aLtErNatIVa JULkLappar - FSS

FråN mIG tILL Er aLLa: 

Var smartLata! 

tEXt: JENNI tUOVINEN 

”Smartlat” är ett av de färskaste orden i min vokabulär, men 

av någon anledning har det ännu inte lyckats hitta sin plats 

bland de övriga egenskapsorden i mitt ordförråd. 

Visst kan jag säga att jag strävar efter att vara lat 

på ett smart sätt, men vad menar jag då? Det känns som 

om ordet fortfarande genomgår en inkubationsperiod, som 

om jag alltjämt väntar på att det nya adjektivet ska visa sina 

verkliga sidor. 

En sak är ändå klar: är man inte väldigt 

hårdhudad, eller kanske just smartlat, är det svårt att låta 

bli att känna av alla ”måsten” som kryper fram så här års. 

”Att göra”-listor kan i bästa fall underlätta läget, men frågan 

är hur uppbyggande det är med femtielva kråkfötter hafsigt 

nedskrivna på baksidan av ett H&M-kvitto. För att då inte 

ens tala om att ordna upp alla ”måsten” och ”borden”. Ska 

jag först ringa och fixa praktikplats för nästa år och sedan 

fylla i FPA-blanketten, eller borde jag till att börja med skriva 

julkorten och först när de är färdiga lämna tillbaka de redan 

försenade biblioteksböckerna? 

När det kommer till kritan är alla måsten på ett 

eller annat sätt knutna till en önskan om att vara duktig. 

Men är duktighet något att skylta med om strävan att 

uppfylla vartendaste ett kriterium för ordboksdefinitionen av 

”duktig” gör oss till Godzillaliknande stressmonster? 

2 • INLEDNING 

I den bästa av världar skulle vi på Elevbladet 

råda alla stressdrabbade att ta en promenad ute i skogen, 

eller att blicka framåt mot julfriden – för i den bästa av 

världar förekommer inte global uppvärmning. I den bästa 

av världar har man vare sig hört talas om julklappar eller på 

pricken-formulerade julklappsrim. 

Men nu när åttan i 2008 snart blir en nia ser läget 

helt annorlunda ut. Skolskjutningar, finanskrisen och en 

lidande natur konkurrerar om vår uppmärksamhet och vårt 

bistånd. Men hur mycket vi än vill ändra på det har dygnet 

fortfarande bara 24 timmar. Hur behändigt det än vore har 

vi vanliga dödliga bara två armar och två ben att tillgå. Med 

dem kan vi inte ensamma rädda världen, men vi kan göra 

ens en skillnad. 

Och det är bland annat den här lilla skillnaden 

det här numret av Elevbladet handlar om – hur du och jag 

genom små val kan göra stor skillnad. 

Under rubriken ”Rädda världen (nästan) gratis” 

kan du bland annat läsa om hur ylletröjor kan skona din 

plånbok och varför den allra viktigaste julklappen du kan ge 

någon i år består av röda och vita blodkroppar. Vill du veta 

vilka inhemska projekt som är på gång för en bättre värld, 

eller har du kanske själv en idé du skulle vilja genomföra? 

Jessica Suni har zoomat in den nya finländska webbsidan 

www.pelastamaailma.fi för att bland annat få veta mera om 

webbsidans motto ”världen kan räddas i små bitar”. 

För att eliminera risken för julstress innehåller 

höstens andra nummer av Elevbladet också en drös nyttiga 

jultips. Sofia Mattjus levererar ett snyggt och prydligt paket 

med julklappsförslag och serverar dessutom idéer på 

hur du kan piffa upp din julgran i år. Därtill bjuder gänget 

bakom Elevbladet på finurliga tips på hur du kan få ut mer 

av din ferie. 

Och om du hellre känner för att fly verkligheten 

kan du göra det med Christoffer Gröhns novell ”I berusat 

tillstånd”, eller så kan du låta Ida Henriksson med sitt 

resereportage ta dig med på en färd till Carries stora äpple 

– New York. 

För det är just den här typen av val att vara 

smartlat innebär. Att bland allt det som är på gång, bland 

allt det man måste och borde göra, bara välja ut just det 

som verkligen är relevant för stunden. Eller som en av mina 

favoritböcker konstaterar: 

”Den verkligt lata människan kommer ingenvart 

– den ständigt upptagna människan kommer inte mycket 

längre”. 

ELEVbLaDEt 6/2008 

s. 2 INLEDNING / s. 4 OrDFöraNDEs kOLUmN / s. 5 hEy mEDLEm! / s. 5 mEDVErkaNDE / s. 6 taNtEr 

Och mED mäNskLIGhEt / s. 7 NIO bILDEr / s. 8 aLtErNatIVa JULkLappar / s. 9 räDDa VärLDEN 

VIa DIN DatOr / s. 10 Förbättra VärLDEN (NästaN) GratIs! / s. 12 GLObaL sOLIDarIty 2008 / s. 13 

rEtrO EbL / s. 14 VärLDskartaN - JULaFtON UtaN GräNsEr / s. 16 på mENyN / s. 17 NIGht VIsIONs 

/ s. 18 hUr sEr FramtIDENs GUDLära Ut? / s. 19 kONFEkt I massOr UNDEr FINLaNDs Första 

GODsaksFEstIVaL / s. 20 EN tUGGa aV carrIEs stOra äppLE / s. 24 mILLENIUm yOUth FOrUm 

/ s. 25 WaLtErs WEbtIps / s. 25 VIsstE DU DEt här? / s. 26 kONstEN att Vara Ett mUmINtrOLL 

/ s. 26 aLtErNatIV skOLpErsONaL / s. 27 cONcépcION Och prItt / s. 28 rEcENsIONEr / s. 29 

kVINNLIGhEtENs FöDELsE=FöttErNas DöD? / s. 29 kONstIGa sakEr I LEEDs / s. 30 I bErUsat 

tILLståND / s. 32 hEcO-LUcIa / s. 34 JaG är DIN FLIckVäN NU / s. 35 JULLOVstIps / s. 35 VarDE LUX! 

/ s. 35 rUbEN / s. 36 NOtIsEr 

chEFrEDaktör: JENNI tUOVINEN, 044 3755437, JENNI.tUOVINEN@skOLUNGDOm.FI / art DIrEctOr: 

aNttON NUOtIO, 044 0545471, aNttONNUOtIO@GmaIL.cOm / FörbUNDsOrDFöraNDE: haNNa 

backmaN, 044 2778669, haNNa.backmaN@skOLUNGDOm.FI / GENEraLsEkrEtErarE: Emma hOVI, 

044 0690098, Emma.hOVI@skOLUNGDOm.FI / OrGaNIsatIONssEkrEtErarE: tEa tENNbErG, 09 644 

881, tEa.tENNbErG@skOLUNGDOm.FI /// mEDarbEtarE: JENNI tUOVINEN, aNttON NUOtIO, haNNa 

backmaN, Emma hOVI, tEa tENNbErG, VaLtEr söDErmaN, FrEJ VUOrI, karIN rINGbOm, Emma 

sUNDstéN, ELINa aNDErssON, sOFIa mattJUs, sara hOVI, IDa hENrIkssON, chrIstOFFEr GröhN, 

NOra rINNE, LIsELOtt LINDström, GUstaV rEhNby, aLINa böLING, FaNNy FrömaN, matts bJOLIN, 

pEttEr ErIksLUND, JEssIca sUNI, tIIa-marIE sUNDbErG, Emma mUstaLa, tED UrhO, aNNI EckErmaN, 

OttO EkmaN, hEIDI NOrrbyGårD/// FINLaND sVENska skOLUNGDOmsFörbUND (Fss) r.F. har GEtt 

Ut ELEVbLaDEt sEDaN 1920 UNDEr NamNEt NOrDaN, sVENsk UNDOm, UNG makt Och ELEVbLaDEt / 

Fst@skOLUNGDOm.FI WWW.skOLUNGDOm.FI / aNsVarIG UtGIVarE: FörbUNDsOrDFöraNDE haNNa 

backmaN /// hbL:s tryckErI

LItE 

mEra 

rObIN 

hOOD 

tEXt: haNNa backmaN 

En vän berättade om en skola där föräldrarna hade råd att sponsorera klassens skolprojekt 

så att alla ungdomar kunde flyga hela vägen till Etiopien för att överräcka lådor med 

skolmaterial. Man tog bilder av de vita ungdomarna lekandes med oförstående halvnakna 

svarta skolbarn, och åkte hem stolt och präktig. Skolprojekt om globalt ansvar hurrahej, 

vips så fick alla ungdomar en middagshistoria som räcker livet ut. 

Jag vet inte vilket som är värre; den uppenbara orättvisan eller gruppens 

oförmåga att förhålla sig till den med ödmjukhet och respekt. Globalt ansvar har blivit ett 

”brand” man klär sig i för att skyla över det dåliga samvetet över att man har det bättre än 

större delen av jordens 6,7 miljarder människor. Googla Globalt ansvar och de tio första 

sidorna länkar dig till multinationella och svenska företag som omnämner globalt ansvar på 

sina hemsidor. 

Det är ju naturligtvis positivt att det blivit trendigt att förbättra världen, även om 

man kan diskutera huruvida renandet av våra samveten med plåster är den rätta vägen 

att gå. Men visst kräver vi det, hur ska vi annars kunna fortsätta köpa kläder på H&M och 

möbler på Ikea utan att skämmas? Katalogen är tryckt på miljövänligt papper, de har en 

t-skjorta av organisk bomull i sin kollektion, tio cent av 40 euros-byrån går till att rena vatten 

och det är ju BRA, så vi köper konceptet. 

Och så rullar det på. Finanskris, matkris, klimatkris, skuldkris, människorättskris. 

Tidningarna smäller upp den ena krisrubriken efter den andra och politiker och beslutfattare 

världen över vänder kappan efter nyhetsvindarna. Människorna blir fler och fler och klyftan 

mellan rik och fattig fortsätter att öka. Djur- och växtarter utrotas och biodiversiteten 

minskar. Informationen om vart vår värld är på väg är lättillgänglig men ändå lever de flesta 

av oss vidare som om vi inte hade någon aning om hur orättvis fördelningen av jordens 

resurser är. Vi ojar oss, fiser lite grann, stänger av TV:n och går och lagar mat. 

Men det håller inte. Den 23 september detta år hade mänskligheten konsumerat 

det världen producerar under ett år, räknat från den första januari. Dagen då vår konsumtion 

överskrider världens kapacitet inträffar tidigare och tidigare varje år. Om alla levde som 

Matti Meikäläinen skulle det i dag behövas fyra jordklot för att få resurserna att räcka 

4 • OrDFöraNDEs kOLUmN 

till alla. Alternativ? Göra det vi vet vi borde, och enligt bästa förmåga satsa på hållbara 

lösningar. Inte svårare än så? Faktum är att jag tycker att det är ganska svårt. Vi skulle mer 

än väl klara ekonomin även om vi bara köpte rättvist producerade produkter. Vi skulle rent 

av klara oss utan de flesta produkter vi envisas med att köpa. Det vet du lika väl som din 

granne. Men det tycks krävas en närapå religiös övertygelse för att bryta beteendemönstren 

som likt barnbidraget ges till barnet som växer upp i det slitåslängsamhälle som 

föräldragenerationen så fint berett. 

Det globala ansvaret konkurrerar ständigt med individualismen, som med sin 

populärmedvetenhet har fått en hel del anhängare på sitt lag. Det går upp för mig att det 

som saknas mest av allt är en mer opartisk och blygsam attityd till världen, en attityd 

som erkänner att det finns en mycket starkare kraft som inte kan reduceras eller förstås. 

Jag hävdar att det som är ”rätt” och ”fel” inte automatiskt kan placeras i ett diagram för 

mänsklig lycka och uppfyllelse. Allt handlar inte om oss, hur svårt det än är att begripa. 

Den individualistiska och människocentrerade världsbilden är inte nödvändigtvis 

given utan beror snarare på kultur, språk, vanor och beteendemönster. Denna slutsats 

drar jag ur insikten att vissa språk helt saknar individbegreppet och att man i vissa kulturer 

villigt ställer sig underst i naturens rangordning. Att se sig själv som en liten, liten del av det 

stora världspusslet där allt hänger samman är ett synsätt som kan tränas och läras in. Det 

här kommer knappast som någon nyhet. Respekt och uppskattning för kulturell diversitet 

måste kultiveras genom kunskap och dialog, likaså förmågan att förstå konsekvenserna av 

sina handlingar ur ett globalt perspektiv och i relation till andra varelser och fenomen. Jag 

drömmer om den dag då skolan inser sin roll i skapandet av en bättre värld genom att ta 

sitt ansvar i fostrandet till globalt ansvar. 

Till dess kan vi göra vårt, lägga på oss Globalt ansvar-brillorna och chockas av 

tidningarnas, vännernas och medias subjektiva världsbild. Att göra tvärtom är inte konstigt, 

utan snarare upplysande. För en annan värld är faktiskt möjlig. 

hEy mEDLEm! 

tEXt: Emma hOVI 

Efter ett telefonsamtal fick vi veta att Caroline Hall går i en klass med roliga människor 

och har koll på alternativa julklappar. 

Förra hey medlem Jens vill fråga dig vad du gör då ingen ser? 

Oj, sjunger! Fast det gör jag ju också när andra ser. 

ah, vi har en näktergal på tråden. Nåmen, vad är bra i just din skola? 

Det går roliga människor i min klass, dessutom får man syssla med mycket praktiska saker. 

är du slösare eller snåljåp? 

Slösare! 

Jasså. tror du på övernaturliga fenomen? 

Ja, det gör jag nog. Det kan finnas andar och sånt tror jag. 

spännande! Visste du att du kan ge bort en get i julklapp via kyrkans utlandshjälp? 

Det visste jag! 

Vad önskar du dig i julklapp? 

Pengar behöver man ju alltid. Men ja, faktiskt önskar jag mig ett stativ till min kamera. 

mEDVErkaNDE 

I ELEVbLaDEt 6/08 

ELINa aNDErssON 

Elina är en 20-årig 

helsingforsbo. Hon studerar 

journalistik för andra året 

men har ännu inte klart för sig 

vad hon ska bli när hon blir 

stor. Elina slösar alldeles för 

mycket pengar på kläder och 

lyssnar fortfarande på 80- och 

90-tals musik. Främst är Elina 

intresserad av olika folk och 

kulturer världen över. 

Namn: caroline hall // ålder: 20 // skola: svenska 

yrkesinstitutet, bildartesan // medlem i Fss sedan: 

högstadiet 

Det sägs att julen är en enda stor konsumtionsfest. håller du med? 

Lite grann, det blir väldigt koncentrerat till ett enda tillfälle. 

Exakt. Föredrar du film eller litteratur? 

Film. 

borde alla världens medborgare ha fått rösta i presidentvalet i Usa? 

Det tycker jag kanske inte. Nä. 

Intressant. skulle du kunna tänka dig att äta vegetarisk skolmat tre gånger i veckan? 

Javisst, någon dag i veckan. Jag tycker om viss vegetarisk mat. 

Jaha caroline, vad betyder globalt ansvar? 

Det innebär att man tänker på miljön och andra människor i allt man gör. 

respekt och systerskap! Vad vill du fråga nästa hey medlem? 

Vem är din största förebild? 

knivigt, knivigt. tack för din kreativitet och tid säger vi! Och en riktigt god jul. 

sara hOVI 

Sara Hovi är FSS:s vice 

ordförande, och kommer 

från Vasa. Sara är besatt av 

att blåsa tuggummibubblor, 

hon kämpar mot sina i-landsproblem 

och spenderar 

samtidigt för mycket pengar 

på tidningar. Sara blir glad då 

någon doftar gott, och hon har 

just börjat spela i en orkester. 

chrIstOFFEr GröhN 

Christoffer, som också 

kallas Toffe, studerar 

journalistik och skriver 

noveller på uppmaning. För 

att få igång skrivprocessen 

drack han öl och lyssnade 

på Eva Dahlgren. 

5 • hEy mEDLEm!

taNtEr Och 

mEDmäNskLIGhEt 


Min mormor bor på femte våningen i ett höghus som doftar gammalt 

trä. Utsikten från fönstret begränsar sig till en hundpark, ett kyrktorn och 

hamnen där passagerarfartygen lägger till. Går man ut på balkongen ser man 

dessutom ett skrangligt plåtgarage som inte fyller annat än en funktion – 

lekplats för husets sjuåriga pojkar. 

