situation of Sex
Workers in South Thailand
18th January 2005
The Lost
Our current estimate is over 2,000 sex workers
who were killed in Thailand on the 26th
December 2004. More than 2,000 families lost a
daughter, a sister, a mother, and their provider
when the tsunami struck the South of Thailand.
Two thousand friends are gone.
However estimates are not enough, every
family, every friend, our whole community
needs to know for sure ”Is she really dead?”
”I know four women who arrived a couple of
days before from the city of Korat, (in the north
east of Thailand). They didn’t have a room and
were sleeping in the bar. The bar was ruined in
the tsunami and we haven’t seen those women
since, we believe they were taken by the water.
We don’t know if we told their families where
they were or not. We don’t know their names or
their addresses so we can’t contact the family
or even register them as missing.”
”There were about fifty brothels in this area,
small shantytown type shacks. Each brothel
had at least ten workers who lived and worked
in the brothels. Everyone was sleeping when
the tsunami hit. There are no women or
brothels left. All the women were from Burma.
How will families ever know for certain where
their daughters went?”
”I was on the beach massaging a customer
when the tide went out really fast. I saw my
work-mates and many other people running
down, laughing and picking up the fish and
prawns left stranded on the sand. Then the
huge wave came I ran away and I haven’t seen
the others since.”
6
”We know nothing yet about people on Krabi and
many smaller islands including sex workers there.
They are still out of bounds to all but government
officials and only can be reached by helicopter.”
”Lots of us bar workers rent rooms in the same
building. It’s away from the beach so was not
damaged. But many women didn’t come back after
the tsunami yet. Maybe they went with customers
and were in the bungalows...we don’t know what
has happened to them. Their things are in their
rooms and the landlord doesn’t know what to do
either. ”
” She always left her little boy at a nursery overnight
while she worked and would come and get him in
the late morning. She never came to get him after
the tsunami, she would never leave him if she were
alive so we believe she is dead”
”By law bars need a license to open. How can I go
and report I have lost three workers when my
business and their work is illegal?”
We know answering the question ”Is she really
dead?” is something that we need to do for each
other, for those who died and for the loved ones left
wondering.
Empower is working in the areas with sex workers,
bar owners, brothel owners, tuk tuk drivers,
customers, landlords and other members in the sex
worker community to begin to create a way to find
the answer for all those affected. It will be a slow,
sad process that will need a lot of human resources.

What’s Needed
Empower heard the same thing again and again
in all the areas affected.
” We want to get back to work, that is the most
important thing now. If we have work we can do
everything for ourselves”
Women doing sex work here are fiercely
independent and dedicated providers for their
families.
”We have never had acceptance or help from
society or the government so we do not look for it
now. If we can get back to work we will help
ourselves, our families and each other”
Thousands of other workers have also been
affected but unlike entertainment workers many
other occupations are protected under labor laws
and the government social security scheme for
access to assistance such as sickness benefits,
unemployment benefits and disability allowances.
Prior to the tsunami other migrant workers had
the opportunity to register as workers and be
protected under labor laws and secure from
deportation. Despite our huge economic
contributions to Thailand, entertainment workers
have long been denied the recognition of our work
as work under labor laws, and therefore denied
access to social security benefits or migrant worker
status.
Many sex workers cannot pay into the public social
security or health schemes but we pay taxes on all
the goods we buy and most pay some form of
unofficial ”tax’ as part of our work.
”We pay 100 Baht every day to be able to give
massages on the beach”
”Every woman here (Ranong) paid immigration
and police 200 Baht every month. Will police or
immigration look after us now?”
Last night, January 17th, we got news that a sex
worker in Phuket committed suicide. In our 20
years of history in the sex worker community
Empower has often noted that suicide among sex
workers here is extremely rare. We don’t
underestimate the level of her desperation and
sense of hopelessness.
7
We know she was left unemployed by the
tsunami, had no money to send to her children
and was unable to make a 500 Baht payment
on her loan that day. Social security would
have provided her with 50% of her salary for a
period of six months. Perhaps that would have
given her the hope she needed, we will never
know.
Recognition of sex work as work would never
have prevented the tsunami but it would give
us the same chance of survival that many others
now have.
The provinces are major tourist destinations
which receive nearly six million foreign tourists
a year, half the national total. Phuket alone
normally receives about 1.5 million tourists
during the holiday season from November to
February. The tourism business generates
about 100 billion baht in foreign exchange in
these areas. Tourists come to visit the natural
beauty of the islands, relax in luxurious resorts
and also to be entertained by sex workers
employed in hotels, bars and massage parlors.
Local and migrant sex workers have long been
part of the attraction of these provinces and
have generated billions of Baht for Thailand.
”I heard the (Thai) government is offering 2,000
Baht compensation for each person affected by
the tsunami. But for women like us, who have
no proof we work and come from other
provinces, it would be impossible to get this
compensation and it would be a huge hassle
to even try. If I can work I don’t need it, it can be
used for those who really need it.”
As Pi Noi Empower put it ” Living people
need some ways to bring back their lives. They
wanted houses, boats, fishery tools, job,
materials and equipment for earning income.
Fishermen need boats, vendors need stalls,
dancers need music, house keepers need hotel
room, service workers need restaurants, taxi
drivers need cars, massagers wanted to return
to the mats on the beaches.”
However finding work is proving difficult.
Entertainment places in all the areas are
mainly still closed. Bars are beginning to
reopen the main tourist strip near Patong
Beach Phuket, but there are very few
customers.

Some workers are committed to waiting it out
and staying and some are beginning to talk
about moving to find work in other places.
Usually we ask our friends whom we trust
when we think about moving. We usually have
the luxury of time to think about it and make
plans. The situation now is different in that
women will need to make decisions in a hurry.
Empower is exploring ways to collect
information about living and working in other
areas, and how to give sex workers easy access
to the information. Our experience tells us that
communication within our sex worker
community is best in delivered in person via
the sex worker grapevine and backed up by
distributing brochures with clear useful facts.
Once again this will be a lengthy process.
Trafficking and Tsunami
We have been very disappointed and alarmed
to see the ongoing rhetoric about ”traffickers
and the tsunami”. Prior to the tsunami in Asia
we were already being flooded with misleading
information about trafficking and harmful antitrafficking
responses.
An International NGO working in the affected
provinces that had previously adopted an antitrafficking
focus and actively participated in
the recommended US practice of ”raid and
rescues” is now experiencing extreme
difficulties. Their main focus is offering health
services to documented and undocumented
migrants from Burma, including working with
undocumented migrant sex workers. We
contacted them to ask about the situation of
sex workers in one of the effected areas.
Unfortunately they had previously participated
in a ”raid and rescue” in a brothel the area and
as a consequence had been unable to return
since. Not only had sex workers been without
regular services for 3 months, also in this time
of crisis the only International NGO in the area
was unable to act. In another area, employers
detained and abused the staff of the NGO
before handing them over to the police. Later
another 3 of the NGO workers were severely
beaten by gangs related to employers. Empower
rejects the misuse of power by authorities and
violence in any form. Relationships prior to the
tsunami were unworkable and the crisis
exacerbated pre-existing tensions causing more
neglect and distress to the migrants.
8
Empower wants to reinforce the need for those
working with migrant populations to establish
work practices that don’t create situations where
migrants are isolated from the services they need.
We want to emphasize that groups working with
marginalized populations like sex workers or other
migrant workers need to have strong roots in those
communities to be able to make sound judgements
about actions and possible consequences.
Sex workers and all other people affected by the
tsunami in Thailand have said very clearly that
their priority is to get back to work.
Of course anyone coming into these areas and
offering a chance to make money is going to find
many takers. We would all have to take the chance.
The only thing that may be useful to would be
having access to information and ways to check
out job offers, some emergency relocation assistance
and an immediate amnesty on undocumented
migrants in the areas. in reality this would be hard
enough to implement for accepted occupations like
builder’s laborers and domestic work.
In order for sex workers to have access to this kind
of service it would mean that there would have to
be recognition that sex work is work and that
migrating to do sex work in is a legitimate option
that should be supported with work cards, visas
etc.
Unfortunately, it has been clear to Empower that
much of the anti-trafficking focus is aimed at
abolishing the sex industry. On the ground here in
Thailand there has been a lack of concern for people
trafficked into domestic work, seafarers, and
factories. There has also been a lack of concern for
the rights of migrant sex workers. We don’t hold
any hope that post tsunami the focus will shift to
address the real needs of those people vulnerable
to being trafficked.
In terms of sex workers, the most needed action to
prevent trafficking is to acknowledge sex work as
work and therefore enable sex workers to migrate
legally, independently and safely. We fear instead
we will see that our access to independent
migration and access to safe fair work made even
more difficult.

