Så påverkar valutorna Så fungerar spannmålsavtalen - Lantmännen

EN ÄGARTIDNING FRÅN LANTMÄNNEN LÄS MER PÅ WWW.LANTMANNEN.COM NR 2 | 2013 

Tema 

LANTMÄNNEN 

MASKIN 

I FÖRÄNDRING 

Nordisk 

kyckling 

i ett bolag 

LANTBRUK 

Så fungerar 

spannmålsavtalen 

SIDAN 12–13 

Stämmor 

landet 

runt 

4 6 

LEDAREN | SID 2 

Dags att 

välja nya 

vägar 

RÅVARUMARKNADEN 

Så påverkar 

valutorna 

SIDAN 26 

SIDAN 4

REDAKTION 

Grodden, Lantmännen, 205 03 Malmö 

Tel växel: 010-556 00 00 

grodden@lantmannen.com 

CHEFREDAKTÖR: Anna Carlström 

Tel: 010-556 09 68 

anna.carlstrom@lantmannen.com 

REDAKTÖR: Helena Holmkrantz 

Tel: 010-556 06 43 

helena.holmkrantz@lantmannen.com 

LAYOUT: Jan Reinerstam, Pagarango 

OMSLAGSBILD 

Michael Styffe från Tierp har satsat på maskiner 

från Lantmännen Maskin till skogsbruket. 

Bild: Lars Helgstrand 

UPPLAGA 

Grodden är Lantmännenkoncernens informationstidning 

till ägarna. Lantmännens medlemmar 

(ägare) får tidningen som medlemsförmån. Upplagan 

är cirka 43 000 exemplar. Tidningen utkommer 

med 6 nummer per år. 

TRYCKERI: V-Tab i Västerås 

DISTRIBUTION 

Tidningen distribueras som posttidning B 

till ägarna. Den distribueras även internt inom 

Lantmännen. 

ADRESSÄNDRING 

Medlemmar: Meddela kundregistret. 

Tel 010-556 00 00 

Kundregister.ssc@lantmannen.com 

Övriga: Kontakta redaktören 

ANNONSBOKNING 

Ardeo Media AB 

Kontaktperson: David Lundström 

E-post: david.lundstrom@ardeo.se 

Telefon: 040-16 54 88 

ANNONSMATERIAL 

Tekniska upplysningar: Annonser ska levereras till 

Ardeo Media AB som tryckfärdiga pdf-filer, bilder i 

300 dpi 

ANNONSFORMAT (I MM) OCH PRISER 

FORMAT MÅTT (MM) PRIS 

1/1 sida (sista sidan) 

+3 mm utfall åt sidorna 

250x320 20 500:- 

1/1 sida (insida) 225x320 18 500:- 

1/2 sida (stående) 106x320 10 500:- 

1/2 sida (liggande) 225x155 10 500:- 

1/4 sida (stående) 106x155 5 600:- 


1/8 sida (stående) 49x155 3 100:- 


Moms tillkommer på samtliga priser. 

Priserna ovan baseras på färdigt material, 

enligt tekniska upplysningar. Övrigt arbete debiteras. 

PRELIMINÄR UTGIVNING 2013 (med reservation för ändringar) 

Nr Utgivning 

vecka 

Materialdag 

3 v 21 26/4 

4 v 38 23/8 

5-6 v 49 8/11 

BILAGOR 

För bokning av bilagor, kontakta redaktören 

Telefon 040-22 53 98 

Enkel A4 80 öre/ex 

Dubbel A4 90 öre/ex 

Enkel A3 90 öre/ex 

Urval av adresser 500 kr 

Färdigtryckta bilagor ska vara tryckeriet till handa 

minst 5 dagar före tryck 

Lantmännen är en av Nordens största koncerner inom 

lantbruk, maskin, energi och livsmedel. Exempel på våra 

varumärken är Axa, Kungsörnen, Kronfågel, GoGreen, 

Hatting, Schulstad och Gooh. Lantmännen ägs av 35 000 

svenska lantbrukare, har fler än 10 000 anställda, har 

närvaro i 22 länder och omsätter 38 miljarder kronor. 

Vårt företag är grundat på kunskap och värderingar som 

har funnits i generationer hos våra ägare. Det, kombinerat 

med att Lantmännen har verksamhet i hela kedjan från jord 

till bord, gör att vi kan ta ansvar för alla steg i kedjan. 

Läs gärna mer på: 

www.lantmannen.com eller www.lantmannen.se 

2 | Grodden | Nr 2 | 2013 

Signerat 

Att våga välja 

nya vägar 

D 

agarna före påsk avslutade vi 

årets distriktsstämmor. Jag 

tycker det varit positiva stämmor 

med bra frågor och 

framåtsyftande diskussioner 

där vi lyft allt från gmo till 

goodwill! Just nu summerar vi 

stämmorna och planerar för uppföljning. 

Att fånga de frågor som varit mest diskuterade 

är oerhört viktigt för att öka både intresset och kunskapen 

om Lantmännen. Det är också en tydlig signal till 

oss i styrelsen om vad som är aktuellt och viktigt för er! 

En fråga som varit uppe vid 

flera stämmor är hur vi ska utveckla 

vår livsmedelsverksamhet. Har Lantmännen 

resurser att följa med i den 

kraftiga strukturomvandlingen som 

sker i omvärlden? Jag har sagt det 

tidigare – för att Lantmännen ska 

kunna behålla sin konkurrenskraft 

måste vi bli mer internationella. Och under höstens 

kooperativa seminarium diskuterade vi också samägande 

och allianser som ett sätt att hantera framtida finansiering 

av verksamheter. 

Ett mycket konkret exempel på både internationalisering 

och allianser är givetvis den stora affär som vi 

helt nyligen genomförde genom att sälja – men ändå 

behålla – ett stort inflytande i Kronfågel. I och med affären 

realiserar Lantmännen det värde som byggts upp 

under vår tid som ägare av Kronfågel och som stor minoritetsägare 

i den nya, marknadsledande skandinaviska 

aktören får vi också del i den framtida värdetillväxten. 

Den nya ägarstrukturen ger också förutsättningar för 

fortsatt lönsam tillväxt på en tuff internationell kycklingmarknad. 

Affären befäster också många starka mervärden 

för konsumenterna – bland annat livsmedelssäkerhet, 

djuromsorg och hållbarhet. 

Lite drastiskt uttryckt kanske man kan säga att just 

Kronfågelaffären är avstampet för det strategiarbete som 

styrelsen påbörjat. Omvärlden förändras snabbt och vi 

måste vara beredda på att parera, men först och främst 

måste vi veta vart vi vill. En fingervisning är utvecklingen 

av styrkeförhållandena i livsmedelskedjan. Från 

att vi som lantbrukare varit rena råvaruproducenter kan 

man på sikt se att vi får en allt mer betydelsefull roll. 

Jordens befolkning ökar och välståndet stiger – i vardagen 

betyder det att fler vill dricka mjölk och äta kött. 

Eller som Mark Twain uttryckte det – ”You should buy 

land. They don’t make it any more”. 

Samtidigt har detaljhandeln tagit klivet in i förädlingsindustrin 

genom sina egna märkesvaror. Förädlingen i 

mellanleden får alltså en allt tuffare position. 

Det är utifrån den här typen av resonemang som 

styrelsen börjat diskutera utvecklingen av Lantmännen. 

På samma sätt som en distriktsstämma kan kastas 

från frågor om världens livsmedelsförsörjning till servicenivån 

för Lantmännen maskin tänkte jag avsluta med 

lite mer jordnära resonemang. I dagarna sjösätter Lantmännen 

Lantbruk sin nya säljorganisation. Den nya 

organisationen utgår från att vi som lantbrukare har 

både olika krav och struktur på våra företag. På det sättet 

kommer man att kunna utnyttja Lantmännens produktbredd 

och säljarnas kunskap på ett bättre sätt och vi 

kommer att kunna öka vår konkurrenskraft på en föränderlig 

marknad. Jag ser fram emot att möta en ännu mer 

motiverad säljkår 

’’ 

och jag är överty- 

Vårbruk är något 

gad att den nya 

av det roligaste jag organisationen 

vet, för det är grun- har stora möjligheter 

att matcha 

den för framtida en allt tuffare 

skördar! 

konkurrens. 

Temat för den här ledaren är förändring. Att leda 

ett företag under förändring är både spännande och utmanande. 

Men för att vara ett starkt företag som kan leverera 

både bra produkter och tjänster till oss som 

företagare och ett bra ekonomiskt resultat krävs att vi 

vågar se runt hörnet. Att vi vågar välja nya vägar. 

Samtidigt är jordbruk en av de mest förutsägbara branscherna 

som finns – varje vår väntar ett vårbruk. Och 

vårbruk är något av det roligaste jag vet, för det är grunden 

för framtida skördar! 

Bengt-Olov Gunnarson 

styrelseordförande

LANTMÄNNEN 2012 

Resultat med ljuspunkter 

Arbetet med att öka effektiviteten i 

Lantmännens verksamhet börjar ge 

resultat. Fjärde kvartalet 2012 visade en 

förbättring beroende på lägre finansiella 

kostnader och dessutom ett betydligt 

högre resultat i division Energi. Trots 

detta är helårsresultatet för 2012 lägre 

än föregående år. 

Lantmännens resultat, efter finansnetto 

och justerat för jämförelsestörande 

poster, uppgick i fjärde kvartalet 

till 100 MSEK (5 MSEK). Förbättringen 

jämfört med föregående år beror 

främst på ett högre resultat i division 

Energi och lägre finansiella kostnader. 

Resultatet för helåret 2012, efter 

finansnetto och justerat för jämförelsestörande 

poster, uppgick till 565 MSEK 

(841 MSEK). Det lägre totalresultatet 

beror framför allt på resultatet i divisionerna 

Maskin och Livsmedel. Den insatsgrundande 

verksamheten inom 

division Lantbruk har under året utvecklats 

väl resultatmässigt och division 

Energi visar ett avsevärt bättre resultat 

än föregående år. 

– Genom ett intensivt arbete med att 

förbättra vår interna effektivitet, samt 

DIVISION LANTBRUK 

Division Lantbruk visar ett rörelseresultat på 

165 MSEK, vilket är i nivå med föregående 

år (183 MSEK). Den insatsgrundande 

svenska verksamheten har förbättrat sitt resultat 

väsentligt under året, främst tack vare 

ett mycket väl genomfört åtgärdsprogram. 

Den internationella lantbruksverksamheten 

visar ett svagare resultat än föregående år. 

FOTNOT. Alla siffror avser helåret 2012 och är justerade för jämförelsestörande poster. 

fortsatt fokus på kunder, innovation 

och konkurrenskraftiga erbjudanden, 

har vi till viss del lyckats parera den 

svaga finansiella utvecklingen på våra 

huvudmarknader. Även om helårsresultatet 

är lägre än föregående år, så har 

många av de åtgärder som genomförts 

under året börjat ge resultat och i fjärde 

kvartalet var vårt resultat högre än 

samma period 2011, säger Per Olof 

Nyman, Lantmännens vd och koncernchef. 

Förslag till utdelning 

Styrelsen har beslutat att lämna återbäring 

och efterlikvid med 1,25 procent på 

den insatsgrundande omsättningen av 

köp och försäljning till Lantmännen 

Lantbruk, samt 0,5 procent på inköp 

och service från division Maskin i Sverige. 

Detta motsvarar 120 MSEK. 

Utdelningsförslag till föreningsstämman 

är 5 procent utdelning på inbetalt och 

emitterat insatskapital, motsvarande 87 

MSEK, och en insatsemission på 80 

MSEK. Sammantaget motsvarar insatsutdelning 

och insatsemissioner 9 procent 

av insatskapitalet. Styrelsen föreslår 

DIVISION MASKIN 

Division Maskin har starkt påverkats av den 

minskade efterfrågan på speciellt den 

svenska marknaden, och visar ett lägre rörelseresultat 

än föregående år: 300 MSEK 

(444 MSEK). Divisionens resultat är på en 

historiskt sett hög nivå, dock inte lika starkt 

som rekordåret 2011. Alla divisionens bolag 

arbetar med åtgärder för att möta och motverka 

den svagare marknadsutvecklingen. 

Kontoöversikt och gällande räntesatser 

Lantmännen Lantbruk/ Maskin SE Gällande fr o m 1 mars 2013 

Kundreskontra 

Fakturor, dröjsmålsränta efter förfallodag 13,50 % 

Kundreskontra efter förfallodag 7,25 % 

Finansieringstjänst efter kravdatum 13,50 % 

Ränta vid förskottsbetalning endast medlemmar 2,40 % 

Avräkningskonto tillgodo 2,40 % 

skuld 3,50 % 

spannmålsöverskott 3,50 % 

Sparmedel endast medlemmar 2,40 % 

Kapitalkonto endast medlemmar 2,40 % 

3,75 procents utdelning på förslagsinsatser. 

– Det är särskilt roligt att notera en 

ökad proaktivitet på marknaden och 

den positiva resultatutvecklingen inom 

Lantmännen Lantbruk. Styrelsen har 

därför beslutat att höja återbäring och 

efterlikvid till 1,25 procent för köp och 

försäljning till Lantmännen Lantbruk, 

vilket motsvarar hela rörelseresultatet i 

den insatsgrundande svenska verksamheten, 

säger Bengt-Olov Gunnarson, 

Lantmännens ordförande 

– Vårt främsta fokus framåt är att 

skapa förutsättningar för att leverera ett 

tillfredsställande ekonomiskt resultat, 

oavsett marknadsläge. Vår målsättning 

är att skapa nya affärsmöjligheter i 

kombination med ökad resurseffektivitet, 

för att på så sätt skapa en långsiktig, 

hållbar lönsamhet. Det gör också att vi 

kommer att stå väl rustade när konjunkturen 

åter vänder uppåt igen. De 

åtgärder och anpassningar vi genomfört 

under 2012 är ett steg i rätt riktning, 

och vi kommer att fortsätta det arbetet 

under 2013, säger Per Olof Nyman. 

DIVISION ENERGI 

Resultatet för division Energi är avsevärt 

bättre än föregående år: -21 MSEK (-68 

MSEK). Förbättringen beror framförallt på 

en kraftig resultatförbättring i Lantmännen 

Agroetanol. Etanolverksamheten gick under 

årets första hälft med stor förlust, men visar 

ett positivt rörelseresultat för andra halvåret 

till följd av ytterligare interna effektiviseringar 

och ett genomsnittligt högre etanolpris. 

Datum för 

orderperiod 

Transaktionspris 

procent av 

nominellt värde 

15-17 april, 10-12 juni och 1-3 juli 

Omsättning 

SEK 

Antal köpordrar 

som ledde till 

affär styck 

Antal säljordrar 

som ledde till 

affär styck 

2012 

10-12 sept 97 % 1 990 000 SEK 16 st 15 st 

5-7 nov 97 % 3 746 000 SEK 21 st 33 st 

26–28 nov 

2013 

95 % 2 412 000 SEK 18 st 9 st 

25-27 feb 100 % 3 424 000 SEK 30 st 54 st 

11-13 mar 102 % 827 728 SEK 12 st 19 st 

25-27 mars 105 % 1 051 552 SEK 8 st 15 st 

Kommande orderperioder 

Ekonomi 

Lantmännen 

går över till 

tertialrapportering 

Med tre finansiella rapporter per år i 

stället för fyra kan Lantmännen bli 

effektivare och samtidigt förbättra kvaliteten 

på information och nyckeltal. 

Att hushålla med resurser och 

arbeta långsiktigt är helt i linje med 

Lantmännens hållbara affärsstrategi. 

Som ett av de första större svenska 

företagen har Lantmännen beslutat att 

lägga om sin finansiella rapportering 

från att redovisa kvartalsvis till tertial, 

med tre delårsrapporter. Den första 

tertialrapporten för 2013 släpps den 

31 maj. Med tre rapportperioder per år 

följer rapporterna de naturliga säsongerna 

i verksamheten bättre och jämförelser 

mellan samma period olika år 

blir då mer rättvisande. 

Genom att gå från fyra till tre rapporttillfällen 

minskar rapportarbetet i 

motsvarande grad. Det betyder att resurser 

inom vår organisation kan frigöras 

till andra uppgifter som skapar 

större affärsnytta. Med tertialrapportering 

blir vi effektivare utan att göra 

avkall på ambitionsnivån, säger Per 

Olof Nyman, vd och koncernchef för 

Lantmännen. 

DIVISION LIVSMEDEL 

Division Livsmedels rörelseresultat uppgick till 

314 MSEK (539 MSEK). De utmaningar som 

präglade förra året – stark prispress, låg volymutveckling 

och ökad konkurrens från handelns 

egna varumärken – har fortsatt under 

2012, och bidrar till det lägre resultatet. Ett 

svagt resultat i Unibakes engelska verksamhet 

har också påverkat livsmedelsdivisionen 

negativt. Samtliga affärsområden i divisionen 

arbetar intensivt med förbättringsåtgärder och 

effektiviseringar i hela förädlingskedjan. 

Handel med emissionsinsatser 

Kompletterande information, handelsregler och orderblankett för köp/sälj finns på 

www.lantmannen.com. Orderblanketten finns tillgänglig ett par dagar före varje handelsperiod. 

Nr 2 | 2013 | Grodden | 3

Nyheter 

NYBILDAT NORDISKT BOLAG 

Tar samlat grepp på 

kycklingmarknaden 

Ett nybildat nordiskt bolag ska samla krafterna på den nordiska kycklingmarknaden. 

Lantmännen blir stor minoritetsägare med 48 procent medan det brittiska bolaget Cap- 

Vest kommer att ha 52 procent av rösterna. Konkurrensmyndigheterna ska nu säga sitt 

om affären innan den kan gå i lås. 

CapVest Equity Partner och Lantmännen 

ek för meddelade precis i början av 

april att man beslutat bilda ett nytt ledande 

bolag inom kycklingmarknaden 

med över fem miljarder SEK i omsättning. 

