TOMTAHILLS FÖRSKOLA SKÄRLAGSKOLAN - Trosa kommun

Kvalitetsredovisning 2008/2009 

TOMTAHILLS FÖRSKOLA 

SKÄRLAGSKOLAN 

Lust, glädje och nyfikenhet i 

Eget utforskande ger 

Kompetenta barn. 

Grön Flagg 

1

Innehållförteckning 

Innehållsförteckning sid 02 

Inledning sid 03 

Förutsättningar sid 04 

Tomtahills förskola 

Utveckling och lärande språkutveckling sid 06 

Kunskap matematik sid 07 

Miljö kretsloppstänkande sid 08 

Förskola – hem utvecklingssamtal sid 10 

Normer och värden sid 11 

Utvärdering Likabehandlingsplan sid 12 

Barns inflytande sid 13 

Eget område Rörelse sid 15 

Teckenkommunikation sid 16 

Bilagor: 

1. Värdegrunden sid 17 

2. Miljöplan sid 18 

3. Likabehandlingsplan sid 19 

Skärlagskolan sid 21 

Hälsa och livsstil sid 22 

Kunskap språkutveckling år 3 sid 23 

Kunskap språkutveckling år 5 sid 25 

Kunskap matematik år 3 och 5 sid 26 

Miljö kretsloppstänkande sid 28 

Skola - hem utvecklingssamtal sid 31 

Normer och värdegrund sid 32 

Utvärdering Likabehandlingsplan sid 34 

Elevers ansvar och inflytande sid 35 

Klassens kvalitetsrapport sid 37 

Bilagor: 

04. Värdegrunden sid 38 

05. Likabehandlingsplan sid 39 

2

Tomtahills förskola och Skärlagskolan 

Tomtahills förskola och Skärlagskolan tillhör samma enhet tillsammans med Kyrkskolan 

och Björke förskola i Västerljung. Enheten har ett ledningsteam som ska arbeta med 

gemensamma utvecklingsfrågor och samarbetsplaner. 

Ledningsgruppens uppdrag är att skapa en pedagogisk ”röd tråd” mellan enheterna och 

ta vara på den kompetens som finns i våra verksamheter. Vi har barn från ett år till tolv 

år i vår verksamhet. 

På förskolan Tomtahill har personalen på avdelningarna arbetat fram två separata 

kvalitetsredovisningar, en för varje avdelning. Jag har sammanställt dessa till ett 

gemensamt dokument. Avdelningarnas kvalitetsredovisningar kommer att finnas 

tillgängliga för alla föräldrar och på Tomtahills hemsida. 

På Skärlagskolan har vi under ett antal av våra konferenser och i arbetslag diskuterat 

målen i kvalitetsredovisningen och på detta sätt arbetat fram den. 

Fritidshemmet (inkl fritidsdagbarnvårdare) har arbetat aktivt med ett antal av målen och 

diskussioner har förts på våra gemensamma möten. Förskoleklassen inkluderas i skolan. 

Kvalitetsredovisningen kommer att finnas tillgänglig för alla föräldrar på skolan och på 

skolans hemsida. 

Tilltro och höga förväntningar på eleverna är grunden för en framgångsrik skola samt att 

en trygg och lärande skolmiljö kräver att barn, elever och vuxna har ett gott samarbete 

kring värdegrundsfrågor. Vi har tagit fram ordningsregler tillsammans med eleverna som 

även går att finna i vår värdegrund. Värdegrunden revideras årligen och tas upp på 

skolråd, elevråd och konferenser. 

”I begynnelsen var ordet. 

Och så kom man på att det gick att sätta samman ord till sagor och historier. 

Och så kom man på att det gick att trycka sagorna och historierna i böcker. 

Och så kom man på att sätta böckerna i händerna på barn. 

Och då hände det något märkligt med orden. 

I strålglansen av barnens fantasi började de lysa, 

de fick ett liv som de förut inte hade. 

Det behövdes ett visst slags samarbete mellan orden och barnen för att 

ur de små förunderliga krumelurerna mellan ett par bokpärmar bilder skulle manas fram, 

så klara som bara ett barns fantasi kan måla dem”. 

Så sa Astrid Lindgren om ordet och vikten av att ha barnens fantasi med i dem. 

Under läsåret har vi haft stort fokus på läsning. Temat har varit ”Hela skolan läser”. Varje 

dag har en stund gått till att läsa tyst, de stora barnen har läst för de små, högläsning 

mm. För varje bok som barnen läst har ett blad med titel och författarens namn satts 

upp på vårt ”bokträd”. Då tusen blad satt uppe firade vi stort med glass. 

Alla ämnen bygger på språket. Att kunna läsa och ta till sig texter, att kunna 

kommunicera, att skapa bilder är viktigt för alla och nödvändigt för att nå målen i 

samtliga ämnen. 

Läsning är att kunna avkoda och tolka en text, förstå sammanhanget och få en 

upplevelse som förhoppningsvis ger ny kunskap. Att få lära sig att läsa är en 

demokratisk rättighet och att ha en god läsförmåga är nödvändigt i vårt samhälle. 

Trosa 2009-06-30 

Taina de Mander 

Rektor 


Skärlagskolan 

3

FÖRUTSÄTTNINGAR 


• 39 barn 

• 1 1-3 års avdelning, 

• 15,5 barn i snitt under året 

• 1 3-5 års avdelning, 

• 21 barn i snitt under året 

• 6,5 totalt antal personal 

• 5,8 avdelningspersonal varav 

• 3 med högskoleutbildning 

• 06.30-18.00 öppethållande 

Nyckeltal 

6,1 åa Barn/årsarbetare 

3 av 7 Andel avdelningspersonal med högskoleutbildning 

Tomtahills förskola är en liten förskola med två avdelningar. 

Lokalerna är uppdelade i flera mindre rum. Under årens lopp har ytorna blivit slitna och 

det behövs en uppfräschning av golv och väggar. Rummen är uppdelade för olika 

pedagogiska aktiviteter. Vi arbetar med att göra inomhusmiljön mer utforskande och 

experimentell för barnen. Utemiljön har under sommaren 2008 kompletterats med 

lekredskap som klätterställningar, balansräcken o dyl. Vi har även utökat utomhusmiljön 

med vattenlek och stafflier. 

Närvaron av barnen i snitt under vårens mätning ligger på 66%. 

På förskolan arbetar man mycket målmedvetet och strukturerat med den pedagogiska 

verksamheten. Personalen är mycket kompetenta, lyhörda och engagerade. 

Förskolan har haft låg sjukfrånvaro under läsåret 08/09 och verksamheten har fungerat 

enligt den framtagna planeringen. 

FÖRUTSÄTTNINGAR 

Skärlagskolan; förskoleklass - skolår 6 

• 178 elever varav 

• 25 i förskoleklass 

• 78 i år 1-3 

• 76 i år 4-6 

• 23 totalt antal personal varav 

• 13 lärare 

• 100 % behöriga lärare 

• 8,5 personal/100 elever, varav 

• 7,7 lärare/100 elever 

• 5,6 lärare/100 förskoleklassbarn 

• 18,3 barn/årsarbetare på fritidshem 

• 1,0 andel personal på fritidshem med högskoleutbildning 

• 20 barn/årsarbetare i familjedaghem 

Skärlagskolan är en mindre skola med en klass för varje årskurs, F-6. I snitt har vi 26 

barn i varje klass. Vi har en liten undervisningsgrupp – Studion. 

Personalen på skolan och fritidshemmet (inkl fritidsdagbarnvårdare) är en väl inarbetad 

grupp. De är målstyrda, engagerade, tydliga och ambitiösa. Vi arbetar för att alla barn 

ska nå målen och att alla ska känna sig trygga på skolan. Under läsåret har vi haft fokus 

på läsning. Vi arbetar dagligen med miljöfrågor. Vi har en bra utemiljö med närhet till 

naturen. 

Skolan är byggd med ett mediatek i mitten och har klassrummen runt om. Vi har en ny 

byggnad på skolgården och där har vi verksamheten för förskoleklassbarnen och för 

klass 1. 

Fritidshemmet är uppdelat på två avdelningar, Jollen (6-7 år) och Bryggan (8-12 år). Vi 

har en fritidsdagbarnvårdare som arbetar med en fritidshemsgrupp i hemmet. 

I snitt har närvaron på fritidshemsbarnen legat på 69% under våren. 

4





5

UTVECKLING OCH LÄRANDE Språkutveckling, förskolan 

Mål 

Läroplanen (Lpfö) uttrycker följande mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn: 

• Utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med 

andra och att uttrycka tankar 

• Utvecklar sitt ord- och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord, sitt 

intresse för skriftspråk och för förståelse av symboler samt deras kommunikativa 

funktioner 

• Som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet samt 

sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. 

Läroplanen trycker även på att arbetslaget skall ansvara för att arbetet i barngrupp 

genomförs så att barnen får stöd och stimulans i sin språk- och 

kommunikationsutveckling. 

Kriterier för måluppfyllelse 

1. personalen läser dagligen för barnen 

2. Blandat utbud av böcker finns tillgängliga och väl synliga för barnen 

3. bokstavssymboler finns tillgängliga och väl synliga för barnen 

4. rim, ramsor och sånger tränas dagligen 

5. munmotorik och ljudövningar genomförs regelbundet 

6. samtal och diskussioner med barn sker regelbundet i grupp och enskilt 

7. begreppsövningar ex. över, under, bredvid sker regelbundet 

8. observation av barnets språkutveckling sker regelbundet 

Måluppfyllelse 

Uppfyllt 

Reflektioner och analys 

Vi har dagligen lekgrupper som stimulerar dialog mellan barn och vuxna. Vi har 

samlingar där vi sjunger, rimmar och gör ramsor. Vi har två samlingar, för att lättare 

möta och ha tid för varje barn och att låta alla komma till tals. Vi använder oss av 

ljudkort där barnen övar och lär sig uttal. Vi talar tydligt och sjunger sångerna långsamt 

så att barnen hör orden. Språkpåsar och språkpärmen används flitigt. Vi har bilder på 

dörrar och väggar som stimulerar till frågor och funderingar. Även ett tittskåp 

uppmuntrar till språkutveckling. 

Med språkpinnens hjälp får barnen hjälp att berätta om vardagshändelser. Språkpärmen 

är ett stimulerande bildmaterial med övningar för barn i ålder 1-7 år. 

Vi vuxna är barnens språkliga förebilder, genom att reflektera över våra egna och 

kollegornas språkbruk, kan vi utveckla vår egen och barnens språkliga kompetens. 

Vi tar vara på alla stunder i vardagens verksamhet. Vi lyssnar aktivt och ställer frågor 

och benämner det barnen gör med ord. Att bekräfta det barnen säger genom upprepning 

tydliggör och utvecklar barnens språkutveckling. 

Kontinuerliga biblioteksbesök och att det alltid finns böcker tillgängligt för barnen är 

viktigt för utvecklingen av språket. Vi läser högt och använder tecken och även 

flanobilder som stöd. 

Under året som gått har vi inte haft några barn i gruppen med behov av särskilt stöd 

eller barn med funktionshinder. 

När vi har barn med särskilda behov arbetar vi mer aktivt med bildschema, 

teckenkommunikation och seriesamtal. Vi anpassar verksamheten efter varje barns 

behov. Barn med annat modersmål lyfter vi genom att ha barnens hemflaggor och att 

det står välkommen på respektive lands språk vid entrédörren. Vid behov använder vi 

även bildschema över dagen. Vi sjunger även lättare sånger på olika språk. Vi arbetar 

med genus genom att medvetet tänka på hur vi bemöter pojkar och flickor. 

Ökad måluppfyllelse 

• Filma personalen i arbetet för att se hur vi bemöter barn i olika situationer. 

• Titta på hur vi arbetar med att ge flickor och pojkar samma förutsättningar 

• Öka användandet av teckenkommunikation 

• Bokstavssymboler tillgängliga och väl synliga för barnen 

• Öka och mer medvetet diskutera genusfrågor i personalgruppen. 

6

KUNSKAPER Matematik, förskolan 

Mål 

Läroplanen (Lpfö) uttrycker följande mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn: 

-utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla 

sammanhang. 

-utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och 

form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum. 