Lekplats är i denna kontext milt uttryckt, snarare kunde man tala 

om slagfält! Ungarna skuttar omkring som tokiga på plåttaket med kulsprutor 

i händerna varje förmiddag. De tar paus vid middagstid och så återvänder de 

till barrikaderna igen och härjar tills energin tar slut. Mormor påstår att de inte 

för mycket väsen, hon störs inte av krigsrop och dödstjut. Däremot oroar hon 

sig för att det ruttna plåttaket vilken sekund som helst ska ge vika och klippa 

av ben och armar på krigshjältarna. Plåtkanter är fruktansvärt vassa, det vet 

alla som någon gång har öppnat en konservburk. Så går ångestfyllda mormor 

ut på balkongen och hojtar till pojkarna att hoppa ner från det oberäkneliga 

taket och fortsätt kriget på annat håll där det inte finns en risk att skära sig på 

knivskarp plåt. Hon kan inte riktigt urskilja svaret som kommer fem våningar 

ner, men hon kan ana sig till det när en liten plastkula kommer vinande förbi 

örat. Hon har sparat kulan och visar den för mig när jag kommer på besök. 

Jag hävdar att ovanstående incident speglar en samhällsattityd 

som inte är särskilt sund. Det kallas individualism. Att visa medmänsklighet 

gentemot och omsorg om andra är inte nödvändigtvis uppskattat i ett klimat 

där vi så gärna vill tro att vi kan stå på egna ben utan stöd av någon annan. 

Också sjuåringar tycks ha förstått tankesättet. En gammal tant som står och 

ropar från balkongen kan rimligtvis inte ha någon annan avsikt än att vara 

elak. Det hela är ju absurt – hur ska vi kunna ta hand om varandra om vi inte 

är beredda att tro på att alla kan visa medmänsklighet? Mormor har inte sett 

till pojkarna på länge och plastkulan har hon slängt bort. Förhoppningsvis 

kommer plåtskjulet inte att stå kvar särskilt länge. Än mer hoppas jag ändå 

att pojkarna leker någonting annat än krig och att rekvisitan är något annat än 

kulsprutor. 

NIO bILDEr 

bILDEr: hELEN kOrpak (600X450.bLOGspOt.cOm) 

6 • kOLUmN 7 • NIO bILDEr

aLtErNatIVa 

JULkLappar 

tEXt: sOFIa mattJUs bILDEr: aNttON NUOtIO 

alternativ 1: 

Vad: Ett loppispresentkort. 

För vem: Till vännen som skulle vilja 

konsumera mindre, men som dessvärre är 

en obotlig shoppaholic. 

Varför: I dessa tider, när miljömedvetenhet 

och recycling är modeorden nummer ett 

och två, så är (och borde) loppisbutiken 

vara ditt och dina vänners alternativ 

nummer ett! Lämna dina gamla kläder vid 

loppiset när du har tröttnat på dem och 

inhandla nya istället! 

GraNDILEmmat 

När julafton sedan anländer brukar de 

flesta ha köpt, huggit eller stulit en grön 

prydnad som får stå och barra i husets 

centrum (eller damma om man använder 

sig av plastvarianten). Föräldrarna 

envisas med att det varje år ska vara 

röda, och endast röda, julgransbollar. 

Traditionen har helt enkelt inget rum för 

alternativa lösningar. Men skam den som 

ger sig! FSS presenterar alternativ till 

det traditionella julpyntet. 

När du läser detta är det skrämmande nära till årets 

höjdpunkt, nämligen julafton. men lika mycket glädje 

som denna högtid kan frambringa kan den också orsaka 

sådan vånda och stress att provveckorna kan verka rent 

av ljuvliga i jämförelse. Det främsta stressmomentet 

8 • aLtErNatIVa JULkLappar 

alternativ 3: 

Vad: Baddräkt eller simbyxor. 

För vem: Till din bekant som borde kunna 

simma bättre. 

Varför: Bara det att få ett badplagg mitt i 

vintern är rätt alternativt och oväntat. Men 

har du någon i din bekantskapskrets som 

av någon anledning inte är så bra på denna 

livsviktiga aktivitet så är det dags att köpa 

henne eller honom ett badplagg och ett 

presentkort till närmsta simskola. Det blir en 

uppmuntrande knuff för dem att faktiskt lära 

sig hund- och bröstsimmet. 

rosetter: 

Här får du användning för alla band, snören 

och rep som ligger och skräpar i huset 

– istället för de traditionella bollarna är 

rosetterna ett trevligt alternativ till julgranens 

främsta pynt! 

alternativ 2: 

Vad: Klippbok. 

För vem: För din glömska morfar eller farfar 

Varför: En klippbok kräver lite mera 

planering än andra presenter men kommer 

garanterat bli en uppskattad julklapp. Här 

kan du klistra in tidningsklipp från det 

gånga året och limma in pinsamma, roliga 

och vackra foton. Det är ett bra sätt att 

både för dig och din vän att minnas alla 

trevliga stunder eller de pinsamma stunder 

som du redan lyckats förtränga. 

Fjäderboan: 

Glitter i all ära, men det är inget som slår en 

riktig härlig fjäderboa. Precis som julglittret 

finns den i regnbågens alla färger, så det är 

bara att välja och vraka! 

enligt flera helt ovetenskapliga undersökningar lär vara 

skaffandet av julklappar. bara det faktum att handeln 

nuförtiden redan kan börja i september ger till och med 

de mest inbitna julfirare migränsymptom. men det finns 

andra problem. Förutom att människor anser sig ha för 

alternativ 4: 

Vad: En pokal. 

För vem: Till någon som förtjänar det. 

Varför: När någon nämner ordet “hjälte” 

tänker väl de flesta av oss på Batman 

eller Stålmannen. Men sanningen är ju 

att de flesta hjältar finns mitt ibland oss. 

Det kan kusin som hjälpte dig med ett 

skolarbete eller din granne som var med 

när ni renoverade huset. En pokal blir en fin 

symbol över just din vardagshjältes gärning 

och garanterat en uppskattad sådan! 

Glödlampor: 

För att det inte skall bli alltför mörkt under 

årets största men samtidigt mörkaste 

högtid är det bra att ha ett alternativ 

till julgransljusen. Också discolampor 

rekommenderas! 

många personer de “måste” handla klappar åt, så lär det 

främsta problemet vara idétorka. Vad i hela världen skall 

man köpa till vänner, mormödrar, farbröder och katter 

som redan har allt? Lugn bara. Fss finns här för din 

julstressade själ. 

räDDa VärLDEN 

VIa DIN DatOr 

tEXt: JEssIca sUNI 

Världen ter sig ibland som en tröstlös plats. Krig, 

klimatförändring, fattigdom och katastrofer fyller 

nyheterna. Därför är pelastamaailma.fi (Rädda världen) 

en välkommen nyhet för alla som känner sig maktlösa 

inför globala problem. Världen kan räddas i små bitar 

lyder mottot för sajten. 

Man behöver inte rädda hela världen, åtminstone inte 

ensam och inte på en gång. Det är budskapet bakom den 

interaktiva världsförbättringstjänsten pelastamaailma. 

fi. Precis som många andra sociala nätsamfund erbjuder 

sajten användarna möjligheten att delta i och starta egna 

små projekt för en bättre värld. Men till skillnad från till 

exempel Facebook är det här också sidans huvudsakliga 

funktion. 

– Vi ville skapa ett forum där användarna 

själva kommer åt att påverka och kan utveckla 

påverkningsmöjligheterna. Något liknande fanns inte 

från tidigare inom referensramen för föreningsfältet, 

säger Lauri Soini som är webbproducent för Kyrkans 

Utlandshjälp. 

Pelastamaailma.fi öppnades i oktober och har 

under sin första månad hunnit samla över 400 användare. 

Tjänsten är avsedd för både privatpersoner och föreningar. 

En av målsättningarna med den är att väcka diskussion om 

olika ämnen som berör till exempel miljöfrågor, mänskliga 

rättigheter, solidaritet, fred och djurens rättigheter. 

– Det här är ett bra sätt att få fram sina egna 

synpunkter och göra en insats. tröskeln att delta är låg 

och man kommer i kontakt med andra som tycker lika. 

man kan också få nya idéer och tjänsten kan hjälpa en 

att hitta sitt eget sätt att påverka, säger Lauri Soini. 

Tjänsten upprätthålls av Kyrkans Utlandshjälp. 

Nio andra organisationer har också medverkat i 

planeringen, bland annat Amnesty, Greenpeace, Finlands 

FN-förbund och Servicecentralen för utvecklingssamarbete 

Kepa. 

måNGa bäckar små... 

Även om sajten grundats på intiativ av olika föreningar 

domineras pelastamaailma.fi av grupper som startats 

av privatpersoner. Att delta är mycket enkelt. Efter att 

man registrerat sig som användare kan man gå med i 

räddningsuppdrag som någon annan hittat på eller grunda 

ett helt eget uppdrag som andra kan delta i. 

Man behöver inte vara med om allting eller ta sig 

an uppgifter som verkar övermäktiga. I presentationstexten 

för sajten står det att du kan rädda just den bit av världen 

du själv vill genom pelastamaailma.fi: Stora saker består av 

små saker. 

– som målgrupp har vi personer som redan 

är intresserade av den här tematiken, men vi har inte 

sett något behov av att begränsa tjänsten till en viss 

åldergrupp. Vår vision är att utvidga det till en tjänst för 

hela folket, säger Lauri Soini. 

Några av de mest populära projekten är 

”Fillarna ut ur skåpet”, ”Överväg varje inköp” och ”Fler 

rättvisa kommuner i Finland”, som alla har samlat över 50 

medlemmar var. Poängen med tjänsten är ändå inte att 

tävla om hur många användare man lyckas skrapa ihop. 

Lauri Soini ser diversiteten av grupper och medlemmar som 

en positiv sak. 

– Ett av våra mål är att erbjuda sådana 

personer som vi inte når på traditionella vägar en 

möjlighet att delta. Det finns en uppsjö av olika grupper 

att välja mellan och det är inte bara föreningar som 

bildat dem, säger han. 

För tillfället är pelastamaailma.fi en helt 

finskspråkig tjänst men instruktioner på svenska kommer 

senast vid årsskiftet då sajten annars också uppdateras. 

Redan nu är det möjligt att grunda grupper på svenska. 

– Vi har tänkt satsa på unga och vi vill också få 

med svenskspråkiga världsförbättrare. Goda idéer om 

hur man kan förbättra världen behövs alltid! säger Lauri 

Soini. 

EN NyttIG tIDstJUV 

tEXt: JEssIca sUNI bILD: aNttON NUOtIO 

Det är roligt att surfa omkring på ett webbforum där alla vill dra sitt strå till stacken för en bättre värld. Men det har sina 

faror. Man loggar in sig för att bekanta sig med tjänsten och kolla lite vad andra har hittat på. Innan man vet ordet av har en 

timme förflutit och man har blivit medlem i femton olika grupper samt grundat några egna. 

Under dagens lopp hittar man sig själv på sidan oftare än man planerat. Med jämna mellanrum måste man ta och checka 

hur många som hakat på ens förslag. När man borde arbeta med något helt annat får man fast sig för att sitta och fundera 

ut formuleringar för ett nytt räddningsuppdrag: ”Vilket låter bättre: Etiskt resande eller Ekologiskt resande...?” 

Att rädda världen är en tidsdryg uppgift. Det kommer man inte ifrån. Men det finns ju sämre saker man kunde sysselsätta 

sig med. 

I slutet av 90-talet utgjorde surfning på porrsidor en femtedel av all nätanvänding. På bara tio år har snusksurfandet förlorat 

ordentligt med mark till sociala nätverk. Idén med nätsamfunden är sympatisk, men i längden blir det lite monotont med alla 

mer eller mindre roliga tester, spel och gåvor som man kan spamma sina vänner med. 

Här kommer nätverk som pelastamaailma.fi in i bilden. Man behöver inte välja bara det ena eller det andra, utan de går bra 

att kombinera. Varje räddningsuppdrag innehåller en länk genom vilken man med några musklick kan sprida budskapet om 

uppdraget på Facebook. Vem har sagt att världsförbättring måste vara tråkigt? 

9 • räDDa VärLDEN

Förbättra 

VärLDEN 

(NästaN) 

GratIs! 

tEXtEr aV haNNa backmaN, Emma hOVI, aLINa böLING Och sara hOVI 

Drygt 1,4 miljarder människor lever i fattigdom. Klimatförändringarna orsakade av människan ökar 

stadigt och sätter såväl biodiversiteten som människoliv på spel. De globala problemen i världen är 

många, och det kan kännas frustrerande att de sju rikaste personerna i världen med sina tillgångar 

kunde utrota världens fattigdom medan man själv, med sina drömmar, ideal och sina 57 euro på 

kontot, inte kan göra så mycket. Men även om en person inte kan rädda hela världen så kan var 

och en av oss göra en liten skillnad. Därför listar Elevbladet några tips på hur just du kan ta det 

globala i beaktande i din vardag. 

åtErUpptäck LUNchbOXEN! 

Ibland går hela dagen utan att man kan äta hemlagad mat eller fylla magen med något 

ur kylskåpet. Sådana dagar är det lätt hänt att man spenderar dyra pengar på snabbmat, 

mellanmål från någon kiosk eller varför inte ett restaurangmål. Det är ofta väldigt dyrt att äta 

mat som någon annan lagat, och man bidrar ofta till onödigt slöseri i och med att snabboch 

kioskmat ofta serveras i engångsförpackningar. 

Därutöver är det svårt att kontrollera om maten är närproducerad, ekologisk eller 

rättvist tillverkad. 

Lösningen på dina och omvärldens problem heter Planering. Ska du resa 

någonstans? Kommer du att vara borta hemifrån i flera timmar? Packa med dig en 

vattenflaska, en lunchbox eller ett mellanmål hemifrån! 

FöräLska DIG I DINa GamLa, trasIGa JEaNs! 

Jeans har länge varit det obligatoriska basplagget och att köpa nya jeans är något man 

satsar både tid och pengar på. Mycket tid och pengar – att hitta passande jeans är 

tidskrävande och så kostar de lika mycket som halva hyran. 

Men visste du att jeansen ur miljöhänsynsperspektiv det giftigaste plagget du kan 

köpa? Ett par jeans kräver mycket bomull, som är en otroligt törstig växt. För att tillverka 

ett par jeans krävs 6600 liter vatten och vanligtvis används fler än hundra kemikalier under 

odlingen. På så sätt bidrar jeansodlingen till att torrlägga floder, förgifta vattendrag och 

försämra levnadsförhållandena för växter, djur och människor i lokalmiljön. 

Så nu finns det ingen orsak att genomlida ytterligare ett tidsdrygt och kostsamt 

jeansköp! Gräv fram dina eller någon kompis gamla, utslitna och uppmjukade jeans och ge 

dem än chans till. 

ät GratIs! 

Köttindustrin står för 18 procent av Europas växthusgasutsläpp och hälften av USA:s 

vattenkonsumtion. Bland annat därför väljer en del personer att anpassa sina principer för 

att bli freganer, som härrör från engelskans free och vegan. 

Att vara fregan innebär att man ibland äter animaliska produkter om de erbjuds 

gratis. Det finns mycket mat som är dugligt att äta men som ändå slängs bort. Utanför 

stora matkedjor kan man hitta lådor med ätbar mat vars utgångsdatum passerat dagen 

innan. Också bakgården till restauranger och andra matserveringsställen kan vara riktiga 

guldgruvor. 

Den finkänsliga freganen äter inte öppnade förpackningar, men så länge man vet 

vad man gör behöver det inte innebära någon hälsorisk att plocka åt sig också löst liggande 

mat. Nyckeln ligger i att inte äta sådan mat som man inte kan avgöra när den blivit gammal. 

En annan tumregel är att produkter som vanligtvis är hårda har blivit dåliga när de är mjuka 

och tvärtom. 

Även om du inte gillar sopdykning kan du göra mycket för att äta billigare 

och samtidigt spara på jordens resurser. Ett tips för den som bor ensam är att hitta en 

middagskompis. Bjud din vän på mat ikväll så kanske du blir bjuden på mat imorgon! 

skONa pLåNbOkEN mED yLLEtröJOr! 

När det blir höst, ruggigt och kallt är en vanlig reaktion att vrida upp temperaturen inomhus 

för att undvika att känna av kylan utomhus. En högre temperatur inomhus kan bli dyrt i 

längden – det bidrar till ökad energianvändning och därmed till slöseri av jordens resurser. 

