05.09.2013 Views

Projektprogram - Nya Karolinska Solna

Projektprogram - Nya Karolinska Solna

Projektprogram - Nya Karolinska Solna

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

NYA KAROLINSKA SOLNA<br />

<strong>Projektprogram</strong><br />

November 2007


1. Inledning ............................................................... 2<br />

1.0 Projektets bakgrund ............................................ 3<br />

1.1 Det nya sjukhusets uppdrag ...................................... 4<br />

1.2 Vision ....................................................................... 5<br />

1.3 Projektmål ................................................................ 5<br />

1.4 aktuella delmål ......................................................... 6<br />

2. Presentation av Förslaget ................................... 8<br />

2.0.1 Utveckling från idé till förslag i projektprogram ......... 8<br />

2.0.2 Huvudidéer ............................................................... 9<br />

2.1 Projektmål: Sjukvård, forskning och<br />

undervisning ska vara så integrerade<br />

att de effektivt stödjer framtagande<br />

och spridning av ny kunskap .............................. 12<br />

2.1.1 initialt aktuell verksamhetsbild<br />

(innehåll vid inflyttning) ......................................... 12<br />

2.1.2 konceptlösningar som stödjer ett multidisciplinärt<br />

och tvärvetenskapligt arbetssätt .............................. 20<br />

2.1.3 Fysiska och funktionella samband till ki<br />

som stärker samarbetsmöjligheter .......................... 24<br />

2.1.4 komperativ medicin/forskning................................. 25<br />

2.1.5 Förutsättningar för ett patienthotell ........................ 25<br />

2.2 Projektmål: Projektet skall skapa<br />

attraktiva och mänskliga miljöer med<br />

höga arkitektoniska värden både inom<br />

och i anslutning till sjukhuset.............................. 26<br />

2.2.1 stimulerande, trygga och attraktiva miljöer ............. 27<br />

2.2.2 konsten i nks ......................................................... 34<br />

2.2.3 kontakt med gårdar, akademiska stråket<br />

och sjukhusparken ................................................. 34<br />

2.2.4 god tillgänglighet och väl fungerande transporter<br />

inom staden och sjukhuset ..................................... 40<br />

2.3 Projektmål: Vård- och stödprocesserna<br />

skall effektiviseras och resursutnyttjande<br />

optimeras .............................................................. 46<br />

2.3.1 Vårdprocesser ......................................................... 46<br />

2.3.2 stödprocesser ......................................................... 47<br />

2.4 Projektmål: Projektet ska så långt möjligt<br />

arbeta med generella lösningar som tillåter<br />

kontinuerlig verksamhetsutveckling................... 48<br />

2.4.1 generella byggnader som förutsättning för<br />

flexibelt utnyttjande ................................................ 48<br />

2.4.2 Utbyggbara tekniska system för framtida<br />

förändringar och expansion .................................... 54<br />

2.4.3 generell och multifunktionell utformning<br />

av lokaler ................................................................ 56<br />

2.4.4 tekniska system med hög driftsäkerhet<br />

och flexibilitet ......................................................... 59<br />

2.4.5 lösningar som minimerar underhåll och<br />

underlättar ombyggnader ....................................... 60<br />

INNEHÅllSFÖRTECKNING<br />

2.4.6 konceptlösningar utifrån höga krav på<br />

säkerhet och integritet ............................................ 62<br />

2.5 Projektmål: Sjukhuset och dess<br />

verksamhet ska ges en prioriterad<br />

och tydlig roll i staden ......................................... 64<br />

2.5.1 Universitetssjukhus med stark identitet och högt<br />

arkitektoniskt värde ................................................ 64<br />

2.5.2 mötet med befintlig bebyggelse.............................. 65<br />

2.5.3 samordning av sjukhuset och<br />

utbyggnad av stadsdelen ........................................ 66<br />

2.5.4 entréplatsen till sjukhuset och ki.<br />

Den urbana integrationen och mötet<br />

mellan stockholm och solna ................................... 68<br />

2.6 Projektmål: Projektet ska, på<br />

alla nivåer, arbeta utifrån<br />

hållbarhetsperspektivet ....................................... 70<br />

2.6.1 minimering av tillförd energi ................................... 72<br />

2.6.2 miljöanpassade försörjningssystem.......................... 75<br />

2.6.3 optimala kostnader utifrån livscykelperspektiv ........ 77<br />

3. Riskanalys och konsekvensbeskrivning ......... 78<br />

3.1 risker som kan påverka genomförandeprocessen .... 80<br />

3.1.1 trafik och tillgänglighet ........................................... 80<br />

3.1.2 Verksamhet ............................................................ 82<br />

3.1.3 Bostäder ................................................................. 82<br />

3.1.4 samordning parallella projekt och<br />

paralella intressen ................................................... 83<br />

3.1.5 myndighetsprocess/planprocess .............................. 83<br />

3.1.6 sjukvårdens och områdets framtida utveckling ........ 84<br />

3.2 landstingsägda beslut nödvändiga för<br />

uppfyllande av projektmål ....................................... 85<br />

3.3 icke landstingsägda beslut nödvändiga för<br />

uppfyllande av projektmål ....................................... 86<br />

3.4 sammanställning av risker ....................................... 86<br />

3.5 Fortsatt hantering av risker...................................... 87<br />

4. Strategi för genomförandet av projektet ..... 88<br />

4.1 analys av när senast i planeringsprocessen<br />

beslut måste fattas om sjukhusets<br />

uppdrag och verksamhetsinnehåll ........................... 88<br />

4.2 Finansiering av forskningslokaler och lokaler<br />

som nyttjas av ki ..................................................... 89<br />

4.3 rivning av byggnader inom byggområdet ............... 89<br />

4.4 Förkortning av genomförandetiden med 2 år<br />

jämfört med huvudtidplanen från tävlingsförslaget . 90<br />

4.5 möjligheter till tidigarelagd inflyttning ..................... 91<br />

5. Redovisning av den genomförda processen . 92<br />

6. Referensmaterial - underliggande material<br />

och utredningar .................................................. 94<br />

nya karolinska solna – ProjektProgram 1


1. inleDning<br />

1.1 Det nya sjukhusets uppdrag ...................................... 4<br />

1.2 Vision ....................................................................... 5<br />

1.3 Projektmål ................................................................ 5<br />

1.4 aktuella delmål ......................................................... 6<br />

1.<br />

2 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />

Att planera för och färdigställa ett helt nytt universitets-<br />

sjukhus är ett för svenskt vidkommande unikt uppdrag<br />

där erfarenheter och inspiration hämtas från många källor,<br />

i Sverige och utomlands, och vävs samman till ett färdigt<br />

förslag. Uppgiften är komplex och sträcker sig över en<br />

lång tidsperiod och sker i flera steg, varav framställningen<br />

av detta projektprogram är ett avgörande steg.<br />

<strong>Projektprogram</strong>met redogör för det förslag till nytt<br />

universitetssjukhus i <strong>Solna</strong>, kallat <strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong><br />

(förkortat NKS), som arbetats fram av <strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong><br />

<strong>Solna</strong>-projektet inom Landstingsstyrelsens förvaltning på<br />

uppdrag av Stockholms läns landstingsfullmäktige.<br />

Enligt landstingsfullmäktiges uppdrag, har projektprogrammet<br />

haft fokus på att ta fram ett konceptförslag<br />

som kan utgöra grund för beräkning av investeringskostnader,<br />

byggnadsvolym och verksamhetsinnehåll, samt för<br />

planarbetet. <strong>Projektprogram</strong>met är således inte att jämföra<br />

med ett en färdig programhandling.<br />

<strong>Projektprogram</strong>met ska ses som ett konceptprogram<br />

som föreslår huvudidéer, övergripande struktur och lösningar,<br />

gestaltning, inre och yttre miljöer och tekniska<br />

system för det nya sjukhuset. <strong>Projektprogram</strong>met är en<br />

utgångspunkt för det fortsatta arbetet, och det redogör<br />

också för de processer som pågår bl a vad gäller planarbete<br />

för området.<br />

<strong>Projektprogram</strong>met har två huvudsakliga syften:<br />

- att redovisa och illustrera det konceptuella förslaget<br />

till nytt universitetssjukhus i <strong>Solna</strong>, som nu föreläggs<br />

Stockholms läns landstingsfullmäktige för beslut.<br />

- att utgöra ett styrdokument inom ramarna för det<br />

fortsatta projektarbetet.<br />

läsanvisningar<br />

<strong>Projektprogram</strong>met struktur utgår i huvudsak från projektets<br />

hittillsvarande styrdokument Uppdragsramar för<br />

projektprogram (december 2006).<br />

<strong>Projektprogram</strong>met domineras till omfånget av kapitel<br />

2, Förslaget. Dispositionen i kapitel 2 utgår från sex projektmål,<br />

som ligger till grund för projektet, med ett antal<br />

underrubriker under respektive projektmål.<br />

Det är värt att påpeka att vissa beskrivningar av sjukhuset<br />

förekommer på ett likartat sätt flera gånger i texten pga<br />

att de naturligt faller in under flera projektmåls rubriker.<br />

För att kunna presentera ett projektprogram med så<br />

god läsbarhet som möjligt har vi undvikit att lägga in hänvisningar<br />

eller fotnoter i texterna.<br />

Till projektprogrammet hör ett antal beslutsunderlagspaket<br />

listade under punkt 6, ”Referensmaterial - underliggande<br />

material och utredningar”, som i detalj beskriver<br />

bakgrunden till lösningar som NKS-projektet rekommenderar.<br />

Varje enskilt beslutsunderlagspaket är kopplat till<br />

ett avsnitt i projektprogrammet och har därför samma<br />

rubrik som underrubriken i projektprogrammet, t ex<br />

” Tekniska system med hög driftsäkerhet och flexibilitet”.<br />

Referensmaterialet kan beställas från NKS-kansliet, epost:<br />

kontakta.nks@sll.se<br />

1.0<br />

Projektets bakgrund<br />

Inom hälso- och sjukvård, medicinsk forskning och utbildning,<br />

biomedicinsk vetenskap och medicinteknik pågår<br />

en snabb utveckling som ställer nya krav på moderna<br />

lösningar för vårdens organisation och fysiska miljöer.<br />

Forskningsgenombrott sker kontinuerligt inom flera områden<br />

och nya möjligheter för prevention, diagnostik och<br />

behandling introduceras. Samtidigt uppstår nya behov<br />

från patienter, personal och forskare av moderna, attraktiva,<br />

mänskliga och integrerade vårdmiljöer.<br />

Allt detta ställer krav på nya lösningar för ett universitetssjukhus<br />

organisation, samband, logistik och fysiska<br />

miljöer.<br />

Stockholm läns landsting har under 2000-talet genomfört<br />

ett omfattande utredningsarbete i syfte att kartlägga,<br />

analysera och bemöta de aktuella krav som ställs på<br />

dagens och framtidens vårdgivare, liksom på sjukvårdsstrukturen<br />

i Stockholms län.<br />

Stockholms läns landstings Universitetssjukhusutredning<br />

(SNUS 2001), 3S-utredningen om Stockholms läns<br />

sjukvårdsstruktur, särskilda utredningar om barnsjukvård<br />

och laboratoriemedicin samt utredningar 0m fastighetsbeståndet<br />

på <strong>Karolinska</strong>-tomten i <strong>Solna</strong>, har alla kommit<br />

fram till samma sak: Stockholms läns landsting behöver<br />

ett nybyggt universitetssjukhus i <strong>Solna</strong>, som kan leva upp<br />

till framtidens krav på mänskliga miljöer, effektivitet och<br />

nära samband mellan samverkande verksamheter inom<br />

vården och mellan vård, forskning och utbildning.<br />

1. INlEdNING<br />

Den 10 maj 2005 beslutade landstingsfullmäktige i enlighet<br />

med landstingsstyrelsens förslag<br />

• att uppdra åt landstingsstyrelsen att fortsätta planeringen<br />

för ett nytt universitetssjukhus<br />

• att ange de preliminära lokalbehoven på <strong>Karolinska</strong><br />

Universitetssjukhuset <strong>Solna</strong>s område med utgångspunkt<br />

i 3S-utredningen<br />

• att uppdra åt landstingsstyrelsen att utarbeta<br />

program för projektet via en inbjuden formgivningstävling.<br />

Tävlingen avser utformning av ny<br />

sjukhusbyggnad och nya forskningslaboratorier.<br />

Landstingsstyrelsen ska fastställa program för formgivningstävlingen<br />

samt utse jury<br />

• att uppdra åt landstingsstyrelsen att förelägga fullmäktige<br />

förslag till beslut om genomförande samt<br />

projektramar baserat på programhandlingar för ett<br />

nytt universitetssjukhus<br />

• att uppdra åt landstingsstyrelsens allmänna utskott<br />

att vara parlamentariskt ledningsorgan för det fortsatta<br />

arbetet<br />

• att uppdra åt landstingsstyrelsen att fatta beslut om<br />

projektorganisation för det fortsatta arbetet.<br />

I den formgivningstävling som därpå arrangerades deltog<br />

fem internationellt sammansatta team av arkitekter<br />

och tekniska konsulter. Dessa hade valts ut bland nitton<br />

ursprungliga ansökningar till tävlingen. Tävlingsförlagen<br />

bedömdes anonymt av en jury med representanter från<br />

Stockholm läns landsting, <strong>Karolinska</strong> Universitetssjukhuset,<br />

<strong>Karolinska</strong> Institutet, Stockholm Stad, <strong>Solna</strong> Stad,<br />

Locum AB, Akademiska hus i Stockholm AB samt Sveriges<br />

Arkitekter. Till vinnare i tävlingen korade juryn enhälligt<br />

förslaget ”Forum <strong>Karolinska</strong>”, skapat av White arkitekter<br />

AB, Stockholm. Juryns beslut offentliggjordes i augusti<br />

2006 och fastställdes av landstingsstyrelsen den 19 september<br />

2006.<br />

Därpå vidtog arbetet med att bearbeta det vinnande<br />

förslaget samt utveckla det till ett projektprogram, som i<br />

form av detta dokument nu läggs fram som del av beslutsunderlaget<br />

för ett beslut om investering av ett nytt universitetssjukhus<br />

i Stockholms läns landstingsfullmäktige.<br />

nya karolinska solna – ProjektProgram 3


1.1<br />

Det nya universitetssjukhusets<br />

uppdrag<br />

Uppgiften för det nya universitetssjukhuset <strong>Nya</strong><br />

<strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong> är att bedriva vård, forskning<br />

och utbildning av betydande omfattning och yppersta<br />

kvalitet.<br />

Det nya universitetssjukhuset ska vara navet i ett<br />

nationellt och internationellt konkurrenskraftigt<br />

universitetssjukvårdssystem.<br />

Det ska vara ett specialsjukhus för regionen med<br />

inriktning på högspecialiserad och specialiserad<br />

vård.<br />

Det nya universitetssjukhuset ska inta en central<br />

roll vid utvecklingen av stockholmsregionen till<br />

ett biomedicinskt kraftcentrum.<br />

Ambitionen är att skapa ett nytt universitetssjukhus<br />

med ett nytt verksamhetsuppdrag och med väsentligt förbättrade<br />

förutsättningar att åstadkomma en väl fungerande<br />

integration mellan vård, forskning och utbildning.<br />

Sjukvårdsuppdraget måste på bästa sätt balanseras<br />

mot forskningsuppdraget och relateras till utbildningsuppdraget.<br />

God samverkan mellan vård, forskning och<br />

utbildning är således grundläggande och ska genomsyra<br />

planeringen av sjukhuset.<br />

Genom goda fysiska samband och en väl utvecklad infrastruktur<br />

kan vården, forskningen och undervisningen<br />

tillsammans och var för sig stödja framtagandet av ny<br />

kunskap och avancerad vård och behandling.<br />

<strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong> ska ha en tydligare inriktning<br />

mot högspecialiserad och specialiserad vård än vad som<br />

är fallet vid dagens <strong>Karolinska</strong>. Teknikintensiv, kompetens-<br />

och resurskrävande vård ska koncentreras till NKS,<br />

som utvecklas till ett remiss- och hänvisningssjukhus för<br />

hela regionen och landet. Motivet för att i högre grad än<br />

idag koncentrera högspecialiserad vård till ett sjukhus är<br />

de allt viktigare sambanden mellan forskning och utveckling<br />

av specialiserad vård. En stor del av utrustningen och<br />

kompetensen måste kunna samutnyttjas mellan sjukhu-<br />

4 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />

sets olika vård- och forskningsverksamheter och förutsättningar<br />

skapas för snabb kunskapsöverföring mellan<br />

grundforskning, klinisk forskning och specialiserad vård.<br />

<strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong> ska utformas så att det kan bereda<br />

plats för alla former av högspecialiserade och resurskrävande<br />

verksamheter som finns i Stockholmsregionen.<br />

Det ska även kunna ta ett ökat regionalt sjukvårdsansvar<br />

för den högspecialiserade vården jämfört med dagens <strong>Karolinska</strong><br />

<strong>Solna</strong>. Bassjukvårdsuppdraget bör därför minska<br />

jämfört med idag och akutmottagningen på NKS bör ställas<br />

om till huvudsakligen en remiss/hänvisningsenhet för<br />

regionen samt för svåra akutfall som anländer med ambulans<br />

eller helikopter. Samtidigt dimensioneras det nya<br />

universitetssjukhuset så att viss bassjukvård/specialistvård<br />

kan utföras här med syfte att kunna tillgodose undervisningsuppdraget.<br />

Det är av flera skäl för tidigt att i detta projektprogram<br />

föreslå vilket verksamhetsuppdrag NKS bör ha för sjukvård,<br />

forskning och utbildning. Detta bör istället ske så<br />

sent som möjligt, med det föreslagna datumet 31 december<br />

2010.<br />

Ett av de viktigaste motiven för att avvakta med att<br />

fastställa verksamhetsinnehåll är den snabba medicinska<br />

och tekniska utvecklingen. Så är t ex högspecialiserad vård<br />

ett över tiden föränderligt begrepp vilket gör att det som<br />

är högspecialiserade vård idag inte nödvändigtvis är det<br />

när NKS tas i drift om drygt åtta år.<br />

Ett annat skäl för att hålla verksamhetsinriktningen<br />

öppen är ansvarskommiténs förslag om färre och större<br />

landsting som kan komma att få konsekvenser också för<br />

Stockholm läns landsting. Även inom Stockholms läns<br />

landstings sjukvårdsstruktur kan förändringar komma till<br />

stånd som påverkar NKS uppdrag. Ytterligare skäl att avvakta<br />

är det pågående arbetet med profileringen av verksamheter<br />

inom dagens <strong>Karolinska</strong> universitetssjukhuset<br />

mellan <strong>Solna</strong> och Huddinge.<br />

1.2<br />

Vision<br />

d e t n y a u n i v e r s i t e t s s j u k h u s e t ä r:<br />

- integrerat men självständigt<br />

- föränderligt men beständigt<br />

- effektivt men respektfullt och mänskligt<br />

- en lyckad förening av kreativitet,<br />

produktivitet och omtanke<br />

Redan i projektets initiala skede, i tävlingsprogrammet,<br />

formulerades visionen för det framtida universitetssjukhuset.<br />

Visionen berör alla sjukhusets intressenter och omfattar<br />

alla aspekter på och dimensioner av det nya universitetssjukhuset,<br />

från den mest övergripande nivån ner till<br />

minsta detaljnivå.<br />

1.3<br />

Projektmål<br />

1. INlEdNING<br />

Planeringen av ett nytt universitetssjukhus sträcker sig<br />

över en lång tidsperiod och sker i många steg och i många<br />

sammanhang. Under denna process är det viktigt att ha<br />

samma utgångspunkter och samma mål att arbeta mot,<br />

men också att följa upp och stämma av de övergripande<br />

målsättningarna.<br />

I NKS-projektet har de övergripande målsättningarna<br />

stämts av vid hittills två tillfällen:<br />

• i oktober 2005 godkände lanstingsstyrelsen Tävlingsprogram<br />

för formgivningstävling gällande ett<br />

nytt universitetssjukhus vid <strong>Karolinska</strong> i <strong>Solna</strong>.<br />

• i september 2006 fastställde landstingsstyrelsen<br />

juryns beslut i enlighet med Tävlingsresultatet och<br />

utsåg det vinnande förslaget.<br />

nya karolinska solna – ProjektProgram 5


På grundval av de fattade politiska besluten fastställde<br />

projektets styrgrupp i den 2006 Uppdragsramar för projektprogram.<br />

Detta dokument har varit projektets övergripande<br />

styrdokument. Här har 6 projektmål formulerats<br />

som styr hela planerings- och genomförandeprocessen.<br />

Dessa projektmål utgör också grundstruktur för presentationen<br />

av förslaget i detta projektprogram.<br />

Projektmål:<br />

• Sjukvård, forskning och undervisning ska<br />

vara så integrerade att de effektivt stödjer<br />

framtagande och spridning av ny kunskap för<br />

vård av svårt sjuka och skadade patienter.<br />

• Projektet ska skapa attraktiva och mänskliga<br />

miljöer med höga arkitektoniska värden både<br />

inom och i anslutning till sjukhuset.<br />

• Vårdprocesserna ska effektiviseras och resursutnyttjandet<br />

optimeras.<br />

• Projektet ska, så långt möjligt, arbeta med<br />

generella lösningar som tillåter kontinuerlig<br />

verksamhetsutveckling.<br />

• Sjukhuset och dess verksamheter ska ges en<br />

prioriterad och tydlig roll i staden.<br />

• Projektet ska, på alla nivåer, arbeta utifrån<br />

hållbarhetsperspektivet.<br />

De övergripande projektmålen kommer att i varje skede<br />

av projektets fortsättning att brytas ner till ett antal relevanta<br />

delmål att styra mot.<br />

6 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />

1.4<br />

aktuella delmål<br />

<strong>Projektprogram</strong>met har ambitionen att vara ett beslutsunderlag<br />

med så stor säkerhet som möjligt för kostnadsberäkning<br />

och genomförandeplanering. Arbetet har därför<br />

inledningsvis inriktats på att identifiera volym- och kostnadsbärande<br />

områden i utformningen av sjukhuset, samt<br />

projektrisker. Särskild vikt har lagts på att beakta miljöaspekter<br />

och minimera projektets miljöpåverkan.<br />

Följande delmål har formulerats för projektprogrammet,<br />

och arbetet har hittills fokuserats på att utreda dessa<br />

områden mer detaljerat:<br />

• Föreslå den initialt aktuella verksamhetsbilden av<br />

vissa grundläggande verksamheter som underlag för<br />

kalkylering, fortsatt programmering och projektering<br />

utifrån angivna dimensionerande data.<br />

• Klargöra när senast i planerings- och byggprocessen<br />

beslut måste fattas om sjukhusets verksamhetsuppdrag<br />

och verksamhetsinnehåll.<br />

• Hitta fysiska och funktionella samband till <strong>Karolinska</strong><br />

institutet som stärker samarbetsmöjligheter.<br />

• Klargöra volymässigt behov och finansiering av forskningslokaler<br />

och övriga lokaler tillhörande KI.<br />

• Gemensamt med KI utforma lokaler för djurexperimentell<br />

forskning.<br />

• Klargöra de kommersiella och verksamhetsmässiga<br />

förutsättningarna för ett sjukhusnära hotell med<br />

minst 100 patientplatser.<br />

• Utforma byggnaderna generellt som förutsättning för<br />

flexibelt utnyttjande.<br />

• Hitta utbyggbara tekniska system med tanke dels på<br />

verksamhetens framtida förändringar, dels möjligheter<br />

till expansion.<br />

• Ge tekniska system en hög driftsäkerhet och flexibilitet.<br />

• Utforma lokalerna generellt och multifunktionellt<br />

(genom multiplicerbara typblock och typrum).<br />

• Hitta konceptlösningar som minimerar underhåll och<br />

underlättar ombyggnader.<br />

• Hitta och utveckla miljöanpassade försörjningssystem.<br />

• Hitta och utveckla konceptlösningar utifrån högt<br />

ställda krav på säkerhet och integritet.<br />

• Hitta konceptlösningar som minimerar användning<br />

av tillförd energi.<br />

• Erbjuda stimulerande, trygga och attraktiva miljöer för<br />

patienter, anhöriga, personal, forskare och studenter.<br />

• Hitta konceptlösningar som kan stödja ett multidisciplinärt<br />

och tvärvetenskapligt arbetssätt.<br />

• Utveckla ljusgårdarna, det Akademiska stråket och<br />

kontakten med sjukhusparken utifrån mänskliga<br />

behov av sol, ljus och grönska.<br />

1. INlEdNING<br />

• Både inom sjukhuset och inom staden skapa förutsättningar<br />

för god tillgänglighet och väl fungerande<br />

transporter.<br />

• Ge sjukhuskomplexet en stark identitet med högt<br />

arkitektoniskt värde.<br />

• Hitta ett medvetet sätt att möta befintlig bebyggelse.<br />

• Samordna den planerade utbyggnaden av stadsdelen<br />

(Norra station) med sjukhusprojektet.<br />

• Utforma entréplatsen till sjukhuset respektive KI så<br />

att den stimulerar det urbana integrationen i sjukhusområdet<br />

och mötet mellan Stockholm och <strong>Solna</strong>.<br />

• Hitta den optimala kostnaden utifrån livscykelperspektiv.<br />

• Undersöka när thoraxbyggnaderna måste rivas och<br />

verksamheten flyttas för att ge plats för det nya universitetssjukhuset.<br />

• Hitta sätt och metoder för att förkorta genomförandetiden<br />

för projektet med ca två år jämfört med huvudtidplanen<br />

baserad på tävlingsförslaget.<br />

• Undersöka möjligheten till en tidigarelagd delinflyttning.<br />

<strong>Projektprogram</strong>mets förslag svarar mot ovanstående projektmål<br />

och aktuella delmål.<br />

nya karolinska solna – ProjektProgram 7


2. Presentation<br />

aV Förslaget<br />

8 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />

2.0.1. Utveckling från tävlingsidé<br />

till projektprogrammets förslag<br />

Förslaget till <strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong> har tagits fram i flera<br />

steg och i stor idékonkurrens. Till grund för förslaget ligger<br />

flera landstingsinterna utredningar.<br />

2.1 Projektmål: sjukvård, forskning och<br />

undervisning ska vara så integrerade<br />

att det effektivt stödjer framtagande<br />

l o k a l i s e r i n g e n<br />

och spridning av ny kunskap ................................... 12<br />

Redan i Stockholms läns landstings SNUS-utredning<br />

2.2 Projektmål: Projektet ska skapa<br />

identifierades lokaliseringen i <strong>Solna</strong> som den med störst<br />

attraktiva och mänskliga miljöer med<br />

höga arkitektoniska värden både inom<br />

möjligheter till goda integrationslösningar mellan vård,<br />

och i anslutning till sjukhuset .................................. 26 forskning och utbildning. Placeringen har också prövats<br />

2.3 Projektmål: Vård- och stödprocesser<br />

i tre parallella uppdrag till oberoende arkitektkontor som<br />

ska effektiviseras och resursutnyttjande<br />

undersökt möjligheterna och begränsningarna med den<br />

optimeras ............................................................... 46<br />

föreslagna lokaliseringen.<br />

2.4 Projektmål: Projektet ska så långt möjligt<br />

arbeta med generella lösningar som tillåter<br />

kontinuerlig verksamhetsutveckling......................... 48 f o r m g i v n i n g s t ä v l i n g e n<br />

2.5 Projektmål: sjukhuset och dess verksamhet<br />

I nästa steg – formgivningstävlingen - var syftet dels att<br />

ska ges en prioriterad och tydlig roll i staden ........... 64 hitta ett högkvalitativt förslag till utformning av sjukhuset<br />

2.6 Projektmål: Projektet ska, på alla nivåer,<br />

dels att hitta en kreativ partner för det fortsatta arbetet<br />

arbeta utifrån hållbarhetsperspektivet ..................... 70 med att utveckla det föreslagna konceptet. I en konkurrens<br />

av 19 kompetenta team valdes de fem bäst meriterade<br />

ut för att göra sin tolkning av tävlingsuppgiften. De<br />

tävlande skulle föreslå en lösning där frågor kring verksamhetssamband,<br />

gestaltning, långsiktig hållbarhet, tra-<br />

2.<br />

fik och logistik utvecklas till en helhet, som med stöd av<br />

modern teknik kan möta sjukvårdens och forskningens<br />

krav på oförutsedda förändringar långt in i framtiden.<br />

d e t v i n n a n d e förslaget<br />

White arkitekter AB, Stockholm, vann tävlingen med förslaget<br />

”Forum <strong>Karolinska</strong>”. Motiveringen löd:<br />

”Förslaget Forum <strong>Karolinska</strong> har en enkel, effektiv och<br />

hållbar strukturell uppbyggnad, en överlägsen inre logistik,<br />

god inre miljö, stadsbyggnadsmässiga kvaliteter och ett<br />

arkitektoniskt gestaltningskoncept som sammantaget ger<br />

förutsättningar att kunna utvecklas till en anläggning av<br />

hög klass. Forum <strong>Karolinska</strong> är också ett förslag som erbjuder<br />

det hållbara huvudgrepp som kommer att krävas i det<br />

fortsatta arbetet att utveckla det högklassiga forskningsoch<br />

undervisningssjukhus som tävlingen syftar till.”<br />

Juryn pekade på ett antal punkter i förslaget som den ansåg<br />

viktiga att utveckla i det fortsatta arbetet. Alla punkter<br />

har beaktats i det genomförda arbetet med projektprogrammet.<br />

Vissa områden måste dock fortsätta att utvecklas<br />

tillsammans med andra intressenter, framför allt med<br />

KI, <strong>Solna</strong> stad och Stockholm stad.<br />

2.0.2. Huvudidéer<br />

s j u k h u s e t i s t a d e n<br />

<strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong> planeras som en helt ny anläggning<br />

och är inte en tillbyggnad till det nuvarande sjukhuset.<br />

NKS lokaliseras till en tomt i sydvästra sjukhusområdet<br />

och sydöstra KI-området på ömse sidor om <strong>Solna</strong>vägen.<br />

Här finns en unik möjlighet att etablera en tät samverkan<br />

mellan det nya universitetssjukhuset och forskningen på<br />

KI.<br />

Den strategiska placeringen i den framväxande stadsdelen<br />

Norra station ger möjlighet till en integration mellan<br />

sjukhuset och stadslivet, där både vården och stadsdelen<br />

drar fördel av ett ömsesidigt utbyte. Ett stort utbud<br />

t o m t e n fö r de t ny a un i v e r s i t e t s s j u k h u s e t li g g e r mellan nu v a r a n d e ka r o l i n s k a un i v e r s i t e t ss<br />

j u k h u s e t i solna (k s ) oc h ka r o l i n s k a in s t i t u t e t (k i ).<br />