At the moment for most migrant sex workers from
Burma in the South of Thailand, who survived,
may well see it as case of being ”offered an
opportunity” rather than being ”trafficked”.
Even in those areas where entertainment places
were not directly affected by the tsunami itself,
working has become impossible. In many of the
affected areas most of the customers of migrant
sex workers were other migrant workers e.g.
construction site workers, seafarers. Many of these
men were also lost in the tsunami and most of those
who survived have since been arrested or are in
hiding from arrest.
”There used to be 30,000 registered migrant
workers in the affected provinces but according to
government officials there are only 3,000 migrants
left now and 1,900 have been ”assisted” home by
the authorities. ”
MAP and HREIB
Many foreign citizens were affected by the tsunami
and their governments were quick to establish a
presence in the areas and assist their citizens, both
living and the dead. The Burmese government in
stark contrast has said and done nothing for the
tens of thousands of its citizens hit by the tsunami.
Calls to the Burmese Embassy in Bangkok have
gone unanswered since the tsunami hit on the 26th
December. The people from Burma can expect no
help from their government.
The Thai government who is struggling to manage
to care for the paying tourists and it’s own
nationals is offering very little.
”The authorities say they will only arrest those
migrants who do not have work permits. How
many people managed to hold onto their ID in
the tsunami? How many of the migrants being
held in the Immigration Detention Center had
spent precious time and money registering for a
temporary ID card last July and then again for a
work permit in August, but lost them to the sea.
The employment offices say they will re-issue
work permits to migrants who can get to their
office and give the correct details of their
previous registration. But how will the migrants
know that? And if they do know it, how can they
get to the employment office without being
arrested on the way?
9
If migrant workers want to stay and work, they
are liable to arrest and deportation by the
immigration. If they want to go home to
recuperate, they are liable to coercion and
violence by the employers to make them stay.
As with everyone else who survived the
tsunami, they are dealing with their own
nightmares, haunted by the images of the
bodies of their dead friends who they did not
dare to go and identify for fear of being arrested.
Now they dare not go to the food distribution
points. So the migrants have to live in hiding,
continually on the move. In response to charges
that migrants from Burma were looting, if they
are scavenging for pieces of broken down
homes to make shelters and for food, it is
because, having already survived a military
dictatorship and a tsunami, they must be able
to survive this. ”
from HREIB and MAP Foundation 12th
January 2005
Conclusion
We have tried to give a sense of what the
situation is like and how it is still it is difficult
for all of us to see how best to proceed. Please
feel free to contact us with ideas, comments or
suggestions. You can also pass this second
update along to wherever you think it may be
useful.
”To make a difference....we will have to do
impossible things and think impossible
thoughts, and that is only done in a
community. Without a sense of community, an
individual can not hold of her radical insights,
she becomes confused, she forgets what she
knew... We call on each other to create acts of
courage and imagination, but they are literally
impossible without a community which
recognizes and authorizes each others
initiatives. ”
The Power We Have
The Power We Share
Thanks,
Empower
Thailand

Skolan, skolhälsovård, sex- och samlevnadsundervisning
Skolans mål skall vara att sträva efter att alla skolor inför kontinuitet och kvalité.
Genom att underteckna FN:s barnkonvention har
Sverige åtagit sig att ge alla barn nödvändig hälsooch
sjukvård. I detta åtagande ingår även
förebyggande vård samt undervisning om och stöd
i frågor som rör sexualitet och samlevnad.
I och med att alla unga kan nås av skolans sex- och
samlevnadsundervisning måste den anses som en
oerhört viktig insats ur folkhälso- och
preventionsperspektiv.
Socialdepartementet gav i september 1998
Socialstyrelsen i uppdrag att föreslå åtgärder för
att stärka barnkompetensen inom hälso- och
sjukvård.
Enligt många rapporter bland annat
Folkhälsoinstitutets ” Att förebygga oönskade
graviditeter och sexuellt överförda sjukdomar ” av
Lena Lennerhed, så har sex- och
samlevnadsundervisningen försämrats i och med
den nya läroplanen, LPO – 94, för grundskolan
och gymnasiet.
Varje enskild
rektor
har numera
ansvar för
att elever får
kunskaper i
sex- och
samlevnad
och hur
undervisningen
skall läggas upp. Timmar till förfogande
har strukits ur läroplanen vad gäller
gymnasieskolan.
Sex- och samlevnad förekommer i mindre
utsträckning än tidigare.
Vissa gymnasieskolor lägger nu istället upp
speciella kurser i ex. livskunskap där sex- och
samlevnad ingår som en del. Kontinuitet i
undervisningen samt att anpassa innehållet till
elevernas utvecklingsnivå är synnerligen viktigt.
11
En granskning av ca 80 skolors sex- och
samlevnadsundervisningens omfattninng och
kvalité har på uppdrag av regeringen
genomförts av Skolverket under hösten 1999. I
granskningen har också ingått att utröna hur
skolorna levt upp till läroplanens mål.
Enligt en kartläggning av Gunilla Jarlbro av
sex- och samlevnadsundervisningen på
samtliga grundskolor i Sverige (FHI rapport
1997:18) ägnas ca 20 lektionstimmar till sexoch
samlevnadsundervisningen på
högstadiet. Undervisningen tycks enligt
rapporten vara mycket traditionell, särskilt i
invandrartäta skolor och sker främst inom
ämnet biologi. Endast ca hälften av
högstadieskolorna arbetar med mindre
elevgrupper, har temadagar, tillämpar rollspel
etc. Likaså uppger endast 30 procent av
skolorna att extern personal medverkar i
undervisningen. Mycket tyder också på att
kvalitén i undervisningen varierar starkt såväl
mellan skolor som inom en
och samma skola.
Särskilt bristfällig förefaller
sex- och samlevnadsundervisningen
vara på det Individuella
programmet. Enl. Socialstyrelsen
finns det också
tecken som tyder på att
denna undervisning fungerar
sämre på skolor med
en stor andel invandrare.
Unga män och kvinnor som kommer från
kulturer där familjemönster och könsroller ser
helt annorlunda ut än de svenska kan ofta
känna en stor förvirring med en helt annan
sexualsyn än vad de är vana vid.
Ungdomsmottagningarna utgör ett bra
komplement till skolans sex- och
samlevnadsundervisning men huvudansvaret
för undervisningen ligger på skolan.
Anne-Christine Almquist

Religiös hets inte mer acceptabel än sekulär
På sistone har hetslagstiftningen varit uppe till
debatt, med anledning av rättsprocessen mot
Åke Green. Att hetslagstiftningen debatteras
och kritiseras är i sig positivt.
Hetslagstiftningen är i sig en mycket svår fråga.
Å ena sidan behöver samhället skydda sina
medborgare. Hets som riktar sig direkt mot
enskilda individer faller under ärekränkning,
olaga hot, et cetera. Hets som riktar sig mot
grupper täcks av lagen om hets mot folkgrupp.
Att skydda en grupp vore i sig inte så
behjärtansvärt, om det inte vore för att grupper
består av individer.
För en person som blir trakasserad eller
misshandlad gör det inte mindre ont om
gärningsmännens hat riktar sig mot hens
etnicitet, livsåskådning eller sexuella läggning,
än om hatet mot henom är helt personligt och
individuellt. Därför behövs det en lagstiftning
om Hets mot folkgrupp. (Hen = könsneutralt
pronomen som omfattar både män och kvinnor.)
Å andra sidan urholkar hetslagstiftningen med
nödvändighet yttrandefriheten. Man måste
därför vara mycket försiktig med hur man
utformar och tillämpar hetslagstiftningen. Det
gäller så att den inte blir ett redskap för att tysta
kritik och dialog. Allt och alla måste vara
tillåtna måltavlor för kritik. Frågan är dock i
vilka tonlägen det skall vara tillåtet att kritisera
sina medmänniskor. Är det till exempel
acceptabelt att ”informera” allmänheten om att
en viss kategori av medmänniskor, till exempel
judar, homosexuella eller mörkhyade, bär
skulden för till exempel AIDS eller Tsunamin?
Tyvärr har en stor del av debatten inte handlat
om den egentliga frågan: Var man bör dra
gränsen för vad som är hets och vad som inte
är det. I stället har två absurda frågor
debatterats. Dels huruvida homosexuella
människor verkligen bör ha samma rätt till
skydd som människor ur andra grupper, som
till exempel judar och mörkhyade. Dels
huruvida hets plötsligt blir okej om den som
hetsar är religiös.
12
Den första frågan är absurd därför att
människovärdet är absolut. Judar, kristna, ateister,
wiccaner, agnostiker och buddhister har exakt
samma mänskliga rättigheter. En individ ur en av
grupperna är inte mer eller mindre värd, och
därmed mer eller mindre värd att skydda, än en
individ ur någon av de andra grupperna. Samma
sak gäller för hudfärg, sexuell läggning, et cetera.
En människa som utövar sin sexualitet i ensamhet
eller tillsammans med samtyckande vuxna är
varken mer eller mindre värd att skydda än en
annan människa som också gör detta. Detta helt
oavsett om sexualiteten har någon särskild
inriktning, som till exempel motsatt kön, samma
kön, missionärsställningen med lamporna släckta,
smisk, nakenhet, särskilda kläder, eller något
annat.
Den enda tänkbara relevanta skillnaden mellan
dessa grupper är att vissa har större behov av skydd
än andra. ”Bögknackning” är tyvärr ett existerande
fenomen, medan ”heteroknackning” knappast är
det.
Den andra frågan är absurd av två anledningar.
För det första finns det inte något som helst rimligt
skäl till att religiösa människor skulle ha vare sig
större eller mindre rätt att yttra sig, jämfört med
människor med sekulära livsåskådningar.
Yttrandefriheten måste vara samma för alla. Att en
person tillhör en viss religion kan inte innebära att
den personen inte tillåts yttra sig, men inte heller
något skäl till att den personen skall få säga saker
som inte är acceptabla när de sägs av andra.
För det andra, om skyddet mot hets inte omfattar
skydd mot hets från religiöst håll, då är hela
hetslagstiftningen meningslös. Ku Klux Klan är en
kristen grupp. Protestantisk, för att vara exakt. Skall
vi i religionsfrihetens namn tillåta KKK att predika
det heliga i att hänga alla negrer? Nej, givetvis inte!
Att detta inte är acceptabelt är så självklart att vi
inte reflekterar över det. Lika självklart är det att vi
inte accepterar den klassiska kristna ståndpunkten
att den judiska minoriteten i dagens samhälle bär
skulden för att Jesus korsfästes och för att
digerdöden svepte över Europa.