Personalen: 

1. räknar och ”ramsar” dagligen 

2. tillrättalägger en miljö som ger möjligheter för barnen att upptäcka likheter och olikheter 

3. ger barnen möjlighet att sortera, klassificera och göra jämförelser 

4. ger barnen möjlighet att se och uppleva likheter och olikheter i former och mönster 

5. ger barnen möjlighet att uppfatta längd, storlek, vikt och volym 

6. ger barnen möjlighet att lära sig tidsuppfattning såsom år, årstider, månader, veckor o dagar 

7. ger barnen möjlighet att beräkna avstånd och läge i rummet, hur saker förhåller sig till varandra 

8. ger barnen möjlighet att få kännedom om antal och räknesymboler 

9. ger barnen god tid till att träna olika moment och möjlighet till att experimentera 

10. erbjuder ett varierat, utvecklande material som är lättillgängligt för barnen 

11. uppmuntrar, inspirerar och stöttar 


Uppfyllt 

för de äldre barnen, 3-5 år. 

Bedömning av måluppfyllelse 

Bedömningen är gjord genom självvärdering. Personalgruppen har diskuterat och 

utvärderat arbetet under året. 


Det är viktigt att ta tillvara på vardagens olika situationer för att sätta ord på 

matematiken som omger oss dagligen. Att arbeta med matematik mer ingående fungerar 

bäst då vi delar in barnen i mindre grupper. Vi tränar det matematiska språket genom att 

använda rätta begrepp. Spel, böcker och symboler finns lättillgängliga. 

I 5-årsgruppen har vi bl. a. arbetat med diagram. Vi gjorde ett stort mandarindiagram 

där barnen fick kryssa i antalet mandarinklyftor som deras mandarin, vid fruktstunden, 

innehöll. Barnen fick på detta sätt se ett stapeldiagram växa fram och fick ett resultat på 

genomsnittligt antal klyftor per mandarin = 9 st. 

Vi konkretiserar matematiken genom att arbeta med barnens ålder, vikt och längd. Vi 

hänger upp t ex trä kulor med rätt antal år för varje barn, vi mäter barnen och ser hur 

långa de var när de föddes och ser hur långa de är nu. Vi har även köpt in ett ljusbord 

och en overheadapparat. Barnen får med hjälp av olika material möjlighet till att sortera, 

göra mönster, arbeta med färg, mönster och form. Vi experimenterar både ute och inne. 

I samlingen räknar vi barnen, hur många vi är och hur många vi saknar. Vi arbetar med 

tidsuppfattning på samlingarna, vi talar om år, månader och veckodagar, vi rimmar och 

ramsar och sjunger dagligen. I idrotten varje vecka räknar vi och tränar i att stå först, 

sist, ovanför, mitt i mellan osv. När vi är i skogen har barnen möjlighet att sortera och 

konstruera med olika natur material som de hittar. 

När vi har barn i behov av särskilt stöd och barn med funktionshinder arbetar vi som vi 

gör med övriga barn, men förstärker med tecken och bilder. Vi tydliggör och anpassar 

materialet efter varje barns förutsättningar. För barn med annat modersmål arbetar vi 

aktivt med att stärka det svenska språket i ord o handling. Vi arbetar för att både pojkar 

och flickor ska få samma förutsättningar att lära sig. Vi uppmuntrar barnen i att våga och 

prova allt. 


• Öka användandet av matematikpärmen 

• Utveckla och synliggöra matematiken ytterligare - material och miljö 

• Lära barnen räkna och ramsa på engelska 

• Arbeta mer med mått och volym 

7

MILJÖ Kretsloppstänkande, förskolan 

Mål 

Barn och studerande skall under sin skolgång i Trosa kommun, ständigt utveckla sin 

förmåga att ta beslut och agera på ett sätt som gynnar en hållbar ekologisk miljö. 

Målindikator 

Förskolans och skolans miljöpedagogik genomsyrar verksamheten genom: 

• Att alla barn/elever möter och är delaktiga i miljömedvetet agerande i vardagen 

på enheten 

• Att ute pedagogik och närmiljö nyttjas regelbundet i lärande om natur och 

ekologiskt tänkande 

Underlag för bedömning av måluppfyllelse 

Uppfyllt 

• Förskolan har en tydlig miljöplan med mätbara mål. Miljöplanen är känd av alla och följs till 

viss del. Miljöplanen utvärderas varje år mot målen. 

• Barn och elever ges efter förmåga möjlighet att påverka verksamhetens miljöarbete ( t.ex. 

är delaktiga vid diskussioner och beslut). 

• Miljöarbetet diskuteras i personalgruppen vid vissa tillfällen tex. vid arbete med miljöplan 

• Miljöfrågor beaktas vid planering av verksamheten. 

• Närmiljön (inkl. gården) används till utepedagogik minst 1 gång/termin (skolår 6-9) 

i lärande om natur och ekologiskt tänkande minst 2 ggr/termin (skolår 3-5) 

minst en gång/månad 

(förskola - skolår 2) 

• Alla klasser och avdelningar arbetar konkret med källsortering 

Hög måluppfyllelse 

• Förskolan har en tydlig miljöplan med mätbara mål. Miljöplanen följs av de flesta på 

förskolan och utvärderas varje år mot målen. 

• Miljöråd (en grupp lärare och elever som på olika sätt arbetar med miljöfrågor) finns på 

förskolan. Barn och elever påverkar ofta verksamhetens miljöarbete ( tex. är delaktiga vid 

diskussioner och beslut). 

• Miljöarbetet diskuteras återkommande i personalgruppen och är en del av verksamheten. 

• Miljöfrågor genomsyrar flera av skolans ämnen/ förskolans teman. Vuxna tar ofta tillvara 

tillfällen att diskutera och reflektera runt miljöfrågor (tex. resurshushållning, ekologiska 

frågor)tillsammans med barnen/eleverna. 

• Närmiljön (inkl. gården) används till utepedagogik minst 2 ggr/termin (skolår 6-9) 

i lärande om natur och ekologiskt tänkande minst 1 gång/mån (skolår 3-5) 

minst varannan vecka 

(förskola - skolår 2) 

• De flesta barn och elever arbetar med kompostering, odling och med att ta tillvara sina 

odlingar. 

• Alla klasser och avdelningar arbetar konkret med källsortering. 

Mycket hög måluppfyllelse 

• Förskolan har en tydlig miljöplan med mätbara mål. Miljöplanen följs av alla och utvärderas 

varje år mot målen. 

• Miljöråd (en grupp lärare och elever som på olika sätt arbetar med miljöfrågor) finns på 

skolan/förskolan. Barn och elever påverkar alltid verksamhetens miljöarbete ( tex. är 

delaktiga vid diskussioner och beslut). 

• Miljöarbetet diskuteras kontinuerligt i personalgruppen och är en naturlig del av 

verksamheten. 

• Miljöfrågor genomsyrar skolans alla ämnen/ förskolans olika teman. Vuxna tar tillvara varje 

tillfälle att diskutera och reflektera runt miljöfrågor (tex. resurshushållning, ekologiska 

frågor)tillsammans med barnen/eleverna. 

• Närmiljön (inkl. gården) används till utepedagogik minst en gång/månad (skolår 6-9) 

• i lärande om natur och ekologiskt tänkande minst varannan vecka (skolår 3-5) 

minst en gång/v (fsk - skolår 2) 

• Alla barn och elever arbetar med kompostering, odling och med att ta tillvara sina odlingar. 

• Alla klasser och avdelningar arbetar konkret med källsortering 

8


Uppfyllt 

för de äldre barnen, 3-5 år. 


Bedömningen är gjord genom självvärdering. Personalgruppen har diskuterat och 

utvärderat arbetet under året. 


På förskolan utgår vi ifrån det lilla barnets förutsättningar. Alla barn är ute minst en gång 

per dag. Vi har egna sorteringskärl på gården. Vi använder oss av gröna påsar till vårt 

matavfall. Vi pantar flaskor och burkar. Vi lär känna vårt närområde. Vi lär oss att ta 

hänsyn till och vara rädda om allt levande (djur, växter och varandra). 

På förskolan är alla barn delaktiga i det vardagliga miljöarbetet. Utepedagogik nyttjas 

dagligen. Vi håller på att utveckla vår gård så att det finns möjligheter till att mer 

skapande aktiviteter och att utforska och upptäcka mer, bl.a. har vi satt upp väggfasta 

stafflier och vattentunnor så att barnen själva kan hämta regnvatten. 

Vi går till skogen där vi tillsammans upplever naturen. I Skogen boken dokumenterar vi 

våra skogsäventyr och den finns tillgängliga för föräldrarna att läsa och titta i. I vårt 

tittskåp har vi olika teman. Vi har bilder på djur och natur som uppmuntrar barnen att 

prata och ställa frågor. 

Vi har en levande sköldpadda som vi vårdar och sköter om. 

Barn i behov av särskild stöd och barn med funktionshinder ges möjlighet att utforska 

och upptäcka på deras förutsättningar. För barn med annat modersmål arbetar vi aktivt 

med att stärka det svenska språket med hjälp av ord och handling. Vi arbetar för att 

både pojkar och flickor ska ha samma förutsättningar. På förskolan har vi utmärkelsen 

Grön Flagg och har startat upp nästa tema Vatten. Målen för temat är: 

- Att vara rädda om vårt vatten 

- Vart tar vattnet vägen? 

- Vad lever i vattnet? 

- Vi experimenterar med vatten 

- Vi lär oss om väder 


• En fast punkt på våra avdelningsmöten, vårt miljöarbete 

• Att starta upp en ny kompost 

9

FÖRSKOLA – HEM Utvecklingssamtal, förskolan 

Mål 

Föräldrar och studerande skall uppleva att utvecklingssamtalet stöttar varje barns och 

studerandes lärande genom alla skeden av skolgången i Trosa kommun. 

Målindikator 

Målet är nått när alla föräldrar anser att utvecklingssamtalen är till stöd för sitt barns 

utveckling. 

Utvärderas genom enkät till alla föräldrar i förskolan. Skolkontoret skickar ut enkäterna 

och sammanställer resultatet. 


Uppfyllt 


100% av föräldrarna är mycket nöjda med samtalens utförande. Enkäten som endast 

handlade om utvecklingssamtalet besvarades av 28 föräldrar, av 34 möjliga, 82%. 

Samtliga var nöjda med att utvecklingssamtalen är till stöd för sitt barns utveckling. Av 

sju påståenden var samtliga positiva dock var det en förälder som önskat mer tid för 

samtalet. 

Ytterligare en enkät gick ut till samtliga föräldrar som handlade om hela förskolans 

verksamhet, men även i den enkäten fanns en fråga om utvecklingssamtalet. Denna 

enkät skulle för första gången svaras på digitalt och denna gång var svarsfrekvensen låg, 

endast 15 av 39 möjliga svarade på enkäten, 38,5%. Vid påståendet att 

”Föräldrasamtalen – utvecklingssamtalen - är ett bra stöd för mitt barns utveckling” gav 

samtliga ett högt betyg. 100 % var nöjda. 

Reflektion och analys 

All personal är väl förberedd inför samtliga samtal. Allt finns dokumenterat. 

Vi har sammanställt observationsbrickor med material, detta ger en bild av barnets 

utvecklingsnivå. Barnens har individuella utvecklingsplaner, målen tas fram gemensamt 

med föräldrarna. 

Vi intervjuar barnen och föräldrar får svara på enkäter. De senaste åren har vi haft 

mycket nöjda föräldrar och vi fortsätter att arbeta för att bibehålla det de fina resultaten. 

Vi har också en daglig god dialog med föräldrar vid hämtning och lämning. 

Barn i behov av särskilt stöd och barn med funktionshinder får lära sig att utvecklas i sin 

egen takt. Vi tar hänsyn till varje barns egna förutsättningar. Barn med annat modersmål 

så försöker vi att ordna med en tolk om behov finns. Vi arbetar för och tycker det är 

viktigt att pojkar och flickor ska få samma förutsättningar att lära sig. 


• Fortsätter att arbeta för att bibehålla de fina resultaten. 

10

NORMER OCH VÄRDEN förskolan 

Läroplanen (LPFö-98) uttrycker följande mål: 

Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar 

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar 

• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andras människors situation samt vilja att 

hjälpa andra 

• sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman 

och livsfrågor i vardagen 

• förståelse för att andra människor har lika värde oberoende av kön, social eller etnisk 

bakgrund 

• respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. 

Kriterier 

Uppfyllt 

1.) De allra flesta barn upplever trygghet och trivsel på förskolan enligt föräldrar och 

barns bedömningar 

-95% av föräldrarna skall svara ja eller oftast på frågorna 1 och 2 i dokument 

”frågor värdegrfskföräld” 

-95% av 5-åringarna skall svara positivt på frågorna 1 a – g i dokument 

”intervjufrågor barn” 

2.) Förskolan har tydliga normer och värden som är kända och accepterade av all 

personal 

3.) Personalen strävar efter att tillämpa ett demokratiskt arbetssätt 

4.) Personalen strävar efter att grundlägga de värden som uttrycks i läroplanen. 

