SETRA GROUP AB ÅRSREDOVISNING 2005

setragroup.com

SETRA GROUP AB ÅRSREDOVISNING 2005

SETRA GROUP AB ÅRSREDOVISNING 2005


S E T R A G R O U P Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5

TRÄINDUSTRI

ENGAGERAD AKTÖR I KUNDENS UTVECKLINGSARBETE

Omkring 24 procent av koncernens försäljning sker inom kundsegmentet Träindustri.

Kunderna använder Setras produkter i någon form av tillverkning, framför allt till

parkettgolv, fönster, limträ, möbler och emballage.

Träindustrikunderna på Setras marknader känner av

en hård konkurrens från Kina och andra östländer,

samtidigt som trä också konkurrerar med andra material.

Resultatet blir kunder som utvecklar en mycket

hög kompetens och som arbetar effektivt och kostnadsmedvetet.

Kunderna ställer även höga krav på

råvaruflöden och leveranstider. För att vara en intressant

partner krävs att Setra aktivt bidrar till, och

blir en del av, kundernas effektiviseringsarbete.

PRODUKTUTVECKLING ÄR FRAMTIDEN

Specialsågverken i Skästra och Horndal har länge

kunnat erbjuda kundanpassad produktion. Nu har

Setra också en särskild funktion för produktutveckling

med uppdraget att generera framsteg hos kunderna och

samtidigt utveckla Setra som företag och leverantör.

Projekten föds alltid i marknaden i en dialog mellan

säljare och kund, de är konkreta och avgränsade och

måste omfatta tillräckliga volymer för att vara lönsamma

för Setra. Det kan till exempel handla om att

ta fram en produkt på ett helt nytt sätt, med hänsyn

8

till kvalitet och kärnvedsandel. Eller att vidareförädla

en annan genom nedtorkning till en grad som gör att

tillverkaren kan använda den direkt i sin produktion.

Utvecklingsprojekten har hittills varit inriktade på

industrikundernas behov, och kommer att utvidgas i

takt med att nya intressanta projekt efterfrågas.

JAPAN EN FORTSATT STARK TRÄMARKNAD

Setras affär i Japan, som ingår i träindustrisegmentet,

växer och följer därmed den fastlagda strategin. Försäljningen

omfattar sågat virke, hyvlade produkter och

limträ. Byggnationen i Japan fortsätter att ligga på en

stabilt hög nivå och intresset för interiörprodukter

som golv och panel i furu ökar.

Konkurrensen från Kina är kännbar även på den

japanska marknaden och orsakade en mindre nedgång

i början av året för de vidareförädlade varorna. Under

andra halvåret vändes detta till en mycket positiv

utveckling och den totala försäljningen till Japan

uppgick under 2005 till cirka 250 miljoner kronor.

DANSK TRÄINDUSTRI UNDER HÅRD PRISPRESS

Danmark är en av Setras största exportmarknader.

Allt eftersom EU utvidgas blir det mer jämspelt mellan

dansk träindustri och konkurrenterna i östländerna.

Men lönekostnaderna är fortfarande avsevärt högre i

Danmark och det gör att man bara kan konkurrera, och

tjäna pengar, genom att arbeta effektivare och leverera

en hög kvalitet.

Den danska möbelindustrin har haft det svårt under

en längre tid och sett produktionen tas över av tillverkare

i bland annat England, Polen, Tjeckien och

Ukraina. Fönsterindustrin i Danmark går däremot

mycket bra just nu, vilket gynnar de leverantörer som

kan producera fönstervirke av god kvalitet med lång

hållbarhet. Danska myndigheter ställer höga krav på

fönstertillverkarna och har infört avgifter på impregnering

av fönstervirke.


S e t r a G r o u p å r s r e d o v i s n i n g 2 0 0 5

INNEHÅLL

Koncernöversikt 1

Förord VD Kent Torwald 2–3

Ny organisation 3

Bygghandel 4–5

Distributörer och hyvlerier 6–7

Träindustri 8–9

Importörer 10

Kundsupport 11

Råvara, produktion och miljö 12

Trälyftet 13

Marknad, försäljning och produktion 14

Femårsöversikt koncernen 15

Förvaltningsberättelse 16–17

Resultaträkning koncernen 18

Kommentarer till resultaträkningen 19

Balansräkning koncernen 20–21

Kommentarer till balansräkningen 22

Kassaflödesanalys koncernen 23

Resultat- och balansräkning moderbolaget 24

Kassaflödesanalys moderbolaget 25

Finansiell riskhantering 26–27

Redovisningsprinciper 28–30

Noter 31–36

Förslag till behandling av bolagets förlust 37

Revisionsberättelse 38

Styrelse 39

Koncernledning 40

Ordinarie bolagsstämma för Setra Group AB hålls

måndagen den 24 april 2006 kl 15.00 på Setras

huvudkontor, Gårdsvägen 18 i Solna.

Setra Group offentliggör ekonomiska rapporter enligt

följande under 2006:

11 april Delårsrapport, januari–mars

21 augusti Delårsrapport, januari–juni

27 oktober Delårsrapport, januari–september

30 januari 2007 Bokslutskommuniké för 2006

Produktion: Setra Group i samarbete med TimMer Reklambyrå AB.

Foto: Ola Högberg, Hornbach och Lars Stensö.

Repro: Bildrepro AB. Tryck: Halmstads Tryckeri AB.

FÖRETAGET

Setra Group AB (publ) är Sveriges största träindustriföretag

med en årlig omsättning på totalt cirka 5 400 Mkr

och cirka 1 400 anställda.

Setra säljer träbaserade produkter och lösningar till

bygghandel, hyvlerier, distributörer, träindustri och

importörer. Omkring 40 procent av årsvolymen säljs

på den svenska marknaden. Export sker främst till

Storbritannien, Danmark, Tyskland, Spanien, Frankrike,

Norge, Italien och Japan. Koncernen har tolv sågverk,

fem vidareförädlingsenheter och sju distributionsenheter.

Setra Groups största ägare är Sveaskog AB med 50

procent, Lantbrukarnas Ekonomi AB (LRF) med cirka

25 procent och Mellanskog ekonomisk förening med

cirka 24 procent. Övriga ägare innehar cirka en procent

av aktierna.


S E T R A G R O U P Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5

ÅRET I KORTHET

• Kent Torwald tillträdde den 23 februari som ny VD

och koncernchef för Setra Group AB. Han var tidigare

chef för affärsområdet Byggprodukter.

• En ny och kundinriktad organisation trädde i kraft

den 1 juli. I korthet innebar det att försäljningsorganisationen

omstrukturerades enligt fyra kundsegment

och att sågverksrörelse och vidareförädling renodlades.

• Investeringen på 72 miljoner kronor vid Heby Sågverk

genomfördes med utbyggd råsortering, ny kamerateknik

i justerverket och ökad torkkapacitet.

• I slutet av året beslutades om en investering på

43 miljoner kronor vid Kastet Sågverk i Gävle.

Investeringen avser ett nytt justerverk och två

kammartorkar.

Mkr

6000

5000

4000

3000

2000

1000

0

Mkr

200

180

160

140

120

100

80

60

40

20

0

-20

-40

-60

-80

-100

• Setra genomförde en medarbetarundersökning under

våren. Svarsfrekvensen var hög, 84 procent av de

anställda svarade på enkäten och varje chef arbetar

vidare med resultaten i lokala handlingsplaner.

• Beslut togs om att effektivisera produktionen för att

öka lönsamheten vid sågverken i Piteå och Hasselfors.

• Trälyftet, ett system för industriellt byggande av

flervåningshus i massivträ, övergick efter flera års

utveckling i Setras ägo och lanserades kommersiellt.

• Rörelseresultatet för 2005 blev -118 miljoner kronor,

varav 61 miljoner kronor var jämförelsestörande

poster. Huvuddelen av förlusten, exklusive jämförelsestörande

poster, kan hänföras till det första

kvartalet.

Nettoomsättning

2001* 2002* 2003* 2004 2005

Rörelseresultat exklusive

jämförelsestörande poster

2001* 2002* 2003* 2004 2005 *pro forma

Mkr

500

400

300

200

100

0

-100

Mkr

20

10

0

-10

-20

-30

-40

-50

Kassaflöde före investeringar

2001* 2002* 2003* 2004 2005

Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande

poster per kvartal 2004-2005

-60

Kvartal 1 2 3 4 1 2 3 4

2004 2005

1


S E T R A G R O U P Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5

FÖRORD VD KENT TORWALD

SETRA ÄR PÅ RÄTT VÄG MEN MÅSTE ÖKA TAKTEN

Årets resultat för Setra Group är inte tillfredsställande. Det visar att vi måste bli snabbare

från idé till handling i den förändringsprocess som inleddes i mitten av 2005.

Då startade vi en resa från volym till värde, och skapade

en ny organisation som hjälp på vägen. Målet är att bli

en utåtriktad och dynamisk samarbetspartner med

långsiktig lönsamhet. Vi har valt tre spår för att nå dit:

intern förändring, ökad förädling och effektivisering

av verksamheten.

TÄNKA VÄRDE ISTÄLLET FÖR VOLYM

Mest central är den interna förändring som går ut på

att lämna en produktionsstyrd inriktning och istället

2

VD och koncernchef

Kent Torwald framför

Setras monter på

Nordbygg-mässan

i januari 2006.

ha kundernas, och deras kunders, behov som utgångspunkt

i allt vi gör. Vi ska tänka kundvärde och lönsamhet

istället för volym – hela vägen från konsumentens

golv till apteringen i skogen.

Kunderna ska känna att vi är engagerade och har en

vilja att lära oss och förstå deras affär. De ska uppleva

Setra som nytänkande genom vår initiativkraft och

förändringsvilja i relationerna med dem. Och de ska

uppfatta oss som professionella genom den kunskap

och service vi erbjuder tillsammans med våra produkter.

FÖRÄDLING AV PRODUKTER OCH RELATIONER

En annan viktig strategi för framtida lönsamhet är

att gå från bulk till en ökad grad av förädling. Dels

produktionsmässigt, men också via produktutveckling

för att så långt som möjligt anpassa produkterna efter

kundernas behov och öka användarvänligheten för

både industrikunder, byggare och konsumenter. Vi

räknar med en ökad försäljning av vidareförädlade

produkter inom alla segment.

Förädling innebär också att utveckla relationerna

med kunderna genom lösningar med ett högre tjänsteinnehåll.

Logistiken är redan en integrerad del av

Setras erbjudande, lagerhållning och inplockning i

kundens hyllor är prov på andra tjänster som underlättar

för kunden och som stärker våra samarbeten.

EFFEKTIVITET FÖR ÖKAD LÖNSAMHET

I vår bransch är marginalerna låga. För att nå lönsamhet

måste vi hela tiden driva effektiviseringar, utan att

tappa kundperspektivet. Inriktningen mot effektivare

enheter innebär också satsningar på ett fåtal strukturellt

viktiga investeringar, som nya justerverk och

torkar vid Heby Sågverk 2005 och vid Kastet Sågverk

i Gävle under 2006.

Setra har under året beslutat om flera smärtsamma

men nödvändiga åtgärder som innebär att vi kommer

att vara cirka 100 personer färre vid slutet av 2006,

vilket kommer att förbättra resultatet med cirka 50

miljoner kronor med full effekt från 2007.


POSITIV MARKNADSUTVECKLING

Den enskilt viktigaste orsaken till det svaga

resultatet 2005 och 2004 var den mycket låga

prisnivån för vår största produkt, sågade trävaror

av furu. Setra har dock haft en positiv

prisutveckling under andra halvåret 2005. Det

är en uppgång som kommer att fortsätta under

2006 och som beror dels på ett ökat affärsfokus

inom Setra, dels på ett minskat utbud från

Finland och Ryssland.

På bygghandelssidan, där vi har vår starkaste

position i Sverige och Norge, är marknaden

under omfattande förändring och starkt tryck.

Kunderna blir allt större och pressar priserna.

För Setra gäller det att identifiera de goda

affärerna. De växande kedjorna är intressanta

och intresset tycks vara ömsesidigt. Setra har

ett bra koncept med ett brett utbud och en omfattande

distributionsverksamhet som bidrar

till erbjudandet.

SETRA HAR VISIONER FÖR TRÄ

Ökad träanvändning ligger i tiden, liksom

miljöfrågor. Setra jobbar också aktivt med produktutveckling

i olika former. I samband med

Nationella Träbyggnadsdagen den 6 december,

kunde vi på allvar lansera vår framtidssatsning

Trälyftet. Det är ett unikt byggsystem för flervåningshus

i massivträ som tar Setra flera steg

framåt i värdekedjan. Genom Trälyftet ger Setra

nya dimensioner åt industriell träanvändning i

ett miljömässigt uthålligt samhälle.

ETT LÖNSAMT SETRA

Trots sista raden i bokslutet känner jag att vi har

bra skjuts inför kommande år. 2005 inleddes

mycket svagt och från den positionen har sedan

resultatet förbättrats. Medarbetare, kunder och

ägare visar att de tror på Setra genom hårt arbete,

goda samarbeten och långsiktiga åtaganden. Med

detta i ryggen känner jag mig mycket trygg i att

Setra kommer att göra en betydande resultatförbättring

under 2006.

NY ORGANISATION

KUNDEN OCH AFFÄREN KÄRNAN

I DET NYA SETRA GROUP

Den 1 juli gick Setra Group in i en ny fas med en organisation

som präglas av kundorientering, utveckling och nytänkande.

Hela organisationen, inklusive staberna, ska underlätta för

våra kunder och för säljarnas utvecklingsarbete med kunderna.

SPECIALISERAD SÄLJORGANISATION

Utgångspunkt för organisationen är kundrelationerna. Från en

tidigare struktur enligt produktionsområden och geografiska

marknader har vi gått till en verksamhet som baseras på fyra

affärer. De fyra kundsegmenten är Bygghandel, Distributörer

och hyvlerier, Träindustri och Importörer.

KUNDSUPPORT MED PRODUKTUTVECKLING

Centrala i den nya organisationen är kundsupportfunktionerna

för verksamheten i bygghandelssegmentet respektive de

industriella kundsegmenten. Kundsupport är länken mellan

försäljning och produktion och verkar både utåt och inåt i

organisationen med kundservice, produktionsplanering,

logistik och distribution.

Med en ny funktion för produktutveckling satsar vi på att,

utifrån kundernas behov, ta fram nya produkter och lösningar

som ska gynna vår gemensamma affär och göra kunderna

framgångsrika och konkurrenskraftiga.

RENODLAD PRODUKTION

Sågverken har under en längre tid styrt produktionen mot

olika träslag och dimensioner, och den specialiseringen ökar i

takt med att kundernas krav på kvalitet och leveranser blir allt

mer specifika.

Vidareförädlingsenheterna har specialiserats med inriktning

på de olika marknaderna men också för att effektivisera

utnyttjandet av råvaran och minimera virkestransporterna.