2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />

av service, goda kommunikationer och en känsla av stadsmässighet<br />

gör sjukhuset attraktivt för både personal och<br />

besökare.<br />

Förslaget bygger i grunden på en enkel, rätvinklig<br />

kvartersstruktur som fortsättning på den expanderande<br />

innerstaden. Sjukhusets fotavtryck utgörs av sju kvarter<br />

som inordnar sig i den omgivande stadsstrukturen. Ett<br />

södervänt torg i gränszonen mellan <strong>Solna</strong>, den nya stadsdelen<br />

vid Norra stationsområdet, NKS och KI bildar en<br />

gemensam entréplats.<br />

Det är ett långsträckt sjukhus vars vårdkvarter sträcker<br />

sig från sjukhusparken i öster över till <strong>Karolinska</strong> institutets<br />

entrébyggnad i väster och som passeras igenom av<br />

<strong>Solna</strong>vägen och Gävlegatan. Parallellt med och norr om<br />

vårdkvarteren sträcker sig forskningskvarteren, som är<br />

likartat uppbyggda.<br />

s j u k h u s e t s kv a r t e r s s t r u k t u r<br />

r e d o v i s a d i re l a t i o n ti l l he l a<br />

s t a d s d e l e n s kv a r t e r s s t r u kt<br />

u r .<br />

nya karolinska solna – ProjektProgram 9


10 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />

o v a n<br />

d e ge n e r ö s a en t r é h a l l a r n a på to r g n i v å n<br />

e r b j u d e r en va r i e r a n d e oc h av s p ä n d pu b l i k<br />

m i l j ö me d ett ri k t ut b u d av pe r s o n l i g oc h<br />

k o m m e r s i e l l se r v i c e .<br />

v ä n s t e r<br />

h u v u d e n t r é n ti l l ny a ka r o l i n s k a solna få r<br />

e n ga t u a d r e s s vi d ka r o l i n s k a pl a n .<br />

a k a d e m i s k a stråket<br />

Ett öst-västligt grönt stråk - Akademiska stråket - förbinder<br />

sjukhusparken och det befintliga <strong>Karolinska</strong>-området<br />

med KI:s campusområde via en grön parterr eller ekodukt<br />

över <strong>Solna</strong>vägen. På ömse sidor om det Akademiska<br />

stråket etableras kvarter för vård respektive forskning.<br />

Parkstråket utgör universitetssjukhusets gröna lunga och<br />

i gränszonen mellan byggnaderna och stråket skapas en<br />

akademisk miljö som knyter samman vård, forskning och<br />

utbildning. Strukturen integrerar även de befintliga laboratoriekvarteren<br />

i sjukhusparkens västra del samt eventuell<br />

expansion av vården eller laboratorierna.<br />

k ä r n o r o c h m a n t l a r<br />

Varje kvarter består av ett antal kärnor (eller verksamhetskärnor),<br />

som är slutna, inåtvända byggnadskroppar<br />

i tegel, anpassade för vård eller forskning. Kärnorna omgärdas<br />

och förenas ovanför markplanet av en överordnad<br />

transparent mantelstruktur i glas. Manteln sammanbinder<br />

anläggningen med utåtriktade lokaler och kommunikationer.<br />

Mantelns lägre höjd tar ned sjukhusets skala och<br />

möter den omgivande bebyggelsen.<br />

generalitet o c h flexibilitet<br />

Att etablera nya <strong>Karolinska</strong> mitt i stadsdelen, omgiven<br />

av en kvartersstruktur, låser tomten under många decennier<br />

och ställer därför krav på en byggnad som medger ett<br />

varierat nyttjande av lokalerna under hela dess livslängd.<br />

Därför präglas hela projektet av ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv<br />

och generella lösningar. En generell stomme<br />

med väl studerade dimensioner, generella installationer<br />

och flexibla byggtekniska lösningar ger möjlighet att anpassa<br />

lokalerna till framtida förändringar, såväl organisatoriska,<br />

tekniska som medicinska.<br />

GEMENSAMMA<br />

LOKALER<br />

kärna<br />

mantel<br />

2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />

TEKNIKBYGGNAD<br />

LAB<br />

mantel<br />

kärna<br />

mantel<br />

BEFINTLIGA LAB<br />

KI AKADEMISKA STRÅKET KS<br />

AULA<br />

VÅRD<br />

expansion<br />

expansion<br />

expansion<br />

k v a r t e r e t s ve r k s a m h e t s k ä r n o r bi n d s sa m m a n av up p g l a s a d e<br />

k o m m u n i k a t i o n s s t r å k, ma n t l a r n a. b i l d e n vi s a r om r å d e t s<br />

disposition: vå r d l o k a l e r , fullt ut b y g g d a lablokaler, ge m e ns<br />

a m m a lokaler fö r ki oc h nk s , te k n i k b y g g n a d sa m t ex p a ns<br />

i o n s a r e a.<br />

patienten i c e n t r u m<br />

I <strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong> skapas attraktiva miljöer där patienter<br />

kan känna sig trygga och väl omhändertagna. Inneliggande<br />

patienter har enkelrum med toalett/dusch och<br />

god plats för anhöriga och vårdteam som kan samlas runt<br />

patienten.<br />

Sjukhusets ger förutsättningar för effektiva flöden där<br />

samverkande enheter ligger nära varandra, vilket medger<br />

få och korta förflyttningar för patienten. Publika zoner är<br />

åtskilda från professionella zoner, vilket stärker patientens<br />

integritet.<br />

u n i v e r s i t e t s s j u k h u s e t de l a s<br />

in i sju kv a r t e r . ett ös tv<br />

ä s t l i g t gr ö n t st r å k ko p p l a r<br />

v å r d k v a r t e r e n i sö d e r me d<br />

l a b o r a t o r i e k v a r t e r e n i<br />

n o r r oc h sj u k h u s p a r k e n i<br />

ö s t e r me d ki :s pa r k i vä s t e r.<br />

t r e kv a r t e r re s e r v e r a s fö r<br />

e x p a n s i o n .<br />

nya karolinska solna – ProjektProgram 11


2.1<br />

Projektmål:<br />

– sjukvård, forskning och undervisning<br />

ska vara så integrerade att det<br />

effektivt stödjer framtagande och<br />

spridning av ny kunskap.<br />

nav i sjukvårdssystemet<br />

Det nya universitetssjukhuset skapas för ett nytt uppdrag<br />

och ska inte ses som ersättningslokaler för det befintliga<br />

<strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong>. Sjukhuset ska utvecklas till ett resursoch<br />

kompetensnav i universitetssjukvårdssystemet. Teknikintensiv<br />

kompetens- och resurskrävande vård koncentreras<br />

till sjukhuset.<br />

<strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong> ska utformas så att det är möjligt<br />

att bereda plats för alla former av högspecialiserade<br />

och resurskrävande verksamheter som idag bedrivs inom<br />

Stockholms läns landsting. <strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong> ska även<br />

kunna ta ett ökat regionalt sjukvårdsansvar.<br />

Bassjukvårdsuppdraget bör därför minska jämfört med<br />

idag och akutmottagningen på <strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong> bör<br />

ställas om till huvudsakligen en remiss- och hänvisningsenhet<br />

för regionen samt för svåra akutfall som anländer<br />

med ambulans eller helikopter. Samtidigt dimensioneras<br />

det nya universitetssjukhuset så att viss bassjukvård/specialistvård<br />

kan utföras här.<br />

2.1.1.<br />

initialt aktuell verksamhetsbild<br />

(innehåll vid inflyttning)<br />

Den medicinska utvecklingen gör att kontinuerliga verksamhetsförändringar<br />

är att vänta. Vi kan också utgå ifrån<br />

fortsatta förändringar av sjukvårdens struktur i Sverige,<br />

där till exempel ansvarsfördelningen mellan högspecialiserade<br />

sjukhus i Mälardalen kan komma att förändras.<br />

12 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />

Förändringarna kan innebära att <strong>Karolinska</strong> universitets-<br />

sjukhuset får ett utökat regionalt ansvar för flera verksam-<br />

heter.<br />

Detta i sin tur kommer att påverka verksamheternas<br />

dimensionering och placering inom <strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong>.<br />

Det är därför av stor vikt att inte låsa verksamhetsinnehållet<br />

för tidigt och bygga fast sig i lösningar som senare<br />

måste byggas om med förseningar och fördyringar som<br />

följd. Principen för planeringen är istället att översätta och<br />

sammanväga många olika verksamheters specifika krav<br />

till generella lösningar.<br />

generalitet<br />

Programarbetet har under detta tidiga skede inriktats i<br />

första hand på att utveckla en generell byggnadsstruktur<br />

som ger verksamheten flexibilitet att uppfylla villkoren i<br />

enlighet med vård- och forskningsuppdraget. Verksamheters<br />

behov att kunna förändras inom den fasta strukturen<br />

hanteras genom elasticitet, dvs förmågan att växa eller<br />

krympa. Byggnadsstruktur och tekniska system dimensioneras<br />

därför för att tillgodose detta genom en ”inbyggd<br />

utbyggbarhet”. Disponibla ytor har också lagts till, för att<br />

i ett senare skede kunna möta kommande verksamhetskrav,<br />

som i dagsläget ej är möjliga att förutse.<br />

För de funktioner som har specifika krav, men vars placering<br />

i det nya sjukhuset inte är beslutad, har en uppskattad<br />

area reserverats i projektprogrammet, i avvaktan på<br />

det slutgiltiga beskedet gällande sjukhusets profilering.<br />

initial m o d e l l f ö r m a t r i s o r g a n i s a t i o n<br />

Sjukhusbyggnadens inre struktur baseras på en tredimensionell<br />

matrisorganisation, där olika huvudfunktioner<br />

som mottagningar, bild- och funktionsmedicin, operation,<br />

dagvård och vårdavdelningar placeras horisontellt<br />

i sjukhusbyggnaden medan medicinska teman (som t ex<br />

neurovård eller hjärt- och kärlvård) organiseras vertikalt<br />

i huset.<br />

Varje medicinskt tema utnyttjar funktionerna efter behov<br />

– behov som kommer att variera över tiden. NKS förbereds<br />

för att hantera de ständigt pågående organisationsförändringar<br />

som präglar ett universitetssjukhus.<br />

I den omslutande manteln skapas flexibla zoner där<br />

olika medicinska program kopplas till varandra för att<br />

kunna utnyttja vissa funktioner gemensamt. Här placeras<br />

mer utåtriktad verksamhet som väntrum, viss typ av dagvård<br />

samt utbildnings- och administrativa miljöer.<br />

Forskningsprogram<br />

Elektivt flöde<br />

Medicinska<br />

program<br />

Funktioner<br />

Dia gno s t i s k t C e n t r u m / B e h and lin g<br />

M o tta gni n gar<br />

2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />

V å r dav d e l n ing a r D a gvå r d M o tta g n ingar<br />

O p e r a t i o n I n tensivv ård I n ter m ediär v å r d<br />

Akut flöde<br />

n y a ka r o l i n s k a so l n a s gr u n d s t r u k t u r by g g e r på ett<br />

t r e d i m e n s i o n e l l t or g a n i s a t i o n s s c h e m a so m sk a tillfredsställa<br />

v å r d e n s , fo r s k n i n g e n s oc h ut b i l d n i n g e n s be h o v av sa m v e r k a n<br />

o c h nä r h e t .<br />

nya karolinska solna – ProjektProgram 13


s j u k h u s e t s d i m e n s i o n e r i n g<br />

Det beräknade antalet öppenvårdsbesök vid det nya universitetssjukhuset<br />

uppgår till ca 500 000 planerade besök/år<br />

eller ca 1 400/dag.<br />

<strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong> dimensioneras för sammanlagt<br />

600 slutenvårdsplatser. Dessa fördelas på 400 vårdplatser<br />

inkl barnsjukvårdsplatser varav 10 - 15 % med isoleringsfunktion,<br />

125 intensivvårdsplatser/intermediärvårdsplatser<br />

och 75 uppvakningsplatser/postoperativa platser.<br />

NKS får därmed färre vårdplatser än dagens <strong>Karolinska</strong><br />

<strong>Solna</strong>, men en kompakt utformning, matrisstruktur<br />

och korta kommunikationsvägar ger goda förutsättningar<br />

för ett ökat kapacitetsutnyttjande så att vårdproduktionen<br />

ska kunna ligga på en oförändrad nivå.<br />

Vid sjukhuset inrättas också 100 dagvårdsplatser för<br />

patienter som genomgår undersökningar och behandlingar/operationer<br />

och som inte behöver kvarstanna över<br />

natt. Därtill planeras för 100 platser i ett intilliggande patienthotell.<br />

v e r k s a m h e t s k ä r n o r<br />

Verksamhetskärnorna i de södra kvarteren innehåller<br />

sjukvårdens huvudfunktioner, medan de norra föreslås<br />

innehålla renodlade lokaler för grundforskning (laboratorier<br />

mm). Funktioner med stora patientflöden (mottagningar<br />

mm) planeras på entréplanen, medan diagnostik,<br />

behandling och slutenvård föreslås högre upp i byggnaden.<br />

m a n t l a r<br />

De omslutande mantlarna föreslås inrymma mer utåtriktad<br />

verksamhet. I sjukhusbyggnadens södra mantel med<br />

stora besöksflöden planeras mottagningar och viss typ av<br />

dagvård. I anslutning till de publika hiss- och trapphusen<br />

placeras på varje våningsplan väntlounger som servar<br />

verksamheter till såväl mantlar som kärna.<br />

I de norra mantlarna kring Akademiska stråket etableras<br />

utbildnings- och administrativa lokaler med bland<br />

annat seminarierum, konferenslokaler, personalrum och<br />

arbetsplatser i form av enskilda rum och öppna kontorslandskap.<br />

Här föreslås olika funktioner som främjar det<br />

akademiska livet som studentcentrum, faculty club, bokhandlar,<br />

caféer. Behovet av täta kontakter mellan forskningskvarteren<br />

och vårdkvarteren tillgodoses genom ett<br />

antal skyways i olika plan och strategiska lägen.<br />

14 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />

75 vpl<br />

uppvakn<br />

postop<br />

operationsavd<br />

38 opsalar<br />

6 dagkir<br />

28 slvkir<br />

2 hybrid<br />

2 min invas<br />

125 vpl<br />

intermed/<br />

intensivvårdt<br />

vårdplatser<br />

dagvård 100 vpl<br />

slutenvård 400 vpl<br />

akut 150<br />

plan 250<br />

125 pat 70 pat<br />

mottagning<br />

1400 planerade<br />

mottagningsbesök<br />

röntgen<br />

akut/<br />

plan<br />

akutmottagning<br />

gå/taxi | ambulans<br />

135 besök<br />

65 vuxna<br />

70 barn<br />

40 ambtrp<br />

35 vuxna<br />

5 barn<br />

från öppenvårdsmottag.<br />

till rtg<br />

105 pat skrivs<br />

hem från<br />

akutmottagn<br />

b e r ä k n a d e pa t i e n t s t r ö m m a r so m li g g e r ti l l gr u n d fö r di m e ns<br />

i o n e r i n g av vå r d p l a t s e r oc h op e r a t i o n s r e s u r s e r vi d nk s.<br />

e n t r é v å n i n g a r<br />

I byggnadernas två våningar höga sockel planeras lokaler<br />

av mer publik karaktär. En stor restaurang får en urban<br />

placering i hörnan <strong>Solna</strong>vägen-<strong>Karolinska</strong> plan. Sjukhusets<br />

entréhall placeras i direkt anslutning till torget. Innanför<br />

entréerna möts man av stora generösa foajérum<br />

med högt i tak som inrymmer centralreception, mottagningar,<br />

kommersiellt apotek, infotek och ett större utbildning-<br />

och konferenscentrum med delbar föreläsningssal<br />

som kan inrymma upp till 400 personer. Även provmottagning<br />

och mottagningar planeras i anslutning till entréhallarna,<br />

med direktaccess (under Akademiska stråket)<br />

till de kliniska laboratorier som föreslås en placering i de<br />

nya labkvarteren.<br />

I sockelns kanter, ut mot omgivande gator och torg, föreslås<br />

uthyrbara lokaler för service som butiker och caféer.<br />

Publika stråk i mantlarna binder samman dessa med entréhallar<br />

och med verksamhetskärnornas entréer. Patienter<br />

och besökare ska erbjudas en aktiv och stimulerande<br />

miljö under sitt besök på NKS, vilket beskrivs utförligare<br />

under 2.2.<br />

Akutmottagningen föreslås en placering i kvarteret öster<br />

om Gävlegatan, med egen angöringsgata vid Sjukhusparken<br />

och med direkt koppling till en föreslagen dubbel<br />

helikopterlandningsplats på taket. Även strålningsverksamheten<br />

föreslås i detta kvarter, med egna entréer från<br />

Gävlegatan alternativt från Akademiska stråket.<br />

u t b i l d n i n g s n a v<br />

På västra sidan om <strong>Solna</strong>vägen (KI-sidan) och med förbindelser<br />

till sjukhuset i flera plan, planeras en aula med<br />

1000 sittplatser. Byggnaden planeras även inrymma utbildnings-<br />

och administrativa lokaler. Finansiering av dessa<br />

lokaler väster om <strong>Solna</strong>vägen ligger utanför projektets<br />

kostnadsram. På sjukhussidan förbereds byggnaden närmast<br />

<strong>Solna</strong>vägen inrymma den mer forskningsintensiva<br />

sjukvården. I anslutning till entréhallen med omnämnda<br />

utbildnings- och konferenscentrum föreslås ett ”skill center”<br />

som omfattar ett Kliniskt tränings center (KTC) och<br />

ett Teoretiskt träningscenter (TTC). Sammantaget utvecklas<br />

här ett utbildningsnav i ett strategiskt läge mellan KI,<br />

Akademiska stråket och <strong>Karolinska</strong> plan.<br />

f o r s k n i n g s k v a r t e r e t<br />

2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />

De nya forskningslaboratorierna är strategiskt utlagda i<br />

ett eget kvarter och kan, när de är fullt utbyggda, erbjuda<br />

2000-3000 labarbetsplatser. Innehållet i labkvarteren är<br />

inte definierat i nuläget utan kommer att tas fram i samarbete<br />

med KI och i samverkan med KI:s lokalplanering.<br />

Befintliga forskningskvarter på dagens <strong>Karolinska</strong> (Lkvarteren)<br />

integreras med NKS.<br />

suppor t- o c h s t ö d f u n k t i o n e r<br />

All försörjning sker från den gemensamma varumottagningen<br />

under Akademiska stråket. Av sambandskäl placeras<br />

här även funktioner som mottagningskök, centralapotek<br />

och sterilcentral. Omklädning placeras med direkt<br />

koppling till entréhallarna och med god tillgänglighet från<br />

t-bana och parkeringsgaraget. Norr om forskningskvarteret<br />

placeras en teknikbyggnad med centraler för teknisk<br />

försörjning.<br />

nya karolinska solna – ProjektProgram 15


operation<br />

Den nya operationsavdelningen planeras för samman-<br />

lagt 38 stora operationssalar. Samtliga salar är generella<br />

förutom två salar som dimensioneras som s k hybridsalar<br />

(större operationssalar med avancerad röntgenutrustning).<br />

Två operationssalar ingår i ett planerat minimalinvasivt<br />

centrum och 6 operationssalar i en dagkirurgisk<br />

sektion. Operationsavdelningen dimensioneras med ett<br />

genomsnittligt salutnyttjande med minst 1 500 tim/sal<br />

och år. Operationsavdelningen får nära samband med avdelningen<br />

för bild och diagnostik.<br />

b i l d- o c h f u n k t i o n s m e d i c i n<br />

Bild- och funktionsmedicinsk diagnostik får nära samband<br />

med operationsavdelningen för att underlätta utveckling<br />

av interventionsbehandling. Avdelningen får också goda<br />

samband med såväl akutmottagning som akutvårdsavdelning<br />

för snabb akutdiagnostik.<br />

k l i n i s k a laboratoriespecialiteter<br />

De kliniska laboratoriespecialiteter, som kräver direkt närhet<br />

till vårdverksamheter, kommer att placeras centralt i<br />

anläggningen för att underlätta integration både med de<br />

vårdande verksamheterna och med forskningslaboratorierna.<br />

Samordning av dyr laboratorieutrustning och av<br />

s k core facilities kommer att eftersträvas i planeringen.<br />

Både befintliga och nya lab kommer att kunna nyttjas för<br />

klinisk labverksamhet.<br />

verksamheter m e d specifika k r a v<br />

Vissa funktioner i sjukhuset har exceptionella tekniska,<br />

lokalmässiga och sambandskrav och är inte lämpliga att<br />

inrymmas i den generella strukturen. Dessa låsande funktioner<br />

är t ex strålbehandling, tryckkammare, och vissa<br />

laboratoriefunktioner. Därför reserveras redan i det inledande<br />

projektprogrammet antagna areor för dessa verksamheter.<br />

16 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />

a x i o n o m e t r i f ö r h u v u d f u n k t i o n e r i n y a k a r o l i n s k a solna .<br />

SLUTENVÅRD inkl. IVA<br />

D AGVÅRD/MOTTAGNING/<br />

STRÅLNING<br />

DIAGNOSTIK<br />

OPERAT ION<br />

PLAN 10<br />

+71,0m<br />

LABORATORIER/FORSKNING<br />

UTBILDNING/FORSKNING<br />

KONTORSARBETSPLAT SER<br />

SERVICE<br />

ELASTICITETSYTA<br />

LOGISTIK<br />

PLAN 9<br />

+66,2m<br />

KOMMUNIKATION<br />

TEKNIK<br />

PARKERING<br />

ENTRÉ<br />

PLAN 8<br />

+61,4m<br />

2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />

PLAN 7<br />

+56,6m<br />

PLAN 6<br />

+51,8m<br />

nya karolinska solna – ProjektProgram 17


+61,4m<br />

PLAN 7<br />

+56,6m<br />

SLUTENVÅRD inkl. IVA<br />

D AGVÅRD/MOTTAGNING/<br />

STRÅLNING<br />

PLAN 5<br />

+47,0m<br />

DIAGNOSTIK<br />

OPERAT ION<br />

PLAN 10<br />

+71,0m<br />

LABORATORIER/FORSKNING<br />

PLAN 6<br />

+51,8m<br />

PLAN 4<br />

+42,2m<br />

18 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />

UTBILDNING/FORSKNING<br />

KONTORSARBETSPLAT SER<br />

SERVICE<br />

ELASTICITETSYTA<br />

LOGISTIK<br />

PLAN 9<br />

+66,2m<br />

KOMMUNIKATION<br />

PLAN 5<br />

+47,0m<br />

TEKNIK<br />

PLAN 3<br />

+37,4m<br />

PARKERING<br />

ENTRÉ<br />

PLAN 8<br />

+61,4m<br />

PLAN 4<br />

+42,2m<br />

PLAN 2<br />

+32,6m<br />

PLAN 7<br />

+56,6m<br />

SJUKHUS-<br />

PARKEN<br />

PAR KGATAN<br />

PLAN 1<br />

+27,8m<br />

NOBELGATAN<br />

A K A D E M I S K A S T R Å K E T<br />

PLAN 3<br />

+37,4m<br />

ENTRÉPLAN<br />

PLAN 6<br />

+51,8m<br />

KI<br />

PLAN 2<br />

+32,6m<br />

SJUKHUS-<br />

PARKEN<br />

PLAN 0<br />

ENTRÉPLAN<br />

PLAN 5<br />

+23,0m<br />

NOBELGATAN<br />

PAR KGATAN<br />

KAROLINSKA<br />

PLAN<br />

GÄVLEG ATAN<br />

SOLNAVÄGEN<br />

KI<br />

PLAN 1<br />

+27,8m<br />

ENTRÉPLAN<br />

NOBELGATAN<br />

A K A D E M I S K A S T R Å K E T<br />

+47,0m<br />

KI<br />

PLAN 4<br />

SLUTENVÅRD inkl. IVA<br />

G O D S M O T T A G N I N G<br />

+42,2m<br />

PLAN K1<br />

+17,0m / +18,2m<br />

D AGVÅRD/MOTTAGNING/<br />

STRÅLNING<br />

UTBYGGNADS-<br />

MÖJ LIGHET<br />

PARKERING<br />

DIAGNOSTIK<br />

P A R K E R I N G<br />

NOBELGATAN<br />

GÄVLEG ATAN<br />

SOLNAVÄGEN<br />

PLAN 0<br />

+23,0m<br />

ENTRÉPLAN<br />

PLAN 10<br />

OPERAT ION<br />

PLAN 3<br />

+71,0m<br />

LABORATORIER/FORSKNING<br />

KAROLINSKA<br />

PLAN<br />

KI<br />

+37,4m<br />

UTBILDNING/FORSKNING<br />

P A R K E R I N G<br />

PLAN K2<br />

+14,1m<br />

KONTORSARBETSPLAT SER<br />

SERVICE<br />

UTBYGGNADS-<br />

MÖJ LIGHET<br />

PAR KERING<br />

ELASTICITETSYTA<br />

P A R K E R I N G<br />

G O D S M O T T A G N I N G<br />

PLAN K1 2<br />

+17,0m +32,6m / +18,2m<br />

LOGISTIK<br />

PLAN 9<br />

+66,2m<br />

UTBYGGNADS-<br />

MÖJ LIGHET<br />

PARKERING<br />

KOMMUNIKATION<br />

P A R K E R I N G<br />

TEKNIK<br />

SJUKHUS-<br />

PARKEN<br />

UTB YGGN ADSMÖJLIGHET PARKERING<br />

T E K N I K<br />

PLAN K3<br />

+11,2m / +12,2m<br />

PARKERING<br />

ENTRÉ<br />

PAR KGATAN<br />

T E K N I K<br />

NOBELGATAN<br />

A K A D E M I S K A S T R Å K E T<br />

P A R K E R I N G<br />

PLAN 1<br />

+27,8m<br />

PLAN 8<br />

+61,4m ENTRÉPLAN<br />

PLAN K2<br />

+14,1m<br />

UTBYGGNADS-<br />

MÖJ LIGHET<br />

PAR KERING<br />

KI<br />

P A R K E R I N G<br />

PLAN 7<br />

+56,6m<br />

2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />

UTB YGGN ADSMÖJLIGHET PARKERING<br />

T E K N I K<br />

PLAN 0<br />

PLAN +23,0m K3<br />

+11,2m ENTRÉPLAN<br />

/ +12,2m<br />

NOBELGATAN<br />

nya karolinska solna – ProjektProgram 19<br />

KAROLINSKA<br />

PLAN<br />

GÄVLEG ATAN<br />

T E K N I K<br />

SOLNAVÄGEN<br />

KI<br />

PLAN 6<br />

+51,8m<br />

G O D S M O T T A G N I N G<br />

PLAN K1<br />

+17,0m / +18,2m<br />

UTBYGGNADS-<br />

IGHET<br />

PLAN 5


2.1.2.<br />

konceptlösningar som stödjer ett<br />

multidisciplinärt och tvärvetenskapligt<br />

arbetssätt<br />

Uppgiften för <strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong> är att bedriva vård,<br />

forskning och utbildning i ett nationellt och internationellt<br />

konkurrenskraftigt sammanhang med inriktning på<br />

högspecialiserad vård. Den högspecialiserade vården kännetecknas<br />

av att den är interdisciplinär/multidisciplinär<br />

till sin karaktär och kräver nära samband mellan grundforskning<br />

och klinisk forskning.<br />

i n t e r d i s c i p l i n ä r / m u l t i d i s c i p l i n ä r v å r d<br />

En tydlig tendens inom den högspecialiserade vården är<br />

kunskapskoncentration och direkt samverkan mellan specialister<br />

med patienten i centrum. Multidisciplinära team<br />

med samarbete över traditionella klinikgränser ger unika<br />

möjligheter att ta hand om och behandla patienter med<br />

svåra och komplicerade sjukdomar i sammanhållna vårdoch<br />

forskningsprogram.<br />

Den samlade, koncentrerade miljö som skapas vid<br />

NKS, med närhet mellan olika medicinska program och<br />

goda fysiska samband, ger utmärkta förutsättningar för<br />

att möta en dylik utveckling. Den tidigare beskrivna matrismodellen<br />

stödjer den efterfrågade integrationen mellan<br />

olika vårdnivåer och specialiteter genom att skapa förutsättningar<br />

för ett gemensamt resursutnyttjande av såväl<br />

teknik som kompetens.<br />

I en multidiciplinär arbetsmiljö placeras patienten i<br />

centrum, vilket resulterar i att allt fler sjukhus idag planeras<br />

med enbäddsrum. Kompetensen samlas kring patienten<br />

och fler behandlingsmoment kan ske på patientrummet.<br />

Enbäddsrummet underlättar även för den patientnära<br />

forskningen inom slutenvården.<br />

s a m v e r k a n v å r d / f o r s k n i n g / u t b i l d n i n g<br />

Definitionen av ett universitetssjukhus är att det innehåller<br />

tre basfunktioner – vård, forskning och undervisning.<br />

Sambandet dem emellan är av största betydelse. Då den<br />

högspecialiserade vården är forskningsnära och innovationsdrivande<br />

är en samordning och koncentration av<br />

verksamheten nödvändig. Den snabba kunskapsutvecklingen<br />

ställer även stora krav på kunskapsspridning samt<br />

20 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />

kontinuerlig kompetensutveckling och efterutbildning.<br />

Genom goda fysiska samband och en väl utvecklad infrastruktur<br />

kan vården, forskningen och undervisningen tillsammans<br />

och var för sig stödja framtagandet av ny kunskap<br />

och avancerad vård och behandling.<br />

I NKS är vård och forskning organiserade i intilliggande<br />

och till varandra kopplade kvarter med hög grad av intern<br />

kontakt. I mantlarna ut mot det Akademiska stråket<br />

skapas förutsättningar för ett ”miniuniversitet” där vård,<br />

forskning och utbildning integreras. De två sidorna binds<br />

samman med skyways över Akademiska stråket.<br />

Utbudet av lokaler som caféer, träffpunkter, datasalar,<br />

skriv- och läsplatser, seminarierum och faculty club gör<br />

denna akademiska miljö till en arena för informella och<br />

spontana möten - en nyckelfaktor för kunskapsutveckling<br />

och innovation. Målpunkter som caféhörnor, pausplatser<br />

och öppna, ljusa trappor är en del i regin för ökad samverkan<br />

och social interaktion.<br />

En bärande idé i NKS är att forskare och kliniker ska<br />

komma så nära varandra som möjligt med avsikten att<br />

skapa förutsättningar för forskningscentra (”Centers of<br />

excellence”) i en dynamisk och flexibel miljö i anslutning<br />

till den högspecialiserade och specialiserade vården. Kliniker<br />

som forskar skall exempelvis ges möjlighet att ha<br />

sin arbetsplats tillsammans med forskarna på laboratoriesidan.<br />

Samtidigt skapas förutsättningar för den kliniska,<br />

patientnära forskningen att bedrivas i tät samverkan med<br />

vården genom placeringen av enheter med små datalab,<br />

rum för observation och analys, apparatrum, etc. i omedelbar<br />

anslutning till vårdrum, operationsrum och bildoch<br />

funktionsmedicin.<br />

För att möta den framtida utbildningen planeras flexibla<br />

undervisningslokaler för såväl grundutbildning, vidareutbildning<br />

och forskarutbildning. Modern medicinsk<br />

pedagogik är förutom större föreläsningssalar även beroende<br />

av lokaler för arbete i mindre grupper liksom lokaler<br />

för klinisk träning med simulatorer och tillgång till IT. Det<br />

”skillcenter” med TTC, KTC, KKC etc som tidigare beskrivits<br />

i 2.1.1 erbjuder denna typ av lokaler.<br />

Det studentcenter som planeras på akademiska stråkets<br />

nordsida bidrar till en stimulerande undervisningsmiljö<br />

där studenterna från olika utbildningsprogram och<br />

nivåer även kan vistas för självstudier och samvaro.<br />

Utöver en samlingslokal för 300-400 personer på östra<br />

sidan av <strong>Solna</strong>vägen skapas den stora aulan på KI-sidan<br />

som en resurs för alla typer av undervisning på NKS. Tillsammans<br />

med de publika miljöerna kring entréhallen<br />

med nära kopplingar mellan konferenslokaler, restaurang,<br />

centralreception och stora mingelytor möjliggör den även<br />

arrangemang av större internationella konferenser.<br />

VÅRD UT UTTBILDNINN NG FORSKNING<br />

FORSKNINGG<br />

SJUKHUS-<br />

PARKEN<br />

TEKNIK<br />

BEF.<br />

LAB<br />

grupprum<br />

seminarierumseminarierum<br />

Faculty Club<br />

VÅRD<br />

café<br />

LAB<br />

seminarierum<br />

‘pod’<br />

Student-C<br />

GEMENSAMMA<br />

LOKALER<br />

Konferens-C<br />

Teoretiskt<br />

Tränings-C<br />

‘pod’<br />

café<br />

KI<br />

AULA<br />

grupprum<br />

grupprum<br />

bokhandel<br />

2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />

Skill-C<br />

TEKNIKBYGGNAD<br />

FORSKNING<br />

UTBILDNING<br />

u t b i l d n i n g e n kn y t e r vå r d e n oc h fo r s k n i n g e n sa m m a n oc h bi l d a r ett miniuniversitet på de t ak a d e m i s k a st r å k e t.<br />

b i l d e n vi s a r la b k v a r t e r e t fullt ut b y g g t.<br />

VÅRD<br />

Kliniskt<br />

Kunskaps-C<br />

KI CAMPUS<br />

Aula<br />

(1000 platser)<br />

SJUKHUSPA RKEN<br />

i ma n t l a r n a kr i n g ak a d e m i s k a st r å k e t mö t s kl i n i s k t ve r k s a m m a oc h fo r s k a r e i en ge m e n s a m mi l j ö me d ko n t o r s p l a t s e r,<br />

m i n d r e gr u p p r u m , st o r a se m i n a r i e r u m, f a c u l t y cl u b, c a f é e r oc h an d r a informella mö t e s p l a t s e r.<br />

nya karolinska solna – ProjektProgram 21


KONTOR<br />

TERRASS<br />

GRUPPRUM<br />

PAUS<br />

RESTAURANG / KONFERENS / CAFÉ / BUTIKER<br />

GRUPPRUM<br />

SEMINARIERUM<br />

KKC / KTC / TTC / (BIBLIOTEK)<br />

u n i v e r s i t e t s m i l j ö n i ak a d e m i s k a st r å k e t sa m l a r alla de ny c k e l f u n k t i o n e r so m by g g e r pl a t tf o r m a r fö r ku n s k a p s u t b y t e<br />