(forts från föregående sida)
Vissa av Martin Luthers skrifter har en framskjuten
position i nutidens protestantiska teologi. Andra
inte. ”Om Judarna Och Deras Lögner” är till
exempel ett av Martin Luthers mindre kända verk,
och definitivt ett som har kastats på historiens
sophög. Även om man gärna vill föreställa sig att
religionen är evig och oföränderlig så har den i
själva verket alltid anpassat sig efter samhället.
Det finns ingen som helst anledning att se
uttalanden från religiösa personer som mer eller
mindre acceptabla än motsvarande uttalanden
från människor som inte är religiösa.
Xenu Cronström
Redaktör för Sexologinytt aktiv i Humanisterna
Å. Greens predikan i korthet...
"Genom att legalisera partnerskap mellan män &
män, mellan kvinna & kvinna. Så kommer det att
skapa katastrofer helt enkelt. Utan dess like. Vi ser
följderna redan av det här. Vi ser det genom AIDS
som sprider sig. Nu är inte alla AIDS-smittade
homosexuella, men det har uppstått p.g.a. detta en
gång i tiden. Sedan kan naturligtvis oskyldiga
människor bli smittade av denna hemska sjukdom
utan att för den skull ha någonting med det som
ligger bakom i detta vad gäller homosexualitet."
”Oavsett hur samhället ser på detta kommer Gud
att döma både samhället och de som begår otukten.
Kom ihåg det. Både samhället eller staden eller
platsen kommer Gud att döma över de som begår
denna otukt.”
”Öppet, ogenerat så upplever vi att män kysser
varandra och kvinnor kysser varandra.
Men man gör det också inför Tv kameror, det kan
man göra. Men man gör det också när det gäller
filmkameror, men inte bara det, man gör det
öppet på våra gator och på våra offentliga
platser. Så gör man idag i vårt land. Vad säger
Gud? Han säger att det är mycke svårt. Det är
mycke svårt när det gäller vårt land precis som
det var för Sodom och de städerna.”
”Sexuella abnormiteter är en djup cansersvulst
på hela samhällskroppen.”
13
Demokrati betyder likhet
inför lagen - inte undantag!
Ingen ska få fribrev från svenska lagar med
hänvisning till sin religion. Alla är lika inför
lagen, även pingstpastorer. Men de som
försvarar Åke Green vill att vissa religiösa
grupper ändå ska få ett undantag - enoffentlig
tillåtelse för att hetsa mot homo- och bisexuella.
Det förekommer mycket vilseledande
propaganda i debatten. Den här domen är inte
unik - brottet hets mot folkgrupp infördes för
mer än femtio år sedan. En titt på vilka gelikar
Åke Green har i brottsregistret, borde göra
hans tillskyndare lite betänksamma. Varför
försvarar de inte alla nynazister som dömts
med argumentet att de framfört politiska åsikter
i yttrandefrihetens namn? Många av dem har
sagt samma saker om homo- och bisexuella,
utan att få stöd av upprörda debattörer och
utan att kallas för ”politiska fångar”.
Inte heller har lagen som sådan ifrågasatts
tidigare för att den skyddat t.ex. pingstvänner
från hets, som den gjort under många år. Men
nu framhållsdet plötsligt att eftersom homooch
bisexuella inte är en folkgrupp i ordets
egentliga mening är detta en felaktig lag. Men
lagen skyddar alla trosinriktningar, liksom
alla sexuella läggningar.
Självklart är detta en fråga om demokrati, som
också många av dem som försvarat Green
säger. Det är en rättighet i ett demokratiskt
samhälle att slippa hets för sin sexuella
läggning. Självklart ska den principen gälla,
och den ska gälla för alla.
Sören Andersson
Förbundsordförande RFSL

Den mogna kvinnans sexualitet, bara elände och besvär eller?
För några dagar sedan besökte jag en föreläsning
som handlade om hälsorisker och –problem hos
medelålders och äldre män på Burgårdens
Utbildningscentrum i Göteborg. Redan rubriken
på kvällens programmet FÖR MANNENS BÄSTA
2005 andades optimism.
Antalet män som bokstavligen strömmade in
översked 800 till antalet. En mycket tilltalande syn
för mina kvinnliga ögon som hittills räknat antalet
män i sexologiska studiesammanhang till några
få modiga individer utöver föreläsare, ofta män,
som gärna vill göra sig gällande som experter även
på kvinnlig sexualitet. Jag var alltså en av de få
kvinnorna som hade kommit dit av yrkesmässiga
skäl eller av ren nyfikenhet.
Och visst kan männen förlänga sina liv med
åtskilliga år genom att motionera regelbundet, äta
sunt, avstå från rökning och konsumera alkohol i
måttliga mängder. Har de tur kan de också behålla
sin sexuella förmåga till ålderns höst, till glädje för
sig själva och sina eventuella partners. Att det finns
hjälp att få för både erektionsproblem, prostatabesvär,
övervikt och diabetes var huvudbudskapet
för kvällen, som sponsrades av ett läkemedelsföretag.
Det som fick mig att parkera mig framför PC:n var
den kvinnliga barnmorskans/sexologens beskrivning
av de jämnåriga kvinnornas sexualitet. Inte
många, om ens något ord om njutning, värme, sensualitet,
erfarenhet, lust, erotik, sexleksaker,
experimentlust, förförelse, lubrikation, nyfikenhet,
kåthet, mognad, hängivelse, extas, passion osv.
Framställningen av mannens sexuella problem och
möjligheter var kryddad med sensuella och lekfulla
bilder. Att kvinnor skulle gilla att se bilder av sköna
män, utöver sina egna, antyddes inte ens av den
kvinnliga sexologen. Och att ta hjälp av sexhjälpmedel
om och när potensen sviktar eller leklusten
infinner sig hos paret verkade vara en för djärv
tanke att föra fram i detta sammanhang.
Vad föreläsaren visade var bl.a. en grå bild
innehållande vagitorier, hormonkräm, hormonring
och eventuellt något annat som jag inte hann
uppfatta vad det var. Att få kvinnan att tända
sexuellt handlade om en komplicerad teknisk
procedur medan mannen var enkel och
snabbmanövrerad. Kvinnans mer komplicerade
sexualitet var ett problem för den stackars mannen,
oavsett om han var potent eller impotent.
15
Min och många jämnåriga kvinnors såväl
yrkesmässiga som egen erfarenhetsmässiga
kunskap om 55+ kvinnornas sexualitet är att
med en lämplig och intresserad partner kan
sexlivet bli minst lika givande ,om inte bättre
även i den så kallade tredje åldern. Det finns
många fördelar med att ha passerat det
magiska 50-strecket.
Vi har inga tonåriga barn hemma som kan
dimpa ned i huset vilken timma som helst på
dygnet, vi har ofta många rum att välja emellan
för att kunna variera våra erotiska utsvävningar,
vi har tid och tålamod, vår självbild
behöver inte krackelera av eventuella små
misslyckanden, vi har lång erfarenhet, ofta från
flera partners och förhållanden, och många av
oss har lust, mycket lust. Många av oss har
råd att resa till främmande, t.o.m. lyxiga och
spännande miljöer med våra partners, vi
behöver inte vara rädda för oönskade
graviditeter och vi lider inte av pms eller
behöver avstå från sex pga menstruationsblödningar.
Jag är medveten om att beskrivningen ovan
gäller inte alla kvinnor. Inte heller alla män är
intresserade av att ha sex på äldre dar. Men de
som inte vill avstå från ett bra och stimulerande
sexliv under kanske de bästa åren i livet bör
inte låta sig beskrivas som en grå anonym
massa utan anspråk på livskvalitet på alla
mänskliga områden, även det sexuella.
Eila Onsjö
Socionom
eilaonsjo@hotmail.com