5.) Personalen strävar efter att vara goda förebilder 

6.) Personalen strävar efter att vara lyhörd för föräldrars tankar och synpunkter. Många 

föräldrar känner att de har möjlighet till inflytande och delaktighet 

-95 % av föräldrarna skall svara ja eller oftast på frågorna 3 och 4 i dokument 

”frågor värdegrfskföräld” 

7.) Förskolan har en likabehandlingsplan som följs upp varje år. Uppföljningen ska finnas 

med i kvalitetsredovisningen under egen rubrik ”Uppföljning av likabehandlingsplan”. 


-Alla barn upplever trygghet och trivsel på förskolan enligt föräldrar och barns 

bedömningar 

-Alla föräldrar skall svara ja eller oftast på fråga 1 och 2 i dokument ”frågor 

värdegrfskföräld” 

-Alla 5-åringar skall svara positivt på frågorna 1 a – g i dokument 

”intervjufrågor barn” 

-Förskolan har tydliga normer och värden som är välkända och accepterade av all 

personal 

-Ett demokratiskt arbetssätt genomsyrar verksamheten. 

-Personalen arbetar medvetet med att grundlägga de värden som uttrycks i läroplanen. 

-Personalen är goda förebilder 

-Personalen är lyhörd för föräldrars tankar och synpunkter. Alla föräldrar känner att de 

har möjlighet till inflytande och delaktighet 

-Alla föräldrar skall svara ja eller oftast på fråga 3 och 4 i dokument ”frågor 

värdegrfskföräld” 

-Förskolan har en likabehandlingsplan som följs upp varje år. 



Bedömningen har gjorts via självvärdering, diskussioner i personalgruppen och med hjälp 

av intervjusvaren från föräldrar och 5-åringarna. Intervjuerna har skett i samband med 

utvecklingssamtalen. Särskilda intervjuformulär finns. 

11


Föräldrar och 5-åriga barn har fått svara på intervjufrågor angående värdegrunden. 

35 föräldrar intervjuades. 100 % svarade ja/oftast på frågorna om hur barnet upplever 

att gå till förskolan och om barnet känner sig trygg/tycker det är roligt på förskolan. 

6 barn intervjuades, Tre flickor och tre pojkar, om trygghet och trivsel. Alla sex var 

nöjda. 

I föräldraenkäten som berörde inflytande och delaktighet i verksamheten var 34 föräldrar 

nöjda. En förälder kände sällan att han/hon hade inflytande i verksamheten. 


De flesta föräldrar känner sig delaktiga och upplever att de har inflytande i 

verksamheten. Vi har en tydlig värdegrund som vi på avdelningarna har förtydligat med 

bilder. Vi som pedagoger är väl medvetna om att vi är och ska vara goda förebilder för 

varandra, barnen och föräldrarna. Föräldrarna anser också att vi arbetar med vår 

värdegrund och att vi har ett bra förhållningssätt gentemot våra barn, föräldrar och 

personal. Detta har framkommit via intervjufrågor angående värdegrunden. 

Vi tycker att det är viktigt att mottagandet av barnet är lugnt och välkomnande. Som 

personal är det viktigt att vara lyhörd för föräldrarnas tankar och synpunkter, samt 

grundlägga de värden som uttrycks i läroplanen. 

Förskolan har en gemensam värdegrund. Vi dokumenterar vår dagliga verksamhet med 

digitalkamera och föräldrar har möjlighet att ta del av dessa bilder. Barnen delas in i 

lekgrupper för att skapa en positiv sammansättning av barngruppen. 

Barn i behov av särskilt stöd och barn med funktionshinder ges möjlighet att utvecklas i 

sin egen takt, vi tar hänsyn till varje barns enskilda förutsättningar. Barn med annat 

modersmål arbetar vi aktivt med att stärka det svenska språket. Pojkar och flickor 

arbetar vi för att de ska ha samma förutsättningar att lära sig. 

Förskolan har en likabehandlingsplan som följs upp varje år. 


• Utveckla arbetet med att stärka flickors utelek genom att låta pojkar och flickor 

använda gården var för sig. 

Likabehandlingsplanen 

Bilaga 3 

I Trosa kommun tar vi aktivt avstånd från alla former av diskriminering, trakasserier och 

annan kränkande behandling mellan barn eller mellan vuxna och barn. 

I Trosa kommun ska alla barn och elever ha samma rättigheter och möjligheter. Alla barn 

och elever ska tillmätas lika värde och bemötas med respekt och värdighet av vuxna. 

Alla barn i Trosa kommun ska känna sig trygga i förskola. 

Inget barn eller vuxen ska få utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk 

tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller 

för annan kränkande behandling. 

Vi har en värdegrund som tydligt talar om att alla ska respekteras och accepteras. Vi 

pratar dagligen med barnen om hur vi ska vara mot varandra, hur vi ska bete oss i olika 

situationer och att alla ska kunna känna sig trygga i vår verksamhet. 

Uppföljning av likabehandlingsplanen 

Likabehandlingsplanen har diskuterats på personalmöte och skolrådsmöte under våren. 

Vi har uppdaterat vår hemsida och där finns likabehandlingsplanen med. Vi anslår 

likabehandlingsplanen i entréerna till förskolan. 

Revidering av likabehandlingsplanen sker i oktober 2009. 

12

BARNS INFLYTANDE förskolan 

Mål 

Förskolan ska sträva efter att varje barn: 

• utvecklar sin förmåga att utrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att 

påverka sin situation 

• utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö 

• utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att få 

delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. 

Kriterier för uppfyllt 

Barnen får efter förmåga 

1. ofta möjlighet att diskutera/bestämma vilka normer och värden som skall gälla i 

förskolan 

2. ofta ta ansvar för olika delar i förskolans miljö t.ex.: duka, vattna blommor, plocka undan 

3. ofta träning i demokratiska arbetsformer t.ex.: få uttrycka sina åsikter, lyssna på andra, 

lära sig respektera andras åsikter, välja, rösta 

4. ofta möjlighet att välja/bestämma över t.ex.: vem jag skall ha till bordsgranne, hur mycket 

mat jag vill ha, vilka kläder, vad jag skall leka, med vem jag skall leka 

Personalen 

5. uppmuntrar ofta barnen att hjälpa varandra 

6. väljer ofta teman och aktiviteter efter barnens intresse, önskemål och behov 

7. är tydlig med vad barnen kan bestämma/påverka och inte 

8. stämmer ofta av (följer upp) hur barnen upplever vad som görs och hur det är (miljön, 

regler, rutiner mm.) på förskolan 

9. är uppmärksam på att flickor och pojkar får lika stort talutrymme, uppmärksamhet och 

påverkansmöjligheter 

10. följer ofta upp konflikter/missförstånd tillsammans med barnen 

11. utformar miljön på förskolan på ett sådant sätt att den lockar till olika sorters lek, 

aktiviteter och skapande 

12.) De flesta barn upplever 

- att de har möjlighet att själva få bestämma vissa saker och att de kan vara med och 

påverka andra saker. Barnen vet också att kan de inte bestämma allt (intervjufrågor till 5- 

åringar) 

- att de får bestämma det som är viktigt för dem (intervjufrågor till 5-åringar) 

De flesta = lägst 80% av alla 5 åringar 


Uppfyllt 


Intervjufrågor om barns inflytande ställdes till sex stycken femåringar, tre flickor och tre 

pojkar. Av dessa svarade 100 % positivt på om de får vara med och bestämma. De 

upplever att de får bestämma vid flera olika tillfällen. Intervjuerna gjordes enskilt med 

varje barn. 


Vi arbetar med att uppmuntra barnen att hjälpa och lyssna på varandra. Barnen blir 

sedda och bekräftade. Det är viktigt att alla barn tillåts att visa sina känslor och att få 

dem att känna att de duger. Vi har ett flexibelt arbetssätt och är lyhörda för barnens 

intressen. 

Barnen får utifrån sin ålder och sina förutsättningar ta del av viss beslutsfattande som 

t.ex. vilket material de vill leka med, att ta maten själva, välja dryck till maten, välja 

sångkort, ansvara för avdukning i viss mån välja om de vill vara ute eller inne mm. 

Barnen får efter egen förmåga ta ansvar och vårda material. De får ta fram och ansvara 

för att plocka undan efter sig. Allt har sin plats. Barnen får styra sina egna val i den 

vardagliga leken. Spelpärm, lekpärm och pusselpärm som finns till hands för att ge 

barnen valmöjligheter 

13

Eftersom vi arbetar med lekgrupper under förmiddagarna kan vi vuxna observera vad 

som händer i gruppen. Vi verkar aktivt för att alla i gruppen får komma till tals. Vi vuxna 

stimulerar till dialog och turtagande från det att barnen är små. Vi försöker i den mån det 

går att följa upp konflikter med barnen med hjälp av seriesamtal. Vi uppmuntrar till att 

barnen ska hjälpa varandra och sig själva. Barnen dukar själva av efter maten utifrån sin 

ålder. 

Det är viktigt att ge barnen tid till eftertanke, de ska själva komma fram till vad de vill 

och hur det känns. Vi uppmuntrar barnens eget tänkande och idérikedom. 

Vi strävar efter att inte avbryta barnens lek. Barnens upplevelse blir då att de får ”leka 

färdigt” eller avsluta det som de påbörjat. 

Barn i behov av särskilt stöd och barn med funktionshinder för lära sig att utvecklas sin 

egen takt. Vi tar hänsyn till varje barns förutsättningar. 

Barn med annat modersmål arbetar vi aktivt med att stärka det svenska språket. Pojkar 

och flickor tycker vi det är viktigt att de får samma förutsättningar att lära sig. 


• Utveckla barnens önskemål och delaktighet 

• Öka barnens förståelse för deras eget inflytande, t ex. genom bildmaterial 

Genus 

En liten utökad intervju fråga ställdes till våra tre-femåringar. Vi kommer att följa upp 

frågorna varje år och göra jämförelser. 

Vi gjorde intervjuer med alla barn på syskonavdelningen 3-5år, 21 st. 

Vi var nyfikna på vad barnen hade för tankar om olika yrkesval. 

Skiljer det sig mellan flickors och pojkars tankar vid tre - femårs ålder? 

Vi ställde frågorna: 

1. Vad vill du jobba med när du blir stor?( alla fick den frågan) 

1. 2. Vad vill du jobba med om du var en pojke?(flickorna) 

2. 3. Vad vill du jobba med om du var en flicka?(pojkarna) 

Resultatet blev blandat. 

En del svarade att de skulle jobba med samma jobb som föräldrarna t.ex. arbete på 

Camfil, gå i skolan som mamma eller kontorsjobb. 

En del hade samma val både som flicka och pojke. 

En del svarade olika på flicka resp. pojke. 

Vi såg ingen tydlig könsfördelning på barnens yrkesval. 

Yrken som nämndes mest: 

Brandman 

Polis 

Glassförsäljare (åka glassbil) 

14

EGET OMRÅDE RÖRELSE förskolan 

Mål 

Att alla barn utvecklar sin motorik och kroppsuppfattning. 

Det år barnet fyller 6 år skall de kunna kontrollera sina kroppsrörelser. 

Målindikator 

Att alla barn klarar grundrörelserna 

Att alla barn behärskar redskapen i utemiljön 

Att alla barn kan kontrollera sin aktivitetsnivå 

Att alla barn har smidiga kroppsrörelser 

Att alla barn koordinerar öga - handrörelser 

(Detta det år barnet fyller 6 år) 


Uppfyllt 


Vi bygger hinderbanor ute och inne för balansträningen. 

Vi uppmuntrar de små barnen att pröva de olika materialen såsom att gå balansgång på 

bänkar och sandlådekant, klättra upp själva på gungbrädan och i gungorna. Vår utemiljö 

har förbättrats med nyinköpt lekmaterial, vilket inbjuder till aktiv rörelse. 

Rörelselekar i samlingen som ska främja grovmotoriken används. 

De små barnen släpps in två åt gången efter utelek så att de i lugn och ro får försöka att 

klä av sig själva och likadant vid påklädning. 

5-åringarna har regelbundet gått till gymnastiksalen, där vi bl. a. arbetar med 

grundrörelserna. Vi har använt olika redskap både ute och inne. 

Vi har medvetet använt de dagliga situationerna och ökat barnens förmåga att utnyttja 

sina kroppsrörelser t ex vid på och avklädning och vid mat situationen. 

Vi erbjuder varierande utemiljö och barnen får möjlighet att besöka skogen regelbundet. 

Observationerna av barnens motorik inför utvecklingssamtalen ger en tydlig bild av varje 

barns motoriska utveckling. Barnen tränas i att själva få reflektera över vad de kan. Vi 

har nått positiva resultat av vårt medvetna arbete. 