3


S E T R A G R O U P Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5

BYGGHANDEL

PARTNER MED STORT SORTIMENT OCH KÄNSLA FÖR SERVICE

Bygghandelssegmentets kunder finns bland bygghandelskedjor och fria återförsäljare med

inriktning mot både professionella byggare och konsumenter. Cirka 27 procent av Setras totala

försäljning sker till bygghandeln och huvuddelen av affären finns i Sverige. Erbjudandet

omfattar träprodukter, snickerier och skivmaterial tillsammans med en välutvecklad

distribution med mycket hög servicegrad.

Marknaden för bygghandel ökar

stadigt och kännetecknas av en

snabb omstrukturering där allt fler

aktörer köps upp eller ansluter sig

till större bygghandelskedjor. Setra

har länge haft en stark position hos de mindre, fristående

återförsäljarna vilket har gett en bred kontaktyta

mot stora delar av svensk bygghandel. Marknadsutvecklingen

innebär samtidigt ökade volymer till de

större kedjorna och tilltagande inriktning mot slutkonsumenten

och gör-det-själv-marknaden.

PRODUKTUTVECKLING FÖR ANVÄNDARVÄNLIGHET

I Setras erbjudande till bygghandeln ingår egenproducerade

träprodukter som golv, list, panel, tryckimpregnerat,

limträ och byggträ, med varumärkena

Norlida Golv, Malåbrädan och Långshytte Limträ. Där

finns också marknadens bredaste program för skivmaterial,

bland annat från Setras specialistenhet CEOS

Industriprodukter. Setras försäljning av skivmaterial

har haft en mycket kraftig uppgång den senaste tiden.

Nya för i år är Lita-produkterna som har bidragit till

att komplettera vårt sortiment med parkett- och laminatgolv,

bänkskivor och dörrar för olika ändamål.

Setra ser utrymme för vidareutveckling av de egna

produkterna, i samarbete med bygghandelsbranschen

och utifrån kundernas och konsumenternas behov.

När det gäller golv märker vi en efterfrågan på olika

typer av ytbehandling och på åtgärder för att förenkla

golvläggningen. Paneler och lister kan målas i större

utsträckning för att bespara användaren ett arbetsmoment.

Vi fortsätter också att satsa på bättre förpackningar

för både proffs och konsumenter.

UNDERLÄTTA KUNDENS VARDAG

Bygghandelskedjorna har en bred kundkrets, från

proffsbyggare till konsumenter som bygger själva.

Därför behöver de leverantörer som kan erbjuda ett

4

omfattande sortiment av träbaserade byggprodukter.

Och, inte minst, olika typer av tjänster som blir en

integrerad del av distributionen. Till exempel klockade

leveranser av olika produktkategorier, inklusive inplockning

i hyllor och ställ, för att underlätta kundens

logistik.

De mindre kunderna, fristående återförsäljare som

framför allt är nischade mot proffskunder, uppskattar

särskilt Setras turbilar som kommer med snabba och

täta leveranser till dem som inte har stora utrymmen

för egna lager. I Stockholmsregionen kan vi även

leverera på natten tack vare nattskiftet på lagret i

Skärholmen.

Vare sig det gäller större kedjor eller mindre, fristående

bygghandlare vill Setra förenkla kundernas

relation med sin leverantör. Under året har ett nytt

system för affärsinformation tagits i bruk inom bygghandelssegmentet.

Systemet ska bland annat göra det

enkelt för kunderna att själva komma åt information

om produkter, lager och leveranser. Den e-handelslösning

som Setra planerar att utveckla under 2006

kommer att ge kunderna ännu större frihet när det

gäller beställningar och produktinformation.

Hornbachs drive-in-butik i Göteborg. Setra har

funnits med som partner sedan bygghandelskedjan

etablerade sig i Sverige 2003.


BYGGTRYGG UPPSKATTAR

OKOMPLICERADE RELATIONER

Setra och bygghandelskedjan

Byggtrygg har ett samarbete som

går tio år tillbaka och som ständigt

utvecklas och finslipas utifrån

marknadens föränderliga krav.

– Ska man lyckas, måste man lyssna

på kunderna. Det gäller både oss och

våra partners, konstaterar Bert

Larsson, VD för Byggtrygg. Lyhördhet

kan ingen få nog av.

Att Setra är en av Byggtryggs största

partners beror enligt honom på att

Setra förstår de komplicerade leveransstrukturer

som finns i en kedja

med ett sjuttiotal brädgårdar, från

Ystad till Kiruna, som ska serva små

och medelstora proffsbyggare.

Byggträ, skivor och snickerier behöver

finnas hemma på lager eller levererade

direkt till arbetsplatser, i rätt tid och

i rätt mängd.

Bert Larsson uppskattar det öppna

samarbetsklimat man har med Setra

och han tror att det största kundvärdet

ligger i enkla och okomplicerade

affärer.

– Framtiden tillhör dem som kan

erbjuda det.

Thomas Asplund, marknadschef Bygghandel i Setra, och Bert

Larsson, VD för Byggtrygg, går igenom nuläge och framtid

för den gemensamma affären.

5


S E T R A G R O U P Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5

DISTRIBUTÖRER OCH HYVLERIER

ATT FÖRSTÅ KUNDEN OCH SÄLJA IN HELHETEN

Den största av Setras kundgrupper utgörs av distributörer och hyvlerier och står för cirka

32 procent av den totala försäljningen. Huvudmarknaderna är Sverige, England, Holland,

Tyskland, Norge och Danmark.

Distributörskunderna arbetar

mot träindustri och bygghandel

och har ofta egen integrerad

förädling av hyvlade produkter.

Hyvlerikunderna finns i huvudsak

på de utländska marknaderna.

I Skandinavien riktar sig Setras

försäljning främst till exporthyvlerier.

Generellt var det ett positivt sista halvår

för segmentet med ökad efterfrågan och stigande

priser.

ÖKAD FÖRSÄLJNING AV VIDAREFÖRÄDLAT

Även om sågade trävaror fortfarande dominerar försäljningen,

omfattar Setras erbjudande också vidareförädlade

produkter, något som delvis är nytt för den

här delen av försäljningsorganisationen. Målet är att

Setra ska vara en komplett leverantör med ett helhetsperspektiv

på kundens behov när det gäller träbaserade

produkter och lösningar.

Ett nära samarbete mellan Setras säljare och vidareförädling

ger ökad kunskap om produkter och marknaders

behov. Inom vidareförädlingen specialiseras

enheterna bland annat när det gäller råvaruanskaffningen,

för att åstadkomma en homogenitet och

säkerställa att produkterna på en viss marknad ser

likadana ut, även över tid.

BRITTERNAS INTRESSE FÖR TRÄ ÖKAR

Setra tog under året marknadsandelar i Storbritannien,

trots att trämarknaden där backade cirka sju procent.

Konkurrensen från andra material är hård, men

behandlade trägolv växer i popularitet och tack vare

produktutveckling har marknaden åter börjat intressera

sig för fönsterbågar i trä.

Makeover-programmen i brittisk TV har stimulerat

träanvändningen hos entusiastiska villaägare. Gördet-själv-butikerna

har svarat på efterfrågan genom

utökade öppettider. De har också varit aktiva i marknadsföringen

av FSC-certifierat virke, ett område där

6

Setra har varit en av de ledande aktörerna.

Det finns en stor potential för Setra att växa på den

brittiska marknaden genom samarbeten med flera

strategiskt starka kunder.

STOR UTMANING PÅ TRÖG TYSK MARKNAD

Trots låg konsumtion och ett minskat byggande har

Setras affär i Tyskland haft en god utveckling.

Tyska hyvlerier har sett en kraftig nedgång på

hemmamarknaden, där många företag har köpts upp

eller lagts ned. De som finns kvar inriktar sig i allt

större utsträckning på export av hyvlade produkter till

grannländerna, och till flera länder i Östeuropa. Detta

ställer krav på Setra att vara lyhörda inför kundernas

behov av råvara som är anpassad för produktion enligt

många olika marknaders förutsättningar.


Setras kundansvarige Bill Urmston och Howarths inköpschef

Pete Hunt tar emot en fartygslast med sågat virke från Setra.

I förgrunden Ted Birkett, New Holland Dock (Wharfingers) Ltd.

HOWARTH TIMBER, STARK

KUND ATT UTVECKLAS MED

En intressant kund på den brittiska

marknaden är Howarth (Timber

Importers) Ltd med kontor i New

Holland. Företaget är en av landets

ledande importörer och distributörer

av sågat och vidareförädlat virke.

Howarth har egen hamn och egna

moderna vidareförädlingsenheter,

bland annat en tekniskt avancerad

fönsterfabrik.

Setra levererar sågade trävaror,

FSC-certifierad furu, som till övervägande

del används i Howarths egen

produktion. Resten distribueras till

kunder i hela landet. Howarth köper

också förädlade produkter från Setra,

en försäljning under utveckling.

Det Howarths inköpschef Pete Hunt

uppskattar mest är Setras vilja att

lyssna och förstå hans kunders behov.

Setras kundansvarige, Bill Urmston,

och Howarth har ständigt pågående

diskussioner om gemensamma

affärsmöjligheter.

– Kommunikation kommer också

högt upp på min lista och det tycker

jag att Setra är bra på, säger Pete

Hunt. Och om våra kunder känner av

vår och Setras nära relation, ökar det

deras förtroende för oss. Därför sätter

vi stort värde på att Howarths säljare

och kunder är välkomna till Sverige

för att titta på produktionen där.

7


Torkningsgrad diskuteras på Belodans virkeslager. Niels Jørgen

Andersen, inköps- och försäljningsansvarig, Carsten Christiansen,

ekonomiansvarig, och Setras säljare i Danmark, Peder Damgaard.

BELODAN LIMTRÆ, EFFEKTIV

KUND MED HÖGA KRAV

PÅ LOGISTIK

Belodan är en av Danmarks ledande

limfogtillverkare med en produktion

på cirka en miljon kvadratmeter

limfog per år. I princip all råvara

kommer från Setra, furuvirke nedtorkat

till möbeltorrt. Belodans kunder

är volyminriktad möbelindustri i

Danmark, England, Irland, Polen och

Tjeckien. Det är hög omsättning på

råvaran och tajt i hela kedjan ut till

kunden. Tillsammans med ökade

fraktkostnader och en ambition att

inte binda lager gör detta logistikupplägget

mycket viktigt för Belodan.

– Nuförtiden vill vi veta klockslag,

inte dag, för leveranserna, berättar

Carsten Christiansen, ekonomiansvarig

på Belodan. Vi måste vara

effektiva och kunna möta kundernas

planering av sin produktion. Men

Setra kan det där med logistik och

tillsammans med deras kundansvarige

Peder Damgaard går vi igenom vad

vi behöver och får skräddarsydda

leveranser två till tre gånger i veckan.

Eftersom förtjänsten främst finns

i effektiviteten är Belodan beroende

av en pålitlig råvara. Limfogen går

igenom många moment och mycket

manuell behandling innan den är

färdig. Torrsprickor i virket är mycket

oönskade eftersom produkten har

kommit en bra bit på väg i processen

innan de upptäcks.

– Det viktiga är inte att torka snabbt,

utan att torka rätt, säger Niels Jørgen

Andersen som är ansvarig för inköp

och försäljning på Belodan. Vi tror på

förebyggande arbete för bästa utbyte

av råvaran och är gärna med och ger

våra synpunkter när man diskuterar

investeringar i torkanläggningar vid

sågverken.

9


S E T R A G R O U P Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5

IMPORTÖRER

DYNAMISKA MARKNADER MED INTRESSANTA SAMARBETEN

Importörerna är en viktig kundkrets på de marknader där Setra saknar egen försäljningsorganisation.

Kunderna finns runt Medelhavet, från Spanien och Marocko till Saudiarabien.

Importörssegmentet står för cirka 17 procent av Setras totala försäljning.

Gemensamt för importörernas marknader är ett

växande behov av trävaror. De har en intressant

demografisk och ekonomisk utveckling med en ung

befolkning och stora behov av nytt bostadsbyggande.

Importen består huvudsakligen av furu, och under

perioden har efterfrågan varit större än tillgången,

bland annat på grund av att de ryska producenterna

har haft svårt att få fram volymer.

ROYAL STARKT VARUMÄRKE

Flera av marknaderna har fått högre prioritet under

det senaste året vilket har resulterat i tätare samarbeten

mellan Setra och kunderna, en ökad produktflora

och mer anpassade erbjudanden. Setras skeppningsmärke

Royal är etablerat och har högt anseende på

importörernas marknader, och spelar därmed en

viktig roll i deras marknadsföring.

10

Bob Endsjö

och Mats

Kleresund,

kundansvariga

på den

spanska

marknaden.

BRA AFFÄR I SPANIEN KAN BARA BLI BÄTTRE

För Setra är Spanien en lovande och utmanande

marknad, där vi redan har en bra affär trots att den

spanska träkonsumtionen fortfarande är relativt låg.

Men trä spelar en allt större roll vid byggnation och

har fångat bland annat arkitektbranschens intresse

med flera nya utbildningar i träbyggande som följd.

Byggnationen i Spanien beskrivs som en boom som

har pågått under en längre tid. Orsakerna är bland

annat omfattande invandring och växande turism som

genererar produktion av många nya enheter. Ett ökande

renoveringsbehov inverkar också.

Idag säljer Setra främst sågade trävaror till Spanien

men det finns potential för en utökad affär med vidareförädlade

produkter. Framför allt är efterfrågan på

limträ stor på den spanska marknaden, liksom på

många andra håll i Europa.

Setras säljare i Spanien, Mats Kleresund och Bob Endsjö, märker att de spanska importörerna

känner förtroende för Setra och särskilt uppskattar att vi har ett stort sortiment och

klarar att leverera enligt alla deras specifikationer.

– De spanska importörerna är viktiga för Setra eftersom träindustrin i Spanien är fragmenterad

med många små snickerier, berättar Mats Kleresund. De behövs också som

mellanled eftersom det inte finns några standarddimensioner i spanskt byggande. En del

importörer har egen produktion i mindre skala och utvecklingen går mot att fler och fler

investerar i maskiner för att öka sin andel vidareförädling.


KOMPETENS TILLGÄNGLIG FÖR BYGGHANDELN

Affären i bygghandelssegmentet är mycket transaktionsintensiv,

och en kundservicestyrka på totalt

30 personer svarar på cirka 5 000 samtal om dagen.

De tar emot order direkt från kunderna, lämnar

produktinformation, ger besked om leveranser och

hanterar reklamationer. Alla bygghandelskunder

garanteras en säker service genom orderslingan där

en grupp inom kundservice hanterar förfrågningarna.

Det nya affärssystem som togs i bruk under året

kommer att ge en ännu effektivare orderhantering.

Successivt kommer systemet att utvecklas för att

erbjuda kunderna tjänster som EDI och e-handelslösningar.

Medarbetarna i Bygghandels kundservice kommer

från olika delar av koncernen och har, genom att arbeta

i produktionen eller via internutbildning, skaffat sig

en bred kompetens när det gäller Setras kunder och

produkter. Bygghandels kundservicefunktion finns

i Forserum, Göteborg, Kristinehamn, Skutskär,

Katrineholm och Skärholmen.

SAMMANSATT SERVICE TILL INDUSTRIKUNDERNA

Grundpelarna i de industriella segmentens kundsupport

är funktionerna kundservice, produktutveckling

och logistik.

