Kör- och vilotider samt arbetstidslagen 2008 - Motivera

Kör- och
vilotider
samt
vägarbetstidslagen
- 2008 -

I den här broschyren finns en kortfattad
information om kör- och vilotidsregler i EU
för fordon och fordonskombinationer med
en sammanlagd totalvikt på mer än 3,5 ton
samt bussar oavsett vikt.
Broschyren innehåller också information
om hur digitala och analoga färdskrivare
ska användas.
I slutet av broschyren finns även en kort
sammanfattning av vägarbetstidslagen.
Broschyren riktar sig främst till förare och
arbetsgivare i transportbranschen, men den
vänder sig även till aktörer som planlägger
eller köper transporter, exempelvis speditörer,
industrier och resebyråer.
För godstransporter med fordon och fordonskombinationer
med en sammanlagd totalvikt
på 3,5 ton eller mindre samt för taxi gäller
nationella regler om vilotider. Information om
dessa finns samlade i broschyren ”Vilotider och
personlig tidbok för vissa nationella transporter”
som kan beställas från Vägverket.
– –

därför regler för
kör- och vilotider
Alla som arbetar med vägtransporter ska ha goda arbetsförhållanden.
De ska ha rätt till regelbunden vila
och de ska aldrig behöva köra orimligt långa arbetspass.
Därför finns det regler för kör- och vilotider.
Reglerna har tre huvudsyften:
» De ska säkerställa en sund
konkurrens mellan aktörerna
i vägtransportsektorn.
» De ska ge förarna en god social
situation.
» De ska bidra till ökad trafiksäkerhet.
EU har gemensamma regler när det gäller kör- och
vilotider för vägtransporter med fordon eller fordonskombinationer
som har en totalvikt över ,5 ton. De
gäller även bussar oavsett vikt. Reglerna omfattar alla
medlemsländer och tillämpas även i EES-länderna
Island, Liechtenstein och Norge. Regelverket gäller
från och med den 11 april 007 i EU, medan EESländerna
kan tillkomma något senare.
I övriga Europa och i stora delar av Asien tillämpas
de så kallade AETR-reglerna. Dessa regler liknar
det regelverk som gällde inom EU fram till 11 april
007, alltså Rådets förordning (EEG) nr 8 0/85.
Mer information
Det finns ett antal undantag från reglerna och dessa beskrivs i de
fullständiga författningstexterna och i den PM som finns att läsa på
Vägverkets hemsida under www.vv.se/kov.
Bestämmelserna om kör- och vilotider kan studeras i följande
regeltexter:
» Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006
som handlar om kör- och vilotider.
» Rådets förordning (EEG) nr 3821/85 som handlar om färdskrivare
vid vägtransporter.
» SFS 2004:865 som bland annat handlar om vilka nationella
undantag som antagits i Sverige samt hur kontroller av kör- och
vilotider samt färdskrivare ska hanteras i Sverige.
– –

här gäller de olika reglerna
för kör- och vilotider
Det regelverk för kör- och vilotider som beslutats på
EU-nivå gäller i EU:s medlemsländer. Samma regelverk
gäller också i EES-länderna Island, Liechtenstein
och Norge, ibland med viss fördröjning.
I övriga Europa gäller AETR-reglerna. De gäller
också i flera länder i Asien. AETR är en FN-överenskommelse
om arbetsförhållanden för fordonsförare
som kör i internationell trafik.
Vid körning helt eller delvis utanför EU och EES
gäller AETR-reglerna på hela turen, förutsatt att
transporten körts till, från eller genom ett land som
ingår i AETR-överenskommelsen. AETR-reglerna motsvarar
i stort sett de regler som gällde i EU-länderna
före 11 april 007.
Vid körning inom ett land som inte är med i EU,
EES eller AETR gäller det landets egna bestämmelser.
Schweiz betraktas enligt sig själva, FN och bland annat av Sverige
som ett AETR-land, medan Kommissionen betraktar Schweiz som ett
EU-land. Därför kan olika tolkningar om vad som gäller för transport
till/från och genom Schweiz förekomma i länder utanför Sverige.
– –

EU-länderna är: Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark,
Estland, Finland, Frankrike, Grekland,
Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg,
Malta, Nederländerna, Polen, Portugal,
Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien,
Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland,
Ungern och Österrike.
EES-länderna är: Island, Liechtenstein och Norge.
AETR-länderna är: Albanien, Andorra, Armenien, Azerbajdzjan,
Bosnien-Hercegovina, Kazakstan, Kroatien,
Makedonien, Moldavien, Montenegro,
Ryssland, San Marino, Schweiz, Serbien,
Turkiet, Turkmenistan, Ukraina, Uzbekistan
och Vitryssland.
Nationella regler exempelvis i: Georgien.
Förteckningen över länder gäller förhållandena den 1 december 2007.
– 5 –