Och elektricitet. 

Istället för att vrida upp värmen så fort temperaturen sjunker under nollsträcket 

kan du sänka temperaturen redan i oktober och vänja dig vid lite kyligare temperaturer. Blir 

du sjuk och förkyld kan du trösta dig med att det tar ett tag för din kropp att vänja sig vid 

förändringar men att det i slutändan leder till bättre immunförsvar. 

Hemstickade sockor och mönstrade halsdukar är alltid rätt och inget går upp 

emot värmande stearinljus och ljuslyktor en regnruskig höstkväll! 

skaFFa DIG EN VäN! 

På ålderns höst kan vardagen kännas ensam och tom, speciellt för de som inte längre har 

nära och kära kvar i livet. Men att gå ut och roa sig eller knyta nya vänskapsband är inte lätt 

för en person som har svårt för att röra sig självständigt eller som inte har så mycket ork. 

Röda Korset, diakoniarbetare, vänstugor och andra sammanslutningar 

gör vardagen ljusare för dem som är ensamma genom att arrangera olika slag av 

vänverksamhet. 

Genom att ansluta sig till ett sådant samarbetsprojekt kan man få en god vän och 

bli många erfarenheter rikare samtidigt som man gör en annan människa glad. Och om det 

inte finns något liknande projekt på din hemort kan du gå till ett närliggande åldringshem 

och knacka på! 

räDDa markEN! 

Det är enkelt. Släng inte skräp på marken och plocka upp om du ser ett! 

GE EN bLODIG GåVa! 

Varje år behöver cirka 50 000 patienter i Finland något slags blodpreparat, men att dessa 

patienter ska få blodpreparatet de behöver hänger helt och hållet på att frivilliga människor 

donerar av sitt eget blod. För att sjukvården vi har ska fungera är blodgivningen nödvändig, 

viktigt är dessutom det att det finns tillräckligt med blod från alla blodgrupper. 

I Finland är det Röda Korsets blodtjänst som har hand om blodgivningen. 

Blodtjänstbyråer finns faktiskt bara på 16 orter i Finland, men det finns också en så 

kallad mobil blodtjänst som reser runt och organiserar massblodgivningar på orter där en 

blodtjänsbyrå inte finns. 

Regler för vem som får donera blod är ganska strikta, både för att skydda 

mottagarens och givarens hälsa. Blodgivaren måste vara minst 18 och högst 66 år, väga 

minst 50 kg, vara frisk, ha ett tillräckligt hemoglobinvärde och så vidare. När man kommer 

till blodtjänsten fyller man först av allt i en hälsodeklaration,och går sedan genom den 

tillsammans med någon från blodtjänstens personal som avgör om man får ge blod. Att ge 

blod är ingen lång procedur, själva blodgivningen går på ungefär tio minuter och allt som 

allt tar hela besöket till blodtjänsten mellan en halv och en timme. 

Men det finns inget skäl att stressa igenom blodgivningsproceduren – fast man 

endast donerar 450 milliliter blod, alltså cirka 10 procent av den totala blodmängden, ska 

man ta det lungt resten av dagen och dricka mer än vanligt så att kroppen kan återhämta 

sig. 

Fast antalet blodgivare hittills har räckt till i Finland behövs hela tiden nya 

blodgivare. Att ge blod är ett enkelt sätt att göra en liten god gärning. Vill du veta mer om 

blodgivning? Sök dig då till webbsidan www.veripalvelu.fi. 

skäNk EN GEt tILL EN bEhöVaNDE! 

Det påstås att julen är en enda stor konsumtionsfest. Varuhus smockfulla med svettiga 

nervvrak, samveten som trasas sönder av vetskapen om att den väluttänkta, personliga 

julklappen högst antagligen inte finns bland bråtet på hyllorna och att man hursomhelst 

kommer att hetsköpa en intetsägande prydnad eller köksmaskin. 

Här kommer Kyrkans Utlandshjälp in i bilden som allas vår räddare, inte bara 

för i-landsinvånarna med för mycket pengar – också för invånare i länder vars årliga BNP 

knappt motsvarar omsättningen för den årliga julkommersen i Finland. 

På toisenlainenlahja.fi, Kyrkans Utlandshjälp, kan du skänka bort allt från plantor, 

höns, brunnar och yrken till människor i u-länderna för dina vänners räkning. Det billigaste 

alternativet är att ge bort en skoldräkt för fem euro, är din prisklass en helt annan kan du 

skänka ett helt klassrum till barnen i en by för 3900 euro! Projektet Annorlunda Gåva är 

långt ifrån ett hafsverk; Kyrkans Utlandshjälp lovar att produkterna inhandlas lokalt för att 

undvika långa transporter. Utöver själva produkten får människorna utbildning i anknytning 

till gåvan. Skänker du bort en get skänker du samtidigt bort utbildning i hur man sköter en 

get och dess killingar samt hur man bäst tar getspillning tillvara. 

Hela proceduren lyckas smidigt via hemsidan – rättfärdigad online shopping. När 

du handlat klart får du ett vykort som berättar om gåvan du köpt och hur du genom den 

delat med dig till människor i u-länder. Detta blir den fysiska presenten till din vän! 

Knyt en stor rosett runt kortet, lägg i säcken och känn givmildhetens sanna 

glädje. 

räDDa LUFtEN! 

Utan växterna och deras fotosyntes skulle vi inte kunna leva, springa, kyssas eller dansa. 

Skogar och träddungar tas ofta för givet men faktum är att varje människa för att motverka 

skogsnedhuggningen borde plantera sju träd om året. 

Om du har extra plats på din bakgård, alternativt bor nära något grönområde är 

det plättlätt att så ett litet frö. Det tar lång tid för en trädplanta att utvecklas till ett träd, men 

du kan ju alltid låta skötseln gå i arv åt ett lillesyskon eller en grannunge! 

11 • räDDa VärLDEN

GLObaL sOLIDarIty 2008: 

VI Gör aNspråk på 

VärLDsOrDNINGEN! 

tEXt Och bILDEr: Emma hOVI 

För att börja med slutet vill jag utmana er! Lova mig 

att ni aldrig vaknar upp och inbillar er att någon annan 

ska lösa era problem. Lova mig att ni aldrig vaknar 

upp i tron om att någon annan ska göra er röst hörd; 

att någon annan ska bereda väg för er revolution. Det 

här är vad jag, tillsammans med åttio unga människor, 

lovade Gustav Fridolin när Globsol 2008 led mot sitt slut. 

Glosbol, Global Solidarity, är en konferens som varje höst 

sedan 2005 samlat unga människor från de nordiska 

länderna kring samma bord i kulturcentret Hanaholmen 

i Esbo. Konferensen zoomar in specifika teman och 

sakfrågor varje år, vilket gör deltagarskaran mycket brokig. 

Där möjliggörs tanke- och erfarenhetsutbyte över såväl 

språkliga som värderingsmässiga gränser. Konferensen 

kan ses som ett forum för organisationsaktivister med 

expertkunskap inom sitt samhällsområde, men vem som 

helst som är ung och intresserad får delta. 

Höstens konferens ägde rum 10-12 oktober. I 

fokus stod demografiförändring, mental hälsa och unga 

människors deltagande i demokratiska processer. Ämnena 

kan verka något diffusa, men de konkretiserades till slut till 

något som kallas problemlösning. Det är ett problem att den 

hysteriska urbaniseringen i de nordiska länderna avbefolkar 

landsbygden, det är ett problem att det i dagens samhälle 

råder ett klimat som stämplar mentala problem som 

pinsamma och onaturliga och det är ett problem att unga 

människor allt som oftast lämnas utanför demokratin. Detta 

12 • GLObaL sOLIDarIty 

är exakt vad vi sysslade med under helgen; att upptäcka 

och definiera problem - och hitta lösningar. 

Arbetet genomfördes i workshops varvat med 

föreläsningar och diskussioner. Evenemanget var verkligen 

professionellt ordnat. Hanaholmen gästades under helgen 

av FN-forskare, framstående läkare, författare och tidigare 

riksdagsmän som delade med sig av sina historier och gav 

oss kött på benen. Arbetstakten var definitivt snabb. Tiden 

ville inte räcka till för det kryllade av nya bekantskaper att 

stifta och en hel massa intryck och information att smälta. 

Helst skulle man vara överallt, hela tiden. Det var ett under 

att vi hann med firandet av två vernissager som Levande 

bibliotek och buffémottagning på Svenska ambassaden i 

Helsingfors! 

Målet var att under helgen var att ta i tu med de 

problem som vi definierade precis i den stund när vi fann en 

lösning. Det resulterade i att vi skissade upp projektplaner, 

skrev brev, kopierades upp flyers, repade forumteater och 

tecknade stickers. Vi skapade Facebookgrupper, sjöng 

och skrev mejl. Det är otroligt hur tidspress kan ge näring 

åt kreativiteten! På söndagen presenterade vi resultaten av 

workshoparbetet. 

En stor del av diskussionen fokuserade på 

skola och utbildning, speciellt i fråga om mental hälsa 

och demokratifostran. Det bekräftades än en gång att 

skolan så ofta spelar huvudrollen, oberoende av vilka 

samhällsfenomen det handlar om. Att upptäcka att så 

många av deltagarnas tankar gick i precis samma banor när 

det kommer till utbildning var helt fantastiskt. För visst är 

det så att ett samhällsengagemang inte kan schemaläggas, 

att en elevkårsstyrelse utan reell makt passiviseras, att 

skolan ska erbjuda professionella stödpersoner och att hela 

skolans verksamhetskultur skall genomsyras av solidaritet 

och demokrati. 

För att avsluta med början vill jag poängtera 

något annat alldeles fantastiskt. Gustav Fridolin, journalist 

för Sveriges TV4 Kalla Fakta, författare och före detta 

riksdagsman fungerade som ledare för workshopen som 

arbetade med unga och demokrati. I sitt avslutningstal 

sade han så här: ”När någon vuxen nästa gång klappar er 

på huvudet och tycker det är trevligt att få träffa framtiden 

– låt er inte luras! Ni är inte framtiden, ni är precis just idag. 

Alla de problem och fenomen som vi diskuterar är ju inte 

problem och fenomen sen nångång i framtiden, de är ju 

problem och fenomen just precis idag!”. Exakt. 

materialet från Globsol 2008 presenterades i form av en 

resolution under Ungdomens Nordiska råd, som höll 

session på hanaholmen 24-26.10. 

http://globsol.info/svenska/index.html Globsols 

hemsidor 

http://www.joneysworld.com/?cat=10 Jonas Eriksson 

bloggade under Globsol 2008 – checka det! 

http://www.norden.org/unr/sk/index.asp Ungdomens 

Nordiska råd 

rEtrO EbL: 

VaDDå Irc? 

INskrIVEN aV VaLtEr söDErmaN 

Elevbladet har kommit ut sedan 1920 och under dessa år har en hel del artiklar publicerats. Vi på Elevbladet har bestämt oss för att rota i arkiven och kommer nu under läsåret 

att publicera ett urval texter från Elevbladets långa historia. I det andra inslaget av artikelserien bekantar vi oss med en intervju från andra numret av Elevbladen år 1998 

skriven av Carl ”Calle” Haglund och Frans J. Saxén, där de två lustiga gossarna träffar Ted ”Jördis” Urho för att ta reda på vad IRC egentligen är för något. Och då snackar vi 

inte galleriet, utan själva klienten. En fråga som säkert är lika mystisk för många än i dag. 

Irc??? Det låter ju som någon nordirländsk terroristorganisation. Vad tror du Frans? 

- Jag vet inte Calle, kanske vi borde ta reda på det! 

- Ja, det låter ju sympatiskt. 

- Det vore kiva… 

En stund senare träffas de två oinformerade ted ”Jördis” Urho, en Irc:are. 

så Jördis, vad är Irc egentligen? 

VaDDå Irc? – 10 år sENarE 

tEXt: tED UrhO (bIJOU-Jr @ IrcNEt 1996-1999) 

bILD: mathIas LEJONqVIst 

För tio år sedan hade jag en PC med en 15 tum tjock skärm, Windows95 och en 

internetuppkoppling på 33,6 kb/s. Kilobit i sekunden! För att komma åt min mail använde jag ett 

modem som satte telefonen ur spel, och tur var det om man kom genom till internetoperatören 

på femte försöket. I dag har jag bytt ut PC:n mot en Mac, modemet mot bredband, och IRC har 

bytts ut mot Mese och Facebook. Ändå kommer IRC alltid att ha en speciell plats i mitt hjärta: det 

var där man hängde efter skoldagen för att snacka skit och det var där man höll kontakt med sina 

FSS-polare som bodde på andra orter. Och, FFS, IRC-galleria är inte IRC! 

- Internet relay chat. 

alltså??? 

- Man kan chatta i realtid med människor runt om i världen. 

Vad betyder chatta? 

- Prata med folk på nätet. Den är en svengelsk term. 

Det låter relativt komplicerat! 

- Nej, nej! Man bara loggar on! 

Vilket betyder vad på svenska??? 

- Man liksom tar kontakt med sin ISP, d.v.s. internet service provider. 

Varför Irc:ar du? 

- Jag träffar vänner på nätet, emedan jag ej kan träffa dem i verkligheten p.g.a. att de bor 

långt bort. 

är Irc socialt? 

- I och för sig, men man sitter ju egentligen bara framför en dataskärm. 

hur ofta Irc:ar du? 

- Cirka fem gånger i veckan 

anser du dig vara beroende av Irc? 

- Nej inte jag, men bl.a. i USA lär det finnas människor som är det, vilket har orsakat vissa 

problem. 

tycker du att Itc borde illegaliseras, emedan det kan ha skadlig efekt på samhället? 

hör du Frans, är inte det där lite överdrivet 

- Just det! 

Nä ja. Jag skämtar ju bara. 

-Hej, men grabbar nu måste jag fara hem för att IRC:a! Vi ses! 

13 • rEtrO EbL

VärLDskartaN - 

JULaFtON UtaN 

GräNsEr 

I Finland är risgrynsgröt, bastubad, 

släktmiddag, Kalle Anka och Jultomten 

självklara moment i många familjers julfirande. 

Julen firas samtidigt på många 

olika håll i världen. Elevbladet har därför 

frågat ungdomar från olika delar av världen 

hur man firar jul hemma hos dem. 

1. arGENtINa 

Julen inträffar i mitten av sommaren, då det 

är 30 till 35 grader varmt. På julafton samlas 

vi med min pappas släkt, och på nyår 

med min mammas. Man räknar farbröder, 

morbröder, fastrar och mostrar, kusiner 

och deras makar och barn. Vi är aldrig färre 

än 40 personer. Alla dricker och äter för 

mycket av de traditionella efterrätterna och 

dryckerna; claricó (fruktsallad med sött, vitt 

vin), pan dulce (liknar italiensk panettone), 

olika slags turrón (en sötsak gjord av 

honung och jordnöts eller mandelkräm) och 

äppelcider. Vid midnatt kramar och pussar 

alla varandra (det tar mycket länge), det 

skjuts raketer och smällare överallt och 

hundarna skäller på dem över hela staden. 

För vissa är julafton fortfarande en religiös 

högtid men för de flesta är det en stor 

familjehögtid i mitten av sommaren. 

//Mariano 

2. WaLEs 

Den 24 och 25 december firar min familj 

jul. Det är en familjehögtid och min mormor 

kommer och bor hos oss den tiden varje år. 

Den 24 är en dag av förberedelse mer än 

någonting annat, då man gör allting klart 

för firandet dagen därpå. På kvällen varje 

år deltar jag och min familj i nattmässa vid 

vår lokala katolska kyrka. Den 25 börjar 

med utbytandet av gåvor som efterföljs av 

lång lunch med traditionell gås och kalkon. 

Resten av den 25 och påföljande dagar får 

vi besök av släktingar och äter och äter och 

äter. // Alex 

3. EtIOpIEN 

Julen är en stor högtid i Etiopien. Runt 

klockan fem på morgonen går alla till kyrkan 

och återvänder hem klockan nio. Det första 

vi gör efter det är att utföra den etiopiska 

kaffeceremonin och efter det äter vi frukost. 