Kundservice finns i Piteå, Gävle och Hasselfors och

fungerar som en brygga mellan försäljning och produktion.

Man arbetar med kunder på alla marknader.

Tillsammans med produktkoordinatorerna fördelar

kundservice order till produktionsenheterna, hanterar

tillgången på produkter, kontrakt och frakter.

Logistiktjänsten betjänar marknaderna för både

sågade och förädlade varor och ser till att vi kan

inkludera konkurrenskraftiga logistiklösningar i

erbjudandet till kunderna.

Setras produktutveckling är ny som renodlad funktion.

Verksamhetens mål är att få kundens affär att

KUNDSUPPORT

FRÅN FAKTURERING TILL KVALIFICERAD SERVICEORGANISATION

Setras två kundsupportfunktioner, inom kundsegmenten Bygghandel och Industriella segment,

är naven i sina respektive marknadsorganisationer. Båda har samma uppdrag: att vara en

kvalificerad serviceorganisation för kunder, försäljning och produktion. Med sina centrala

placeringar har de en unik position med helhetssyn och stor kunskap om de olika marknaderna

och om kundernas behov.

växa genom ett fördjupat samarbete mellan marknad

och produktion. Projekten uppstår alltid ur kundens

behov och har hittills realiserats inom kundsegmentet

Träindustri. Från och med 2006 kommer vi att arbeta

mer med egenutvecklade produkter inom vidareförädlingen.

Karin Scott, kundservicehef i Piteå.

Personalen på kundservice har en nyckelposition när det gäller att

se till att kunderna får rätt varor i rätt tid och snabba ärliga svar.

De vet när volymerna kommer, bokar transporter och vägleder

produktionsplaneringen.

– Med det nya logistikavtalet och förenklad kontraktshantering

kommer vi att få mer tid för kundvård och långsiktigt arbete.

Det ser vi fram emot, säger Karin Scott, kundservicechef i Piteå.

11


S E T R A G R O U P Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5

RÅVARA, PRODUKTION OCH MILJÖ

KUNDEN FINNS MED, BÅDE PÅ SÅGEN OCH I SKOGEN

I förhållandet till råvaruleverantörerna ska Setra vara en tydlig beställare som representerar

kunden och slutkunden i andra änden av kedjan. Marknadens behov styr sågning och

produktion på ett helt annat sätt än tidigare.

Setras strävan är

att bli den bästa

leverantören

genom att lyssna

på kunderna och

hitta en totallösning

för att

hjälpa dem att

bli lönsamma. Det handlar bland annat om att kunna

precisera vilken typ av råvara vi behöver för de olika

kundkategorierna och att prioritera kundernas behov

framför maximalt utbyte av råvaran.

BÄSTA VÄG FRÅN KUND TILL STUBBE

Tack vare att våra huvudleverantörer Sveaskog och

Skogsägarna Mellanskog också är Setras största ägare

skapas extra incitament för att vi på marknadsmässiga

grunder ska hjälpas åt i affären och gemensamt hitta

sätt att möta kundernas krav. Till exempel när det

gäller längder, som idag är en mycket viktig parameter

för Setras kunder och därmed också i våra beställningar

till råvaruleverantörerna.

På så sätt kan man säga att Setras produktutveckling

redan är på väg ut i skogen för att hitta rätt råvara till

rätt produkter. Den naturliga fortsättningen är att titta

på andra speciella egenskaper, som kvalitet, kärnvedsandel,

årsringsbredd och hållfasthet.

FRÅN TRYCKANDE TILL DRAGANDE

Strukturen i Setras verksamhet har gått från produktionsområden

till kundsegment. Marknadsanpassning

präglar också produktionsorganisationen där efterfrågan

styr både sågning och hyvling, och där volymtänkandet

håller på att ersättas av en ökad inriktning

mot kundvärde och lönsamhet.

De många kvalitetsklasserna för furu finns kvar men

är under revision och kompletteras med sortering efter

användningsområde hos kunderna.

12

INBYGGT MILJÖTÄNKANDE

Många av våra kunder bedöms utifrån ett miljöperspektiv

av sina kunder. Därför kan de bara

samarbeta med leverantörer som tar ett omfattande

miljöansvar genom att till exempel återvinna alla

restprodukter, minska antalet transporter och leverera

träprodukter vars timmerråvara kommer från skogar

med ett uthålligt skogsbruk. Miljöfrågorna är alltid

närvarande och en naturlig del av Setras verksamhet,

från råvaruanskaffning till produktion och transport.

Merparten av timmerråvaran från Sveaskog och

Skogsägarna Mellanskog uppfyller kraven enligt de

två skogscertifieringssystemen FSC och PEFC. Båda

systemen garanterar, med lite olika kravstandarder,

att skogen sköts och avverkas på ett ansvarsfullt och

uthålligt sätt.

Setras samtliga enheter är nu multi site-certifierade

vilket innebär att de är godkända för båda systemen

och kan leverera miljöcertfierade varor genom en

obruten kedja. FSC-standarden har länge dominerat

efterfrågan men intresset för PEFC ökar successivt.

Under den senaste tiden har PEFC uppvärderats och

vunnit större acceptans i England som hittills är den

ledande marknaden för certifierat virke.

Anders Warpman, råvaruchef, och Jerker Nyström, chef för Setras

sågverk, på mätstationen vid Heby Sågverk. I förgrunden oberoende

virkesmätare Mikael Lundin.


VISIONER OCH LÖSNINGAR FÖR ÖKAT TRÄBYGGANDE

Setras utgångspunkt är att träbyggandet

kan och bör ökas nu

när regelverket återigen gör

det möjligt att använda trä

som bärande material i större

flerbostadshus. Framför allt är

ökad träanvändning en viktig

del i en uthållig samhällsutveckling,

som i allt högre

grad måste bygga på förnyelsebara

och miljövänliga material.

EKONOMISKT BYGGE OCH UNDERHÅLL

Trälyftets byggsystem baseras på att moduler i massivträ

tillverkas industriellt inomhus i en torr och varm

miljö för att undvika inbyggd fukt. Modulerna transporteras

sedan skyddade till byggarbetsplatsen där de

monteras vid lämplig väderlek och omedelbart täcks

med yttertak. Byggtiden blir kort och kostnaderna på

byggarbetsplatsen kan hållas nere genom en liten och

effektiv personalstyrka.

Träets goda isoleringsförmåga och stora värmelagringskapacitet

gör husen energisnåla eftersom det bara

TRÄLYFTET

Trälyftet är Setras system för industriellt byggande av flervåningshus i massivträ. Ett flera

år långt forskningsprojekt, tillsammans med bland andra Kungliga Tekniska Högskolan

och SP-Trätek, övergick 2005 i Setras ägo och därmed i en kommersiell fas i samarbete med

hustillverkaren Plusshus.

INNOVATIVA STUDENTBOSTÄDER FÖR FRAMTIDENS

INGENJÖRER

Under projekttiden har cirka 100 student- och gästlägenheter

byggts på Kungliga Tekniska Högskolans

campus i Stockholm. De senaste blev klara under

våren 2005 och i en av studentlägenheterna bor Per

Johansson som studerar vid KTH.

– Ledsnar på trä gör man aldrig, säger Per, det känns

levande och naturligt. Och ljudisoleringen är jättebra,

en klar fördel i studentboende där det kan bli livat med

folk som spelar hög musik när andra behöver plugga.

Som teknikstudent tycker Per att Trälyftet har kommit

långt i det tekniska nytänkandet, men säger att han vet

att det finns utrymme för ännu smartare lösningar på

vissa områden.

behövs ett litet värmetillskott för att hålla en jämn nivå

på temperaturen.

SKÖNT OCH SÄKERT ATT BO I TRÄ

De flesta tycker att det är något särskilt med att bo i

trähus. Det beror på att inomhusklimatet i trähus blir

behagligt tack vare träets förmåga att lagra värme och

att under den fuktiga årstiden dra åt sig fukt för att

sedan avge den under torra perioder.

En utmaning för Trälyftet har varit att uppnå en hög

ljudkomfort, som är en av de viktigaste förutsättningarna

för god boendemiljö. Lösningen är ett patenterat

system med rullager i stål som monteras i väggarna,

mellan de olika våningsplanen. Med detta system har

man uppnått en ljudisolering som till och med är högre

än vad myndigheterna kräver.

Varje rum har sprinklers som garanterar god brandsäkerhet.

Väggkonstruktionen och byggskiktet i modulerna

skapar dessutom en brandcellindelning som

förhindrar spridningen av brand. Det bärande stomsystemet

i Trälyftet uppfyller kraven för klass REI 60

vilket innebär att det kan avskilja branden och fortfarande

har bärförmåga kvar efter 60 minuter.

Per Johansson i sin studentbostad

av massivträ på KTH:s campus.

13


S E T R A G R O U P Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5

MARKNAD, FÖRSÄLJNING OCH PRODUKTION

Övriga 15 %

Holland 2 %

Spanien 4 %

Norge 4 %

Tyskland 5 %

Japan 5 %

Danmark 8 %

Distribution

1 Skutskär

2 Stockholm

3 Katrineholm

4 Norrköping

5 Göteborg

6 Forserum

7 Malmö

14

Marknad, geografisk fördelning

exklusive biprodukter

Förädling Inriktning

1 Malå Panel, tryckimpregnering

2 Kvarnåsen Panel, list, måleri

3 Valbo Golv, panel

4 Skutskär Konstruktionsvirke,

ytterpanel,

tryckimpregnering

5 Långshyttan Limträbalkar

Sverige 44 %

Storbritannien 13 %

Produktion per sågverk

Produktionsregioner Inriktning Produktion 2005, m 3 sv

Nord Furu

1 Seskarö Furu 160 000

2 Malå Furu 215 000

3 Lövholmen Furu 290 000

Bergslagen Furu

4 Färila Furu/gran 225 000

5 Kastet Furu 205 000

6 Nyby Furu 155 000

7 Skinnskatteberg Furu 235 000

Bergslagen Gran

8 Heby Gran 270 000

9 Hasselfors Gran 335 000

Special

10 Horndal Furu 40 000

11 Skästra Furu/gran 25 000

12 Vimmerby Furu 185 000

Totalt 2 340 000

Importörer 17 %

Träindustri 24 %

Förädling

Distribution

Sågverk

Nettoomsättning per kundsegment

exklusive biprodukter

5

7

4 11

5

10 3 4

7 5

8 6

9

6

12

3

4

2

1

2

2

Bygghandel 27 %

Distributörer och

hyvlerier 32 %

3

1


FEMÅRSÖVERSIKT KONCERNEN*

Belopp i Mkr 2005 2004 2003 2002 2001

pro forma pro forma pro forma

Resultaträkning

Nettoomsättning 5 378 5 279 5 424 5 082 4 704

Rörelsens kostnader -5 260 -5 157 -5 050 -4 784 -4 560

Avskrivningar enligt plan -175 -192 -193 -195 -193

Jämförelsestörande poster -61 - -82 -23 -

Rörelseresultat -118 -70 99 80 -49

Finansnetto -37 -38 -47 -58 -68

Resultat efter finansiella poster -155 -108 52 22 -117

Skatt 62 2 -15 14 24

Minoritetens andel i årets resultat 0 0 0 0 -

Årets resultat -93 -106 37 36 -93

Balansräkning

Immateriella anläggningstillgångar 133 146 168 181 184

Materiella anläggningstillgångar 962 1 081 1 113 1 186 1 256

Finansiella anläggningstillgångar 85 84 92 46 74

Omsättningstillgångar 1 506 1 474 1 311 1 546 1 366

Likvida medel 2 136 240 64 47

Summa tillgångar 2 688 2 921 2 924 3 023 2 927

Eget kapital 702 794 901 860 697

Minoritetsintressen 1 1 1 0 0

Avsättningar 143 205 228 159 146

Finansiella skulder 901 901 932 1 062 1 299

Rörelseskulder 941 1 020 862 942 785

Summa eget kapital och skulder 2 688 2 921 2 924 3 023 2 927

Nyckeltal

Rörelsemarginal, %** neg neg 3,3 2,0 neg

Nettomarginal, % neg neg 0,7 0,7 neg

Avkastning på sysselsatt kapital, % neg neg 5,5 4,3 neg

Avkastning på eget kapital, % neg neg 4,2 4,6 neg

Soliditet, % 26,1 27,2 30,8 28,5 23,8

Skuldsättningsgrad, ggr 1,3 1,0 0,8 1,2 1,8

Räntetäckningsgrad, ggr neg neg 2,0 1,3 neg

Kassaflöde och investeringar

Kassaflöde från den löpande verksamheten -55 59 346 271 82

Investeringar i materiella anläggningstillgångar 90 139 136 114 127

Belopp i Mkr

Nettoomsättning per affärsområde 2005 2004 2003 2002 2001

pro forma pro forma pro forma

Setra Sågade Trävaror 4 266 4 208 4 343 3 948 3 487

Setra Byggprodukter 1 438 1 392 1 362 1 398 1 495

Elimineringar -326 -321 -281 -264 -278

Summa 5 378 5 279 5 424 5 082 4 704

Rörelseresultat per affärsområde** 2005 2004 2003 2002 2001

pro forma pro forma pro forma

Setra Sågade Trävaror -5 -30 214 128 15

Setra Byggprodukter -25 -11 -9 6 -21

Övrigt och elimineringar -27 -29 -24 -31 -43

Summa -57 -70 181 103 -49

* Resultat- och balansräkningarna pro forma för perioderna 2001, 2002, och 2003 har

upprättats för att återspegla situationen som om samgåendet mellan Mindab och

AssiDomän Timber hade genomförts per den 1 januari 2001. Pro forma redovisningen

är endast avsedd att tjäna som illustration.

** Exklusive jämförelsestörande poster.

DEFINITIONER

Rörelsemarginal

Rörelseresultat, exklusive jämförelsestörande

poster, uttryckt i procent av

nettoomsättningen.

Nettomarginal

Årets resultat uttryckt i procent av

nettoomsättningen.

Avkastning på sysselsatt kapital

Rörelseresultat plus finansiella

intäkter i procent av genomsnittligt

sysselsatt kapital.

Avkastning på eget kapital

Årets resultat i procent av genomsnittligt

eget kapital.

Soliditet

Eget kapital i procent av balansomslutningen.

Skuldsättningsgrad

Finansiell nettoskuld dividerad med

eget kapital.

Räntetäckningsgrad

Rörelseresultat plus finansiella intäkter

dividerat med finansiella kostnader.

Sysselsatt kapital

Anläggningstillgångar plus omsättningstillgångar

minus icke

räntebärande skulder och

icke räntebärande avsättningar.

Finansiell nettoskuld

Räntebärande skulder minus likvida

medel och kortfristiga placeringar.

15


S E T R A G R O U P Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Styrelsen och verkställande direktören för Setra Group AB (publ) med organisationsnummer

556034-8483, med säte i Stockholm avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för

år 2005. Resultatet av årets verksamhet samt moderbolagets och koncernens ställning framgår

av efterföljande resultat- och balansräkningar jämte noter och kommentarer.

ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN

Setra är Sveriges största träindustriföretag med en

årlig omsättning på totalt ca 5 400 Mkr och med ca

1 400 anställda.

Setra säljer träbaserade produkter och lösningar

till bygghandel, hyvlerier, distributörer, träindustri

och importörer. Koncernen har tolv sågverk med en

produktion om ca 2,3 miljoner kubikmeter sågade

trävaror per år, fem vidareförädlingsenheter och

sju distributionsenheter. Omkring 40 procent av

årsvolymen säljs på den svenska marknaden. Export

sker främst till Storbritannien, Danmark, Tyskland,

Spanien, Norge och Japan.

ÄGARSTRUKTUR

Setra Group AB (publ) har ca 2 400 aktieägare varav

de största aktieägarna är Sveaskog AB med 50 procent,

Lantbrukarnas Ekonomi AB (LRF) med ca 25 procent

och Skogsägarna Mellanskog ekonomisk förening med

ca 24 procent. Övriga aktieägare innehar tillsammans

ca 1 procent av aktierna.

Setras råvara är tryggad genom fleråriga avtal med

Sveaskog AB och Skogsägarna Mellanskog ekonomisk

förening.

VIKTIGA HÄNDELSER

Ny organisation

Som ett led i att öka kundorienteringen inom Setra

infördes en ny, kundinriktad organisation den

1 juli. Den tidigare indelningen i två affärsområden,

Setra Sågade Trävaror och Setra Byggprodukter, upphörde

därmed. Redovisningsmässigt lämnas uppgift

om nettoomsättning och rörelseresultat per affärsområde

för hela året 2005. Från och med 2006

kommer den externa resultatredovisningen att

anpassas till den nya organisationen.

Kent Torwald tillträdde den 23 februari som ny

verkställande direktör.

16

Produktionseffektiviseringar

Under året slutfördes investeringen i Heby Sågverk

som påbörjades under 2004. Investeringen på 72 Mkr

omfattade utbyggd råsortering, ökad torkkapacitet, ny

automatsortering i justerverket samt ny paketeringslinje.

I slutet av året beslutades om en investering på 43

Mkr vid Kastet Sågverk i Gävle. Investeringen omfattar

ny- och ombyggnation av befintligt justerverk samt en

utökning av torkkapaciteten. Investeringen beräknas

vara genomförd under andra delen av 2006.

Beslut togs om att effektivisera produktionen för att

öka lönsamheten vid sågverken i Piteå och Hasselfors.

Som ett resultat av dessa åtgärder kommer personalstyrkan

att reduceras under 2006.

Stormen

Den kraftiga storm som drabbade södra Sverige i början

av året har haft en påtaglig effekt för många sågverk i

form av lägre timmerpriser. Effekten för Setra Group

har varit mest påtaglig för sågverket i Vimmerby men

även de mellansvenska enheterna har påverkats.

STYRELSENS ARBETE

Styrelsens ledamöter väljs årligen av årsstämman.

Setra Group AB:s styrelse består av sju årsstämmovalda

ledamöter och tre arbetstagarledamöter med lika

många suppleanter. Stig Nordin lämnade styrelsen i

samband med årsstämman och efterträddes som

styrelsens ordförande av Gunnar Olofsson, verkställande

direktör i Sveaskog AB. Reinhold Lennebo

lämnade styrelsen i samband med att han i oktober

2005 lämnade befattningen som verkställande direktör

i LRF. Under tiden fram till årsstämman i april 2006

är Lars Holmgren, verkställande direktör i Lantbrukarnas

Ekonomi AB, adjungerad till styrelsen.


Styrelsen höll tio sammanträden under 2005.

Styrelsearbetet har, utöver uppföljning av affärsverksamheten

och lönsamhetsutvecklingen, bland annat

omfattat frågor rörande finansiering, strategi och

investeringar. Styrelsens arbete följer en plan som ska

säkerställa att styrelsen får erforderlig information om

bolaget. Bolagets revisor rapporterar till styrelsen sina

iakttagelser från granskningen av bokslut och ger sin

bedömning av bolagets interna rutiner och kontroll.

Styrelsen har antagit en skriftlig arbetsordning och

utfärdat skriftliga instruktioner som beskriver arbetsfördelningen

mellan styrelsen och verkställande

direktören. Vidare beskrivs den information som

styrelsen löpande ska erhålla.

FINANSIELL RISKHANTERING

Koncernens finansverksamhet och hantering av

finansiella risker hanteras av moderbolaget. Till grund

för riskhanteringen ligger en av styrelsen fastställd

finanspolicy. Det övergripande målet är att genom en

effektiv hantering minimera koncernens kapitalkostnader

och kontrollera koncernens finansiella risker.

Hur dessa risker hanteras i Setra beskrivs närmare

under rubriken ”Finansiell riskhantering” på sid 26.

MILJÖ – VERKSAMHETSTILLSTÅND

Setras tolv sågverk bedriver verksamhet som kräver

tillstånd enligt miljöbalken. Tillstånd finns för samtliga

anläggningar och för en total årsproduktion på

3 250 000 kubikmeter sågad vara.

Koncernen bedriver dessutom tillståndspliktig verksamhet

enligt miljöbalken vid Setras vidareförädlings-

enheter. Tillstånd finns för en total årsproduktion på

480 000 kubikmeter sågad vara.

Miljöpåverkan från koncernens verksamhet sker

huvudsakligen genom utsläpp till luft och vatten samt

genom uppkomst av avfall och buller.

FRAMTIDA UTVECKLING

Under 2006 bedöms prisnivån för sågade trävaror

stiga ytterligare. Detta tillsammans med genomförda

och planerade resultatförbättrande åtgärder innebär

att en betydande resultatförbättring under 2006 kan

förväntas.

NYA REDOVISNINGSPRINCIPER 2006 – IFRS

Från och med den 1 januari 2006 kommer Setra i sin

koncernredovisning att frivilligt tillämpa International

Financial Reporting Standards, IFRS. Jämförelsesiffror

för 2005 kommer att omräknas i enlighet med IFRS.

Delårsrapporten för första kvartalet 2006 kommer att

vara den första finansiella rapport som presenteras i

enlighet med IFRS.

Under 2005 har arbetet pågått med att identifiera de

IFRS-regler som har påverkan på Setra. Det är i

huvudsak reglerna i IFRS 3 (Rörelseförvärv), IAS 17

(Leasing) och IAS 39 (Finansiella instrument: Redovisning

och värdering) som kommer att påverka

redovisade värden jämfört med redovisningen enligt

nuvarande principer.

Detaljerad information över den totala effekten

kommer att publiceras i delårsrapporten för första

kvartalet 2006.

17


S E T R A G R O U P Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5

RESULTATRÄKNING KONCERNEN

Mkr Not 2005 2004

Nettoomsättning 1 5 378,2 5 278,5

Förändring av produkter i arbete samt färdiga varor 12,4 82,4

Övriga rörelseintäkter 2 39,1 45,2

5 429,7 5 406,1

Råvaror och förnödenheter -2 740,7 -2 748,7

Handelsvaror -668,1 -678,0

Övriga externa kostnader 3, 4 -1 202,5 -1 158,8

Personalkostnader 5 -679,4 -689,5

Av- och nedskrivningar på materiella och immateriella

anläggningstillgångar 6 -220,3 -191,6

Övriga rörelsekostnader 7 -37,0 -9,3

Rörelseresultat -118,3 -69,8

Ränteintäkter och liknande resultatposter 3,9 5,8

Räntekostnader och liknande resultatposter -41,1 -43,7

Resultat efter finansiella poster -155,5 -107,7

Skatt på årets resultat 10 62,5 1,6

Minoritetens andel i årets resultat 0,0 -0,1

Årets resultat -93,0 -106,2

18


KOMMENTARER TILL RESULTATRÄKNINGEN

MARKNAD

Setra Sågade Trävaror

Marknaden för sågade trävaror kännetecknades under

2005 av en stark förändring från ett kraftigt överutbud

med pressade priser i början av året till en mer balanserad

situation i slutet av året. Detta gäller i synnerhet

för furan som haft en positiv prisutveckling medan

granen uppvisat en stabil prisnivå för hela året. Furupriserna

har stigit med ca sex procent under 2005.

Leveranserna av sågade trävaror uppgick under året

till 2 360 000 kubikmeter. Under 2004 uppgick

leveranserna till 2 270 000 kubikmeter.

Setra Byggprodukter

Den skandinaviska bygghandelsmarknaden har haft en

stark tillväxt under året. Marknaden har präglats av att

bygghandeln, genom ett antal företagsförvärv, har

konsoliderats under 2005.

Fristående återförsäljare har integrerats i kedjor och

därmed har direktförsäljningen från producenter ökat.

Av Setra Byggprodukters totala försäljning har andelen

till frivilliga och integrerade bygghandelskedjor ökat

under 2005.

Nettoomsättning

Nettoomsättningen för koncernen uppgick till 5 378

Mkr att jämföra med 5 279 Mkr föregående år. Setra

Sågade Trävarors nettoomsättning ökade jämfört med

föregående år med ca en procent till 4 266 Mkr. Prisnivån

på sågade trävaror har varit något lägre under

2005 jämfört med 2004, vilket har kompenserats med

ökad volym.

Setra Byggprodukters nettoomsättning ökade med

ca tre procent under 2005 jämfört med 2004 till 1 438

Mkr. Ökningen är i huvudsak ett resultat av ökade

leveransvolymer.

JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER

I rörelseresultatet för 2005 ingår ett antal poster som

är att karaktärisera som jämförelsestörande poster och

uppgår till -61 Mkr. Dessa består av nedskrivning av

anläggningstillgångar -45 Mkr, uppsägning av agentavtal

-9 Mkr och kostnader för tidigare verkställande

direktör -7 Mkr. Nedskrivningen av anläggningstillgångarna

är främst relaterad till planerade produktionsrationaliseringar.

Under 2004 redovisades inga

kostnader av jämförelsestörande karaktär.

RÖRELSERESULTAT

Koncernens resultat efter avskrivningar uppgick till

-118 Mkr att jämföra med -70 Mkr föregående år.

Exklusive jämförelsestörande poster uppgick rörelseresultatet

till -57 Mkr.

Rörelseresultatet för Setra Sågade Trävaror, exklusive

jämförelsestörande poster, förbättrades under året och

uppgick under 2005 till -5 Mkr jämfört med -30 Mkr

för 2004. Resultatförbättringen jämfört med föregående

år beror främst på högre volymer och lägre kostnader.

För Setra Byggprodukter uppgick rörelseresultatet,

exklusive jämförelsestörande poster, 2005 till -25 Mkr.

För 2004 uppgick rörelseresultatet till -11 Mkr.

Resultatförsämringen förklaras främst av lägre

marginaler.

RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER

Finansnettot uppgick till -37 (-38) Mkr. Resultat efter

finansiella poster uppgick till -155 (-108) Mkr.

RESULTAT EFTER SKATT

Koncernens skatt uppgick till 63 (2) Mkr. Årets resultat

efter skatt uppgick till -93 (-106) Mkr. Skatteintäkten

förklaras främst av utnyttjande av tidigare års underskottsavdrag

som inte varit aktiverade som uppskjutna

skattefordringar i balansräkningen.

19


S E T R A G R O U P Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5

BALANSRÄKNING KONCERNEN

Mkr Not 2005-12-31 2004-12-31

Tillgångar

Anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar

Goodwill 11 119,0 145,3

Övriga immateriella anläggningstillgångar 11 13,8 0,3

132,8 145,6

Materiella anläggningstillgångar

Byggnader och mark 12 401,6 405,4

Maskiner och andra tekniska anläggningar 13 528,2 586,2

Inventarier, verktyg och installationer 14 27,2 37,6

Pågående nyanläggningar och förskott avseende

materiella anläggningstillgångar 15 4,9 52,3

961,9 1 081,5

Finansiella anläggningstillgångar

Andelar i intresseföretag 17 0,7 0,0

Andra långfristiga värdepappersinnehav 0,2 0,1

Uppskjuten skattefordran 18 82,5 77,1

Andra långfristiga fordringar 1,9 6,6

85,3 83,8

Summa anläggningstillgångar 1 180,0 1 310,9

Omsättningstillgångar

Varulager m.m. 19

Råvaror och förnödenheter 115,3 123,8

Varor under tillverkning 156,5 145,3

Färdiga varor och handelsvaror 520,4 501,8

792,2 770,9

Kortfristiga fordringar

Kundfordringar 555,7 529,1

Skattefordringar 0,9 2,7

Övriga fordringar 93,1 102,5

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 20 63,8 68,6

713,5 702,9

Kassa och bank 2,4 136,4

Summa omsättningstillgångar 1 508,1 1 610,2

Summa tillgångar 2 688,1 2 921,1

20


Mkr Not 2005-12-31 2004-12-31

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital

Aktiekapital 792,7 792,7

Bundna reserver 45,8 188,8

Fria reserver -43,7 -81,2

Årets resultat -93,0 -106,2

701,8 794,1

Minoritetsintresse 0,7 0,7

Avsättningar

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 21 24,3 23,0

Avsättningar för uppskjuten skatt 18 105,1 162,8

Övriga avsättningar 22 13,1 19,9

142,5 205,7

Skulder

Långfristiga skulder

Övriga skulder till kreditinstitut 23 600,5 600,7

Övriga räntebärande skulder 24 300,0 300,0

900,5 900,7

Kortfristiga skulder

Skulder till kreditinstitut 0,3 -

Leverantörsskulder 414,4 565,8

Skatteskulder 1,1 -

Övriga skulder 296,6 232,9

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 27 230,2 221,2

942,6 1 019,9

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 2 688,1 2 921,1

Ställda säkerheter 28 4,2 0,5

Ansvarsförbindelser 29 0,8 3,8

21


S E T R A G R O U P Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5

FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL, KONCERNEN

Koncernen Aktiekapital Bundna reserver Fria reserver Årets resultat Summa

Ingående balans 2004-01-01 792,7 281,2 -172,9 0,1 901,0

Disposition av årets resultat 2003 0,1 -0,1 0,0

Förskjutning mellan bundna och fria reserver -92,3 92,3 0,0

Byte av redovisningsprincip -0,7 -0,7

Omräkningsdifferenser -0,1 0,0 -0,1

Årets resultat -106,2 -106,2

Utgående balans 2004-12-31 792,7 188,8 -81,2 -106,2 794,1

Disposition av årets resultat 2004 -106,2 106,2 0,0

Nedsättning av överkursfond -145,0 145,0 0,0

Förskjutning mellan bundna och fria reserver 1,1 -1,1 0,0

Omräkningsdifferenser 0,9 -0,2 0,7

Årets resultat -93,0 -93,0

Utgående balans 2005-12-31 792,7 45,8 -43,7 -93,0 701,8

Förändringar i eget kapital, förutom årets resultat, har inte redovisats i resultaträkningen.

KOMMENTARER TILL BALANSRÄKNINGEN

OPERATIVT KAPITAL, MKR 2005-12-31 2004-12-31

Immateriella anläggningstillgångar 133 146

Materiella anläggningstillgångar 962 1 081

Rörelsekapital 564 451

Icke räntebärande avsättningar * -13 -20

Summa operativt kapital 1 646 1 658

* I beloppet icke räntebärande avsättningar är uppskjutna

skatteskulder exkluderade.