Fetishklubben- en social och sexuell scen
Examensuppsats i sociologi, av Camilla Westerlund
Här presenterad i korthet. Den kompletta versionen av uppsatsen finns att tillgå på sambiblioteket i Göteborg.
Min nyfikenhet väcktes för det vi vanligtvis inte ser,
det som finns runtomkring oss, i närheten av oss, fast
bakom stängda dörrar. Jag ville veta mer om en
verklighet som är högst påtaglig och betydelsefull förr
vissa, men som inte existerar eller är tabubelagd och
märkligt för andra. Våra liv och verkligheter ter sig
olika. Det finns dimensioner av verkligheten och
scener som människor beträder dagligen, eller i alla
fall ofta, medan andra går förbi dem utan att se dem
eller blundar för dem för att de är alldeles för
obehagliga. Jag ville finna en sådan scen, dimension
eller så kallad verklighet för att förstå den, synliggöra
den och beskriva den. Jag fann fetishklubben.
När idén föddes till mitt ämnesval hade jag ingen
direkt kunskap om vad en fetishklubb är, däremot
hade jag en del föreställningar utifrån det jag hade
hört talas om samt mina egna idéer och spekulationer.
Bland annat hade jag en idé om att den sociala
aspekten av umgänget på en fetishklubb har en större
betydelse än vad man först kan tro, kanske t.o.m. en
större betydelse än vad sexualiteten har. Min idé var
att det sociala spelet mellan aktörerna på
fetishklubben är det primära och att sexualiteten, till
största delen, är ett redskap i det spelet. I och med
detta fanns också tanken att roller och masker har en
stor betydelse i det sociala spelet, att masker och
kostymeringar av olika slag och spelandet av rollen
uppfyller behov hos individerna, behov som inte
främst är relaterade till sexualiteten.
Det som slår mig, på ett kusligt sätt; tysta röster bakom
glitter, svartmålade ögon och läppar, gummihuvor,
piercade ansikten, slöjor och masker av olika slag,
talar till mig. Vad vill de säga, vad vill de visa eller
vad vill de dölja? Jag har gjort min entré på scenen,
som aktör och publik på samma gång. Kulisserna är
fortfarande i rörelse efter att ha dragits undan, eller
vibrerar de av spänning och förväntan? Föreställningen
kan börja! Kvällen, eller snarare natten, på
fetishklubben, har precis börjat och jag slås av hur
mörkt det är när vi träder in i lokalen.
Efter en lång, trappa, där belysningen blir rödare och
skummare ju längre upp jag kommer, möter mig
draperier och väggprydnader i form av svart plast
och krom. Den svart läderklädde värden hänvisar oss
till omklädningsrummet på andra sidan den svarta
plasten. Med spänd förväntan och en ganska stor
16
portion av rädsla och nervositet, träder jag och min
väninna in på scenen. Det är ganska mörkt i lokalen och
musiken pumpar ur högtalarna, så även mitt hjärta och
mitt adrenalin. Det känns som vi klivit in i en dröm eller
film, en ytterst overklig känsla. Vi känner oss ganska
vilsna och bestämmer oss för att gå till baren, där vi
åtminstone vet hur man gör och hur vi ska föra oss. Jag
fascineras av alla dessa ansikten, de jag inte kan se, gömda
under masker och de som markerats med mycket smink.
Och alla dessa, mer eller mindre, nakna kroppar som vant
och bekvämt rör sig i lokalen. Människor pratar, dansar,
skrattar. På en barstol sitter ett par, hon i hans knä i små
svarta lackshorts, som bara till hälften döljer hennes
skinkor, vilka han smiskar med sin hand, under något
jag skulle beteckna som förspel. Trots att musiken och
sorlet är ganska högt går det att urskilja ett skrammel,
som från kedjor och ett vinande och snärtande ljud från
piskor. Och nu kommer vi till den, för mig, mest
uppseende-väckande delen av de sceniska inslagen, en
scen i sig kan man uttrycka det: Actionrummet.
Rummet är öppet för insyn med två ingångar varav den
ena är försedd med galler och den andra avspärrad med
rep och försedd med information om att man gärna får
titta men inte gå in! Rummet är utrustat med två
metallställningar med kedjor och liknande i vilka de som
vill bli smiskade m.m. hängs upp i. För övrigt finns där
bekväma kuddar, en och annan stol och dekor i form av
svart plast. Vi vågar oss fram till avspärrningen och ställer
oss så vi kan titta in. I den ena upphängningsanordningen
är en kvinna fastspänd och en läderklädd man
går fram och tillbaka och betraktar henne. Han har en
liten piska i sin hand. Då och då smeker han den över
hennes stjärt och då och då piskar han till henne ömsom
på den ena skinkan och ömsom på den andra. I den andra
ställningen hängs en man upp. Han bär lackbh och har
små stringkalsonger på sig.
De är två, en kvinna och en man i kvinnokläder, som
turas om att piska honom på stjärten. Kvinnan uppträder
aggressivt och verkar vara den som bestämmer. Ibland
går de ut ur rummet och låter mannen hänga kvar, för att
sedan komma tillbaka för att ge honom en ny omgång. De
har tagit av honom kalsongerna och han hänger där
enbart iförd sin lackbh. Kvinnan talar och skriker ibland
till honom medan den kvinnoklädde mannen håller sig
lite i periferin, men kommer fram ibland och hjälper till
med piskandet. På en stol vid sidan om sitter ett par. Hon
sitter gränsle över stolen och tittar på de andra tre, medan

han sitter på knä framför i full aktion med huvudet mellan
hennes ben.
Stämningen är en viktig del av atmosfären. Den är central
på det sättet att det ligger en laddning över hela
tillställningen, en erotisk laddning, då kläder, attribut och
symboler spelar på det erotiska temat. Atmosfären präglas
också av det mörka och mystiska. Många är svartklädda
och inte helt sällan spelar kläder och andra attribut på
grymhet, ondska och lidande. Man kan t.ex. se en och
annan djävul, svart ängel eller bödel. Under min första
observation gick jag omkring i en känsla av overklighet,
som om jag klivit in i en fiktiv värld eller en ytterst bisarr
och konstig dröm. Paradoxen till upplevelsen av grymhet
och lidande, som attributen och kläderna delvis spelar
på, är den fest, glädje, erotik och uppsluppenhet som
genomsyrar stämningen.
Mattias diskuterar inslagen av skräck som
stämningshöjare på klubben: ”Det är en balansgång mellan
skräck och njutning. ”Snälla pojkar får inte kyssa vackra
flickor”, det bygger lite på det. Desto farligare och mystifierat
något är ju mer upphetsande och intressant är det. Det ska inte
vara för öppet och du ska inte kunna förutsäga allt. Det ska gå
runt några i mask som du inte ser vilka det är. Det är en medveten
strategi som är en grundtanke”.
Adrian beskriver hur han upplever atmosfären: ”Intrycken
leder, för mig, till vitalitet och lust. Jag kan känna mig rätt
glad och tycka att livet är coolt och häftigt, att det finns en sån
här dimension. Jag tänker på de gamla romerska
överklassfesterna runt kejsaren. Man har inget bättre för sig
eller man har det så pass bra att man har tid och pengar att
ägna åt att klä upp sig och gå på såna här ställen och träffa
vackra människor och känna den flärden. Det är långt ifrån en
potatisåker eller att jobba på en industri”.
Scenbilden är stark och på intet sätt medioker. Atmosfären
berör. Den är full av intryck, provocerande inslag och
färgstarka aktörer som spelar på tabubelagda strängar.
Atmosfären har en tydlig erotisk prägel i kombination
med inslag av lidande och skräck. Det finns en mångfald,
som präglar scenbilden, då det är svårt att se och beskriva
den som en helhet. Det finns inte bara en bild att beskriva,
utan flera, heller inte en scen, utan flera. Och precis som
i ett skådespel eller i det vardagliga livet finns flera olika
karaktärer, aktörer och rollgestalter. Kommunikationen
och samspelet präglas och karaktäriseras av den
atmosfär, som dekor och rekvisita, så som musik,
belysning, kläder, attribut m.m. skapar. Den verbala
kommunikationen tycks inte vara den centrala.
Kroppsspråk, blickar, gester och handlingar uppfattar jag
vara grundverktygen när det gäller samspel och
kommunikation.
17
Ord har en mindre betydelse, däremot att få uttrycka
något med kroppen, är det sätt på vilket samspelet
och kommunikationen gestaltar sig. Jag skulle vilja
kalla det för sinnlig kommunikation, vilken bygger
på kroppens upplevelse genom sinnena. Det visuella
har här stor betydelse, men även lukt, smak, hörsel
och känsel. För att ta ett exempel, så tilltalar och
stimulerar inte ett material främst ditt intellekt, men
kan dock på många sätt tilltala dina sinnen, hur det
känns när du tar på det, hur det luktar, hur det låter
när du tar på det, hur det ser ut etc. Kommunikationen
sker främst genom kroppen och kroppsliga, ofta
sexuella, attribut.
Kläder och roller hör ihop som Bill och Bull eller som
Knoll och Tott, den ene kan inte klara sig utan den
andre. En roll förutsätter många gånger en kostym
och kostymen en rollinnehavare. Kostymen ger extra
karaktär, styrka, legitimitet och pondus åt rollen.
Kostymen kommer heller inte till sin fulla rätt om inte
rollinnehavaren kan behärska sin roll och sina manér.
Många gånger har kostymen och rollen en större
betydelse än själva rollinnehavaren. Goffman inleder
sin studie i vardagslivets dramatik med att citera
George Santayana vilken gör en mycket poetisk
beskrivning av masker:
”Masker är stelnade uttryck för och förträffliga imitationer
av känslor, på samma gång trovärdiga, diskreta och
överdrivna. Levande ting i kontakt med luften överdras
ofrånkomligt med hinnor, och man förebrår inte hinnor för
att de inte är hjärtan; ändå tycks en del filosofer förarga sig
över att bilder inte är ting och ord inte är känslor. Ord och
bilder är som skal, inte mindre integrerande delar av naturen
än den substans de täcker, men bättre apterade för ögat och
mer öppna för observation. Jag skulle inte vilja påstå att
substans existerar för utseendets skull eller ansikten för
maskernas skull eller lidelserna för poesin och dygdens
skull; alla dessa faser och produkter är i lika hög grad
indragna i varandets kretsgång… (Goffman 1974/2000).
Goffman menar att det är ett oursäktligt brott mot
kommunikationssystemet att t.ex. göra anspråk på
att vara läkare eller präst, om man inte är det (a.a.).
Fetishklubben står i stark polaritet till vardagslivet,
det är som dag och natt, som blodpudding och
hummer. Vi undrar kanske om ett intryck är sant eller
falskt och det vi då egentligen undrar är om den
agerande är berättigad att spela den roll det är frågan
om och är då inte främst intresserade av det aktuella
framträdandet. Om vi utifrån detta resonemang gör
en jämförelse mellan Goffmans diskussion utifrån
interaktionen i vardagslivet och interaktionen på
fetishklubben ser vi att det är framträdandet i sig som