22 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />

FÖRELÄS-<br />

FÖRE Ö ÖR<br />

LLÄ LÄ<br />

S S-<br />

TERRASS<br />

‘PODS’<br />

KONTOR<br />

FoU<br />

SEMINARIERUM<br />

d e n st o r a au l a n fö r 1000 pe r s o n e r på ki-si d a n ut g ö r en de l av ut b i l d n i n g s c e n t r a t.<br />

PAUS<br />

UTBILDNINGSCENTRUM FÖR INTERVENTION<br />

STUDENTCENTER / CAFÉ / FÖRELÄSNINGSSALAR<br />

s a m v e r k a n m e d a n d r a institutioner<br />

o c h n ä r i n g s l i v e t<br />

NKS strategiska placering med goda kommunikationer<br />

och tät kontakt med KI ger sjukhuset stora möjligheter att<br />

utvecklas till en viktig och central resurs i det täta kluster<br />

av FoU-relaterad verksamhet med internationell dragningskraft<br />

– ”Vetenskapsstaden” som även inkluderar<br />

Kungliga tekniska högskolan, Stockholms universitet och<br />

Handelshögskolan.<br />

Ambitionen är att utgöra en arena för en samlad kompetens<br />

som även inkluderar vetenskaper inom natur, teknik,<br />

humaniora och ekonomi. Möjligheten till multidisciplinärt<br />

samarbete och täta relationer med den kliniska<br />

forskningen och vården förväntas attrahera forskare från<br />

Hande delshög ögskolan<br />

2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />

andra institutioner, och forskningsaktiviteter som idag utförs<br />

i forskningslaboratorier på KI-området respektive på<br />

KTH, SU m.fl. kan erbjudas plats i det nya universitetssjukhuset.<br />

Universitetssjukhuset kommer att inta en central roll<br />

vid utvecklingen av stockholmsregionen till ett biomedicinskt<br />

kraftcentrum. Genom utbyggnad av Norra stationsområdet<br />

och friställande av lokaler inom nuvarande <strong>Karolinska</strong><br />

<strong>Solna</strong>, finns goda möjligheter för näringslivet att<br />

etablera sig i anslutning till forskningsmiljöerna samt att<br />

skapa inkubatorer för nystartade företag, som utvecklats<br />

ur framgångsrik forskning.<br />

n y a ka r o l i n s k a solna är en de l av de t un i v e r s i t e t s k l u s t e r so m sa m l a r kt h, s t o c k h o l m s un i v e r s i t e t oc h ha n d e l s h ö g s k o l a n.<br />

nya karolinska solna – ProjektProgram 23


2.1.3<br />

Fysiska och funktionella<br />

samband till ki som stärker<br />

samarbetsmöjligheter<br />

Den tänkta lokaliseringen av NKS erbjuder optimala förutsättningar<br />

för integration med KI. Ett sådan nära koppling<br />

är något som eftersträvas vid utbyggnad av universitetssjukhus<br />

världen över, men som det sällan är möjligt att<br />

etablera. Denna unika situation tas i planeringen av det<br />

nya sjukhuset tillvara genom goda fysiska och funktionella<br />

samband.<br />

fysiska s a m b a n d<br />

Den kraftigt trafikerade <strong>Solna</strong>vägen utgör idag ett hinder<br />

för fysiska kontakter mellan <strong>Karolinska</strong> och KI. För att<br />

skapa en tät närhet mellan institutet och sjukhuset krävs<br />

lösningar som överbryggar denna barriär. Med de föreslagna<br />

nya byggnaderna etableras fysiska kopplingar på<br />

fyra nivåer:<br />

Det gemensamma torget i gatuplan (1) skapar en förplats<br />

som förmedlar unionen mellan <strong>Karolinska</strong> Institutet<br />

och universitetssjukhuset och blir <strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong>s<br />

ansikte mot omvärlden. Till platsen mynnar uppgångar<br />

från tunnelbanan. Denna utgör även en underjordisk förbindelse<br />

(2) under <strong>Solna</strong>vägen.<br />

Över <strong>Solna</strong>vägen (3) sammanbinds byggnaderna på<br />

k o p p l i n g e n öv e r so l n a v ä g e n ka n mö j l i g g ö r a s på fy r a ni v å e r : 1. to r g p l a n e t , 2. un d e r ma r k , 3. öv e r vä g e n , 4. vi a de t ak a d em<br />

i s k a st r å k e t<br />

24 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />

ömse sidor om <strong>Solna</strong>vägen genom gemensamma lokaler.<br />

Här finns förutsättningar för möten över administrationsgränserna<br />

och en inomhusförbindelse till den stora hörsalen<br />

på marknivån.<br />

Det Akademiska stråket (4) sträcker sig över <strong>Solna</strong>vägen<br />

och bildar en grön förbindelse mellan KI:s campus<br />

och sjukhusparken. På detta sätt kopplas KI-området till<br />

de nya laboratorierna i NKS. Även de befintliga laboratorierna<br />

i nuvarande labkvarteret väster om sjukhusparken<br />

kopplas till grundstrukturen.<br />

f u n k t i o n e l l a s a m b a n d<br />

Tack vare de fysiska kopplingar som etableras mellan fakultet<br />

och sjukhus skapas helt nya möjligheter för funktionella<br />

samband mellan KI och NKS, som exempelvis samordning<br />

av centraladministration och ledningsfunktioner.<br />

Den täta fysiska kopplingen medger även ett resurseffektivt<br />

lokalutnyttjande genom samordning av funktioner<br />

som restaurang, aula, utbildnings- och konferenscentra,<br />

djurexperimentell forskning etc.<br />

3<br />

4<br />

1<br />

2<br />

2.1.4<br />

komparativ medicin/forskning<br />

AKM, Avdelning för Komparativ Medicin (djurexperimentell<br />

forskning), är en förutsättning för att NKS skall<br />

kunna fungera som ett komplett medicinskt centrum.<br />

AKM är nödvändigt för att utveckla nya metoder för diagnostik<br />

och terapi samt test av nya läkemedel. Den fortsatta<br />

planeringen sker gemensamt med KI, inte minst med planering<br />

av KI:s nya forskningsbyggnader väster om <strong>Solna</strong>vägen.<br />

Placeringen blir föremål för fortsatta studier inte<br />

minst utifrån miljö- och säkerhetsaspekter.<br />

AKM-verksamheten kräver ultrarena lokaler som skall<br />

vara av sådan storlek och kvalitet att effektiv forskning<br />

på högsta internationella nivå kan bedrivas. Lokalerna<br />

kan läggas öster eller väster om <strong>Solna</strong>vägen. Vid planering<br />

kommer hänsyn tas till försvar mot infektioner och<br />

spridning av allergener till personal och forskare. Verksamheten<br />

kräver separat inlastning från gatan med sluss<br />

och tillhörande hissar då lokalerna ställer höga krav på<br />

skalskydd.<br />

2.1.5<br />

Förutsättningar för ett patienthotell<br />

Det nya universitetssjukhuset dimensioneras för 600 slutenvårdsplatser<br />

samt 100 platser för dagvård. Avancerade<br />

utredningar och behandlingar som sker i öppenvård kommer<br />

att svara för cirka hälften av sjukhusets vårdaktiviteter.<br />

För att möjliggöra den ökande andelen öppenvård<br />

är planeringen för ett patienthotell för anhöriga och patienter<br />

en förutsättning. Hotellet får särskild betydelse då<br />

sjukhuset tar emot patienter från hela regionen och även<br />

utomläns- och utlandspatienter.<br />

Patienthotellet är tänkt att nyttjas av patienter som<br />

genomgår upprepade undersökningar och/eller behandlingar<br />

och som inte kräver medicinsk övervakning och<br />

vård. Hotellrummen ska vara handikappanpassade och<br />

2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />

ge utrymme för anhöriga att sova över. Rummen behöver<br />

ej utrustas med särskild medicinsk-teknisk försörjning.<br />

Däremot kommer vårdutbildad personal vara tillgänglig<br />

i patienthotellet.<br />

En inomhusförbindelse behövs mellan sjukhusbyggnaden<br />

och patienthotellet för att kunna flytta patienter till<br />

hotellet och i det fall patient blir akut försämrad och behöver<br />

flyttas över till en vårdavdelning.<br />

<strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong> kommer att ha ambitionen att<br />

attrahera ett stort antal gästforskare och konferens/seminariedeltagare.<br />

För dessa är tillgång till attraktiva hotellrum<br />

i närhet till <strong>Karolinska</strong> institutet och universitetssjukhuset<br />

av stort värde.<br />

Patienthotellet ska svara mot <strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong>s<br />

och <strong>Karolinska</strong> institutets behov men drivas av en fristående<br />

entreprenör. Genom att studera behovet och uppskatta<br />

efterfrågan av hotellplatser i närområdet har den<br />

nödvändiga bruttovolymen beräknats till 16 000 kvm.<br />

Hotelluppbyggnaden indelas i två etapper varav etapp 1<br />

omfattar 150 rum och etapp 2, 100 rum. Etapp 2 bör invänta<br />

färdigställandet av Norra Stationsområdet alternativt<br />

nyttjas som en resurs vid omflyttning/inflyttning in i<br />

den nya sjukhusbyggnaden.<br />

nya karolinska solna – ProjektProgram 25


2.2<br />

Projektmål:<br />

– Projektet ska skapa attraktiva<br />

och mänskliga miljöer med höga<br />

arkitektoniska värden både inom<br />

och i anslutning till sjukhuset<br />

”m ä n n i s k a n i ce n t r u m ” – n k s pl a n e r a s fö r en ur<br />

alla as p e k t e r su n d ar b e t s- o c h vistelsemiljö.<br />

Grundläggande för utformningen av det nya sjukhuset har<br />

varit att patientens ställning i vården ska kunna stärkas.<br />

Miljön ska upplevas som attraktiv, trygg och stimulerande.<br />

Varje patient ska ges en hög grad av autonomi med<br />

goda möjligheter till delaktighet. Närståendes medverkan<br />

och stöd i vårdarbetet ska underlättas.<br />

I NKS står människan i centrum när byggnaderna planeras<br />

för en god ute- och innemiljö. Aktuell forskning visar<br />

på samband mellan utformningen av den fysiska miljön<br />

och ett snabbare tillfrisknande. <strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong> har<br />

unika möjligheter att utveckla ett medicinskt centrum<br />

som representerar den mest aktuella kunskapen avseende<br />

patient-, anhörig- och personalmiljö.<br />

26 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />

Belysning<br />

Dagsljus<br />

El-miljö<br />

Ljud<br />

Luftkvalitet<br />

Fokus vid planeringen är att lokalerna ska utformas:<br />

• För att stärka patientens ställning och integritet.<br />

• För en professionell och avancerad vård i en miljö<br />

som uppmuntrar till gränsöverskridande samarbeten.<br />

• Med god tillgänglighet för alla oavsett funktionshinder.<br />

• Med stor uppmärksamhet på sjukhusets miljö för patienter<br />

och personal. God orienterbarhet, varierande<br />

rumsformer, dagsljus, färgsättning, materialval och<br />

konstnärlig utsmyckning är redskap i detta byggande.<br />

• Med en hög arkitektonisk kvalitet som medverkar till<br />

att förstärka det goda varumärke och självbild som<br />

<strong>Karolinska</strong> redan besitter.<br />

• Utifrån ett sundhets-, säkerhets- och<br />

hållbarhetstänkande.<br />

Luftrörelser<br />

Temperatur<br />

Luftfuktighet<br />

2.2.1<br />

stimulerande, trygga och<br />

attraktiva miljöer<br />

patient- o c h anhörigperspektivet<br />

Ambitionen är att miljöerna ska bidra till att patienter och<br />

anhöriga kan känna sig så trygga och avslappnade som<br />

möjligt vid sin vistelse på sjukhuset.<br />

Under sin väg från entrén in till sin undersökning eller<br />

behandling passerar patienten miljöer med tydligt skilda<br />

karaktärer. På de nedersta, publika planen, dominerar en<br />

stadsmässig atmosfär, där patienten kan ta del av det stora<br />

serviceutbudet. Längre upp i byggnaden präglas miljöerna<br />

mer av avskildhet och rofylldhet. Den mest intima miljön,<br />

möter patienten inne i verksamhetskärnorna.<br />

Stor omsorg ägnas åt de ytor där patienter och anhöriga<br />

vistas. I manteln utanför varje verksamhetskärna finns<br />

ljusa och avkopplande ”väntlounger” med utsikt över staden.<br />

Loungerna är också platser där anhöriga kan vistas<br />

och ha tillgång till internet och annan service.<br />

För de patienter som stannar över natten på sjukhuset<br />

n k s er b j u d e r at t r a k t i v a vä n t r u m fö r pa t i e n t e r oc h an h ö r i g a me d ut b l i c k öv e r st a d e n.<br />

2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />

är vårdrummets utformning en viktig del i upplevelsen av<br />

sjukhusbesöket. I NKS planeras alla slutenvårdsrum som<br />

ljusa enbäddsrum med utblickar mot lugna gårdar respektive<br />

sjukhusparken. Avskildheten i ett enbäddsrum ger<br />

bättre möjligheter till en god sömn, vilket kan underlätta<br />

tillfrisknande. Den privata miljön underlättar även kontakten<br />

mellan personal och patienter och ger möjlighet till<br />

avskilda samtal. Enbäddsrummet ger dessutom utrymme<br />

för anhöriga att delta i omvårdnaden.<br />

Principen med enbäddsrum innebär bl a färre förflyttningar<br />

för patienten. Istället kan team med olika specialister<br />

samlas runt patienten och på plats i patientrummet<br />

utföra vissa former av diagnostik och behandlingar.<br />

Patientens integritet förstärks genom tillgång till egen<br />

toalett och dusch men också avseende sovtider, måltider,<br />

besök, telefonsamtal, TV-tittande etc. Här finns plats för<br />

möten med en eller flera anhöriga i avskildhet, och patienten<br />

behöver inte bli störd eller känna att hon stör andra.<br />

I enkelrummet förbättras också förutsättningarna för<br />

bra informationsgivning och en god dialog mellan vårdpersonal<br />

och patient, så att tryggheten och delaktigheten<br />

kan öka. Patientsäkerheten kan förbättras och riskerna<br />

nya karolinska solna – ProjektProgram 27


p a t i e n t p e r s p e k t i v e t - r u m m e n pl a n e r a s me d ut r y m m e fö r an h ö r i g a at t ku n n a nä r v a r a oc h de l t a i om v å r d n a d e n.<br />

28 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />

2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />

nya karolinska solna – ProjektProgram 29


p e r s o n a l p e r s p e k t i v e t - d e c e n t r a l i s e r a d e ar b e t s s t a t i o n e r ge r en di r e k t k o n t a k t mellan pe r s o n a l oc h pa t i e n t.<br />

minska inom de huvudsakliga riskområdena, dvs smittspridning,<br />

fallolyckor och felmedicinering.<br />

Patientens rätt till integritet respekteras i NKS, förutom<br />

genom enbäddsrummen, genom en tydlig uppdelning<br />

mellan olika zoner. Publika och professionella flöden skiljs<br />

åt, och sängtransporter separeras från publika miljöer.<br />

Zonindelningen skapar integritet för svårt sjuka patienter<br />

som inte behöver exponeras för övriga besökare - en vanlig<br />

företeelse i sjukhusmiljöer.<br />

Zonindelning och tydlig struktur, där varje kärna har<br />

en egen gatuadress, gör det lätt för patienten att hitta rätt.<br />

Även varierande rumsformer, dagsljus, färgsättning, materialval<br />

och konstnärlig utsmyckning medverkar till att<br />

skapa en god orienterbarhet.<br />

g o d t i l l g ä n g l i g h e t<br />

Sjukhusets lokaler ska hålla en god tillgänglighet för personer<br />

med olika typer av funktionshinder. God orienter-<br />

30 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />

barhet är också en viktig faktor som kommer att tas hänsyn<br />

till i planeringen av inre miljöer.<br />

p e r s o n a l, forskar– o c h<br />

studentperspektivet<br />

För att kunna attrahera den mest kompetenta personalen<br />

ställs stora krav på miljön utifrån ett arbets-, utbildningsoch<br />

vårdperspektiv. Lokaler ska t ex hålla en hög luftkvalitet<br />

med reglerbar innetemperatur. Rumstemperatur,<br />

luftflöden och belysning ska lätt kunna anpassas för olika<br />

verksamheter. Även kraven på ljudmiljön kommer att se<br />

olika ut vid förändrad verksamhet och över tiden. Alla lokalkategorier<br />

får dagsljusinsläpp genom mantlarna och<br />

gårdarna samt genom ljusgårdar i kärnornas mitt. Lanterniner<br />

för ner ljus till verksamheter som placeras under<br />

mark.<br />

Miljöerna för vårdpersonal, forskare och studenter<br />

skapas med stor omsorg i <strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong>. Välde-<br />

2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />

a k a d e m i s k a st r å k e t s ar t i k u l e r a d e la n d s k a p le d e r ne r ti l l de t un d r e ma r k p l a n e t oc h förser ar b e t s p l a t s e r n a me d da g s l j u s<br />

o c h ut b l i c k a r.<br />

v å r d p e r s o n a l e n s pa u s r u m li g g e r st r a t e g i s k t me d ut b l i c k mo t ak a d e m i s k a st r å k e t s pa r k- o c h un i v e r s i t e t s m i l j ö.<br />

nya karolinska solna – ProjektProgram 31


finierade zoner för undervisning, möten och konferenser<br />

etableras vid foajéerna på entréplanet samt på olika nivåer<br />

kring Akademiska stråket.<br />

<strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong> tillhandahåller ett rikt utbud<br />

av lättillgängliga utemiljöer för korta pauser. Till vårdenheterna<br />

hör ljusgårdar med interntrappor som förser<br />

kärnans mitt med ljusa lokaler. I mantlarna in mot ljusgårdarna<br />

finns balkonger i söderläge för personalen. På de<br />

planterade takterrasserna ovanpå mantlarna kan rekreationslandskap<br />

för träning och kontemplation förläggas<br />

med utsikt över staden.<br />

Omklädningsutrymmena för personalen ska göras säkra,<br />

attraktiva och lättillgängliga. Placeringen är under jord<br />

men i direkt anslutning till entréhallarna vilket möjliggör<br />

indirekt dagsljusinsläpp från gårdarna. Det ska kännas<br />

enkelt att ta sig till och från omklädningsrummen.<br />

illustration öv e r en ”o m k l ä d n i n g s l o u n g e ” so m oc k s å ka n va r a en informell oc h av k o p p l a n d e mö t e s p l a t s. d a g s l j u s le d s ne r<br />

f r å n gå r d a r n a.<br />

32 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />

Planlösningen är utformad för att undvika korsande flöden<br />

mellan personal och godshantering, vilket betyder att<br />

sjukvårdspersonal inte kommer att röra sig i kulvertar.<br />

Personalparkeringen ska vara tydlig, lättorienterad<br />

och ska upplevas som trygg, ljus och välkomnande under<br />

dygnets alla timmar. Verksamhetskvarterens adresser ska<br />

gestaltas lika tydligt under som över mark för att underlätta<br />

orienterbarheten.<br />

Godsmottagning och mottagningskök är exempel på stora<br />

arbetsplatser som av sambandsskäl placeras under den<br />

naturliga marknivån. Detta ställer extra höga krav på arbetsmiljöns<br />

utformning. Dagsljus leds ner till arbetmiljön<br />

under mark via ljusgårdar med direktkontakt med Akademiska<br />

stråket. Personalens pausrum föreslås en placering<br />

på markplan en våning upp.<br />

2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />

illustration av mi l j ö n i pa r k e r i n g s g a r a g e t. e n t r é e r n a ti l l ve r k s a m h e t s k ä r n o r n a sk a ha li k a hö g kv a l i t e t un d e r so m<br />

ö v e r ma r k .<br />

nya karolinska solna – ProjektProgram 33


2.2.2<br />

konsten i nks<br />

Konsten som integreras i vårdbyggnader medger en stödjande<br />

miljö som underlättar och påskyndar patienters tillfrisknande.<br />

En sjukhusmiljö som innehåller konst är både<br />

mänsklig och samhällsekonomiskt gynnsam. Genom att<br />

integrera konsten i arkitekturen utgör den en harmonisk<br />

och naturlig del av miljön vilket påverkar och stimulerar<br />

människorna som vistas där. Det konstnärliga programmet<br />

kommer att omfatta <strong>Karolinska</strong>s befintliga konstsamling<br />

som byggts upp sedan 30-talet, och som kompletteras<br />

med konstnärlig utsmyckning som integreras med<br />

arkitekturen och inredningen för att skapa en medveten<br />

gestaltning där färgsättning, ljus, design och konst interagerar.<br />

I patienternas närmiljö är konstnärliga inslag viktiga<br />

hjälpmedel. Funktionella konstverk kommer att användas<br />

- avskärmningar i form av draperier och skärmar på hjul<br />

som hjälper till att värna om patienternas integritet. I behandlings-<br />

och provtagningsrum samt sängväntrum har<br />

konst som t ex takmålningar en avledande funktion som<br />

ger tillfälligt andrum.<br />

I forskningslokalerna kan den konstnärliga utsmyckningen<br />

generera oväntade mötesplatser och skapa såväl<br />

fysiska som intellektuella rum för utbyte och ytterligare<br />

tillföra ett stimulerande tvärvetenskapligt tänkande.<br />

Konsten fungerar i offentliga lokaler också som riktmärke<br />

som förbättrar orienterbarheten.<br />

2.2.3<br />

kontakt med gårdar, akademiska<br />

stråket och sjukhusparken<br />

Historiskt sett har sjukhus omgärdats av vackra parker<br />

med mycket sol och frisk luft som kan bidra till rehabilitering<br />

och tillfrisknande. Med ett nytt sjukhus inordnat<br />

i stadens kvartersstruktur och med begränsade friytor,<br />

krävs extra stor omsorg och hög ambitionsnivå. Välgestaltade<br />

gator med planterade träd, grönskande gångstråk och<br />

vackra, gröna innergårdar blir en väsentlig del i upplevelsen<br />

av sjukhusmiljön. Konstnärlig utsmyckning i samverkan<br />

med landskapsplaneringen skapar en medveten gestaltning<br />

och ger en tilltalande atmosfär där färgsättning,<br />

ljus, design och konstverk interagerar.<br />

34 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />

inspirationsbild av dr a p e r i hä m t a d fr å n ka r o l i n s k a so l n a s<br />

t e r a p i b a s s ä n g (k o n s t n ä r : an d e r s ho l m q u i s t)<br />

2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />

”k a r o l i n a ”, br o n s s k u l p t u r<br />

(k o n s t n ä r: s. lu n d q v i s t )<br />

nya karolinska solna – ProjektProgram 35


a k a d e m i s k a stråket<br />

Akademiska stråket öppnar upp sjukhusanläggningens<br />

täta bebyggelsestruktur och förhöjer det positiva helhetsintrycket<br />

av sjukhuset. Det Akademiska stråket och<br />

ljusgårdarna samt kontakten med sjukhusparken är betydelsefulla<br />

för människors behov av sol, ljus, grönska och<br />

vatten. Den 25 m breda planterade bron, ekodukten, över<br />

<strong>Solna</strong>vägen är ett avgörande motiv för sjukhusets placering,<br />

tydliga koppling till och goda förbindelser mellan<br />

<strong>Karolinska</strong> institutets gröna Campusområde och den uppvuxna<br />

sjukhusparken på <strong>Karolinska</strong>-sidan. Sjukhuset får<br />

på så vis en välbehövlig och mycket lättillgänglig anslutning<br />

till parklandskapen på bägge sidor.<br />

I Akademiska stråket placeras mindre utbyggnader<br />

med gröna tak som mjukt anpassas till ett varierat terrängmodulerat<br />

stråk med möjligheter att vistas på olika nivåer.<br />

Ett sammanhållet vattenmotiv med uppsamlat regnvatten<br />

berikar miljön vid platser som entréer och caféer. Stor<br />

tonvikt läggs på grönska och goda växtbetingelser. Stråket<br />

ska vara möjligt att trafikera med taxi, färdtjänst och mindre<br />

distributionstrafik med tydliga adresser vid entréer.<br />

Cykeltrafiken förmodas bli intensiv, och cykelparkeringar<br />

delas upp i ett antal mindre enheter utmed stråket.<br />

Sjukhuset lever dygnet runt och kräver en god och välgestaltad<br />

belysning för att skapa en trygg och funktionell<br />

yttre miljö.<br />

KI CAMPUS<br />

36 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />

1 3<br />

SOLNAVÄGEN GÄVLEGATAN<br />

l ä n g d s e k t i o n ge n o m ak a d e m i s k a st r å k e t no r r u t mo t la b k v a r t e r e t i fullt ut b y g g t sk i c k.<br />

a k a d e m i s k a st r å k e t bl i r ett sa m l a n d e gr ö n t ru m me d gå n g-<br />

o c h cy k e l t r a f i k, v a tt e n m o t i v sa m t vi s t e l s e y t o r.<br />

skiss öv e r si t t m u r ti l l ak a d e m i s k a st r å k e t.<br />

s j u k h u s e t s o c h<br />

l a b b y g g n a d e r n a s g å r d a r<br />

2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />

Inom sjukhuset är grönskande gårdsrum av avgörande betydelse<br />

för upplevelsen och helhetsintrycket. Gröna rum<br />

är också av betydelse för läkande processer och rehabilitering.<br />

Visuell kontakt med olikformade vackra grönskande<br />

gårdar stärker orienterbarheten i sjukhuset. Sol- och vindstudier<br />

har påverkat utformningen av gårdsrummen.<br />

Mellan kärnorna i sjukhuskomplexet, och inramat av<br />

mantelbyggnaden finns innergårdar som ger ljusinfall i<br />

omgivande lokaler och till den underliggande entrévåningen<br />

genom glaslanterniner. Innergårdarna blir inte<br />

tillgängliga för patienter eller personal. Istället byggs balkonger<br />

som möjliggör utomhusvistelse mot gårdsmiljöerna.<br />

Förutom en rik plantering på innergårdarna med t ex<br />

dungar av bambu är det angeläget att med frodiga klätterväxter<br />

som t ex rådhusvin få grönska högt upp på solbelysta<br />

fasader och balkonger och berika närmiljön för såväl<br />

sängbundna patienter som personal.<br />

Gårdarna mellan laboratorierna i norr ligger i markplan<br />

och ges en friare utformning med mjuk markmodellering.<br />

Dessa gårdar blir tillgängliga för vistelse och uteplatser<br />

för personalen anordnas.<br />

SJUKHUSPARKEN<br />

nya karolinska solna – ProjektProgram 37


SOLNAVÄGEN<br />

ALFRED NOBELS VÄG<br />

s j u k h u s e t s gr ö n a nä r m i l j ö me d gå r d a r sa m t ak a d e m i s k a st r å k e t so m fö r b i n d e r ki ca m p u s me d ka r o l i ns<br />

k a-pa r k e n. b i l d e n vi s a r la b k v a r t e r e t fullt ut b y g g t.<br />

g o d oc h vä l g e s t a l t a d be l y s n i n g sk a p a r en tr y g g ytt r e mi l j ö på sj u k h u s e t so m le v e r dy g n e t ru n t.<br />

