Arbetsmarknadsnyckeln - SAK

netti.sak.fi

Arbetsmarknadsnyckeln - SAK

Inkomstuppgörelsen anger takten

Arbetsmarknadscentralerna kan sinsemellan ingå centrala uppgörelser, som innehåller

ramen för löneförhöjningarnas storlek. I samråd med regeringen kan de ingå

inkomstpolitiska totaluppgörelser som jämte löneuppgörelse omfattar överenskommelse

om ekonomisk-politiska åtgärder, inkomstfördelningsåtgärder och socialpolitiska

åtgärder. En stor del av arbets- och socialförmånerna har avtalats som en del av

inkomstpolitiska totaluppgörelser. Dessa tillåter också avtal om nedskärningar och

förmåner.

Inkomstförhandlingarna börjar när arbetsmarknadens centralorganisationer sammanträder

för att förhandla om innehållet i det blivande avtalet. Löntagarnas och

arbetsgivarnas intresseorganisationer för fram sina egna mål. Också regeringen kan

lägga fram önskemål och ge löften för att en inkomstuppgörelse skall kunna uppnås.

De senaste inkomstavtalen har syftat till en viss ökning av köpkraften, till att stimulera

sysselsättningen och tygla inflationen. Arbetsmarknadsparterna kan också komma

fram till att det inte alls är värt att gå in för ett centralt inkomstavtal, och då inleds förhandlingarna

direkt på förbundsnivå.

Inkomstförhandlingarna förs i god tid innan kollektivavtalen går ut. Meningen med

detta är att bevara arbetsfreden och undvika arbetskonflikter.

Om förhandlingarna leder fram till avtal uppkommer en centraluppgörelse. En

sådan är bindande för centralorganisationerna på arbetsmarknaden. Härefter inleds

förhandlingar mellan kollektivavtalsparterna - fackförbunden och arbetsgivarförbunden

- där det centrala avtalet tillämpas på respektive branscher. En central inkomstuppgörelse

kan dra strama gränser för storleken och formen av löneförhöjningarna

eller ge branschvisa tillämpningar vida ramar, varvid plats också lämnas för avtal på

arbetsplatserna.

Resultat av inkomstpolitiken

• medlemsavgiftsuppbörd på lönen (1969)

• sammanträdesrätt på arbetsplatsen (1970)

• semesterpremie (1972)

• förlängd moderskapsledighet (1974)

• vintersemester (1977)

• revision av sjukdagpenningen (1981-82)

• reform av arbetslöshetsskyddet (1984)

• arbetstidsförkortning (1985)

• förtroendemannaavtal (1991)

• arbetslivsutveckling (1996, 2001)

7

More magazines by this user
Similar magazines