Men innan det blir vi välsignade av våra 

föräldrar, far- och morföräldrar. Efter det 

samlas alla i byn för att dricka kaffe. När vi 

möts denna dag säger vi ”Melkam ye genne 

beal” vilket betyder God jul! // Bante 

4. UZbEkIstaN 

Det enda vi firar under vinterhalvåret är 

nyårsafton. Vårt traditionella nyår kallas 

Navruz och det firar vi den 21 mars. Då 

samlas vi med familjen, äter en mäktig 

måltid och dricker vin. Vi brukar samtala 

och titta på TV – ganska vanliga grejer. Vid 

midnatt skjuter vi raketer. Det här är nog 

den trevligaste dagen jag har med mina 

föräldrar. // Akmal 

5. pErÚ 

Julaftonen sker på sommaren i Perú. Den 

24 kommer min mamma hem från jobbet 

klockan 12 och resten av dagen är vi latare 

än någon annan dag på året. På kvällen tar 

vi på oss finkläder och åker vi till mormor. 

Min mammas syskon och deras barn är 

där och vi dricker vin och äter tillsammans. 

Mormors hemfyllda kalkon och sötpotatis 

finns alltid på middagsbordet och det är 

alltid en lika stor succé. Vid midnatt går alla 

ut på gården för att titta på fyrverkerierna 

och önska alla grannar God jul. Sedan går 

vi in för att höra på då mormor återberättar 

Jesu födelse. Hon ställer upp små dockor 

som föreställer Maria, de tre vise männen, 

herdarna och så vidare. Den yngsta kusinen 

får alltid lägga Jesusbarnet i krubban. 

Efter detta delar de yngre kusinerna ut 

julklapparna som ligger under julgranen. Det 

är en lång och högst utdragen process… 

När julklapparna är utdelade går jag ut för 

att fira natten med mina vänner. // Andrea 

6. ItaLIEN 

På julafton samlas hela familjen runt bordet 

för att äta. Vi äter en massa olika rätter som 

min mamma förberett. På kvällen spelar vi 

traditionella sällskapsspel som exempelvis 

Tombola (ett slags bingo) och vid midnatt 

går alla katoliker till kyrkan för att delta i 

gudstjänsten. Den 25 och 26 träffar man 

släkt och familj, äter lunch tillsammans som 

består av liknande rätter som på julafton. 

Under dessa dagar kan man i staden titta 

på föreställningar av julevangeliet, lyssna på 

musik på gatorna och betrakta ljusshower. 

Det är en magisk atmosfär i luften. Olika 

välgörenhetsevenemang pågår som samlar 

in pengar för humanitära projekt eller för att 

ge julmat åt fattiga. Julen är en väldigt glad 

högtid för de flesta, men ju äldre jag blir 

desto sorgligare tycker jag att det är. Vi äter 

på tok för mycket, den katolska innebörden 

har glömts bort och hela högtiden kretsar 

kring konsumtion. // Salvatore 

7. JapaN 

Den 24 december firar man jul i Japan. 

Få japaner är kristna så julafton är främst 

en kul grej innan nyårsafton, som är en 

betydligt större högtid för oss. De flesta 

familjer köper julkaka och köper presenter. 

En del har till och med en julgran, i plast 

naturligtvis. När jag firade jul hos min 

kompis i Tjeckien blev jag överraskad över 

att de hade riktiga träd och att de träffar 

sina släktingar flera dagar i rad, för det gör 

inte vi. // Yukiko 

8. NOrGE 

På morgonen den 24 ser jag och min syster 

på Tre Nøtter til Askepott och Reisen til 

julestjernen och så äter vi pepparkakor och 

mandariner till frukost. Innan lunch kommer 

nissen (tomten) på besök i grannskapet och 

ger godispåsar till alla barn och alla är söta 

och sjunger. Tillsammans med hela familjen 

(morbröder, farbröder, mostrar, fastrar, 

kusiner etc.) äter vi risgrynsgröt med knapp 

i till lunch, för min kusin är allergisk mot 

mandel. Vinnaren får en marsipangris (det är 

helt ok, för hon som är allergisk hittar aldrig 

knappen ändå) och på eftermiddagen går vi 

i kyrkan. Sen är det stor julmiddag hemma 

med mormor, morfar och familjen och helt 

till slut är det kaffe och julklappsutdelning. 

Åå, jeg gleder meg til jul! // Elisabeth

på mENyN 

VEGEtarIsk LasaGNE 

Ugnsrätter är inte bara väldigt lätta 

att laga, de mättar dessutom magen 

på ett alldeles unikt sätt. Såhär innan 

julskinkar dimper ner på bordet tipsar 

FSS-förbundsstyrelsemedlemmen 

Tiia-Marie Sundberg om en smarrig 

vegetarisk lasagne som är lika god 

som den är lätt att laga! 

EbL tIpsar: 

Klipp ut receptet och skicka det som 

julkortsbilaga till någon du tycker extra 

mycket om! 

6 pOrtIONEr 

Grönsakssås: 

250g lasagneplattor 

2 msk olja 

4 vitlöksklyftor 

3 morötter 

1 liten zucchini 

1 röd paprika 

1 burk tomatkross 

2dl vatten 

1 grönsaksbuljong 

1 msk honung 

2 tsk oregano 

½ tsk svartpeppar 

aningen cayennepeppar 

2-3 msk sojasås 

Ostsås: 

1-2 burkar grynost 

1 burk (2 dl) crème 

fraiche 

1 ägg 

1 msk citronpeppar 

1 ½ tsk örtsalt 

100g riven ost 

1. börja med grönsakssåsen. tvätta och ansa 

grönsakerna, skär dem sedan i små tärningar. 

Finfördela löken. Värm oljan i en stekpanna och fräs 

grönsakerna i den. tillsätt tomatkross, vatten samt 

kryddor. Låt såsen småkoka på låg värme i ca tio 

minuter. 

2. rör ihop ostsåsen genom att blanda grynost med 

crème fraiche, ägg och kryddor. 

3. täck bottnet av en smord ugnsform, med ett tunt 

lager grönsakssås. bred ut en aning ostsås. placera 

lasagneplattor så att hela ytan täcks. Fortsätt på 

samma sätt tills du nästan nått formens kant. slutligen 

strö riven ost på de översta lasagneplattorna. 

4. Lägg lasagnen i 175°c ugn till en halvtimme. täck 

därefter lasagnen med aluminiumfolie och låt den vara i 

ugnen en halvtimme till. 

NIGhtVIsIONs 

tEXt: aNttON NUOtIO 

Nästan alla upplever att det är jobbigt att vakna klockan tre 

på morgonen efter några timmars nattsömn, oberoende av 

varför man gör det. För mig var det speciellt tungt att vakna 

den 25 oktober, för jag var på väg till skräckfilmsfestivalen 

Night Visions. Och i ärlighetens namn är jag ingen stor 

anhängare av skräckfilmer. Efter att ha gjort lite research 

visste jag åtminstone så mycket som att Night Visions 

grundades år 1997 och att festivalen koncentrerar sig på 

skräck-, fantasi-, sci-fi- och kultfilmer. I år arrangerades 

festivalen under namnet Maximum Halloween 3008 i 

biografen Maxim i Helsingfors. ”Maxim” och ”Maximum”, 

riktigt smart! Festivalen hade egentligen börjat ett par dagar 

tidigare och när jag anlände hade man redan hunnit visa 

film ganska många timmar under den dagen. Det kan ju 

bero på den sena tidpunkten, men genast när jag passerat 

godisförsäljningen märkte jag att det inte inte fanns någon 

extra rekvisita. Jag hade väntat mig åtminstone blodiga 

zombies, ormar som gömmer sig i wc-stolar eller småflickor 

med rabiesskräck. Människorna hade inte ens klätt sig 

enligt temat, om man inte räknar de mörka ringarna under 

ögonen som vakandet lämnat efter sig. Vilken tur att jag inte 

hade försökt klä mig enligt det bloddrypande temat! 

Eden Lake 

Eftersom jag är en fegis hade jag bara fått biljetter till de 

två sista filmerna. Den första av dem var Eden Lake (2008) 

i regi av engelsmannen James Watkins. Allra först vill jag 

säga att jag tyckte att filmen var strålande i fråga om regi, 

skådespelararbete och det tekniska utförandet. Den här 

filmen, i motsats till många andra skräckfilmer, baserade sig 

inte på något övernaturligt eller icke-trovärdigt. Skräcken 

uppstår genom realistiska händelser, som nästan kunde 

vara tagna från det verklighet livet. Det här gjorde att filmen 

var speciellt påträngande och otäck. I filmen åker den unga 

läraren Jenny och hennes pojkvän Steve för att tillbringa 

veckoslutet vid en idyllisk sjöstrand. Ett vilt ungdomsgäng 

börjar reta dem genom att spela musik, stjäla saker och 

slutligen ta parets bil. Våldet börjar när de försöker prata 

med ungdomarna för att få sin bil tillbaka och av misstag 

dödar gängledarens hund. Den händelsen följs av en lång 

och mycket otäck katt-och-råtta-lek. Märkvärdigt vad 

nutidens ungdomar är ovilliga att kompromissa! Ofta kunde 

en sådan mängd våld uppfattas som en skrattretande 

kliché, men det är ingen som verkar vilja skratta åt den 

här filmen. Eller, nåja, någon finns det ändå. Filmen 

kommer kanske inte att bli någon filmkonstens milstolpe. 

Men knappast har filmen heller gjorts med tanke på att 

den skulle komma med i böckerna om ”1001 filmer som 

du måste se innan du dör”. Ett väl gjort arbete och bra 

skådespelare garanterade i alla fall att det här är en film 

som det lönar sig att se, ifall man av någon märkvärdig 

orsak vill se en kvalitativ film som på allvar väcker skräck 

och rädsla. 

I Drink your blood 

Efter Eden Lake var jag ganska utom mig av allt 

byxkissande och blundande och övervägde allvarligt 

att inte se den andra filmen, I Drink Your Blood (1970). 

Obetänksam som jag var bestämde jag mig i alla fall för att 

vänta på att filmen skulle börja, för det hade ju varit slöseri 

att inte utnyttja den gratisbiljetten. Bara de mest hängivna 

skräckfilmsfanatikerna — och så jag förstås – var kvar när 

filmen började. Jag valde en plats nära utgången. Jag är 

allt annat än en vän av slasher-filmer och hade därför onda 

aningar i fråga om hur I Drink Your Blood skulle passa mina 

nerver. Lite senare visade det sig att jag hade gissat rätt. 

I filmen kommer ett obestämt gäng hippier till en liten by 

för att väcka anstöt hos byborna. Byborna försöker driva 

bort gänget som ägnar sig åt sjuka ritualer och droger. 

Slutligen betämmer en pojke att han ska smitta ner dem 

med rabies från sin döda hund. Det här får naturligtvis inte 

gänget att åka iväg, utan i stället följer en våg av våld, mera 

än vad som skulle vara nödvändigt. Någon egentlig idé 

bakom filmen kunde jag inte märka, utan filmen var enbart 

underhållande. Med det undantaget att det överhuvudtaget 

inte fanns något underhållande i den. Filmen har sagts vara 

ett utmärkt exempel på genren och som första film i USA 

som blivit förbjuden under 18 år har den nått en verklig 

kultstatus. Det gladde ändå inte mig speciellt mycket, för 

ungefär vid halva filmen fick jag nog och avlägsnade mig. 

Vilken tur att jag valt en plats nära dörren! 

Maximum Halloween 3008 motsvarade inte helt den bild 

jag har av en filmfestival som så här starkt anknyter till ett 

speciellt tema. Trots att den stämning som jag förväntade 

mig i viss mån saknades, är festivalen ändå helt säkert 

värdefull för alla vänner av skräck-, fantasi-, sci-fi- och 

kultfilmer. Det finns ett så litet utbud av den här typen av 

filmer att man sällan annars ser dem i Finland. 

17 • NIGht VIsIONs

hUr sEr FramtIDENs 

GUDaLära Ut? 

tEXt: FaNNy FrömaN 

Religionskunskap ska vara framtidens religionsundervisning. Det anser FSS 

som i början av november ordnade ett religionskunskapsseminarium i SFVsalen 

i Helsingfors. Målet med seminariet var att behandla utvecklingen av 

religionsundervisningen – ett ämne som verkar väcka blandade åsikter hos de 

finlandssvenska studerandena. 

Istället presenterade FSS ordföranden Hanna Backman kort den nuvarande läroplanen. 

Målet med dagens religionsundervisning är att ge studerandena beredskap att möta 

andra religioner, samt främja förståelse för andra människor. Först klev Maria Klingenberg, 

doktorand inom kyrkosociologi, upp på scenen för att presentera resultatet från sin 

forskning inom finlandssvenska skolungdomars syn på religionsundervisningen. Under 

våren 2006 intervjuade hon 31 stycken 19-åriga gymnasie- och yrkesskolelever om deras 

religiösa identitet. Enligt undersökningen var elevernas syn på religionsundervisningen 

kluven, men ändå generellt god. Ett genomgående drag var efterlysning av objektivitet och 

bättre möjligheter att själva välja vilken åskådningskunskap man tar del av. 

Intressant var att många såg den lutherska religionsundervisningen som det normala och 

inte reflekterade över att de tillhör just det lutherska religionssamfundet. 

–Då det lutherska upplevs som en norm, har man ju inte riktigt nått det mål som läroplanen 

strävar efter, påpekar Klingenberg. 

Den andra föreläsaren var Tuula Sakaranaho, lektor vid institutionen för 

religionsvetenskap vid Helsingfors universitet. Hon redogjorde för Finlands ovanliga 

religionsundervisningsmodell, där även minoriteter har rätt att kräva sin egen undervisning. 

18 • FramtIDENs GUDLära 

Modellen inrymmer flera praktiska problem, allt från organiseringen av undervisningen till 

framställningen av läroplanen. Hon såg religionskunskapen som en möjlighet, som skulle 

främja respekten och toleransen i vårt mångkulturella samhälle, men poängterade också 

problematiken inom modellen. 

Efter lunch var det dags för den andra delen av seminariet, en paneldebatt. Panelen 

var lite fåtaligare än planerat, men kaplan Björn Vikström och lektor Erik Klingenberg 

fick igång en intressant och livlig diskussion, med aktivt deltagande av publiken. 

Religionsundervisningens roll i formandet av elevens identitet, samt dess objektivitet, 

väckte många åsikter. 

– Då religionsundervisningen är uppdelad skapar man normer för ”normalt” och 

”avvikande”, det skulle ge mer perspektiv om alla elever var närvarande vid undervisningen, 

anser Erik Klingenberg. 

Också Vikström delar Klingenbergs tankegång. 

– Varför läsa främmande religioner i separata grupper, då man istället kan läsa dem 

tillsammans och få igång en diskussion. 

Diskussionen kom även igång kring frågan huruvida etik, moral och främmande 

religioner borde tas in i lärostoffet i grundskolans lägre klasser – men till några direkta 

konklusioner eller svar kom man ändå inte. 

FSS vill tacka alla som deltog i seminariet. Själv upplevde jag det som ytterst 

intressant och hoppas att detta florerar i en fortsatt diskussion. 

kONFEkt 

I massOr 

UNDEr 

FINLaNDs 

Första 

GODsaks- 

FEstIVaL 

tEXt Och bILDEr: ELINa aNDErssON 

Hur skulle det smaka med chokladfylld vaniljtryffel, grön citrongräschoklad eller äkta 

mörkchoklad med en kakaohalt på 85 procent? Bland annat de här sorterna och många 

många fler kunde festivalbesökare få smaka på under Finlands första Chokladfestival den 

15-16 november i Helsingfors. 

De första chokladfestivalerna arrangerades i Perugia i Italien år 1993. Därifrån har idén spridit sig 

runtom i världen och i dag arrangeras chokladfestivaler på många olika håll i Europa, USA och 

Australien. 

Under festivalen informerades det om varför choklad är nyttigt för hälsan samtidigt som 

berättades och hur denna läckerhet framställs. Den som ville kunde också prova exempelvis 

chokladmassage eller en chokladansiktsbehandling. Sammanlagt fanns över 30 företag 

resenterade, bland dem både inhemska och utländska. 

Jag var verkligen inte den enda chokladälskaren som valt att besöka 

chokladevenemanget, på plats fanns nämligen en stor drös med ivriga och nyfikna människor – 

från barn till pensionärer. 

Och naturligtvis fick man som gäst köpa och smaka på de mest exotiska chokladsorter. Själv 

tyckte jag mest om att smaka på vitchoklad med jordgubbar och basilika, mjölkchoklad med 

pistagenötter och salt, och mörkchoklad med citronskal och svartpeppar. Om du tycker att det 

låter som något för dig, finns de här smakerna i de finländska butikshyllorna från och med januari. 