38 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />

GÄVLEGATAN<br />

PARKVÄGEN<br />

KAROLINSKA PLAN<br />

2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />

AKADEMISKA<br />

STRÅKET<br />

mellan ve r k s a m h e t s k ä r n o r n a sk a p a s pl a n t e r a d e gå r d a r. l a n t e r n i n e r n a le d e r ne r lj u s ti l l de un d e r l i g g a n d e en t r é h a l l a r n a.<br />

r å d h u s v i n ka n ut g ö r a en lämplig kl ä tt e r v ä x t<br />

t i l l sj u k h u s e t s te g e l f a s a d e r.<br />

g r ö n a n i s c h e r<br />

I den södervända fasaden mot <strong>Karolinska</strong> plan skapas infällda<br />

balkonger, ”gröna nischer”, med rik grönska som<br />

bryter ner och delar upp fasad- och byggnadsstrukturen<br />

och berikar närmiljön.<br />

Utmed <strong>Solna</strong>vägen, på ömse sidor, föreslås höga generösa<br />

gröna rum, vinterträdgårdar, som upplevs som samlande<br />

rum såväl inne i anläggningen, som utifrån för passerande<br />

trafik.<br />

t a k l a n d s k a p<br />

Sjukhusets tak föreslås planteras med ett grönt s k sedumtak,<br />

som ger en vacker grönska under växtsäsongen och<br />

som klarar uttorkning och ”vintervila”. Sedumtakens miljöfördelar<br />

är att de tillför grönytor , fördröjer och håller<br />

kvar regnvatten och har ljuddämpande effekt för bland annat<br />

helikoptertrafik. Takterrasser med växtlighet ger uterum<br />

och utsiktsplatser för personalen och bildar dessutom<br />

ett vackert blickfång från ovanliggande våningsplan.<br />

nya karolinska solna – ProjektProgram 39


2.2.4<br />

god tillgänglighet och väl<br />

fungerande transporter inom<br />

staden och sjukhuset<br />

u n i v e r s i t e t s s j u k h u s e t i s t a d e n<br />

<strong>Karolinska</strong> universitetssjukhuset har ett synnerligen gynnsamt<br />

läge i staden utifrån ett regionalt perspektiv. Vägtransporter<br />

för person- och godstrafik ansluter från den<br />

intilliggande regionala genomfartsleden E4/E20, Norra<br />

Länken. På- och avfart södergående sker via <strong>Solna</strong>vägen<br />

och norrgående via Haga Södra - <strong>Karolinska</strong> vägen. Fjärrtåg<br />

och flygplats finns inom 15-45 min avstånd. Regionala<br />

cykelstråk passerar genom området.<br />

h å l l b a r a transpor tsystem<br />

Det största bidraget till växthuseffekten kommer från dagens<br />

transportsystem. Att effektivisera varu- och persontransporterna<br />

till och från, samt inom sjukhuset, och verka<br />

för att kollektivtrafik byggs ut och förnybara bränslen används<br />

för transporter, är en viktig miljöaspekt och del av<br />

hållbarhetsstrategin för <strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong>. Detta kommer<br />

att kräva insatser inom översikts- och detaljplanering<br />

samt samarbete mellan Stockholms läns landsting, <strong>Solna</strong><br />

och Stockholm stad. Till exempel diskuteras idag möjligheten<br />

att bygga en spårbunden tvärförbindelse som binder<br />

ihop <strong>Karolinska</strong>-området, KTH och universitetsområdet i<br />

öst-västlig riktning.<br />

effektiva transpor ter<br />

<strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong>s centrala läge i staden ger förutsättningar<br />

för hög tillgänglighet och möjlighet till effektiva<br />

transporter till och från sjukhuset. Den planerade<br />

kvartersutbyggnaden skapar en gatustruktur med tydliga<br />

adresser i sjukhuset. Gävlegatans förlängning hela vägen<br />

till Norra begravningsplatser är det tydligaste exemplet.<br />

Projektet ligger också fördelaktigt i tid för att inordna sig i<br />

och påverka den framtida planerade infrastrukturen i det<br />

nya Norra stationsområdet.<br />

40 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />

persontranspor ter<br />

Den planerade tunnelbane- och pendeltågsutbyggnaden<br />

är en förutsättning för att skapa goda och miljömässiga<br />

persontransporter, vilka utgör de stora flödena. <strong>Nya</strong> tunnelbaneuppgångar<br />

planeras vid huvudentrén samt nordost<br />

om sjukhusblocket, och busshållplatser planeras vid<br />

<strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> Sonas huvudentré. En uppgång från pendeltågstrafiken<br />

planeras vid Vanadisplan och därmed får<br />

även <strong>Karolinska</strong> Huddinge och <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong> mycket<br />

bättre förbindelser sinsemellan än idag, vilket gynnar<br />

universitetssjukhuset som helhet. Laboratoriekvarteret<br />

försörjs från en ny tvärgata från <strong>Solna</strong>vägen. Angöring för<br />

färdtjänst och taxibilar förbereds vid samtliga adresser inklusive<br />

Akademiska stråket.<br />

En besöksparkering förbereds i garage under torget.<br />

In- och utfart planeras ligga i kvarteret söder om vårdkvarteret.<br />

Personalparkering finns i ett avskilt garage under<br />

godsmottagningen med in- och utfart från <strong>Solna</strong>vägen<br />

och med direktanslutning till verksamhetskärnornas hissoch<br />

trapphus.<br />

Dimensioneringen av besöks- och personalparkeringar<br />

har reducerats mot tävlingsförslaget med hänvisning till att<br />

tunnelbana förväntas att dras till <strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong>.<br />

g o d s t r a n s p o r t e r<br />

Godstransporter och budtrafik samlas i den centrala varumottagningen<br />

på plan K1 under gatuplanet med infart<br />

från <strong>Solna</strong>vägen. Förslaget ger ett samlat och effektivt<br />

flöde utan utspridda störningar i närmiljön. Enstaka separata<br />

inlastningsplatser på gatunivå inrättas för specialtransporter<br />

med särskilda krav eller budtransporter.<br />

Utökad spårvägstrafik diskuteras i Stockholmsregionen.<br />

Godsjärnvägen Värtabanan passerar strax intill <strong>Nya</strong><br />

<strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong> och ett stickspår för godstransporter<br />

skulle kunna byggas till sjukhuset. Även nya Citybanan<br />

kommer att dras söder om sjukhusen men något längre<br />

bort och blir svårare att ansluta. Det finns dock ingen anslutande<br />

infrastruktur för ett spårbundet transportsystem<br />

i Stockholm och investeringar för omlastningsterminaler<br />

och särskilda godsspårvagnar måste i så fall göras.<br />

<strong>Solna</strong><br />

Frösunda<br />

E20<br />

E4<br />

E4<br />

Pampas<br />

KI<br />

Kungsholmen<br />

<strong>Nya</strong><br />

<strong>Karolinska</strong><br />

<strong>Solna</strong><br />

Kungsholmen<br />

Rålambshovsparken<br />

Brunnsviken<br />

Hagaparken<br />

Haga<br />

E4<br />

275<br />

E18<br />

E20<br />

Vasastaden<br />

Vanadislunden<br />

Stockholms<br />

Universitet<br />

Norra<br />

Djurgården<br />

Norrmalm<br />

Stockholm<br />

Laduviken<br />

Kungliga<br />

Tekniska<br />

Högskolan<br />

Humlegården<br />

2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />

Tranholmen<br />

E20<br />

Östermalm<br />

Tranholmen<br />

Djurgården<br />

Skeppsholmen<br />

Värtahamnen<br />

d e n st r a t e g i s k a pl a c e r i n g e n i st a d e n gö r ny a ka r o l i n s k a solna lä t t i l l g ä n g l i g t. s t a d s k a r t a öv e r no r r a st o c k h o l m .<br />

277<br />

nya karolinska solna – ProjektProgram 41<br />

277


2.2.4.1 angöring<br />

Pendeltåget knyter samman regionen och ger god tillgänglighet<br />

från hela länet med ett miljömässigt hållbart<br />

transportsystem. <strong>Nya</strong> Citybanan kommer att ha en station<br />

vid Vanadisplan belägen på 10 min gångavstånd från NKS<br />

och buss kommer att trafikera Vanadisplan-NKS.<br />

Tunnelbanan är infrastrukturens ryggrad i staden och<br />

blir även det viktigaste transportmedlet för persontrafik<br />

till det nya universitetssjukhuset. Långväga besökare som<br />

anländer med flyg eller tåg byter till lokaltrafik i form av<br />

tunnelbana vid Centralstation. En ny tunnelbanegren förutsätts<br />

byggas från Odenplan till NKS som ger effektiv<br />

och miljöriktig kollektivtrafikförsörjning. Tunnelbanans<br />

station förläggs under <strong>Solna</strong>vägen i omedelbar anslutning<br />

till NKS och med möjlighet till direktuppgång i sjukhusets<br />

entréhall. Tunnelbanan har även uppgång på <strong>Karolinska</strong><br />

plan, nordost om huvudblocket samt på KI-sidan av <strong>Solna</strong>vägen.<br />

Lokalbussar angör på entrégatan och vid <strong>Karolinska</strong><br />

plan och får hållplatser i olika lägen längs gatan. Plats för<br />

uppställning av bussar för tidreglering finns bakom patienthotellet.<br />

Taxi/färdtjänst föreslås angöring vid såväl entréhallen<br />

som sjukhusets separata entréer med angivna gatuadresser.<br />

Reglering av taxibolag som har rätt att vänta<br />

vid NKS kan behöva inrättas. Färdtjänstfordon kommer<br />

erbjudas reserverade platser i parkeringsgaraget för<br />

längre uppehåll.<br />

42 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />

Ambulanstrafik angör vid akutmottagningen vid sjuk-<br />

husets östra kortsida för akutpatienter. Ambulans kan<br />

också angöra vid angivna gatuadresser, t ex på Gävlegatan,<br />

för transporter av patienter utan akutbehov till<br />

olika mottagningar.<br />

Helikopter angör på byggnadens tak med särskilda<br />

direkthissar till akutmottagningen.<br />

Privatbilar för besökande kan lämna och hämta vid sjukhusets<br />

samtliga entréer. Besöksparkering finns i garage<br />

under <strong>Karolinska</strong> plan med infart från entrégatan. Parkeringen<br />

har direkt access till sjukhusets entréhall via hissar<br />

och trappor i besökstrapphusen på byggnadens södra sida.<br />

Personalparkering föreslås ligga i avskilt garage under<br />

Akademiska stråket med infart från <strong>Solna</strong>vägen.<br />

Cykeltrafiken når NKS från <strong>Solna</strong>vägen och den planerade<br />

Norrtullsallén. Besökande erbjuds väderskyddade<br />

uppställningsplatser vid entréerna. Personalen har ordnade<br />

uppställningsplatser vid Akademiska stråket. Här<br />

erbjuds även säkra cykelrum.<br />

<strong>Solna</strong>vägen<br />

<strong>Karolinska</strong><br />

Plan<br />

E4/E20<br />

Vanadisplan<br />

S:t Eriksplan<br />

Norrtull<br />

Odenplan<br />

2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />

Rådmansgatan<br />

<strong>Nya</strong> spår kring <strong>Karolinska</strong> / Norra Station (bearbetad illustration ur “Gemensamma planeringsförutsättningar)<br />

citybanan, pendeltåg<br />

tunnelbanan<br />

planerad ny gren från Odenplan till <strong>Karolinska</strong><br />

Värtabanan<br />

ev. möjligt stickspår till <strong>Karolinska</strong><br />

T<br />

T<br />

P<br />

T<br />

T<br />

Varumottag<br />

Färdtj/Taxi/Ang<br />

BUSS<br />

P<br />

T<br />

H<br />

H<br />

Större entré<br />

Trapphusentré<br />

Ambulans<br />

Färdtj/Taxi/Ang<br />

g o d ti l l g ä n g l i g h e t är ett<br />

h u v u d m å l fö r pl a n e r i n g e n<br />

a v ett ny t t<br />

u n i v e r s i t e t s s j u k h u s. d e t<br />

o m f a t t a r en mä n g d ol i k a<br />

f ä r d a l t e r n a t i v.<br />

nya karolinska solna – ProjektProgram 43


2.2.4.2 inre logistik<br />

NKS är ett sjukhus med jämförelsevis korta avstånd och<br />

snabba vertikala kommunikationer. Hissar med god kapacitet<br />

och kort väntetid finns i varje byggnadskärnas kortsida<br />

i mantelns anslutning, och de ljusa trapporna inbjuder<br />

till användning.<br />

b e s ö k a r e o c h a n h ö r i g a<br />

Sjukhusbyggnaden planeras med en publik och en intern<br />

sida åtskilda från varandra. Besökaren kommer från torget,<br />

parkeringen eller tunnelbanan rakt in i entréhallen<br />

och når vårdverksamheten via de södra publika hiss- och<br />

trapphusen. Längs insidan av vårdbyggnadens södra fasad<br />

löper ett publikt stråk som binder samman entrépunkterna<br />

till de olika verksamhetskärnorna. Det kommer också<br />

vara möjligt att anlända direkt (med sin remiss) till den<br />

gatuadress som tillhör den verksamhet som är målet för<br />

besöket.<br />

patienttranspor ter<br />

Förflyttningar av sängliggande patienter sker i separata<br />

flöden avskilt från besökares utrymmen via en separat<br />

sängkorridor. Sänghissarna blir rymliga och ger hög medicinsk<br />

säkerhet. En koppling mellan patienthotellet och<br />

vårdkvarteret förbereds dels via besöksparkeringsgaraget,<br />

dels via en glasad gång över gatan på plan 2.<br />

p e r s o n a l<br />

Personalen når verksamheten via trapphusen i Akademiska<br />

stråket som också har direkt anslutning till omklädningsrummen.<br />

Personalparkeringen planeras med direkt access<br />

till hiss- och trapphusen. Ett sammanbindande huvudkom-<br />

BESÖKARE BESÖKARE BESÖKARE<br />

KAROLINSKA PLAN<br />

44 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />

GÅRD GÄVLEGATAN<br />

SÄNGTRANSPORT SÄNGTRANSPORT<br />

munikationsstråk till samtliga kvarter läggs på plan 2 som<br />

också länkar de nuvarande laboratoriekvarteren till NKS.<br />

v a r u f ö r s ö r j n i n g<br />

Varumottagningsplanet under mark kommer att vara det<br />

strategiska transportplanet. Tillfart sker från <strong>Solna</strong>vägen<br />

och anländande varor tas emot i den centralt placerade gemensamma<br />

varumottagningen, som är hjärtat i en effektiv<br />

intern försörjningsstruktur. Varumottagningen har en<br />

robust planlösning med ringmatade transportvägar med<br />

access till samtliga varu- och sänghissar.<br />

Distributionen styrs av principen hög tillgänglighet<br />

och snabba transporter med liten personalinsats. Man<br />

använder sig av professionella försörjningssystem med<br />

avancerade tekniska hjälpmedel i form av automattruckar<br />

(AGV) som via separata hissar lämnar gods till verksamheterna<br />

vid mottagningsplatser på varje våningsplan där<br />

de också hämtar returgods. De interna transporterna av<br />

blod, prover och läkemedel sker via en redundant smågodstransportör<br />

(rörpost). Varje våningsplans kärna kan<br />

förses med två rörpoststationer placerade vid varje byggnads<br />

kortsida för att minska gångavståndet för personal.<br />

Avfall och sopor hanteras i sopsugar med sortering i<br />

fyra fraktioner. Övriga avfallsfraktioner transporteras i<br />

slutna kärl med automattruckar till miljöcentralen belägen<br />

i varumottagningen. Miljöcentralen är dimensionerad<br />

för att sortera ett 30 tal fraktioner samt planeras för uppställningsplats<br />

för containrar enligt sjukhusets krav. Sjukhuset<br />

planeras också inrymma en destruktionsanläggning.<br />

Smutstvätt hanteras i tvättsugar, alternativt i tvättschakt<br />

kombinerat med automattruckar.<br />

d e n ty d l i g a up p d e l n i n g e n mellan pu b l i k a oc h in t e r n a zo n e r, dä r bl a sä n g t r a n s p o r t e r sk e r , ta r hä n s y n ti l l pa t i e n t e n s in t e g r it<br />

e t. p l a n u t s n i t t e t so m vi s a r åt s k i l d a flöden.<br />

KAROLINSKA<br />

PLAN<br />

publikt flöde sängtransporter<br />

godstransporter internt flöde internt flöde godstransporter<br />

ENTRÉ PATIENTER<br />

P PATIENTER<br />

GEMENSAMMA<br />

LOKALER<br />

AULA<br />

LAB<br />

2:2 2:3 2:4<br />

AKADEMISKA<br />

STRÅKET<br />

ENTRÉ PERSONAL<br />

GODSMOTTAGNING<br />

P PERSONAL<br />

s j u k h u s e t pl a n e r a s fö r se p a r a t a flöden fö r pa t i e n t e r, p e r s o n a l oc h go d s.<br />

TEKNIKBYGGNAD<br />

2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />

BEFINTLIGA LAB<br />

KI internt flöde<br />

KS<br />

VÅRD<br />

1:1 1:2<br />

1:3 1:4 1:5 1:6<br />

publikt flöde<br />

s j u k h u s e t få r en pu b l i k oc h in t e r n si d a. b i l d e n vi s a r la b k v a r t e r e t fullt ut b y g g t.<br />

nya karolinska solna – ProjektProgram 45


2.3<br />

Projektmål:<br />

– Vård- och stödprocesser<br />

ska effektiviseras och resursutnyttjande<br />

optimeras<br />

2.3.1<br />

Vårdprocesser<br />

En ny sjukhusbyggnad med genomtänkta lösningar ger<br />

betydligt bättre förutsättningar än äldre och utspridda<br />

byggnader för högre effektivitet, genom förbättrade flöden<br />

och kortare ledtider, men också för en högre kvalitet<br />

genom ökad patientsäkerhet och tillgänglighet.<br />

<strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong> blir en rationellt planerad byggnad<br />

som tar sin utgångspunkt i patientens behov av få och<br />

korta förflyttningar. Byggnaden får en kompakt utformning,<br />

med korta kommunikationsvägar i en effektiv matrisstruktur.<br />

Goda fysiska förutsättningar ges för att bygga<br />

en organisation med fokus på vårdprocesser och mindre<br />

på den organisatoriska enhet där vården ges.<br />

NKS planeras för så stor närhet som möjligt mellan de<br />

viktigaste funktionerna som akutmottagning, diagnostik,<br />

behandling, operation, intensivvård samt olika typer av<br />

slutenvård och dagvård. Det underlättar att personal, lokaler<br />

och utrustning inom respektive funktion kan samutnyttjas<br />

över eventuella administrativa gränser. Ett effektivt<br />

arbetssätt förutsätter ett gemensamt utnyttjande av<br />

sjukhusgemensamma resurser som t ex operationssalar,<br />

intensivvårdsplatser, diagnostiska metoder inom bild- och<br />

funktionsmedicin under större del av dygnet.<br />

Dagens arbete inom <strong>Karolinska</strong> universitetssjukhuset<br />

i <strong>Solna</strong> och Huddinge med strategisk verksamhetsutveckling<br />

i syfte att förbättra vårdprocesserna, utgör en utmärkt<br />

46 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />

start för ett nytt och effektivare arbetssätt i de nya lokalerna<br />

när NKS står klart. Utgångspunkten är att akuta och<br />

elektiva flöden, öppen vård och sluten vård samt publika<br />

och professionella zoner kommer att vara åtskilda.<br />

Sjukhusets utformning medger att den akutverksamhet<br />

som finns under nätter och helger kan organiseras<br />

effektivt, dvs att sjukhuset förhållandevis lätt kan ställas<br />

om från ”dagsjukhus” till ”nattsjukhus”. Detta är viktigt då<br />

vården under icke-kontorstid är både dyrare och svårare<br />

att organisera än den som sker på dagtid.<br />

Mottagningar, dagverksamheter, operation och röntgen<br />

förbereds för 16-timmarsdrift av den planerade vården,<br />

vilket möjliggör ökad kapacitet och ett effektivt utnyttjande<br />

av gjorda investeringar.<br />

Inriktningen mot övervägande enkelrum kommer att<br />

väsentligt minska behovet av patientomflyttningar som<br />

idag sker vid försämrade tillstånd eller infektioner. Detta<br />

minskar även behovet av rum för undersökningar, samtal<br />

och rum för anhöriga. Patienthotellet utgör ett komplement<br />

till slutenvårdsplatserna som möjliggör att fler<br />

medicinska och dagkirurgiska behandlingar kan utföras.<br />

De minskade avstånden möjliggör ett bättre utnyttjande<br />

av medicinteknisk utrustning och andra avancerade<br />

hjälpmedel, vilket minskar behovet av dubblerade investeringar.<br />

2.3.2<br />

stödprocesser<br />

Kravet på patientsäker vård och kvalitetssäkring kommer<br />

att kräva mer av sjukhusets stödfunktioner i framtiden.<br />

Stöd- och serviceverksamheter ska vara lätta att nå och<br />

utformas för att ge bästa support efter vårdens behov.<br />

Professionella försörjningssystem med bl a automatiska<br />

transportörer (AGV-vagnar och rörpost) stödjer effektiva<br />

vårdprocesser genom sina säkra och korta ledtider<br />

med hög tillgänglighet. Behovet av stora avdelningsförråd<br />

minskar när varudistributionen sker ”just-in-time”. Elektroniskt<br />

styrda AGV-vagnar är en ny teknik med separata<br />

hissar som beräknas ge positiva effekter på driftkostnaderna<br />

för inre transporter av varor, patientmat mm. Det<br />

interna flödet av prover, läkemedel mm sker via en smågodstransportör<br />

(rörpost). Sjukhusets varumottagning<br />

placeras i rymliga lokaler under akademiska stråket med<br />

tillfart från <strong>Solna</strong>vägen. Transporter av varor till och från<br />

sjukhuset effektiviseras också så att varor snabbt når rätt<br />

mottagare.<br />

IT-systemen kommer att utvecklas på en rad sätt.<br />

Exempel på detta är snabb sökning av ledig mobil medicinteknisk<br />

utrustning som ger ett bättre samutnyttjande<br />

av utrustningen mellan vårdenheter. IT ska även kunna<br />

stödja spårbarheten av varor, avfall, gas och även patien-<br />

2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />

ter samt ge information om hur mycket och var olika varor<br />

och material finns i lager.<br />

Sterilcentralens uppgift utökas med central plockning<br />

som följer operationsprogrammet och enligt definierade<br />

strukturlistor.<br />

Läkemedelshanteringen kommer att förändras och sannolikt<br />

distribueras via sjukhusapoteket genom så kallade<br />

patientdos-system, vilket minskar behovet av stora läkemedelsförråd<br />

på avdelningarna. Istället kommer mindre<br />

stationer att finnas med läkemedelsautomater, till vilka<br />

kontinuerlig leverans sker, som ska innehålla patientens<br />

aktuella läkemedelsbehov. Därmed kommer kostnaderna<br />

för kassation av läkemedel att kunna minskas.<br />

Tillgänglighet till textilier sker via lokal plockning och<br />

teknik för automatiska beställningar av personalkläder.<br />

Framtidens kostservice blir mer flexibel med större valfrihet<br />

för den enskilda patienten. Kosten produceras utanför<br />

sjukhuset och levereras till ett mottagnings- och beredningskök<br />

i anslutning till varumottagningen. Därifrån<br />

distribueras patientmaten vidare med AGV-vagnar.<br />

nya karolinska solna – ProjektProgram 47


2.4<br />

Projektmål:<br />

– Projektet ska så långt möjligt<br />

arbeta med generella lösningar<br />

som tillåter kontinuerlig<br />

verksamhetsutveckling<br />

2.4.1<br />

generella byggnader som förutsättning<br />

för flexibelt utnyttjande<br />

I takt med utvecklingen inom sjukvården och forskningen<br />

uppstår ständigt krav på nya samband mellan verksamheter<br />

och därmed behov av förändrade lokaler. Det är troligt<br />

att denna utveckling kommer att fortsätta, eller till och<br />

med intensifieras i framtiden. Sjukvårdens organisation<br />

och vem som är vårdgivare förändras också. Ett möjligt<br />

framtidsscenario är t ex att flera vårdgivare bedriver vård<br />

parallellt i samma byggnad.<br />

Sett i backspegeln har många sjukvårdsbyggnader som<br />

varit utformade för dåtidens mest avancerade vård, fått<br />

överges i förtid pga att byggnaderna inte förmått att svara<br />

upp mot de nya krav som ställts. Sådana situationer, där<br />

byggnadernas brukstid blir kortare än deras planerade<br />

livslängd innebär ett slöseri med resurser, som inte är<br />

långsiktigt hållbart. Planeringen av <strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong><br />

genomsyras därför av en annan långsiktighet: Målet är att<br />

skapa långsiktigt hållbara byggnader som klarar av att in-<br />

48 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />

rymma ändamålsenliga lokaler för högspecialiserad vård<br />

och forskning under mycket lång tid - kanske så länge som<br />

100 år. Även det faktum att det nya sjukhuset planeras<br />

som en del av en helt ny stadsdel, där en tomt i ett strategiskt<br />

läge intill <strong>Karolinska</strong> institutet tas i anspråk, talar för<br />

att här måste uppföras en byggnad som kan bibehålla sin<br />

externa utformning under lång tid.<br />

Med dessa förutsättningar blir frågeställningarna runt<br />

byggnadernas generalitet och flexibilitet centrala programfrågor.<br />

Strategin för att hantera dem är att utforma<br />

byggnaderna generellt för att skapa ett flexibelt lokalutnyttjande,<br />

där själva osäkerheten inför framtiden utgör<br />

utgångspunkt vid utformningen av byggnaderna.<br />

Genom en uppdelning av byggnadens delar i olika livslängd,<br />

tydliggörs förutsättningarna för byggnadens olika<br />

komponenter. Delar som relateras till stads- och infrastrukturen,<br />

så som kvarter, gator och ledningsvägar, har<br />

samhällsknutet<br />

byggnadsknutet<br />

verksamhetsknutet<br />

0<br />

den längsta livslängden. Dessa kallas samhällsknutna.<br />

Delar som utgör den bärande stommen och fasaden har<br />

också en lång livslängd, innan omfattande förändringar<br />

är aktuella. Dessa delar kallas byggnadsknutna. Eftersom<br />

både de samhällsknutna- och de byggnadsknutna delarna<br />

är låsande under lång tid, är det viktigt att planeringen<br />

inte binder fast byggnaden till en specifik användning.<br />

Ledordet i planeringen är därför generalitet. Med det menas<br />

en mångsidig användbarhet hos byggnaden som medger<br />

att dess utrymmen och byggnadsdelar kan användas<br />

på många olika sätt och för varierande verksamhetskrav.<br />

De byggnadsdelar som mer regelmässigt förändras vid<br />

ombyggnader, så som mellanväggar, undertak och installationer,<br />

är relaterade till verksamheten och brukar därför<br />

kallas verksamhetsknutna. Hit hör även inredning och<br />

utrustning. Ombyggnadsintervallet för de verksamhetsknutna<br />

delarna kan vara så kort som 5-15 år. Utformning-<br />

100 år<br />

GENERALITET<br />

FLEXIBILITET<br />

2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />

e n by g g n a d s ko m p o n e n t e r<br />

k a n so r t e r a s eft e r li v s l ä n g d<br />

i sa m h ä l l s k n u t n a, b y g g n a d sk<br />

n u t n a oc h ve r k s a m h e t sk<br />

n u t n a de l a r.<br />

en av dessa delar väljs därför så att ombyggnaderna blir så<br />

enkla och rationella som möjligt; ledordet i planeringen är<br />

flexibilitet, dvs. en inbyggd föränderbarhet hos byggnaden<br />

som medger att dess utrymmen kan ändras efter de krav<br />

som verksamheten ställer.<br />

Generaliteten anger ramarna inom vilka flexibiliteten<br />

kan utnyttjas. Ju större generalitet byggnaden har desto<br />

större blir flexibiliteten för verksamheten att anpassa sina<br />

lokaler till nya behov.<br />

nya karolinska solna – ProjektProgram 49


FunktIonSanPaSSad byggnad<br />

”Förutbestämd organisationsstruktur möjlig”<br />

VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR<br />

LOKALTYPER ORGANISERAS VERTIKALT<br />

VÅRDAVD. / MOTTAGN. / DAGVÅRD<br />

VÅRDAVD. / MOTTAGN. / DAGVÅRD<br />

OPERATION / INTENSIVVÅRD<br />

DIAGNOSTISKT CENTRUM<br />

MOTTAGNINGAR / DAGVÅRD<br />

ELEKTIVT FLÖDE<br />

50 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />

TEMAN / MEDICINSKA PROGRAM<br />

HELIPORT<br />

TEMA 1 TEMA 2 TEMA 3 TEMA 4 TEMA 5 TEMA 6 / AKUTCENTRUM<br />

AKUTVÅRDSAVD.<br />

AKUTVÅRDSAVD.<br />

TRAUMACENTRUM<br />

AKUTRÖNTGEN<br />

AKUTMOTTAGNING<br />

PUBLIKA UTRYMMEN / INFORMATION / RECEPTION / INFOTEK / CAFETERIOR / BUTIKER / APOTEK / KONFERENS<br />

FÖRSÖRJNING<br />

generell b y g g n a d j ä m f ö r t m e d<br />

f u n k t i o n s a n p a s s a d b y g g n a d<br />

Frågorna runt byggnadernas generalitet har stor betydelse<br />

för planeringen av det nya sjukhuset. Den snabba utvecklingen<br />

inom vården och forskningen gör att det ännu inte<br />

är möjligt att precisera vilka verksamheter byggnaderna<br />

ska innehålla. Önskemålet är därför att skjuta verksamhetsplaneringen<br />

framåt i tiden för att få den så aktuell som<br />

möjligt vid inflyttningstillfället. Detta ställer speciella krav<br />

på planeringen av byggnaderna, som följer en annan tidplan.<br />

Genom att ge dem en generell utformning kommer<br />

byggnaderna senare att kunna ta emot den verksamhet<br />

som planeras.<br />

Lokalerna i en generell byggnad ska kunna organiseras<br />

på många olika sätt. Det är därför viktigt att byggnaderna<br />

inte låses fast vid en specifik användning.<br />

Även tung och installationskrävande verksamhet, såsom<br />

bilddiagnostik och operation, ska i princip kunna förläggas<br />

var som helst i byggnaderna. De ska också kunna<br />

flyttas i framtiden, om nya sambandskrav uppstår. För<br />

att klara detta utformas byggnaderna med en generell<br />

våningshöjd, en generell lastkapacitet på bjälklagen och<br />

generellt utformade basinstallationer och tekniska ut-<br />

1. Differentierade våningshöjder<br />

2. Differentierad lastkapacitet<br />

3. Verksamhetsanpassad dimensionering<br />

av installationer<br />

STERILCENTRAL<br />

AKUT FLÖDE<br />

rymmen. De verksamheter som har de högsta kraven, blir<br />

därmed dimensionerande för hela byggnaden. Det gäller<br />

exempelvis funktionshöjd och luftkapacitet i operationssalar<br />

samt storlek och tyngd hos utrustning inom bilddiagnostik.<br />

Sjukhusets byggnader får en standard med en generalitet<br />

som är avsevärt större än vad som är vanlig praxis idag vid<br />

uppförande av sjukhusbyggnader. Den generella byggnaden<br />

kan ställas i relation till en funktionsanpassad byggnad.<br />

Det är en enklare typ av byggnad som utformas efter<br />

en organisation som byggnaden planeras för initialt. Det<br />

innebär att lokalerna kan optimeras för den verksamhet<br />

de planeras för, vilket innebär differentierade våningshöjder,<br />

differentierad lastkapacitet och verksamhetsanpassade<br />

installationer. Nackdelen med detta är naturligtvis<br />

att möjligheten till framtida verksamhetsförändringar<br />

blir mycket begränsad.<br />

geneRell byggnad<br />

”många möjliga organisationsstrukturer”<br />

VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR<br />

LOKALTYPER ORGANISERAS VERTIKALT<br />

VÅRDAVD. / MOTTAGN. / DAGVÅRD<br />

VÅRDAVD. / MOTTAGN. / DAGVÅRD<br />

OPERATION / INTENSIVVÅRD<br />

DIAGNOSTISKT CENTRUM<br />

MOTTAGNINGAR / DAGVÅRD<br />

ELEKTIVT FLÖDE<br />

VÅRDAVD. / MOTTAGN. / DAGVÅRD<br />

VÅRDAVD. / MOTTAGN. / DAGVÅRD<br />

OPERATION, IVA / DIAGNOSTISK<br />

OPERATION, IVA / DIAGNOSTISK<br />

MOTTAGNINGAR / DAGVÅRD<br />

ELEKTIVT FLÖDE<br />

TEMAN / MEDICINSKA PROGRAM<br />

TEMA 4<br />

TEMA 3<br />

TEMA 2<br />

TEMA 1<br />

MOTTAGNINGAR / DAGVÅRD<br />

ELEKTIVT FLÖDE<br />

TEMAN / MEDICINSKA PROGRAM<br />

d e n ge n e r e l l a by g g n a d e n mö j l i g g ö r - t i l l skillnad fr å n de n fu n k t i o n s a n p a s s a d e - e tt flexibelt ut n y t t j a n d e<br />

e ft e r s o m ve r k s a m h e t e r n a ka n or g a n i s e r a s på må n g a sä t t.<br />

