System Magda slutrapport okt 2010.pdf - Cunctus AB

Utvärdering av handenheten Magda
som ett likvärdigt alternativ till pappersenkät
Elisabeth Svensson
Biostatistiker, professor emerita
ELISABETIK
Sländvägen 6
386 34 Färjestaden
Elisabeth Svensson, Janja Nilsson
Janja Nilsson
Projektansvarig
Cunctus AB
Lagegatan 24
262 21 Ängelholm
elisabetik@gmail.com janja@cunctus.se
073- 634 72 73

En kvalitetsstudie av handenheten Magda genomförd av Cunctus AB som en delstudie till
utvärderingsstudien ”Rehabilitering vid Sommarsol- upplevelse av hälsa” av ansvarige
rehabiliteringsläkaren Bo Ågren, som genomfördes på Rehabiliterings och
rekreationscenter Stiftelsen Sommarsol, Vejbystrand under perioden 2009.03.21-
2009.12.16
Tack till programmerare och konstruktörer av System Magda på Cunctus AB,
samt till Sommarsols personal och gäster som gjorde denna kvalitetsstudie möjlig.
Oktober 2010
2(22)

Inledning
Handenheten Magda, som är en enkel patientnära handdator, som utvecklats av Cunctus
AB som ett hjälpmedel inom till exempel hälso- och sjukvårdsjukvård. Beroende på
typen av programmering, som kan skräddarsys för enskild individ, kan handenheten
Magda till exempel påminna individen om olika aktiviteter och medicinintag, vid
specificerade tidpunkter låta individen registrera upplevt hälsotillstånd, smärta,
(dys)funktion, rörelsemönster eller annat som passar den individen. Handenheten Magda
är en del av det patenterade System Magda, som består av en databasenhet med
programvara med analyssystem, vilket innebär en säker överföring av insamlade data till
datafiler för analys.
System Magda är fortfarande under utveckling och idén till systemet kommer från Sture
Karlander, som har Parkinsons sjukdom. Han har, liksom många i samma situation, haft
svårt att kommunicera, att försöka minnas och förklara sin situation för personal inom
hälso- och sjukvården. Sture ville ha ett användarvänligt system som hjälpte honom med
dokumentation av upplevda besvär och av hälsostatus över tid, för att kunna visa detta för
sin läkare, som ger möjlighet att utvärdera och åtgärda de aktuella problemen.
Erfarenheterna av handenhetens patientnära användbarhet är goda och kommer att
utvärderas i en kommande studie.
Det snabba och slutna systemet med att överföra insamlade data till databas för analys är
tilltalande även för surveyundersökningar av olika slag, det kan gälla enkätstudier av
livskvalitet, attityder, självskattning av smärta och andra besvär.
En enkätstudie genomförda med hjälp av Magda istället för på papper skulle medföra
vinster i både tid och datasäkerhet. Frågan är om bedömningar gjorda på dosan Magda
ger samma resultat som bedömningar på pappersenkät.
Syftet med denna studie är att undersöka överensstämmelsen i svaren på frågor i Magda
och på samma frågor i pappersformulär med en rangbaserad statistisk metod, som
analyserar eventuell förekomst av systematisk oenighet separat från individvariationer.
Hanteringen av Magda utvärderas av en grupp relevanta personer efter två veckor
användning. Analys av förändring i upplevt hälsotillstånd och trötthet baserad på
upprepade mätningar med Magda demonstreras.
3(22)