Körtider, raster och vilotider
DefinitioneR
I bestämmelserna om kör- och vilotider används en
rad olika begrepp. De vanligaste definieras så här:
Förare Den som kör fordonet eller den som följer med
i tjänsten för att vid behov köra.
Körtid Tid som registreras som körning i färdskrivaren
eller manuellt av föraren då utrustningen tillfälligt
är ur funktion.
Körperiod Den sammanlagda körtiden från det att föraren
börjar köra efter en viloperiod eller en rast till dess
att föraren tar en viloperiod eller en rast.
Annat arbete Allt annat arbete för samma eller en annan arbets-
givare inom eller utom transportområdet.
Rast Tid avsedd endast för återhämtning i samband
med en körperiod.
Vila Oavbruten tidsperiod då föraren fritt förfogar över
sin tid.
Dygnsvila Tidsperiod då föraren fritt förfogar över sin tid och
som kan vara normal dygnsvila eller reducerad
dygnsvila.
Vecka Från måndag kl. 00.00 till söndag kl. 24.00.
Veckovila Tidsperiod under veckan då föraren fritt förfogar
över sin tid och som kan vara normal veckovila
eller reducerad veckovila.
Multibemanning Bemanning av ett fordon där minst två förare
medföljer fordonet för att köra det. Närvaron av
minst två förare är frivillig under den första timmen
av multibemanning, men obligatorisk för den återstående
perioden.
Tillgänglighet Tid då föraren är tillgänglig men inte utför arbete.
Exempel på det är när föraren följer med fordonet
på tåg eller färja, väntetid vid statsgränser samt
när en förare medföljer vid multibemanning.
(Fullständig information finns i direktivet
2002/15/EG, artikel 3 b.)
– –

KöRtiD
Körtiden får vara längst 9 timmar per dag. Högst två
gånger i veckan får körtiden utsträckas till 10 timmar.
Maximal körtid per vecka är 5 timmar. Under två
på varandra följande veckor får den totala körtiden
vara högst 90 timmar.
KöRpeRioD
En körperiod får omfatta en körtid på högst ,5 timmar.
Körperioden får vara oavbruten eller avbruten.
AnnAt ARbete
I begreppet ”annat arbete” ingår allt annat arbete än
körning. Som annat arbete räknas också att förflytta
sig från hemmet eller arbetsplatsen till en annan plats
för att ta över ett fordon. Om förflyttningen sker med
ett fordon som omfattas av kör- och vilotidsreglerna
ska färdskrivaren användas och förflyttningen registreras
som körning. Samma sak gäller för returresan.
Det finns inget undantag för ”privat körning”.
RAst
Minst 5 minuters rast ska tas under eller omedelbart
efter en körperiod på maximalt ,5 timmar. Rasten kan
tas ut i sin helhet eller delas i två delar. Den första
delen måste då vara minst 15 minuter och den sista
delen måste vara minst 0 minuter.
Efter totalt minst 5 minuters rast påbörjas alltid
en ny körperiod på högst ,5 timmar.
DygnsvilA
Under varje -timmarsperiod ska föraren ta en sammanhängande
normal dygnsvila på minst 11 timmar.
Dygnsvilan får reduceras till som minst 9 timmar
högst tre gånger mellan två veckovilor, och då utan
krav på kompensation.
En normal dygnsvila kan också delas i två delar.
Den första perioden måste då bestå av minst timmars
sammanhängande vila och den andra perioden
av minst 9 timmars sammanhängande vila.
Förare som medföljer ett fordon som transporteras
– 7 –

med färja eller järnväg kan avbryta en sammanhängande
normal dygnsvila högst två gånger för att ägna
sig åt andra aktiviteter. De kan exempelvis handla om
att köra ombord eller av ett tåg eller en färja. Sådana
avbrott får dock inte vara längre än en timme sammanlagt.
Sedan ska föraren komplettera dygnsvilan så att
den totala vilotiden blir minst 11 timmars total vila.
En reducerad dygnsvila får aldrig avbrytas.
vecKovilA
Normal veckovila är 5 timmar. Varannan vecka kan
veckovilan reduceras till som lägst timmar. Reduceringen
av veckovilan ska dock kompenseras senast
före utgången av den tredje veckan efter veckan ifråga.
Detta ska ske genom att den saknade vilotiden tas
ut i samband med en annan viloperiod på minst 9
timmar.
Veckovilan ska inledas senast efter sex -timmarsperioder
( x timmar =1 timmar) räknat från slutet
av föregående veckovila. Detta gäller nu även vid
internationell persontrafik.
MultibeMAnning
Vid multibemanning ska varje förare ta en ny dygnsvila
på minst 9 timmar inom en 0-timmarsperiod,
räknat från den föregående dygns- eller veckovilan.
Den förare som sitter bredvid den som kör, registreras
som tillgänglig. De flesta myndigheter i EU tillämpar
regelverket så att detta kvalificerar för och tillgodoräknas
som rast.
sovplAts
Dygnsvila och reducerad veckovila som tas på annan
ort än stationeringsorten får tas i fordonet, om detta
står stilla och är utrustat med ändamålsenliga sovmöjligheter
för varje förare.
AnsvAR
Alla aktörer som är involverade i en transport är
skyldiga att se till att alla avtalade transporter följer
regelverket. Det inkluderar exempelvis fraktföretag,
speditörer, researrangörer, huvudentreprenörer,
– 8 –