Känner du att du också skulle vilja få en inblick i världens chockladutbud, men är för otålig för 

att vänta på nästa års chokladfestival i Helsingfors? I så fall kan du som chokladälskare besöka 

exempelvis Sverige, där det arrangeras flera chokladfestivaler – årligen!

EN tUGGa aV carrIEs 

stOra äppLE 

tEXt Och bILDEr: IDa hENrIkssON 

Att promenera i Central Park en frisk och solig höstdag med en take away coffee från 

Starbucks i handen är verkligen just så romantiskt som det ser ut i Sex and the City. 

Jag har provat. Och nu kan jag stryka en punkt på min lista av saker jag ska göra före 

jag dör. 

Jag åkte till New York med min pojkvän och hans föräldrar på en knapp veckas semester 

för att fly höststressen i det mörka Helsingfors. Mitt mål var att ta reda på om det stora 

äpplet faktiskt är en så fantastisk stad som den som Carrie Bradshaw skriver om. 

Utgångsläget var fördelaktigt. Vi åkte, tack vare extra Finnair plus-poäng, i 

business class. Det bjöds på Champagne redan före planet hade lyft och fyra rätters 

middag under resan. Så mycket mer behövdes inte för att jag skulle vara himlen. 

Bokstavligen. 

Framme i New York bodde vi på ett stiligt hotell på East 42:nd street, alldeles 

invid Chrysler building och Grand Central Terminal. Skyskraporna tävlade om att nå upp till 

himlen och i gathörnet doftade det av prezel och roasted pecans. 

alice i underlandet 

Jag älskar kläder och därför tänker jag dela med mig av några New York-tips för andra 

shoppingintresserade. Min första shoppingupplevelse i New York var antagligen den mest 

fantastiska. Vi promenerada på Times Square då jag lade märke till en flicka som stod i ett 

gathörn och delade ut rosa flyers. Den rosa färgen väckte som vanligt mitt intresse, och 

triumfen var total då jag läste att det handlade om Betsey Johnsons sample sale (ni vet, 

utförsäljning) i ett hotell alldeles runt hörnet! 

Så jag släpade med mej pojkvännen inklusive föräldrar till en svit som var 

fullproppad, och då menar jag verkligen från golv till tak-fullproppad, med härliga BJklänningar 

i alla tänkbara pastellfärger. Hur är det här möjligt? tänkte jag, medan jag av 

dessa underbara gräddbakelser valde ut en (senare ångrade jag mej, varför bara en?) 

blommig kreation och två par typiska skyhöga Betsey-klackskor till ett skrattretande lågt 

pris. Där och då kände jag mej lite som Carrie. 

Från att ha känt mej som Alice i underlandet bland Betsey Johnsons kläder kan 

man kanske beskriva det som om jag kommit till världens största godisaffär när jag gjorde 

min entré på Victoria´s Secret. För de är ju som godis, alla dessa små trosor, BH:n och 

babydoll-nattlinnen. De trevliga biträdena började med att mäta mig, och sen fick jag en 

stor låda fylld med olika BH-modeller i min egen storlek som jag i lugn och ro kunde prova. 

Efteråt skrev ett biträde (som presenterade sig som Victoria – heter de alla så, eller råkade 

det sig bara?) upp mina favoritmodeller på ett litet ljusrött kort som hon sa att jag ska spara 

i plånboken. Sen var det bara att be om olika färger i de modeller jag var intresserad av. Så 

praktiskt! 

För övrigt säljer Victoria´s Secret också en massa skönhetsprodukter, bland annat 

karamelldoftande body lotions som jag skulle ha kunnat köpa kilovis av om jag inte kommit

ihåg flygbolagets viktgräns för bagaget. Prisklassen är helt ok, inte den allra billigaste men 

ändå helt överkomlig. 

Om du har vägarna förbi Ground Zero området, alltså stället där World Trade 

Center stod före 9-11 (vilket jag rekommenderar att du har, där håller röjningsarbetet 

fortfarande på och det är en riktig tankeställare) ska du ta en titt in på varuhuset Century 

21. Eller en titt kanske inte räcker. Den här butiken säljer nämligen märkeskläder skitbilligt 

(ursäkta uttrycket)! Själv blev jag alldeles vild då skapelser av Valentino, Christian Lacroix 

och Diane von Furstenberg låg framför mej i en salig röra och utspridda på flera våningar. 

Det gäller att hålla huvudet kallt och hitta på nåt slags system för att finna 

pärlorna, för det finns också mycket skräp. Själv gjorde jag fynd som en Juicy Couturedräkt 

till mindre än halva originalpriset, Ralph Lauren-skjortor och Jessica Simpson-skor för 

en spottstyver. 

Om man är det minsta intresserad av mode lönar det sig att ta en promenad på 

Fifth Avenue och gå in i Saks. Det är som Stockmann, fast tusen gånger finare. Och dyrare. 

Men man behöver inte köpa nåt, jag fick mina mode-sinnen mättade av att bara gå omkring 

och titta på alla vackra kläder. 

Juicy Couture och Abercrombie & Fitch är lite mer ungdomliga butiker som har 

flaggskepp på den femte avenyn. Där vill alla biträden vara dina vänner, eftersom de får 

provision per varje kund de säljer nånting åt. Musiken spelar på full volym och man blir 

liksom i shopping-trans. Abercrombies trumfkort är de snygga killarna och tjejerna som 

dansar vilt (ibland halvnakna) bland hyllorna. Rekommenderas inte för nybörjare. 

Från broadway till the met och Guggenheim 

I det här skedet hade min pojkväns pappa fått nog av den fantastiska shoppingen. 

Men New York är så mycket mer än shopping, det är en riktig kulturstad. Brinner du 

för musikaler, eller föredrar du opera? Här finns allt. Själv gillar jag både och, och det 

gjorde mitt reresällskap också. Så första dagen styrde vi kosan mot Broadway där vi såg 

musikalen Grease. 

Renodlad underhållning, kan man väl säga att det handlar om. Det fina är att 

alla medverkande är stenhårda proffs på både sång och dans. Inga pinsamma falsetter 

här, som man ibland kan råka ut för på finländska teatrar som har bestämt sig för att göra 

pengar på att sätta upp en musikal. Nej, här är konkurrensen så hård att man måste vara 

bäst på allting för att få en roll i någon musikal. Och det märks. Vi hade tur och fick biljetter 

från teatern samma dag, några timmar innan föreställningen började, vilket antagligen var 

billigare än att förhandsbeställa. 

Till Metropoiltan Opera hade vi ändå bokat biljetter långt före resan för att vara 

säkra på att få bra platser. Nästsista kvällen såg vi Verdis La Traviata – ett säkert kort som 

inte gjorde oss besvikna. Verdi är min favoritkompositör så det var bara att luta sig tillbaka 

i salongen och låta sig förföras av stämningen, takkronorna som hissades upp innan ridån 

öppnades och avtäckte en generöst utsmyckad scenografi. Medan musiken strömmade 

in genom våra öron började våra ögonlock ändå så småningom falla ihop och jag tror 

att vi alla turvis tog oss en liten ”nap” i de sammetsdraperade stolarna. Detta trots att 

kostymerna var så undebara att man skulle ha kunnat titta på dem i evigheter utan få det 

tråkigt. Men vi var bara så jetlaggade och trötta efter vårt hektiska program och kilometer 

efter kilometer av promenad i staden. 

Av alla New Yorks museer valde vi på grund av den knappa tiden ut ett som 

vi ville besöka – Guggenheim. Redan själva museibyggnaden, designad av Frank Lloyd 

Wright, är värd ett besök. Utställningarna var dock inget vidare, men de byts ut med 

regelbundna mellanrum så vi hade väl bara otur. På vägen hem promenerade vi längs 

Upper East Sides vägar och jag föreställde mej att jag var Blair i teveserien Gossip Girl och 

fantiserade om hur det skulle vara att att bo här. 

pannkakor och andra äkta New york -smaker 

I matväg är utbudet i New York oändligt. Jag rekommenderar den anrika Oyster Restaurant 

på Grand Central (de har de största och rödaste hummrar jag nånsin sett!) och China Towns 

små matställen (observera att det endast går att betala med cash där), för att nämna några 

favoriter. 

Det lönar sig inte att äta morgonmål på hotellet, gå istället ett par kvarter bort 

till någon Deli, som det heter, där man kan beställa allt från egg on a roll till fruitsalad och 

pancakes. Mycket mer autentiskt och till ett mycket billigare pris än på hotellet. Först 

köar man vid en disk för att beställa maten av kockar som står på andra sidan och steker 

korvar och ägg och gud vet vad och sedan betalar man vid kassan. Det verkade som 

om amerikanerna själva också gillar att springa via Delin före jobbet. Själv körde jag med 

pannkakorna en morgon och mängderna var, liksom allt annat i Amerika, enorma. 

Sent på kvällen kan det vara svårt att hitta ett ordentligt matställe som har 

öppet, det är inte som i Europa där man äter middag till långt in på natten. Efter vårt 

operabesök tog vi därför med oss pizza till hotellrummet och delade på en flaska rödvin ur 

tandborstglas – ganska mysigt även det! 

Om du är i New York, ta vara på tiden och gör allt det du vill göra och se allt det 

du vill se. Med hjälp av lite planering går det bra, till och med på mindre än en vecka! Åk 

subway, fotografera Frihetsgudinnan från stranden och skratta åt alla turister som köar i 

många timmar för att få åka ut med båten för att se henne närmare – det är ju därför man 

har zoom på kameran! 

New York är en stad man ska uppleva med alla sinnen. Där finns så mycket 

vackert att se, höra och känna. Så många smaker och dofter – ta vara på dem! Jag förstår 

varför Carrie är så förälskad i sin stad och varför det krävs en hel teveserie och en film för 

att beskriva den kärleken.

mILLENNIUmprIs För 

VIDarEUtVEckLING 

aV mäNskLIGhEtEN 

tEXt: VaLtEr söDErmaN 

I början av oktober ordnades Millenium Youth Forum 2008. Tillställningen gav 

ungdomar en chans att träffa Milleniumpristagarenv Robert Langer och få en insikt i 

framstegen inom dagens vetenskapliga forskning. 

Elevbladet tog en tripp till vetenskapscentret Heureka i Vanda för att lyssna på den nyblivne 

vinnaren. 

– Låt ingenting stoppa dig om du tror på det du gör, var hans budskap. Dr. Robert Langer, 

60, är på många sätt en enastående vetenskapsman, något av ett dagens universalgeni. 

Han är den yngsta personen (vid 43-års ålder) som någonsin blivit invald i alla tre USA:s 

vetenskapliga akademier: National Academy of Sciences, National Academy of Engineering 

och Institute of Medicine. Langer har kallats en av de största uppfinnare inom medicin 

någonsin, håller 380 patent, har skrivit 680 artiklar och 13 böcker och är känd som fadern 

bakom exakt dosering av läkemedel i kroppen (med hjälp av nyskapande material som 

släpper ut medicinen i rätta doser) och det så kallade ”tissue engineering”, det vill säga 

odling av mänskliga vävnader och organ. 

prIsEt DEt Första I sItt sLaG 

Milleniumpriset i teknologi (eng. Millennium Technology Prize) är världens största 

teknologipris och delas ut vart annat år. Priset har sitt ursprung i Walter Ahlström-priset 

som firman Ahlström tillsammans med finska staten i många år hade tilldelat forskare och 

uppfinnare inom nyskapande teknologi. År 2002 skapades Millenium Prize Foundation av 

finska staten och åtta finländska företag inom teknologibranschen, för att skapa ett större, 

mer prestigefyllt finskt pris. Prisets beskyddare är republikens president och det är även 

hon som tilldelar vinnaren prispokalen. Prisets ideologiska bakgrund ligger i att det inte 

förr funnits ett stort pris för teknologi och innovationer inom vetenskapen. Nobel-priserna i 

vetenskap (fysik, kemi och fysiologi eller medicin) grundar sig alla på helhetlig och långvarig 

grundforskning, inte enskilda uppfinningar. Det beror på att man vill undvika pinsamma 

situationer där man gett priset för något som senare visar sig vara fel eller rent av farligt. Ett 

klokt beslut, men även nya och fräscha uppfinningar borde väl få uppmärksamhet? Det var 

precis så som man tänkte i Finland då Milleniumpriset stiftades. 

LED-LJUs Och WWW 

Själva kriterierna för priset säger att innovationen ”direkt ska förbättra människors 

livskvalitet, grunda sig på humana värden och verka positivt för en hållbar ekonomisk 

utveckling”. Således har man velat uppmärksamma de forskare som genom framsteg inom 

sin egen bransch inte bara vidareutvecklat någon idé eller uppfinning, utan så att säga 

vidareutvecklat mänskligheten. Detta gäller verkligen den första pristagaren, Tim Berners- 

Lee, skaparen av World Wide Web, (d.v.s. Internet i den form vi upplever det i vardagen) 

som 2004 blev den första mottagaren av priset. Vem kunde inte skriva under att hans 

uppfinning förändrat och på många sätt förbättrat vår vardag? Själva Internet som struktur 

Green Porno är åtta kortfilmer om 

var inte Berners-Lee’s uppfinning, utan just det system med webbsidor vi idag använder 

djurs sexualitet (främst insekter), där 

för att underlätta surfandet. Webben har skapat helt nya sätt att ha tillgång till information, 

den världskända skådespelerskan 

oberoende var i världen man befinner sig. Vinnaren år 2006, professor Shuji Nakamura, 

Isabella Rossellini spelar alla roller. Hon 

uppfann det blåa LED-ljuset. På vilket sätt är då en lampa världsförbättrande? LED- 

har dessutom skrivit och filmat alla 

lampor använder betydligt mindre elektricitet än vanliga ljuskällor och är på så sätt mycket 

avsnitt. Filmerna ger en surrealistisk 

energisnåla. De är dessutom mer anpassningsbara till olika strukturer och former, vilket 

och skrattretande insikt i olika djurs 

möjliggör maximering av ljusstyrkan. LED-ljus kan också användas till många andra saker, 

sexvanor, ett tema som egentligen 

t.ex. är det rött LED-ljus vi använder i många fjärkontroller för att styra en apparat från långt 

inte är så spännande. Berättelserna är 

håll. Det pågår även mycket lovande forskning som visar på att man särskilt med blått LED- 

makabra, visuellt vackra ibland till och med 

ljus kunde rena smutsigt vatten. 

trO på DIG sJäLV 

romantiska. 

www.sundancechannel.com/greenporno 

Ämnet som årets vinnare Dr. Langer forskar i är mycket spännande och bland de nyaste 

Om du inte redan är bekant med poeten 

inom medicin, men hans sätt att föreläsa och framställa invecklade saker inom medicin på 

Rives, skall du kolla in länken illa kvickt! 

ett lättbegripligt sätt är nästan lika fascinerande. Han talade självklart om sin egen forskning 

Rives är dessutom inte bara poet (eller 

och om det revolutionerande framsteg han varit med om att göra, men det han egentligen 

uppträdare, som han kallar det) utan en 

vill tala om med ungdomar (en rätt så annorlunda publik jämfört med alla de universitet 

allmän konstnär som inte kan hålla sig till 

runt om i världen där han föreläser för experter inom medicin) var själva processen då man 

några kategorier. Genren är slam poetry, 

skapar något nytt. I Langers bransch får man oftast vänta i årtionden före någon faktiskt 

som är något av en blandning 

tror på det man skapat. Allt skall verifieras och undersökas och testas om och om igen, så 

performance, 

från momentet då man gör det stora framsteget får man vänta en hel del på att någon skall 

se resultatet av ens arbete. Då måste man orka tro på sina egna prestationer. Samma gäller 

DU 

alla branscher, säger han, vare sig det handlar om vetenskaplig forskning eller konst. Man 

måste tro på sig själv och fortsätta framåt även om alla inte direkt inser det man skapat. Det 

var den uppmaningen Langer ville ge alla sina lyssnare – att inte låta någonting eller någon 

stoppa en om man tror på det man gör. // Mer information om priset, vinnarna och deras 

uppfinningar finns på www.millenniumprize.fiVIsstE 

tEXt: Emma mUstaLa käLLOr: WWW.rOLIGFakta.sE 

• Hypernervaukustiskadiafragmavibrationer 

= hicka 

• Kvinnor blinkar nästan två 

gånger så mycket som män 

• Det är fysiskt omöjligt för grisar 

att kolla upp mot himlen 

• En kvinna använder i snitt 6 kg 

läppstift under sin livstid 

stand-up, klassisk poesi och hip-hop. 