Det operativa kapitalet har minskat med totalt 12 Mkr

under året. Immateriella tillgångar avser i allt väsentligt

goodwill. Materiella anläggningstillgångar har haft

en nettominskning med 119 Mkr under året bland

annat som en följd av lägre investeringsnivå och nedskrivningar.

Bindningen i rörelsekapital har ökat med

113 Mkr genom framför allt en minskning av rörelseskulder.

Rörelsekapitalet består i huvudsak av lager,

kundfordringar och leverantörsskulder. Minskningen

i icke räntebärande avsättningar är främst en effekt av

årets upplösning av omstruktureringsreserv.

22

UPPSKJUTNA SKATTEFORDRINGAR

Koncernens sammanlagda underskottsavdrag uppgår

till 413 Mkr vilket motsvarar 116 Mkr i uppskjutna

skattefordringar. I balansräkningen redovisas en uppskjuten

skattefordran om 83 Mkr, varav 59 Mkr är att

hänföra till underskottsavdrag.

FINANSIELL NETTOSKULD

Räntebärande nettoskulder inklusive avsättningar till

pensioner uppgick per den 31 december 2005 till 923

(787) Mkr. Ökningen av nettoskulden förklaras främst

av ökad kapitalbindning i rörelsekapital.

NYCKELTAL

Soliditeten för koncernen sjönk under året med en

procentenhet till 26 procent. Skuldsättningsgraden

uppgick på balansdagen till 1,3 (1,0).


KASSAFLÖDESANALYS KONCERNEN

Mkr 2005 2004

Den löpande verksamheten

Resultat efter finansiella poster -155,5 -107,7

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet, m.m.* 210,9 174,0

55,4 66,3

Betald skatt 0,0 0,0

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 55,4 66,3

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital

Ökning(-)/Minskning(+) av varulager -21,3 -112,8

Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar -10,6 -51,2

Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder -78,3 157,1

Kassaflöde från den löpande verksamheten -54,8 59,4

Investeringsverksamheten

Förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar -90,1 -138,8

Försäljning av anläggningstillgångar 7,0 2,8

Förändring av finansiella tillgångar 4,0 4,3

Kassaflöde från investeringsverksamheten -79,1 -131,7

Finansieringsverksamheten

Amortering av skuld 0,0 -31,0

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0,0 -31,0

Årets kassaflöde -133,9 -103,3

Likvida medel vid årets början 136,3 239,6

Likvida medel vid årets slut 2,4 136,3

* Justeringarna utgör främst av- och nedskrivningar på anläggningstillgångar.

KOMMENTARER TILL KASSAFLÖDESANALYSEN

KASSAFLÖDE

Koncernens kassaflöde från den löpande verksamheten

uppgick till -55 (59) Mkr. Försämringen förklaras

främst av ökad kapitalbindning i rörelsekapital.

Investeringarna uppgick till 90 (139) Mkr.

Koncernens disponibla medel inklusive outnyttjad

checkräkningskredit uppgick på balansdagen till

402 (536) Mkr.

23


S E T R A G R O U P Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5

MODERBOLAGET

RESULTATRÄKNING

Mkr Not 2005 2004

Nettoomsättning 1 - 407,5

Förändring av produkter

i arbete samt färdiga varor - 19,0

Övriga rörelseintäkter 2 7,8 47,0

7,8 473,5

Råvaror och förnödenheter - -268,2

Övriga externa kostnader 3, 4 -16,2 -116,6

Personalkostnader 5 -27,4 -67,0

Avskrivningar på materiella och

immateriella anläggningstillgångar 6 - -26,6

Övriga rörelsekostnader 7 -24,8 -123,1

Rörelseresultat -60,6 -128,0

Resultat från andelar

i koncernföretag 8 -60,0 3,1

Ränteintäkter och liknande

resultatposter 1,1 3,3

Ränteintäkter och liknande

resultatposter koncernföretag 32,8 25,5

Övriga finansiella intäkter - 1,5

Räntekostnader och liknande

resultatposter -33,3 -34,1

Räntekostnader koncernföretag -0,7 -1,0

Resultat efter finansiella poster -120,7 -129,7

Bokslutsdispositioner 9 - 122,9

Resultat före skatt -120,7 -6,8

Skatt på årets resultat 10 11,7 6,5

Årets resultat -109,0 -0,3

BALANSRÄKNING

Mkr Not 2005-12-31 2004-12-31

Tillgångar

Anläggningstillgångar

Materiella

anläggningstillgångar

Byggnader och mark 12 0,0 0,0

0,0 0,0

Finansiella anläggningstillgångar

Andelar i koncernföretag 16 545,0 544,9

Andelar i intresseföretag 17 0,6 -

Uppskjuten skattefordran 18 26,1 29,9

571,7 574,8

Summa anläggningstillgångar 571,7 574,8

Omsättningstillgångar

Kortfristiga fordringar

Kundfordringar - 2,3

Fordringar hos koncernföretag 985,5 1 099,8

Övriga fordringar 1,8 3,1

Förutbetalda kostnader och

upplupna intäkter 20 0,8 0,6

988,1 1 105,9

Kassa och bank 0,0 105,2

Summa omsättningstillgångar 988,1 1 211,1

Summa tillgångar 1 559,8 1 785,9

24

Mkr Not 2005-12-31 2004-12-31

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital

Bundet eget kapital

Aktiekapital 792,7 792,7

Överkursfond - 182,3

Reservfond 37,3 -

830,0 975,0

Ansamlad förlust

Fria reserver 40,2 -144,7

Årets resultat -109,0 -0,3

-68,8 -145,0

761,2 830,0

Avsättningar

Avsättningar för pensioner och

liknande förpliktelser 21 0,6 0,6

Övriga avsättningar 22 3,8 1,7

4,4 2,3

Långfristiga skulder

Övriga skulder till kreditinstitut 23 600,0 600,0

Övriga räntebärande skulder 24 150,0 150,0

750,0 750,0

Kortfristiga skulder

Checkräkningskredit 25 16,3 -

Leverantörsskulder 2,5 5,8

Skulder till koncernföretag 11,0 177,5

Övriga skulder 1,9 4,8

Upplupna kostnader och

förutbetalda intäkter 27 12,5 15,5

44,2 203,6

Summa eget kapital,

avsättningar och skulder 1 559,8 1 785,9

Ställda säkerheter 28 - -

Ansvarsförbindelser 29 3,2 -


FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL, MODERBOLAGET

Moderbolaget Aktiekapital Bundna reserver Fria reserver Årets resultat Summa

Ingående balans 2004-01-01 792,7 182,3 -6,8 -154,6 813,5

Disposition av årets resultat 2003 -154,6 154,6 0,0

Koncernbidrag 23,3 23,3

Skatteeffekt av koncernbidrag -6,5 -6,5

Årets resultat -0,3 -0,3

Utgående balans 2004-12-31 792,7 182,3 -144,7 -0,3 830,0

Disposition av årets resultat 2004 -0,3 0,3 0,0

Nedsättning av överkursfond -145,0 145,0

Koncernbidrag 55,8 55,8

Skatteeffekt av koncernbidrag -15,6 -15,6

Årets resultat -109,0 -109,0

Utgående balans 2005-12-31 792,7 37,3 40,2 -109,0 761,2

Överkursfonden har under 2005 överförts till reservfonden.

Aktiekapitalet består av 7 893 907 stamaktier à 100 kronor och 32 761 preferensaktier à 100 kronor.

Totalt antal aktier uppgår till 7 926 668 à 100 kronor.

KASSAFLÖDESANALYS MODERBOLAGET

Mkr 2005 2004

Den löpande verksamheten

Resultat efter finansiella poster -120,7 -129,7

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet, m.m.* 62,0 142,0

-58,7 12,3

Betald skatt - -

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital -58,7 12,3

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital

Ökning(-)/Minskning(+) av varulager - -42,9

Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar 117,8 -924,5

Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder -175,7 114,9

Kassaflöde från den löpande verksamheten -116,6 -840,2

Investeringsverksamheten

Förvärv av materiella anläggningstillgångar - -16,7

Köpeskilling vid intern överlåtelse av anläggningstillgångar - 483,8

Försäljning av anläggningstillgångar - 2,7

Förändring av finansiella tillgångar -0,7 217,3

Aktieägartillskott -60,0 -248,4

Kassaflöde från investeringsverksamheten -60,7 438,7

Finansieringsverksamheten

Upptagna lån 16,3 406,2

Erhållen utdelning - 75,0

Erhållna koncernbidrag 55,8 23,3

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 72,1 504,5

Årets kassaflöde -105,2 103,0

Likvida medel vid årets början 105,2 2,2

Likvida medel vid årets slut - 105,2

* Justeringarna utgör främst nedskrivning av lämnat aktieägartillskott.

25


S E T R A G R O U P Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5

FINANSIELL RISKHANTERING

Koncernens finansverksamhet och hantering av finansiella

risker hanteras av moderbolaget. Till grund för

riskhanteringen ligger en av styrelsen fastställd

finanspolicy. Den övergripande målsättningen är att

genom en effektiv hantering minimera koncernens

kapitalkostnader och kontrollera koncernens finansiella

risker. Med finansiella risker avses fluktuationer

i koncernens resultat och kassaflöde till följd av förändringar

i valutakurser, räntenivåer, refinansieringsoch

kreditrisker.

Valutarisk

Koncernens kommersiella betalningsflöden ger upphov

till valutaväxlingar. Nettoflödet från utländsk valuta till

svenska kronor uppgår totalt till ca 2 000 Mkr per år.

De viktigaste enskilda valutarelationerna är SEK mot

EUR, som står för ca 60 procent av det totala valutaflödet,

respektive SEK mot GBP som står för ca 30

procent av valutaflödena.

För att minska resultatpåverkan av förändrade valutakurser

säkrar Setra delar av framtida nettoflöde med

valutaterminer alternativt valutaoptioner. Av nettoflödet

i utländsk valuta ska alltid minst 25 procent för

nästkommande tolvmånadersperiod vara säkrad. Vid

utgången av 2005 hade koncernen en säkringsgrad

uppgående till 69 procent.

Orealiserade kursförluster i valutaterminskontrakt

uppgick per den 31 december 2005 till 19,9 Mkr.

Valutaexponering 2005–12–31, Mkr

Valuta Tolv månaders Säkringar 2006 Snittkurs

bedömda nettoflöden

EUR 1 200 1 087 9,21

GBP 600 277 13,84

Övriga 200 7

Summa 2 000 1 371

26

Finansieringsrisk

Setras finansiella nettoskuld uppgick på balansdagen

till 923 Mkr, fördelat på finansiella skulder och räntebärande

avsättningar om 925 Mkr samt kassa och bank

2 Mkr. För att minska risken att framtida kapitalanskaffning

blir svår har Setra en policy avseende

likviditetsberedskap. Vidare eftersträvas att lån och

förfalloprofil på upplåningen sprids över såväl tid

som motparter.

De räntebärande lånen utgjordes per den 31 december

2005 av 600 Mkr i bankkrediter med en återstående

löptid av ca tre år samt ägarlån om 300 Mkr med en

återstående löptid av ca fyra år. Utöver ovan nämnda

finansiering fanns vid utgången av 2005 en outnyttjad

checkkredit om 400 Mkr.

Ränterisk

Koncernens finansieringskostnad påverkas av förändringar

i marknadsräntorna.

Räntebindningstiden på koncernens finansiella

tillgångar och skulder är normalt kort och ska enligt

koncernens finanspolicy variera mellan en och tolv

månader. Styrelsen kan dock välja att förlänga räntebindningstiden

i syfte att begränsa negativa effekter

av en ränteuppgång.

Per den 31 december 2005 uppgick den genomsnittliga

räntebindningen till cirka åtta månader. Under

2005 har Setra inte använt några derivatinstrument för

att styra räntebindningen.

Ränterisken motsvaras av den resultateffekt som

en ränteförändring orsakar. Om koncernens hela

låneportfölj skulle löpa med rörlig ränta skulle resultateffekten

på ett år av en ränteförändring med en procentenhet

bli 9,2 Mkr, beräknad på den finansiella

nettoskulden per den 31 december 2005. Eftersom den

genomsnittliga räntebindningstiden vid utgången av

2005 var cirka åtta månader får en ränteförändring

med en procentenhet en resultateffekt om 3,1 Mkr

under nästkommande tolvmånadersperiod.


Kreditrisk

En form av kreditrisk är fordringar på kommersiella

kunder. Koncernens kundkrediter uppgick per den

31 december 2005 till 556 Mkr. Setra har en kreditförsäkring

som under 2005 täckte i princip samtliga

kundkrediter.

Övriga finansiella risker

Setra köper årligen ca 170 GWh elkraft. För att minska

exponeringen mot förändringar i elpriset används

finansiella säkringar. Av den bedömda förbrukningen

för 2006 är cirka 25 procent säkrad.

Marknadsvärdet, orealiserad vinst vid fiktiv stängning,

på utestående elsäkringskontrakt uppgick vid

utgången av 2005 till 0,2 Mkr och har ej påverkat

resultat- och balansräkningen. Resultatet av säkringar

redovisas i takt med att de förfaller.

Känslighetsanalys

Förändring Resultatpåverkan

före skatt

Råvarupriser +/– 5 % –/+ 110 Mkr

Valutor +/– 5 % +/– 100 Mkr

Försäljningspris på sågade trävaror +/– 5 % +/– 160 Mkr

Räntesats +/– 1 % –/+ 9 Mkr

27


S E T R A G R O U P Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5

REDOVISNINGSPRINCIPER

ALLMÄNNA REDOVISNINGSPRINCIPER

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med

Årsredovisningslagen och Redovisningsrådets

rekommendationer och Akutgruppsuttalanden.

VÄRDERINGSPRINCIPER MED MERA

Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till

anskaffningsvärden om inget annat anges nedan.

IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

Övriga immateriella tillgångar som förvärvats av

företaget är redovisade till anskaffningsvärde minus

ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar

enligt Redovisningsrådets rekommendation RR 15

”Immateriella tillgångar”.

Tillkommande utgifter för en immateriell tillgång

läggs till anskaffningsvärdet endast om de ökar de

framtida ekonomiska fördelarna. Alla andra utgifter

kostnadsförs när de uppkommer.

AVSKRIVNINGSPRINCIPER FÖR

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga

anskaffningsvärden och beräknad ekonomisk

livslängd.

Följande avskrivningstider tillämpas:

Immateriella tillgångar Antal år

Goodwill 10 år

Övriga immateriella tillgångar 3-5 år

Materiella tillgångar

Industribyggnader 25 år

Kontorsbyggnader 25-50 år

Nedlagda kostnader på annans fastighet 10 år

Markanläggningar 20 år

Maskiner och andra tekniska anläggningar 10 år

Inventarier, verktyg och installationer 3-10 år

NEDSKRIVNINGAR

De redovisade värdena för koncernens tillgångar

kontrolleras vid varje balansdag för att utröna om det

finns någon indikation på nedskrivningsbehov. Om

någon sådan indikation finns, beräknas med tillämpning

av Redovisningsrådets RR 17 ”Nedskrivningar”

tillgångens återvinningsvärde som det högsta av nyttjandevärdet

och nettoförsäljningsvärdet. Nedskrivning

28

görs om återvinningsvärdet understiger det redovisade

värdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras

framtida kassaflöden till en räntesats före skatt som är

tänkt att beakta marknadens bedömning av riskfri

ränta och risk förknippad med den specifika tillgången.