HELIPORT<br />

TEMA 1 TEMA 2 TEMA 3 TEMA 4 TEMA 5 TEMA 6 / AKUTCENTRUM<br />

AKUTVÅRDSAVD.<br />

AKUTVÅRDSAVD.<br />

TRAUMACENTRUM<br />

AKUTRÖNTGEN<br />

AKUTMOT TAGNING<br />

PUBLIKA UTRYMMEN / INFORMATION / RECEPTION / INFOTEK / CAFETERIOR / BUTIKER / APOTEK / KONFERENS<br />

FÖRSÖRJNING<br />

VÅRDAVD.<br />

MOTTAGN.<br />

DAGVÅRD<br />

?<br />

LOKALT YPER<br />

VÅRDAVD.<br />

MOTTAGN.<br />

DAGVÅRD<br />

DIAGNOSTISKT<br />

CENTRUM<br />

OPERATION<br />

INTENSIV-<br />

VÅRD<br />

STERILCENTRAL<br />

HELIPORT<br />

TEMA 6 / AKUTCENTRUM<br />

AKUTVÅRDSAVD.<br />

AKUTVÅRDSAVD.<br />

TRAUMACENTRUM<br />

AKUTRÖNTGEN<br />

AKUTMOT TAGNING<br />

PUBLIKA UTRYMMEN / INFORMATION / RECEPTION / INFOTEK / CAFETERIOR / BUTIKER / APOTEK / KONFERENS<br />

FÖRSÖRJNING<br />

TEMAN / MEDICINSKA PROGRAM<br />

TEMA 1 TEMA 2 TEMA 3 TEMA 4 TEMA 5<br />

HELIPORT<br />

TEMA 6 / AKUTCENTRUM<br />

AKUTVÅRDSAVD.<br />

AKUTVÅRDSAVD.<br />

TRAUMACENTRUM<br />

AKUTRÖNTGEN<br />

AKUTMOT TAGNING<br />

PUBLIKA UTRYMMEN / INFORMATION / RECEPTION / INFOTEK / CAFETERIOR / BUTIKER / APOTEK / KONFERENS<br />

FÖRSÖRJNING<br />

STERILCENTRAL<br />

STERILCENTRAL<br />

2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />

1. generella våningshöjder<br />

2. generell lastkapacitet<br />

3. generell dimensionering av<br />

basinstallationer<br />

= ”kvaliteter” för generalitet<br />

AKUT FLÖDE<br />

AKUT FLÖDE<br />

AKUT FLÖDE<br />

nya karolinska solna – ProjektProgram 51


v a l d generalitetsnivå<br />

Den föreslagna våningshöjden är 4,80 m, vilket garanterar<br />

den angivna funktionshöjden 3,20 m. Tendensen är att<br />

laster beroende på utrustningen ökar. Sjukhuset planeras<br />

för en genomgående lastkapacitet (10 kN/m2) som medger<br />

denna ökning. Installationsnivån kan i princip byggas<br />

ut till en nivå där alla verksamhetsytor i byggnaderna ska<br />

kunna innehålla ”installationskrävande” verksamhet.<br />

Sammantaget ger denna generalitetsnivå mycket goda<br />

förutsättningar att möta kommande förändringar och kan<br />

därför ses som en ”framtidsförsäkring” som garanterar<br />

flexibelt utnyttjande under lång tid.<br />

avsteg f r å n generaliteten<br />

Ett sjukhus innehåller funktioner som inte låter sig inordnas<br />

i den generella strukturen. Vissa funktioner måste<br />

t.ex. lokaliseras efter sina sambandskrav. Detta gäller exempelvis<br />

entréer och entréhallar, akutintag och godsmottagning,<br />

som måste ansluta till omgivande gator, men även<br />

helikopterplattorna. Andra verksamheter har så specifika<br />

funktionella och tekniska krav att alltför stora investeringar<br />

skulle krävas för att hantera dem inom den generella<br />

strukturen. Exempel på sådana verksamheter är:<br />

- Strålbehandling, med speciella krav vad avser vibrationer<br />

och strålningsskydd mot omgivningen.<br />

52 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />

- Terapibassäng, med speciella krav på placeringen.<br />

- Tryckkammare, med grundförutsättningar som klarar<br />

dess tunga laster.<br />

- AKM, vars placering kräver extra hänsyn till säkerhets-<br />

och logistikfrågor samt speciella tekniska krav<br />

(eventuellt krävs eget fläktrum för verksamheten).<br />

Hit hör även Biobanker, cyklotron, hotcells lab, Pet-CT,<br />

som alla har specifika krav att ta hänsyn till (kyla, strålningsskydd<br />

mm) samt utrymmen under mark för parkering,<br />

varumottagning och teknik.<br />

Ovanstående funktioner planeras in i byggnadsstrukturen<br />

redan från början och kan inte flyttas utan omfattande<br />

ombyggnader. Även för den planerade teknikbyggnaden,<br />

som planeras i omedelbar närhet till sjukhusets nuvarande<br />

driftsbyggnad och anslutande tekniska försörjningsstråk,<br />

gäller egna villkor som medför en specialanpassning.<br />

Generell<br />

våningshöjd<br />

(4800mm) Funktionshöjd<br />

(3200mm)<br />

Generella basinstallationer (IVA-standard)<br />

Generell lastkapacitet (10kN/m²)<br />

2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />

Rumszon Korridorszon<br />

d e n ge n e r e l l a by g g n a d e n fo r m a s me d en ge n e r e l l vå n i n g s h ö j d, e n ge n e r e l l la s t k a p a c i t e t på bj ä l k l a g e n oc h ge n e r e l l t<br />

u tf o r m a d e in s t a l l a t i o n e r. b i l d e n vi s a r ett sn i t t ig e n o m en ve r k s a m h e t s k ä r n a.<br />

nya karolinska solna – ProjektProgram 53


2.4.2<br />

Utbyggbara tekniska system för<br />

framtida förändringar och expansion<br />

De tekniska systemen planeras så att de kan byggas ut och<br />

förändras i framtiden.<br />

Detta ger möjlighet att tillgodose de ökade kapacitetskrav<br />

som framtida verksamhetsförändringar kan medföra<br />

och därmed svara upp mot det angivna kravet att<br />

alla verksamheter ska kunna expandera med 20% inom<br />

strukturen. Det är också en förutsättning för att i framtiden<br />

kunna försörja de nästan 100.000 m² expansion som<br />

sjukhuset planeras för, med avstamp i den tekniska infrastruktur<br />

som anläggningen planeras med initialt.<br />

Utbyggbarheten återfinns på flera nivåer i systemen: I<br />

de centrala tekniska systemen, i det centrala försörjningsnätet,<br />

såväl som inom byggnaderna.<br />

54 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />

f r a m t i d a f ö r ä n d r i n g a r<br />

Utifrån kravet att verksamheter ska kunna expandera<br />

20% är det framförallt expansion av installationskrävande<br />

verksamhet som blir dimensionerande för de tekniska<br />

systemen. Än större påverkan på systemen kan framtida<br />

fysiska organisationsförändringar få. Utgångspunkten har<br />

här varit det scenario som uppstår om den i kap 2.1.1 beskrivna<br />

matrisorganisationen med lokaltyper arrangerade<br />

horisontellt och verksamhetsprogram vertikalt, istället<br />

vrids 90 grader. Installationskrävande verksamhet som<br />

t ex lokaler för operation skulle i detta fall komma att staplas<br />

ovanpå varandra. Detta skulle medföra att de måste<br />

försörjas från ett och samma fläktrum, vars kapacitet då<br />

måste kunna byggas ut.<br />

De tekniska systemen ska också kunna utvecklas under<br />

byggnadernas livstid och förses med ny och effektiv<br />

teknik. Exempelvis kan bränsleceller (som omvandlar kemisk<br />

energi till elektrisk energi och värme) vara ett möjligt<br />

framtidsalternativ till konventionell uppvärmning och/<br />

eller reservkraft.<br />

p r i n c i p fö r up p b y g g n a d av de n te k n i s k a in f r a s t r u k t u r e n. b å d e en e r g i c e n t r a l e n i te k n i k b y g g n a d e n,<br />

m e d i a k u l v e r t a r oc h by g g n a d e r ha r ut b y g g b a r a sy s t e m me d pl a t s fö r ex p a n s i o n oc h fr a m t i d a me d i a.<br />

p r i n c i p fö r disposition<br />

a v in s t a l l a t i o n s s c h a k t<br />

m e d ba s i n s t a l l a t i o n oc h<br />

p l a t s fö r ko m p l e tt e r i n g<br />

a v ny me d i a.<br />

RÖR INKLUSIVE RESERVRÖR<br />

SERVICEUTRYMME<br />

HUVUDKANALER RESERV-<br />

UTRYMME<br />

HUVUDKANALER<br />

SPECIALKANALER<br />

PUNKTUTSUG<br />

u t b y g g b a r h e t i n o m b y g g n a d e r n a<br />

Reservutrymmen för installationer planeras i teknikrum,<br />

i schakt och ovanför undertak på våningsplanen. Utrymmena<br />

dimensioneras primärt för att hantera utbyggnad av<br />

ventilationssystemet, som är mer skrymmande än andra<br />

media.<br />

Teknikutrymmen placeras i källarplan under respektive<br />

byggnad. Hit räknas bl a fläktrum, undercentraler för<br />

värme, kyla och tappvatten, ställverk. Dessa dimensioneras<br />

utifrån kravet på 20% expansion för verksamheterna.<br />

Detta tillgodoses genom att alla utrymmen förses med<br />

reservyta, vilket medger tillkommande installationer och<br />

nya försörjningssystem. Kompletteringen kan t ex bestå i<br />

tillkommande fläktar, värmeväxlare, ställverk etc.<br />

Den vertikala försörjningen förläggs till välplacerade<br />

schakt. Kapaciteten kan byggas ut på två sätt: Schakten<br />

kan kompletteras med nya installationer, genom utnyttjade<br />

av det reservutrymme som dessa planeras med, alternativt<br />

kan schakten byggas ut i de understa tre våningarna.<br />

Det senare alternativet skulle i princip bli aktuellt<br />

vid ett scenario då operations- eller IVA-enheter förläggs<br />

som ”operationstorn” eller ”IVA-torn” vertikalt i huset,<br />

och det krav på ökad kapacitet i luftbehandlingssystemet<br />

detta medför.<br />

Basnivån för installationer inom våningsplanen utgår<br />

från en kapacitet motsvarande IVA plus 20%, vilket t. ex.<br />

medger att ett enstaka IVA-rum kan omvandlas till en operationssal<br />

eller ett rum för avancerade behandlingar. Det<br />

möjliggör också att en vårdavdelning kan byggas om till<br />

en IVA-avdelning, eftersom den initialt planerats med viss<br />

överkapacitet. Verksamhetslokaler som har högre krav än<br />

de som motsvaras av basnivån, t ex operation, förses med<br />

installationer som motsvarar det aktuella kapacitetskravet.<br />

2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />

SCHAKT SCHAKT SCHAKT<br />

Installationerna inom våningsplanen placeras ovan undertak.<br />

Till verksamhetskärnornas rumszoner förläggs<br />

mera statiska installationsmedia medan korridorzonerna,<br />

som är mer tillgängliga genom demonterbara undertak,<br />

utformas med reservyta för komplettering av media etc.<br />

På våningsplanen sammankopplas installationerna så<br />

att försörjningen kan ske från olika schakt. Vidare utförs<br />

huvudkanaler, rörledningar etc inom våningsplanet med<br />

samma dimension vilket innebär att kapaciteten är i princip<br />

lika över hela planet. Detta underlättar en förändring<br />

av verksamheten.<br />

u t b y g g b a r h e t i c e n t r a l a försörjningssystem<br />

Även anläggningens centrala tekniska försörjningssystem<br />

utformas utbyggbara för att hantera framtida expansion<br />

respektive förändringar av verksamheten. Teknikbyggnaden,<br />

som bl a innehåller reservkraft, central produktion av<br />

kyla, värme och ånga, utformas så att den kan byggas ut<br />

med nya produktionsenheter (kylmaskiner, värmepumpar,<br />

reservkraftaggregat etc). På detta sätt ökas produktionskapaciteten<br />

vartefter anläggningen växer och/eller behoven<br />

ökar. Från teknikbyggnaden distribueras media till byggnaderna<br />

via en mediakulvert. Även i denna finns ytor reserverade<br />

för att framtida kompletteringar. Den förbereds också<br />

för att ansluta planerade expansionsområden.<br />

nya karolinska solna – ProjektProgram 55


2.4.3<br />

generell och multifunktionell<br />

utformning av lokaler<br />

2.4.3.1<br />

generell struktur<br />

Den generella byggnadsstrukturen ska utgöra ett redskap<br />

och inte ett hinder för de ständigt pågående verksamhetsförändringarna<br />

som präglar ett modernt universitetssjukhus.<br />

Byggnaden består av ett antal verksamhetskärnor i<br />

vårdkvarteren och i labkvarteren, omgivna av en mantel.<br />

Verksamhetskärnorna är likartat utformade till sin storlek<br />

och planform, och ger möjlighet till fri placering av verksamheter<br />

initialt och över tid.<br />

Verksamhetskärnorna är uppbyggda kring ett modulnät<br />

som tar hänsyn till de idag kända krav på olika vårdoch<br />

forskningsfunktioner som kan förekomma på ett universitetssjukhus,<br />

och som även tar höjd för framtiden.<br />

En grundstruktur föreslås med stormoduler om 9 x 12 m<br />

med en våningshöjd på 4,8 m (=funktionshöjder 3,2 m)<br />

för att skapa maximal flexibilitet och generalitet vad gäller<br />

förändringar av planlösningar.<br />

Vårdrum och operationssalar är huvudfunktioner,<br />

vars funktionskrav har varit styrande för fastställandet<br />

av modulmåtten. Huvudfunktionerna placeras i verksamhetskärnans<br />

fasadzon som är 9 m bred. En 12 m bred<br />

supportzon med funktioner som teamledning, förråd,<br />

beredningsrum mm placeras centralt i kärnans mittdel.<br />

Samtliga korridorer är 3 m breda. Den 36 m breda huskroppen<br />

förses med dagsljus via 9 x 11 m stora ljusgårdar i<br />

verksamhetskärnans supportzon.<br />

Labkvarterens verksamhetskärnor är utvecklade<br />

med samma modulmått som de på sjukhussidan. Den<br />

likartade grundstrukturen möjliggör att vårdverksamhet<br />

kan placeras i labkvarteren och vice versa. Labkvarteren<br />

byggs initialt med en lägre basnivå vad gäller<br />

hissar och kommunikationer än vårdkvarteren, men förbereds<br />

för en utbyggnad till erforderlig vårdstandard.<br />

56 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />

d e ol i k a ty p e n h e t e r n a li g g e r<br />

t i l l gr u n d fö r by g g n a d e n s<br />

s t o m m o d u l n ä t.<br />

9 3 12 3 9<br />

SUPPORTZON<br />

VÅRD<br />

SUPPORTZON<br />

FÖRBINDELSEGÅNG<br />

9 3 12 3 9<br />

9<br />

9<br />

9<br />

9<br />

9<br />

9<br />

9<br />

9<br />

9<br />

9<br />

9<br />

9<br />

9<br />

9<br />

9<br />

9<br />

9<br />

9<br />

4800<br />

rumszon<br />

3200<br />

korridorszon<br />

2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />

supportzon korridorszon<br />

rumszon<br />

Gård Gård<br />

t v ä r s e k t i o n me d fu n k t i o n s m å t t ge n o m en ve r k s a m h e t s k ä r n a<br />

2.4.3.2<br />

generella typrum<br />

Verksamhetsplaneringen i detta tidiga skede har haft fokus<br />

på att definiera och utforma typrum för de mest vanligt förekommande<br />

funktionerna. Genom en standardiserad utformning<br />

av vanligt förekommande lokaltyper underlättas<br />

omflyttning av verksamheter inom samma lokaltyp.<br />

Särskild uppmärksamhet har ägnats åt att identifiera<br />

erforderliga funktionsmått för att kunna utföra olika vårdoch<br />

forskningsinsatser. Här redovisas exempel på typrum<br />

som utvecklats för operation, slutenvård samt laboratorieenheter.<br />

o p e r a t i o n s s a l a r<br />

Operationssalens funktionsmått har varit styrande för<br />

verksamhetskärnornas byggnadsdjup. Salarnas storlek<br />

svarar mot en önskan att uppnå maximal flexibilitet vad<br />

gäller planlösningar. Rummen är kvadratiskt utformade<br />

vilket medger rörliga operationsbord. Salarna är försedda<br />

med genomräckningsskåp i zonen mellan korridor och<br />

operationsrum. Planlösningen medger 2,5 meter breda<br />

dörröppningar.<br />

Operationssalarna planeras med mellanliggande uppdukningsrum<br />

och steriltvättsrum. Såväl storleksmässigt<br />

som installationsmässigt är salarna utformade med möjlighet<br />

att utökas till större så kallade hybridsalar. Alla<br />

operationssalar placeras i fasad med dagljus och utblickar<br />

mot de gröna innergårdarna.<br />

v å r d r u m<br />

Närmare hälften av verksamhetsarean i sjukhuset upptas<br />

av slutenvårdsplatser. Att ge dessa en standardiserad utformning<br />

har varit en angelägen uppgift för att förenkla<br />

omflyttningar av verksamheter. Patientrummet har utformats<br />

som enbäddsrum med mobil placering av sängen,<br />

samt med tillhörande hygienrum med dusch och toalett.<br />

Enbäddsrum medger att vissa behandlingar kan utföras<br />

i rummet, dels är detta fördelaktigt ur hygiensynpunkt<br />

och dels stärker det patientens integritet. Både patientoch<br />

hygienrummets funktionsmått utgår från personalens<br />

behov och arbetsmiljökrav. Funktionsmått med minst<br />

800 mm fritt runt om sängen har varit styrande. Rummet<br />

är försett med genomräckningsskåp integrerade i väggarna<br />

för textiler och materiel.<br />

I patientrummet finns plats för anhöriga i en besökszon.<br />

Vid behov av extra platser är besökszonen möjlig<br />

att utnyttja för ytterligare en vårdplats. Patientrummen<br />

övervakas parvis från en separat arbetsstation med insyn<br />

i rummen och möjlighet att se patientens ansikte. Uppglasningen<br />

skapar även trygghet för patienten som kan se<br />

personalen. Vid särskilt integritetsbehov kan glaspartiet<br />

avskärmas inifrån rummet.<br />

Enpatientrummet är såväl storleksmässigt som installationstekniskt<br />

möjligt att använda även till intensivvård.<br />

För IVA-ändamål kan också två rum slås samman till ett<br />

större IVA-rum med tre IVA-platser med gemensam övervakning.<br />

Detta ger en stor flexibilitet vad gäller antalet<br />

vårdplatser för både sjukhuset och enskilda vårdenheter<br />

och det öppnar för alternativa organisatoriska model-<br />

nya karolinska solna – ProjektProgram 57


Korridor<br />

(Sluss)<br />

Förråd<br />

Personalzon<br />

(Sluss)<br />

Supportrum /<br />

FoU<br />

Supportrum /<br />

FoU<br />

9000<br />

58 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />

80<br />

Patientzon<br />

Patientzon<br />

150<br />

150<br />

110<br />

110<br />

80<br />

80<br />

150<br />

Anhörig/<br />

besökszon<br />

Anhörig/<br />

besökszon<br />

150<br />

9000<br />

GÅRD<br />

v å r d r u m m e n pl a n e r a s so m en b ä d d s r u m me d mö j l i g h e t ti l l<br />

f r i pl a c e r i n g av sä n g e n oc h me d ut r y m m e fö r forskn<br />

i n g s v e r k s a m h e t sa m t so v p l a t s fö r an h ö r i g a. f u n k t i o n s-<br />

h ö j d e n på 3,2 m mö j l i g g ö r ta k h ä n g d ut r u s t n i n g äv e n<br />

p å vå r d r u m m e n. r u m m e t ha r ka p a c i t e t at t ta em o t tv å<br />

p a t i e n t e r om be h o v fö r e l i g g e r.<br />

Korridor<br />

9000<br />

Steriltvätt Uppdukning<br />

Operationsrum<br />

LAB<br />

o p e r a t i o n s r u m m e n är kv a d r a t i s k t utf o r m a d e me d<br />

m ö j l i g h e t at t vä x a ti l l hybridsalsstorlek. r u m m e n s<br />

p l a c e r i n g vi d fa s a d e n ge r go d a da g s l j u s f ö r h å l l a n d e n.<br />

t v å op e r a t i o n s s a l a r de l a r på ett ru m so m pl a n e r a s i<br />

s e p a r a t a zo n e r fö r ha n d t v ä t t oc h up p d u k n i n g.<br />

9000<br />

GÅRD<br />

Korridor<br />

Personalzon<br />

9000<br />

Supportrum /<br />

FoU<br />

IVA open-area<br />

Supportrum /<br />

FoU<br />

9000<br />

GÅRD<br />

t v å sa m m a n s l a g n a ru m bi l d a r ett ru m fö r 3 st iv a-pa t i e n t e r<br />

m e d pl a t s fö r öv e r v a k n i n g.<br />

d e t ge n e r e l l a la b o r a t o r i e t or g a n i s e r a s me d ty d -<br />

l i g a zo n e r fö r la b s u p p o r t , la b b ä n k a r oc h sk r i v -/<br />

d a t a p l a t s e r.<br />

ler för framtidens vård. Enpatientrummet kan även utan<br />

övriga ombyggnader kompletteras med sluss och därmed<br />

konverteras till ett isoleringsrum.<br />

l a b m o d u l e r<br />

Laboratorierna planeras för såväl ”fria” bänkuppställningar<br />

som uppställningar med centrummått på 3,3 meter<br />

mellan laboratoriebänkar. I det fortsatta arbetet att<br />

utveckla effektiva och billiga lab kommer modulmåtten i<br />

labkvarteren studeras vidare.<br />

2.4.4<br />

tekniska system med hög driftsäkerhet<br />

och flexibilitet<br />

Vägledande för utformning av de tekniska systemen har<br />

varit de rekommendationer som anges i Socialstyrelsens<br />

skrift Det robusta sjukhuset, november 2002. Skriften<br />

definierar robusthet som ett systems förmåga att tillgodose<br />

ett behov trots störning av visst slag. Detta löses för<br />

de tekniska systemen inom anläggningen framförallt med<br />

redundans, som kan beskrivas som ”matning från två<br />

håll” eller ”produktionsenheter i reserv”. Detta ökar driftsäkerheten<br />

i systemen. Vid brott eller driftstörning på en<br />

försörjningsväg finns alltid en alternativ matning, och då<br />

en produktionsenhet faller bort kan den som står i reserv<br />

startas upp och ta över lasten. Principen tillämpas såväl i<br />

de centrala systemen som inom byggnaderna.<br />

strategi f ö r flexibelt a n v ä n d a n d e o c h<br />

flexibel d r i f t<br />

De tekniska systemen kännetecknas av en hög grad av generalitet,<br />

som tillåter ett flexibelt användningssätt med<br />

snabb anpassning till verksamhetens specifika och skiftande<br />

behov (se även 2.4.2). Detta skapar förutsättningar<br />

för att verksamheter med varierande krav skall kunna flyttas<br />

mellan olika delar i byggnaden. <strong>Nya</strong> typer av verksamheter<br />

kan även tillkomma, där ny typ av media erfordras.<br />

Systemen utformas så att de relativt enkelt kan anpassas<br />

till nya förutsättningar. På våningsplanen sammankopplas<br />

installationerna så att försörjningen kan ske från<br />

olika schakt. Den generella utformningen med samma dimension<br />

för huvudkanaler, rörledningar etc inom vånings-<br />

2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />

p r i n c i p fö r me d i a f ö r s ö r j n i n g ti l l ett ve r k s a m h e t s p l a n me d<br />

o b e r o e n d e ve r t i k a l a sc h a k t so m är mö j l i g a at t st ä n g a av<br />

u t a n på v e r k a n på ve r k s a m h e t e n. n y a ve r k s a m h e t e r ka n pl ac<br />

e r a s fr i tt in o m pl a n e t.<br />

planet, innebär att kapaciteten är i princip lika över hela<br />

planet. Anpassning till den aktuella verksamheten sker på<br />

därför på ”rumsnivå” (ventilation, armaturer, utrustning<br />

mm) vilket medför att omfattningen av ombyggnationen<br />

av de tekniska systemen blir relativt liten och kan ske med<br />

minimerad materialåtgång, vilket är en miljöfördel.<br />

Basnivån för installationer inom våningsplanen har<br />

en kapacitet motsvarande IVA-standard. Kapaciteten kan<br />

höjas ytterligare genom ombyggnad då reservyta i den<br />

lättåtkomliga korridorzonen utnyttjas.<br />

De centrala försörjningssystemen planeras också för<br />

flexibel drift: Den förslagna lösningen för energiproduktionen<br />

med bergvärmepump och bergkyla med komplettering<br />

av biobränslepanna, ger möjlighet till olika driftalternativ<br />

beroende på ekonomiska och miljömässiga<br />

konsekvenser.<br />

el o c h telesystemen<br />

Kraftförsörjningen till sjukhuset är uppbyggd med två<br />

oberoende inkommande elmatningar. El- och telesystemen<br />

försörjer verksamhetskärnorna från två olika schakt.<br />

Vid eventuellt elavbrott sker en elektronisk överkoppling<br />

så att kraftmatning sker från det andra schaktet. Elsystemet<br />

är uppbyggt med redundant reservkraftsanläggning<br />

nya karolinska solna – ProjektProgram 59


(dieselgeneratoranläggning) som vid behov försörjer hela<br />

sjukhuset med elkraft. Dieselgeneratoranläggningen drivs<br />

med förnyelsebart bränsle.<br />

v v s-systemen<br />

Luftbehandlingssystemet och rörsystemet försörjer verksamhetskärnan<br />

från fyra olika schakt. Kanaler och rör<br />

görs generella med överkapacitet, vilket innebär att olika<br />

funktioner med varierande behov kan flyttas eller tillkomma<br />

i princip var som helst inom en verksamhetskärna,<br />

utan att övriga lokaler påverkas. Detta ger en mycket stor<br />

flexibilitet inom ett verksamhetsplan. Avlopp förläggs i<br />

övergolv ovan på bjälklaget och dras till vertikala stammar<br />

vid pelare, vilket avsevärt minskar störningar och ger god<br />

flexibilitet vid ombyggnad. Dessutom ges möjlighet till fri<br />

placering av våtutrymmen och vatten- och avloppsansluten<br />

utrustning.<br />

2.4.5<br />

lösningar som minimerar underhåll<br />

och underlättar ombyggnader<br />

<strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong> planeras så att det kan utgöra ett<br />

stöd för verksamheterna och deras behov av framtida förändringar.<br />

Den generella utformningen gör att de kommer<br />

att kunna erbjudas en hög grad av flexibilitet. Det kommer<br />

att vara enkelt och ekonomiskt och miljömässigt fördelaktigt<br />

att genomföra ändringar i det nya sjukhuset.<br />

f ö r ä n d r i n g u t a n s t ö r n i n g<br />

Förändring och anpassning av lokaler kommer sannolikt<br />

att bli ett närmast stående inslag i sjukhusets vardag. Det<br />

är därför viktigt att planera byggnaderna så att ombyggnationer<br />

kan genomföras på ett enkelt och rationellt sätt,<br />

med så lite störning av verksamheten som möjligt.<br />

En vanlig standard hos sjukvårdsbyggnader är att avloppsdragningar<br />

förläggs på undersidan av bjälklaget. Vid<br />

en ombyggnad medför detta störningar i lokaler i våningen<br />

under. Erfarenheten visar också att verksamheter med<br />

krav på kontinuerlig drift helt kan omöjliggöra en ombyggnad<br />

i planet ovanför. Genom förläggning av avlopp i<br />

ett övergolv av skumbetong, ca 30 cm tjockt, kan förändring<br />

ske med minimal störning av intilliggande verksamheter,<br />

vilket också sparar tid och pengar i ombyggnads-<br />

60 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />

situationen. Övergolvet möjliggör också avskärmning av<br />

elektromagnetisk strålning och lokal extraförstärkning av<br />

bjälklaget. Det blir också möjligt att försörja fristående utrustning<br />

med vatten och el via golvet.<br />

o m b y g g n a d s l o g i s t i k o c h t r a n s p o r t a v<br />

t u n g u t r u s t n i n g<br />

De logistikfrågor som kan kopplas till ombyggnation har<br />

också studerats. Strategin här är att ”bygga om inifrån”,<br />

dvs att så långt möjligt dubbelutnyttja redan etablerad in-<br />

m e d de t pl a n e r a d e öv e r g o l v e t ov a n p å bj ä l k l a g e t ka n<br />

o m b y g g n a d e r ge n o m f ö r a s ob e r o e n d e av un d e r l i g g a n d e ve r k-<br />

s a m h e t. b j ä l k l a g e t oc h de fasta un d e r t a k e n i ru m m e n bi l d a r<br />

e n tä t zo n mellan bj ä l k l a g e n.<br />

frastruktur i form av godsmottagning, godshissar, innergårdar<br />

och luftintag och därmed undvika den störning och<br />

begränsade framkomlighet som byggetableringar normalt<br />

medför i gatumiljön.<br />

Vårdens och forskningens behov av teknisk utrustning<br />

förändras ständigt, vilket medför att tung utrustning, som<br />

t ex magnetkameror kommer att behöva bytas ut successivt.<br />

Därför planeras för inlyft av tung utrustning via förberedda<br />

lägen, främst i mantelbyggnadernas fasader.<br />

m i n i m e r a t f r a m t i d a u n d e r h å l l<br />

Det långsiktiga perspektivet i planeringen innebär att de<br />

systemval som görs även inkluderar ett drift- och underhållsperspektiv.<br />

Det innebär t ex att valda material ska ha<br />

ett litet behov av underhåll, men samtidigt vara möjliga att<br />

v i d om b y g g n a d e r tr a n s p o r t e r a s by g g- o c h ri v n i n g s m a t e r i a l in oc h ut vi a an l ä g g n i n g e n s go d s m o t -<br />

t a g n i n g. f r å n go d s m o t t a g n i n g e n ka n ma t e r i a l tr a n s p o r t e r a s up p ti l l vå n i n g s p l a n e n vi a go d s h i s s a r<br />

e l l e r te m p o r ä r a by g g h i s s a r so m mo n t e r a s i tillfälligt av s t ä n g d a lu f t i n t a g. f ö r b e r e d d a öp p n i n g a r i<br />

f a s a d e r n a gö r de t mö j l i g t at t ta in oc h ut ma t e r i a l.<br />

temporära bygghissar temporära bygghissar<br />

GODSMOTTAGNING GODSMOTTAGNING GODSMOTTAGNING<br />

2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />

underhålla och städa. Den enskilda byggdelens livslängd<br />

(>30 år) blir också avgörande för valet. Byggnadsknutna<br />

delar såsom stomme, fasader, trapphus mm kännetecknas<br />

av tidlösa material som åldras vackert. Verksamhetsanknutna<br />

delar såsom innerväggar, undertak och inredning<br />

(>15 år) är i högre grad utsatta för ombyggnation och<br />

behöver därför vara lätta att demontera och återbruka.<br />

Även vid tekniska systemval beaktas driftsperspektivet.<br />

Reservdelar till installationer ska t ex enkelt kunna transporteras<br />

till teknikutrymmen, ljuskällor till armaturer ska<br />

enkelt kunna bytas osv. Målsättningen är också att effektivisera<br />

personalinsatsen vid service. Bl a är systemet för reservkraft<br />

centraliserat i teknikbyggnaden vilket resulterar<br />

i lägre personalkostnader på sikt. Centralt reservgassystem<br />

(liknande används på SÖS) anordnas för att minimera<br />

gasflaskhanteringen och olycksrisker på våningsplanen.<br />

nya karolinska solna – ProjektProgram 61


2.4.6<br />

konceptlösningar utifrån högt ställda<br />

krav på säkerhet och integritet<br />

I planeringen av det nya universitetssjukhuset hanteras<br />

säkerhetsfrågor på många olika nivåer. Frågorna spänner<br />

över många olika kompetensområden och innehåller både<br />

traditionellt hårda respektive mjuka frågeställningar. Genom<br />

upprättandet av ett särskilt program för säkerhetsoch<br />

integritetsfrågor, skapas en samlad bild av hur säkerheten<br />

kan hanteras.<br />

Många av de aktuella frågeställningarna ansluter till<br />

socialstyrelsens riktlinjer i Det robusta sjukhuset, varav<br />

några av de viktigaste beskrivs nedan. Planeringen för att<br />

skapa trygga och säkra miljöer för patienter och anhöriga<br />

såväl som för personal, forskare och studenter beskrivs i<br />

avsnitt 2.2.1. liksom frågor kring patientintegritet. Målsättningen<br />

i arbetet med säkerhetsfrågorna är att skapa en<br />

ändamålsenlig och funktionssäker anläggning med erforderliga<br />

reservanordningar, eftersom upprätthållandet av<br />

en jämn och hög säkerhet kommer att vara avgörande för<br />

det nya sjukhusets trovärdighet.<br />

b r a n d s k y d d<br />

Byggnadernas sammanhållna struktur medger goda<br />

brandtekniska lösningar, med heltäckande system för<br />

sprinkler, brand- och utrymningslarm. Brandsäkerheten<br />

i vård- och forskningslokaler förstärks dessutom med ett<br />

extra system för aktiv brandgasventilering. Detta ökar<br />

62 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />

tidsfristen vid utrymning, vilket är värdefullt vid evakuering<br />

av svårt sjuka eller nedsövda patienter. Lösningen<br />

möjliggör också öppnare lösningar avseende brandcellsindelning<br />

och något längre gångavstånd till utrymningsväg<br />

än vad som normalt accepteras. Det leder också till att<br />

materiella skador vid brand kan minimeras.<br />

s k y d d m o t s m i t t a<br />

Resistenta bakterier är ett växande folkhälsoproblem som<br />

orsakar ökad sjuklighet och dödlighet i bakteriella infektioner.<br />

Antalet resistenta bakteriestammar ökar kraftigt<br />

och problemet kommer i framtiden sannolikt att öka i omfattning.<br />

Detta medför stora kostnader för sjukvården bl a<br />

i form av dyrare läkemedel och förlängda vårdtider.<br />

Vårdrelaterade infektioner förebyggs bäst av goda hygien-<br />

rutiner. Vårdmiljöerna utformas så att personalens arbete<br />

med att upprätthålla en hög hygienstandard underlättas.<br />

Det faktum att sjukhuset planeras med enpatientrum är,<br />

som tidigare sagts, fördelaktigt ur hygiensynpunkt.<br />

Som skydd mot luftburen smitta utförs ett andel av<br />

vårdrummen som isoleringsrum, med sluss och övertryck<br />

i ventilationen. Fler vårdrum kan enkelt kompletteras med<br />

slussar om behovet skulle öka i framtiden.<br />

Förekomst av legionella och andra mikroorganismer<br />

i vattenledningarna kan förebyggas genom att vattnet<br />

cirkulerar ända ut till tappstället. Det är också viktigt att<br />

undvika blindledningar, där vattnet kan stå still och risken<br />

för tillväxt ökar. Desinfektion av vattensystemet ska dessutom<br />

kunna göras.<br />

säkerhetssektionering<br />

Genom den tydliga uppdelningen av anläggningen i publika<br />

och interna delar, skapas en tydlig separering av olika<br />

flöden inom området, med få korsningspunkter. Detta<br />

möjliggör en tydlig och enkel säkerhetssektionering av<br />

byggnaderna, som fungerar oberoende av var de enskilda<br />

verksamheterna förläggs och vilka drifttider de har, vilket<br />

också skapar flexibilitet inför framtida förändringar. Sektioneringen<br />

kompletteras med tillträdeskontroll i gränser<br />

mellan säkerhetszoner.<br />

i n f o r m a t i o n s h a n t e r i n g<br />

Kommunikationsnätet utformas i en struktur för hela<br />

sjukhuset och såväl det passiva nätet som den aktiva kommunikationsutrustningen<br />