Material och metod
Utvärdering av Magda som ett likvärdigt alternativ till traditionell pappersenkät
genomfördes som en delstudie inom studien ” Rehabilitering vid Sommarsol- upplevelse
av hälsa”, som ansvarades av rehabilitetsläkaren Bo Ågren.
Personer med någon av diagnoserna stroke, multipel skleros, post polio eller Parkinsons
sjukdom och som genom sina Landstings försorg vistades på Sommarsol för en
sammanhängande rehabiliteringsvistelse om 21 dagar under år 2009 erbjöds delta i
studien. Studien omfattar 90 gäster som på Sommarsol, som erbjöds och accepterade
deltagande.
Följande frågor, som fanns både i dosan/handenheten och på pappersenkät, utgjorde
underlag till utvärderingen av enighet i svaren mellan pappersenkät och frågor i Magda.
Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd idag?
Svarsalternativ: mycket gott, ganska gott, ganska dåligt, mycket dåligt
I vilken omfattning upplever du trötthet nu?
Svarsalternativ: inte alls, under liten del av dagen, under minst halva dagen, under hela
dagen
Har du känt dig onormalt trött idag?
Svarsalternativ: ja, nej
Vid studien slut efter att ha använt dosan under två veckor besvarade gästerna
ovanstående frågor igen, samt följande frågor kring hur det var att använda dosan/
handenheten.
Hur var det att trycka på knapparna? Alternativ: svårt, lätt
Hur bedömer du skärmens text? Alternativ: svårläst, lättläst
Kan du tänka dig att använda dosan igen? Alternativ: ja, nej
Hur var det att använda dosan?
Alternativ: svår att använda, lätt att använda
Följdfråga till svarsalternativet svårt att använda
Vad upplevde du som svårast med dosan?
Alternativ: svårt att förstå tekniken, dosan var inte logisk, annat
Följdfråga till svarsalternativet lätt att använda
Vad upplevde du som lättast med dosan?
Alternativ: lätt att förstå tekniken, dosan var logisk, annat
4(22)

Frågorna om allmänna hälsotillståndet och upplevelse av trötthet med fyra verbala
svarskategorier var av praktiska skäl gemensamma med huvudstudien.
Handenheten Magda har programmerats via dator på Cunctus AB, som även
programmerat in ljud- och vibrationssignal för tidpunkter då frågorna ska besvaras.
Ett par dagar efter ankomst till Sommarsol informeras gästerna om studien, och de som
ville delta får träna på en övningsdosa innan de tilldelades sin personliga handenhet, som
de ska använda under vistelsen.
Vid studiens start och slut får deltagaren först svara frågor på pappersenkäten, som visar
alla tre frågorna med svarsalternativen samtidigt. Efter att ha lämnat från sig
pappersenkäten besvaras frågorna, som visas upp en efter en, med Magda. Varje
svarsalternativ visas separat och en linje på skärmens högra sida indikerar antalet möjliga
alternativ. Deltagaren kan, genom att använda två knappar läsa frågan och bläddra bland
svarsalternativen flera gånger. När deltagaren bestämt sig för sitt svar, tryckt på knappen
som bekräftar svar, kan deltagaren inte gå tillbaka för att ångra sitt svar utan nästa fråga
kommer upp på skärmen. När alla frågor besvarats visas text: Tack för ditt svar, på
skärmen som släcks efter 30 sekunder. När det är tid att svara nästa gång ger Magda
signal samt vibrerar. Om deltagaren inte svarar finns ytterligare två påminnelser
programmerade. Om svar ej anges så registreras detta i redovisningen/ analysen.
Deltagarna använde Magda under hela studietiden för att bilda sig en uppfattning om dess
användbarhet. Av praktiska skäl ställdes frågorna klockan 17:00 dagligen, strax före
middagen.
Vid studiens slut fick varje deltagare en utskrift av sina bedömningar med Magda.
5(22)

Statistiska metoder
Utvärderingen av dosan som ett likvärdigt alternativ till traditionell pappersenkät
omfattade följande analyser:
• Undersökning av grad av överensstämmelse mellan Magda och pappersenkät
avseende deltagarnas bedömningar, som gjordes i anslutning till ankomsten till
Sommarsol, men också inför hemfärd.
• Analys av förändring i allmänt hälsotillstånd och trötthet enligt bedömningarna vid
studiens start och slut.
• Deltagarnas bedömning av hur det var att använda Magda.
Datamaterialet som utgörs av deltagarnas bedömningar dels av upplevd hälsa och grad av
trötthet, dels av Magda användbarhet och utgörs av ordnade kategoridata och av
dikotoma data [1,2].
Utvärdering av överensstämmelse i bedömning mellan två mätmetoder och av förändring
i bedömning över tid baseras på par av individdata Ordnade kategoridata, ordinaldata, har
ranginvarianta egenskaper, vilket betyder att datamaterialet har en ordningsstruktur, men
saknar information om standardiserad storlek och därmed också om avstånd. Därför har
materialet analyserats med en statistisk metod, Svenssons metod, som är speciellt
utvecklad för denna typ av data [2-6]. Metoden beskrivs kort nedan, för mer detaljer
hänvisas till referenslistan.
Datamaterialet består av parade ordinaldata och frekvensfördelningen av dataparen
beskrivs i korstabell. Grad av enighet i svaren anges som procentuell enighet, (percentage
agreement), PA. Om enigheten inte är 100% analyseras möjliga orsaker till oenighet i
termer av förekomst av systematisk och/eller tillfällig oenighet.
Olika marginalfördelningar är tecken på förekomst av systematisk oenighet i
bedömningarna mellan dosa och pappersenkät. Marginalheterogenitet illustreras med en
Q-Q-kurva, som definieras av de kumulerade relativa frekvenserna av de två
marginalfördelningarna, när de paras ihop.
En bågformad kurva är tecken på förekomst av systematisk oenighet i var på skalan
bedömningarna ligger. Grad av systematisk oenighet i läge anges av det statistiska måttet
RP (Relative Position). Möjliga värden -1< RP < 1, eftersom RP skattar skillnaden mellan
sannolikheterna att bedömningarna Y systematiskt använder högre kategorinivåer än
bedömningarna X och vice versa, P(X