Det nya bolaget förvärvar Kronfågelgruppen 

i Sverige och Danmark från 

Lantmännen och Cardinal Foods AS i 

Norge från CapMan. Ägarstrukturen 

ger bra förutsättningar för att ytterligare 

utveckla affären på den internationella 

marknaden samt möjligheter till produktutveckling 

och innovation som ger 

ökat mervärde för konsument. 

Det nya bolaget blir Nordens ledande 

aktör på kycklingmarknaden med 5,4 

miljarder SEK i omsättning genom 

Kronfågel, SweHatch och Skånefågel i 

Sverige, Danpo i Danmark och Cardinal 

Foods i Norge. Totalt kommer bolaget 

att kunna hantera cirka 105 miljoner 

slaktkycklingar per år. 

– Det här är en positiv affär för alla 

inblandade, där vi skapar en bra grund 

för ett starkt samlat fokus på kycklingaffären. 

Det kommer att gynna både 

ägare, uppfödare, kunder och konsumenter 

till exempel genom ökade resurser 

för produktutveckling, säger Per 

Olof Nyman, vd för Lantmännen. 

Vilka är de största fördelarna med affären 

för Lantmännens ägare? 

– I och med affären realiserar Lantmännen 

det värdeskapande som byggts 

upp under vår tid som ägare av Kronfågelgruppen. 

Som stor minoritetsägare i 

den nya, marknadsledande skandinaviska 

aktören får vi även del i den framtida 

värdetillväxten, förklarar 

Bengt-Olov Gunnarson, styrelseordförande 

i Lantmännen. 

Lantmännen säljer kvarnen i Riga 

Lantmännen Cerealia vill framöver fokusera 

på den skandinaviska marknaden. 

Därför har styrelsen beslutat att 

avyttra kvarnen i Riga i Lettland. 

Köpare är det litauiska företaget 

Malsena. Malsena övertar de cirka 90 

4 | Grodden | Nr 2 | 2013 

Hur kommer det här att påverka de 

svenska uppfödarna? 

– Strukturen skapar bättre möjligheter 

för de nordiska uppfödarna att bland 

annat ta del av skandinavisk produktutveckling 

som stärker konkurrenskraften, 

säger Bengt-Olov Gunnarson. 

I det nya bolaget kommer CapVest 

att kontrollera 52 procent av rösterna 

och Lantmännen 48 procent. Kate Briant 

på CapVest är föreslagen som ordförande 

i det nya bolaget: 

– Livsmedelssektorn är en av våra 

främsta investeringssektorer eftersom 

livsmedel alltid är efterfrågat, samtidigt 

som sektorn erbjuder stora möjligheter 

till konsolidering och tillväxt. Vi ser det 

som en god möjlighet att tillsammans 

med ett kompetent ledningsteam och 

marknadsledande verksamheter, bygga 

en plattform som vi kan använda till 

medarbetarna i samband med verksamhetsövergången 

och kommer att fortsätta 

med löpande leveranser till 

kvarnens nuvarande kunder. 

– Förvärvet kommer att stärka vår 

position på marknaden. Vi kommer att 

grund för att växa och expandera, både 

lokalt och i större skala, sammanfattar 

Kate Briant. 

Leif Bergvall Hansen, nuvarande vd 

för Kronfågelgruppen är föreslagen som 

vd för bolaget: 

– Vårt uppdrag blir även i framtiden 

att leverera lokalt producerad kyckling 

av högsta kvalitet till våra kunder. De 

som jobbar inom Kronfågelgruppen 

och Cardinal Foods kommer att utveckla 

och bygga upp Nordens främsta 

verksamhet inom kycklingproduktion 

med ett fortsatt starkt fokus på kvalitet, 

djuromsorg, livsmedelssäkerhet och 

hållbarhet, säger Leif Bergvall Hansen. 

Huvudkontorets placering och bolagsnamnet 

kommer att meddelas senare. 

Transaktionen är villkorad av 

godkännande från relevanta konkurrensmyndigheter. 

erbjuda ett bredare urval av förädlade 

produkter och vi hoppas att bli en 

framgångsrik exportör på den internationella 

marknaden, säger Gintautas 

Migonis, vd på JSC Malsena Plius. 

– Vi har valt att fokusera på våra 

BILD: KRISTOFER VAMLING/HK BILD&TEXT 

Om CapVest 

CapVest grundades 1999 och har huvudkontor 

i London, Storbritannien. Det är ett 

etablerat investeringsbolag med fokus på 

att investera i marknadsledande företag där 

det finns stor potential för tillväxt. CapVest 

är en aktiv part som under lång tid har bidragit 

till bestående utveckling och värdeförbättringar 

inom många bolag. Capvests 

företagsportfölj innehåller investeringar i 

konsumentvaror, sjukvård och tjänsteföretag 

i stora delar av Europa. Norden är en av 

CapVests huvudmarknader. Företaget har 

bland annat investerat i bageriföretaget 

Vaasan och renhållningsföretaget Reno 

Norden. 

Om Kronfågel 

Lantmännen Kronfågel är Nordens största 

kycklingproducent med marknadsledande 

positioner i Sverige och Danmark. Kronfågelgruppen 

producerar, säljer och marknadsför 

kyld, fryst och förädlad kyckling 

under de starka varumärkena Kronfågel, 

Danpo, Ivars, Chicky World och Kronfågel 

Stinas. Företaget har ca 1 200 medarbetare 

och en omsättning på ca 3, 5 miljarder kronor 

(2012). 

Om Cardinal Foods AS 

Cardinal Foods AS är en ledande aktör 

inom marknaden för vitt kött och ägg i 

Norge. Under varumärket ”Den Stolte Hane” 

levereras ägg och vitt kött till norska konsumenter. 

”Vestfold Fugl” levererar produkter 

av kyckling, kalkon, höns och anka för foodservice; 

storhushålls- och industrimarknaden. 

Cardinal Foods fokuserar på hälsosamma, 

högkvalitativa färskvaror med 

stränga krav på kvalitet och livsmedelssäkerhet 

i kombination med snabb innovation 

och effektiva produktionsanläggningar för 

fjäderfä och ägg. Hela värdekedjan från 

bonde till konsument kvalitetssäkras genom 

dotterbolagen Jaerkylling AS och äggpackeriet 

Cardinal Foods Ski AS.Produkter. Cardinal 

Foods AS ägs av det finska 

riskkapitalbolaget CapMan. 

marknader i Skandinavien och därför 

beslutat oss för att sälja kvarnen i Riga. 

Jag är glad över att vi har hittat en lokalt 

etablerad köpare i branschen som 

kan driva den vidare, säger Carsten L 

Thomsen, vd på Cerealia.

Eftersom kylkedjan var bruten gick de 

återkallade produkterna till destruktion/biogastillverkning. 

Därefter såldes 

de kvarvarande kyllagrade produkterna 

som vanligt. Efter att detta lager var slut 

har Lantmännen tills vidare avbrutit leveranserna 

från Dafgårds. Lantmännen 

litar helt enkelt inte på kontrollsystemet 

i ledet före Dafgårds. I fortsättningen 

använder Lantmännen enbart egentillverkade 

produkter även för leverans 

från Cerealia Foodservice, som via grossister 

säljer till skolor och andra storhushåll. 

Hästköttskandalen började i mitten 

av januari med att det irländska livsme- 

delsverket upptäcker DNA från häst i 

hamburgare. Därefter hittas hästkött i 

olika produkter i flera länder. Den 7 

februari konstateras att köttet i Findus 

lasagne innehåller upp till 100 procent 

hästkött. Den 25 februari hittar det 

tjeckiska livsmedelsverket hästkött i 

IKEAs köttbullar – som levererats från 

Dafgårds i Sverige. Den 26 februari 

återkallar Lantmännen Cerealia Foodservice 

tre produkter från sin underleverantör 

Dafgårds. Skandalen växer. 

– När vi fick reda på att IKEA skulle 

dra tillbaka köttbullar från Dafgårds 

insåg vi risken att även våra produkter 

därifrån kunde innehålla odeklarerat 

AGROL BY 

YTER LOGOTYP 

Prata smörja med oss! 

Vi 

har en produktsuppor 

t so som 

vi är riktigt 

stolta över. 

En En suppor 

t 

som 

vet 

exakt vilken pr odukt du behö behöver 

till 

din maskin. Vå Vårt 

nära 

samarbete 

med maskintillv 

v erkare 

och 

anvvändare 

har g ett oss unika 

kunskaper. 

Vååra 

oljor och 

smörjf smörjfetter etter är ut uttvv 

eckla 

de med avancer avancerad 

teknik vilket g er hög dr ift iftt 

tssäker ts tssäker het oc h fför 

fför 

öör 

läng er liv släng den på 

dina ffor 

ordon 

oc h maskindelar maskindelar. 

Hitta r ätt smörjmedel på: www. .agrol.se, 

klicka 

på ” reekommendationer” 

– eller 

prata 

direkt ekt med 

någon 

av 

oss. 

Agrols smörjråd: 

Bo Axelsson, 010-556 09 51 

Lars Ekmark, 010-556 32 99 

Yngve Lindh, 010-556 09 49 

hästkött. Vi diskuterade då ingående 

hur vi skulle göra, säger Ulrika Ekström, 

tf informationschef på Lantmännen. 

Beslutet blev att tillämpa 

försiktighetsprincipen för att vara på 

den säkra sidan, trots att vi inte hade 

tagit prover på produkterna. 

Totalt återkallade Lantmännen Cerealia 

Foodservice drygt 12 ton oxjärpar, 

köttbullar och kåldolmar från sina tre 

storköksgrossister Martin & Servera, 

Menigo och Svensk Cater. 

Vad har ni lärt av ”hästköttshistorien”? 

– Man måste ha bra rutiner och det har 

Lantmännen. Men vi måste fråga oss 

vad vi gör för att detta inte ska hända 

igen. Vi har fördelen att vara nära producentledet 

och kan med gott samvete 

ta ansvar från jord till bord. Det är svårare 

för andra livsmedelsföretag. De 

brukar ha kontroll maximalt tre led 

bakåt, säger Ulrika Ekström, som har 

Krishantering 

STORMEN OM HÄSTKÖTTET 

Lyft för svenskt kött? 

När den stora hästköttsstormen blåste som häftigast i februari, kom 

även en liten vindpust in över Lantmännen. Den drog dock snabbt förbi, 

eftersom alla analyser visade att inget odeklarerat hästkött fanns i Lantmännens 

produkter. När analyssvaren kom hade Lantmännens ledning 

av försiktighetsskäl redan valt att dra tillbaka produkterna från underleverantören 

Dafgårds. 

lång erfarenhet av att arbeta i Coop och 

andra livsmedelsindustrier. 

Kan hästköttskandalen föra något positivt 

med sig för Lantmännen? 

– Jag hoppas att vi får en diskussion 

som handlar om att mat måste få kosta. 

Om något är väldigt billigt, måste man 

fråga sig varför? Som konsument måste 

jag göra ett aktivt val. Jag tror det kommer 

att gynna Lantmännen. De produkter 

vi levererar, som är svenska, 

kommer att öka i intresse. Se på Gooh 

som har enbart svenskt kött och märker 

sina rätter med symbolen ”Svenskt 

kött”, säger Ulrika Ekström. 

Frågan om svenskt kött och importerat 

har varit föremål för livliga debatter 

på många distriktsstämmor i år. I 

distrikt Västernorrland beslutade man 

skicka vidare en motion om importerat 

kött till föreningsstämman i maj. 

Text: LARS HELGSTRAND 

En ny 

generation 

skördar 

för hållbar utveckling 

KATALOG 2012 

Beställ din katalog på 

www.tornum.se 

NYHET 

EFFEKTIV EFFEKTIV OCH OCH LÖNSAM LÖNSAM SPANNMÅLSHANTERING SPANNMÅLSHANNTERING 

Nr 2 | 2013 | Grodden | 5

Distriktsstämmor | 2013 

28 stämmor landet runt har pågått under mars månad. Här vädrades åsikter om många olika ämnen och dessutom 

fick deltagarna möjlighet att få veta mer om Lantmännens verksamhet under det gångna året. 

Grodden har varit på plats på ett antal av stämmorna. 

DISTRIKT ÖSTERLEN 

Stråförkortning, internationell 

verksamhet och EMV, egna varumärken, 

var några av de ämnen 

som ventilerades på 

distriktsstämman i Österlen. 

Höga snövallar mötte de bilburna besökarna 

på gården till Marsvinsholms 

slott där årets distriktsstämma för Österlen 

ägde rum. Men inomhus var det 

varmt och mysigt, om än ganska trångt 

mellan bjälkar och pelare. 

Distriktets ordförande Bo Larsson inledde 

med att redogöra för året som 

gått och de aktiviteter som arrangerats. 

Han tog upp frågor som manat till eftertanke 

som exempelvis hur Lantmännens 

framtid ser ut när antalet bönder 

blir färre och färre och medlemsantalet 

vikande. 

Koncernstyrelsen representerades av 

Ulf Gundemark, som tillsammans med 

tf informations- och kommunikationschefen 

Ulrika Ekström, beskrev det 

gångna året och satte in Lantmännen 

och 2012 års resultat i sitt sammanhang 

i omvärlden. Cecilia Jinert-Johansson, 

produktionschef på Lantmännen Lantbruk 

presenterade resultatet för Lantbruk. 

– Det har varit ett besvärligt år för 

stora delar av Europa. Det är i princip 

bara oljeländerna Norge och Ryssland 

som haft en god tillväxt, konstaterade 

Ulf. 

– Det är i det omvärldsklimatet vi 

arbetar. Det måste man komma ihåg 

när man tittar på resultatet. Som styrelseledamot 

måste jag ödmjukt säga – vi 

kunde gjort bättre ifrån oss. Men samtidigt 

finns det glädjeämnen, framför allt 

6 | Grodden | Nr 2 | 2013 

i fjärde kvartalet som var bra, påpekade 

Ulf och fortsatte: 

– Anledningen till att det gick så 

mycket bättre i slutet av året var två: ett 

betydligt bättre etanolpris gjorde att 

energisidan fick ett bättre resultat. Därtill 

kom försälningen av en bra skörd 

som höjde resultatet ytterligare. 

– Det viktigaste som jag ser det är att 

vi kan vara stolta över Lantmännen 

Lantbruk. Verksamheten har en bra bit 

kvar av sin resa, men är på god väg och 

det är glädjande. 

När det gäller Energidivisionen är 

min bedömning att vi har en bättre stabilitet 

än tidigare, men än sover vi 

kanske inte helt tryggt alla nätter. Å ena 

sidan har vi ett etanolpris som styrs av 

petroleumpriset. Å andra sidan ett 

spannmålspris som styrs av helt andra 

faktorer. Där mitt emellan finns etanoltillverkningen, 

som är svår att säkra på 

lång sikt. Dock är riskerna betydligt 

mindre i dag än tidigare, men vi måste 

även fortsättningsvis jobba stenhårt på 

Texter: HELENA HOLMKRANTZ, ANNA CARLSTRÖM, CATHRINE HANNELL, HANNA ÖSTERBERG, 

ELISABET SÖDERSTRÖM, LAGE WESTMAN, FREDRIK STENBERG och ULRIKA HOLMBERG 

Debatt om stråförkortning 

Trångt om plats, men fin 

stämning på Österlens 

distriktsstämma på 

Marsvinsholms slott. 

att hålla nere kostnaderna och hålla upp 

produktionen på en optimal nivå. 

I samband med redovisningen av resultatet 

ställdes en del frågor från stämmodeltagarna. 

Framför allt var det 

frågan om EMV, egna varumärken, som 

fick uppmärksamhet. 

– Lantmännen tillverkar ju en del för 

EMV, men tjänar vi inte mindre på det 

än på att sälja produkterna under våra 

vanliga varumärken? 

– Ska vi verkligen verka på en marknad 

där konsumenten blir lurad och 

inte vet vad de köper? 

– Det är naturligtvis en viktig fråga 

om vi ska vara med eller inte, men det 

är inte alltid så att vi tjänar mindre på 

EMV än på att sälja under egna varumärken. 

EMV är inte längre liktydigt 

med lågpris, det finns olika kvalitetsnivåer 

även där numera. Man ska dock 

komma ihåg att det är förhållandevis 

låga volymer vi pratar om, kommenterade 

Ulf Gundemark. 

En annan fråga som skapade debatt 

BILDER: HELENA HOLMKRANTZ 

var effekten av lagändringen när det 

gäller stråförkortningsmedel. Stämmodeltagarna 

ville veta hur det fungerar 

med särhållningen av spannmål som 

stråförkortats och om Lantmännen 

tjänar på att spannmålen inte stråförkortats. 

Här svarade Cecilia Jinert-Johansson 

för Lantbruks räkning: 

– Vi måste särhålla noggrant annars 

kan vi inte leverera till Cerealia. De har 

som krav att den spannmål som används 

i livsmedelsproduktionen inte har 

stråförkortats. 

Ulrika Ekström fyllde på: 

– Det grundläggande är spårbarheten. 

Vi måste alltid kunna gå tillbaka i 

kedjan och se varifrån råvaran kommer 

och hur den tagits fram. Därför måste 

vi också kunna särhålla. Men vi tror 

också att konsumenterna är beredda att 

betala för det merarbete särhållningen 

innebär. 

Ytterligare en fråga som togs upp till 

debatt var vad den utländska verksamheten 

ger ägarna. 

– Vår policy är ju att inte redovisa 

detaljer och vi går inte ner på bolagsnivå 

i siffrorna, men vi kan väl konstatera 

att när det gäller livsmedelssidan 

tjänar vi inte mer på verksamheten i 

Sverige än utomlands. Och generellt är 

satsningar utomlands ett bra sätt att 

förvalta vårt kapital för att kunna vara 

med på en större spelplan, svarade Ulf 

Gundemark. 

