FORumisteRna - Riotminds

d. VÅRdTRÄdET
I en otillgänglig del av Gildamor finns en frodig sänka
där skogens vårdträd växer. Vårdträdet är en gigantisk
järnek som majestätiskt breder ut sina grenar och är hem
för skogens ande. Det krävs minst två dussin rejäla karlar
för att omfamna den enorma stammen och det är minst
10 meter till de lägst sittande grenarna. Kring vårdträdet
har ett besynnerligt kollektiv bildats. Kollektivet består
av ett trettiotal alfer, halvalfer och människor som bor i
trädet och samlas vid dess rötter för att lyssna på ledaren
Parpanjhos ord.
Parpanjho är en korpikallaalf som är mycket gammal
och har odödlighetens blod rinnande i sina ådror. Han
har ett rejält lavskägg, barkhud och silvergrå ögon. Som
ledare för kollektivet ser Parpanjho till att vårdträdet
får allt det behöver och skyddas mot ondskans makter.
Som tack har skogens ande lärt Parpanjho hur man
bäst kokar den gröna mossan som växer på vårdträdets
nordsida. Kokas mossan tillsammans med fem andra ingredienser
som bara Parpanjho känner till så skapas en
dryck med starka euforiska egenskaper. Den som dricker
av drycken känner ett välbefinnande lyckorus sprida sig
genom kroppen. Personen känner sig upprymd och exalterad
under en timme då den känner sig som ett med
naturen genom andens viskningar. Kollektivet lever tack
vare drycken sitt liv i ett stilla drogrus och ser främlingar
som välkomna gäster som kan komma och gå som de
vill bara de inte uppför sig odrägligt eller hotfullt. Kärlek
och sex är en stor del av kollektivets gemenskap och
tillmötesgående rollpersoner kan få vara med om både
det ena och det andra.
SLP: Parpanjho, se sid. 159.
118
sAgAn OM ERE OCH TROLLKUngARnA
I en tid innan profeterna levde en mäktig trollkarl vid
namn Ere. Hans namn var enkelt men hans kunskap om
vitnern var djupare och mer fantastisk än alla andras.
Det sägs att han till och med lärt sig några av fjoltrollens
hemligheter och därför var människokungarna många som
sökte hans vänskap och råd. Ere var synernas och drömmarnas
mästare och hans förmåga att fjärrskåda och sanndrömma
imponerade på självaste Majne, en av människornas
första gudakungar. Med Eres kunskaper kunde man
skåda framtiden och på så sätt förhindra eller i alla fall
förbereda sig mot det hemska som kunde ske.
Det fanns dock två kungar som aldrig fick ta del av
Eres krafter. Det var trollkungarna Hramgryte och Gyldhungr
som med tiden blev trollkarlens äldsta och bittraste
fiender. Trollkungarna ville erövra Eres hemligheter för att
kunna bygga sig det mäktigaste trollriket som någonsin
badat i månens skimmer. De smidde därför sin planer
under lång tid och lyckades lura Ere till en krypta i en
stencirkel där de sa att serguronterna en gång i tiden hade
hållit rådslag.
Ere var dock en försiktig trollkarl och med mäktiga besvärjelser
skapade han en skyddsruna som han snabbt
skulle kunna använda sig av om trollkungarna lurade
honom. Med skyddsrunan kunde Ere snabbt aktivera en
dimgrind till Ergeishall, en drömvärld där Ere var allsmäktig.
Vad Ere inte visste var att stencirkeln var förtrollad
med uråldriga vitner så kraftfulla att hans egna trollkonster
inte kunde rå på dem. När Ere steg innanför stencirkeln
lösgjorde trollkungarna stencirkelns krafter och
fängslade honom till platsen. Ere anade omedelbart oråd
och aktiverade sin skyddsruna. De mäktiga vitnerkrafterna
kolliderade med varandra och kastade en del av Trudvang
in i Ergeishall och tvärt om.
Inget blev som någon hade föreställt sig för både Ere
och trollkungarna fängslades i den mystiska plats som
skapats mellan Trudvang och Ergeishall. Trollkungarna
hamnade under Eres obevekliga drömkrafter och tvingades
av trollkarlen att för evigt vakta ingången så att ingen
annan skulle fastna i detta fängelse. Med tiden blev
Hramgryte och Gyldhungr allt mer stenlika tills de kom
att likna stenstatyer. Ere däremot var bunden till platsen
och kunde inte lämna den. Med tiden tynade han bort och
långt senare begravdes hans kropp i stencirkeln. Det sägs
att bara de som har alferblod rinnande i sin kropp eller de
som bär på en björkkvistkrona kan besöka graven.
MÖTE MEd PARPAnJHO
När rollpersonerna kommer till vårdträdet blir de bemötta
av kollektivets ledare Parpanjho. Han berättar
att han länge har väntat på rollpersonernas ankomst för
skogens ande har berättat för honom att de var på väg.
Parpanjho tar vänligt emot rollpersonerna och visar dem
runt vårdträdet och låter dem hälsa på de olika medlemmarna
i kollektivet. Först vid skymningen tänder han
en lägereld och berättar den märkliga Sagan om Ere och
trollkungarna. Skogens ande har berättat sagan för Parpanjho
och nu berättar han den för rollpersonerna som
han finner det lämpligt att göra.
Parpanjho kan inte övertalas för att lämna Vårdträdet
för att agera stigfinnare, däremot kan han berätta om
följande platser om rollpersonerna frågar efter tänkbara
platser där trollkarlen Ere kan finnas begraven.
• Laxjan. Det finns en mystisk ö i sjön Laxjan som finns
i mitten av Gildamor. Jag tror inte att Ere är begraven
där men kanske kan det finnas ledtrådar.