FORumisteRna - Riotminds

u6550890.fsdata.se

FORumisteRna - Riotminds

Oavsett om detta äventyr spelas som den tredje delen i

kampanjen om ödesprofetiorna eller som ett fristående

äventyr är inledningen densamma. Den enda skillnaden

är att i det sistnämnda alternativet är det inte rollpersonerna

som i triumf har kommit till Okrug med thulen

Svastikov och 75 dvärgar av Hjans blod. Detta har några

andra äventyrare gjort och dessa försvinner därefter ut

ur historien. Oavsett vilket alternativ som spelas är rollpersonerna

närvarande vid Fradkovsexpeditionens avresa

och de ser stolt hur det jättelika följet ger sig av.

OnEgin AV YAROsLAVs bLOd

Efter att Onegin blev vald till ny thuun av Okrug har han

varit med om mycket. Efter bara några år på rokjärnstronen

blev han störtad av sin egen bror Yurial och tvingades

fly riket. Därefter blev han tvungen att leva i landsflykt

i tre förnedrande år innan han lyckades övertala

storthuunen av hela Tvologoya att göra något åt saken.

Med hjälp av storthuunens krigare lyckades Onegin

besegra Yurial och återta sin tron. Yurial lyckades dock

komma undan och flydde in i Fradkov, ett övergivet rike

känt för sin ondska.

Onegin tog därefter åter upp sitt styre men så länge

Yurial var i besittning av mahurgringen, den magiska

ring som gjort honom så mäktig, kunde Onegin inte sova

tryggt. Onegin beslutade sig därför att göra något åt saken.

Han gav därför några äventyrare uppdraget att bege

sig in i Fradkov och återta ringen.

Många veckor förflöt och Onegin började frukta att

äventyrarna hade misslyckats. Men så en dag var de tillbaka

och mahurgringen hade de med sig. För att ringen

inte skulle kunna fortsätta sprida sin ondska tog Onegin

fram sin mitrakahammare och dunkade sönder den. Av

äventyrarna fick Onegin därefter veta att de besegrat

mycket av ondskan i Fradkov och sakta men säkert växte

en dröm fram. Onegin ville härska över två dvärgriken

och han ville hitta de legendariska skatter som sades

finnas i Fradkov. Men när thuunen föreslog till sina

bröder att man skulle kolonisera Fradkov möttes han av

hårt motstånd. Hans bröder var trötta på krig och ville

tillverka nya skatter istället för att leta efter gamla. Trots

att han var thuun var Onegin för tillfället tvungen att

böja sig efter brödernas vilja.

Men drömmen om Fradkov ville inte dö. Vad Onegin

behövde var en sammanbringande faktor, en dvärg som

kunde övertala alla hans bröder om att det var bergets

vilja att han skulle kolonisera Fradkov. Han kände till

1. inLEdning

8

att det fanns en thul vid namn Svastikov som nog skulle

kunna samla riket under en fana. Problemet var bara

att ingen visste var Svastikov fanns. Vissa rykten pekade

på att Svastikov hade rest till staden Bjargwall i människoriket

Majnjord och där försvunnit spårlöst. Onegin

beslutade sig för att ta en chansning. Han kontaktade

äventyrarna igen och bad att de skulle resa till Bjargwall

och leta upp thulen. Äventyrarna antog uppdraget och

gav sig iväg.

Det var vid denna tidpunkt som Onegin började känna

ett allt mer okontrollerbart maktbegär. Varför kunde

han inte förstå och med tiden brydde han sig inte. Fradkov

var bara första steget, det egentliga priset var Miklakov

som är det rikaste dvärgriket i hela Jarngandskilen.

Miklakov hade dessutom få krigare eftersom riket skyddades

av Tjetjadusj Vorota (Tusensjälarsporten), en port

som stått emot 15 stora anfall från både dvärgar och troll

utan att få så mycket som en rispa. Det sades att tusen

dvärgar hade arbetat med portet och att de i döden hade

fortsatt att skydda sitt hantverk. Om denna legend var

sann behövde Onegin ett mäktigt föremål som kunde

skingra alla dessa själar. Han beordrade därför en god

vän att besöka Timil, underjordens bibliotek och leta

efter kunskap. Efter några veckor kom vännen tillbaka

More magazines by this user
Similar magazines