Ordföranden Bo Larsson och hans 

styrelse valdes om, Åke Högborg avtackades 

och i hans ställe valdes Kristina 

Yngwe in som ny ledamot i distriktsstyrelsen. 

Kristina är även ordförande i 

LRF Ungdomen och sitter i LRF:s riksförbundsstyrelse.

DISTRIKT VÄRMLAND 

Debatt om 

importerade 

råvaror 

Ett 45-tal personer hade kommit till 

Stadshotellet i Karlstad för att delta i 

Lantmännens distriktsstämma som 

hölls i en mindre lokal där stämningen 

var tät med en mängd inlägg och diskussioner. 

Speciellt inbjuden var nationalekonomen 

Stefan De Vylder. Stefan har 

gjort sig känd som Eurokritiker (och 

fått rätt) och också varit positiv till de 

senaste årens ökning av livsmedelspriserna. 

Hans föredrag innehöll reflektioner 

om de många tidigare starka 

i-ländernas nuvarande höga skuldsättning, 

vilket nu gör att maktbalansen 

oundvikligen förskjuts till nya aktörer 

i Asien, Afrika och Sydamerika. Han 

spanade också om jordbrukets möjligheter 

och var i grunden positiv till 

svensk livsmedelsproduktion. 

Då själva stämman tagit vid informerades 

om maskin och lantbruks lokala 

verksamhet. Från koncernstyrelsen deltog 

Thomas Magnusson och från koncernledningen 

juristen Tove Cederborg. En 

rad inlägg gjordes under deras dragning 

om koncernens resultat och verksamhet. 

En motion tog upp frågan om att 

enbart använda svenska råvaror i Lantmännens 

produkter annars avstå. 

Thomas Magnusson redogjorde för 

styrelsens syn på saken som i stort innebär 

att det är en bra affär för Lantmännen 

att använda importerade livsmedel 

i vissa produkter och ta ut 

ett högre pris för andra segment med 

svenska råvaror. Det fanns många och 

starka åsikter i frågan vilket gav en livlig 

debatt. Stämman beslöt slutligen att ej 

bifalla motionen. 

Efter ett särskilt tack till mötesordförande 

Erica Eriksson avslutades stämman 

vid tiotiden. 

DISTRIKT VÄSTERBOTTEN 

Framtidstro och intressanta diskussioner 

genomsyrade Västerbottens distriktsstämma 

som även i år hölls i Sikeå. 

Ett fyrtiotal medlemmar anslöt till 

stämman som för första gången i 

distriktet hölls på kvällstid. Två frågor 

dominerade kvällens diskussioner. Den 

första frågan kom från en av distriktets 

medlemmar, Erik Bäckström, Stöcke. 

Han ville veta vad Lantmännen har för 

planer då det gäller att ta emot spannmål 

oavsett vattenhalt och att mottagningsjour 

dygnet runt införs. Frågan 

besvarades av Cecilia Jinert-Johansson, 

produktionschef för Lantmännens 

Lantbruk. Hon var tydlig med att Lant- 

DISTRIKT VÄSTRA SKARABORG 

En av årets allra första distriktsstämmor 

hölls i Västra Skaraborg den 11 

mars. 

Ordförande Sofia Karlsson hälsade 

runt 120 medlemmar välkomna till 

konserthuset i Vara, en för ändamålet 

mycket lämplig lokal. I sitt inledningsanförande 

talade Sofia om hur 

stolt hon var över Lantmännen, som tar 

ansvar genom hela kedjan från jord till 

bord. Detta som en markering av var 

Lantmännen står, med tanke på debatten 

den senaste tiden i olika medier, 

DISTRIKT NORRBOTTEN 

Distriktsstämman för Lantmännen 

hölls samma vecka som många av de 

andra föreningarna inom lantbruksnäringen 

i Norrbotten höll sina årsmöten 

och andra medlemsmöten. Trots det 

var det besöksrekord. Aldrig tidigare 

har distriktet kunnat räkna in ett 60tal 

deltagare på distriktsstämman som 

även i år hölls på Skapa Konferens i Sävast, 

Boden. 

Inledningsvis höll distriktsstyrelsen 

en genomgång av vad distriktet har 

haft för verksamhet det gångna året, 

men även vilka planer som finns för innevarande 

år. Den aktivitet som pekades 

speciellt på är den ungdomssatsning 

tillsammans med övriga Norrlandsdistrikt 

som ska hållas i Sundsvall i 

november, där kooperation och kooperativa 

grundvärden är temat. 

Anitra Steen från koncernstyrelsen, 

Stefan Åström, chefscontroller och 

Anna Holmberg, marknadschef Lantbruk, 

höll i presentationen av Lantmännens 

verksamhet och resultat för 

Motion om utländskt kött 

”Håll utkik efter grodden i butikerna” 

männen inte kommer att kunna ta 

emot all spannmål och att man måste se 

till lönsamheten i den totala affären. 

Cecilia Jinert-Johansson avslutade med 

att sammanfatta diskussionen. 

– Frågan har diskuterats många 

gånger historiskt och man har alltid 

kommit fram till samma slutsats. Det 

går inte att få ekonomi på spannmålshantering 

i detta område. Men om 

förutsättningarna förändras så kan man 

naturligtvis ta upp frågan till diskussion 

igen. 

En motion från Mikael Lindström, 

Ragvaldsträsk, blev den andra stora frågan 

för kvällen. Nu var det bruket av 

över upptäckten av främmande kött i 

färdiga rätter. Hon uppmanade församlingen 

att verkligen hålla utkik i butiken 

efter grodden på förpackningarna. 

Gustav Jansson, Enköping, förtroendevald 

revisor i koncernen presenterade 

sig själv och berättade om uppdraget 

som revisor. 

Från koncernstyrelsen deltog Nils 

Lundberg och från affärsledningen 

Håkan Pettersson, chef för maskindivisionen. 

Efter den övergripande koncernredovisningen 

fick medlemmarna välja 

Deltagarrekord och bred diskussion 

det gångna året. Därutöver medverkade 

representanter för både Lantmännen 

Lantbruk och Lantmännen 

Maskin. Den nye säljchefen för Lantmännen 

Lantbruks nordliga säljområde, 

Hans Westbom, presenterade sig 

och sina framtidsvisioner som han såg 

positivt på. 

Till distriktsstyrelsen omvaldes Linnea 

Larsson, Sven Karlsson, Börje Nilsson 

och med fyllnadsval på ett år för 

Dick Olovsson, som tidigare suttit i 

distriktsstyrelsen för Skellefteå-Piteå 

före distriktssammanslagningen för 

några år sedan. Till 2014 är också Anders 

Persson och Johan Liljebäck valda. 

Till ordförande valdes Linnea Larsson 

och till sammankallande i valberedningen 

Mats Juhlin. 

Distriktsstämman var informativ 

och en dialog fördes löpande över de 

frågor som kom upp och som spände 

inom många områden utan att direkt 

fokusera på något speciellt område. 

utländskt kött i Lantmännens 

färdigmatsprodukter 

som diskuterades. Lindström 

menar att Lantmännen 

trovärdighet skadas och 

hänvisar till den senaste tidens 

köttskandaler och att 

vi samtidigt förstör vår 

egen prisbild genom att 

pressa priserna med importerat 

kött. Frågan diskuterades av flertalet 

engagerade medlemmar och 

stämman beslutade att föra motionen 

vidare till föreningsstämman i maj. 

Under kvällen föredrog Helle Kruse 

Nilsen, koncernstyrelsen och Håkan 

Helle Kruse Nielsen. 

två av tre möjliga miniseminarier med 

tema Maskin och Lantbruk: 

Dick Rytterdahl, Lantmännen Lantbruk, 

gjorde tillsammans med Nils 

Lundberg en fördjupad redovisning av 

division Lantbruk. 

Håkan Pettersson och David Hallgren, 

marknadschef, hade en genomgång 

av maskindivisionen. 

Bengt Karlsson och Jesper Svensson 

pratade Lantbruk med lokal prägel. 

Stämman återsamlades för en 

gemensam frågestund och avslutning. 

Linnea Larsson, ordförande i Norrbottensdistriktet. 

Pettersson, divisionschef 

Lantmännen Maskin, koncernens 

resultat och hur 

omvärldsfaktorer påverkar 

Lantmännen och de resultat 

som levereras och vad 

ägarnyttan innebär för 

varje enskild medlem. Till 

ny ordförande i distriktet 

efter Ulrika Holmberg valdes 

Ronny Olofsson, Bjurholm och två 

nyval skedde, Emma Bäckström, Valsfäboda 

som valdes in i styrelsen och 

Elisabeth Sjödin-Ögren, Bratten, som 

valdes in i valberedningen. 

Nr 2 | 2013 | Grodden | 7

Distriktsstämmor | 2013 

Aktiva gruppdiskussioner 

DISTRIKT VÄSTMANLAND 

Medlemmarna i distrikt Västmanland 

fick en annorlunda uppgift 

av sin ordförande i samband med 

årets stämma. I grupper fick de 

uppgiften att tänka sig in i hur det 

skulle vara att vara koncernstyrelse 

i Lantmännen och ett antal 

kniviga frågor att ta ställning till. 

Ett 50-tal personer deltog i stämman i 

Kungsör. Ordförande Patrik Bonér inledde 

med att beskriva det gångna året 

som det tett sig i distriktet. 

Speciellt inbjuden till stämman var 

Bygglants vd Torbjörn Sjölander som 

fick möjligheten att berätta om Lantmännen 

Bygglants verksamhet och 

uppdrag. 

– I grunden är vårt uppdrag att öka 

produktiviteten i våra ägares verksamhet. 

För att förenkla för svenska bönder 

satsar vi därför framöver på entreprenadarbeten 

snarare än att leverera byggsat- 

DISTRIKT VÄXJÖ 

Stämman i Växjö var en bra stämma 

med en blandning av ägar- och nyttjarfrågor. 

Distriktets ordförande Thomas 

Magnusson inledde med att konstatera 

att det sällan blir så dåligt som man 

tror, men inte heller riktigt så bra som 

man önskar. 

– Efter tredje kvartalet såg det mörkt 

ut för Lantmännen, men sista kvartalet 

hjälpte upp resultatet. 

– På samma sätt var det för oss lantbrukare, 

skördeåret var svårt, men kvalitén 

på det vi fick in var bra och 

priserna höga. 

Gunilla Stenemo fortsatte med att 

berätta om verksamheten i distriktet 

under året. 

8 | Grodden | Nr 2 | 2013 

ser. Vi tror många uppskattar att få den 

hjälp att hålla samman och kontrollera 

ett byggprojekt som en entreprenad innebär. 

Västmanlandsdistriktet valde därefter 

att lägga en hel del av tiden på gruppdiskussioner. 

Varje bord fick uppdraget 

att tänka sig in i situationen som koncernstyrelse 

och fick tre uppsättningar 

av frågor att ta itu med. 

Det första frågepaketet rörde rörlig 

lön, i allmänhet och inom Lantmännen 

Lantbruk i synnerhet. Den frågan gav 

upphov till debatt och åsikterna skiftade 

en hel del i publiken, från att helt slopa 

rörlig lön till att alla medarbetare borde 

ha det. Några 

ställde sig frågan 

vad man som ägare 

egentligen vill 

uppnå med en rörlig 

lön. En del 

ställde också frågan 

varför bara vissa 

nyckelpersoner ska 

komma ifråga för 

rörlig lön. 

Själva stämman präglades av konkurrensen 

i området, och då främst närheten 

till Kalmar Lantmän. 

– Det kommer alltid finnas enskilda 

tillfällen då våra konkurrenter är billigare 

konstaterade Paul Dring från Lantmännen 

Lantbruk, men var uppmärksam 

när vi har kampanjer, det är mitt budskap! 

Diskussionen blev levande av att 

flera deltagare gick in i debatten och 

ömsom argumenterade för Lantmännen, 

ömsom för konkurrenterna. ”Ni 

har haft samma budskap sedan fusionen 

– att samordning och rationaliseringar 

ska öka effektiviteten. Jag tror inte på er 

strategi längre”, var en kommentar. 

I samband med Helle Kruse Nielsens 

– Skulle det inte öka motivationen hos 

golvfolket om de också fick en liten del 

rörlig lön? 

Thomas Magnusson, koncernstyrelsen, 

fanns på plats och svarade: 

– Anledningen till att det bara är ett 

antal nyckelpersoner som kommer 

ifråga för rörlig lön är att det också är de 

som har ansvaret och kan påverka Lantmännens 

resultat. Om vi skulle införa 

en del rörlig lön för alla medarbetare 

skulle det innebära att de fasta lönenivåerna 

generellt blir lägre. Jag är inte så 

säker på att alla fackförbunden skulle gå 

med det. Det är inte någon enkel fråga. 

En annan fråga i debatten var hur 

mycket Lantmännens 

resultat skulle 

behöva uppgå till 

för att man skulle 

kunna dela ut maxpotten 

för rörlig 

lön. Efter lite räknande 

kunde Thomas 

Magnusson ge 

svaret: 

– Runt 900 mil- 

”Låt bönderna köpa in sig i industrierna” 

genomgång av livsmedelsverksamheten 

kom ett förslag om att avyttra delar av 

industriverksamheten för att frigöra kapital. 

Man uppmanade styrelsen titta på 

modeller med delägarskap eller modeller 

där man låter medlemmarna köpa in 

sig. Det kom också frågor om lönsamheten 

i kvarnindustrin och Lantmännens 

förhållningssätt till EMV. 

Under Lantbruks dragning väcktes 

frågor om lönsamheten i att utveckla 

nya höstvetesorter och den avtagande 

avkastningsökningen i höstveteodlingen. 

Här blev det också en livlig diskussion 

bland deltagarna om säljarnas roll 

som rådgivare och hur ”sälj” kontra 

joner kr i resultat hade gett en maximal 

utdelning, ungefär 38 miljoner kr i rörlig 

lön och samtidigt ungefär 160 miljoner 

kr i utdelning till ägarna. 

Kommentarerna från deltagarna lät 

inte vänta på sig: 

– Jag ser fram emot den dagen Lantmännen 

kan dela ut 38 miljoner i 

bonus, för det skulle innebära att det 

gick riktigt bra för verksamheten! 

Efter gruppdiskussionerna redovisade 

Thomas Magnusson tillsammans med 

Lantmännens chefsjurist Tove Cederborg 

resultatet för 2012 med en liten 

framåtblick för kommande år. Framför 

allt blev det debatt kring etanolaffären: 

– Är Lantmännen med i nästa generations 

etanol? Kan Lantmännens etanolanläggning 

över huvud taget ta 

cellulosa? 

– Nej, det kan den inte, men å andra 

sidan ligger en fullskalig produktion av 

metanol mycket långt fram i tiden i 

Sverige. Det finns inte många finansiärer 

för metanol i dag. Som jag ser det 

finns det plats för både spannmålsetanol 

och skogsmetanol i framtiden, 

rådgivning ska hanteras. Vad ingår och 

vad ska man betala för? 

Kvällens mest oväntade förslag var att 

när en vd slutar borde det nya företaget 

betala det företag denne lämnar en 

summa pengar. 

– Om vi levererar en bra vd till ett 

konkurrerande företag borde vi få en 

övergångssumma, på samma sätt som 

när strategiska fotbollsspelare byter lag! 

Före stämman deltog distriktsstyrelsen 

i invigningen av Lantmännen Reppes 

nya biooljepanna. Under stämman 

deltog sedan merparten av division 

Energis ledningsgrupp, som passade på 

att kombinera invigning, distriktsstämma 

och ledningsgruppsmöte!

DISTRIKT ENKÖPING 

Ekospannmål som diskussionsämne 

Frågor om livsmedel och ekospannmål 

var något av det som diskuterades när 

Lantmännens distrikt Enköping höll sin 

distriktsstämma på Kompassen den 21 

mars. 

Cirka 90 medlemmar hade tagit sig 

till Kompassen för att få göra sina röster 

hörda samt få Lantmännens resultat för 

2012 presenterat för sig. Det blev en 

trevlig och öppen stämma där Birgitta 

Ulväng valdes in som ny ledamot i 

distriktsstyrelsen och Krister Andersson 

fick nytt förtroende som ordförande. 

Presidiet var en favorit i repris från föregående 

års stämma och bestod av Pelle 

Nilsson och Claes Eningsjö, fast med 

ombytta roller och Pelle fick äran att 

hålla årets klubba. 

Från koncernstyrelsen fanns Hans 

Wallemyr på plats och koncernledningen 

representerades av Johan Karlström, 

division livsmedel. Johan 

Karlström fick svara på kluriga frågor 

gällande division livsmedel och verksamheterna 

både inom Sverige och internationellt. 

Övriga frågor som kom 

Torbjörn Sjölander från Lantmännen Bygglant höll föredrag om sin verksamhet innan 

gruppdiskussionerna tog vid på stämman i Västmanland. 

kommenterade Thomas Magnusson. 

Lantmännen Lantbruk representerades 

av Bengt Karlsson, regionchef 

Nord. Han sammanfattade 2012 som 

året då det bara regnade och regnade i 

Mälarregionen, men konstaterade också 

att spannmålsvolymerna ändå blev bra, 

även om kvaliteten blev lidande. 

I samband med hans dragning togs 

transportsystemet upp. Det gångna året 

fungerade logistiken i Mellansverige då- 

DISTRIKT JÖNKÖPING-TRANÅS 

Stolthet som röd tråd 

– Vi är stolta över Lantmännen och det 

vill vi att ni också ska vara! 

Stolthet var den röda tråden för kvällens 

alla föredrag som förmedlades av 

både tjänstemän och förtroendevalda. 

Lantmännens vd P O Nyman gästade 

stämman tillsammans med Per Lindahl, 

koncernstyrelsen och Stefan Atterwall, 

Lantbruk. 

Lokala frågor om Maskin och Lantbruk 

ligger medlemmarna varmt om 

hjärtat och så även här. 