YouTub:a ”Rives” så hittar du mera av hans 

poesiuppträdanden. 

www.shopliftwindchimes.com 

Loesje är en internationell gruppering 

av affischerare, som använder ytterst 

minimalistiska och avskalade svart på 

vitt-texter som sitt budskap. Du har 

kanske redan sett deras planscher på ett 

elskåp nära dig? Personliga favoriter från 

svenska sidan är: ”Barbie, förebilden som 

inte kan stå på sina egna ben”, ”Bomba 

sakta; varning för levande barn” och 

”Polisövervåld; leka krig på arbetstid”. 

www.loesje.org & www.loesje.se 

DEt här? 

• I Atlanta, Georgia, är det 

olagligt att binda en giraff vid en 

lyktstolpe 

• Jordgubbsmilkshake på 

McDonald’s innehåller inte en 

enda jordgubbe 

• Greklands nationalsång har 158 

verser. Ingen har hittills lyckats 

lära sig alla utantill. 

WaLtErs 

• Flodhästen är det djur som 

dödar mest människor i Afrika 

• Cigarettmärket Lucky Strike 

var från början ett lotteri, 

där vinnaren kunde finna en 

marijuanacigarett i paketet. 

En mycket stilig video som fungerar som 

en lysande introduktion till vad Internet 2.0 

betyder. Om du någonsin använt en sida 

som YouTube, Wikipedia, Digg, Last.fm 

eller Flickr lönar det sig för dig att förstå 

vad det hela egentligen handlar om. 

Men YouTube-länkar är krångliga skrivna; 

hittas även om du söker ” The Machine is 

Us/ing Us (Final Version)” på Youtube. 

www.youtube.com/ 

watch?v=NLlGopyXt_g 

Här hittar du ”Grattis på födelsedagen” 

på typ alla språk i hela 

världen! 

• Sjutton av världens 20 största 

hotell finns i Las Vegas 

aLLa WEbtIps FINNs häDaNEFtEr äVEN på Fss hEmsIDa, 

skOLUNGDOm.FI, I katEGOrIN ”LäNkar” 

WEbtIps 

• 100 amerikaner dör årligen till 

följd av att ha storknat p.g.a. en 

kulspetspenna 

• Alla svanar i England tillhör 

drottningen 

• I Kalifornien krävs jaktlicens för 

att få ladda en råttfälla 

• Strax innan man fryser ihjäl 

Nu kan du äntligen gratulera exempelvis 

din gamle brevvän i Nigeria på dennes 

modersmål med ett glatt ”Eku Ojobi!”. 

Jag använder själv sidan nästan en gång 

i veckan, då det känns som om någon 

fjärran vän skulle ha födelsedag hela tiden. 

www.shabbir.com/romance/bday.html 

bryter temperaturregleringen 

i kroppen samman så att det 

känns som att man håller på att 

stekas. 

• Kalle Anka var förbjuden i 

Finland för att han inte hade 

byxor på sig. 

24 • mILLENIUm yOUth FOrUm 25 • WEbtIps & FaktOr

DEtta är EN 

LäsartEXt 

har du också en bra text på 

lager som du vill få publicerad? 

bifoga i så fall ditt alster i ett 

mejl och skicka det till 

elevbladet@skolungdom.fi! 

Oftast jämförs vi finlandssvenskar automatiskt med de stornosade mumintrollen. 

Det är vansinnigt att kategorisera en hel språkgrupps egenskaper och döma sätter 

vi pratar på. Eller? Vad säger din favoritkaraktär bland Mumindalens invånare om dig 

själv? Att finna det sanna mumintrollet inom sig lättare än vad man tror, och det finns 

säkert både en och två Muminmammor och Snusmumrika bland oss! 

muminpappan är en stadgad familjefar som haft en äventyrlig ungdom. Han underhåller 

andra människor med sina historier och kvällarna tillbringar han under skrivbordslampan. 

Han är inte så mån om sin klädsel men är noga med hur hatten sitter på huvudet. 

kONstEN att Vara 

Ett mUmINtrOLL 

tEXt: hEIDI NOrrbyGårD 

muminmammans passion är matlagning och att bjuda på sina gourmetskapelser. Hon går 

ingenstans utan sitt randiga förkläde och sin svarta handväska. Hon är den lugna källan 

som inte drabbas av panik fastän en större katastrof skulle inträffa och hon är alltid beredd 

på att lyssna på andras bekymmer. 

mumintrollet gillar action på sommaren och sover mycket under vintern. Han sätter 

andras behovföre sina egna och är lite svartsjuk av sig. Det är sällan mumintrollet vågar gå 

någonstans på egen hand utan att ha sina vänner intill. 

snorkfröken är rätt ytlig och skulle aldrig överge sina smycken eller avboka sin 

frisörstid. Hon är väldigt bekväm och fåfäng av sig, samtidigt som hon är rar och romantisk. 

Fast hon har mumin, spanar hon ibland på andra pojkar. 

snusmumriken använder secondhandkläder och lever miljövänligt i ett tält bredvid floden. 

Han sitter oftast med munspelet eller pipan i munnen och filosoferar. Snusmumriken är 

alltid på resande fot för att upptäcka världen och delta i olika äventyr. Han är hjälpsam och 

26 • LäsartEXt 

aLtErNatIV 

skOLpErsONaL 

stäDpErsONaL 

tEXt: Emma sUNDstéN 

Elevbladets följetång om alternativ skolpersonal 

fortsätter med att zooma in städpersonalen. Jag gick till 

carleborgsskolan för att prata med margareta Nyman 

som jobbat där i ungefär sju år. margareta trivs bra med 

sitt jobb och sina arbetskollegor, som är sex till antalet. 

att arbetstiderna är flexibla och att arbetet relativt fritt 

ökar trivselfaktorn, men margareta säger att hon ändå 

försöker vara på jobb från ett till fem eftersom hon inte 

annars får sitt jobb gjort eftersom det är svårt att städa 

innan skolan slutat för dagen. En negativ aspekt med 

vän med allihopa och är inte villig att forma sig efter det rådande samhällets krav. 

hemulen är artig, ett väluppfostrat barn av naturen. Han är lite skygg och håller sig ofta för 

sig själv. Han är fanatiskt intresserad av frimärken och botanik och samlar på allt. Ibland 

färglägger han sina historier så mycket att ingen vill tro honom. 

Lilla my är liten men energisk. Hon bits, står för sin åsikt och är inte rädd för något. Hon 

säger alltid rakt ut vad hon tanker och bryr sig inte om konsekvenserna. Dessutom är hon 

väldigt nyfiken och vill alltid veta vad som är på gång. 

snorken är mycket intelligent och avgudar pengar. Spontana och galna ideér hör till 

Snorkens vardag och han kan jobba 20 timmar i sträck eftersom han anser att arbete är 

livets salt. Snorken tänker mer med förnuftet än med hjärtat och känner sig lite besvärad i 

romantiska situationer. 

mårran trivs allra bäst för sig själv eftersom allt hon vidrör fryser till is. Hon längtar till ljus 

och värme och beksrivs aldrig som elak, men eftersom hon är så märklig är folk rädda för 

henne och hon lider av sin ensamhet. Mårran är melankolisk och 

ser alltid sorgsen ut. 

sniff är en sann materialist som är svag för god mat och andra delikatesser. Han vill bli rik 

och berömd och älskar allt som blänker. Han hatar att frysa och avskyr tidiga morgnar och 

är aningen feg av sig. 

(skribenten är efter en slarvig analys mest lik Snusmumriken och samlar på 

muminkoppar) 

jobbet som städerska är, enligt margareta, att det ofta 

blir stressigt i och med att det är en stor yta som ska 

städas på en kort tid. margareta har bara fyra timmar på 

sig varje dag att hålla skolan i bra skick så det krävs en 

del knep. När jag frågar vad som är jobbigast att städa 

upp blir svaret att det är jobbigt att torka våra svarta 

tavlor som de är fulla med text och klott. margareta 

tycker heller inte att det är så trevligt att städa 

vindfånget vid ingången eftersom de ofta är väldigt 

smutsiga nu på hösten när det kommer in mycket skräp. 

margareta säger ändå att hon kommer bra överens med 

eleverna och att de inte är så stökiga och smutsiga av 

sig som man kan tro och. margareta har alltid hållit reda 

på mina borttappade vantar och skolböcker, och skött 

sitt jobb ypperligt. En bättre städerska kan man inte ha! 

Concépcion ska ta sig en angenäm dagstur 

till Stokis. Hon tar spårvagn eftersom 

hennes chaufför är intagen på sjukhus 

för magsår och den beställda taxin aldrig 

dök upp. Till sin fasa ser hon något 

osmakligt uppenbara sig... 

Efter en psykiskt tung dag av alla ickesvenskatalande 

i kundbranchen, är 

Concépcion mer än upprörd! Hon behöver 

något lugnande, så hon styr sina 

värkande fötter mot Strindbergs där hon tar 

sig en kaffe och 8 centiliter Whisky. 

Concépcion åker inte metro längre än till 

Hagnästorg, där hon stiger av. På gatunivå 

ser hon en intressant butik, hennes 

nyfikenhet har tagit över henne och hon 

går in. Hon gör sitt livs fynd! Ett Burberry 

paraply för bara 4,95?! 

Pritt har sedan 13 år tillbaka dagligen åkt 

ett varv med 3B, för hon hört att snygga 

och raggande män brukar åka med den. 

Själv har hon dock aldrig blivit uppraggad, 

men håller fortfarande hoppet uppe. 

Hon sysselsätter sig med att påminna 

passagerarna om att betala för sin resa. 

På vägen mot metrostationen går Pritt förbi 

Strindbergs. Hon stannar en stund för att 

betrakta de som sitter där inne. Hon skulle 

ha lust att ta en kall öl, men 

skrattar åt alla som sitter där inne och 

använder en halv dagspeng på två deciliter 

Paulig Juhlamokka. 

Pritt går till sin favoritbutik Saiturin Pörssi 

i Berghäll. Där kan man finna högklassiga 

varor riktigt billigt! I dag hittade hon ett par 

sidenunderbyxor för 1,95! Tur att butiken 

finns, annars skulle Pritt tvingas gå utan 

underbyxor, eftersom Saiturin Pörssi är ända 

stället i Helsingfors som har tillräckligt stora 

storlekar i sitt sortiment. 

Concépcions passion för hattar har ingen 

gräns! Hon kan helt enkelt inte äta sig mätt 

på stilrena huvudbonader. Givetvis skall de 

vara av bästa kvalité och kosta minst ett par 

hundra euro. Det är ett kriterium. 

Hennes tillspetsade kaffe fick henne att bli 

äventyrslysten. Hon slogs av en impuls att 

ta sig till sin barndomsvilla på Brändö. Det 

är flera decennier sedan hon tagit sig öster 

om Domkyrkan, och Concépcion känner sig 

både stolt och extrem. Hon känner sig dock 

inte bekväm i det allmänna transportmedlet, 

och börjar ångra att hon inte tog en taxi. 

Concépcion har blivit helt prillig av den 

berghälliska luften! Hon känner sig vildare än 

vad hon var i sin ungdom – och hon njuter 

av det! Nu överväger till och med att besöka 

en lokal krog. 

tEXt: karIN rINGbOm bILDEr: aNttON NUOtIO 

Pritt brukar inte gå på Stockmann. Hon trivs 

inte där. I dag var det dock 

oundvikligt eftersom delikatessen hade 

ärtsoppa för 38 cent per burk. Dessutom 

älskar hon finländska souvenirer – i sitt 

hem har hon en stor samling med allt från 

Muminmuggar till Finlandsflaggor. Det skulle 

slå utbudet i vilken souvenirbutik som helst. 

metron hade varit proppfull och Pritt hade 

inte haft en chans att sätta ner sig på 

hela resan. Hennes rygg värker, som den 

alltid gör nuförtiden, på grund av sin stora 

buktyngd och hennes fötter är svullna. I 

rulltrappan passar hon på att hämta andan 

en stund. 

Pritt blir både fel bemött och orättvist 

behandlad i samhället där hon bor! Vart 

hon än går pekar och skrattar folk åt henne, 

och hon blev just utslängd från Alko! Pritt 

är besviken och ledsen. Hon som just slutat 

göra hemvin i sin städskrubb för att istället 

stöda Alko-imperiet – och så är tacket ett 

portförbud!

EcENsIONEr 

EN LäsUppLEVELsE 

mED FrIhEtssmak 

En kväll då min mamma kom hem från matbutiken, hade 

hon en egendomlig bok med sig åt mig. Hon berättade 

om en man som sålt självskrivna böcker på varuhusets 

parkeringsplats, och häpnadsväckande nog lyckats 

prångla en på henne. Som den bortskämda tonåring 

jag är, var min första reaktion ilska över att hon samlat 

på sig sådant skräp. Efteråt fick mina samvetskval mig 

ändå att bläddra lite i boken, mest för att göra min 

mamma glad. Jag läste lite innan läggdags och plötsligt 

satt jag fast. 

Boken ”Vapauden maku” är skriven av Henri Aleneff, 

samma man som sålt boken åt min mor. Den handlar 

om två unga pojkar, Rami och Toni, som rymmer från ett 

svenskt barnhem över till Finland. I Finland får de smaka 

på friheten och möta ett nytt och spännande liv, med 

glädje och frihet. De sover i den varma sommarnatten i 

nationalparken i Noux i Esbo, äter glass på Salutorget i 

Helsingfors och besöker Åbo slott. Men mitt i all lycka 

måste de även möta det verkliga livet, kampen för 

överlevnad. Deras vardag på rymmen präglas av brist 

på mat och husrum, men på olika fyndiga sätt får de i 

alla fall ihop pengar för att försörja sig själva. De samlar 

flaskor, håller dockteater i metrovagnar, tvättar bilfönster 

och säljer böcker, precis som författaren själv. 

Jag kunde påstå att boken är dålig, orealistisk, barnslig 

och skröpligt skriven, men då skulle jag inte vara helt 

sanningsenlig. Om man granskar boken ur ett lite 

öppnare och mindre dömande perspektiv, upplever 

man dess läsvärdhet. Den är långt ifrån ett litterärt 

mästervärk, men innehåller någon slags viktig lärdom. 

Något i pojkarnas optimism och härliga livslust gör 

att jag ändå uppskattar boken. Människoödena och 

känslorna är verkliga, och hoppfullheten smittar av sig 

i höstmörkret. Författaren vill påminna läsaren om att 

varje dag är värd att leva. 

Så ifall du är sugen på en annorlunda läsupplevelse 

och råkar ha 20 euro extra, kan det vara värt att 

hålla utkik efter denna bokförsäljare, om du rör dig i 

huvudstadsregionen. 

FaNNy FrömaN 

kVINNLIGhEtENs FöDELsE = FöttErNas DöD? 

tEXt: sara hOVI bILD: matts bJOLIN 

Mina svarta kängor smattrar med tillfredsställande klick-klack-ljud då jag går ned för 

stentrapporna till Tikanojas konsthem, som just nu ställer ut världens dyraste, mest 

exklusiva högklackade skor. Under en håltimme drog jag med min kompis för att kliva in i 

stilettklackarnas drömrike där Manolo Blahnik och hans röda-mattan-vänner regerar. 

Likt tusen andra intressanta fenomen hänger de höga klackarna med 

från antiken, då egyptiska slaktare använde dem för att ”höja sig över det vanliga dödliga 

folket”. Sedan dess har de antagit mängder av färger och former, av vilka ett urval fanns 

representerade på utställningen. Jag och Andrea inser snabbt att många av dessa skor 

inte direkt lämpar sig för museibesök och trots att mina egna skor både saknar kristaller 

och rosor av papier maché är de i det här fallet nog ett fiffigare val. Det som väcker mest 

uppmärksamhet är dock inte skorna, utan citaten som står på de svart- och rödmålade 

väggarna. Psykologer och celebriteter hävdar bestämt att klackarna är Guds gåva till 

kvinnorna och kvinnlighetens räddning. Att de främjar en bra hållning, höjer självförtroendet 

kONstIGa 

sakEr 

I LEEDs 

tEXt: pEttEr ErIksLUND 

och framhäver den kvinnliga mystiken och sensualiteten. Om man över huvudtaget kan tala 

om den kvinnliga mystiken (ett uttryck jag hyser djupt agg emot). Sedan när satt den i våra 

skounderdelar? 