En S-formad kurva är tecken på förekomst av systematisk oenighet i hur bedömningarna
är koncentrerade på de olika svarskategorierna i skalan mellan de två tillfällena. Grad av
systematisk oenighet i koncentration anges av det statistiska måttet RC (Relative
Concentration). Möjliga värden -1< RC < 1, eftersom RC skattar skillnaden mellan
följande sannolikheter P(X

RESULTAT
Överensstämmelse mellan bedömningar på dosa och på pappersenkät
Bedömning av allmänna hälsotillståndet.
Korstabellen Figur 1 visar frekvensfördelningen av svar på frågan om det
allmänna hälsotillståndet vid studiens start från bedömningarna med Magda (X)
respektive pappersenkät (Y).
Av figuren framgår att för 64 av de 90 deltagarna som besvarat båda frågorna, dvs 71%,
var bedömningarna identiska vid de två mätningarna, se huvuddiagonalens observationer.
(X) Bedömningar med Magda, studiestart
Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?
Mycket Ganska Ganska Mycket totalt
gott gott dåligt dåligt
Mycket
1 1
(Y) dåligt
Bedömningar Ganska 1 6 13 2 22
på
dåligt
pappers-enkät, Ganska 4 42 7 1 54
studiestart gott
Mycket
gott
9 4 13
totalt 14 52 21 3 90
Figur 1. Frekvensfördelningen av par av bedömningar av hälsotillståndet med Magda och
pappersenkät vid studiestart.
De två marginalfördelningarna är i stort sett lika, (X:14, 52, 21, 3 respektive Y: 13, 54,
22, 1) och RP-värdet -0,007, bekräftar att all observerade oenighet kan förklaras enbart av
små individvariationer, RV = 0,036 (95% CI(RV), 0 till 0,09). En person har till exempel
bedömt hälsotillståndet som ”mycket gott” med Magda men ”ganska dåligt” på
pappersenkäten, se figur 1.
8(22)

Vid studiens slut överensstämde bedömningarna med Magda och pappersenkät till 79%,
(64 av 81 deltagare), se figur 2A, och oenigheten förklaras i huvudsak av
individvariationer, RV = 0,030 (95% CI(RV), 0 till 0,08). En försumbar, systematisk
förskjutning i åsikt föreligger, RP = 0,029, vilket framgår av figur 2B, där Q-Q-kurvan
nästan sammanfaller med diagonalen
(X) Bedömningar med Magda, studieslut
Mycket
gott
Ganska
gott
Ganska
dåligt
Mycket
dåligt
(Y)
Mycket
dåligt
Bedömningar Ganska
5 4 1 10
på
dåligt
pappers-enkät, Ganska 5 38 3 1 47
studieslut gott
Mycket
gott
22 1 1 24
totalt 27 44 8 2 81
totalt
Figur 2A. Frekvensfördelningen av par av bedömningar av hälsotillståndet med Magda
och pappersenkät vid studien slut.
Figur 2B. Q-Q-kurva över marginalfördelningarna till Fig 2A.
9(22)