Ulf Persson, säljchef på Maskin berättade 

om deras nyligen genomförda kundmöten 

där ledningen åkt runt och träffat 

kunder och medarbetare på alla anläggningar 

runt om i landet. 

ligt och därför Lantbruk nu gjort nya 

huvudavtal med tre olika transportföretag 

för de tre transportområden man 

delat upp landet i. En av deltagarna berättade 

till exempel om hur han fick 

förvarning om en transport med bara 

en kvarts marginal. 

– Ja, så ska det ju naturligtvis inte gå 

till. Åkarna har fått tydliga direktiv och 

vi måste följa upp att de efterlevs. Tittar 

vi tillbaka på förra året kan vi konsta- 

Övrigt som lyftes under kvällen var 

bland annat frågan om tillverkning av 

EMV åt de stora kedjorna. Hur stor är 

risken med EMV och vilken kontroll 

finns på råvaran med tanke på hästköttsskandalen, 

undrade deltagarna. 

Utveckling inom foder är alltid på 

agendan i detta djurtäta område och frågor 

om foderpris, avtal samt tillverkning 

och nedläggning av fabriker ställdes under 

kvällen. Man var även intresserad av vem 

som får bli medlem i Lantmännen och 

om det finns många passiva medlemmar, 

samt hur stor minskningen är per år. 

– Ni måste vara nöjda med resultatet 

ni uppnått under ett år som 2012 då det 

gått dåligt för nästan alla företag! var en 

upp var bland annat om etanolfabriken, 

ekospannmål samt hur Lantmännen arbetar 

med att behålla värdet på varumärket 

efter köttskandalen. 

Från Lantbruk fanns Stefan Atterwall 

på plats och han presenterade bland 

annat den nya säljorganisationen samt 

berättade om hur de arbetar med att förbättra 

spannmålstransporterna i området. 

Lantmännen Maskin representerat av 

Jens Henning, servicemarknadschef, berättade 

om Maskins nystart och de kundmöten 

de haft runt om i landet för att 

BILDER: HELENA HOLMKRANTZ 

tera att det är svårt att göra sämre ifrån 

sig. Det kan bara bli bättre i år, menade 

Bengt Karlsson. 

Distriktsstyrelsen för Västmanland 

minskades efter stämmobeslut med en 

person och kommer i fortsättningen att 

bestå av sju personer. Två ledamöter avtackades, 

Mats Eriksson och Mats Ingvarsson, 

medan en ny styrelseledamot, 

Elisabet Pettersson valdes in i styrelsen. 

replik P O Nyman fick av en medlem 

efter sin dragning om resultatet. 

En motion som handlar om ökad användning 

av inhemskt protein och fokus 

på lönsamhet på gård i foderutvecklingen 

lästes upp. Motionen har skickats 

direkt till föreningsstämman av Sanna 

Soleskog, Tranås. Stämman beslutade att 

stödja motionen. Som ny ledamot i 

distriktsstyrelsen invaldes Martin Björn, 

Bratteborgs gård, Vaggeryd. 

Stämman avslutades med en kort resumé 

över förra årets aktiviteter i 

distriktet samt info om vad som händer 

under 2013, detta presenterades av ordförande 

Kjell Axelsson och vice ordförande 

Lars Ordell. 

samla ihop information från kunder 

och ägare hur Lantmännen maskin kan 

förbättras. 

DISTRIKT HALLAND 

De många 

frågornas 

kväll 

Årets stämma i Halland kan 

sammanfattas som de många 

frågornas kväll med god stämning 

och öppenhet. 

Innan stämman öppnades 

samlades deltagarnas frågor in 

för att sedan besvaras under 

kvällens presentationer. Och 

de var ingen brist på frågor. 

Och de var frågor som spände 

över hela koncernens verksamhet. 

Allt från antalet foderrecept 

och nya utsädessorter till 

utvecklingen på division Livsmedel 

och Kronfågels strategier 

för att möta importen av 

kyckling. 

Traditionsmässigt ägde 

stämman rum på Munkagårdsgymnasiet 

i Tvååker. Distriktets 

ordförande Jimmy 

Grinsvall höll en kort inledning. 

Därefter var det Ulf 

Gundemark från koncernstyrelsen 

och Elisabeth Wallin- 

Mononen från koncernledningen 

som tillsammans presenterade 

2012 års resultat 

med både ris och ros. 

Den nya försäljningschefen 

på Lantbruk, Stefan Atterwall, 

presenterade Lantbruks resultat 

och uppehöll sig givetvis 

också kring den nya säljorganisationen 

som träder i kraft i 

april. 

Kvällen avslutades med avtackning 

av den avgående ledamoten 

i distriktsstyrelsen och 

välkända profilen Sven Johan 

Svensson som med ålderns rätt 

lämnar sitt förtroendeuppdrag. 

Nr 2 | 2013 | Grodden | 9

N103 HiTech / HiTech 5 111 hk 

Traktorn på bilden kan vara extrautrustad. Reservation för tryckfel. 

Det handlar om attityd 

Valtras nya modell N103 har enastående sikt, smidighet, komfort och 

bränsleeffektivitet. Turbinkopplingen (tillval) ger mjuk och fi n gång 

både i skogen och vid lastararbeten. N103 kan utrustas med den nya 

användarvänliga HiTech 5-transmissionen och med HiTech 5 kan du 

även välja TwinTrac omvänd förarplats. Helt enkelt en suverän traktor! 

Just nu extra förmånliga villkor 

– kontakta din säljare för mer info. 

www.lantmannenmaskin.se, 0771-38 64 00 

www.kalmarlantman.se, 0480-611 00 

10 | Grodden | Nr 2 | 2013 

Välkommen 

in i hytten! 

LH1304 

Stipendiater 

Västra Skaraborgs stipendiater Nicklas Johansson och Kristina Gustafsson. 

Stipendier till 

unga lantbrukare 

Under årets distriktsstämmor passade 

distrikten på att dela ut sina stipendier, 

till unga lantbrukare som på något sätt 

utmärkt sig under året som gått. 

Belöningen som väntar alla stipendiater 

är att ett deltagande i årets 

Framtidsseminarium. Det är två dagar 

Norrbottens stipendiater Lina och 

Anna Bäckström. 

Jönköping-Tranås stipendiat Filip 

Källner. 

Västerbottens stipendiat Andreas 

Eriksson med sambo. 

fyllda av intressanta föreläsningar och 

möjlighet till öppen diskussion med 

representanter för Lantmännen. Dessutom 

ges gott om tid till att utbyta 

erfarenheter och kanske få tips och 

idéer till vidareutveckling hemma på 

gårdarna. 

Här är årets stipendiater: 

SÖDERSLÄTT: Anders Gerdtsson, Dalby 

ÖSTERLEN: Johan Hoolmé, Skivarp 

NV SKÅNE: Otto Ramsay och 

Anna Andersson, Jonstorp 

KRISTIANSTAD: Erik Jansson, Vittskövle 

BLEKINGE: Anton Ivarsson, Trensum, 

VÄXJÖ: Matias och 

Anna Magnusson, Kalvsvik 

SUNNERBO-VÄRNAMO: Caroline Persson 

och Claes Martinsson, Hamneda 

HALLAND: Niels Coevert, Björketorp 

JÖNKÖPING-TRANÅS: Filip Källner, Anebo 

HÖGLANDET: Micael Alm, Stockaryd 

ÖSTERGÖTLAND: Carl Fredriksson, 

Ödeshög 

GOTLAND: Erik Storms, Vamlingbo 

ÄLVSBORG: Karl-Johan och 

Per-Erik Lennartsson, Hökerum 

BOHUSLÄN DAL: Lena och Niclas Stang, 

Mellerud 

V SKARABORG: Nicklas Johansson 

och Kristina Gustafsson, Kvänum 

Ö SKARABORG: Gustav och 

Johan Ericsson, Falköping 

ÖREBRO: Fredrik Gehrke, Vretstorp 

VÄRMLAND: Elisabet Bäckström, Åmål 

SÖRMLAND: Albin Johansson, Jönåker 

UPPLAND: Krister och Kennet Gunnarsson, 

Alunda. 

ENKÖPING: Marcus Jäderblom, Torstuna 

fjärdhundra. 

VÄSTMANLAND: Peter och Marina Toll, 

Västerås. 

DALARNA: Jörgen Runeberg 

och Sara Westerlund, Hedemora 

VÄSTERNORRLAND: André Samuelsson, 

Långsele 

JÄMTLAND: Kristoffer Eriksson 

och Hanna Nordström, Offerdal 

VÄSTERBOTTEN: Andreas Eriksson, 

Nordmaling 

GÄVLEBORG: Daniel och 

Mikael Olofsson, Åshammar 

NORRBOTTEN: Lina och 

Anna Bäckström, Kalix

Reppe satsar på bioenergi Kronfågel tvingas 

minska personalstyrkan 

Lantmännen Reppes satsar på 

bioenergi vid sin anläggning i 

Växjö. Det minskar verksamhetens 

koldioxidutsläpp med hela 

95 procent. 

Lantmännen Reppe förädlar vete till 

bland annat glukossirap. Med en god 

miljömedvetenhet genomförs kontinuerligt 

översyn av 

energisituationen 

för att skapa den 

mest miljövänliga 

och energieffektivaförädlingsprocessen 

av 

vete. I det här 

projektet har 

målsättningen 

varit att byta ut 

fossil eldningsolja 

mot förnybar bioolja, och för att 

klara hanteringskraven för biooljan 

krävdes en ombyggnation av oljesystemet 

och brännare till den befintliga 

oljepannan. 

– Genom att byta bränsletyp har vi 

uppnått två viktiga mål. Dels miljöpåverkan 

– att minska utsläppen av fossil 

koldioxid från 7 000 ton/år till 350 

ton/år. Dels en stor besparing genom 

Bandet klipps för den nya miljövänligare 

oljepannan på Lantmännen Reppe. 

nyhet 

BEKÄMPAR RAPSBAGGAR MED 

ETT UNIKT VERKNINGSSÄTT 

DuPont Sverige AB, www.dupont.se/agro, tel 040-680 47 00 

Använd växtskyddsmedel med försiktighet. 

Läs alltid etikett och produktinformation före användning. 

Observera alla varningsfraser och symboler. 

minskad koldioxidbeskattning. Konverteringen 

från eldningsolja till bioolja innebär 

att utsläppen av fossil koldioxid 

minskar med 95 procent, säger Erik 

Tellgren, vd på Lantmännen Reppe. 

Biooljan uppfyller EU:s hållbarhetskriterier 

för flytande biobränslen. 

Biooljan har sitt ursprung i Västeuropa 

och utgörs i huvudsak av restprodukter 

från raps-, solrosoch 

sojaoljor. 

– Lantmännen 

Reppe gör 

nu en investering 

för framtiden 

helt i linje 

med Lantmännens 

strategi för 

hållbar affärsutveckling. 

Vi tar 

även ett steg för 

att nå vårt tuffa klimatmål – 40 procents 

minskning av koldioxidutsläppen 

till år 2020, säger Carl von Schantz, divisionschef 

för Lantmännen Energi. 

Anläggningen startades med bioolja i 

mitten av september och sedan dess har 

man endast eldat upp det återstående 

lagret av fossil eldningsolja och har för 

övrigt drivit anläggningen med värme 

från biooljan. 

Till följd av den globala konkurrensen 

inom kycklingindustrin tvingas Kronfågel 

till en organisationsförändring på 

anläggningen i Valla utanför Katrineholm. 

Produktionen behöver optimeras 

ytterligare och det leder till en minskning 

med 62 medarbetare i produktionen 

under 2013. Under de närmsta två 

åren kommer sammantaget cirka 

hundra medarbetare behöva lämna företaget. 

– Det är alltid tråkigt att behöva genomföra 

uppsägningar. Men vi har 

behov av att förbättra vår konkurrensförmåga 

och anpassa vår bemanning i 

Valla utifrån de förutsättningar som 

© 2013. DuPont. All rights reserved. DuPont Oval Logo, DuPont, The miracles of science, and Avaunt® are trademarks of DuPont or its affiliates. 

Rätt kontaktuppgifter? 

Nyheter 

finns på marknaden. Importen av kyckling 

ökar stadigt vilket gör det svårare 

för oss att konkurrera, säger Leif Bergvall 

Hansen, vd för Lantmännen Kronfågel. 

Ett varsel är lämnat till Arbetsförmedlingen 

om en övertalighet beräknad 

till 35 tillsvidareanställda i produktionen. 

27 tidsbegränsade anställningar 

förlängs inte. Förändringen är MBLförhandlad 

med facket. Reduceringen 

av personal sker successivt i samband 

med effektivisering och ombyggnad av 

produktionen. Turordningsförhandlingar 

kommer att ske löpande under 

förändringsperioden. 

Lantmännen Lantbruk ser över och strävar efter att förbättra informationen 

till kunderna. Bland annat skickas nu orderbekräftelser och information i 

samband med reklamationer via e-post. 

Det är viktigt att du som är kund hos Lantmännen har angett rätt kontaktuppgifter 

för att du ska få dina order- och reklamationsbekräftelser, 

nyhetsbrev med mera. Logga därför gärna in på ”Mina sidor” och kontrollera 

att dina kontaktuppgifter stämmer. Om du inte tidigare har angett e-postadress 

finns möjlighet att komplettera med det här. Har du inte tillgång till 

”Mina sidor” är du välkommen att kontakta din säljare eller Lantmännen 

Lantbruks kundtjänst, telefon: 0771–111 224. 

Nr 2 | 2013 | Grodden | 11

Nya avtal 

Kombinera avtal och sprid riskerna 

Även om förutsättningarna och 

intresset för att följa pris- och 

marknadsutvecklingen skiljer sig 

åt mellan olika lantbruk och lantbrukare, 

så finns det avtal som 

ger förutsättningar för alla att 

göra en bra spannmålsaffär. 

– Oavsett hur man väljer att göra sin 

affär så rekommenderar vi riskspridning. 

Dels genom att kombinera olika 

avtalsformer men också genom att sälja 

vid olika tidpunkter både före, vid och 

efter skörd, säger Charlotte Elander, 

segmentschef spannmålsinköp. 

Valmöjligheterna är flera och du kan 

välja mellan allt från att sälja och leverera 

din spannmål idag till att sälja för 

flera skördar framåt i tiden. Men låt oss 

titta närmare på vad de olika avtalen innebär. 

Ett bra alternativ som kombinerar 

både riskspridning och marknadsutveckling 

är Poolavtal. Du lämnar då 

över ansvaret till Lantmännens experter 

som bevakar marknadsutvecklingen och 

sköter försäljningen. Sista teckningsdag 

för poolavtal är första juni. 

För dig som själv vill följa marknaden 

och prissäkra kan spot- och termins- 

För mer information: Rikard Larsson 070-292 22 28, Lars Kruse Andersen +45 51 24 90 70 

Använd växtskyddsmedel med försiktighet. Läs alltid etikett och produkt information före användning. Observera alla varningsfraser och symboler! Medlem i Svenskt Växtskydd 

12 | Grodden | Nr 2 | 2013 

avtal vara intressant. Då förbinder du 

dig att leverera en viss vara vid en bestämd 

tidpunkt och säljer till ett förutbestämt 

pris. Värt att lyfta fram är 

möjligheten till kvalitetsväxling. Om du 

exempelvis tecknat terminsavtal på 

kvarnvete och ser att det i stället blir 

fodervete kan du vid lämpligt tillfälle 

säkra prisskillnaden mellan kvarn- och 

fodervete genom att avsluta ursprungsavtalet 

och teckna ett foderavtal 

i stället. 

– Det går också att leverera till någon 

av mottagningsplatser utan att teckna 

avtal i förväg genom så kallad spontanleverans 

och då betalar vi det aktuella 

marknadspriset, förklarar Charlotte 

Elander. 

Torka och lagra till fastpris 

Vissa avtal är mer att betrakta som 

tjänster, som depå- och torkavtal. Depåavtal 

är en möjlighet för den som inte 

kan eller vill lagra själv men vill följa 

marknaden och prissäkra under lagringsperioden. 

Torkavtal är en tjänst som blivit allt 

populärare och en hjälp att säkra kostnaden 

på en attraktiv nivå. 

– Många väljer torkavtalet just för att 

Långtidseffekt mot ogräs 

mycket bra effekt mot svåra ogräs som veronika, åkerviol och plister 

används ensam eller i tankblandning 

Charlotte Elander, segmentschef 

spannmålsinköp. 

de saknar tork, men fler och fler som 

själv har egen tork ser det också som ett 

komplement för att kapa toppar under 

skörd eller för att kunna hantera flera 

sorter i odlingen, berättar Charlotte och 

konstaterar att fjolårets långa blöta höst 

blev en god affär för dem som valde att 

teckna torkavtal. 

Spannmålsförskott slutligen är en 

tjänst som ökar likviditeten genom att 

du får en del av köpesumman i förskott 

trots att leverans sker vid senare tillfälle 

För dig som nu funderar över vilken 

strategi du ska välja för dina spannmålsaffärer 

ger Charlotte följande råd: 

Sprid riskerna genom olika försäljningstidpunkter, 

men också genom att 

kombinera olika avtalsformer 

Ha en realistisk bild av prisutvecklingen 

och gör en produktionskalkyl 

där du räknar ut hur stort prisfall du 

tål. 

Bilda dig en uppfattning om marknadsutvecklingen. 

Du kan ta hjälp av 

Lantmännens marknadsrapporter och 

Lantmännens säljare står också till 

tjänst. 

Appen Skörda 

gör livet enklare 

Vill du få priser och marknadsrapporter direkt 

i din mobil? Ladda då ner Lantmännens 

app ”Skörda” till din mobil, den finns 

både för iPhone och Android. I appen kan 

du söka spannmålspris, se prishistorik, läsa 

marknadsrapporter eller söka efter säljare. 