är det viktigaste inte om det är genuint eller oäkta. Vi
utgår ifrån att de agerande på ett eller annat sätt
förvränger sin identitet och egentligen inte besitter de
egenskaper som rollen innehar då det som är av
betydelse är att rollen spelas och hur den spelas.
Kvinnan med sin slav i hundkoppel rör sig runt i
lokalen. Hon är tjusigt klädd i en kort paljettklänning
och välfriserad i en liten nätt page. Han bär svarta
läderbyxor och har bar överkropp. Han ser slokörad
ut och hon stolt och bestämd. Hon bär huvudet mycket
högt och han sitt lågt. Väldresserat håller han sig
bakom henne hela tiden. Hon håller kopplet i sin
högra hand en bit ovanför sin axel. Jag står länge vid
ett bord framför baren och ser dem flanera fram och
tillbaka, precis som om de vill visa upp sig. Eller så
vill hon visa upp sin slav och sin egen pondus. Jag
står och beskådar dem och undrar om han får något
att dricka. Båda är allvarliga men ser ut att trivas. De
verkar bekväma och trygga i sina roller. Jag kan inte
se att de pratar med varandra. Deras kroppsspråk,
hållningar och gester är tydliga, nästan övertydliga.
Det här har de gjort förr och gör det väldigt bra.
Resultatet av det empiriska materialet säger mig att
det förmodligen finns lika många sociala aspekter
och behov som sexuella. Atmosfären är en viktig
komponent när det gäller interaktionen på
fetishklubben. Inredning, dekor, musik, aktörernas
kläder och attribut skapar den inramning som är
central för atmosfären och därmed interaktionen.
Atmosfären får sin prägel med hjälp av tre centrala
teman: erotik (attribut som spelar på sexualiteten),
mystik (attribut som döljer och skapar oförutsägbarhet)
och ondska (attribut som spelar på lidande
och skräck). Kroppen och kroppsspråket är det primära
kommunikationsredskapet. Kroppen som domän
reglerar normer beträffande respekt och integritet.
Kroppens uttryck är inte utifrånstyrda av samhälleligoch
social kontroll och disciplin utan istället
inifrånstyrd av aktörens egen känsla av integritetsoch
intimitetsgränser. Rollerna och rollgestaltningen
karaktäriseras av uppförstorade handlingar och
svarshandlingar (Goffman 1974/2000). Rollerna
karaktäriseras ofta av undergivenhet eller dominans
och dessa roller gestaltas i den symboliska leken.
Dresscode är en viktig social kod att följa. Det är en
grundläggande norm som manifesterar tillhörighet,
attityd och delad respekt. Kläderna förstärker intryck
av handlingar och är därmed den kommunikativa
kroppens (Johansson 1999) hjälpmedel. Rekreation
innebär i det här sammanhanget att aktören kan
slappna av; en slags konvalescens från den
samhälleliga kroppsliga disciplineringen (a.a.) samt
från vardagens stress och krav.
18
Bekräftelse får aktören genom att synas, dels för de som
finner tillfredsställelse i att exponera sig samt för de
aktörer som i andra sammanhang känner sig udda och
ensamma. Lek ger aktören möjlighet till
normöverskridande samt att problematisera tabubelagda
teman (Brännberg 1998). Inom lekens ramar tillåts
aktören att experimentera med fantasier och möjliga roller.
Leken bidrar också till glädje och en lustfylld, uppsluppen
stämning. Fetishklubben kan, enligt resonemanget ovan,
jämföras med omklädningsrummets stängda dörrar. Vissa
sociala normer och samhälleliga krav tillåts att sättas
inom parentes. Det är tillåtet att spela ut och leka med
hemliga, mörka och lustfyllda sidor av sig själv. Leken
skapar också glädje, kreativitet, spänning och
oförutsägbarhet. Inom lekens och rollernas ramar kan
man experimentera och briljera med sexuella och sociala
tabun och samtidigt erhålla respekt och t.o.m. beundran
för ett beteende som under andra former skulle ses som
högst opassande och kanske t.o.m. avskyvärt. Kontakt:
fetishklubben fungerar som kontaktyta för de aktörer som
har någon typ av fetishläggning och vill träffa andra med
liknande sexuella preferenser. Frizon: fetishklubben utgör
en frizon från samhällets informella spelregler som
kontrollerar aktörens sexuella uttryck i andra sociala
sammanhang. De sexuella scripten som reglerar var, när,
hur och med vem sexualiteten får uttryckas (Gagnon och
Simon 1973) behöver inte följas i det här sammanhanget.
Att gå på fetishklubb innebär en frihet, i den bemärkelsen,
att slippa den kontroll som samhället utövar över de
sexuella uttrycksformerna. Kanske inte främst den
formella kontrollen, utan snarare samhällsmedborgarnas
informella kontroll beträffande sexualitetens spelregler.
Sexuella spel, symboler och handlingar, upplever jag, kan
skönjas i många andra sammanhang fast i mer
omsorgsfullt legitimerande förklädnader. Under ”rätt”
former är många sexuella uttryck och anspelningar
legitima. Det är socialt accepterat att flukta på
underklädesreklamen vid varje spårvagnshållplats på
väg till jobbet. Och, varför inte, på Kajsa Bergqvists
skinkor, som allt som oftast verkar leta sig ut ur hennes
minimala shorts och kameramannen är effektiv nog att
fånga alla omöjliga vinklar och vrår. Det är knappast
socialt accepterat att gå på en s.k. kinkyklubb och göra
detsamma. Människan och samhället verkar ha ett
synnerligt paradoxalt förhållande till sexualiteten.
Samtidigt som sexualiteten aktualiseras och debatteras
flitigt i offentligheten tillhör den också det som anses vara
det mest privata. När sexualiteten ältas och nöts i det
offentliga blir den avmystifierad. För de som vill ha en
gnutta mystik, fantasi, förtrollning och spänning kvar
kan glädjas åt att det finns en vardagslivets backstage att
beträda. Glöm inte kostymen! Jag vågade, vågar du? n

Förändringar av lust och sexuella funktioner hos kvinnor som
en läkemedelsbiverkan
P O Lundberg, Neurocentrum, Akademiska Sjukhuset, Uppsala
Föredrag vid 27th Conference and Annual Meeting NACS Trondheim 2004.
Det mesta av våra kunskaper när det gäller
läkemedelsbiverkningar på det sexuella
området har tidigare varit byggt på enstaka
iakttagelser som publicerats som fallbeskrivningar
i den vetenskapliga litteraturen. Vid
kliniska prövningar av nya läkemedel har man
också i vissa fall tagit med frågor om sexuella
problem uppkommit i prövningsprotokollen.
En långt större källa till information är det
internationella register över läkemedelsbiverkningar
som WHO startade 1968 och som
ingår i ett Drug Monitoring Centre lokaliserat
till Uppsala. Hit rapporteras från 73 länder alla
typer av misstänkta problem (Adversed Drug
Reactions). I registret finns nu mer än 3.1
miljon rapporter. Till stora delar bygger denna
redogörelse på uppgifter från detta biverkningsregister
(Lundberg & Biriell 1993,1998,
Lundberg 2004). X
I registret finns omkr 23.000 reaktioner som kan
hänföras till kvinnors sexuella svär. Dessa kan
delas upp i tre olika kategorier. X
Läkemedel kan som biverkan ge sexuella
problem hos kvinnor när det gäller lusten och
förmågan få genitalia reaktioner och att få
orgasm. Detta kan vi kalla egentliga sexuella
dysfunktioner (c:a 4.400 reaktioner)
Läkemedel kan emellertid också skapa problem
genom att de kan ge upphov till smärtor, sveda
och andra obehagskänslor från underlivet. Det
rör sig både sådana besvär som finns där hela
tiden och sådana som uppträder vid samlag
eller försökt till samlag, d v s det vi kallar
dyspareuni. Man brukar tala om en rad olika
sexuella smärtsyndrom (c:a 2.700 reaktioner).
Slutligen kan läkemedlen ge upphov till
förändringar i kvinnans kropp som har
sexuella betydelse ”(nästan 16.000 reaktioner).
Hit hör de mycket vanliga problemen amenorré,
mjölk i brösten hos den icke-ammande
kvinnan eller ökad hårväxt. Såväl en
minskning av bröstens storlek som en ökad
bröststorlek är andra men inte så vanliga
20
läkemedelsbiverkningar. Till denna grupp räknas
också de i och för sig ovanliga men mycket
betydelsefulla fallen där en gravid kvinnas foster
blivit påverkat av substanser med hormoneffekt
ledande till att barnet om det är en flicka föds med
förstorad clitoris och andra förändringar som gör
det svårt att bestämma könet på den nyfödde. Unga
flickor kan också komma i en förtidig pubertet som
resultat av en läkemedelsbiverkan. De preparat det
gäller då är oftast antiepileptika.
Eftersom de aktuella biverkningarna på det
sexuella området oftast är av sådan typ att man i
första hand måste misstänka en direkt farmakologisk
effekt av läkemedlet ifråga kan man lämpligen
betrakta läkemedlen gruppvis. X
De mest karakteristiska av alla är anorgasm hos
kvinnor som står på antidepressiva medel av SSRItyp.
I princip gäller det alla läkemedel i denna
grupp och några preparat från andra grupper som
clomipramin och venlafaxin som har liknande
farmakologiska egenskaper. Dessa läkemedel står
för c:a 800 fall av anorgasmi, alla övriga
antidepressiva för bara ett 30-tal fall. Av allt att
döma är de sålunda så att serotonin är en
signalsubstans som är mycket viktig för orgasmen
hos kvinnan. Kunskapen ger också möjlighet att
byta till ett annat preparat om anorgasmen inte
försvinner.
Antidepressiva läkemedel som grupp rapporteras
också ofta ge upphov till nedsatt lust. Detta är
svårare att värdera eftersom depressionen i sig själv
medför nedsatt lust. Den stora mängden rapporter
och det faktum att även kvinnor som behandlas
med antidepressiva under andra diagnoser också
får samma biverkningar talar dock för ett
kausalsamband. Omkring 1.000 reaktioner i form
av nedsatt lust finns rapporterade med antidepressiva.
Av övriga rapporter gällande nedsatt
lust står könshormonerna för 700 reaktioner och
alla andra preparat för c:a 900. Det är (tyvärr)
mycket ovanligt att läkemedel ger ökad lust, hos
kvinnor mindre än 2% av alla rapporterna om
sexuella biverkningar..