Bedömning av trötthet
Korstabellen Figur 3A visar frekvensfördelningen av paren av svar på frågan om upplevd
trötthet vid studiens start mellan bedömningarna med Magda respektive pappersenkät.
Av figuren framgår att för 67 av 90 deltagarna, dvs 74%, var bedömningarna identiska
vid de två mätningarna.
Oenigheten förklaras delvis av att bedömningarna på pappersenkäten var något mer
koncentrerade till de två centrala kategorierna än bedömningarna med Magda. På
pappersenkäten har 48 deltagare använt svarsalternativet ”liten del av dagen”, medan
detta alternativ användes av 36 med Magda. Det var 31 deltagare som var eniga i
bedömningen ”liten del av dagen” vid de två bedömningarna. Det statistiska måttet RC,
0,13 (95% CI(RC), 0,04 till 0,21), bekräftar denna svaga systematiska oenighet, se Q-Qkurvan
figur 3B. Individvariationerna är försumbara, RV; 0,023 (95% CI(RV), 0,0 till
0,05).
Under hela
(Y) dagen
Bedömningar Minst halva
på
dagen
pappers-enkät, Liten del av
studiestart dagen
(X) Bedömningar med Magda, studiestart
I vilken omfattning upplever du trötthet nu?
Inte alls Liten del av Minst halva Under hela totalt
dagen dagen dagen
9 9
1 4 20 25
9 31 7 1 48
Inte alls 7 1 8
totalt 17 36 27 10 90
Figur 3A. Frekvensfördelningen av par av bedömningar av upplevd trötthet med Magda
och pappersenkät vid studiestart.
10(22)

Figur 3B. Q-Q-kurva över marginalfördelningarna till Fig 3A.
Vid studiens slut var enigheten 81% (63 av 78) och oenigheten kan förklaras av individ-
variationer (RV, 0,08, 95% CI(RV) från 0 till 0,18) främst orsakade av svarskombinationerna
(X,Y), (under hela dagen, inte alls), (minst halva dagen, inte alls) och
(under hela dagen, liten del av dagen), se figur 3C.
(Y)
Bedömningar
på pappers
enkät,
studien slut
Under hela
dagen
Minst halva
dagen
Liten del av
dagen
(X) Bedömningar med Magda, studiens slut
I vilken omfattning upplever du trötthet nu?
Inte alls Liten del av Minst halva Under hela totalt
dagen dagen dagen
6 6
3 11 2 16
4 40 1 45
Inte alls 6 3 1 1 11
totalt 10 46 12 10 78
Figur 3C. Frekvensfördelningen av par av bedömningar av upplevd trötthet med Magda
och pappersenkät vid studiens slut.
11(22)

Korstabellerna I:A och B visar samstämmigheten i de dikotoma svarsalternativen på
frågan om deltagaren hade känt sig onormalt trött den aktuella dagen dels vid studiens
start, dels vid studiens slut.
Enigheten i svaren var 87% vid studiestart och 91% vid studiens slut.
Vid studiens start svarade 58 av de 90 deltagarna nej på frågan om upplevd onormal
trötthet både på pappersenkät och med Magda, ytterligare fem deltagare svarade nej med
Magda men ja på pappersenkäten, se tabell IA.
Tabell I: Frekvensfördelning av par av svar på frågan huruvida deltagaren känner
sig onormalt trött vid det aktuella tillfället, vid studiestart respektive studiens slut.
A Magda
B Magda
studiestart
Studiens slut
Pappersenkät JA NEJ Pappersenkät JA NEJ
Studiestart
(n=90)
JA
NEJ
20
7
5
58
Studiens slut
(n=78)
8
7 63
12(22)

Tabellerna II A och B visar relationen mellan deltagarnas bedömningar av trötthet enligt
de två olika frågorna, med Magda (A) respektive pappersenkäten (B).
Tabell II. Frekvensfördelning av bedömningarna av upplevd trötthet på de fyra
svarskategorierna uppdelade på deltagare som svarat ja resp. nej på frågan om
onormal trötthet
Bedömningar med Magda, studiestart
A
Bedömningar
med Magda:
har du känt dig Ja
onormalt trött
idag? Nej
B
Bedömningar
med
Pappersenkät:
har du känt dig
onormalt trött
idag?
Ja
I vilken omfattning upplever du trötthet nu?
Inte alls Liten del av
dagen
Minst halva
dagen
Under hela
dagen
8 13 6 27
17 28 14 4 63
Bedömningar med pappersenkät, studiestart
I vilken omfattning upplever du trötthet nu?
Inte alls Liten del av Minst halva Under hela
dagen dagen dagen
9 11 5 25
Nej 8 39 14 4 65
totalt
Totalt
Av tabellerna framgår att de deltagare, som svarat ja, att de känt sig onormalt trötta idag
har använt svarsalternativen för upplevd trötthet från liten del av dagen till hela dagen.
Majoriteten deltagare svarade nej på frågan om de hade känt sig onormalt trötta den
aktuella dagen, 65 respektive 63, men de flesta av dem upplevde trötthet åtminstone liten
del av dagen, se tabellerna II A och B.
13(22)