underentreprenörer och uthyrare av förare. De ska
planera transporterna så att bestämmelserna kan
följas. Transportföretaget ska även kontrollera att
bestämmelserna efterlevs. Givetvis har även föraren
ansvar för att reglerna följs.
Om överträdelser upptäcks kan var och en som har
möjlighet att påverka transportupplägget ställas till
ansvar.
Mer information
Bestämmelserna om transportföretagens och andra aktörers ansvar
för att kör- och vilotiderna följs, finns bland annat i Europaparlamentets
och rådets förordning (EG) nr 561/2006, artikel 10.
– 9 –

Färdskrivare
Alla fordon som omfattas av
reglerna för kör- och vilotider
inom EU ska vara utrustade
med färdskrivare, enligt Rådets
förordning (EEG) nr 8 1/85.
I färdskrivaren registreras
bland annat förarnas kör- och
vilotider. Med hjälp av uppgifterna
som registrerats i färdskrivaren kan
förare, företag och kontrollmyndigheter
kontrollera att reglerna följts.
Det finns två typeR Av fäRDsKRivARe:
• Digital färdskrivare, där kör- och vilotider registreras
digitalt i en fordonsenhet och på ett förarkort.
Den digitala färdskrivaren är obligatorisk i fordon
som tagits i bruk från och med den 1 maj 00 .
• Analog färdskrivare, där kör- och vilotider registreras
mekaniskt på diagramblad. Den analoga färdskrivaren
får bara finnas i fordon som tagits i bruk
före 1 maj 00 .
installation och besiktning
av färdskrivare
Alla färdskrivare ska ha en installationsskylt som ska
sitta väl synlig i fordonet omedelbart bredvid, på eller
i färdskrivaren. Skylten sätts dit av den ackrediterade
verkstad som har kontrollerat färdskrivarutrustningen
efter installation.
obs! Färdskrivaren ska besiktas senast två år
efter föregående besiktning. Denna besiktning ska
utföras av en ackrediterad färdskrivarverkstad.
Besiktningen av färdskrivaren utförs alltså inte
av Bilprovningen i samband med den årliga
kontrollbesiktningen av fordonet.
– 10 –

Skylten ska även bytas vid den återkommande tvåårsbesiktningen.
I en digital färdskrivare finns skyltens
uppgifter dessutom lagrade digitalt.
Installationsskylten ska tas bort och förstöras av
kontrollpersonal om en färdskrivare inte uppfyller
gällande krav vid en vägkontroll.
Om färdskrivaren inte genomgått föreskriven
besiktning i tid får fordonet bara användas
på följande sätt:
1. Vid provkörning i omedelbart samband med reparation av
färdskrivaren.
2. För färd kortaste lämpliga väg till en godkänd verkstad för
reparation eller besiktning.
3. Vid transporter där färdskrivare inte krävs.
Mer information
Regler om hur en färdskrivare ska vara beskaffad m.m. anges i
Rådets förordning (EEG) nr 3821/85.
– 11 –

19
19
19
Färdskrivarens symboler
De symboler som används vid registrering av kör- och
vilotider är likadana i både analoga och digitala färdskrivare.
Symbolerna används för att registrera tidskategorier.
Det finns fyra tidskategorier. De är:
Körtid. Den tid som färdskrivaren registrerar
som körning.
Annat arbete. Allt annat arbete för samma
eller annan arbetsgivare inom eller utom
transportområdet.
Tillgänglighet. All annan tid då föraren är tillgänglig,
men inte utför arbete. Exempel på det
är när föraren följer med fordonet på tåg eller
färja, väntetid vid statsgränser samt när en förare
medföljer vid multibemanning.
(Fullständig information finns i direktivet
00 /15/EG, artikel b.)
Rast eller vila.
På de flesta färdskrivare blir symbolen (körtid)
automatiskt inställd vid körning.
Vid uppehåll i färden gäller att symbolen
19
(annat arbete) ska användas då föraren utför annat
No
arbete än körning. Den digitala färdskrivaren väljer
automatiskt (annat arbete) när föraren stannar.
19 Symbolen (rast/vila) ska användas vid rast
19
No
eller viloperiod.
No
Symbolen (tillgänglighet) ska användas exempelvis
då föraren är tillgänglig men inte utför något
arbete eller åker med för att senare kunna köra
fordonet. Se beskrivning ovan. Tid registrerad som
(tillgänglighet) kvalificerar för rast i de flesta EUländer.
– 1 –