Hos mannen är det de kardiovaskulära preparaten
som står för flertalet fall av sexuella biverkningar
och impotensen dominerar stort. Ju effektivare
blodtryckssänkning, ju större impotensrisk. Det
finns inte alls någon motsvarighet till detta när det
gäller kvinnor. Mycket få läkemedel tycks påverka
kvinnans genitalia reaktioner som ökad genomblödning
eller våthet i slidan och vulva. Vi kan
rimligen dra den slutsatsen att det inte är den
ökade genomblödningen i genitalia hos kvinnan
som är det viktigast för den subjektiva upplevelsen.
Priapism hos mannen är en inte ovanlig biverkan
av vissa läkemedel. Vi skall här inte glömma att
sildenafil ursprungligen togs fram som en
hjärtmedicin vilken visade sig ge erektion som
biverkan. Clitorispriapism orsakat av läkemedel
finns det faktiskt också några få fall av. X
Andra läkemedelsgrupper som också orsakar
sexuella problem hos kvinnor är antiepileptika och
neuroleptika. Inom båda grupperna finns läkemedel
med starka hormoneffekter och nedsatt lust
är inte ovanligt liksom påverkan på kroppen i stort.
Medlen mot parkinsonism kan ha positiva effekter
på de sexuella, både vad beträffar lust och förmåga.
Dopamin är en signalsubstans som i många
avseenden har motsatt effekt mot serotonin och de
flesta parkinsonmediciner är baserade på dopaminprincipen.
X
Självfallet kan cellgifter och imunsupressiva medel
som användes vid allvarliga sjukdomar som
cancer påverka både lust och förmåga, ge genitalia
smärtor och påverka kroppsformerna. Dessa
besvär brukar dock drunkna i sjukdomarnas
direkta effekter och andra allvarliga läkemedelsbiverkningar.
X
Läkemedel mot infektionssjukdomar tycks ej ge så
mycket sexuella problem. En svampmedicin för
lokalbehandling (mikonazol) ger dock mycket
lokala besvär och bredspektrumantibiotika kan
provocera fram svampinfektioner i underlivet.
Gestagener ger framför allt amenorré men också
galactorré och hypetrichos i ett ganska stort antal
fall. Det är hormonella effekter, helt i
överensstämmande med vad man kan vänta sig
av denna typ av preparat. Antalet fall av nedsatt
lust är emellertid också betydande under det att
det i nästan inga fall rapporterats positiva effekter
på det sexuella intresset.
21
En delförklaring kan dock vara att en ökad lust
inte betraktas som en ”oönskad” biverkan.
Östrogenbehandling ger inte alls lika mycket
sexuella biverkningar som gestagener. Nedsatt
lust, amenorré, hypertrichos samt torrhet och
obehag i slidan, klåda och dyspareuni
förekommer. I en del fall har en ökad lust
rapporterats. X
Kombinationspreparaten östrogen/gestagen
ger en mera komplicerad biverkningsprofil.
Skillnaderna mellan olika preparat är
betydande, men amenorré och nedsatt lust
dominerar. Även här är det säkert så att i fall
lusten ökar som anmäls detta oftast inte som
en ”oönskad” biverkan. X
Kvinnor som får androgener kan bli
viriliserade. Det är ett klinisk välkänt fenomen
att den sexuella lusten kan öka hos kvinnor
som får androgener. Detta är dock inte
väldokumenterat i litteraturen och anmäls
mycket sällan som en läkemedelsbiverkan.
Anabola steroider i terapeutiska doser kan
medföra hypertrikos hos kvinnor. X
Sexuella läkemedelsbiverkningar är sålunda
ganska vanliga, men ett register av denna typ
tillåter inga slutsatser angående frekvensen i
förhållande till användandet av respektive
preparat. X
Författaren tackar UMC och resp nationella
dataregister för access till databasen.
Konklusionerna är författarens egna.
Vidare text i: X
Lundberg PO. Läkemedel och sexualitet Kapitel
i Graugaard C, Möhl B, Hertoft P (eds) Krop,
psyke & seksualitet - aspekter af teori & klinik.
2004 (under tryckning) X
Lundberg P O, Biriell C. Sexual dysfunction as
a suspected drug reaction reported to WHO
Collaborating Centre for International Drug
Monitoring. Thérapie 1993:48:457-459. X
Lundberg PO, Biriell C. Sexual dysfunction as
a suspected adverse reaction to antidepressant
drugs. Scand J Sexol 1998;1:97-105 X

Det första könet?
Mansforskning som reflexivt projekt.
Förf.: Thomas Johansson, doc. I sociologi, leg. Psykolog, leg. Psykoterapeut. Han arbetar som lektor
i soc.-psykologi vid Högskolan i Skövde men även som psykoterapeut och utbildningsdirektor vid
GPI (Göteborgs Psykoteratpiinstitut)
Christina Andersson
1977 bildade förf. tillsammans med tre andra
forskare, Arne Nilsson, Claes Ekenstam och
Jari Kuosmannen, gruppen för mansforskning
i Göteborg. Det saknades då ett mera samlat
grepp om denna forskning. Gruppen har skrivit
2 böcker om manlighet tillsammans, den 3:e
på gång.
Boken, som är uppdelad i 4 avsnitt, är tänkt
som introduktion till mansforskningen.
Inledande historik, där det berättas om att
mansforskning som forskningsfält tillkom i
början av 80-talet, spjutspetsen ansågs vara
forskning om homosexuella män. På 90-talet
började man studera mäns livsvillkor och handlingsmönster
– hur olika typer av manligheter
konstruerats. Mansforskningen är kopplad till
den feministiska forskningen som ses som
mansforskningens intellektuella rötter och dessa
forskningsfält löper parallellt i utveckling.
En programförklaring vad mansforskningen
skulle kunna ägna sig åt skrevs av Joseph Pleck,
han har också skrivit boken ”The myth of
masculinity” som kom att bli ett viktigt
landmärke inom mansforskningen.
Del I som har rubriken MAKT behandlar
patriarkatets uppluckring och begreppet
hegemonisk manlighet. Mansforskningen har
enl. förf. tre övergripande uppgifter. 1.
Identifiera och analysera makt och
dominansförhållanden. 2. Dekonstruera de
former av manlighet som på olika sätt ligger
till grund för den dominanta manligheten. 3.
Den sociala konstruktionen av nya
manligheter. Här betonas också vikten av att
män börjar delta i arbetet för jämställdhet i
större utsträckning och att de ska försöka se
vinsterna med en förändring i den riktningen.
Del II handlar om kroppen och vad den har för
betydelse för manligheten, stor del ägnas åt
gymkulturen och bodybuildare för vilka kroppen
är en symbol för en längtan efter fasta referensramar
och efter en oproblematisk manlig
identitet – men är den så oproblematisk?
22
Del III behandlar den rigida manligheten. Det är
en minoritet män som utmanar den dominerande
manligheten. Kritik av den manliga dominansen
innebär också att män tvingas utveckla en
självkritik.
Den grundläggande könssocialisationen håller
fortfarande män och kvinnor i ett hårt grepp.
Kvinnor har drivit fram förändringar både i
intimsfären och i offentligheten. En del män har
svarat pos. men ej tagit initiativet till förändring,
men ju mer männen deltar i vardagens villkor med
barn och familj så förändras och nyanseras deras
språk och den kommunikativa kompetensen – de
lär sig lyssna.
Del IV ägnas åt FADERSKAP Fadersbilder – Från
patriarkat till androgynat? På 70-talet hade vi den
frånvarande fadern – ett socialt problem. 80-talet
var de närvarande fädernas decennium och 90talet
blev besvikelsens och ambivalensens men
även hoppets decennium. Forskningen
identifierade en ny manlighet som på ett annat sätt
än tidigare tog ansvar för sitt föräldraskap.
Författaren påpekar att fadersbilden hos män
födda på 40-50-talet beskrivs i litteraturen som en
frånvarande, ibland en auktoritär och ibland en
förtryckande fader. Mödrarna skildras mer
nyanserat med intima förtroenden och närhet.
Det poängteras i boken att många av dessa 40-50talister
haft svårt att pussla ihop den fragmenterade
bilden av sin far men också haft svårt att förändra
sin egen manlighet. Skilsmässa osv. som inneburit
fysiska avstånd till barnen har bidragit till detta.
Männen har här ofta brottats med sin egen känsla
av otillräcklighet och det kan man se som något
nytt kvalitativt sett.
Författaren menar dock att en alternativ bild till
den ovan beskrivna fadern finns men har
systematiskt trängts undan. Vi måste våga att se
komplexiteten, se fäders förmåga till omsorg för att
kunna gå vidare.
Boken ger en spännande inblick i mansforskningens
problematiska frågeställningar
angående manlighet. n