Appen visar dagsaktuella priser och man 

kan också följa hur mycket priset gått upp 

eller ner den senaste veckan, månaden 

eller till och med utvecklingen två år tillbaka 

i tiden. 

www.mabeno.com

LANTMÄNNENS SPANNMÅLSAVTAL I KORT FORM 

Poolavtal – låt oss göra affärer åt dig 

Poolavtal är ett sätt att effektivt sprida risker 

utan att själv behöva göra affärer. Lantmännen 

gör affärer med din spannmål löpande. 

Affärerna sker utifrån vår 

marknadsuppfattning och 

riskmandat. Sista teck- 

ningsdag för poolavtal 

är första juni 2013. 

Spot- och terminsavtal 

– säkra priset på 

kort eller lång sikt 

Både spot- och terminsavtal 

innebär att 

du förbinder dig att leverera 

en vara vid en 

bestämd tidpunkt till ett 

förutbestämt pris. Priser som 

Termin 

– Säkra priset 

på längre sikt 

Pool 

– Låt oss göra 

affärerna 

åt dig 

noteras för dessa avtal speglar aktuell 

marknad. De noterade priserna följer 

du under Mina sidor. Spotavtal och terminsavtal 

tecknas på samma sätt. Skillnaden är 

att spotavtal gäller för leverans i Lantmännens 

val inom två månader medan terminsavtal 

gäller för leverans i Lantmännens val 

i tecknad terminsperiod. 

Spontanleverans 

– leverera till dagspris utan avtal 

Du kan leverera spannmål och oljeväxter till 

oss utan att teckna avtal. Aktuellt mark- 

Spot 


på kort sikt 

nadspris följer du under Mina sidor. Lantmännen 

ställer dagligen ut spotpriser på de 

flesta grödor. Priserna gäller för leverans 

nästa påföljande vardag. Leveranser 

som inte är kopplade till något 

avtal avräknas per automatik 

till föregående dags spot- 

Spontan 

– Leverera 

till dagspris utan 

avtal 

pris. 

Depåavtal 

– leverera först 

och säkra priset 

i efterhand 

Depåavtal ger dig 

en möjlighet att först 

leverera och sedan 

prissäkra vid ett senare 

tillfälle, fram till och 

med maj. För spannmål 

som levereras på depåavtal 

sker en delbetalning efter leve- 

Depå 


efter leverans 

rans och en slutbetalning efter prissäkring. 

Säkring ska ske sista vardagen innan 

aktuell terminsperiod eller senast 31 maj vid 

säkring på spotpris. Första möjliga terminsperiod 

att teckna för skörd 2013 är okt-dec 

2013 och sista är april-juni 2014. 

Torkavtal – säkra din torkkostnad 

Torkavtal innebär att du tecknar dig för en 

fast torkningsavgift på dina skördeleveranser. 

Torkavtal tecknas senast 1 juni och är 

ett bra sätt att säkra din torkkostnad på en 

låg nivå. Inget ytterligare avtal behöver tecknas 

hos oss för att teckna torkavtal. Avtalet 

omfattar alla skördeleveranser utom avtalade 

leveranser till Agroetanol och Karlshamn 

samt utsäde och trindsäd. 

Spannmålsförskott 

– för dig som vill få pengar direkt 

Du kan få betalt för din spannmål direkt, 

även om du väljer att leverera senare. Med 

MultiPack 

MultiPack B14 är en maskin som har ar revolutionerat 

revolutionerat 

småbalshanteringen genom genom genom att den plockar upp, 

pressar samman och knyter ihop småbalar till en 

stor fyrkantsbal. Balen knyts ihop med snören av 

samma typ som i en storbalspress. 

AutoStack 

AutoStack är en maskin som gör insamlingen nsamlingen av av stora 

stora 

fyrkantsbalar till ett enmansjobb i snabb takt. Den plockar upp 

och travar balarna 

på flaket. Vid Vid 

id avlastning tippar man upp 

flaket och balarna 

na hamnar hamnar automatiskt automatiskt i i en en fin fin trave. 

trave. 

Generalagent: Kenneth & Beatrice Lund O Generalagent: Kenneth & Beatrice Lund 

O Klockbacken 

0705-28 20 45 O Fittja 9 O 749 49 62 Örsundsbr 

Örsundsbroo 

0705-28 20 45 O Fittja 9 O 749 62 Örsundsbro 

vårt Spannmålsförskott får du 80 % av köpesumman 

i förskott och det enda du behöver 

betala är en kostnadsränta. 

För mer information om de respektive avtalen 

se www.lantmannenlantbruk.se ”Våra 

spannmålsavtal” 

Text: LENA JASSLIN 

www.balmaskiner.se 

www.balmaskiner 

.bal lmaskiner r.se .se 

Nr 2 | 2013 | Grodden | 13

TEMA | Maskin 

Maskinverksamheten är en spännande del av Lantmännen. Just nu händer 

det mycket i divisionen när Lantmännen Maskin arbetar på en nystart 

Lantmännens maskindivision står på 

tre ben. Lantmännen Maskin, Swecon 

och Agro Oil. Genom konjunktursvängningarna 

har divisionen visat 

sig tämligen stark – när en del haft 

vikande resultat har andra fungerat 

bättre och jämnat ut siffrorna. Så har 

situationen delvis varit också under 

2012. Även om den svenska marknaden 

sett en kraftig nedgång har divisionen 

haft en fördel av att finnas 

också i Skandinavien, Baltikum och 

Tyskland. Den stora utmaningen är 

tillväxt på mogna marknader. 

Andel av aav 

v division division Maskins 

nettoomsättning 

14 | Grodden | Nr 2 | 2013 

Text: HELENA HOLMKRANTZ 

Håkan Pettersson är chef för division Maskin och har 

överblicken över divisionens tre bolag: Lantmännen 

Maskin, Swecon och Agro Oil. Han ser ljust på framtiden, 

även om maskinmarknaden givetvis påverkas av 

konjunktur och efterfrågan. Under det gångna året har 

en nedgång i marknadsvolym och efterfrågan påverkat 

den svenska verksamheten i framför allt Lantmännen 

Maskin. 

– Det har påverkat resultatet för 2012. Men som 

helhet betraktat är resultatet ändå acceptabelt, menar 

Håkan. 

Framöver är den stora utmaningen för divisionen 

som helhet att växa i marknaden: 

– Vi befinner oss på mogna marknader i Skandinavien, 

Tyskland och Baltikum. Det är visserligen den stabilare 

delen av Europa, men det kräver mycket arbete att 

ta ökade positioner här. Det är också det vi kommer att 

fokusera på. Vi ska öka försäljningsaktiviteterna på våra 

marknader och bearbeta dem så mycket vi kan. 

Ny kraft till Maskin 

Den del som haft störst lönsamhetsproblem det senaste 

året är den svenska delen av Lantmännen Maskin och 

därför riktas nu också mycket kraft mot att få den 

verksamheten på fötter igen. Med ny vd och nytt tänkande 

tror Håkan att det kommer att bli bättre resultat 

efter hand: 


Maskin 46 % 

Agro Oil 

2 

% 

Swecon 

52 

% 

Tillväxten 

utmaning 

Håkan Pettersson, chef för Lantmännens maskindivision. 

Lantmännen Lan Lantmännen 

Maskin: 

Omsättning Omsät Omsättning 

per land 

Sverige 63 % 

Norge 23 % 

Danmark 14 % 

Maskindivisionen 

Nettoomsättning för Maskindivisionen som 

helhet 9 146 MSEK 

LANTMÄNNEN MASKIN säljer lantbruksmaskiner 

i Sverige, Norge och Danmark under 

varumärken som Valtra, Fendt och CLAAS 

och är marknadsledare på traktorer och 

tröskor. Har centrallager i Malmö. 

LANTMÄNNEN MASKIN säljer via 57 privata 

återförsäljare i Danmark och 17 i Norge. 

Den svenska verksamheten har 54 anläggningar 

med maskinförsäljning, reservdelsbutik 

och verkstad, dessutom 185 servicebilar. 

869 anställda.

och Swecon satsar utomlands. Grodden har tagit temperaturen på 

divisionen och fokuserar denna gång framför allt på lantbruksmaskiner. 

är 

en 

SWECON anläggningsmaskiner är återförsäljare 

av Volvo anläggningsmaskiner i 

Sverige, Baltikum samt norra och mellersta 

Tyskland och är marknadsledande. Bolaget 

har 420 anställda i Sverige, 460 anställda 

i Tyskland och 65 anställda i Baltikum. 

AGRO OIL levererar smörjmedel under varumärket 

Agrol till proffsmarknaden, är marknadsledande 

inom smörjmedel hos svenskt 

jordbruk och även starkt etablerat inom 

skogsbruk och entreprenadföretag. 

9 anställda. 

BILD: JOHAN OLSSON 

– Vi har gjort en strategisk plan för några år framåt som 

ska ta oss till en stabil lönsamhet. I det ingår viktiga delar 

som nöjda kunder, bra ledarskap och rätt sortiment. 

Lantmännen Maskins nordiska verksamhet går förhållandevis 

bra. Både i Norge och i Danmark finns 

hyfsade marknader även om Danmark haft sina problem 

härom året: 

– Danmark gick ner kraftigt i samband med förra finanskrisen 

och har inte hämtat sig helt ännu. Bönderna 

är skuldsatta och bankerna säger nej, men å andra sidan 

har inte den innevarande konjunktursvackan haft lika 

stor betydelse för marknaden som i exempelvis Sverige. 

Norge är en lättare marknad, där bönderna får bra statliga 

subventioner, kommenterar Håkan. 

Han konstaterar att även den tyska marknaden mattats 

av under året som gått. Där har Swecon fortfarande 

stora försäljningsvolymer, men Håkan tror inte 

på någon förstärkning av marknaden under den närmaste 

framtiden. Vad den baltiska marknaden beträffar, 

här säljs bara anläggningsmaskiner, håller 

ekonomin på att stabiliseras. Tendensen är positiv, även 

om tillväxten är låg. 

– Sammanfattningsvis kan vi konstatera att 2012 var 

det den svenska marknaden som gick neråt, medan det 

gick bättre i Norge, Danmark, Tyskland och de baltiska 

länderna. Så det är faktiskt så för maskindivisionens 

del att de utländska delarna levererade bättre än 

vad vi räknat med. 

Håkan påpekar också att det, förutom lönsamheten, 

också finns andra fördelar med att maskindivisionen 

har verksamhet i andra länder: 

– Vi har skalfördelar, exempelvis stordrift på reservdelar. 

Marknaden för reservdelar blir större och därmed 

har vi också möjlighet till ett större lager. Det kan 

våra svenska kunder dra nytta av. 

Kapitalbindning 

Swecon är en stabil verksamhet, med ett förhållandevis 

stabilt resultat, även om man sett en viss nedgång 

under 2012. 

– Vi behöver fortsätta stärka våra marknadspositioner 

på alla marknader. Uthyrning är en viktig kanal in 

på nya marknader, men har problemet att det binder 

kapital. Det är en fråga vi måste hantera. 

Kapitalbindningen över lag ett av problemen i den 

svenska verksamheten. Korta tillverkningsserier och 

långa leveranstider ger störningar i kapitalbindningen, 

något som divisionen hela tiden måste tackla. 

Större möjlighet att påverka finns det i ”mjukvaran”: 

– Vi tillför värde i form av tillgänglighet, finansier- 


tmännen Maskin: Maskin: 

Omsättning 

tning per produktgrupp 

pr 

oduktgrupp 

Traktorer 38 % 

Skörde- Skörde- 

tröskor 

11 % 

Redskap 

20 

% 

Reservdelar 

Reservdelar 25 % 

Verkstad 6 

% 

ingshjälp, uthyrning och leasing. Det är viktiga frågor 

för våra kunder och därför tittar vi alltmer på detta. 

Håkan framhåller ett antal punkter som står i fokus 

just nu. Dels handlar det om kostnadsbilden, att kunden 

ska kunna överblicka sina kostnader genom att det 

finns möjlighet till exempelvis serviceavtal och trygghetsavtal. 

Dels står tillgängligheten i blickpunkten och 

där satsar man bland annat på en utvidgad e-handel. 

Swecon har haft e-handel en tid för den svenska marknaden 

och nu ökar även möjligheterna för Maskins 

kunder med ökad e-handel av reservdelar. 

– Det primära med e-handeln är inte försäljningen. 

Man kan snarare se internet som en kommunikationskanal 

som hjälper kunderna att förbereda sig. Det är en 

fördel både för oss och för kunderna. 

Strategin för Swecon i stort är framför allt att vidareutveckla 

den verksamhet som finns och behålla ett 

tätt partnerskap med Volvo. 

– Och jag tror att jag vågar säga att vi siktar på att 

expandera i framtiden! 

Lönsamt med engagemang 

För Lantmännen Maskin handlar det i den närmaste 

framtiden framför allt om att sätta den nya strategin, 

att få medarbetarna fullt ut engagerade i det nya sättet 

att arbeta och att även se till att kunderna är nöjda 

med verksamheten. I nästa fas kommer sedan sortimentet 

att ses över. Allt med sikte på ett lönsammare 

bolag: 

– Det är givetvis mycket en ledarskapsfråga. Vi 

måste helt enkelt bli bättre på många punkter. Vi vill 

ha nöjdare kunder och öka lönsamheten. Jag tror också 

att fler valmöjligheter för finansieringen och attraktivare 

villkor är kritiska punkter för framtiden. 

Stabila smörjoljor 

Agro Oil är ett bolag som förser den svenska marknaden 

med smörjoljor av olika slag. 

– Bolaget har en effektiv logistik och här finns 

mycket specialkunskaper samlade. Därför levererar det 

också ett stabilt resultat och kassaflöde. Som jag ser det 

är Agro Oil en verksamhet som både kan hålla bra i 

längden och dessutom vidareutvecklas. 

Håkan avrundar med att konstatera att även om det 

kan vara svårt att se det från svensk horisont finns det 

globalt en kolossal framtidstro på lantbruket. 

– Norden står som modell för det effektiva lantbruket 

och mycket talar för att vi i framtiden kommer att 

ha goda möjligheter att göra bra affärer. Det kommer 

att gynna våra kunder och ägare. 

Swecon: Sw Swecon: 

Omsättning Omsät Omsättning 

per marknad 

Sverige 51 % 

Övriga 4 % 

Tyskland 45 % 

Nr 2 | 2013 | Grodden | 15

TEMA | Maskin 

Som kund hos Lantmännen Maskin är 

du egentligen inte så intresserad av hur 

organisationen inom företaget är uppbyggd. 

Det viktigaste för dig är att du 

lätt och smidigt får det du behöver. 

För att uppnå detta pågår ett kontinuerligt 

arbete på alla nivåer i företaget. 

Dennis Oskarsson och Ulf Persson är 

helt eniga om att samarbete mellan förmarknad 

och servicemarknad är avgörande 

för att organisationen ska fungera 

bra. Själva talas de vid på telefon nästan 

varje dag och har efter flera år som kolleger 

passerat tröskeln där det tar emot 

att dryfta besvärliga ämnen. 

– Vi har högt i tak och vågar ta diskussion 

om det behövs, konstaterar Ulf 

och Dennis fyller i: 

16 | Grodden | Nr 2 | 2013 

– Vi önskar av säljorganisationen 

att de är effektiva 

och säljer mycket och de 

måste vara väl förankrade 

så att de inte lovar en service 

som inte finns, säger 

Dennis Oskarsson, regionchef 

service. 

Thomas Andersson är verkstadschef 

på Lantmännen Maskins anläggning 

i Jönköping och Thomas Rydén är 

säljare. De ser till att hela tiden ha 

en öppen dialog. 

Förmarknad och servicemarknad. Två etablerade begrepp på väg att närma sig varandra. 

– Kunden ska uppleva oss som en enhet, konstaterar Ulf Persson regionchef försäljning 

för Lantmännen Maskin. Och han får medhåll av kollegan Dennis Oskarsson, 

regionchef service: 

– Vi samarbetar och står upp för varandra. Text: SOFIA BARRENG | Bild: LINA ALRIKSSON 

Samarbete 

och högt i tak 

FÅR JÖNKÖPING ATT LYCKAS 

– Vi reder ut och går vidare, det gäller 

att vara rak och öppen så klarar man det. 

Ett öppet samtalsklimat är viktigt på 

alla nivåer i organisationen anser de 

båda, inte bara mellan chefer utan 

också hela vägen ner till verkstadsgolvet, 

respektive säljkontoret. 

Högt i tak 

En gång i månaden hålls personalmöten 

i regionen och då gäller det att få igång 

diskussionerna för att problem ska 

plockas fram och lösas. 

– Till en början arbetade vi med att 

överhuvud taget få till mötena, minns 

Ulf. Nästa steg var att se till att få kvalitet 

i mötena så att folk vågade lyfta saker 

och även att bestämma om åtgärder. 

– Det gäller att hålla högt i tak och utmana 

lite för att folk verkligen ska ventilera 

det som behöver tas upp. 

Dennis påpekar att det är viktigt att 

alla ska känner en trygghet att uttrycka 

sig och inte vara rädd för att bli påhoppad. 

När grunden är lagd för ett fungerande 

samarbete kan organisationen 

visa upp en enig front utåt och stå upp 

för varandra inför kund. 

– Det viktiga är att en ort fungerar, 

den ska vara en helhet, det är det kunden 

vill ha, konstaterar Dennis. 

Att förmarknad och servicemarknad 

går hand i hand är en gammal självklarhet 

och Ulf vill till och med modifiera 

det gamla talesättet att säljarna säljer 

– Vi vill att serviceorganisationen 

ger kunden en känsla 

av att vara väl omhändertagen, 

säger Ulf Persson, regionchef 

försäljning. De ska 

göra ett bra jobb och leverera 

det på ett snyggt sätt. 

den första maskinen, men servicen den 

andra: 

– Nu är det nästan så att servicen säljer 

den första maskinen också, säger han 

och tänker på hur snabbt ett företags 

rykte sprider sig över internet kunder 

emellan. 

– Frågar man kunderna vad de efterfrågar 

kommer servicen först, sedan en 

god relation till säljaren och sist kommer 

numera varumärket. 