För en tillgång som inte, oberoende av andra tillgångar,

genererar något kassaflöde, beräknas återvinningsvärdet

för den kassagenererande enhet som tillgången

tillhör.

En nedskrivning reverseras (i normalfallet ej för

goodwill) om det har skett en förändring av beräkningarna

som användes för att bestämma återvinningsvärdet.

En reversering görs endast i den utsträckning

som tillgångens bokförda värde inte överstiger det bokförda

värdet som skulle ha redovisats, med avdrag för

avskrivning, om ingen nedskrivning skulle ha gjorts.

FORDRINGAR

Fordringar har efter individuell värdering upptagits till

belopp varmed de beräknas inflyta.

FORDRINGAR OCH SKULDER I UTLÄNDSK VALUTA

Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats

till balansdagens kurs i enlighet med Redovisningsrådets

RR 8 ”Redovisning av effekter av ändrade

valutakurser”. Kursdifferenser på rörelsefordringar

och rörelseskulder ingår i rörelseresultatet, medan

differenser på finansiella fordringar och skulder

redovisas bland finansiella poster.

I den mån terminskontrakt används för att kurssäkra

rörelsens fordringar och skulder har terminskursen

legat till grund för värderingen av motsvarande fordringar

och skulder. Valutaexponering i eget kapital i

utländska dotterbolag kurssäkras ej.

SÄKRING AV FÖRVÄNTADE FRAMTIDA FLÖDEN

I UTLÄNDSK VALUTA

Terminskontrakt tecknas även för framtida leveranser.

Dessa kontrakt motsvaras inte av kundfordringar eller

leverantörsskulder vid bokslutstillfället. Eventuella

orealiserade kursdifferenser per balansdagen på denna

typ av kontrakt har inte tagits in i resultaträkningen.

Se vidare information om valutarisk under rubriken

”Finansiell riskhantering” sid 26.


VARULAGER

Varulagret, värderat enligt Redovisningsrådets rekommendation

RR 2:02 ”Varulager”, är upptaget till det

lägsta av anskaffningsvärdet enligt först in-först utprincipen,

respektive nettoförsäljningsvärdet. Därvid

har inkuransrisk beaktats. I egentillverkade halv- och

helfabrikat består anskaffningsvärdet av direkta tillverkningskostnader

och skälig andel av indirekta

tillverkningskostnader.

ELKONTRAKT

För att säkra elpriserna på den el som koncernen köper

tecknar Setra Group elkontrakt. De realiserade resultaten

av dessa elkontrakt redovisas löpande i rörelseresultatet

som en korrigering till elkostnaderna.

Orealiserade resultat för kontrakt gällande framtida

elleveranser har inte tagits in i resultaträkningen. Se

vidare information om elkontrakt under rubriken

”Finansiell riskhantering” på sid 27.

SKATT

Setra Group redovisar inkomstskatter i enlighet med

Redovisningsrådets RR 9 ”Inkomstskatter”. Koncernens

totala skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten

skatt. Skatteandelen av obeskattade reserver redovisas

som uppskjuten skatteskuld i koncernredovisningen

och klassificeras som avsättning. Aktuell skattesats på

28 procent används vid beräkningen. Skattevärdet av

outnyttjade underskottsavdrag aktiveras i den mån det

är sannolikt att dessa kommer att medföra lägre skatteutbetalningar

i framtiden.

AVSÄTTNINGAR (FÖRUTOM UPPSKJUTEN SKATT)

En avsättning redovisas i enlighet med Redovisningsrådets

RR 16 ”Avsättningar, ansvarsförbindelser och

eventualtillgångar” i balansräkningen när företaget har

ett formellt eller informellt åtagande som en följd av en

inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av

resurser krävs för att reglera åtagandet och en tillförlitlig

uppskattning av beloppet kan göras. Nuvärdesberäkningar

görs för att ta hänsyn till tidseffekten för

väsentliga framtida betalningar.

En avsättning för omstruktureringsåtgärder redovisas

när en detaljerad omstruktureringsplan har fastställts

och omstruktureringen har antingen påbörjats eller

annonserats offentligt.

ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

För de förmånsbestämda pensionsplanerna tillämpar

Setra Group i koncernredovisningen från och med

2004 Redovisningsrådets RR 29 ”Ersättningar till

anställda”.

För den förmånsbestämda pensionsplanen i Alecta

har ingen omräkning gjorts, i enlighet med uttalande

från Redovisningsrådets Akutgrupp, URA 45. Då det

för denna plan inte föreligger tillräcklig information

för att tillämpa RR 29, innebär det att redovisning av

planen görs som om den vore avgiftsbestämd.

Moderbolaget fortsätter att redovisa pensionsförpliktelser

enligt redovisningsrekommendation FAR 4.

LEASING

Leasing klassificeras i koncernredovisningen enligt

Redovisningsrådets RR 6:99 ”Leasingavtal” antingen

som finansiell eller operationell leasing. Samtliga

leasingkontrakt inom Setra Group klassificeras som

operationell leasing vilket i korthet innebär att någon

tillgångs- eller motsvarande skuldpost inte redovisas

i balansräkningen.

JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER

Redovisningsrådets rekommendation RR 4 ”Redovisning

av extraordinära intäkter och kostnader samt

upplysningar för jämförelseändamål” tillämpas, vilket

innebär att resultateffekter av särskilda händelser och

transaktioner av väsentlig betydelse specificeras inom

respektive resultatbegrepp.

29


S E T R A G R O U P Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5

KONCERNREDOVISNING

Koncernredovisning har upprättats i enlighet med

Redovisningsrådets rekommendation RR 1:00.

Koncernredovisningen omfattar de företag i vilka

moderbolaget direkt eller genom dotterföretag innehar

mer än 50 procent av röstetalet, eller på annat sätt har

ett bestämmande inflytande enligt ÅRL 1:4.

Dotterföretag redovisas i normalfallet enligt förvärvsmetoden.

Förvärvsmetoden innebär att ett förvärv

av dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom

moderföretaget indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar

och övertar dess skulder. Från och med förvärvstidpunkten

inkluderas i koncernredovisningen

det förvärvade företagets intäkter och kostnader,

identifierbara tillgångar och skulder liksom eventuell

uppkommen goodwill.

Koncernmässig goodwill uppkommer när anskaffningsvärdet

vid förvärv av andelar i dotterföretag överstiger

det verkliga värdet på det förvärvade företagets

identifierbara nettotillgångar. Goodwill redovisas till

anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade

avskrivningar och eventuell nedskrivning.

OMRÄKNING AV UTLÄNDSKA DOTTERFÖRETAG

Utländska dotterföretags bokslut har omräknats enligt

dagskursmetoden vilket innebär att samtliga tillgångar,

avsättningar och skulder omräknas till balansdagens

kurs och att samtliga poster i resultaträkningen omräknas

till årets genomsnittskurs. Uppkomna valutakursdifferenser

förs direkt till eget kapital.

KONCERNBIDRAG OCH AKTIEÄGARTILLSKOTT

Företaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott

i enlighet med uttalandet från Redovisningsrådets

Akutgrupp. Aktieägartillskott förs direkt mot

eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och

andelar hos givaren, i den mån nedskrivningar ej

erfordras.

30

Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd.

Det innebär att koncernbidrag som lämnats i syfte att

minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot

balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella

skatteeffekt.

INTRESSEFÖRETAG

Aktieinnehav i intresseföretag, i vilka koncernen har

lägst 20 procent och högst 50 procent av rösterna eller

på annat sätt har ett betydande inflytande över den

driftsmässiga finansiella styrningen, redovisas enligt

kapitalandelsmetoden för väsentliga innehav.

Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen

bokförda värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras

av koncernens andel i intresseföretagens egna

kapital samt eventuella restvärden på koncernmässiga

över- och undervärden.

I koncernens resultaträkning redovisas som ”Andel i

intresseföretags resultat” koncernens andel i intresseföretagens

resultat efter finansiella intäkter och kostnader

justerat för eventuella avskrivningar på eller

upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden.

Koncernens andel i intresseföretagens redovisade

skatter ingår i koncernens skattekostnader.

I de fall innehav i intresseföretag har liten betydelse

redovisas de enligt anskaffningsvärdemetoden.

FUSIONER

Under året har ett antal fusioner skett i koncernen.

Fusionerna redovisas i enlighet med BFNAR 1999:1

”Fusion av helägt aktiebolag”. Koncernvärdemetoden

har tillämpats, vilket innebär att de fusionerade dotterföretagens

tillgångar och skulder har redovisats i

respektive bolags moderbolag till de värden dessa

hade i koncernredovisningen.


NOTER

Belopp i Mkr om inte annat anges

NOT 1

Nettoomsättning per geografisk marknad

Koncernen Moderbolaget

2005 2004 2005 2004

Sverige 2 723 2 552 - 220

Storbritannien 636 589 - 24

Danmark 357 400 - 2

Japan 248 228 - 13

Tyskland 214 234 - 22

Norge 178 181 - 7

Spanien 176 167 - 22

Holland 102 117 - 30

Övriga 744 811 - 67

5 378 5 279 - 408

Nettoomsättning per kundsegment

Koncernen Moderbolaget

2005 2004 2005 2004

Bygghandel 1 290 1 244 - 4

Distributörer och hyvlerier 1 482 1 481 - 114

Träindustri 1 150 1 125 - 87

Importörer 799 810 - 68

Biprodukter och övriga

kunder 657 619 - 53

Interna leveranser - - - 82

5 378 5 279 - 408

Av moderbolagets nettoomsättning avser - (20) procent leveranser till

koncernföretag. Moderbolagets inköp från koncernföretag är obetydliga.

Sågverksrörelsen i moderbolaget överläts per den 1 maj 2004 till

dotterbolaget Setra Trävaror AB.

Nettoomsättning och rörelseresultat per affärsområde,

exklusive jämförelsestörande poster

Nettoomsättning 2005 2004

Setra Sågade Trävaror 4 266 4 208

Setra Byggprodukter 1 438 1 392

Elimineringar -326 -321

5 378 5 279

Rörelseresultat

Setra Sågade Trävaror -5 -30

Setra Byggprodukter -25 -11

Övrigt och elimineringar -27 -29

-57 -70

NOT 2

Övriga rörelseintäkter

Koncernen Moderbolaget

2005 2004 2005 2004

Kursvinster på fordringar/

skulder av rörelsekaraktär

Reavinst från försäljning av

26,1 26,9 - 25,6

materiella anläggningstillgångar 0,9 3,6 - 3,2

Övrigt 12,1 14,7 7,8 18,2

39,1 45,2 7,8 47,0

Statligt fraktstöd har erhållits med 29,8 (26,7) Mkr och ingår som

en kostnadsreducerande post i raden ”Övriga externa kostnader”

i resultaträkningen.

NOT 3

Arvode och kostnadsersättning till revisorer

Koncernen Moderbolaget

2005 2004 2005 2004

KPMG Bohlins AB

Revisionsuppdrag 1,0 1,6 0,2 0,4

Andra uppdrag 0,8 1,0 0,2 1,0

Övriga revisorer

Revisionsuppdag 0,1 0,1 - -

Andra uppdrag 0,1 0,2 - -

NOT 4

Leasingavgifter avseende operationell leasing

Koncernen Moderbolaget

2005 2004 2005 2004

Tillgångar som innehas via operationella leasingavtal

Räkenskapsårets betalda

leasingavgifter 42,1 33,7 - 6,2

Avtalade framtida

leasingavgifter 48,1 52,6 - -

Hyresavtal avseende kontor och lokaler

Räkenskapsårets betalda

hyresavgifter 13,6 14,2 1,1 0,9

Avtalade framtida hyresavgifter 21,2 31,6 1,1 1,8

Avtalade framtida betalningar förfaller till betalning

inom ett år 38,1 40,1 1,1 0,9

mellan ett och fem år 30,8 44,1 - 0,9

senare än fem år 0,5 - - -

69,4 84,2 1,1 1,8

NOT 5

Anställda och personalkostnader

2005 2004 1)

Medelantalet varav Medelantalet varav

anställda män anställda män

Moderbolaget

Sverige 15 8 13 6

Koncernföretag

Sverige 1 422 1 210 1 453 1 214

England 26 20 28 20

Norge 2 2 2 2

Frankrike 1 - 2 1

Danmark 4 3 - -

Totalt koncernföretag 1 455 1 235 1 485 1 237

Totalt koncernen 1 470 1 243 1 498 1 243

1) Beräkningssättet för medelantalet anställda har ändrats under

2005. Medelantalet anställda för 2004 har omräknats.

Könsfördelning i styrelse och företagsledningen,

andel kvinnor %

Koncernen Moderbolaget

2005 2004 2005 2004

Styrelsen

Övriga ledande

29 17 29 17

befattningshavare 14 13 14 20

31


S E T R A G R O U P Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

32

2005 2004

Varav Varav Varav Varav

Löner och VD, vVD Sociala pensions- Löner och VD, vVD Sociala pensionsersättningar

och styrelse kostnader kostnader ersättningar och styrelse kostnader kostnader

Moderbolaget

Sverige 14,1 5,2 1) 9,4 4,8 3) 42,5 1) 3,5 20,2

3)

4,0

Koncernföretag

Sverige 427,4 - 2) 190,5 30,3 402,2

2)

0,7 171,6 14,8

England 10,9 1,8 2,2 0,9 10,5 1,8 1,8 0,8

Norge 1,1 - 0,4 0,2 1,0 - 0,2 -

Frankrike 0,5 - 0,3 - 0,7 - 0,3 -

Danmark 1,6 - 0,2 0,1 - - - -

Totalt koncernföretag 441,5 1,8 193,6 31,5 414,4 2,5 173,9 15,6

Totalt koncernen 455,6 7,0 203,0 36,3 456,9 6,0 194,1 19,6

1) Av beloppet avser 2,3 ( - ) Mkr tidigare VD i moderbolaget.

2) Styrelserna och VD-befattningarna i de svenska dotterbolagen innehas av personer från koncernledningen.

Samtliga personer i koncernledningen är anställda i moderbolaget och därför redovisas ej någon ersättning

till styrelse och VD i de svenska koncernföretagen.

3) Av moderbolagets pensionskostnader avser 1,0 (0,6) Mkr nuvarande och tidigare VD i moderbolaget.

Moderbolaget har inga utestående pensionsförpliktelser till gruppen styrelse och VD.

Ersättning till styrelsen och ledande befattningshavare

Styrelsen

Till styrelsens ordförande och årsstämmovalda ledamöter utgår arvode

enligt årsstämmans beslut. Den tidigare ordföranden erhöll under

2005 ett arvode om 0,2 Mkr. Nuvarande ordförande erhåller ingen

ersättning. Övriga ledamöter erhöll sammanlagt 0,6 Mkr.