Den tusende gången
Ulrika Olson och Anna Lytsy
Artikel av Jana Lindén
Boken handlar om Ulrika och hennes kamp som
barn, tonåring och vuxen mot det onda hennes
pappa gjort henne. Ulrikas pappa utsatte henne
för incest ända fram till fjorton års ålder.
Ulrika kommer inte själv ihåg när övergreppen
började men läkarjournaler påvisar
underlivsbesvär redan vid fyra års ålder. Dock var
det ingen som misstänkte att något sådant kunde
pågå redan då. Senare läkarjournaler visar dock
sådant som man tycker läkare borde reagera på,
bland annat att mamman och dottern har samma
underlivsinfektion när Ulrika bara är sju år.
Största delen av boken handlar om Ulrikas
missbruk. Hon missbrukar alkohol och droger, hon
missbrukar mat, vilket leder till ätstörningar, men
mest av allt missbrukar hon sex. Redan i början av
högstadiet hamnar hon i ”fel” gäng, men Ulrika
menar att det är först nu hon känner att hon är
någon, efter alla år av mobbning i skolan. Hon är
någon, det gör inget att hon är ”den där dumma”.
Killarna i gänget ser henne mest som en tjej man
kan göra vad man vill med, och som inte stretar
emot. Hon låter dem till och med köa för att i tur
och ordning ”sätta på henne”. Hon dricker alkohol
och tar droger större delen av sin högstadietid. Hon
bestämmer sig dock för att börja gymnasiet i en
annan stad, efter påtryckningar från studierektorn,
och de två följande åren blir efter omständigheterna
väldigt bra.
Ulrika flyttar nu ihop med en kille men hon bryter
dock med denne då hon känner stora problem att
vara nära en annan människa. Efter detta åker hon
till Rhodos för att ha kul. Denna semester blir en
fasansfull ångestperiod med drog-, alkohol och
sexmissbruk. Efter drygt två månader blir hon förd
till sjukhus pga. akut alkoholförgiftning, och senare
också hemskickad till Sverige. De få riktiga
pojkvänner hon har klarar hon inte av att hålla
kvar. Hon stöter bort dem då hon inte kan tillåta
sig känna ömhet från deras sida, inte heller kan
hon ha sex med dem är hon lärt känna dem för bra.
23
Först när Ulrika är tjugoett år bryter hon sin
tystnad om övergreppen och avslöjar allt för
sina bröder vilka senare berättar för mamman.
En rättegång hålls så småningom där pappan
döms till fyra och ett halvt års fängelse samt
skadestånd. Under denna tid försöker Ulrika
göra självmord men misslyckas.
I dryga tjugoårsåldern hittar hon kärleken i
Johan. De gifter sig, får två barn och lever
tillsammans i tio år. Detta tills Johan tröttnar
på att ta hand om henne när hon kommer hem
alldeles för sent på fredagkvällarna utan någon
vettig förklaring. Under denna tid bryter Ulrika
flera gånger ihop psykiskt efter nätter av
sexmissbruk. Dock, hela tiden sköter Ulrika
sina arbeten nästan prickfritt, hon tjänar bra
och är mycket uppskattad och duktig.
Så en kväll, efter ett misslyckat raggningsförsök
somnar hon förtvivlad in hos Lukas. Förtvivlad
över att hon inte lyckats få en man att våldta
henne denna kväll, så som alla andra kvällar.
Lukas är inte som de andra männen hon träffat.
Han tar sig tid till att, efter att ha nobbat hennes
patetiska samlagsbedjande, höra på Ulrikas
historia om sitt liv. Han orkar lyssna och de
umgås på ett mer ”vuxet” sätt. Hon kan
fortfarande känna suget efter sexet med okända
karlar, hon saknar att känna att hon utnyttjar
dem för att de ska utnyttja henne, men idag
kan hon stå emot detta.
Jag tycker denna bok är skriven med en
fantastisk men fruktansvärd inlevelse, med den
inlevelse som behövs för att man verkligen ska
reagera. Boken är viktig för att man ska kunna
förstå hur det kan kännas att vara utsatt, men
också för att kunna se att man kan börja må
bättre om man får det stöd man behöver. Det
senaste året har det kommit många böcker som
behandlar samma ämne, jag tycker att den här
är en av de bättre. n

KongressKalendarium
6/4-2005 Gender Dysphoria - Italien
12/6-2005 ICCP - Göteborg, Sverige
10/7-2005 17th World Congress of Sexology
8/9-2005 NACS - Finland
7/9-2006 NACS - Göteborg, Sverige
12/6: ICCP 2005
5th International Congress of Cognitive
Psychotherapy i Göteborg, 13-17 Juni 2005
Kongressen är öppen för alla.
Språk: Engelska.
Särskild introduktion 13/6 för dem som ej
tidigare känner till kognitiv terapi.
Särskilt evenemang i Scandinavium
söndagen 12 Juni
Hans Helighet Dalai Lama samtalar med
ärkebiskop KG Hammar: Looking for
Meaning in the Present World
Några av de programpunkter som är av
sexologiskt intresse är:
Lars-Gösta Dahlöf håller ett
rundabordssamtal om Cognitive
Psychoteraphy - an efficient tool in clinical
sexology.
Marius Råkil, symposium: Men, violence and
psychotherapy: Current knowledge and
future challenges
Ann Frodi, symposium: Gender issues of
relevance to cognitive psychotherapy
Kristina Andersson och Ulla Sellgren, klinisk
demonstration: the importance of working
with anxiety in patients with sexual
dysfunctions
Mer information finns på:
www.congrex.se/ICCP2005
24
6/4: Gender Dysphoria - Italien
19th International Symposium on Gender
Dysphoria
Sponsored by the Harry Benjamin International
Gender Dysphoria Association.
April 6-9 in 2005, Bologna, Italy. Scientific
Chairs: Walter Meyer and Stan Monstrey.
Contact: Bean Robinson, Executive Director,
HBIGDA, 1300 2nd Street, Ste. 180,
Minneapolis, Minnesota 55454. Phone: 612-625-
1500; Fax: 612-626-8311;
E-Mail: HBIGDA@famprac.umn.edu
Website: http://www.hbigda.org
10/7: 17th World Congress of Sexology
17th World Congress of Sexology
Bienvenue à Montréal. Welcome to Montréal!
It is with great pride that I invite you to attend
the 17th World Congress of Sexology.
This Congress will take place from July 10-15,
2005 at the Montreal Convention Centre, i
promise you a high quality scientific meeting
and unforgettable cultural events, make this
meeting your vacation
and bring your family. Montreal will set the stage
for what will surely be one of the most exciting
World Congresses of Sexology.
Pierre Assalian, M.D, President
E-mail: pierre.assalian@muhc.mcgill.ca
Web: http://www.montrealsexo.com
8/9: NACS 2005 - Finland
I år hålls den årliga kongressen för Nordic
Association for Clinical Sexology i Jyväskylä i
Finland. 8:e till 11:e september. Årets tema är
sexuell njutning, med infallsvinklarna
vetenskap, experimentellt, spontant och virtuellt.
Registrering fram till 15:e juni kostar 60 euro, 40
euro för studenter. Hotell tillkommer, med 49 eller
75 euro per person och natt.
Sista inlämningsdag för abstracts är 15:e maj.
Web: http://www.seksologinenseura.net
7/9-2006: NACS 2006 - Sverige
Nästa år hålls den årliga kongressen för Nordic
Association for Clinical Sexology i Göteborg här i
Sverige. 7:e till 10:e september.
Mer information längre fram.

AK0401003; AB050124
Protokoll
Årsmöte 2004
för Svensk Förening för Sexologi
Tid: 2004-09-17
Plats: Rica Nidelven Hotel, Trondheim
§ 1 Mötets öppnande
Ordförande för SFS hälsar deltagarna välkomna och förklarar föreningens årmöte 2004 öppnat.
§ 2 Val av ordförande och sekreterare för mötet.
Väljes sittande som ordförande respektive sekreterare för årsmötet.
Väljes Margareta Nordeman och PO Lundberg till justeringspersoner.
§ 3 Fråga om stadgeenlig kallelse.
Kallelsen anger felaktigt datum för mötet (d 18 sep). Sekreteraren förklarar att detta beror på att
man ändrat ursprungsprogrammet för NACS-mötet.
Årsmötet beslutar att godkänna kallelsen.
§ 4 Fastställande av dagordning.
Bo C Lindberg önskar under rubriken ”Övriga frågor” diskutera etikgruppens förslag till etiska
regler för föreningens medlemmar.
Årsmötet beslutar att med detta tillägg godkänna dagordningen.
§ 5 Styrelsens verksamhetsberättelse.
Årsmötet beslutar att godkänna verksamhetsberättelsen och lägga den till handlingarna.
Under denna punkt håller årsmötet en tyst minut för att hedra minnet av föreningens nyligen
avlidna medlem Berit Sjögren.
§ 6 Bokslut och revisionsberättelse.
Styrelsen
Kassören presenterar sitt bokslut. Föreningen har ”lika mycket pengar som vid samma tidpunkt
föregående år”. Intäkterna har under det gångna året något överstigit utgifterna. Saldo per
040801 är omkring 99000 SEK.
Föreningen har 332 medlemmar av vilka två är hedersmedlemmar. 17 % av medlemmarna har
ännu inte betalat medlemsavgift för innevarande år, vilket är en i sammanhanget låg siffra.
Konstateras också att det ibland råder oklarhet om vilket belopp man ska betala
(medlemsavgiften höjdes föregående år), vilket lett till att 121 medlemmar ej betalt full
medlemsavgift.
Kassören rapporterar också att diskussionen om betalning av kongressavgifter för styrelsen och
andra av föreningens funktionärer fortsätter. Hon påpekar också att kostnaderna för nu
pågående kongress kommer först på nästa bokslut.
26

Styrelsen understryker i en kommentar i samband med denna diskussion den stora arbetsinsats
som Xenu Cronström gjort med skapandet av föreningens hemsida. Det är angeläget att den som
arbetar aktivt för föreningen kan få någon form av konkret erkännande för detta.
Kassören föreslår att årets överskott balanseras i det nya räkenskapsåret.
Sexologinytt
Bo C Lindberg redogör för den ekonomiska situationen för Sexologinytt.
Tidskriften har gått med förlust under det gångna året. Detta kan till största delen förklaras av
den nya layout tidskriften fått, vilken medfört ökade tryckkostnader.
Saldo för Sexologinytt är 32400 SEK.
Årsmötet beslutar att lägga den ekonomiska redovisningen till handlingarna.
Revision. Revisor Gunnel Brander finner räkenskaperna för svensk Förening för Sexologi och för
Sexologinytt vara i god ordning. Hon föreslår att mötet beviljar styrelsen och redaktionen för
Sexologinytt ansvarsfrihet.
§ 7 Fråga om ansvarsfrihet
Årsmötet beslutar att lägga revisionsberättelsen till handlingarna.
Årsmötet beslutar vidare att bevilja styrelsen och redaktionen för Sexologinytt ansvarsfrihet för
det gångna verksamhetsåret.
§ 8 Budgetförslag och fastställande av medlemsavgift
Diskuteras budgeten inför kommande år.
Kassören föreslår oförändrad medlemsavgift, 250 SEK. För kommande år räknar styrelsen med
kostnader för tre styrelsemöten, ett av dessa som telefonmöte.
Diskuteras om pengarna i föreningens kassa ska användas till något. Ska man investera?
Ordförande undrar om föreningen ska anordna utbildningar.
Lillemor Rosenqvist frågar om regionala föreningar kan få bidrag från ”moderföreningen”.
Torvald Höjerback önskar att föreningen kunde träda in som ekonomisk garant vid
arrangemang som anordnas av de lokala föreningarna.
PO Lundberg framkastar tanken på ytterligare ett årligt möte förutom årsmötet, t.ex. ett vårmöte.
Birgitta Hulter undrar om föreningen skulle kunna skapa ett stipendium, vilket skulle vara god
PR.
PO Lundberg konstaterar att det är bra att ha ett ekonomiskt överskott inför en osäker framtid.
Inga beslut fattas i dessa frågor.
§ 9 Val av styrelse.
Föreslås omval av Maria Carola-Bure som kassör på tre år och av
Lars-Gösta Dahlöf som ordinarie styrelsemedlem för två år.
Föreslås nyval av Inga Tidefors för två år efter avgående styrelsemedlem
Ulla Silkens.
Föreslås nyval av Katarina Öberg som sekreterare på tre år efter avgående Anders Karlsson.
Föreslås Xenu Cronström som ny redaktör för Sexologinytt efter avgående
Bo C Lindberg och Anders Karlsson. Valberedningen har inte lyckats hitta någon kandidat till
posten som Xenu Cronströms medredaktör.
27