Barn i behov av särskilt stöd och barn med funktions hinder ges möjlighet till en 

asfalterad gång runt hela förskolan som underlättar t.ex. rullstol att ta sig fram. För barn 

med annat modersmål arbetar vi aktivt med att stärka det svenska språket. Pojkar och 

flickor arbetar vi för att de ska ha samma förutsättningar att lära sig. Vi tror på det 

kompetenta barnet. 


• Förbättra barnens självständighet 

• Röris-pass med 3-4 åringar 1 ggr i veckan 

15

TECKENKOMMUNIKATION - förskolan 

Teckenkommunikationen är ett sätt att förstärka och förtydliga språket. 

Vi använder detta som ett komplement i språkutvecklingen. 

Fyra pedagoger från Förskolan har gått första delen av teckenkommunikations kursen 

under hösten -06 och har sedan gått fortsättningskursen under våren -07. Två 

pedagoger går nu ytterligare en fortsättningskurs. 

På Lingonsamlingen (5-åringarna) introducerar vi ”dagens tecken” 1-2 tecken per dag. 

Barnen har lärt sig många tecken redan och flera av dem används naturligt i vardagen. 

På båda avdelningarna använder vi tecken i sånger och ramsor, bl. a. använder vi tecken 

i flera av luciasångerna som vi sjunger tillsammans med Regnbågens barn, 1-3 åringar. 

Vi har som målsättning att lägga in teckenkommunikation som fast punkt på APT 

(arbetsplatsträffar) så att alla kan använda sig av den i vårt pedagogiska arbete med 

barnen. 

Just nu upplever vi att det är lättast att använda tecken vid matsituationen men för 

övrigt är det svårt att få det automatiserat. 

Vi arbetar för att teckenkommunikation ska bli ett naturligt redskap i verksamheten och 

användas av både barn och pedagoger. 


• Öka användandet av tecken i fler dagliga situationer 

16

Tomtahills Värdegrund 




På förskolan arbetar vi för: 

Att alla ska känna sig respekterade för den man är 

Att alla har ett lika värde och att det är tillåtet att tycka olika 

Bilaga 1 

Att den vardagliga verksamheten skall kännas rolig, trygg, lärorik och 

stimulerande för alla 

Att alla visar hänsyn och har förståelse för varandras åsikter 

Att alla föräldrar ska känna förtroende för oss som jobbar här 

Att alla behandlas lika, både pojkar och flickor 

Att stärka barnens goda och stötta deras svaga sidor 

Att uppmuntra barnen att hjälpa varandra 

Att alla tar ansvar efter egen förmåga 

Att vi vuxna är goda förebilder och använder ett vårdat språk. 

Vi tror på det kompetenta barnet! 

17

KÄLL 

SORTERING 

ALLEMANS 

RÄTTEN 

SKOGEN/ 

NATUREN 

MÅL METODER 1-3 

ÅRINGAR 

Gemensamt Lära oss att kasta papper i 

ansvara för papperslådan. 

avdelningens sortera skräp till våra 

sopor. 

sopkärl på gården, 

Lära oss hur Plocka skräp i 

komposten ska närområdet. 

skötas och hur (skräpplockarveckan) 

den fungerar. Hämta/lämna matvagnen. 

Göra barnen 

delaktiga. 

Vi arbetar med grön flagg 

Att tidigt ge 

barnen insikt i 

vad 

allemansrätten 

betyder och dess 

innebörd. 

Att få barnen 

känna säkerhet 

och glädje att 

vistas i skog och 

natur. 

Att lära barnen ta 

ansvar för vår 

närmiljö. 

Miljöplan Tomtahill 

Vi sjunger och ramsar 

mycket om djur och natur. 

Vi visar och pratar med 

barnen om att man inte 

ska trampa sönder 

svampar, växter och 

småkryp. 

Att man inte ska bryta av 

kvistar på träden. 

Vi pratar om att vi måste 

vara rädda om djur och 

natur. 

Vi är ute och leker varje 

dag. 

Tittar på småkryp och 

växter. 

METODER 3-5 ÅRINGAR TIPS/IDÉER 

Alla olika sorteringskärl finns 

lättåtkomliga i köket. 

Vi använder utekomposten 

När komposten krånglar tar 

vi till de gröna påsarna. 

Vi arbetar med grön flagg 

. 

I det återkommande 

miljörådet används 

flanobilder Detta är ett 

lättförståligt sätt för barnen i 

lärandet om allemansrätten, 

det sker under våren. Hela 

året sjunger, rimmar och 

ramsar vi om djur och natur. 

Vi är ute och leker dagligen. 

Skogspromenad en 

gång/vecka. Där leker vi, 

följer årstidernas växlingar, 

tittar på småkryp och växter. 

Bilaga 2 

Fritt skapande av bl.a. 

toarullar och glasspinnar. 

Panta burkar och göra 

studie-besök ”bakom 

kulisserna”. Göra eget 

returpapper. 

Förmultningsbräda. 

Följa årstidernas växling 

genom att måla fyra 

årstidsträd under året. 

Skapa och måla på olika 

sätt med temat djur och 

natur. 

Tipspromenad om djur 

och natur. 

Skriva dagbok om skogs 

promenaderna, där 

barnen även får träna sig 

i att återberätta. 

18

Likabehandlingsplan för: 

Tomtahill & Björke Förskolor 

Bilaga 3 

I Trosa kommun tar vi aktivt avstånd från alla former av diskriminering, trakasserier och annan 

kränkande behandling mellan barn, elever eller mellan vuxna och barn, elever. 

I Trosa kommun ska alla barn och elever ha samma rättigheter och möjligheter. Alla barn och elever ska 

tillmätas lika värde och bemötas med respekt och värdighet av vuxna. 

Mål för likabehandling 

Alla barn och elever i Trosa kommun ska känna sig trygga i förskola. 

Inget barn eller vuxen ska få utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan 

trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller för annan kränkande behandling. 

De fem diskrimineringsgrunderna 

– Etnisk tillhörighet att någon tillhör en grupp av personer som har samma 

nationella eller etniska ursprung eller hudfärg. respektera. 

– Religion eller annan trosuppfattning 

– Funktionshinder varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga 

begränsningar av en persons funktionsförmåga 

– Kön trakasserier på grund av kön 

– Sexuell natur sexuella trakasserier 

Begrepp & Definitioner 

– Trakasserier ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har 

samband med ovanstående 

– Annan kränkande behandling ett uppträdande utan diskriminerande inslag som kränker ett 

barns värdighet 

– Mobbning avses att någon blir utsatt för upprepade negativa handlingar 

under en tid. Den som blir utsatt kommer i underläge och 

känner sig kränkt. De negativa handlingarna kan vara: 

-verbala i form av elaka ord, spridande av rykten, obehagliga mail och sms. 

-fysiska i form av knuffar, slag, förstörda kläder och saker. 

-psykiska i form av utfrysning (någon får ej vara med), miner, suckar, fniss och skratt. 

– Direkt diskriminering avses att ett barn inte får missgynnas genom särbehandling på 

grund av någon av de fem diskrimineringsgrunder som lagen 

omfattar. 

– Indirekt diskriminering avses att ett barn eller en elev inte får missgynnas genom att 

till synes neutrala ordningsregler med mera tillämpas så att de 

får en i praktiken diskriminerande effekt. 

– Repressalier avses att om ett barn eller en elev har anmält någon ansvarig 

person för kränkande behandling eller medverkat i en 

utredning så får man inte bestraffa barnet eller eleven som en 

följd av detta. 

Långsiktig strategi 

Vi förebygger och förhindrar diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling genom systematiskt 

arbete runt barns arbetsmiljö, återkommande värdegrunds - diskussioner med och mellan barn och personal, 

långtgående barninflytande, aktivt jämställdhetsarbete, med hjälp av tydlig ledning och kompetent personal 

med aktivt, gemensamt förhållningssätt, rutiner för kartläggning och utredning och i samarbete med föräldrar 

och myndigheter. Genom seriesamtal och en bra bok ” Malins mamma gifter sig”. 

Förskolan: Vår värdegrund är känd för alla (finns uppsatt och tydlig med bilder och text) och diskuteras och 

revideras årligen. 

Rutiner för om något inträffar 

Åtgärdsplan, se bilaga 

19

Rutiner för utredning och uppföljning 

Alla händelser skall dokumenteras på avdelningen respektive rektorsexpeditionen. Dokumenten skall vara 

inlåsta. Uppföljning skall ske i arbetslaget eller med samtliga inblandade. 

Generell uppföljning sker på APT en gång/år. 

Förälders och elevers deltagande i arbetet 

Personalen samtalar och berättar om vår värdegrund på samlingar utifrån barnens ålder och mognad, barnens 

åsikter beaktas när vi gör en årlig revidering. 

Personalen informerar om vårt arbete med likabehandlingsplanen och presenterar vår värdegrund på 

föräldramöte en gång/år, föräldrars åsikter beaktas när vi gör en årlig revidering. 

Rektor informerar om vårt arbete med likabehandlingsplanen och presenterar vår värdegrund på 

Barnomsorgsrådet en gång/år, föräldrars åsikter beaktas när vi gör en årlig revidering. 

2009 

Likabehandlingsplanen skall diskuteras på personalmöte och föräldramöte under våren. 

Likabehandlingsplanen finns på förskolornas hemsida 

Anslås i entréerna 

Revidering av likabehandlingsplanen sker i oktober 2009 

Trosa 

2009-06-25 

Taina de Mander 

Förskolorna: Tomtaklint, Tomtalund, Tomtahill & Björke 

Åtgärdsplan för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling. 

1. Direkt agerande i den aktuella situationen – avbryt uppkommen händelse. 

Ansvarig: Personal som ser händelsen. 

2. Bekräfta och trösta, samt föra samtal med de inblandade. 

Ansvarig: Personal som sett händelsen samt ev. avdelnings/ansvars personal. 

3. Använd konfliktlösningsmodell utifrån barnens ålder, mognad och förutsättningar, se förslag nedan. 

4. Vid återkommande händelse, eller att samma barn är inblandad görs en individuell handlingsplan, se 

bilaga, tillsammans med föräldrarna. Uppföljning skall ske enligt överenskommelse mellan personal 

och förälder. 

Ansvarig: Ansvarspersonal samt eventuell Rektor/Elevhälsa. 

5. Dokumentation sker på avdelning i låsbara skåp. 

Ansvarig: Avdelningspersonal. 

6. Generell uppföljning av ”Åtgärdsplanen” sker på planeringstid med avdelningspersonal och rektor. 

Ansvarig: Rektor. 

7. Genus; vi arbetar medvetet för att ha samma förhållningssätt gentemot pojkar/ flickor. 

Konfliktlösningsmodeller: 

- Samla alla inblandade, låt samliga berätta hur de upplevt händelsen utan att bli avbrutna. När alla fått 

gjort detta upprepa/sammanfatta och ställ frågan vad kan vi göra istället. 

- Gör ett seriesamtal över händelsen med hjälp av streckgubbar inför alla inblandade. 

20

SKÄRLAGSKOLAN 

2008/2009 

Trygga barn 

Kunskap i fokus 

21

HÄLSA OCH LIVSSTIL 

Vi strävar efter att skapa goda möjligheter för eleven när det gäller fysisk aktivitet. 

Genom att eleven har möjligheter till daglig fysisk aktivitet vill vi utveckla en förståelse 

för den fysiska aktivitetens betydelse och därigenom främja ett invant beteende för 

framtiden. Aktiviteterna skall ha en individuell inriktning där individens behov skall vara 

utgångspunkt för verksamheten. 

Vi vill ge eleverna möjlighet att prova och uppleva olika former av fysisk aktivitet och 

utifrån dessa erfarenheter skapa förutsättningar för måluppfyllelse i idrott. 

Ett led i arbetet att nå måluppfyllelse för ämnet idrott och hälsa är en ökad samverkan 

med andra ämnen. 

Vi genomför årligen en Hälsovecka under läsåret för att väcka intresset för olika 

rörelseaktiviteter och kost. 

Alla elever ska ha 1 rörelsepass/dag om minst 30 minuter i skolan. 

Fritidshemmet 

Vi vill att rörelse skall bli en rolig och naturlig del av fritidsvistelsen. Genom lek och 

rörelse i olika former, utvecklas barnens sociala samspel. 

Alla barn har rörelse i idrottssalen en gång i veckan. Utöver detta så leker, klättrar och 

springer barnen på den fria tiden då de är ute varje dag efter skolan. Mellanmål och 

frukost som serveras är hälsosam, vi undviker socker i möjligast mån. På fritidshemmet 

arbetar vi för att ge flickor och pojkar samma förutsättningar. 