administreras och underhålls<br />

av en operatör vilket minimerar risken för driftavbrott<br />

och intrång. I kommunikationsnätet kan olika logiska nät<br />

skapas för att skydda känslig information från störningar<br />

och intrång.<br />

2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />

Kommunikationsnätet har en ledningsbunden infrastruktur<br />

med trådlös kommunikation för telefoni och data.<br />

Driftsäkerhet av IT-systemen tillgodoses genom redundanta<br />

nät till samtliga knutpunkter och även redundanta<br />

förbindelser för extern kommunikation. För att säkerställa<br />

tillgänglighet till servrar byggs två separata serverhallar i<br />

vilka redundanta servrar kan placeras.<br />

Vård- och forskningsverksamheten liksom byggnaderna<br />

i sig (passagekontroll, övervakningskameror, loggning<br />

av mätdata mm) genererar stora mängder information.<br />

Hantering och lagring av denna information är en stor och<br />

komplex säkerhetsfråga, inte minst i relation till den enskilda<br />

individens integritetsskydd.<br />

nya karolinska solna – ProjektProgram 63


2.5<br />

Projektmål:<br />

– sjukhuset och dess<br />

verksamhet ska ges en<br />

prioriterad och tydlig<br />

roll i staden<br />

2.5.1<br />

ett universitetssjukhus med<br />

stark identitet och högt<br />

arkitektoniskt värde<br />

Universitetssjukhuset ges en framträdande plats i den nya<br />

stadsdelen Norra Station, och kommer att utgöra en symbol<br />

för ledande forskning inom life science. Lokalisering<br />

och gestaltning betonar sambandet och visionen om integration<br />

mellan vård, forskning och utbildning. Sjukhuset<br />

får högsta tekniska standard men förmedlar samtidigt en<br />

identitet av omtanke, trygghet och kvalitet - en vårdande<br />

miljö som sörjer för en empatisk och humanistisk hållning<br />

mot besökaren.<br />

Arkitekturen utvecklas med egenskaper som stödjer<br />

både den professionella och humanistiska identiteten.<br />

Universitetssjukhusets roll som strategiskt nav i den nya<br />

stadsdelen markeras av dess placering vid områdets knutpunkt<br />

- <strong>Karolinska</strong> plan. Hela anläggningen inordnas i<br />

den planerade stadsdelens nya kvarter med entréer mot<br />

gator och torg. De nya byggnadsvolymerna i kvarteren –<br />

kärnorna – förenas genom uppglasade kommunikationsstråk<br />

– mantlarna. Mantlarna sammanbinder kärnorna<br />

över gatunivån med ljusa kommunikationsstråk och utåtriktade<br />

verksamheter. Detta ger en sammansatt struktur<br />

för vård och forskning i en öppen dialog med stadens offentlighet.<br />

64 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />

Mantlarnas generella fasader anpassas till platsen och får<br />

en rytm genom att balkonger och korsande gator markeras<br />

i fasadlivet. Kärnornas olika höjder ger en varierad<br />

siluett i stadslandskapet. Det Akademiska stråket blir en<br />

mötesplats för vård och forskning samtidigt som parken<br />

utgör ett grönt samband mellan campusparken på KI och<br />

sjukhusparken på <strong>Karolinska</strong>-sidan.<br />

Arkitekturen präglas av generalitet i stomme, fasad<br />

och tekniska lösningar. Den har inte en unik form för en<br />

i to r s g a t a n s fo n d li g g e r ny a ka r o l i n s k a solna me d en t r é e r<br />

m o t to r g e t, ka r o l i n s k a pl a n.<br />

särskild funktion, utan en enkel ram som inom sig rymmer<br />

föränderliga funktioner, mångfald och möjligheter.<br />

Ramen präglas av en precis utformning av byggnadsdetaljer<br />

och materialval. Den generella utformningen och<br />

raffinemanget i detaljerna signalerar att detta är en kvalitetsbyggnad<br />

med avsikt att brukas och fungera under<br />

lång tid.<br />

Kärnorna har fasader av rött tegel vilket uttrycker beständighet<br />

och bygger vidare på den byggnadstradition<br />

som historiskt präglar <strong>Karolinska</strong>. Kärnorna avtecknar sig<br />

genom den uppglasade, genomsiktliga mantelbyggnaden.<br />

Glasfasaden exponerar också en interiör som präglas av<br />

omsorg, mångfald och värme. Den generella utformningen<br />

får liv, sinnlighet och kontrast genom att verksamheten<br />

blir en del av den yttre gestaltningen.<br />

Inredningsdetaljer med inslag av trä, skapar tillsammans<br />

med textilier och ljussättning en varm, inbjudande<br />

och varierande miljö. Mantlarnas transparenta glasfasader<br />

förmedlar insidans aktivitet mot torget och Akademiska<br />

stråket. De mer slutna kärnorna präglas av en mer intim<br />

och kontemplativ miljö. Tegelfasaderna förmedlar ett lugn<br />

mot de inre gårdsrummen. Patientmiljöerna planeras med<br />

hänsyn till integritet och med utsikt mot de gröna och rikt<br />

planterade gårdarna.<br />

Entrévåningarna rymmer utåtriktade vård- och utbildningsverksamheter<br />

men också andra kommersiella lokaler<br />

som ger variation i utbudet mot gatan. Sockelvåningen är<br />

gestaltad med inslag av mindre volymer – boxar – för att<br />

skapa variation i gaturummets närmiljö. Fasaderna mot<br />

<strong>Karolinska</strong> institutet i väster och sjukhusparken i öster gör<br />

avsteg från den generella byggnadsstrukturen för att ta<br />

hänsyn till mötet med omkringliggande bebyggelse. <strong>Solna</strong>vägen<br />

skär igenom en glasad vinterträdgård i kvarteren<br />

på ömse sidor om vägen som även fungerar som buffert<br />

mot den brusande trafiken.<br />

Kärnorna med laboratorierna norr om det Akademiska<br />

stråket utförs även de i rött tegel men varieras jämfört med<br />

sjukhusfasaderna med en mer ”industriell” framtoning.<br />

2.5.2<br />

mötet med befintlig bebyggelse<br />

Det nya universitetssjukhuset utgör en väsentlig del i den<br />

omfattande förnyelse och omvandling som präglar hela<br />

2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />

d e ny a by g g n a d e r n a s rö d a te g e l an s l u t e r ti l l de n st a r k a<br />

i d e n t i t e t so m pr ä g l a r nu v a r a n d e be b y g g e l s e på ki oc h ka r olinska.<br />

<strong>Karolinska</strong> – Norra Stationsområde. Sjukhusets möte med<br />

befintlig bebyggelse ska ses i detta större perspektiv.<br />

Universitetssjukhuset sträcker sig mellan de befintliga<br />

byggnaderna på KI till <strong>Karolinska</strong> sjukhusparken med en<br />

tydlig början och avslutning. De nya byggnadernas röda<br />

tegel ansluter till den starka identitet som präglar nuvarande<br />

bebyggelse på KI och <strong>Karolinska</strong>.<br />

Mot KI anpassas den nya bebyggelsen med sin aula till<br />

campusområdets lägre byggnadshöjd och till de kulturhistoriskt<br />

värdefulla byggnaderna Gammelgården och Tiondeladan.<br />

Sjukhusets fasad i öster mot sjukhusparken bidrar tillsammans<br />

med <strong>Karolinska</strong>s befintliga huvudbyggnad till inramningen<br />

av parkrummet. Parkens kraftfulla vegetation<br />

och bergsformationer svarar mot byggnadernas volym.<br />

Manteln norr om Akademiska stråket, vars uppgift<br />

bland annat är att knyta samman de nya och befintliga<br />

laboratoriebyggnaderna, trappas ned mot de existerande<br />

byggnadernas lägre höjd.<br />

Utbyggnaden av Universitetssjukhuset förutsätter att<br />

ett angränsande befintligt punkthus med bostäder rivs. En<br />

nya karolinska solna – ProjektProgram 65


fortsatt utveckling av forskningsanläggningar på båda sidor<br />

om <strong>Solna</strong>vägen innebär på sikt en fortsatt omvandling<br />

av området.<br />

I detaljplanearbetet kommer förändringarna att bedömas<br />

med avseende bland annat på byggnadsgestaltning<br />

och hänsyn till antikvariska intressen.<br />

2.5.3 samordning av sjukhuset och<br />

utbyggnad av stadsdelen<br />

Landstinget har flera roller och ett avgörande inflytande<br />

över den planerande utbyggnaden av stadsdelen <strong>Karolinska</strong><br />

– Norra Station. Byggandet av universitetssjukhuset,<br />

omvandlingen av det befintliga <strong>Karolinska</strong>-området samt<br />

utbyggnad av tunnelbana och övrig kollektivtrafik är sådana<br />

delar i denna utveckling. Landstingets engagemang<br />

måste samordnas med övriga parters insatser för att uppnå<br />

den gemensamma visionen. <strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> kan på så<br />

sätt bli ett medicinskt centrum av världsklass i ett unikt<br />

och ömsesidigt utbyte mellan stad, vård, forskning, innovationer<br />

och utbildning.<br />

Den planerade utbyggnaden av stadsdelen har i de fördjupade<br />

översiktsplanerna (<strong>Karolinska</strong> – Norra Station)<br />

en stadsstruktur som överbrygger barriärer mellan <strong>Solna</strong><br />

och Stockholm. Med överdäckningen över Norra länken<br />

kan Gävlegatan, Hälsingegatan och Dalagatan förlängas<br />

mot Östra <strong>Karolinska</strong> och <strong>Karolinska</strong> sjukhusparken. <strong>Solna</strong>vägen,<br />

som är den viktigaste länken mellan <strong>Solna</strong> centrum<br />

och Stockholms innerstad, omvandlas till en boulevard<br />

med entréer och trädplanteringar på ömse sidor.<br />

Den planerade stadsdelen får en blandad miljö med<br />

66 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />

NKS<br />

2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />

Tomtebodavägen <strong>Solna</strong>vägen Gävlegatan Sjukhusparken Hälsingeg Dalagatan Hagaparken<br />

f o r s k n i n g s s j u k h u s e t st r ä c k e r sig mellan de be f i n t l i g a by g g n a d e r n a på ki ti l l ka r o l i n s k a<br />

s j u k h u s p a r k e n oc h tr a p p a r ne d mo t de be f i n t l i g a by g g n a d e r n a s hö j d e r.<br />

förutsättningar för forskning, företagande, boende, kultur<br />

och kommersiell service med en vital och trygg stadsmiljö<br />

över hela dygnet. Universitetssjukhuset blir en aktiv del<br />

i detta sammanhang och färgar innehållet. Tillsammans<br />

med restauranger, boklådor och torghandel skapas nya<br />

attraktiva innerstadskvarter i gränszonen mellan Stockholm<br />

och <strong>Solna</strong>.<br />

I stadsdelen skapas parker och öppna platser med olika<br />

karaktär. Norra Stationstorget, mellan Norrtulls allé och<br />

Norra Stationsgatan, och <strong>Karolinska</strong> sjukhusparken blir<br />

närparker för boende, arbetande och besökande. Sjukhusparkens<br />

naturkaraktär bevaras. <strong>Karolinska</strong> plan blir den<br />

offentliga mötesplatsen mellan Stockholm och <strong>Solna</strong> och<br />

samtidigt entrérum för KI och <strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong>.<br />

Ytterligare samordning av planeringen i området, inte<br />

minst vad gäller trafikplanering och transporter, kommer<br />

att krävas.<br />

s t a d s d e l e n ha r en st a d s s t r u k t u r so m öv e r b r y g g e r ba r r i ä r e r mellan solna oc h st o c k h o l m . d e t bl i r en vi t a l oc h tr y g g<br />

stadsmiljö fä r g a d av un i v e r s i t e t s s j u k h u s e t. b i l d : st o c k h o l m s st a d s b y g g n a d s k o n t o r /k a r o l i n a st e n f e l t<br />

nya karolinska solna – ProjektProgram 67


2.5.4<br />

entréplatsen till sjukhuset och ki.<br />

Den urbana integrationen och mötet<br />

mellan stockholm och solna<br />

Karoliska plan ligger i mötet mellan <strong>Solna</strong> och Stockholm<br />

och mellan KI och <strong>Karolinska</strong> universitetssjukhuset. I den<br />

fördjupade översiktsplanen illustreras <strong>Karolinska</strong> plan<br />

som en stor triangulär plats – lika stor som Odenplan och<br />

Gustav Vasa kyrka tillsammans.<br />

Gator från omgivande delar av staden leder fram till<br />

torget och gör det lätt att nå - från Södra Haga, Norra<br />

Station, KI-campus, <strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong> och Vasastan.<br />

68 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />

Tunnelbaneuppgångar mynnar direkt upp på torget. Kring<br />

dess kanter finns hållplatser för bussar, såväl vändande<br />

som genomgående. Torget omges i bottenvåningarna av<br />

butiker, restauranger och entréer. Genom att vård- och<br />

forskning här möter bostäder, handel och kultur finns förutsättningar<br />

för ett rikt folkliv väl förankrat i stadsdelen<br />

men också för storstadens puls med ett stort genomflöde<br />

av människor.<br />

<strong>Karolinska</strong> plan ligger i de båda kommunerna och dess<br />

slutliga utformning måste beslutas i samverkan mellan<br />

flera parter. Här ges vissa riktlinjer och ambitioner med<br />

utgångspunkt från NKS-projektet.<br />

I Torsgatans fond ligger <strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong> med entréer<br />

mot torget. På ömse sidor ligger en ny entrébyggnad<br />

till KI och ett hotell som också är patienthotell. Som en<br />

offentlig och generell plats kan torget präglas av tillfälliga<br />

aktiviteter för marknad, evenemang och fest. Torget är<br />

också en vistelseplats med grönska, vatten och bänkar i<br />

skyddade lägen för möten, väntan och vila.<br />

Platsen - <strong>Karolinska</strong> plan - ska vara stor nog att ge överblick<br />

i stadsmiljön. Men om den visar sig vara för stor för<br />

det folkliv som den alstrar kan mindre byggnader placeras<br />

där. På så sätt skulle ett mindre och mer intensivt torg av<br />

Norrmalmstorgs storlek bildas framför det nya sjukhuset,<br />

KI och hotellet. Om byggnaderna görs låga så skuggar de<br />

inte torget och hindrar inte heller överblicken. På så sätt<br />

bildas både ett större triangulärt entrérum och ett mindre<br />

och mer intensivt torg som båda på var sitt sätt stimulerar<br />

2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />

den urbana integrationen.<br />

Den publika platsen kan även uppfattas som ett offentligt<br />

rum som sträcker sig långt in i de kringliggande<br />

byggnadernas bottenvåningar, där torgrummet blandas<br />

med mottagningar, kaféer, utbildningslokaler, butiker och<br />

hotellreception.<br />

En samordnad planering mellan sjukhusprojektet,<br />

överdäckningsprojektet av Norra station och övriga aktörer<br />

kring <strong>Karolinska</strong> plan, är mycket betydelsefull.<br />

v i d ka r o l i n s k a pl a n mö t s vå r d, f o r s k n i n g, h a n d e l, k u l t u r<br />

o c h bo s t ä d e r. h ä r fi n n s fö r u t s ä t t n i n g a r fö r ett ri k t folkliv.<br />

nya karolinska solna – ProjektProgram 69


2.6<br />

Projektmål:<br />

– Projektet ska, på alla<br />

nivåer, arbeta utifrån<br />

hållbarhetsperspektivet.<br />

s j u k h u s e t s o m en d e l a v l å n g s i k t i g t<br />

h å l l b a r t s a m h ä l l e<br />

I landstinget är utvecklingen av ett långsiktigt hållbart<br />

samhälle en starkt prioriterad fråga. Att hushålla med<br />

resurser och att välja miljövänliga alternativ är grundläggande<br />

i all planering. Det är därför mycket viktigt att alla<br />

delar i det nya sjukhuset blir långsiktigt hållbara. Flexibilitet<br />

är ett av de uttalade ledorden och kombineras med<br />

långsiktigt hållbart tänkande eftersom det nya sjukhuset<br />

kommer att stå kvar under lång tid.<br />

m l j ö s t y r n i n g i projektet<br />

Eftersom projektet och detaljplanarbetet inte har kommit<br />

tillräckligt långt för att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning<br />

(MKB) för detaljplanen har en strategisk miljöbedömning<br />

(SMB) upprättats av NKS-projektet. Syftet<br />

med en SMB är att tidigt kunna bedöma de miljöeffekter<br />

som <strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong> kommer att leda till. I denna<br />

text sammanfattas projektets miljöpåverkan och miljöarbete.<br />

För att styra miljöarbetet i <strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong> har<br />

också ett övergripande miljöprogram tagits fram. I detta<br />

identifieras styrande miljödokument, som förutom miljölagstiftning<br />

och landstingets miljöprogram också innefattar<br />

de nationella miljökvalitetsmålen. Bland de 15 miljökvalitetsmålen<br />

är ”God bebyggd miljö” det som påverkar<br />

projektet mest.<br />

Utifrån miljö- och hälsoaspekterna tas uppföljningsbara<br />

fördjupade riktlinjer och krav fram i ett detaljerat miljöprogram<br />

för NKS. De miljö- och hälsoaspekter som främst<br />

hanteras i detta inledande skede behandlar energi, trafik,<br />

buller och inomhusmiljö. Dessa frågor bedöms som myck-<br />

70 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />

et betydelsefulla idag och kommer att ha en betydande del<br />

i framtida utveckling. Trafik och buller är viktiga delar i<br />

den miljökonsekvensbeskrivning som upprättas för NKS.<br />

Frågan om energiförsörjning är central och behandlas<br />

nedan. Frågan om inomhusmiljö behandlas under avsnitten<br />

om attraktiva och mänskliga miljöer tidigare i detta<br />

projektprogram.<br />

transpor ter<br />

En av vår tids absolut största miljö- och hälsopåverkande<br />

verksamheter är transporter. Hela vårt samhälle är uppbyggt<br />

kring och beroende av transporter, som orsakar lokala,<br />

regionala och globala miljö- och hälsoproblem. Vid<br />

utvecklingen av ett långsiktigt hållbart sjukhus är det därför<br />

mycket viktigt att planera och utveckla möjligheter för<br />

ett bra transportsystem.<br />

Kollektivtrafiken kommer i NKS att utvecklas med ny<br />

anslutning till tunnelbana och närhet till pendeltåg. Det<br />

planeras för goda gång- och cykelförbindelser när barriäreffekten<br />

som E4/E20 utgör försvinner. Dessutom planeras<br />

för väl placerade och omfattande cykelparkeringar.<br />

För att uppnå ett bra flöde och samordning av varutransporterna<br />

till och från sjukhuset planeras en gemensam<br />

varumottagning och avfallshanteringscentral för hela<br />

byggnaden. En effektiv avfallshantering av både verksamhets-<br />

och byggavfall möjliggörs av den gemensamma centralen.<br />

Centralen kombineras med en väl utvecklad och<br />

effektiv interntransport som är en förutsättning för ett väl<br />

fungerande sjukhus.<br />

I och med överdäckningen av E4/E20 kommer luftkvaliteten<br />

i området närmast sjukhuset att förbättras.<br />

Kollektivtrafikens utbyggnad kommer att reducera anta-<br />

let bilresor vilket även det väntas få positiva effekter på<br />

luftkvaliteten. Överdäckningen av E4/E20 kommer också<br />

kraftigt att minska riskerna som orsakas av risktransporter.<br />

<strong>Solna</strong>vägen är idag klassad som sekundär transportled<br />

för farligt gods men ambitionen är att dessa transporter<br />

ska minska och att klassningen ska utgå. Trots dessa förbättrande<br />

förhållanden är det vikigt att planera utifrån de<br />

risker som risktransporter till anläggningar i närheten orsakar,<br />

inte minst sjukhusets egna transporter.<br />

Helikoptertrafiken utgör en olycksrisk för sjukhuset<br />

och är klassad som farlig verksamhet. Helikoptertrafiken<br />

ger även upphov till omfattande buller som det är viktigt<br />

att ta hänsyn till vid planering av sjukhusets inre struktur<br />

och placering av verksamheter, men också vid materialval.<br />

l a n d s k a p s b i l d<br />

Ett problem med förtätningar och byggnationer i städer är<br />

att det kan förändra stadsbilden och ta bort grönytor. Merparten<br />

av området där NKS planeras att byggas består idag<br />

av hårdgjorda alternativt bebyggda ytor. Byggnaden kommer<br />

att utformas med ambitionen att föra in parkkänslan<br />

från sjukhusparken genom akademiska stråket in i det nya<br />

sjukhuset. Detta ger flera fördelar då det bevarar befintliga<br />

grönområden samtidigt som en god vårdmiljö skapas.<br />

I parken och Akademiska stråket kommer det att finnas<br />

vattensamlingar som kan användas för uppsamling av<br />

regnvatten. Tillsammans med de gröna tak som planeras<br />

kommer det att hindra hastiga flöden och översvämningar.<br />

De gröna taken kommer även att ha en bullerdämpande<br />

e n lå n g s i k t i g t hå l l b a r by g g n a d.<br />

u t g å n g s p u n k t e n i mi l j ö a r b e t e t är br u k a r n a s<br />

h ä l s a oc h ko m f o r t . m e d mä n n i s k a n i ce n t r u m<br />

s k a nk s by g g a s oc h dr i v a s me d lä g s t a mö j l i g a<br />

m i l j ö p å v e r k a n ge n o m at t hu s h å l l a me d na t u rr<br />

e s u r s e r oc h an p a s s a s ti l l na t u r e n s kr e t s l o p p.<br />

m a t e r i a l so m an v ä n d s sk a va r a resurssnåla<br />

b å d e un d e r by g g t i d e n oc h un d e r by g g n a d e n s<br />

l i v s l ä n g d. d e t är oc k s å vi k t i g t at t vi d va l av<br />

m a t e r i a l oc h va r o r se ti l l he l a li v s c y k e l n fr å n<br />

r å v a r a oc h ti l l v e r k n i n g ti l l fö r v a l t n i n g oc h<br />

a v v e c k l i n g. m a t e r i a l oc h pr o d u k t e r i nk s vä l j s<br />

m e d pr i n c i p e n om ett mi n i m u m av sp r i d n i n g av<br />

m i l j ö- o c h hä l s o s t ö r a n d e äm n e n.<br />

2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />

funktion vilket är en fördel för främst helikoptertrafiken<br />

men naturligtvis även för övrig trafik.<br />

Inom området finns idag byggnader med kulturhistoriska<br />

värden. Riksintressen för kulturmiljövården som<br />

gränsar till eller ligger nära <strong>Karolinska</strong>-området är Nationalstadsparken,<br />

Stockholms innerstad med Djurgården<br />

samt Karlberg. Väg E4/E20, stambanan och Värtabanan<br />

är av riksintresse för kommunikation.<br />

u t h å l l i g a l ö s n i n g a r<br />

Till grund för alla system- och materialval kommer livscykelkostnadskalkyler<br />

(LCC) att utföras. Detta är viktigt<br />

för att kunna göra de långsiktigt bästa valen både när det<br />

gäller energianvändning och resursförbrukning. Detta<br />

kommer att ge resultat i sjukhusets långsiktiga hållbarhet,<br />

ekonomiskt såväl som miljömässigt.<br />

För att möjliggöra en bra vård- och arbetsmiljö är det<br />

viktigt att tidigt identifiera viktiga aspekter som påverkar<br />

inomhusmiljön och inneluftkvaliteten. Fukt, buller och<br />

materialval är några särskilt viktiga bitar som behandlas.<br />

De material som kommer att användas är tåliga, åldras<br />

vackert och baseras av förnybara återvinningsbara råvaror.<br />

En fullständig innehållsdeklaration, med miljökontroll<br />

av alla ingående material och produkter kommer att<br />

upprättas för hela byggnaden.<br />

minimering a v ö v r i g a u t s l ä p p<br />

Läkemedels effekter på miljön uppmärksammats under<br />

en längre tid. Detta är fortfarande ett område där det råder<br />

stor osäkerhet om hur stor påverkan egentligen är. Låga<br />

nya karolinska solna – ProjektProgram 71


halter av flera olika läkemedel har hittats både i havet och<br />

i dricksvatten. Utvecklingen och forskningen kring detta<br />

kommer noga att studeras i projektet för att på bästa sätt<br />

kunna vidta de åtgärder som är möjliga och relevanta. Särskilda<br />

åtgärder kommer att vidtas för att anestesigaser ska<br />

kunna tas omhand på ett sätt som inte skadar vår hälsa<br />

eller miljö.<br />

För att få plats med det nya sjukhuset kommer att antal<br />

byggnader att behöva rivas. Det kommer att göras omfattande<br />

inventeringar av miljö– och hälsostörande ämnen i<br />

mark och byggnader innan byggverksamhet påbörjas. Alla<br />

material kommer att separeras för att återanvändas eller<br />

återvinnas och alla miljö- och hälsostörande ämnen kommer<br />

att saneras och behandlas på ett miljöriktigt sätt.<br />

Under rivning och byggnation kommer störningar för<br />

befintlig verksamhet samt även för allmänheten att uppstå.<br />

Dessa störningar kommer exempelvis att bestå av buller,<br />

vibrationer, damm och transporter. För att minimera<br />

olägenheterna kommer arbetena att planeras och utföras<br />

med minsta möjliga störning och i dialog med befintlig<br />

verksamhet.<br />

72 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />

2.6.1<br />

minimering av tillförd energi<br />

För att minska negativ miljöpåverkan kommer sjukhusets<br />

och dess försörjningssystem att utformas så att behovet av<br />

tillförd energi minimeras. Byggnaderna utformas med ett<br />

bra klimatskal, energieffektiva installationer och höggradig<br />

återvinning som är optimerad efter verksamheten. Det<br />

innebär att <strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong> får ett betydligt lägre energibehov<br />

än dagens byggnader vid <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong>.<br />

b y g g n a d e n s u tf o r m n i n g o c h egenskaper<br />

Byggnaderna utformas kompakt vilket innebär att klimatskärmens<br />

yta är minimerad i förhållande till byggnadsvolymen.<br />

Detta innebär att ytorna som kan avge värme<br />

under vintern och ta upp värme under sommaren är minimerade,<br />

och transmissionsförlusterna kommer därför att<br />

utgöra en mindre del av byggnadernas energianvändning.<br />

Klimatskärmen och dess glaspartier kommer att utformas<br />

för att minimera värme- och kylbehovet och åstadkomma<br />

ett bra inneklimat. Stor vikt kommer även att läggas vid<br />

att välja konstruktioner för klimatskärmen så att stor lufttäthet<br />

och små köldbryggor uppnås. Vid innergårdar och<br />

ljusgårdar skapas ett mikroklimat med låg påverkan från<br />

vind och sol vilket är positivt för energianvändningen.<br />

Vid energiberäkningar för byggnaderna har goda<br />

värden på klimatskalet valts. En utredning om fasadernas<br />

exakta utformning och konstruktion för att uppfylla<br />

dessa värden pågår. Konstruktionsförslag för glasfasa-<br />

derna är bland annat dubbla glasfasader eller olika typer<br />

av energieffektiva fönster, detta kombineras med effektiv<br />

solavskärmning för att minimera energianvändningen<br />

samtidigt som detta ger ett bra inneklimat. Även fasta<br />

byggnadsdelar, exempelvis balkonger, kommer att utformas<br />

för att kunna användas som solavskärmning för att<br />

spara energi och skapa ett bra inneklimat. Byggnadens<br />

2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />

tröghet utnyttjas för att minimera kyleffektbehovet. Det<br />

dominerande energibehovet blir värmeenergi för uppvärmning<br />

av ventilationsluft.<br />

Ventilationen utformas med hög luftkvalitet och stor<br />

säkerhet mot smittspridning. Energibehovet minimeras<br />

med hjälp av flöden som kontinuerligt kommer att anpassas<br />

till verksamhetens behov. Systemet kommer att ha hög<br />

nya karolinska solna – ProjektProgram 73


värmeåtervinningsgrad, låga tryckfall och mycket energieffektiva<br />

fläktar.<br />

De låga tryckfallen ger samtidigt en tyst ventilation.<br />

Genom att använda låga temperaturer på värmesystemet<br />

och höga temperaturer på köldbärarsystemet skapas<br />

bra förutsättningar för att använda förnyelsebara<br />

energikällor samtidigt som detta minimerar energianvändningen.<br />

Byggnadernas distributionssystem utformas<br />

jämförelse av ut s l ä p p fr å n nk s me d ka r o l i n s k a so m re f e r e n s. d e n lokala mi l-<br />

j ö p å v e r k a n på gr u n d av so t är no l l i hu v u d f ö r s l a g e t eft e r s o m va l t br ä n s l e<br />