Verkställande direktören

Lön och övriga förmåner 2005

Under året har ny verkställande direktör utsetts. Lön och övriga

förmåner till den nuvarande verkställande direktören har under 2005

utgått med totalt 2,2 Mkr, varav 0 kr i rörlig del. Lön och övriga

förmåner till tidigare verkställande direktör har utgått med 2,3 Mkr,

varav 0 kr i rörlig del.

Pension

Avtal om framtida pension innebär pension vid 65 år.

Ordinarie pension följer ITP-planen med tillägg på lönedelar

mellan 30 och 50 basbelopp.

Uppsägning och avgångsvederlag

Uppsägningstiden är 12 månader från både bolagets och VDs sida.

Om VD inte erhållit annan anställning under uppsägningstiden förlängs

uppsägningstiden ytterligare 12 månader. Inkomst från annan anställning

skall avräknas mot uppsägningslön från bolaget.

Övriga ledande befattningshavare

Koncernledningen består av VD och ytterligare sex personer,

varav en kvinna.

Lön och övriga förmåner 2005

Lön och övriga förmåner till övriga ledande befattningshavare har

under 2005 utgått med totalt 6,6 Mkr, varav 0 kronor som rörlig

del.

Pension

Avtal om framtida pension innebär pension vid 65 år. Ordinarie

pension följer ITP-planen.

Uppsägning och avgångsvederlag

Uppsägningstiden är mellan 12 och 18 månader från bolagets sida.

Från den anställdes sida är uppsägningstiden mellan 6 och 12 månader.

Vid uppsägning från bolagets sida kan avgångsvederlag utgå med

maximalt 12 månader. Avräkning kan göras mot inkomst från annan

anställning.

Sjukfrånvaro, procent

Moderbolaget

2005 2004

Total sjukfrånvaro som andel av

ordinarie arbetstid 1

Andel långtidssjukfrånvaro av

1

total sjukfrånvaro 0 0

Sjukfrånvaro för män ingen uppgift lämnas

Sjukfrånvaro för kvinnor ingen uppgift lämnas

29 år eller yngre ingen uppgift lämnas

30-49 år ingen uppgift lämnas

50 år eller äldre ingen uppgift lämnas

Ingen uppgift lämnas för de kategorier för vilka medelantalet anställda

ej överstiger tio anställda.


NOT 6

Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella

anläggningstillgångar

Koncernen Moderbolaget

2005 2004 2005 2004

Goodwill -26,3 -20,3 - -

Övriga immateriella

anläggningstillgångar -2,5 -1,2 - -0,1

Byggnader och mark -29,3 -26,8 - -5,2

Maskiner och andra tekniska

anläggningar -145,5 -123,2 - -19,7

Inventarier, verktyg och

installationer -16,7 -20,1 - -1,6

-220,3 -191,6 - -26,6

Nedskrivningar har gjorts av goodwill 6,0 byggnader och mark 6,3

samt maskiner och andra tekniska anläggningar 32,5.

NOT 7

Övriga rörelsekostnader

Koncernen Moderbolaget

2005 2004 2005 2004

Kursförluster på fordringar/

skulder av rörelsekaraktär

Förlust vid avyttring

-35,6 -7,2 -24,7 -0,5

av anläggningstillgångar - -1,7 - -122,6

Övrigt -1,4 -0,4 -0,1 0,0

-37,0 -9,3 -24,8 -123,1

NOT 8

Resultat från andelar i koncernföretag

Moderbolaget

2005 2004

Nedskrivning aktier i koncernföretag -60,0 -176,4

Vinst vid koncernintern aktieöverlåtelse - 104,5

Anteciperad utdelning från koncernföretag - 75,0

-60,0 3,1

NOT 9

Bokslutsdispositioner i moderbolaget

Moderbolaget

2005 2004

Skillnad mellan bokförd avskrivning

och avskrivning enligt plan - 122,9

- 122,9

NOT 10

Skatt på årets

resultat

Koncernen Moderbolaget

2005 2004 2005 2004

Aktuell skatt

Uppskjuten skatt

Förändringar av aktiverade

-0,7 6,5 15,6 6,5

underskottsavdrag - - - -

Förändringar i temporära skillnader 63,2 -4,9 -3,9 -

63,2 -4,9 -3,9 -

Redovisad skatt på årets resultat 62,5 1,6 11,7 6,5

Avstämning av effektiv skatt

Koncernen Moderbolaget

2005 2004 2005 2004

Resultat före skatt

Skatt enligt gällande skattesats

-155,5 -107,7 -120,7 -6,8

för moderbolaget

Avskrivning av koncernmässig

43,5 30,1 33,8 1,9

goodwill

Årets utnyttjande av tidigare års

-4,6 -5,7 - -

underskottsavdrag

Ökning av underskottsavdrag utan

motsvarande aktivering av

31,7 - - 3,4

uppskjuten skatt

Skattefri aktieavyttring och

- -27,4 -1,5 -

aktieutdelning

Nedskrivning av lämnat

- - - 50,3

aktieägartillskott - - -16,8 -49,4

Övrigt -8,1 4,6 -3,8 0,3

Redovisad effektiv skatt 62,5 1,6 11,7 6,5

33


S E T R A G R O U P Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5

NOT 11

Immateriella anläggningstillgångar

Koncernen

Goodwill

Ackumulerade anskaffningsvärden

Vid årets början 228,0

228,0

Ackumulerade avskrivningar enligt plan

Vid årets början -71,9

Årets avskrivning enligt plan -20,3

-92,2

Ackumulerade nedskrivningar

Vid årets början -10,8

Årets nedskrivning -6,0

-16,8

Planenligt restvärde vid årets slut 119,0

Koncernen

Övriga immateriella anläggningstillgångar

Ackumulerade anskaffningsvärden

Vid årets början 3,9

Investeringar 7,6

Omklassificeringar 8,4

19,9

Ackumulerade avskrivningar enligt plan

Vid årets början -2,3

Årets avskrivning enligt plan -2,5

-4,8

Ackumulerade nedskrivningar

Vid årets början -1,3

-1,3

Planenligt restvärde vid årets slut 13,8

NOT 12

Byggnader och mark

Koncernen Moderbolaget

Ackumulerade anskaffningsvärden

Vid årets början 836,8 18,9

Investeringar 19,7 -

Avyttringar och utrangeringar -0,2 -

Omklassificeringar 6,7 -

Ackumulerade avskrivningar enligt plan

863,0 18,9

Vid årets början -371,3 -14,0

Avyttringar och utrangeringar 0,0 -

Omklassificeringar -0,8 -

Årets avskrivning enligt plan -23,2 -

Ackumulerade uppskrivningar

-395,3 -14,0

Vid årets början 2,3 -

Ackumulerade nedskrivningar

2,3 -

Vid årets början -62,1 -4,9

Årets nedskrivningar -6,3 -

-68,4 -4,9

Planenligt restvärde vid årets slut 401,6 0,0

Taxeringsvärden, byggnader i Sverige 419,6 15,5

Taxeringsvärden, mark i Sverige 100,4 12,2

34

NOT 13

Maskiner och andra tekniska anläggningar

Koncernen

Ackumulerade anskaffningsvärden

Vid årets början 2 135,4

Investeringar 52,3

Avyttringar och utrangeringar -7,2

Omklassificeringar 36,2

2 216,7

Ackumulerade avskrivningar enligt plan

Vid årets början -1 390,0

Avyttringar och utrangeringar 5,4

Omklassificeringar 0,8

Årets avskrivning enligt plan -113,0

-1 496,8

Ackumulerade nedskrivningar

Vid årets början -159,2

Årets nedskrivningar -32,5

-191,7

Planenligt restvärde vid årets slut 528,2

NOT 14

Inventarier, verktyg och installationer

Koncernen

Ackumulerade anskaffningsvärden

Vid årets början 244,7

Investeringar 6,0

Avyttringar och utrangeringar -13,8

Omklassificeringar 0,7

237,6

Ackumulerade avskrivningar enligt plan

Vid årets början -200,3

Avyttringar och utrangeringar 13,2

Omklassificeringar 0,0

Årets avskrivning enligt plan -16,6

-203,7

Ackumulerade nedskrivningar

Vid årets början -6,7

Avyttringar och utrangeringar 0,0

-6,7

Planenligt restvärde vid årets slut 27,2

NOT 15

Pågående nyanläggningar

Koncernen

Vid årets början 52,3

Investeringar 4,8

Omklassificeringar -52,2

4,9


NOT 16

Andelar i koncernföretag

2005 2004

12-31 12-31

Ackumulerade anskaffningsvärden

Vid årets början 800,4 773,3

Förvärv av dotterföretag 0,1 -

Aktieägartillskott 60,0 248,4

Avyttringar - -221,3

Ackumulerade nedskrivningar

860,5 800,4

Vid årets början

Återföring nedskrivning avyttrade andelar

-255,5 -212,9

i koncernföretag - 133,8

Årets nedskrivningar -60,0 -176,4

-315,5 -255,5

Redovisat värde vid periodens slut 545,0 544,9

Specifikation av moderbolagets andelar i koncernföretag

Dotterföretag/Org nr/Säte Antal Andel Bokfört

andelar i % värde

AssiDomän Timber Holding AB,

556246-5467, Solna 100 100 416,2

Setra Trävaror AB,

556035-2196, Solna 1 668 100 72,1

Setra Byggprodukter AB,

556000-8145, Solna 4 760 100 54,0

Katrineholms Träförädlings AB,

556022-8578, Uppsala 6 400 100 1,0

Mellanskog France S.A.R.L.,

Bordeaux, Frankrike 2 040 100 0,2

Setra Trälyftet AB,

556627-2851, Solna 1 000 100 0,1

M&S (Softwood) Ltd., London,

England och Wales 120 000 75 1,6

545,0

Ägarandelen av kapitalet avses, vilket även överensstämmer

med andelen av rösterna för totalt antal aktier.

NOT 17

Andelar i intresseföretag

Koncernen Moderbolaget

2005 2004 2005 2004

12-31

Ackumulerade anskaffningsvärden

12-31 12-31 12-31

Vid årets början

Förvärv av andelar

0,0 3,5 - 0,4

i intresseföretag

Avyttring av andelar

0,7 - 0,6 -

i intresseföretag - -3,5 - -0,4

Ackumulerade nedskrivningar

0,7 0,0 0,6 -

Vid årets början

Återföring nedskrivning avyttrade

- -1,5 - -

andelar i intresseföretag - 1,5 - -

Redovisat värde vid

- - - -

periodens slut 0,7 0,0 0,6 -

Specifikation av moderbolagets och

koncernens andelar i intresseföretag

Intresseföretag/Org nr

Antal Andel Bokfört Andelens

andelar i % värde hos värde i

moder- koncernen

bolaget

ScandFibre Logistic AB,

556253-1474 2000 20,0 0,6 0,6

Svenskt Limträ AB,

556186-3001 1000 33,3 - 0,1

NOT 18

Uppskjuten skattefordran/Uppskjuten skatteskuld

Koncernen Moderbolaget

2005 2004 2005 2004

12-31 12-31 12-31 12-31

Uppskjutna skattefordringar

Underskottsavdrag 58,6 58,6 25,2 25,2

Lager 0,9 1,3 - -

Övrigt 23,0 17,2 0,9 4,7

82,5 77,1 26,1 29,9

Uppskjutna skatteskulder

Ackumulerade överavskrivningar 73,7 103,3 - -

Övrigt 31,4 59,5 - -

105,1 162,8 - -

Koncernens sammanlagda underskottsavdrag uppår till 413 (526) Mkr

vilket motsvarar 116 (147) Mkr i uppskjutna skattefordringar.

Av dessa redovisas 59 (59) Mkr i balansräkningen för koncernen.

NOT 19

Varulager

Koncernen Moderbolaget

2005 2004 2005 2004

12-31 12-31 12-31 12-31

Redovisat värde för den del

av varulagret som redovisas

till nettoförsäljningsvärde 113,3 91,0 - -

Justering till följd av ökat

nettoförsäljningsvärde - - - -

NOT 20

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Koncernen Moderbolaget

2005 2004 2005 2004

12-31 12-31 12-31 12-31

Förutbetalda försäkringar 10,0 10,9 0,4 0,1

Förutbetalda hyror 3,4 6,9 0,3 0,4

Upplupen bonus från leverantörer 6,8 5,9 - -

Upplupet fraktstöd 21,5 20,7 - -

Övriga poster 22,1 24,2 0,1 0,1

63,8 68,6 0,8 0,6

NOT 21

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Koncernen Moderbolaget

2005 2004 2005 2004

12-31 12-31 12-31 12-31

Avsättning PRI 17,6 16,9 - -

Övriga 6,7 6,1 0,6 0,6

24,3 23,0 0,6 0,6

NOT 22

Övriga avsättningar

Koncernen Moderbolaget

2005 2004 2005 2004

12-31 12-31 12-31 12-31

Avsättning för omstruktureringsåtgärder

13,1 19,9 3,8 1,7

Övriga - 0,0 - -

13,1 19,9 3,8 1,7

Reserv för omstruktureringsåtgärder avser främst kostnader i samband

med nedläggning av koncernens sågverk i Katrineholm och Skogstorp.