Bo C Lindberg och Anders Karlsson redogör för arbetet med tidskriften. Därefter följer en livlig
debatt där olika namnförslag förs fram. Samtliga tackar dock nej.
Ordförande tvingas konstatera att man för ögonblicket inte kommer längre i frågan.
Årsmötet beslutar:
Omval av Maria Carola-Bure som kassör på tre år.
Omval av Lars-Gösta Dahlöf som ordinarie styrelseledamot på två år.
Nyval av Katarina Öberg som sekreterare på tre år.
Nyval av Inga Tidefors som ordinarie styrelseledamot på två år.
Årsmötet beslutar att välja Xenu Cronström till redaktör för Sexologinytt. Posten som
medredaktör lämnas vakant. Styrelsen får i uppdrag att utse denna andra redaktör.
§ 10 Val av revisorer.
Årsmötet beslutar om omval av Gunnel Brander.
Beslutas tillfråga Lotta Löfgren-Mårtenson, som ej är närvarande, om hon är villig att åta sig
funktionen som revisorssuppleant.
§ 11 Val av valberedning.
Årsmötet beslutar att välja om Maj-Briht Bergström-Walan, Sune Innala och Ulla Sellgren.
§ 12 Val av hedersledamot.
Inget förslag till hedersledamot förelåg.
§ 13 Sexologinytt, rapport från redaktionen.
Avhandlat enligt ovan (§ 9).
§ 14 Auktorisationsfrågan; rapport från den svenska auktorisationskommittén.
Konstateras att AK består av Birgitta Hulter, Sune Innala, PO Lundberg och Lillemor
Rosenqvist.
Lillemor Rosenqvist betonar vikten av klara regler i auktorisationsförfarandet, men också av
flexibilitet i gruppens arbete.
Hon understryker att målet är att alla sökande ska bli ”rättvist och noggrant bedömda”. Hon
presenterar också förslag till riktlinjer för godkännande.
Fastslås att möjligheten att söka godkännande enligt ”oldtimer-principen” går ut år vid
tidpunkten för årsmötet 2006.
Xenu Cronström för fram tanken på en ”tredje nivå” mellan dem som har en auktorisation och
dem som inte kan något alls. Ordförande konstaterar att detta är en fråga för NACS. Lillemor
Rosenqvist tar också med sig frågan tillbaka till auktorisationskommittén.
§ 15 Rapport från WAS och EFS.
Lillemor Rosenqvist meddelar att EFS haft sin kongress i Brighton och att nästa möte blir 2006 i
Prag. Då kommer omval av styrelsen att ske.
Nästa WAS-kongress blir i Montreal i juli 2005. Då kommer hela styrelsen för WAS att avgå.
Förslag från svenskt håll på ny representation i styrelsen ska lämnas till
Lillemor Rosenqvist.
PO Lundberg föreslår att styrelsen verkar för att Lillemor ska sitta kvar och understryker den
stora insats hon gjort för svensk sexologi i sitt internationella arbete. Han föreslår också Lotta
Löfgren-Mårtenson som föreningens förslag till efterföljare då Lillemor Rosenqvist beslutar sig
för att lämna WAS:s styrelse.
28

Birgitta Hulter nämner i detta sammanhang sina kontakter med Patent- och registreringsverket i
avsikt att skydda ”auktoriserad sexolog” som titel.
PO Lundberg föreslår att mötet godkänner de åtgärder som Birgitta Hulter vidtagit i detta
sammanhang och ger henne i uppdrag att fortsätta detta arbete.
Årsmötet beslutar i enlighet med detta förslag.
§ 16 Föreningens hemsida. Lägesrapport.
Xenu Cronström har inga stora nyheter att meddela mötet. Arbetet fortskrider som planerat.
PO Lundberg meddelar att eventuella planer på att lägga ut gamla nummer av Scandinavian
Journal of Sexology på hemsidan förmodligen skulle kräva att man tvingades inhämta tillstånd
från alla författare under årens lopp vilket knappast låter sig göras.
§ 17 Motioner och propositioner.
En proposition förelåg.
Styrelsen genom Torvald Höjerback föreslår att valen vid årsmötet även skall innefatta
medlemmarna i auktorisationskommittén. Det viktiga är enligt Torvald är att man väljs av
årsmötet. Mandatperioden kan diskuteras. Nuvarande period om 3 år bedöms som lämplig.
Årsmötet beslutar att ledamöterna i auktorisationskommittén väljes av årsmötet på 3 år.
Styrelsen får i uppdrag att införa detta val i stadgarna.
§ 18 Övriga frågor.
Bo C Lindberg tar upp frågan vad som skall ske med förslaget från etikgruppen angående etiska
regler för SFS’ medlemmar. En utskrift av förslaget fanns för utdelning.
PO Lundberg föreslår att förslaget till etiska regler för föreningen publiceras i Sexologinytt,
eftersom det ej varit utsänt till medlemmarna, och att frågan om etikgruppens funktion framgent
hanteras på styrelsenivå.
Inga Tidefors konstaterar att etikgruppens arbete ej formaliserats. Ordförande föreslår att
styrelsen utser en arbetsgrupp för att åstadkomma detta.
Årsmötet beslutar i enlighet med dessa förslag.
§ 19 Avtackning.
Avgående redaktörerna för Sexologinytt, Bo C Lindberg och Anders Karlsson avtackas av
ordförande.
Anders Karlsson avtackas också i sin egenskap av avgående sekreterare.
§ 20 Avslutning.
Ordförande tackar de närvarande för visat engagemang och förklarar årsmötet avslutat.
Axel Brattberg Anders Karlsson
Ordförande Sekreterare
Margareta Nordeman P O Lundberg
Justerare Justerare
29

Kassörens ruta
Kära SFS-medlemmar,
För att bli medlem måste Du skicka in en medlemsansökan till någon av styrelseledamöterna,
företrädesvis sekreteraren Katarina Öberg, adress finns längst bak i tidningen. När Du gjort det
går vi igenom handlingarna på ett styrelsemöte och därefter är Du antagen. Det går alltså inte att
enbart betala in medlemsavgiften. Det händer då och då och jag vill bara förtydliga detta om Du
har känner någon som vill bli medlem.
* Medlemsavgiften är 250 kronor per år. Postgironumret till föreningen är 485 62 07-8 och
betalningsmottagare är Svensk förening för sexologi. Var vänlig ange avsändare.
* För att få Er auktorisationsansökan behandlad skall Ni ha betalat in ovannämnda årsavgift.
* Till Er som avser ansöka om auktorisation gäller dessutom följande betalningsförfarande:
Ni betalar i två steg.
Först 50 euro för att få ansökningsblanketten granskad och genomarbetad.
När Ni är godkända kostar det ytterligare 200 Euro innan Ni erhåller Ert diplom, alltså en total
summa på 250 Euro. Summorna skall betalas in i svenska kronor, enligt växlingskurs för dagen.
Pengarna sätts vid varje tillfälle in på föreningens konto: 485 62 07-8 och var noga med att ange
vad betalningen avser och vem avsändaren är.
Föreningen välkomnar 3 nya medlemmar:
Jan Beskow, Professor från Göteborg,
Carina Danemalm-Jägervall, Uroterapeut från Tävelsås samt
Kerstin Falk-Edwijn, Barnmorska från Mölnlycke
Samt fem nya auktoriserade sexologer:
Paula Taube, klinisk sexolog
Tina Nevin, sexualrådgivare
Lisbet Olofsson, sexualrådgivare
Ingrid Klämberg, sexualrådgivare
Katarina Hultkrantz, sexualrådgivare
Maria Carola-Bure
Kassör i SFS
070-6666163
maria.carola_bure@hsf.gotland.se
Anne-Christine Almquist, ny redaktionsmedlem
Till medlemmarna i SFS,
Som ny redaktionsmedlem, hoppas jag att efter min bästa förmåga kunna axla min del av
ansvaret. Jag ser fram emot ett nytt och givande år.
Vill gärna dela med mig av en söt historia : ” Jag har ingen brådska med att bli kär, jag tycker
faktiskt att fjärde klass är tillräckligt svår”. (Regina, 10 år).
Vem är då jag ? Jag har Högskoleutbildning som Socialpedagog/Samtalsterapeut med
vidareutbildning i Verksamhetsledning, Ledarskap, Arbetsrätt, Psykologi, och skall nu börja att
läsa klinisk sexologi. Sedan ungefär 1 år tillbaka arbetar jag som egen företagare med mottagning
i Göteborg.
Jag har tre vuxna barn, 25, 20 och 18 samt vår kära och underbara Golden Retriever – Zassa.
Anne-Christine Almquist, e-post : info@dialoguecenter.se
30