analog färdskrivare
Föraren ska se till att den på diagrambladet registrerade
tiden överensstämmer med den officiella tiden i
fordonets registreringsland.
Om en förare kör flera fordon under samma dag
ska samma färdskrivardiagramblad användas i samtliga
fordon, förutsatt att bladet är godkänt för färdskrivaren
i fråga. Dock får enstaka diagramblad inte
användas för fler fordonsbyten än vad bladet är avsett
för. Byter man fordon fler gånger, ska ett nytt
blad användas.
Om flera blad måste användas ska de förvaras tillsammans.
Diagrambladen ska förvaras i minst ett år
och de ska förvaras i kronologisk ordning.
På sidorna 1 –17 visas hur diagrambladen ska
fyllas i.
– 1 –

anteckningar på
färdskrivardiagramblad
Dygnsviloperioder, tillgänglighet och annat arbete ska
antecknas på färdskrivardiagrambladet om uppgifterna
inte registreras automatiskt.
Föraren ska på diagrambladet anteckna vilka dagar
efter föregående körning som varit ledighet eller om
annan verksamhet förekommit. I Sverige finns en praxis
att det räcker om anteckningarna görs på det första
diagrambladet som används efter ledighet eller annan
verksamhet. Detta godkänns normalt inte utomlands.
Vid internationella uppdrag ska ett intyg från arbetsgivaren/företaget
medföras. Intyget kan hämtas på
www.vv.se/kov och det förklarar varför diagramblad
saknas (för sjukdom, semester m.m.). Intyget ska vara
maskinellt utskrivet och undertecknat före en resa.
Intyget ska förvaras tillsammans med färdskrivaruppgifterna
i original varhelst det krävs att dessa ska förvaras.
Osant intygande är ett brott. I stället för intyg
accepteras i Sverige även anteckningar på baksidan av
ett i övrigt tomt diagramblad, där endast namn och
datum finns på framsidan. Ett diagramblad får inte
användas längre än timmar.
Diagrambladets
godkännandeland.
Exempel e18 = Danmark.
– 1 –
Diagrambladet ska kunna
användas i färdskrivare med
dessa godkännandenummer.
Även om godkännandenumret stämmer för en viss färdskrivare
måste man kontrollera att hastighetsområdet är korrekt. I exemplet
ovan registrerar färdskrivaren hastigheter upp till 125 km/tim.

skyldigheter och ansvar
vid användning av analog
färdskrivare
Innan körningen börjar ska föraren kontrollera att
färdskrivaren visar rätt tid och att rätt diagramblad
sitter på rätt plats i färdskrivaren. Föraren ska också
kontrollera att färdskrivaren fungerar och att vredet
för tidsgruppsväljaren är rätt inställt.
Förarens skyldigheter och ansvar är följande:
1. Diagrambladen ska vara korrekt ifyllda.
2. Smutsiga eller skadade diagramblad får inte användas.
3. Ett diagramblad får inte användas längre än avsedd tid (24 timmar).
4. Färdskrivaren ska fungera tillfredsställande, vara besiktad i tid,
handhas med aktsamhet och användas på rätt sätt.
5. Om en analog färdskrivare inte fungerar eller om föraren måste
lämna fordonet och inte kan ha diagrambladet kvar i färdskrivaren,
ska tidsredovisningen (körning – tillgänglighet – annat arbete – rast/
vila) göras manuellt på diagrambladets baksida.
6. Diagrambladen för innevarande dag samt för de föregående 28
kalenderdagarna ska medföras på skyddat sätt och kunna visas
upp vid kontroll.
7. Tidsgruppsväljaren ska användas aktivt så att de olika tidskategorierna
(se sidan 12) registreras tydligt var för sig.
8. Om föraren har fått ett förarkort utfärdat för en digital färdskrivare
ska detta alltid medföras, även när föraren kör ett fordon med
analog färdskrivare.
Företagets/arbetsgivarens skyldigheter är följande:
1. Färdskrivaren ska fungera tillfredsställande och vara besiktad i tid.
2. Diagramblad av rätt typ och i lämpligt antal ska lämnas ut till föraren.
3. Använda diagramblad ska arkiveras i kronologisk ordning under
minst ett år.
4. Kopior av diagramblad ska tillhandahållas de förare som begär detta.
5. Verksamheten ska planeras så att föraren kan följa gällande regler.
6. Förarens verksamhet ska kontrolleras regelbundet och eventuella
brister ska åtgärdas.
– 15 –