Mål: 

Öka rörelsen hos alla elever och vuxna 

Öka medvetenheten och kunskapen om vad vi behöver göra för att må bra, gäller såväl 

fysiskt som psykiskt. 

Öka samarbetet mellan klasserna – Stora barn jobbar med små barn, vi ska använda oss 

av faddersystemet (intresserade 6:or hjälper till i F-klassen) 

22

KUNSKAP språkutveckling skolår 3 

Mål 

Läroplanens mål 

Läroplanen uttrycker följande mål: Skolan ska sträva efter att varje elev utvecklar ett rikt 

och nyanserat språk samt förstår betydelsen av att vårda sitt språk. 

Mål 

Barn och studerande ska under sin skolgång i Trosa kommun ständigt utveckla kvaliteten 

på sina muntliga och skriftliga förmågor. 

Målindikator 

Målet är nått när alla elever i skolår 3 har fått minst godkänt i nationella provet i svenska 

–delprov ”tala” 

-delprov ”läsa” 

-delprov ”skriva” 

Graden av måluppfyllelse 

delprov ”tala” 

-uppfyllt till 96% 

delprov ”läsa” 


delprov ”skriva” 



Av 24 elever i år 3 har 23 fått minst godkänt i nationella provet i svenska, delprov ”tala” 

och ”skriva”. 22 av 24 elever klarade delprovet ”läsa”. En av de 24 eleverna har inte 

haft någon möjlighet att delta i de nationella proven för år 3. 

Reflektion - analys 

För att barn så småningom ska bli goda läsare är det betydelsefullt att främja deras 

läsutveckling. Vi gör det genom att prioritera och anpassa språklekar, i förskoleklassen, 

efter barns enskilda och gruppens behov. Förskoleklassen använder Bornholmsmodellen 

som grund.** Rim och ramsor, sång och berättelser är en grund som dagligen utövas. 

Att få ihop en trygg grupp tar mycket av verksamhetens tid under höstterminen. Detta 

bidrar sedan i att alla vågar komma till tals och vågar delta i de planerade aktiviteterna. 

Det är mycket viktigt att upptäcka barn i behov av extra språkträning, detta görs med ett 

nära samarbete med föräldrar, förskolorna och genom att använda de individuella 

utvecklingsplanerna. 

Tidig upptäckt av barn i behov av extra språkträning är mycket viktigt för den fortsatta 

utvecklingen. 

Lusten att lära sig att läsa väcker vi bl. a. genom mycket högläsning. Vi synliggör 

utbudet av böcker, vi besöker bibliotek, har bokprat och temaarbeten med olika teman. 

Under läsåret har vi haft ett stort läsprojekt som vi kallat för ”Hela skolan läser”. För 

varje bok som lästes gjorde barnen ett löv, boktitel och författare skrevs på bladet och 

sattes upp i vårt bokträd. När tusen böcker hade lästs hade vi fest på skolan och åt 

glass. 

För att veta var barnen befinner sig i sin läsutveckling har vi ett antal tester på skolan. I 

år 1 har vi Fonolek, DLS-bas och God läsutveckling. I år 2 har vi DLS-bas, DLS 2 och 

Läskedjor. År 3 har vi Nationella prov som genomfördes för första gången vt -09. 

Fritidshemspersonal finns som stöd och hjälp i klasserna. Språklådor och spel används 

systematiskt och har varit till stor hjälp. 

Elever i behov av särskilt stöd/funktionshinder får hjälp via specialläraren och individuellt 

anpassade lektioner och mål. Vi har en liten undervisningsgrupp, Studion, där elever får 

mycket hjälp och stöd i sina studier. Elever med annat modersmål får daglig hjälp av 

språklärare. Vi arbetar för att flickor och pojkar skall få samma tid, stöd och hjälp. Vi vill 

ge dem lika förutsättningar och se allas positiva och starka sidor. 

23


• Prioritera resursfördelningen av fritidshemspersonalen till F-3. 

• Utveckla ett närmare samarbete med F-1 i förberedande läs- och skrivinlärning. 

• Utöka speciallärartiden genom en ny rekrytering. 

**Bornholmsmodellen 

Bornholmsmodellen bygger på en vetenskaplig undersökning som gjordes under fyra år 

på Bornholm och Jylland på 1980-talet. Projektet leddes av psykologiprofessor Ingvar 

Lundberg. 

Modellen bygger på lustfyllda och strukturerade språklekar enligt en speciell tidsplan. 

Målet är att barnen ska förstå sambandet mellan språkljuden och bokstäverna. För ett 

barn är det talade språket som en hel räcka med ord. Det är först när barnet kan lyssna 

på språkets form och dela upp språket i större och mindre delar som det kan lära sig 

läsa. Barnen får lyssna på olika ljud, lära sig rim och ramsor, dela upp ord och meningar 

och lyssna efter vad ord börjar och slutar på. 

Forskning visar att barn med ökad risk för dyslexi har en stor fördel av modellen då de 

blev lika bra, en del till och med bättre läsare än dem utan problem, om de tränades 

enligt modellen. 

24

KUNSKAP språkutveckling skolår 5 

Läroplanens mål 

Läroplanen uttrycker följande mål: Skolan ska sträva efter att varje elev utvecklar ett rikt 

och nyanserat språk samt förstår betydelsen av att vårda sitt språk. 

Mål 

Barn och studerande ska under sin skolgång i Trosa kommun ständigt utveckla kvaliteten 

på sina muntliga och skriftliga förmågor. 

Målindikator 

Målet är nått när alla elever i skolår 5 har fått minst godkänt i nationella provet i svenska 

för skolår 5. 


Uppfyllt till 92 % 


Av 26 elever har 24 elever fått minst godkänt i nationella provet i svenska. En av 

eleverna klarade tre av fem delprov, en av eleverna hade svårigheter med alla delprov. 

Reflektion - analys 

En god måluppfyllelse. En elev har inte nått målen. En elev hade en anmärkning kring 

”skriv och berätta” och ”skriv och förklara”. Eleverna får stöd och anpassning i material 

och arbetssätt som passar på deras nivå. Vi har arbetat mer med att öka läsförståelsen 

och läshastigheten, tydliggöra målen och fånga elevens intressen för läs och skrivinlärning. 

En lyckad sådan satsning var ”Hela skolan läser”. 

Modersmålsundervisning och Svenska som andra språk erbjuds alla elever som har rätt 

till detta. Vi ser det som ett viktigt led i att nå målen, samarbetet med språklärarna 

gynnar hela skolan. 

Alla ämnen bygger på språket. Att kunna läsa och ta till sig texter, att kunna 

kommunicera, att skapa bilder är viktigt för alla och nödvändigt för att nå målen i 

samtliga ämnen. 

Läsning är att kunna avkoda och tolka en text, förstå sammanhanget och få en 

upplevelse som förhoppningsvis ger ny kunskap. Att få lära sig att läsa är en 

demokratisk rättighet och att ha en god läsförmåga är nödvändigt i ett samhälle som 

vårt. 

Elever i behov av särskilt stöd/funktionshinder får hjälp via specialläraren och individuellt 

anpassade lektioner och mål. Vi har en liten undervisningsgrupp, Studion, där elever får 

mycket hjälp och individuellt stöd i sina studier. Elever med annat modersmål får daglig 

hjälp av språklärare. Vi arbetar för att flickor och pojkar skall få samma tid, stöd och 

hjälp. Vi vill ge dem lika förutsättningar och se allas positiva och starka sidor. 


• Ökad resurstid 4-6 genom fler lärartimmar. 

• Utöka tiden för speciallärare, genom en ny rekrytering. 

• Under ”Elevens val” tid för år 4-6 erbjuder vi möjlighet att arbeta extra med ”nå 

mål”. 

25

KUNSKAP matematik skolår 3 och 5 

Mål 

Läroplanen (Lpo-94) uttrycker följande mål: Skolan ansvarar för att varje elev efter 

genomgången grundskola behärskar grundläggande matematiskt tänkande och kan 

tillämpa det i vardagslivet. 

Målindikator 

Målet är nått när: 

Skolår 3: Alla eleverna i skolår 3 har fått minst godkänt i nationella provet i 

matematik för skolår 3 

Skolår 5: Alla eleverna i skolår 5 har fått minst godkänt i nationella provet i 

matematik för skolår 5. 


Skolår 3: Uppfyllt till 96 % 

Skolår 5: Uppfyllt till 88 % 


Alla prov är genomförda under våren-09. Nationella prov för skolår 3 genomfördes för 

fösta gången denna vår. Bedömning är gjord efter mall av resp. lärare. 

Skolår 3: Av 24 elever har 23 klarat målen för matematik för skolår 3. En elev har 

deltagit på tre av sju möjliga prov. Dessa tre delområden klarade eleven godkänt nivån. 

Skolår 5: Av 26 elever hade tre svårigheter med hela eller delar av provet. En elev 

klarade inte någon del av de fyra delproven medan två av eleverna klarade 50 % av 

proven i matematik för skolår 5. 


Samverkan förskola – fritidshem – skola - föräldrar möjliggör tidig upptäckt av barn i 

behov av extra stöd. 

Vi lägger ett stort värde i att tidigt se barnens styrkor och olika behov av stöd. Ett stöd 

är att ta fram läromedel som är anpassat efter elevens behov, individualiserad 

undervisning. Problemlösningar sker i både små och stora grupper. Elever med 

svårigheter i matematik får extra träning och ibland egen undervisningstakt hos 

specialläraren. Ett stöd kan vara att ge barnet mer tid i form av ett år extra. 

För de elever som idag inte når målen formuleras åtgärdsprogram och i detta tas 

åtgärder fram (tillsammans med lärare, speciallärare, föräldrar och ibland även 

specialpedagog) som säkerställer att målen nås på bästa möjliga sätt för eleven. 

Vi använder laborativt material från förskoleklass till år 6. Vi använder oss av 

vardagsmatematik i flera ämnen t.ex. dagens datum, noters värden, antal elever, i 

arbetet med textil- trä och metall slöjd. För att veta var eleven befinner sig och 

säkerställa kunskaperna i matematik hos eleven görs diagnoser efter genomgångna 

moment i år 1-6. 

På fritidshemmet används spel som tränar barnen att ramsräkna och logiskt tänkande. 

Matematikträning sker i det dagliga arbetet vid samlingar, dukning, den skapande 

verksamheten osv. Under året har Mandala** introducerats och varit en uppskattad 

aktivitet som tränar barnet att öka sin koncentrationsförmåga. 

Vid minst ett tillfälle per år erbjuder vi föräldrautbildning i matematik. Intresset är stort 

och uppskattas av föräldrarna. 

För elever i behov av särskilt stöd/funktionshinder finns hjälp via specialläraren och 

Studion (liten undervisningsgrupp) för individuellt anpassade lektioner och mål. 

För elever med annat modersmål finns en stunds daglig hjälp via språkläraren som kan 

tydliggöra, förstärka och förklara de matematiska begreppen och språket för eleven. 

Vi arbetar för att flickor och pojkar skall få samma tid, stöd och hjälp vid behov. Vi vill ge 

dem lika förutsättningar och se allas positiva och starka sidor. 

26

Ökad måluppfyllelse: 

• Skapa tillfällen för läxhjälp 

• Öka samsynen på de matematiska begreppen och språket på skolan 

• Öka resurs- och speciallärartiden på skolan 

**På fritidshemmet har Mandalas används för att barnet ska öka sin förmåga att 

koncentrera sig. 

Att färglägga Mandelas är en källa till ro och koncentration. Mandalas är mycket mer än 

bara mönster i en målarbok. Målarböckerna har sidor med cirkelrunda mönster som ger 

färgglada konstverk- kalejdoskop. Genom hjälpande råd och tips i förordet blir den vuxne 

guidad så att upplevelserna av att måla Mandalas blir bra för barnet. Rekommendationen 

är att färglägga Mandalas utifrån och in. 

Det systematiska tillvägagångssättet leder till att barnet ökar sin förmåga att 

koncentrera sig. 

27

MILJÖ Kretsloppstänkande Skola 

Mål 

Läroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshem (Lpo94) uttrycker följande mål: 

Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola känner till 

förutsättningarna för en god miljö och förstår grundläggande ekologiska sammanhang. 


Uppfyllt 

1. Skolan har en tydlig miljöplan med mätbara mål. Miljöplanen är känd av alla och följs 

till viss del. Miljöplanen utvärderas varje år mot målen. 

2. Barn och elever ges efter förmåga möjlighet att påverka verksamhetens miljöarbete ( 

t.ex. är delaktiga vid diskussioner och beslut). 