Analys av förändring
Figurerna 4A och B visar resultaten av analys av förändring i upplevt hälsotillstånd
enligt registreringar med Magda mellan studiens start (X) och studiens slut (Y).
Figur 4A visar att 46% av de 85 deltagarna uppgav samma nivå av hälsotillstånd och 35
deltagare angav ett bättre hälsotillstånd vid uppföljningen än vid studiestarten, vilket
framgår av antalet observationer under huvuddiagonalen i figur 4A. Denna systematiska
förändring i upplevt hälsotillstånd bekräftas också av Q-Q-kurvans utseende, 4B, som
visar på en systematisk gruppförändring i bedömningarna mot ett bättre hälsotillstånd,
vilket bekräftas av det statistiskt signifikanta RP värdet, -0,24 (95% CI(RP), -0,38 till -
0,11).
Frekvensfördelningen i korstabellen 4A visar på en heterogenitet i deltagarnas
förändringsmönster, dvs individuella variationer. Tre av de deltagare som vid
studiestarten bedömde sitt allmänna hälsotillstånd som mycket gott svarade mycket dåligt
(1) respektive ganska dåligt (2) vid studiens slut. RV-värdet bekräftar att signifikanta
individuella avvikelser från gruppens förändringsmönster förekommer, RV, 0,25
(95%(RV) från 0,09 till 0,41).
(X) Bedömningar med Magda, studiestart
Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?
Mycket Ganska Ganska Mycket totalt
gott gott dåligt dåligt
Mycket 1 1 2
(Y) dåligt
Bedömningar Ganska 2 4 3 9
med Magda: dåligt
studiens slut Ganska
gott
3 28 13 2 46
Mycket
gott
8 15 4 1 28
totalt 14 47 21 3 85
Figur 4A. Frekvensfördelningen av förändringsmönstret i par av bedömningar av
hälsotillståndet med Magda vid studiens start och studiens slut.
14(22)

Figur 4B. Q-Q-kurva över systematisk förändring av bedömningar av hälsotillståndet
enligt marginalfördelningarna figur 4A.
Figurerna 5A och B visar resultaten av analys av förändring i upplevd trötthet enligt
registreringar med Magda mellan studiens start och studiens slut.
Oförändrad trötthetsnivå bedömdes av 60% av de 80 deltagarna som besvarade frågan
med Magda vid båda tillfällena, se figur 5A.
Q-Q-kurvan, figur 5B, visar att gruppens bedömningar koncentrerades mer till de centrala
kategorierna vid studiens slut än vid studiestart, RC, 0,10 (95% CI(RC) från -0,02 till
0,21).
RV-värdet 0,12 (95% CI(RV) från 0,006 till 0,24) visar att förändringen i upplevd
trötthetsnivå i huvudsak kan tillskrivas individuella förändringar
15(22)

(X) Bedömningar med Magda, studiestart
I vilken omfattning upplever du trötthet nu?
Inte alls Liten del av Minst halva Under hela totalt
dagen dagen dagen
Under hela 1 1 1 7 10
(Y) dagen
Bedömningar Minst halva 1 2 9 12
med Magda dagen
studiens slut Liten del av
dagen
8 25 12 2 47
Inte alls 7 3 1 11
totalt 17 31 22 10 80
Figur 5A. Frekvensfördelningen av förändringsmönstret i par av bedömningar av upplevd
trötthet med Magda vid studiens start och studiens slut.
Figur 5B. Q-Q-kurva över systematisk förändring av bedömningar av upplevd trötthet
enligt marginalfördelningarna figur 5A.
16(22)