ifyllning av diagramblad
Vid arbetstidens start eller innan körning påbörjas
ska diagrambladet fyllas i. OBS! Om annat arbete
utförts innan körningen startar, ska detta antecknas
på baksidan.
1
2
3
4
5
6
7
8
1
2
3
4
No
No
No
No
No
No
No
No
No
No
No
19
19
19
19
19
Efter körning.
19
19
19
19
19
19
Efternamn och förnamn
(ej signatur eller tjänstenummer).
Plats där körningen börjar (startort).
Dagens datum när diagrambladet sätts i.
Fordonets registreringsnummer.
Vägmätarställning vid start.
Plats för avslutad körning.
Dagens datum när diagrambladet tas ut
även om det är samma dag som det sätts i.
Vägmätarställning vid avslutad körning.
Om du kör flera fordon under dagen ska detta antecknas
på diagrambladets baksida enligt följande. Högst
tre fordonsbyten på samma blad.
Tidpunkt för skifte av fordon.
Fordonets registreringsnummer.
Vägmätarställning vid start.
Vägmätarställning vid avslutad körning.
– 1 –

1
2
1
2
6
3
7
4
8
5
4
3
– 17 –

digital färdskrivare
Bussar och godstransportfordon med en sammanlagd
totalvikt på mer än ,5 ton som tagits i bruk från och
med den 1 maj 00 måste vara utrustade med digital
färdskrivare.
Var och en som kör ett fordon utrustat med digital
färdskrivare i trafik där färdskrivare erfordras måste
ha ett förarkort.
Hur färdskrivaren ska användas framgår av de instruktioner
som lämnas av det företag som levererat
fordonet eller färdskrivaren.
De kort som hör till användningen av digital färdskrivare
beställs från Vägverket. Det finns förarkort,
företagskort, verkstadskort och kontrollkort. Information
vad som gäller för dem och om hur man ansöker
om dem finns på Vägverkets hemsida www.vv.se/kov.
I det här kapitlet beskrivs framför allt vad som
gäller för förarens användning av färdskrivaren och
förarkortet samt hur föraren ska agera om kortet förloras
eller inte kan användas.
föRARens AnsvAR och sKylDigheteR
Färdskrivaren och korten ska handhas med aktsamhet
och användas på rätt sätt. Färdskrivaren ska fungera
tillfredsställande och vara besiktad i tid. Kortet ska
förvaras så att det inte utsätts för tryck, böjning eller
annan påverkan som gör att det skadas.
Föraren ska se till att färdskrivarpapper finns i tillräcklig
mängd. Under arbetsdagens gång ska föraren
använda tidsgruppsväljaren aktivt så att de olika tidskategorierna
(se sid 1 ) registreras tydligt var för sig.
Föraren ska kunna redovisa sina aktiviteter för innevarande
dag och de föregående 8 kalenderdagarna.
Har föraren under denna tidsperiod kört ett fordon med
analog färdskrivare, måste diagramblad för den tiden
medföras.
oM föRARKoRtet tAppAs,
bliR stulet elleR föRstöRt
När ett förarkort blir stulet, har skadats så att det inte
kan användas eller tappats bort, måste detta omedelbart
anmälas till Vägverket.
– 18 –

Anmälan ska
ske med brev, men
kan även ske per
telefon om kortinnehavaren
kan
ange det referensnummer
som står
på innehavarens
körkort. (OBS! Detta är inte samma nummer som personnumret.)
Ring 0771-17 18 19 som går till Vägverkets
kundtjänst för körkort och färdskrivarkort. Välj tonval
nummer 5 för att få kontakt med rätt handläggare.
När anmälan är registrerad blir förarkortet ogiltigt.
I samband med registrering av anmälan skickar Vägverket
ut en ansökningshandling så att förarkortet kan
ersättas.
Om förarkortet blivit stulet ska anmälan göras till
både Vägverket och Polisen.
Anmälan skickas till ”Vägverket, SE-701 88 Örebro”
och icke fungerande förarkort ska bifogas anmälan.
Det förlorade eller förstörda kortet blir ogiltigt så fort
anmälan kommit in till Vägverket.
Ersättningskortet kommer inom en vecka och får
samma giltighetstid som det tidigare utfärdade kortet.
Under den tid som förarkort saknas, ska tidsredovisningen
göras manuellt, se vidare under rubriken ”När
förarkortet inte kan användas”.
näR föRARKoRtet
Måste tAs uR fäRDsKRivARen
Om föraren måste lämna fordonet, och av någon anledning
måste ta ut förarkortet ur färdskrivaren, ska
tidskategorierna annat arbete, tillgänglighet och vila
matas in på förarkortet manuellt. Detta sker via färdskrivarens
funktion för manuell inmatning och ska
göras nästa gång förarkortet sätts in.
blAnDAD DigitAl och AnAlog KöRning
När en förare har kört ett fordon med digital färdskrivare
ska förarkortet tas ut när körningen är avslutad.
Arbetspasset är därmed avslutat och uppgifterna om
körningen finns lagrade på förarkortet. Om föraren
direkt tar över ett fordon med analog färdskrivare,
– 19 –

