Arbetsmarknadsnyckeln - SAK

netti.sak.fi

Arbetsmarknadsnyckeln - SAK

Förlikningsmannen löser tvister

I Finland verkar en riksförlikningsman som avlönas av staten och sex distriktsförlikningsmän

med bisyssla. Riksförlikningsmannen utnämns av republikens president

för fyra år i sänder. Förlikningsmannens uppgift är att vid behov hjälpa förhandlingsparterna

att ingå kollektivavtal.

Om fackförbundet och arbetsgivarförbundet inte når uppgörelse om avtalsvillkoren

kan riksförlikningsmannen verka som ordförande vid avtalsförhandlingarna.

Arbetsmarknadsorganisationerna kan också anlita riksförlikningsmannen för att nå

fram till en central inkomstuppgörelse.

Det är riksförlikningsmannens uppgift att förebygga arbetstvister och jämka i sådana.

När ett arbets- eller tjänstekollektivavtal utgår och förhandlingarna om ett nytt

avtal rinner ut i sanden kan fackförbundet lämna strejkvarsel. Därefter försöker riksförlikningsmannen

bygga upp samförstånd mellan fackförbundet och arbetsgivarförbundet

så att ett avtal uppkommer och strejk inte utbryter. Om det blir strejk leder förlikningsmannen

förhandlingarna om avslutande av strejken.

Förlikningsmannen lägger i allmänhet ett eget bud, ett förlikningsförslag, för att få

slut på tvisten. Parterna kan antingen godkänna eller förkasta det.

Arbetskonflikt

En arbetskonflikt om anställningsvillkoren får inledas när ett kollektivavtal inte

är i kraft. En skriftlig anmälan om strejk eller lockout skall lämnas till motparten och

riksförlikningsmannens byrå senast två veckor innan arbetskonflikten börjar. Orsaken

till den förberedda arbetskonflikten, begynnelsetidpunkten och omfattningen bör

framgå av anmälan. För andra stridsåtgärder, t.ex. övertidsförbud, finns ingen

anmälningsplikt.

Riksförlikningsmannen kan föreslå att arbetskonflikten framskjuts med 14 dygn om

konflikten är riktad mot vitala samhällsfunktioner och vållar oskäligt förfång. I en tvist

om anställningsvillkoren för statstjänstemän kan arbetskonflikten dessutom framskjutas

med sju dygn. Beslutet om framskjutning av strejken fattas av arbetsministeriet.

I det statliga och kommunala verkar tjänstetvistsnämnder som har i uppgift att på

begäran av parterna utreda den skada som de tillämnade arbetskonflikterna vållar

samhället. Om ett strejkhot hänskjuts till en tjänstetvistsnämnd flyttas begynnelsetidpunkten

för arbetskonflikten två veckor framåt.

En stridsåtgärd från arbetsgivarens sida kan i avtalslöst läge vara en lockout som

hindrar arbetarna från att arbeta. Lockoutens syfte är att utöva påtryckningar på den

andra parten.

Löntagarna kan vidta stridsåtgärder också för att utöva påtryckningar på de politiska

beslutsfattarna. Demonstrationsstrejker och politiska strejker varar i allmänhet

en viss tid. Också de skall enligt rekommendationer mellan centralorganisationerna

anmälas på förhand för riksförlikningsmannen och motparten.

12

More magazines by this user
Similar magazines