Ansiktet utåt blir allt viktigare och 

Ulf poängterar hur betydelsefullt det är 

att kunden känner sig väl omhändertagen. 

– Grunden är såklart att vi gör ett 

bra jobb rent praktiskt, men det är 

också noga med hur vi gör det. 

– Mekanikern har stor betydelse för 

hur kontakterna med kund fungerar, 

fyller Dennis i. Det kan vara något av 

en utmaning, men det är det vinnande 

konceptet. 

Han tillägger att den ort där verksamheten 

är väl förankrad och där servicen 

fungerar bra, där går också hela 

verksamheten bra. 

Nya lokaler underlättar 

Vid Lantmännen Maskins anläggning i 

Jönköping arbetar Jan-Erik Ceder, som 

är butik- och reservdelschef, tillsammans 

med verkstadschefen Thomas 

Andersson. 

De konstaterar att det är en styrka att 

samarbeta nära varandra och kan vid 

behov fylla varandras skor. För två år 

sedan flyttade man in i nya lokaler och 

det gjorde samarbetet ännu lättare. 

– Förut satt vi i var sin ände av huset 

och då var det inte så lätt att veta vad

Jan-Erik Ceder är butiks- och verkstadschef på Lantmännen Maskins anläggning i 

Jönköping. Han ser hur de nya lokalerna bidragit till större samarbete mellan säljare 

och serviceavdelning. 

den andre gjorde, konstaterar Jan-Erik. 

Nu sitter vi utmed samma korridor och 

kan bara rulla ut stolarna om vi vill 

snacka om något. 

De nya kontorslokalerna där säljare, 

reservdelspersonal och verkstadschef sitter 

inom hörhåll från varandra har bidragit 

till att alla känner delaktighet i 

vad som händer och lätt kan bidra till 

en diskussion om något står på. Säljarna 

sitter dessutom med fönster ut mot butiken 

och har full koll på kunder som 

tittar in. 

Möten och daglig kontakt 

Samarbetet förankras och förstärks i 

återkommande möten inom ledningsgruppen. 

Man träffas var fjortonde dag 

och till största delen följs den dagordning 

som rekommenderas från centralt 

håll. 

– Men vi har lagt till några egna 

punkter som vi såg behövdes, berättar 

Jan-Erik. Till exempel har vi en punkt 

om gården, där vi informerar om vilka 

demomaskiner som står inne och annat 

som händer. 

– Dessutom brukar vi ha med lite om 

vad som händer på Swecon, som vi 

delar lokaler med. 

Förutom ledningsgruppsmötena 

poängterar Jan-Erik vikten 

av den dagliga 

kontakten. 

– Men det finns inga 

generalknep för att lyckas. 

Det viktigaste är att vi har 

en fortlöpande dialog mellan 

förmarknad och verkstad. 

Lantmännen Maskin 

i Jönköping 

FYRA säljare 

TRE personer i reservdelsorganisationen 

FEM mekaniker plus verkstadschef 

TRE servicebussar 

Delar byggnaden med de lokala lantbrukssäljarna, 

AgroEnergis huvudkontor samt 

den lokala Sweconanläggningen. 

Rasmus 

Karlsson 

arbetar i 

verkstaden. 

’’ 

Den dagliga 

dialogen 

är viktigast.

TEMA | Maskin 

JONAS ARVIDSSONS, VD LANTMÄNNEN MASKIN: 

”Förändring är 

Total öppenhet mot såväl kunder och leverantörer som personal, det är Jonas Arvidssons 

paroll. Sedan ett drygt halvår tillbaka är han vd för Lantmännen Maskin, en man med en 

tydlig idé om ledarskap, men också med en ovanlig väg till vd-posten. 

– När jag planerade för framtiden som student hoppades 

jag att jag skulle bli professor i hållfasthetslära. Jag 

är akademisk civilingenjör i maskinteknik och har 

doktorerat på ett område som kallas maskinelement. 

Ibland för livet in oss människor i nya banor. För 

Jonas del var det en incident på Barsebäcksverket som 

ledde in honom på en ny väg. Efter den händelsen behövde 

nya hållfasthetsberäkningar göras. Experter från 

Lunds tekniska högskola kallades in, däribland Jonas, 

och arbetet organiserades i ett litet företag i Helsingborg, 

en hitech-verksamhet med inriktning på 

kärnkraftsbranschen. 

– Det blev allt större vartefter. Vi arbetade 

inte bara i Norden, utan också i 

Belgien, USA och Kina. Jag gick från 

att vara beräkningsingenjör till att bli 

företagsledare. Jag vaknade en morgon 

och insåg att jag skiftat fokus. 

Men det var givande arbete och ledarskapet 

fungerade. 

Efter kärnkraften väntade några 

intressanta år som diplomat med stationering 

i London. 

– Jag hjälpte svenska företag etablera 

sig på den brittiska marknaden. Oerhört intressant 

att arbeta med diplomatiskt pass. Det 

öppnade möjligheter för svenska företag och skapade 

därmed arbetstillfällen i Sverige. 

Under andra halvan av 90-talet var Jonas vd för en 

större teknikkonsult, som behövde lägga om sin verksamhet 

efter ganska stora marknadsförändringar. Det 

blev inledningen till ännu ett nytt kapitel i Jonas karriär, 

eftersom det kom att kräva ett stort förändringsarbete. 

– Det var enormt lärorikt att driva ett förändringsarbete 

och det är inget man kan lära sig från en 

bok. Den viktigaste lärdomen från den tiden var hur 

stor roll öppenheten spelar. Om man öppet berättar 

för alla hur det ligger till får man ett enormt engagemang 

tillbaka. Jag tror på att man ska säga precis som 

det är – en spade är en spade och en hacka är en hacka. 

Förändring är lagarbete 

Med engagemanget följer att alla jobbar för samma sak 

och även det är något som Jonas betonar: 

– Ingen tjänar på prestige. Ska man förändra en verksamhet 

måste man arbeta som ett lag. Alla måste vara 

med – oavsett vad som behöver förändras; om det är 

samarbetet med leverantörer och kunder, att öka lönsamheten 

eller hur personalen arbetar. 

Med tiden fick Jonas rykte om sig att vara bra på att 

driva förändringar och det har lett till en resa genom 

flera företag, senast BTJ (Bibliotekstjänst). Nu ska han 

också få Lantmännen Maskin med på noterna, ett arbete 

som måste få ta sin tid. 

– Låt mig börja med att säga att Lantmännen Maskin 

är ett fantastiskt fint företag med bra varumärken. 

18 | Grodden | Nr 2 | 2013 

LANTMÄNNEN 

MASKIN MOT 

NYA TIDER 

Text: HELENA HOLMKRANTZ | Bild: LANTMÄNNEN MASKIN

lagarbete” 

– Det har också en fördel av att vara en del i en kooperation. 

Vi behöver inte ändra affärsidén på något sätt. 

Däremot behöver vi förändra HUR vi jobbar. Vi måste 

se över hur vi arbetar gentemot kunder och leverantörer, 

men också hur vi arbetar med vår personal. Och så 

måste vi förstås ha upp lönsamheten, det råder det 

ingen tvekan om, säger Jonas. 

Målet är att den uppfattning som kunder och leverantörer 

ska ha av Lantmännen Maskin är en snabb, 

lyhörd och tillgänglig verksamhet och det ska gälla på 

alla de 54 orter i landet där Maskin finns. 

– Det kommer att krävas en förändring i företagskulturen, 

men den går bara att ändra om du får folk med 

dig. De anställda ska känna värme och positiv omtanke 

från oss i ledningen. Jag har en grundtanke att det går 

utmärkt att vara drivande och tuff som chef och samtidigt 

trevlig. Det får aldrig bli ett motsatsförhållande! 

De bästa ledare jag själv stött på har varit både drivande 

och medmänskliga. Resultatet av ett förändringsarbete 

blir aldrig bra förrän du får folk att trivas! 

Jonas är ofta lite svår att få tag i, han är knappast på 

’’ 

sitt kontor i Malmö mer än en dag i veckan, men det 

är helt i sin ordning. Han betonar i stället att hans 

jobb inte är att sitta på kontoret. 

– Mitt jobb ligger inte i Malmö, det ligger i hela 

Sverige. Jag vill nå en närhet i hela bolaget och det är 

bara möjligt om man kommer på besök med jämna 

mellanrum. Det är också ett krav jag ställer på både 

mig själv och hela min ledningsgrupp. Att sitta i ledningen 

betyder att du inte bara har ett kontor. Du 

måste vara närvarande runt om i landet. Jag skulle vilja 

gå så långt att påstå att det inte går att fatta kloka beslut 

i en ledningsgrupp som inte är ute i verkligheten. 

Mitt jobb ligger 

i hela Sverige 

Alla orter är olika 

En annan av Jonas käpphästar är olikheten. 

– Jag är allergisk mot den svenska ”lika-sjukan”. Jag 

är helt övertygad om att anläggningar i olika delar av 

landet, med olika storlek, olika marknadsandel och 

olika historisk bakgrund aldrig kan göras helt lika. Det 

är att göra livet för enkelt för sig att säga att alla anläggningar 

ska vara lika. Det är sällan så att det som är 

rätt Enköping också är rätt i Umeå. Vi ska fokusera på 

rätt väg för varje anläggning för att nå bra resultat. Det 

skapar större engagemang lokalt och det är en av de 

viktigaste egenskaperna i vår verksamhet. Det finns givetvis 

vissa administrativa funktioner som man tjänar 

på att lägga centralt, men det som rör relationen till och 

affären med kunden 

måste enligt min synvinkel 

alltid finnas lokalt, 

nära kunden. 

Under hösten inleddes 

det Jonas kallar ett tre-stegsprogram 

för att samla in så 

mycket information om verksamheten 

som möjligt. Det tre 

stegen ska sammantaget skapa 

en bild av hur läget är, var styrkor 

och svagheter finns och vad 

som behöver åtgärdas på kort och 

lång sikt. 

Under första steget åkte Jonas 

runt i landet till alla anläggningar, 

pratade med de anställda. 

– Det steget är viktigt för att ge möjlighet 

att berätta vem jag är och vart vi är 

på väg, samtidigt som jag fått chansen att 

möta de anställda över hela landet. 

Under steg två har Jonas 

haft möten med ledningen för 

alla anläggningar i landet. 

– Vi har diskuterat varje anläggning 

för sig, vilket stöd de vill ha 

från våra centrala funktioner i Malmö, 

vad vi kan serva med och vad vi inte 

servat med hittills. 

– Jag har så lång teoretisk utbildning 

att jag har körkort att säga att det är verkligheten som 

är det viktiga. Vi ska inte syssla med ”viskleken”, där 

teknikern pratar med verkstadschefen som pratar 

med... I en sådan kommunikation blir det som från 

början var ”farfars byxor” gärna ”barnsadel” i slutändan. 

Jag vill i stället ha direktkontakt för att veta vad 

som är viktigt att tänka på för de olika anläggningarna. 

Sverigeturné 

Det tredje steget har pågått under början av det här 

året. Under en två månader lång Sverigeturné, med 

start i Örnsköldsvik och mål i Kristianstad, har Jonas 

och hans ledningsgrupp åkt runt till varje anläggning i 

landet för att möta inbjudna kunder, diskutera vilka 

behov som finns och hur Lantmännen Maskin bemöter 

dem (se artikel sidan 20–21). 

När all information samlats in ska de tre stegen resultera 

i konkreta och handfasta lokala planer för varje 

anläggning under våren. Därefter är det tänkt att nästa 

fas ska vara en genomgång av sortiment och utbud på 

olika håll i landet. 

Hur ser du på försäljning och service/underhåll? 

– De två delarna är beroende av varandra. Jag tror inte 

att man kan sälja en avancerad maskin utan att ha en 

utbyggd serviceverksamhet i ryggen. De två delarna är 

som två kort i ett korthus, de stöttar varandra och 

inget kan stå för sig självt utan det andra. Däremot vill 

jag betona att vi tydligt ser att kunderna prioriterar bra 

service lokalt. För våra leverantörer är vårt starka servicenätverk 

av stort förhandlingsvärde. 

Han betonar att det inte är rollen gentemot bönderna 

som ska förändras utan sättet att arbeta. Avsikten 

är att Lantmännen Maskin efter förändringarna 

ska ligga så nära kundernas behov som möjligt. På 

vägen dit måste man ställa sig ett antal grundläggande 

frågor för att kunna tillgodose behoven: ”Vilka krav 

ska vi ställa på våra leverantörer? Hur ska personalen 

jobba?” 

– Vi vill kunna arbeta så att svenska bönder genom 

vår hjälp kan bli konkurrenskraftiga i det europeiska 

lantbruket! Det är mål nummer ett. Mål nummer två 

är att uppnå lönsamhet i verksamheten igen. Det är 

våra ägares krav och förväntning på oss och det ska vi 

leva upp till. 

Att nå lönsamhet på den svenska marknaden är i 

grunden inget problem, menar Jonas. Det handlar om 

att göra rätt saker och uppnå rätt marknadsandel. 

– Då finns marknaden där och det är fullt möjligt 

att uppnå lönsamhet på den. Däremot kan vi väl konstatera 

att utvecklingen på den svenska marknaden är 

mycket svag just nu. Jag tror att vi har ett tufft år 

framför oss, men jag är samtidigt övertygad om att 

den trenden kommer att vända snabbt. Konjunkturcyklerna 

avlöser varandra väsentligt snabbare numera. 

Nr 2 | 2013 | Grodden | 19

TEMA | Maskin 

Vilka krav ställer Lantmännen Maskins kunder? Vad bör förbättras för att kunderna 

ska ha Lantmännen Maskin som första val? Vad kan göras annorlunda? 

Under sju tuffa veckor åkte ledningen 

i Lantmännen Maskin, med nytillträdde 

vd:n Jonas Arvidsson i 

spetsen, på Sverigeturné. På 50-talet 

orter i landet ordnades möten för att 

Maskins ledning, de anställda och ett 

stort antal kunder skulle kunna föra 

öppna diskussioner om Maskin i dag 

och i framtiden. 

Uddevalla var en av de första orterna i 

Mellansverige som fick besök på Maskinturnén. 

Här samlades kunder och 

anställda från de tre anläggningarna i 

Uddevalla, Kungälv och Tanumshede. 

– Som vd för ett stort företag som 

Lantmännen Maskin skulle man kunna 

göra det enkelt för sig genom att sätta 

sig på sin kontorsstol och fatta ett beslut 

för hela verksamheten: lika överallt. 

Jag tror inte på det sättet att arbeta. Alla 

anläggningar har olika förutsättningar 

och olika historik, därför är jag här för 

att förstå hur läget ser ut just här, i Uddevalla, 

Kungälv och Tanumshede. 

Så inledde Lantmännens Maskins 

nye vd Jonas Arvidsson sin presentation 

inför en grupp på ett 40-tal personer – 

kunder och anställda på Maskins tre anläggningar 

i området. 

20 | Grodden | Nr 2 | 2013 

– Vi har valt att bjuda in grupper på i genomsnitt 25 

personer, nöjda kunder, missnöjda kunder, små kunder 

och stora, kunder med olika typer av verksamheter. Vi 

har haft god hjälp att samla kundgrupper från landets 

distriktsstyrelser. Vi har lärt oss mycket och debattvågorna 

har gått höga på många håll i landet. 

Så sammanfattar Jonas Arvidsson Sverigeturnén som 

startade i Örnsköldsvik i januari och gick i mål i Kristianstad 

i början av mars. 

Turnén är ett av stegen i Jonas Arvidssons kartläggning 

av hur Lantmännen Maskin fungerar i dagsläget 

och vad som behöver förändras för att göra Maskin till 

Från kvällsjour till 

kompetens 

Frågorna var många till Lantmännen Maskin under den 

sju veckor långa turnén Sverige runt. Grodden var med på 

några av mötena. 

Han förklarade lite hur han tänkt arbeta 

framöver och vad han vill uppnå 

med den Sverigeturné som vid besöket i 

Uddevalla just inletts. 

Tillgängligheten var ett av de främsta 

diskussionsämnena under kvällen. 

Jonas Arvidsson kunde presentera två 

nyheter, åtgärder för att öka tillgängligheten. 

Lantmännen Maskin håller på att 

utveckla sin E-handel med möjlighet att 

dygnet runt beställa reservdelar, än så 

länge till maskiner från Claas, JF-Stoll 

och Bogballe, men fler märken ska efterhand 

inlemmas i nätbutiken. Den andra 

åtgärden som är på gång är Maskins beredskapskoncept, 

där landet delas in i 

regioner med regiongemensamma telefonnummer 

och öppettider till kl 20 på 

vardagar, respektive kl 18 på helger. 

– Det är ett kliv i rätt riktning, var 

kommentaren från publiken, men flera 

konstaterade samtidigt att det inte riktigt 

räcker. Flera av de inbjudna kunderna 

arbetade med snöentreprenad och 

menade att säsongskonceptet borde 

gälla även deras verksamhet. Att det 

finns någon som svarar i telefon är det 

viktiga, sedan spelar det ingen roll var i 

landet de sitter, hälften av alla fel kan 

faktiskt lösas per telefon, menade en 

annan debattör. 

Jonas Arvidsson påpekade att det i så 

fall snarare handlar om en Sverigejour 

än en regionjour: 

– Det är något som kommit upp på 

alla orter vi varit hittills. Det ni säger åt 

oss är att satsa stenhårt på tillgänglighet, 

oavsett säsong. Vi behöver nog ta till oss 

det! Det är ingen omöjlighet att lösa. 

Kompetenta mekaniker 

I Linköping var den framtida tillgången 

på kompetenta mekaniker i fokus. 

– Den första och största anledningen 

till att jag köper från Lantmännen är 

kompetensen hos den lokala anlägg- 

Vad vill 

kunderna? 

kundernas förstahandsval. 