ska inte uppgifterna som finns lagrade på förarkortet
anges på diagrambladet. Ifall det finns en tidsskillnad
mellan uttagandet av förarkortet och insättningen
av diagrambladet i fordonet med analog färdskrivare,
ska den saknade tidsperioden redovisas på
baksidan av diagrambladet.
Om en förare har kört ett fordon med analog färdskrivare
och går till ett fordon med digital färdskrivare,
avslutas arbetspasset när föraren lämnar fordonet.
Diagrambladet tas ut. Går föraren direkt till ett
fordon utrustat med en digital färdskrivare och sätter
in förarkortet där, så redovisas tiden på förarkortet
från start. Skulle det däremot finnas en tidsskillnad
mellan noteringarna på diagrambladet och insättningen
av förarkortet, ska den saknade tidsperioden
redovisas genom manuell inmatning.
näR fäRDsKRivARen inte fungeRAR
Om färdskrivaren inte fungerar ska tidsredovisningen
göras manuellt på baksidan av utskriftspapperet, på
ett diagramblad eller annat papper. Eftersom detta ersätter
de manuellt inmatade uppgifterna, ska föraren
här göra alla anteckningar som krävs för analoga färdskrivare
samt ange sitt namn, förarkorts- eller körkortsnummer
och skriva under med sin namnteckning.
Denna handling ska sparas av företaget i minst ett år.
näR föRARKoRtet inte KAn AnvänDAs
Om kortet blir stulet eller tappas bort ska det anmälas
till Vägverket. Det gäller även om kortet är felaktigt.
Tidsredovisningen ska då göras manuellt. Föraren gör
en utskrift som heter ” timmar fordon” innan denne
börjar köra. På den skriver föraren sin namnteckning
och förarkorts- eller körkortsnummer. Sedan registrerar
föraren allt i färdskrivaren som vanligt under arbetspasset.
När arbetspasset är slut görs en ny utskrift av
” timmar fordon” och på baksidan skrivs namnteckning
och förarkorts- eller körkortsnummer. På baksidan
av remsan förs för hand in information som saknas,
såsom annat arbete och raster som inte registrerats
automatiskt. Det är viktigt att hela -timmarsperioden
beskrivs på remsorna. Utskrifterna ska bevaras i
minst ett år.
– 0 –

En förare som glömt sitt förarkort hemma får inte
tillämpa reservrutinen ovan och därmed inte köra fordon
som genom sitt användande omfattas av krav på
färdskrivare.
KopieRing Av DAtA fRån föRARKoRt
Informationen som lagras på ett förarkort ska kopieras
av företaget/arbetsgivaren så ofta att inga data
går förlorade. Vägverket rekommenderar att detta
sker senast var tredje vecka. Om företaget har en
verksamhet som innebär att väldigt många körningar
och andra aktiviteter genomförs under en dag, kan
ännu tätare kopieringsintervaller behövas.
AnvänDning Av föRARKoRt
Förarkort ska alltid användas. Om föraren kört fordon
utrustat med analog färdskrivare under någon av de
föregående 8 kalenderdagarna ska diagrambladen
för dessa uppdrag medföras. Ett förarkort som är utgånget
eller ogiltigt får inte användas. Det är också
förbjudet att använda en annan förares kort.
Företagets/arbetsgivarens skyldigheter
1. Färdskrivaren ska fungera tillfredsställande och vara besiktad i tid.
2. Information lagrad i fordonsenheter ska kopieras så ofta att inga
data går förlorade. Vägverket rekommenderar att detta sker regelbundet
och senast var sjätte vecka.
3. Se till att lagrad information på förarnas förarkort kopieras tillräckligt
ofta för att inga data ska gå förlorade. Vägverket rekommenderar
att detta sker regelbundet och senast var tredje vecka. Om företaget
har en verksamhet som innebär att väldigt många körningar
och andra aktiviteter genomförs under en dag, kan ännu tätare
kopiering behövas.
4. Kopierade data från fordonsenheter och förarkort, samt eventuella
anteckningar och utskrifter, ska arkiveras på ett säkert sätt, i kronologisk
ordning och i oförändrat och sökbart skick under minst ett år.
5. Förare ska få kopior eller utskrifter på lagrade förarkortsdata om de
begär detta.
6. Verksamheten ska planeras så att föraren kan följa gällande regler.
7. Förarens verksamhet ska kontrolleras regelbundet.
– 1 –