ä r ga s e n di m e t y l e t e r (d m e ).<br />

s j u k h u s e t s be h o v av kö p t en e r g i.<br />

74 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />

i huvudsak ringmatade vilket ger låga tryckfall och robusta<br />

system.<br />

Verksamhetens behov av elenergi kommer att utgöra<br />

en stor del av byggnadernas totala energianvändning.<br />

Därför kommer byggnaderna bland annat att förses med<br />

eleffektiv belysning. Vid upphandling och val av verksamhetsutrustning<br />

kommer energibehoven att studeras med<br />

ambitionen att minimera den tillförda energin.<br />

g l o b a l mi l j ö p å v e r k a n ba s e r a d<br />

p å ol i k a en e r g i a l t e r n a t i v<br />

2.6.2<br />

miljöanpassade försörjningssystem<br />

<strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong>s försörjningssystem kan ses som<br />

ett kretslopp, med inkommande värme, kyla, el, vatten,<br />

bränslen till energianläggningen samt medicinska gaser.<br />

Dessutom tillkommer teknisk utrustning, ren tvätt av textilier<br />

till vård och laboratorier samt varor, bland annat<br />

patientmat och bygg- och inredningsmaterial. Verksamheten<br />

och alla dess inflöden genererar olika typer av utflöden<br />

som matavfall, smutstvätt, avlopp, rivningsmaterial<br />

etc. Att miljöanpassa dessa försörjningssystem innebär att<br />

planera dem så att de med god funktion för verksamheten<br />

kan ske med minsta möjliga användning av naturresurser<br />

och utsläpp av farliga ämnen.<br />

h å l l b a r energistrategi<br />

Med utgångspunkt från hållbarhetsperspektivet ska energibehoven<br />

för sjukhussets verksamhet och de olika systemen<br />

minimeras.<br />

Stockholms läns landstings mål för år 2011 är att minst<br />

75 % av värmen ska komma från förnybara energikällor<br />

och att all el ska komma från miljöanpassade källor. De<br />

energilösningar som föreslås för NKS för värme och kyla<br />

uppfyller väl målet om förnybara energikällor. Förnyelsebar<br />

elproduktion som motsvarar det totala elbehovet för<br />

sjukhuset föreslås ske genom investeringar i vindkraft.<br />

Idag erhålls miljöbonus och elcertifikat för vindkraftverk,<br />

vilket innebär att den också är ekonomiskt konkurrenskraftig.<br />

m i l j ö a n p a s s a d e energisystem<br />

Energisystemen utformas robusta och säkra med flexibilitet<br />

inför en föränderlig framtid.<br />

Miljöanpassad utformning av energisystemen innebär<br />

att merparten av energi är egenproducerad. På <strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong><br />

<strong>Solna</strong> används ett kyl- och värmesystem som består<br />

av värmepump och ett bergenergilager.<br />

Miljöanpassning innebär också att den tillförda energin<br />

är förnyelsebar och att den avger låga halter föroreningar.<br />

Detta gäller både i det lokala perspektivet och<br />

globalt, framför allt avseende växthusgaser. För att kunna<br />

använda den lagrade värmen används värmepumpar som<br />

drivs av elenergi från vindkraft. Den föreslagna lösningen<br />

2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />

använder sig av en kombination av sol- och vindenergi.<br />

För att åstadkomma minsta möjliga miljöbelastning<br />

kommer NKS att sträva efter miljöhänsyn även i ett bredare<br />

perspektiv. Vid val av bränslen till reservkraftsanläggningen<br />

kommer hänsyn att tas till frågor som ekologisk<br />

mångfald och produktionssätt.<br />

Eftersom den tekniska utvecklingen inom energiförsörjningen<br />

utvecklas snabbt kommer nya tekniker och<br />

metoder ständigt att dyka upp. För NKS är det naturligt att<br />

alltid sträva efter att använda bästa tillgängliga teknik, och<br />

det är därför viktigt att sjukhuset förbereds och byggs generellt<br />

för att enkelt kunna anpassas till nya innovationer.<br />

Exempel på områden där det redan inom några år kommer<br />

att finnas användbara lösningar är bränsleceller och<br />

solceller, förmodligen i kombination. Bränsleceller finns<br />

redan idag i drift på ett flertal sjukhus men det finns idag<br />

inget långsiktigt hållbart försörjningssystem för dessa.<br />

k y l- o c h värmesystemets u p p b y g g n a d<br />

Det kyl- och värmesystem som förelås till NKS består av<br />

värmepump med borrhålsenergilager i berget.<br />

När värmepumpen producerar värme kommer borrhålsenergilagret<br />

att kylas. Energilagret kan utnyttjas som<br />

kyla till kylsystemet, varvid borrhålsenergilagret värms<br />

upp. Det värms dock inte lika mycket som det kyls på vintern.<br />

För att kompensera detta tillförs värme med solfångare.<br />

Värmepumpen och borrhålsenergilagret täcker nästan<br />

hela behovet av värmeenergi och större delen av kylenergibehovet.<br />

Värmepumpen kan också användas som kylmaskin<br />

vid mycket stora kylbehov och kompletterar på så<br />

sätt borrhålsenergilagret. Biobränslepanna ger extra värmeeffekt<br />

under kalla perioder och kan även användas för<br />

ångproduktion. Värmepump- och bergvärmesystemet har<br />

också ett mycket lågt elbehov.<br />

elförsörjning<br />

Reservkraftanläggningen utgör reservsystem för både<br />

värme och el och använder förnybart bränsle. En del av<br />

den förnybara energin är tänkt att genereras från solcellspaneler.<br />

Solcellspanelerna kommer att kunna placeras på<br />

nya karolinska solna – ProjektProgram 75


de omfattande takytorna. Exakt placering och omfattning<br />

kommer att utredas och är bland annat beroende av den<br />

tekniska utvecklingen av solceller samt prisutvecklingen<br />

som följer av denna. Den övervägande delen av elbehovet<br />

föreslås ske med vindkraftproduktion.<br />

behovet a v k ö p t e n e r g i f ö r v ä r m e p u m p<br />

m e d b i o b r ä n s l e p a n n a<br />

Behovet av tillförd köpt energi beror dels av byggnadernas<br />

energibehov dels av hur energin produceras (lokal<br />

försörjning eller fjärrförsörjning). Här redovisas försörjningssystemens<br />

behov av köpt energi för att klara byggnadernas<br />

totala behov av värme, kyla och el. Den valda<br />

energiproduktionen med bergvärmepump och bergkyla<br />

med komplettering av biobränslepanna vid kalla dagar,<br />

k y l- o c h vä r m e s y s t e m e t s up p b y g g n a d. v ä r m e p u m p me d bo r r s h å l s e n e r g i l a g e r sa m t so l f å n g a r å t e r l a d d n i n g,<br />

s o m ge r bå d e vä r m e oc h ky l a. b i o b r ä n s l e p a n n a ge r ex t r a e ff e k t fö r kalla da g a r. b i o b r ä n s l e m o t o r d r i v e n<br />

r e s e r v-an l ä g g n i n g ka n ge bå d e el oc h vä r m e .<br />

76 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />

redovisas nedan i förhållande till alternativ med enbart<br />

fjärrkyla och fjärrvärme och hur behovet är idag för befintliga<br />

<strong>Karolinska</strong> sjukhuset. I jämförelsen har vi använt det<br />

förnyelsebara bränslet DME (dimetyleter). DME är ett av<br />

de miljöbränslen, som branschen tror har en stor potential<br />

för framtiden och skulle kunna användas för reservkraften<br />

samt till biobränslepanna för produktion av ånga och<br />

värme.<br />

m i l j ö p å v e r k a n<br />

Försörjningssystemets behov av tillförd energi leder till<br />

miljöpåverkan dels globalt dels lokalt vilket redovisas här.<br />

Utsläppsdata från leverantörer är tagna ifrån hur deras<br />

framtida produktion kommer att ske av fjärrvärme respektive<br />

fjärrkyla. Utsläppsdata förändras över tiden beroende<br />

utveckling av nya produktionstekniker och bränslen.<br />

2.6.3<br />

optimala kostnader utifrån livscykelperspektiv<br />

Det är fortfarande vanligt att kostnadsfokus i planeringsskedet<br />

av ett byggprojekt ligger på den initiala produktionskostnaden,<br />

trots att den byggnad som planeras kanske<br />

kommer att stå så länge som i hundra år. Med ett mer<br />

långsiktigt perspektiv, ett livscykelperspektiv, bedöms<br />

även de långsiktiga konsekvenserna av de valmöjligheter<br />

som föreligger. Här vägs t ex kostnader för drift och<br />

underhåll in, liksom bedömningar av systemvalets miljöpåverkan<br />

under hela livscykeln. Syftet med detta är att<br />

kunna beräkna - och därmed optimera - investeringens<br />

totalkostnad över tiden.<br />

Begreppet livslängd kan delas upp i teknisk och ekonomisk<br />

livslängd. Den tekniska livslängden verkar ofta till<br />

dess att investeringens funktion har upphört. Den ekonomiska<br />

livslängden verkar ofta till dess att investeringens<br />

funktion har upphört eller förändras. Den ekonomiska<br />

livslängden kan likställas med investeringens brukstid<br />

och beror på lönsamheten hos en investering. Kostnader<br />

för drift och underhåll är avgörande för brukstiden. Det<br />

är inte bara ekonomiska värderingar som avgör hur lång<br />

brukstiden är utan även estetiska som exempelvis nötning<br />

och föråldrat utseende. Med brukstiden menas byggnadens<br />

livscykel definierat i antal år.<br />

Det vanligaste sättet att använda livscykelkostnadsberäkning<br />

är för att jämföra olika lösningar ur energisynpunkt.<br />

I NKS-projektet kommer liknande beräkningar att<br />

användas även på andra byggdelar som fasadlösningar,<br />

2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET<br />

stomme etc. Livscykelkostnadsberäkningar förväntas också<br />

användas vid inköp av verksamhetens apparater så att<br />

användningen av verksamhetsel följer uppsatta mål.<br />

Förutom kostnaden för att uppföra och förvalta en<br />

byggnad under livslängden så uppkommer kostnader på<br />

grund av verksamhetsförändringar. De kostnader som<br />

uppstår när en verksamhet flyttar till annan del av lokalerna<br />

ska kunna minimeras när byggnaden görs både generell<br />

och flexibel.<br />

Med hjälp av en framtagen modell för LCC-beräkningar<br />

(life cycle cost), har ett antal beräkningar genomförts,<br />

vilka ligger till grund för utformningen av detta programförslag.<br />

nya karolinska solna – ProjektProgram 77


3. riskanalys ocH<br />

konsekVensBeskriVning<br />

3.1 risker som kan påverka genomförandeprocessen .... 80<br />

3.2 landstingsägda beslut nödvändiga för<br />

uppfyllande av projektmål ....................................... 85<br />

3.3 icke landstingsägda beslut nödvändiga för<br />

uppfyllande av projektmål ....................................... 86<br />

3.4 samanställning av risker .......................................... 86<br />

3.5 Fortsatt hantering av risker...................................... 87<br />

3.<br />

78 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />

g r u n d f ö r u t s ä tt n i n g a r<br />

Två riskseminarier har hittills genomförts i projektet. Utifrån<br />

dessa har de stora riskerna som kan påverka genomförandeprocessen<br />

fångats upp i denna riskanalys. I arbetet<br />

har ett antal förutsättningar funnits som bakgrund. Dessa<br />

fastställdes i uppdragsramarna till projektprogrammet.<br />

De framkommer nedan och är numrerade för att kunna<br />

hänvisas till och är alltså ingen prioritetsordning:<br />

1. Följande byggnader rivs och ger plats för det nya<br />

sjukhuset: K8, K10, L3, L6, L6B, M3, M4, M8, M9,<br />

M10, N1, N2, N3, N4, N5, N8, N10, N11 och P-huset.<br />

2. Norrbackabyggnaderna S1-S3 samt S6-S7 rivs i sin<br />

helhet och ger plats för det nya sjukhuset och den nya<br />

stadsstrukturen.<br />

3. ”Tiondeladan” på KI-sidan och ”Domarringen” på<br />

<strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong>-sidan flyttas och ger plats för det<br />

nya sjukhuset.<br />

4. Tunnelbana och tunnelbaneutgång vid Karolinaplatsen<br />

finns vid sjukhusets idrifttagande<br />

5. Ombyggnad av <strong>Solna</strong>bron och <strong>Solna</strong>vägens nya gatunivå<br />

är genomförda år 2014.<br />

6. Risktransporterna (externa) på <strong>Solna</strong>vägen har upphört<br />

då sjukhusets tas i drift.<br />

7. Hotellet med nära anslutning till sjukhuset och med<br />

minst 100 patientrum är färdigställt då sjukhuset tas i<br />

drift.<br />

8. Sjukhuset planeras för en gemensam administration<br />

med KI.<br />

9. Stadsplanearbetet följer huvudtidplanen.<br />

10. Sjukhuset planeras med en dubbel helikopterplatta.<br />

Helikopterlandningsplatsen placeras på sjukhusbyggnaden<br />

med nära anslutning till akutenheten.<br />

11. Sjukhusets varu- och kostförsörjning sker genom<br />

externa leveranser med lokaler och logistik på enheterna<br />

som är anpassade för sitt syfte.<br />

12. Produktion av patientmat sker inte inom sjukhuset.<br />

ä n d r a d e f ö r u t s ä tt n i n g a r<br />

Första punkten har utvecklats till att även innehålla den<br />

befintliga reservlandningsplatsen för helikopter på <strong>Karolinska</strong><br />

sjukhusområdet. Utanför <strong>Karolinska</strong> sjukhusområdet<br />

förutsätts även bostadshuset, på Olof af Acrels väg 8,<br />

rivas. Dessutom har rivningarna en tidssättning enligt 4.3.<br />

Inom projektet förutsätts Norrbackabyggnadens västra<br />

flygel rivas enligt tid i 4.3. För vidare utveckling av östra<br />

<strong>Karolinska</strong> måste byggnaden rivas i sin helhet. Detta är en<br />

utveckling av punkt 2 ovan.<br />

Punkt 3 har utvecklats vidare med tider för när ”Dom-<br />

f ö l j a n d e by g g n a d e r på sj u k h u s o m r å d e t ri v s oc h ge r pl a t s fö r de t ny a sj u k h u s e t :<br />

k8, k10, l6, l6b, m3, m4, m8, m9, m10, n1, n2, n3, n4, n5, n8, n10, n11 oc h p-hu s e t.<br />

3. RISKaNalyS oCH KoNSEKVENSbESKRIVNING<br />

arringen” och ”Tiondeladan” måste vara flyttade samt när<br />

byggnadsminnet ”Gammelgården” på <strong>Karolinska</strong> institutets<br />

område, samt omgivande mark, måste förändras (se 4.3).<br />

<strong>Solna</strong>bron förutsätts vara ombyggd till år 2013 enligt<br />

en justering av punkt 5.<br />

Enligt punkt 9 förutsätts stadsplanearbetet följa huvudtidplanen.<br />

Denna har utvecklats vidare med förutsättning<br />

om att bygglov för rivnings- och markarbeten som<br />

krävs före fastställd detaljplan, ges i omfattning och tid för<br />

att klara färdigställandetid enligt huvudtidplan. Detta förutsätter<br />

att de första byggloven finns redan i mars 2008.<br />

nya karolinska solna – ProjektProgram 79


n y a f ö r u t s ä tt n i n g a r<br />

En ny förutsättning som har framkommit i arbetet med<br />

projektprogrammet är att <strong>Solna</strong>vägen måste stängas av<br />

för trafik under en längre period. Detta krävs för att hålla<br />

färdigställandetid enligt huvudtidplanen för projektet.<br />

Det finns också tankar kring att utöka drifttiden till 16<br />

timmar för vissa verksamheter, vilket är en förutsättning<br />

för dimensionering av tekniska system.<br />

För att minska sannolikheten för störningar från andra<br />

projekt finns en samordningsgrupp etablerad som har<br />

påbörjat arbetet med att skapa goda förutsättningar för<br />

alla berörda projekt i Norra Stationsområdet. Det förutsätts<br />

enighet kring den gemensamma visionen i området<br />

(vision 2025) samt att alla intressenter ser till områdets<br />

bästa. För enighet krävs en gemensam projektgeneral med<br />

mandat att hantera frågor.<br />

Samverkansentreprenad är en förutsättning för att<br />

klara, dels den kompakta tidplanen, dels den bristande<br />

konkurrenssituationen som kommer att finnas när stora,<br />

parallella projekt skall ske samtidigt.<br />

Vision 2025 förutsätts genomföras.<br />

Förutsättningar avseende tid som ej finns med ovan<br />

framgår av kapitel ”4. Strategi för genomförandet av projektet”.<br />

3.1<br />

risker som kan påverka<br />

genomförandeprocessen<br />

Ett antal risker som anses kunna påverka projektets genomförande<br />

har identifierats. Dessa risker ligger till stor<br />

del utanför projektets kontroll. Riskerna sammanfattas<br />

nedan i ett antal riskområden. Samtliga risker återfinns i<br />

projektets riskdatabas.<br />

80 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />

3.1.1<br />

trafik och tillgänglighet<br />

k o l l e k t i v t r a f i k bana vid olika tidpunkter ger negativa effekter för SLL:s<br />

Det nya sjukhuset och bostäderna i Norra Stationsområ-<br />

totala ekonomi samt driftstörningar för framtida verkdet<br />

kommer att innebära en markant ökning av antalet<br />

samhet inom <strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong>. Den gemensamma<br />

persontransporter till och från området. Totalt beräknas<br />

ägarbilden talar ytterligare för samverkansfördelar vid<br />

ca 30 000 resenärer nyttja tunnelbanan till <strong>Karolinska</strong> per<br />

gemensam planering och genomförande. Sena beslut för<br />

dygn. I framtiden beräknas antalet öka till 45 000 resenä-<br />

tunnelbanan kan leda till att sjukhusets genomförandetid<br />

rer. En viktig anledning till förordandet av tunnelbana är<br />

dess höga kapacitet.<br />

måste anpassas.<br />

En ny tunnelbanegren till <strong>Karolinska</strong> ger god samhälls-<br />

helikopter trafik<br />

ekonomi. En viktig förklaring är minskade driftskostnader<br />

Avseende helikoptertrafik till och från sjukhuset är två frå-<br />

för busstrafiken till <strong>Karolinska</strong> huvudentré som kan minsgor<br />

av särskilt intresse. Den ena frågan berör det faktum<br />

ka betydligt i omfattning samt att den relativa överkapaci-<br />

att sjukhuset planeras med en dubbel helikopterplatta vilteten<br />

på grön linje kan nyttjas genom vändplats redan vid<br />

ket anses krävas för att uppnå önskad kapacitet och till-<br />

<strong>Karolinska</strong> istället för nuvarande Åkeshov.<br />

gänglighet till sjukhuset via helikopter. Då denna platta<br />

En väl utbyggd kollektivtrafik kommer att underlätta<br />

blir den enda i sitt slag i Sverige har liknande tillståndsä-<br />

för omstigning mellan olika trafikslag både för besökare<br />

renden inte tidigare behandlats och tydliga bestämmelser<br />

till området samt anställda som har arbetsplatser på både<br />

kring hur en dubbelplatta ska vara utformad och utrustad<br />

NKS och NKH. Boende inom <strong>Karolinska</strong> kommer tillsam-<br />

saknas. Detta kan leda till att tillstånd för dubbelplatta<br />

mans med arbetsplatserna att främja ett nyttjande under<br />

inte beviljas eller att tillståndsprocessen blir utdragen vil-<br />

veckans alla dagar med olika tider för in- och utpendling.<br />

ket kan medföra att antaganden i projektet måste göras<br />

En tunnelbanestation förbättrar kommunikationen och<br />

som kan orsaka fördyringar eller att önskad kapacitet i<br />

underlättar integrationen mellan institutionsområdena<br />

helikoptertrafiken inte uppnås på grund av att endast en<br />

och minskar den barriäreffekt som <strong>Solna</strong>vägen utgör. Ur<br />

enkelplatta byggs.<br />

trafiksäkerhetssynpunkt är det även en stor fördel att för-<br />

Utöver att helikopterplattan måste vara godkänd av<br />

lägga de stora gångflödena till gemensamma ytor som är<br />

Luftfartsstyrelsen måste Länsstyrelsen besluta i vilken<br />

planskiljda från trafiken på <strong>Solna</strong>vägen.<br />

omfattning helikoptertrafik får bedrivas för att inte orsaka<br />

Risker, baserat på ovanstående, är att kollektivtrafi-<br />

för stor bullerstörning samt utgöra en för stor riskkälla för<br />

kens utbyggnad inte beslutas i harmoni med projektet och<br />

närboende. För att sjukhusets tillgänglighet med helikop-<br />

att planering för detta inte påbörjas i tid eller att önskad<br />

ter ska nå upp till erforderlig kapacitet önskas tillstånd till<br />

kapacitet inte uppnås. Det senare kan medföra trafikstör-<br />

fler överskridanden av maximalnivå (70 dB (A)) utomhus<br />

ningar fram till dess att en tillfredsställande kollektivtrafik<br />

under dag och kväll (kl.06-22) än de 3 som anges som rikt-<br />

etablerats. Utan tunnelbana krävs en kraftig utökning av<br />

värde. Skulle inte detta medges kan det innebära att till-<br />

busstrafiken för att klara den stora efterfrågan på resor till<br />

området vilket i sin tur genererar 50% mer ytkrav på gagängligheten<br />

till sjukhuset, via helikopter, begränsas.<br />

turummet.<br />

s o l n a v ä g e n o c h s o l n a b r o n<br />

Projektering och anläggning av sjukhus respektive tunnel-<br />

I dagsläget är <strong>Solna</strong>vägen klassad som sekundär transportväg<br />

för farligt gods. Sekundära transportvägar är av-<br />

3. RISKaNalyS oCH KoNSEKVENSbESKRIVNING<br />

sedda för lokala transporter till och från de primära transportlederna<br />

(i detta fall E4/E20) och bör inte användas för<br />

genomfartstrafik. Farligt gods kommer dagligen att transporteras<br />

till och från sjukhuset, vilket inte kan påverkas i<br />

någon större utsträckning då dessa ämnen behövs för vård<br />

och forskning. I dagsläget sker dock transport av farligt<br />

gods på <strong>Solna</strong>vägen från E4/E20 bland annat till en bensinmack<br />

norr om NKS-området.<br />

Den övergripande riskanalys som tagits fram inför arbetet<br />

med den fördjupade översiktsplanen för Norra Stationsområdet<br />

(WSP april 2007) visar på att stora delar<br />

av NKS är exponerat för risker från transporter av farligt<br />

gods på <strong>Solna</strong>vägen. <strong>Solna</strong> stad överväger därför att begära<br />

att <strong>Solna</strong>vägen utgår som sekundär transportled för<br />

farligt gods vilket skulle innebära att avstånd och särskilda<br />

åtgärder i lokalerna närmast <strong>Solna</strong>vägen inte behöver beaktas<br />

vid fortsatt planering.<br />

Skulle <strong>Solna</strong>vägen kvarstå som sekundär transportväg<br />

för farligt gods behöver en detaljerad riskanalys genomföras<br />

för att påvisa riskexponeringen på NKS. Utan att<br />

föregripa en sådan analys är det troligt att utformningen<br />

av NKS skulle behöva genomgå förändringar och anpassningar<br />

då flera byggnader ligger precis intill och ovanför<br />

<strong>Solna</strong>vägen och därmed understiger de säkerhetsavstånd<br />

som skulle krävas för att uppnå acceptabel säkerhet. Detta<br />

skulle kunna innebära begränsad användbarhet av lokalerna<br />

närmast <strong>Solna</strong>vägen samt dyrare tekniska lösningar.<br />

<strong>Solna</strong>vägen förutsätts därför utgå som sekundär transportväg<br />

för farligt gods.<br />

Vidare kommer, under projektets byggtid, arbeten att<br />

pågå på båda sidor av <strong>Solna</strong>vägen och ovanför densamma<br />

då <strong>Solna</strong>vägen är tänkt att passera under en av sjukhusets<br />

delar. Den kompakta tidplanen kräver därför att <strong>Solna</strong>vägen<br />

stängs av eller dras runt byggområdet för att ge goda<br />

förutsättningar för ett effektivt byggarbete på området<br />

som inte försenar projektet.<br />

<strong>Solna</strong>vägens omläggning förutsätts samordnas med<br />

<strong>Solna</strong>brons ombyggnad.<br />

nya karolinska solna – ProjektProgram 81


3.1.2<br />

Verksamhet<br />

Arbetet med att bygga ett nytt sjukhus och successivt bemanna<br />

med verksamheter kommer att pågå under lång<br />

tid. Det är oundvikligt att vissa provisoriska lösningar<br />

kommer att behövas. Detta betyder att det kommer att bli<br />

störningar och avbrott i vissa verksamheter och att normal<br />

kapacitet i vården kanske inte kan upprätthållas under<br />

hela projekttiden. Detta gäller exempelvis de befintliga<br />

verksamheterna i MR-centrum och Thoraxbyggnaderna,<br />

som först måste evakueras till andra lokaler för att de<br />

gamla byggnaderna ska kunna rivas för att sedan ge plats<br />

åt det nya sjukhuset.<br />

Vissa verksamheter, som idag har ett tätt samarbete,<br />

kan också komma att bli lidande av att området, under<br />

byggtiden, kommer att vara inhägnat och separera <strong>Karolinska</strong><br />

Sjukhuset och <strong>Karolinska</strong> Institutet, vilket i sin tur<br />

leder till en mindre tillgänglighet dessa områden emellan.<br />

Detta är dock av övergående natur och förbättras i takt<br />

med att sjukhuset färdigställs.<br />

Utöver de ovan beskrivna riskerna krävs det en god<br />

samverkan mellan projektet och verksamheter i de lokaler<br />

som ska utrymmas för att tidplanen ska kunna hållas.<br />

Dessutom måste ersättningslokaler och tillstånd för<br />

rivning finnas. Exempel på denna problematik återfinns<br />

för Thoraxbyggnaderna som måste vara redo för rivning<br />

årsskiftet 2009/2010. I dagsläget ser detta kritiskt ut på<br />

grund av svårigheten att hitta lämpliga ersättningslokaler<br />

vilket riskerar försena tidplanen.<br />

Det finns också tankar kring att införa alternativa<br />

arbetsskift. Ett alternativ som diskuterats är att införa<br />

16-timmarsskift i vissa verksamheter vilket skulle innebära<br />

att den verksamhet som idag bedrivs på sjukhuset<br />

under kontorstider skulle utökas med ytterligare ett skift.<br />

Huruvida denna idé är något som påverkar möjligheten<br />

att attrahera personal i olika åldrar, kön och etniska tillhörigheter,<br />

anses idag oklart men betraktas som en väsentlig<br />

fråga som måste besvaras.<br />

Vidare krävs det, för att kunna leva upp till de höga<br />

förväntningar som finns på NKS och dess verksamhet, att<br />

sjukhuset kan attrahera kvalificerad personal. I detta blir<br />

arbetsmiljön och att lokalerna är anpassade efter verksamheten,<br />

personalens önskemål och behov en konkurrensfördel<br />

gentemot andra vård- och arbetsgivare.<br />

82 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />

3.1.3<br />

Bostäder<br />

I området för det nya sjukhuset finns ett befintligt bostadshus<br />

med hyresgäster. Bostadshuset, som har adress<br />

Olof af Acrels väg 8, måste rivas för att bereda plats för det<br />

nya sjukhuskomplexet. Tid för rivning ligger i linje med<br />

Thoraxbyggnaderna, det vill säga bostadshuset måste rivas<br />

årsskiftet 2009/2010 för att ej försena projektet. För<br />

projektet har man för avsikt att tomställa bostadshuset<br />

med hjälp av inlösen av fastigheten. Vid en eventuell inlösen<br />

måste samtliga hyresgäster få andra, likvärdiga hyresrätter.<br />

Om inlösen ej blir ett alternativ, på grund av diskussioner<br />

om likvärdighet eller av andra orsaker, så måste<br />

fastigheten exproprieras. En sådan process riskerar att ta<br />

tid och i slutändan försena projektet.<br />

Eventuellt måste ytterligare ett bostadshus på Olof af<br />

Acrels väg 7, innehållandes hyresrätter, rivas pga försämrad<br />

närmiljö.<br />

3.1.4<br />

samordning av parallella projekt och<br />

parallella intressen<br />

Runt om i Mälarregionen pågår och kommer det under<br />

sjukhusets projekttid att pågå ett antal projekt av stor<br />

dignitet, både inom infrastruktur och inom husbyggande.<br />

I synnerhet i området kring Norra Station kommer ett<br />

flertal tunga projekt genomföras, till exempel Citybanan,<br />

Norra länken, överdäckning av Norra Station samt byggen<br />

av bostäder, ny tunnelbanelinje, m m. Detta medför att<br />

NKS oundvikligen kommer att påverkas av kringliggande<br />

storskaliga projekt som går på högvarv. NKS riskerar att<br />

påverkas negativt av detta om planerad och påbörjad samordning<br />

av dessa projekt inte är framgångsrik.<br />

För att minska sannolikheten för störningar från andra<br />

projekt finns en samordningsgrupp etablerad som har påbörjat<br />

arbetet med att skapa goda förutsättningar för alla<br />

berörda projekt. Risken finns dock att representanterna<br />

från de olika projekten inte ser till områdets bästa utan<br />

primärt försöker tjäna sina egna projekts syften.<br />

Ett faktum är att trafiksituationen i området kommer<br />

att vara ansträngd under projekttiden med färre körfält<br />

än normalt, provisoriska vägar, ombyggnad av <strong>Solna</strong>bron,<br />

ökat trafiktryck pga omdragningar etc. Detta riskerar<br />

äventyra tillgängligheten till sjukhuset, framförallt vid<br />

transporter söderifrån, det vill säga bland annat transporter<br />

från Stockholms innerstad. För akuta transporter så<br />

som ambulanser riskerar detta medföra sämre förutsättningar<br />

i akutvården som följd.<br />

De parallella projekten riskerar också binda upp stora<br />

resurser hos projektörer, entreprenörer och hantverkare<br />

varpå det kan bli svårt att få tillräckligt många aktörer att<br />

lämna konkurrenskraftiga anbud på grund av resursbrist<br />

och bristande konkurrens. Tillgång och efterfrågan är<br />

också beroende av konjunkturläget generellt, något som<br />

är svårt att föregripa men som bör planeras för med hjälp<br />

av lämpliga strategier.<br />

En förutsättning i projektet har varit samverkan med<br />

<strong>Karolinska</strong> Institutet, både fysiskt och verksamhetsmässigt.<br />