Det lustiga är att de högklackade skorna från början var ett skodon för 

män. De var tänkta att underlätta ridning, men även skydda männens fötter från smutsen på 

gatorna. Först långt senare, på 1500-talet, började kvinnor använda platåklackar för att se 

längre ut. Skorna var alltså inte menade att framhäva kvinnlighet utan helt enkelt för att göra 

män långa. De kunde vara upp till 60 cm höga och man behövde käppar och tjänare för att 

kunna gå framåt. Inget för den fattige alltså. Klackens form och popularitet varierade under 

århundradena, i något skede blev det tabu för män att bära högklackat och idag kämpar 

tonåringar med att tränga in fötterna i smala stiletter. 

Var ligger logiken i dessa skor? Jag blir otroligt tudelad: samtidigt som jag genast 

känner mig festligare iförd ett par högklackade skor och använder dem så ofta som möjligt, 

förstår jag inte hur vi ständigt tvingar våra kroppsdelar att passa in i omöjliga smärtsamma 

former. Försvarare får kalla det konst hur mycket de vill, pragmatikern i mig ser det otroligt 

ohälsosamma och onaturliga. För ett par år sen besökte jag en ortoped. Han kallade dessa 

fetish-artade objekt för ”prinsesskor”. Uttalandet är ganska passande, för det är ju nog så 

att prinsarna skall hålla sig till låga skor medan flickor i stiletter måste ta korta vippande 

prinsessteg. 

Det är sant att högklackade skor kan vara bekväma. Det jag menar är ändå att 

något gått för långt då vi binder vårt självförtroende vid ett par skor. Det är inte möjligt att 

alla fötter kan passa in i allt från de kinesiska 7 cm långa lotusskorna till dagens smala 

italienska skapelser. Förlorar vi då vår kvinnlighet om vi lider av hallux-vallux eller känsliga 

fötter? Knappast. Jag uppmanar er alla att använda Crocs om ni så önskar. Att vår 

sensualitet sitter i våra skodon är endast en romantiserad saga som tagen ur en harlekinroman. 

Har du kommit på vad du vill göra med ditt liv? Jag 

bestämde mig ganska snabbt, men frågan var bara 

var. De var för ungefär två år sedan som jag började 

fundera på att studera utomlands. Jag fastnade 

snabbt för en skola i London, men insåg ganska 

fort att de ofta mycket höga kurskostnaderna, 

och de otroligt höga hyrorna i huvudstaden, skulle 

vara alldeles för dyra för en finländsk studerande. 

Ett ändlöst Googlande ledde mig till slut till Leeds 

College of Music. 

Nu har jag varit i England i sju veckor, 

och börjar känna mig mer och mer hemma för var 

dag som går. Speciellt under de första två veckorna 

fick jag lära mig en hel del saker som skiljer den 

engelska kulturen från den finlandssvenska. 

Ett exempel är engelsmännens ändlösa 

köande. Nästan var man än är finns det en kö. Och 

oftast är köerna förvånansvärt långa. Mest chockad 

blev jag då jag såg en cirka 30 meters lång rad med 

människor ståendes på trottoarkanten. Först när en 

buss stannade framför dem en stund senare insåg 

jag att det fanns en busshållplats i ena ändan av 

kön. 

Då jag för första gången skulle använda 

min dusch, blev det problematiskt. Det satt en låda 

på väggen inne i duschen, och de fanns en liten röd 

lampa på den. Så jag funderade ut att den måste 

vara elektronisk. Men det fanns ingen strömbrytare 

i närheten, vilket kanske var tur. Jag började söka 

efter knappen och en bra stund senare hittade jag 

den utanför badrummet högt uppe vid taket. Det 

verkar som att det är någon nordengelsk grej, för 

många av de andra som bor i lägenheten har haft 

problem med duschen. Men i butikerna säljer de 

annars bara elduschar. 

På grund av Ryan airs låga tillåtna max 

vikt på bagaget kunde jag inte ta med mig så 

hemskt mycket mer än min dator och mina kläder 

hemifrån. De ledde till att jag måste skaffa en himla 

massa saker då jag kom till Leeds. Efter att jag 

äntligen hade hittat WC-papper, började jag shoppa 

lite mindre akuta saker, så som en diskborste. Men 

de var lättare sagt än gjort när man befinner sig i 

Leeds. Jag gick ut och in i en massa affärer men 

fick inte tag på det jag ville ha. Till sist hittade jag 

en diskborste långt bak i en lågprisaffär. Senare 

lärde jag mig att man använder disksvampar mer än 

diskborstar i Leeds. 

De finns ju inte direkt någon 

studiehandledare som förstår sig på alla länders 

utbildningssystem. Så om man bestämmer sig för 

att studera utomlands, måste man vara beredd på 

att lägga ner mycket tid på planering. Men känslan 

då man sitter på flyget, och har allt planerade 

bakom sig och bara de ”roliga” kvar, är obeskrivlig. 

Efter att jag lämnade Finland i september har jag 

lärt mig massor, och inte bara gällande musik. Det 

mest värdefulla är nog det man lär sig om sitt eget 

land och sin egen egen kultur, då man studerar 

utomlands. 

29 • kOLUmNEr

I bErUsat tILLståND 

tEXt: chrIstOFFEr GröhN bILD: aNttON NUOtIO 

6:34. Digitalurets obärmhärtiga siffror lyste klart ut i luften. 

Sebastian låg i sängen och stirrade i taket. Utanför höll 

solen på att gå upp och dess första strålar siprade in genom 

persiennerna och in i höghuslägenheten, in i enrummaren. 

Han hade inte sovit en blund. Inte en jävla blund på hela 

natten. Ångesten i hans kropp var outhärdlig. Den var som 

en orm som växer till sig i magbottnet för att sedan kravla 

sig upp i strupen och ut genom munnen. Dessvärre hittade 

den inte ut utan blev kvar där i magbottnet och krälade runt. 

– Vad har hänt henne? 

För bara ett halvt dygn sedan var allting annorlunda. 

* * * * 

18:34. Per och Mikael skulle komma kring sju. Sebastian 

förberedde sig inför kvällen. Kvällen med stora K. Kvällen då 

han skulle få uppleva allt det där som han tidigare bara hört 

talas om. Han hade äntligen fyllt 18 år och skulle i kväll för 

första gången sätta sin fot på en krog. Per och Mikael var 

jämngamla och likaså nyligen myndiga. 

Han dansade omkring med handduken virad runt nedre 

delen av kroppen. Han hade just varit i duschen. Han 

dansade till Arctic Monkeys som strömmade ut ur 

högtalarna. 

– Jag slår vad om att du ser bra ut på dansgolvet, sa han åt 

sin egen spegelbild och dansade lite till. 

Han tog kvällens första öl från kylskåpet och drack en stor 

klunk. 

Han funderade på om han skulle träffa några trevliga tjejer i 

kväll. Åtminstone hoppades han att han skulle göra det. 

Då pep det till i mobilen. 

“Vi e där om 5 min. Far nu från Per.” 

– Okej, tänkte han och började klä på sig. 

Han valde ut en svart kragskjorta och ett par nya jeans, 

som han fått i födelsedagspresent. Lyssnade en gång till på 

I Bet That You Look Good On The Dancefloor och spelade 

luftgitarr framför spegeln. 

Då ringde det på ytterdörren. 

– Morjens, vi har med oss lite kalja, sa Mikael och visade 

upp en tolvpack-öl som han hade i handen. 

– Och för att vi inte ska bli hungriga köpte jag en påse 

chips, sa Per. 

– Bra, bra, sa Sebastian och släppte in pojkarna. 

– Fan vad bra att du inte längre bor med morsan och farsan 

så vi kan komma hit och förfesta, sa Mikael. 

Några timmar senare var tolvpacken nästan tömd och 

pojkarna började vara redo för nattens äventyr. Ur 

högtalarna ljöd Franz Ferdinand. 

– I say don’t you know, you say you don’t know, I say ... 

take me out!, skrålade Per och Mikael för full hals. 

– Vart ska vi sticka i kväll? Till nån nattklubb med många 

brudar?, sa Per. 

– Borde man fara till nån pub innan?, sa Mikael. 

– Jo, vi skulle kunna fara på ett stop till Henrys Inn, sa 

Sebastian. 

På Henrys Inn var klientelet lite äldre än de nyss myndiga 

pojkarna. Där fanns kvinnor och män i 30-40 års åldern och 

vissa var mer berusade än andra. I ett bord bredvid satt 

fyra tjejer som gick i samma gymnasium som pojkarna. De 

hälsade på tjejgänget, men pratade inget mer med dem. 

– Jag vill ha fler brudar i min egen ålder! Vi drar till Nightclub 

N, sa Per med hög röst för att överrösta musiken och sorlet. 

– Jo, jo, jag dricker min öl först. Varför ska du alltid ha så 

bråttom?, sa Mikael. 

Plötsligt stod en av tjejerna från tjejgänget vid pojkarnas 

bord. 

– Kommer ni till N? Vi tänkte också sticka dit, sa hon. 

Pojkarna gick tillsammans med tjejgänget mot Nightclub 

N. En av tjejerna berättade att hennes kusin som var på 

besök skulle komma till nattklubben senare. Kusinen hade 

haft annat för sig under kvällen men lovade att komma och 

bekanta sig med stadens nattliv. Kusinen hette Linda. 

Kön utanför Nightclub N ringlade sig lång. Per pratade 

en del med tjejerna, men annars var konversationen inte 

särskilt livlig. Sebastian hade alltid varit blyg för tjejer. Han 

hade aldrig haft en flickvän. Inte ens under lågstadietiden, 

då var och varannan var “ihop”. För att inte tala om andra 

aktiviteter som man kan ha tillsammans med tjejer. Att ha 

sex med en tjej kändes för honom som en främmande 

tanke, fastän han så klart skulle vilja, men han vågade nog 

inte. Han hade knappt ens kysst någon. Han var vad man 

kallade en looser, en förlorare. Han hade hatat sitt utseende 

under de tidiga tonåren då ansiktet var fyllt med finnar och 

näsan pryddes av ett par glasögon. Men han hade vant sig. 

Finnarna var numera färre, men glasögonen satt kvar. De 

hade dessutom vuxit i styrka sedan puberteten. 

En lukt av parfym och svett mötte dem då de steg in i 

nattklubben. 

– Vi tar en drink, sa Mikael och drog med sig Per och 

Sebastian. 

Tjejerna gick genast ut på dansgolvet, som var så gott som 

tomt. 

En stund senare såg Sebastian hur en tjej i mörkblå 

klänning och brunt lockigt hår gjorde tjejgänget sällskap på 

dansgolvet. Han antog att det var Linda. Dj:n spelade Rosa 

Helikopter. 

Sebastian iakttog henne under nästan hela låten och tyckte 

att hon verkade söt. 

Han avbröts i sina funderingar av en hand som sträcktes 

fram och en röst som började prata. 

– Hej! Sara sa att du går i samma gymnasium som hon. Jag 

är hennes kusin Linda. 

– Öh ... jo, det stämmer. Jag är Sebastian. 

– Hej Sebastian! Hur är det med dig då? 

– Bra, antar jag. 

– Antar du? Är du osäker? 

– Nä, men alkoholen har börjat verka. Känner mig lite dåsig. 

– Men kom och dansa då. Det här är en bra låt. 

Linda tog tag i hans svettiga hand och förde ut honom på 

dansgolvet. 

Sebastian var inte den dansanta typen utan han stod mest 

och svängde på kroppen och viftade med händerna. Linda 

verkade ändå trivas och log mest hela tiden. 

Efter dansen anslöt sig Sebastian till pojkarna vid 

bardisken. 

– Fan alltså, vilken söt tjej, tänkte Sebastian. 

– Vad borde jag göra nu? Jag har nämligen ingen aning. 

Per och Mikael hade någon intressant diskussion på gång 

och verkade inte bry sig om Sebastian. Han gick därför mot 

utgången och ställde sig där för att få en nypa frisk luft. 

– Vad borde jag göra? 

Mer hann han inte fundera förrän Linda stod bredvid 

honom. 

– Röker du?, frågade hon och tände på en cigarett. 

– Öh ... bara då det är fest. 

– Okej, här varsågod, sa Linda och gav en cigarett i handen 

åt honom. 

– Jag kan tända på, sa hon sedan. 

– Tack, fick han ur sig. 

Han hade aldrig rökt förut. Inte ens smakat på tobak. 

Han drog in rök i lungorna. Och släppte ut. Och började 

hosta. 

– Du har inte rökt förr, eller? 

– Nja ... 

– Det gör inget, du behöver inte röka den till slut om du inte 

vill. 

En stund senare stod de båda på dansgolvet igen. Linda 

höll honom i händerna. Han ville aldrig att hon skulle släppa 

taget. Allting kändes så bra. 

– Låt det aldrig ta slut, tänkte han. 

Han hade glömt allt det andra. Visste inte längre var Per och 

Mikael befann sig. Eller var tjejgänget från skolan var. Nu 

var det bara han och Linda. 

De dansade tillsammans ända till stängningsdags. 

– Ska vi sticka i väg nånstans?, sa Sebastian. 

Hans initiativ förvånade honom själv, men han skyllde på 

alkoholen. 

– Vart då? 

– Kom med, sa Sebastian och drog Linda i handen. 

– Jag vet inte. Jag borde fara hem med Sara, men okej då. 

– Hon är med i spelet. Nu ska jag inte längre vara den fega 

Sebastian. Nej, nu ska jag visa för henne och mig själv, vad 

jag går för. Jag är trots allt 18 och kan rå om mig själv. Jag 

har ju körkort och allt. Kan röra mig vart jag vill. Ingen kan 

hindra mig. Nu ska jag vara tuff. För att få tjejer ska man 

vara tuff. Tuff, inte feg. Tuff, inte feg. TUFF! 

De stod utanför nattklubben. Sebastian visste inte var 

Per och Mikael höll hus, men han brydde sig inte. Istället 

fixerade han blicken på en bil som stod på tomgång på 

gatan. Var chauffören var visste han inte, men dörren stod 

öppen. 

– Kom, sa Sebastian och drog Linda med sig. 

Han satte sig på förarplatsen och tryckte gasen i botten. 

Han kände sig oslagbar. Oövervinnlig. Han var kung. Linda 

tittade på honom. Först lite förskräckt, men sedan frågade 

hon vart de var på väg. 

– Får se, sa Sebastian, som kände sig yr och berusad, men 

samtidigt ville visa sin tuffhet. 

Han körde bort från centrum. Tills gatorna blev vägar. 

Han tittade på Linda. Hon var så söt. 

Hon satte plötslgt handen på hans knä. 

Han funderade vad han borde göra. 

– Koncentrera dig, Sebastian. Spela dina kort rätt. 

Linda började smeka hans knä. Han fick stånd. 

Han vände sig mot henne. 

Hon log. Han sträckte sig fram. 

Hon sträckte sig fram och putade med läpparna. 

Han mötte hennes läppar. 

Plötsligt förlorade han kontrollen. Han märkte hur bilen 

började glida ut mot vägrenen, mot diket och mot skogen. 

Sedan sade det bara PANG, KRASH och BANG. 

Nästa gång han vaknade upp hade han en grym huvudvärk. 

Han såg sig förvirrat omkring och började söka sig hemåt. 

Vid hemdörren slog det honom. 

– Var var Linda? 

* * * * 

10:32. Han klev in genom dörren på centralsjukhuset. 

Frågade efter Linda och blev hänvisad till ett rum på fjärde 

våningen. Hans hjärta bultade och pulsen var säkert långt 

över 100, då han med darrande steg gick längs korridoren 

mot rummet där Linda uppgavs vara. 

– Vad kan ha hänt henne? Tänk om ... 

Han steg in i rummet där Linda låg. En läkare satt vid 

hennes sida. 

Läkaren gjorde tecken åt honom att vara tyst. Hon sov. Han 

betraktade hennes söta ansikte. 

Solen lyste in genom sjukhusfönstret. 

Strålarna träffade ansiktet; den lena huden, den näpna 

nästippen och de röda vackra läpparna. 

Han tyckte att hon log. 

30 • NOVEL 31 • NOVEL

Namn? Jahkob TafarI Tjäder 

Födelsedag? 15 augusti 1990 

bor? Botby 

Varför ska du bli hEcO-lucia? För att jag 

är snygg 

Vad betyder hEcO för dig? Kalas & 

möten. Helt enkelt är det en del av mig. 