aetr-reglerna
Vid körning till, från eller genom ett AETR-land gäller
AETR-reglerna för kör- och vilotider på hela turen.
Dessa regler motsvarar i stort de regler som gällde
inom EU före 11/ 007. Avsikten är dock att AETRreglerna
inom några år ska förändras så att de anpassas
till det regelverk som gäller inom EU.
AETR-reglerna har många likheter med nuvarande
regler inom EU, men det finns också skillnader. De viktigaste
skillnaderna är:
KöRtiD enligt AetR
Den begränsning till högst 5 timmars körtid per
vecka som gäller inom EU finns inte i AETR-reglerna.
Vid internationella persontransporter som inte är
linjetrafik, får veckovilan hållas efter 1 dagliga
körperioder. Det innebär att två veckovilor då måste
tas i direkt följd.
RAst enligt AetR
Rasten får delas upp i tre perioder om vardera minst
15 minuter.
DygnsvilA enligt AetR
Om dygnsvilan reduceras, måste detta kompenseras
före nästa veckas slut.
Dygnsvilan får delas upp i som mest perioder,
men ingen period får vara kortare än en timme och den
sista perioden måste vara minst 8 timmar. Summan
av perioderna vid delad dygnsvila ska vara minst
1 timmar.
vecKovilA enligt AetR
Senast efter sex perioder av daglig körtid ska en veckovila
inledas. Veckovilan kan förkortas till timmar
om den tas på den ort där fordonet normalt är stationerat
eller på förarens hemort. Om vilan tas ut på
annan ort kan den förkortas till timmar.
– –

MultibeMAnning enligt AetR
Vid multibemanning får dygnsvilan reduceras till 8
timmars sammanhängande vila per 0-timmarsperiod
utan kompensation.
DoKuMent och infoRMAtion enligt AetR
En förare i AETR-trafik ska alltid kunna visa upp
förarkort, diagramblad, anteckningar eller utskrifter
på samma sätt som en förare som kör enligt det regelverk
som gäller inom EU. AETR-föraren behöver dock
bara kunna visa upp information för den innevarande
veckan och den senaste dagen denne kört dessförinnan.
Eventuell period som saknar diagramblad ska
redovisas genom intyg.
Mer information
Fullständig information om AETR-reglerna finns på Vägverkets
hemsida www.vv.se/kov
– –

vägarbetstidslagen
Från och med den 1 juli 005 gäller lag ( 005: 95) om
arbetstid vid visst vägtransportarbete, vägarbetstidslagen.
Lagen gäller för alla anställda som deltar i de
vägtransporter som omfattas av kör- och vilotidsreglerna.
I vägarbetstidslagen regleras bland annat hur
mycket en anställd får arbeta och när rast ska tas.
Vägarbetstidslagen gäller för förare som är stationerade
i Sverige oavsett om de kör i Sverige eller i ett
annat land. För tillsynen svarar Arbetsmiljöverket.
Egenföretagare omfattas inte av lagen.
För fullständig information om vägarbetstidslagen
hänvisas till lagtexten.
gRunDföRutsättningAR
Vissa delar i vägarbetstidslagen kan ändras genom
kollektivavtal. Följande kan dock aldrig ändras:
» sammanlagd genomsnittlig arbetstid
» lärlingars och praktikanters viloperiod
» raster
» krav på att registrera arbetstiden
» nattperiodens absoluta gränser.
– –

DettA äR ARbete
Med ”arbete” menas i vägarbetstidslagen hela tidsperioden
mellan arbetets början och dess slut, då de anställda
som omfattas av vägarbetstidslagen bland annat utför
följande:
» körning
» lastning och lossning
» hjälp till passagerare som stiger av eller på fordonet
» rengöring och tekniskt underhåll
» arbete för att uppfylla de bestämmelser i lagar och andra
författningar som direkt hänger samman med transporten i fråga,
däribland övervakning av lastning och lossning.
» administrativa formaliteter med polis, tull och invandrarmyndigheter.
» allt annat arbete som handlar om att säkerställa fordonet,
lastens och passagerarnas säkerhet.
väntetiD
Väntetid räknas också som arbete. Det är den tid som
en anställd inte fritt kan disponera över utan måste
befinna sig på sitt arbetsställe beredd att utföra arbete.
ARbetstiD
Veckan räknas från och med måndag om inte annat
gäller på arbetsstället. Den ordinarie arbetstiden får
– 5 –