Ett avtal skall skrivas om hur denna samverkan skall<br />

hanteras. Om denna förutsättning ej faller in kommer projektet<br />

som helhet förändras.<br />

3. RISKaNalyS oCH KoNSEKVENSbESKRIVNING<br />

3.1.5<br />

myndighetsprocess/planprocess<br />

Nedan beskrivna risker, kopplade till planprocesser, framträder<br />

som kanske de mest kritiska riskerna i projektet och<br />

som riskerar att, om de faller ut, orsaka en direkt påverkan<br />

på projektets tidplan. Således krävs att myndighetsprocesser<br />

beskrivna nedan får en prioriterad ställning hos<br />

berörda myndigheter.<br />

En förutsättning för att genomföra bygget av det nya<br />

sjukhuset är att en detaljplan över NKS-området har vunnit<br />

laga kraft och tillåter utveckling av området enligt<br />

framarbetat förslag. För att detaljplanen över NKS-området<br />

ska kunna fastställas krävs i sin tur att en fördjupad<br />

översiktsplan över Norra Stationsområdet fastställs. I likhet<br />

med många andra byggprojekt är denna planprocess,<br />

det vill säga den fördjupade översiktsplanen och detaljplanen,<br />

utsatt för risken att beslut försenas eller överklagas<br />

med den påverkan på tidplanen detta innebär.<br />

För den fördjupade översiktsplanen anses den troligaste<br />

orsaken till försening eller överklagan härröra från<br />

andra, mer kontroversiella, projekt i Norra Stationsområdet<br />

än NKS. Till dessa projekt räknas överdäckning av och<br />

bostäder i Norra Stationsområdet, ombyggnad vid Norrtull<br />

etc. Därtill kan eventuellt en viss rädsla för påverkan<br />

på Nationalstadsparken finnas som kan leda till överklaganden.<br />

För detaljplanen anses den troligaste orsaken till försening<br />

vara det faktum att det finns mark inom <strong>Karolinska</strong><br />

Institutet som idag är märkt som byggnadsminne<br />

av Länsstyrelsen där resonemang kring hur detta ska<br />

omhändertas behöver föras i anslutning till detaljplaneringen.<br />

Akademiska Hus har under ett tidigt skede i projektet<br />

försökt att häva byggnadsminnesförklaringen vilket<br />

resulterat i avslag. En annan viktig faktor för försening<br />

är risktransportfrågor som kan ta längre tid än beräknat<br />

då frågorna även inkluderar projektets skalskydd. Utöver<br />

detta finns risken att detaljplanen överklagas, och då gissningsvis<br />

av de fastighetsägare inom området som måste<br />

lösas ut.<br />

nya karolinska solna – ProjektProgram 83


Innan detaljplan för NKS-området vunnit laga kraft kan<br />

det komma att bli aktuellt med vissa tillståndsansökningar<br />

för att påskynda projektet, något som den kompakta tidplanen<br />

anses kräva. Dessa ansökningar gäller exempelvis<br />

rivningstillstånd för ett antal fastigheter på KS-området<br />

samt marklov och eventuellt bygglov för förberedande arbeten<br />

inför byggstart av sjukhuset. Att dessa tillstånd ges i<br />

stor utsträckning är en förutsättning för att tidplanen inte<br />

ska påverkas negativt.<br />

Dessutom förutsätts att ”Domarringen” (fornlämning<br />

på KS-området) och ”Tiondeladan” (byggnadsminnesmärkt<br />

byggnad på KI-sidan) kan flyttas i tid för bedrivande<br />

av byggproduktion (se tider under 4.3). Det förutsätts<br />

även att marken på KI-sidan som omger ”Gammelgården”,<br />

avklassas som byggnadsminne för att markarbeten skall<br />

kunna bedrivas på denna yta. Dessa tillstånd hanteras av<br />

Länsstyrelsen.<br />

84 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />

3.1.6<br />

sjukvårdens och områdets framtida<br />

utveckling<br />

Uppförandet av <strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong> är dels ett led i<br />

förändring av struktur för sjukvården i Stockholms län<br />

(3S-utredningen) och dels ett led i att göra området <strong>Karolinska</strong>/Norra<br />

Station till ett världsunikt centrum för<br />

livsvetenskap (”life science”, se Vision 2025). NKS, 3S och<br />

Vision 2025 kan därför inte separeras då det finns ett inbördes<br />

beroende dem emellan. Utöver dessa visioner finns<br />

det, inom landstinget, andra projekt för och tankar om hur<br />

vården kan effektiviseras och förändras.<br />

målbild 3s<br />

3S-utredningen föreslår hur sjukvården i Stockholms län<br />

ska vara organiserad framöver och det är också inom denna<br />

sjukvårdsstruktur som <strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong> planeras<br />

och byggs. NKS är ett led i denna förändringsprocess och<br />

går i mångt och mycket i bräschen för de förändringar som<br />

successivt kommer att ske inom sjukvården i Stockholms<br />

län framöver.<br />

Med detta som bakgrund är det naturligt att det råder<br />

en viss osäkerhet i exakt hur sjukvården kommer att se<br />

ut och vara organiserad då det nya sjukhuset tas i bruk.<br />

Skulle exempelvis sjukvårdsstrukturen i Stockholms län<br />

utvecklas i annan riktning än enligt 3S-utredningen riskerar<br />

sjukhusets utformning att behöva förändras då färre<br />

eller fler, större eller mindre verksamheter måste förläggas<br />

till det nya sjukhuset vilket kan leda till för stora eller<br />

för små lokaler i förhållande till behovet.<br />

målbild vision 2025<br />

Vision 2025 är en framtidsbild av hur området kring <strong>Karolinska</strong>/Norra<br />

Station ska utvecklas till ett världsunikt<br />

centrum för livsvetenskap (”life science”). Denna vision<br />

är ett gemensamt grepp av intressenter inom forskning,<br />

utbildning, vård, företag och stödjande verksamheter för<br />

livsvetenskap. Förhoppningen är att detta centrum ska ge<br />

synergieffekter av att aktörer, offentliga som privata, inom<br />

livsvetenskap finns geografiskt nära varandra.<br />

Det främsta hotet för att denna vision inte ska uppnås<br />

anses vara oenighet, det vill säga om parterna ej är trogna<br />

visionen och att det ej finns någon gemensam organisation<br />

som driver arbetet med visionen. Detta arbete innebär bl<br />

a att träffa uppgörelser med potentiella företag, organisationer<br />

och finansiärer och att mandat finns för att driva<br />

dessa frågor.<br />

ö v r i g a utvecklingsprojekt o c h visioner<br />

Ovan beskrivna visioner och projekt, där NKS är en del,<br />

kommer också att påverkas av hur närområdet med fastigheter<br />

och markytor utanför projektets och landstingets<br />

kontroll utvecklas. Förhoppningen är att angränsade<br />

markytor och byggnader stödjer visionen med området<br />

som helhet, både ur ett gestaltningsmässigt och verksamhetsmässigt<br />

perspektiv samt ger förutsättningar för <strong>Nya</strong><br />

<strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong> att skapa en stark identitet med ett högt<br />

arkitektoniskt värde.<br />

3. RISKaNalyS oCH KoNSEKVENSbESKRIVNING<br />

3.2<br />

landstingsägda beslut nödvändiga<br />

för uppfyllande av projektmål<br />

Följande beslut är identifierade<br />

1. Verksamhetsinnehåll vid inflyttning (uppdrag, upptagningsområde,<br />

profilering mm) beslutas av Landstingsfullmäktige.<br />

2. Förlängning av tunnelbana från Odenplan till NKS<br />

beslutas av SL.<br />

3. Byggnader på <strong>Karolinska</strong> området evakueras inför<br />

rivning/flyttning fastställs av ledningen på det befintliga<br />

<strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong> och <strong>Karolinska</strong> institutet.<br />

4. Hantera inlösen av bostadshuset på Olof af Acrels väg<br />

8 beslutas av Landstingsfullmäktige.<br />

Rangordning enligt ovan.<br />

nya karolinska solna – ProjektProgram 85


3.3<br />

icke landstingsägda beslut nödvändiga<br />

för uppfyllande av projektmål<br />

Följande beslut är identifierade:<br />

1. Fördjupad översiktsplan för Norra Stationsområdet<br />

fastställs av <strong>Solna</strong> Stad och Stockholms Stad.<br />

2. Hävning av beslut av Länsstyrelsen att viss mark<br />

inom KI-området är klassat som byggnadsminne<br />

samt tillstånd för arbeten som rör byggnadsminne<br />

och fornlämning.<br />

3. Detaljplan för NKS-området fastställs av <strong>Solna</strong> Stad.<br />

4. Tillstånd för helikoptertrafik erhålls i erforderlig omfattning<br />

med berörda myndigheter.<br />

5. <strong>Solna</strong>vägens klassning som sekundär transportväg för<br />

farligt gods hävs av Länsstyrelsen.<br />

6. Rivningslov, marklov och bygglov för några enstaka<br />

byggnader på KS-området beviljas av <strong>Solna</strong> Stad<br />

innan detaljplan är fastställd.<br />

7. <strong>Solna</strong>vägens trafik leds om utanför byggområdet för<br />

det nya sjukhuset beslutas av <strong>Solna</strong> Stad.<br />

Rangordning är enligt ovan.<br />

86 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />

3.4<br />

sammanställning av risker<br />

En risklista med bedömning och åtgärder kopplade till<br />

varje risk finns som referensmaterial (se kapitel ”6. Referensmaterial<br />

- underliggande material och utredningar”).<br />

Från risklistan kan följande risker brytas ut då de har<br />

störst sannolikhet att inträffa:<br />

• Risk för försening av detaljplan.<br />

• Risk med avstängning av <strong>Solna</strong>vägen och omdragning<br />

runt byggområdet.<br />

• Risk för att evakuering av de boende försenar<br />

projektet.<br />

• Risk för att omarbetningar avseende ”Domarringen”<br />

på KS-området och ”Tiondeladan” på KI-området<br />

samt byggnadsminnesmärkt mark på KI-området<br />

försenar projektet.<br />

• Risk för försening på grund av tomställning av<br />

Thoraxbyggnaderna m fl.<br />

• Risk med sämre tillgänglighet för transporter<br />

söderifrån.<br />

• Brist på byggarbetskraft och konjunkturläge.<br />

Skulle samtliga ovanstående risker inträffa kan det innebära<br />

ett par miljarder i extra kostnader samt ett antal års<br />

tidsförskjutning. Då vissa av riskerna delvis hänger ihop<br />

är bedömningen att de tillsammans kan kosta ca 2 miljarder<br />

och ge en tidsförskjutning på ca 2-3 år, beroende på i<br />

vilket skede de infaller.<br />

Tittar man enbart på kostnadskonsekvens så är följande<br />

risker de som är förknippade med de största kostnaderna:<br />

• Risk för försening av detaljplan.<br />

• Risk med samverkan mellan NKS och<br />

<strong>Karolinska</strong> Institutet.<br />

• Risk på grund av utebliven utbyggnad av<br />

kollektivtrafiken.<br />

• Brist på byggarbetskraft och konjunkturläge.<br />

Dessa risker ger sammantaget en kostnadskonsekvens på<br />

minst 2 miljarder kronor.<br />

Om man slutligen ser till tidskonsekvens så är riskerna<br />

med plan- och genomförandefrågor de med störst tidspåverkan.<br />

Risk med plan avser risker med den fördjupade<br />

översiktsplanen samt detaljplanen. Risk med genomförande<br />

avser samordning med <strong>Karolinska</strong> institutet samt<br />

övriga intressenter inom Norra Stationsområdet. Var och<br />

en av dessa risker har en stor påverkan. Bedömningen är<br />

att sammantaget kan de leda till en tidsförskjutning med<br />

upp till 5 år men mer troligt är en tidsförskjutning på<br />

2-3 år.<br />

För att undvika risker i projektet måste en god kommunikation<br />

och dialog med samtliga intressenter upprätthållas.<br />

Visionen för det nya sjukhuset samt den gemensamma<br />

”Vision 2025” måste hållas levande.<br />

3. RISKaNalyS oCH KoNSEKVENSbESKRIVNING<br />

3.5<br />

Fortsatt hantering av risker<br />

Riskhanteringens fundament i projekt utgörs av en riskmedveten<br />

organisation, där den som är ansvarig för en<br />

aktivitet också är ansvarig för identifiering och hantering<br />

av risker inom densamma och har mandat för att hantera<br />

detta. Risker bör generellt hanteras och kommuniceras så<br />

tidigt som möjligt för att kunna minimeras.<br />

Några av riskerna med exempelvis tomställning av lokaler<br />

kommer att utredas i det fortsatta arbetet vilket kan<br />

leda till omprövning av vissa förutsättningar.<br />

nya karolinska solna – ProjektProgram 87


4. strategi För<br />

genomFöranDe<br />

aV Projektet<br />

4.1 analys av när senast i planeringsprocessen<br />

beslut måste fattas om sjukhusets<br />

uppdrag och verksamhetsinnehåll ........................... 88<br />

4.2 Finansiering av forskningslokaler och lokaler<br />

som nyttjas av ki ..................................................... 89<br />

4.3 rivning av byggnader inom byggområdet ............... 89<br />

4.4 Förkortning av genomförandetiden med 2 år<br />

jämfört med huvudtidplanen från tävlingsförslaget . 90<br />

4.5 möjligheter till tidigarelagd inflyttning ..................... 91<br />

4. f<br />

88 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />

Genomförandestrategin kommer att utgå från den organisationsform<br />

för genomförande som Landstingsfullmäktige<br />

beslutar om, dvs en funktionsupphandling/OPS, en<br />

samverksansentreprenad eller annan upphandlingsform.<br />

En möjlig indelning av byggnadsprojektet i etapper<br />

har analyserats. Det föreliggande förslaget har en tät<br />

sammanhållen struktur och bygger på en verksamhetsorganisation<br />

där huvudfunktionerna inom sjukhuset<br />

placeras horisontellt i byggnaden medan medicinska teman<br />

organiseras vertikalt. Detta begränsar möjligheterna<br />

till etappvis uppbyggnad av sjukhuskomplexet. Den täta<br />

strukturen minskar också konkurrensen vid upphandling<br />

av entreprenader, dvs möjligheten att skapa mindre entreprenadområden<br />

med möjligheten till fördelning mellan<br />

flera olika entreprenörer.<br />

e t a p p i n d e l n i n g<br />

De etappindelningar respektive entreprenadgränser som<br />

kan bli aktuella gäller mediaomläggning, rivning och<br />

markarbeten för att förbereda tomten samt uppförandet<br />

av sjukhuskvarteren som helhet, teknikbyggnaden och<br />

labkvarteret.<br />

Byggandet av labkvarteret kan delas upp utifrån avtals-<br />

och finansieringsönskemål till max 3 etapper, där<br />

varje etapp avser ett aktuellt labhus med tillhörande mantelsekvens.<br />

4.1<br />

analys av när senast i planeringsprocessen<br />

beslut måste fattas om sjukhusets<br />

uppdrag och verksamhetsinnehåll<br />

Med hänvisning till NKS-projektets tidplan, med uppdraget<br />

att förkorta genomförandetiden med två år (se<br />

4.4 nedan) för att möjliggöra färdigställande av det nya<br />

sjukhuset 2015, föreslås landstingsstyrelsen få i uppdrag<br />

av landstingsfullmäktige att lägga fram förslag till verksamhetsuppdrag/verksamhetsinnehåll<br />

vid NKS och profilering/fördelning<br />

av verksamheter mellan <strong>Karolinska</strong> universitetssjukhuset<br />

i <strong>Solna</strong> och Huddinge i början av 2011.<br />

4.2<br />

Finansiering av forskningslokaler och<br />

lokaler som nyttjas av ki<br />

Diskussioner pågår för närvarande (oktober 2007) mellan<br />

NKS-projektet och KI om behov, omfattning och typ av<br />

forskningslokaler samt finansiering av dessa.<br />

<strong>Projektprogram</strong>met redovisar ett fullt utbyggt<br />

labkvarter, men tar inte ställning till i vilken omfattning<br />

och i vilken takt uppbyggnad av labkvarteret<br />

bör ske.<br />

4.3<br />

rivning av byggnader inom byggområdet<br />

Genomförandet av det nya universitetssjukhuset är beroende<br />

av många olika, varierande aktiviteter. Ett beroende<br />

som identifierades tidigt i arbetet med projektprogrammet,<br />

är att genomförandet av det nya sjukhuset är beroende<br />

av att flera byggnader, inklusive Thoraxbyggnaderna<br />

och bostadshuset på Olof af Acrels väg 8, måste rivas i sin<br />

helhet. Detta är styrande för sjukhusets färdigställande<br />

och inflyttning.<br />

Byggnader som ska rivas är K8, K10, L6, L6b, M3, M4,<br />

4. STRaTEGI FÖR GENomFÖRaNdE aV PRojEKTET<br />

M8, M9, M10, Thoraxbyggnaderna (N1, N2, N3, N8, N10,<br />

N11), N4, N5, p-hus vid Thorax, reservlandningsplats för<br />

helikopter, den västra flygeln av Norrbacka (del av S1)<br />

samt bostadshuset på Olof af Acrels väg 8.<br />

Rivning av byggnader påbörjas i mars 2008 (K8, K10,<br />

L6, L6b), fortsätter i juni 2008 (p-hus vid Thorax, M8,<br />

M9, M10, N4, N5, reservlandningsplats för helikopter) för<br />

att avslutas i årsskiftet 2009/2010 (M3, M4, Thoraxbyggnaderna,<br />

västra flygeln Norrbacka, bostadshuset).<br />

”Domarringen”, som är en rekonstruerad fornlämning<br />

på <strong>Karolinska</strong> Sjukhusområdet, måste flyttas i slutet av<br />

2009. Byggnadsminnesmärkta byggnaden ”Tiondeladan”<br />

på <strong>Karolinska</strong> Institutets område måste flyttas i början<br />

av 2009. Marken där ”Tiondeladan”är belägen är även<br />

den byggnadsminnesmärkt och detta måste vara hävt då<br />

markarbeten påbörjas på samma yta, det vill säga i början<br />

av 2009.<br />

Det nya universitetssjukhuset ska till stora delar placeras<br />

där Thoraxbyggnaderna idag är placerade. Vid arbetet<br />

med produktionsplaneringen (etappindelning, produktionstidplan<br />

m m) identifierades rivningen av Thoraxbyggnaderna<br />

samt bostadshuset som en del av den kritiska<br />

linjen.<br />

En kritisk linje visar aktiviteter som är kritiska för att<br />

rivning<br />

2008<br />

2009<br />

2009/2010<br />

ä r g m a r k e r a d e by g g n a d e r in o m nk s<br />

b y g g o m r å d e är ak t u e l l a fö r ri v n i n g<br />

nya karolinska solna – ProjektProgram 89


projektet ska bli klart i tid, det vill säga aktiviteter som kan<br />

komma att orsaka att projektet blir försenat.<br />

En annan aktivitet på den kritiska linjen är omläggning<br />

media som måste ske före rivning av Thorax. Denna omläggning<br />

är en förutsättning för att Thorax-byggnaderna<br />

ska kunna rivas och är en del av de tidigarelagda arbetena<br />

som måste ske i projektet. Projektering för tidigarelagda<br />

arbeten är påbörjad. Detta innebär att förberedelser för<br />

den kritiska aktiviteten omläggning media pågår.<br />

Andra kritiska aktiviteter som följer efter rivning av<br />

Thorax är att markarbeten där Thorax står idag kommer<br />

igång så fort som möjligt. Denna aktivitet är en förutsättning<br />

för att grundläggning på samma yta kan påbörjas och<br />

så vidare.<br />

Planeringen har utgått från förutsättningen att Thoraxbyggnaderna<br />

ska rivas så sent som möjligt.<br />

4.4<br />

Förkortning av genomförandetiden<br />

med 2 år jämfört med huvudtidplanen<br />

från tävlingsförslaget<br />

Tävlingsresultatet för formgivningstävlingen om ett nytt<br />

universitetssjukhus, dvs resultatet av juryns arbete, indikerar<br />

att genomförandetid för det vinnande förslaget är<br />

7,5 år. Detta avser genomförandetid för byggproduktionsfasen.<br />

Med detta inlagt i huvudtidplanen betyder det att<br />

sjukhuset skulle stå klart 2017. Baserat på underlaget till<br />

beslut om formgivningstävlingen, där det anges att det nya<br />

90 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />

sjukhuset ska stå klart 2015, har man i genomförandestrategin<br />

för projektet tittat på sätt och metoder för att förkorta<br />

den totala genomförandetiden med ca 2 år (jämfört<br />

med gällande huvudtidplan baserad på tävlingsförslaget).<br />

Den bedömda genomförandetiden för byggproduktionsfasen<br />

har visat sig stämma väl. För att förkorta tiden<br />

har man tittat på när övriga aktiviteter kan påbörjas och<br />

arbeta för en tidigareläggning av dessa, där det är möjligt.<br />

Man har även arbetat med att identifiera vilka aktiviteter<br />

som kan pågå parallellt för att på så sätt förkorta genomförandetiden<br />

totalt. Utöver det har man identifierat ett antal<br />

kritiska aktiviteter som är styrande i projektet. Dessa<br />

förtydligas nedan.<br />

Det som framkommit är att den totala genomförandetiden<br />

i projektet kan förkortas med 2 år och det nya<br />

universitetssjukhuset kan stå färdigt 2015 om arbetet kan<br />

utföras enligt nedanstående interna (Landstingsägda) och<br />

externa (icke Landstingsägda) kritiska aktiviteter.<br />

Interna kritiska aktiviteter är:<br />

• Projektering av, samt mark- och grundläggningsarbeten<br />

för, omläggning av media inom det befintliga<br />

KS-området. Detta är en förutsättning för att omfattande<br />

rivningsarbeten på området ska kunna påbörjas<br />

årsskiftet 2009/2010.<br />

• Rivning av Thoraxbyggnaderna samt bostadshuset<br />

på Olof af Acrels väg 8. Detta är en förutsättning för<br />

vidare byggnadsarbeten för det nya universitetssjukhuset.<br />

• Byggnadsarbeten (mark-, grundläggnings- och byggarbeten)<br />

samt inredning/utrustning för nya byggnader.<br />

Medel för tidigarelagda arbeten har tillförts projektet och<br />

arbetet med omläggning av media är påbörjat.<br />

Externa kritiska aktiviteter är:<br />

• Samordning av avstängningar och provisorier måste<br />

ske i samförstånd med övriga aktörer inom Norra<br />

Stationsområdet utan att hindra projektets framfart.<br />

Detta kommer bland annat att innebära en avstängning<br />

av <strong>Solna</strong>vägen under en längre period.<br />

• Bygglov för rivning och markarbeten måste erhållas<br />

i erforderlig omfattning och utan fastlagd detaljplan<br />

för området. Detaljplan måste ha vunnit laga kraft i<br />

början av 2009 som bas för huvudsaklig bygglovshantering.<br />

Erforderlig total genomförandetid för projektet är 94 månader<br />

från det att investeringsbeslut för nytt universitetssjukhus<br />

har tagits. Om de kritiska aktiviteterna ej kan genomföras<br />

som planerat kommer även färdigställandetiden<br />

att förskjutas med motsvarande tidsförlängning.<br />

4.5<br />

möjligheter till tidigarelagd inflyttning<br />

Som en del i genomförandestrategin för det nya universitetssjukhuset<br />

har möjligheten till en tidigarelagd delinflyttning<br />

utretts. I detta arbete har man tittat på vilken del<br />

som skulle kunna vara föremål för en delinflyttning och<br />

4. STRaTEGI FÖR GENomFÖRaNdE aV PRojEKTET<br />

när det skulle kunna ske.<br />

Det har konstaterats att en tidigarelagd delinflyttning<br />

är begränsad till teknikbyggnaden för det nya sjukhuset.<br />

Denna inflyttning kan påbörjas i början av 2013, och är en<br />

förutsättning för att övriga verksamheter ska kunna flytta<br />

in därefter.<br />

Den tidigarelagda delinflyttningen har en egen kritisk<br />

linje, det vill säga aktiviteter som är kritiska för att<br />

inflyttningen ej ska bli försenad. Dessa aktiviteter inleds<br />

med att projektering av markarbeten för teknikbyggnaden<br />

påbörjas under hösten 2007. Detta följs av fysiska markarbeten<br />

på plats, parallellt med projekteringen av grundläggningen.<br />

De fysiska grundläggningsarbetena följer och<br />

slutligen byggnadsarbeten samt inredning/utrustning för<br />

teknikbyggnaden.<br />

Genom att medel har tilldelats projektet för tidigarelagda<br />

arbeten är den första kritiska aktiviteten ovan påbörjad.<br />

Detta medför att direkt efter investeringsbeslut<br />

för det nya universitetssjukhuset kan fysiska arbeten för<br />

teknikbyggnaden påbörjas.<br />

Som externa parallella processer förutsätts rivnings-,<br />

mark- och bygglov löpa på enligt projektets tidplan samt<br />

att detaljplan vinner laga kraft i början av 2009.<br />

nya karolinska solna – ProjektProgram 91


5. reDoVisning aV<br />

Den genomFörDa<br />

Processen<br />

5.<br />

92 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />

<strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong> är ett projekt som samtidigt med att<br />

vara en del av sjukvårdens omstrukturering och verksamhetsutveckling,<br />

inom en given tidplan, även måste resultera<br />

i en fysisk verklighet, dvs i en byggnad i vilken verksamheten<br />

kommer att kunna bedrivas både på kort och<br />

långt sikt.<br />

I arbetet med projektprogrammet har det varit viktigt<br />

att bedriva idéarbetet parallellt för att kunna utveckla och<br />

renodla resonemanget och hitta för anläggningen innovativa<br />

lösningar. Perioden för framtagandet av projektprogrammet<br />

indelades i fyra arbetsperioder under 2006 och<br />

2007 med tre avstämningstillfällen däremellan. Avsikten<br />

var att i bred församling informera, diskutera och slutligen<br />

välja de bästa av presenterade idéer och alternativ för<br />

att utveckla dessa vidare under nästkommande perioden.<br />

Detta har varit en helt ny arbetsmetod för samarbete<br />

mellan olika kompetenser och en mycket flexibel process<br />

som gjort det möjligt att koncentrera arbete på för projektet<br />

viktiga områden utan tidsfördröjning. Modellen har<br />

tillåtit att under den korta tiden studera många olika alternativa<br />

lösningar och utvärdera de mot varandra. Den<br />

har också möjliggjort det att, beroende på problematiken,<br />

knyta till projektet erforderligt expertis med kort varsel.<br />

Detta projektprogram har tagits fram av NKS-kansliet<br />

vid landstingsstyrelsens förvaltning i samarbetet med<br />

White arkitekter som generalkonsult, samt med stöd av ett<br />

stort antal representanter för verksamheter främst vid <strong>Karolinska</strong><br />

universitetssjukhuset och <strong>Karolinska</strong> Institutet.<br />

n k s p l a n e r i n g s m o d e l l u n d e r arbetet m e d projektprogrammet.<br />

KONTRAKT<br />

UPPDRAGS-<br />

RAMAR<br />

DEC 06<br />

INFORMATION<br />

Parallellt idéarbete<br />

Planeringsprocess för förankring<br />

KONFRONTATION<br />

Workshop<br />

KONSENSUS<br />

MARS MAJ/JUNI<br />

Tre ”utbytesmånader”<br />

Parallellt idéarbete Parallellt idéarbete<br />

Tvärgruppsarbete<br />

PROJEKTPROGRAM<br />

r e d o v i s n i n g a v projektets o r g a n i s a t i o n<br />

Produktion<br />

Referensgrupper:<br />

– övergripande referensgrupper<br />

– fackliga organisationer<br />

– patienföreningar<br />

– KI<br />

– <strong>Karolinska</strong><br />

Planarbete, FÖP<br />

Konsultgrupper – specialister<br />

Fysisk byggplanering<br />

Generalkonsult<br />

GK-Samordning<br />

Projektering<br />

(LS)<br />

Styrgrupp<br />

Programdirektör/<br />

Ledningsgrupp<br />

Tvärgrupper<br />

Verksamhetsplanering<br />

5. REdoVISNING aV dEN GENomFÖRda PRoCESSEN<br />

AUGUSTI<br />

Ekonomi, HR/vård<br />

Logistik, Kommunikation,<br />

IT, Juridik, Medicinsk teknik<br />

Programgrupper<br />

BESLUTS-<br />

UNDERLAG<br />

OKT 07<br />

nya karolinska solna – ProjektProgram 93


6.<br />

reFerensmaterial<br />

- UnDerligganDe<br />

material ocH<br />

UtreDningar<br />

6.<br />

94 nya karolinska solna – ProjektProgram<br />

6.1<br />

Uppdragsramar för projektprogram,<br />

december 2006<br />

6.2<br />

tävlingsresultat, augusti 2006<br />

6.3<br />

tävlingsprogram, november 2005<br />

6.4<br />

Huvudtidplan för nks projektet 2007-11-30<br />

6.5<br />

Beslutsunderlagspaket 2007-11-30:<br />

• Initialt aktuell verksamhetsbild (innehåll vid inflyttning)<br />

• Konceptlösningar som stödjer ett multidisciplinärt<br />

och tvärvetenskapligt arbetssätt<br />

• Fysiska samband till KI<br />

• Förutsättningar för ett patienthotell<br />

• Stimulerande, trygga och attraktiva miljöer<br />

• Kontakt med gårdar, Akademiska stråket och sjukhusparken<br />

• God tillgänglighet och väl fungerande transporter<br />

inom staden och sjukhuset<br />

• Generella byggnader som förutsättning för flexibelt<br />

utnyttjande<br />

• Utbyggbara tekniska system för framtida förändringar<br />

och expansion<br />

• Generell och multifunktionell utformning av lokaler<br />

• Tekniska system med hög driftsäkerhet och flexibilitet<br />

• Lösningar som minimerar underhåll och underlättar<br />

ombyggnader<br />

• Konceptlösningar utifrån högt ställda krav på säker-<br />

het och integritet<br />

• Ett universitetssjukhus med stark identitet och högt<br />

arkitektoniskt värde<br />

• Mötet med befintlig bebyggelse<br />

• Samordning av utbyggnaden av stadsdelen med och<br />

sjukhuset<br />

• Entréplatsen till sjukhuset och KI. Den urbana integrationen<br />

och mötet mellan Stockholm och <strong>Solna</strong><br />

• Minimering av tillförd energi<br />

• Miljöanpassade försörjningssystem<br />

• Optimala kostnader utifrån livscykelperspektiv<br />

• Rivning av byggnader inom byggområdet<br />

• Förkortning av genomförandetiden med 2 år jämfört<br />

med huvudtidplanen från tävlingsförslaget<br />

• Möjligheter till tidigarelagd inflyttning<br />

6.6<br />

konsten i nks, 2007-10-30<br />

6.7<br />

Vision 2025 karolinska/norra station<br />

6.8<br />

Befolkningsprognos stockholms län<br />

2007-2025, regionplane- och trafikkontoret<br />

6.9<br />

Befolkningsutvecklingen i stockholms län<br />

2007-2025, regionplane- och trafikkontoret<br />

6.10<br />

miljö steg 5, miljöpolitiskt program för stockholms<br />

läns landsting 2007-2011<br />

6. REFERENSmaTERIal - uNdERlIGGaNdE maTERIal oCH uTREdNINGaR<br />

6.11<br />

strategisk miljöbedömning nks, 2007-10-29<br />

6.12<br />

”karolinska 2011” – strategisk plan för ett av<br />

europas bästa universitetssjukhus<br />

6.13<br />

riskanalys och risklista, 2007-11-30<br />

6.14<br />

Framtidens logistik, slutrapport 2007-07-20<br />

6.15<br />

idéstudie, tunnelbana till karolinska<br />

2007-06-19<br />

6.16<br />

FöP – miljökonsekvensbeskrivning - trafik pm,<br />

samrådshandling 2007-05-14<br />

6.17<br />

”Framtida kapacitet och utformning av operationssalar<br />

vid akutsjukhusen”, 2006-06-16<br />

6.18<br />

”landstingets kostförsörjning”, utredning sll,<br />

december 2006<br />

6.19<br />

”ki 05 - Från mål till handling”, karolinska<br />

institutet, 2005<br />

nya karolinska solna – ProjektProgram 95


6.20<br />

Barnutredning, ”strategigruppen avseende<br />

barnsjukvården och den nya universitetssjukhusbyggnaden”,<br />

dat 2005-03-21<br />

6.21<br />

laboratoriemedicinsk verksamhet vid karolinska<br />

solna i perspektiv nytt sjukhus 2012,<br />

Utredningsrapport 2005-05-01<br />

6.22<br />

”3 s–utredningen”, slutrapport, 2004-09-28<br />

6.23<br />

”3 s-utredningen. Det nya universitetssjukhuset<br />

och den framtida akutvårdsstrukturen,<br />

delrapport 2004-04<br />

6.24<br />

angående rening av anestesigaser inkl. lustgas<br />

6.25<br />

rapport från utredningen om nytt universitetssjukhus<br />

(snUs-utredningen), 2002-11-15<br />

6.26<br />

”Det robusta sjukhuset”, kunskapsöversikt<br />

socialstyrelsen, november 2002<br />

6.27<br />

<strong>Projektprogram</strong>mets organisation, 2007-11-30<br />

96 nya karolinska solna – ProjektProgram


November 2007<br />

<strong>Projektprogram</strong> för <strong>Nya</strong> <strong>Karolinska</strong> <strong>Solna</strong> är utarbetat<br />

av NKS Projektkansli vid Landstingsstyrelsens förvaltning,<br />

Stockholms läns landsting, i samarbete med<br />

generalkonsulten, White arkitekter AB.<br />

Grafisk design & idé: Rewir AB

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!