3. Miljöarbetet diskuteras i personalgruppen vid vissa tillfällen t.ex. vid arbete med 

miljöplan 

4. Miljöfrågor beaktas vid planering av verksamheten. 

5. Närmiljön (inkl. gården) används till utepedagogik minst 1 gång/termin (skolår 6-9) 

i lärande om natur och ekologiskt tänkande minst 2 ggr/termin (skolår 3-5) 

minst en gång/månad (fsk- 

skolår 2) 

6. Alla klasser och avdelningar arbetar konkret med källsortering 


-Skolan har en tydlig miljöplan med mätbara mål. Miljöplanen följs av de flesta på skolan 

och utvärderas varje år mot målen. 

-Miljöråd (en grupp lärare och elever som på olika sätt arbetar med miljöfrågor) finns på 

skolan. Barn och elever påverkar ofta verksamhetens miljöarbete (t.ex. är delaktiga vid 


-Miljöarbetet diskuteras återkommande i personalgruppen och är en del av 

verksamheten. 

-Miljöfrågor genomsyrar flera av skolans ämnen. Vuxna tar ofta tillvara tillfällen att 

diskutera och reflektera runt miljöfrågor (t.ex. resurshushållning, ekologiska frågor) 

tillsammans med barnen/eleverna 

-Närmiljön (inkl. gården) används till utepedagogik minst 2 ggr/termin (skolår 6-9) 

i lärande om natur och ekologiskt tänkande minst 1 gång/mån (skolår 3-5) 

minst varannan vecka (fsk- 

skolår 2) 

-De flesta barn och elever arbetar med kompostering, odling och med att ta tillvara sina 

odlingar. 

-Alla klasser och avdelningar arbetar konkret med källsortering 

Mycket hög måluppfyllelse 

-Skolan har en tydlig miljöplan med mätbara mål. Miljöplanen följs av alla och utvärderas 

varje år mot målen. 

-Miljöråd (en grupp lärare och elever som på olika sätt arbetar med miljöfrågor) finns på 

skolan. Barn och elever påverkar alltid verksamhetens miljöarbete ( tex. är delaktiga vid 


-Miljöarbetet diskuteras kontinuerligt i personalgruppen och är en naturlig del av 

verksamheten. 

-Miljöfrågor genomsyrar skolans alla ämnen olika teman. Vuxna tar tillvara varje tillfälle 

att diskutera och reflektera runt miljöfrågor (t.ex. resurshushållning, ekologiska 

frågor)tillsammans med barnen/eleverna 

-Närmiljön (inkl. gården) används till utepedagogik 

i lärande om natur och ekologiskt tänkande minst en gång/månad (skolår 6-9) 

minst varannan vecka (skolår 3-5) 

minst en gång/v (förskola-skolår 2) 

28

-Alla barn och elever arbetar med kompostering, odling och med att ta tillvara sina 

odlingar. 

-Alla klasser och avdelningar arbetar konkret med källsortering 


-uppfyllt 

Vi är en miljöskola och vi arbetar dagligen med miljöfrågor. För bedömningen ”Hög 

måluppfyllelse” klarar vi inte detta år då vår kompost inte varit i gång. 

Reflektion, analys 

Vi arbetar dagligen med miljöfrågor. Vi har ett aktivt Miljöråd och har Grön Flagg. 

Vi har en tydlig miljöplan. Eleverna är med och påverkar vårt miljöarbete. I personalgruppen 

diskuteras och beaktas miljöfrågorna. Vi använder vår närmiljö till utepedagogik 

i lärande om natur och ekologiskt tänkande. Vi källsorterar våra sopor. Vi återanvänder 

papper och sorterar sopor i; papper, kartong, glas, hård- mjukplast, metall och batterier, 

elektronik. Barnen hjälper till i skötseln av detta. Sorteringen fungerar i alla grupper och 

vi har tydligt märkta kärl i vårt soprum, eleverna lämnar sorterat material där. 

Vi utnyttjar kopiatorns möjlighet att kopiera på båda sidorna. Eleverna använder 

skrivböcker i stor utsträckning istället för lösa papper. Vi använder pappershanddukar 

som komplement till handdukar. Elever i år 4 ansvarar för insamling/utdelning och tvätt 

av handdukar. 

Miljöplan och ett aktivt miljöråd finns med elevrepresentanter från varje klass samt en 

vuxen från varje arbetslag. Vi har gemensamma utedagar, år F-1 och år 2-6 har 

utedagar under vissa perioder. Hela skolan har gemensam vandringsdag varje år. 

Vandringsleden vid Tomtaklintskogen nyttjas inom skolarbetet. En gemensam städdag 

anordnas av Miljörådet. Vi städar vår närmiljö och sorterar sedan det som hittas i skog 

och mark. 

På fritidshemmet har vi med barnen i vårt dagliga arbete med miljön. Vi källsorterar 

papper, kartong, glas, hård- och mjukplast, elektronik, metall och batterier. Matavfallet 

samlar vi i de Gröna påsarna som hämtas till rötning. Vi har blivit mer sparsamma med 

papper som vi använder i det fria skapandet. Vi undviker att köpa klorblekt ritpapper. 

Föräldrarna får information och kan läsa vår blogg på hemsidan, på detta sätt sparar vi 

mängder med papper. 

Hela skolan arbetar gemensamt med miljöfrågor, ämnet är alltid aktuellt. 

Elever i behov av särskilt stöd/funktionshinder deltar i miljöarbetet tillsammans med alla 

andra på skolan. 

För elever med annat modersmål är det praktiska arbetet lättförståligt och de situationer 

där det kan finnas svårigheter med att förstå ord och handling får vi hjälp att tolka dessa 

via språkläraren. 

Vi arbetar för att ge samma villkor till både flickor och pojkar att delta i skolans 

miljöarbete. 


• En fungerande kompost 

• Strukturera upp och ta fram tydliga rutiner kring det som sås på våren. 

• Arbeta med läsårets fem nya mål som är tagna av samtliga och inskickade till 

Håll Sverige Rent 

29

SKOLA – HEM utvecklingssamtal 

Mål 

Föräldrar och studerande skall uppleva att utvecklingssamtalet stöttar varje barns och 

studerandes lärande genom alla skeden av skolgången i Trosa kommun. 

Målindikator 

Målet är nått när alla föräldrar/studerande anser att utvecklingssamtalet är till stöd för 

sitt barns/sitt eget lärande. 

Varje barn, F-2, kan spara ett arbete/år som barnet är stolt över och visa detta vid 

utv.samtalet för föräldrarna (portfolio). 

Vi använder blanketten ”Åtgärdsprogram” när vi dokumenterar runt barn i behov av 

särskilt stöd. 

Utvärdering av utvecklingssamtalen genom enkät till föräldrar och elever görs varje år. 

Vi använder vår sociala utvecklingsplan och utvärderar den kontinuerligt. 

Vi arbetar med att stärka elevens roll i utvecklingssamtalet, äldre elever får pröva att 

leda samtalet. 

Måluppfyllelse föräldrar 

Uppfyllt 100% 

Av 17 inlämnade enkäter av 31 möjliga har 17 föräldrar, från skolår 1 till år 6, anger att 

utvecklingssamtalet är ett bra stöd för barnets lärande, 100% har gett påståendet 

betyget 4-5. 

Måluppfyllelse elever 

Uppfyllt till 97 % 

110 svar av 111 möjliga. 62 flickor och 48 pojkar. Svarsfrekvens 99 %. 

97 % av eleverna upplever att utvecklingssamtalet är ett bra stöd för deras lärande. Tre 

elever, två flickor och en pojke, var inte nöjda. Pojken (i skolår 2) var mycket missnöjd 

med samtalet. 


Vi har bra och välplanerade utvecklingssamtal. Vi arbetar för att alla föräldrar och elever 

ska vara nöjda och uppleva att samtalet är givande och utvecklande och ett stöd för sitt 

barns eget lärande. Vi har en bra kontakt mellan hem och skola. Detta är nödvändigt för 

barnens fortsatta goda utveckling i våra verksamheter. 

Varje barns individuella utveckling följs i utvecklings/studieplanerna, med mål att varje 

barn utifrån sina egna förutsättningar uppnår kunskapsmålen. Dessa utgör grunden för 

samverkan med elever och föräldrar i utvecklingssamtalen. Varje barn får i förskoleklassen 

en mapp. I denna samlas testjournalen för år F-9, utvecklingsplaner i ämnena: 

Sv, Ma, Eng, social utvecklingsplan, samtalsunderlag, överenskommelser, tester, 

åtgärdsprogram m.m. Under utvecklingssamtalet fyller barn och föräldrar i samtalsunderlag 

där övriga ämnen och social kompetens m.m. tas upp. Under samtalet görs vid 

behov överenskommelser med barn och föräldrar om hur vi arbetar vidare. Detta 

dokumenteras och anteckningarna förvaras i elevens mapp. I utvecklingssamtalen 

eftersträvar vi ett bemötande där elever, föräldrar och lärare känner sig respekterade, 

att samtalet har ett elevperspektiv och ett helhetstänkande. 

Varje barn, F-2, kan spara ett arbete/år som barnet är stolt över och visa detta vid 

utv.samtalet för föräldrarna (portfolio). Vi använder blanketten ”Åtgärdsprogram” när vi 

dokumenterar runt barn i behov av särskilt stöd. 

Utvärdering av utvecklingssamtalen genom enkät till föräldrar och elever görs varje år. 

Vi använder vår sociala utvecklingsplan och utvärderar den kontinuerligt. 

Vi arbetar med att stärka elevens roll i utvecklingssamtalet, äldre elever får pröva att 

leda samtalet själva. 

30

Vid samtal med föräldrar som har barn med särskilda behov/funktionshinder kan även 

specialpedagoger eller andra stödjande personer delta. Utifrån elevens individuelle behov 

erbjuds tätare samtal. Dessutom används en kontaktbok som dagligen skickas mellan 

hem och skola. För elever med annat modersmål används tolk vid behov. 

För flickor och pojkar kan samtalen se olika ut beroende på elevens förmåga att aktivt 

medverka, skillnaden är individuell. 

Fler och fler föräldrar använder sig av telefonkontakt med fritidshemmet, detta vill vi 

bryta. Vi vill ha en tät kontakt mellan hem och fritidshem och träffar gärna föräldrarna 

dagligen. 

Vi behöver ha föräldramöten för att mötas och skapa diskussionsforum där vi pratar om 

barnens fritidsaktiviteter. 

Vi har idag en hemsida där vi bloggar en gång i veckan. Föräldrarna har en god inblick i 

verksamheten. Vi deltar i en del av utvecklingssamtalen vid behov. 


• Komma i gång med PODB 

• Tydliggöra målen för elever och föräldrar 

• Föräldramöte på hösten på fritidshemmet 

31

NORMER OCH VÄRDEN skola 

Läroplanen (Lpo 94) uttrycker följande mål: 

Skolan skall sträva efter att varje elev 

-utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden 

grundade på kunskaper och personliga erfarenheter 

-respekterar andra människors egenvärde 

-tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt 

medverkar till att bistå andra människor 

-kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla 

också med deras bästa för ögonen 

-visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv 

Kriterier 

Uppfyllt 

1. Minst 95 % av eleverna från skolår 2 –9 skall i enkätfrågor uppge att de känner trivsel 

och trygghet i skolan (ska ge betyg 3 eller 4 på frågorna 1-6 i enkät ”klassens 

kvalitetsrapport”) 

2. Minst 95 % av föräldrarna till elever i skolår 3,6 o 9 skall uppge att de upplever att det 

är tryggt i skolan (skall svara positivt, alltid eller oftast på fråga 1 och 2) i dokument 

”frågor värdegrskola föräld” 

3. De flesta vuxna i skolan deltar aktivt i att förebygga och bekämpa tendenser till 

mobbning och okamratligt beteende. 

4. Skolan har tydliga normer och värden (regler) som är välkända av de flesta. 

5. De vuxna reagerar i allmänhet på regelbrott och strävar efter att reglerna skall 

tillämpas i vardagen. 

6. Minst 95 % av eleverna i skolår 2-9 skall i enkätfrågor tycka att de vuxna i skolan 

hjälper till (ingriper) om någon bråkar eller blir illa behandlad (skall ge betyg 3 eller 4 

på fråga 7 i enkät ”klassens kvalitetsrapport”). 

7. Minst 95 % av föräldrarna till elever i skolår 3, 6 och 9 skall i enkätfrågor tycka att de 

uppmuntras till delaktighet och engagemang i barnens vardag i skolan. (skall svara 

positivt; alltid eller oftast på fråga 3) i dokument ”frågor värdegrskola föräld”. 

8. Skolan har en likabehandlingsplan som följs upp varje år. Uppföljningen ska finnas 

med i kvalitetsredovisningen under egen rubrik ”Uppföljning av likabehandlingsplanen”. 