uppgå till högst 0 timmar i veckan. Utöver detta får
maximalt 00 övertids- eller mertidstimmar tas ut
under ett kalenderår.
En anställd får arbeta högst 8 timmar per vecka
i genomsnitt under en beräkningsperiod. Beräkningsperioden
är månader. Den sammanlagda arbetstiden
får som huvudregel inte under någon enskild vecka
överstiga 0 timmar.
oliKA ARbeten hos en ARbetsgivARe
Allt arbete hos en arbetsgivare ska räknas ihop. Det
gäller exempelvis om en anställd för samma arbetsgivare
utför arbete som både omfattas av vägarbetstidslagen
och av arbetstidslagen (t.ex. arbetar halvtid
som chaufför och halvtid på lagret). Den sammanlagda
arbetstiden får inte överstiga de maximala 8 timmarna
per vecka under beräkningsperioden och de maximala
0 timmarna för en enskild vecka.
fleRA ARbetsgivARe
Om en anställd utför arbete som omfattas av vägarbetstidslagen
för flera arbetsgivare, får arbetsgivarna
dela på de maximala 8 timmarna per vecka under
beräkningsperioden och de maximala 0 timmarna för
en enskild vecka.
Eftersom vägarbetstidslagen gäller oavsett antal
arbetsgivare, behöver arbetsgivaren ta reda på om det
finns anställda som har fler än en arbetsgivare. Arbetsgivaren
ska därför skriftligen begära in uppgifter från
sina anställda om de utfört arbete som omfattas av vägarbetstidslagen
för någon annan arbetsgivare. De anställda
är skyldiga att svara sin arbetsgivare skriftligt.
nAttARbete
Med nattarbete menas arbete som utförs under någon
del av perioden mellan 01:00 och 05:00. Arbetet behöver
inte vara förlagt till hela perioden, utan det räcker
att arbetstiden delvis pågår mellan 01:00 och 05:00.
Om man utför arbete någon gång inom denna tidsram
får arbetstiden inte överstiga 10 timmar under en -
timmarsperiod.
– –

RAsteR
En anställd får aldrig arbeta mer än timmar i följd
utan rast. Arbetar den anställde upp till 9 timmar ska
rasten vara minst 0 minuter. Överstiger arbetstiden
9 timmar ska rasten vara minst 5 minuter. Rasterna
får delas upp i perioder om 15 minuter. Det innebär
att välja mellan att ta raster i 15-minutersperioder
under -timmarsperioden eller förlägga hela rasten
direkt efter timmars arbete.
Rasterna ska alltid läggas så att kör- och vilotidsreglerna
följs.
RegistReRing Av ARbetstiD
Arbetsgivaren ska registrera all arbetstid för anställda
som helt eller delvis omfattas av vägarbetstidslagen.
Registret är till för att kontrollera att vägarbetstidslagen
följs och ska bevaras hos arbetsgivaren i minst
två år.
Det finns inget krav på hur ett register ska se ut.
Det kan exempelvis finnas på papper eller digitalt.
Det är dock viktigt att tänka på att registret bör vara
sammanhållet och bestå av uppgifter som är lätta att
kontrollera.
Det är också viktigt att tänka på att registret ska
omfatta alla de arbetstidsbegrepp som finns i lagen.
Dessa är ordinarie arbetstid, övertid, mertid, sammanlagd
arbetstid, nattarbete, arbetstidens förläggning,
viloperiod för lärlingar och praktikanter, raster
och pauser.
Observera dock att uppgifter från färdskrivare och
tjänstgöringslistor kopplade till turlistor normalt behöver
kompletteras för att uppfylla kravet på registrering
av arbetstid. Det beror på att uppgifterna som
går att läsa ut ur dessa normalt inte omfattar alla arbetstidsbegrepp.
om vägarbetstidslagen hamnar i
konflikt med kör- och vilotidsreglerna
tar de sistnämnda över.
– 7 –

Ytterligare information om kör- och vilotidsreglerna
får du hos Polismyndighetens trafikavdelning i varje
län eller på myndigheternas gemensamma telefonnummer
för hela landet, 11 1 .
Vägverkets regionkontor tillhandahåller upplysningar
om kör- och vilotidsreglerna. Regionkontoren når du
genom vårt gemensamma telefonnummer 0771-119 119.
Mer information finns på Vägverkets hemsida
www.vv.se/kov.
För ytterligare information om vägarbetstidslagen
och allmänna arbetstidsregler, kontakta Arbetsmiljöverket.
Adress och telefonnummer till huvudkontoret
och distrikten finns på hemsidan www.av.se.
Denna broschyr kan beställas från Vägverket, telefax
0 -755 50, telefon 755 00 eller e-post vagverket.
webbutiken@vv.se. Den kan också beställas via
Vägverkets hemsida www.vv.se – publikationer &
broschyrer.
För godstransporter med fordon under ,5 ton och för
taxi gäller nationella regler om vilotider. Information
om dessa finns samlade i broschyren ”Vilotider och
personlig tidbok för vissa nationella transporter” som
kan beställas från Vägverket.
vägverket
781 87 Borlänge
www.vv.se vagverket@vv.se
Telefon: 0771-119 119. Texttelefon: 0 -750 90. Fax: 0 -758 5.
– 8 –
VÄGVERKET. BEST.NR 88126. UTGÅVA 13. JAN. 2008. PRODUKTION: BOLT, JÖNKÖPING. FOTO: KERSTIN ERICSSON, HENRIK HANSSON OCH BJARNE HOLMGREN. TRYCK: STROKIRK-LANDSTRÖMS.