Figur 6 visar förändringsmönstret i upplevt trötthet enligt deltagarnas bedömning på
pappersenkät.
(X) Bedömningar med pappersenkät, studiestart
I vilken omfattning upplever du trötthet nu?
Inte alls Liten del av Minst halva Under hela totalt
dagen dagen dagen
Under hela
1 5 6
(Y) dagen
Bedömningar Minst halva
4 11 1 16
pappersenkät dagen
studiens slut Liten del av
dagen
2 34 7 3 46
Inte alls 5 6 11
totalt 7 44 19 9 79
Figur 6. Frekvensfördelningen av förändringsmönstret i par av bedömningar av upplevd
trötthet på pappersenkät vid studiens start och studiens slut.
Tabell III sammanställer skillnaderna i resultat avseende analys av förändring av
hälsotillstånd respektive trötthet när bedömningarna görs med Magda och med
pappersenkät.
Av tabellen framgår att något fler deltagare har bedömt förändring med Magda, men
individvariationerna är också större vid mätningar med Magda.
17(22)

Tabell III. Resultat av analys av förändringar i hälsotillstånd respektive trötthet enligt
bedömningar med Magda respektive pappersenkät vid studiens start och studiens slut.
Förändring hälsotillstånd Förändring trötthet
Bedömningar med Magda(n = 85) Papper (n=81) Magda (n=80) Papper (n=79)
Oförändrad nivå 46% 54% 60% 70%
Systematisk
förändring,
RP (95% CI)
Systematisk
förändring,
RC (95% CI)
Individvariationer
RV (95% CI)
-0,24
-0,38 till -0,11
-0,005
-0,16 till 0,14
0,25
0,09 till 0,41
-0,22
-0,34 till -0,11
0,038
-0,11 till0,18
0,08
0,01 till 0,15
-0,04
-0,15 till 0,08
0,10
-0,02 till 0,21
0,12
0,01 till 0,24
-0,11
-0,19 till 0,02
-0,009
-0,11 till 0,09
0,018
0 till 0,038
Förändringen i bedömningen av onormal trötthet eller ej visade att 13 av de deltagare
som med Magda svarat ja på den frågan vid studiens start svarade nej vid studiens slut,
för sju deltagare var förändringen det motsatta, se Tabell IV. Motsvarande frekvenser för
pappersenkäten var 14 respektive två.
Denna skillnad i resultat mellan bedömningarna med Magda och pappersenkät, ger
underlag till olika slutsatser vid en statistisk analys, se tabellen.
Tabell IV. Förändring i upplevd onormal trötthet
Magda
Studiens slut
(n=78)
Skillnad mellan
parade
proportioner
Magda,
studiestart
JA NEJ Pappersenkät
JA
NEJ
8
13
7
50
Studiens slut
(n=79)
7,7%
p=0,26
95% CI:
-3,8% till 19%
15%
p = 0,006
Pappersenkät
studiestart
JA NEJ
7 2
14 56
95% CI:
5,4% till 25%
18(22)

12
Deltagarnas utvärdering av Magda
De flesta deltagarna, 71 av 78 (%) tyckte att det var lätt att trycka på knapparna, och 74
av 78 bedömde skärmen som lättläst. Magda var lätt att använda (73/78) och 69 kan tänka
sig att använda Magda igen, se figur 7.
På fråga vad som upplevdes som lättast med Magda valde 50 (av 73) alternativet att det
var lätt att förstå tekniken och 16 att den var logisk, de övriga sju valde annat alternativ.
19(22)

