Views
5 years ago

Jordisering (pdf) - Fobo

Jordisering (pdf) - Fobo

varje år fram en pumpa

varje år fram en pumpa som väger flera hundra kilo, rekordet ligger på nästan ett halvt ton! När jag ringer Börje i år för att höra om vi kan komma och fota årets pumpa säger han först att det inte är något märkvärdigt – säsongen i Skåne har varit för kall för att få fram någon rekordpumpa. Men väl framme vid hans växthus visar det sig att pumpan är ”ganska” stor. – Jag har inte kunna väga årets pumpa men jag uppskattar att den väger cirka 350 kilo. Inte så dåligt för en enda grönsak! Pumpan odlas i ett egenhändigt byggt växthus på cirka 100 kvadratmeter. Endast en planta fyller ut hela ytan och endast en pumpa får växa vidare och bli riktigt stor. – Jag skördar småpumpor som tennisbollar och använder dem istället för potatis. Men det är bara en pumpa som får växa till sig. Börje sår sina pumpafrön i början av april inomhus. Fröna är av sorten Atlantic Giant och för att få fram dessa gigantiska pumpor måste de ha en god stamtavla med tidigare rekordpumpor bakom sig. Frön kommer alltså från utvalda pumpor och de är inte billiga – de säljs på pumpafröauktion och kan kosta flera tusen kronor styck. Pumpaplantorna får växa någon vecka inomhus innan det är dags att välja den som ser bäst ut och sätta ut den i växthuset. Här gäller det sedan att sköta om plantan maximalt för att få fram en rekordpumpa. – Det hade varit roligt att få världsrekordet till Sverige, men hittills har jag fått nöja mig med att inneha det europeiska rekordet en kort tid. Börja på hösten Nyckeln till de stora pumporna ligger i jorden och Börje menar att odlingen börjar på hösten. Det är då han fyller på jordens näringsförråd så att det organiska materialet har börjat brytas ned inför kommande växtsäsong. Efter att pumpan är skördad för säsongen är det dags att förbereda jorden för nästa säsong. Han går då igenom hela odlingsmarken och borrar hål efter hål som han fyller med pumpablast, halm, löv, köksavfall, urin och annat organiskt material han får tag i. Han borrar systematiskt igenom hela området och fyller det ända ned till matjordlagrets botten vilket numera betyder att han får borra en halv till en meter ned. – Jag har lärt mig från en gammal Bondepraktika jag har, att en klok bonde fördjupar sin matjord varje år. Man kan alltså borra någon centimeter eller två djupare än matjordslagret är och på så sätt göra jorden djupare efter hand. Vid jul är hela odlingsmarken som ett schackbräde med ömsom odlingspelare, ömsom vanlig jord. Då täcker han hela området med halm eller löv. – På så sätt får jag ingen tjäle i jorden och nedbrytningsprocessen kan fortsätta under vintern. Börjes odlingsmetod innebär inte bara att marken luckras och tillförs näring på djupet, han vattnar också sina växter djupt ned. Han borrar därför ned dränginsslangar/rör som sitter kvar i marken hela säsongen. Den mesta bevattningen sker genom dessa rör. – När man vattnar på ytan avdunstar mycket och växternas rötter lockas mot ytan. Genom att djupbevattna lockas rötterna istället nedåt och på djupet. Jag passar alltid på och vattnar när jag lägger ned organiskt material för att ge växterna en riktig rotblöta. Man kan även packa det organiska materialet, t ex löv, mycket hårdare om dessa är våta. Överst: Ett jordborr är praktiskt att använda när man ska gjuta plintar men används ochså för att sätta ned urnor på kyrkogårdar, vid plantering och även som i Börjes fall, för att tillföra organiskt material till odlingsjorden. Ovan: Börje sätter ned ett dräneringsrör vid sina plantor för att under hela odlingssäsongen kunna vattna på djupet. Inget vatten dunstar bort på det viset och rötterna lockas att söka sig nedåt. Odlaren nr 4-2011 5 2

Så här jordiserar Börje sitt organiska avfall Först borrar Börje ett hål som är lika djupt som matjordslagret, plus ett par centimeter i alven. På det sättet fördjupas jorden en liten bit varje år och Börje har nu ca en meter tjockt matjordslager i sina odlingar. Materialet packas ihop ett par gånger under arbetets gång, så att borrhålet blir ordentligt fyllt. 6 Borrhålet fylls sedan med det orga niska avfall som finns tillgängligt. Det kan vara matavfall, växtdelar, gräsklipp, halm och löv mm. Uppflisade grenar brukar Börje först låta ligga i urin ett tag och dra i sig näring, innan han lägger ned dem i jorden. När hålet är fyllt med organiskt material, vattnar Börje tills vattnet står i överkant. På det här sättet kommer vattnet ner ordentligt i marken och lurar inte några rötter att gå upp mot ytan. Han brukar också sätta ned ett dränerings rör i ett hål nära platorna för fortsatt vattning och näringstillförsel med gödselvatten under odlingssäsongen. Här fylls hålet på med mer material tills det är fullt. Med tanke på råttor och andra djur kan det vara en fördel att låta matavfallet ligga undertill i hålet och som här, använda gammalt gräsklipp överst. Börje använder även urin i sina borrhål. Som sista åtgård tar Börje en spade och skär av kanterna till hålet för att på så sätt luckra omkringliggande jord en aning. Sedan är det bara att börja borra och fylla nästa hål, en liten bit ifrån det föregående. När Börje är klar med hela odlingsområdet ser det ut som ett schackbräde med omväxlande borrade, fyllda hål och omväxlande orörd jord. Även mellan hålen kör Börje ned spaden för att luckra lite. Odlaren nr 4-2011

Svart jord - terra preta (pdf) - Fobo
TemA: VÅrLiV! - Igenom
Läs hela artikeln (PDF) - Porsche
Grodda som proffsen (pdf) - Fobo
Download 10.5, PDF-Datei - AL-KO Garten + Hobby
Utflykt till danska trädgårdar Mördarsniglar Kål - Monarda
Bärbuskar (pdf) - Fobo
Ladda ner pdf - Robota AB
Ladda ned rapporten här (pdf) - LRF Konsult
Hämta tidningen som PDF - Geotec
Läs hela artikeln (PDF) - Porsche
Läs artikeln i pappersutgåvan (PDF) - Läkartidningen
Öppna pdf med Lagerbladets geologiskola - SKB
ladda ner tidningen som PDF här! - EFS Mittsverige
här som PDF - Blåljus
Ladda ner del 3 som PDF-uppslag - Regnmakarna