- Alla elever i skolår 2-9 skall i enkätfrågor uppge att de känner trivsel och trygghet i 

skolan (ska ge betyg 3 eller 4 på frågorna 1-6 i enkät ”klassens kvalitetsrapport”) 

- Alla föräldrar till elever i skolår 3, 6 och 9 skall uppge att de upplever att det är tryggt i 

skolan (skall svara positivt; alltid eller oftast, på fråga 1 och 2) i dokument ”frågor 

normer o värden föräld” 

- Alla vuxna i skolan deltar aktivt i att förebygga och bekämpa tendenser till mobbning 

och okamratligt beteende. 

- Skolan har tydliga normer och värden (regler) som är välkända och accepterade av 

alla. De vuxna reagerar alltid på regelbrott och strävar efter att reglerna skall tillämpas i 

vardagen. 

- Alla föräldrar till elever i skolår 3, 6 och 9 skall i enkätfrågor tycka att de uppmuntras 

till delaktighet och engagemang i barnens vardag i skolan (skall svara positivt alltid eller 

oftast på fråga 3) i dokument ”frågor normer o värdegrnskola föräld” 

- Alla elever i skolår 2-9 skall i enkätfrågor tycka att de vuxna i skolan hjälper till 

(ingriper) om någon bråkar eller blir illa behandlad( skall ge betyg 3 eller 4 på fråga 7 i 

enkät ”klassens kvalitetsrapport”) 

- Skolan har en likabehandlingsplan som följs upp varje år. 

För intervjufrågorna och enkätfrågor finns särskilda frågeformulär. 


-uppfyllt till 75 % 

32


Bedömning görs med hjälp av enkäter och av självvärdering. Vi har diskuterat i 

arbetslagen och vi arbetar regelbundet med regler och vår värdegrund under läsåret. 

Vi inte klarat kriterierna för uppfyllt till 95 %. Eleverna svarar i enkäten för Klassens 

kvalitetsrapport att 87 % är nöjda men vi har 12 % som är mindre nöjda med trivsel och 

trygghet (påstående 1). 89 % av eleverna är nöjda med hur de vuxna i skolan hjälper till 

om någon bråkar, men 11 % är inte helt nöjda (påstående 6). 

Föräldrarna är mer nöjda. 98 % är nöjda med påstående 2 och 96 % nöjda för påstående 

7. 

Eleverna i klass 2 och 3 är små och har inte alltid förståelsen kring frågorna/ 

påståendena. Syftet med enkäten är att se var j klass utifrån ovanstående områden och 

se vad vi tillsammans behöver arbeta med för att förbättra vår skola. I diskussionerna i 

klasserna direkt efter enkätundersökningen finns det inget som tyder på att eleverna inte 

trivs. De flesta trivs och känner trygghet i skolan. De säger att: Vi ska respektera 

varandra och säga ifrån då någon uppför sig illa. 


Alla på skolan arbetar aktivt med att förebygga och bekämpa tendenser till mobbning, 

okamratligt beteende och alla former av kränkningar. Alla vuxna på skolan har ansvar 

men vi har även en grupp med vuxna som har ett särskilt ansvar för frågan och arbetar 

vidare med ev. samtal och uppföljningar. Vi samarbetar med Stiftelsen Friends och har 

även kamratstödjare på skolan. Kamratstödjarna möts en gång var tredje vecka. 

Vi har en tydlig värdegrund, där tas det upp vad vi förväntar oss av eleverna, föräldrarna 

och vad de kan förvänta sig av oss. 

Det känns mycket bra att en så stor andel av föräldrarna och eleverna trivs på skolan. 

Vi har många delaktiga och engagerade föräldrar. Alla är välkomna att besöka oss och 

vara tillsammans med sitt/sina barn i våra verksamheter. Vi arbetar aktivt med skolans 

sociala utvecklingsplan som följer eleven genom alla skolåren från förskoleklass till år 6. 

År F-6 har övningar/samtal rörande social kompetens kontinuerligt. Vi har haft en del 

flick- och pojkgrupper i samtal med vår kurator som hjälpt till och deltagit med övningar 

och samtalsämnen. Vid skolans gemensamma aktiviteter blandas eleverna i F-6 grupper. 

Vi pratar med alla elever om hur vi arbetar förebyggande mot alla former av kränkande 

handling, samt hur vår handlingsplan ser ut. Föräldrar informeras på föräldramöten och 

på Skolrådet. 

För vår gemensamma miljö och trivsel har vi jourverksamhet och klassens 

ansvarsgrupper som alla elever har del i. Vi tränar eleverna i att reflektera över den egna 

inlärningen och medvetandegör när/hur de kan påverka sin arbetssituation. Vi prövar 

olika arbetssätt/arbetsformer där eleverna får ta ett successivt större ansvar för sina 

studier. 

På fritidshemmet får barnen vara med och påverka verksamhetsplaneringen. För att 

utveckla och ta vara på barnens åsikter har vi kontinuerliga möten där barnen kan 

komma till tals i gruppen. Vi har ständigt en dialog med barnen och tar vara på idéer och 

tankar som dyker upp. 

Vi är bra på konflikthantering men behöver bli bättre på att stärka barnens styrkor. 

Vi delar in barnen i kill- och tjejgrupper för att stärka barnens självbild med olika 

övningar. Vi arbetar dagligen med konflikthantering i grupp och enskilt. Vi har 

gruppstärkande lekar och övningar både ute och i idrottssalen. 

Elever i behov av särskilt stöd/ funktionshinder och barn med annat modersmål omfattas 

av de regler, normer och värden som finns på skolan, det gäller alla. Vi hjälper barn att 

förstå de olikheter som finns, alla ska accepteras och respekteras för de dem är. 

Vi arbetar för att ge alla barn, flickor som pojkar, samma möjligheter. 


• Öka elevinflytandet 

• Öka förståelsen kring ord och påståenden som förkommer i våra enkäter 

33

Likabehandlingsplanen 

Se bilaga 5 

I Trosa kommun tar vi aktivt avstånd från alla former av diskriminering, trakasserier och 

annan kränkande behandling mellan barn eller mellan vuxna och barn. 

I Trosa kommun ska alla barn och elever ha samma rättigheter och möjligheter. Alla barn 

och elever ska tillmätas lika värde och bemötas med respekt och värdighet av vuxna. 

Alla barn i Trosa kommun ska känna sig trygga i förskola. Inget barn eller vuxen ska få 

utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan 

trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller för annan kränkande behandling. 

Vi har en värdegrund som tydligt talar om att alla ska respekteras och accepteras. Vi 

pratar dagligen med barnen om hur vi ska vara mot varandra, hur vi ska bete oss i olika 

situationer och att alla ska kunna känna sig trygga i vår verksamhet. 

Rektor ansvarar för: 

- att all personal får kontinuerlig uppdatering om likabehandlingsplanens mål och 

innehåll. 

Pedagogerna ansvarar för: 

- att likabehandlingsplanen aktualiseras på samtliga föräldramöten 

under höstterminen och vid behov. 

- att alla barn/elever har kännedom om likabehandlingsplanens 

innehåll och verkar för att planen efterlevs. 

Barn och elevers ansvar: 

- är att engagera sig för att leva upp till likabehandlingsplanen 

samt medverka vid uppföljning och revidering av planen. 

Uppföljning av likabehandlingsplanen 

Vi utvärderar och reviderar enhetens likabehandlingsplan en gång per år i samband med 

skolstarten. 

Vi har uppdaterat vår hemsida och där finns likabehandlingsplanen med. Vi anslår 

likabehandlingsplanen i skolans entré. 

Revidering av likabehandlingsplanen sker i augusti 2009. 

34

ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE skola 

Läroplanen uttrycker följande mål: 

Skolan skall sträva efter att varje elev 

• tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö 

• successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i 

skolan 

• har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i 

demokratiska former 

Kriterier för uppfyllt 

Eleverna 

-har många tillfällen till att träna på att arbeta i demokratiska former, tex. få uttrycka 

sina åsikter och lyssna på andra i diskussioner, att besluta, rösta, välja--är 

återkommande med och -diskuterar och beslutar om vilka trivselregler, normer och 

värden som skall finnas i klassen och på skolan 

-vet att de får bestämma/påverka vissa saker och andra inte 

-planerar och utvärderar sitt skolarbete tillsammans med läraren; delmål, beting, läxor, 

prov 

-får efter förmåga påverka hur han/hon skall arbeta tex. lärardelaktighet, arbetstakt, 

vilka hjälpmedel/läromedel, arbete enskilt i grupp, skriftlig, muntlig redovisning osv. 

-får efter förmåga påverka innehållet i undervisningen; vad fokusera på, prioritera, läsa 

först 

-tar ansvar för skolans ute- och innemiljön, genom att tex. dekorera, göra trivsamt, 

städa, plocka skräp, diska. 

-tar ansvar för den psykiska arbetsmiljön genom att återkommande få tillfälle att 

diskutera sådant som påverkar arbetsmiljön tex. eget och andras uppförande/ beteende, 

kamratskap, tendenser till mobbning behov av arbetsro mm. 

Läraren 

1.)-uppmuntrar eleverna att ta egna initiativ och eget ansvar 

2.)-nyttjar vardagens tillfällen för att stämma av med eleverna hur de ser på skolan och 

skolarbetet 

3.)-ser till att arbetsformer, arbetssätt och metoder i undervisningen varieras 

4.)-är tydlig med vad eleverna själva kan bestämma/ha inflytande över och inte 

5.)-är lyhörd för elevernas behov, (t.ex. sätt att lära) intresse och önskemål 

6)-ger pojkar och flickor lika stort talutrymme, uppmärksamhet och inflytande 

De flesta elever skolår 2-9 (minst 80 %) upplever (enkät ”klassens kvalrapport”) 

7.)att de får vara med och planera och utvärdera skolarbetet (fråga 11,12,13) 

8.)att de tar gemensamt ansvar för den fysiska arbetsmiljön (fråga14) 

9.)att de får vara med och påverka olika beslut(fråga 10,15) 


uppfyllt 


110 svar av totalt 111 möjliga. Svarsfrekvens 99 %. Klassens kvalitetsrapport 

83 % anser att de får vara med och planera och utvärdera skolarbetet (fråga 11,12,13) 

86 % anser att de tar gemensamt ansvar för den fysiska arbetsmiljön (fråga14) 

83% anser att de får vara med och påverka olika beslut (fråga 10,15) 

Bedömningen är gjord genom enkäter, klassrumsdiskussioner och självvärdering. 


Klassens kvalitetsrapport är en enkät som används i klassrummet, resultatet fås ut 

snabbt, efter att det knappats in i ett dataprogram. Därefter kan man i klassrummet se 

och diskutera resultatet av enkäten och få en direkt koppling till de åtgärder som 

barnen/eleverna har påtalat. Syftet är att lätt se och förbättra de områden som man 

gemensamt kommit framtill genom enkätundersökningen. Klassens kvalitetsrapport 

genomfördes under våren. Eleverna uppmuntras att ta eget ansvar för sina studier. Vi 

35

arbetar för att eleverna ska bli medvetna om sitt eget ansvar, så att hon/han får mer 

inflytande över sin egen inlärning. Planering och utvärdering sker tillsammans med 

läraren. Mål och överenskommelser skrivs alltid vid alla utvecklingssamtal. 

Eleverna lär sig att utvärdera sitt arbete redan från år 1. Svårighetsgraden ökar efter 

hand. När eleverna lämnar skolan är de mycket duktiga på att utvärdera sitt arbete. Att 

ta fram och sätta upp sina egna mål underlättas av utvärderingen och ju äldre eleverna 

blir desto lättare går arbetet med målen. 

Under skoltid finns många tillfällen till att träna på att arbeta i demokratiska former. 

Eleverna är aktiva på klassråden och det finns alltid många punkter att ta upp på 

elevrådet. På klassrådet får de uttrycka sina åsikter och lyssna på andra i diskussioner, 

att besluta, rösta, välja–är återkommande med och -diskuterar och beslutar om vilka 

trivselregler, normer och värden som skall finnas i klassen och på skolan därefter tas 

frågorna med till elevrådet och beslutas där. Eleverna är väl medvetna om vad de får 

besluta om. 

Elevrådet anordnar aktiviteter för alla i skolan, ett antal gånger per läsår. 

Miljörådet arbetar mycket med information kring källsortering. De smyckar och ser till att 

vår miljö ute och inne är trivsam. En gång om året anordnar de en stor städdag då alla 

hjälps åt att samla in skräp i vår närmiljö, därefter sorteras det och kastas i rätt 

behållare. 