Favoriträtt på julbordet? Mormors julfisk 

Lussebulle eller pepparkaka? 

Pepparkakor är godare 

tre saker som borde vara gratis? 

Kollektivtrafik, studentbostäder och Internet 

Namn? Karin Elisabeth Punktknullare 

Ringbom 

Födelsedag? 21 april 1989 

bor? I mina egna tankar 

Varför ska du bli hEcO-lucia? För högst 

antagligen kommer jag att vara den enda 

som vaknar för att gå ut och lussa på stan, 

haha 

Vad betyder hEcO för dig? Helt enkelt 

är det en del av mig. Sen betyder HECO 

vänskap, gemenskap, hårt men givande 

arbete och crème bonjour. 

Favoriträtt på julbordet? Hummer och 

gåslever (firar inte julen i Finland) 


Pepparkaka! Fast i degformat! Men den 

skall vara iskall och hård! 

tre saker som borde vara gratis? Vatten, 

utbildning, begravningsplats 

Namn? Marie Perret 

Födelsedag? 7 februari 1989 

bor? Helsingfors 

Varför ska du bli hEcO-lucia? För jag ser 

ut som en lucia 

Vad betyder hEcO för dig? Engagemang& 

skoj 

Favoriträtt på julbordet? Skinka, lådor och 

hela fadirullan 


Pepparkakor är goda 


Kollektivtrafiken, bindor... 

Namn? Anni Hilma Maria Eckerman 

Födelsedag? 7 september 1991 

bor? Skatudden 

Varför ska du bli hEcO-lucia? För att det 

är min mammas dröm & det skulle vara 

roligt 

Vad betyder hEcO för dig? Kärlek, 

vänner, kalas, långa möten, skratt, jobb, 

styssekarkki 

Favoriträtt på julbordet? Kryddgurka 


Pepparkaksdeg 


Kollektivtrafik, utbildning och bindor 

Namn? Jannika Julia Christina Törnqvist 

Födelsedag? 10 juli 1990 

bor? Grankulla 


passar i vitt 

Vad betyder hEcO för dig? Stress och 

massor med skojiga typer 

Favoriträtt på julbordet? Äppelsylten 

Lussebulle eller pepparkaka? Pepparkaka 

för fan! De kan man ju äta hur många som 

helst av 


Kommunaltrafik, sjukvård och rättvisa 

Namn? Valter Söderman 


bor? Berghäll 

Varför ska du bli hEcO-lucia? Jag har en 

inre skönhet och vill ha världsfred 

Vad betyder hEcO för dig? Välmående 

distrikt 

Favoriträtt på julbordet? Marsipan 


för att russin är äckliga 

tre saker som borde vara gratis? Utbildning, 

preventivmedel och bindor 

HECO-LUCIA 

För att rösta skIcka Ett mEJL tILL hEcO@skOLUNGDOm.FI Där DU skrIVEr DIN kaNDIDats NamN. 

Namn? Oskar Dikert 


bor? Speccen 


är unik 

Vad betyder hEcO för dig? Kontakter och 

vänner 

Favoriträtt på julbordet? Skinka 


Namn? Tiia Matilda Tuominen 

Födelsedag? 25 september 1989 

bor? Grankulla 

Varför ska du bli hEcO-lucia? Jag är allt 

en lucia inte är 

Vad betyder hEcO för dig? Lite politik, 

massor av kreativitet och framför allt kalas! 

Favoriträtt på julbordet? Plommonkräm 

Lussebulle eller pepparkaka? Lussebulle, 

pepparkakor är torra och tråkiga 

tre saker som borde vara gratis? Spåran, 

påtår och julstämning 

Vi är hEcO; kanske den coolaste organisationen 

som finns i hufvudstadsregionen! 

hEcO står för helsingfors 

elevers centralorganisation, vars medlemmar 

utgörs av alla gymnasister i 

helsingforsregionen! som underorganisation 

till Fss arbetar vi hårt för våra 

medlemmars välmående. Vi ordnar allt 

från politikerträffar och spa-kvällar till 

cocktailpartyn; allt för at förena eleverna! 

Vi tar gärna emot idéer och förslag! 

Ifall du är mer intresserad av vår verksamhet 

eller ifall det är något du undrar 

så ta kontakt! skicka mail till heco@ 

skolungdom.fi eller ring 046 643 1617! 

bILD: FrEJ VUOrI

JaG är DIN FLIckVäN NU 

tEXt: OttO EkmaN bILD: FrEJ VUOrI 

En tjej gör slut med sin pojkvän efter att ha hittat något så vulgärt som avföring i 

hans tarm och på en glittrande gala kritiseras bland annat Karl Marx kvinnoaffärer 

och Charles Bukowskis författarskap av uppfriskande elaka flickor i plastiga 

dockkläder med pupillösa ögon. 

Teater Viirus och Balue Fraus samarbete med Liv Strömquists och Nina Hemmingssons 

seriealbum är något av det roligaste, fräckaste och mest energiska jag någonsin sett på 

en scen. På Gasklockans scen begås en nattsvart humoristisk massaker på samhället i 

allmänhet och dumma män i synnerhet. Pjäsens enda manliga skådespelare och musiker, 

Henrik Heselius, gestaltar med lågmäld självironi machistiska idioter och oförstående 

pojkvänner som en efter en drabbas av Sonja Ahlfors, Marika Parkkomäkis och Joanna 

Wingrens karaktärers bitande vrede. Strömquists material, som i sin kritik är mera rättfram 

och “upp på barrikaderna”, varvas skickligt med Hemmingssons mörkare och mer bisarra 

humor. Att konvertera Hemmingssons enrutingar till teaterformat var svårt, berättar Wingren 

senare efter pjäsen, och en dialog kan bestå av upp till fyra helt olika rutor. Detta har dock 

genomförts smidigt och utan att förlora originalens unika känsla. 

En extra komplimang måste även gå till Kontrabasisten Sara Puljula, vars diskreta 

men ändå starka scennärvaro sätter en märkbar prägel på hela pjäsen. Trots att hennes 

roll inte är lika stor som de andra skådespelarna gör hennes framträdande, uppläsningen 

av en tidigare opublicerad dikt av Hemmingsson, ett bestående intryck. Jag brukar ha som 

princip att aldrig avsluta en recension utan ha fått med åtminståne ett minimum av så väl 

positiva som negativa kommentarer, men faktum är att Viirus och Balue Fraus uppsättning 

Jag är din flickvän nu är en verklig pärla i teaterväg. Jag kan inte göra annat än applådera 

och varmt rekommendera den här till alla vänner av intelligent svart humor och genuint 

entusiastiskt spelad teater. 

JULLOVstIps! 

tEXt: Emma hOVI, haNNa backmaN Och JENNI tUOVINEN bILDEr: Emma hOVI 

VarDE LUX! 


Synskadade, sjuka barn, 

ångerfulla prostituerade och 

vävare har en gemensam 

beskyddare i den sicilianska 

martyren Lucia – numera 

helgonförklarad inom den 

romersk-katolska kyrkan. 

Det sägs att Lucia bar ner 

mat till fångarna i de mörka 

fängelsehålorna med ljus 

i håret för att kunna bära 

så mycket som möjligt i 

händerna. Moderna nordiska 

lucior som struttar runt med 

plastljus och lingonris på 

huvudet den 13 december 

kan knappast uppnå 

helgonstatus, däremot lyfter 

de onekligen lite grann på 

filten av mörker som ligger 

och ruvar på oss så här 

års, det måste erkännas. 

Lux; lucis är latin för ljus 

Självgoda ord från sweden. 

se – The official gateway 

to Sweden. Detta är en av 

Jullov innebär inte bara maffig julmat och bjällermusik, utan också lediga dagar med många göra ingenting-stunder. 

Teamet bakom Elevbladet önskar dig en riktigt god jul, och bjuder samtidigt på fiffiga och finurliga tips på hur du kan 

få ut mer av din ferie. 

Emmas JULLOVstIps! 

Julen innebär förhoppningsvis snö. Om man av någon anledning känner för att göra något mycket resultativt och lärorikt under 

lovet kan man göra ett pedagogiskt experiment i bästa ta-reda-på-anda. Du behöver ett kaffefilter och en tratt. Placera filtret i 

tratten och ta en handfull snö och lägg i tratten – låt smälta. Så här kan du ta reda på hur mycket spår av avgaser och annan 

lort som gömmer sig i snön. Tänk vilket pedagogiskt sätt att övertyga eventuella småsyskon eller skötbarn om att snö inte skall 

ätas! Eller så kan man bara låta bli att analysera och låta snön vara vit och gå på konditori med en handfull vänner och dela 

på en maffig tårta. 

haNNas JULLOVstIps! 

Skaffa dig en extern hårddisk och kopiera några vänners hela musikbibliotek. Ladda ner last.fm och låt sedan låtarna spelas upp 

helt slumpmässigt medan du går på skattjakt i konfektaskarna eller räknar prickarna på din nya pyjamas. När du hittar någon 

låt du gillar kan du med last.fm läsa lite om bandet och hitta artister som gör liknande musik. Underhållande, avslappnande 

och upplysande! 

Ett lite annorlunda jullovstidsfördriv är att tillsammans med din syster eller bror sova i alla rum i huset. Sovandet blir garanterat 

mer spännande om det sätts på prov! Pröva på att byta sovrum varje natt och betygsätt enligt vilket som fungerar bäst. Är du 

en riktig hårding sover du i dina familjemedlemmars sovrum utan att de får veta om det. Duschskåp räknas naturligtvis som 

ett eget rum. 

JENNIs JULLOVstIps! 

Det finns en gubbe, förutom julgubben, som kan göra ditt jullov lite klurigare. Han bar ofta de märkligaste av huvudbonader, stod 

för de besynnerligaste av ordkombinationer och gick under ett så ovanligt namn som Povel Ramel. Trots sina påhittade ord och 

sina uppror mot den svenska grammatiken, fick Povel under sitt 85-åriga liv till och med de mest barska av modersmålslärare 

på fall. Med ord som ”svampinjon”, ”räknematik”, ”ansjovisrap” och ”i-skitare” säkrade Povel Ramel sina melodiers odödlighet. 

Han var inte bara upphovsmannen bakom sången ”Far, jag kan inte få upp min kokosnöt”, utan också det västra grannlandets 

mest älskade underhållare. Artisten, kompositören och ordjonglören Ramel underhöll Sverige i tiotals år, och nu är det dags för 

honom att med sina trudelutter förgylla ditt jullov – så leta fram Povels ”mångsidor” och krydda dina lediga dagar med hans 

”karamellodier”! 

de första länkarna jag får 

upp när jag googlar ordet 

”lucia”. “I dagens jämställda 

Sverige får alla barn vara 

Lucia i daghemmens 

lussetåg, inte bara de 

blonda söta flickorna. 

Pojkarna väljer dock oftast 

rollen som stjärngossar, 

pepparkaksgubbar eller 

tomtenissar, och en hel del 

flickor går med på att vara 

tärnor.” Sure. 

rUbEN 

bILD: GUstaV rEhNby 

34 • JaG är DIN FLIckVäN NU 35 • JULLOVstIps

aktUELLt INOm FINLaNDs sVENska 

skOLUNGDOmsFörbUND 

tEXt: haNNa backmaN Och JENNI tUOVINEN bILD: JENNI tUOVINEN 

UNGDOmsbarOmEtErN 2008 

Tisdagen den 14 november utgavs Ungdomsbarometern 

2008 av Delegationen för ungdomsärenden. 

Ungdomsbarometern är resultatet av undersökningar kring 

värderingar och attityder hos finländska unga i åldern 15-29 

år. Rapporten har publicerats sedan 1994 och resultaten 

kan därmed jämföras med tidigare år för att observera 

trender samt belysa hur de ungas attityder förändras. 

Hälften av frågorna i årets ungdomsbarometer 

kretsade kring kommunalvalet och ungas delaktighet. 

Jämför man resultaten med tidigare år kan man utläsa att 

ungas intresse för samhälleligt deltagande har ökat i flera 

avseenden och att unga i högre grad än tidigare är villiga att 

engagera sig i organisationer, något parti eller uttrycka sin 

åsikt genom adresser och dylikt. 

Trots att ungas intresse för politik har vuxit 

under de senaste åren, upplever en femtedel att 

påverkningsmöjligheterna inom den egna kommunen är 

marginella. Endast var sjätte upplever att beslutsfattare 

värdesätter ungas åsikter i alla eller nästan alla frågor. 

Det är viktigt att notera hur de unga upplever 

sina möjligheter att påverka samt hur de upplever sig bli 

bemötta av beslutsfattare eftersom detta sannolikt påverkar 

om de unga engagerar sig samhälleligt eller inte. 

årets ungdomsbarometer och tidigare barometrar kan 

laddas ner här: 

http://www.minedu.fi/Opm/Nuoriso/nuorisoasiain_ 

neuvottelukunta 

36 • NOtIsEr 

UNDErVIsNINGsmINIstEr sarI sarkOmaa 

FörEsLår att EN skOLhäLsOVårDsLaG 

UtarbEtas 

Höstens skolskjutningstragedi och påföljande våg av hot 

mot 200 skolor har åter igen lyft upp skolungdomarnas 

välmående på alla politikers prioritetslista. En av orsakerna 

till att så många finländska ungdomar inte mår bra sägs 

vara den varierande och ojämlika skolhälsovården. 

Undervisningsminister Sari Sarkomaa kräver nu 

att staten ger tillräckligt med pengar till kommunerna så att 

den bristande elevvården kan komma på fötter. Dessutom 

kräver hon att det stiftas en lag kring hur elevvården skall 

skötas i kommunerna. 

– Det står inte rätt till med elevvården i Finland. Det finns 

särskilt en avsaknad på kurators- och psykologtjänster, 

menar Sarkomaa. 

I dagsläget finns det endast rekommendationer 

för hur kommunen skall sköta elevvården och därför ser 

situationen mycket olika ut från kommun till kommun. 

Värst är läget i Österbotten där en kurator ofta ansvarar för 

närmare 1000 elever utspridda i tiotals skolor. 

Det är kommunen som ansvarar för elevvården. 

Enligt Social- och hälsovårdsministerier bör det finnas en 

skolhälsovårdare per skola, en psykolog och en kurator 

per 600 elever samt en skolläkare per 3000 elever. Enligt 

Statistikcentralen är det mycket få kommuner som lyckas 

uppfylla dessa krav. 

tEsEr ska Göra skOLaN tryGGarE 

Alla elever ska ha tillgång till en sakkunnig lärare, 

klassrummen ska vara ändamålsenliga, mobbning måste 

stoppas och skolpsykolog- och kuratorstjänster ska 

finnas tillgängliga för alla unga. Så lyder fyra av de tjugo 

teser för en säkrare skola som FSS tillsammans med 

tre finska skolungdomsförbund överräckte till svenska 

riksdagsgruppen i oktober (se bild). 

Det var en skara intresserade riksdagsledamöter 

som hade samlats i riksdagshuset för att ta del av resultatet 

av skolsäkerhetsdiskussionen För säkerhets skull – ett 

projekt där cirka 200 representanter för elevkårer och 

ungdomsfullmäktige runt om i landet i maj arbetat fram 

tjugo viktiga punkter för en säkrare och trivsammare 

skolmiljö. 

Med Kauhajokifallet i färskt minne betonade 

FSS:s ordförande Hanna Backman att teserna för en 

fungerande och trygg skola måste tas på allvar för att 

tragedier som den i Kauhajoki kan undvikas. Backman 

underströk också att skoleleverna måste få vara med och 

fatta beslut som berör deras skolgång. 

Samtidigt som teserna tacksamt togs emot av 

riksdagsgruppens representanter kom frågan gällande 

miljön utanför skolan upp till diskussion. 

– Det är lätt att hålla med om teserna, men samtidigt 

är det viktigt att förstå att det inte går att tillgodose 

trygghetskänslan med lagstiftning – mycket växer också 

fram i hemmiljön, konstaterade partiordföranden Stefan 

Wallin. 

Svenska riksdagsgruppen kommer att gå 

genom de framlagda teserna noggrannare för att se vilka 

frågor man har möjlighet att arbeta vidare på. Redan nu 

var riksdagsgruppen ändå ense om att alla elever måste 

få handledning. På så sätt ska det bli möjligt att se vilka 

individer som behöver ytterligare hjälp.

38 • rUDOLF DONNEr 

Euro

aLtErNatIVa JULkLappar - FSS

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?