Frågor som tagits upp under Sverigeturnén har varit 

exempelvis lokal bemanning, tillgänglighet, service och 

attityd, hur dialogen med kunderna ska se ut, hur 

kunderna ska kunna göra sina röster hörda, vad Lantmännen 

Maskin är bra och mindre bra på. 

– Vi har valt öppnaste möjliga form vi kan tänka 

oss, inte för stora eller för enhetliga grupper. Allt för 

att få till en konstruktiv debatt och det har fungerat 

bra, kommenterar Jonas Arvidsson. 

Texter: HELENA HOLMKRANTZ 

och ANNA-LENA LINDELL 

ningen. Hur ska ni säkra tillgången på 

de bästa mekanikerna i framtiden var 

en av frågorna? 

Jonas Arvidsson menade att Lantmännen 

Maskin behöver engagera sig 

mycket mer i de utbildningar som finns 

lokalt. Påverka innehåll, visa upp yrket, 

erbjuda praktikplatser och sälja in Lantmännen 

till presumtiva medarbetare. 

– Detta kommer definitivt vara viktigt 

för oss i framtiden, menade Jonas 

Arvidsson och påpekade att uppskattning 

till alla de kompetenta medarbetare 

som finns i bolaget i dag är lika 

viktigt det: 

– Att bli en fullfjädrad mekaniker tar 

lång tid och den bästa strategin är självklart 

att skapa goda arbetsmiljöer med 

trivsel och påverkansmöjligheter. 

Förarutbildning för kunden 

På flera håll framfördes också önskemål 

om en kundanpassad förarutbildning. 

Tekniken i maskinerna är avancerad och 

många kunder ”erkände” att de bara använder 

en bråkdel av alla finesser som

’’ 

finns tillgängliga. I Skurup hördes röster 

om en förarutbildning i samband 

med leverans av nya maskiner. En 

annan önskan, som bland annat lyftes 

i Linköping, var möjlighet till en 

”uppstartkurs” av framför allt säsongsmaskiner. 

– Jag skulle vilja låna honom en halvtimma 

till tröskan inför varje skördesäsong 

för att komma igång, sa en kund 

och nickade mot tröskmekanikern. 

– Jag tror det finns flera sätt att ge 

förarutbildning, beroende på utbildningens 

omfattning, svarade Jonas Arvidsson. 

Relationen till säljaren 

Ett annat problem som upprört 

många kunder är uppdelningen av säljarna, 

att en Claasförsäljare inte får 

sälja andra märken och vice versa. 

– För mig är det viktigt att jag kan 

göra mina affärer med Lantmännen 

via en säljare som jag har en lång och 

förtroendefull relation med, menade 

en kund i Staffanstorp. 

Räkna med att det tar tre år 

för oss att nå målen. Men era 

synpunkter ska vi ha med oss 

när vi stakar ut framtiden. 

– Det är ett problem, medgav Jonas 

Arvidsson. Jag vet inte riktigt hur vi 

ska hantera det, eftersom det är ett 

krav från våra huvudleverantörer att vi 

ska ha separata försäljare. Vi för intensiva 

förhandlingar med dem. Vi försöker 

känna var gränsen går, hur hårt vi 

kan trycka på. 

En bit av problemet borde dock 

kunna lösas: 

– Vi har själva delat upp olika redskap 

till traktorer mellan säljarna, där 

har vi krånglat till det onödigt mycket 

och måste nog tänka om, konstaterade 

Jonas Arvidsson. 

Framtidens affär 

En annan fråga som ställdes under 

mötet var möjligheten till längre serviceavtal 

på nya maskiner, i stil med de 

som finns på exempelvis lastbilssidan. 

Svaret från Lantmännen Maskin blev 

positivt: 

– Ja, det tror jag är framtiden, men 

för att lyckas med det måste vi ha 

med leverantören i systemet. Jag har 

åkt runt och kollat hur det funkar i 

olika länder och det tycks finnas lite 

olika system. Men i princip är serviceavtal 

helt rätt – vi säljer ju inte bara en 

traktor, vi säljer ett paket och jag har 

förstått att många kunder vill ha 

någon typ av avtal. Vi är faktiskt på 

gång med att diskutera möjligheten 

med en av våra huvudleverantörer nu. 

Kan vi få en bra överenskommelse är 

det intressant. 

Jonas Arvidsson rundar av mötena 

med att påpeka att förändringar av 

den här storleksordningen som Maskin 

nu står inför tar tid. 

– Räkna med att det tar tre år för 

oss att nå målen. Men era synpunkter 

ska vi ha med oss när vi stakar ut 

framtiden. Under april kommer vi att 

sammanställa alla synpunkter som vi 

fått från de 1500 kunder som vi träffat 

nu och sedan redovisa våra prioriteringar 

för 2013. Vi ska bli den bästa 

partnern för våra kunder, det är vårt 

solklara mål. Det når vi bara genom 

att lyssna och sedan genomföra. 

BILD: HELENA HOLMKRANTZ 

Vändbar förarplats 

sparar tid och 

bränsle 

Tolv procents tidsbesparing och elva 

procent mindre bränsle – så mycket kan 

du tjäna på TwinTrac vändbar förarplats 

vid slåtterarbeten. 

Det är en oberoende undersökning 

som kommit fram till att det finns möjlighet 

till stora besparingar genom att 

jobba med omvänd förarplats under 

slåttern. Som extra bonus är det också 

betydligt mindre påfrestande för nacke 

och rygg. 

– På ett lantbruk med 110 ha, som 

slås två gånger per säsong, kan slåtter i 

omvänd riktning i praktiken leda till att 

man sparar in motsvarande en arbetsdag. 

Det kan vara avgörande för skördens 

kvalitet och timing beroende på 

väderförhållandena. Dessutom är det 

anmärkningsvärt med bränslebesparingar 

på över tio procent", säger Timo 

Mattila, Product Marketing Manager 

på Valtra. 

Undersökningen visar också att tiden 

som föraren arbetar med ryggen vriden 

är så gott som borta, medan antalet 

nackvridningar halveras vid körning 

med TwinTrac under slåtter. Vid undersökningen, 

som ägde rum i sydöstra 

Finland i somras, användes två Valtra 

T163-traktorer. 

Kompakt design 

i nya Axion 800 

Claas Axion 800 har en kompakt design, 

men samtidigt alla fördelarna från 

Axion 900. 

Konceptet, där en kompakt design 

kombineras med lång hjulbas, har optimerats 

ytterligare vilket ger nya Axion 

800 en viktfördelning med 50 procent 

på framaxeln och 50 % på bakaxeln. 

Frontchassiets smala midja gör att traktorn 

är lätt att manövrera trots den 

långa hjulbasen. Traktorns robusta konstruktion 

tillåter användning av frontlastare 

med lyftkraft på 3,5 – 5,6 ton. 

Seriens fyra modeller har nya 6,7 liters 

sexcylindriga motorer som möter 

utsläppskraven i steg IV (Tier 4f). Upp 

till 8 procent ökat vridmoment ger mer 

kraft vid ett lägre varvtal vilket minskar 

bränsleförbrukningen. Med en motoreffekt 

på 200 – 270 hästkrafter placerar 

sig Axion 800 mellan storebror Axion 

900 och lillebror Arion 500/600. 

Nr 2 | 2013 | Grodden | 21

TEMA | Maskin 

Flexibelt flishugg 

med Fendt 

Flexibilitet och styrka ger 

Fendt försprång i skogen. 

Lantmännen Maskin är 

mer än bara lantbruk, även 

skogsbönderna hittar sina 

maskiner där. 

Text och bild: LARS HELGSTRAND 

22 | Grodden | Nr 2 | 2013 

I Norduppland går två kraftfulla flexibla 

maskinkombinationer som flisar 

direkt i container på en Metsjö lastväxlare. 

Med den integrerade maskinen 

klarar en man hela kedjan från flisning 

till byte och rangering av container. 

En av de riktigt kalla vinterdagarna i 

december träffar vi Mikael Styffe, 

Mickes Maskintjänst utanför Tierp, 

med sitt flisekipage. Han är mycket 

nöjd, även om det just denna solklara 

och kalla morgon med minus 20 grader, 

var lite trögt att komma igång. 

– Allt har fungerat bra, förutom 

några mindre inkörningsproblem, säger 

han. En stor fördel är att man kan lasta 

direkt i containern och rangera dem 

själv. Det går också snabbt att flytta 

mellan olika jobb, tillägger han. 

Fendt som kraftkälla 

Kraftkällan i Mikaels flisekipage är en 

Fendt 936 på 366 hk. Den har vändbar 

förarplats och all den elektroniska utrustning 

som behövs för att via smidiga 

reglage styra kranen, en Cranab FC53 

med gripklo, och via en liten dator sköta 

huggen, en Brukshugg 605. På kranarmen 

sitter en kamera, liksom bak på 

vagnen, så att han lätt kan manövrera 

Metsjöväxlaren. Det speciella i kombinationen 

är mellanchassiet med huggen. 

Det är konstruerat av Anders Ivarsson, 

Ivarssons i Metsjö AB. Därifrån kommer 

också lastväxlaren, en Metsjö Metaflex 

24 med trippelboggi. Huggen har 

ett eget hydraulsystem, som reglerar inmatningen. 

Kranen manövreras däremot 

helt via traktorns hydraulsystem. 

Den har en gripklo utan klipp. 

– Allt som ska flisas är redan kapat och 

skotat, säger Mikael. Det är ingen ekonomi 

att klippa och flisa samtidigt. Det 

gäller att ha hög kapacitet, understryker 

han. 

Kapaciteten är helt beroende av materialet, 

berättar han. Med ”klippmaterial” 

(ungskog på 20-25 cm) tar det i 

snitt 15 minuter per 40 kubikmeter, 

medan grot tar 25-40 minuter för att 

fylla en 40 kubikmeter stor container. 

Kan du rekommendera det här konceptet 

till andra? 

– Ja, både prismässigt och med alla fördelarna. 

Dessutom är det lätt att separera 

delarna. Vagnen kan jag använda 

till andra transporter sommartid. Traktorn 

använder jag också, när jag hjälper 

farsan i lantbruket på somrarna. 

Vilka råd har du till den som funderar 

på att göra något liknande? 

– Börja billigt. Det gjorde jag, när jag 

började för fyra år sedan. Så måste du 

ha intresse att jobba mycket, annars är 

det ingen idé. Det blir aldrig mindre än 

8 timmar och normalt är det 10 till 12 

timmar om dagen. 

Och utrustning? 

– Traktorburet tycker jag är bra. Så är 

det bra med svenska grejer. Bruks har 

delar hemma, så man kan åka till Arbrå 

och hämta om det behövs. 

Varför valde du en Fendt som kraftkälla? 

– Den är stor och smidig. Jag fick den 

till ett bra pris och så ska den vara 

ganska bränslesnål. Skogforsk håller på 

att mäta och utvärdera bränsleförbrukningen, 

säger Mikael Styffe. 

Hög kapacitet 

På ett skjutfält mellan Uppsala och Enköping 

hittar vi det andra flisekipaget 

med samma koncept, som Lantmännen 

Maskin har sålt. Just innan vi kommer 

har en stor sten åkt in i Brukshuggen, 

vars huggtrumma roterar med 1000 

rpm. Det måste ha varit en rejäl smäll 

och man förundras över att endast ett 

par knivar måste justeras. Det dröjer 

dock inte länge innan föraren, Emil 

Andersson, har fått igång huggen igen 

och är i full gång att flisa grothögar. 

Det hörs att de drygt trehundra hästarna 

i Fendtraktorn tar i. 

Emil Andersson kör för ägaren av 

maskinen AWA Energi. Hög kapacitet 

och möjligheten att klara sig själv med 

containerbyten, tycker han är det bästa 

med maskinen. 

Det är fördelar som också Per-Olof 

Sundin, säljare på Lantmännen Maskin 

i Tierp/Kungsgården, framhåller liksom 

flexibiliteten och möjligheten att snabbt 

flytta mellan grothögar och olika uppdrag. 

Han framhåller också detaljer som 

det kortslutningssäkra elsystemet och 

att kranen på denna kombination är en 

Cranab Integral. Det innebär att hydraulslangarna 

ligger skyddade i kranarmen 

ända ut till gripklon, något som 

minskar risken för sönderslitna hydraulslangar 

och risk för oljeläckage.

Börja billigt. Det gjorde 

jag, när jag började för 

fyra år sedan. Mikael Styffe, Tierp 

© 2013. DuPont. All rights reserved. DuPont Oval Logo, DuPont, The miracles of science, and CDQ SX® are trademarks of DuPont or its affiliates 

BRETT OGRÄSSPEKTRA OCH LÅNGTIDSEFFEKT 

SPECIELLT GOD EFFEKT MOT VIOL OCH ÅKERTISTEL 

DuPonts nya patenterade formuleringsteknologi SX® 

innebär att produkten blandas i sprutan till en äkta 

lösning (ej suspension). Detta ger eektivare upptag 

i ogräset, mindre risker för rester samt snabbare 

tillredning av sprutvätskan. 

Bättre - kort och gott 

Väderstad Carrier 

klarar majsen 

Nya Carrier 925 och 1225 XL (9,25 respektive 

12,25 meters arbetsbredd) har 

tagits fram för att möta behoven inom 

framför allt majsodling. 

Den större tallriken klarar att tränga 

igenom större halmmängder som till exempel 

majs. Carrier XL passar också bra i 

andra förhållanden med mycket växtrester 

eller vid arbete med stora mängder gödsel. 

Tallrikarna är 61 cm i diameter jämfört 

med 46 cm på de andra modellerna. De 

kan justeras individuellt för att optimera 

vinkeln beroende på typ av arbete och 

passar till allt från grund bearbetning ner 

till 15 cm djup. 

Tallrikarna är placerade i X-form vilket 

neutraliserar sidokrafter och ser till att 

maskinen går rakt efter traktorn. En nyhet 

är de vässade utskärningarna på tallriken 

vilket ger en exceptionell skärförmåga. 

Maskinen finns på marknaden från 

april 2013. 

DDuPont 

uPont 

Sverige Sv 

eri erige 

AB 

www www.dupont.se/agro 

. dupont dupont.se/agro 

Te Tel l 040-680 47 00 

Använd 

växtskyd 

d dsmedel 

med försiktighet. 

Läs alltid 

etikett 

oc 

h produktinformation 

före 

användning. 

Observera 

alla 

v arnin arningsfraser 

och 

symboler. 

Nr 2 | 2013 | Grodden | 23

Nytt från distrikten 

NORDVÄSTRA SKÅNE 

Besök på pannkaksfabriken 

i Laholm 

För att vidga vyerna förlades höstmötet 

för första gången utanför länsgränsen. 

60 medlemmar från 

Nordvästra Skåne besökte Lantmännen 

Cerealia i Laholm, i folkmun 

kallad pannkaksfabriken. 

Chefen där, Erling Koch, tog 

emot och berättade om verksamheten. 

Förutom en massa pannkakor 

tillverkar man färsprodukter som 

köttbullar, Wallenbergare med mera. 

En stor del av produktionen exporteras. 

Vi bjöds på en utsökt måltid, 

Buffé á la Laholm, med ett axplock 

av vad man tillverkar. 

Vi delades in i smågrupper för att 

bli visade fabriken. Produktionen 

pågår dygnet runt endast med avbrott 

för rengöring och städning. 

Fabriken ger ett mycket välordnat intryck 

med trevlig, engagerad och 

kunnig personal. 

Lantmännens vd, Per-Olof 

Nyman, höll därefter ett mycket engagerat 

föredrag om Lantmännens 

24 | Grodden | Nr 2 | 2013 

olika verksamheter: Lantbruk, Livsmedel, 

Maskin och Energi. En hel 

del intressanta frågor dryftades både 

under och efter föredraget. 

Kvällen avslutades med kaffe och, 

som sig bör, pannkakor med sylt och 

grädde. 

Intresset bland vårt distrikts medlemmar 

att delta var så stort att det 

blev ett andra besök i februari. Den 

gången var det Helle Kruse Nielsen 

från koncernstyrelsen som berättade 

om Lantmännen, i övrigt var programmet 

det samma. 

Ett stort tack till Erling Koch och 

personalen i Laholm för ett mycket 

intressant och välordnat besök och 

till Per-Olof Nyman och Helle Kruse 

Nielsen för deras engagerade deltagande. 

Vid bägge tillfällena var det många 

stolta, mätta och nöjda ägare som 

styrde kosan hemåt. 

Text: KJELL-ERIK ANDERSSON 

Tydligare redovisning 

av miljöpåverkan 

Från och med i år är hållbarhetsinformationen 

en naturlig del av verksamhetsbeskrivningen. 

Den redovisas 

översiktligt tillsammans med påverkan 

på människa och miljö. 

På detta sätt vill Lantmännen tydligare 

redovisa både hur mycket värde 

som verksamheten skapar till ägare och 

andra intressenter och hur dessa värden 

har skapats, det vill säga vilken påverkan 

verksamheten har på människa och 

miljö. Under året har frågor som ansvarstagande 

för importerad soja och 

hur man möter framtida hållbarhetsutmaningar 

varit speciellt viktiga. 

– Att hållbarhetsfrågorna och den 

ekonomiska utvecklingen för ett företag 

hänger ihop blir allt tydligare. Ur ett 

ägarperspektiv är det viktigt att få information 

om vilka förutsättningar det företag 

man äger har för att utveckla sina 

affärer när där resurserna blir allt knappare 

och trycket på ekosystemen blir allt 

hårdare. Det är några av de övergripande 

frågeställningar som vi vill besvara i vår 

redovisning, säger Claes Johansson hållbarhetschef 

på Lantmännen. 

Under året har Lantmännens fortsatt 

att utveckla arbetet och fördjupat samarbetet 

sojaleverantörerna och ökade 

andelen RTRS-certifikat för den soja 

som importeras. Redan under 2011 

köpte Lantmännen som femte företag i 

världen de första RTRS-certifikaten. 