35


S E T R A G R O U P Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5

NOT 23

Övriga skulder till kreditinstitut, långfristiga

Koncernen Moderbolaget

2005 2004 2005 2004

12-31 12-31 12-31 12-31

Förfallotidpunkt, 1-5 år från

balansdagen 600,5 600,7 600,0 600,0

Förfallotidpunkt, senare än fem år

från balansdagen - - - -

600,5 600,7 600,0 600,0

NOT 24

Övriga räntebärande skulder, långfristiga

Koncernen Moderbolaget

2005 2004 2005 2004

12-31 12-31 12-31 12-31

Förfallotidpunkt, 1-5 år från

balansdagen 300,0 200,0 150,0 100,0

Förfallotidpunkt, senare än fem år

från balansdagen - 100,0 - 50,0

300,0 300,0 150,0 150,0

NOT 25

Checkräkningskredit

Koncernen Moderbolaget

2005 2004 2005 2004

12-31 12-31 12-31 12-31

Beviljad kreditlimit 400,0 400,0 400,0 400,0

Outnyttjad del -400,0 -400,0 -383,7 -400,0

Utnyttjat kreditbelopp 0,0 0,0 16,3 0,0

NOT 26

Bokfört värde och verkligt värde på finansiella tillgångar

och skulder

Koncernen 2005-12-31 2004-12-31

Bokfört Verkligt Bokfört Verkligt

värde värde värde värde

Tillgångar

Likvida medel 2,4 2,4 136,4 136,4

Kundfordringar 555,7 555,7 529,1 529,1

Orealiserade vinster, valutaterminer - - - 5,3

Orealiserade förluster, valutaterminer - -19,9 - -

Orealiserade vinster, elderivat - 0,2 - -

Orealiserade förluster, elderivat - - - -5,3

558,1 538,4 665,5 665,5

Skulder

Pensionsskuld 24,3 24,3 23,0 23,0

Räntebärande skulder 900,8 900,8 900,7 900,7

Leverantörsskulder 414,4 414,4 565,8 565,8

1 339,5 1 339,5 1 489,5 1 489,5

36

Moderbolaget 2005-12-31 2004-12-31

Bokfört Verkligt Bokfört Verkligt

värde värde värde värde

Tillgångar

Likvida medel - - 105,2 105,2

Kundfordringar - - 2,3 2,3

Orealiserade vinster, valutaterminer - - - 5,3

Orealiserade förluster, valutaterminer - -19,9 - -

Orealiserade förluster, elderivat - - - -

- -19,9 107,5 112,8

Skulder

Pensionsskuld 0,6 0,6 0,6 0,6

Räntebärande skulder 750,0 750,0 750,0 750,0

Checkräkningskredit 16,3 16,3 - -

Leverantörsskulder 2,5 2,5 5,8 5,8

769,4 769,4 756,4 756,4

NOT 27

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Koncernen Moderbolaget

2005 2004 2005 2004

12-31 12-31 12-31 12-31

Upplupen löne- och

semesterlöneskuld 72,7 82,1 1,6 1,6

Upplupna sociala avgifter 35,1 33,6 0,9 1,1

Upplupen löneskatt 8,2 8,1 0,9 0,9

Upplupen bonus till kunder 31,4 23,4 - -

Övriga poster 82,8 74,0 9,1 11,9

230,2 221,2 12,5 15,5

NOT 28

Ställda säkerheter

Koncernen Moderbolaget

2005 2004 2005 2004

12-31

För egna skulder och avsättningar

12-31 12-31 12-31

Fastighetsinteckningar - 0,5 - -

Företagsinteckningar 4,2 - - -

4,2 0,5 - -

NOT 29

Ansvarsförbindelser

Koncernen Moderbolaget

2005 2004 2005 2004

12-31 12-31 12-31 12-31

Garantiförbindelse 0,3 0,3 - -

Garantiåtaganden, FPG/PRI 0,3 0,3 - -

Garantiåtagande avseende

skattetvist i samband med försäljning

av aktier i tidigare

dotterföretag - 3,2 - -

Pensionsförpliktelser 0,1 - - -

Borgensåtaganden 0,1 - - -

Borgen till förmån för dotterföretag - - 3,2 -

0,8 3,8 3,2 -


FÖRSLAG TILL BEHANDLING AV BOLAGETS FÖRLUST

Till årsstämmans förfogande står hos moderbolaget följande resultat:

Nettoresultat för räkenskapsåret 2005 -108 985 tkr

Balanserad vinst 40 183 tkr

Summa -68 802 tkr

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att den ansamlade förlusten, -68 802 tkr,

delvis täcks av nedsättning av reservfonden med 37 288 tkr. Kvarvarande ansamlad

förlust, -31 514 tkr, föreslås balanseras i ny räkning.

Koncernens resultat- och balansräkning samt moderbolagets resultat- och balansräkning

blir föremål för fastställelse på årsstämman den 24 april 2006.

Stockholm den 6 mars 2006

Gunnar Olofsson Thomas Björklund Håkan Heldesjö

Styrelseordförande

Anna-Greta Lundh Tommy Nilsson Anna–Stina Nordmark–Nilsson

Gösta Utterström Tomas Persson Karin Pedersen

Kent Torwald

Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har lämnats den 8 mars 2006

KPMG Bohlins AB

Ola Forsberg

Auktoriserad revisor

37


S E T R A G R O U P Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5

REVISIONSBERÄTTELSE

Till årsstämman i Setra Group AB (publ)

Org nr 556034-8483

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens

och verkställande direktörens förvaltning i Setra Group AB (publ) för år 2005. Det är

styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna

och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen

och koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen,

koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat

och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att

årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information

i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna

och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de

betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de

upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade

informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande

om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att

kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig

mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören

på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen

och ger en rättvisande bild av bolagets och koncernens resultat och ställning i enlighet

med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens

och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget

och för koncernen, behandlar förlusten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen

och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för

räkenskapsåret.

Stockholm den 8 mars 2006

KPMG Bohlins AB

Ola Forsberg

Auktoriserad revisor

38


STYRELSE

GUNNAR OLOFSSON

Styrelseordförande sedan 2005.

Adjungerad till styrelsen 2004.

Född 1955.

Verkställande direktör och

koncernchef Sveaskog AB.

Övriga styrelseuppdrag: Inga.

Aktieinnehav i Setra Group AB: 0

THOMAS BJÖRKLUND

Styrelseledamot sedan 2000.

Född 1947.

Uppdrag inom Mellanskog med

dotter- och intressebolag.

Övriga styrelseuppdrag: Styrelseordförande i

Skogsägarna Mellanskog Ekonomisk Förening

och Hagfors Bioenergi AB. Styrelseledamot i

Mellanskogs Bränsle AB, Skogsägarnas Virkes AB

och Orsa Biobränsle AB.

Aktieinnehav i Setra Group AB: 300

TOMMY NILSSON

Styrelseledamot sedan 2001.

Född 1944.

Övriga styrelseuppdrag: Styrelseordförande

i Axenti A/S, Elajo Invest AB och

AB Ingeniörsfirma Fritz Egnell.

Styrelseledamot i Hammar & Co AB m fl.

Aktieinnehav i Setra Group: 0

ANNA-STINA NORDMARK-NILSSON

Styrelseledamot sedan 2003.

Född 1956.

Biträdande landstingsdirektör

i Stockholms läns landsting.

Övriga styrelseuppdrag: Styrelseledamot i

Svenska Kraftnät AB, Västerbottens-Kuriren AB

och Diös Fastigheter AB.

Aktieinnehav i Setra Group AB: 0

ANNA-GRETA LUNDH

Styrelseledamot sedan 2005.

Född 1955.

Verkställande direktör i

Länsförsäkringar Södermanland.

Övriga styrelseuppdrag: Styrelseledamot

i Klövern, Södermanlands Nyheter och

Länsförsäkringar AB.

Aktieinnehav i Setra Group AB: 0

HÅKAN HELDESJÖ

Styrelseledamot sedan 2005.

Född 1951.

Övriga styrelseuppdrag: Inga.

Aktieinnehav i Setra Group AB: 0

LARS HOLMGREN

Adjungerad till styrelsen 2005.

Född 1952.

Verkställande direktör i

Lantbrukarnas Ekonomi AB.

Övriga styrelseuppdrag: Styrelseordförande

i bl a LRF Konsult, LRF Media,

LRF Försäkring och Svensk Markservice.

Styrelseledamot i bl a Diös Fastigheter AB,

Klövern och Kronfågeln Holding.

Aktieinnehav i Setra Group AB: 0

GÖSTA UTTERSTRÖM

Styrelseledamot sedan 2003.

Arbetstagarrepresentant.

Född 1946.

Övriga styrelseuppdrag: Inga.

Aktieinnehav i Setra Group AB: 0

TOMAS PERSSON

Styrelseledamot sedan 1999.

Arbetstagarrepresentant.

Född 1971.

Övriga styrelseuppdrag: Inga.

Aktieinnehav i Setra Group AB: 0

KARIN PEDERSEN

Styrelseledamot sedan 2005.

Suppleant 2003 – 2005.

Arbetstagarrepresentant.

Född 1960.

Övriga styrelseuppdrag: Inga.

Aktieinnehav i Setra Group AB: 0

KENNETH FENDINGE

Suppleant sedan 2003.

Ordinarie ledamot 1997 – 2003.

Arbetstagarrepresentant.

Född 1950.

Aktieinnehav i Setra Group AB: 5

MAGNUS LINDBERG

Suppleant sedan 2003.

Arbetstagarrepresentant.

Född 1972.

Aktieinnehav i Setra Group AB: 0

EWA LÖVGREN

Suppleant sedan 2005.

Arbetstagarrepresentant.

Född 1951.

Aktieinnehav i Setra Group AB: 0

I samband med att Reinhold Lennebo avgick som verkställande direktör

för LRF i oktober 2005 lämnade han också sitt styrelseuppdrag i Setra Group.

Lars Holmgren, verkställande direktör i Lantbrukarnas Ekonomi AB,

adjungerades då till Setra Groups styrelse.

39


S E T R A G R O U P Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 45

KONCERNLEDNING

Setra Groups koncernledning

i Setras monter

på Nordbygg-mässan

i januari 2006.

Jerker Nyström Pia Ekedahl Mikael Eliasson Kent Torwald Rolf Lindberg Thomas Asplund Stefan Lundin

KENT TORWALD

Född 1964, anställd i Setra Group AB sedan 2003.

Verkställande direktör och koncernchef.

Aktieinnehav i Setra Group AB: 200

PIA EKEDAHL

Född 1967, anställd i Setra Group AB sedan 2005.

Personaldirektör.

Aktieinnehav i Setra Group AB: 0

STEFAN LUNDIN

Född 1957, anställd i Setra Group AB sedan 2002.

Ekonomidirektör.

Aktieinnehav i Setra Group AB: 0

MIKAEL ELIASSON

Född 1954, anställd i Setra Group AB sedan 1994.

Marknadschef Industriella segment.

Aktieinnehav i Setra Group AB: 0

40

THOMAS ASPLUND

Född 1954, anställd i Setra Group AB sedan 2004.

Marknadschef Bygghandel.

Aktieinnehav i Setra Group AB: 0

JERKER NYSTRÖM

Född 1955, anställd i Setra Group AB sedan 1993.

Chef Sågverk.

Aktieinnehav i Setra Group AB: 0

ROLF LINDBERG

Född 1945, anställd i Setra Group AB sedan 1997.

Chef Förädling.

Aktieinnehav i Setra Group AB: 5

REVISOR

KPMG Bohlins AB

Ola Forsberg

Född 1951.

Huvudansvarig revisor sedan 2003.

Auktoriserad revisor sedan 1983.


ADRESSER

Huvudkontor och ledning

Bygghandel och

Industriella segment

Setra Group AB

105 22 Stockholm

Besöksadress

Gårdsvägen18, plan 5

169 70 Solna

Telefon: 08-705 03 00

Fax: 08-705 03 20

Säljkontor

Bygghandel

Sverige

Strömsätravägen 16

127 35 Skärholmen

Telefon: 08-708 40 00

Box 37

814 31 Skutskär

Telefon: 026-770 87

Industrigatan 7

641 34 Katrineholm

Telefon: 0150-777 00

Exportgatan 15 A

422 46 Hisingsbacka

Telefon: 031-745 65 00

Box 10

571 03 Forserum

Telefon: 0380-55 57 00

Box 25

681 21 Kristinehamn

Telefon: 0550-344 70

Norge

PB 5452 Lade

NO-7442 Trondheim

Telefon: +47 735 40 711

CEOS Industriprodukter

Box 277

601 04 Norrköping

Telefon: 011-36 11 60

Box 10

571 03 Forserum

Telefon: 0380-55 57 00

Säljkontor

Industriella segment

Sverige och Norge

Box 10

571 03 Forserum

Telefon: 0308-55 57 00

Danmark

Box 204

DK-7800 Skive

Besöksadress: Ulevej 3

Telefon: +45 97 51 36 33

Frankrike

Bureau de Fécamp

62 Rue de Mer

FR-76 400 Fécamp

Telefon: +33 2 35 28 82 12

BP No 62

FR-30 015 Bordeaux

Telefon: +33 5 56 32 52 52

Italien

Compagnia del Legno Srl

Via Div. Nino Nannetti, 67

IT-310 29 Vittorio Veneto (TV)

Telefon: +39 0438 940 433

Japan

4th floor, Shibakoen

32 Mori Building

3-4-30, Shibakoen Minato-ku

JP-105-0011 Tokyo

Telefon: +81 3 5404 7560

Spanien

Northern Pulp

Almagro 21

ES-280 10 Madrid

Telefon: +34 91 310 16 24

Storbritannien

The Barn, Court Farm

Tithepit Shaw Lane

Warlingham, Surrey, CR6 9AT,

UK

Telefon: +44 1883 627 527

11 St Mary’s Court

North Bar Within, Beverly

East Yorkshire, HU17 8DG, UK

Telefon: +44 1482 87 00 35

M&S Softwood Ltd

Estuary Road

King’s Lynn

Norfolk, PE30 2HJ, UK

Telefon: +44 1553 76 00 71

Tyskland

Barkenkoppel 27

DE-223 91 Hamburg

Telefon: +49 40 520 1910

Reichenberger str 5

DE-912 07 Lauf

Telefon: +49 91 23 832 77

Hauptstrasse 17

DE-546 36 Sefferweich b.

Bitburg

Telefon: +49 6569 96 34 74

Olen Hoff 8

DE-272 83 Verden

Telefon: +49 170 417 1184

Kina

Room 1012

Zhonghuangdasha,

No. 1007

Zhong Shan Nan Er Road,

Xuhui District,

Shanghai 200002,

CHINA

Telefon +86 21 64571581,

+86 21 64571583

Fax +86 21 64571581

Övriga marknader

Vimmerby sågverk

Hamra

598 91 Vimmerby

Telefon: 0492 283 07

Produktionsenheter

Förädling

Storgatan 75

930 70 Malå

Telefon: 0953-414 00

Kvarnåsen

935 92 Norsjö

Telefon: 0918-256 00

Amungsvägen 17

770 70 Långshyttan

Telefon: 0225-635 00

Box 1061

818 21 Valbo

Telefon: 026-13 46 60

(Även HK Förädling)

Box 37

814 31 Skutskär

Telefon: 026-770 87

Setra sponsrar Konstfacks linje för Inredningsarkitektur och Möbeldesign med virke som bland annat används i projektet ”Plankan Stol”.

På bilden överst på omslagets baksida tillverkar eleven Patric Sahlén en stol av virke från Setra. Nederst en stol av Pierre Sindre.

Produktionsenheter

Sågverk

Lövholmen Sågverk

Box 740

941 28 Piteå

Telefon: 0911-936 00

Seskarö Sågverk

Industrivägen 3

953 94 Seskarö

Telefon: 0922-208 00

Malå Sågverk

Storgatan 75

930 70 Malå

Telefon: 0953-414 00

Nyby Sågverk

Box 37

740 30 Björklinge

Telefon: 018-56 08 00

Färila Sågverk

820 41 Färila

Telefon: 0651-76 81 00

Kastet Sågverk

Box 430

801 05 Gävle

Telefon: 026-54 80 00

Skinnskatteberg

Sågverk

Box 100

739 22 Skinnskatteberg

Telefon: 0222-452 01

Hasselfors Sågverk

695 85 Hasselfors

Telefon: 0585 485 00

Heby Sågverk

744 32 Heby

Telefon: 0224-368 00

(Även HK Sågverk)

Horndal Sågverk

Timmervägen 1

744 68 Horndal

Telefon: 0226-440 00

Skästra Sågverk

820 40 Järvsö

Telefon: 0651-322 60

Vimmerby Sågverk

Hamra

598 91 Vimmerby

Telefon: 0492-283 00


Setra Group AB

105 22 Stockholm

tel 08 705 03 00

www.setragroup.se

info@setragroup.se

SETRA GROUP AB ÅRSREDOVISNING 2005

More magazines by this user
Similar magazines