SLUTSATS
Resultaten visar bland annat att enigheten i svar mellan bedömningarna med Magda och
pappersenkät vid studiens slut var 79% respektive 84% för det två frågorna, och något
lägre 71% resp. 74%, vid studiens start. Den observerade oenigheten kan inte förklaras av
en systematisk skillnad i de båda sätten att mäta, RP- och RC-värdena var nära noll. Det
observerade oenigheten beror på individvariationer, dvs brus, vilket visas av RV-värdet
och av fördelningen av dataparen i korstabellerna. Delvis kan individvariationerna
förklaras av den heterogena gruppen av deltagare, men även av val av variabler, frågornas
formulering och val av svarskategorier, tre komponenter som till stor del tillhörde
huvudstudien ” Rehabilitering vid Sommarsol- upplevelse av hälsa”.
Ett fåtal deltagare tyckte att Magda inte var helt lätt att hantera, vilket kanske också
bidrog till individvariationer.
Individvariationer förekom också vid analys av förändring, speciellt vid mätning med
Magda. Deltagarna har till exempel i större utsträckning använt alla svarsalternativen vid
den bedömningen, detta trots att deltagarna inte fått extra information om antalet möjliga
svarsalternativ i Magda.
Det kanske är så att bedömningar med Magda ger ärligare svar och att det är lättare att
minnas hur man svarat på pappersenkäten.
Deltagarna uppskattade den omedelbara återkopplingen av sina bedömningar de fick
genom utskriften av sina bedömningar med Magda vid studiens slut.
DISKUSSION
Baserat på studiens resultat kan enkätstudier med Magda vara ett fullvärdigt alternativ till
pappersenkäter. En egen större studie med en något modifierad handenhet Magda, som
tydligare indikerar antalet svarsalternativ och med ett större antal väl formulerade frågor
och svarsalternativ förväntas bekräfta System Magdas fördelar framför pappersenkät.
Fördelen med System Magda är att tekniken är att handenheten är enkel att arbeta med,
oavsett tekniska kunskaper hos användaren.
Denna studie har endast berört en bråkdel av System Magdas användningsområden.
Systemet är flexibelt, utvecklingsbart och anpassningsbart till olika typer av
registreringar och möjligheter till individuella tillval finns. Systemets
påminnelsefunktioner, tidsangivelser, tidsregistreringar och möjlighet till
slumpgenerering är unika. Beroende på typen av programmering, som kan skräddarsys
för enskild individ, kan handenheten Magda till exempel påminna individen om olika
aktiviteter och medicinintag, vid specificerade tidpunkter låta individen registrera upplevt
hälsotillstånd, smärta, (dys)funktion, rörelsemönster.
20(22)

Datainsamling med System Magda innebär tidsvinst och därmed ekonomisk vinst
eftersom överföring till databasen av insamlade data är momentan och säker.
I ett bredare perspektiv kan System Magda med sin flexibilitet och
dataöverföringsteknik erbjuda stora fördelar för forskning och utveckling.
Fördelar med datainsamling ur ett längre perspektiv och även för enskilda
patienters livskvalitet och säkrare kommunikation med vård- och omsorgen.
21(22)

REFERENSER
1. Altman DG. Practical statistics for medical research. London; Chapman & Hall,
1991
2. Svensson E. Val och konsekvens, datamaterialets egenskaper bestämmer den
statistiska verktygslådan. Läkartidningen 2005; 102(17):1331-7
3. Svensson E. A coefficient of agreement adjusted for bias in paired ordered
categorical data. Biometrical Journal 1997;39:643-57
4. Svensson, E. Application of a rank-invariant method to evaluate reliability of
ordered categorical assessments. Journal of Epidemiology and Biostatistics, 1998;
3 (4):403-409
5. Svensson E. Ordinal invariant measures for individual and group changes in
ordered categorical data. Statistics in Medicine 1998;17(24): 2923-36
6. Svensson E. Guidelines to statistical evaluation of data from ratings scales and
questionnaires. Journal of Rehabilitation Medicine 2001;33: 47-8.
7. Svensson E. Vad är behandlingseffekt om patienten blev bättre, men ingen vet hur
mycket bättre? Analys av förändring när datamaterialet består av ordnade
kategorier. Läkartidningen 2005;102(43):3138-45.
8. Svensson E. Svensson E. Vad är behandlingseffekt om patienten blev bättre, men
ingen vet hur mycket bättre? Statistisk metod för parade ordinaldata.
Läkartidningen 2007;104(8):596-601
9. Avdic A, Svensson E. Svenssons method 1.1 ed. Örebro 2010 Interactive software
supporting Svenssons method. Accessed from http://www.oru.se/hh/Elisabeth-
Svensson/Svensson_metod 2010-01-14.
10. Svensson E, Avdic A. Guidelines to calculation by the free software and
interpretation of the measures of disagreement applied to reliability studies
[homepage on the internet]. Available from http://www.oru.se/hh/Elisabeth-
Svensson/Svensson_metod 2010-01-14.
11. Newcombe RG, Altman DG. Proportions and their differences. In: Altman DG,
Machin D, Bryant TN, et al. Statistics with confidence. 2nd ed. Bristol: BMJ
books, 2000: 45-57.
22(22)