Andelen RTRS-certifikat steg därför 

från 22 procent 2011 till 37 procent 

2012 vilket var är ett viktigt steg mot 

målet att nå 50 procent 2013. 

Klimatfrågan är en annan mycket 

viktig fråga för Lantmännen. Under 

2012 har fokus varit att utveckla det 

systematiska arbetet med energieffektivisering 

och utfasning av den fossila 

eldningsoljan. 

Eldningsolja har fasats ut på flera 

anläggningar, till exempel på Reppes 

anläggning i Växjö inom energieffektiviseringsarbetet 

har tagit flera steg 

framåt och bland annat har Lantmännen 

Unibake investerat i ett förfinat 

mätsystem för alla sina anläggningar för 

att möjliggöra fortsatt arbete med energieffektivitet.

Lars Svensson och Anders Svensson informerade om möjligheterna att lämna spannmål på Viken till hösten. 

Ny epok i Vikens historia 

Lantmännen inbjöd i mitten av mars 

till en kundträff på Nötcenter Viken 

med anledning av den nya spannmålsmottagning 

som öppnas i sommar. 

Trots att det var besvärligt vinterväglag 

hade ett fyrtiotal lantbrukare hörsammat 

inbjudan. Anders Svensson, 

lokal växtodlingssäljare i Falköping hälsade 

deltagarna välkomna och förklarade 

att Viken inte alltid behöver 

handla om det bästa för Sveriges mjölkkor. 

Denna kväll var det spannmålsmottagning 

inför årets skörd som var i 

fokus. Lantmännen vill erbjuda en lokal 

möjlighet för lantbrukarna i trakten 

kring Falköping att kunna lämna sin 

spannmål direkt efter tröskan. Den nya 

Bästa starten för att få en ren fröskörd... 

Crop Protection 

Ann-Kristin Nilsson 070 - 587 69 05 

Sigvard Johansson 070 - 587 03 45 

Peter Löfgren 070 - 583 98 97 

www.agro.basf.se 

mottagningen kommer att fungera som 

omlastningsstation. Spannmålen kommer 

inte att torkas på plats utan går vidare 

till Lidköping eller Uddevalla. 

Lars Svensson, spannmålsmäklare i 

Västra Sverige, gav en aktuell marknadsbild 

över spannmålssituationen i 

världen och förväntningar inför skörd 

2013. Lars berättade också om Lantmännens 

olika avtalsmöjligheter. Bland 

annat om att det kommer att bli lite 

lägre krav på pool-avtalen inför 2013. 

Dan Grehn och Johan Svensson, 

Lantmännen Produktion, informerade 

om hur mottagningen kommer att ske i 

praktiken och gav detaljer om mottagningen. 

Man kommer skaffa en mobil 

Nyheter 

krönt våg, prover kommer att analyseras 

på certifierat laboratorium i Lidköping. 

Öppettider ordnas efter behov och man 

ser helst att odlarna telefonaviserar sina 

leveranser för att slippa stå i kö. Beräknat 

buffertlager blir cirka 400 ton i olika 

fack med olika grödor. Förhandlingar 

pågår med Vägverket om lite förändringar 

gällande infarten från väg 47. 

Odlarna fick tillfälle att ställa frågor 

och få svar på sina funderingar innan 

deltagarna samlades runt kaffeborden 

till gemensam förtäring och tillfälle att 

utbyta erfarenheter och spekulationer 

om när vårbruket kommer igång denna 

försenade vår. 

Text och bild: EVERT NILSSON 

NY 

HEMSIDA! 

Tel 0510-500 29 

070-545 00 29 

Fax 0510-500 04 

leif@fotegarden.se 

www.fotegarden.se 

Nr 2 | 2013 | Grodden | 25

RÅVARU 

MARKNADEN 

TAMER UMDU 

Råvaruanalytiker 

H 

’’ 

Attraktiva 

prisnivåer 

har ökad 

spannmålsproduktionen 

inom 

Europa 

Tamer Umdu är ny krönikör 

för Råvarumarknaden 

i Grodden. 

Han kommer från den 

finansiella branschen och 

började jobba på Lantmännen 

Lantbruk förra 

våren. Ansvarar för att 

analysera råvarumarknaderna 

och de makroekonomiska 

faktorerna 

för att sammanställa 

förväntade prisutvecklingsprognoser 

för våra 

grödor. 

26 | Grodden | Nr 2 | 2013 

TAMER HAR ORDET 

Kronan kan sänka 

svenska arealer 

istoriskt har Sverige haft ett överskott 

av spannmål med exportmöjligheter, men 

också varit omringat av andra överskottsländer 

runt Östersjön. Den senaste tidens 

kronförstärkning har försämrat exportmöjligheterna 

av svensk spannmål, men samtidigt 

har utvecklingen gynnat inköpen till 

foder och livsmedel. 

Den ökade efterfrågan under 2000-talet 

har drivits av etanolens tillväxt och Kinas 

framfart har bidragit till att den globala 

produktionen släpat efter. Vädrets makter 

har innehaft huvudrollen under ett par år 

med negativ inverkan på grödornas avkastningar 

och bidragit till fallande globala lagernivåer. 

Effekten har blivit högre priser 

med förbättrade marginaler till lantbrukarna 

som har ökat de globala odlingsarealerna 

med potential att höja den globala 

produktionen av spannmål och oljeväxter. 

Attraktiva prisnivåer har också ökat spannmålsproduktionen 

inom Europa, där Sverige 

är omringat av flera konkurrenskraftiga 

länder på exportmarknaden. Med Tyskland 

och Polen i söder som stora exportörer och 

producenter, Baltikum i öster som visar 

kraftiga produktionsökningar samt Danmark, 

Frankrike och Storbritannien (när 

landet har ”normalt” väder är Storbritannien 

exportör av spannmål) i väster sätts 

Sverige i en väldigt utmanande sits. Framför 

allt gäller det när tillgången inom området 

skulle öka snabbare än efterfrågan. 

Situationen har på sistone försvårats på 

exportmarknaden jämfört med konkurrerande 

länder. Den svenska kronan har attraherat 

kapital influerat av att den inhemska 

DANMARK 

9,5 

TYSKLAND 

45,0 

ekonomin bedöms vara starkare och stabilare 

jämfört med andra länders ekonomier 

och därmed även attraktivare att äga än 

andra valutor. För foderindustrin har kronutvecklingen 

varit till en ekonomisk fördel 

om vi antar en oförändrad prisutveckling 

för spannmål och oljeväxter. Kronförstärkningen 

sätter prispress på svensk spannmål 

eftersom utländsk spannmål blir billigare. 

Dessutom blir det förmånligare att importera 

soja, betfiber och palmexpeller. 

Jämfört med 15 industriländers valutor 

har svenska kronan varit starkast det senaste 

året och frågan börjar bli om kronan är 

övervärderad. Det finns ett antal av olika 

värderingsmodeller som kan mäta om 

svenska kronan är över- eller undervärderad. 

En av de mer kända metoder inom allmänheten 

är BigMac-index som mäter hur 

mycket en BigMac kostar i varje land. Om 

Utvecklingen för kvarnvete på MATIF-börsen 

2010 2011 2012 2013 

Diagrammet visar den procentuella utvecklingen för kvarnvete på MATIF-börsen i euro 

med grön graf och i svenska kronor med gul graf under de senaste 3 åren. Kvarnvete i 

euron har stigit med dryga 85 procent de senaste 3 åren medan kvarnvetepriset omvandlat 

till svenska kronor har enbart stigit med dryga 60 % på grund av kronförstärkningen. 

220 

200 

SVERIGE 

5,1 

185, 74 

180 

P P 

160, 55 

140 

120 

100 

KÄLLA: BLOOMBERG, LANTMÄNNEN LANBRUK. 

POLEN 

27,5 

FINLAND 

3,7 

BALTIKUM 

7,3 

Spannmålsproduktionen runt Östersjöregionen 

för respektive land för 2012 

i miljoner ton. 

den är dyr kan valutan antas vara övervärderad. 

Utifrån denna modell är svensk Big- 

Mac dyrast i världen, till och med något 

dyrare än norsk. Dock har denna modell 

svagheter eftersom den inte tar hänsyn till 

kostnader eller skatter för tillverka och sälja 

hamburgaren, vilket lyfter kostnaden i Sverige 

jämfört med andra länder. Även om 

svensk BigMac är dyrast i dagsläget har den 

varit betydligt dyrare under 2000-talet. 

Andra värderingsmodeller som använts 

tar hänsyn till inflationsutveckling 

och i detta fall visar svenska kronan en 

övervärdering med runt 5 procent mot den 

amerikanska dollarn och hamnar runt en 

mittenplacering jämfört med andra större 

valutor. I dessa modeller är det främst australiensiska 

dollarn som visar kraftig övervärdring. 

Även OECDs köpkraftparitetsmodell, 

en av de bättre värderingsmodellerna, 

visar norsk krona som etta och australisk 

dollar som tvåa medan svenska 

kronan kommer först på femte plats av 15 

jämförda. Även om kronan visar en viss 

övervärdering märker vi att valutorna för 

Norge, Australien, Nya Zeeland samt 

Schweiz bedöms vara mer övervärderade än 

den svenska kronan är i dag. Svagast i dagsläget 

mäts japanska yenen följd av det brittiska 

pundet. 

Avslutningsvis kan kronan fortsätta att 

stärkas eftersom det finns valutor som är fortsatt 

högre värderade än kronan och sannolikheten 

finns att kronan kan bli mer övervärderad 

i år och även på längre sikt fram tills 

kapitalet bestämmer sig för att söka alternativa 

valutor som mer attraktiva att äga. En 

krona som är övervärderad under en längre 

period kan påverka svenska lantbrukets lönsamhet 

negativt med beslut som i sin tur kan 

resultera i att vissa grödor väljs bort eller rent 

av leder till mindre odlade arealer på sikt.

SPANNMÅLS 

MARKNADEN 

Stort förtroende 

för svensk grynhavre 

F 

GÖRAN KARLSSON 

Produktmarknadschef 

Havre, EKO och trindsäd 

’’ 

örtroendet för svensk grynhavreodling 

är stort trots två tuffa år med DON. Det 

beror på intensivt arbete med kvalitetssäkring 

i hela produktionskedjan. Nya användningsområden 

ger möjlighet till bättre 

betalt för odlarna. Den ekologiska marknaden 

fortsätter att växa. Det finns utmaningar 

på vägen framåt, men svensk ekologisk 

spannmål kan ha en marknad på nya 

marknader och det kan gynna fortsatt 

tillväxt och prisstabilitet. 

Den svenska havreodlingen har haft 

några tuffa år. Det beror framförallt på problemen 

med DON(Fusariumtoxinet dioxynivalenol). 

Det har drabbat enskilda 

lantbrukare hårt. 

Under skörd 2012 har också andra länder, 

framför allt Finland, som konkurrerar 

med Sverige på exportmarknaden fått problem 

med DON. Tillgången på grynhavre 

med DON nivåer som klarat kravet till livs- 

Vete är den viktigaste 

ekogrödan i Europa. Det 

är höstvete som är den 

mest lönsamma ekogrödan 

att odla i Sverige. 

medel på max 1 750 µg/kg har minskat. 

Det har gjort att prisnivån legat högre än 

det annars skulle ha gjort. 

Hela produktionskedjan, från odlare till 

handlare har hitintills klarat att kvalitetssäkra 

råvaran på ett mycket bra sätt. Tidig 

upptäckt av problemet och bortsortering av 

olämpliga partier har fungerat bra och gjort 

att Lantmännen kunnat leverera grynhavre 

till kunder i både Sverige och på exportmarknaden 

med fortsatt stort förtroende 

för svensk grynhavre. 

Nya arbetssätt och nya kvalitetssäkringsrutiner 

fungerar nu bra och oavsett 

hur DON kommer att utvecklas till skörd 

2013 står Lantmännen och de som levererar 

grynhavre till Lantmännen väl rustade. 

Kunder som valde att inte handla av Lantmännen 

skörd 2011 har nu valt att komma 

tillbaka och de vill redan nu gärna köpa 

av Lantmännen, trots att de inte vet hur 

odlingsåret 2013 blir! 

Förbrukningen av grynhavre till livsmedel 

inom EU 27 uppgår till cirka 1,1 miljoner 

ton. Den totala produktionen av havre 

uppgår till cirka åtta miljoner ton. Inför 

skörd 2013 är prognosen oförändrad odlingsareal. 

Vissa länder minskar dock andra 

ökar. Intressant är att arealen minskar i viktiga 

exportländer för Sverige som Tyskland 

och Danmark. Odlingen i Sverige och Finland 

ser ut att bli på samma nivå som skörd 

2012. Våren är dock sen och mycket kan 

hända! Det som framför allt skapar skillnad 

mellan åren är hur avkastningen och hur 

kvalitetsutfallet blir. 

Havre till foder är fortfarande det största 

användningsområdet i Sverige, liksom i Europa, 

på cirka 40–45 procent av produktionen, 

En stor andel av den produktionen 

kommer aldrig ut i handel utan stannar 

kvar på gård. Lantbrukare som odlar havre 

till avsalu satsar främst på grynhavre. 

På senare år har nya produkter vuxit sig 

starkare. Användningsområden där svensk 

havre passar bra. Det är grynhavre till barnmat, 

100 procent havre för glutenintoleranta 

och havre som används som 

råvara för att renframställa 

betaglukaner (kostfiber). En 

grov uppskattning visar att 

råvarubehovet till denna 

marknad är minst 

25 000 ton. Det vill säga 

cirka 25 procent av den 

traditionella grynhavre 

förbrukningen. Kraven är 

många gånger tuffare en 

vanlig grynhavreodling men 

ger också en bättre premie. Lantmännen 

behöver fler odlare av dessa 

råvaror. Ta kontakt med din säljare om du 

som lantbrukare är intresserad! 

EKOMARKNADEN 

Trots bekymmer med den ekologiska 

animalieproduktionen under det senaste 

året fortsätter EKO att växa. Antalet KRAV 

gårdar fortsätter att öka och under 2012 

tillkom cirka 100 nya gårdar och arealen 

ökade med sex procent till totalt 230 000 

hektar, allt enligt KRAVs senaste marknadsrapport. 

Enligt Ekowebs rapport om den ekologiska 

branschen för 2012 har volymen i 

den ekologiska marknaden vuxit med 5 – 

12 procent under 2012 och den ekologiska 

försäljningen har ökat med 0,3 miljarder 

och uppgår nu till cirka 9,5 miljarder i Sverige. 

EKO fortsätter att ta andelar av den 

totala livsmedelsförsäljningen i Sverige och 

prognosen är fortsatt tillväxt. 

Hastigheten i tillväxten kommer i väldigt 

hög grad at påverkas av den ekonomiska situationen 

för hushållen och farten i välfärdsutvecklingen. 

Rapporter och diskussioner 

om matens kvalitet, ursprung med mera 

kan komma att gynna efterfrågan på ekologiskt 

produkter. 

För Lantmännen är ekomarknaden i hög 

grad inhemsk då fortfarande cirka 2/3 av 

det vi köper in går till foderfabrikerna. 

Närvaron på den internationella marknaden 

har dock ökat. Det gäller både som importör, 

men även som exportör. För att 

utveckla svensk ekoodling måste vi kunna 

hantera variationerna mellan åren och olika 

marknadssituationer. Då gäller det att vara 

närvarande med handel oavsett var den 

dyker upp! Och det är Lantmännen. 

Vete är den viktigaste ekogrödan i Europa. 

Det är höstvete som är den mest lönsamma 

ekogrödan att odla i Sverige. Vete 

kommer att ha störst efterfrågan även till 

skörd 2013. Sverige har ett underskott på 

vete och importbehovet är cirka 10–20 000 

ton beroende på veteskördens storlek 

i Sverige. Det är vete som 

ger oss exportmöjligheter. 

Kvaliteten är dock A och 

O. Ju högre proteinhalt 

det svenska vetet har 

desto större är chansen 

till ett bra pris. Helst ska 

nivån på svenskt höstvete 

ligga över 11 procent och 

över 12 procent för vårvete, 

för att vara attraktivt för kvarnarna. 

Förutsättningen är dock 

att falltalet är bra. 

Den ekologiska rågodlingen i Sverige 

är på gränsen till för liten för att täcka 

efterfrågan i Sverige. Export av råg är inte 

aktuellt, men vi ska tillräckligt för Sveriges 

behov. 

Odlingen av korn skulle kunna vara 

större. Vi har under de senaste åren inte 

alls kommit upp till efterfrågan. Det gäller 

både till fodermarknaden och till maltkornsindustrin. 

Marknaden för ekologisk havre/grynhavre 

kastas dramatiskt mellan underskott 

och överskott och prissvängningarna är 

stora. Då gäller det att vara närvarande på 

många marknader. Det är Lantmännen. 

Vi ser fortsatt goda exportmöjligheter till 

skörd 2013. 

Det finns en mycket intressant marknad 

för svensk raps i Sverige till livsmedel. 

Vi har under de senaste fem åren inte fått 

fram tillräckligt för det svenska behovet. 

Det finns en premie för ekoraps i Sverige 

jämfört med det europeiska fob-priset. 

Odlingen har utrymme att öka. 

Nr 2 | 2013 | Grodden | 27

POSTTIDNING B 

Returadress: 


205 03 Malmö 

Ta plats i poolen 

så sköter vi resten! 

Vårt populära poolavtal är ett bra sätt att effektivt sprida riskerna i din spannmålsaffär. 

Poolavtalet innebär att vi tar hand om marknadsbevakning och försäljning av din spannmål. 

Enkelt och effektivt. Läs gärna mer om våra avtal på vår hemsida. 

Poolavtalet kan du teckna fram till den 1 juni. 

Vill du veta mer kontakta din säljare eller ring vår kundtjänst på 

0771-111 222, www.lantmannenlantbruk.se 

J141

Så påverkar valutorna Så fungerar spannmålsavtalen - Lantmännen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?