Kamratstödjare finns från år 3-6. De träffas var tredje vecka och arbetar för alla barns 

trivsel och trygghet. Barnen är de vuxnas extra ögon och öron, men det är vi vuxna på 

skolan som har ansvaret för att motverka alla former av kränkningar och att se till att 

trygghet och närhet finns för alla elever på skolan. Vi, elever och lärare ska vara goda 

förebilder. 

Matrådet träffas några gånger per termin och då finns även ”husmor” med och diskuterar 

tillsammans med eleverna om vad de har för synpunkter då det handlar om maten i 

skolan. En brevlåda, för förslag, finns i matsalen och där lämnar barnen sina synpunkter 

direkt till köket. 

Barnens brevlåda finns i skolans entré. Där får rektor många synpunkter direkt från 

barnen. Det kan vara allt ifrån att de inte vill sjunga barnsliga sånger, att någon vill ha 

swimmingpool på skolgården, att någon har varit dum mot någon osv. Barnen får alltid 

ett skriftligt svar om de har skrivit namn på brevet och på skolan vi tar tag i de problem 

som det skrivs om. 

Allt arbete, med barnens ansvar och inflytande, innefattar även fritidshemsverksamheten. 

På de olika råden tas även frågor upp som påverkar alla våra 

verksamheter. Vi har gemensamma regler och för barnen är det viktigt att vi ser till 

helheten. På fritidshemmet har barnen inflytande i verksamhetsfrågorna, de är med och 

diskuterar och ger önskemål om olika aktiviteter på eftermiddagstid, i idrottssalen och 

under loven. 

Elever i behov av särskilt stöd/ funktionshinder och barn med annat modersmål arbetar 

efter sin förmåga och uppmuntras till utveckling genom delaktighet och eget inflytande. 

Situationen för flickor och pojkar: 

Vi arbetar för att ge både flickor och pojkar lika stort talutrymme, uppmärksamhet och 

inflytande. 


• tydliggöra målen för eleverna i varje ämne 

• att ge eleverna mer inflytande vid schemaläggning av ämnen 

36

KLASSENS KVALITETSRAPPORT 

Under våren har vi för tredje gången gjort Klassens kvalitetsredovisning på skolan. Det 

är en enkätundersökning där resultatet tas fram snabbt och återkopplas till klassen där 

vidare diskussioner förs tillsammans. 

Följande områden gås igenom: 

Trygghet och trivsel 

Inflytande 

Utveckling och lärande 

Arbetsmiljö 

Eleverna i klass 2 och 3 är små och har inte alltid förståelsen kring frågorna/påståendena. 

Syftet med enkäten är att se varje klass utifrån ovanstående områden och se vad vi 

tillsammans behöver arbeta med för att förbättra vår skola. 

Varje lärare sammanställer det som just den klassen kommer att arbeta vidare med 

under följande år och rektor får en bild av hela skolans verksamhet inom dessa områden. 

Trygghet och trivsel 

De flesta elever känner trygghet och trivsel i skolan. Vi ska respektera varandra och säga 

ifrån då någon uppför sig illa. ”Om alla är schyssta mot varandra så borde alla trivas”. 

”I klassen förstärker vi positiva kommentarer och säger ifrån vid negativa.” 

”Inte säga vad man tycker jämt, tänka på vad som kan såra andra.” 

Inflytande 

I stort sett alla elever tycker att de har bra inflytande och får vara med och bestämma. 

Eleverna i de lägre åldrarna har ibland svårt att vara med och bestämma då de inte vet 

vad som behöver läras. Önskemål hos de äldre eleverna finns om att få mer inflytande 

vid schemaläggning av ämnen, att lägga upp egna mål för t.ex. matematik och svenska 

och att utvärdera mer. 

Utveckling och lärande 

En större del av eleverna upplever delaktighet i det egna lärandet. De äldre eleverna 

upplever att de känner till målen och vad som krävs för att nå dit. Veckoplanerings- 

system i vissa klasser gör att alla är delaktiga. Eleverna önskar fler vuxna i klassrummet 

och fler grupprum. 

Arbetsmiljö 

Här handlar svaren mycket om situationen i matsalen, att det är för hög ljudnivå och 

ibland stressigt att hinna äta innan nästa klass kommer. Eleverna vill fortsätta med ”tyst 

lunch” en dag i veckan. Arbetsron i klassrummen kan bli bättre. Många elever tycker att 

toaletterna är ofräscha. 

Förslagen på förbättringar som tagits fram tillsammans i klassen, är konkreta och 

användbara för oss vuxna på skolan. Vi kommer att arbeta vidare med synpunkterna och 

utvärdera det tillsammans med eleverna. 

37

VÄRDEGRUND 

RESPEKT ÄRLIGHET ANSVAR TRYGGHET 

Bilaga 4 

Någon har sagt att värdegrunden handlar om våra grundläggande relationer. För oss handlar det om att 

medvetandegöra alla dessa relationer och förhindra att vi lever våra liv som om våra handlingar inte fick 

konsekvenser för andra. 

VI FÖRVÄNTAR OSS AV DIG SOM ELEV…… 

att Du ska behandla andra som Du själv vill bli behandlad 

att Du uppträder hänsynsfullt och trevligt (=lyfter) och aldrig utsätter någon för obehag (=sänker). 

att Du låter en vuxen eller en kamratstödjare på skolan få veta om någon elev far illa på något sätt. 

att Du visar vänlighet mot och respekt för både skolkamrater och personal. 

att Du lyssnar på andra och väntar på din tur 

att Du tar ansvar för dina saker och sköter dina arbetsuppgifter. 

att Du tar ansvar för vad du säger och gör. 

att Du passar tider. 

att Du använder ett vårdat språk. 

att Du hjälper till att hålla skolan ren och snygg och ser till att någon vuxen får veta om något gått sönder 

eller förstörts. 

att Du följer skolans regler och säkerhetsföreskrifter och inte utsätter andra för fara. 

VI FÖRVÄNTAR OSS AV DIG SOM FÖRÄLDER…. 

att Du håller kontakten med Ditt barns klasslärare, eller vid behov, annan personal på skolan. Besök gärna 

ditt barn i skolan. 

att Du aktivt tar del av den information Du får av skolan och dess verksamheter 

att Ditt barn har den utrustning dagen kräver och är väl förberett för sin skoldag. 

att Ditt barn är utvilat och har ätit frukost. 

att Du som vuxen ringer och gör sjukanmälan av Ditt barn. 

att ledighet för Ditt barn, utöver loven, undviks i största möjliga mån. 

att Du är uppmärksam på mobbningstendenser bland skolans elever och ser till att personal på skolan får 

veta om någon elev utsätts för obehag. 

Mobbning kan vara svårt att upptäcka, därför är sådant som eleverna berättar hemma värdefullt för skolan 

att få veta. 

att Du hjälper Ditt barn att förstå vikten av att sköta sitt skolarbete och intresserar Dig för barnets 

hemuppgifter. 

att Du tar kontakt med skolan om du undrar över något. 

Vi kan bara förbättra sådant vi får kännedom om. 

Det är viktigt att Du som vuxen är försiktig med att förmedla negativa känslor till Ditt barn. Det mesta kan vi 

vuxna tillsammans lösa utan att oroa barnen. 

NI KAN FÖRVÄNTA ER AV OSS … 

att Vi vuxna på skolan tydligt gör klart vilka förväntningar och mål som finns och vad som gäller för arbetet i 

skolan. 

att Vi arbetar för att skapa en trygghet för eleverna och bemöter dem med hänsyn, vänlighet och respekt. 

att Vi arbetar aktivt mot all form av mobbning och kränkande behandling. 

att Vi alltid håller på verksamhetens kvalitet och kontinuerligt utvärderar vårt och elevernas arbete. 

Vi strävar efter att ge alla elever stöd efter deras eget behov, så att de i största möjliga mån når läroplanens 

mål. 

att Vi ger eleverna hemuppgifter. 

att Vi bemöter flickor och pojkar som jämlikar och arbetar för jämställdhet. 

att berörd personal håller kontakt med familjen samt meddelar om något speciellt inträffat. 

att klassläraren eller annan pedagog genomför utvecklingssamtal med elev och förälder varje termin. 

att Vi eftersträvar en kreativ, trivsam och trygg skolmiljö både ute och inne. 

38

LIKABEHANDLINGSPLAN 

Bilaga 5 

På Skärlagskolan skall alla barn och elever känna sig trygga. Inget barn och ingen elev 

får utsättas för kränkande behandling eller diskrimineras på grund av etnisk tillhörighet, 

religion eller annan trosuppfattning, kön, funktionshinder eller sexuell läggning. 

På Skärlagskolan tar all personal aktivt avstånd för att förhindra alla former av 

mobbning, rasism, trakasserier, diskriminering och kränkningar mellan barn/elever och 

mellan vuxna och barn/elever. 

Med trakasserier avses ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet 

och som har samband med: 

De fem diskrimineringsgrunderna 

- Etnisk tillhörighet (Att någon tillhör en grupp av personer som har samma 

nationella eller 

etniska ursprung, ras eller hudfärg). 

- Religion eller annan trosuppfattning 

- Funktionshinder (varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar 

av en 

persons funktionsförmåga). 

- Kön (trakasserier på grund av kön) 

- Sexuell natur (sexuella trakasserier) 

Med mobbning avses att någon blir utsatt för upprepade negativa handlingar under en 

tid. Den som blir utsatt kommer i underläge och känner sig kränkt. De negativa 

handlingarna kan vara: 

Verbala i form av elaka ord, spridande av rykten, obehagliga mail och sms. 

Fysiska i form av knuffar, slag, förstörda kläder och saker. 

Psykiska i form av utfrysning (någon får ej vara med), miner, suckar, fniss och skratt. 

Med direkt diskriminering avses att ett barn eller en elev inte får missgynnas genom 

särbehandling på grund av någon av de fem diskrimineringsgrunder som lagen 

omfattar. 

Med indirekt diskriminering avses att ett barn eller en elev inte får missgynnas 

genom att till synes neutrala ordningsregler med mera tillämpas så att de får en i 

praktiken diskriminerande effekt. 

Med repressalier avses att om ett barn eller en elev har anmält någon ansvarig person 

för kränkande behandling eller medverkat i en utredning så får man inte bestraffa 

barnet eller eleven som en följd av detta. 

Förebyggande 

Med förebyggande åtgärder avses 

Elevinflytande (klass- och elevråd) 

Kompisövningar (dramaövningar, kompissamtal, kamratstödjare och forumspel) 

Samarbete och dialog med föräldrar 

Regler (finns synliga på skolan och har tagits fram gemensamt i klassråd och beslutats 

demokratiskt på elevråd) 

Samtal och reflektion är de främsta verktygen för att bearbeta de egna 

föreställningarna samt för att skapa ett gemensamt förhållningssätt och en positiv 

atmosfär bland barn, elever och personal. 

Samarbete med myndigheter och organisationer 

Attityd och värderingsarbete – trivselundersökningar, fadderverksamhet. 

Kompetensutveckling 

Förhindra trakasserier 

Tydliga vuxna som sätter gränser, reagerar och ingriper omedelbart vid alla former av 

kränkande behandling. Vi ska vara goda förebilder. 

39

Utreda och vidta åtgärder 

När ett barn eller en elev påtalar att hon eller han har blivit utsatt för trakasserier eller 

annan kränkande behandling eller att vuxna har registrerat detsamma skall skolan 

utreda och förhindra fortsatt kränkning (Antimobbningsgruppen). 

Utredning och åtgärder skall genomföras så snabbt som möjligt. 

Om personal misstänks för kränkande behandling av ett barn en elev skall rektor vara 

med vid utredningen. 

Ansvarsfördelning 

Rektor har ett övergripande ansvar för enhetens likabehandling av alla barn/elever, 

samt att skapa förutsättningar för ett gott arbetsklimat. 

Alla anställda på enheten har skyldighet och ett kollektivt ansvar för att 

likabehandlingsplanen följs och förankras för barn/elever, personal och föräldrar i 

verksamheten. 

Förankringsprocessen 

Rektor ansvarar för: 

- att all personal får kontinuerlig uppdatering om likabehandlingsplanens mål och 

innehåll. 

Pedagogerna ansvarar för: 

- att likabehandlingsplanen aktualiseras på samtliga föräldramöten 

under höstterminen och vid behov. 

- att alla barn/elever har kännedom om likabehandlingsplanens 

innehåll och verkar för att planen efterlevs. 

Barn och elevers ansvar: 

- är att engagera sig för att leva upp till likabehandlingsplanen 

samt medverka vid uppföljning och revidering av planen. 

Utvärdering och uppföljning 

Vi utvärderar och reviderar enhetens likabehandlingsplan en gång per år i samband 

med skolstarten. 

40

TOMTAHILLS FÖRSKOLA SKÄRLAGSKOLAN - Trosa kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?